<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242191</hangar_id>
 <dok_id>GF0393</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>93</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:93</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>93</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-01-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ett nytt avgiftssystem vid försenade skattebetalningar m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0393/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0393</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0393</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:93&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ett nytt avgiftssystem vid försenade&lt;br&gt;skattebetalningar m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0393/prop_199192__93-1.png" style="width:51pt;height:72pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 30 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den fasta restavgift som för närvarande tas ut när&lt;br&gt;skatter m.m. inte betalas i tid ersätts med en rörlig dröjsmålsavgift vars stor-&lt;br&gt;lek beror på dröjsmålets längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda tilläggsavgift som kan påföras arbetsgivare som inte betalar&lt;br&gt;innehållen skatt avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid indrivningen av skatter och andra fordringar i allmänna mål skall er-&lt;br&gt;sättning i form av grundavgift få tas ut för kronofogdemyndighetens förrätt-&lt;br&gt;ningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs vidare fram förslag om ändringar i räntereglerna på&lt;br&gt;skatte- och avgiftsområdena. Räntesatserna föreslås knyta an till statslåne-&lt;br&gt;räntan i stället för till diskontot. Beräkningsgrunderna för ö-skatteränta och&lt;br&gt;kvarskatteavgift justeras och de skillnader mellan ränta som staten betalar&lt;br&gt;ut och den enskilde betalar in utjämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ränta förs in i lagen om mervärdeskatt efter mönster&lt;br&gt;från uppbördslagen. Dröjsmålsavgift skall tas ut när mervärdeskatt beräknas&lt;br&gt;skönsmässigt i avsaknad av deklaration. Förseningsavgiften slopas. Motsva-&lt;br&gt;rande förändringar föreslås på socialavgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna avses gälla i huvudsak fr.o.m. den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 54 § 3 mom. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 53 § 2 mom. och 77 a § ordet ”restavgift” i olika böjningsformer&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § 2 mom., 22 §, 27 § 3 och 4 mom., 27 a och 32 §§, 49 § 4 mom.,&lt;br&gt;51 §, 58 § 1 och 2 mom. samt 59, 64, 66, 67 §§, 68 § 4 mom., 69, 75 a, 76 och&lt;br&gt;77 b §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införs fyra nya moment, 58§ 3-6 mom. och en ny&lt;br&gt;paragraf, 78 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstående skatt: skatt, som&lt;br&gt;återstår att betala, sedan skatt gott-&lt;br&gt;skrivits enligt 27§ 2 mom.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande skatt: sådan&lt;br&gt;enligt 27§ 2 mom. gottskriven skatt&lt;br&gt;som överstiger slutlig skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;1 denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av&lt;br&gt;skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande&lt;br&gt;föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande&lt;br&gt;av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt;&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstående skatt: skatt, som&lt;br&gt;återstår att betala, sedan preliminär&lt;br&gt;skatt och överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdeskatt har avräknats från&lt;br&gt;slutlig skatf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande skatt: sådan&lt;br&gt;preliminär skatt och överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdeskatt som översti-&lt;br&gt;ger slutlig skatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller&lt;br&gt;enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarskatteavgift: avgift enligt 27§ 3 mom.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respitränta: ränta enligt 32 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;&lt;br&gt;ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;&lt;br&gt;restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;&lt;br&gt;inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;&lt;br&gt;uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari&lt;br&gt;månad det följande året;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom.&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1869.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet beslutar i fråga&lt;br&gt;om beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;samt debitering av preliminär B-&lt;br&gt;skatt och slutlig, kvarstående och&lt;br&gt;tillkommande skatt. Skattemyndig-&lt;br&gt;het fastställer också avgiftsunderlag&lt;br&gt;för egenavgifter. Skatt, avgift och&lt;br&gt;ränta enligt denna lag utgår i helt&lt;br&gt;krontal, varvid öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Överstiger skattskyldigs&lt;br&gt;slutliga skatt, efter avdrag för över-&lt;br&gt;skjutande ingående mervärdeskatt,&lt;br&gt;den preliminära skatt som han har&lt;br&gt;betalat senast den 18 februari året&lt;br&gt;efter inkomståret och den prelimi-&lt;br&gt;nära skatt som skall gottskrivas ho-&lt;br&gt;nom enligt 2 mom. 1 eller 2, skall&lt;br&gt;den skattskyldige betala en avgift&lt;br&gt;(kvarskatteavgift) på det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet. Kvarskatteav-&lt;br&gt;gift utgår med två procent på det&lt;br&gt;överskjutande beloppet till den del&lt;br&gt;det har täckts av preliminär skatt&lt;br&gt;som har betalats senast den 30 april&lt;br&gt;året efter inkomståret och med tio&lt;br&gt;procent på resterande del. Om sär-&lt;br&gt;skild beräkning i vissa fall föreskrivs&lt;br&gt;i 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift, i förekommande fall efter&lt;br&gt;avdrag för ö-skatteränta, påförs inte&lt;br&gt;om beloppet understiger femtio kro-&lt;br&gt;nor. Vid beräkningen av avgiften&lt;br&gt;gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i den slutliga skatten inte in-&lt;br&gt;räknas skattetillägg eller försenings-&lt;br&gt;avgift enligt taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avgift inte skall beräknas på&lt;br&gt;överskjutande belopp till den del det&lt;br&gt;uppgår till högst den mervärdeskatt&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket jämte&lt;br&gt;20 000 kronor och har betalats se-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet beslutar i fråga&lt;br&gt;om beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;samt debitering av preliminär B-&lt;br&gt;skatt och slutlig, kvarstående och&lt;br&gt;tillkommande skatt. Skattemyndig-&lt;br&gt;het fastställer också avgiftsunderlag&lt;br&gt;för egenavgifter. Skatt, avgift och&lt;br&gt;ränta beräknas enligt denna lag i helt&lt;br&gt;krontal, varvid öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Överstiger skattskyldigs&lt;br&gt;slutliga skatt, efter avdrag för över-&lt;br&gt;skjutande ingående mervärdeskatt,&lt;br&gt;den preliminära skatt som han har&lt;br&gt;betalat senast den 18 februari året&lt;br&gt;efter inkomståret och vad som skall&lt;br&gt;gottskrivas honom enligt 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 1, 2 eller 5 eller andra&lt;br&gt;stycket samma moment, skall den&lt;br&gt;skattskyldige betala en avgift (kvar-&lt;br&gt;skatteavgift) på det överskju-&lt;br&gt;tande beloppet. Kvarskatteavgift tas&lt;br&gt;ut med en procentsats motsvarande&lt;br&gt;20 procent av den statslåneränta som&lt;br&gt;gällde vid utgången av november in-&lt;br&gt;komståret på det överskjutande be-&lt;br&gt;loppet till den del det har täckts av&lt;br&gt;preliminär skatt som har betalats se-&lt;br&gt;nast den 30 april året efter inkomst-&lt;br&gt;året och med en procentsats motsva-&lt;br&gt;rande 125 procent av statslåneräntan&lt;br&gt;på resterande del. Procentsatserna&lt;br&gt;bestäms till tal med högst en decimal.&lt;br&gt;Om särskild beräkning i vissa fall&lt;br&gt;föreskrivs i 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift, i förekommande fall efter&lt;br&gt;avdrag för ö-skatteränta, påförs inte&lt;br&gt;om beloppet understiger femtio kro-&lt;br&gt;nor. Vid beräkningen av avgiften&lt;br&gt;gäller att i den slutliga skatten inte&lt;br&gt;inräknas skattetillägg eller förse-&lt;br&gt;ningsavgift enligt taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och att avgift inte skall&lt;br&gt;beräknas på överskjutande belopp&lt;br&gt;till den del det uppgår till högst den&lt;br&gt;mervärdeskatt som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket jämte 20 000 kronor och har&lt;br&gt;betalats senast den 30 april året efter&lt;br&gt;inkomståret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nast den 30 april året efter inkomst-&lt;br&gt;året;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att belopp, som avgiften skall be-&lt;br&gt;räknas på, avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering eller tillgodo-&lt;br&gt;räkning av preliminär skatt eller&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt eller debiteras tillkommande&lt;br&gt;skatt, görs ny beräkning av kvar-&lt;br&gt;skatteavgift. Avgiften bestäms där-&lt;br&gt;vid till belopp som skulle ha utgått,&lt;br&gt;om beräkningen gjorts vid den årliga&lt;br&gt;debiteringen av motsvarande slut-&lt;br&gt;liga skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt&lt;br&gt;skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har skattskyldig, som&lt;br&gt;har fått anstånd med självdeklara-&lt;br&gt;tionen till någon dag efter den 30&lt;br&gt;april taxeringsåret, betalat in preli-&lt;br&gt;minär skatt för inkomståret efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering eller gottskriv-&lt;br&gt;ning enligt 27§ 2 mom. eller debite-&lt;br&gt;ras tillkommande skatt, görs ny be-&lt;br&gt;räkning av kvarskatteavgift. Avgif-&lt;br&gt;ten bestäms därvid till belopp som&lt;br&gt;skulle ha utgått, om beräkningen&lt;br&gt;gjorts vid den årliga debiteringen av&lt;br&gt;motsvarande slutliga skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har skattskyldig, som&lt;br&gt;har fått anstånd med självdeklara-&lt;br&gt;tionen till någon dag efter den 30&lt;br&gt;april taxeringsåret, betalat in preli-&lt;br&gt;minär skatt för inkomståret efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 30 april men senast den 30 juni&lt;br&gt;taxeringsåret, skall kvarskatteavgif-&lt;br&gt;ten beräknas på den del av det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet enligt 3 mom.&lt;br&gt;som täcks av den inbetalade skatten.&lt;br&gt;Avgiften skall utgå med två procent&lt;br&gt;på belopp upp t.o.m. 20 000 kronor&lt;br&gt;och med fyra procent på resterande&lt;br&gt;del.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 30 april men senast den 30 juni&lt;br&gt;taxeringsåret, skall kvarskatteavgif-&lt;br&gt;ten beräknas på den del av det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet enligt 3 mom.&lt;br&gt;som täcks av den inbetalade skatten.&lt;br&gt;Avgiften skall tas ut med en procent-&lt;br&gt;sats motsvarande 20 procent av den&lt;br&gt;statslåneränta som gällde vid ut-&lt;br&gt;gången av november inkomståret på&lt;br&gt;belopp som inte överstiger 20 000&lt;br&gt;kronor och med en procentsats mot-&lt;br&gt;svarande 40 procent av statslånerän-&lt;br&gt;tan på resterande del. Procentsat-&lt;br&gt;serna bestäms till tal med högst en de-&lt;br&gt;cimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överskjutande belopp som inte täcks av inbetalning under tiden den 1&lt;br&gt;maj - den 30 juni gäller bestämmelserna i 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig, som på grund av omständighet som utgör laga förfall inte&lt;br&gt;har fullgjort sin deklarationsskyldighet senast den 30 april taxeringsåret, be-&lt;br&gt;talat in preliminär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30&lt;br&gt;juni taxeringsåret, skall skattemyndigheten på ansökan av den skattskyldige&lt;br&gt;beräkna kvarskatteavgiften på sätt som anges i första stycket. Ansökan skall&lt;br&gt;ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av året efter det då kvar-&lt;br&gt;skatteavgiften påfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig påförts kvar-&lt;br&gt;skatteavgift och beror skillnaden&lt;br&gt;mellan den slutliga och den prelimi-&lt;br&gt;nära skatten på förhållande, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig påförts kvar-&lt;br&gt;skatteavgift och beror skillnaden&lt;br&gt;mellan den slutliga och den prelimi-&lt;br&gt;nära skatten på förhållande, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldige inte har kunnat&lt;br&gt;råda över, får skattemyndigheten ef-&lt;br&gt;ter ansökan av den skattskyldige be-&lt;br&gt;sluta att avgiften skall utgå med en-&lt;br&gt;dast fem procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om nedsättning enligt&lt;br&gt;första stycket skall bortses från den&lt;br&gt;del av avgiften som har beräknats ef-&lt;br&gt;ter två eller fyra procent enligt 27 § 3&lt;br&gt;eller 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av året&lt;br&gt;efter det då avgiften påfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tillkommande skatt skall skatt-&lt;br&gt;skyldig betala ränta (respitränta).&lt;br&gt;Räntebelopp som understiger fem-&lt;br&gt;tio kronor påförs inte. Ränta utgår&lt;br&gt;för visst kalenderår efter en ränte-&lt;br&gt;sats som motsvarar det av riksban-&lt;br&gt;ken fastställda diskonto som gällde&lt;br&gt;vid utgången av närmast föregående&lt;br&gt;kalenderår med tillägg av tre pro-&lt;br&gt;centenheter. Vid beräkning av ränta&lt;br&gt;för tid som infaller efter utgången av&lt;br&gt;det år då skatten debiteras tillämpas&lt;br&gt;dock den räntesats som gäller för de-&lt;br&gt;biteringsåret.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldige inte har kunnat&lt;br&gt;råda över, får skattemyndigheten ef-&lt;br&gt;ter ansökan av den skattskyldige be-&lt;br&gt;sluta att avgiften skall tas ut med en&lt;br&gt;procentsats motsvarande 90 procent&lt;br&gt;av den statslåneränta som gällde vid&lt;br&gt;utgången av november inkomståret.&lt;br&gt;Procentsatsen bestäms till tal med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst en decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om nedsättning enligt&lt;br&gt;första stycket skall bortses från den&lt;br&gt;del av avgiften som har beräknats ef-&lt;br&gt;ter 20 eller 40 procent av statslåne-&lt;br&gt;räntan enligt 27 § 3 eller 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tillkommande skatt skall skatt-&lt;br&gt;skyldig betala ränta (respitränta).&lt;br&gt;Räntebelopp som understiger fem-&lt;br&gt;tio kronor påförs inte. Ränta beräk-&lt;br&gt;nas för visst kalenderår efter en rän-&lt;br&gt;tesats som motsvarar 75 procent av&lt;br&gt;den statslåneränta som gällde vid ut-&lt;br&gt;gången av november närmast före-&lt;br&gt;gående kalenderår. Vid beräkning&lt;br&gt;av ränta för tid som infaller efter ut-&lt;br&gt;gången av det år då skatten debite-&lt;br&gt;ras tillämpas dock den räntesats som&lt;br&gt;gäller för debiteringsåret. Räntesat-&lt;br&gt;sen bestäms till procenttal med högst&lt;br&gt;en decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av respitränta gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i den tillkommande skatten inte inräknas skattetillägg eller försenings-&lt;br&gt;avgift enligt taxeringslagen och inte heller kvarskatteavgift och respitränta;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår från och med den 1&lt;br&gt;maj året näst efter taxeringsåret,&lt;br&gt;dock att ränta på ö-skatteränta, re-&lt;br&gt;stitutionsränta och skatt, som åter-&lt;br&gt;betalts enligt 68 § 2 mom. och ingår&lt;br&gt;i tillkommande skatt, skall utgå från&lt;br&gt;utgången av den månad, då belop-&lt;br&gt;pet utbetalts; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår till och med den&lt;br&gt;månad då skatten förfaller till betal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på re-&lt;br&gt;spitränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta tas ut från och med den&lt;br&gt;19 april året näst efter taxeringsåret,&lt;br&gt;dock att ränta på ö-skatteränta, re-&lt;br&gt;stitutionsränta och skatt, som åter-&lt;br&gt;betalts enligt 68 § 2 mom. och ingår i&lt;br&gt;tillkommande skatt, skall tas ut från&lt;br&gt;utgången av den månad, då belop-&lt;br&gt;pet utbetalts; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta tas ut till och med den&lt;br&gt;dag då skatten förfaller till betal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Den som har fått anstånd enligt 1 eller 2 a mom. skall betala ränta&lt;br&gt;(anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet som skall betalas senast vid&lt;br&gt;anståndstidens utgång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i 32 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta utgår från ut-&lt;br&gt;gången av den månad, då beloppet&lt;br&gt;skulle ha betalats om anstånd inte&lt;br&gt;medgetts, till och med den månad,&lt;br&gt;då anståndstiden gått ut eller, om&lt;br&gt;beloppet betalats dessförinnan, till&lt;br&gt;och med den månad betalning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls den skattskyldiges yrkande&lt;br&gt;i omprövningsärendet av skattemyn-&lt;br&gt;digheten eller bifaller domstol ett&lt;br&gt;överklagande skall betald ränta åter-&lt;br&gt;betalas. På återbetalat belopp beräk-&lt;br&gt;nas restitutionsränta. I fråga om rän-&lt;br&gt;teberäkningen gäller i tillämpliga de-&lt;br&gt;lar bestämmelserna i 69 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 58 § gäller i&lt;br&gt;fråga om anståndsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta tas ut från den dag,&lt;br&gt;då beloppet skulle ha betalats om&lt;br&gt;anstånd inte medgetts, till och med&lt;br&gt;den dag, då anståndstiden gått ut el-&lt;br&gt;ler, om beloppet betalats dessförin-&lt;br&gt;nan, till och med den dag betalning&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls den skattskyldiges yrkande&lt;br&gt;i omprövningsärendet av skattemyn-&lt;br&gt;digheten eller bifaller domstol ett&lt;br&gt;överklagande skall betald ränta åter-&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan anstånd har meddelats, får&lt;br&gt;den av anståndet omfattade skatten&lt;br&gt;inte indrivas under tiden för anstån-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anstånd medgetts, tas dröjs-&lt;br&gt;målsavgift enligt 58 § ut endast pä den&lt;br&gt;del av skatten som inte har betalats&lt;br&gt;senast vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan anstånd har meddelats, får&lt;br&gt;den av anståndet omfattade skatten&lt;br&gt;inte indrivas under tiden för anstån-&lt;br&gt;det, ej heller får restavgift uttagas för&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skattskyldig berättigad att få tillbaka för mycket erlagd skatt, får denna&lt;br&gt;tagas i anspråk för betalning av skatt, som avses med anståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anståndstiden gått till ända&lt;br&gt;utan att skatten tillfullo har betalats,&lt;br&gt;skall den skattskyldige erlägga rest-&lt;br&gt;avgift på den del av skatten, som då&lt;br&gt;var obetald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Har skattskyldig eller ar-&lt;br&gt;betsgivare som gjort skatteavdrag&lt;br&gt;underlåtit att inbetala skatt i tid och&lt;br&gt;ordning, som är föreskriven i denna&lt;br&gt;lag, skall restavgift utgå. Denna skall&lt;br&gt;beräknas efter sex öre för varje hel&lt;br&gt;krona av den del av skatten, som så-&lt;br&gt;lunda inte har betalats, dock inte&lt;br&gt;mindre än femtio kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som avses i första&lt;br&gt;stycket, skall utöver restavgift erlägga&lt;br&gt;tilläggsavgift för varje påbörjad tid-&lt;br&gt;rymd av sex månader utöver den&lt;br&gt;första efter utgången av den upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Har en skattskyldig eller&lt;br&gt;en arbetsgivare som gjort skatteav-&lt;br&gt;drag inte betalat in skatt, kvarskatte-&lt;br&gt;avgift eller ränta i tid och ordning,&lt;br&gt;som är föreskriven i denna lag, skall&lt;br&gt;en avgift (dröjsmålsavgift) tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bördsmånad, under vilken skatten&lt;br&gt;rätteligen skolat erläggas, intill dess&lt;br&gt;skatten inbetalas eller storleken av&lt;br&gt;det belopp som arbetsgivaren är skyl-&lt;br&gt;dig att betala blivit bestämd enligt&lt;br&gt;77 §. Tilläggsavgift skall för varje så-&lt;br&gt;dan tidrymd beräknas till fyra öre för&lt;br&gt;varje hel krona av den del av skatten,&lt;br&gt;som inte har erlagts, dock ej mer än&lt;br&gt;tolv öre för hel krona. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lagom restavgift tilläm-&lt;br&gt;pas även i fråga om tilläggsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta moment jämställs med&lt;br&gt;inbetalning av skatt att verkställighet&lt;br&gt;har skett eller säkerhet har tagits emot&lt;br&gt;enligt lagen (1978:880) om betal-&lt;br&gt;ningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Då särskilda omständig-&lt;br&gt;heter därtill föranleda, må befrielse&lt;br&gt;från skyldighet att erlägga restavgift&lt;br&gt;meddelas av skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket äger meddela&lt;br&gt;föreskrifter i fråga om befrielse från&lt;br&gt;skyldighet att erlägga restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Dröjsmålsavgift tas, om&lt;br&gt;inte annat sägs nedan eller i 3 eller 4&lt;br&gt;mom., ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent på belopp som beta-&lt;br&gt;las före utgången av den månad då&lt;br&gt;beloppet förfaller till betalning (för-&lt;br&gt;fallomånaden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fyra procent på belopp som be-&lt;br&gt;talas underförstå månaden efterför-&lt;br&gt;fallomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sex procent på belopp som beta-&lt;br&gt;las under andra månaden efter förfal-&lt;br&gt;lomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sex procent, med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet för varje påbörjad yt-&lt;br&gt;terligare månad, på belopp som beta-&lt;br&gt;las efter andra månaden efter förfal-&lt;br&gt;lomånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift tas ut med två&lt;br&gt;procent på belopp som betalas inom&lt;br&gt;tio dagar från den dag då beloppet&lt;br&gt;förföll till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;mom. Dröjsmålsavgiften är&lt;br&gt;minst 100 kronor. Om det ursprung-&lt;br&gt;ligen obetalda beloppet är mindre än&lt;br&gt;100 kronor, får dröjsmålsavgift dock&lt;br&gt;endast tas ut med motsvarande be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har den skattskyldige el-&lt;br&gt;ler arbetsgivaren skriftligen påmints&lt;br&gt;om sin betalningsskyldighet och sker&lt;br&gt;betalning senast viss i påminnelsen&lt;br&gt;angiven dag, skall dröjsmålsavgift tas&lt;br&gt;ut som om betalning skett den dag&lt;br&gt;påminnelsen sändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte ifråga&lt;br&gt;om påminnelse av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten sedan myndigheten beviljat&lt;br&gt;uppskov med betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom. Vid tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna paragraf jäm-&lt;br&gt;ställs med inbetalning av skatt att&lt;br&gt;verkställighet har skett eller säkerhet&lt;br&gt;har tagits emot enligt lagen&lt;br&gt;(1978:880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mom. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger kronofogdemyndigheten att verkställa indrivning av skatt.&lt;br&gt;Därvid får verkställighet enligt utsökningsbalken äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om indrivning av&lt;br&gt;skatt skall också tillämpas på indriv-&lt;br&gt;ning av kvarskatteavgift, restavgift,&lt;br&gt;tilläggsavgift, förseningsavgift eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om indrivning av&lt;br&gt;skatt skall också tillämpas på indriv-&lt;br&gt;ning av kvarskatteavgift, dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift och ränta enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten tillkommande fordran,&lt;br&gt;som får uttagas genom utmätning&lt;br&gt;utan föregående dom, indrives i&lt;br&gt;samma ordning som skatt enligt&lt;br&gt;denna lag, dock att införsel ej får&lt;br&gt;äga rum vid indrivningen. Restavgift&lt;br&gt;utgår enligt 58 § 1 mom. Under den&lt;br&gt;tid, då sådan fordran är föremål för&lt;br&gt;indrivning genom kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighets försorg, beräknas ej ränta&lt;br&gt;som på grund av särskild föreskrift&lt;br&gt;skall utgå efter förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten tillkommande fordran,&lt;br&gt;som får uttagas genom utmätning&lt;br&gt;utan föregående dom, indrives i&lt;br&gt;samma ordning som skatt enligt&lt;br&gt;denna lag, dock att införsel ej får&lt;br&gt;äga rum vid indrivningen. Dröjs-&lt;br&gt;målsavgift tas därvid ut enligt 58 §&lt;br&gt;2-5 mom. Dröjsmålsavgift tas dock&lt;br&gt;inte ut i fråga om fordran på vilken&lt;br&gt;enligt särskild föreskrift skall beräk-&lt;br&gt;nas ränta efter förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av debiterad skatt, Avskrivning av debiterad skatt,&lt;br&gt;kvarskatteavgift eller ränta må äga avgift eller ränta får äga rum:&lt;br&gt;rum:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar och fordringen&lt;br&gt;ej kan uttas genom införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken, dock att av-&lt;br&gt;skrivning icke må ske för fordran, för vilken fast egendom svarar, med&lt;br&gt;mindre utretts att betalning för fordringen icke kunnat vinnas ur egendo-&lt;br&gt;men;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) då upplysning icke kunnat erhållas om skattskyldigs vistelseort eller&lt;br&gt;skattskyldig icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade upplys-&lt;br&gt;ningar antagits uppehålla sig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) då den skattskyldige vistas utomlands och kronofogdemyndigheten vid-&lt;br&gt;tagit åtgärd för att driva in fordringen i utlandet utan att uppnå något resultat&lt;br&gt;eller avstått från sådan åtgärd därför att den framstått som utsiktslös eller&lt;br&gt;inte var försvarlig med hänsyn till kostnaderna för förfarandet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) dä fordran icke överstiger trehundra kronor och förutsättningar för öv-&lt;br&gt;rigt föreligga för avskrivning enligt föreskrifter av regeringen eller myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) då fordran preskriberats eller bortfallit på grund av ackord som antagits&lt;br&gt;enligt 62 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av preliminär skatt må i annat fall än då skattefordran bortfal-&lt;br&gt;lit på grund av ackord icke äga rum förrän efter utgången av andra uppbörds-&lt;br&gt;året efter det, under vilket skatten förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av kvarstående och tillkommande skatt må i annat fall än då&lt;br&gt;skattefordran bortfallit på grund av ackord icke äga rum förrän efter ut-&lt;br&gt;gången av det uppbördsår, under vilket skatten förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då arbetsgivare jämlikt 75 § är ansvarig för arbetstagares skatt, må av-&lt;br&gt;skrivning av denna icke äga rum, förrän det befunnits, att skatten av anled-&lt;br&gt;ning, som i första stycket sägs, ej heller kan utfås av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger föreskriva att&lt;br&gt;avskrivning av skattefordran hos juridisk person i särskilda fall får äga rum&lt;br&gt;före de tidpunkter som angivits i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om avkortning och avskriv-&lt;br&gt;ning av skatt, kvarskatteavgift eller&lt;br&gt;ränta prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning medför icke ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Har skattskyldig, som&lt;br&gt;enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få&lt;br&gt;tillbaka erlagt skattebelopp eller&lt;br&gt;ränta enligt 49 § 4 mom. eller som är&lt;br&gt;berättigad till ränta enligt 69 § 1&lt;br&gt;mom., inte betalt honom påförd&lt;br&gt;skatt eller ränta inom i denna lag&lt;br&gt;föreskriven tid, äger han utfå endast&lt;br&gt;vad som överstiger det obetalda be-&lt;br&gt;loppet och den restavgift som belö-&lt;br&gt;per på detta. Återstoden skall gott-&lt;br&gt;skrivas honom till betalning av det&lt;br&gt;obetalda beloppet och restavgiften&lt;br&gt;samt i förekommande fall tillställas&lt;br&gt;annan skattemyndighet med till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelserna i 3&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i föregående stycke stadgas&lt;br&gt;skall också tillämpas då skattskyldig,&lt;br&gt;vilken enligt 1 mom. är berättigad få&lt;br&gt;tillbaka erlagd preliminär skatt,&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt eller ränta enligt 49 § 4 mom.&lt;br&gt;eller 69 § 1 mom., har att betala till-&lt;br&gt;kommande skatt, enligt beslut om&lt;br&gt;debitering för det år vartill den preli-&lt;br&gt;minära skatten eller överskjutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om avkortning och avskriv-&lt;br&gt;ning av skatt, avgift eller ränta prö-&lt;br&gt;vas av skattemyndigheten,&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har skattskyldig, som en-&lt;br&gt;ligt 1 eller 2 mom. är berättigad få&lt;br&gt;tillbaka erlagt skattebelopp eller&lt;br&gt;ränta enligt 49 § 4 mom. eller som är&lt;br&gt;berättigad till ränta enligt 69 § 1&lt;br&gt;mom., inte betalt honom påförd&lt;br&gt;skatt eller ränta inom i denna lag&lt;br&gt;föreskriven tid, äger han utfå endast&lt;br&gt;vad som överstiger det obetalda be-&lt;br&gt;loppet och den dröjsmålsavgift som&lt;br&gt;belöper på detta. Återstoden skall&lt;br&gt;gottskrivas honom till betalning av&lt;br&gt;det obetalda beloppet och dröjs-&lt;br&gt;målsavgiften samt i förekommande&lt;br&gt;fall tillställas annan skattemyndighet&lt;br&gt;med tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i föregående stycke stadgas&lt;br&gt;skall också tillämpas då skattskyldig,&lt;br&gt;vilken enligt 1 mom. är berättigad få&lt;br&gt;tillbaka erlagd skatt, som skall gott-&lt;br&gt;skrivas enligt 27§ 2 mom., eller&lt;br&gt;ränta enligt 49 § 4 mom. eller 69 § 1&lt;br&gt;mom., har att betala tillkommande&lt;br&gt;skatt, enligt beslut om debitering för&lt;br&gt;det år vartill den erlagda skatten&lt;br&gt;hänför sig. Har, då återbetalning en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:82.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående mervärdeskatten hänför&lt;br&gt;sig. Har, då återbetalning enligt 1&lt;br&gt;mom. skall ske, den tillkommande&lt;br&gt;skatten inte påförts men kan med&lt;br&gt;fog antagas, att sådan skatt kommer&lt;br&gt;att påföras genom beslut om debite-&lt;br&gt;ring, får den preliminära skatten,&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatten eller räntan innehållas i av-&lt;br&gt;vaktan på att tillkommande skatt på-&lt;br&gt;förs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt 1 mom. skall ske, den tillkom-&lt;br&gt;mande skatten inte påförts men kan&lt;br&gt;med fog antagas, att sådan skatt&lt;br&gt;kommer att påföras genom beslut&lt;br&gt;om debitering, får den erlagda skat-&lt;br&gt;ten eller räntan innehållas i avvak-&lt;br&gt;tan på att tillkommande skatt på-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det med fog antas att skatt som belöper på inkomst förvärvad i en&lt;br&gt;främmande stat och som har betalats här i landet skall överföras till den&lt;br&gt;främmande staten med stöd av 69 a §, får skatten och ränta som belöper på&lt;br&gt;skatten innehållas i avvaktan på framställning från denna stat om överföring&lt;br&gt;av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Om preliminär skatt,&lt;br&gt;som har inbetalats eller som, utan&lt;br&gt;att så har skett, skall gottskrivas&lt;br&gt;skattskyldig på grund av att arbetsgi-&lt;br&gt;varen gjort skatteavdrag, och över-&lt;br&gt;skjutande ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;överstiger den slutliga skatten skall&lt;br&gt;ränta (ö - skatteränta) beräknas&lt;br&gt;på det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ränteberäkningen gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i den slutliga skatten inte in-&lt;br&gt;räknas skattetillägg eller försenings-&lt;br&gt;avgift enligt taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i den preliminära skatten inte&lt;br&gt;inräknas sådan preliminär skatt som&lt;br&gt;avses i 27 § 2 mom. 3 och som har be-&lt;br&gt;talats efter den 30 april året efter in-&lt;br&gt;komståret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det belopp som räntan skall be-&lt;br&gt;räknas på avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta utgår för en beräknad tid av&lt;br&gt;tolv månader. Har preliminär skatt,&lt;br&gt;som avses i 27 §2 mom. 3, betalats ef-&lt;br&gt;ter den 18 februari året efter inkomst-&lt;br&gt;året men senast den 30 april samma&lt;br&gt;år, skall dock ränta på sådan skatt&lt;br&gt;utgå för en tid av sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta beräknas på den del av&lt;br&gt;överskjutande belopp som inte över-&lt;br&gt;stiger 20 000 kronor enligt en ränte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Om preliminär skatt,&lt;br&gt;som har inbetalats eller som, utan&lt;br&gt;att så har skett, skall gottskrivas&lt;br&gt;skattskyldig på grund av att arbetsgi-&lt;br&gt;varen gjort skatteavdrag eller enligt&lt;br&gt;27§ 2 mom. första stycket 4 eller 5 el-&lt;br&gt;ler andra stycket samma moment,&lt;br&gt;överstiger den slutliga skatten skall&lt;br&gt;ränta (ö-skatteränta) beräknas på&lt;br&gt;det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ränteberäkningen gäller att i&lt;br&gt;den slutliga skatten inte inräknas&lt;br&gt;skattetillägg eller förseningsavgift&lt;br&gt;enligt taxeringslagen (1990:324) och&lt;br&gt;att i den preliminära skatten inte in-&lt;br&gt;räknas sådan preliminär skatt som&lt;br&gt;avses i 27 § 2 mom. 3 och som har be-&lt;br&gt;talats efter den 30 april året efter in-&lt;br&gt;komståret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta beräknas på den del av&lt;br&gt;överskjutande belopp som inte över-&lt;br&gt;stiger 20 000 kronor enligt en ränte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sats som motsvarar halva det av riks-&lt;br&gt;banken fastställda diskonto som&lt;br&gt;gällde vid utgången av året före taxe-&lt;br&gt;ringsåret och på övrig del enligt en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar fjärdedelen&lt;br&gt;av diskontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntesatserna bestäms till pro-&lt;br&gt;centtal med högst en decimal, som i&lt;br&gt;förekommande fall avrundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sats som motsvarar 60procent av den&lt;br&gt;statslåneränta som gällde vid ut-&lt;br&gt;gången av november inkomståret&lt;br&gt;och på belopp däröver enligt en rän-&lt;br&gt;tesats som motsvarar 45 procent av&lt;br&gt;statslåneräntan. Har preliminär&lt;br&gt;skatt, som avses i 27§ 2 mom. 3, be-&lt;br&gt;talats efter den 18 februari året efter&lt;br&gt;inkomståret men senast den 30 april&lt;br&gt;samma år, beräknas räntan enligt en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar 30 procent&lt;br&gt;av statslåneräntan. Räntesatserna&lt;br&gt;bestäms till procenttal med högst en&lt;br&gt;decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte&lt;br&gt;ut om beloppet understiger 50 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering eller tillgodo-&lt;br&gt;räkning av preliminär skatt eller&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt eller debiteras tillkommande&lt;br&gt;skatt, görs ny beräkning av ränta.&lt;br&gt;Räntan bestäms därvid till belopp&lt;br&gt;som skulle ha utgått, om beräk-&lt;br&gt;ningen gjorts vid den årliga debite-&lt;br&gt;ringen av motsvarande slutliga skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-&lt;br&gt;skatteränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; På skatt, kvarskatteav-&lt;br&gt;gift och respitränta, som återbetalas&lt;br&gt;enligt 68 § 2 mom., och vid utbetal-&lt;br&gt;ning av skatt eller ränta, som har in-&lt;br&gt;nehållits med stöd av 68 § 4 mom.&lt;br&gt;andra stycket, utgår ränta (restitu-&lt;br&gt;tionsränta). Restitutionsränta ut-&lt;br&gt;går för visst kalenderår efter en rän-&lt;br&gt;tesats som motsvarar halva det av&lt;br&gt;riksbanken fastställda diskonto som&lt;br&gt;gällde vid utgången av närmast före-&lt;br&gt;gående kalenderår. För tid som in-&lt;br&gt;faller efter utgången av det år då be-&lt;br&gt;slut om återbetalning fattas tilläm-&lt;br&gt;pas dock den räntesats som gäller för&lt;br&gt;det året. Räntesatsen bestäms till&lt;br&gt;procenttal med högst en decimal,&lt;br&gt;som i förekommande fall avrundas&lt;br&gt;uppåt. Räntebelopp som understi-&lt;br&gt;ger femtio kronor betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt,&lt;br&gt;att ränta utgår på belopp, som se-&lt;br&gt;nast under taxeringsåret har betalts&lt;br&gt;som preliminär skatt, och på belopp,&lt;br&gt;som avser överskjutande ingående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:82.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering eller gottskriv-&lt;br&gt;ning enligt 27§ 2 mom. eller debite-&lt;br&gt;ras tillkommande skatt, görs ny be-&lt;br&gt;räkning av ränta. Räntan bestäms&lt;br&gt;därvid till belopp som skulle ha ut-&lt;br&gt;gått, om beräkningen gjorts vid den&lt;br&gt;årliga debiteringen av motsvarande&lt;br&gt;slutliga skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. På skatt, avgift och ränta,&lt;br&gt;som återbetalas enligt 68 § 2 mom.,&lt;br&gt;och vid utbetalning av skatt eller&lt;br&gt;ränta, som har innehållits med stöd&lt;br&gt;av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår&lt;br&gt;ränta (restitutionsränta). Resti-&lt;br&gt;tutionsränta beräknas för visst ka-&lt;br&gt;lenderår efter en räntesats som mot-&lt;br&gt;svarar 75 procent av den statslåne-&lt;br&gt;ränta som gällde vid utgången av no-&lt;br&gt;vember närmast föregående kalen-&lt;br&gt;derår. För tid som infaller efter ut-&lt;br&gt;gången av det år då beslut om åter-&lt;br&gt;betalning fattas tillämpas dock den&lt;br&gt;räntesats som gäller för det året.&lt;br&gt;Räntesatsen bestäms till procenttal&lt;br&gt;med högst en decimal. Räntebelopp&lt;br&gt;som understiger femtio kronor beta-&lt;br&gt;las inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår på belopp, som se-&lt;br&gt;nast under taxeringsåret har betalts&lt;br&gt;som preliminär skatt, och på belopp,&lt;br&gt;som avses i 27§2 mom. första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdeskatt, från utgången av tax-&lt;br&gt;eringsåret och på annat belopp från&lt;br&gt;utgången av den månad, då det har&lt;br&gt;betalts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 eller 5 eller i andra stycket samma&lt;br&gt;mom., från utgången av taxerings-&lt;br&gt;året och på annat belopp från ut-&lt;br&gt;gången av den månad, då det har be-&lt;br&gt;talts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit&lt;br&gt;till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss&lt;br&gt;del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet av-&lt;br&gt;räknas mot det eller de belopp som sist har betalts; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta&lt;br&gt;inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade&lt;br&gt;beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att återbetala&lt;br&gt;vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om restitutionsränta i särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall föreskrivs i 49 § 4 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket och 75 a § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om restitutionsränta i särskilda&lt;br&gt;fall föreskrivs i 75 a § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och arbetsta-&lt;br&gt;gare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krä-&lt;br&gt;vas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyl-&lt;br&gt;dighet att betala skattebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det ut-&lt;br&gt;tagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt. Införsel får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock ej beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare eller arbetstagare,&lt;br&gt;som är skyldig att betala mot under-&lt;br&gt;lätet skatteavdrag svarande belopp,&lt;br&gt;skall också betala restavgift på be-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare efter ompröv-&lt;br&gt;ning eller överklagande av skatte-&lt;br&gt;myndighets beslut har funnits inte&lt;br&gt;vara ansvarig för arbetstagares&lt;br&gt;skatt, skall skattemyndigheten till&lt;br&gt;arbetsgivaren återbetala skatt, som&lt;br&gt;han har betalat för arbetstagaren,&lt;br&gt;samt betald restavgift. På skattebe-&lt;br&gt;loppet beräknas restitutionsränta. I&lt;br&gt;fråga om ränteberäkningen gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;69 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står arbetsgivare i skuld för rest-&lt;br&gt;förd skatt eller arbetstagares skatt,&lt;br&gt;för vilken betalningsskyldighet har&lt;br&gt;ålagts honom, har han dock rätt att&lt;br&gt;få ut endast vad som överstiger det&lt;br&gt;obetalda skattebeloppet och restav-&lt;br&gt;gift. I lagen (1985:146) om avräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare eller arbetstagare,&lt;br&gt;som är skyldig att betala mot under-&lt;br&gt;lätet skatteavdrag svarande belopp,&lt;br&gt;skall också betala dröjsmålsavgift på&lt;br&gt;beloppet. Som förfallodag räknas&lt;br&gt;därvid den dag då beloppet skulle ha&lt;br&gt;betalats om skatteavdrag hade gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare efter ompröv-&lt;br&gt;ning eller överklagande av skatte-&lt;br&gt;myndighets beslut har funnits inte&lt;br&gt;vara ansvarig för arbetstagares&lt;br&gt;skatt, skall skattemyndigheten till&lt;br&gt;arbetsgivaren återbetala skatt, som&lt;br&gt;han har betalat för arbetstagaren,&lt;br&gt;samt betald dröjsmålsavgift. På skat-&lt;br&gt;tebeloppet beräknas restitutions-&lt;br&gt;ränta. I fråga om ränteberäkningen&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 69 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står arbetsgivare i skuld för rest-&lt;br&gt;förd skatt eller arbetstagares skatt,&lt;br&gt;för vilken betalningsskyldighet har&lt;br&gt;ålagts honom, har han dock rätt att&lt;br&gt;få ut endast vad som överstiger det&lt;br&gt;obetalda skattebeloppet och dröjs-&lt;br&gt;målsavgift. I lagen (1985:146) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning vid återbetalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter finns också föreskrifter som&lt;br&gt;begränsar rätten till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avräkning vid återbetalning av skat-&lt;br&gt;ter och avgifter finns också föreskrif-&lt;br&gt;ter som begränsar rätten till återbe-&lt;br&gt;talning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivnings-&lt;br&gt;kvitto överlämmnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmärkas på in-&lt;br&gt;drivningskvittot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 75 § får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den arbetsgi-&lt;br&gt;vare som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt&lt;br&gt;styrka, att han har betalat skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får hos&lt;br&gt;arbetstagaren driva in beloppet i den&lt;br&gt;ordning som gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt. Införsel får dock inte beviljas.&lt;br&gt;Arbetstagaren skall betala restavgift&lt;br&gt;på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om arbets-&lt;br&gt;givarens regressfordran enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får hos&lt;br&gt;arbetstagaren driva in beloppet i den&lt;br&gt;ordning som gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt. Införsel får dock inte beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gift skattskyldig icke i före-&lt;br&gt;skriven tid och ordning inbetalat&lt;br&gt;skatt som påförts på grund av sådan&lt;br&gt;inkomst som avses i tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 52 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), är maken&lt;br&gt;jämte den skattskyldige betalnings-&lt;br&gt;skyldig för skattebeloppet jämte rest-&lt;br&gt;avgift. Beloppet får uttagas hos ma-&lt;br&gt;ken i den ordning som gäller för in-&lt;br&gt;drivning av skatt som påförts ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gift skattskyldig icke i före-&lt;br&gt;skriven tid och ordning inbetalat&lt;br&gt;skatt som påförts på grund av sådan&lt;br&gt;inkomst som avses i tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 52 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), är maken&lt;br&gt;jämte den skattskyldige betalnings-&lt;br&gt;skyldig för skattebeloppet. Beloppet&lt;br&gt;får uttagas hos maken i den ordning&lt;br&gt;som gäller för indrivning av skatt&lt;br&gt;som påförts honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makes ansvarighet enligt första stycket avser det belopp som utgör skillna-&lt;br&gt;den mellan den skattskyldige debiterad skatt på grund av inkomst och den&lt;br&gt;skatt på grund av inkomst som skulle ha påförts den skattskyldige om denne&lt;br&gt;icke haft att erlägga skatt för inkomst som avses i första stycket. Skatt, som&lt;br&gt;har erlagts på annat sätt än genom indrivning hos den skattskyldiges make,&lt;br&gt;anses i första hand avse annat än inkomst enligt första stycket. I fråga om&lt;br&gt;betalning av skatt enligt detta stycke äger bestämmelserna i 29 § första&lt;br&gt;stycket motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om makes betalningsskyldighet enligt första och andra styckena&lt;br&gt;skall fattas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 75 och 77§§ får&lt;br&gt;beslut om betalningsskyldighet som&lt;br&gt;fattas efter uppbördsårets utgång an-&lt;br&gt;ses gälla belopp hänförligt till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1908.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sista uppbördsmånaden under upp-&lt;br&gt;bördsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om skatt, avgift eller ränta&lt;br&gt;som förfallit till betalning före den 1 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre lydelse av 27 § 3 och 4 mom., 27 a § och 69 § 1 mom. gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om debitering av skatt på grund av 1992 eller tidigare års taxe-&lt;br&gt;ring utom såvitt gäller de nya bestämmelserna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom.&lt;br&gt;om vad som skall gottskrivas den skattskyldige vid beräkning av kvarskatte-&lt;br&gt;avgift och ö-skatteränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Respitränta, anståndsränta och restitutionsränta som belöper på tid&lt;br&gt;före den 1 januari 1993 beräknas enligt äldre föreskrifter utom såvitt gäller&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i 69 § 2 mom. andra stycket om underlaget för beräk-&lt;br&gt;ning av restitutionsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Hänvisning i annan lag till bestämmelser om restavgift i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) avser dessa bestämmelser i deras lydelse intill den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 52§ 1 mom., 53, 61 och 61 a §§ lagen (1941:416)&lt;br&gt;om arvsskatt och gåvoskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Skatt enligt denna lag skall, i den mån ej jämlikt 55 § anstånd&lt;br&gt;megivits, erläggas inom sex veckor efter det att beslut om skattens faststäl-&lt;br&gt;lande meddelats eller den enligt 64 § 1 mom. förordnade granskningsmyn-&lt;br&gt;digheten erhållit meddelande om att skattskyldig vitsordat anmärkning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framställts av denna myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt icke fastställts inom åtta&lt;br&gt;månader efter det bouppteckning el-&lt;br&gt;ler deklaration, oavsett om anstånd&lt;br&gt;beviljats, senast skolat vara ingiven,&lt;br&gt;skall ränta utgå från och med när-&lt;br&gt;mast efterföljande månad till och&lt;br&gt;med den månad då skatten fastställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt icke fastställts inom åtta&lt;br&gt;månader efter det bouppteckning el-&lt;br&gt;ler deklaration, oavsett om anstånd&lt;br&gt;beviljats, senast skolat vara ingiven,&lt;br&gt;skall ränta utgå från och med när-&lt;br&gt;mast efterföljande månad till och&lt;br&gt;med den månad då skatten fastställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av beskattningsmyndighet. Skall&lt;br&gt;jämlikt 54 § skatten förskjutas av&lt;br&gt;dödsboet, påföres vid skattens fast-&lt;br&gt;ställande ränta utan uppdelning på&lt;br&gt;de särskilda skattskyldiga. Ränta be-&lt;br&gt;räknas för visst kalenderår efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar 75 procent&lt;br&gt;av den statslåneränta som gällde vid&lt;br&gt;utgången av november föregående&lt;br&gt;år. Räntesatsen bestäms till procent-&lt;br&gt;tal med högst en decimal. Räntebe-&lt;br&gt;lopp som understiger femtio kronor&lt;br&gt;påföres ej. Öretal som uppkommer&lt;br&gt;vid ränteberäkningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av beskattningsmyndighet. Skall&lt;br&gt;jämlikt 54 § skatten förskjutas av&lt;br&gt;dödsboet, påföres vid skattens fast-&lt;br&gt;ställande ränta utan uppdelning på&lt;br&gt;de särskilda skattskyldiga. Ränta ut-&lt;br&gt;går under visst kalenderår efter den&lt;br&gt;räntesats som motsvarar det av riks-&lt;br&gt;banken fastställda diskonto som gäl-&lt;br&gt;ler vid utgången av december det&lt;br&gt;föregående året med tillägg av tre&lt;br&gt;procentenheter. Räntebelopp som&lt;br&gt;understiger femtio kronor påföres&lt;br&gt;ej. Öretal som uppkommer vid rän-&lt;br&gt;teberäkningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten jämte ränta, där sådan påförts, skall, då underrätt är beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighet, betalas till skattemyndigheten i det län, dit underrätten&lt;br&gt;hör, och eljest till den skattemyndighet, som är beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras beslut i fråga om skatt sker ny beräkning av ränta. Räntebelopp&lt;br&gt;under fem kronor skall varken återbetalas eller utkrävas. Bestämmelserna i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag om skatt skola i tillämpliga delar gälla även ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall där underrätt fastställt skatt, skall rätten till den skattemyndighet,&lt;br&gt;som enligt 52 § 1 mom. tredje stycket är uppbördsmyndighet, snarast över-&lt;br&gt;sända till rätten ingiven bouppteckning eller annan handling, som sägs i 51 §&lt;br&gt;andra stycket, eller bouppteckning, som tillhandahållits rätten jämlikt tredje&lt;br&gt;stycket sistnämnda paragraf. Därjämte åligger det rätten att, enligt vad rege-&lt;br&gt;ringen närmare bestämmer, tillställa skattemyndigheten de uppgifter, som&lt;br&gt;fordras för uppbörd av skatten. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning, när överrätt fastställt skatt till högre belopp än förut beräknats eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldig vitsordat anmärkning som framställts av den enligt 64 § 1 mom.&lt;br&gt;förordnade granskningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning enligt 52 § 1 mom. tredje stycket skall ske till postgirokonto&lt;br&gt;hos skattemyndigheten. Inbetalningen sker kostnadsfritt. Skatten skall anses&lt;br&gt;vara erlagd den dag, då inbetalningskort eller försändelse innehållande giro-&lt;br&gt;kort inkommit till postanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt icke erlagts inom före-&lt;br&gt;skriven tid, skall skattemyndighe-&lt;br&gt;ten, om ej annat följer av vad i 6§&lt;br&gt;sista stycket stadgas, förordna om&lt;br&gt;uttagande av felande belopp i den&lt;br&gt;ordning, som enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) gäller för indrivning av&lt;br&gt;restförd skatt. Därvid utgår restav-&lt;br&gt;gift enligt 58 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt icke erlagts inom före-&lt;br&gt;skriven tid, skall skattemyndighe-&lt;br&gt;ten, om ej annat följer av vad i 6§&lt;br&gt;sista stycket stadgas, förordna om&lt;br&gt;uttagande av felande belopp i den&lt;br&gt;ordning, som enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) gäller för indrivning av&lt;br&gt;restförd skatt. Därvid tas dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift ut enligt 58 § 2-5 mom. lagen.&lt;br&gt;Skattemyndigheten får medge befri-&lt;br&gt;else helt eller delvis från skyldigheten&lt;br&gt;att betala dröjsmålsavgift, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling, som enligt första stycket tillställts skattemyndigheten och som&lt;br&gt;ingivaren äger återfå må skattemyndigheten icke utlämna till denne förrän&lt;br&gt;skatt, med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd. Innan hand-&lt;br&gt;lingen utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet av inbetald&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i 49 a § överlämnas till den skattskyldige sedan skatt,&lt;br&gt;med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd. Innan handlingen&lt;br&gt;utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet av inbetald skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har dödsbo eller skattskyldig rätt&lt;br&gt;att återfå betalad skatt på grund av&lt;br&gt;överrätts beslut eller beslut enligt&lt;br&gt;27§, 33§ 3 mom. eller 56-59§§,&lt;br&gt;skall skattebeloppet kostnadsfritt&lt;br&gt;återbetalas i den ordning som är&lt;br&gt;föreskriven i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i fråga om resitution av&lt;br&gt;skatt. Beslut som grundar rätt till&lt;br&gt;återbetalning skall omgående sän-&lt;br&gt;das till den skattemyndighet som en-&lt;br&gt;ligt 52 § 1 mom. tredje stycket är&lt;br&gt;uppbördsmyndighet. På skattebe-&lt;br&gt;lopp samt ränta enligt 52 §, 52 a §&lt;br&gt;och 55 § 2 mom. som återbetalas ut-&lt;br&gt;går ränta om inte annat följer av&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall, som avses i 57-58 a§§, ankommer det på regeringen att förordna i&lt;br&gt;vad mån ränta skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 55 § anstånd medgetts med erläggande av skatt, skall vid befri-&lt;br&gt;else från hela det skattebelopp som inte har betalats den ingivna skuldförbin-&lt;br&gt;delsen återställas. Avser befrielsen en del av det obetalda skattebeloppet&lt;br&gt;skall beskattningsmyndigheten eller överrätten ompröva anståndsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning som är&lt;br&gt;uppbördslagen&lt;br&gt;om resitution av&lt;br&gt;grundar rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har dödsbo eller skattskyldig rätt&lt;br&gt;att återfå betalad skatt på grund av&lt;br&gt;överrätts beslut eller beslut enligt&lt;br&gt;27§, 33§ 3 mom. eller 56-59§§,&lt;br&gt;skall skattebeloppet kostnadsfritt&lt;br&gt;återbetalas i den&lt;br&gt;föreskriven i&lt;br&gt;(1953:272) i fråga&lt;br&gt;skatt. Beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning skall omgående sän-&lt;br&gt;das till den skattemyndighet som en-&lt;br&gt;ligt 52 § 1 mom. tredje stycket är&lt;br&gt;uppbördsmyndighet. På skattebe-&lt;br&gt;lopp, dröjsmålsavgift samt ränta en-&lt;br&gt;ligt 52 §, 52 a § och 55 § 2 mom. som&lt;br&gt;återbetalas utgår ränta om inte an-&lt;br&gt;nat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta enligt 61 § första stycket ut-&lt;br&gt;går från och med månaden efter&lt;br&gt;den, då det belopp på vilket ränta&lt;br&gt;skall beräknas inbetalades, till och&lt;br&gt;med den månad då återbetalning&lt;br&gt;görs. I fråga om räntan, vilken skall&lt;br&gt;beräknas av skattemyndigheten,&lt;br&gt;gäller i övrigt bestämmelserna i 52 §&lt;br&gt;1 mom. Räntan under visst kalen-&lt;br&gt;derår skall dock utgå efter en ränte-&lt;br&gt;sats som motsvarar halva det av riks-&lt;br&gt;banken fastställda diskonto som&lt;br&gt;gällde vid utgången av närmast före-&lt;br&gt;gående kalenderår. Räntesatsen be-&lt;br&gt;stäms till procenttal med högst en&lt;br&gt;decimal, som i förekommande fall&lt;br&gt;avrundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta enligt 61 § första stycket ut-&lt;br&gt;går från och med månaden efter&lt;br&gt;den, då det belopp på vilket ränta&lt;br&gt;skall beräknas inbetalades, till och&lt;br&gt;med den månad då återbetalning&lt;br&gt;görs. I fråga om räntan, vilken skall&lt;br&gt;beräknas av skattemyndigheten,&lt;br&gt;gäller i övrigt bestämmelserna i 52 §&lt;br&gt;1 mom. Räntan för visst kalenderår&lt;br&gt;skall dock beräknas efter en ränte-&lt;br&gt;sats som motsvarar 75procent av den&lt;br&gt;statslåneränta som gällde vid ut-&lt;br&gt;gången av november närmast före-&lt;br&gt;gående kalenderår. Räntesatsen be-&lt;br&gt;stäms till procenttal med högst en&lt;br&gt;decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Ränta som belöper på tid före ikraftträdandet beräknas enligt äldre före-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14§ 2 och 3 mom., 17 a, 17 b och 18 §§, 21 § 1&lt;br&gt;mom. samt 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Inbetalas sjömansskatt&lt;br&gt;senare än i 1 mom. sägs, skall restav-&lt;br&gt;gift och tilläggsavgift utgå beräknade&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 58 § 1 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). Tilläggs-&lt;br&gt;avgiften bestäms dock i förhållande&lt;br&gt;till det antal tidrymder av sex måna-&lt;br&gt;der, utöver den första, som har på-&lt;br&gt;börjats efter utgången av den tid-&lt;br&gt;punkt, då skatten rätteligen skulle ha&lt;br&gt;betalats, intill dess skatten inbetalas&lt;br&gt;eller av sjömansskattenämnden fast-&lt;br&gt;ställs till betalning eller, ifall som av-&lt;br&gt;ses i 17a § andra stycket, kravet över-&lt;br&gt;lämnas till indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från skyldighet att betala&lt;br&gt;restavgift får meddelas, om särskilda&lt;br&gt;omständigheter föranleder det. När-&lt;br&gt;mare föreskrifter om detta meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Redovisas inte sjömans-&lt;br&gt;skatt i behörig ordning påförs reda-&lt;br&gt;renförseningsavgift med 100 kronor.&lt;br&gt;Vidare kan riksskatteverket anmana&lt;br&gt;redaren att lämna redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har redare som har anmanats att&lt;br&gt;lämna redovisning inte fullgjort&lt;br&gt;denna skyldighet inom tid, som har&lt;br&gt;angivits i anmaningen, skall förse-&lt;br&gt;ningsavgift påföras med 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift får helt efterges&lt;br&gt;om särskilda skäl föreligger. När-&lt;br&gt;mare föreskrifter om detta meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Inbetalas sjömansskatt&lt;br&gt;senare än i 1 mom. sägs, skall dröjs-&lt;br&gt;målsavgift tas ut enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 58 § 2-5 mom. uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattenämnden får medge&lt;br&gt;befrielse helt eller delvis från skyldig-&lt;br&gt;heten att betala dröjsmålsavgift, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Riksskatteverket kan an-&lt;br&gt;mana redaren att lämna redovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1970:933.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:389.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:389.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestrides riktigheten av revisionskrav eller inbetalas icke det belopp kra-&lt;br&gt;vet avser skall det underställas sjömansskattenämnden. Finner nämnden&lt;br&gt;kravet lagligen grundat, skall den fastställa beloppet till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser kravet skatt som redaren avdragit men icke inbetalat och har reda-&lt;br&gt;ren icke bestritt kravets riktighet, skall kravet icke underställas sjömansskat-&lt;br&gt;tenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare eller sjöman, som har att&lt;br&gt;erlägga mot underlätet skatteavdrag&lt;br&gt;svarande belopp, är skyldig att på&lt;br&gt;beloppet erlägga restavgift enligt&lt;br&gt;14 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare eller sjöman, som har att&lt;br&gt;erlägga mot underlätet skatteavdrag&lt;br&gt;svarande belopp, är skyldig att på&lt;br&gt;beloppet erlägga dröjsmålsavgift en-&lt;br&gt;ligt 14 § 2 mom. Som förfallodag&lt;br&gt;räknas därvid den dag då beloppet&lt;br&gt;skulle ha betalats om skatteavdrag&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 b §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som sjömansskattenämnden fastställt till betalning eller som avses&lt;br&gt;i 17 a § andra stycket må indrivas i den ordning, som gäller i fråga om skatt&lt;br&gt;enligt uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel enligt 15 kap. utsöknings-&lt;br&gt;balken må äga rum vid indrivning av&lt;br&gt;sjömansskatt och därå belöpande&lt;br&gt;restavgift och tilläggsavgift hos sjö-&lt;br&gt;mannen och i fall, som avses i 17 § 1&lt;br&gt;mom. andra stycket, hos redaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel enligt 15 kap. utsöknings-&lt;br&gt;balken må äga rum vid indrivning av&lt;br&gt;sjömansskatt och därå belöpande&lt;br&gt;dröjsmålsavgift hos sjömannen och i&lt;br&gt;fall, som avses i 17 § 1 mom. andra&lt;br&gt;stycket, hos redaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för en&lt;br&gt;sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare som vill&lt;br&gt;söka belopp åter av sjömannen skall till kronofogdemyndigheten ge in det&lt;br&gt;kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalat skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får hos&lt;br&gt;sjömannen driva in beloppet i den&lt;br&gt;ordning som gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt. Införsel får dock inte beviljas.&lt;br&gt;Sjömannen skall betala restavgift på&lt;br&gt;beloppet enligt bestämmelserna i 14 §&lt;br&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får hos&lt;br&gt;sjömannen driva in beloppet i den&lt;br&gt;ordning som gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt. Införsel får dock inte beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om reda-&lt;br&gt;rens regressfordran enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Det åligger sjömansskattenämnden att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) lämna besked beträffande de fartyg, ombord på vilka de anställda skall&lt;br&gt;betala sjömansskatt, samt beträffande den tabell, enligt vilken sjömansskatt&lt;br&gt;skall beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) fastställa grunder, enligt vilka drickspenningar skall uppskattas vid be-&lt;br&gt;räkning av sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:192.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:389.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) meddela beslut om jämkning och om rättelse av skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) pröva ärenden angående revisionskrav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) meddela beslut i andra frågor rörande betalning och beräkning av sjö-&lt;br&gt;mansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) fastställa de belopp, med vilka ersättning skall utgå till kommun och&lt;br&gt;landstingskommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) lämna anvisningar i frågor angående betalning och uppbörd av sjömans-&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) meddela beslut i fråga om be-&lt;br&gt;frielse från skyldighet att betala rest-&lt;br&gt;avgift, tilläggsavgift eller försenings-&lt;br&gt;avgift enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) meddela beslut i fråga om befri-&lt;br&gt;else från skyldighet att betala dröjs-&lt;br&gt;målsavgift enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Sjöman eller redare som&lt;br&gt;har rätt att återfå för mycket erlagd&lt;br&gt;skatt skall erhålla ränta (restitu-&lt;br&gt;tionsränta) på beloppet. Ränta ut-&lt;br&gt;går under ett visst kalenderår efter&lt;br&gt;en räntesats som motsvarar halva det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Sjöman eller redare som&lt;br&gt;har rätt att återfå för mycket erlagd&lt;br&gt;skatt eller dröjsmålsavgift skall er-&lt;br&gt;hålla ränta (restitutionsränta) på&lt;br&gt;beloppet. Ränta beräknas för ett&lt;br&gt;visst kalenderår efter en räntesats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som motsvarar 75 procent av den&lt;br&gt;statslåneränta gällde vid utgången av&lt;br&gt;november närmast föregående ka-&lt;br&gt;lenderår. Räntesatsen bestäms till&lt;br&gt;procenttal med högst en decimal.&lt;br&gt;Räntebelopp som understiger fem-&lt;br&gt;tio kronor utbetalas ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av riksbanken fastställda diskonto&lt;br&gt;som gällde vid utgången av närmast&lt;br&gt;föregående kalenderår. Räntesatsen&lt;br&gt;bestäms till procenttal med högst en&lt;br&gt;decimal, som i förekommande fall&lt;br&gt;avrundas uppåt. Räntebelopp som&lt;br&gt;understiger femtio kronor utbetalas&lt;br&gt;ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av ränta skall iakttagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta för skatt, avseende visst beskattningsår, utgår från och med den&lt;br&gt;1 mars nästföljande år, om skatten erlagts före denna tidpunkt, och i annat&lt;br&gt;fall från och med månaden efter den då skatten erlagts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår till och med den månad, då beslut om återbetalning medde-&lt;br&gt;las, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som föranlett ränta ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle&lt;br&gt;ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet beaktats vid&lt;br&gt;ränteberäkningen, är sjöman eller redare skyldig återbetala vad han sålunda&lt;br&gt;uppburit för mycket. Bestämmelserna om revisionskrav äga därvid motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Ränta som belöper på tid före ikraftträdandet beräknas enligt äldre före-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:476.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 64 e § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 42, 46-49, 51 och 70 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 44 a och 50 §§, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt för viss redovisningsperiod&lt;br&gt;förfaller till betalning den dag då de-&lt;br&gt;klarationen senast skall lämnas en-&lt;br&gt;ligt 22 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten betalas genom insättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt för viss redovisningsperiod&lt;br&gt;förfaller till betalning den dag då de-&lt;br&gt;klarationen senast skall lämnas en-&lt;br&gt;ligt 22 § tredje stycket eller, om an-&lt;br&gt;stånd medgetts enligt 22 a §, senast&lt;br&gt;den dag då deklarationen skall läm-&lt;br&gt;nas enligt anståndsbeslutet.&lt;br&gt;särskilt postgirokonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta (respitränta) skall tas ut&lt;br&gt;på skatt som avses i 43 § om skatten&lt;br&gt;inte uppskattats med stöd av 30 §&lt;br&gt;andra stycket i avsaknad av deklara-&lt;br&gt;tion. Ränta beräknas från den dag då&lt;br&gt;skatten skulle ha betalats enligt 42 §&lt;br&gt;till och med den dag skatten skall be-&lt;br&gt;talas enligt skattemyndighetens be-&lt;br&gt;slut. Ränta på skatt, som motsvarar&lt;br&gt;tidigare återbetalat skattebelopp,&lt;br&gt;skall dock beräknas från utgången av&lt;br&gt;den månad då beloppet återbetala-&lt;br&gt;des. Vid ränteberäkningen gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 32 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får befria en&lt;br&gt;skattskyldig helt eller delvis från skyl-&lt;br&gt;digheten att betala respitränta, om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;beskattningsbeslut gäller för beslut&lt;br&gt;om respitränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut överklagats, den skattskyldige begärt ompröv-&lt;br&gt;ning eller det annars kan antas att skatten kommer att sättas ned, kan den&lt;br&gt;skattskyldige av skattemyndigheten få anstånd med att betala skatten. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 49 § 1, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) gäller då i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fått anstånd enligt första&lt;br&gt;stycket skall betala ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(anståndsränta) för den del av&lt;br&gt;anståndsbeloppet som skall betalas&lt;br&gt;senast vid anståndstidens utgång. Vid&lt;br&gt;ränteberäkningen gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 49§ 4 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får befria en&lt;br&gt;skattskyldig helt eller delvis från skyl-&lt;br&gt;digheten att betala anståndsränta om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;beskattningsbeslut gäller för beslut&lt;br&gt;om anståndsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas icke skatt i behörig ord-&lt;br&gt;ning inom den tid då deklaration för&lt;br&gt;den redovisningsperiod skatten avser&lt;br&gt;skall lämnas enligt 22 § tredje stycket,&lt;br&gt;utgår restavgift på sålunda icke beta-&lt;br&gt;lat belopp. Har anstånd med betal-&lt;br&gt;ning av skatt beslutats enligt 45 §, ut-&lt;br&gt;går dock restavgift endast på skatte-&lt;br&gt;belopp som betalas sedan anståndsti-&lt;br&gt;den gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgiften är sex öre för varje hel&lt;br&gt;krona av den skatt som icke betalats,&lt;br&gt;dock minst femtio kronor. Öretal&lt;br&gt;som uppkommer vid denna beräk-&lt;br&gt;ning jämnas till närmast högre hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 58 § 2 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) om befri-&lt;br&gt;else från restavgiftgäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar beträffande restavgift för mer-&lt;br&gt;värdeskatt. Bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag om beskattningsbeslut gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar om beslut i fråga&lt;br&gt;om befrielse från restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgift (dröjsmålsavgift)&lt;br&gt;skall tas ut på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som tagits upp i en deklara-&lt;br&gt;tion men inte betalas inom den tid&lt;br&gt;som anges i 42 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som beräknats med stöd av&lt;br&gt;30 § andra stycket i avsaknad av de-&lt;br&gt;klaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt i övrigt, ränta och skatte-&lt;br&gt;tillägg som inte betalas inom den tid&lt;br&gt;som har bestämts enligt 43 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anstånd med betalning av&lt;br&gt;skatten medgetts enligt 45 eller 46 §,&lt;br&gt;tas dröjsmålsavgift ut endast på det&lt;br&gt;belopp som inte har betalats senast&lt;br&gt;vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften beräknas enligt&lt;br&gt;58 § &amp;nbsp;2-5 mom. uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272). När dröjsmålsavgift tas&lt;br&gt;ut enligt första stycket 2 anses skatten&lt;br&gt;ha förfallit till betalning inom tid som&lt;br&gt;anges i 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får medge be-&lt;br&gt;frielse helt eller delvis från skyldighe-&lt;br&gt;ten att betala dröjsmålsavgift, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;beskattningsbeslut gäller i tillämp-&lt;br&gt;liga delar i fråga om beslut om dröjs-&lt;br&gt;målsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas inte skatt i behörig tid och Betalas inte skatt i behörig tid och&lt;br&gt;ordning skall skatten och den restav- ordning skall skatten och den ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift, som belöper på denna, drivas&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om indrivning, avkort-&lt;br&gt;ning och avskrivning gäller i tillämp-&lt;br&gt;liga delar i fråga om mervärdeskatt.&lt;br&gt;Införsel enligt 15 kap. utsöknings-&lt;br&gt;balken får äga rum vid indrivning av&lt;br&gt;mervärdeskatt och restavgiftpå skat-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon, i egenskap av företrä-&lt;br&gt;dare för skattskyldig som är juridisk&lt;br&gt;person, uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet underlåtit att betala in&lt;br&gt;skatt i den tid och ordning som anges&lt;br&gt;i 22, 22 a och 42 §§, är han tillsam-&lt;br&gt;mans med den skattskyldige betal-&lt;br&gt;ningsskyldig för skattebeloppet och&lt;br&gt;restavgift enligt 47 §. Betalningsskyl-&lt;br&gt;digheten får jämkas eller efterges&lt;br&gt;om det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och dröjsmålsavgift, som belöper på&lt;br&gt;denna, drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om indrivning, avkort-&lt;br&gt;ning och avskrivning gäller i tillämp-&lt;br&gt;liga delar i fråga om mervärdeskatt.&lt;br&gt;Införsel enligt 15 kap. utsöknings-&lt;br&gt;balken får äga rum vid indrivning av&lt;br&gt;mervärdeskatt, ränta och dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon, i egenskap av företrä-&lt;br&gt;dare för skattskyldig som är juridisk&lt;br&gt;person, uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet underlåtit att betala in&lt;br&gt;skatt i den tid och ordning som anges&lt;br&gt;i 22, 22 a och 42§§, är han tillsam-&lt;br&gt;mans med den skattskyldige betal-&lt;br&gt;ningsskyldig för skattebeloppet,&lt;br&gt;ränta och dröjsmålsavgift enligt 47 §.&lt;br&gt;Betalningsskyldigheten får jämkas&lt;br&gt;eller efterges om det föreligger sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol.&lt;br&gt;Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldighet för skat-&lt;br&gt;tebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skatte-&lt;br&gt;fordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får in-&lt;br&gt;drivning ske i samma ordning som gäller för skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgjort betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet för skattebelopp eller restav-&lt;br&gt;gift enligt första stycket får söka be-&lt;br&gt;loppet åter av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgjort betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet för skattebelopp, ränta eller&lt;br&gt;dröjsmålsavgift enligt första stycket&lt;br&gt;får söka beloppet åter av den skatt-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om re-&lt;br&gt;gressfordran enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den utgående&lt;br&gt;skatten, återbetalar skattemyndigheten det överskjutande beloppet i den&lt;br&gt;mån kvittning inte skett enligt 17 § nionde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger skatt som skattskyldig&lt;br&gt;betalat för viss redovisningsperiod&lt;br&gt;skatt som fastställts eller anses fast-&lt;br&gt;ställd, återbetalar skattemyndighe-&lt;br&gt;ten det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som avkrävts&lt;br&gt;honom, återfår av skattemyndigheten vad han betalat för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står den skattskyldige i skuld för&lt;br&gt;mervärdeskatt, har han vid återbe-&lt;br&gt;talning enligt första, andra eller&lt;br&gt;tredje stycket rätt att återfå bara vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger skatt som skattskyldig&lt;br&gt;betalat för viss redovisningsperiod&lt;br&gt;beslutad skatt, återbetalar skatte-&lt;br&gt;myndigheten det överskjutande be-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står den skattskyldige i skuld för&lt;br&gt;mervärdeskatt, har han vid återbe-&lt;br&gt;talning enligt första, andra eller&lt;br&gt;tredje stycket rätt att återfå bara vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som överstiger skulden och avgifter&lt;br&gt;som belöper på denna. I lagen&lt;br&gt;(1985:146) om avräkning vid återbe-&lt;br&gt;talning av skatter och avgifter finns&lt;br&gt;också föreskrifter som begränsar&lt;br&gt;rätten till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på överskjutande ingå-&lt;br&gt;ende skatt får ej särskilt överlåtas el-&lt;br&gt;ler utmätas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som överstiger skulden och de räntor&lt;br&gt;och avgifter som belöper på denna.&lt;br&gt;I lagen (1985:146) om avräkning vid&lt;br&gt;återbetalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;finns också föreskrifter som begrän-&lt;br&gt;sar rätten till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på överskjutande ingå-&lt;br&gt;ende skatt eller ränta på sådan skatt&lt;br&gt;får ej särskilt överlåtas eller utmä-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller uppbördslagens (1953:272) bestämmelser om restitution av&lt;br&gt;skatt i tillämpliga delar beträffande återbetalning av mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 #&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta (restitutionsränta)&lt;br&gt;skall betalas på skatt, skattetillägg,&lt;br&gt;ränta och dröjsmålsavgift som skall&lt;br&gt;återbetalas enligt 49 § första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta beräknas från utgången av&lt;br&gt;den första månaden efter den då de-&lt;br&gt;klarationen för den redovisningspe-&lt;br&gt;riod skatten avser skall lämnas enligt&lt;br&gt;22 § tredje stycket. Har deklaration&lt;br&gt;lämnats senare eller har betalning&lt;br&gt;skett efter den tidpunkt som anges i&lt;br&gt;42 §, beräknas ränta från utgången&lt;br&gt;av den första månaden efter den då&lt;br&gt;deklaration lämnats eller betalning&lt;br&gt;skett. Ränta beräknas till och med&lt;br&gt;den månad då beloppet återbetalas.&lt;br&gt;Vid ränteberäkningen gäller 69 § 2&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272) i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återbetalning som skett med&lt;br&gt;stöd av 76-76 b §§ betalas inte ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;beskattningsbeslut gäller för beslut&lt;br&gt;om restitutionsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut av skattemyndighet får överklagas hos länsrätten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt 19 § fjärde och femte styckena i fråga om registrering, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om skattskyldighet, rest-&lt;br&gt;avgift eller anstånd med att lämna&lt;br&gt;deklaration eller betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om skattskyldighet eller&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration&lt;br&gt;eller betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut får inte överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om skatterevision, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattemyndighetens beslut i fråga om föreläggande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i övrigt enligt denna lag överklagas hos riks-&lt;br&gt;skatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Förutvarande 50 § upphävd genom 1990:330.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som avser omsättning eller Belopp som avser omsättning&lt;br&gt;skatt enligt denna lag anges i helt skatt, ränta eller dröjsmålsavgift en-&lt;br&gt;krontal så att öretal bortfaller. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ligt denna lag anges i helt krontal så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp under 25 kronor behöver icke betalas in till staten och åter-&lt;br&gt;betalas ej heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om mervärdeskatt och avgift som förfallit till betalning&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Restitutionsränta, respitränta och anståndsränta skall&lt;br&gt;inte beräknas för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19, 21 och 22 §§ kupongskattelagen (1970:624)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt betalas genom insättning på särskilt postgirokonto. Inbetal-&lt;br&gt;ning anses ha skett den dag inbetalningskort eller försändelse, som innehål-&lt;br&gt;ler gireringskort, inkommit till postanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalas kupongskatt ej inom&lt;br&gt;den tid som anges i 8 eller 15 § eller&lt;br&gt;i den ordning som anges i första&lt;br&gt;stycket, utgår restavgift beräknad ef-&lt;br&gt;ter sex öre för varje hel krona av det&lt;br&gt;icke sålunda erlagda beloppet, dock&lt;br&gt;minst femtio kronor. Öretal som&lt;br&gt;uppkommer vid denna beräkning&lt;br&gt;skall jämnas till närmast högre hela&lt;br&gt;krontal. Utöver restavgift utgår till-&lt;br&gt;läggsavgift. Tilläggsavgift utgår för&lt;br&gt;varje påbörjad tidrymd av sex måna-&lt;br&gt;der, första gången dock för den tid-&lt;br&gt;rymd, som börjar två månader efter&lt;br&gt;utgången av den månad då betalning&lt;br&gt;skulle ha skett, till dess betalning sker&lt;br&gt;eller förordnande om indrivning&lt;br&gt;meddelas. Tilläggsavgift beräknas&lt;br&gt;för varje tidrymd som nu nämnts till&lt;br&gt;fyra öre för varje hel krona av det&lt;br&gt;icke erlagda beloppet, dock högst&lt;br&gt;tolv öre för hel krona. I övrigt tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om tilläggsavgift bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag om restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När särskilda omständigheter för-&lt;br&gt;anleder det, får riksskatteverket be-&lt;br&gt;fria från restavgift och tilläggsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgår utdelning i annat än pengar&lt;br&gt;i svenskt mynt och föreligger enligt 8&lt;br&gt;eller 15 § skyldighet att inbetala ku-&lt;br&gt;pongskatt, skall aktiebolaget senast&lt;br&gt;en vecka efter beslutet om utdelning&lt;br&gt;till riksskatteverket inlämna en till&lt;br&gt;riktigheten bestyrkt uppgift om de&lt;br&gt;utdelade tillgångarnas värde vid ut-&lt;br&gt;delningstillfället. Föreligger anled-&lt;br&gt;ning antaga att värdet är för lågt&lt;br&gt;uppgivet, skall riksskatteverket hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalas kupongskatt ej inom&lt;br&gt;den tid som anges i 8 eller 15 § eller&lt;br&gt;i den ordning som anges i första&lt;br&gt;stycket, skall dröjsmålsavgift tas ut&lt;br&gt;enligt58§2-5mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får medge befri-&lt;br&gt;else helt eller delvis från skyldigheten&lt;br&gt;att betala dröjsmålsavgift, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgår utdelning i annat än pengar&lt;br&gt;i svenskt mynt och föreligger enligt 8&lt;br&gt;eller 15 § skyldighet att inbetala ku-&lt;br&gt;pongskatt, skall aktiebolaget senast&lt;br&gt;en vecka efter beslutet om utdelning&lt;br&gt;till riksskatteverket inlämna en till&lt;br&gt;riktigheten bestyrkt uppgift om de&lt;br&gt;utdelade tillgångarnas värde vid ut-&lt;br&gt;delningstillfället. Föreligger anled-&lt;br&gt;ning antaga att värdet är för lågt&lt;br&gt;uppgivet, skall riksskatteverket hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;skattemyndigheten i den län där bo-&lt;br&gt;lagets styrelse har sitt säte anmärka&lt;br&gt;förhållandet och förete den utred-&lt;br&gt;ning som står verket till buds för be-&lt;br&gt;dömande av värdet. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten har att företa värdering av de&lt;br&gt;utdelade tillgångarna och meddela&lt;br&gt;beslut med anledning av anmärk-&lt;br&gt;ningen. Finner skattemyndigheten&lt;br&gt;det av bolaget uppgivna värdet böra&lt;br&gt;höjas, skall skattemyndigheten&lt;br&gt;lämna riksskatteverket och bolaget&lt;br&gt;underrättelse därom med föreläg-&lt;br&gt;gande för bolaget att inom viss tid&lt;br&gt;inbetala felande kupongskatt. Sker&lt;br&gt;ej inbetalningen inom den utsatta ti-&lt;br&gt;den, skall bolaget erlägga restavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift. Därvid äger 19 §&lt;br&gt;andra stycket motsvarande tillämp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten i den län där bo-&lt;br&gt;lagets styrelse har sitt säte anmärka&lt;br&gt;förhållandet och förete den utred-&lt;br&gt;ning som står verket till buds för be-&lt;br&gt;dömande av värdet. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten har att företa värdering av de&lt;br&gt;utdelade tillgångarna och meddela&lt;br&gt;beslut med anledning av anmärk-&lt;br&gt;ningen. Finner skattemyndigheten&lt;br&gt;det av bolaget uppgivna värdet böra&lt;br&gt;höjas, skall skattemyndigheten&lt;br&gt;lämna riksskatteverket och bolaget&lt;br&gt;underrättelse därom med föreläg-&lt;br&gt;gande för bolaget att inom viss tid&lt;br&gt;inbetala felande kupongskatt. Sker&lt;br&gt;ej inbetalningen inom den utsatta ti-&lt;br&gt;den, skall bolaget erlägga dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift. Därvid äger 19 § andra&lt;br&gt;stycket motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har då beslut meddelats om inbetalning av ytterligare kupongskatt utdel-&lt;br&gt;ning ägt rum utan att tillräckligt belopp till kupongskatten innehållits, skall&lt;br&gt;bolaget förskjuta skattebeloppet men får kräva det åter av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalar värdepapperscentralen eller aktiebolag ej kupongskatt i före-&lt;br&gt;skriven tid eller ordning, skall riksskatteverket förelägga centralen eller bo-&lt;br&gt;laget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterkommes ej föreläggandet,&lt;br&gt;skall riksskatteverket anmäla förhål-&lt;br&gt;landet till skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där bolagets styrelse har sitt säte.&lt;br&gt;Skattemyndigheten förordnar om&lt;br&gt;indrivning av obetalt kupongskatte-&lt;br&gt;belopp samt restavgift och tilläggsav-&lt;br&gt;gift i den ordning som föreskrives i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) om in-&lt;br&gt;drivning av restförd skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterkommes ej föreläggandet,&lt;br&gt;skall riksskatteverket anmäla förhål-&lt;br&gt;landet till skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där bolagets styrelse har sitt säte.&lt;br&gt;Skattemyndigheten förordnar om&lt;br&gt;indrivning av obetalt kupongskatte-&lt;br&gt;belopp samt dröjsmålsavgift i den&lt;br&gt;ordning som föreskrives i uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272) om indrivning av&lt;br&gt;restförd skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om kupongskatt som förfallit till betalning före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § skattebrottslagen (1971:69)' ordet ”restav-&lt;br&gt;gift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 1 § 1991:1484.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;br&gt;skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattefordringar m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 1 § 1991:1485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1972:435) om överlastavgift skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § andra&lt;br&gt;stycket och tredje stycket första me- i&lt;br&gt;ningen, 9 §, 10 § andra stycket, 45 § i&lt;br&gt;första stycket, 56, 66 och 85 §§ väg- i&lt;br&gt;trafikskattelagen (1988:327) äger 1&lt;br&gt;motsvarande tillämpning på över-&lt;br&gt;lastavgift. Vad där sägs om beskatt- ]&lt;br&gt;ningsmyndighet gäller då länsstyrel- 1&lt;br&gt;sen. Allmänt ombud för överlastav- I&lt;br&gt;gift är den som förordnats som om- &amp;lt;&lt;br&gt;bud med stöd av 3§ fjärde stycket i&lt;br&gt;vägtrafikskattelagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller ej i fråga om fordon som&lt;br&gt;är registrerat i militära fordonsregistret,&lt;br&gt;brukas av försvarsmakten enligt skriftligt avtal med militär myndighet,&lt;br&gt;är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt förfogandelagen (1978:262) el-&lt;br&gt;ler civilförsvarslagen (1960:74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § andra&lt;br&gt;stycket och tredje stycket första me-&lt;br&gt;ningen, 9 §, 10 § andra stycket, 45 §&lt;br&gt;första stycket, 56, 61-63, 66 och&lt;br&gt;85 §§ vägtrafikskattelagen (1988:&lt;br&gt;327) äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;på överlastavgift. Vad där sägs om&lt;br&gt;beskattningsmyndighet gäller då&lt;br&gt;länsstyrelsen. Allmänt ombud för&lt;br&gt;överlastavgift är den som förordnats&lt;br&gt;som ombud med stöd av 3§ fjärde&lt;br&gt;stycket vägtrafikskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om överlastavgift som förfallit till betalning före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 16 § studiestödslagen (1973:349)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbelopp och andra avgifter en-&lt;br&gt;ligt denna lag som inte har betalats&lt;br&gt;inom föreskriven tid får tas ut ge-&lt;br&gt;nom utmätning utan föregående&lt;br&gt;dom eller utslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbelopp och andra avgifter en-&lt;br&gt;ligt denna lag som inte har betalats&lt;br&gt;inom föreskriven tid får tas ut ge-&lt;br&gt;nom utmätning utan föregående&lt;br&gt;dom eller utslag. Dröjsmålsavgift en-&lt;br&gt;ligt uppbördslagen (1953:272) tas&lt;br&gt;inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt eller genom ut-&lt;br&gt;mätning, före utgången av november månad det tredje året efter betalnings-&lt;br&gt;året, skall inte föranleda vidare indrivningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas även vid utmät-&lt;br&gt;ning av avgiftsbelopp som påförts enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:877.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 13 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ordet ”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 13 § 1982:195.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 6§ lagen (1976:339) om saluvagnsskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet&lt;br&gt;”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av6§ 1981:845.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2§ lagen (1978:880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 2 § 1984:870.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 och 15 §§ samt 17 kap. 1, 3 och 7 §§&lt;br&gt;utsökningsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel får äga rum för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatter och allmänna avgifter i fall som särskilt föreskrivs samt böter&lt;br&gt;och viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel får också äga rum för för-&lt;br&gt;rättningskostnadema i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är fråga om införsel för fordringar som är upptagna under skilda punkter&lt;br&gt;i 1 §, har de inbördes företräde efter nummerordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran enligt 1 § första stycket&lt;br&gt;har företräde framför förrättnings-&lt;br&gt;kostnadema i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samtidig införsel för två eller flera underhållsberättigade fördelas in-&lt;br&gt;nehållet belopp efter de löpande bidragens storlek. Om mera har innehållits&lt;br&gt;än som svarar mot de löpande bidragen, har bidrag som har stått ute längre&lt;br&gt;företräde vid fördelningen av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delbetalning, som inflyter på viss underhållsberättigads fordran, avräknas&lt;br&gt;i första hand på det belopp som har stått ute längst och alltjämt kan tagas ut&lt;br&gt;genom införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utsökningsmål tas ut ersättning&lt;br&gt;för statens kostnader för förfarandet&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten i den&lt;br&gt;omfattning regeringen föreskriver&lt;br&gt;(förrättningskostnader). Vid inför-&lt;br&gt;sel tas dock ej ut någon ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utsökningsmål tas ut ersättning&lt;br&gt;för statens kostnader för förfarandet&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten i den&lt;br&gt;omfattning regeringen föreskriver&lt;br&gt;(förrättningskostnader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden ansvarar ej för förrättningskostnaderna för utmätning enligt 7&lt;br&gt;kap. 17 § eller 15 kap. 19 § jämförd med 7 kap. 17 § eller för handräckning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt 8 kap. 18 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sökanden ansvarar ej heller för&lt;br&gt;förrättningskostnaderna i mål om in-&lt;br&gt;försel.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vid avhysning ansvarar sökanden ej för kostnad för förvaring av svaran-&lt;br&gt;dens egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att skydda sva-&lt;br&gt;randen mot förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning enligt 16 kap.&lt;br&gt;7§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för såld&lt;br&gt;egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid be-&lt;br&gt;hov genast utsökas hos gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:793.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast utsökas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningskostnad i mål om in-&lt;br&gt;försel får genast tas ut genom införsel&lt;br&gt;hos gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om utsökningsmål som har kommit in till kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 § arbetstidslagen (1982:673) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om övertidsavgift prövas av allmän domstol efter ansökan som&lt;br&gt;skall göras av allmän åklagare inom två år från den tidpunkt då överträdelsen&lt;br&gt;begicks. I fråga om sådan ansökan gäller bestämmelserna i rättegångsbalken&lt;br&gt;om åtal för brott, på vilket inte kan följa svårare straff än böter, och bestäm-&lt;br&gt;melserna om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har förflutit från den tid-&lt;br&gt;punkt då överträdelsen begicks, får övertidsavgift ej tas ut. Övertidsavgifter&lt;br&gt;tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom någon har på-&lt;br&gt;förts övertidsavgift skall genast sän-&lt;br&gt;das till länsstyrelsen. Avgiften skall&lt;br&gt;betalas till länsstyrelsen inom två&lt;br&gt;månader från det att beslutet vann&lt;br&gt;laga kraft. En upplysning om detta&lt;br&gt;skall tas in i beslutet. Betalas inte av-&lt;br&gt;giften inom denna tid, får avgiften&lt;br&gt;samt restavgift beräknad enligt 58 § 7&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;drivas in i den ordning som enligt&lt;br&gt;den lagen gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt. Indrivningsåtgärder får inte&lt;br&gt;vidtas sedan fem år har förflutit från&lt;br&gt;det att beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom någon har på-&lt;br&gt;förts övertidsavgift skall genast sän-&lt;br&gt;das till länsstyrelsen. Avgiften skall&lt;br&gt;betalas till länsstyrelsen inom två&lt;br&gt;månader från det att beslutet vann&lt;br&gt;laga kraft. En upplysning om detta&lt;br&gt;skall tas in i beslutet. Betalas inte av-&lt;br&gt;giften inom denna tid, får avgiften&lt;br&gt;samt dröjsmålsavgift beräknad en-&lt;br&gt;ligt 58 § 2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), drivas in i den ordning&lt;br&gt;som enligt den lagen gäller för in-&lt;br&gt;drivning av skatt. Indrivningsåtgär-&lt;br&gt;der får inte vidtas sedan fem år har&lt;br&gt;förflutit från det att beslutet vann&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om övertidsavgift som förfallit till betalning före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1006) om avdrags- och upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 22 § ordet ”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift”,&lt;br&gt;dels att 7, 15 och 19 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inbetalning och redovisning av ett innehållet belopp skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 24 § 2 mom. samt 52-55 och 83 §§ uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;om arbetsgivares inbetalning och redovisning av preliminär A-skatt gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om den utbetalade&lt;br&gt;ersättningen finns i 3 kap. lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett innehållet belopp som inte&lt;br&gt;har betalats i rätt tid och ordning&lt;br&gt;skall restavgift och tilläggsavgift utgå&lt;br&gt;enligt 58 § 7 mom. uppbördslagen.&lt;br&gt;Därvid skall bestämmelserna i 58 § 2&lt;br&gt;mom. samma lag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett innehållet belopp som inte&lt;br&gt;har betalats i rätt tid och ordning&lt;br&gt;skall dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 §&lt;br&gt;2-5 mom. uppbördslagen. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten får medge befrielse helt&lt;br&gt;eller delvis från skyldigheten att be-&lt;br&gt;tala dröjsmålsavgift, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 § eller på grund av att upp-&lt;br&gt;dragsgivaren inte har betalat in ett innehållet belopp i rätt tid skall prövas av&lt;br&gt;den skattemyndighet som skall utfärda uppdragsgivarens eller den uppgifts-&lt;br&gt;skyldiges skattsedel på slutlig skatt för det inkomstår då ersättningen betala-&lt;br&gt;des ut. Om uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige är handelsbolag eller&lt;br&gt;annars enligt 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) inte skall taxeras&lt;br&gt;för ersättningen, är skattemyndighet, som skall utfärda sådan skattsedel för&lt;br&gt;delägare, i stället behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett belopp för vilket betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet har ålagts enligt 12&lt;br&gt;eller 13 § skall utgå restavgift enligt&lt;br&gt;58 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 mom. uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272). Därvid skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 58 § 2 mom. samma lag till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett belopp för vilket betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet har ålagts enligt 12 §&lt;br&gt;skall dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 §&lt;br&gt;2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Som förfallodag räknas&lt;br&gt;därvid den dag då beloppet skulle ha&lt;br&gt;betalats om det innehållits. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten får medge befrielse helt&lt;br&gt;eller delvis från skyldigheten att be-&lt;br&gt;tala dröjsmålsavgift, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppdragsgivare eller uppgiftsskyldig har betalat ett belopp för upp-&lt;br&gt;dragstagaren i enlighet med ett beslut om betalningsskyldighet på grund av&lt;br&gt;underlåtenhet att innehålla beloppet eller ett beslut om betalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:388.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:388.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av 13 §, får uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige söka detta&lt;br&gt;åter av uppdragstagaren. Därvid skall till kronofogdemyndigheten överläm-&lt;br&gt;nas det indrivningskvitto som har utfärdats vid betalningen eller på annat&lt;br&gt;sätt styrkas att beloppet har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får&lt;br&gt;driva in beloppet hos uppdragstaga-&lt;br&gt;ren i den ordning som gäller för in-&lt;br&gt;drivning av skatt enligt uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272). Uppdragstagaren&lt;br&gt;skall betala restavgift enligt 58 § 1&lt;br&gt;mom. samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om re-&lt;br&gt;gressfordran enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får&lt;br&gt;driva in beloppet hos uppdragstaga-&lt;br&gt;ren i den ordning som gäller för in-&lt;br&gt;drivning av skatt enligt uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om belopp som förfallit till betalning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 kap. 4 § samt 5 kap. 8 och 9 §§ ordet ”restavgift” i olika böjnings-&lt;br&gt;former skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 5 kap. 8 § skall lyda ”Dröjsmålsavgift”,&lt;br&gt;dels att 5 kap. 10, 11 och 12 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgiften är sex öre för varje hel&lt;br&gt;krona av den skatt som inte har beta-&lt;br&gt;lats, dock minst femtio kronor. Vid&lt;br&gt;beräkningen av restavgiften skall av-&lt;br&gt;rundning ske till närmast högre hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften tas ut enligt be&lt;br&gt;stämmelsema i 58§ 2-5 mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda omständigheter före-&lt;br&gt;ligger får beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;meddela befrielse från skyldighet att&lt;br&gt;betala restavgift. Bestämmelserna&lt;br&gt;om fastställande av skatt i denna lag&lt;br&gt;gäller även om beslut i fråga om så-&lt;br&gt;dan befrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela föreskrifter i fråga om befri-&lt;br&gt;else från skyldighet att betala restav-&lt;br&gt;gift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall utgå på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som den skattskyldige fått anstånd med att betala enligt 5 § till den&lt;br&gt;del skattebeloppet skall betalas senast vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1&lt;br&gt;utgår räntan från den dag då skatten&lt;br&gt;skulle ha betalats enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket till och med den dag då skat-&lt;br&gt;ten skall betalas enligt beskattnings-&lt;br&gt;myndighetens beslut. I fall som av-&lt;br&gt;ses i första stycket 2 skall bestäm-&lt;br&gt;melserna om ränta i 49 § 4 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) tilläm-&lt;br&gt;pas. Räntan skall dock beräknas från&lt;br&gt;den dag, då skattebeloppet skulle ha&lt;br&gt;betalats om anstånd inte medgetts, till&lt;br&gt;och med den dag då anståndstiden&lt;br&gt;går ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1&lt;br&gt;utgår räntan från den dag då skatten&lt;br&gt;skulle ha betalats enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket till och med den dag då skat-&lt;br&gt;ten skall betalas enligt beskattnings-&lt;br&gt;myndighetens beslut. I fall som av-&lt;br&gt;ses i första stycket 2 skall bestäm-&lt;br&gt;melserna om ränta i 49 § 4 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får be-&lt;br&gt;fria en skattskyldig helt eller delvis&lt;br&gt;från skyldigheten att betala ränta, om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan beräknas, ifall som avses&lt;br&gt;i 12 §, för visst kalenderår efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar det av riks-&lt;br&gt;banken fastställda diskonto som&lt;br&gt;gällde vid utgången av närmast före-&lt;br&gt;gående kalenderår med tillägg av tre&lt;br&gt;procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan beräknas, ifall som avses i&lt;br&gt;13 §, för visst kalenderår efter en rän-&lt;br&gt;tesats som motsvarar halva det av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan beräknas för visst kalen-&lt;br&gt;derår efter en räntesats som motsva-&lt;br&gt;rar 75 procent av den statslåneränta&lt;br&gt;som gällde vid utgången av novem-&lt;br&gt;ber närmast föregående kalenderår.&lt;br&gt;Räntesatsen bestäms till procenttal&lt;br&gt;med högst en decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksbanken fastställda diskonto som&lt;br&gt;gällde vid utgången av närmast före-&lt;br&gt;gående kalenderår. Räntesatsen be-&lt;br&gt;stäms till procenttal med högst en&lt;br&gt;decimal, som i förekommande av-&lt;br&gt;rundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid som infaller efter utgången av det år då skatten beslutas tillämpas&lt;br&gt;den räntesats som gäller för det året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ränteberäkningen skall avrundning ske till närmast lägre hela krontal.&lt;br&gt;Räntebelopp under femtio kronor tas inte ut och återbetalas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skatt eller ränta som förfallit till betalning före ikraft-&lt;br&gt;trädandet. Ränta som belöper på tid före ikraftträdandet beräknas enligt&lt;br&gt;äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 35 § ordet ”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 34 och 40 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte betalat&lt;br&gt;skatten inom föreskriven tid, skall&lt;br&gt;restavgift tas ut med sex öre för varje&lt;br&gt;hel krona av den skatt som inte har&lt;br&gt;betalats i rätt tid, dock med minst&lt;br&gt;femtio kronor. Öretal jämnas till när-&lt;br&gt;mast högre hela krontal. Restavgiften&lt;br&gt;betalas till inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får be-&lt;br&gt;fria från restavgiften om särskilda&lt;br&gt;omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte betalat&lt;br&gt;skatten inom föreskriven tid, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt 58§ 2~5&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Dröjsmålsavgiften betalas till in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får&lt;br&gt;medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av skatt på grund av ett beslut enligt denna lag görs av in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten eller av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Återbetalning skall ske även om beslutet inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall, om inte annat följer&lt;br&gt;av 42 §, utgå på det återbetalade be-&lt;br&gt;loppet från och med den dag då skat-&lt;br&gt;ten har betalats till och med den dag&lt;br&gt;då återbetalning görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan beräknas för visst kalen-&lt;br&gt;derår efter den räntesats som mot-&lt;br&gt;svarar halva det av riksbanken fast-&lt;br&gt;ställda diskonto som gällde vid ut-&lt;br&gt;gången av närmast föregående ka-&lt;br&gt;lenderår. Räntesatsen bestäms till&lt;br&gt;procenttal med högst en decimal,&lt;br&gt;som i förekommande fall avrundas&lt;br&gt;uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ränteberäkningen skall avrundning ske till närmast lägre hela krontal.&lt;br&gt;Räntebelopp under femtio kronor betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall, om inte annat följer&lt;br&gt;av 42 §, beräknas på återbetalad skatt&lt;br&gt;och dröjsmålsavgift från och med&lt;br&gt;den dag då beloppet har betalats till&lt;br&gt;och med den dag då återbetalning&lt;br&gt;görs. Räntan beräknas för visst ka-&lt;br&gt;lenderår efter en räntesats som mot-&lt;br&gt;svarar 75 procent av den statslåne-&lt;br&gt;ränta som gällde vid utgången av no-&lt;br&gt;vember närmast föregående kalen-&lt;br&gt;derår. Räntesatsen bestäms till pro-&lt;br&gt;centtal med högst en decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före ikraftträdandet.&lt;br&gt;I fråga om restavgift gäller 35 § i dess lydelse intill den 1 januari 1993. Ränta&lt;br&gt;som belöper på tid före ikraftträdandet beräknas enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:479.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ordet ”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1986:317.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 30 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■dels att nuvarande 9 och 30 §§ skall betecknas 12§ respektive 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 7,10, nya 12 och 13, 21, 24, 27 a, 28, 31, 32, 34, 50, 75 och 76 §§&lt;br&gt;samt rubriken närmast före 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 8 § skall lyda ”Beräkning av månadsavgift”,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 §, och närmast före nya&lt;br&gt;12 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 §;&lt;br&gt;utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas;&lt;br&gt;årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret;&lt;br&gt;redaravgift: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt&lt;br&gt;skall betalas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restitutionsränta: ränta enligt 24 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anståndsränta: ränta enligt 30 anståndsränta: ränta enligt 13&lt;br&gt;§• §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respitränta: ränta enligt 14§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger medge att ar-&lt;br&gt;betsgivare redovisar och betalar må-&lt;br&gt;nadsavgift inom viss tid efter den dag&lt;br&gt;då avgiften annars skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Stockholms&lt;br&gt;län kan om särskilda skäl föreligger&lt;br&gt;medge att sådan arbetsgivare som&lt;br&gt;avses i 3§ första stycket sista me-&lt;br&gt;ningen redovisar och betalar arbets-&lt;br&gt;givaravgifter i annan ordning än som&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger medge arbets-&lt;br&gt;givare anstånd med att redovisa må-&lt;br&gt;nadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger medge att så-&lt;br&gt;dan arbetsgivare som avses i 3§&lt;br&gt;första stycket sista meningen redovi-&lt;br&gt;sar arbetsgivaravgifter i annan ord-&lt;br&gt;ning än som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om anstånd skall ha&lt;br&gt;kommit in till skattemyndigheten se-&lt;br&gt;nast den dag då uppbördsdeklaratio-&lt;br&gt;nen skulle ha lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras förutsättningarna för an-&lt;br&gt;ståndet innan anståndstiden gått ut&lt;br&gt;skall anståndet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om månadsavgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om månadsavgift m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadsavgift skall beslutas för varje månad med ledning av uppbördsde-&lt;br&gt;klaration och övriga tillgängliga handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 1 mars året efter utgifts- Efter den 1 mars året efter utgifts-&lt;br&gt;året får beslut om månadsavgift er- &amp;nbsp;&amp;nbsp;året får beslut om månadsavgift er-&lt;br&gt;sättas med beslut om årsavgift. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sättas med beslut om årsavgift. I ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om årsavgift får arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna hänföras till den sista måna-&lt;br&gt;den under utgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren inte lämnat uppbördsdeklaration eller kan på grund av&lt;br&gt;brister i arbetsgivarens uppgifter, bokföring eller anteckningar om utgiven&lt;br&gt;lön underlaget för den avgift som skall beslutas inte beräknas tillförlitligt,&lt;br&gt;skall det uppskattas av skattemyndigheten efter vad som bedöms vara skäligt&lt;br&gt;med hänsyn till föreliggande omständigheter såsom verksamhetens art och&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9§)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadsavgiften skall betalas till&lt;br&gt;den skattemyndighet till vilken upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration skall lämnas och&lt;br&gt;inom den tid som gäller för deklara-&lt;br&gt;tionens avlämnande. I övrigt skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 52 § uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272) om inbetalning till-&lt;br&gt;lämpas. Vad där sägs om inbetalning&lt;br&gt;från landsting och kommun av preli-&lt;br&gt;minär A-skatt som innehållits ge-&lt;br&gt;nom skatteavdrag gäller också i&lt;br&gt;fråga om månadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arbetsgivare betalat in ett&lt;br&gt;lägre belopp än som enligt upp-&lt;br&gt;bördsdeklarationen skall betalas&lt;br&gt;som arbetsgivaravgifter, särskild lö-&lt;br&gt;neskatt och innehållen skatt skall&lt;br&gt;beloppet i första hand räknas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av månadsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadsavgift som beslutats enligt&lt;br&gt;11 § skall betalas till den skattemyn-&lt;br&gt;dighet till vilken uppbördsdeklara-&lt;br&gt;tion skall lämnas och inom den tid&lt;br&gt;som gäller för deklarationens avläm-&lt;br&gt;nande. Har anstånd med redovis-&lt;br&gt;ningen medgetts enligt 7§ skall må-&lt;br&gt;nadsavgiften betalas senast den dag&lt;br&gt;då deklarationen skall lämnas enligt&lt;br&gt;anståndsbeslutet eller den tidigare&lt;br&gt;dag skattemyndigheten bestämmer. I&lt;br&gt;övrigt skall bestämmelserna i 52 §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) om inbe-&lt;br&gt;talning tillämpas. Vad där sägs om&lt;br&gt;inbetalning från landsting och kom-&lt;br&gt;mun av preliminär A-skatt som in-&lt;br&gt;nehållits genom skatteavdrag gäller&lt;br&gt;också i fråga om månadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter som har beslu-&lt;br&gt;tats på annat sätt än enligt 11 § skall&lt;br&gt;betalas till den skattemyndighet som&lt;br&gt;fattat beslutet och inom den tid som&lt;br&gt;skattemyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arbetsgivare betalat in ett&lt;br&gt;lägre belopp än som enligt upp-&lt;br&gt;bördsdeklarationen eller särskilt be-&lt;br&gt;slut skall betalas som arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter, särskild löneskatt och inne-&lt;br&gt;hållen skatt skall beloppet i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1907.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Förutvarande 12 § upphävd genom 1990:1318.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning av den innehållna skatten &amp;nbsp;&amp;nbsp;hand räknas som betalning av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och därefter som betalning av ar- &amp;nbsp;&amp;nbsp;innehållna skatten och därefter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsgivaravgifterna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;betalning av arbetsgivaravgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(30 §) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har omprövning begärts av ett beslut om arbetsgivaravgifter eller har ett&lt;br&gt;sådant beslut överklagats eller kan annars avgiftsbeloppet antas komma att&lt;br&gt;sättas ned får skattemyndigheten medge anstånd med betalningen. Därvid&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 49 § 1, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) i till-&lt;br&gt;lämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått anstånd skall be-&lt;br&gt;tala ränta (anståndsränta) för den&lt;br&gt;del av anståndsbeloppet för vilket&lt;br&gt;betalningsskyldighet kvarstår vid&lt;br&gt;anståndstidens utgång. Anstånds-&lt;br&gt;ränta beräknas för visst kalenderår&lt;br&gt;efter en räntesats som med tre pro-&lt;br&gt;centenheter överstiger det av riksban-&lt;br&gt;ken fastställda diskonto som gällde&lt;br&gt;vid utgången av det föregående året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta utgår från och med&lt;br&gt;månaden efter den, då beloppet&lt;br&gt;skulle ha erlagts om anstånd inte&lt;br&gt;hade medgetts, till och med den må-&lt;br&gt;nad, då anståndstiden gått ut eller,&lt;br&gt;om betalning skett dessförinnan, till&lt;br&gt;och med den månad betalning skett.&lt;br&gt;Anståndsränta som understiger 50&lt;br&gt;kronor skall dock inte påföras. Öre-&lt;br&gt;tal som uppkommer vid ränteberäk-&lt;br&gt;ningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls arbetsgivarens yrkande av&lt;br&gt;skattemyndigheten skall erlagd ränta&lt;br&gt;återbetalas. Bifaller domstol ett&lt;br&gt;överklagande skall erlagd ränta åter-&lt;br&gt;betalas sedan domen vunnit laga&lt;br&gt;kraft. På återbetalat belopp beräknas&lt;br&gt;restitutionsränta. Ifråga om räntebe-&lt;br&gt;räkningen gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 58 § uppbörds-&lt;br&gt;lagen gäller i fråga om anstånds-&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om befrielse från anstånds-&lt;br&gt;ränta gäller bestämmelserna i 49 § 5&lt;br&gt;mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått anstånd skall be-&lt;br&gt;tala ränta (anståndsränta) för den&lt;br&gt;del av anståndsbeloppet för vilket&lt;br&gt;betalningsskyldighet kvarstår vid&lt;br&gt;anståndstidens utgång. Anstånds-&lt;br&gt;ränta beräknas för visst kalenderår&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar 75&lt;br&gt;procent av den statslåneränta som&lt;br&gt;gällde vid utgången av november det&lt;br&gt;föregående året. Räntesatsen be-&lt;br&gt;stäms till procenttal med högst en de-&lt;br&gt;cimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta utgår från den dag,&lt;br&gt;då beloppet skulle ha erlagts om an-&lt;br&gt;stånd inte hade medgetts, till och&lt;br&gt;med den dag, då anståndstiden gått&lt;br&gt;ut eller, om betalning skett dessför-&lt;br&gt;innan, till och med den dag betal-&lt;br&gt;ning skett. Anståndsränta som un-&lt;br&gt;derstiger 50 kronor skall dock inte&lt;br&gt;påföras. Öretal som uppkommer vid&lt;br&gt;ränteberäkningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls arbetsgivarens yrkande&lt;br&gt;skall erlagd ränta återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får befria en&lt;br&gt;arbetsgivare helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala anstånds-&lt;br&gt;ränta, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Förutvarande 13 § upphävd genom 1990:1318.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta (respitränta) skall betalas&lt;br&gt;på avgiftsbelopp som avses i 12 §&lt;br&gt;andra stycket om beloppet inte upp-&lt;br&gt;skattats med stöd av 10 § tredje&lt;br&gt;stycket i avsaknad av uppbördsde-&lt;br&gt;klaration. I avgiftsbeloppet skall inte&lt;br&gt;inräknas avgiftstillägg. Ränta beräk-&lt;br&gt;nas för visst kalenderår efter en ränte-&lt;br&gt;sats som motsvarar 75procent av den&lt;br&gt;statslåneränta som gällde vid ut-&lt;br&gt;gången av november närmast före-&lt;br&gt;gående kalenderår. Vid beräkning av&lt;br&gt;ränta för tid som infaller efter ut-&lt;br&gt;gången av det år då avgiften debiteras&lt;br&gt;tillämpas dock den räntesats som gäl-&lt;br&gt;ler för debiteringsåret. Räntesatsen&lt;br&gt;bestäms till procenttal med högst en&lt;br&gt;decimal. Ränta beräknas från den&lt;br&gt;dag, då avgiften skulle ha betalats en-&lt;br&gt;ligt 12 § första stycket, till och med&lt;br&gt;den dag då avgiften skall betalas en-&lt;br&gt;ligt skattemyndighetens beslut. Ränta&lt;br&gt;på avgiftsbelopp, som motsvarar tidi-&lt;br&gt;gare återbetalat belopp, skall dock&lt;br&gt;beräknas från utgången av den må-&lt;br&gt;nad, då beloppet återbetalades.&lt;br&gt;Ränta som understiger 50 kronor på-&lt;br&gt;förs inte. Öretal som uppkommer vid&lt;br&gt;ränteberäkningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får befria en&lt;br&gt;arbetsgivare helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala respitränta,&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i egenskap av företrä-&lt;br&gt;dare för en arbetsgivare, som är juri-&lt;br&gt;disk person, uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet har underlåtit att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter i den tid&lt;br&gt;och ordning som följer av 4, 7 och 9&lt;br&gt;§§ är tillsammans med arbetsgivaren&lt;br&gt;betalningsskyldig för beloppet samt&lt;br&gt;den restavgift och tillläggs av gift som&lt;br&gt;belöper på detta. Betalningsskyldig-&lt;br&gt;heten får jämkas eller efterges om&lt;br&gt;det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol.&lt;br&gt;Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens betalningsskyldighet för beloppet&lt;br&gt;har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar&lt;br&gt;m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i egenskap av företrä-&lt;br&gt;dare för en arbetsgivare, som är juri-&lt;br&gt;disk person, uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet har underlåtit att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter i den tid&lt;br&gt;och ordning som följer av 4, 7 och 12&lt;br&gt;§§ är tillsammans med arbetsgivaren&lt;br&gt;betalningsskyldig för beloppet samt&lt;br&gt;den ränta och dröjsmålsavgift som&lt;br&gt;belöper på detta. Betalningsskyldig-&lt;br&gt;heten får jämkas eller efterges om&lt;br&gt;det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Förutvarande 14 § upphävd genom 1987:1208.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Därvid får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får&lt;br&gt;söka beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 76 § upp-&lt;br&gt;bördslagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om re-&lt;br&gt;gressfordran enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avgiftsbelopp, avgiftstillägg,&lt;br&gt;ränta och dröjsmålsavgift som en ar-&lt;br&gt;betsgivare har rätt att få tillbaka ut-&lt;br&gt;går ränta (restitutionsränta). Re-&lt;br&gt;stitutionsränta utgår för visst kalen-&lt;br&gt;derår efter en räntesats som motsva-&lt;br&gt;rar 75 procent av den statslåneränta&lt;br&gt;som gällde vid utgången av novem-&lt;br&gt;ber närmast föregående kalenderår.&lt;br&gt;Räntesatsen bestäms till procenttal&lt;br&gt;med högst en decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta beräknas från ut-&lt;br&gt;gången av den månad då beloppet&lt;br&gt;betalades in till och med den månad&lt;br&gt;då beloppet återbetalas. Har avgifts-&lt;br&gt;beloppet betalats in i flera poster&lt;br&gt;och avser restitutionen endast viss&lt;br&gt;del av detta, skall det belopp som re-&lt;br&gt;stitueras avräknas mot den eller de&lt;br&gt;poster som betalats sist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avgiftsbelopp som en arbetsgi-&lt;br&gt;vare har rätt att få tillbaka och som&lt;br&gt;återbetalas efter den 30 juni året efter&lt;br&gt;utgiftsåret &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utgår&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(restitutionsränta). Restitu-&lt;br&gt;tionsränta utgår för visst kalenderår&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;halva det av riksbanken fastställda&lt;br&gt;diskonto som gällde vid utgången av&lt;br&gt;närmast föregående kalenderår.&lt;br&gt;Räntesatsen bestäms till procenttal&lt;br&gt;med högst en decimal, som i före-&lt;br&gt;kommandefall avrundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avgiftsbelopp som betalats in&lt;br&gt;senast den 30 juni året efter det&lt;br&gt;utgiftsår som avgiften avser beräknas&lt;br&gt;restitutionsränta från utgången av&lt;br&gt;nämnda månad till och med den må-&lt;br&gt;nad då beloppet återbetalas. I andra&lt;br&gt;fall beräknas restitutionsränta från&lt;br&gt;utgången av den månad då beloppet&lt;br&gt;betalades in. Har avgiftsbeloppet be-&lt;br&gt;talats in i flera poster och avser resti-&lt;br&gt;tutionen endast viss del av detta,&lt;br&gt;skall det belopp som restitueras av-&lt;br&gt;räknas mot den eller de poster som&lt;br&gt;betalats sist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta som understiger 50 kronor betalas inte ut. Öretal som&lt;br&gt;uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att&lt;br&gt;ränta inte skulle ha beräknats eller skulle ha beräknats med lägre belopp om&lt;br&gt;ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är arbetsgivaren skyl-&lt;br&gt;dig att återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Sedan skatte-&lt;br&gt;myndigheten ålagt arbetsgivaren betalningsskyldighet för beloppet får det&lt;br&gt;omedelbart drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter och anstånds-&lt;br&gt;ränta som inte har betalats i rätt tid&lt;br&gt;och ordning får omedelbart drivas&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter ränta och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift som inte har betalats&lt;br&gt;i rätt tid och ordning får omedelbart&lt;br&gt;drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaravgifter inte beta-&lt;br&gt;lats i den tid och ordning som är före-&lt;br&gt;skriven i denna lag för betalning av&lt;br&gt;sådan avgift eller som har bestämts&lt;br&gt;enligt 7§ eller 30 §, utgår restavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift enligt 58 § 1 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). Därvid&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 58 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket samma lag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgift (dröjsmålsavgift)&lt;br&gt;skall tas ut på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;arbetsgivaravgifter som tagits&lt;br&gt;upp i en deklaration men inte betalas&lt;br&gt;inom den tid som anges i 12 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;arbetsgivaravgifter som upp-&lt;br&gt;skattats med stöd av 10 § tredje&lt;br&gt;stycket i avsaknad av uppbördsde-&lt;br&gt;klaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;arbetsgivaravgifter i övrigt,&lt;br&gt;ränta och avgiftstillägg som inte beta-&lt;br&gt;las inom den tid som bestämts enligt&lt;br&gt;12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anstånd med betalning av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter medgetts enligt 13 §,&lt;br&gt;tas dröjsmålsavgift ut endast på det&lt;br&gt;belopp som inte har betalats senast&lt;br&gt;vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften tas ut enligt 58 §&lt;br&gt;2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1952:273). När dröjsmålsavgift tas&lt;br&gt;ut enligt första stycket 2 anses arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna ha förfallit till betal-&lt;br&gt;ning inom tid som anges i 12 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får medge be-&lt;br&gt;frielse helt eller delvis från skyldighe-&lt;br&gt;ten att betala dröjsmålsavgift, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Uppbördslagens bestämmelser om indrivning, avkortning, avskrivning&lt;br&gt;och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i fråga om belopp på&lt;br&gt;vilket denna lag är tillämplig. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får&lt;br&gt;äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-72, 21-30&lt;br&gt;och 50 - 67 §§ gäller också redarav-&lt;br&gt;gift, om inte annat följer av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket eller i&lt;br&gt;32-35 och 37 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret i 10 § skall i&lt;br&gt;fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter utgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-8, 10-14,&lt;br&gt;21 -29 och 50-67 §§ gäller också re-&lt;br&gt;daravgift, om inte annat följer av&lt;br&gt;vad som föreskrivs i andra stycket el-&lt;br&gt;ler i 32-35 och 37 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens behörighet&lt;br&gt;enligt 11, 75 och 30 §§ tillkommer&lt;br&gt;skattemyndigheten i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län. I fråga om åtgärder som&lt;br&gt;avses i 28 § andra stycket meddelas&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där målet om indrivning av av-&lt;br&gt;giftsfordringen är anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna ombudet enligt 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens behörighet&lt;br&gt;enligt 11 och 73 §§ tillkommer skat-&lt;br&gt;temyndigheten i Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus län. I fråga om åtgärder som av-&lt;br&gt;ses i 28 § andra stycket meddelas be-&lt;br&gt;slut av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där målet om indrivning av avgifts-&lt;br&gt;fordringen är anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1958:295) om sjömansskatt får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos sjömansskattekontoret yrka att redaravgift påförs en redare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redaravgift skall redovisas och betalas för de perioder och i den tid och&lt;br&gt;ordning som gäller för redovisning och inbetalning av sjömansskatt enligt&lt;br&gt;14 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen om sjö-&lt;br&gt;mansskatt om anmaning, anstånd,&lt;br&gt;restavgift, tilläggsavgift och förse-&lt;br&gt;ningsavgift skall också tillämpas på&lt;br&gt;redaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen om sjö-&lt;br&gt;mansskatt om anmaning, anstånd&lt;br&gt;och dröjsmålsavgift skall också till-&lt;br&gt;lämpas på redaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall om-&lt;br&gt;pröva ett beslut enligt denna lag i en&lt;br&gt;fråga som kan ha betydelse för skyl-&lt;br&gt;digheten att betala arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter, ränta eller särskild avgift, om ar-&lt;br&gt;betsgivaren begär det eller om det&lt;br&gt;finns andra skäl. Beslut om för-&lt;br&gt;handsbesked enligt 22 a § får dock&lt;br&gt;omprövas endast på begäran av nå-&lt;br&gt;gon av sökandena. Att omprövning&lt;br&gt;skall ske när ett beslut har överkla-&lt;br&gt;gats framgår av 72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får avstå från a&lt;br&gt;om omprövningen skulle avse endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksskatteverket har överkla-&lt;br&gt;gat ett avgiftsbeslut, skall därav för-&lt;br&gt;anledd talan om avgiftstillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift föras samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut i fråga som av-&lt;br&gt;ses i 6§ tredje stycket, 7§, 22 a §&lt;br&gt;andra stycket eller 30 § första stycket&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattenämndens beslut&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten inom&lt;br&gt;den tid som gäller vid överklagande&lt;br&gt;hos kammarrätten av nämndens be-&lt;br&gt;slut enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt. Beslut i fråga som avses i&lt;br&gt;6§ tredje stycket, 22 a § andra&lt;br&gt;stycket eller 30 § första stycket får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall om-&lt;br&gt;pröva ett beslut enligt denna lag i en&lt;br&gt;fråga som kan ha betydelse för skyl-&lt;br&gt;digheten att betala arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter, avgiftstillägg, ränta eller avgift,&lt;br&gt;om arbetsgivaren begär det eller om&lt;br&gt;det finns andra skäl. Beslut om för-&lt;br&gt;handsbesked enligt 22 a § får dock&lt;br&gt;omprövas endast på begäran av nå-&lt;br&gt;gon av sökandena. Att omprövning&lt;br&gt;skall ske när ett beslut har överkla-&lt;br&gt;gats framgår av 72 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tt på eget initiativ ompröva ett beslut,&lt;br&gt;ett mindre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksskatteverket har överkla-&lt;br&gt;gat ett avgiftsbeslut, skall därav för-&lt;br&gt;anledd talan om avgiftstillägg föras&lt;br&gt;samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut i fråga som av-&lt;br&gt;ses i 6 § tredje stycket, 7 §, 13 § första&lt;br&gt;stycket eller 22 a § andra stycket får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattenämndens beslut&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten inom&lt;br&gt;den tid som gäller vid överklagande&lt;br&gt;hos kammarrätten av nämndens be-&lt;br&gt;slut enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt. Beslut i fråga som avses i&lt;br&gt;6§ tredje stycket, 13 § första stycket&lt;br&gt;eller 22 a § andra stycket får dock&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om arbetsgivaravgifter, andra avgifter och ränta som för-&lt;br&gt;fallit till betalning före den 1 februari 1993. Respitränta skall inte betalas för&lt;br&gt;tid före ikraftträdandet. Anståndsränta och restitutionsränta som belöper på&lt;br&gt;tid före ikraftträdandet beräknas enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 29 § plan- och bygglagen (1987:10)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas inte avgiften inom den tid&lt;br&gt;som anges i 28 §, får avgiften tillsam-&lt;br&gt;mans med en restavgift beräknad en-&lt;br&gt;ligt 58 § 1 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), indrivas i den ordning&lt;br&gt;som enligt nämnda lag gäller för in-&lt;br&gt;drivning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel som har influtit&lt;br&gt;skall medel i första hand avsättas för kommunens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas inte avgiften inom den tid&lt;br&gt;som anges i 28 §, får avgiften tillsam-&lt;br&gt;mans med en dröjsmålsavgift beräk-&lt;br&gt;nad enligt 58 § 2-5 mom. uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272), indrivas i den ord-&lt;br&gt;ning som enligt nämnda lag gäller&lt;br&gt;för indrivning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgift enligt 10 kap. som förfallit till betalning före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 37, 99 och 100 §§ ordet ”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 29, 32 och 33 §§ samt rubriken närmast före 29 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tull eller annan skatt inte be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talas inom föreskriven tid, skall rest-&lt;br&gt;avgift tas ut med sex öre för varje hel&lt;br&gt;krona av obetalt belopp, dock minst&lt;br&gt;femtio kronor. Vid beräkning av rest-&lt;br&gt;avgiften skall avrundning ske till när-&lt;br&gt;mast lägre hela krontal. Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen får medge befrielse helt el-&lt;br&gt;ler delvis från skyldighet att betala&lt;br&gt;restavgift, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;tull och annan skatt tillämpas även&lt;br&gt;beträffande restavgift enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På belopp som återbetalas enligt&lt;br&gt;28 § utgår ränta. Ränta utgår även&lt;br&gt;på ränta enligt 30 § som återbetalas.&lt;br&gt;Ränta utgår från utgången av den&lt;br&gt;månad under vilken beloppet beta-&lt;br&gt;lats till och med den månad då be-&lt;br&gt;loppet återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta beräknas för visst kalen-&lt;br&gt;derår efter den räntesats som mot-&lt;br&gt;svarar det av riksbanken fastställda&lt;br&gt;diskonto som gällde vid utgången av&lt;br&gt;december det föregående året, i fall&lt;br&gt;som avses i 30 § med ett tillägg av tre&lt;br&gt;procentenheter och i fall som avses i&lt;br&gt;32 § med ett avdrag som motsvarar&lt;br&gt;halva diskontot. Räntesatsen be-&lt;br&gt;stäms i sistnämnda fall till procenttal&lt;br&gt;med högst en decimal, som i före-&lt;br&gt;kommande fall avrundas uppåt. För&lt;br&gt;den tid som infaller efter utgången&lt;br&gt;av det år då tull och annan skatt slut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tull eller annan skatt inte be-&lt;br&gt;talas inom föreskriven tid, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt 58§ 2-5&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen får medge be-&lt;br&gt;frielse helt eller delvis från skyldig-&lt;br&gt;heten att betala dröjsmålsavgift, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;tull och annan skatt tillämpas även&lt;br&gt;beträffande dröjsmålsavgift enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På belopp som återbetalas enligt&lt;br&gt;28 § utgår ränta. Ränta utgår även&lt;br&gt;på ränta enligt 30 § och dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift som återbetalas. Ränta utgår&lt;br&gt;från utgången av den månad under&lt;br&gt;vilken beloppet betalats till och med&lt;br&gt;den månad då beloppet återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta beräknas för visst kalen-&lt;br&gt;derår efter en räntesats som motsva-&lt;br&gt;rar 75 procent av den statslåneränta&lt;br&gt;som gällde vid utgången av novem-&lt;br&gt;ber det föregående året. Räntesat-&lt;br&gt;sen bestäms till procenttal med&lt;br&gt;högst en decimal. För den tid som&lt;br&gt;infaller efter utgången av det år då&lt;br&gt;tull och annan skatt slutligt fastställs&lt;br&gt;tillämpas dock den räntesats som&lt;br&gt;gäller för det året. Räntebelopp som&lt;br&gt;inte uppgår till femtio kronor tas&lt;br&gt;inte ut och återbetalas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99 § 1991:157&lt;br&gt;100§ 1991:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt fastställs tillämpas dock den rän-&lt;br&gt;tesats som gäller för det året. Ränte-&lt;br&gt;belopp som inte uppgår till femtio&lt;br&gt;kronor tas inte ut och återbetalas&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om tull och annan skatt som förfallit till betalning före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Ränta som belöper på tid före ikraftträdandet beräknas en-&lt;br&gt;ligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 och 88 §§ ordet ”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift”&lt;br&gt;dels att 57, 60-63 och 66 §§ och rubriken närmast före 61 § skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatt eller skat-&lt;br&gt;tetillägg som skall påföras eller åter-&lt;br&gt;betalas skall beloppet avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp under 25 kronor behöver inte betalas in till staten och åter-&lt;br&gt;betalas inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut om skatt har överklagats eller skatten annars kan antas&lt;br&gt;komma att avkortas, kan den skattskyldige av beskattningsmyndigheten få&lt;br&gt;anstånd med betalning av skatten. Bestämmelserna i 49 § 1, 2 och 3 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) om anstånd skall då tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall utgå på skatt som den&lt;br&gt;skattskyldige fått anstånd med att&lt;br&gt;betala enligt första stycket till den&lt;br&gt;del skattebeloppet fastställs av den&lt;br&gt;domstol som prövar överklagandet.&lt;br&gt;För sådan ränta tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna om ränta i 49 § 4 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen och i 5 kap. 14 och&lt;br&gt;15 §§ lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter.&lt;br&gt;Räntan skall dock beräknas från den&lt;br&gt;dag då skattebeloppet skulle ha beta-&lt;br&gt;lats, om anstånd inte medgetts, till&lt;br&gt;och med den dag då anståndstiden&lt;br&gt;går ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatt, skattetill-&lt;br&gt;lägg eller dröjsmålsavgift enligt 62 §&lt;br&gt;som skall påföras eller återbetalas&lt;br&gt;skall beloppet avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall beräknas på skatt som&lt;br&gt;den skattskyldige fått anstånd med&lt;br&gt;att betala enligt första stycket för&lt;br&gt;den del av anståndsbeloppet som&lt;br&gt;skall betalas senast vid anståndsti-&lt;br&gt;dens utgång. För sådan ränta tilläm-&lt;br&gt;pas bestämmelserna om ränta i 49 §&lt;br&gt;4 mom. uppbördslagen och i 5 kap.&lt;br&gt;14 och 15 §§ lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgift skall tas ut om skatten&lt;br&gt;inte betalas inom den tid och i den&lt;br&gt;ordning som har bestämts enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anstånd med betalning av&lt;br&gt;skatten medgetts enligt 59 eller 60 §,&lt;br&gt;tas restavgift ut endast på det skatte-&lt;br&gt;belopp som inte har betalats senast&lt;br&gt;vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgift (dröjsmålsavgift) skall&lt;br&gt;tas ut om skatten inte betalas inom&lt;br&gt;den tid och i den ordning som har&lt;br&gt;bestämts enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anstånd med betalning av&lt;br&gt;skatten medgetts enligt 59 eller 60 §,&lt;br&gt;tas dröjsmålsavgift ut endast på det&lt;br&gt;skattebelopp som inte har betalats&lt;br&gt;senast vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgiften är sex öre för varje hel Dröjsmålsavgiften tas ut enligt be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:403.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krona av den skatt som inte har beta- stämmelsema i 58 § 2-5 mom. upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låts, dock minst femtio kronor. Vid bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning av restavgiften skall av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rundning ske till närmast högre hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda omständigheter före-&lt;br&gt;ligger, får beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;medge befrielse från skyldigheten&lt;br&gt;att betala restavgift. Bestämmel-&lt;br&gt;serna om skattebeslut i denna lag&lt;br&gt;gäller även beslut om sådan befri-&lt;br&gt;else.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift, om det finns särskilda skäl. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om skattebeslut i&lt;br&gt;denna lag gäller även beslut om så-&lt;br&gt;dan befrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas inte skatten i rätt tid skall den drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om indrivning, avkort-&lt;br&gt;ning och avskrivning gäller även&lt;br&gt;skatt enligt denna lag. Vad som sägs&lt;br&gt;i 58 § 2 mom. första stycket och 67 §&lt;br&gt;första stycket uppbördslagen om&lt;br&gt;skattemyndighet skall därvid i stället&lt;br&gt;gälla beskattningsmyndigheten.&lt;br&gt;Fordonsskatt som skulle ha betalats&lt;br&gt;men inte har erlagts får avkortas ge-&lt;br&gt;nom automatisk databehandling på&lt;br&gt;grundval av uppgifter i bilregistret.&lt;br&gt;Vid återbetalning av skatt skall av-&lt;br&gt;räknas endast sådan till betalning&lt;br&gt;förfallen fordonsskatt eller kilome-&lt;br&gt;terskatt som inte erlagts, restavgift&lt;br&gt;och skattetillägg som belöper på så-&lt;br&gt;dan skatt, förseningsavgift enligt&lt;br&gt;48 § samt sådana avgifter enligt bil-&lt;br&gt;registerkungörelsen (1972:599) som&lt;br&gt;uppbärs i samband med uppbörd av&lt;br&gt;vägtrafikskatt. I fråga om avräk-&lt;br&gt;ningen skall 37, 38, 45 och 84 §§ till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om indrivning, avkort-&lt;br&gt;ning och avskrivning gäller även&lt;br&gt;skatt enligt denna lag. Vad som sägs&lt;br&gt;i 67 § första stycket uppbördslagen&lt;br&gt;om skattemyndighet skall därvid i&lt;br&gt;stället gälla beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten. Fordonsskatt som skulle ha&lt;br&gt;betalats men inte har erlagts får av-&lt;br&gt;kortas genom automatisk databe-&lt;br&gt;handling på grundval av uppgifter i&lt;br&gt;bilregistret. Vid återbetalning av&lt;br&gt;skatt skall avräknas endast sådan till&lt;br&gt;betalning förfallen fordonsskatt el-&lt;br&gt;ler kilometerskatt som inte erlagts,&lt;br&gt;dröjsmålsavgift och skattetillägg&lt;br&gt;som belöper på sådan skatt, förse-&lt;br&gt;ningsavgift enligt 48 § samt sådana&lt;br&gt;avgifter enligt bilregisterkungörel-&lt;br&gt;sen (1972:599) som uppbärs i sam-&lt;br&gt;band med uppbörd av vägtrafik-&lt;br&gt;skatt. I fråga om avräkningen skall&lt;br&gt;37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas. Inför-&lt;br&gt;sel enligt 15 kap. utsökningsbalken&lt;br&gt;får äga rum vid indrivning av skat-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om vägtrafikskatt som förfallit till betalning före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet. Ränta som belöper på tid före ikraftträdandet beräknas enligt äldre&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:403.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 17 § lagen (1989:41) om TV-avgift ordet ”rest-&lt;br&gt;avgift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8§ utlänningslagen (1989:529) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift enligt 7 § prövas av allmän domstol efter&lt;br&gt;ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år från det att överträ-&lt;br&gt;delsen upphörde. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter&lt;br&gt;och bestämmelserna om kvarstad i brottmål på motsvarande sätt. När fem&lt;br&gt;år har gått efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras. Av-&lt;br&gt;giften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till länsty-&lt;br&gt;relsen inom två månader från det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till länsty-&lt;br&gt;relsen inom två månader från det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet vann laga kraft. En upplys-&lt;br&gt;ning om detta skall tas in i beslutet.&lt;br&gt;Om avgiften inte betalas inom&lt;br&gt;denna tid, får den tillsammans med&lt;br&gt;restavgift, som beräknas enligt 58 § 1&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;drivas in på det sätt som enligt&lt;br&gt;nämnda lag gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt. Indrivningsåtgärder får dock&lt;br&gt;inte vidtas när fem år har gått efter&lt;br&gt;det att beslutet vann laga kraft.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet vann laga kraft. En upplys-&lt;br&gt;ning om detta skall tas in i beslutet.&lt;br&gt;Om avgiften inte betalas inom&lt;br&gt;denna tid, får den tillsammans med&lt;br&gt;dröjsmålsavgift, som beräknas enligt&lt;br&gt;58 § 2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), drivas in på det sätt som&lt;br&gt;enligt nämnda lag gäller för indriv-&lt;br&gt;ning av skatt. Indrivningsåtgärder&lt;br&gt;får dock inte vidtas när fem år har&lt;br&gt;gått efter det att beslutet vann laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgift enligt 10 kap. 7 § som förfallit till betalning före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för&lt;br&gt;anställning på fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6§ lagen (1989:532) om tillstånd för anställning&lt;br&gt;på fartyg skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift enligt 5 § prövas av allmän domstol efter&lt;br&gt;ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år efter det att överträ-&lt;br&gt;delsen upphörde. I frågor om sådan talan gäller i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare&lt;br&gt;straff än böter och om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har förflutit efter&lt;br&gt;det att överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras. Avgiften tillfaller sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till länssty-&lt;br&gt;relsen inom två månader från det att&lt;br&gt;beslutet vann laga kraft. En upplys-&lt;br&gt;ning om detta skall tas in i beslutet.&lt;br&gt;Betalas inte avgiften inom denna&lt;br&gt;tid, får den jämte restavgift, som be-&lt;br&gt;räknas enligt 58 § 1 mom. uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272), indrivas i den ord-&lt;br&gt;ning som enligt nämnda lag gäller&lt;br&gt;för indrivning av skatt. Indrivnings-&lt;br&gt;åtgärder får dock inte vidtas sedan&lt;br&gt;fem år har förflutit från det beslutet&lt;br&gt;vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till länssty-&lt;br&gt;relsen inom två månader från det att&lt;br&gt;beslutet vann laga kraft. En upplys-&lt;br&gt;ning om detta skall tas in i beslutet.&lt;br&gt;Betalas inte avgiften inom denna&lt;br&gt;tid, får den jämte dröjsmålsavgift,&lt;br&gt;som beräknas enligt 58 § 2-5 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), indrivas i&lt;br&gt;den ordning som enligt nämnda lag&lt;br&gt;gäller för indrivning av skatt. Indriv-&lt;br&gt;ningsåtgärder får dock inte vidtas se-&lt;br&gt;dan fem år har förflutit från det be-&lt;br&gt;slutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgift enligt 5 § som förfallit till betalning före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa&lt;br&gt;fall från artistersättning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 och 7 §§ lagen (1990:328) om skatteavdrag i&lt;br&gt;vissa fall från artistersättning m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte innehållen skatt betalas&lt;br&gt;in inom föreskriven tid, skall ett&lt;br&gt;skriftligt meddelande lämnas inom&lt;br&gt;den föreskrivna tiden till skattemyn-&lt;br&gt;digheten i Örebro län om storleken&lt;br&gt;av den innehållna skatt som sålunda&lt;br&gt;borde ha inbetalats. Om inte medde-&lt;br&gt;landet lämnas inom föreskriven tid,&lt;br&gt;påförs förseningsavgift enligt 54 § 3&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 58 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i fall som avses i 5 § be-&lt;br&gt;räknas restavgift från utgången av&lt;br&gt;den för inbetalning föreskrivna tiden&lt;br&gt;och tilläggsavgift för varje påbörjad&lt;br&gt;tidrymd av sex månader utöver den&lt;br&gt;första efter utgången av den månad&lt;br&gt;under vilken inbetalningen skulle ha&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte innehållen skatt betalas&lt;br&gt;in inom föreskriven tid, skall ett&lt;br&gt;skriftligt meddelande lämnas inom&lt;br&gt;den föreskrivna tiden till skattemyn-&lt;br&gt;digheten i Örebro län om storleken&lt;br&gt;av den innehållna skatt som sålunda&lt;br&gt;borde ha inbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 58 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i fall som avses i 5 § be-&lt;br&gt;räknas dröjsmålsavgift från ut-&lt;br&gt;gången av den för inbetalning före-&lt;br&gt;skrivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs-&lt;br&gt;kontomedel m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt inte betalats in inom den&lt;br&gt;tid som anges i 6 § tas en restavgift&lt;br&gt;ut. Restavgiften är sex öre för varje&lt;br&gt;hel krona av den skatt som inte har&lt;br&gt;betalats, dock minst 50 kronor. Vid&lt;br&gt;beräkning av restavgiften skall av-&lt;br&gt;rundning ske till närmast högre hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver restavgift tas tilläggsavgift&lt;br&gt;ut. Tilläggsavgiften tas ut för varje&lt;br&gt;påbörjad tidrymd av sex månader,&lt;br&gt;första gången dock för den tidrymd&lt;br&gt;som börjar två månader efter ut-&lt;br&gt;gången av den månad då betalning&lt;br&gt;skulle ha skett, till dess betalning sker&lt;br&gt;eller förordnande om indrivning&lt;br&gt;meddelas. Tilläggsavgift beräknas&lt;br&gt;för varje tidrymd som nu nämnts till&lt;br&gt;fyra öre för varje hel krona. I övrigt&lt;br&gt;tillämpas i fråga om tilläggsavgift be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag om restav-&lt;br&gt;gift. När särskilda omständigheter&lt;br&gt;föranleder det får riksskatteverket be-&lt;br&gt;fria från restavgift och tilläggsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt inte betalats in inom den&lt;br&gt;tid som anges i 6 § tas en dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift ut. Dröjsmålsavgiften tas ut&lt;br&gt;enligt58§2-5mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Riksskatteverket får&lt;br&gt;medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om anstånd med inbetalning av&lt;br&gt;skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i&lt;br&gt;52 §, om förseningsavgift i 54 § 2 och&lt;br&gt;3 mom., om indrivning m.m. i&lt;br&gt;57 a-59 och 61-64§§, om avkort-&lt;br&gt;ning och avskrivning av skatt i&lt;br&gt;65- 67 §§, om rätt att taga del av&lt;br&gt;preliminär självdeklaration m.m. i&lt;br&gt;73 §, om arbetsgivares ansvarighet&lt;br&gt;för arbetstagares skatt m.m. i 77, 77&lt;br&gt;a och 78 §§, om straffbestämmelser&lt;br&gt;m.m. i 79, 80, 81 och 83 §§, om om-&lt;br&gt;prövning m.m. i 84-94§§, om be-&lt;br&gt;slut om särskilda debiteringsåtgär-&lt;br&gt;der i 95 § samt om överklagande&lt;br&gt;m.m. i 97,99 och 103 §§ uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272). Vad som där sägs&lt;br&gt;om arbetsgivare skall då gälla den&lt;br&gt;som är redovisningsskyldig enligt&lt;br&gt;14 § denna lag och vad som där sägs&lt;br&gt;om skattemyndighet skall gälla riks-&lt;br&gt;skatteverket. Med uppbördsdekla-&lt;br&gt;ration avses enligt denna lag redo-&lt;br&gt;visning enligt 14 §. Beslut om an-&lt;br&gt;stånd skall skyndsamt meddelas den&lt;br&gt;skattskyldige utan kostnad för&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om anstånd med inbetalning av&lt;br&gt;skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i&lt;br&gt;52§, om indrivning m.m. i 57 a-59&lt;br&gt;och 61-64 §§, om avkortning och&lt;br&gt;avskrivning av skatt i 65 — 67 §§, om&lt;br&gt;rätt att taga del av preliminär själv-&lt;br&gt;deklaration m.m. i 73 §, om arbets-&lt;br&gt;givares ansvarighet för arbetstagares&lt;br&gt;skatt m.m. i 77, 77 a och 78§§, om&lt;br&gt;straffbestämmelser m.m. i 79, 80, 81&lt;br&gt;och 83 §§, om omprövning m.m. i&lt;br&gt;84-94§§, om beslut om särskilda&lt;br&gt;debiteringsåtgärder i 95 § samt om&lt;br&gt;överklagande m.m. i 97, 99 och&lt;br&gt;103 §§ uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Vad som där sägs om arbetsgivare&lt;br&gt;skall då gälla den som är redovis-&lt;br&gt;ningsskyldig enligt 14 § denna lag&lt;br&gt;och vad som där sägs om skattemyn-&lt;br&gt;dighet skall gälla riksskatteverket.&lt;br&gt;Med uppbördsdeklaration avses en-&lt;br&gt;ligt denna lag redovisning enligt&lt;br&gt;14 §. Beslut om anstånd skall skynd-&lt;br&gt;samt meddelas den skattskyldige&lt;br&gt;utan kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 och 20 §§ kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats&lt;br&gt;genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade&lt;br&gt;premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid&lt;br&gt;vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersätt-&lt;br&gt;ning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på&lt;br&gt;grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycks-&lt;br&gt;fall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigs-&lt;br&gt;skadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin-&lt;br&gt;komst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit nå-&lt;br&gt;gon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst,&lt;br&gt;dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i&lt;br&gt;fom av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom.,&lt;br&gt;så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansva-&lt;br&gt;righetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad&lt;br&gt;inkomst av skattepliktig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen ut-&lt;br&gt;gått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan att&lt;br&gt;försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar&lt;br&gt;ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsentligt&lt;br&gt;överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade&lt;br&gt;sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks-&lt;br&gt;fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått&lt;br&gt;på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeför-&lt;br&gt;säkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke ut-&lt;br&gt;gör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1832.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet&lt;br&gt;belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt&lt;br&gt;och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgi-&lt;br&gt;varens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi-&lt;br&gt;drag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag&lt;br&gt;samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet&lt;br&gt;meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav de&lt;br&gt;bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestri-&lt;br&gt;das med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt la-&lt;br&gt;gen om allmän försäkring till den del pensionen efter varje avliden förälder&lt;br&gt;inte överstiger 0,4 basbelopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör ersätt-&lt;br&gt;ning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a&lt;br&gt;§ samma lag eller enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;10 § lagen om statligt personskadeskydd, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av&lt;br&gt;sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag,&lt;br&gt;som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbe-&lt;br&gt;hövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn;&lt;br&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel&lt;br&gt;till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller&lt;br&gt;annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller&lt;br&gt;ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egen-&lt;br&gt;dom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått&lt;br&gt;brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som ut-&lt;br&gt;går i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,01 basbelopp avrundat till&lt;br&gt;närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid&lt;br&gt;första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt-&lt;br&gt;ningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverk-&lt;br&gt;samhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416)&lt;br&gt;om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket el-&lt;br&gt;ler 75 a § fjärde stycket uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt, 22 §&lt;br&gt;tullagen (1973:670), &amp;nbsp;20 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:1006) om avdrags- och upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § la-&lt;br&gt;gen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 40 § lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheter, 24 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare eller 32 och&lt;br&gt;34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416)&lt;br&gt;om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket el-&lt;br&gt;ler 75 a § fjärde stycket uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt, 50§ la-&lt;br&gt;gen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;br&gt;22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § la-&lt;br&gt;gen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 40 § lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheter, 24 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare eller 32 och&lt;br&gt;34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om så-&lt;br&gt;dan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte&lt;br&gt;uppgår till 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäkring&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla om-&lt;br&gt;kostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehål-&lt;br&gt;lande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttoin-&lt;br&gt;täkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så som&lt;br&gt;vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som an-&lt;br&gt;ges i anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar eller&lt;br&gt;kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria&lt;br&gt;enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av&lt;br&gt;den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn&lt;br&gt;som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvs-&lt;br&gt;verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1832.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestöds- ränta enligt 8 kap. 1 § studiestöds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1973:349); &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1973:349), 52, 52a och 55§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt, 32 § och 49 § 4 mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272), 44 a och&lt;br&gt;46 §§ lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt, 5 kap. 12 § lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter, 13 och 14 §§ lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialav-&lt;br&gt;gifter från arbetsgivare, 30 § tullagen&lt;br&gt;(1987:1065) och 60 § vägtrafikskatte-&lt;br&gt;lagen (1988:327) samt kvarskatteav-&lt;br&gt;gift och dröjsmålsavgift enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;br&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;br&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;br&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i ar-&lt;br&gt;betslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och ar-&lt;br&gt;betstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av&lt;br&gt;underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parke-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten-&lt;br&gt;förorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och&lt;br&gt;kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft 1 januari 1993. De nya bestämmelserna om ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 20 § tillämpas på ränta som belöper på tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun är berättigad att undervisst år av staten uppbära kommunalskatt&lt;br&gt;med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skat-&lt;br&gt;tekronor och skatteören i kommunen enligt skattemyndighetens beslut en-&lt;br&gt;ligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) vid det föregående årets (taxerings-&lt;br&gt;året) taxering, beräknat efter den skattesats som har bestämts för året före&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 8 kap. 9 § andra stycket kommunallagen (1991:900) annan skat-&lt;br&gt;tesats slutligt fastställts än den som har bestämts tidigare, skall till grund för&lt;br&gt;utbetalningen läggas den utdebitering som har bestämts i samband med att&lt;br&gt;budgeten fastställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen är berättigad att under visst år av staten såsom förskott upp-&lt;br&gt;bära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har beslutats&lt;br&gt;för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt skattemyndig-&lt;br&gt;hets beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen rörande det föregående årets taxe-&lt;br&gt;ring till kommunal inkomstskatt har påförts de skattskyldiga. Det nu&lt;br&gt;nämnda beloppet ingår i kommunens fordran hos staten vid ingången av året&lt;br&gt;näst efter det år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den kommu-&lt;br&gt;nalskatt, som kommunen har rätt att uppbära av staten på grundval av taxe-&lt;br&gt;ringen under året efter det år, då förskottet utanordnas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i femte stycket. Vid avräkningen för taxeringsåren 1991 och 1992 skall&lt;br&gt;skattesatsen justeras med de belopp som anges i 2§ lagen (1991:1149) om&lt;br&gt;särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för service&lt;br&gt;och vård för äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är antalet hos skattemyndigheten registrerade folkbokförda invånare i&lt;br&gt;kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid&lt;br&gt;mitten av augusti månad två år tidigare, skall förskott, beräknat enligt tredje&lt;br&gt;stycket, ökas i förhållande till ökningen i kommunens invånarantal mellan&lt;br&gt;de angivna tidpunkterna. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran&lt;br&gt;hos staten och avräknas enligt tredje stycket. Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det&lt;br&gt;däremot svarande beräknade antalet skattekronor och skatteören, som skall&lt;br&gt;ligga till grund för ökningen av förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör kommunens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf, förde-&lt;br&gt;las med en tolftedel på varje kalen-&lt;br&gt;dermånad. Vad som återstår, sedan&lt;br&gt;avräkning har skett enligt 52 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272), 16 § lagen&lt;br&gt;(1962:392) om hustrutillägg och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör kommunens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf, förde-&lt;br&gt;las med en tolftedel på varje kalen-&lt;br&gt;dermånad. Vad som återstår, sedan&lt;br&gt;avräkning har skett enligt 52 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272), 16 § lagen&lt;br&gt;(1962:392) om hustrutillägg och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension, 9 § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare, 8 § lagen (1987:560) om&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift, 4§ lagen&lt;br&gt;(1987:561) om särskild skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgift och 6 § lagen (1991:1148)&lt;br&gt;om mellankommunal kostnadsut-&lt;br&gt;jämning med anledning av ändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap för service och&lt;br&gt;vård för äldre och handikappade,&lt;br&gt;skall skattemyndigheten utanordna&lt;br&gt;till kommunen den 20 i månaden. Är&lt;br&gt;kommunens fordran inte uträknad&lt;br&gt;vid utbetalningstillfällena i måna-&lt;br&gt;derna januari och februari, skall ut-&lt;br&gt;betalningarna dessa månader grun-&lt;br&gt;das på samma belopp som utbetal-&lt;br&gt;ningen i december månad det före-&lt;br&gt;gående året. När särskilda skäl för-&lt;br&gt;anleder det får skattemyndigheten&lt;br&gt;dock förordna att utbetalningen&lt;br&gt;skall grundas på ett annat belopp.&lt;br&gt;Om något av de belopp som utbetal-&lt;br&gt;ningen i månaderna januari och feb-&lt;br&gt;ruari grundats på inte motsvarar en&lt;br&gt;tolftedel av kommunens fordran,&lt;br&gt;skall den jämkning som föranleds av&lt;br&gt;detta ske i fråga om utbetalningen i&lt;br&gt;mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om kommuna&lt;br&gt;fråga om landstingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension, 72 § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare, 8§ lagen (1987:560) om&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift, 4§ lagen&lt;br&gt;(1987:561) om särskild skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgift och 6 § lagen (1991:1148)&lt;br&gt;om mellankommunal kostnadsut-&lt;br&gt;jämning med anledning av ändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap för service och&lt;br&gt;vård för äldre och handikappade,&lt;br&gt;skall skattemyndigheten utanordna&lt;br&gt;till kommunen den 20 i månaden. Är&lt;br&gt;kommunens fordran inte uträknad&lt;br&gt;vid utbetalningstillfällena i måna-&lt;br&gt;derna januari och februari, skall ut-&lt;br&gt;betalningarna dessa månader grun-&lt;br&gt;das på samma belopp som utbetal-&lt;br&gt;ningen i december månad det före-&lt;br&gt;gående året. När särskilda skäl för-&lt;br&gt;anleder det får skattemyndigheten&lt;br&gt;dock förordna att utbetalningen&lt;br&gt;skall grundas på ett annat belopp.&lt;br&gt;Om något av de belopp som utbetal-&lt;br&gt;ningen i månaderna januari och feb-&lt;br&gt;ruari grundats på inte motsvarar en&lt;br&gt;tolftedel av kommunens fordran,&lt;br&gt;skall den jämkning som föranleds av&lt;br&gt;detta ske i fråga om utbetalningen i&lt;br&gt;mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;catt tillämpas på motsvarande sätt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;31 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:000) om koncessionsavgift på&lt;br&gt;televisionens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 14 § lagen (1992:000) om koncessionsavgift på&lt;br&gt;televisionens område ordet ”restavgift” skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ett nytt avgiftssystem vid&lt;br&gt;försenade skattebetalningar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den restavgift som för närvarande tas ut om skatter och liknande medel inte&lt;br&gt;betalas i tid infördes under 1940-talet. Avgiften är fast och utgår med samma&lt;br&gt;belopp oavsett hur länge en betalningsförsening varar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid har en förändring av avgiftens konstruktion diskuterats.&lt;br&gt;Under årens lopp har också flera utredningar behandlat de problem som&lt;br&gt;restavgiften ger upphov till. Utredningsarbetena har utmynnat i olika förslag&lt;br&gt;till konstruktioner med mer eller mindre rörliga avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1980 tillsattes skatteindrivningsutredningen (SIU) för att se över&lt;br&gt;indrivningslagstiftningen. I utredningsuppdraget ingick att lämna förslag till&lt;br&gt;enhetliga regler för påföring och redovisning av restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1981 diskuterade SIU i ett betänkande (Ds B 1981:12) Restavgift på&lt;br&gt;skatt m.m. olika avgiftsmodeller men ansåg att en rörlig avgift fortfarande&lt;br&gt;medförde alltför stora problem för de kronofogdemyndigheter som arbetade&lt;br&gt;utan datorstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har i två revisionsrapporter från år 1985 (Dnr&lt;br&gt;1985:301 och 1066) uttalat att det bör införas en rörlig restavgift med en&lt;br&gt;koppling till räntelagens bestämmelser om dröjsmålsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av år 1988 lade SIU fram betänkandet (SOU 1988:60) Tänk eko-&lt;br&gt;nomiskt - betala skatten i tid, Förslag till nytt avgiftssystem. SIU konstaterar&lt;br&gt;i betänkandet att de datatekniska förutsättningarna nu finns för en ändring&lt;br&gt;av avgiftskonstruktionen och föreslår en rörlig avgift i tre steg. En samman-&lt;br&gt;fattning av SIU:s förslag bör fogas som bilaga 1 till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av justitiekanslern,&lt;br&gt;generaltullstyrelsen, riksskatteverket (RSV), statskontoret, RRV, kammar-&lt;br&gt;rätten i Jönköping, centrala studiestödsnämnden, Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund,&lt;br&gt;Småföretagens riksorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska&lt;br&gt;bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Bokförings- och revisionsbyråers förbund, Sveriges industriför-&lt;br&gt;bund, Tjänstemännens centralorganisation och Föreningen Sveriges krono-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fogdar. En sammanställning över remissyttrandena har upprättats och finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 60/89). Jag avser att nu ta upp frågan&lt;br&gt;om ett nytt avgiftssystem till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt avgiftssystem aktualiserar vissa räntefrågor på bl.a. mervärde-&lt;br&gt;skattens område. Bestämmelser om ränteberäkning i samband med inbetal-&lt;br&gt;ning och återbetalning av mervärdeskatt saknas i lagen (1968:430) om mer-&lt;br&gt;värdeskatt (ML). Efter uppdrag från dåvarande regering överlämnade RSV&lt;br&gt;den 23 oktober 1986 en promemoria med förslag till såväl restitutionsränta&lt;br&gt;som respitränta och anståndsränta i ML. En sammanfattning av promemo-&lt;br&gt;rian bör fogas som bilaga 2 till protokollet i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av kammarrät-&lt;br&gt;ten i Jönköping, dåvarande länsskattemyndigheterna i Stockholms, Öster-&lt;br&gt;götlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands samt Norrbottens&lt;br&gt;län, RRV, Föreningen Auktoriserade revisorer FAR, Företagareförbundet,&lt;br&gt;Kooperativa förbundet, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund,&lt;br&gt;Småföretagens riksorganisation, Svensk industriförening, Sveriges grossist-&lt;br&gt;förbund, Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaförbund. En sam-&lt;br&gt;manställning av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet&lt;br&gt;(Dnr 4444/86). Jag avser att nu också ta upp promemorian till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 december 1991 att inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslagen till lagändringar i nu nämnda frågor. Förslagen hade&lt;br&gt;upprättats inom finansdepartementet, efter samråd med berörda statsråd.&lt;br&gt;Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör bifogas&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 3. Lagrådsremissens förslag till änd-&lt;br&gt;ringar i uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;br&gt;vare, som innehöll förslag som avviker från propositionens lagförslag, bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skatteområdet finns flera slag av räntor, bl.a. restitutionsränta, respit-&lt;br&gt;ränta och anståndsränta. Restitutionsränta, som är skattefri, betalas för när-&lt;br&gt;varande efter en räntesats som motsvarar halva diskontot. Respitränta och&lt;br&gt;anståndsränta tas ut efter en räntesats som motsvarar diskontot med ett till-&lt;br&gt;lägg på tre procentenheter. Jag avser att i det här sammanhanget lägga fram&lt;br&gt;förslag om att nuvarande skillnader i räntesatser mellan ränta som staten be-&lt;br&gt;talar ut (restitutionsränta) och ränta som den enskilde betalar in (respitränta&lt;br&gt;och anståndsränta) skall jämnas ut. Jag kommer också att ta upp vissa för-&lt;br&gt;ändringar i grunderna för beräkning av ö-skatteränta och kvarskatteavgift.&lt;br&gt;Dessa förslag gäller ett ämne som tillhör lagrådets granskningsområde. De&lt;br&gt;är dock av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande över förslagen i den här delen har därför inte inhämtats.&lt;br&gt;I avsnitt 5.1 -5.3 går jag närmare in på dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Nuvarande avgiftssystem för skatter m.m. som&lt;br&gt;inte betalas i tid&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med dagens ordning tas en restavgift ut om skatt inte betalas i rätt tid. Rest-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiften är 6 % av det obetalda beloppet, dock lägst 50 kr. Avgiften är alltså&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fast, vilket innebär att den tas ut med samma belopp oberoende av om skat-&lt;br&gt;ten betalas längre eller kortare tid efter förfallodagen. Reglerna om restav-&lt;br&gt;gift gäller också i fråga om arbetsgivaravgifter och vissa andra avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan restavgiften infördes har den ändrats en gång, nämligen år 1983,&lt;br&gt;då procentsatsen på obetalt belopp höjdes från 4% till 6% och det lägsta&lt;br&gt;avgiftsbeloppet höjdes från 10 kr. till 50 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbestämmelserna om restavgift finns i 58 § lmom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), UBL. Bestämmelserna avser i första hand preliminär B-skatt,&lt;br&gt;kvarstående skatt (K-skatt) och tillkommande skatt (T-skatt) men gäller&lt;br&gt;också för skatt som en arbetsgivare underlåtit att dra av eller redovisa. Det&lt;br&gt;finns vidare ett antal andra lagar med föreskrifter som innebär att restavgift&lt;br&gt;skall tas ut enligt bestämmelserna i UBL. Till dessa lagar hör lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL, lagen&lt;br&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt samt lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt. Enligt 64 § UBL är bestämmelserna om restavgift även tillämpliga på&lt;br&gt;andra statens fordringar som får tas ut genom utmätning utan föregående&lt;br&gt;dom. Bland sådana fordringar kan nämnas studiemedel och lantmäteriavgif-&lt;br&gt;ter. (Samtidigt är vissa avgifter genom särskilda föreskrifter undantagna från&lt;br&gt;restavgift, i första hand TV-avgift och felparkeringsavgift.) Slutligen finns&lt;br&gt;det lagar med egna bestämmelser om restavgift, exempelvis ML, tullagen&lt;br&gt;(1987:1065) och lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som inte har betalat innehållen skatt i rätt tid skall utöver&lt;br&gt;restavgift betala en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften tas ut med 4 % av det obe-&lt;br&gt;talda skattebeloppet och påförs för varje påbörjad sexmånadersperiod efter&lt;br&gt;den första intill dess skatten betalas eller arbetsgivaren åläggs betalningsan-&lt;br&gt;svar enligt bestämmelserna i 77 § UBL. Tilläggsavgiften kan tas ut med högst&lt;br&gt;12%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt UBL samt vissa andra författningar finns det möjlighet till befrielse&lt;br&gt;helt eller delvis från restavgift och i förekommande fall tilläggsavgift. Vid&lt;br&gt;kortare dröjsmål medges i allmänhet befrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgiften liksom tilläggsavgiften är inte avdragsgill vid taxeringen. En&lt;br&gt;fordran på avgift är inte heller förenad med förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om restavgift och tilläggsavgift fattas normalt av den myndighet till&lt;br&gt;vilken skatten skall betalas (uppbördsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas inte skatten inom viss tid efter förfallodagen överlämnar upp-&lt;br&gt;bördsmyndigheten fordringen till kronofogdemyndigheten för indrivning.&lt;br&gt;Indrivningsförfarandet är oftast inte förenat med något särskilt åliggande för&lt;br&gt;den betalningsskyldige att ersätta staten för förrättningskostnaderna hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten. På den punkten skiljer sig indrivningen av skatter&lt;br&gt;och liknande medel från verkställigheten av privaträttsliga fordringar efter-&lt;br&gt;som det i de senare målen påförs en utsökningsavgift i form av grundavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgiften skall bidra till att skatter och avgifter betalas i rätt tid. Samti-&lt;br&gt;digt finns det en rad andra faktorer som i skiftande grad gör det angeläget&lt;br&gt;för den betalningsskyldige att betala så snart som möjligt. UBL innehåller&lt;br&gt;exempelvis bestämmelser om kvarskatteavgift. En arbetsgivare som under-&lt;br&gt;låter att göra avdrag för skatt blir solidariskt ansvarig med arbetstagaren för&lt;br&gt;skattebeloppet. Underlåter arbetsgivaren att inbetala skatt som han innehål-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lit kan han under vissa förutsättningar också drabbas av straffansvar. Ställfö-&lt;br&gt;reträdare för en juridisk person kan åläggas solidariskt betalningsansvar för&lt;br&gt;skatter och avgifter som inte betalas i tid. Tull eller annan skatt som inte be-&lt;br&gt;talas till tullmyndighet i rätt tid kan också medföra att den betalningsskyldige&lt;br&gt;förlorar rätten att vara kreditimportör och inneha hemtagningstillstånd. Vi-&lt;br&gt;dare är uppgifter om en enskilds obetalda skatter och avgifter i princip of-&lt;br&gt;fentliga hos kronofogdemyndigheten, vilket i sin tur kan påverka kreditbe-&lt;br&gt;dömningen av den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Utgångspunkter för ett nytt avgiftssystem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är av väsentlig betydelse för det allmännas verksamhet att skatter och&lt;br&gt;liknande medel betalas inom föreskriven tid. Detta förutsätter en effektiv&lt;br&gt;sanktion som inträder om betalningsskyldigheten inte fullgörs på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara ett avgiftssystem som fyller flera funktioner.&lt;br&gt;Det bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;främja intresset av att betalning sker senast på förfallodagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för en snabb betalning även efter förfallodagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge staten rimlig ersättning för de extra uppbörds- och indrivningskostna-&lt;br&gt;derna samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- täcka statens ränteförlust och samtidigt utgöra en affärsmässig kostnad&lt;br&gt;för en faktiskt utnyttjad skattekredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande restavgiften avser i och för sig att fylla olika funktioner men&lt;br&gt;den har en konstruktion som medför att den tjänar nästan enbart ett syfte,&lt;br&gt;nämligen att styra betalningen av skatter och liknande medel så att den görs&lt;br&gt;senast på förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De brister som sålunda åvilar restavgiften hänger samman med att den tas&lt;br&gt;ut med ett och samma belopp oavsett hur länge ett betalningsdröjsmål pågår.&lt;br&gt;En fast avgift som restavgiften har en direkt betalningshämmande effekt så&lt;br&gt;snart förfallodagen är passerad; ju längre den betalningsskyldige kan skjuta&lt;br&gt;upp sin betalning desto lägre blir hans kostnad för den kredit som han har&lt;br&gt;tagit sig genom att inte betala. Vidare leder en avgift av restavgiftens storlek&lt;br&gt;till mycket höga avgiftsuttag vid kortvariga dröjsmål. Detta kan i dagsläget&lt;br&gt;motverkas genom att den betalningsskyldige medges befrielse, helt eller del-&lt;br&gt;vis, från skyldigheten att betala restavgift. Sådan befrielse förutsätter emel-&lt;br&gt;lertid normalt prövning i det enskilda fallet, vilket medför byråkrati och&lt;br&gt;kostnader både hos den enskilde och hos berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs alltså ett väsentligt förändrat avgiftssystem. För att tillgodose&lt;br&gt;de syften som jag har angett krävs det att den avgift som tas ut vid betalnings-&lt;br&gt;dröjsmål på något sätt är relaterad till dröjsmålets längd. Det är också påkal-&lt;br&gt;lat att avgiften under dröjsmålets inledningsskede är betydligt lägre än den&lt;br&gt;nuvarande restavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIU:s förslag innebär visserligen att den nuvarande restavgiften ersätts&lt;br&gt;med avgifter som är bättre anpassade till tiden för den betalningsskyldiges&lt;br&gt;dröjsmål. Det innebär emellertid inte den genomgripande konstruktions-&lt;br&gt;ändring som är en förutsättning för att man skall kunna råda bot på i huvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sak alla de brister som finns i dag. Ett avgörande skäl till att SIU inte tagit&lt;br&gt;ett bredare grepp synes vara att det rått oklarhet om berörda myndigheter,&lt;br&gt;främst skatte- och kronofogdemyndigheter, skulle kunna hantera ett system&lt;br&gt;där avgiften successivt höjs med tiden för betalningsförseningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera är det emellertid klarlagt att skatte- och kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;terna kan administrera ett avgiftssystem med differentierade avgifter. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden anser jag - i likhet med vad också en del remissinstanser&lt;br&gt;föreslagit - att en konstruktionsändring i den riktningen bör komma till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det behövs en annan inriktning av avgiftssystemet än SIU har&lt;br&gt;föreslagit så har SIU i sitt betänkande på många punkter redovisat övervä-&lt;br&gt;ganden och förslag som jag helt eller delvis kan ansluta mig till. I ytterligare&lt;br&gt;ett avseende kommer jag emellertid att väsentligt avvika från SIU:s förslag.&lt;br&gt;Det gäller frågan om hur staten skall få täckning för sina indrivningskostna-&lt;br&gt;der. För att ge staten ersättning för indrivningskostnader är en avgift av lik-&lt;br&gt;nande slag som restavgiften inte ändamålsenlig. Restavgiften är exempelvis&lt;br&gt;inte på något sätt knuten till den faktiska kostnaden som uppkommer hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten. Den uttas för övrigt oberoende av om indrivning&lt;br&gt;sker eller betalning görs dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen att ersätta staten för indrivningskostnaderna bör tydliggöras&lt;br&gt;vid en ny avgiftskonstruktion. Det är rimligt att kostnaderna för indrivning&lt;br&gt;i första hand tas ut av den som förorsakat indrivningen. Samtidigt är det från&lt;br&gt;rättvisesynpunkt angeläget att avgiftsuttaget inte överstiger de kostnader&lt;br&gt;som verkligen uppkommer och att gäldenären ges möjlighet att hålla kostna-&lt;br&gt;derna nere genom att exempelvis betala omedelbart efter anmaning. Här&lt;br&gt;bör man kunna ansluta till hur motsvarande spörsmål hanteras på närlig-&lt;br&gt;gande områden. Jag tänker då på att det i enskilda utsökningsmål tas ut en&lt;br&gt;utsökningsavgift i form av en grundavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Dröjsmålsavgift vid betalningsförseningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Dröjsmålsavgiftens konstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Restavgiften ersätts med en dröjsmålsavgift som stegvis&lt;br&gt;ökar beroende på längden på betalningsdröjsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgift på 2 % tas ut på skatte- och avgiftsbelopp som inte betalas&lt;br&gt;i tid men före utgången av den månad då skatten förfaller till betalning&lt;br&gt;(förfallomånaden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För belopp som betalas under månaden efter förfallomånaden är -&lt;br&gt;under förutsättning att beloppet varit obetalt under minst tio dagar -&lt;br&gt;avgiften 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningar som görs under andra kalendermånaden efter förfallo-&lt;br&gt;månaden påförs en dröjsmålsavgift på 6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter andra kalendermånaden efter förfallomånaden ökar dröjs-&lt;br&gt;målsavgiften med ytterligare 1 % för varje påbörjad kalendermånad&lt;br&gt;som betalningsskyldigheten inte har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker betalning i enlighet med en betalningspåminnelse som en myn-&lt;br&gt;dighet har skickat ut kort före ett månadsskifte, skall dröjsmålsavgift&lt;br&gt;tas ut utan den höjning som månadsskiftet annars skulle ha föranlett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett avgiftssystem i tre steg om vardera 2 %, 4 % och&lt;br&gt;4%. Den inledande avgiften är alltså 2% och tas ut från förfallodagen. Av-&lt;br&gt;giften ökas till 6% tidigast en månad senare. Om uppbördsmyndigheten&lt;br&gt;dessförinnan har skickat ut en betalningspåminnelse inträder avgiftshöj-&lt;br&gt;ningen först om betalning inte sker enligt påminnelsen. Fyra månader efter&lt;br&gt;det att fordringen har överlämnats för indrivning höjs avgiften på obetalt be-&lt;br&gt;lopp till 10%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje steget skall tas ut endast om det leder till ett avgiftsuttag på&lt;br&gt;minst 400 kr., vilket innebär att obetalda belopp som understiger 10 000 kr.&lt;br&gt;undantas från den sista ökningen på 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar i huvudsak utredning-&lt;br&gt;ens förslag till principer för ett nytt avgiftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund avstyrker dock förslaget och anför att avgiften&lt;br&gt;bör konstrueras med reglerna om dröjsmålsränta i räntelagen som förebild.&lt;br&gt;RRV tar, utan att direkt avvisa utredningsförslaget, åter upp frågan om en&lt;br&gt;avgift utformad som en löpande ränta. Lantbrukarnas riksförbund ser posi-&lt;br&gt;tivt på utredningsförslaget men anser att all avgift av det aktuella slaget bör&lt;br&gt;ha karaktären av löpande ränta. Generaltullstyrelsen anser att en ny avgift&lt;br&gt;bör konstrueras som en kombination av dröjsmålsränta och tilläggsavgift i&lt;br&gt;flera steg eftersom förfarandet vid uppbörd av tull, skatt och annan avgift i&lt;br&gt;tullverket väsentligen avviker från andra uppbördsförfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Svagheten hos det nuvarande restavgiftssystemet&lt;br&gt;är främst att det inte verkar betalningsfrämjande när förfallodagen har pas-&lt;br&gt;serats och att det - förutom vid kortare dröjsmål - inte heller ersätter staten&lt;br&gt;för ränteförlusterna. Ett effektivt avgiftssystem förutsätter därför att avgif-&lt;br&gt;tens storlek på något sätt kopplas till betalningsdröjsmålets längd. Samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste avgiften givetvis stimulera till betalning senast på förfallodagen. Båda&lt;br&gt;dessa krav kan uppfyllas genom en konstruktion där avgiften höjs i flera steg&lt;br&gt;med hänsyn till tidpunkten för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ny avgiftskonstruktion bör också leda till att avgiften ges en an-&lt;br&gt;nan benämning. Den kan lämpligen kallas dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att styra betalningen av skatter och avgifter så att den sker i tid är det&lt;br&gt;nödvändigt att för fall av betalningsförseningar påföra avgifter som i relation&lt;br&gt;enbart till dröjsmålet är förhållandevis höga. Det finns emellertid inte anled-&lt;br&gt;ning att som första steg ta ut avgift av samma storleksordning som restavgif-&lt;br&gt;ten, dvs. efter 6 % på det obetalda beloppet. Avgiften bör i stället knyta an&lt;br&gt;till den faktiska betalningstidpunkten och således nå den nämnda nivån först&lt;br&gt;om betalning inte skett sedan ytterligare någon tid har gått. Jag delar utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning att betalningar som inte görs på förfallodagen skall för-&lt;br&gt;anleda en avgift på 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIU har av främst administrativa skäl avvisat vaije avgiftskonstruktion&lt;br&gt;som innebär att avgiften efter det inledande uttaget ökar vid mer än två till-&lt;br&gt;fällen och med täta intervall. Den enskilde skulle inte kunna följa och be-&lt;br&gt;räkna en avgift som ofta ökar. Risken skulle enligt SIU vara stor att betalning&lt;br&gt;gjordes med felaktigt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning överdriver utredningen svårigheterna med en mera&lt;br&gt;rörlig avgift. I exempelvis Finland kan man enligt vad jag inhämtat utan svå-&lt;br&gt;righeter av den art som SIU påtalat administrera ett avgifts- och räntesystem&lt;br&gt;där räntan eller avgiften ökar månadsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en rörlig avgift som skall tillgodose de krav som jag tidigare re-&lt;br&gt;dovisat (avsnitt 3) kan konstrueras efter flera olika modeller ligger det när-&lt;br&gt;mast till hands att utforma dröjsmålsavgiften med bestämmelserna om dröjs-&lt;br&gt;målsränta i räntelagen (1975:635) som förebild, vilket skulle innebära en&lt;br&gt;daglig ökning av avgiftsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgift som knyts till räntelagen har emellertid flera nackdelar, som&lt;br&gt;hänger samman med administrationen av avgiftssystemet. Den betalnings-&lt;br&gt;skyldige har inte samma möjligheter som uppbörds- och indrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten att kontinuerligt följa skuldens totala belopp. Skulden skulle ju nor-&lt;br&gt;malt öka från dag till dag. Betalningspåminnelser som myndigheterna sänder&lt;br&gt;ut skulle bli svåra att kontrollera och efterkomma för den enskilde. Därmed&lt;br&gt;skulle risken för felaktiga betalningar öka vilket i sin tur skulle ställa krav&lt;br&gt;på ökad administration hos de berörda myndigheterna. Om betalningen blir&lt;br&gt;felaktig i sådana fall måste myndigheten tillgripa tidsödande manuella ruti-&lt;br&gt;ner. I detta alternativ har således SIU:s farhågor relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar som sålunda kan riktas mot en daglig avgiftsjusteringgör&lt;br&gt;sig endast i mindre mån gällande om justeringen sker med längre tidsinter-&lt;br&gt;vall. Mycket talar för ett tidsintervall på en månad. Avgiften justeras då vid&lt;br&gt;ett begränsat antal tillfällen, varigenom risken för felbetalningar som beror&lt;br&gt;på felaktig avgiftsberäkning från den enskilde minskas. Detta påverkar&lt;br&gt;också i hög grad myndigheternas möjligheter att på ett effektivt sätt admini-&lt;br&gt;strera avgiftssystemet. RSV har under hand också uppgett att såväl skatte-&lt;br&gt;myndigheterna som kronofogdemyndigheterna kan hantera ett sådant sy-&lt;br&gt;stem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En månatlig förhöjning av avgiften kan göras antingen med utgångspunkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förfallodagen eller vid månadsskiftena. Man bör därvid beakta att den som Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;står i skuld för skatter eller avgifter ofta har skulder som förfallit vid skilda&lt;br&gt;tillfällen. Exempelvis förfaller skatt enligt UBL normalt den 18, mervärde-&lt;br&gt;skatt den 5 och punktskatter den 25 i betalningsmånaden. För den enskilde&lt;br&gt;bör det underlätta om avgiftshöjningen sker vid ett och samma tillfälle obe-&lt;br&gt;roende av vad hans skuld avser. Även vid indrivningen är det en fördel om&lt;br&gt;avgiftshöjningen inträder vid en och samma dag för samtliga utestående&lt;br&gt;skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del anser jag att avgiften - med två undantag som jag strax åter-&lt;br&gt;kommer till - bör höjas vid vaije månadsskifte efter förfallodagen, alltså&lt;br&gt;även vid månadsskiftet närmast efter förfallodagen. Om en höjning inte kan&lt;br&gt;göras efter ganska kort tid skulle det - med hänsyn till att avgiften i det första&lt;br&gt;steget endast är 2 % - i en del situationer rent av kunna vara ekonomiskt&lt;br&gt;lönsamt att vänta med betalningen till en dag i omedelbar anslutning till den&lt;br&gt;då en avgiftshöjning aktualiseras. Den föreslagna lösningen innebär bl.a. att&lt;br&gt;man kan ha en i princip enhetlig reglering på hela skatte- och avgiftsområdet.&lt;br&gt;Det innebär visserligen att det kommer att gå olika lång tid mellan den första&lt;br&gt;och den andra avgiftspåföringen beroende på vilket skatteslag och därmed&lt;br&gt;vilken förfallodag som det är fråga om. Enligt min mening är det emellertid&lt;br&gt;av mindre betydelse att fordringar på olika skatter inte behandlas på exakt&lt;br&gt;samma sätt vid betalningsdröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del skatter har en ordinarie betalningsdag som kan ligga mycket nära&lt;br&gt;ett månadsskifte. Det gäller bl.a. vägtrafikskatt som förfaller den sista dagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 månaden. Även i fall där anstånd med betalningen medges, kan förfalloda-&lt;br&gt;gen vara en dag i anslutning till ett månadsskifte. För att inte dröjsmålsavgif-&lt;br&gt;tens andra steg skall aktualiseras alltför snabbt i de nu angivna fallen föreslår&lt;br&gt;jag att förhöjd avgift skall få tas ut först om skatten inte har betalats sedan&lt;br&gt;minst tio dagar förflutit från förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgiftshöjning som bör göras i anslutning till närmast följande må-&lt;br&gt;nadsskifte är i första hand avsedd att ha en betalningsfrämjande funktion.&lt;br&gt;Enligt min bedömning bör detta avgiftssteg överensstämma med det inle-&lt;br&gt;dande steget omedelbart efter förfallodagen. Avgiften bör således öka med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 % av det belopp som fortfarande är obetalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till vad SIU har föreslagit om att avgiften skall höjas första&lt;br&gt;gången efter minst en månad innebär mitt förslag att avgiftshöjningen inträf-&lt;br&gt;far efter kortare tid. Vad gäller krav på skatter enligt UBL kommer avgiften&lt;br&gt;att höjas efter 12 eller 13 dagar medan höjningen i fråga om mervärdeskatt&lt;br&gt;kommer att inträffa efter den dubbla tiden. Å andra sidan blir avgiftshöj-&lt;br&gt;ningen endast 2 %, att jämföras med SIU:s förslag om en höjning på 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIU har i sitt förslag om det nyssnämnda andra avgiftssteget knutit an till&lt;br&gt;de rutiner avseende betalningspåminnelser som är vanligt förekommande. I&lt;br&gt;fråga om huvuddelen av obetalda skatter skickar sålunda beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten ut en betalningspåminnelse ungefär en månad efter förfallodagen.&lt;br&gt;Påminnelserna spelar en viktig roll. Av de skatter som är obetalda på förfal-&lt;br&gt;lodagen betalas för närvarande 30-50% efter uppmaning från skattemyn-&lt;br&gt;digheten. Av flera anledningar bör man, som jag ser det, sträva efter att yt-&lt;br&gt;terligare utveckla påminnelseförfarandet. Alla medelsslag bör omfattas. En&lt;br&gt;påminnelse bör skickas ut i god tid före det att fordringen överlämnas för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indrivning. Myndigheten bör få underlåta att påminna endast när det är mo-&lt;br&gt;tiverat att skyndsamt överlämna fordringen för indrivning, t.ex. när avräk-&lt;br&gt;ning aktualiseras i samband med återbetalning av skatt, jfr lagen (1985:146)&lt;br&gt;om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. I påminnelsen bör&lt;br&gt;sättas ut en bestämd dag som senaste tidpunkt för betalning. Denna frist bör&lt;br&gt;givetvis vara ganska kort. Påminnelsen bör också ange storleken på dröjs-&lt;br&gt;målsavgiften och följderna av en fortsatt utebliven betalning. Föreskrifter&lt;br&gt;om detta kan lämpligen ges i förordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det skäl att efter mönster från SIU:s förslag låta&lt;br&gt;en avgiftshöjning vara beroende av huruvida en uppmaning i en betalnings-&lt;br&gt;påminnelse har följts eller inte. Konstruktionen måste emellertid delvis av-&lt;br&gt;vika från vad SIU föreslagit bl.a. med hänsyn till att jag föreslår att avgiften&lt;br&gt;i princip skall höjas vid varje månadsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den betalningsskyldige får oftast del av påminnelsen i sådan tid att han,&lt;br&gt;om han iakttar den betalningsfrist som anges i påminnelsen, kommer att be-&lt;br&gt;tala sin skuld kort tid före nästa kalendermånad. I så fall kommer han att&lt;br&gt;undvika den avgiftshöjning som bör ske vid ingången av den andra kalender-&lt;br&gt;månaden efter förfallomånaden, eftersom betalningen ju erläggs före må-&lt;br&gt;nadsskiftet. En påminnelse kan emellertid sändas ut så sent under den kalen-&lt;br&gt;dermånad som följer efter förfallodagen att betalning enligt uppmaningen i&lt;br&gt;påminnelsen görs under andra kalendermånaden efter förfallomånaden. I en&lt;br&gt;sådan situation är det enligt min mening inte tilltalande att den som följer&lt;br&gt;uppmaningen drabbas av en ytterligare avgiftshöjning. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att betalning som görs i enlighet med denna typ av påminnelse inte skall för-&lt;br&gt;anleda den högre avgift som annars skulle ha följt av att ytterligare ett må-&lt;br&gt;nadsskifte passerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalning inte sker före utgången av den första månaden efter förfallo-&lt;br&gt;månaden eller, när betalningspåminnelse med något utsträckt tidsfrist har&lt;br&gt;sänts ut, enligt påminnelsen, bör dröjsmålsavgiften höjas med ytterligare&lt;br&gt;2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften kommer således att beräknas efter 6 % på sådana skat-&lt;br&gt;ter eller avgifter som varit obetalda under minst en kalendermånad. För&lt;br&gt;skatter med ordinarie betalningsdag den 18 i månaden har mer än 40 dagar&lt;br&gt;förflutit sedan förfallodagen och för mervärdeskatt, som normalt skall beta-&lt;br&gt;las den 5 i månaden, har nästan två månader gått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna undantaget från avgiftshöjning när betalning sker enligt en&lt;br&gt;påminnelse bör inte begränsas till påminnelser som uppbördsmyndigheten&lt;br&gt;sänder ut i slutet av kalendermånaden efter förfallodagen. Även i andra fall&lt;br&gt;bör betalning enligt en påminnelse som sträcker sig över ett månadsskifte&lt;br&gt;innebära att den höjning uteblir som enligt huvudregeln skulle inträda vid&lt;br&gt;månadsskiftet. Vad som nu sagts bör således också gälla sådana påminnelser&lt;br&gt;där en senaste betalningsdag har angetts som kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;skickar ut under indrivningen, under förutsättning att myndigheten inte&lt;br&gt;medgett uppskov med betalningen. Betalning till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;efter betalningserinran om uppgjord avbetalningsplan i samband med upp-&lt;br&gt;skov bör självfallet inte omfattas av det nu berörda undantaget från avgifts-&lt;br&gt;höjning vid betalning enligt betalningspåminnelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att verka betalningsfrämjande syftar dröjsmålsavgiften, som jag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare nämnt, också till att ersätta staten för ränteförluster som uppkom-&lt;br&gt;mer genom att skatter och avgifter inte betalas i tid. Av det följer att avgiften&lt;br&gt;bör fortsätta att öka även efter de inledande avgiftsuttagen, i likhet med vad&lt;br&gt;som gäller för dröjsmålsräntor på privaträttens område. Därigenom kom-&lt;br&gt;mer avgiften att ha en viss påtryckningseffekt även sedan fordringen lämnats&lt;br&gt;till kronofogdemyndigheten för indrivning, vilket normalt sker under andra&lt;br&gt;kalendermånaden efter förfallodagen, dvs. efter det att avgiften har höjts till&lt;br&gt;6 % på belopp som inte har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftens storlek efter den inledande uppräkningen till 6 % kan lämpligen&lt;br&gt;bestämmas med hänsyn till nivån på dröjsmålsräntan enligt räntelagen.&lt;br&gt;Denna beräknas efter riksbankens diskonto (för närvarande 8,5 %) med till-&lt;br&gt;lägg av åtta procentenheter, dvs. i dag 16,5 %. Hänsyn måste också tas till&lt;br&gt;att dröjsmålsavgiften inte skall vara avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Jag&lt;br&gt;anser att avgiften efter de inledande påslagen bör öka med 1 % per påbörjad&lt;br&gt;kalendermånad till den del fordringen står kvar. Dröjsmålsavgiften i denna&lt;br&gt;del motsvarar då en årlig avgift beräknad efter 12%, vilket i sin tur - i ett&lt;br&gt;läge där kapitalinkomster beskattas efter en skattesats om 25 % - motsvarar&lt;br&gt;en årlig avdragsgill ränta på 16 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beräkna avgiftshöjningar som efter en tid grundas på 1 % per månad&lt;br&gt;bereder knappast några svårigheter. Av bl.a. det skälet anser jag att man&lt;br&gt;inte bör justera procentsatsen endast på grund av mindre variationer i det&lt;br&gt;allmänna ränteläget. Den angivna procentsatsen bör alltså tills vidare kunna&lt;br&gt;ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av en regelbundet återkommande avgiftshöjning i fall där&lt;br&gt;fordringen inte betalas blir att dröjsmålsavgiften efter någon tid kommer att&lt;br&gt;kraftigt överstiga vad som för närvarande kan tas ut genom restavgift. Den&lt;br&gt;kommer att uppgå till ungefär samma belopp som i motsvarande situation&lt;br&gt;tas ut på förmögenhetsrättens område enligt bestämmelserna i räntelagen.&lt;br&gt;Man kan därför säga att fordringar på skatter m.m. närmast likställs med&lt;br&gt;fordringar av annat slag såvitt gäller följderna vid långa betalningsdröjsmål.&lt;br&gt;Den olikheten kommer emellertid att stå kvar att det för bl.a. skatter finns&lt;br&gt;en gräns för hur länge dröjsmålsavgiften får fortsätta att stiga. En fordran på&lt;br&gt;bl.a. skatt preskriberas ju normalt fem år efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då den förföll till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Dröjsmålsavgiftens tillämpningsområde m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Dröjsmålsavgiften skall omfatta - med undantag för stu-&lt;br&gt;diemedelsavgifter - de skatter och andra medel som nu kan förenas&lt;br&gt;med restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta dröjsmålsavgift skall vara 100 kr. Den lägsta avgiften får&lt;br&gt;dock inte överstiga det ursprungligen obetalda beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften för arbetsgivare avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stora delar med mitt. Med utred-&lt;br&gt;ningens förslag finns dock tilläggsavgiften kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Småföretagarnas riksorganisation anser att minimibe-&lt;br&gt;loppet inte bör tas ut om betalning sker före det att påminnelse har sänts ut.&lt;br&gt;RSV föreslår att avgiften inte skall få överstiga skattebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Systemet med avgiftsuttag vid betalningsförsening&lt;br&gt;omfattar i dag ett mycket stort antal skatter, avgifter och andra statliga ford-&lt;br&gt;ringar. Alla skatter av betydelse kan således förenas med avgift. Även i fråga&lt;br&gt;om arbetsgivaravgifter kan avgift tas ut om betalning inte sker i rätt tid. Med&lt;br&gt;stöd av 64 § UBL kan avgift också påföras när statliga fordringar som får&lt;br&gt;verkställas utan föregående dom överlämnas för indrivning. Således kan&lt;br&gt;restavgift tas ut om exempelvis rättshjälpsavgifter, studiemedelsavgifter och&lt;br&gt;lantmäteriavgifter inte betalas innan indrivning begärs. Enligt särskilda före-&lt;br&gt;skrifter är dock bl.a. TV- och felparkeringsavgifter undantagna från restav-&lt;br&gt;gift. För dessa är betalningsförseningar i stället förenade med särskilda till-&lt;br&gt;läggs- eller påminnelseavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte framkommit några skäl som talar för en förändring av kretsen&lt;br&gt;av skatter och liknande medel som kan förenas med avgift. Liksom SIU före-&lt;br&gt;slår jag därför att de skatter, avgifter och andra statliga fordringar för vilka&lt;br&gt;restavgift nu kan tas ut också skall inbegripas i det nya avgiftssystemet. Jag&lt;br&gt;vill dock göra undantag för avgifter enligt studiestödslagen (1973:349) efter-&lt;br&gt;som dessa vid betalningsförsening redan påförs en särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med SIU föreslår jag att det nya avgiftssystemet i princip skall vara&lt;br&gt;enhetligt för alla berörda skatter, avgifter och andra medel. Mot bakgrund&lt;br&gt;av dagens situation kan det antas att de beloppsmässigt största medelsslagen&lt;br&gt;som kommer att påföras dröjsmålsavgift är preliminär B-skatt, kvarstående&lt;br&gt;skatt, tillkommande skatt, mervärdeskatt samt innehållen skatt och arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett enhetligt avgiftssystem bör också den lägsta avgiften vara den-&lt;br&gt;samma för alla medelsslag. Frågan om lägsta avgift har beröringspunkter&lt;br&gt;med frågan om avgiftens funktion att ersätta staten för de bevaknings- och&lt;br&gt;påminnelserutiner som måste finnas för att fånga upp uteblivna skattebetal-&lt;br&gt;ningar. Dessa rutiner medför betydande kostnader för staten, kostnader som&lt;br&gt;i första hand den som inte betalar sin skatt i tid bör stå för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgiften tas för närvarande ut med lägst 50kr. Med hänsyn bl.a. till&lt;br&gt;att även små obetalda skatte- och avgiftsbelopp förorsakar kostnader på&lt;br&gt;uppbördsstadiet bör även dröjsmålsavgiften ha ett lägsta belopp som kan tas&lt;br&gt;ut även om den procentuella avgiftsberäkningen utvisar ett lägre belopp. Jag&lt;br&gt;delar SIU:s uppfattning att det är dags att höja det lägsta beloppet till 100 kr.&lt;br&gt;Från den regeln bör emellertid ett undantag göras. I de fall då det ursprungli-&lt;br&gt;gen obetalda beloppet är mycket lågt är det enligt min mening obilligt att&lt;br&gt;påföra en avgift som är större eller flera gånger större än det obetalda belop-&lt;br&gt;pet. Jag föreslår därför att dröjsmålsavgiften aldrig får överstiga det belopp&lt;br&gt;som är obetalt på förfallodagen om beloppet uppgår till högst 100 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgiften liksom tilläggsavgiften utgör en biförpliktelse som genom&lt;br&gt;den föreliggande konstruktionen praktiskt taget med automatik påförs i fall&lt;br&gt;där huvudfordringen inte betalas i tid. De får omedelbart drivas in (57 a och&lt;br&gt;59 §§ UBL). Ordningen bör vara densamma för dröjsmålsavgiften. Detta in-&lt;br&gt;nebär bl.a. att den enskilde får begära prövning av fråga om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt UBL och några andra författningar skall arbetsgivare som gjort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag men inte betalat skatten i tid erlägga, förutom restavgift, en&lt;br&gt;särskild tilläggsavgift. Tilläggsavgiften infördes för att det i dessa fall före-&lt;br&gt;kom så långvariga dröjsmål att det ansågs nödvändigt att ha en högre och&lt;br&gt;mer differentierad avgift än enbart restavgiften. Med den konstruktion för&lt;br&gt;dröjsmålsavgiften som jag nu föreslår kan tilläggsavgiften avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dröjsmålsavgiftens karaktär kan det sättas i fråga om det&lt;br&gt;inte behövs en författningsreglering av hur influtna belopp skall avräknas&lt;br&gt;när betalning sker endast delvis. För flertalet allmänna mål saknas för närva-&lt;br&gt;rande sådana bestämmelser om avräkningsordning. För enskilda mål där-&lt;br&gt;emot gäller enligt 13 kap. 13 § första stycket utsökningsbalken att influtna&lt;br&gt;belopp skall avräknas på ränta och andra biförpliktelser före fordringens ka-&lt;br&gt;pitalbelopp, om inte borgenären har yrkat annat. I balken regleras emeller-&lt;br&gt;tid inte avräkningsordningen när en borgenär har åberopat två eller flera fri-&lt;br&gt;stående fordringar. Även frågan om hur avräkning skall ske vid frivillig be-&lt;br&gt;talning är delvis oreglerad. Vad gäller utmätning för skatter är praxis för när-&lt;br&gt;varande den att betalda belopp i allmänhet i första hand avräknas på den&lt;br&gt;äldsta skulden. Restavgiften krediteras vanligen sist i målet, vilket enligt&lt;br&gt;uppgift är att föredra från tillämpningssynpunkt. För min del anser jag det&lt;br&gt;inte nödvändigt att nu författningsreglera krediteringsordningen. Dröjs-&lt;br&gt;målsavgiften bör få behandlas på samma sätt som restavgiften. Det kan&lt;br&gt;emellertid finnas skäl att i ett senare sammanhang återkomma i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om ändrat avgiftssystem medför att åtskilliga lagar behöver&lt;br&gt;ändras. I första hand gäller det 58 § UBL som bör innehålla huvudbestäm-&lt;br&gt;melserna om dröjsmålsavgiften. De övriga lagar som berörs framgår av de&lt;br&gt;upprättade lagförslagen och författningskommentarerna (avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Befrielse från dröjsmålsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beskattningsmyndigheten får medge befrielse helt eller&lt;br&gt;delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att skattemyndigheten när sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger helt får befria från skyldighet att betala avgift eller ned-&lt;br&gt;sätta den av utredningen föreslagna avgiften om 6 % till 2%. I fråga om de&lt;br&gt;närmare skäl som bör godtas för avgiftsbefrielse, helt eller delvis, överens-&lt;br&gt;stämmer utredningens förslag i huvudsak med mitt. Utredningen föreslår&lt;br&gt;dock att det i anvisningarna till UBL ges exempel på särskilda skäl och att&lt;br&gt;där också anges omständigheter som inte bör föranleda avgiftsbefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen och Svenska bankföreningen har invänt att utredningens förslag om&lt;br&gt;nedsättning och befrielse är alltför restriktivt. De föreslår för sin del att ned-&lt;br&gt;sättning/befrielse skall komma i fråga vid bristande erfarenhet eller då svår-&lt;br&gt;bedömda skattefrågor ligger bakom dröjsmålet liksom om detta beror på till-&lt;br&gt;fälliga fel hos postgirot, bankgirot eller banker. Föreningen Sveriges krono-&lt;br&gt;fogdar anser att avgiftsbefrielse (helt eller delvis) i princip inte skall vara till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låten sedan så lång tid gått att kravet har överlämnats för indrivning. I övrigt Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;har remissinstanserna godtagit utredningens förslag om principerna för av-&lt;br&gt;giftsbefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande får den betalningsskyldige helt el-&lt;br&gt;ler delvis befrias från restavgift om särskilda omständigheter föreligger. Vad&lt;br&gt;gäller UBL finns bestämmelserna om detta i 58 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom utredningen föreslår jag att möjlighet till hel eller delvis befrielse&lt;br&gt;från avgift skall finnas även i framtiden. Den kraftiga sänkning av avgiftsni-&lt;br&gt;vån vid kortvariga betalningsförseningar som följer med mitt förslag bör&lt;br&gt;dock innebära att frågan om avgiftsbefrielse aktualiseras i betydligt färre&lt;br&gt;ärenden än vad som nu är fallet. Att så sker är också angeläget mot bakgrund&lt;br&gt;av nuvarande ärendemängd - under år 1990 behandlade skattemyndighe-&lt;br&gt;terna ca 13 000 ärenden om befrielse från restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsbefrielse skall medges om det finns särskilda skäl. För att en om-&lt;br&gt;ständighet skall få medföra befrielse från dröjsmålsavgift, helt eller delvis,&lt;br&gt;bör den till sin karaktär i första hand vara sådan att den betalningsskyldige&lt;br&gt;inte kunnat förutse eller råda över den. Särskilda skäl bör således normalt&lt;br&gt;föreligga vid sjukdom eller olyckshändelse av sådant slag att betalningen på&lt;br&gt;förfallodagen därigenom avsevärt försvårats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för närvarande vanligaste grunden för avgiftsbefrielse är att ett dröjs-&lt;br&gt;mål har varit mycket kortvarigt. Enligt rekommendationer som RSV har ut-&lt;br&gt;färdat anses särskilda omständigheter som kan föranleda nedsättning nor-&lt;br&gt;malt föreligga om betalning sker inom 15 dagar från förfallodagen. I sådana&lt;br&gt;fall sätts avgiften ned till 2%. Generaltullstyrelsen har utfärdat rekommen-&lt;br&gt;dationer som också innebär att restavgift på tull och annan skatt sätts ned&lt;br&gt;vid kortvariga dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften har i mitt förslag särskilt avpassats för att inte framstå&lt;br&gt;som oacceptabelt hög vid korta dröjsmål. Utrymmet för reduktion av avgif-&lt;br&gt;ten endast på grund av att betalningsförseningen har varit kortvarig blir där-&lt;br&gt;för begränsat. Har dröjsmålet endast varat någon dag kan det dock finnas&lt;br&gt;skäl för i vart fall nedsättning av dröjsmålsavgiften, särskilt om den betal-&lt;br&gt;ningsskyldige haft anledning att räkna med att betalningen skulle ske i rätt&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör särskilda skäl inte anses föreligga om betalningsförsummel-&lt;br&gt;sen beror på betalningsoförmåga. Inte heller bör endast den omständigheten&lt;br&gt;att det rör sig om en engångsförsummelse grunda betalningsbefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsbefrielse bör inte förutsätta en särskild ansökan från den betal-&lt;br&gt;ningsskyldige. Är skälet till betalningsförseningen att söka hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten bör myndigheten naturligtvis självmant besluta om befrielse.&lt;br&gt;Det ligger dock i sakens natur att den betalningsskyldige i de flesta fall ge-&lt;br&gt;nom en skrivelse eller på något annat sätt måste fästa myndighetens upp-&lt;br&gt;märksamhet på att en omständighet föreligger som kan föranleda avgiftsbe-&lt;br&gt;frielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graden av godtagbar betalningsförsummelse bör normalt avta med tiden&lt;br&gt;eftersom den betalningsskyldige efter hand bör få allt större möjligheter att&lt;br&gt;undanröja föreliggande betalningshinder. Därför bör det knappast bli ak-&lt;br&gt;tuellt med avgiftsbefrielse sedan så lång tid förflutit att ärendet har överläm-&lt;br&gt;nats för indrivning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stor del bör de grundläggande omständigheter som kan föranleda av-&lt;br&gt;giftsbefrielse vara desamma för alla medelsslag. Uppbördsförfarandet för&lt;br&gt;olika medelsslag uppvisar dock sådana variationer att skälen till avgiftsbefri-&lt;br&gt;else i viss utsträckning kan variera mellan olika typer av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som beslutar att dröjsmålsavgift skall tas ut skall också&lt;br&gt;pröva frågan om avgiftsbefrielse. Detta gäller även om avgiftsbefrielsen har&lt;br&gt;aktualiserats först sedan ärendet har överlämnats till kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;ten för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Avskrivning av dröjsmålsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Avskrivning av dröjsmålsavgift skall kunna ske under&lt;br&gt;samma förutsättningar som nu gäller för debiterad skatt, kvarskatte-&lt;br&gt;avgift eller ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte någon motsvarighet till mitt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Mitt förslag har inte remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: UBL innehåller i 66 och 67 §§ regler om avskriv-&lt;br&gt;ning av fordran. Avskrivning får bl.a. ske om gäldenären befunnits sakna&lt;br&gt;utmätningsbara tillgångar eller vistas på okänd ort. Likaså kan avskrivning&lt;br&gt;äga rum då fordran inte överstiger 300 kr. och förutsättningar i övrigt förelig-&lt;br&gt;ger enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning får ske av debiterad skatt, kvarskatteavgift eller ränta. Där-&lt;br&gt;emot kan avskrivning inte beslutas beträffande restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning i de fall som berörts innebär inte att betalningsskyldigheten&lt;br&gt;upphör men väl att beloppet i fråga inte skall vara föremål för aktiva indriv-&lt;br&gt;ningsåtgärder. Närmast är avskrivningen alltså en teknisk åtgärd som i första&lt;br&gt;hand vidtas sedan utsikterna till indrivning av beloppet i fråga befunnits vara&lt;br&gt;mycket små. Eftersom betalningsskyldigheten kvarstår kan kravet aktualise-&lt;br&gt;ras för indrivning om gäldenären får utmätningsbara tillgångar. Motivet till&lt;br&gt;avskrivningsmöjligheten för mindre belopp är närmast av ekonomisk och ad-&lt;br&gt;ministrativ art. Oftast aktualiserar kronofogdemyndigheten frågan om av-&lt;br&gt;skrivning. Formellt är det dock skattemyndigheten som beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det en brist att avskrivning inte får ske av restavgift&lt;br&gt;när avskrivning kan äga rum av det skattebelopp på vilket avgiften belöper.&lt;br&gt;Bristen är särskilt påtaglig när det gäller små belopp. Skattemyndigheten är&lt;br&gt;således skyldig att överlämna även mycket små obetalda avgifter för indriv-&lt;br&gt;ning medan indrivning av skattebelopp av samma storlek kan underlåtas ge-&lt;br&gt;nom att de skrivs av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör självfallet vara att alla skatte- och avgiftsbelopp skall&lt;br&gt;betalas. Samtidigt bör emellertid staten som borgenär ha vissa möjligheter&lt;br&gt;att göra undantag från denna regel. Exempelvis måste exekutiva åtgärder i&lt;br&gt;viss utsträckning kunna avpassas så att kostnaderna för indrivningen står i&lt;br&gt;rimligt förhållande till fordringsbeloppets storlek och det resultat som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppnås genom åtgärderna. I fråga om mycket små belopp kan kostnaderna&lt;br&gt;för indrivningen komma att bli många gånger större än den obetalda avgif-&lt;br&gt;ten. Exekutionsväsendets resurser får inte i allt för hög grad ägnas åt mycket&lt;br&gt;små fordringar utan bör koncentreras till indrivningen av större obetalda be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att i ett senare sammanhang lämna förslag som kan bidra&lt;br&gt;till en effektivare indrivningsverksamhet. Redan nu bör man emellertid i nå-&lt;br&gt;gon mån vidga nuvarande möjligheter till avskrivning så att även det nya av-&lt;br&gt;giftssystemet omfattas. Jag föreslår därför att avskrivning av dröjsmålsavgift&lt;br&gt;skall få ske under samma förutsättningar som nu gäller för debiterad skatt,&lt;br&gt;kvarskatteavgift och ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i 66 och 67 §§ UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vissa räntefrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Restitutionsränta, respitränta och anståndsränta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Respitränta enligt uppbördslagen tas ut fr.o.m. den 19&lt;br&gt;april året efter taxeringsåret t.o.m. den dag då skatten förfaller till&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta tas ut från den den dag beloppet skulle ha betalats&lt;br&gt;om anstånd inte medgetts t.o.m. den dag då anståndstiden gått ut el-&lt;br&gt;ler, om beloppet betalats dessförinnan, t.o.m. den dag betalning&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta, respitränta och anståndsränta beräknas efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar 75 % av den statslåneränta som gällde vid ut-&lt;br&gt;gången av november närmast föregående kalenderår. Räntesatsen&lt;br&gt;skall i förekommande fall avrundas till procenttal med högst en deci-&lt;br&gt;mal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta skall beräknas på dröjsmålsavgift som återbeta-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Respitränta och anståndsränta skall inte vara avdragsgilla vid taxe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I UBL finns fyra olika typer av räntor, nämligen&lt;br&gt;ö-skatteränta, restitutionsränta, respitränta och anståndsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ö-skatteränta och restitutionsränta betalas vid återbetalning av skatt. Ö-&lt;br&gt;skatteränta betalas enligt 69 § lmom. UBL vid återbetalning av överskju-&lt;br&gt;tande preliminär skatt och överskjutande ingående mervärdeskatt och be-&lt;br&gt;räknas vid debiteringen av den slutlig skatten. Restitutionsränta lämnas en-&lt;br&gt;ligt 69§ 2 mom. UBL i andra fall när en skattskyldig har rätt att få tillbaka&lt;br&gt;skatt, skattetillägg, förseningsavgift, kvarskatteavgift eller ränta, t.ex. när&lt;br&gt;skatten satts ned efter ett omprövningsbeslut. Restitutionsränta beräknas i&lt;br&gt;princip från utgången av taxeringsåret t.o.m. den månad beloppet återbeta-&lt;br&gt;las efter en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda dis-&lt;br&gt;konto som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Respitränta tas enligt 32 § UBL ut när den skattskyldige påförs skatt sedan Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;debiteringen av den slutliga skatten avslutats (tillkommande skatt). Respit-&lt;br&gt;ränta beräknas med ett undantag fr.o.m. den 1 maj året näst efter taxerings-&lt;br&gt;året t.o.m. den månad då skatten förfaller till betalning. Kredittiden fram till&lt;br&gt;sluttidpunkten för inbetalning av kvarstående skatt, den 18 april året efter&lt;br&gt;taxeringsåret, täcks av kvarskatteavgift (27 § 3 mom. UBL). Av förenklings-&lt;br&gt;skäl tas dock respitränta ut först fr.o.m. den 1 maj året efter taxeringsåret.&lt;br&gt;Respitränta tas ut med en räntesats som motsvarar det diskonto som gällde&lt;br&gt;vid utgången av närmast föregående kalenderår med tillägg av tre procent-&lt;br&gt;enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta beräknas enligt 49 § 4 mom. UBL från utgången av den&lt;br&gt;månad då beloppet skulle ha betalats om anstånd inte medgetts t.o.m. den&lt;br&gt;månad, då anståndstiden gått ut eller, om beloppet betalats dessförinnan,&lt;br&gt;t.o.m. den månad betalning skedde. Även vad gäller anståndsränta är ränte-&lt;br&gt;satsen diskontot med tillägg av tre procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i annan lagstiftning på skatteområdet finns regler om ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till att ränta beräknas i hela månader är i huvudsak praktiska. Så-&lt;br&gt;dana ränteberäkningar har ansetts lättare att hantera. Med dagens ADB-&lt;br&gt;teknik föreligger inte några svårigheter att göra ränteberäkningar från dag&lt;br&gt;till dag. Ränteberäkningar enligt UBL sker numera normalt automatiskt&lt;br&gt;även om i undantagsfall manuella beräkningar är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämning av den tid ränta anses belöpa på som avviker från den fak-&lt;br&gt;tiska räntetiden kan innebära stora räntevinster eller ränteförluster såväl för&lt;br&gt;de skattskyldiga som för statsverket. Enligt min mening bör ränta i möjli-&lt;br&gt;gaste mån beräknas för den faktiska kredittiden, inte för schablonmässigt&lt;br&gt;bestämda tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskatteavgiften utgör en räntekompensation för statsverket för tiden&lt;br&gt;t.o.m. den 18 april året efter taxeringsåret. Respitränta bör därför beräknas&lt;br&gt;fr.o.m. den 19 april året efter taxeringsåret t.o.m. den dag då skatten förfal-&lt;br&gt;ler till betalning. När ö-skatteränta, restitutionsränta och skatt som återbeta-&lt;br&gt;lats enligt 68 § 2mom. UBL ingår i tillkommande skatt beräknas respitränta&lt;br&gt;från utgången av den månad då beloppet utbetalats. Med hänsyn till att resti-&lt;br&gt;tutionsränta, enligt vad jag snart återkommer till, även fortsättningsvis bör&lt;br&gt;beräknas t.o.m. den månad beloppet återbetalas, bör respitränta i de nu av-&lt;br&gt;sedda fallen tas ut från utgången av den månad då beloppet utbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta bör beräknas fr.o.m. den dag då beloppet skulle ha betalats&lt;br&gt;om anstånd inte medgetts t.o.m. den dag då anståndstiden gått ut eller, om&lt;br&gt;beloppet betalats dessförinnan, t.o.m. den dag betalning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller restitutionsränta slutar den faktiska kredittiden den dag belop-&lt;br&gt;pet återbetalas. En beräkning av restitutionsränta fram till återbetalningsda-&lt;br&gt;gen blir emellertid felaktig så snart ett fel, maskinellt eller manuellt, förorsa-&lt;br&gt;kar förskjutning i den beräknade återbetalningsdagen. En anknytning till da-&lt;br&gt;gen när beslut om återbetalning fattas är inte heller lämplig för återbetal-&lt;br&gt;ningar enligt UBL med hänsyn till att manuella kontroller m.m. kan inne-&lt;br&gt;bära att den faktiska återbetalningsdagen ligger betydligt senare än dagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för återbetalningsbeslutet. De nuvarande reglerna om beräkning av räntetid Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;för restitutionsränta bör därför kvarstå oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta betalas enligt 24 § USAL på avgiftsbelopp som återbeta-&lt;br&gt;las efter den 30 juni året efter utgiftsåret. Restitutionsränta bör för att få&lt;br&gt;största möjliga överensstämmelse med ränteberäkningen enligt UBL beräk-&lt;br&gt;nas från utgången av den månad då beloppet betalades in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu föreslagit på uppbördsområdet bör också gälla på skatteområ-&lt;br&gt;det i övrigt. Frågan om arvs- och gåvobeskattningens framtida utformning&lt;br&gt;bereds för närvarande inom finansdepartementet. Med hänsyn härtill lägger&lt;br&gt;jag inte fram något förslag om ändrade regler för beräkning av räntetid enligt&lt;br&gt;lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Jag föreslår inte heller någon&lt;br&gt;ändring i reglerna i tullagen (1987:1065) i detta avseende. Det är lämpligt att&lt;br&gt;en eventuell justering av reglerna i tullagen anstår i avvaktan på det fortsatta&lt;br&gt;genomförandet av datoriseringen på tullområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntesats m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande räntesatserna vid beräkning av restitutions-, respit- och an-&lt;br&gt;ståndsränta är knutna till diskontot. De skillnader i räntesatser som gäller -&lt;br&gt;restitutionsränta beräknas efter halva diskontot, medan respitränta och an-&lt;br&gt;ståndsränta tas ut med diskontot med tillägg av tre procentenheter - har mo-&lt;br&gt;tiverats med att räntesatserna borde avvägas med hänsyn till den skillnad&lt;br&gt;som på den allmänna kreditmarknaden görs mellan inlånings- och utlånings-&lt;br&gt;räntor (prop. 1983/84:58 s. 28). Skillnaden är också motiverad av att restitu-&lt;br&gt;tionsränta är skattefri, medan respitränta och anståndsränta är avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att restitutionsränta är skattefri medan respitränta och an-&lt;br&gt;ståndsränta är avdragsgilla innebär enligt min mening en onödig komplika-&lt;br&gt;tion. Räntorna bör behandlas mer enhetligt i skattehänseende på så sätt att&lt;br&gt;samtliga de räntor som beräknas på skattebetalningar hålls utanför beskatt-&lt;br&gt;ningen genom att vara skattefria resp, ej avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande räntor på uppbördsområdet knyter an till diskontot. I senare&lt;br&gt;skattelagstiftning knyts ränteregler till statslåneräntan i stället för diskontot.&lt;br&gt;Jag anser att även räntereglerna vid in- och utbetalning av skatt bör knyta an&lt;br&gt;till statslåneräntan. Utgångspunkten bör vara att räntesatsen skall överens-&lt;br&gt;stämma med statslåneräntan. Med hänsyn till att räntorna föreslås vara skat-&lt;br&gt;tefria resp, ej avdragsgilla är en lämplig nivå en räntesats motsvarande 75 %&lt;br&gt;av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast före-&lt;br&gt;gående kalenderår. Räntesatsen bör bestämmas till procenttal med högst en&lt;br&gt;decimal. Avrundning bör ske enligt vedertagna principer, dvs. om den andra&lt;br&gt;decimalen är fem eller högre sker avrundning uppåt, i andra fall nedåt (jfr&lt;br&gt;lag 1970:1029 om avrundning av vissa öresbelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen kan skäl anföras för att räntesatserna vid in- och utbetalning&lt;br&gt;bör differentieras i enlighet med vad som gäller på den allmänna kreditmark-&lt;br&gt;naden, så att ränta vid senarelagd skattebetalning - respitränta och an-&lt;br&gt;ståndsränta - beräknas efter en högre räntesats än restitutionsräntan. Med&lt;br&gt;hänsyn till att den kredit den skattskyldige fått genom att betalningen blivit&lt;br&gt;senarelagd inte sällan har uppkommit oavsiktligt och av förenklingsskäl, an-&lt;br&gt;ser jag emellertid att en enhetlig procentsats är att föredra i detta samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta beräknas för närvarande inte vid återbetalning av rest- Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;avgift. Jag kan inte finna något skäl att undanta dröjsmålsavgift från rän-&lt;br&gt;teunderlaget. Restitutionsränta bör därför beräknas även vid återbetalning&lt;br&gt;av dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag rörande ändrade räntesatser, som inte varit föremål för lagrå-&lt;br&gt;dets granskning, föranleder ändringar i bl.a. 32 §, 49 § 4 mom. och 69 §&lt;br&gt;2 mom. UBL och 20 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Även i ränte-&lt;br&gt;regler i annan skattelagstiftning föreslås motsvarande förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Ö-skatteränta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ö-skatteränta beräknas efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;60 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november in-&lt;br&gt;komståret på den del av överskjutande belopp som inte överstiger&lt;br&gt;20 000 kr. På belopp däröver beräknas ö-skatteräntan efter en ränte-&lt;br&gt;sats som motsvarar 45 % av statslåneräntan. Räntesatserna bestäms&lt;br&gt;till procenttal med högst en decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På belopp som betalats in genom fyllnadsinbetalning under tiden&lt;br&gt;den 19 februari - den 30 april taxeringsåret beräknas räntan efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar 30% av statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ö-skatteränta betalas enligt 69 § 1 mom. UBL vid&lt;br&gt;återbetalning av överskjutande preliminär skatt och överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdeskatt och beräknas vid debiteringen av den slutliga skatten. Ö-skat-&lt;br&gt;teräntan utgår för en beräknad tid av tolv månader, utom såvitt avser preli-&lt;br&gt;minär skatt som betalats efter den 18 februari taxeringsåret men senast den&lt;br&gt;30 april samma år, då ränta beräknas för en tid av sex månader. Ö-skatte-&lt;br&gt;ränta beräknas efter en räntesats som motsvarar halva diskontot. På belopp&lt;br&gt;som överstiger 20 000 kr. beräknas räntan efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;fjärdedelen av diskontot. Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en&lt;br&gt;decimal som i förekommande fall avrundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i föregående avsnitt föreslagit att restitutionsränta, respitränta och&lt;br&gt;anståndsränta skall beräknas efter en räntesats som motsvarar 75 % av stats-&lt;br&gt;låneräntan vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Jag&lt;br&gt;anser att denna räntesats bör vara vägledande även vid bestämmandet av ö-&lt;br&gt;skatteräntan. Normalt betalas ränta på överskjutande preliminär skatt som&lt;br&gt;betalas senast den 18 februari taxeringsåret. Med hänsyn till att ö-skatte-&lt;br&gt;ränta kan anses avse en räntetid på knappt 10 månader (den 19 februari -&lt;br&gt;den 15 december taxeringsåret), bör ö-skatteränta i normalfallet utgå med&lt;br&gt;60% av statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regeln om att ö-skatteränta på belopp överstigande&lt;br&gt;20 000 kr. beräknas efter en räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskon-&lt;br&gt;tot infördes för att förhindra att den skattefria ö-skatteräntan utnyttjas för&lt;br&gt;att vinna skattefördelar (prop. 1984/85:180 s. 69). Några sådana skatteförde-&lt;br&gt;lar torde inte längre kvarstå efter skattereformen. Emellertid kan man inte&lt;br&gt;bortse från att den höjning av ö-skatteräntan jag föreslår kan medföra att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överbetalning av preliminär skatt kan bli intressant ur placeringssynpunkt&lt;br&gt;om ränteläget sjunker efter utgången av november inkomståret. Avsikten är&lt;br&gt;naturligtvis inte att uppbördssystemet skall kunna utnyttjas för räntespeku-&lt;br&gt;lationer. Det finns därför enligt min mening skäl att behålla en lägre procent-&lt;br&gt;sats vid beräkning av ö-skatteränta på stora överskjutande belopp. Jag före-&lt;br&gt;slår att ö-skatteränta på överskjutande belopp som överstiger 20 000 kr. bör&lt;br&gt;beräknas efter en räntesats som motsvarar 45 % av statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om fyllnadsinbetalning som gjorts under tiden den 19 feb-&lt;br&gt;ruari - den 30 april taxeringsåret bör räntan liksom hittills halveras och såle-&lt;br&gt;des beräknas efter en räntesats motsvarande 30% av statslåneräntan. Med&lt;br&gt;en sådan nivå på ö-skatteräntan vid sena fyllnadsinbetalningar anser jag inte&lt;br&gt;att det finns skäl att i dessa fall behålla en lägre räntesats på överskjutande&lt;br&gt;belopp överstigande 20 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntesatserna bör i förekommande fall avrundas till procenttal med högst&lt;br&gt;en decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag rörande ö-skatteränta, vilket som jag redan inledningsvis&lt;br&gt;nämnt (avsnitt 1) inte har varit föremål för lagrådets granskning, föranleder&lt;br&gt;ändring i 69 § 1 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Kvarskatteavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kvarskatteavgift tas ut efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;125 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november in-&lt;br&gt;komståret. Procentsatsen bestäms till tal med högst en decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskatteavgift på fyllnadsinbetalning som görs under tiden den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 februari - den 30 april året efter inkomståret tas ut efter en procent-&lt;br&gt;sats som motsvarar 20 % av statslåneräntan på belopp som överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskatteavgifterna vid anstånd med att lämna deklaration be-&lt;br&gt;stäms till 20 % av statslåneräntan på belopp om högst 20 000 kr. och&lt;br&gt;40 % av statslåneräntan på belopp överstigande 20 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskatteavgiften kan, om skillnaden mellan preliminär och slut-&lt;br&gt;lig skatt beror på förhållande som den skattskyldige inte kunnat råda&lt;br&gt;över, sättas ned till 90% av statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kvarskatteavgiften består dels av en avgift om 2 %&lt;br&gt;på fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt som görs under tiden den 19&lt;br&gt;februari - den 30 april året efter inkomståret på belopp överstigande&lt;br&gt;20 000kr., dels av en avgift om 10% beräknad på den kvarstående skatten&lt;br&gt;efter avdrag för överskjutande ingående mervärdeskatt. Den som har fått&lt;br&gt;anstånd med att lämna självdeklaration till någon dag efter den 30 april taxe-&lt;br&gt;ringsåret kan göra fyllnadsinbetalning senast den 30 juni taxeringsåret.&lt;br&gt;Kvarskatteavgiften uppgår då till 2 % på belopp upp till 20 000 kr och till 4 %&lt;br&gt;på resterande del av skillnaden mellan den slutliga skatten och den prelimi-&lt;br&gt;nära skatten, som täcks av inbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande principer i vårt uppbördssystem är att preliminär skatt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall betalas med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den&lt;br&gt;slutliga skatten och att den preliminära skatten skall erläggas successivt un-&lt;br&gt;der uppbördsåret. Reglerna om beräkning av preliminär skatt är emellertid&lt;br&gt;schablonmässiga och förutsätter i viss utsträckning att de skattskyldiga själva&lt;br&gt;tar initiativ till en riktig avvägning av skatten. Detta gäller i särskilt hög grad&lt;br&gt;skattskyldiga med B-skatt, som i praktiken har tämligen stora möjligheter&lt;br&gt;att själva påverka den preliminära skattens storlek, men också skattskyldiga&lt;br&gt;som vid sidan av tjänste- och kapitalinkomster på vilka skall dras preliminär&lt;br&gt;A-skatt har andra inkomster, t.ex. reavinster, eller skall betala förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt eller fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskatteavgiften utgör dels en kreditavgift, dels ett påtryckningsmedel&lt;br&gt;för ait stimulera till jämkning av den preliminära skatten eller fyllnadsinbe-&lt;br&gt;talning. Kredittiden kan beräknas till 14 månader, nämligen från den 19 feb-&lt;br&gt;ruari taxeringsåret t.o.m. den 18 april året efter taxeringsåret, som utgör den&lt;br&gt;senaste tidpunkten för betalning av kvarstående skatt. Om man beaktar att&lt;br&gt;preliminär skatt i princip skall betalas successivt under uppbördsåret och den&lt;br&gt;sista uppbördsterminen inträffar den 18 januari året efter inkomståret blir&lt;br&gt;kredittiden längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att en bättre ordning än den nuvarande fasta avgiften är att även&lt;br&gt;vad gäller kvarskatteavgift ha en anknytning till statslåneräntan. Därigenom&lt;br&gt;kommer det allmänna ränteläget att återspegla sig även i kvarskatteavgiftens&lt;br&gt;storlek. För att utgöra en skälig ersättning för den skattekredit den skattskyl-&lt;br&gt;dige åtnjutit behöver kvarskatteavgiften beräknas efter ett procenttal mot-&lt;br&gt;svarande 90 % av statslåneräntan. Kvarskatteavgiften utgör emellertid inte&lt;br&gt;enbart en ren kreditavgift, utan bör också innebära en påtryckning på den&lt;br&gt;skattskyldige att betala skatten som preliminär skatt. Jag anser att en kvar-&lt;br&gt;skatteavgift som motsvarar 125 % av den statslåneränta som gällde vid no-&lt;br&gt;vember månads utgång inkomståret är rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskatteavgiften bör bedömas också med hänsyn till att den inte är av-&lt;br&gt;dragsgill vid taxeringen. Den föreslagna nivån motsvarar - vid en statslåne-&lt;br&gt;ränta på 10 % och en skattesats för kapitalinkomster på 25 % - en avdragsgill&lt;br&gt;ränta om 14,3 %. Detta kan jämföras med förhållandet före skattereformen&lt;br&gt;då marginalskatten på kapitalinkomster normalt var betydligt högre. Med&lt;br&gt;en marginalskattesats på 50 % motsvarade kvarskatteavgiften om 10 % en&lt;br&gt;avdragsgill ränta om 17,1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om kvarskatteavgift vid fyllnadsinbetalning och&lt;br&gt;vid anstånd med att lämna självdeklaration bör kvarstå, men med den för-&lt;br&gt;ändringen att även här en anknytning till statslåneräntan bör ske. Avgiften&lt;br&gt;vid fyllnadsinbetalning på belopp överstigande 20 000 kr. bör uppgå till 20 %&lt;br&gt;av statslåneräntan. Vid anstånd med att lämna självdeklaration bör kvar-&lt;br&gt;skatteavgift tas ut med 20 % av statslåneräntan på belopp som ej överstiger&lt;br&gt;20 000 kr. och med 40 % av statslåneräntan på belopp däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får enligt nu gällande regler efter ansökan av den&lt;br&gt;skattskyldige sätta ned kvarskatteavgiften till 5 %, om skillnaden mellan den&lt;br&gt;slutliga och den preliminära skatten beror på förhållande som den skattskyl-&lt;br&gt;dige inte kunnat råda över (27 a § UBL). Möjlighet att få nedsättning av av-&lt;br&gt;giften bör enligt min mening föreligga även fortsättningsvis. Nedsättning bör&lt;br&gt;inte komma i fråga för den del av kvarskatteavgiften som utgör en räntekom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensation. Jag anser att kvarskatteavgiften skall kunna sättas ned till ett pro-&lt;br&gt;centtal motsvarande 90 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av&lt;br&gt;november inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag rörande kvarskatteavgift, som inte varit föremål för lagrådets&lt;br&gt;granskning, medför ändringar i 27 § 3 och 4 mom. samt 27 a § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Räntebestämmelser i lagen om mervärdeskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelser om ränta efter förebild från uppbördsla-&lt;br&gt;gen förs in i lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser ställer sig bakom förslaget&lt;br&gt;att räntebestämmelser införs i ML. Olika uppfattningar om när ränta bör tas&lt;br&gt;ut och hur bestämmelserna bör utformas framförs dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: För mervärdeskatten gäller ett uppbördsför-&lt;br&gt;farande som har sin grund i mervärdeskattesystemets tekniska utformning.&lt;br&gt;Mervärdeskatteprincipen innebär att man i vaije beskattningsled endast&lt;br&gt;skall beskatta det s.k. mervärde som tillförts skattepliktiga objekt. Ett så-&lt;br&gt;dant resultat uppnås genom att den skattskyldige har rätt att från skatten på&lt;br&gt;omsättningen (den s.k. utgående skatten) göra avdrag för skatt som erlagts&lt;br&gt;eller påförts inköp m.m. för verksamheten (den s.k. ingående skatten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig, som bedriver verksamhet i vilken den skattepliktiga omsätt-&lt;br&gt;ningen för beskattningsåret överstiger 200000 kr., är skyldig att registrera&lt;br&gt;sig. Skattskyldig, som inte är skyldig att lämna självdeklaration, skall alltid&lt;br&gt;anmäla sig för registrering (19 § ML). Den som inte har registrerats för mer-&lt;br&gt;värdeskatt skall redovisa utgående och ingående skatt i allmän självdeklara-&lt;br&gt;tion för beskattningsåret (21 § ML). I fråga om förfarandet vid beskatt-&lt;br&gt;ningen gäller då bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324), lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är registrerad skall lämna en särskild deklaration för mervärde-&lt;br&gt;skatt för varje verksamhet för vilken registrering skall ske. Deklaration skall&lt;br&gt;lämnas för vaije redovisningsperiod. En redovisningsperiod omfattar nor-&lt;br&gt;malt två kalendermånader. I vissa fall kan skattemyndigheten besluta att re-&lt;br&gt;dovisningsperioden i stället skall vara en kalendermånad eller ett helt be-&lt;br&gt;skattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklaration skall lämnas senast den 5 i andra månaden efter utgången av&lt;br&gt;den redovisningsperiod som deklarationen avser. Deklaration som avser ett&lt;br&gt;helt kalenderår skall lämnas senast den 5 april året därpå. Deklaration för en&lt;br&gt;redovisningsperiod som går ut den 30 juni skall lämnas senast den 20 augusti.&lt;br&gt;Föreligger hinder på grund av särskilda omständigheter att lämna deklara-&lt;br&gt;tion inom föreskriven tid får skattemyndigheten ge den skattskyldige an-&lt;br&gt;stånd med avlämnandet (22a § ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige lämnat deklaration i rätt tid anses beskattningsbe-&lt;br&gt;slut ha fattats i enlighet med deklarationen (32 § ML). Skatt för en viss redo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningsperiod förfaller till betalning den dag dä deklarationen senast skall Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;lämnas. Om deklaration inte kommit in till skattemyndigheten i rätt tid anses&lt;br&gt;skatten genom ett beskattningsbeslut ha bestämts till noll kr. Avviker skatte-&lt;br&gt;myndigheten från de deklarerade uppgifterna eller beslutar myndigheten om&lt;br&gt;skönsbeskattning i avsaknad av deklaration fattas ett omprövningsbeslut. I&lt;br&gt;sådana fall bestämmer skattemyndigheten en tid inom vilken skatten skall&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklarationen den utgående&lt;br&gt;skatten, återbetalar skattemyndigheten det överskjutande beloppet i den&lt;br&gt;mån kvittning mellan olika verksamheter inte skall ske (49 § ML). Skattskyl-&lt;br&gt;dig som får tillbaka mervärdeskatt får inte ränta vare sig när återbetalning&lt;br&gt;sker enligt det löpande avräkningsförfarandet eller vid restitution på grund&lt;br&gt;av att skatten nedsatts efter omprövning eller överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas inte mervärdeskatt i vederbörlig ordning tas restavgift ut. Restav-&lt;br&gt;giften uppgår till 6 % av den skatt som inte betalats. Restavgift tas inte bara&lt;br&gt;ut i de fall den skattskyldige underlåter att betala in de deklarerade beloppen&lt;br&gt;i rätt tid, utan också när skattemyndigheten i beslut påför den skattskyldige&lt;br&gt;ytterligare skatt i efterhand utöver deklarerade belopp eller i avsaknad av&lt;br&gt;deklaration uppskattar mervärdeskatten skönsmässigt. Restavgift påförs då&lt;br&gt;oberoende av om betalning sker inom den i beslutet utsatta tiden eller ej.&lt;br&gt;Någon ränta tas däremot inte ut vare sig i de fall den skattskyldige påförs&lt;br&gt;ytterligare mervärdeskatt att betala in eller när den skattskyldige fått an-&lt;br&gt;stånd med inbetalning av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Det har under lång tid diskuterats om inte räntebe-&lt;br&gt;stämmelser borde införas i ML. Räntebestämmelser finns i andra lagar på&lt;br&gt;skatte- och avgiftsområdet. Mervärdeskatten omsätter betydande belopp.&lt;br&gt;Det kan nämnas att under år 1990 betalades 117 miljarder kr. mervärdeskatt&lt;br&gt;in till skattemyndigheterna, medan 76 miljarder kr. betalades ut i form av&lt;br&gt;överskjutande mervärdeskatt. Därtill kommer tullverkets uppbörd av mer-&lt;br&gt;värdeskatt på införsel på ca 75 miljarder. Avsaknaden av ränteregler i ML&lt;br&gt;kan i vissa fall för de skattskyldiga få stötande konsekvenser, t.ex. när mer-&lt;br&gt;värdeskatt sätts ned efter en domstolsprocess, särskilt som statsverket ge-&lt;br&gt;nom reglerna om restavgift kan sägas få en viss kompensation för ränteför-&lt;br&gt;luster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser har ställt sig positiva till att bestämmelser om&lt;br&gt;ränta införs på mervärdeskatteområdet även om enskildheter i RSV:s för-&lt;br&gt;slag har kritiserats. Också jag anser att regler med syfte att kompensera den&lt;br&gt;skattskyldige och statsverket för ränteförluster bör införas i ML. De förslag&lt;br&gt;jag nyss lagt fram om att restavgiften skall ersättas med en dröjsmålsavgift&lt;br&gt;talar också för ett införande av ränteregler. Dröjsmålsavgiften är anpassad&lt;br&gt;till de fall den skattskyldige gjort sig skyldig till en betalningsförsummelse&lt;br&gt;och innebär, förutom en räntekompensation för statsverket, även en på-&lt;br&gt;tryckning på den skattskyldige att betala skatten snarast möjligt. Dröjsmåls-&lt;br&gt;avgiften passar mindre väl in i situationer när den skattskyldige påförs ytter-&lt;br&gt;ligare skatt att betala utan att ha gjort sig skyldig till en betalningsförsum-&lt;br&gt;melse, t.ex. efter en domstolsprocess. I sådana situationer bör endast ränta&lt;br&gt;påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förebild för utformningen av ett räntesystem i ML bör reglerna i UBL&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligga. Reglerna måste emellertid anpassas till de förhållanden som gäller på Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;mervärdeskatteområdet för att tillgodose de behov av räntekompensation&lt;br&gt;som är speciella för mervärdeskatten. En så god samstämmighet som möjligt&lt;br&gt;med reglerna i UBL är dock viktig, inte minst eftersom näringsidkare med&lt;br&gt;en omsättning understigande 200 000 kr. skall redovisa mervärdeskatten i sin&lt;br&gt;allmänna självdeklaration, varvid UBL:s räntebestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har framfört farhågor för att ränteberäkningen&lt;br&gt;skall bli alltför komplicerad och resurskrävande. Det är givetvis viktigt att&lt;br&gt;bestämmelserna blir så enkla och lättillämpade som möjligt. Med hänsyn till&lt;br&gt;de möjligheter till datastöd som finns på mervärdeskatteområdet - uträk-&lt;br&gt;ningen av ränta torde alltid kunna ske maskinellt utom i rena undantagsfall -&lt;br&gt;bör ett räntesystem kunna hanteras relativt smidigt av skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Ränta vid återbetalning av mervärdeskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ränta (restitutionsränta) betalas vid återbetalning av&lt;br&gt;överskjutande ingående skatt och vid återbetalning på grund av att&lt;br&gt;ett tidigare beskattningsbeslut ändrats. Ränta beräknas, förutom på&lt;br&gt;återbetalad skatt, även på skattetillägg, ränta och dröjsmålsavgift som&lt;br&gt;betalas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta vid återbetalning av överskjutande ingående&lt;br&gt;skatt skall beräknas från utgången av den första månaden efter den då&lt;br&gt;deklarationen för den redovisningsperiod skatten avser skall lämnas.&lt;br&gt;Om deklarationen har lämnats efter den föreskrivna deklarationstid-&lt;br&gt;punkten skall ränta beräknas från utgången av den första månaden&lt;br&gt;efter den då deklarationen faktiskt lämnades. Vid återbetalning i öv-&lt;br&gt;rigt beräknas ränta från utgången av den första månaden efter den då&lt;br&gt;deklarationen för den redovisningsperiod skatten avser skall lämnas&lt;br&gt;eller, om betalning skett senare, från utgången av den första månaden&lt;br&gt;efter den då betalning skett. Restitutionsränta beräknas t.o.m. ut-&lt;br&gt;gången av den månad då beloppet återbetalades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ränteberäkningen skall bestämmelserna i uppbördslagen om&lt;br&gt;beräkning av restitutionsränta tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återbetalning som skett med stöd av 76-76 b §§ ML beräknas&lt;br&gt;inte ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s förslag: RSV föreslår att restitutionsränta vid återbetalning av&lt;br&gt;överskjutande ingående skatt skall beräknas från utgången av den andra må-&lt;br&gt;naden efter den då deklarationen för den redovisningsperiod skatten avser&lt;br&gt;skall lämnas. Har deklaration lämnats efter föreskriven tid skall ränta beräk-&lt;br&gt;nas från utgången av den andra månaden efter den då deklarationen läm-&lt;br&gt;nats. Vid återbetalning i övrigt föreslås att ränta skall utgå från utgången&lt;br&gt;av den månad deklaration lämnades eller, om betalning skett senare, från&lt;br&gt;utgången av den månad betalning skett. Ränta föreslås beräknas t.o.m. ut-&lt;br&gt;gången av den månad då beslut om återbetalning meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsskattemyndigheten i Östergötlands län anser att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den naturliga utgångspunkten för en ränteberäkning inte är den föreskrivna Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;deklarationstidpunkten utan redovisningsperiodens utgång. Länsskattemyn-&lt;br&gt;digheten anser också att ränta bör beräknas från en tidigare tidpunkt än den&lt;br&gt;föreslagna och föreslår att ränta vid återbetalning skall beräknas från ut-&lt;br&gt;gången av den tredje månaden efter redovisningsperiodens utgång. Enligt&lt;br&gt;länsskattemyndigheten kan det också ifrågasättas om det inte borde införas&lt;br&gt;en möjlighet att vägra utbetalning av restitutionsränta om återbetalning av&lt;br&gt;överskjutande ingående skatt fördröjts på grund av underlåtenhet från den&lt;br&gt;skattskyldiges sida, t.ex. genom att han vägrat medverka i utredning. Koope-&lt;br&gt;rativa förbundet, Småföretagarnas riksorganisation och Sveriges industriför-&lt;br&gt;bund anser att restitutionsränta bör beräknas redan från den dag deklaratio-&lt;br&gt;nen senast skall lämnas. Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaför-&lt;br&gt;bund menar att räntesatserna bör justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för utformningen av räntebe-&lt;br&gt;stämmelserna bör vara att den enskilde och statsverket bör kompenseras för&lt;br&gt;ränteförluster i samband med uppbörden av mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet mervärdeskattedeklarationer är mycket stort. Under år 1990 gavs&lt;br&gt;mer än 2 miljoner deklarationer in. Ca 25 % av dessa utgör s.k. negativa de-&lt;br&gt;klarationer där mervärdeskatt skall återbetalas till den skattskyldige. Som&lt;br&gt;jag tidigare nämnt uppgick de utbetalade beloppen under år 1990 till ca 76&lt;br&gt;miljarder kr. Återbetalning skall enligt 23 § förordningen (1968:431) om&lt;br&gt;mervärdeskatt ske skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att skattskyldiga försöker att obehörigen få överskju-&lt;br&gt;tande ingående mervärdeskatt. Det är därför av stor vikt att skattemyndig-&lt;br&gt;heten kan granska de negativa deklarationerna innan utbetalning sker. Skat-&lt;br&gt;temyndigheten måste ha möjligheter att under en begränsad tid innehålla&lt;br&gt;överskjutande ingående skatt i avvaktan på att en skatteutredning slutförs.&lt;br&gt;Inte sällan innebär sådana utredningar att återbetalning inte skall ske eller&lt;br&gt;att ett betydligt lägre belopp skall återbetalas. En snabbare utbetalning, in-&lt;br&gt;nan utredning hunnit avslutas, kan medföra att belopp som betalats ut måste&lt;br&gt;krävas åter. Å andra sidan är det inte rimligt att skattemyndigheten kan inne-&lt;br&gt;hålla överskjutande mervärdeskatt en längre tid utan att restitutionsränta&lt;br&gt;betalas. Regler om ränta i samband med återbetalning bör därför införas i&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om återbetalningarna hanteras skyndsamt kan det enligt RSV vid en&lt;br&gt;normal hantering dröja upp till två eller tre månader innan utbetalning sker.&lt;br&gt;Med hänsyn till detta föreslår RSV att ränta skall beräknas från utgången av&lt;br&gt;andra månaden efter den då deklarationen för den redovisningsperiod skat-&lt;br&gt;ten avser skall lämnas enligt 22 § tredje stycket ML. I de fall deklarationen&lt;br&gt;lämnas senare bör enligt RSV räntan i stället beräknas från utgången av&lt;br&gt;andra månaden efter den då deklarationen lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening rimligt att ränta börjar löpa först en tid efter det&lt;br&gt;att deklarationstidpunkten gått ut. Skattemyndigheten bör ha möjlighet att&lt;br&gt;utan räntekonsekvenser hantera utbetalningsärendena i normal takt. Ränta&lt;br&gt;bör komma i fråga först om en utbetalning drar ut på tiden på grund av att&lt;br&gt;utredning måste slutföras eller av annan orsak. Det helt övervägande antalet&lt;br&gt;utbetalningar klaras av senast under månaden efter utgången av deklara-&lt;br&gt;tionsmånaden. Jag anser därför att ränta på överskjutande ingående mer-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdeskatt skall beräknas från utgången av månaden efter det att deklaratio-&lt;br&gt;nen lämnades in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av mervärdeskatt kan också ske på grund av att ett beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut ändrats efter omprövning eller överklagande. Även i sådana si-&lt;br&gt;tuationer bör restitutionsränta betalas. I likhet med vad jag föreslagit i av-&lt;br&gt;snitt 5.1 angående underlaget för beräkning av resitutionsränta på uppbörd-&lt;br&gt;sområdet bör restitutionsränta enligt ML beräknas inte bara på återbetalad&lt;br&gt;skatt, utan också på skattetillägg, ränta och dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV föreslår att räntetiden skall beräknas från utgången av den månad&lt;br&gt;deklaration lämnades eller, om betalning skett senare, från utgången av den&lt;br&gt;månad betalning skett. För att räntereglerna skall bli så enhetliga som möj-&lt;br&gt;ligt bör enligt min mening ränta i dessa fall beräknas på motsvarande sätt&lt;br&gt;som ränta på överskjutande mervärdeskatt. Räntetiden bör således bölja&lt;br&gt;löpa från utgången av den första månaden efter den då deklarationen lämna-&lt;br&gt;des eller, om betalning skett senare, från utgången av den första månaden&lt;br&gt;efter den då betalning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller på uppbördsområdet bör ränta enligt ML be-&lt;br&gt;räknas t.o.m. den månad då beloppet återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av skatt kan även ske enligt 76-76 b §§ ML i samband med&lt;br&gt;nedsättning av eller befrielse från skatt. Med hänsyn till den karaktär denna&lt;br&gt;typ av återbetalning har, finns det inte skäl att betala någon ränta i dessa&lt;br&gt;fall. Inte heller finns skäl att införa räntebestämmelser i lagen (1991:119) om&lt;br&gt;återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta vid återbetalning enligt ML bör, i likhet med vad jag föreslår skall&lt;br&gt;gälla enligt 69 § 2mom. UBL, för visst kalenderår beräknas efter en ränte-&lt;br&gt;sats som motsvarar 75 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av&lt;br&gt;november närmast föregående kalenderår och vara skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i den här delen föranleder att en ny paragraf, 50 §, förs in i&lt;br&gt;ML och en ändring i 19 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Ränta vid inbetalning av mervärdeskatt m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När den skattskyldige påförs ytterligare mervärdeskatt&lt;br&gt;utöver deklarerat belopp skall ränta (respitränta) påföras. Räntan be-&lt;br&gt;räknas från den dag skatten skulle ha betalats om den hade deklare-&lt;br&gt;rats t.o.m. den dag skatten skall betalas enligt beslutet. Dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift skall tas ut om betalning inte sker senast på förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som skönsbeskattas i avsaknad av deklaration påförs&lt;br&gt;dröjsmålsavgift på det uppskattade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagens regler om ränta vid anstånd med att betala skatt&lt;br&gt;(anståndsränta) skall gälla även vid anstånd med att betala mervärde-&lt;br&gt;skatt enligt 46 § lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får befria den skattskyldige helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala respit- eller anståndsränta om det finns synner-&lt;br&gt;liga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgiften slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s förslag: RSV föreslår att respitränta skall tas ut från utgången av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den månad skatten förfaller till betalning t.o.m. utgången av den månad Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;skatten enligt beslutet förfaller till betalning och beräknas för högst två år.&lt;br&gt;Verket föreslår vidare att respitränta vid skönsbeskattning skall tas ut med&lt;br&gt;minst det belopp som restavgift skulle ha påförts med. Någon möjlighet för&lt;br&gt;skattemyndigheten att befria den skattskyldige helt eller delvis från skyldig-&lt;br&gt;heten att betala ränta föreslås inte. RSV föreslår att vid uppdelning av skat-&lt;br&gt;tebetalning någon ny ränteberäkning inte skall göras. Något förslag angå-&lt;br&gt;ende slopad förseningsavgift lämnas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsskattemyndigheten i Stockholms län anser att be-&lt;br&gt;stämmelser av det slag som föreslagits av RSV inte riktigt hör hemma i mer-&lt;br&gt;värdeskattesystemet. Restavgift i kombination med ett snabbt indrivnings-&lt;br&gt;förfarande bör vara ett tillräckligt korrektiv. Länsskattemyndigheten i Öster-&lt;br&gt;götlands län avstyrker förslaget om att räntan skall uppgå till samma belopp&lt;br&gt;som en restavgift skulle gjort. Även förslaget att en ny ränteberäkning inte&lt;br&gt;skall göras vid uppdelning avstyrks. Flera länsskattemyndigheter påpekar att&lt;br&gt;förslaget medför att den som deklarerar i rätt tid men betalar för sent kom-&lt;br&gt;mer i ett sämre läge än den som inte alls lämnar någon deklaration utan spe-&lt;br&gt;kulerar i att bli skönsbeskattad, eftersom räntan, men inte restavgiften, är&lt;br&gt;avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Detta går stick i stäv mot myndigheternas&lt;br&gt;strävanden att få ner antalet skönsbeskattningar. Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;revisorer FAR anser att det bör införas en uttrycklig bestämmelse om att re-&lt;br&gt;spitränta inte skall erläggas om den skattskyldige haft skälig grund för sitt&lt;br&gt;antagande att mervärdeskatt inte skall tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Enligt nuvarande regler tas inte någon ränta ut vid&lt;br&gt;försenad betalning av mervärdeskatt. Däremot tas restavgift ut med 6 % av&lt;br&gt;det obetalda beloppet. Restavgift tas också ut i de fall den skattskyldige på-&lt;br&gt;förs ytterligare skatt att betala eller skönsbeskattas, även om den skattskyl-&lt;br&gt;dige betalar senast i beskattningsbeslutet angiven förfallodag. Dröjsmålsav-&lt;br&gt;giften, som jag föreslår skall ersätta nuvarande restavgift, bör även på mer-&lt;br&gt;värdeskatteområdet i princip tas ut om betalning inte skett senast på förfallo-&lt;br&gt;dagen. För de ränteförluster som uppstår när skatt beslutas först när den or-&lt;br&gt;dinarie betalningstidpunkten passerats bör statsverket i stället kompenseras&lt;br&gt;genom respitränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 32 § UBL utgår respitränta på tillkommande skatt. I den tillkom-&lt;br&gt;mande skatten inräknas inte skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxe-&lt;br&gt;ringslagen, kvarskatteavgift eller respitränta. Ränta skall, i enlighet med vad&lt;br&gt;jag tidigare föreslagit, utgå för visst kalenderår efter en räntesats som mot-&lt;br&gt;svarar 75 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november när-&lt;br&gt;mast föregående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ordning bör i princip gälla även på mervärdeskatteområdet.&lt;br&gt;Påförs skattskyldig ytterligare mervärdeskatt att betala utöver deklarerade&lt;br&gt;belopp bör således ränta tas ut. I underlaget för beräkning av ränta bör i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller enligt UBL inte ingå skattetillägg eller ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV föreslår i sin promemoria att respitränta skall beräknas från ut-&lt;br&gt;gången av betalningsmånaden t.o.m. utgången av den månad skatten enligt&lt;br&gt;beslutet förfaller till betalning. Jag har tidigare föreslagit (avsnitt 5.1) att re-&lt;br&gt;spitränta enligt UBL skall tas ut fr.o.m. den 19 april året efter taxeringsåret&lt;br&gt;t.o.m. den dag då skatten förfaller till betalning och att ränta på tidigare åter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalat belopp liksom hittills skall beräknas från utgången av den månad då&lt;br&gt;beloppet utbetalts. För att få största möjliga överensstämmelse mellan de&lt;br&gt;olika områdena bör respitränta enligt ML tas ut fr.o.m. den dag skatten&lt;br&gt;skulle ha betalats t.o.m. den dag då skatten förfaller till betalning enligt skat-&lt;br&gt;temyndighetens beslut. I fråga om tidigare återbetalat skattebelopp bör re-&lt;br&gt;spitränta beräknas från utgången av den månad beloppet återbetalades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sanktion som påförs när deklaration inte lämnats i rätt tid, försenings-&lt;br&gt;avgiften, uppgår normalt till endast 100 kr. Har den skattskyldige antingen&lt;br&gt;förelagts att lämna deklaration men inte fullgjort denna skyldighet inom tid&lt;br&gt;som föreskrivs i föreläggandet eller underlåtit att avge deklaration inom&lt;br&gt;föreskriven tid även för minst en av de tre närmast föregående redovisnings-&lt;br&gt;perioderna, bestäms förseningsavgiften till 200 kr. (64 e§ ML). Beloppen&lt;br&gt;har varit oförändrade alltsedan förseningsavgiften infördes år 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt förfaller normalt till betalning när deklarationen senast&lt;br&gt;skall lämnas, dvs. den 5 i andra månaden efter den då redovisningsperioden&lt;br&gt;gått ut. Lämnar den som är registrerad till mervärdeskatt inte någon deklara-&lt;br&gt;tion skickas en påminnelse om deklarationsskyldigheten ut. Därefter sker&lt;br&gt;regelmässigt skönsbeskattning. Skönsbeskattningen grundar sig på uppgifter&lt;br&gt;om deklarerade belopp för tidigare redovisningsperioder, förhållandena i&lt;br&gt;den aktuella branschen etc. Ett sådant beslut fattas ca en månad efter dekla-&lt;br&gt;rationstidpunkten. Den skattskyldige påförs då, förutom skattebeloppet,&lt;br&gt;restavgift, skattetillägg och förseningsavgift. Skattetillägget undanröjs helt&lt;br&gt;om den skattskyldige kommer in med deklaration inom viss tid (64 b § ML).&lt;br&gt;Restavgiften och förseningsavgiften kvarstår dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV föreslår i sin promemoria att respitränta skall uppgå till minst det&lt;br&gt;belopp som restavgift skulle ha påförts med när skönsbeskattning sker i av-&lt;br&gt;saknad av deklaration. Förslaget motiveras med att respiträntan vid sköns-&lt;br&gt;beskattning kommer att bli så låg i förhållande till den tidigare restavgiften&lt;br&gt;att det kan inbjuda till att inte lämna deklaration utan att avvakta ett sköns-&lt;br&gt;beskattningsbeslut. Den som inte lämnar en deklaration i rätt tid påförs vis-&lt;br&gt;serligen en förseningsavgift, men den uppgår till så lågt belopp att den inte&lt;br&gt;torde ha någon som helst betydelse för benägenheten att fullgöra deklara-&lt;br&gt;tionsskyldigheten i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening uppenbart att verkningsfulla medel behövs för&lt;br&gt;att ge eftertryck åt skyldigheten att lämna in deklaration. Systemet får inte&lt;br&gt;innebära att en skattskyldig som över huvud taget inte lämnar deklaration&lt;br&gt;kommer i ett fördelaktigare läge än den som deklarerar men inte betalar in&lt;br&gt;den redovisade mervärdeskatten i rätt tid. När beskattningsbeslut fattas ef-&lt;br&gt;ter skälig grund i avsaknad av deklaration påförs enligt nuvarande regler&lt;br&gt;restavgift. Restavgiften har på mervärdeskatteområdet inte bara en funktion&lt;br&gt;som påtryckning för att betala skatt i rätt tid, utan också för att lämna dekla-&lt;br&gt;ration inom föreskriven tid. Enligt min mening bör inte ränta, utan dröjs-&lt;br&gt;målsavgift tas ut när skönsbeskattning sker i avsaknad av deklaration. Förse-&lt;br&gt;ningsavgiften torde inte ha någon betydelse som sanktion mot deklarations-&lt;br&gt;försummelse. Jag föreslår därför att den slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om synnerliga skäl föreligger kan skattemyndigheten enligt 43 § ML&lt;br&gt;medge att betalningen av skatten i ett beslut får delas upp på högst tre inbe-&lt;br&gt;talningstillfällen. Enligt RSV talar praktiska skäl för att någon ny räntebe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkning inte görs vid beslut om uppdelning. Förslaget har kritiserats av några&lt;br&gt;länsskattemyndigheter som anser att i sådana fall en ny ränteberäkning bör&lt;br&gt;göras. Jag delar den åsikten. En ny ränteberäkning kan göras automatiskt&lt;br&gt;och torde inte leda till några större administrativa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När deklarationstidpunkten för den sista redovisningsperioden under be-&lt;br&gt;skattningsåret har passerats får ändring av skatt som berör mer än en redo-&lt;br&gt;visningsperiod hänföras till den sista redovisningsperioden för beskattnings-&lt;br&gt;året. Även vid ränteberäkningen bör i sådant fall godtas att skatten hänförs&lt;br&gt;till samma redovisningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV föreslår att respitränta inte skall debiteras för längre tid än två år. En&lt;br&gt;sådan regel fanns tidigare i UBL, men begränsningen slopades samtidigt som&lt;br&gt;det infördes en möjlighet för skattemyndigheten att, om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl, befria den skattskyldige helt eller delvis från respitränta. I överens-&lt;br&gt;stämmelse med UBL:s regler bör räntetiden inte begränsas men en möjlig-&lt;br&gt;het att meddela befrielse införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 46 § ML kan den skattskyldige få anstånd med att betala mervärde-&lt;br&gt;skatt om ett beskattningsbeslut överklagats, den skattskyldige begärt om-&lt;br&gt;prövning eller det annars kan antas att skatten kommer att sättas ned. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 49 § 1, 2 och 3 mom. UBL gäller då i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 49 § 4 mom. UBL skall den som har fått anstånd med att betala skat-&lt;br&gt;ten betala anståndsränta för den del av anståndsbeloppet som skall betalas&lt;br&gt;senast vid anståndstidens utgång. Anståndsränta enligt UBL beräknas enligt&lt;br&gt;vad jag föreslagit i avsnitt 5.1 från den dag då skatten skulle ha betalats om&lt;br&gt;anstånd inte medgetts t.o.m. den dag då anståndstiden gått ut. Ränteunder-&lt;br&gt;laget är det belopp som skall betalas vid anståndstidens slut. Ränta tas för&lt;br&gt;visst kalenderår ut med en räntesats som motsvarar 75 % av den statslåne-&lt;br&gt;ränta som gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skyldighet att betala anståndsränta finns inte vid anstånd med att&lt;br&gt;betala mervärdeskatt. Vid anstånd med skatteinbetalningen har den skatt-&lt;br&gt;skyldige haft en skattekredit. I likhet med vad som gäller enligt UBL bör&lt;br&gt;den skattskyldige för att kompensera statsverket för ränteförlusten påföras&lt;br&gt;anståndsränta när anstånd beviljats enligt 46 § ML. Anståndsränta bör be-&lt;br&gt;räknas enligt bestämmelserna i 49 § 4 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som gäller på uppbördsområdet bör skattemyndighe-&lt;br&gt;ten, om det finns synnerliga skäl, kunna befria den skattskyldige helt eller&lt;br&gt;delvis från skyldigheten att betala anståndsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag föranleder bl.a. införandet av två nya paragrafer i ML, 44 a&lt;br&gt;och 50 §§, och förändringar i 46 och 47 §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Respitränta vid uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När arbetsgivare påförs ytterligare arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;utöver redovisade belopp påförs ränta (respitränta). Räntetiden be-&lt;br&gt;räknas från den dag då avgiftsbeloppet rätteligen skulle ha redovisats&lt;br&gt;t.o.m. den dag beloppet enligt beslutet förfaller till betalning. Respit-&lt;br&gt;ränta på avgiftsbelopp som motsvarar tidigare återbetalat belopp be-&lt;br&gt;räknas från utgången av den månad då beloppet återbetalades. Dröjs-&lt;br&gt;målsavgift tas ut om betalning inte sker senast den utsatta förfalloda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som påförs arbetsgivaravgift som beräknats sköns-&lt;br&gt;mässigt i avsaknad av uppbördsdeklaration påförs dröjsmålsavgift på&lt;br&gt;det uppskattade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgiften slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: USAL innehåller bestämmelser om anståndsränta&lt;br&gt;och restitutionsränta men inte respitränta. Betalas inte arbetsgivaravgifter i&lt;br&gt;den tid och ordning som föreskrivs i USAL tas restavgift och tilläggsavgift ut&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i UBL. Avgift tas ut inte bara i de fall arbetsgivaren&lt;br&gt;underlåter att betala in de deklarerade beloppen i rätt tid, utan också när&lt;br&gt;skattemyndigheten i beslut påför ytterligare arbetsgivaravgifter utöver de&lt;br&gt;deklarerade eller i avsaknad av uppbördsdeklaration uppskattar avgiftsbe-&lt;br&gt;loppet skönsmässigt. Avgift påförs då även om betalning skett senast den i&lt;br&gt;beslutet utsatta förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med mitt förslag på mervärdeskatteområdet bör, när skattemyn-&lt;br&gt;digheten avviker från deklarerat belopp och påför ytterligare arbetsgivarav-&lt;br&gt;gift, dröjsmålsavgift tas ut först när inte betalning sker senast utsatt förfallo-&lt;br&gt;dag. För den kredit arbetsgivaren åtnjutit för tiden från utgången av den or-&lt;br&gt;dinarie uppbördsmånaden till utgången av den månad avgiften enligt beslu-&lt;br&gt;tet senast skall betalas bör arbetsgivaren - i enlighet med vad jag nyss före-&lt;br&gt;slagit för mervärdeskattens del - påföras ränta. Jag föreslår därför att be-&lt;br&gt;stämmelser om respitränta förs in också i USAL. Respiträntan bör beräknas&lt;br&gt;enligt de grunder som gäller enligt UBL. I likhet med vad som gäller på skat-&lt;br&gt;teområdet, bör skattemyndigheten kunna befria en arbetsgivare helt eller&lt;br&gt;delvis från skyldigheten att betala respitränta på arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas inte uppbördsdeklaration inom föreskriven tid påförs arbetsgiva-&lt;br&gt;ren förseningsavgift med 100 kr. Har den som anmanats att lämna uppbörds-&lt;br&gt;deklaration inte fullgjort denna skyldighet inom tid som angetts i anma-&lt;br&gt;ningen, skall förseningsavgift påföras med 200 kr. (4§ USAL och 54 §&lt;br&gt;3 mom. UBL). Enligt 10 § tredje stycket USAL kan skattemyndigheten upp-&lt;br&gt;skatta arbetsgivaravgifter skönsmässigt om arbetsgivaren inte lämnat upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration. Förutsättningarna för sådan skönsuppskattning är de-&lt;br&gt;samma som på bl.a. mervärdeskatte- och inkomstskatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgiften har även för arbetsgivaravgifter den funktion som jag tidi-&lt;br&gt;gare beskrivit i fråga om mervärdeskatt. Dröjsmålsavgift, som jag föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ersätta nuvarande restavgift, bör därför tas ut när uppbördsdeklaration&lt;br&gt;inte lämnas utan arbetsgivaravgift påförs med ett skönsmässigt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgiften torde även på uppbördsområdet ha spelat ut sin roll.&lt;br&gt;Den verkliga påtryckningen för att fullgöra deklarationsskyldigheten i rätt&lt;br&gt;tid är i stället dröjsmålsavgiften. Förseningsavgiften kan därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Avgift vid indrivning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utsökningsavgift i form av grundavgift skall få tas ut hos&lt;br&gt;gäldenären vid indrivning i allmänna mål i huvudsak på samma sätt&lt;br&gt;som nu görs vid verkställighet av privaträttsliga fordringar. Avgift&lt;br&gt;skall också få tas ut vid införsel i enskilda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten eller annan sökande i de angivna målen skall inte svara för&lt;br&gt;avgift som inte kan tas ut hos gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte någon motsvarighet till mitt&lt;br&gt;förslag även om utredningen, som framgår av avsnitt 4.1, föreslår att det sista&lt;br&gt;steget i avgiftssystemet - som uppgår till 4 % - skall tas ut på skattebelopp&lt;br&gt;som är obetalt fyra månader efter det att skatten har överlämnats för indriv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Mitt förslag har inte remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Hos kronofogdemyndigheten handläggs med&lt;br&gt;något undantag indrivningen av skatter, böter, avgifter och liknande medel&lt;br&gt;som tillkommer staten som allmänna utsökningsmål medan verkställigheten&lt;br&gt;av privaträttsliga fordringar handläggs som enskilda utsökningsmål. Bestäm-&lt;br&gt;melser om detta finns i 1 kap. 6 § utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statens kostnader för förfarandet hos kronofogdemyndigheten kan er-&lt;br&gt;sättning tas ut i form av utsökningsavgifter. I mål som avser betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet är emellertid möjligheten att ta ut ersättning begränsad till mål där&lt;br&gt;verkställighet sker genom utmätning. Enligt 17 kap. 1 § utsökningsbalken får&lt;br&gt;nämligen ersättning för statens förrättningskostnader inte tas ut vid införsel,&lt;br&gt;vilket gäller såväl skattefordringar m.m. (allmänna utsökningsmål) som un-&lt;br&gt;derhållsbidrag (enskilda utsökningsmål).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningskostnaderna i utsökningsmål tas i första hand ut hos den be-&lt;br&gt;talningsskyldige. Uttagandet sker utan särskild begäran. Om kostnaderna&lt;br&gt;inte kan tas ut hos gäldenären svarar sökanden för dem i de flesta typer av&lt;br&gt;enskilda mål. När det gäller allmänna mål är enligt 17 kap. 13 § utsöknings-&lt;br&gt;balken förhållandet det motsatta. Staten, kommuner och andra sökande i&lt;br&gt;allmänna mål skall således inte i utsökningsmålet betala de utsökningsavgif-&lt;br&gt;ter som kronofogdemyndigheten inte kan ta ut hos gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsökningsavgifterna utgörs av grundavgift, försäljningsavgift och sär-&lt;br&gt;skild avgift. Grundavgiften kan närmast liknas vid en allmän ansökningsav-&lt;br&gt;gift som tas ut för att generellt täcka kostnaderna för ärendets registrering,&lt;br&gt;kommunikationen med gäldenären och liknande åtgärder som vidtas hos&lt;br&gt;myndigheten i så gott som alla mål. Försäljningsavgift tas ut när egendom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säljs exekutivt medan särskild avgift motsvarar vissa faktiska kostnader som Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;uppkommer hos kronofogdemyndigheten, exempelvis kostnader för värde-&lt;br&gt;ringsman, transport och magasinering. Försäljningsavgift och särskild avgift&lt;br&gt;tas ut vid utmätning i både enskilda och allmänna utsökningsmål. Däremot&lt;br&gt;tas grundavgift inte ut i allmänna mål. Detta följer av förordningen&lt;br&gt;(1981:1185) om utsökningsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om utsökningsavgifternas utformning i enskilda mål togs upp av&lt;br&gt;riksdagen vid behandlingen av riksdagens revisorers förslag (1986/87:7) om&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas utnyttjande av personalresurser m.m. (LU&lt;br&gt;1986/87:21, rskr. 231). Lagutskottet framhöll bl.a. att kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;ternas befattning med enskilda mål får anses utgöra en del av statens rätts-&lt;br&gt;vårdande verksamhet och att det därför knappast kan ställas krav på att kost-&lt;br&gt;naderna för verksamheten till fullo skall täckas genom avgifter. Samtidigt&lt;br&gt;måste enligt utskottet det statsfinansiella intresset av en rimlig taxesättning&lt;br&gt;beaktas, liksom intresset av att exekutionsväsendet är så effektivt som möj-&lt;br&gt;ligt. Om avgifterna skulle sättas för lågt skulle kronofogdemyndigheternas&lt;br&gt;kapacitet i viss utsträckning komma att tas i anspråk i onödan eftersom det&lt;br&gt;enligt utskottet finns risk för att borgenärerna annars begär exekutiva åtgär-&lt;br&gt;der trots att utsikterna till ett positivt resultat är små eller helt saknas. Vid&lt;br&gt;behandlingen av 1991 års budgetproposition uttryckte lagutskottet sin till-&lt;br&gt;fredsställelse över att föredragande statsrådet hade anfört att han hade för&lt;br&gt;avsikt att inom kort låta RRV göra den av riksdagen begärda översynen av&lt;br&gt;taxesättningen (prop. 1990/91:100 bil. 9, LU18, rskr. 191). Mot bakgrund av&lt;br&gt;en motion i frågan uttalade utskottet att man i det sammanhanget inte kunde&lt;br&gt;förorda att en översyn skulle vidgas till att omfatta även frågan om införande&lt;br&gt;av avgifter i allmänna mål. Utskottet anförde att spörsmålet huruvida staten,&lt;br&gt;i egenskap av sökande i utsökningsmål, skulle erlägga avgift var av mer över-&lt;br&gt;gripande karaktär och måste ses i ett större sammanhang. Utskottet förut-&lt;br&gt;satte att regeringen vid lämpligt tillfälle tog upp frågan till närmare övervä-&lt;br&gt;ganden. Riksdagen följde utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1991 uppdrog regeringen åt RRV att göra den översyn av taxesätt-&lt;br&gt;ningen i enskilda mål som riksdagen begärt. I uppdraget ingår bl.a. att be-&lt;br&gt;räkna hur stor grundavgiften behöver vara för att full kostnadstäckning skall&lt;br&gt;uppnås och att överväga om någon ändring behöver göras i bestämmelserna&lt;br&gt;om sökandens ansvar för kostnaderna i de fall dessa inte kan tas ut hos sva-&lt;br&gt;randen. Uppdraget är ännu inte redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 juli 1991 är den grundavgift som tas ut i enskilda mål 750 kr.&lt;br&gt;Avgiften sätts dock ner till 350 kr. om gäldenären erlägger full betalning till&lt;br&gt;följd av den underrättelse som kronofogdemyndigheten sänder ut i inled-&lt;br&gt;ningsskedet av sin handläggning. Grundavgiften är också 350 kr. om sökan-&lt;br&gt;den endast begär utmätning i lön eller annan liknande förmån, s.k. begrän-&lt;br&gt;sad tillgångsundersökning. Avgifterna regleras i förordningen om utsök-&lt;br&gt;ningsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Att någon grundavgift inte tas ut i allmänna mål&lt;br&gt;hänger samman med att restavgiften, förutom att den skall verka betalnings-&lt;br&gt;främjande, också anses ha till syfte att ersätta staten för indrivningskostna-&lt;br&gt;derna, kostnader som i enskilda mål alltså täcks genom grundavgiften i ut-&lt;br&gt;sökningsmålet. Jämfört med grundavgiften i enskilda mål är emellertid rest-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiften, liksom den konstruktion som utredningen har föreslagit, ett alltför Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;trubbigt instrument för att på ett ändamålsenligt sätt ta ut ersättning för för-&lt;br&gt;rättningskostnaderna från den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu restavgiftssystemet avskaffas är tiden mogen för en renodlad kon-&lt;br&gt;struktion med en avgift som täcker kostnaderna för kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;ternas arbete i de allmänna utsökningsmålen. För min del ser jag inte något&lt;br&gt;skäl att välja någon annan avgiftsmodell än den som nu finns för enskilda&lt;br&gt;mål. Detta innebär att grundavgift bör tas ut även i de allmänna målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min utgångspunkt är att grundavgift i princip skall tas ut i alla allmänna&lt;br&gt;utsökningsmål, alltså även i mål där någon dröjsmålsavgift inte skall tas ut.&lt;br&gt;Bland sådana mål återfinns bl.a. mål om indrivning av böter, TV-avgift och&lt;br&gt;felparkeringsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande medger inte utsökningsbalken att grundavgift tas ut vid&lt;br&gt;införsel (17 kap. 1 §). Detta gäller oberoende av om det är fråga om all-&lt;br&gt;männa eller enskilda mål. Bestämmelsen har sitt ursprung i en tid då införsel&lt;br&gt;endast fick ske för uttagande av familjerättsligt underhållsbidrag. I förarbe-&lt;br&gt;tena till 1917 års införsellag motiverades en motsvarande bestämmelse med&lt;br&gt;underhållsfordringens i regel ömmande natur och det allmännas intresse av&lt;br&gt;att försörjningsplikten fullgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppkommer självfallet förrättningskostnader hos kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten oavsett om verkställighet sker i form av utmätning eller införsel. Båda&lt;br&gt;verkställighetsformerna kan förekomma på grund av en och samma exeku-&lt;br&gt;tionstitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller allmänna mål kan jag inte se någon anledning att inte till-&lt;br&gt;låta att ersättning för förrättningskostnaderna får tas ut hos gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande enskilda införselmål, dvs. mål som avser underhållsbidrag,&lt;br&gt;hör till bilden att det allmänna numera tillhandahåller en grundtrygghet för&lt;br&gt;underhållsberättigade barn genom rätten till bidragsförskott. De skäl av so-&lt;br&gt;cial natur som vid seklets början anfördes mot att ta ut avgift för kostnaderna&lt;br&gt;vid verkställighet av familjerättsligt underhållsbidrag har därför mer eller&lt;br&gt;mindre mist sin betydelse. Dessutom avser jag inte att nu föreslå att sökan-&lt;br&gt;den i målet ytterst skall svara för att avgiften betalas. Avgiften skall endast&lt;br&gt;få tas ut av den underhållsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden föreslår jag att det genom en ändring i 17 kap.&lt;br&gt;1 § utsökningsbalken öppnas möjlighet att ta ut ersättning för förrättnings-&lt;br&gt;kostnaderna i alla mål om införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ersättning får tas ut för förrättningskostnader för införsel uppkommer&lt;br&gt;frågan om ersättningen skall tas ut före eller efter införselfordringen. Frågan&lt;br&gt;rymmer olika aspekter. Jag har erfarit att RSV överväger att föreslå att inför-&lt;br&gt;sel och utmätning i lön sammanförs till ett enda institut för löneexekution. I&lt;br&gt;det sammanhanget måste företrädesordningen mellan exekutionsfordringar&lt;br&gt;och kostnader närmare belysas. I avvaktan på resultatet av RSV:s övervä-&lt;br&gt;ganden är det enligt min mening lämpligast att nu bara se till att införselford-&lt;br&gt;ringarna påverkas så litet som möjligt av mitt förslag om ersättning för för-&lt;br&gt;rättningskostnaderna. Jag föreslår därför att ersättning skall tas ut efter in-&lt;br&gt;förselfordringen. Det föranleder en ändring i 15 kap. 15 § utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss berörde väcks frågan om sökanden i ett allmänt mål skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvara för att utsökningsavgiften betalas i likhet med vad som nu gäller be-&lt;br&gt;träffande enskilda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsansvaret i enskilda mål innebär att det ligger i borgenärens intresse&lt;br&gt;att bedöma motpartens betalningsförmåga och väga den mot angelägenhe-&lt;br&gt;ten av att han får betalt för sin fordran. Beroende på omständigheterna kan&lt;br&gt;borgenären avstå från att ansöka om utmätning i fall där utsikten till betal-&lt;br&gt;ning är begränsad. Inte sällan anlitar borgenären företag som bedriver inkas-&lt;br&gt;soverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänna mål är läget i regel ett annat. Skattemyndigheten eller någon&lt;br&gt;annan sökande som företräder staten har normalt inte rätt att underlåta att&lt;br&gt;lämna ett betalningskrav för indrivning. Myndigheten i vars verksamhet&lt;br&gt;fordringen uppkom får med vissa undantag inte heller efterge betalningskra-&lt;br&gt;vet eller söka träffa någon överenskommelse med den enskilde om ändrade&lt;br&gt;betalningsvillkor. En förändring av den principen förenat med ett avgiftsan-&lt;br&gt;svar för sökanden skulle vidare förutsätta att myndigheten övertar en del av&lt;br&gt;det utredningsarbete rörande gäldenärens ekonomiska förhållanden som nu&lt;br&gt;görs av kronofogdemyndigheten eller att några liknande åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill är jag för närvarande inte beredd att föreslå att sökan-&lt;br&gt;den i ett allmänt mål skall ha ett kostnadsansvar för de avgifter som inte kan&lt;br&gt;tas ut hos gäldenären. Inte heller i sådana enskilda mål som avser införsel&lt;br&gt;för underhållsbidrag finns det enligt min mening tillräckliga skäl att nu införa&lt;br&gt;ett kostnadsansvar för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller frågan om hur stor grundavgiften bör vara i allmänna&lt;br&gt;mål vill jag framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min grunduppfattning är att gäldenären skall ersätta i princip samtliga de&lt;br&gt;förrättningskostnader som hans uteblivna betalning leder till. Avgifterna i&lt;br&gt;allmänna mål bör således bestämmas med utgångspunkt i principen om full&lt;br&gt;kostnadstäckning. På den här punkten finns enligt min mening inte anled-&lt;br&gt;ning till någon tvekan motsvarande den som - enligt vad som redovisats -&lt;br&gt;har förts fram i fråga om enskilda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om graden av kostnadstäckning inte skall vara helt densamma i all-&lt;br&gt;männa mål som i enskilda framstår det som välgrundat att ha likartade ut-&lt;br&gt;gångspunkter för avgiftssättningen. Exempelvis bör en ursprunglig avgift&lt;br&gt;även sänkas i allmänt mål om gäldenären betalar hela skulden i anledning av&lt;br&gt;kronofogdemyndighetens anmaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer emellertid sådana skillnader mellan enskilda och all-&lt;br&gt;männa mål att det kan finnas skäl att tillämpa en något annorlunda avgifts-&lt;br&gt;modell för allmänna mål än vad som gäller för enskilda. Det kan inte uteslu-&lt;br&gt;tas att avgifterna bör något variera mellan olika måltyper. Vidare är det för&lt;br&gt;närvarande inte belyst om gäldenärer med flera pågående allmänna mål av&lt;br&gt;samma typ bör erlägga grundavgift i alla målen eller om det bör införas något&lt;br&gt;tak för hur många avgifter som får tas ut. Det kan således finnas fog för vissa&lt;br&gt;inskränkningar i principen att grundavgiften i allmänna mål helt skall täcka&lt;br&gt;förrättningskostnaderna hos kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är ännu inte beredd att ta ställning till hur avgifterna närmare bör ut-&lt;br&gt;formas för de allmänna målen. På motsvarande sätt som RRV nu utreder&lt;br&gt;frågor om avgifter i enskilda mål bör verket också få i uppdrag att utreda ett&lt;br&gt;ändrat avgiftssystem för allmänna mål. Jag avser att senare återkomma till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen med förslag till ett sådant uppdrag i enlighet med de riktlinjer Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;som jag nu har redogjort för.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya bestämmelserna om dröjsmålsavgift skall tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om fordringar som förfaller till betalning fr.o.m. den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skatter och avgifter som omfattas av uppbördslagen eller&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna dock tillämpas först fr.o.m den 1 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Införandet av dröjsmålsavgiften förutsätter ett&lt;br&gt;ganska omfattande arbete med ändringar av handläggningsordningar, data-&lt;br&gt;program o.d. På grund härav kan de nya bestämmelserna böija tillämpas&lt;br&gt;först omkring årsskiftet 1992/1993. Utgångspunkten bör vara att dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift tas ut på fordringar som förfaller till betalning efter utgången av år&lt;br&gt;1992 om de inte betalas i tid. Med hänsyn till att skatteuppbörden enligt&lt;br&gt;UBL till stor del knyter an till begreppet uppbördsår, vilket avser tiden&lt;br&gt;fr.o.m. februari ett år t.o.m. januari följande år, bör bestämmelserna om&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tillämpas på skatter m.m. enligt UBL först fr.o.m. februari&lt;br&gt;1993. Detsamma bör gälla i fråga om arbetsgivaravgifter enligt USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om att ta ut avgift kan komma att aktualiseras, exempelvis efter en&lt;br&gt;utdragen skatteprocess, beträffande vissa numera upphävda författningar.&lt;br&gt;Det kan gälla i fråga om lagar som innehåller föreskrifter om tidsbegränsade&lt;br&gt;avsättningar till olika fonder och konton. Motsvarande gäller för lagen&lt;br&gt;(1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter&lt;br&gt;som skall upphöra att gälla den 1 januari 1993. Enligt min mening är det inte&lt;br&gt;påkallat med en särskild övergångsreglering för de aktuella lagarna. Nuva-&lt;br&gt;rande bestämmelser om restavgift bör alltså tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ändringarna i utsökningsbalken i fråga om förrättningskostnaderna&lt;br&gt;bör träda i kraft den 1 januari 1993.1 utsökningsmål som har kommit in till&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet bör inte tas ut avgift enligt de&lt;br&gt;nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;SIU har i sitt betänkande redovisat beräkningar som belyser de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av ett ändrat avgiftssystem. Den av SIU föreslagna avgifts-&lt;br&gt;konstruktionen beräknades medföra ökade avgiftsintäkter i storleksord-&lt;br&gt;ningen 75 milj. kr. per år. Hänsyn hade dessutom tagits till att de föreslagna&lt;br&gt;avgifterna borde förstärka betalningstendensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av mig framlagda förslaget skiljer sig från SIU:s såvitt nu är i fråga&lt;br&gt;främst genom att långvariga dröjsmål kommer att föranleda högre eller be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydligt högre avgifter. Vidare inbjuder det i ännu högre grad till skyndsamma Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;betalningar. Mot bakgrund av SIU:s beräkningar kan antas att den före-&lt;br&gt;slagna dröjsmålsavgiften medför ökade avgiftsintäkter på i varje fall 100&lt;br&gt;milj. kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att ersättning skall få tas ut för förrättningskostnader i all-&lt;br&gt;männa mål genom grundavgift kan beräknas medföra en årlig inkomstför-&lt;br&gt;stärkning i storleksordningen 350 milj. kr. Beräkningen grundas på den taxe-&lt;br&gt;sättning som för närvarande gäller för enskilda mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övriga förslag är i statsfinansiellt hänseende den nya utform-&lt;br&gt;ningen av ö-skatteräntan och kvarskatteavgiften av störst betydelse. Den&lt;br&gt;samlade effekten beror i hög grad på hur det allmänna ränteläget utvecklas.&lt;br&gt;Om den nu föreslagna utformningen av ö-skatteräntan och kvarskatteavgif-&lt;br&gt;ten hade gällt vid 1991 års taxering skulle - förutsatt att den överskjutande&lt;br&gt;och den kvarstående skatten uppgått till oförändrade belopp - nettoresulta-&lt;br&gt;tet ha blivit ökade statsinkomster på mer än 400 milj. kr. Ett räkneexempel&lt;br&gt;i fråga om 1992 års taxering, vilket bygger på lika stora skattebelopp som vid&lt;br&gt;1991 års taxering, mynnar däremot ut i att utfallet för staten skulle ha blivit&lt;br&gt;negativt, huvudsakligen på grund av att statslåneräntan sjönk från utgången&lt;br&gt;av november 1990 till utgången av november 1991 från 12,56% till 9,99%.&lt;br&gt;Statsverket skulle ha förlorat bortemot 150 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utjämningen av nuvarande skillnader i räntesatser mellan&lt;br&gt;å ena sidan anståndsränta och respitränta och å andra restitutionsränta kan&lt;br&gt;antas leda till en årlig försvagning av statsbudgeten i storleksordningen 50&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av bestämmelser om ränta i fråga om mervärdeskatt kan sam-&lt;br&gt;mantaget antas leda till en utgiftsökning på 10-15 milj. kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör nämnas att RSV behöver ta i anspråk tämligen stora resurser&lt;br&gt;för bl.a. ADB-utveckling för att mina förslag, främst det som gäller dröjs-&lt;br&gt;målsavgift, skall kunna genomföras i praktiken. Merkostnaderna, som är av&lt;br&gt;engångsnatur, kan beräknas till ungefär 30 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-&lt;br&gt;ringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tul-&lt;br&gt;lar och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;beträffande vissa uppdragsersättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från&lt;br&gt;artistersättning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontome-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utom-&lt;br&gt;lands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om ändring i lagen (1992:000) om koncessionsavgift på televisio-&lt;br&gt;nens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har upprättats i samråd med andra berörda statsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De under 1-27 upptagna förslagen har granskats av lagrådet. Följande&lt;br&gt;bestämmelser om främst ränteberäkning har dock inte varit föremål för lag-&lt;br&gt;rådets granskning: 2 § 2 mom., 27 § 3 och 4 mom., 27 a §, 68 § 4 mom. och&lt;br&gt;69 § 1 mom. UBL, 52§ 1 mom., 61 och 61 a §§ lagen om arvsskatt och gåvo-&lt;br&gt;skatt, 36 § 3 mom. lagen om sjömansskatt, 5 kap. 14 § lagen om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter, 40 § lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyn-&lt;br&gt;digheter, 32 och 33 §§ tullagen, 60 § vägtrafikskattelagen och 6 § lagen om&lt;br&gt;skatteavdrag i vissa fall från artistersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av avsnitt 1 och 9 att några delar av lagförslagen inte har varit&lt;br&gt;föremål för lagrådets granskning. 1 övrigt har vissa smärre ändringar av&lt;br&gt;främst redaktionell art gjorts i de av lagrådet granskade förslagen. En mer&lt;br&gt;betydelsefull ändring gäller hänvisningarna i olika lagar till bestämmelserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om dröjsmålsavgift i UBL. I lagrådsremissen avsåg hänvisningarna 58 § 2-4&lt;br&gt;mom. Därmed kom bestämmelsen i 58 § 5 mom. UBL om åtgärd enligt lagen&lt;br&gt;(1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter att omfatta&lt;br&gt;endast skatter och avgifter som direkt regleras i UBL. Det framstår emeller-&lt;br&gt;tid som obilligt om dröjsmålsavgift kan tas ut sedan sådan åtgärd vidtagits&lt;br&gt;beträffande skatter och avgifter som regleras i andra lagar. Samtliga hänvis-&lt;br&gt;ningar i förslagen till 58 § UBL omfattar därför nu även 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Uppbördslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§ 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av kvarstående och överskjutande skatt har justerats i anled-&lt;br&gt;ning av att inte enbart preliminär skatt och överskjutande ingående mer-&lt;br&gt;värdeskatt skall gottskrivas den skattskyldige enligt 27 § 2 mom., utan också&lt;br&gt;t.ex. särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta för tid under beskattningsåret då den skattskyldige&lt;br&gt;varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av det nya avgiftssystemet innebär att många författningar hän-&lt;br&gt;visar till UBL i fråga om beräkning av dröjsmålsavgiften. Bestämmelsen om&lt;br&gt;öresavrundning skall bl.a. tillämpas på avgifter som fastställs på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att kvarskatteavgiften normalt tas ut efter en pro-&lt;br&gt;centsats som motsvarar 125 % av den statslåneränta som gällde vid utgången&lt;br&gt;av november inkomståret (se avsnitt 5.3). Procentsatsen avrundas till högst&lt;br&gt;en decimal. Avgift på fyllnadsinbetalningar som görs under tiden den 19 feb-&lt;br&gt;ruari - den 30 april året efter inkomståret tas ut efter en procentsats som&lt;br&gt;motsvarar 20 % av statslåneräntan på belopp över 20 000 kr. En justering har&lt;br&gt;också skett med hänsyn till att även belopp som skall gottskrivas den skatt-&lt;br&gt;skyldige enligt 27 § 2 mom. första stycket 5 eller andra stycket i samma mom.&lt;br&gt;(i bestämmelsens lydelse enligt prop. 1991/92:82) skall avräknas vid beräk-&lt;br&gt;ning av underlaget för kvarskatteavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har regeln om avrundning av beräkningsunderlaget till när-&lt;br&gt;mast lägre hundratal kronor slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har justerats bl.a. i anledning av den lydelse av 27 § 2 mom.&lt;br&gt;som föreslås i prop. 1991/92:82.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskatteavgiften är inte avdragsgill vid taxeringen (20 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskatteavgift vid anstånd med att lämna självdeklaration efter den 30&lt;br&gt;april taxeringsåret tas ut efter en procentsats som motsvarar 20 % av statslå-&lt;br&gt;neräntan på belopp som inte överstiger 20 000 kr. och efter en procentsats&lt;br&gt;som motsvarar 40 % av statslåneräntan på belopp däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige påförts kvarskatteavgift och beror detta på förhål-&lt;br&gt;lande som den skattskyldige inte kunnat råda över, får skattemyndigheten&lt;br&gt;sätta ned kvarskatteavgiften till en procentsats motsvarande 90 % av statslå-&lt;br&gt;neräntan, vilket enbart utgör en kompensation för den skattekredit den&lt;br&gt;skattskyldige åtnjutit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att respitränta skall beräknas fr.o.m. den 19 april året&lt;br&gt;efter taxeringsåret t.o.m. den dag skatten förfaller till betalning. Vidare be-&lt;br&gt;räknas respitränta, i likhet med anståndsränta och restitutionsränta, efter en&lt;br&gt;räntesats motsvarande 75 % av den statslåneränta som gällde vid utgången&lt;br&gt;av november närmast föregående kalenderår (se avsnitt 5.1). Räntesatsen&lt;br&gt;skall med tillämpning av vedertagna regler avrundas till procenttal med&lt;br&gt;högst en decimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta skall enligt andra stycket beräknas från den dag då beloppet&lt;br&gt;skulle ha betalats om anstånd inte medgetts t.o.m. den dag då anståndstiden&lt;br&gt;gått ut eller, om betalning skett dessförinnan, t.o.m. den dag betalning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har ändrats i anledning av att det av den föreslagna lydelsen&lt;br&gt;av 69 § 2 mom. framgår att restitutionsränta skall beräknas på återbetalad&lt;br&gt;anståndsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ändringen i 58 § framgår att dröjsmålsavgift kan tas ut om ränta inte&lt;br&gt;betalas i rätt tid. Därmed kan fjärde stycket upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär en anpassning till den nya avgiftskonstruktionen. Av&lt;br&gt;tredje stycket framgår att dröjsmålsavgift endast får tas ut på belopp som inte&lt;br&gt;har betalats senast vid anståndstidens utgång. Detta gäller oberoende av när&lt;br&gt;anståndet har begärts eller medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till slopandet av förseningsavgiften framgår av avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift skall i första hand påföras om skatt inte har betalats inom&lt;br&gt;den tid som föreskrivs. Av 1 § följer att skattetillägg och förseningsavgift en-&lt;br&gt;ligt taxeringslagen är att anse som skatt. Som anförs i kommentaren till 49 §&lt;br&gt;4 mom. skall dröjsmålsavgift också kunna tas ut om anståndsränta inte beta-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 32 § sista stycket framgår att bestämmelserna om tillkommande skatt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillämpas i fråga om respitränta. När det gäller kvarskatteavgift skall Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;enligt 27 § 3 mom. sista stycket bestämmelserna om kvarstående skatt och&lt;br&gt;tillkommande skatt tillämpas. Genom dessa föreskrifter kan dröjsmålsavgift&lt;br&gt;också tas ut när respitränta eller kvarskatteavgift inte betalas i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens bestämmelser om betalningsdag (förfallodag) innebär att skatten&lt;br&gt;normalt skall betalas senast den 18 i uppbördsmånaden. Som framgår av 51 §&lt;br&gt;kan dock betalningsdagen förskjutas genom att den betalningsskyldige får&lt;br&gt;anstånd med inbetalningen av skatt enligt 48 eller 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått anstånd med betalningen av skatt enligt 49 § är skyldig&lt;br&gt;att betala anståndsränta på anståndsbeloppet. Genom att reglerna för ränte-&lt;br&gt;beräkningen i 49 § 4 mom. ändras kommer dröjsmålsavgift och anstånds-&lt;br&gt;ränta inte att tas ut för samma tidsperiod. Motsvarande gäller beträffande&lt;br&gt;respitränta enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På indrivningsstadiet förekommer det att kronofogdemyndigheten med-&lt;br&gt;ger gäldenären uppskov med betalningen av skatter eller med vederbörande&lt;br&gt;träffar uppgörelse om avbetalning. Denna möjlighet anses myndigheten ge-&lt;br&gt;nerellt ha i allmänna mål med stöd av 4 kap. 36 § utsökningsbalken. Krono-&lt;br&gt;fogdemyndighetens överenskommelse med gäldenären kan i detta samman-&lt;br&gt;hang inte jämställas med anstånd eller på något annat sätt medföra att utta-&lt;br&gt;gandet av dröjsmålsavgift upphör eller avbryts. Dröjsmålsavgift skall således&lt;br&gt;i dessa fall beräknas under hela perioden från skattens ursprungliga förfallo-&lt;br&gt;dag till dess slutlig betalning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare beräkningen av dröjsmålsavgiftens storlek anges i 2-4 mom.&lt;br&gt;Bakgrunden till bestämmelserna har berörts närmare i avsnitt 4.1 och 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån den föreslagna lagstiftningen föranleder särskilda verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter har RSV möjlighet att med stöd av 67 § uppbördsförord-&lt;br&gt;ningen utfärda sådana föreskrifter. Bestämmelsen i nuvarande 58 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet har sin motsvarighet i nuvarande 1 mom. sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen framgår av avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som restavgift nu utgår skall dröjsmålsavgift påföras i&lt;br&gt;framtiden. Enligt paragrafen skall således dröjsmålsavgift tas ut i fråga om&lt;br&gt;fordringar som får verkställas genom utmätning utan föregående dom. Där-&lt;br&gt;igenom kommer dröjsmålsavgift att tas ut för ganska många olika typer av&lt;br&gt;statliga fordringar som inte betalas i tid, bl.a. rättshjälpsavgifter och expedi-&lt;br&gt;tionsavgifter. Av kommentaren till ändringen i studiestödslagen framgår att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiemedelsavgifter, som för närvarande påförs restavgift, föreslås undan- Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;tagna från dröjsmålsavgift. Redan nu är också vissa andra typer av avgifter,&lt;br&gt;exempelvis TV-avgift och felparkeringsavgift, undantagna från restavgift&lt;br&gt;med stöd av särskilda bestämmelser. Undantagen kommer också att gälla&lt;br&gt;beträffande dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de fordringar som faller in under bestämmelserna i paragrafen&lt;br&gt;påförs ränta efter förfallodagen. Till sådana fordringar hör bl.a. lantmäte-&lt;br&gt;riavgifter enligt lantmäteritaxan (1971:1101). Av sista meningen i paragra-&lt;br&gt;fens nuvarande lydelse följer att räntan inte påförs sedan avgiften överläm-&lt;br&gt;nats för indrivning. I stället tas restavgift ut. Detta har ansetts motiverat för&lt;br&gt;att förenkla rutinerna vid indrivningen. När nu en rörlig dröjsmålsavgift in-&lt;br&gt;förs bör räntan tas ut även under indrivningsstadiet och fordringarna i fråga&lt;br&gt;helt undantas från bestämmelserna om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som nu gäller skall dröjsmålsavgift som tas ut med stöd&lt;br&gt;av paragrafen påföras först sedan fordringen i fråga överlämnats till krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten för indrivning. Avgiften beräknas dock från fordringens&lt;br&gt;ursprungliga förfallodag med tillämpning av 58 § 2-5 mom. I enlighet med&lt;br&gt;vad som sägs om påminnelser i avsnitt 4.1 är avsikten att det skall införas&lt;br&gt;bestämmelser om att den myndighet som beslutar om fordringen skall un-&lt;br&gt;derrätta den betalningsskyldige bl.a. om den dröjsmålsavgift som kan&lt;br&gt;komma att tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 och 67 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 4.4 framgår att ändringarna görs för att dröjsmålsavgift skall&lt;br&gt;kunna avskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har justerats med anledning av att restavgiften ersatts av dröjs-&lt;br&gt;målsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade lydelsen av andra stycket föranleds av den ändrade lydelsen&lt;br&gt;av 27 § 2 mom. (jfr prop. 1991/92:82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har justerats i anledning av den ändrade lydelsen av 27 § 2&lt;br&gt;mom (jfr prop. 1991/92:82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har regeln om avrundning av beräkningsunderlaget till när-&lt;br&gt;mast lägre hundratal kronor slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntetiderna beaktas vid bestämning av procentsatserna för ö-skatteränta&lt;br&gt;(se nya tredje stycket). Det förutvarande tredje stycket har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya tredje stycket framgår att ö-skatteränta normalt skall beräknas&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar 60 % av statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november inkomståret. På belopp över 20 000 kr. skall ö-skatteränta beräk-&lt;br&gt;nas efter en räntesats som motsvarar 45 % av statslåneräntan. Ö-skatteränta&lt;br&gt;på fyllnadsinbetalningar som sker under tiden den 19 februari - den 30 april&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året efter inkomståret beräknas efter en räntesats som motsvarar 30% av Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;statslåneräntan. Den lägre procentsats som beräknas på fyllnadsinbetal-&lt;br&gt;ningar överstigande 20 000 kr. föreslås slopad. Räntan är skattefri (19 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar 75 % av den&lt;br&gt;statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående ka-&lt;br&gt;lenderår. Ränta skall beräknas på dröjsmålsavgift som betalas tillbaka. Den&lt;br&gt;nya lydelsen omfattar även anståndsränta. Tredje stycket i 49 § 4 mom. UBL&lt;br&gt;har därför justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som nu är fallet beträffande restavgift, skall dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift tas ut då arbetsgivare eller arbetstagare åläggs skyldighet att betala&lt;br&gt;mot underlätet skatteavdrag svarande belopp enligt 75 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgiften påförs i samband med att skattebeloppet fastställs till betal-&lt;br&gt;ning. På grund av att dröjsmålsavgiften är beroende av betalningsdröj små-&lt;br&gt;lets längd behövs en uttrycklig bestämmelse om från vilken tidpunkt avgiften&lt;br&gt;skall beräknas. Tredje stycket har därför kompletterats med en bestämmelse&lt;br&gt;om att avgiften skall beräknas från den dag då skatten skulle ha betalats in till&lt;br&gt;skattemyndigheten om arbetsgivaren hade fullgjort sin skyldighet att göra&lt;br&gt;skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar för närvarande arbetsgivares regressrätt för betald&lt;br&gt;skatt. Den fordran som arbetsgivaren i dessa fall har på arbetstagaren är inte&lt;br&gt;en skattefordran. Av vad som sägs i paragrafens andra stycke följer dock&lt;br&gt;att indrivningsmålet hos kronofogdemyndigheten handläggs som ett allmänt&lt;br&gt;mål och att restavgift för närvarande påförs arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i avsnitt 6 innebär att det i samtliga allmänna mål skall tas ut en&lt;br&gt;utsökningsavgift för att täcka förrättningskostnaderna hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten. Det är med denna ordning, och då regresskravet till sin natur inte&lt;br&gt;är en skatterättslig fordran, inte påkallat att ta ut en särskild dröjsmålsavgift&lt;br&gt;av arbetstagaren. Bestämmelsen i paragrafen om restavgift har således inte&lt;br&gt;ersatts med en motsvarande om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77a$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även det ansvar för skatt som enligt paragrafen kan drabba företrädare för&lt;br&gt;arbetsgivare som är juridisk person skall vara förenat med en skyldighet att&lt;br&gt;betala dröjsmålsavgift på skattebeloppet från den dag beloppet skulle beta-&lt;br&gt;lats av den som är betalningsskyldig i första hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen är gift skattskyldig i vissa fall ansvarig för makes skatt&lt;br&gt;jämte restavgift. När dröjsmålsavgiften införs bör makes skyldighet att be-&lt;br&gt;tala restavgift inte ersättas med en skyldighet att betala dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den avstämning som efter uppbördsårets utgång sker mot avlämnade&lt;br&gt;kontrolluppgifter inträffar inte sällan att misstämningar upptäcks och att ar-&lt;br&gt;betsgivaren skall betala in ytterligare innehållen preliminär skatt. I sådana&lt;br&gt;situationer kan det ofta vara svårt att hänföra det tillkommande beloppet till&lt;br&gt;en viss uppbördsmånad. Förevarande paragraf innebär att skattemyndighe-&lt;br&gt;ten kan hänföra ett beslut om skatt till den sista uppbördsmånaden under&lt;br&gt;uppbördsåret (jfr 10 § andra stycket USAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsregleringen har berörts närmare i avsnitt 7.&lt;br&gt;De nya bestämmelserna om dröjsmålsavgift tillämpas första gången under&lt;br&gt;det uppbördsår som börjar den 1 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser om restavgift skall således gälla i fråga om skatt, av-&lt;br&gt;gift och ränta som förfaller till betalning före den 1 februari 1993. Av detta&lt;br&gt;följer att äldre bestämmelser också skall gälla i fall där en arbetsgivare eller,&lt;br&gt;om denne är en juridisk person, en ställföreträdare efter den 1 februari 1993&lt;br&gt;åläggs betalningsskyldighet enligt 75 eller 77 a§§ beträffande skatt som&lt;br&gt;skulle ha betalats före den 1 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 7 framgår att frågan om restavgift kan komma att aktualiseras&lt;br&gt;beträffande vissa författningar som är upphävda när den nya lagstiftningen&lt;br&gt;har trätt i kraft. Fjärde punkten i övergångsbestämmelserna klargör att rest-&lt;br&gt;avgift enligt UBL:s nuvarande bestämmelser skall tas ut i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Lagen om arvsskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;52 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall, enligt vad som föreslås på skatteområdet i övrigt, beräknas efter&lt;br&gt;en räntesats som motsvarar 75 % av statslåneräntan närmast föregående år&lt;br&gt;(se avsnitt 5.1). Räntan är inte avdragsgill (20 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att den skattskyldige kan befrias från skyldighet att be-&lt;br&gt;tala dröjsmålsavgift under samma förutsättningar som gäller för flertalet&lt;br&gt;andra skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att ränta skall beräknas på dröjsmålsavgift som återbeta-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta skall beräknas efter en räntesats som motsvarar 75 % av&lt;br&gt;statslåneräntan föregående år (avsnitt 5.1). Räntan är skattefri (19 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Lagen om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförs i avsnitt 4.1 behövs inte längre den särskilda tilläggsavgiften. Be-&lt;br&gt;stämmelsen i första stycket om denna avgift har därför slopats samtidigt som&lt;br&gt;ordet restavgift har bytts ut mot dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följer av 1 mom. att sjömansskatten oftast skall betalas den sista da-&lt;br&gt;gen i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgiften slopas såväl i sjömansskattelagen som i UBL (jfr avsnitt&lt;br&gt;5.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen av paragrafen motsvaras av ändringen i 75 a§ UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regressfordran enligt denna bestämmelse avses sjömannen slippa betala&lt;br&gt;dröjsmålsavgift. Skälet till ändringen framgår av kommentaren till 76 §&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta skall beräknas efter en räntesats som motsvarar 75 % av&lt;br&gt;den statslåneränta som gällde vid utgången av närmast föregående kalen-&lt;br&gt;derår. Ränta skall beräknas på dröjsmålsavgift som betalas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Lagen om mervärdeskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt förfaller till betalning den dag då deklarationen senast skall&lt;br&gt;lämnas enligt bestämmelserna i 22 § tredje stycket, alltså normalt den 5 i&lt;br&gt;andra månaden efter utgången av redovisningsperioden. Har anstånd med&lt;br&gt;att lämna deklaration medgetts enligt 22 a § ML förfaller dock skatten till&lt;br&gt;betalning först den dag då deklarationen skall lämnas enligt anståndsbeslu-&lt;br&gt;tet. Första stycket i förevarande paragraf har ändrats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om respitränta har införts i ML (se avsnitt 5.4). Respitränta skall en-&lt;br&gt;ligt första stycket tas ut när den skattskyldige med avvikelse från deklaratio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen påförts ytterligare skatt att betala in. Respitränta påförs inte på skatte- Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;tillägg. Har den skattskyldige skönsbeskattats i avsaknad av deklaration&lt;br&gt;skall respitränta inte påföras. I sådant fall tas dröjsmålsavgift ut på det upp-&lt;br&gt;skattade beloppet. Respitränta beräknas från den dag då skatten skulle ha&lt;br&gt;betalats om den hade deklarerats enligt 42 § t.o.m. den dag då skatten skall&lt;br&gt;betalas enligt skattemyndighetens beslut. Är det fråga om skattebelopp som&lt;br&gt;tidigare återbetalats, skall ränta beräknas från utgången av den månad då&lt;br&gt;beloppet återbetalades. Vid beräkning av respitränta skall bestämmelserna&lt;br&gt;i 32 § UBL tillämpas. Ränta tas således ut efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;75 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast&lt;br&gt;föregående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att skattemyndigheten får befria en skattskyldig&lt;br&gt;från skyldigheten att betala respitränta (jfr 32 a § UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beskattningsbeslut gäller enligt tredje stycket för be-&lt;br&gt;slut om respitränta. Beslut om respitränta - vilket naturligtvis inkluderar be-&lt;br&gt;slut angående befrielse från respitränta - kan således omprövas och överkla-&lt;br&gt;gas i den ordning som gäller för beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya andra stycket framgår att skattskyldig som fått anstånd enligt&lt;br&gt;första stycket skall betala anståndsränta (se avsnitt 5.6). Vid ränteberäk-&lt;br&gt;ningen skall bestämmelserna i UBL om beräkning av anståndsränta gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får enligt tredje stycket befria en skattskyldig från skyl-&lt;br&gt;digheten att betala anståndsränta. En sådan befrielse kan omfatta hela rän-&lt;br&gt;tan eller del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beskattningsbeslut gäller enligt jjärde stycket för be-&lt;br&gt;slut om anståndsränta. Beslut om anståndsränta kan således omprövas och&lt;br&gt;överklagas i den ordning som gäller för beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen skall den nuvarande restavgiften&lt;br&gt;ersättas med en dröjsmålsavgift. Dröjsmålsavgift tas ut på skatt, ränta och&lt;br&gt;skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ändrats i anledning av att dröjsmålsavgiften får en an-&lt;br&gt;nan konstruktion än vad den tidigare restavgiften haft. Dröjsmålsavgift skall&lt;br&gt;tas ut i tre olika situationer. Enligt första stycket punkt 1 tas dröjsmålsavgift&lt;br&gt;ut när ett skattebelopp som deklarerats i vederbörlig ordning inte betalats in&lt;br&gt;inom föreskriven tid. Dröjsmålsavgift skall också tas ut när skatten beräk-&lt;br&gt;nats skönsmässigt i avsaknad av deklaration (punkt 2) och beräknas i sådant&lt;br&gt;fall på det skönsuppskattade beloppet oavsett om den skattskyldige betalar&lt;br&gt;skatten när den förfaller till betalning. Slutligen påförs dröjsmålsavgift enligt&lt;br&gt;punkt 3 när skatt i annat fall, ränta eller skattetillägg inte betalas inom den&lt;br&gt;tid som bestämts i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs också den lagtekniska förändringen att dröjsmålsavgif-&lt;br&gt;tens storlek inte anges direkt utan framgår genom en hänvisning till bestäm-&lt;br&gt;melserna i UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket får skattemyndigheten meddela befrielse från dröjs-&lt;br&gt;målsavgift om det finns särkilda skäl. Det kan på mervärdeskatteområdet&lt;br&gt;finnas exempel på ytterligare omständigheter än vad som sägs i avsnitt 4.3&lt;br&gt;som bör föranleda avgiftsbefrielse, exempelvis att den skattskyldige har er-&lt;br&gt;hållit handlingar för mervärdeskattedeklaration för sent för att kunna full-&lt;br&gt;göra sin redovisningsskyldighet i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av femte stycket framgår att bestämmelserna om beskattningsbeslut i till-&lt;br&gt;lämpliga gäller i fråga om beslut om dröjsmålsavgift. Detta innebär att ett&lt;br&gt;beslut om dröjsmålsavgift och naturligtvis även beslut angående befrielse&lt;br&gt;från dröjsmålsavgift kan omprövas och överklagas i den ordning som gäller&lt;br&gt;för beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats i anledning av att restavgiften ersatts av dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift och bestämmelser om ränta har införts i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket har samma innebörd som ändringen i 77 a § UBL&lt;br&gt;och medför således att den företrädare för juridisk person som nu kan bli&lt;br&gt;skyldig att betala restavgift genom förslaget kan åläggas att utge dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift från den dag mervärdeskatten skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds främst av att bestämmelser om ränta införts i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna nya paragraf har införts bestämmelser om ränta vid återbetalning&lt;br&gt;av mervärdeskatt m.m. (se avsnitt 5.5). Restitutionsränta beräknas på skatt,&lt;br&gt;skattetillägg, ränta och dröjsmålsavgift som skall återbetalas enligt 49 §. Vid&lt;br&gt;återbetalning som sker med stöd av 76-76 b §§ utgår däremot inte ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beskattningsbeslut skall gälla för beslut om restitu-&lt;br&gt;tionsränta. Beslut om restitutionsränta får således omprövas och överklagas&lt;br&gt;i den ordning som gäller för beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4 har justerats i anledning av att det av 47 § sista stycket fram-&lt;br&gt;går att den avgift som föreslås ersätta restavgiften, dröjsmålsavgift, får om-&lt;br&gt;prövas och överklagas i den ordning som gäller för beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats i anledning av att även ränta och dröjsmålsavgift&lt;br&gt;skall anges i helt krontal så att öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Kupongskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att dröjsmålsavgiften ersätter restavgiften och av&lt;br&gt;att tilläggsavgiften avskaffas. Dessutom görs den lagtekniska förändringen&lt;br&gt;att grunden för avgiftsberäkningen anges genom en hänvisning till UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt skall i enlighet med 8 och 15 §§ betalas i första hand senast&lt;br&gt;fyra månader efter utdelningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.6 Skattebrottslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet restavgift ersätts med dröjsmålsavgift. Enligt nuvarande ordning&lt;br&gt;tillämpas skattebrottslagen inte på restavgift. Ändringen innebär att lagen&lt;br&gt;inte heller skall vara tillämplig på dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.7 Lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt lagen omfattar inte restavgift. Inte heller dröjsmålsavgift&lt;br&gt;skall vara förenad med förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.8 Lagen om överlastavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen klargör att vägtrafikskattelagens bestämmelser om dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift skall tillämpas även i fråga om överlastavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.9 Studiestödslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket stor grupp av sådana fordringar som i dagsläget påförs restavgift&lt;br&gt;med stöd av 64 § UBL är årsbelopp och andra avgifter som skall betalas en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 8 kap. studiestödslagen. Avgiften tas dock ut först om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kravet överlämnas till indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 1 § studiestödsförordningen (1973:418) uttas en avgift för ad-&lt;br&gt;ministrativa kostnader vid påminnelse om förfallna årsbelopp. Denna avgift&lt;br&gt;är för närvarande 120 kr. för varje påminnelse. Som framgår av avsnitt 6 fö-&lt;br&gt;reslår jag att så gott som alla fordringar som överlämnas till indrivning skall&lt;br&gt;påföras en grundavgift hos kronofogdemyndigheten. Vid indrivning av obe-&lt;br&gt;talda avgifter enligt studiestödslagen kommer således både påminnelseavgift&lt;br&gt;och grundavgift i utsökningsmålet att avkrävas gäldenären. Med hänsyn till&lt;br&gt;dessa båda avgiftspåslag är det inte lämpligt att också belasta en försenad&lt;br&gt;betalning av studiemedelsavgift med dröjsmålsavgift. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;det i studiestödslagen införs en bestämmelse som undantar årsbelopp och&lt;br&gt;andra avgifter enligt lagen från dröjsmålsavgift. Därmed blir ordningen den-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma som för TV- och parkeringsavgifter som inte heller kan förenas med Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;avgift enligt UBL men väl med annan avgift enligt särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.10 Utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det nu införs en möjlighet att ta ut förrättningskostnader för införsel&lt;br&gt;uppkommer frågan hur dessa kostnader skall tas ut. Enligt min mening är&lt;br&gt;det lämpligt att kostnaderna får tas ut i samma ordning som huvudford-&lt;br&gt;ringen. Härav följer att förrättningskostnaderna uttryckligen måste anges i&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i det nya andra stycket reglerar ersättningens företrädesrätt i&lt;br&gt;förhållande till införselfordringen. Ersättningen skall tas ut först sedan ford-&lt;br&gt;ringen eller fordringarna har tillgodosetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till förändringen framgår av avsnitt 6. Ändringen innebär att rege-&lt;br&gt;ringen kan meddela föreskrifter om utsökningsavgifter även i utsökningsmål&lt;br&gt;som verkställs genom införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 6 föreslås det att den som ansöker om införsel inte&lt;br&gt;skall svara för förrättningskostnad som inte kan tas ut hos gäldenären. Be-&lt;br&gt;stämmelsen därom i det nya andra stycket tar sikte på enskilda mål (mål om&lt;br&gt;verkställighet av underhållsbidrag). Av 13 § följer nämligen redan att sökan-&lt;br&gt;dena i alla typer av allmänna mål är befriade från ansvar för förrättningskost-&lt;br&gt;naderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 § följer att kronofogdemyndigheten skall ta ut förrättningskostnad utan&lt;br&gt;särskild begäran. Någon ansökan från sökanden krävs således inte. Av det&lt;br&gt;nya tredje stycket i 7 § följer att förrättningskostnaden i allmänna mål genast&lt;br&gt;får tas ut genom införsel hos gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.11 Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;beträffande vissa uppdragsersättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att restavgiften ersätts med en dröjsmålsavgift&lt;br&gt;och av att tilläggsavgiften avskaffas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § kan en uppdragsgivare drabbas av ansvar för uppdragstagares&lt;br&gt;skatt om han inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag. I 13 § finns en&lt;br&gt;liknande bestämmelse för den som är skyldig att i sin självdeklaration lämna&lt;br&gt;upplysning om utbetald ersättning. I båda fallen är ansvaret för skatten för&lt;br&gt;närvarande förenat med en skyldighet att betala restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsgivare som nu är skyldig att erlägga restavgift blir med förslaget&lt;br&gt;skyldig att betala dröjsmålsavgift från den dag då beloppet skulle ha betalats&lt;br&gt;om det hållits inne. Däremot skall uppgiftsskyldig som blir betalningsansva-&lt;br&gt;rig enligt 13 § inte betala dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av samma innebörd som i 76 § UBL. Skälet till förslaget fram-&lt;br&gt;går av kommentaren till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar ställföreträdares betalningsskyldighet. Ändringen har&lt;br&gt;samma innebörd som ändringen i 77 a § UBL och innebär att ställföreträda-&lt;br&gt;res ansvar för innehållet belopp också är förenat med en skyldighet att betala&lt;br&gt;dröjsmålsavgift från den dag det innehållna beloppet rätteligen skulle ha in-&lt;br&gt;betalats av uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.12 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ordbytet i paragrafen följer att dröjsmålsavgift skall tas ut när skatt inte&lt;br&gt;betalas inom föreskriven tid. Det framgår av 1 kap. 4§ andra stycket att be-&lt;br&gt;stämmelserna om skatt också gäller för bl.a. ränta och skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att avgiftens beräkningsgrunder framgår genom en hän-&lt;br&gt;visning till UBL. 58 § 2 mom. UBL innehåller också en bestämmelse om av-&lt;br&gt;rundning av avgiften till hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelsen av bestämmelsen om avgiftsbefrielse i första stycket har anpassats&lt;br&gt;till motsvarande bestämmelse i 58 § 6 mom. UBL. Andra meningen i första&lt;br&gt;stycket är inte längre nödvändig i det nya förfarande som infördes från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1991. Av 1 kap. 4 § andra stycket LPP framgår att bestäm-&lt;br&gt;melserna om skatt också skall gälla för dröjsmålsavgift. Beslut om dröjs-&lt;br&gt;målsavgift kan således omprövas och överklagas i den ordning som gäller för&lt;br&gt;beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande andra stycket har utgått. Något bemyndigande i lag behövs Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;inte beträffande de verkställighetsföreskrifter som lagen kan behöva kom-&lt;br&gt;pletteras med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har justerats i anledning av att beräkning av anståndsränta en-&lt;br&gt;ligt UBL föreslås ändrad och därmed kommer att överensstämma med den&lt;br&gt;ordning som gäller enligt LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya tredje stycket får beskattningsmyndigheten befria en skatt-&lt;br&gt;skyldig helt eller delvis från skyldigheten att betala ränta. Motsvarande möj-&lt;br&gt;ligheter till befrielse finns också i UBL och i förslaget till ändring i ML. Be-&lt;br&gt;frielsemöjligheten skall i enlighet med vad som gällt på uppbördsområdet&lt;br&gt;tillämpas restriktivt och främst vid fel av beskattningsmyndigheten (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:74 s. 351).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall beräknas efter en räntesats som motsvarar 75 % av den statslåne-&lt;br&gt;ränta som gällde vid utgången av november föregående kalenderår (se av-&lt;br&gt;snitt 5.1). Räntan är skattefri resp, ej avdragsgill (19 och 20§§ KL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.13 Lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs den lagtekniska förändringen att bestämmelserna om av-&lt;br&gt;giftsberäkningen framgår genom en hänvisning till UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta utgår efter en räntesats som motsvarar 75 % av den statslåneränta som&lt;br&gt;gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår (avsnitt&lt;br&gt;5.1). Ränta skall beräknas även vid återbetalning av dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.14 Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om respitränta har införts i 14 § USAL. Förevarande paragraf&lt;br&gt;har därför kompletterats med en definition av begreppet respitränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen innebär att paragrafen enbart reglerar möjligheterna att få an-&lt;br&gt;stånd med att redovisa månadsavgift. Av 3 § andra stycket framgår att beslut&lt;br&gt;avseende utländska arbetsgivare skall fattas av skattemyndigheten i Stock-&lt;br&gt;holms län. De nya tredje och fjärde styckena har utformats i enlighet med&lt;br&gt;annan lagstiftning på skatte- och avgiftsområdet (jfr 2 kap. 9 § LPP och 22 a §&lt;br&gt;ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts ett tillägg för att klargöra att i ett beslut om årsav-&lt;br&gt;gift arbetsgivaravgifterna får hänföras till den sista månaden under utgifts-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket reglerar inom vilken tid månadsavgift skall betalas. Månadsav-&lt;br&gt;gift skall betalas inom den tid som gäller för avlämnande av deklarationen,&lt;br&gt;alltså normalt den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då lönen utgavs&lt;br&gt;(4 § USAL och 54 § 1 mom. UBL). Har anstånd med redovisningen medgetts&lt;br&gt;enligt 7 § skall månadsavgiften betalas senast den dag då deklarationen skall&lt;br&gt;lämnas enligt anståndsbeslutet eller den tidigare dag skattemyndigheten be-&lt;br&gt;stämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nya andra stycket skall arbetsgivaravgifter som beslutats på an-&lt;br&gt;nat sätt än enligt första stycket betalas inom den tid som skattemyndigheten&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta skall enligt andra stycket beräknas efter en räntesats som&lt;br&gt;motsvarar 75 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november&lt;br&gt;det föregående året (se avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket innebär att anståndsränta skall beräknas fr.o.m.&lt;br&gt;den dag då beloppet skulle ha betalats om anstånd inte medgetts t.o.m. den&lt;br&gt;dag då anståndstiden gått ut eller, om betalning skett dessförinnan, t.o.m.&lt;br&gt;den dag betalning skett. Motsvarande ändring föreslås i 49 § 4 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket har ändrats i anledning av att det av bestämmelserna om&lt;br&gt;restitutionsränta i 24 § framgår att restitutionsränta skall beräknas på återbe-&lt;br&gt;talad anståndsränta. Vidare skall det inte längre vara en förutsättning för&lt;br&gt;återbetalning av ränta att domstols dom vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket föreslås slopat eftersom det av 28 § framgår att dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift, som ersätter den tidigare restavgiften, skall tas ut om anståndsränta inte&lt;br&gt;betalas i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om respitränta har införts USAL i enlighet med vad som gäl-&lt;br&gt;ler på skatteområdet i övrigt (se avsnitt 5.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna har utformats med 32 § UBL som förebild. Respitränta enligt&lt;br&gt;USAL skall dock inte tas ut när avgiftsbeloppet uppskattats med stöd av 10 §&lt;br&gt;tredje stycket i avsaknad av uppbördsdeklaration. I sådant fall tas i stället&lt;br&gt;dröjsmålsavgift enligt 28 § ut. Skattemyndigheten har möjlighet att medge&lt;br&gt;befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala respitränta om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar för arbetsgivaravgifter som kan drabba företrädare för arbetsgi-&lt;br&gt;vare som är juridisk person kan genom ändringen kombineras med en skyl-&lt;br&gt;dighet för företrädaren att betala dröjsmålsavgift från den dag arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna skulle ha betalats. Paragrafen har också justerats i anledning av att&lt;br&gt;9 § föreslås byta beteckning till 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket föreslås uttömmande reglera på vilket underlag restitutions-&lt;br&gt;ränta skall beräknas. I motsats till vad som tidigare gällt beträffande restav-&lt;br&gt;gift, föreslås att restitutionsränta skall beräknas på dröjsmålsavgift som beta-&lt;br&gt;las tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att restitutionsränta utgår även i de fall&lt;br&gt;avgiftsbeloppet betalats tillbaka före den 30 juni året efter utgiftsåret. Resti-&lt;br&gt;tutionsränta skall beräknas från utgången av den månad då beloppet betala-&lt;br&gt;des in t.o.m. den månad då beloppet återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har justerats i anledning av att bestämmelser om respit-&lt;br&gt;ränta införts i USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift kan enligt första stycket tas ut i tre situationer. Enligt punkt&lt;br&gt;1 tas dröjsmålsavgift ut på arbetsgivaravgifter som tagits upp i en uppbörds-&lt;br&gt;deklaration inte betalas i rätt tid. Dröjsmålsavgift tas också ut när arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter bestämts skönsmässigt i avsaknad av uppbördsdeklaration även&lt;br&gt;i det fall arbetsgivaren betalar beloppet inom angiven tid (punkt 2). Slutligen&lt;br&gt;tas dröjsmålsavgift ut enligt punkt 3 när arbetsgivaravgifter i annat fall, ränta&lt;br&gt;och avgiftstillägg inte betalas senast förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 och32§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att 9 och 30 §§ har ändrat beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär bl.a. att beslut rörande dröjsmålsavgift kan omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att 30 § ändrat beteckning till 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.15 Plan- och bygglagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgift som avses i 28 § skall betalas inom två månader från det att domen&lt;br&gt;eller beslutet om avgiften vann laga kraft. Därefter kan dröjsmålsavgift tas&lt;br&gt;ut i enlighet med bestämmelserna i UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.16 Tullagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att dröjsmålsavgiften ersätter restavgiften och att tilläggsavgiften&lt;br&gt;avskaffas görs den förändringen att de närmare bestämmelserna om avgifts-&lt;br&gt;beräkningen anges genom en hänvisning till 58 § 2-5 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta föreslås beräknas även på återbetalad dröjsmålsavgift (se avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.17 Vägtrafikskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i andra stycket har slopats eftersom anståndsränta enligt&lt;br&gt;UBL också föreslås beräknas från den dag skattebeloppet skulle ha betalats&lt;br&gt;t.o.m. den dag anståndstiden gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen anges att dröjsmålsavgift skall tas ut om skatt inte betalas&lt;br&gt;inom föreskriven tid. Av 2§ följer att lagens bestämmelser om skatt också&lt;br&gt;gäller för skattetillägg och ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsgrunderna för dröjsmålsavgiften framgår genom en hänvisning&lt;br&gt;till UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av ändringen i lagen om överlastavgift. Genom att&lt;br&gt;den lagen hänvisar direkt till 61 - 63 §§ behövs inte hänvisningen i paragrafen&lt;br&gt;till 58 § 2 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.18 Lagen om skatteavdrag i vissa fall från&lt;br&gt;artistersättning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är endast en konsekvens av att dröjsmålsavgiften ersätter restav-&lt;br&gt;giften och av att tilläggsavgiften avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalningen av den innehållna skatt som avses i 5 § är inte fixerad till&lt;br&gt;någon särskild uppbördsdag i månaden utan skall göras inom 14 dagar från&lt;br&gt;det att avdraget gjordes. Därefter kan dröjsmålsavgift således tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.19 Lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i denna lag är ändringen endast en konsekvens av det nya avgiftssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.20 Kommunalskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta enligt 50 § ML skall, i enlighet med vad som gäller för rän-&lt;br&gt;tor i annan lagstiftning vid återbetalning av skatt, vara skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att respitränta och anståndsränta enligt UBL m.fl.&lt;br&gt;lagar inte skall vara avdragsgilla vid taxeringen (se avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-&lt;br&gt;ringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tul-&lt;br&gt;lar och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;beträffande vissa uppdragsersättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från&lt;br&gt;artistersättning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontome-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om ändring i lagen (1992:000) om koncessionsavgift på televisio-&lt;br&gt;nens område.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition anta de förslag som föredraganden lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1988:60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta betänkande behandlar skatteindrivningsutredningen frågan om det&lt;br&gt;kostnadspåslag som aktualiseras när skatt inte betalas i rätt tid. Nuvarande&lt;br&gt;ordning innebär att det härvid tas ut en restavgift. Denna tas ut med 6 % av&lt;br&gt;den vid uppbördstillfället obetalda skatten, dock aldrig med mindre belopp&lt;br&gt;än 50 kr. Restavgiften är för närvarande en fast avgift, vilket innebär att den&lt;br&gt;tas ut med samma belopp oberoende av om skatten betalas kortare eller&lt;br&gt;längre tid efter uppbördstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens uppbörd pågår som regel några månader efter&lt;br&gt;det egentliga uppbördstillfället. Fordringen är under tiden registrerad i det&lt;br&gt;centrala skatteregistret. Om betalning inte inflyter överlämnas fordringen&lt;br&gt;till kronofogdemyndigheten för indrivning. Fordringen registreras då som en&lt;br&gt;skuldpost i utsökningsregistret och avförs samtidigt ur skatteregistret. Att&lt;br&gt;fordringen på detta sätt överförs mellan två skilda register i samband med&lt;br&gt;att indrivningsuppdraget lämnas skapar speciella problem vid en ändring av&lt;br&gt;avgiftskonstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restavgifter inflyter till både uppbörds- och indrivningsmyndigheter, be-&lt;br&gt;roende på när skatten betalas. Enligt utredningens beräkningar inflöt&lt;br&gt;1987 125 milj.kr. i restavgifter till uppbördsmyndigheterna och 147 milj.kr. i&lt;br&gt;avgifter till kronofogdemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som har riktats mot restavgiften har främst gällt den omständig-&lt;br&gt;heten att avgiftens storlek inte är beroende av betalningsdröjsmålets längd.&lt;br&gt;Avgiften främjar, sägs det, visserligen en betalning på förfallodagen men inte&lt;br&gt;en skyndsam betalning därefter. Avgiften är ju densamma även om betalning&lt;br&gt;inflyter först sedan extra uppbörds- och kanske t.o.m. indrivningsåtgärder&lt;br&gt;har måst vidtagas. Likaså täcker inte avgiften det allmännas ränteförluster&lt;br&gt;och kostnader om dröjsmålet med betalningen är långvarigt. Kritik har&lt;br&gt;också riktats mot att den skattskyldiges avgiftskostnad är mycket hög vid&lt;br&gt;korta betalningsdröjsmål. Detta har enligt kritiken medfört att antalet ären-&lt;br&gt;den om befrielse från och nedsättning av restavgiften är stort hos beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser sammanfattningsvis att restavgiften skall fylla vissa&lt;br&gt;funktioner, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att främja den skattskyldiges intresse att betala på förfallodagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att stimulera en skyndsam betalning beträffande dem som försummat att&lt;br&gt;betala vid det ordinarie uppbördstillfället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att täcka uppbörds- och indrivningskostnaderna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att ersätta det allmännas ränteförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges kostnad bör alltså öka med betalningsdröjsmålets längd.&lt;br&gt;Frågan om vilken konstruktion som härvid är att föredra - periodvis uppräk-&lt;br&gt;nade avgiftspåslag eller en dröjsmålsränta i enlighet med räntelagens be-&lt;br&gt;stämmelser - har bedömts utifrån hur de olika alternativen uppfyller funk-&lt;br&gt;tionskraven och vilka övriga för- och nackdelar de har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar en konstruktion med fasta avgiftspåslag. Genom en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successiv uppräkning av avgiften på uppbörds- och indrivningsstadierna&lt;br&gt;främjas intresset av betalning före varje avgiftspåslag. Samtidigt relateras&lt;br&gt;avgiftens storlek till längden på betalningsdröjsmålet och det allmännas väx-&lt;br&gt;ande ränteförluster och kostnader för uppbörds- och indrivningsåtgärder.&lt;br&gt;Genom den stabilitet i kraven som fasta avgiftspåslag medför kan myndighe-&lt;br&gt;terna avisera de skattskyldiga om kontoställningen och ange avgiftens stor-&lt;br&gt;lek på utskickade krav. För de skattskyldiga blir avgiften mera rättvis än för&lt;br&gt;närvarande, vilket torde medföra en minskning av antalet ärenden om befri-&lt;br&gt;else och nedsättning. Ett fast avgiftspåslag är - jämfört med ett datamaski-&lt;br&gt;nelit uträknat räntebelopp - dessutom lätt att kontrollera och följa manuellt&lt;br&gt;för de skattskyldiga och för myndigheterna t.ex. när ett avgiftsbeslut över-&lt;br&gt;klagas eller en återbetalning av en del av skattebeloppet/avgiftsunderlaget&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit det ändamålsenligt att skilja på restavgiftens funk-&lt;br&gt;tioner hos uppbörds- och indrivningsmyndigheterna. Själva begreppet rest-&lt;br&gt;avgift härrör från en föråldrad ordning med särskild restföring av skatter och&lt;br&gt;avgifter som inte betalades till uppbördsmyndigheten. Utredningen vill i&lt;br&gt;stället för restavgift införa de nya begreppen uppbördsavgift och indrivnings-&lt;br&gt;avgift. Uppbördsavgift skall tas ut om skatten inte betalas vid det ordinarie&lt;br&gt;uppbördstillfället, indrivningsavgift kan i förekommande fall tas ut om skat-&lt;br&gt;tefordringen har lämnats till indrivning. Uppbörds- och indrivningsavgif-&lt;br&gt;terna skall sinsemellan vara samordnade på så vis att indrivningsavgiften&lt;br&gt;skall ses som en fortsättning på uppbördsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt har varit att varje avgiftspåslag bör ske senast vid den&lt;br&gt;tidpunkt då den skattskyldiges kreditkostnad på grund av den redan påförda&lt;br&gt;avgiften har blivit lägre än vad en alternativ bankränta skulle motsvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att uppbördsavgiften tas ut i två steg, nämligen med&lt;br&gt;2 % i anslutning till det ordinarie uppbördstillfället och med 6 % efter en av-&lt;br&gt;giftshöjning vid en senare tidpunkt på uppbördsstadiet. Vid valet av tid-&lt;br&gt;punkt för avgiftshöjningen har utredningen stannat vid att föreslå att höj-&lt;br&gt;ningen tidigast inträder en månad efter uppbördstillfället. Om beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten dessförinnan har utskickat en handling med betalningspåmin-&lt;br&gt;nelse, bör avgiftshöjningen i stället inträda först om den skattskyldige inte&lt;br&gt;betalar i enlighet med påminnelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje betalningsdröjsmål orsakar extra kostnader i den administrativa&lt;br&gt;uppbördshanteringen. Utredningen föreslår att en minimiavgift om 100 kr.&lt;br&gt;alltid skall tas ut, således även i de fallen skattebeloppen betalas inom enmå-&lt;br&gt;nadsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppbördsavgift som efter avgiftshöjningen uttas med 6 % ger i princip&lt;br&gt;staten tillräcklig ersättning för de ränteförluster och övriga kostnader som&lt;br&gt;uppstår under uppbördsstadiet och under de inledande månaderna på indriv-&lt;br&gt;ningsstadiet. Utredningen föreslår att nästa avgiftshöjning, nu i form av en&lt;br&gt;indrivningsavgift om 4 %, påförs vissa skuldposter fyra månader efter ut-&lt;br&gt;gången av den månad skattebeloppet registrerades i utsökningsregistret. In-&lt;br&gt;hämtat statistikmaterial visar att det är under de första månaderna på indriv-&lt;br&gt;ningsstadiet som flest skuldposter betalas fullt ut. Därefter avtar betalnings-&lt;br&gt;frekvensen på ett markant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar att indrivningsavgiften beräknas för en tid av om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kring ett år från skattens registrering i utsökningsregistret. Det är den tid&lt;br&gt;som en aktiv indrivning i allmänhet pågår. Med en uppbördsavgift om 6 %&lt;br&gt;och en indrivningsavgift om 4 % kommer den skattskyldiges sammantagna&lt;br&gt;kostnad för ”skattekrediten” ned till en nivå som är jämförbar med en av-&lt;br&gt;dragsgill marknadsränta om 14-17% först när indrivningen har pågått un-&lt;br&gt;der ca ett år. Enligt utredningens uppfattning är det därför inte motiverat&lt;br&gt;med ett ytterligare avgiftspåslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår i fråga om indrivningsavgiften att sådan avgift skall&lt;br&gt;påföras endast om den uppgår till minst 400 kr. Härigenom undantas de&lt;br&gt;skuldposter som vid avgiftstidpunkten understiger 10 000 kr. Den föreslagna&lt;br&gt;beloppsgränsen innebär att 70% av målen mot näringsidkare och 90% av&lt;br&gt;målen mot icke näringsidkare undantas från indrivningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har särskilt övervägt om det vid sidan av ett avgiftspåslag på&lt;br&gt;indrivningssidan är motiverat att beträffande vissa typfall påföra den skatt-&lt;br&gt;skyldige en särskild ränta. Av intresse är framför allt de fall när den skatt-&lt;br&gt;skyldige av kronofogdemyndigheten beviljas uppskov med betalningen. Ut-&lt;br&gt;redningen har emellertid inte funnit skäl att föreslå bestämmelser om sär-&lt;br&gt;skild ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår slutligen bestämmelser om befrielse från eller ned-&lt;br&gt;sättning av avgift. För en ändring av avgiftsuttaget förutsätts dock att sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger vid uppbördstillfället eller vid tidpunkten för resp, av-&lt;br&gt;giftshöjning. I de föreslagna bestämmelserna ges exempel på sådana sär-&lt;br&gt;skilda skäl men också exempel på omständigheter som inte bör medföra be-&lt;br&gt;frielse eller nedsättning. Med en tydlig reglering av rekvisiten för en avgifts-&lt;br&gt;ändring bör myndigheternas prövning av dessa ärenden kunna ske efter&lt;br&gt;schablon i en större utsträckning än i dag. Antalet ärenden om befrielse och&lt;br&gt;nedsättning bedöms dessutom minska med mer än hälften av den nuvarande&lt;br&gt;ärendemängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna avgiftskonstruktionen inverkar på avgiftsintäkterna på så-&lt;br&gt;väl uppbörds- som indrivningsstadierna. Utredningens förslag får också ad-&lt;br&gt;ministrativa återverkningar hos uppbörds- och kronofogdemyndigheterna.&lt;br&gt;Utredningen beräknar att förslaget sammantaget skulle medföra en årlig&lt;br&gt;nettoökning av statens intäkter av dröjsmålsavgifter i storleksordningen&lt;br&gt;70 - 75 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av RSV:s förslag om räntebestämmelser i Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;lagen om mervärdeskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ränteberäkning i samband med inbetalning och återbetal-&lt;br&gt;ning av mervärdeskatt saknas f.n. i lagen (1986:430) om mervärdeskatt&lt;br&gt;(ML). Förslag att införa ränta har tidigare lagts fram av olika utredningar&lt;br&gt;men inte föranlett lagstiftning. I riksdagen har flera motioner väckts med&lt;br&gt;förslag om att införa ränta vid återbetalning av mervärdeskatt. Regeringen&lt;br&gt;uppdrog i beslut 1985 - 09 - 05 åt riksskatteverket att utreda och efter samråd&lt;br&gt;med mervärdeskatteutredningen lägga fram förslag till bestämmelser om&lt;br&gt;ränta i lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria läggs fram förslag till såväl restitutionsränta som re-&lt;br&gt;spitränta och anståndsränta. Dessutom läggs fram förslag till ändrade be-&lt;br&gt;stämmelser om restavgift och om minsta belopp för återbetalning och inbe-&lt;br&gt;talning av skatt. Därutöver föreslås - förutom vissa smärre ändringar av re-&lt;br&gt;daktionell karaktär - att hänvisningen i 49 § sjätte stycket ML till uppbörds-&lt;br&gt;lagens bestämmelser om restitution ändras så att där direkt skrivs ut den re-&lt;br&gt;gel som även nu gäller, nämligen att länsstyrelsen har möjlighet att innehålla&lt;br&gt;en återbetalning i avvaktan på att ytterligare skatt kommer att påföras av&lt;br&gt;länsstyrelsen eller av skattedomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebestämmelserna inom andra lagar på skatte- och avgiftsområdet be-&lt;br&gt;skrivs kortfattat i kapitel 4.1 kapitel 5 beskrivs översiktligt bestämmelserna&lt;br&gt;om fastställelse av skatt beträffande mervärdeskatt och de nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelserna om restavgift. I kapitel 6 redovisas överväganden och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna för de bestämmelser om ränta och restavgift som ge-&lt;br&gt;nomförts senast har varit att ränta skall utgå huvudsakligen i syfte att kom-&lt;br&gt;pensera statsverket eller den enskilde för ränteförluster i samband med upp-&lt;br&gt;börd av skatt och avgifter, medan reglerna om restavgift skall vara ett på-&lt;br&gt;tryckningsmedel för att förmå de skattskyldiga att betala i rätt tid. Motsva-&lt;br&gt;rande utgångspunkter har förelegat vid utformningen av de nu framlagda&lt;br&gt;förslagen. Med hänsyn till mervärdeskattens nära samröre med inkomst-&lt;br&gt;taxeringen har förslagen om ränta i ML utformats med motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser i uppbördslagen som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om restitutionsränta har föreslagits att ränta dels skall utgå i samband&lt;br&gt;med återbetalning av överskjutande ingående skatt och dels vid återbetal-&lt;br&gt;ning av skatt efter fastställelsebeslut eller beslut av skattedomstol. Därvid&lt;br&gt;föreslås att delvis skilda regler skall gälla för ränteberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatt redovisas enligt huvudregeln i tidsperioder om två kalen-&lt;br&gt;dermånader. Återbetalning av överskjutande ingående skatt, d.v.s. enligt&lt;br&gt;avlämnad deklaration, gjordes under 1985 i knappt 400 000 fall till ett belopp&lt;br&gt;om cirka 45 miljarder kronor. Dessa deklarationer blir föremål för olika kon-&lt;br&gt;trollåtgärder. Normalt sett torde länsstyrelserna hinna kontrollera och be-&lt;br&gt;handla dessa s.k. negativa deklarationer under uppbördsmånaden och ytter-&lt;br&gt;ligare två månader, d.v.s. innan deklarationerna för nästa redovisningspe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riod kommer till länsstyrelsen. RSV föreslår därför att restitutionsränta vid&lt;br&gt;återbetalning av överskjutande ingående skatt enligt deklaration skall ske&lt;br&gt;först om återbetalning inte kan ske inom den nyss angivna tiden. Motsva-&lt;br&gt;rande regler har införts i lag om uppbörd av socialavgifter (SFS 1984:668).&lt;br&gt;Enligt denna lag skall en skattskyldig lämna en årsuppgift senast den 1 mars&lt;br&gt;och restitutionsränta skall utgå för återbetalningar som sker senare än den&lt;br&gt;30 juni samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av mervärdeskatt sker också på grund av att skattskyldig&lt;br&gt;fått nedsättning av skatten i beslut av länsstyrelsen eller skattedomstol. I&lt;br&gt;dessa fall kan lång tid ha förflutit sedan skatten inbetalades. Restitutionsrän-&lt;br&gt;tan föreslås därför införas även i dessa fall. Ränteberäkningen i dessa fall&lt;br&gt;påbörjas från utgången av uppbördsmånaden eller betalningsmånaden och&lt;br&gt;ränta skall beräknas till och med den månad då länsstyrelsen meddelat beslut&lt;br&gt;om återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsräntan föreslås beräknas efter den räntesats som motsvarar&lt;br&gt;halva det av riksbanken fastställda diskonto som gäller vid utgången av när-&lt;br&gt;mast föregående kalenderår. Ränta som understiger femtio kronor skall inte&lt;br&gt;återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Respitränta m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att införa restitutionsränta föreslås - i likhet med vad som gäller&lt;br&gt;andra skatteslag - motsvaras av en skyldighet att utge respitränta när ytterli-&lt;br&gt;gare mervärdeskatt fastställs sedan den ordinarie fastställelsedagen passe-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Respiträntan föreslås i likhet med bestämmelserna i uppbördslagen beräk-&lt;br&gt;nas efter den räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto&lt;br&gt;som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår med tillägg av&lt;br&gt;tre procentenheter. Ränta som understiger femtio kronor påförs inte. Re-&lt;br&gt;spitränta bör inte heller påföras för längre tid än två år. Ändrade regler för&lt;br&gt;att påföra restavgift föreslås också. Dessa innebär i princip att restavgift på-&lt;br&gt;förs först om den skattskyldige inte betalat deklarerad skatt eller skatt enligt&lt;br&gt;ett beslut i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de nya reglerna om respitränta och restavgift kommer en&lt;br&gt;skattskyldig som lämnar sin deklaration i rätt tid utan betalning att påföras&lt;br&gt;restavgift. Den skattskyldige som inte lämnar någon deklaration utan avvak-&lt;br&gt;tar ett fastställelsebeslut (skönsbeskattning) kommer att påföras respitränta.&lt;br&gt;Eftersom påförd ränta i skönsbeskattningsfallen normalt kommer att under-&lt;br&gt;stiga påförd restavgift föreslås att respitränta skall uppgå till minst det be-&lt;br&gt;lopp som en påförd restavgift skulle ha uppgått till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom andra skatteslag finns bestämmelser om att den som fått anstånd med&lt;br&gt;betalning av skatt i avvaktan på att beskattningsfrågan avgörs av skattedom-&lt;br&gt;stol skall erlägga ränta för den skattekredit han erhåller. Även på mervärde-&lt;br&gt;skattens område föreslås sådana bestämmelser införas. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;har utformats i enlighet med motsvarande bestämmelser i uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta föreslås således beräknas från utgången av den månad då&lt;br&gt;skatten skulle ha betalats om anstånd inte medgetts t.o.m. den månad då&lt;br&gt;anståndstiden går till ända. I underlaget för ränteberäkningen skall ingå hela&lt;br&gt;det belopp som anståndet innefattar. Räntan beräknas efter det diskonto&lt;br&gt;som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår med tillägg av&lt;br&gt;tre procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringsförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i 42 § ML om att skatten för viss redovis-&lt;br&gt;ningsperiod förfaller till betalning senast viss dag föreslås ändrade. Bestäm-&lt;br&gt;melserna får i stället den innebörden att skatt skall betalas senast viss dag.&lt;br&gt;Detta är en följd av att restavgiftsbestämmelserna getts en annan innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning och återbetalning av mervärdeskatt skall ske om skattebelop-&lt;br&gt;pet inte understiger 25 kronor. I likhet med vad som gäller beträffande&lt;br&gt;punktskatter föreslås en höjning av beloppsgränsen till 50 kronor. Därutöver&lt;br&gt;föreslås vissa smärre följdändringar av 49 § fjärde och femte styckena ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 7 redovisas vissa ekonomiska effekter av de nu föreslagna räntebe-&lt;br&gt;stämmelserna. Förslaget om ränta i ML torde inte medföra några större eko-&lt;br&gt;nomiska konsekvenser för statsverket. Statsverkets ränteutbetalningar kom-&lt;br&gt;mer troligen att understiga ränteintäkterna och det förändrade restavgiftsut-&lt;br&gt;taget med några miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-01-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar&lt;br&gt;Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Björn Karls-&lt;br&gt;son och kammarrättsassessorn Karin Almgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 54 § 3 mom. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 53 § 2 mom., 68 § 4 mom. och 77 a § ordet ”restavgift” i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot ”dröjsmålsavgift” i motsvarande former,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 22 och 32 §§, 49 § 4 mom., 51 §, 58 § 1 och 2 mom., 59, 64, 66 och&lt;br&gt;67 §§, 69 § 2 mom. samt 75 a, 76 och 77 b §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införs fyra nya moment, 58 § 3-6 mom. och en ny&lt;br&gt;paragraf, 78 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet beslutar i fråga&lt;br&gt;om beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;samt debitering av preliminär B-&lt;br&gt;skatt och slutlig, kvarstående och&lt;br&gt;tillkommande skatt. Skattemyndig-&lt;br&gt;het fastställer också avgiftsunderlag&lt;br&gt;för egenavgifter. Skatt, avgift och&lt;br&gt;ränta enligt denna lag utgår i helt&lt;br&gt;krontal, varvid öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet beslutar i fråga&lt;br&gt;om beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;samt debitering av preliminär B-&lt;br&gt;skatt och slutlig, kvarstående och&lt;br&gt;tillkommande skatt. Skattemyndig-&lt;br&gt;het fastställer också avgiftsunderlag&lt;br&gt;för egenavgifter. Skatt, avgift och&lt;br&gt;ränta beräknas enligt denna lag i helt&lt;br&gt;krontal, varvid öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta). Ränte-&lt;br&gt;belopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst ka-&lt;br&gt;lenderår efter en räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda dis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konto som gällde vid utgången av närmast föregående kalenderår med till-&lt;br&gt;lägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter&lt;br&gt;utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som&lt;br&gt;gäller för debiteringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av respitränta gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i den tillkommande skatten inte inräknas skattetillägg eller försenings-&lt;br&gt;avgift enligt taxeringslagen och inte heller kvarskatteavgift och respitränta;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår från och med den 1&lt;br&gt;maj året näst efter taxeringsåret,&lt;br&gt;dock att ränta på ö-skatteränta, re-&lt;br&gt;stitutionsränta och skatt, som åter-&lt;br&gt;betalts enligt 68 § 2 mom. och ingår&lt;br&gt;i tillkommande skatt, skall utgå från&lt;br&gt;utgången av den månad, då belop-&lt;br&gt;pet utbetalts; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår till och med den&lt;br&gt;månad då skatten förfaller till betal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på re-&lt;br&gt;spitränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta tas ut från och med den&lt;br&gt;19 april året näst efter taxeringsåret,&lt;br&gt;dock att ränta på ö-skatteränta, re-&lt;br&gt;stitutionsränta och skatt, som åter-&lt;br&gt;betalts enligt 68 § 2 mom. och ingår i&lt;br&gt;tillkommande skatt, skall tas ut från&lt;br&gt;utgången av den månad, då belop-&lt;br&gt;pet utbetalts; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta tas ut till och med den&lt;br&gt;dag då skatten förfaller till betal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens rubrik 1974:771&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 § 4 mom. prop. 1991/92:82.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Den som har fått anstånd enligt 1 eller 2 a mom. skall betala ränta&lt;br&gt;(anståndsränta') för den del av anståndsbeloppet som skall betalas senast vid&lt;br&gt;anståndstidens utgång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna i 32 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta utgår från ut-&lt;br&gt;gången av den månad, då beloppet&lt;br&gt;skulle ha betalats om anstånd inte&lt;br&gt;medgetts, till och med den månad,&lt;br&gt;då anståndstiden gått ut eller, om&lt;br&gt;beloppet betalats dessförinnan, till&lt;br&gt;och med den månad betalning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls den skattskyldiges yrkande&lt;br&gt;i omprövningsärendet av skattemyn-&lt;br&gt;digheten eller bifaller domstol ett&lt;br&gt;överklagande skall betald ränta åter-&lt;br&gt;betalas. På återbetalat belopp beräk-&lt;br&gt;nas restitutionsränta. I fråga om rän-&lt;br&gt;teberäkningen gäller i tillämpliga de-&lt;br&gt;lar bestämmelserna i 69 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 58 § gäller i&lt;br&gt;fråga om anståndsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta tas ut från den dag,&lt;br&gt;då beloppet skulle ha betalats om&lt;br&gt;anstånd inte medgetts, till och med&lt;br&gt;den dag, då anståndstiden gått ut el-&lt;br&gt;ler, om beloppet betalats dessförin-&lt;br&gt;nan, till och med den dag betalning&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls den skattskyldiges yrkande&lt;br&gt;i omprövningsärendet av skattemyn-&lt;br&gt;digheten eller bifaller domstol ett&lt;br&gt;överklagande skall betald ränta åter-&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan anstånd har meddelats, får&lt;br&gt;den av anståndet omfattade skatten &amp;lt;&lt;br&gt;inte indrivas under tiden för anstån- i&lt;br&gt;det, ej heller får restavgift uttagas för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skattskyldig berättigad att få tillbaka för mycket erlagd skatt, får denna&lt;br&gt;tagas i anspråk för betalning av skatt, som avses med anståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anståndstiden gått till ända&lt;br&gt;utan att skatten tillfullo har betalats,&lt;br&gt;skall den skattskyldige erlägga rest-&lt;br&gt;avgift på den del av skatten, som då&lt;br&gt;var obetald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan anstånd har meddelats, får&lt;br&gt;den av anståndet omfattade skatten&lt;br&gt;inte indrivas under tiden för anstån-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anstånd medgetts, tas dröjs-&lt;br&gt;målsavgift enligt 58 § ut endast på den&lt;br&gt;del av skatten som inte har betalats&lt;br&gt;senast vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Har skattskyldig eller ar-&lt;br&gt;betsgivare som gjort skatteavdrag&lt;br&gt;underlåtit att inbetala skatt i tid och&lt;br&gt;ordning, som är föreskriven i denna&lt;br&gt;lag, skall restavgift utgå. Denna skall&lt;br&gt;beräknas efter sex öre för varje hel&lt;br&gt;krona av den del av skatten, som så-&lt;br&gt;lunda inte har betalats, dock inte&lt;br&gt;mindre än femtio kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som avses i första&lt;br&gt;stycket, skall utöver restavgift erlägga&lt;br&gt;tilläggsavgift för varje påbörjad tid-&lt;br&gt;rymd av sex månader utöver den&lt;br&gt;första efter utgången av den upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Har en skattskyldig eller&lt;br&gt;en arbetsgivare som gjort skatteav-&lt;br&gt;drag inte betalat in skatt, kvarskatte-&lt;br&gt;avgift eller ränta i tid och ordning,&lt;br&gt;som är föreskriven i denna lag, skall&lt;br&gt;en avgift (dröjsmålsavift) tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bördsmånad, under vilken skatten&lt;br&gt;rätteligen skolat erläggas, intill dess&lt;br&gt;skatten inbetalas eller storleken av&lt;br&gt;det belopp som arbetsgivaren är skyl-&lt;br&gt;dig att betala blivit bestämd enligt&lt;br&gt;77 §. Tilläggsavgift skall för varje så-&lt;br&gt;dan tidrymd beräknas till fyra öre för&lt;br&gt;varje hel krona av den del av skatten,&lt;br&gt;som inte har erlagts, dock ej mer än&lt;br&gt;tolv öre för hel krona. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lagom restavgift tilläm-&lt;br&gt;pas även i fråga om tilläggsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta moment jämställs med&lt;br&gt;inbetalning av skatt att verkställighet&lt;br&gt;har skett eller säkerhet har tagits emot&lt;br&gt;enligt lagen (1978:880) om betal-&lt;br&gt;ningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Då särskilda omständig-&lt;br&gt;heter därtill föranleda, må befrielse&lt;br&gt;från skyldighet att erlägga restavgift&lt;br&gt;meddelas av skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket äger meddela&lt;br&gt;föreskrifter i fråga om befrielse från&lt;br&gt;skyldighet att erlägga restavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Dröjsmålsavgift tas, om&lt;br&gt;inte annat sägs nedan eller i 3 eller 4&lt;br&gt;mom., ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent på belopp som beta-&lt;br&gt;las före utgången av den månad då&lt;br&gt;beloppet förfaller till betalning&lt;br&gt;(förfallomånaden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fyra procent på belopp som be-&lt;br&gt;talas underförstå månaden efterför-&lt;br&gt;fallomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sex procent på belopp som beta-&lt;br&gt;las under andra månaden efter förfal-&lt;br&gt;lomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sex procent, med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet för varje påbörjad yt-&lt;br&gt;terligare månad, på belopp som beta-&lt;br&gt;las efter andra månaden efter förfal-&lt;br&gt;lomånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift tas ut med två&lt;br&gt;procent på belopp som betalas inom&lt;br&gt;tio dagar från den dag då beloppet&lt;br&gt;förföll till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Dröjsmålsavgiften är&lt;br&gt;minst 100 kronor. Om det ursprung-&lt;br&gt;ligen obetalda beloppet är mindre än&lt;br&gt;100 kronor, får dröjsmålsavgift dock&lt;br&gt;endast tas ut med motsvarande be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. Har den skattskyldige el-&lt;br&gt;ler arbetsgivaren skriftligen påmints&lt;br&gt;om sin betalningsskyldighet och sker&lt;br&gt;betalning senast viss i påminnelsen&lt;br&gt;angiven dag, skall dröjsmålsavgift tas&lt;br&gt;ut som om betalning skett den dag&lt;br&gt;påminnelsen sändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte ifråga&lt;br&gt;om påminnelse av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten sedan myndigheten beviljat&lt;br&gt;uppskov med betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m. Vid tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna paragraf jäm-&lt;br&gt;ställs med inbetalning av skatt att&lt;br&gt;verkställighet har skett eller säkerhet&lt;br&gt;har tagits emot enligt lagen&lt;br&gt;(1978:880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 m o m. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger kronofogdemyndigheten att verkställa indrivning av skatt.&lt;br&gt;Därvid får verkställighet enligt utsökningsbalken äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om indrivning av&lt;br&gt;skatt skall också tillämpas på indriv-&lt;br&gt;ning av kvarskatteavgift, restavgift,&lt;br&gt;tilläggsavgift, förseningsavgift eller&lt;br&gt;ränta enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten tillkommande fordran,&lt;br&gt;som får uttagas genom utmätning&lt;br&gt;utan föregående dom, indrives i&lt;br&gt;samma ordning som skatt enligt&lt;br&gt;denna lag, dock att införsel ej får&lt;br&gt;äga rum vid indrivningen. Restavgift&lt;br&gt;utgår enligt 58 § 1 mom. Under den&lt;br&gt;tid, då sådan fordran är föremål för&lt;br&gt;indrivning genom kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighets försorg, beräknas ej ränta&lt;br&gt;som på grund av särskild föreskrift&lt;br&gt;skall utgå efter förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om indrivning av&lt;br&gt;skatt skall också tillämpas på indriv-&lt;br&gt;ning av kvarskatteavgift, dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift och ränta enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten tillkommande fordran,&lt;br&gt;som får uttagas genom utmätning&lt;br&gt;utan föregående dom, indrives i&lt;br&gt;samma ordning som skatt enligt&lt;br&gt;denna lag, dock att införsel ej får&lt;br&gt;äga rum vid indrivningen. Dröjs-&lt;br&gt;målsavgift tas därvid ut enligt 58 §&lt;br&gt;2-4 mom. Dröjsmålsavgift tas dock&lt;br&gt;inte ut i fråga om fordran på vilken&lt;br&gt;enligt särskild föreskrift skall beräk-&lt;br&gt;nas ränta efter förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av debiterad skatt, Avskrivning av debiterad skatt,&lt;br&gt;kvarskatteavgift eller ränta må äga avgift eller ränta må äga rum:&lt;br&gt;rum:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar och fordringen&lt;br&gt;ej kan uttas genom införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken, dock att av-&lt;br&gt;skrivning icke må ske för fordran, för vilken fast egendom svarar, med&lt;br&gt;mindre utretts att betalning för fordringen icke kunnat vinnas ur egendo-&lt;br&gt;men;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) då upplysning icke kunnat erhållas om skattskyldigs vistelseort eller&lt;br&gt;skattskyldig icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade upplys-&lt;br&gt;ningar antagits uppehålla sig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) då den skattskyldige vistas utomlands och kronofogdemyndigheten vid-&lt;br&gt;tagit åtgärd för att driva in fordringen i utlandet utan att uppnå något resultat&lt;br&gt;eller avstått från sådan åtgärd därför att den framstått som utsiktslös eller&lt;br&gt;inte var försvarlig med hänsyn till kostnaderna för förfarandet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) då fordran icke överstiger trehundra kronor och förutsättningar för öv-&lt;br&gt;rigt föreligga för avskrivning enligt föreskrifter av regeringen eller myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) då fordran preskriberats eller bortfallit på grund av ackord som antagits&lt;br&gt;enligt 62 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av preliminär skatt må i annat fall än då skattefordran bortfal-&lt;br&gt;lit på grund av ackord icke äga rum förrän efter utgången av andra uppbörds-&lt;br&gt;året efter det, under vilket skatten förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av kvarstående och tillkommande skatt må i annat fall än då&lt;br&gt;skattefordran bortfallit på grund av ackord icke äga rum förrän efter ut-&lt;br&gt;gången av det uppbördsår, under vilket skatten förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då arbetsgivare jämlikt 75 § är ansvarig för arbetstagares skatt, må av-&lt;br&gt;skrivning av denna icke äga rum, förrän det befunnits, att skatten av anled-&lt;br&gt;ning, som i första stycket sägs, ej heller kan utfås av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger föreskriva att&lt;br&gt;avskrivning av skattefordran hos juridisk person i särskilda fall får äga rum&lt;br&gt;före de tidpunkter som angivits i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om avkortning och avskriv-&lt;br&gt;ning av skatt, kvarskatteavgift eller&lt;br&gt;ränta prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning medför icke ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; På skatt, kvarskatteav-&lt;br&gt;gift och respitränta, som återbetalas&lt;br&gt;enligt 68 § 2 mom. och vid utbetal-&lt;br&gt;ning av skatt eller ränta, som har in-&lt;br&gt;nehållits med stöd av 68 § 4 mom.&lt;br&gt;andra stycket, utgår ränta (restitu-&lt;br&gt;tionsränta). Restitutionsränta ut-&lt;br&gt;går för visst kalenderår efter en rän-&lt;br&gt;tesats som motsvarar halva det av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om avkortning och avskriv-&lt;br&gt;ning av skatt, avgift eller ränta prö-&lt;br&gt;vas av skattemyndigheten,&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. På skatt, avgift och ränta,&lt;br&gt;som återbetalas enligt 68 § 2 mom.&lt;br&gt;och vid utbetalning av skatt eller&lt;br&gt;ränta, som har innehållits med stöd&lt;br&gt;av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår&lt;br&gt;ränta (restitutionsränta). Resti-&lt;br&gt;tutionsränta utgår för visst kalen-&lt;br&gt;derår efter en räntesats som motsva-&lt;br&gt;rar halva det av riksbanken fast-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställda diskonto som gällde vid ut-&lt;br&gt;gången av närmast föregående ka-&lt;br&gt;lenderår. För tid som infaller efter&lt;br&gt;utgången av det år då beslut om&lt;br&gt;återbetalning fattas tillämpas dock&lt;br&gt;den räntesats som gäller för det året.&lt;br&gt;Räntesatsen bestäms till procenttal&lt;br&gt;med högst en decimal, som i före-&lt;br&gt;kommande fall avrundas uppåt.&lt;br&gt;Räntebelopp som understiger 50&lt;br&gt;kronor betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksbanken fastställda diskonto som&lt;br&gt;gällde vid utgången av närmast före-&lt;br&gt;gående kalenderår. För tid som in-&lt;br&gt;faller efter utgången av det år då be-&lt;br&gt;slut om återbetalning fattas tilläm-&lt;br&gt;pas dock den räntesats som gäller för&lt;br&gt;det året. Räntesatsen bestäms till&lt;br&gt;procenttal med högst en decimal,&lt;br&gt;som i förekommande fall avrundas&lt;br&gt;uppåt. Räntebelopp som understi-&lt;br&gt;ger 50 kronor betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret har betalts som&lt;br&gt;preliminär skatt, och på belopp, som avser överskjutande ingående mer-&lt;br&gt;värdeskatt, från utgången av taxeringsåret och på annat belopp från ut-&lt;br&gt;gången av den månad, då det har betalts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit&lt;br&gt;till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1991/92:82.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss&lt;br&gt;del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet av-&lt;br&gt;räknas mot det elller de belopp som sist har betalts; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta&lt;br&gt;inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade&lt;br&gt;beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att återbetala&lt;br&gt;vad han sålunda uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om till-&lt;br&gt;kommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 49 § 4 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;och 75 a § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och arbetsta-&lt;br&gt;gare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krä-&lt;br&gt;vas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyl-&lt;br&gt;dighet att betala skattebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det ut-&lt;br&gt;tagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt. Införsel får&lt;br&gt;dock ej beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare eller arbetstagare,&lt;br&gt;som är skyldig att betala mot under-&lt;br&gt;lätet skatteavdrag svarande belopp,&lt;br&gt;skall också betala restavgift på be-&lt;br&gt;loppet.Arbetsgivare eller arbetsta-&lt;br&gt;gare, som är skyldig att betala mot&lt;br&gt;underlätet skatteavdrag svarande&lt;br&gt;belopp, skall också betala dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare efter ompröv-&lt;br&gt;ning eller överklagande av skatte-&lt;br&gt;myndighets beslut har funnits inte&lt;br&gt;vara ansvarig för arbetstagares&lt;br&gt;skatt, skall skattemyndigheten till&lt;br&gt;arbetsgivaren återbetala skatt, som&lt;br&gt;han har betalat för arbetstagaren,&lt;br&gt;samt betald restavgift. På skattebe-&lt;br&gt;loppet beräknas restitutionsränta. I&lt;br&gt;fråga om ränteberäkningen gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;69 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står arbetsgivare i skuld för re-&lt;br&gt;stförd skatt eller arbetstagares skatt,&lt;br&gt;för vilken betalningsskyldighet har&lt;br&gt;ålagts honom, har han dock rätt att&lt;br&gt;få ut endast vad som överstiger det&lt;br&gt;obetalda skattebeloppet och restav-&lt;br&gt;gift. I lagen (1985:146) om avräk-&lt;br&gt;ning vid återbetalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter finns också föreskrifter som&lt;br&gt;begränsar rätten till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagares skatt uttagits h&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förfallodag räknas därvid den&lt;br&gt;dag då beloppet skulle ha betalats om&lt;br&gt;skatteavdrag hade gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare efter ompröv-&lt;br&gt;ning eller överklagande av skatte-&lt;br&gt;myndighets beslut har funnits inte&lt;br&gt;vara ansvarig för arbetstagares&lt;br&gt;skatt, skall skattemyndigheten till&lt;br&gt;arbetsgivaren återbetala skatt, som&lt;br&gt;han har betalat för arbetstagaren,&lt;br&gt;samt betald dröjsmålsavgift. På skat-&lt;br&gt;tebeloppet beräknas restitutions-&lt;br&gt;ränta. I fråga om ränteberäkningen&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 69 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står arbetsgivare i skuld för re-&lt;br&gt;stförd skatt eller arbetstagares skatt,&lt;br&gt;för vilken betalningsskyldighet har&lt;br&gt;ålagts honom, har han dock rätt att&lt;br&gt;få ut endast vad som överstiger det&lt;br&gt;obetalda skattebeloppet och dröjs-&lt;br&gt;målsavgift. I lagen (1985:146) om&lt;br&gt;avräkning vid återbetalning av skat-&lt;br&gt;ter och avgifter finns också föreskrif-&lt;br&gt;ter som begränsar rätten till återbe-&lt;br&gt;talning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare, skall, om indrivnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvitto överlämmnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmärkas på in-&lt;br&gt;drivningskvittot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 75 § får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den arbetsgi-&lt;br&gt;vare som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt&lt;br&gt;styrka, att han har betalat skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får hos&lt;br&gt;arbetstagaren driva in beloppet i den&lt;br&gt;ordning som gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt. Införsel får dock inte beviljas.&lt;br&gt;Arbetstagaren skall betala restavgift&lt;br&gt;på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om arbets-&lt;br&gt;givarens regressfordran enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får hos&lt;br&gt;arbetstagaren driva in beloppet i den&lt;br&gt;ordning som gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt. Införsel får dock inte beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gift skattskyldig icke i före-&lt;br&gt;skriven tid och ordning inbetalat&lt;br&gt;skatt som påförts på grund av sådan&lt;br&gt;inkomst som avses i tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 52 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), är maken&lt;br&gt;jämte den skattskyldige betalnings-&lt;br&gt;skyldig för skattebeloppet jämte rest-&lt;br&gt;avgift. Beloppet får uttagas hos ma-&lt;br&gt;ken i den ordning som gäller för in-&lt;br&gt;drivning av skatt som påförts ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gift skattskyldig icke i före-&lt;br&gt;skriven tid och ordning inbetalat&lt;br&gt;skatt som påförts på grund av sådan&lt;br&gt;inkomst som avses i tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 52 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), är maken&lt;br&gt;jämte den skattskyldige betalnings-&lt;br&gt;skyldig för skattebeloppet. Beloppet&lt;br&gt;får uttagas hos maken i den ordning&lt;br&gt;som gäller för indrivning av skatt&lt;br&gt;som påförts honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makes ansvarighet enligt första stycket avser det belopp som utgör skillna-&lt;br&gt;den mellan den skattskyldige debiterad skatt på grund av inkomst och den&lt;br&gt;skatt på grund av inkomst som skulle ha påförts den skattskyldige om denne&lt;br&gt;icke haft att erlägga skatt för inkomst som avses i första stycket. Skatt, som&lt;br&gt;har erlagts på annat sätt än genom indrivning hos den skattskyldiges make,&lt;br&gt;anses i första hand avse annat än inkomst enligt första stycket. I fråga om&lt;br&gt;betalning av skatt enligt detta stycke äger bestämmelserna i 29 § första&lt;br&gt;stycket motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om makes betalningsskyldighet enligt första och andra styckena&lt;br&gt;skall fattas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 75 och 77§§ får&lt;br&gt;beslut om betalningsskyldighet som&lt;br&gt;fattas efter uppbördsårets utgång an-&lt;br&gt;ses gälla belopp hänförligt till den&lt;br&gt;sista uppbördsmånaden under upp-&lt;br&gt;bördsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skatt, avgift och ränta som förfallit till betalning före&lt;br&gt;den 1 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisning i annan lag till bestämmelser om restavgift i uppbördslagen Prop. 1991/92:93&lt;br&gt;(1953:272) avser dessa bestämmelser i deras lydelse intill den 1 januari 1993. Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 30 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 9 och 30 §§ skall betecknas 12 § respektive 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 7,10, nya 12 och 13, 21, 24, 27 a, 28, 31, 32, 34, 50, 75 och 76 §§&lt;br&gt;samt rubriken närmast före 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 8 § skall lyda ”Beräkning av månadsavgift”,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 §, och närmast före nya&lt;br&gt;12 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 §;&lt;br&gt;utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas;&lt;br&gt;årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret;&lt;br&gt;redaravgift: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt&lt;br&gt;skall betalas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restitutionsränta: ränta enligt 24 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anståndsränta: ränta enligt anståndsränta: ränta enligt&lt;br&gt;30 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respitränta: ränta enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger medge att ar-&lt;br&gt;betsgivare redovisar och betalar må-&lt;br&gt;nadsavgift inom viss tid efter den dag&lt;br&gt;då avgiften annars skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten z Stockholms&lt;br&gt;län kan om särskilda skäl föreligger&lt;br&gt;medge att sådan arbetsgivare som&lt;br&gt;avses i 3§ första stycket sista me-&lt;br&gt;ningen redovisar och betalar arbets-&lt;br&gt;givaravgifter i annan ordning än som&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger medge arbets-&lt;br&gt;givare anstånd med att redovisa må-&lt;br&gt;nadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger medge att så-&lt;br&gt;dan arbetsgivare som avses i 3§&lt;br&gt;första stycket sista meningen redovi-&lt;br&gt;sar arbetsgivaravgifter i annan ord-&lt;br&gt;ning än som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om anstånd skall ha&lt;br&gt;kommit in till skattemyndigheten se-&lt;br&gt;nast den dag då deklarationen skulle&lt;br&gt;ha lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras förutsättningarna för an-&lt;br&gt;ståndet innan anståndstiden gått ut&lt;br&gt;skall anståndet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om månadsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om månadsavgift m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadsavgift skall beslutas för varje månad med ledning av uppbördsde-&lt;br&gt;klaration och övriga tillgängliga handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 1 mars året efter utgifts-&lt;br&gt;året får beslut om månadsavgift er-&lt;br&gt;sättas med beslut om årsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 1 mars året efter utgifts-&lt;br&gt;året får beslut om månadsavgift er-&lt;br&gt;sättas med beslut om årsavgift. I ett&lt;br&gt;beslut om årsavgift får arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna hänföras till den sista måna-&lt;br&gt;den under utgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren inte lämnat uppbördsdeklaration eller kan på grund av&lt;br&gt;brister i arbetsgivarens uppgifter, bokföring eller anteckningar om utgiven&lt;br&gt;lön underlaget för den avgift som skall beslutas inte beräknas tillförlitligt,&lt;br&gt;skall det uppskattas av skattemyndigheten efter vad som bedöms vara skäligt&lt;br&gt;med hänsyn till föreliggande omständigheter såsom verksamhetens art och&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av månadsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9§)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadsavgiften skall betalas till&lt;br&gt;den skattemyndighet till vilken upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration skall lämnas och&lt;br&gt;inom den tid som gäller för deklara-&lt;br&gt;tionens avlämnande. I övrigt skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 52 § uppbördsla-&lt;br&gt;gen (1953:272) om inbetalning till-&lt;br&gt;lämpas. Vad där sägs om inbetalning&lt;br&gt;från landsting och kommun av preli-&lt;br&gt;minär A-skatt som innehållits ge-&lt;br&gt;nom skatteavdrag gäller också i&lt;br&gt;fråga om månadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arbetsgivare betalat in ett&lt;br&gt;lägre belopp än som enligt upp-&lt;br&gt;bördsdeklarationen skall betalas&lt;br&gt;som arbetsgivaravgifter, särskild lö-&lt;br&gt;neskatt och innehållen skatt skall&lt;br&gt;beloppet i första hand räknas som&lt;br&gt;betalning av den innehållna skatten&lt;br&gt;och därefter som betalning av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifterna .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadsavgift som beslutats enligt&lt;br&gt;11 § skall betalas till den skattemyn-&lt;br&gt;dighet till vilken uppbördsdeklara-&lt;br&gt;tion skall lämnas och inom den tid&lt;br&gt;som gäller för deklarationens avläm-&lt;br&gt;nande. Har anstånd med redovis-&lt;br&gt;ningen medgetts enligt 7§ skall må-&lt;br&gt;nadsavgiften betalas senast den dag&lt;br&gt;då deklarationen skall lämnas enligt&lt;br&gt;anståndsbeslutet eller den tidigare&lt;br&gt;dag skattemyndigheten bestämmer. I&lt;br&gt;övrigt skall bestämmelserna i 52 §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) om inbe-&lt;br&gt;talning tillämpas. Vad där sägs om&lt;br&gt;inbetalning från landsting och kom-&lt;br&gt;mun av preliminär A-skatt som in-&lt;br&gt;nehållits genom skatteavdrag gäller&lt;br&gt;också i fråga om månadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter som har beslu-&lt;br&gt;tats på annat sätt än enligt 11 § skall&lt;br&gt;betalas till den skattemyndighet som&lt;br&gt;fattat beslutet och inom den tid som&lt;br&gt;skattemyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arbetsgivare betalat in ett&lt;br&gt;lägre belopp än som enligt upp-&lt;br&gt;bördsdeklarationen eller särskilt be-&lt;br&gt;slut skall betalas som arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter, särskild löneskatt och inne-&lt;br&gt;hållen skatt skall beloppet i första&lt;br&gt;hand räknas som betalning av den&lt;br&gt;innehållna skatten och därefter som&lt;br&gt;betalning av arbetsgivaravgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Förutvarande 12 § upphävd genom 1990:1318.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(30 §) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har omprövning begärts av ett beslut om arbetsgivaravgifter eller har ett&lt;br&gt;sådant beslut överklagats eller kan annars avgiftsbeloppet antas komma att&lt;br&gt;sättas ned får skattemyndigheten medge anstånd med betalningen. Därvid&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 49 § 1, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) i till-&lt;br&gt;lämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått anstånd skall betala ränta (anståndsränta) för den del av&lt;br&gt;anståndsbeloppet för vilket betalningsskyldighet kvarstår vid anståndstidens&lt;br&gt;utgång. Anståndsränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som&lt;br&gt;med tre procentenheter överstiger det av riksbanken fastställda diskonto&lt;br&gt;som gällde vid utgången av det föregående året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta utgår från och med&lt;br&gt;månaden efter den, då beloppet&lt;br&gt;skulle ha erlagts om anstånd inte&lt;br&gt;hade medgetts, till och med den må-&lt;br&gt;nad, då anståndstiden gått ut eller,&lt;br&gt;om betalning skett dessförinnan, till&lt;br&gt;och med den månad betalning skett.&lt;br&gt;Anståndsränta som understiger 50&lt;br&gt;kronor skall dock inte påföras. Öre-&lt;br&gt;tal som uppkommer vid ränteberäk-&lt;br&gt;ningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls arbetsgivarens yrkande av&lt;br&gt;skattemyndigheten skall erlagd ränta&lt;br&gt;återbetalas. Bifaller domstol ett&lt;br&gt;överklagande skall erlagd ränta åter-&lt;br&gt;betalas sedan domen vunnit laga&lt;br&gt;kraft. På återbetalat belopp beräknas&lt;br&gt;restitutionsränta. I fråga om räntebe-&lt;br&gt;räkningen gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 58 § uppbörds-&lt;br&gt;lagen gäller i fråga om anstånds-&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om befrielse från anstånds-&lt;br&gt;ränta gäller bestämmelserna i 49 § 5&lt;br&gt;mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta utgår från den dag,&lt;br&gt;då beloppet skulle ha erlagts om an-&lt;br&gt;stånd inte hade medgetts, till och&lt;br&gt;med den dag, då anståndstiden gått&lt;br&gt;ut eller, om betalning skett dessför-&lt;br&gt;innan, till och med den dag betal-&lt;br&gt;ning skett. Anståndsränta som un-&lt;br&gt;derstiger 50 kronor skall dock inte&lt;br&gt;påföras. Öretal som uppkommer vid&lt;br&gt;ränteberäkningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls arbetsgivarens yrkande&lt;br&gt;skall erlagd ränta återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får befria en&lt;br&gt;arbetsgivare helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala anstånds-&lt;br&gt;ränta, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta (respitränta) skall beta-&lt;br&gt;las på avgiftsbelopp som avses i 12 §&lt;br&gt;andra stycket om beloppet inte upp-&lt;br&gt;skattats med stöd av 10 § tredje&lt;br&gt;stycket i avsaknad av uppbördsde-&lt;br&gt;klaration. I vgiftsbeloppet skall inte&lt;br&gt;inräknas avgiftstillägg. Ränta beräk-&lt;br&gt;nas för visst kalenderår efter en ränte-&lt;br&gt;sats som motsvarar det av riksbanken&lt;br&gt;fastställda diskonto som gällde vid&lt;br&gt;utgången av närmast föregående ka-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Förutvarande 13 § upphävd genom 1990:1318.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Förutvarande 14 § upphävd genom 1987:563.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenderår med tillägg av tre procenten-&lt;br&gt;heter. Vid beräkning av ränta för tid&lt;br&gt;som infaller efter utgången av det är&lt;br&gt;då avgiften debiteras tillämpas dock&lt;br&gt;den räntesats som gäller för debite-&lt;br&gt;ringsåret. Ränta beräknas från den&lt;br&gt;dag, då avgiften skulle ha betalats en-&lt;br&gt;ligt 12 § första stycket, till och med&lt;br&gt;den dag då avgiften skall betalas en-&lt;br&gt;ligt skattemyndighetens beslut. Ränta&lt;br&gt;på avgiftsbelopp, som motsvarar tidi-&lt;br&gt;gare återbetalat belopp, skall dock&lt;br&gt;beräknas från utgången av den må-&lt;br&gt;nad, då beloppet återbetalades.&lt;br&gt;Ränta som understiger 50 kronor på-&lt;br&gt;förs inte. Öretal som uppkommer vid&lt;br&gt;ränteberäkningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får befria en&lt;br&gt;arbetsgivare helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala respitränta,&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i egenskap av företrä-&lt;br&gt;dare för en arbetsgivare, som är juri-&lt;br&gt;disk person, uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet har underlåtit att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter i den tid&lt;br&gt;och ordning som följer av 4, 7 och&lt;br&gt;12 §§ är tillsammans med arbetsgiva-&lt;br&gt;ren betalningsskyldig för beloppet&lt;br&gt;samt den ränta och dröjsmålsavgift&lt;br&gt;som belöper på detta. Betalnings-&lt;br&gt;skyldigheten får jämkas eller efter-&lt;br&gt;ges om det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i egenskap av företrä-&lt;br&gt;dare för en arbetsgivare, som är juri-&lt;br&gt;disk person, uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet har underlåtit att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter i den tid&lt;br&gt;och ordning som följer av 4, 7 och&lt;br&gt;9 §§ är tillsammans med arbetsgiva-&lt;br&gt;ren betalningsskyldig för beloppet&lt;br&gt;samt den restavgift och tillläggsavgift&lt;br&gt;som belöper på detta. Betalnings-&lt;br&gt;skyldigheten får jämkas eller efter-&lt;br&gt;ges om det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol.&lt;br&gt;Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens betalningsskyldighet för beloppet&lt;br&gt;har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar&lt;br&gt;m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i&lt;br&gt;den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Därvid får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får&lt;br&gt;söka beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 76 § upp-&lt;br&gt;bördslagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om re-&lt;br&gt;gressfordran enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avgiftsbelopp som en arbetsgi-&lt;br&gt;vare har rätt att få tillbaka och som&lt;br&gt;återbetalas efter den 30 juni året efter&lt;br&gt;utgiftsåret &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utgår&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(restitutionsränta). Restitu-&lt;br&gt;tionsränta utgår för visst kalenderår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avgiftsbelopp, avgiftstillägg,&lt;br&gt;ränta och dröjsmålsavgift som en ar-&lt;br&gt;betsgivare har rätt att få tillbaka ut-&lt;br&gt;går ränta (restitutionsränta).&lt;br&gt;Restitutionsränta utgår för visst ka-&lt;br&gt;lenderår efter en räntesats som mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halva det av riksbanken fastställda&lt;br&gt;diskonto som gällde vid utgången av&lt;br&gt;närmast föregående kalenderår.&lt;br&gt;Räntesatsen bestäms till procenttal&lt;br&gt;med högst en decimal, som i före-&lt;br&gt;kommande fali avrundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avgiftsbelopp som betalats in&lt;br&gt;senast den 30 juni året efter det utgift-&lt;br&gt;sår som avgiften avser beräknas resti-&lt;br&gt;tutionsränta från utgången av&lt;br&gt;nämnda månad till och med den må-&lt;br&gt;nad då beloppet återbetalas. I andra&lt;br&gt;fall beräknas restitutionsränta från&lt;br&gt;utgången av den månad då beloppet&lt;br&gt;betalades in. Har avgiftsbeloppet be-&lt;br&gt;talats in i flera poster och avser resti-&lt;br&gt;tutionen endast viss del av detta,&lt;br&gt;skall det belopp som restitueras av-&lt;br&gt;räknas mot den eller de poster som&lt;br&gt;betalats sist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta som understiger 50 kronor betalas inte ut. Öretal som&lt;br&gt;uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att&lt;br&gt;ränta inte skulle ha beräknats eller skulle ha beräknats med lägre belopp om&lt;br&gt;ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är arbetsgivaren skyl-&lt;br&gt;dig att återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Sedan skatte-&lt;br&gt;myndigheten ålagt arbetsgivaren betalningsskyldighet för beloppet får det&lt;br&gt;omedelbart drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter och anstånds-&lt;br&gt;ränta som inte har betalats i rätt tid&lt;br&gt;och ordning får omedelbart drivas&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaravgifter inte beta-&lt;br&gt;lats i den tid och ordning som är före-&lt;br&gt;skriven i denna lag för betalning av&lt;br&gt;sådan avgift eller som har bestämts&lt;br&gt;enligt 7§ eller 30 §, utgår restavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift enligt 58 § 1 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). Därvid&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 58 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket samma lag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar halva det av riksbanken fast-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställda diskonto som gällde vid ut-&lt;br&gt;gången av närmast föregående ka-&lt;br&gt;lenderår. Räntesatsen bestäms till&lt;br&gt;procenttal med högst en decimal,&lt;br&gt;som i förekommande fall avrundas&lt;br&gt;uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restitutionsränta beräknas från ut-&lt;br&gt;gången av den månad då beloppet&lt;br&gt;betalades in till och med den månad&lt;br&gt;då beloppet återbetalas. Har avgifts-&lt;br&gt;beloppet betalats in i flera poster&lt;br&gt;och avser restitutionen endast viss&lt;br&gt;del av detta, skall det belopp som re-&lt;br&gt;stitueras avräknas mot den eller de&lt;br&gt;poster som betalats sist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter, ränta och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift som inte har betalats&lt;br&gt;i rätt tid och ordning får omedelbart&lt;br&gt;drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgift (dröjsmålsavgift)&lt;br&gt;skall tas ut på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetsgivaravgifter som tagits&lt;br&gt;upp i en deklaration men inte betalas&lt;br&gt;inom den tid som anges i 12 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsgivaravgifter som upp-&lt;br&gt;skattats med stöd av 10 § tredje&lt;br&gt;stycket i avsaknad av uppbördsde-&lt;br&gt;klaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetsgivaravgifter i övrigt,&lt;br&gt;ränta och avgiftstillägg som inte beta-&lt;br&gt;las inom den tid som har bestämts en-&lt;br&gt;ligt 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anstånd med betalning av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter medgetts enligt 13 §,&lt;br&gt;tas dröjsmålsavgift ut endast på det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som inte har betalats senast&lt;br&gt;vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften beräknas enligt&lt;br&gt;58 § 2-4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1952:273). När dröjsmålsavgift tas&lt;br&gt;ut enligt första stycket 2 anses arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna ha förfallit till betal-&lt;br&gt;ning inom tid som anges i 12 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får medge be-&lt;br&gt;frielse helt eller delvis från skyldighe-&lt;br&gt;ten att betala dröjsmålsavgift, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagens bestämmelser om indrivning, avkortning, avskrivning&lt;br&gt;och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i fråga om belopp på&lt;br&gt;vilket denna lag är tillämplig. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får&lt;br&gt;äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-72, 21-30&lt;br&gt;och 50—67 §§ gäller också redarav-&lt;br&gt;gift, om inte annat följer av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket&lt;br&gt;eller i 32-35 och 37§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för tidsangivelsen den 1 i&lt;br&gt;fråga om redaravgift gälla den 30 ap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens behörighet&lt;br&gt;enligt 11, 75 och 30 §§ tillkommer&lt;br&gt;skattemyndigheten i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län. I fråga om åtgärder som&lt;br&gt;avses i 28 § andra stycket meddelas&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där målet om indrivning av av-&lt;br&gt;giftsfordringen är anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna ombudet enligt 24 § lagen (1958:295) om sjömansskatt får&lt;br&gt;hos sjömansskattekontoret yrka att redaravgift påförs en redare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-8, 10-14,&lt;br&gt;21-29 och 50-67 §§ gäller också re-&lt;br&gt;daravgift, om inte annat följer av&lt;br&gt;vad som föreskrivs i andra stycket el-&lt;br&gt;ler i 32-35 och 37§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ars året efter utgiftsåret i 10 § skall i&lt;br&gt;! året efter utgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens behörighet&lt;br&gt;enligt 11 och 13 §§ tillkommer skat-&lt;br&gt;temyndigheten i Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus län. I fråga om åtgärder som av-&lt;br&gt;ses i 28 § andra stycket meddelas be-&lt;br&gt;slut av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där målet om indrivning av avgifts-&lt;br&gt;fordringen är anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redaravgift skall redovisas och betalas för de perioder och i den tid och&lt;br&gt;ordning som gäller för redovisning och inbetalning av sjömansskatt enligt&lt;br&gt;14 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen om sjö-&lt;br&gt;mansskatt om anmaning, anstånd,&lt;br&gt;restavgift, tilläggsavgift och förse-&lt;br&gt;ningsavgift skall också tillämpas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen om sjö-&lt;br&gt;mansskatt om anmaning, anstånd&lt;br&gt;och dröjsmålsavgift skall också till-&lt;br&gt;lämpas på redaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall om-&lt;br&gt;pröva ett beslut enligt denna lag i en&lt;br&gt;fråga som kan ha betydelse för skyl-&lt;br&gt;digheten att betala arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter, ränta eller särskild avgift, om ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall om-&lt;br&gt;pröva ett beslut enligt denna lag i en&lt;br&gt;fråga som kan ha betydelse för skyl-&lt;br&gt;digheten att betala arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter, avgiftstillägg, ränta eller avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsgivaren begär det eller om det&lt;br&gt;finns andra skäl. Beslut om för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handsbesked enligt 22 a § får dock&lt;br&gt;omprövas endast på begäran av nå-&lt;br&gt;gon av sökandena. Att omprövning&lt;br&gt;skall ske när ett beslut har överkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetsgivaren begär det eller om&lt;br&gt;det finns andra skäl. Beslut om för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handsbesked enligt 22 a § får dock&lt;br&gt;omprövas endast på begäran av nå-&lt;br&gt;gon av sökandena. Att omprövning&lt;br&gt;skall ske när ett beslut har överkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagråds-&lt;br&gt;remissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gats framgår av 72 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gats framgår av 72 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut,&lt;br&gt;om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksskatteverket har överkla-&lt;br&gt;gat ett avgiftsbeslut, skall därav för-&lt;br&gt;anledd talan om avgiftstillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift föras samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksskatteverket har överkla-&lt;br&gt;gat ett avgiftsbeslut, skall därav för-&lt;br&gt;anledd talan om avgiftstillägg föras&lt;br&gt;samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut i fråga som av-&lt;br&gt;ses i 6§ tredje stycket, 7§, 22 a §&lt;br&gt;andra stycket eller 30 § första stycket&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattenämndens beslut&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten inom&lt;br&gt;den tid som gäller vid överklagande&lt;br&gt;hos kammarrätten av nämndens be-&lt;br&gt;slut enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt. Beslut i fråga som avses i&lt;br&gt;6§ tredje stycket, 22 a § andra&lt;br&gt;stycket eller 30 § första stycket får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut i fråga som av-&lt;br&gt;ses i 6 § tredje stycket, 7 §, 13 § första&lt;br&gt;stycket eller 22 a § andra stycket får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattenämndens beslut&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten inom&lt;br&gt;den tid som gäller vid överklagande&lt;br&gt;hos kammarrätten av nämndens be-&lt;br&gt;slut enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt. Beslut i fråga som avses i&lt;br&gt;6§ tredje stycket, 13 § första stycket&lt;br&gt;eller 22 a § andra stycket får dock&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;fortfarande i fråga om arbetsgivaravgifter, andra avgifter och ränta som för-&lt;br&gt;fallit till betalning före den 1 februari 1993. Respitränta skall inte betalas för&lt;br&gt;tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1991/92:93&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;uppbördslagen (1953:272).................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1958:295) om sjömansskatt............ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1968:430) om mervärdeskatt........... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;kupongskattelagen (1970:624)................ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;skattebrottslagen (1971:69).................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte-&lt;br&gt;fordringar m.m............................................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1972:435) om överiastavgift............ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;studiestödslagen (1973:349).................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1976:206) om felparkeringsavgift....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1976:339) om saluvagnsskatt........... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,&lt;br&gt;tullar och avgifter.......................................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;utsökningsbalken........................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&amp;nbsp;arbetstidslagen (1982:673)................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet beträffande vissa uppdragsersättningar.................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter ............................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheter ............................................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier.... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare ............................................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)................ 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i tullagen (1987:1065)........................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)............... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift................ 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på far-&lt;br&gt;tyg ....................................................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artistersättning m.m......................................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel m.m................................................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utomlands bosatta artister m.fl............................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)............. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1992:000) om koncessionsavgift på televi-&lt;br&gt;sionens område............................................ 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll från regeringssammanträde................ 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande avgiftssystem för skatter m.m. som inte betalas i tid&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för&amp;nbsp;ett nytt avgiftssystem................. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dröjsmålsavgift vid&amp;nbsp;betalningsförseningar................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Dröjsmålsavgiftens konstruktion..................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Dröjsmålsavgiftens tillämpningsområde m.m........... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Befrielse från dröjsmålsavgift........................ 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Avskrivning av dröjsmålsavgift...................... 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa räntefrågor....................................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Restitutionsränta, respitränta och anståndsränta....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Ö-skatteränta ..................................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Kvarskatteavgift................................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Räntebestämmelser i lagen om mervärdeskatt......... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Ränta vid återbetalning av mervärdeskatt............. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Ränta vid inbetalning av mervärdeskatt m.m.......... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Respitränta vid uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vare m.m......................................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgift vid indrivning.................................... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande......................................... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser.............................. 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Författningskommentarer............................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Uppbördslagen................................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Lagen om arvsskatt och gåvoskatt................... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Lagen om sjömansskatt............................ 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Lagen om mervärdeskatt........................... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Kupongskattelagen................................ 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 Skattebrottslagen................................. 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 Lagen om förmånsberättigade skattefordringar m.m...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 Lagen om överlastavgift........................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.9 Studiestödslagen.................................. 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10 Utsökningsbalken................................. 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.11 Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa uppdragsersättningar......................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.12 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.13 Lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117 Prop.&amp;nbsp;1991/92:93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.14 Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.15 Plan- och bygglagen............................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.16 Tullagen......................................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.17 Vägtrafikskattelagen.............................. 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.18 Lagen om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m............................................. 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.19 Lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.20 Kommunalskattelagen............................. 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Hemställan............................................ 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Beslut................................................ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1. Sammanfattning av SIU:s förslag.................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2. Sammanfattning av RSV:s promemorieförslag......... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3. Lagrådets yttrande................................. 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4. Utdrag ur lagrådsremissens lagförslag................ 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40635, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-02-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:21:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0393</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:21:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0393</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__93.pdf</filnamn>
<filstorlek>5989153</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ett nytt avgiftssystem vid försenade skattebetalningar m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/38ED9106-0429-47AA-9F6F-2D7DAF6A7983</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU19</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Räntor och avgifter vid skatteindrivning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>