<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2313443</hangar_id>
 <dok_id>GF0392</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>92</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:92</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>92</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0392/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0392</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0392</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:92&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992 för de åtgärder och det&lt;br&gt;ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen anges hur utskiftningen av förutvarande löntagarfonder-&lt;br&gt;nas tillgångar bör ske. Dessa tillgångar förvaltas numera av Fond 92-&lt;br&gt;94 (avvecklingsstyrelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett befolkningsmässigt litet och i förhållande till de stora marknaderna&lt;br&gt;avlägset land som Sverige är det nödvändigt att satsa på utveckling av&lt;br&gt;kunskap och kvalitet. I detta avseende skärps också kraven ytterligare&lt;br&gt;vid den förestående integreringen i det europeiska samarbetet. Rege-&lt;br&gt;ringen har bl.a. i regeringsförklaringen markerat sin strävan att förstärka&lt;br&gt;kapaciteten inom forskning och högre utbildning. Det är av strategisk&lt;br&gt;betydelse att resurser kan avsättas för långsiktigt kunskapssökande genom&lt;br&gt;grundforskning och forskarrekrytering inom områden som utväljs utifrån&lt;br&gt;bedömningar av den relevans de kan ha för utvecklingen av Sveriges&lt;br&gt;framtida konkurrenskraft. Detta inkluderar den miljöstrategiska och medi-&lt;br&gt;cinska forskningen. De tillgångar som frigörs genom avvecklingen av&lt;br&gt;löntagarfonderna bör i stor utsträckning användas för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra del av löntagarfondernas tillgångar bör användas för att sti-&lt;br&gt;mulera sparande, särskilt individuellt pensionssparande. I ett första steg&lt;br&gt;föreslås därför att ett premiegrundande allemanssparande införs. I ett&lt;br&gt;senare sammanhang, i god tid före den slutliga utskiftningen av löntagar-&lt;br&gt;fondsmedlen, avser regeringen att föreslå hur detta sparande kan fortsätta&lt;br&gt;i mer långsiktiga former. Det kan härvid bli aktuellt att skapa regler som&lt;br&gt;möjliggör en överflyttning av behållningen i det premiegrundande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allemanssparandet till en traditionell pensionsförsäkring, till en livförsäk- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;ring med anknytning till en försäkringspremiefond (unit linked) eller till&lt;br&gt;det pensionssparande utan försäkringsinslag som regeringen avser lägga&lt;br&gt;förslag om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall även de som av olika skäl inte deltar i det premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparandet, av rättviseskäl, också få del av löntagar-&lt;br&gt;fondernas tillgångar. Därmed kommer alla att få en andei. För att inte&lt;br&gt;minska incitamenten för ett framtida sparande bör emellertid detta belopp&lt;br&gt;vara mindre och dessutom bundet under en längre tid än vad som före-&lt;br&gt;slås när det gäller det premiegrundande allemanssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare del av löntagarfondernas tillgångar bör användas för&lt;br&gt;främjande av de små och medelstora företagen. Utvecklingskraften och&lt;br&gt;mångfalden hos småföretag är oerhört viktiga för svensk ekonomi och för&lt;br&gt;en sund konkurrens. Den exakta utformningen bör emellertid vara före-&lt;br&gt;mål för ytterligare överväganden. En kommitté med parlamentarisk för-&lt;br&gt;ankring kommer därför att tillsättas som får i uppdrag att skyndsamt&lt;br&gt;komma med närmare förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det premiegrundande allemanssparandet föreslås att var&lt;br&gt;och en som är folkbokförd i Sverige skall ha rätt att ansluta sig till detta&lt;br&gt;sparande. Sparandet, som föreslås kunna ske i bara en allemansfond, är&lt;br&gt;förenat med en sparpremie på 1 200 kr. Denna skall tillföras spararens&lt;br&gt;konto senast den 31 december 1994. Premien utgörs av en andel av lön-&lt;br&gt;tagarfondernas tillgångar. Premien föreslås vara skattefri för spararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla sparpremien krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att sparandet uppgår till minst 2 400 kr. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att sparbeloppet är fördelat på minst tolv månadsinsättningar under&lt;br&gt;perioden den 1 september 1992 - den 31 augusti 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När premien har tillförts spararens konto, är det lägsta tillåtna spar-&lt;br&gt;beloppet och sparpremien spärrat på konto fram till utgången av år 1997.&lt;br&gt;Regeringen kan dock föreskriva att uttag får göras för överföring till&lt;br&gt;individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att gränsen för de tillåtna månadsin-&lt;br&gt;sättningama i allemanssparandet höjs från 1 200 kr. till 2 000 kr., att&lt;br&gt;maximigränsen för det tillåtna sparandet, 150 000 kr., slopas och att&lt;br&gt;gränsen för det tillåtna antalet andelsägare i en allemansfond tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om pension san knutet premiegrundande allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om pensionsanknutet premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;premiegrundande allemanssparande: sådant pensionsanknutet&lt;br&gt;premiegrundande sparande i en allemansfond som enligt denna lag kan&lt;br&gt;ge rätt till en sparpremie,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparperioden: perioden den 1 september 1992 - den 31 augusti 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. premiegrundande konto: ett konto som är knutet till en allemansfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vilken premiegrundande allemanssparande sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om premiegrundande allemanssparande gäller vad som före-&lt;br&gt;skrivs i lagen (1983:890) om allemanssparande med de avvikelser som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Var och en som är folkbokförd i Sverige får delta i det premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparandet. Vaije sparare får spara i bara en alle-&lt;br&gt;mansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill påböija premiegrundande allemanssparande skall anmäla&lt;br&gt;detta till ett fondbolag som enligt överenskommelse med riksgäldskon-&lt;br&gt;toret förmedlar sådant sparande. Fondbolaget skall genast underrätta&lt;br&gt;riksgäldskontoret om anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Premiegrundande allemanssparande får ske under sparperioden.&lt;br&gt;Sparandet skall uppgå till minst 2 400 kronor och vara fördelat på minst&lt;br&gt;tolv månadsinsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparare får överföra behållningen i det premiegrundande allemans-&lt;br&gt;sparandet till någon annan allemansfond som förmedlar sådant sparande,&lt;br&gt;bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den allemansfond där sparandet sker upphör, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. spararen till följd av att han slutar sin anställning i ett visst bolag&lt;br&gt;eller inom en viss koncern saknar möjlighet att fullfölja sparandet i en&lt;br&gt;företagsanknuten allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya fondbolaget skall genast underrätta riksgäldskontoret om över-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid sparperiodens slut skall antalet fondandelar på det premie-&lt;br&gt;grundande kontot vara minst 2 400 dividerat med den genomsnittliga an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för samtliga andelar som anskaffats under spar-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rätt till sparpremie skall föreligga får vidare uttag från det&lt;br&gt;premiegrundande kontot under tiden från sparperiodens slut till den tid-&lt;br&gt;punkt då sparpremien tillförs kontot inte medföra att antalet andelar på&lt;br&gt;kontot understiger det minsta antal som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om spararen uppfyller villkoren för sparandet enligt 2-4 §§ skall till Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;hans premiegrundande konto senast den 31 december 1994 föras en spar-&lt;br&gt;premie. Premien skall ha ett värde på 1 200 kronor och utgöras av an-&lt;br&gt;delar i den allemansfond i vilken sparandet har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsstyrelsen enligt övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för all-&lt;br&gt;männa pensionsfonden skall, samtidigt som sparpremien tillförs det&lt;br&gt;premiegrundande kontot, till allemansfonden överföra av avvecklings-&lt;br&gt;styrelsen förvaltade tillgångar till ett värde som svarar mot premien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Sedan sparpremien har tillförts det premiegrundande kontot, får inte&lt;br&gt;före utgången av år 1997 göras uttag från kontot så att antalet fond-&lt;br&gt;andelar understiger summan av det minsta antal andelar som krävs enligt&lt;br&gt;4 § och det antal som har erhållits genom premien. Regeringen får dock&lt;br&gt;föreskriva att uttag får göras för överföring till individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen gäller inte om spararen har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:890) om allemans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 12, 14, 16 och 23 §§ ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; skall bytas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut mot &amp;quot;finansinspektionen&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 och 19 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje sparare far sätta in högst&lt;br&gt;1 200 kronor i månaden i alle-&lt;br&gt;manssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioderna den l maj -&lt;br&gt;den 31 juli 1991 och den&lt;br&gt;1 februari - den 30 april 1992 får&lt;br&gt;en sparare, utöver insättningar&lt;br&gt;enligt första stycket, sätta in sam-&lt;br&gt;manlagt högst 5 000 kronor per&lt;br&gt;period i allemanssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spararens insättningar, i före-&lt;br&gt;kommande fall minskade med ut-&lt;br&gt;tag, får sammanlagt inte överstiga&lt;br&gt;150 OOO kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en företagsanknuten allemansfond&lt;br&gt;får kapitaltillskott göras endast av&lt;br&gt;den som är anställd i ett visst bolag&lt;br&gt;eller inom en viss koncern. För en&lt;br&gt;sådan fond gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar 10-18 §§, om inte annat&lt;br&gt;följer av 21-23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije sparare får sätta in högst&lt;br&gt;2 OOO kronor i månaden i alle-&lt;br&gt;manssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en företagsanknuten allemansfond&lt;br&gt;får kapitaltillskott göras endast av&lt;br&gt;den som är anställd i ett visst bolag&lt;br&gt;eller inom en viss koncern eller&lt;br&gt;vars anställning har upphört till&lt;br&gt;följd av pension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;För en sådan fond gäller i tillämp-&lt;br&gt;liga delar 10 och 12-1% §§, om&lt;br&gt;inte annat följer av 21-23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1986:522.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 11 § 1989:510&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § 1990:1116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:185.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1116.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för&lt;br&gt;allemanssparande och ungdomsbosparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1988:847) om skattelätt-&lt;br&gt;nader för allemanssparande och ungdomsbosparande skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelättnader enligt denna lag&lt;br&gt;medges för sparande enligt lagen&lt;br&gt;(1983:890) om allemanssparande&lt;br&gt;och lagen (1988:846) om ungdoms-&lt;br&gt;bosparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelättnader enligt denna lag&lt;br&gt;medges för sparande enligt lagen&lt;br&gt;(1983:890) om allemanssparande,&lt;br&gt;lagen (1992:000) om pensionsan-&lt;br&gt;knutet premiegrundande allemans-&lt;br&gt;sparande och lagen (1988:846) om&lt;br&gt;ungdomsbosparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ränta på sparmedel som satts in i allemanssparandet utgör endast&lt;br&gt;fyra femtedelar skattepliktig inkomst vid taxering enligt lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av realisationsvinst och utdelning på andel i allemansfond tas fyra&lt;br&gt;femtedelar upp som skattepliktig inkomst. Avdrag för realisationsförlust&lt;br&gt;på sådan andel grundas på fyra femtedelar av förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utdelning enligt 18 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om allemanssparande&lt;br&gt;skall gåvoskatt betalas i den mån&lt;br&gt;skattskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utdelning enligt 18 § sista&lt;br&gt;stycket lagen (1983:890) om alle-&lt;br&gt;manssparande skall gåvoskatt beta-&lt;br&gt;las i den mån skattskyldighet före-&lt;br&gt;ligger enligt lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparpremie enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om pensionsanknutet&lt;br&gt;premiegrundande allemans-&lt;br&gt;sparande utgör inte skattepliktig&lt;br&gt;inkomst. De fondandelar som er-&lt;br&gt;hållits som en sådan premie anses&lt;br&gt;anskaffade för sammanlagt 1 200&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1844.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Lundgren och Unckel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om utskiftning av löntagarfondernas&lt;br&gt;tillgångar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Lundgren anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfonderna är avvecklade. I regeringens proposition om avveck-&lt;br&gt;ling av löntagarfonderna (prop. 1991/92:36) angavs flera alternativ till&lt;br&gt;hur löntagarfondernas tillgångar kan användas. Det ansågs emellertid att&lt;br&gt;frågan om hur dessa tillgångar slutligt skall användas borde bli föremål&lt;br&gt;för fortsatt beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag senare presenterar innebär att delar av löntagar-&lt;br&gt;fondernas tillgångar tas i anspråk för närmare angivna ändamål. Vidare&lt;br&gt;redovisar jag olika alternativ till hur ytterligare en del av tillgångarna bör&lt;br&gt;användas. Statsrådet Unckel kommer att lämna sin syn på hur löntagar-&lt;br&gt;fondernas tillgångar kan användas för forskning för långsiktig kompetens-&lt;br&gt;utveckling. Hur dessa olika alternativ exakt skall utformas kräver ytter-&lt;br&gt;ligare överväganden. Några förslag läggs därför inte fram i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsråden Lundgren och Unckel anmäler vad som hör till deras resp,&lt;br&gt;ansvarsområde. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen&lt;br&gt;för finans- resp, utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Lundgren hemställer att regeringen i en gemensam proposi-&lt;br&gt;tion förelägger riksdagen vad han och statsrådet Unckel har anfört för de&lt;br&gt;åtgärder och det ändamål som de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och det ändamål de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar vidare att de anföranden och förslag som redovisas&lt;br&gt;i underprotokollen skall bifogas propositionen enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition om utskiftning av&lt;br&gt;löntagarfondernas tillgångar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfonderna inrättades år 1984 (prop. 1983/84:50, FiU 20,&lt;br&gt;rskr. 122, SFS 1983:1092). Frågan om löntagarfondstyrelsema har allt-&lt;br&gt;sedan dess varit föremål för omfattande diskussioner. I riksdagen har&lt;br&gt;varje år yrkats att löntagarfonderna skall avvecklas. Detta skedde senast&lt;br&gt;i en trepartimotion (mot. 1990/91 :Fi213). I motionen sägs bl.a. att lön-&lt;br&gt;tagarfonderna hämmar tillväxten i ekonomin, att de är oförenliga med&lt;br&gt;kraven på ett ökat enskilt sparande och en ökad tilltro till svensk ekonomi&lt;br&gt;samt att de har inneburit en ökad makt- och ägarkoncentration till de&lt;br&gt;fackliga organisationerna. Vidare anges i motionen vissa riktlinjer för&lt;br&gt;avvecklingen av löntagarfonderna; avvecklingen skall vara definitiv, den&lt;br&gt;får inte utsätta aktiebörsen för kraftig kurspress och den skall stärka&lt;br&gt;möjligheterna att varaktigt uppnå en högre tillväxt i den svenska ekono-&lt;br&gt;min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfonderna avvecklades vid utgången av år 1991 (prop.&lt;br&gt;1991/92:36, FiU9, rskr. 91, SFS 1991:1857). Förvaltningen av löntagar-&lt;br&gt;fondernas tillgångar överfördes samtidigt till en avvecklingsstyrelse som&lt;br&gt;har till uppgift att förbereda en total utskiftning av dessa tillgångar.&lt;br&gt;Avvecklingsstyrelsen har tagit sig namnet Fond 92-94. Enligt beslutet om&lt;br&gt;avveckling av löntagarfonderna skall utskiftningen vara genomförd senast&lt;br&gt;den 1 juli 1994. Vidare framgår av beslutet att regeringen skall lämna&lt;br&gt;förslag dels före 1992 års utgång om den slutliga utskiftningen, dels&lt;br&gt;snarast om hur delar av löntagarfondernas tillgångar kan överföras i form&lt;br&gt;av sparpremier till dem som sparar i allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom finansdepartementet har utarbetats promemorian (Ds 1991:85)&lt;br&gt;Premiegrundande allemanssparande, som innehåller förslag om spar-&lt;br&gt;premier i enlighet med riktlinjerna i riksdagens beslut. Promemorian har&lt;br&gt;re missbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärendet bör fogas dels en sammanfattning av&lt;br&gt;promemorians innehåll och lagförslag som bilaga 1:1 och 1:2, dels en&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena som bilaga 1:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse, som kom in till finansdepartementet den 17 februari&lt;br&gt;1992, hemställde Mariebergskoncemens allemansfond (M-fonden) om&lt;br&gt;vissa ändringar i lagen (1983:890) om allemanssparande såvitt gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om företagsanknutna allemansfonder. I skrivelsen före- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;slår M-fonden att pensionerade arbetstagare skall få tillfälle att fortsätta&lt;br&gt;sitt sparande i en företagsanknuten allemansfond. Frågan tas upp i det här&lt;br&gt;ärendet (avsnitt 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett premiegrundande allemanssparande införs. Den&lt;br&gt;som ansluter sig till det premiegrundande allemanssparandet och&lt;br&gt;som uppfyller villkoren for sparandet erhåller en sparpremie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorieförslaget har fått ett blandat mot-&lt;br&gt;tagande. Fondbolagens Förening och Svenska Kyrkans Personalförbund&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Finansinspektionen och riks skatteverket lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Förslaget avstyrks av LO, TCO och Pensionärer-&lt;br&gt;nas Riksorganisation (PRO). PRO motsätter sig att löntagarfondernas&lt;br&gt;tillgångar bryts loss från ATP-systemet. TCOs uppfattning är att eftersom&lt;br&gt;fondema byggts upp med medel från arbetslivet bör pengarna gå tillbaka&lt;br&gt;dit, i första hand för att stimulera kompetensutveckling, eller annars&lt;br&gt;kvarstå inom ATP-systemet. Stockholms fondbörs avstår från att ta ställ-&lt;br&gt;ning i den politiska frågan om hur löntagarfondernas tillgångar bäst bör&lt;br&gt;disponeras. Fondbörsen anser dock att det är viktigt att avvecklingen inte&lt;br&gt;sker i former som snedvrider sparandet och att förslaget från denna ut-&lt;br&gt;gångspunkt är olyckligt. Vidare förändrar, enligt fondbörsens mening,&lt;br&gt;förslaget inte det förhållandet att aktieägandet institutionaliserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser, däribland allmänna pensionsfonden, första-&lt;br&gt;tredje och fjärde fondstyrelserna, SACO, Stadshypotekskassan, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet avstår från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga remissinstanser förordar emellertid alternativa användnings-&lt;br&gt;områden för löntagarfondsmedlen. Riksgäldskontoret anser att många skäl&lt;br&gt;talar för att tillgångarna säljs ut till allmänheten. Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen, SAF, Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Stiftelsen Aktiefrämjandet, vilka i och för sig inte har några invändningar&lt;br&gt;mot förslaget, anser att löntagarfondsmedlen i första hand rätteligen bör&lt;br&gt;återbetalas till de företag som har betalat in dem. Handelskammaren i&lt;br&gt;Jönköpings län och Tomas Fischer anser att en återbetalning till företagen&lt;br&gt;är det enda rätta användningsområdet. Svensk Industriförening avstyrker&lt;br&gt;promemorieförslaget och menar också att löntagarfondsmedlen principiellt&lt;br&gt;skall återbetalas till företagen. Föreningen inser dock att sådan återbetal-&lt;br&gt;ning skulle kunna medföra stora problem ur rent administrativ synpunkt,&lt;br&gt;varför föreningen är av den uppfattningen att medlen i stället bör över-&lt;br&gt;föras till AP-fonden för att därigenom säkra det allmänna pensions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemets fortbestånd. Innan en sådan överföring sker bör enligt före- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;ningen viss del av medlen avskiljas för att användas till främjande av de&lt;br&gt;mindre och medelstora industriföretagens utveckling. Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen föreslår som alternativ att medlen som ett &amp;quot;startbelopp&amp;quot; eller&lt;br&gt;&amp;quot;bonus&amp;quot; överförs i form av individuella sparpremier till personliga pen-&lt;br&gt;sionskonton, vilka bör utgöra en viktig beståndsdel vid en reformering&lt;br&gt;av pensionssystemet. Även Svenska Fondhandlareföreningen, SAF,&lt;br&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund och Sveriges Industriförbund framför&lt;br&gt;detta alternativ till promemorieförslaget. Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Försäkringsförbund och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser&lt;br&gt;att löntagarfondsmedlen skall överföras till ett reformerat pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam anser att löntagarfondsmedlen inte bör tillfalla enbart dem som&lt;br&gt;har möjlighet att avstå pengar till sparande under en viss period och att&lt;br&gt;förslaget innebär att en sparform gynnas på ett omotiverat sätt framför&lt;br&gt;andra. Enligt Folksams mening bör löntagarfondernas medel även fort-&lt;br&gt;sättningsvis tjäna till att säkerställa pensionerna för alla förvärvs-&lt;br&gt;arbetande utan något diskriminerande urval av den typ som föreslås här.&lt;br&gt;Enligt Sparbanksgruppen AB bör även andra sparstimulerande metoder&lt;br&gt;än den föreslagna diskuteras, t.ex. enskilt pensionssparande i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I propositionen om avveckling av löntagarfon-&lt;br&gt;derna lämnade jag vissa allmänna riktlinjer för hur tillgångarna i lön-&lt;br&gt;tagarfonderna borde användas; en del som sparpremier till dem som&lt;br&gt;sparar i allemansfond och den andra delen till utbildning och forskning.&lt;br&gt;Departementspromemorian innehåller ett fullständigt förslag där en stor&lt;br&gt;del av löntagarfondernas tillgångar används till sparpremier för att bl.a.&lt;br&gt;stimulera enskilt sparande. Förslaget har under remissbehandlingen ut-&lt;br&gt;satts för viss kritik som främst har tagit sikte på hur löntagarfondsmed-&lt;br&gt;len används. Den principiella uppfattningen hos många remissinstanser&lt;br&gt;har varit att löntagarfondsmedlen bör återbetalas till företagen, även om&lt;br&gt;sparpremieförslaget som sådant i och för sig kan accepteras. Andra&lt;br&gt;remissinstanser har framfört olika förslag om att medlen bör användas för&lt;br&gt;att säkerställa pensionssystemet eller på något sätt bör kopplas till ett&lt;br&gt;långsiktigt sparande, i första hand pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppfattning som flera remissinstanser har gett uttryck för, att&lt;br&gt;vinstdelningsskatten borde betalas tillbaka till de företag som erlagt den&lt;br&gt;kan i och för sig vara principiellt riktig. Att i efterhand se till att&lt;br&gt;företagen skattemässigt hamnar i samma situation som de skulle sig om&lt;br&gt;vinstdelningsskatten inte hade införts skulle emellertid vara förenat med&lt;br&gt;betydande komplikationer. Det skulle bl.a. innebära ett mycket resurs-&lt;br&gt;krävande för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att böija med skulle krävas utredning om och ändring av före-&lt;br&gt;tagens taxering till vinstdelningsskatt. På grund av att vinstdelnings-&lt;br&gt;skatten är avdragsgill mot inkomstskatten följande år skulle företagens&lt;br&gt;inkomsttaxeringar behöva ändras. Hänsyn skulle emellertid också behöva&lt;br&gt;tas till att vissa företag kunnat utnyttja andra avdrags- och reserverings-&lt;br&gt;möjligeter om avdrag inte medgetts för vinstdelningsskatt. Sådana&lt;br&gt;ändrade dispositioner skulle kunna få effekter vid följande taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skulle en ändring av taxeringen till statlig inkomstskatt i sin tur Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;leda till ändring av taxeringen till vinstdelningsskatt samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningsvis 30 000 taxeringar till vinstdelningsskatt har åsatts&lt;br&gt;under de sju taxeringsår som lagen om vinstdelningsskatt har tillämpats.&lt;br&gt;Till bilden hör att flertalet av dessa taxeringar vunnit laga kraft liksom&lt;br&gt;de inkomsttaxeringar som också skulle beröras. En ytterligare komplika-&lt;br&gt;tion som kan förutses är att ett antal företag av olika skäl kan ha upphört&lt;br&gt;med sin verksamhet. Utredning behövs då om vem som i stället för&lt;br&gt;företaget skulle ha rätt till återbetalningen. Det är alltså, som jag anförde&lt;br&gt;i prop. 1991/92:36, starka praktiska skäl som leder till att en annan&lt;br&gt;lösning bör väljas än att återbetala vinstdelningsskatten till företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett alternativ till en direkt återbetalning till företagen har i den&lt;br&gt;allmänna debatten framförts att löntagarfondsmedlen kan överföras till&lt;br&gt;exempelvis ett investmentbolag i vilket företagen som betalat in medlen&lt;br&gt;får bli ägare. Härvid gör sig emellertid den aspekten gällande att man då&lt;br&gt;kommer att medverka till att skapa en &amp;quot;ny&amp;quot; maktkoncentration av ägande&lt;br&gt;i stället för att skapa bättre förutsättningar för ett spritt ägande inom&lt;br&gt;näringslivet. Min övertygelse är att ett spritt ägande är av grundläggande&lt;br&gt;betydelse för den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har ansett att löntagarfondsmedlen bör återföras&lt;br&gt;till ATP-systemet, ingå i ett reformerat pensionssystem eller utgöra ett&lt;br&gt;startbelopp i personliga pensionskonton. I enlighet med regeringsförkla-&lt;br&gt;ringen tillsattes nyligen en parlamentarisk beredning med uppdrag att&lt;br&gt;närmare utreda frågan om ett nytt pensionssystem, varvid en viktig ut-&lt;br&gt;gångspunkt är behovet av ett högre långsiktigt sparande. Beredningen&lt;br&gt;har för avsikt att senare i år redovisa sitt arbete, varför denna fråga inte&lt;br&gt;bör behandlas i detta sammanhang. Vidare har regeringen tillsatt en&lt;br&gt;särskild utredare med uppgift att analysera sparandets samhällsekono-&lt;br&gt;miska roll och överväga vilka åtgärder som kan behövas för att hus-&lt;br&gt;hållens sparande skall öka. Slutligen pågår inom finansdepartementet ett&lt;br&gt;arbete med att utreda förutsättningarna för ett pensionssparande utan&lt;br&gt;försäkringsinslag i bank med liknande skattefördelar som gäller för det&lt;br&gt;nuvarande försäkringssparandet. Innan jag har sett resultatet av det&lt;br&gt;pågående utredningsarbetet är jag inte beredd att lämna något konkret&lt;br&gt;förslag till hur löntagarfondsmedlen kan knytas till ett individuellt&lt;br&gt;pensionssparande som en del remissinstanser föreslår. Dessutom skulle&lt;br&gt;ett förslag i den riktningen kräva kompletteringar av datasystem och nya&lt;br&gt;administrativa rutiner hos t.ex. försäkringsbolag och banker, och som de&lt;br&gt;själva framhåller i sina remissvar behövs för detta en viss framförhåll-&lt;br&gt;ning. Däremot behandlar jag senare delar av det pågående arbetet med&lt;br&gt;de olika pensionssparaltemativen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att här, innan jag redovisar mitt förslag, beröra det&lt;br&gt;enskilda sparandet. Det finansiella sparandet i Sverige har under en lång&lt;br&gt;följd av år varit otillräckligt. De samlade inkomsterna har inte räckt till&lt;br&gt;för att täcka de totala utgifterna, vilket kommit till uttryck i ett underskott&lt;br&gt;i bytesbalansen. Hushållssektoms finansiella sparande har försvagats på-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagligt och en kraftig nedgång i sparkvoten skedde under några år efter Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;kreditmarknadens avreglering i mitten av 1980-talet, vilket tog sig uttryck&lt;br&gt;i att hushållen kraftigt ökade sin skuldsättning. En vändning kom år 1989&lt;br&gt;då hushållens nettoupplåning mer än halverades. Därefter har en viss för-&lt;br&gt;bättring skett i sparandet, även om hushållens sparande alltjämt är lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en stabil och långsiktig ekonomisk tillväxt fordras&lt;br&gt;att företagen investerar för utökad kapacitet. För detta krävs kapital. En&lt;br&gt;förutsättning för att uppnå en sådan stabil ekonomisk utveckling, utan att&lt;br&gt;besvärande underskott i bytesbalansen uppkommer, är att det finansiella&lt;br&gt;sparandet kan förbättras. Det enskilda sparandet är ett villkor för en&lt;br&gt;fungerande marknadsekonomi och sparande i aktier bidrar till ägarsprid-&lt;br&gt;ningen inom näringslivet. Hushållssparandet har således en stor samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk betydelse och det är därför ytterst angeläget att hushålls-&lt;br&gt;sektom under kommande år mer aktivt kan bidra till en förbättring av det&lt;br&gt;finansiella sparandet. En ökning av hushållens sparande är emellertid&lt;br&gt;nödvändig inte bara för den ekonomiska tillväxten i samhället, utan också&lt;br&gt;för att ett personligt sparande ger de enskilda hushållen trygghet och fri-&lt;br&gt;het. Ett viktigt långsiktigt mål är att hushållen skall kunna ha ett&lt;br&gt;sparkapital motsvarande den genomsnittliga årslönen för en industri-&lt;br&gt;arbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv politik måste bedrivas så att enskilt sparande stimuleras och&lt;br&gt;främjas. De mest grundläggande motiven för ett enskilt sparande är att&lt;br&gt;trygga ålderdomen, förbättra boendet och ha en buffert för att klara oför-&lt;br&gt;utsedda utgifter m.m. ATP-systemet, som bygger på att den förvärvs-&lt;br&gt;arbetande generationen via avgifter finansierar dagens pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningar, försvagar enskildas motiv för ett eget pensionssparande. Sparan-&lt;br&gt;det inför ålderdomen bör i stället premieras och möjligheter till ett eget&lt;br&gt;pensionssparande vid sidan av det offentliga breddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom konstaterades i propositionen om avveckling av löntagarfonderna&lt;br&gt;är det för att tillgodose näringslivets behov av riskvilligt kapital viktigt&lt;br&gt;att det enskilda sparandet ökar. Detta kan ske genom att en del av lön-&lt;br&gt;tagarfondsmedlen används för sparstimulans på det sätt som föreslagits&lt;br&gt;i promemorian. Härigenom uppnås en bred allmän sparstimulans sam-&lt;br&gt;tidigt som det skapas möjligheter för den enskilde att genom en be-&lt;br&gt;gränsad sparinsats bygga upp ett eget aktiesparande. Jag är visserligen&lt;br&gt;medveten om förslagets svagheter: dels risken för att det i stället för&lt;br&gt;nysparande endast sker en omfördelning av redan befintligt sparande,&lt;br&gt;dels svårigheten att få enskilda att fortsätta med sparandet sedan de&lt;br&gt;erhållit premien. Förslaget har emellertid också flera betydelsefulla&lt;br&gt;fördelar. För det första innebär förslaget att en önskvärd spridning av&lt;br&gt;ägandet i företagen kan uppnås. Ytterligare en fördel är att det genom&lt;br&gt;detta förslag inte finns någon möjlighet att föra tillbaka medlen till fonder&lt;br&gt;med samma eller liknande syften som de nu avvecklade löntagarfonderna.&lt;br&gt;Slutligen har förslaget den fördelen att större utförsäljningar på aktie-&lt;br&gt;marknaden kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det nu läggas fram ett förslag som i största möj- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;liga utsträckning tillgodoser tidigare nämnda krav och önskemål. För-&lt;br&gt;slaget om premiegrundande allemanssparande bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda personer kan därigenom påbölja ett långsiktigt sparande som&lt;br&gt;genom sparpremien innehåller en sparstimulans. Samtidigt kan en stor del&lt;br&gt;av löntagarfondsmedlen utskiftas före 1994 års utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer här till några av de alternativa pensionssparformer som&lt;br&gt;tidigare nämnts. Jag kan se flera fördelar om man till det premiegrun-&lt;br&gt;dande allemanssparandet kan koppla någon form av individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande. Denna koppling kan åstadkommas på olika sätt både till tradi-&lt;br&gt;tionell pensionsförsäkring och till de nya pensionssparformer som för&lt;br&gt;närvarande utreds. Ett sätt kan vara att skapa regler som möjliggör en&lt;br&gt;överflyttning av behållningen i det premiegrundande allemanssparandet&lt;br&gt;till en traditionell pensionsförsäkring eller till det tänkta pensionssparan-&lt;br&gt;det utan försäkringsinslag. Även ett försäkringssparande med anknytning&lt;br&gt;till en försäkringspremiefond (unit linked) kan då vara ett alternativ. Jag&lt;br&gt;avser att senare, i god tid innan sparpremien skall tilldelas spararna,&lt;br&gt;presentera alternativ till hur det premiegrundande allemanssparandet kan&lt;br&gt;fortsätta i andra, mer långsiktiga former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av propositionen om avveckling av löntagarfonderna är&lt;br&gt;tanken att löntagarfondsmedlen — utöver att utskiftas som sparpremier —&lt;br&gt;även skall användas för att främja utbildning och forskning. Jag får i&lt;br&gt;denna del hänvisa till vad statsrådet Unckel senare i dag kommer att&lt;br&gt;anföra. Vidare har under och efter remissbehandlingen andra alternativa&lt;br&gt;användningssätt aktualiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning till andra än sparare i allemansfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från vissa remissinstanser hävdats att förslaget till premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparande kan leda till att vissa inte kommer att ha&lt;br&gt;möjlighet att få ta del av löntagarfondsmedlen eftersom det krävs ett&lt;br&gt;regelbundet sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har stor förståelse för denna synpunkt. Det är, som jag ser det,&lt;br&gt;angeläget att alla har möjlighet att få del av fondtillgångama, dvs. även&lt;br&gt;de som av olika skäl inte vill eller kan spara i allemansfonderna. Till-&lt;br&gt;gången till egna ekonomiska resurser bör således inte vara ett kriterium&lt;br&gt;för om en enskild person skall få andel i fondförmögenheten. Det finns&lt;br&gt;därför starka skäl som talar för att de som inte deltar i eller fullföljer det&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet på något annat sätt kan få del av&lt;br&gt;dessa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte minska incitamenten för ett framtida sparande kan jag tänka&lt;br&gt;mig att erhållet belopp blir bundet under en längre tidsperiod än vad som&lt;br&gt;bör gälla för det premiegrundande allemanssparandet, eventuellt med&lt;br&gt;möjlighet att längre fram överföra beloppet till pensionssparande på&lt;br&gt;motsvarande sätt som jag tänker mig att sparpremien kan överföras. Ett&lt;br&gt;belopp, som erhålls utan något krav på egen insats måste dock understiga&lt;br&gt;sparpremien av samma skäl som ligger till grund för mina överväganden&lt;br&gt;när det gäller den tid som beloppet bör vara bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de tillgångar som förvaltas av Fond 92-94 finns en mindre del Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;likvida medel. Jag ser det som angeläget, utifrån praktiska skäl, att dessa&lt;br&gt;medel i första hand bör komma ifråga för att tillgodose kravet på en rätt-&lt;br&gt;vis fördelning vid utskiftningen av fondtillgångama. Detta talar för att&lt;br&gt;Fond 92-94 även fortsättningsvis bör hålla en mindre del av tillgångarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i likvida medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur de som av olika skäl inte vill eller kan delta i det&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet också bör få del av löntagarfonder-&lt;br&gt;nas förmögenhet bör emellertid övervägas ytterligare. Jag avser att&lt;br&gt;senare, i god tid innan sparpremien skall tilldelas resp, sparare, pre-&lt;br&gt;sentera hur detta bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till småföretagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av remissinstanserna har framfört den åsikten att en del av lön-&lt;br&gt;tagarfondsmedlen bör användas för att stödja utvecklingen av mindre&lt;br&gt;företag. Jag kan konstatera att löntagarfonderna hade aktier i mindre,&lt;br&gt;onoterade företag till ett sammanlagt värde av drygt 700 milj.kr. Det&lt;br&gt;skulle naturligtvis kunna medföra stora olägenheter för övriga ägare i&lt;br&gt;dessa företag om Fond 92-94, som nu förvaltar ifrågavarande aktier,&lt;br&gt;avslutade dessa engagemang. Detta pekade jag också på i propositionen&lt;br&gt;om avveckling av löntagarfonderna. Det finns därför skäl att hitta en&lt;br&gt;helhetslösning som minimerar risken för olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att marknadsekonomin skall fungera krävs livskraftiga små och&lt;br&gt;medelstora företag. Utvecklingskraften och mångfalden hos småföretag&lt;br&gt;är oerhört viktiga för svensk ekonomi och för en sund konkurrens. Av&lt;br&gt;största vikt för Sveriges ekonomiska utveckling under 1990-talet är att&lt;br&gt;små- och nyföretagandet får en renässans. Det är i dessa företag som de&lt;br&gt;nya möjligheterna och de nya arbetstillfällena finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör en del av löntagarfondernas medel användas&lt;br&gt;för att främja de små och medelstora företagen. Den exakta utformningen&lt;br&gt;bör emellertid bli föremål för ytterligare överväganden. Jag avser mot&lt;br&gt;denna bakgrund att föreslå regeringen att tillsätta en kommitté med&lt;br&gt;parlamentarisk förankring som skyndsamt får i uppdrag att komma med&lt;br&gt;närmare förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utformningen av sparformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Premiegrundande sparande skall ske i allemansfond.&lt;br&gt;En sparare får för detta ändamål spara i bara en allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några remissinstans har närmare berört&lt;br&gt;frågan. Kooperativa Institutet anför att sparande inom de kooperativa&lt;br&gt;organisationerna i nu behandlat avseende bör jämställas med sparande i&lt;br&gt;allemansfonder. Fondbolagens Förening anser att det är positivt att även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsanknutna fonder kan delta i sparformen varför en ändring bör Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;göras av bestämmelsen att endast de som är anställda inom en koncern&lt;br&gt;har rätt att spara samt att det bör öppnas en möjlighet även för dem som&lt;br&gt;pensionerats från sin tjänst i företaget att få fortsätta sitt sparande i&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande system för allemanssparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemanssparandet är tillgängligt för alla i Sverige folkbokförda personer.&lt;br&gt;Allemanssparande kan ske dels på allemanssparkonto i bank, dels i alle-&lt;br&gt;mansfond, och är förenat med vissa skattelättnader. Sparandet regleras&lt;br&gt;i lagen (1983:890) om allemanssparande, lagen (1988:847) om skatte-&lt;br&gt;lättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande och lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder. Riksgäldskontoret svarar för ad-&lt;br&gt;ministration och kontroll av allemanssparandet och får meddela de före-&lt;br&gt;skrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparare får ha högst ett allemanssparkonto och två allemansfonds-&lt;br&gt;konton. Högsta sparbeloppet är 1 200 kr. per månad och de samlade net-&lt;br&gt;toinsättningama i de båda sparformerna får inte överstiga 150 000 kr.&lt;br&gt;Uttag får göras när som helst, men då utgår en uttagsavgift motsvarande&lt;br&gt;en procent av det uttagna beloppet, dock lägst 20 kr. Om sparmedlen&lt;br&gt;flyttas inom allemanssparandet är banken berättigad till ersättning med&lt;br&gt;högst 100 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemansfonderna kan vara av två slag, antingen öppna för alla sparare&lt;br&gt;eller företagsanknutna, dvs. förbehållna sparare som är anställda i ett&lt;br&gt;visst bolag eller inom en viss koncern. Antalet andelsägare i en alle-&lt;br&gt;mansfond får inte överstiga 150 000 och fonden skall förvaltas av ett&lt;br&gt;fondbolag som - såvida inte finansinspektionen på grund av särskilda skäl&lt;br&gt;medgett undantag härifrån - bildats särskilt för detta ändamål. Ett fond-&lt;br&gt;bolag får inte förvalta mer än en allemansfond. För vaije allemansfond&lt;br&gt;skall det finnas fondbestämmelser som upprättas av fondbolaget. Fond-&lt;br&gt;bestämmelserna skall ange bl.a. grunderna för fondens placeringsinrikt-&lt;br&gt;ning och för placeringen av fondmedlen. Fondbolagen står under finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allemansfond är en fond för sparande i svenska aktier och andra&lt;br&gt;svenska värdepapper. För allemansfonderna gäller vissa placeringsregler&lt;br&gt;i lagen om allemanssparande. En allemansfond får för närvarande i&lt;br&gt;huvudsak förvärva endast svenska börsnoterade aktier och konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev samt av svenska staten eller hypoteksinstitut och kredit-&lt;br&gt;aktiebolag utfärdade skuldförbindelser. Allemansfonderna är förbjudna&lt;br&gt;att över huvud taget placera några medel i utländska tillgångar. Vidare&lt;br&gt;gäller att allemansfondernas placeringar i räntebärande tillgångar är&lt;br&gt;begränsade till högst 25 % av fondförmögenheten. Finansinspektionen&lt;br&gt;kan, om det finns särskilda skäl, medge undantag från vissa av de be-&lt;br&gt;stämmelser som i olika avseenden begränsar en allemansfonds place-&lt;br&gt;ringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inom finansdepartementet utarbetade promemorian Nya piace- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;ringsregler för allemansfonder (Ds 1991:7), vilken efter remissbehand-&lt;br&gt;ling nu bereds inom regeringskansliet, föreslås att allemansfonderna skall&lt;br&gt;få placera medel i räntebärande tillgångar utan begränsningar och i ut-&lt;br&gt;ländska finansiella instrument. I promemorian föreslås också att alle-&lt;br&gt;mansfonderna för att effektivisera förvaltningen skall få möjlighet att ut-&lt;br&gt;nyttja flera slag av finansiella instrument, t.ex. optioner och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiegrundande allemanssparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer som har fastställts för löntagarfondernas avveckling och för&lt;br&gt;den slutliga utskiftningen av fondernas tillgångar syftar, som tidigare an-&lt;br&gt;förts, till att stimulera det enskilda sparandet och sprida ägandet i före-&lt;br&gt;tagen. Detta skall ske utan att störningar på främst aktiemarknaden upp-&lt;br&gt;kommer genom större utförsäljningar av fondtillgångama. Om det pre-&lt;br&gt;miegrundande allemanssparandet skulle innefatta även sparande på alle-&lt;br&gt;manssparkonto, skulle omfattande försäljningar av de förutvarande lön-&lt;br&gt;tagarfondernas tillgångar bli nödvändiga för att möjliggöra en utbetal-&lt;br&gt;ning av sparpremien. Därför bör det premiegrundande allemanssparandet&lt;br&gt;begränsas till sparande i endast allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det premiegrundande allemanssparandet bör kunna ske i redan befint-&lt;br&gt;liga allemansfonder, vilket innebär att en sparare som redan deltar i&lt;br&gt;allemanssparandet inte skall behöva öppna ett nytt konto för det premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparandet. I så fall kan spararen i samband med att&lt;br&gt;han ansluter sig till den nya sparformen, anmäla att hans redan pågående&lt;br&gt;allemansfondssparande fortsättningsvis avser premiegrundande sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att begränsa administrationen och underlätta kontrollen av att&lt;br&gt;spararen uppfyller villkoren för det premiegrundande allemanssparandet&lt;br&gt;bör vaije sparare få spara för detta ändamål endast i en allemansfond.&lt;br&gt;Om en fond av någon anledning skulle upphöra att existera bör spararen&lt;br&gt;kunna flytta sin kontobehållning till en annan allemansfond och där fort-&lt;br&gt;sätta det premiegrundande sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsanknutna allemansfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allemansfondssystemet finns, som nämnts, även en särskild typ av fon-&lt;br&gt;der som kallas företagsanknutna allemansfonder, vilka skiljer sig från&lt;br&gt;de vanliga allemansfonderna i flera avseenden. Dessa fonder är inte till-&lt;br&gt;gängliga för en bredare allmänhet. Sparande i dessa fonder är öppet för&lt;br&gt;dem som är anställda i ett visst bolag eller inom en viss koncern. Enbart&lt;br&gt;dessa fonders specifika karaktär bör emellertid inte utgöra ett hinder för&lt;br&gt;att premiegrundande allemanssparande skall kunna ske där. Enligt de sär-&lt;br&gt;skilda regler som gäller för dessa fonder förlorar en sparare möjligheten&lt;br&gt;att spara i en sådan fond om hans anställning i företaget eller inom&lt;br&gt;koncernen upphör. Däremot kan redan sparade medel stå kvar i fonden.&lt;br&gt;Jag föreslår visserligen, som jag senare återkommer till, en ändring i&lt;br&gt;dessa bestämmelser i det fall anställningen upphör genom pensionering&lt;br&gt;(se avsnitt 3.3). För att spararen skall kunna uppfylla de villkor som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenade med det premiegrundande sparandet när hans anställning upphör Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;av annat skäl, bör det emellertid finnas en möjlighet för spararen att&lt;br&gt;flytta sin premiegrundande behållning till annan allemansfond och där&lt;br&gt;fortsätta det premiegrundande sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milfritt för allemansfond att delta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det premiegrundande allemanssparandet innebär att en sparpremie skall&lt;br&gt;delas ut till alla sparare som uppfyller villkoren härför. Premien föreslås,&lt;br&gt;som senare kommer att redovisas (se avsnitt 2.5), bestå av tillgångar i&lt;br&gt;form av värdepapper och likvida medel från de förutvarande löntagar-&lt;br&gt;fonderna. Detta kan innebära att en allemansfond tillskiftas tillgångar i&lt;br&gt;vilka fonden enligt fondbestämmelserna är förhindrad att placera. Mot-&lt;br&gt;svarande problem kan uppkomma för de företagsanknutna allemans-&lt;br&gt;fonderna, vilka enligt de särskilda bestämmelser som gäller för sådana&lt;br&gt;fonder, skall placera minst 25 % av fondens värde i värdepapper ut-&lt;br&gt;färdade av det företag till vilket fonden är knuten. Med hänsyn till en&lt;br&gt;allemansfonds särskilda placeringsinriktning bör en fond ha rätt att stå&lt;br&gt;utanför den nya sparformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna valfrihet för fonden att delta i den nya sparformen torde i nor-&lt;br&gt;malfallet inte vålla den enskilde spararen några problem. Om han sparar&lt;br&gt;i en allemansfond som väljer att stå utanför sparformen kan ett nytt alle-&lt;br&gt;mansfondskonto öppnas i en annan fond. Om sparande redan sker i två&lt;br&gt;allemansfonder och båda dessa fonder ställer sig utanför det premie-&lt;br&gt;grundande sparandet tvingas däremot spararen, för att kunna delta i den&lt;br&gt;nya sparformen, att avsluta sparandet i en fond och överföra de sparade&lt;br&gt;medlen till en allemansfond som deltar i det premiegrundande allemans-&lt;br&gt;sparandet. Avgiften för en sådan överföring är som tidigare nämnts&lt;br&gt;100 kr. Härutöver utlöser överföringen en reavinstbeskattning. De&lt;br&gt;olägenheter som sålunda kan uppstå för den enskilde spararen i en situa-&lt;br&gt;tion som den nu nämnda är dock enligt min uppfattning inte av sådan art&lt;br&gt;att de bör inverka på en allemansfonds här föreslagna valfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagteknisk utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparformen pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande är&lt;br&gt;tillfällig och upphör år 1997. De bestämmelser som, utöver vad som&lt;br&gt;gäller allmänt för allemanssparande enligt lagen om allemanssparande,&lt;br&gt;specifikt skall reglera detta sparande bör därför införas i en särskild&lt;br&gt;författning. Det premiegrundande allemanssparandet aktualiserar&lt;br&gt;emellertid behov av vissa ändringar i lagen om allemanssparande såvitt&lt;br&gt;gäller gränsen för tillåten månadsinsättning, maximigränsen för de&lt;br&gt;samlade nettoinsättningama i allemanssparandet och högsta tillåtna antal&lt;br&gt;andelsägare i en allemansfond. Jag avser att i dessa delar lägga fram&lt;br&gt;förslag till ändringar i lagen om allemanssparande, vilka är av sådan art&lt;br&gt;att de bör gälla även sedan det premiegrundande allemanssparandet&lt;br&gt;upphört (se avsnitt 3.1 och 3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Kretsen av sparare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det premiegrundande allemanssparandet är öppet för&lt;br&gt;alla här i landet folkbokförda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några invändningar mot förslaget framförs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Möjligheten att få del av löntagarfondernas&lt;br&gt;tillgångar bör finnas för alla personer som är bosatta i Sverige. Det&lt;br&gt;nuvarande allemanssparandet är öppet för alla som är folkbokförda här&lt;br&gt;i landet och samma krav bör ställas för deltagande i det premiegrundande&lt;br&gt;allemanssparandet. Kravet på folkbokföring innebär att spararen skall&lt;br&gt;vara folkbokförd här i landet vid det tillfälle då han ansluter sig till det&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet. Antalet personer som är berättigade&lt;br&gt;att delta i det premiegrundande allemanssparandet kan sålunda uppskattas&lt;br&gt;till ca 8,5 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Sparbeloppet och sparperioden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det premiegrundande allemanssparandet skall uppgå&lt;br&gt;till minst 2 400 kr. och vara fördelat på minst tolv månadsinsätt-&lt;br&gt;ningar under perioden den 1 september 1992 - den 31 augusti 1994.&lt;br&gt;Vid sparperiodens slut skall antalet fondandelar på det allemans-&lt;br&gt;fondskonto på vilket det premiegrundande sparandet har skett minst&lt;br&gt;svara mot det lägsta tillåtna sparbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag, frånsett att&lt;br&gt;tidpunkten för sparperioden senareläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser, däribland riksgäldskon-&lt;br&gt;toret, anser att det vore lämpligt att uppskjuta starten några månader.&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och Fond-&lt;br&gt;bolagens Förening föreslår med hänsyn till behovet av en rimlig för-&lt;br&gt;beredelsetid att starttidpunkten för den nya sparformen senareläggs och&lt;br&gt;att tidpunkten för sparperioden bör bestämmas till den 1 juli 1992 -&lt;br&gt;30 juni 1994. Enligt Sparbanksgruppen AB:s uppfattning kan spar-&lt;br&gt;perioden, med hänsyn till de system- och rutinförändringar som förslaget&lt;br&gt;kräver, inte böija löpa förrän tidigast 3-4 månader efter ett riksdags-&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förslaget om utskiftning av löntagarfondernas&lt;br&gt;tillgångar i form av sparpremier har också, som nämnts, till syfte att&lt;br&gt;stimulera det enskilda sparandet. Därför bör det för att erhålla spar-&lt;br&gt;premien krävas ett visst regelbundet sparande och ett visst lägsta spar-&lt;br&gt;belopp. Samtidigt är det angeläget att så många som möjligt deltar i detta&lt;br&gt;sparande och därför bör inte sparkravet sättas för högt. Om sparperioden&lt;br&gt;fastställs till två år så bör det kunna krävas ett totalt sparande på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 400 kr., vilket betyder 100 kr. i månaden. Jag föreslår därför att som&lt;br&gt;villkor bör uppställas att det premiegrundande sparandet uppgår till minst&lt;br&gt;2 400 kr. och att sparperioden omfattar två år. Det finns, såsom även på-&lt;br&gt;pekats från flera remissinstanser, ett behov av visst berednings- och för-&lt;br&gt;beredelsearbete innan sparandet kan påbörjas. Sparperioden bör därför&lt;br&gt;bestämmas till den 1 september 1992 - den 31 augusti 1994. Vidare bör&lt;br&gt;krävas att det premiegrundande sparandet är fördelat på minst tolv&lt;br&gt;månadsinsättningar under sparperioden. Detta innebär att spararen inte&lt;br&gt;är tvungen att påbölja det premiegrundande sparandet vid sparperiodens&lt;br&gt;böijan utan det kan böija vid en senare tidpunkt. Den senaste tidpunkten&lt;br&gt;är dock i september 1993 för att kravet på minst tolv månadsinsättningar&lt;br&gt;skall kunna uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sparperiodens slut, dvs. den 1 september 1994, skall fondandelarna&lt;br&gt;på det premiegrundande kontot uppgå till ett antal som svarar minst mot&lt;br&gt;det lägsta tillåtna sparbeloppet, dvs. 2 400 kr. Beräkningen sker genom&lt;br&gt;att talet 2 400 divideras med den genomsnittliga anskaffningskostnaden&lt;br&gt;för samtliga andelar som anskaffats under sparperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Sparpremien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sparpremien skall uppgå till 1 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innebär att storleken av sparpremien beräknas&lt;br&gt;när sparperioden är slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen, Sparbanksgruppen AB,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen och Fondbolagens Förening framhåller&lt;br&gt;vikten av att den definitiva storleken på sparpremien fästställs redan inför&lt;br&gt;marknadsföringen av den nya sparformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare anförts är en av grundförutsätt-&lt;br&gt;ningarna för utskiftningen av löntagarfondernas tillgångar att denna sker&lt;br&gt;på ett sådant sätt att störningar på främst aktiemarknaden undviks. Aktie-&lt;br&gt;handeln får inte utsättas för kraftig kurspress på grund av att större&lt;br&gt;utförsäljningar sker av löntagarfondsmedlen. En utskiftning bör i stället&lt;br&gt;ske genom att delar av tillgångarna överförs i form av sparpremier till&lt;br&gt;allemanssparandet. Alla som är berättigade att delta i det premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparandet och som uppfyllt de tidigare redovisade&lt;br&gt;villkoren för sparandet erhåller en sparpremie. Premien skall utgöras av&lt;br&gt;en andel av löntagarfondernas sammanlagda tillgångar, vilka nu förvaltas&lt;br&gt;av Fond 92-94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har framhållit betydelsen av att sparpremiens&lt;br&gt;storlek är känd redan när det premiegrundande allemanssparandet på-&lt;br&gt;börjas. Detta skulle inte minst underlätta marknadsföringen av sparandet,&lt;br&gt;vilket jag håller med om. Dessutom skulle ett i förväg bestämt belopp&lt;br&gt;avsevärt förenkla de administrativa systemen. Risken med att bestämma&lt;br&gt;beloppet i förväg är att tillgångarna inte skulle förslå till samtliga som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för att erhålla en sparpremie. Om man antar att samt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga som är berättigade att delta i sparandet också gör det, skulle till- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;gångar för ca 10,2 miljarder kronor behöva utskiftas. Värdet av de sam-&lt;br&gt;lade tillgångarna som Fond 92-94 nu förvaltar uppgår till drygt 20 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Jag gör dock den bedömningen att inte alla berättigade&lt;br&gt;kommer att delta i sparandet. Om antalet uppgår till mellan 5 och 6&lt;br&gt;miljoner åtgår mellan 6 och 7,2 miljarder kronor av löntagarfonds-&lt;br&gt;medlen till sparpremien. Det är dessutom enligt min mening inte sanno-&lt;br&gt;likt att värdet av tillgångarna skulle halveras på två år. Mot den bak-&lt;br&gt;grunden anser jag att sparpremien nu kan — och bör — fastställas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Uttagsspärren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det lägsta tillåtna sparbeloppet och sparpremien skall&lt;br&gt;vara innestående på det premiegrundande kontot under tiden från det&lt;br&gt;att sparpremien tillförs kontot t.o.m. den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får dock föreskriva att uttag får göras för överföring&lt;br&gt;till individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innehåller till skillnad mot mitt förslag en möj-&lt;br&gt;lighet att mot en avgift som motsvarar sparpremien ta ut sparat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Fondhandlareföreningen, framhåller att&lt;br&gt;det inte går att bortse från att massuttag kan komma att äga rum vid fri-&lt;br&gt;släppandet under år 1997. Föreningen framhåller att det därför kan visa&lt;br&gt;sig bli nödvändigt att tillgripa någon form av ytterligare stimulans för att&lt;br&gt;undvika alltför stora momentana utförsäljningar under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare framhållit är ett av syftena&lt;br&gt;med det premiegrundande allemanssparandet att stimulera riskkapital-&lt;br&gt;bildningen. Detta syfte uppnås bl.a. genom att sparpremien endast kan&lt;br&gt;utgå under förutsättning att sparandet sker i allemansfond. Det är ange-&lt;br&gt;läget att den föreslagna sparformen inte medför en endast tillfällig spar-&lt;br&gt;stimulans. Mot denna bakgrund bör det av spararen krävas att han under&lt;br&gt;en viss särskilt angiven tidsperiod behåller det minsta tillåtna spar-&lt;br&gt;beloppet och sparpremien på sitt allemansfondskonto. Denna tidsperiod&lt;br&gt;bör, för att inte innebära en alltför stor belastning för spararen och&lt;br&gt;därmed avhålla denne från att ansluta sig till den föreslagna sparformen,&lt;br&gt;bestämmas till tre år räknat från den tidpunkt då sparpremien tillförs&lt;br&gt;kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag innebär att spararen under perioden från det att&lt;br&gt;sparpremien tillförs kontot tills medlen släpps helt fria i slutet av år 1997&lt;br&gt;skall ha rätt att ta ut sparat belopp, dvs. 2 400 kr., men med påföljd att&lt;br&gt;sparpremien blir förverkad. Förslaget är utformat så att spararen till&lt;br&gt;staten skall betala en avgift som motsvarar sparpremien. Detta är ett&lt;br&gt;administrativt mycket komplicerat förfaringssätt som utöver lagändringar&lt;br&gt;av icke obetydlig omfattning också kräver ett nytt system för uppbörden&lt;br&gt;av avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ kan vara att inte tillåta uttag över huvud taget, dvs.&lt;br&gt;sparbeloppet spärras. Nackdelen för spararen som detta alternativ innebär&lt;br&gt;skall vägas mot de kostnader som promemorians förslag skulle leda till.&lt;br&gt;En jämförelse kan göras med pensionssparande i försäkring som också&lt;br&gt;innebär att sparat belopp i princip blir oåtkomligt för spararen; oftast för&lt;br&gt;betydligt längre tid än vad det nu är fråga om. Vidare bör man ha i&lt;br&gt;åtanke att det premiegrundande allemanssparandet är frivilligt och att det&lt;br&gt;belopp som spärras är förhållandevis litet. Enligt min mening är det inte&lt;br&gt;försvarbart att skapa ett administrativt system med avgifter som torde bli&lt;br&gt;aktuellt i endast ett fåtal fäll. Jag föreslår därför att det lägsta tillåtna&lt;br&gt;sparbeloppet och sparpremien inte får tas ut av spararen förrän i slutet&lt;br&gt;av år 1997. Emellertid bör sparbeloppet och sparpremien betalas ut om&lt;br&gt;kontohavaren avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör en möjlighet finnas för regeringen att senare bestämma att&lt;br&gt;de spärrade medlen får tas ut tidigare än vad som nu föreslås i lagen. En&lt;br&gt;förutsättning för detta bör vara att medlen skall föras över till ett indi-&lt;br&gt;viduellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör givetvis finnas möjlighet för spararen att genom en anmälan&lt;br&gt;till riksgäldskontoret under sparperioden och fram till den tidpunkt då&lt;br&gt;sparpremien tillförs hans konto avbryta det premiegrundande allemans-&lt;br&gt;sparandet. Detta innebär att spararen inte erhåller någon sparpremie men&lt;br&gt;å andra sidan kan pengarna vid behov lyftas från kontot utan hinder av&lt;br&gt;spärregeln. Det finns inget som hindrar att sparandet därefter fortsätter&lt;br&gt;enligt de regler som gäller för allemanssparande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bindningen av sparmedlen i det premiegrundande allemanssparandet&lt;br&gt;upphör vid utgången av år 1997. Från denna tidpunkt kan således&lt;br&gt;spararna fritt ta ut sin kontobehållning. De farhågor som framförts att ett&lt;br&gt;sådant frisläppande skulle leda till omfattande utförsäljningar av fond-&lt;br&gt;tillgångarna och därmed ge en negativ kurspåverkan framstår mot bak-&lt;br&gt;grund av tidigare erfarenheter i samband med bl.a. frisläppandet av&lt;br&gt;skattefondema, som överdrivna. Jag vill dessutom påminna om att jag,&lt;br&gt;som jag tidigare redovisat (avsnitt 2.1), avser att senare lägga fram&lt;br&gt;förslag som gör det möjligt att knyta dessa sparmedel till ett mer lång-&lt;br&gt;siktigt bundet sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Initiativ från spararen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Spararen skall själv anmäla att han vill delta i det&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksgäldskontoret anser att det av lagtexten bör&lt;br&gt;framgå att en anmälan från spararen skall göras innan det premie-&lt;br&gt;grundande sparandet påböijas. Härigenom undviks enligt riksgäldskon-&lt;br&gt;toret att en sparare i efterhand skulle kunna göra gällande att hans&lt;br&gt;sparande varit premiegrundande. Svenska Bankföreningen och Sparbanks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gruppen AB anser också att det av lagtexten skall framgå att den kvali- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;ficerande sparperioden inte börjar gälla förrän spararen anmält att han&lt;br&gt;vill delta i sparandet. Svenska Fondhandlareföreningen anför att det bör&lt;br&gt;anges i lagtexten när en sparare senast måste ha anmält sig för att få&lt;br&gt;delta i sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det premiegrundande allemanssparandet stäl-&lt;br&gt;ler vissa krav på den enskilde spararen. För att spararen skall erhålla&lt;br&gt;sparpremien krävs bl.a. att sparandet sker under en bestämd tidsperiod,&lt;br&gt;att det sker med ett visst lägsta belopp och att det sker i en allemansfond.&lt;br&gt;Vidare föreslås, som tidigare framgått, att spararen under tre år saknar&lt;br&gt;möjlighet att ta ut de 2 400 kr. som var förutsättning för att erhålla&lt;br&gt;sparpremie. Det framstår mot denna bakgrund som rimligt att anslutning&lt;br&gt;till den föreslagna sparformen sker först på den enskildes eget initiativ.&lt;br&gt;En anmälan om anslutning till sparandet bör vara en förutsättning för att&lt;br&gt;sparandet skall kunna inledas. Att den enskilde spararen själv ansluter&lt;br&gt;sig till det premiegrundande sparandet är motiverat också av administra-&lt;br&gt;tiva skäl. Som flera remissinstanser påpekat bör kravet på anmälan fram-&lt;br&gt;gå av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Utskiftningen av tillgångar till allemansfonderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utskiftningen av tillgångar till allemansfonderna skall&lt;br&gt;ske snarast efter den 1 september 1994, dock senast den 31 decem-&lt;br&gt;ber 1994. Till vaije allemansfond skall utskiftas tillgångar som&lt;br&gt;motsvarar ett belopp av 1 200 kr. multiplicerat med antalet premie-&lt;br&gt;berättigade sparare i fonden. Värdet av de utskiftade tillgångarna&lt;br&gt;skall tillföras spararna i form av allemansfondsandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såsom tidigare anförts bör utskiftningen av&lt;br&gt;de förutvarande löntagarfondernas tillgångar ske så att ett säljtryck på&lt;br&gt;aktiemarknaden undviks. En utskiftning av tillgångarna kan ske genom&lt;br&gt;att delar av dessa överförs i form av sparpremier till allemansfonderna.&lt;br&gt;Den sparpremie på 1 200 kr. som enligt föreliggande förslag skall tillfälla&lt;br&gt;spararen bör därför utgöras av en andel av de förutvarande löntagar-&lt;br&gt;fondernas sammanlagda tillgångar. Denna andel skall överföras till den&lt;br&gt;allemansfond i vilken spararen fullgjort det premiegrundande sparandet&lt;br&gt;och skall där, i form av andelar i allemansfonden, tillföras spararens&lt;br&gt;konto. Varje allemansfond kommer därvid att tillskiftas tillgångar till ett&lt;br&gt;värde motsvarande värdet av samtliga de premier som skall överföras till&lt;br&gt;spararna i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av de tillgångar som skall utskiftas till den enskilda allemans-&lt;br&gt;fonden är således beroende av antalet premieberättigade sparare i fonden.&lt;br&gt;Beräkningen av hur mycket tillgångar som skall utskiftas på de olika alle-&lt;br&gt;mansfonderna kan således ske först efter sparperiodens slut, dvs. tidigast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månadsskiftet augusti/september 1994. Däremot kan redan i oktober 1993 Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;konstateras högsta möjliga antal sparare som kan erhålla sparpremien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftningen av tillgångarna skall ske snarast efter den 1 september&lt;br&gt;1994. Emellertid kan inte uteslutas att administrationen kring utskift-&lt;br&gt;ningen kan komma att kräva viss tid innan en slutlig överföring är möj-&lt;br&gt;lig, vilket talar för att förslaget bör inrymma visst mått av flexibilitet.&lt;br&gt;Jag föreslår därför att tillgångarna skall utskiftas senast den 31 december&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillgångar som skall utskiftas består i huvudsak av svenska aktier&lt;br&gt;men också av räntebärande värdepapper utställda av svenska emittenter&lt;br&gt;och andra likvida medel. Ett uttalat syfte bakom införandet av det pre-&lt;br&gt;miegrundande allemanssparandet är som tidigare framhållits att stimulera&lt;br&gt;sparandet på riskkapitalmarknaden och att sprida ägandet i företagen.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill framstår det som mest ändamålsenligt att till alle-&lt;br&gt;mansfonderna i huvudsak överföra aktier, av administrativa skäl i första&lt;br&gt;hand sådana som är inregistrerade vid fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av huvuduppgifterna för Fond 92-94 är att placera förvaltade till-&lt;br&gt;gångar så att kraven på god avkastning och riskspridning tillgodoses&lt;br&gt;samtidigt som placeringarna görs med sikte på den kommande utskift-&lt;br&gt;ningen. Jag har från Fond 92-94 inhämtat uppgift om att avsikten är att,&lt;br&gt;så långt det är möjligt, låta allemansfonderna själva få välja tillgångar i&lt;br&gt;form av värdepapper och likvida medel. Hur tillgångarna slutligt skall&lt;br&gt;fördelas bör dock ankomma på avvecklingsstyrelsen att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Beskattningen av sparpremien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sparpremien skall vara skattefri för spararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget behandlar inga skattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser, bl.a. Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen, pekar på att frågan om skattekonsekvenserna av förslaget inte alls&lt;br&gt;berörts i promemorian. Riksskatteverket anser att beskattningsfrågan bör&lt;br&gt;regleras vad gäller förvärv av premie och betalning av avgift. Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, som utgår från att avsikten är att tillförandet av sparpremien till&lt;br&gt;ett premiegrundande konto inte skall bli föremål för inkomstbeskattning,&lt;br&gt;anser att ett sådant uttryckligt klargörande måste ske. Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen, Sparbanksgruppen AB och Fondbolagens Förening&lt;br&gt;anser också att det måste göras klart att premien är skattefri och att&lt;br&gt;överföringen till fonderna inte skall beskattas hos fondema. Stiftelsen&lt;br&gt;Aktiefrämjandet och Sveriges Aktiesparares Riksförbund anser att premien&lt;br&gt;skall vara skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Avkastningen på allemanssparandet redovisas&lt;br&gt;i inkomstslaget kapital och blir där föremål för en proportionell beskatt-&lt;br&gt;ning på 20 %. Genom denna lägre skattesats ges allemanssparandet en&lt;br&gt;viss skattelättnad. På ränta och kontant utdelning på allemanssparmedel&lt;br&gt;tas preliminär skatt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparpremie för sparare i allemansfond i form av del i de tidigare Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;löntagarfondsmedlen skiljer sig starkt från den vanliga avkastningen på&lt;br&gt;sparat belopp i allemanssparandet. Spararen kan bl.a. inte tillgodogöra&lt;br&gt;sig premien förrän i slutet av 1990-talet. Konstruktionen stimulerar på så&lt;br&gt;sätt till ett långsiktigt hushållssparande. Premien har vidare en speciell&lt;br&gt;karaktär genom att den utgör ett instrument för avvecklingen av löntagar-&lt;br&gt;fonderna. Jag förordar därför att spararna skall befrias från inkomstskatt&lt;br&gt;på sparpremien. Något uttag av preliminär skatt skall inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielsen klaigör att premien inte utgör någon skattepliktig&lt;br&gt;löpande avkastning. Inkomstskattebefrielsen bör dessutom förenas med&lt;br&gt;en regel om att anskaffningsvärdet på de nya andelarna i allemansfonden&lt;br&gt;som erhålls som premie skall beräknas med utgångspunkt i andelarnas&lt;br&gt;värde vid den tidpunkt då de förs till allemansfondskontot, dvs. samman-&lt;br&gt;lagt 1 200 kr. Det uppkommer därmed inte någon till försäljningstid-&lt;br&gt;punkten uppskjuten beskattning av premien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allemansfond är inte en juridisk person men utgör däremot ett skat-&lt;br&gt;tesubjekt. Frågan uppkommer därför om den nu aktuella utskiftningen&lt;br&gt;av medel till allemansfonden leder till beskattning av fonden. Enligt min&lt;br&gt;mening kan utskiftningen emellertid inte anses utgöra en intäkt inom&lt;br&gt;ramen för fondens verksamhet och är därför inte skattepliktig i fonden.&lt;br&gt;Det kan vidare påpekas att spararnas tilldelning av sparpremier inte utgör&lt;br&gt;utdelning från fonden och tilldelningen grundar således inte rätt till&lt;br&gt;avdrag i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder tillägg till 1 och 2 §§ lagen (1988:847) om&lt;br&gt;skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 Högsta tillåtna månadsinsättning och maximigränsen för&lt;br&gt;insättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Högsta tillåtna månadsinsättning i allemanssparandet&lt;br&gt;höjs från 1 200 kr. till 2 000 kr. Maximigränsen för de samlade&lt;br&gt;nettoinsättningama inom sparandet slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag, frånsett att&lt;br&gt;höjningen av månadsinsättningen var begränsad till 1 300 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen, Sparbanksgruppen AB,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen och Fondbolagens Förening instämmer&lt;br&gt;i promemorieförslaget att det är viktigt att spararna inte tvingas minska&lt;br&gt;sitt övriga allemanssparande men förordar en höjning av högsta tillåtna&lt;br&gt;månadsinsättning till 1 400 kr. med hänsyn till att det enligt förslaget&lt;br&gt;skall vara möjligt att spara ihop 2 400 kr. enbart under tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande regler för allemanssparandet inne-&lt;br&gt;bär att vaije sparare får sätta in högst 1 200 kr. i månaden i allemans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparandet. Vidare får spararens insättningar, i förekommande fäll Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;minskade med uttag, inte överstiga sammanlagt 150 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande förslag till ett premiegrundande allemanssparande syftar&lt;br&gt;bl.a. till att öka hushållens sparande, främst i aktier. Många sparare&lt;br&gt;sätter redan nu in maximalt tillåtna 1 200 kr. per månad i allemans-&lt;br&gt;sparandet. För att dessa sparare vid en anslutning till det premiegrundan-&lt;br&gt;de allemanssparandet inte skall tvingas sänka sitt totala sparande och för&lt;br&gt;att ytterligare stimulera sparandet, bör enligt min mening högsta tillåtna&lt;br&gt;månadsinsättning höjas. Det maximala sparbeloppet per månad höjdes&lt;br&gt;senast den 1 januari 1991 från 800 kr. till nuvarande belopp. Sedan dess&lt;br&gt;har kapitalbeskattningen ändrats och skillnaden mellan allemanssparande&lt;br&gt;och annat sparande är inte längre så påtaglig. Jag anser därför att det&lt;br&gt;finns skäl att höja det högsta tillåtna månatliga sparbeloppet mer än vad&lt;br&gt;som föreslagits i promemorian och föreslår en höjning med 800 kr., till&lt;br&gt;2 000 kr. En sådan höjning av taket för månadsinsättningama ligger helt&lt;br&gt;i linje med nämnda strävan att stimulera sparandet och att därmed bidra&lt;br&gt;till en ökning av den ekonomiska tillväxten i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximigränsen för spararens sammantagna nettoinsättningar i de båda&lt;br&gt;allemanssparformema var vid allemanssparandets införande 30 000 kr.&lt;br&gt;Gränsen har därefter successivt justerats upp och den senaste höjningen&lt;br&gt;till nu gällande maximigräns - 150 000 kr. - gjordes den 1 januari 1991.&lt;br&gt;Höjningarna har skett i samband med att spararna närmat sig taket för&lt;br&gt;maximigränsen. Den som har deltagit i allemanssparandet från starten&lt;br&gt;och som hela tiden har gjort maximalt tillåtna insättningar når med nu&lt;br&gt;gällande regler det nuvarande taket i maj 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav och med hänsyn till det allmänna önskemålet om&lt;br&gt;ett ökat sparande i samhället, kan ifrågasättas om inte maximigränsen för&lt;br&gt;de samlade nettoinsättningama helt bör slopas. Härigenom skulle förut-&lt;br&gt;sättningarna för en fortsatt god utveckling av allemanssparandet för-&lt;br&gt;bättras. Bestämmelsen framstår vidare som onödig genom att den maxi-&lt;br&gt;mala storleken av en sparares samlade nettoinsättningar i vart feil be-&lt;br&gt;gränsas genom bestämmelserna om högsta tillåtna månadsinsättning och&lt;br&gt;om extrainsättningar vid vissa tillfällen. Jag föreslår därför att regeln om&lt;br&gt;maximigränsen för spararens nettoinsättningar slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Antalet andelsägare i en allemansfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Gränsen för högsta tillåtna antal andelsägare i en alle-&lt;br&gt;mansfond slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av bl.a. Fondbolagens&lt;br&gt;Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den begränsning av antalet andelsägare i en&lt;br&gt;allemansfond till 75 000 som infördes vid allemanssparandets tillkomst&lt;br&gt;motiverades av hänsyn till riskkapitalmarknadens funktionssätt och med&lt;br&gt;hänvisning till andelsägarnas möjligheter att utöva ett inflytande på&lt;br&gt;fondernas förvaltning (se prop. 1983/84:30 s. 35 och 36). Gränsen för&lt;br&gt;högsta tillåtna antalet andelsägare har därefter höjts vid två tillfällen,&lt;br&gt;senast den 1 juli 1989 till 150 000 delägare. De genomförda höjningarna&lt;br&gt;har motiverats med ökningen av antalet andelsägare och de administrativa&lt;br&gt;fördelar som har kunnat vinnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande bestämmelserna avseende allemansfondernas oiganisa-&lt;br&gt;tion har medfört att de större förvaltarna på marknaden vardera förvaltar&lt;br&gt;ett flertal allemansfonder och fondbolag med sinsemellan i princip iden-&lt;br&gt;tisk inriktning. Förutsättningarna för en rationell förvaltning minskar&lt;br&gt;genom denna uppsplittring på många små enheter. Detta föranleder i sin&lt;br&gt;tur ökade administrativa kostnader liksom svårigheter att rekrytera leda-&lt;br&gt;möter till fondbolagens styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna sparformen kan förväntas väcka stor anslutning.&lt;br&gt;Även om en stor andel av det antal sparare som kommer att ansluta sig&lt;br&gt;till det premiegrundande allemanssparandet redan nu deltar i ett alle-&lt;br&gt;mansfondssparande torde antalet helt nya sparare bli betydande. Antalet&lt;br&gt;nytillkommande allemansfondssparare är svårt att beräkna, men vid ett&lt;br&gt;antagande att detta antal kan komma att uppgå till 3 miljoner skulle, med&lt;br&gt;den nuvarande begränsningen, ca 20 nya allemansfonder behöva bildas.&lt;br&gt;Detta skulle innebära en 50-procentig ökning av det nuvarande antalet&lt;br&gt;allemansfonder som är öppna för allmänheten. Bestämmelsen i 12 § lagen&lt;br&gt;om allemanssparande att ett fondbolag inte får förvalta mer än en alle-&lt;br&gt;mansfond medför i sin tur att 20 nya fondbolag måste etablera sig på&lt;br&gt;marknaden. De tidigare angivna olägenheterna av ifrågavarande begräns-&lt;br&gt;ning kommer därvid att bli än mer framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de villkor som föreslås gälla för det premiegrundande&lt;br&gt;sparandet finns det anledning att anta att en inte ringa del av de nya&lt;br&gt;spararna kommer att göra endast relativt små insättningar i fondema.&lt;br&gt;En i anledning av det premiegrundande sparandet nystartad fond kan så-&lt;br&gt;ledes i stor utsträckning komma att bestå av småsparare. Kostnaderna&lt;br&gt;för administration och förvaltning av en sådan fond, t.ex. utskick till&lt;br&gt;andelsägarna av lagstadgad information, skulle bli betydligt högre än den&lt;br&gt;ökning av motsvarande kostnader som skulle följa av att redan befintliga&lt;br&gt;fonder tillfördes ett antal nya sparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund framstår bestämmelsen om en begränsning av an- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;talet andelsägare som mindre väl lämpad att möta den nya sparformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen bör därför enligt min mening slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3. Sparande i en företagsanknuten allemansfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjlighet införs för den som pensionerats från sin an-&lt;br&gt;ställning i ett visst bolag eller inom en viss koncern att fortsätta sitt&lt;br&gt;allemanssparande i en företagsanknuten allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget behandlar inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mariebergskoncernens allemansfonds förslag överensstämmer med&lt;br&gt;mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såsom inledningsvis nämnts har från Marie-&lt;br&gt;bergskoncemens allemansfond inkommit en framställning om att även&lt;br&gt;pensionerade arbetstagare i ett bolag eller inom en koncern skall ges&lt;br&gt;tillfälle att fortsätta sitt sparande i en företagsanknuten allemansfond.&lt;br&gt;Enligt de bestämmelser som för närvarande gäller upphör denna möjlig-&lt;br&gt;het vid pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande synpunkter har Fondbolagens Förening framfört i sitt&lt;br&gt;remissvar över promemorian. Som skäl härför har föreningen åberopat&lt;br&gt;att detta skulle underlätta för alla dem som närmar sig pensionstidpunkten&lt;br&gt;eftersom de då kan fullfölja sitt sparande i samma fond. Föreningen anser&lt;br&gt;också att det är omotiverat med en bestämmelse som utestänger en per-&lt;br&gt;son som kanske varit företaget lojalt under hela sin yrkesverksamma tid&lt;br&gt;från att fortsätta spara i företagets fond. Enligt min uppfattning är dessa&lt;br&gt;synpunkter beaktansvärda. Skäl föreligger därför att i detta sammanhang&lt;br&gt;ändra ifrågavarande bestämmelse på sätt som föreslagits och därmed&lt;br&gt;skapa möjlighet för sparare att även efter pensioneringen fortsätta sitt&lt;br&gt;allemanssparande. Detta innebär givetvis att även det premiegrundande&lt;br&gt;sparandet i en företagsanknuten allemansfond kan fortsätta efter pensions-&lt;br&gt;tidpunkten. Om anställningen upphör av andra skäl bör däremot denna&lt;br&gt;möjlighet inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Administration och kontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksgäldskontoret har det övergripande ansvaret för&lt;br&gt;administrativa rutiner och kontroller av det premiegrundande alle-&lt;br&gt;manssparandet. Fondbolag skall till riksgäldskontoret rapportera in&lt;br&gt;de uppgifter som krävs för att riksgäldskontoret skall kunna kont-&lt;br&gt;rollera att givna sparregler följs. Information om den nya sparfor-&lt;br&gt;men skall i första hand spridas av banker och fondbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har framfört synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dessa frågor. Riksrevisionsverket, som konstaterar att förslaget innebär&lt;br&gt;ett mer komplicerat förfarande och ställer krav på en mer omlättande och&lt;br&gt;detaljerad rapportering, anser att en närmare genomgång av förslagets&lt;br&gt;kostnadsmässiga och administrativa konsekvenser bör göras. Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret anför att de nya kontroller som kontoret skall göra troligen för-&lt;br&gt;utsätter att kontoret behöver upprätta ett register över de sparare som&lt;br&gt;deltar i det premiegrundande allemanssparandet och att regeringen därför&lt;br&gt;bör besluta att kontoret får upprätta ett sådant register. Vidare påpekar&lt;br&gt;kontoret att en s.k. rekonditionering av hela datasystemet kommer att bli&lt;br&gt;nödvändig och att medel behöver anvisas för de kostnader som förslagets&lt;br&gt;genomförande kommer att föra med sig. Svenska Bankföreningen, som&lt;br&gt;framhåller att förslaget kommer att medföra ökade kostnader för banker-&lt;br&gt;na, anser att konsekvenserna av förslaget vad beträffar administrativt och&lt;br&gt;tekniskt arbete för bankerna och de därmed följande kostnaderna inte be-&lt;br&gt;handlats tillräckligt i promemorian. Sparbanksgruppen AB anser att även&lt;br&gt;staten, t.ex. genom riksgäldskontoret, åtminstone i ett initialt skede i&lt;br&gt;syfte att nå nya sparare bör tillhandahålla allmänheten viss grundläggande&lt;br&gt;information. Fondbolagens Förening anser att det i första hand bör an-&lt;br&gt;komma på banker och fondbolag att se till att informationen sprids på&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt. Föreningen framhåller dock att riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, som redan handhar administration och kontroll av allemans-&lt;br&gt;sparandet, bör ges del i ansvaret för informationen om den nya spar-&lt;br&gt;formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksgäldskontoret svarar enligt 29 § lagen om&lt;br&gt;allemanssparande för administration och kontroll av allemanssparandet&lt;br&gt;och får meddela de föreskrifter som behövs härför. Detta innebär att&lt;br&gt;riksgäldskontoret även bör ha det övergripande ansvaret i dessa frågor&lt;br&gt;för det premiegrundande allemanssparandet. Banker, fondbolag och spar-&lt;br&gt;kassor skall enligt riksgäldskontorets föreskrifter varje månad till kontoret&lt;br&gt;rapportera vissa uppgifter av betydelse för allemanssparandet. Rapporte-&lt;br&gt;ringen sker på magnetband och avser uppgifter som ligger till grund för&lt;br&gt;kontrollen av att reglerna för allemanssparandet följs. Införandet av den&lt;br&gt;nu föreslagna sparformen medför att fondbolagen måste åläggas att till&lt;br&gt;kontoret rapportera ytterligare uppgifter vilka skall läggas till grund för&lt;br&gt;kontrollen av att spararen har uppfyllt samtliga villkor for det premie-&lt;br&gt;grundande sparandet och för beräkningen av de antal fondandelar som&lt;br&gt;skall spärras på det premiegrundande kontot. För denna kontroll kan en&lt;br&gt;omprogrammering av befintliga datasystem komma att behöva göras.&lt;br&gt;Vidare kan, som riksgäldskontoret påpekat i sitt remissvar, ett särskilt&lt;br&gt;register behöva inrättas över sparare i den nya sparformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i första hand ankomma på fondbolagen och på bankerna att se&lt;br&gt;till att information sprids på ett tillfredsställande sätt om att ett premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparande har införts och villkoren härför. Jag instäm-&lt;br&gt;mer dock i vad flera remissinstanser framhållit att staten också bör&lt;br&gt;medverka till att information om sparformen når ut till samtliga spar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättigade. Jag anser att detta är en uppgift som ryms inom Fond 92- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;94:s verksamhet att avveckla löntagarfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ekonomiska effekter av mitt förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mina här framlagda förslag innebär som riksgäldskontoret anfört i sitt&lt;br&gt;remissyttrande bl.a. att riksgäldskontoret åsamkas utvecklingskostnader&lt;br&gt;för rekonditionering av sitt datasystem; härutöver tillkommer löpande&lt;br&gt;kostnader för genomförande av förslaget. Vissa kostnader för information&lt;br&gt;torde också uppkomma. Kostnaderna bör enligt min mening belasta Fond&lt;br&gt;92-94 eftersom de får anses utgöra ett led i förvaltningen och avveckling-&lt;br&gt;en av löntagarfonderna. Riksgäldskontoret bör således ombesöija ad-&lt;br&gt;ministration och kontroll av det premiegrundande allemanssparandet. De&lt;br&gt;uppkommande kostnaderna bör belasta Fond 92-94.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för al-&lt;br&gt;lemanssparande och ungdomsbosparande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Lagrådets hörande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beträffande ändringar i lagen (1988:847) om skattelättnader för&lt;br&gt;allemanssparande och ungdomsbosparande faller under lagrådets gransk-&lt;br&gt;ningsområde. Förslaget är emellertid av sådan beskaffenhet att lagrådets&lt;br&gt;hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför&lt;br&gt;inte inhämtas över lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De centrala reglerna om den nya sparformen har samlats i en särskild lag&lt;br&gt;om pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande. Vissa generella&lt;br&gt;ändringar som gäller allemanssparandet föreslås i lagen (1983:890) om&lt;br&gt;allemanssparande. Slutligen har de speciella skatteregler som föreslås för&lt;br&gt;den nya sparformen tagits in i lagen (1988:847) om skattelättnader för al-&lt;br&gt;lemanssparande och ungdomsbosparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om pensionsanknutet premiegrundande Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges lagens ämne. I andra stycket finns definitioner av&lt;br&gt;vissa uttryck som används i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av definitionen premiegrundande allemanssparande framgår att det&lt;br&gt;sparande som berättigar till en premie skall ske i allemansfonder. Av 2 §&lt;br&gt;framgår att premiegrundande sparande får ske i endast en allemansfond.&lt;br&gt;Det står spararen fritt att själv bestämma i vilken fond det premie-&lt;br&gt;grundande sparandet skall ske. Sparande kan alltså ske i redan befintliga&lt;br&gt;allemansfonder; några särskilda fonder behöver inte bildas för detta&lt;br&gt;ändamål. Därmed kan kostnaderna hållas nere genom att befintlig admi-&lt;br&gt;nistration och förvaltning utnyttjas. För att samtliga befintliga alle-&lt;br&gt;mansfonder skall kunna utnyttjas fullt ut har i lagen om allemans-&lt;br&gt;sparande taket för högsta antalet andelsägare tagits bort (11 §). Under&lt;br&gt;förutsättning att det sammanlagda allemanssparandet inte överstiger&lt;br&gt;maximigränsen för tillåtna månadsinsättningar får spararen samtidigt&lt;br&gt;spara i en annan allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av sparperioden ger besked om under vilken tid som spar-&lt;br&gt;andet måste ske för att spararen skall kunna erhålla en premie (se 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med premiegrundande konto avses ett konto som är knutet till den alle-&lt;br&gt;mansfond i vilken spararen har valt att spara. Valet av ordet &amp;quot;konto&amp;quot;&lt;br&gt;förklaras med att det är brukligt att vaije sparare i en allemansfond har&lt;br&gt;ett eget identifieringsnummer i fonden och det kallas ofta för allemans-&lt;br&gt;fondskonto. Detta konto utvisar hur många andelar spararen har i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det premiegrundande allemanssparandet gäller vad som föreskrivs i&lt;br&gt;lagen om allemanssparande om inte annat följer av denna lag. Följande&lt;br&gt;kan framhållas. Sparandet kan till skillnad från 3 § lagen om allemans-&lt;br&gt;sparande bara ske i en allemansfond. Detta innebär att en sparare som&lt;br&gt;redan sparar i två allemansfonder måste välja en av dessa fonder för det&lt;br&gt;premiegrundande sparandet. Om inte någon av dessa båda fonder erbju-&lt;br&gt;der premiegrundande allemanssparande måste spararen avsluta sparandet&lt;br&gt;i en av fondema för att i stället ansluta sig till en fond i vilken sådant&lt;br&gt;sparande kan ske. Vidare föreligger den begränsningen i förhållande till&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om allemanssparande att överföring av behåll-&lt;br&gt;ningen endast får ske i två i lagen angivna fäll. Högsta tillåtna sparbelopp&lt;br&gt;per månad enligt 4 §, vilket nu höjs till 2 000 kr., innefattar även det&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet. Vidare gäller regeln om uttagsavgift&lt;br&gt;enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som är folkbokförd i Sverige får delta i det premiegrundande&lt;br&gt;allemanssparandet. Detta följer i och för sig redan av 2 § lagen om alle-&lt;br&gt;manssparande men det har ansetts att denna regel är så central i det pre-&lt;br&gt;miegrundande allemanssparandet att den också bör framgå av förevar-&lt;br&gt;ande lag. Någon åldersgräns finns inte. Spararen skall vid anslutnings-&lt;br&gt;tillfället vara folkbokförd i Sverige. Kravet på att vara folkbokförd&lt;br&gt;(tidigare kyrkobokförd) i lagen om allemanssparande motiverades bl.a.&lt;br&gt;med att det av kontrollskäl fordras att vaije sparare har ett person-&lt;br&gt;nummer (prop. 1983/84:30 s. 24). Av den som vill gå med i allemans-&lt;br&gt;sparandet bör inte avkrävas något särskilt bevis om folkbokföringen utan&lt;br&gt;hans egna uppgifter bör regelmässigt godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje sparare får bara ha ett konto för premiegrundande allemans-&lt;br&gt;sparande. Detta är motiverat främst av tekniska skäl. Härigenom under-&lt;br&gt;lättas kontrollen av att spararen uppfyller villkoren för detta sparande.&lt;br&gt;Vidare underlättas administrationen i samband med överföringen av spar-&lt;br&gt;premien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för deltagande i den nya sparformen är att spararen själv&lt;br&gt;tar initiativ och anmäler sig till det fondbolag som administrerar den&lt;br&gt;allemansfond i vilken han vill spara. Detta krävs med hänsyn till de ad-&lt;br&gt;ministrativa rutiner som måste finnas hos fondbolaget och riksgäldskon-&lt;br&gt;toret, bl.a. kontroll av att spararen uppfyller villkoren för att erhålla en&lt;br&gt;premie. Fondbolaget skall därefter underrätta riksgäldskontoret om i&lt;br&gt;vilken fond sparandet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan måste ske senast då sparandet påbörjas. Detta betyder att den&lt;br&gt;absolut sista dagen för anmälan, och insättning av det första månads-&lt;br&gt;beloppet, är den 30 september 1993, varefter spararen måste spara&lt;br&gt;genomsnittligt minst 200 kr. per månad till och med augusti 1994;&lt;br&gt;sparkravet på 2 400 kr. och tolv månadsinsättningar är då uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen ställer upp det formella kravet att anmälan skall ske till det&lt;br&gt;fondbolag som administrerar den allemansfond i vilken sparandet skall&lt;br&gt;ske. I praktiken torde det gå till så att spararen vänder sig till en bank&lt;br&gt;eller annat institut som erbjuder denna sparform. Banken eller institutet&lt;br&gt;svarar sedan för att anmälan kommer till fondbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande kan bara ske i allemansfonder som förvaltas av fondbolag&lt;br&gt;vilka har en överenskommelse med riksgäldskontoret om förmedling av&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparande. Detta förklaras av kontrollskäl.&lt;br&gt;Riksgäldskontoret måste ha rutiner för t.ex. rapportering från fondbolag-&lt;br&gt;en om det premiegrundande allemanssparandet. Samma skäl ligger bakom&lt;br&gt;regeln om att fondbolaget genast skall underrätta riksgäldskontoret om&lt;br&gt;anmälan från en sparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet får ske under sparperioden som är definierad i 1 §. För att&lt;br&gt;sparpremie skall kunna erhållas krävs att det premiegrundande sparandet&lt;br&gt;uppgår till sammanlagt minst 2 400 kr. och att det är fördelat på minst&lt;br&gt;tolv månadsinsättningar under sparperioden. Detta innebär att spararen&lt;br&gt;inte är tvungen att påbölja det premiegrundande sparandet vid spar-&lt;br&gt;periodens böijan, utan detta kan ske vid en senare tidpunkt. Den senaste&lt;br&gt;tidpunkten att påböija sparandet är dock i september 1993, eftersom&lt;br&gt;spararen annars inte har möjlighet att uppfylla kravet på minst tolv&lt;br&gt;månadsinsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som deltar i det premiegrundande sparandet har givetvis möjlighet&lt;br&gt;att under sparperioden sätta in ett större belopp än 2 400 kr. Det högsta&lt;br&gt;möjliga sparbeloppet regleras av bestämmelserna i lagen om allemans-&lt;br&gt;sparande. Där framgår att vaije sparare får sätta in högst 1 200 kr. i&lt;br&gt;månaden i allemanssparandet och att spararens totala nettoinsättningar i&lt;br&gt;allemanssparandet inte får överstiga 150 000 kr. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;ändras nu så att högsta tillåtna månadsinsättning höjs till 2 000 kr. och&lt;br&gt;maximigränsen för de totala nettoinsättningama slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här framgår de två fall då en sparare får överfora behållningen i det&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet till en annan allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första fallet är om fonden av någon anledning skulle upphöra. Det är&lt;br&gt;självklart att spararen i så fall måste få tillfälle att fortsätta sparandet.&lt;br&gt;Skulle en fond upphöra torde i praktiken finansinspektionen, som är&lt;br&gt;tillsynsmyndighet för fondbolagen, på ett eller annat sätt se till att alla&lt;br&gt;berörda blir underrättade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fallet är om spararen till följd av att hans anställning i ett&lt;br&gt;visst bolag eller inom en viss koncern upphör saknar möjlighet att&lt;br&gt;fullfölja sparandet i en företagsanknuten allemansfond. Enligt reglerna&lt;br&gt;om företagsanknutna allemansfonder får bara anställda i bolaget eller&lt;br&gt;inom koncernen dit fonden hör spara i en sådan fond (19 § lagen om&lt;br&gt;allemanssparande). Den bestämmelsen ändras nu så att den som slutar sin&lt;br&gt;anställning genom pensionering får möjlighet att fortsätta sparandet i en&lt;br&gt;företagsanknuten allemansfond, men regeln i förevarande paragraf behövs&lt;br&gt;när anställningen upphör av något annat skäl. I båda de angivna fallen&lt;br&gt;ankommer det på spararen att göra anmälan till ett nytt fondbolag som&lt;br&gt;förvaltar en allemansfond i vilken det fortsatta sparandet kan ske. Det&lt;br&gt;nya fondbolaget skall genast underrätta riksgäldskontoret om över-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sparperiodens slut, dvs. vid utgången av augusti 1994, skall fond-&lt;br&gt;andelarna på det premiegrundande kontot uppgå till minst det antal som&lt;br&gt;svarar mot det lägsta tillåtna sparbeloppet, dvs. 2 400 kr. Detta är inte&lt;br&gt;detsamma som att behållningen på kontot skall uppgå till minst 2 400 kr.&lt;br&gt;Kravet på en minsta kontobehållning vid sparperiodens slut skall gälla&lt;br&gt;med hänsyn tagen till de förändringar av fondtillgångamas värde som&lt;br&gt;sker hela tiden. Den minsta tillåtna kontobehållningen kan därför komma&lt;br&gt;att vara större eller mindre än 2 400 kr. beroende på om värdet av&lt;br&gt;kontohavarens andelar i fonden har ökat eller minskat under perioden.&lt;br&gt;Beräkningen av det antal fondandelar som skall finnas på det premie-&lt;br&gt;grundande kontot vid sparperiodens slut, skall ske med ledning av den&lt;br&gt;genomsnittliga anskaffningskostnaden för de andelar som spararen har&lt;br&gt;förvärvat under sparperioden. Det spelar härvid ingen roll om spararen&lt;br&gt;köpt eller sålt fondandelar utöver vad som krävs i det premiegrundande&lt;br&gt;allemanssparandet, eftersom såväl köp som försäljning av fondandelar&lt;br&gt;alltid sker till vid vaije tidpunkt rådande andelsvärde. Beräkningen sker&lt;br&gt;genom att talet 2 400 divideras med den genomsnittliga an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden för samtliga andelar som anskaffats under spar-&lt;br&gt;perioden. Ett villkor för att sparpremien skall utgå är således att spararen&lt;br&gt;har ett visst minsta antal fondandelar på det premiegrundande kontot vid&lt;br&gt;sparperiodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges ytterligare ett villkor för att sparpremien skall kunna erhållas.&lt;br&gt;Det antal fondandelar som vid sparperiodens slut skall finnas på kontot&lt;br&gt;enligt första stycket måste kvarstå på kontot under tiden fr.o.m. den&lt;br&gt;1 september 1994 till den tidpunkt då premien tillförs kontot. Uttag från&lt;br&gt;det premiegrundande kontot under denna tid, som medför att antalet&lt;br&gt;fondandelar kommer att understiga det minsta tillåtna antalet enligt första&lt;br&gt;stycket, innebär att premie inte kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna bestämmelse framgår att alla som uppfyller villkoren för det&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet skall erhålla en sparpremie. Premien&lt;br&gt;har fastställts till 1 200 kr. Till spararens konto skall föras det antal&lt;br&gt;andelar som motsvarar detta belopp. Det gällande andelsvärdet avgör&lt;br&gt;hur många andelar som tillförs kontot. Härigenom kommer antalet an-&lt;br&gt;delar i fonden att öka men eftersom fonden, enligt andra stycket, tillförs&lt;br&gt;tillgångar av motsvarande värde, så kommer andelsvärdet att vara oför-&lt;br&gt;ändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparpremien skall tillföras kontot senast den 31 december 1994. Det&lt;br&gt;har ansetts nödvändigt att visst tidsutrymme skapas efter sparperiodens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slut för att möj liggöra kontroll av att samtliga villkor är uppfyllda och för Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;att räkna ut hur mycket fonden skall erhålla enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som andelarna tillförs kontot skall allemansfonden erhålla till-&lt;br&gt;gångar av motsvarande värde ur de förutvarande löntagarfondernas till-&lt;br&gt;gångar. Dessa tillgångar förvaltas av Fond 92-94 (awecklingsstyrelsen)&lt;br&gt;enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillgångar som allemansfonden skall erhålla kan komma att bestå av&lt;br&gt;värdepapper eller likvida medel. Fond 92-94 kommer i god tid före&lt;br&gt;denna utskiftning att ha en uppfattning om hur många sparare som är be-&lt;br&gt;rättigade till premie. Enligt uppgift från Fond 92-94 har den för avsikt&lt;br&gt;att anpassa sitt värdepappersinnehav inför utskiftningen. Sammansätt-&lt;br&gt;ningen av de tillgångar som utskiftas till resp, fond är betydelsefull&lt;br&gt;eftersom en fond, om den far &amp;quot;för mycket&amp;quot; värdepapper av ett visst slag,&lt;br&gt;kan komma i konflikt med grunderna för sin placeringsinriktning eller&lt;br&gt;med de för allemansfonderna gällande placeringsbestämmelsema i lagen&lt;br&gt;om allemanssparande och lagen om värdepappersfonder. Fond 92-94 av-&lt;br&gt;ser därför att erbjuda samtliga allemansfonder möjlighet att inom vissa&lt;br&gt;ramar välja bland befintliga tillgångar som Fond 92-94 förvaltar. Den&lt;br&gt;slutliga tilldelningen till allemansfonderna skall dock bestämmas av Fond&lt;br&gt;92-94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger kan finansinspektionen enligt lagen om&lt;br&gt;allemanssparande medge undantag från vissa av lagens placeringsbestäm-&lt;br&gt;melser. Sådana skäl får anses föreligga vid tilldelningen av tillgångar&lt;br&gt;enligt denna lag. Vad gäller övriga placeringsbestämmelser liksom en&lt;br&gt;fonds egen placeringsinriktning kan erinras om skyldigheten för en fond&lt;br&gt;att under skäligt hänsynstagande till fondandelsägamas intressen&lt;br&gt;omfördela sitt tillgångsinnehav så att detta kommer i överensstämmelse&lt;br&gt;med givna bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns bestämmelser om en uttagsspärr. Det innebär att&lt;br&gt;en viss minsta behållning på spararens konto &amp;quot;spärras&amp;quot; under en viss&lt;br&gt;tidsperiod, dvs. fondandelar motsvarande sparat belopp på 2 400 kr. och&lt;br&gt;sparpremien på 1 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidsperiod under vilken den spärrade behållningen skall finnas på&lt;br&gt;spararens konto är avsedd att vara minst tre år räknat från den tidpunkt&lt;br&gt;då sparpremien tillförs kontot. Av administrativa skäl skall spärrperiod-&lt;br&gt;en upphöra vid en i förväg bestämd tidpunkt, den 31 december 1997. Om&lt;br&gt;sparpremien tillförts det premiegrundande kontot vid en tidigare tidpunkt&lt;br&gt;än den 31 december 1994, kan således spärrtiden bli något längre än tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsspärren hindrar inte att spararen vid behov skaffar sig likvid för Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;sitt tillgodohavande genom att överlåta detta eller lägga det som säkerhet&lt;br&gt;för ett lån. Enligt 8 § lagen om allemanssparande medför en överlåtelse&lt;br&gt;att spararens tillgodohavande skall betalas ut. Under spärrtiden kommer&lt;br&gt;emellertid uttagsspärren i förevarande paragraf att ta över bestämmelsen&lt;br&gt;i lagen om allemanssparande (1 § tredje stycket förevarande lag). Ett&lt;br&gt;exempel — där det förutsätts att fondandelarnas värde hela tiden är&lt;br&gt;konstant — kan belysa reglernas innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparare har efter tilldelning av sparpremien ett tillgodohavande värt&lt;br&gt;10 000 kr. i en allemansfond. Han överlåter år 1995 hela tillgodohavan-&lt;br&gt;det till en annan person. Fondbolaget skall då genast betala ut 6 400 kr.&lt;br&gt;till förvärvaren, medan spärrbeloppet 3 600 kr. betalas ut efter spärr-&lt;br&gt;tidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens möjlighet att föreskriva att uttagsspärren skall upphöra&lt;br&gt;tidigare har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag från kontot inklusive sparpremien, får dock ske med anledning av&lt;br&gt;kontohavarens död. Det har ansetts rimligt att delägarna i ett dödsbo,&lt;br&gt;som ett led i avvecklingen av boet, skall kunna slutligt förfoga över&lt;br&gt;behållningen på kontot utan att avvakta spärrtidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om&lt;br&gt;allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att högsta tillåtna månadsinsättning i allemanssparan-&lt;br&gt;det höjs från 1 200 kr. till 2 000 kr. och att maximigränsen för de&lt;br&gt;samlade nettoinsättningama slopas (se avsnitt 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har bestämmelser om extra insättningar under vissa bestämda&lt;br&gt;perioder tagits bort eftersom de inte längre är aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12, 14, 16 och 23 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av att bankinspektionen numera är samman-&lt;br&gt;slagen med försäkringsinspektionen till en ny myndighet, finansinspek-&lt;br&gt;tionen. I prop. 1991/92:113 om ny börslagstiftning m.m. föreslås mot-&lt;br&gt;svarande ändring i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:847) om Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen har skett en följdändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med bestämmelser om befrielse från&lt;br&gt;inkomstskatt för sparpremien (avsnitt 2.9).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1992, alltså två&lt;br&gt;månader innan det pensionsanknutna premiegrundande sparandet&lt;br&gt;påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för allemans-&lt;br&gt;sparande och ungdomsbosparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 26 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Unckel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition om utskiftning av&lt;br&gt;löntagarfondernas tillgångar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Forskning för långsiktig kompetensutveckling&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige gör i förhållande till landets storlek betydande insatser inom&lt;br&gt;forskning och utvecklingsarbete (FoU). Mätt i relativa tal - som andel av&lt;br&gt;bruttonationalprodukten - är de svenska FoU-insatsema fortforande bland&lt;br&gt;de högsta i världen även om de inte längre intar en absolut topposition.&lt;br&gt;I absoluta tal är dock givetvis de svenska FoU-insatsema blygsamma i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i flertalet andra OECD-länder är det i Sverige näringslivet som&lt;br&gt;svarar för huvuddelen av FoU-insatsema. I det närmaste två tredjedelar&lt;br&gt;av svensk FoU finansieras således av näringslivet. Den helt övervägande&lt;br&gt;delen av näringslivets FoU avser utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets FoU-insatser har i det närmaste fördubblats sedan mitten&lt;br&gt;av sjuttiotalet. Denna gynnsamma utveckling har emellertid nu brutits.&lt;br&gt;Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån har näringslivets FoU-&lt;br&gt;insatser minskat under senare år. Minskningen är mest påtaglig inom&lt;br&gt;maskinindustrin, vars FoU-volym minskat med en tredjedel sedan 1987.&lt;br&gt;Men minskningar noteras också för flertalet andra branscher med undan-&lt;br&gt;tag av läkemedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett befolkningsmässigt litet och i förhållande till de stora marknaderna&lt;br&gt;avlägset land som Sverige är det nödvändigt att satsa på utveckling av&lt;br&gt;kunskap och kvalitet. I detta avseende skärps också kraven ytterligare&lt;br&gt;vid den förestående integreringen i det europeiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i regeringsförklaringen och i andra sammanhang&lt;br&gt;markerat sin strävan att förstärka kapaciteten inom forskning och högre&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:36 om avveckling av löntagarfonderna aviserade&lt;br&gt;regeringen att medel bör avsättas för att främja forskning och utbildning&lt;br&gt;vid främst universitet och högskolor på områden som bidrar till en&lt;br&gt;varaktig ekonomisk tillväxt, bl.a. till miljöstrategisk och medicinsk&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition har regeringen lagt fram utbyggnadsplaner&lt;br&gt;innebärande en väsentlig ökning av antalet utbildningsplatser inom den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundläggande högskoleutbildningen. I fråga om forskarutbildningen för-&lt;br&gt;ordas en fördubbling av examinationen före år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelser pågår för att till 1992/93 års riksmöte lägga fram dels&lt;br&gt;en samlad forskningsproposition avseende treårsperioden 1993/94 -&lt;br&gt;1995/96, dels en proposition om högre utbildning avseende i första hand&lt;br&gt;samma period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer vidare att lägga fram förslag till organisatoriska&lt;br&gt;förändringar inom högskolan i syfte att avsevärt öka de enskilda univer-&lt;br&gt;sitetens och högskolornas frihet. Genom de möjligheter till snabbare och&lt;br&gt;bättre anpassning till förutsättningar och behov som härigenom bl.a.&lt;br&gt;kommer att öppnas kommer resurserna för högre utbildning och forsk-&lt;br&gt;ning att kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att dessa långsiktiga generellt verkande åtgärder kan&lt;br&gt;kompletteras med särskilda insatser inom kunskapsområden av särskild&lt;br&gt;relevans för Sveriges internationella konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Dagens forskningsfinansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utvecklingsarbete inom tekniska och andra kunskaps-&lt;br&gt;områden av betydelse för näringslivets utveckling finansieras i dag&lt;br&gt;huvudsakligen på två sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med statliga medel, fakultets- och forskningsrådsanslag, där priorite-&lt;br&gt;ringarna görs utifrån inomvetenskapliga kriterier, finansieras grund-&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning. Av näringslivet finansieras framför allt&lt;br&gt;utvecklingsarbete - och i begränsad utsträckning främst tillämpad&lt;br&gt;forskning. Här görs prioriteringarna utifrån relevansen för verksamheten&lt;br&gt;i de berörda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande strukturen fungerar i många avseenden bra. Samtidigt&lt;br&gt;är det uppenbart att vissa behov, just på grund av själva finansierings-&lt;br&gt;strukturen, är svåra att tillgodose. Behoven inom näringslivet, de må vara&lt;br&gt;långsiktiga eller kortsiktiga, ligger således inte till grund för beslut om&lt;br&gt;den närmare inriktningen av verksamheten när det gäller grundforskning&lt;br&gt;och forskarutbildning. De insatser, som prioriteras utifrån näringslivs-&lt;br&gt;kriterier, har direkt anknytning till just nu aktiva branscher och företag.&lt;br&gt;Det är inte säkert att de bästa utvecklingsmöjligheterna i framtiden&lt;br&gt;kommer att finnas inom just dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Val av insatsområden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är av strategisk betydelse att resurser kan avsättas för långsiktigt&lt;br&gt;kunskapssökande genom grundforskning och forskarrekrytering inom om-&lt;br&gt;råden som utväljs utifrån bedömningar av den relevans de kan ha för&lt;br&gt;utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. De resurser, som&lt;br&gt;frigörs genom avvecklingen av löntagarfonderna, bör i stor utsträckning&lt;br&gt;användas för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang understryka att Sveriges internationella Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;konkurrenskraft, förutom av specifika forskningsinsatser, är beroende av&lt;br&gt;en god tillgång till arbetskraft med internationell utblick. Språkkunskaper&lt;br&gt;är i detta sammanhang av särskild betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att de resurser som frigörs genom löntagarfondsav-&lt;br&gt;vecklingen i betydande utsträckning koncentreras till kraftfulla insatser&lt;br&gt;inom ett begränsat antal områden. Hit hör den miljöstrategiska och&lt;br&gt;medicinska forskningen. Vidare bör avgränsningen av områdena göras så&lt;br&gt;att den stimulerar samarbetet internationellt. Självfallet måste samma&lt;br&gt;höga krav på vetenskaplig kvalitet ställas på insatser i detta sammanhang&lt;br&gt;som gäller för den verksamhet som nu finansieras främst av forsknings-&lt;br&gt;råd. För att insatserna skall vara effektiva och motivera att resurser&lt;br&gt;avsätts för ändamålet måste det röra sig om forskning på högsta&lt;br&gt;internationella nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också understryka den betydelse som rekryteringen av goda&lt;br&gt;forskare har för vår långsiktiga utvecklingskraft. Löntagarfondsmedlen&lt;br&gt;bör användas så att tillgången på kvalificerade forskare i landet ökas&lt;br&gt;väsentligt. Det bör också vara möjligt att, i de fall så bedöms lämpligt,&lt;br&gt;bedriva viss kvalificerad högskoleutbildning i anslutning till forsknings-&lt;br&gt;och forskarutbildningsinsatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en utomordentligt grannlaga uppgift att välja ut de kunskaps-&lt;br&gt;områden och de insatser i övrigt som bör finansieras genom medel från&lt;br&gt;löntagarfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl beredning som beslut måste ske stegvis. Ett mycket nära sam-&lt;br&gt;arbete bör ske med företrädare för vetenskapssamhället. Bl.a. avser jag&lt;br&gt;be de socialvetenskapliga, humanistisk-samhällsvetenskapliga, medicin-&lt;br&gt;ska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga forskningsråden samt&lt;br&gt;skogs- och jordbrukets forskningsråd att redovisa bedömningar av för-&lt;br&gt;utsättningarna för utbyggnad av forskningsverksamheten inom relevanta&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt kommer företrädare för näringslivet att beredas&lt;br&gt;tillfälle att redovisa behov och möjligheter att ta tillvara ökade forsk-&lt;br&gt;ningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till de valda områdena bör avse en väsentligt längre tidsperiod&lt;br&gt;än nuvarande planeringsperioder för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under loppet av den kommande beredningen kommer även lämplighet-&lt;br&gt;en av att utnyttja del av kapitalet vid eventuellt bildande av universitets-&lt;br&gt;stiftelser att belysas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Organisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de nya forskningsresurserna kommer att skilja sig från såväl&lt;br&gt;vad som gäller för t.ex. forskningsrådens och universiteten som vad som&lt;br&gt;normalt gäller för näringslivets FoU. Det är därför, enligt min mening,&lt;br&gt;sannolikt att särskilda organisatoriska former behöver skapas. Stiftelser&lt;br&gt;kan vara en sådan form som ger möjligheter till flexibel verksamhet med&lt;br&gt;stor rörelsefrihet för dem som skall arbeta direkt inom berörda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten bör bedrivas i nära anknytning till universitet och hög- Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;skolor. Det ger möjligheter till kontakt och samverkan med vetenskapligt&lt;br&gt;högtstående och kreativa forskningsmiljöer. Verksamhet inom visst kun-&lt;br&gt;skapsområde bör ske vid minst en, normalt flera högskoleenheter. De&lt;br&gt;organisatoriska formerna för verksamheten bör kunna variera beroende&lt;br&gt;på de närmare omständigheterna i vaije enskilt fall. De praktiska lös-&lt;br&gt;ningarna måste konkretiseras i anslutning till arbetet med att precisera&lt;br&gt;insatsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kostnader och genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens samlade förslag i fråga om användningen av löntagarfonder-&lt;br&gt;nas tillgångar innebär att för forskning kommer att kunna disponeras ett&lt;br&gt;kapital som ungefärligen uppgår till ca 10 miljarder kronor. Omfattningen&lt;br&gt;av forskningsstödet blir ytterst beroende på värdetillväxt och avkastning&lt;br&gt;och om delar av fondkapitalet förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det forskningsarbete som skall finansieras bör kunna planeras lång-&lt;br&gt;siktigt och inte kontinuerligt behöva anpassas till kortsiktiga fluktuationer&lt;br&gt;i kapitalavkastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på skillnader mellan de kunskapsområden som kommer att&lt;br&gt;bli aktuella kommer sannolikt olika stora belopp att behöva avsättas för&lt;br&gt;vart och ett. Fördelningen av resurserna för de områden som blir aktuella&lt;br&gt;för insatser måste givetvis preciseras i det fortsatta planeringsarbetet och&lt;br&gt;då med beaktande av såväl verksamhetsområdenas karaktär som vilka&lt;br&gt;resurser som redan nu finns inom områdena i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att närmare precisera insatsområden, verksamhetsformer,&lt;br&gt;riktlinjer för medeisanvändning och kostnader inleds nu. Arbetet skall&lt;br&gt;bedrivas skyndsamt. Jag räknar med att på grundval av detta arbete&lt;br&gt;kunna föreslå regeringen att hösten 1992 för riksdagen lägga fram när-&lt;br&gt;mare förslag om användningen av löntagarfondernas tillgångar till den&lt;br&gt;del de skall avse forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad&lt;br&gt;jag har anfört om forskning för långsiktig kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av innehållet i promemorian&lt;br&gt;(Ds 1991:85) Premiegrundande allemanssparande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Denna promemoria har utarbetats inom finansdepartementet. Förslagen&lt;br&gt;i promemorian har utformats i enlighet med vad som anförs i prop.&lt;br&gt;1991/92:36 om avveckling av löntagarfonderna och i riksdagsmotionen&lt;br&gt;1990/91 :Fi213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att ett premiegrundande allemanssparande in-&lt;br&gt;förs. Den som är folkbokförd i Sverige har rätt att ansluta sig till detta&lt;br&gt;sparande. Sparandet, som endast kan ske i allemansfond, är förenat med&lt;br&gt;en sparpremie. För att erhålla premien krävs att sparandet uppgår till&lt;br&gt;minst 2 400 kr. och att det är fördelat på minst tolv månadsinsättningar&lt;br&gt;under perioden den 1 maj 1992 - den 30 april 1994. Vidare krävs vid&lt;br&gt;sparperiodens slut en viss minsta behållning på det konto på vilket det&lt;br&gt;premiegrundande sparandet har skett. Antalet fondandelar på detta konto&lt;br&gt;skall då minst svara mot det lägsta tillåtna sparbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparpremien skall enligt förslaget tillgodoföras spararens konto senast&lt;br&gt;den 1 juli 1994. Premien utgörs av en andel av de förutvarande löntagar-&lt;br&gt;fondernas sammanlagda tillgångar. Detta innebär att en viss del av dessa&lt;br&gt;tillgångar, vilka fr.o.m. den 1 januari 1992 förvaltas av en awecklings-&lt;br&gt;styrelse, skall utskiftas till allemansfonderna senast den 1 juli 1994.&lt;br&gt;Sparpremiens storlek beräknas genom att värdet av de tillgångar som&lt;br&gt;förvaltas av avvecklingsstyrelsen divideras med det antal personer som&lt;br&gt;är berättigade att ansluta sig till det premiegrundande sparandet. Pre-&lt;br&gt;miens värde får dock uppgå till högst 1 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vidare att det av spararen skall krävas att han,&lt;br&gt;under tiden från det att han tillgodoförs sparpremien t.o.m. den 30 juni&lt;br&gt;1997, avstår från att göra uttag från sitt konto så att antalet fondandelar&lt;br&gt;på kontot kommer att understiga summan av det antal andelar som svarar&lt;br&gt;mot det lägsta tillåtna sparbeloppet och det antal som erhållits genom&lt;br&gt;premien. Uttag i strid mot vad som nu angivits skall medföra att spararen&lt;br&gt;få betala en avgift till staten. Avgiften föreslås uppgå till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande värdet av de fondandelar som erhållits genom sparpremien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås slutligen att den högsta tillåtna månadsinsätt-&lt;br&gt;ningen i allemanssparandet höjs från 1 200 kr. till 1 300 kr., att maximi-&lt;br&gt;gränsen för de samlade nettoinsättningar i allemanssparandet slopas samt&lt;br&gt;att gränsen för högsta tillåtna antal andelsägare i en allemansfond tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remitterade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om premiegrundande allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Med premiegrundande allemanssparande förstås sådant sparande i&lt;br&gt;allemansfond för vilket en premie kan erhållas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om premiegrundande allemanssparande gäller vad som före-&lt;br&gt;skrivs i lagen (1983:890) om allemanssparande med de avvikelser som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Premiegrundande allemanssparande skall ske under perioden den&lt;br&gt;1 maj 1992 - den 30 april 1994 (sparperioden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet skall under sparperioden uppgå till sammanlagt minst 2 400&lt;br&gt;kronor (sparbeloppet). Sparbeloppet skall vara fördelat på minst tolv&lt;br&gt;månadsinsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När någon anmäler sig till premiegrundande allemanssparande skall&lt;br&gt;fondbolaget underrätta riksgäldskontoret om i vilken allemansfond sparan-&lt;br&gt;det skall ske (premiegrundande konto).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fonden upphör eller om spararen till följd av att hans anställning&lt;br&gt;i ett visst bolag eller inom en viss koncern upphör saknar möjlighet att&lt;br&gt;fullfölja sparandet i en företagsanknuten allemansfond, får spararen över-&lt;br&gt;föra behållningen på kontot till en annan allemansfond och där fortsätta&lt;br&gt;sparandet. Det nya fondbolaget skall genast underrätta riksgäldskontoret&lt;br&gt;om överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den 1 maj 1994 skall antalet fondandelar på det premiegrundande&lt;br&gt;kontot vara minst 2 400 dividerat med den genomsnittliga anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden av samtliga andelar som anskaffats under sparperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag från det premiegrundande kontot under tiden från och med den&lt;br&gt;1 maj 1994 till den tidpunkt då premien tillgodoförs kontot får inte med-&lt;br&gt;föra att antalet andelar på kontot understiger det minsta antal som anges&lt;br&gt;i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om sparandet uppfyller de villkor som anges i 2-4 §§ skall till det&lt;br&gt;premiegrundande kontot föras en premie, uttryckt som andelar i den alle-&lt;br&gt;mansfond i vilken sparandet har skett. Premien skall motsvara en andel&lt;br&gt;i de tillgångar som enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden förvaltas av avvecklingsstyrelsen. Premiens storlek skall beräknas&lt;br&gt;genom att värdet av de tillgångar som förvaltas av avvecklingsstyrelsen&lt;br&gt;divideras med det antal personer som är berättigade att ansluta sig till det&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet. Värderingen av tillgångarna skall&lt;br&gt;ske vid den tidpunkt då premien tillgodoförs det premiegrundande kontot.&lt;br&gt;Premiens värde får uppgå till högst 1 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premien skall senast den 1 juli 1994 föras till det premiegrundande&lt;br&gt;kontot genom att motsvarande tillgångar tillförs den allemansfond där&lt;br&gt;sparandet har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Sker uttag från det premiegrundande kontot under tiden från den&lt;br&gt;tidpunkt då premien tillgodoförs kontot till och med den 30 juni 1997 så&lt;br&gt;att antalet fondandelar understiger summan av antalet andelar som anges&lt;br&gt;i 4 § och det antal som har erhållits genom premien, skall en avgift&lt;br&gt;betalas till staten. Avgift skall dock inte betalas om behållningen på&lt;br&gt;kontot har betalats ut med anledning av kontohavarens död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall uppgå till ett belopp som svarar mot värdet av det antal&lt;br&gt;fondandelar som erhållits genom premien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:890) om&lt;br&gt;allemanssparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 12, 14-16 samt 23 §§ ordet &amp;quot;bankinspektionen&amp;quot; skall bytas ut&lt;br&gt;mot &amp;quot;finansinspektionen&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0392/prop_199192__92-1.png" style="width:17pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Varje sparare får sätta in högst Varje sparare får sätta in högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 200 kronor i månaden i alle- &amp;nbsp;1 300 kronor i månaden i alle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioderna den 1 maj - den 31 juli 1991 och den 1 februari -&lt;br&gt;den 30 april 1992 får en sparare, utöver insättningar enligt första stycket,&lt;br&gt;sätta in sammanlagt högst 5 000 kronor per period i allemanssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spararens insättningar, i före-&lt;br&gt;kommande fall minskade med ut-&lt;br&gt;tag, får sammanlagt inte överstiga&lt;br&gt;150 OOO kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 maj 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 11 § 1989:510&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § 1986:522&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § 1986:522&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § 1991:991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 1986:522&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § 1990:1116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:185.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna och samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttranden över promemorian&lt;br&gt;(Ds 1991:85) Premiegrundande allemanssparande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av finansinspektionen, riksskatteverket,&lt;br&gt;riksrevisionsverket, Sparbanksgruppen AB, riksgäldskontoret, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, fullmäktige i Sveriges riksbank, Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen, Fondbolagens Förening, styrelsen för Stockholms fondbörs,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation, Svensk Industri förening, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Folksam, Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF), Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Stiftelsen Aktiefrämjandet, Kooperativa Institutet,&lt;br&gt;Pensionärernas Riksorganisation (PRO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;inkommit med gemensamt yttrande. Sveriges Föreningsbank har deltagit&lt;br&gt;i Svenska Bankföreningens handläggning av remissärendet och delar de&lt;br&gt;i bankföreningens remissyttrande framförda synpunkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Handelskammaren i Jönköpings&lt;br&gt;län, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Tomas Fischer och Stiftelsen&lt;br&gt;Konsumentfrämjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, Konungariket Sveriges Stads-&lt;br&gt;hypotekskassa, Centralorganisationen SACO/SR, Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Landstingsförbundet och Värdepapperscentralen VPC AB har för-&lt;br&gt;klarat sig avstå från att yttra sig. SACO/SR har överlämnat inkomna&lt;br&gt;remissvar från Svenska Kyrkans Personalförbund och Sveriges Civil-&lt;br&gt;ingenjörsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning över remissyttranden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Finansinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har varit representerad i den arbetsgrupp som inom&lt;br&gt;finansdepartementet utarbetat den remitterade promemorian och har&lt;br&gt;löpande under hand lämnat synpunkter på utformningen och innehållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 departementspromemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har utifrån de synpunkter inspektionen har att&lt;br&gt;beakta inte någonting att invända mot de i promemorian framlagda för-&lt;br&gt;slagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Riksskatteverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I förslaget har inte redovisats hur förvärv av premie och betalning av&lt;br&gt;avgift skall behandlas skattemässigt. Beskattningsfrågan bör regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i övrigt ingen erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Riksrevisionsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har vid sin bedömning av förslaget inriktat&lt;br&gt;sig på de administrativa och kostnadsmässiga aspekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV konstaterar att förslaget, jämfört med det reguljära allemans-&lt;br&gt;sparandet, innebär ett mer komplicerat administrativt förfarande och stäl-&lt;br&gt;ler krav på en mer omfattande och detaljerad rapportering. Det gäller&lt;br&gt;bl a anmälningsförfarandet, registrering av uttag och behållning på pre-&lt;br&gt;miegrundande konto samt avgiftsgrundande uttag under spärrperioden.&lt;br&gt;En ur kontrollteknisk synpunkt väsentlig fråga är hur rapporteringen&lt;br&gt;mellan fondbolagen och Riksgäldskontoret anordnas och förutsättningarna&lt;br&gt;för att därvid upprätthålla en god informationskvalitet. Därutöver behöver&lt;br&gt;Riksgäldskontoret utveckla rutiner och teknikstöd för att ta om hand och&lt;br&gt;bearbeta informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden anser RRV att en närmare genomgång av för-&lt;br&gt;slagets kostnadsmässiga och administrativa konsekvenser, inbegripet&lt;br&gt;ADB-konsekvenser, bör göras. Vad Riksgäldskontoret anfört beträffande&lt;br&gt;de befintliga datasystemen och behovet av omprogrammenng understry-&lt;br&gt;ker, enligt verkets mening, behovet av en sådan genomgång.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Riksbanken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorian föreslår ett system för utskiftning av en del av löntagar-&lt;br&gt;fondsmedlen. Avsikten är att åstadkomma denna utskiftning utan att&lt;br&gt;rubba balansen på aktiemarknaden samtidigt som genom sparpremier en&lt;br&gt;viss riskvillig kapitalbildning stimuleras och ett ökat individuellt ägande&lt;br&gt;etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Selektiva sparstimulanser har nackdelar, vilka fullmäktige tidigare upp-&lt;br&gt;märksammat. Likväl anvisar promemorian en metod att nå det övergrip-&lt;br&gt;ande målet att utskifta löntagarfondsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1 Generella eller selektiva sparstimulanser?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens finansiella sparande ökar för närvarande snabbt. Från ett bot-&lt;br&gt;tenläge i slutet av 1980-talet med ett finansiellt sparandeunderskott på&lt;br&gt;4-5 % av disponibelinkomsten har hushållens sparande ökat kraftigt till&lt;br&gt;ett ungefar lika stort finansiellt sparandeöverskott. Denna utveckling är&lt;br&gt;beroende av många faktorer, men en av de viktigaste torde vara skatte-&lt;br&gt;reformen med sänkt skatt på sparande och minskade avdrag för lån. De&lt;br&gt;generellt verkande åtgärderna för att öka sparandet har således lett till&lt;br&gt;ett resultat som är över förväntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund olämpligt att nu införa en sparform som&lt;br&gt;innefattar kraftiga selektiva sparstimulanser under en begränsad tid.&lt;br&gt;Erfarenheterna av denna typ av åtgärder är att de inte befrämjar ny-&lt;br&gt;sparande i någon större omfattning utan i stället leder till omplaceringar&lt;br&gt;inom ett totalt sett givet sparande. I det här fallet är sparstimuiansen så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hög att det sannolikt är lönsamt att lånefinansiera insättningarna i alle-&lt;br&gt;mansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Utförsäljning eller utskiftning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att öka sparandet syftar förslaget till att öka spridningen av&lt;br&gt;ägandet i företagen. Vidare får avvecklingen inte medföra att aktiebörsen&lt;br&gt;utsätts för kraftig kurspress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom aktierna enligt förslaget utskiftas till allemansfonderna uppstår&lt;br&gt;ingen prispress på aktierna. Förfarandet medför dock samtidigt att&lt;br&gt;aktierna inte kommer i direkt individuell ägo. Förslaget kommer därför&lt;br&gt;inte att motverka det ökade institutionella ägandet utan snarare förstärka&lt;br&gt;detta. Frågan är därför hur betydelsefullt det är att genom utskiftningsfor-&lt;br&gt;farandet undvika direkta utförsäljningar. Enligt Riksgäldskontorets upp-&lt;br&gt;fattning innebär det höga hushållssparandet och den ökade internationa-&lt;br&gt;liseringen av aktiemarknaden att problemet med utförsäljningars kurs-&lt;br&gt;pressande effekt är betydligt mindre än tidigare. Utförsäljningstekniken&lt;br&gt;planeras vidare, såvitt nu är känt, att användas när statliga företag skall&lt;br&gt;privatiseras. Även i detta fall kan tendenser till kursfall på andra aktier&lt;br&gt;uppstå. Dessa effekter är dock sannolikt små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret anser att många skäl talar för att de tillgångar som&lt;br&gt;i promemorian föreslås utskiftas i stället säljs ut till allmänheten. Därmed&lt;br&gt;skulle dels det individuella aktieägandet öka, dels de medel som därvid&lt;br&gt;erhålls (eller egentligen räntan på dessa medel) kunna användas för gene-&lt;br&gt;rella sparstimulerande åtgärder eller för andra ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Övriga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras att det är angeläget att allmänheten snabbt får&lt;br&gt;information om att ett premiegrundande allemanssparande har införts och&lt;br&gt;att det i första hand bör ankomma på fondbolagen och bankerna att svara&lt;br&gt;för informationen. Riksgäldskontoret ifrågasätter om detta räcker och om&lt;br&gt;inte en viss grundinformation bör tillhandahållas av staten. I så fall måste&lt;br&gt;särskilda medel anvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret utgår från att avsikten är att tillförandet av spar-&lt;br&gt;premien till ett premiegrundande konto inte skall bli föremål för inkomst-&lt;br&gt;beskattning. Det bör dock uttryckligen klargöras att någon sådan beskatt-&lt;br&gt;ning inte skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § i lagförslaget framgår att det är avsett att den som vill delta i&lt;br&gt;det premiegrundande allemanssparandet skall göra en anmälan om detta.&lt;br&gt;Det bör emellertid framgå av lagtexten att en sådan anmälan skall göras&lt;br&gt;innan det premiegrundande sparandet påböijas. I annat fall skulle en&lt;br&gt;sparare i efterhand kunna göra gällande att hans sparande har varit&lt;br&gt;premiegrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att det premiegrundande sparandet skall kunna&lt;br&gt;påbörjas den 1 maj 1992. Riksgäldskontoret bedömer att kontoret och&lt;br&gt;dess kontrollorgan (DAFA) kommer att hinna med de nödvändiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemändringama. Däremot har fondbolagen uttryckt att de troligen inte&lt;br&gt;hinner klara av alla ändringar, vilket i så fall kan försvåra rapporteringen&lt;br&gt;till Riksgäldskontoret och de efterföljande kontrollerna. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund kan det vara lämpligt att uppskjuta starten några månader (och&lt;br&gt;därmed korta sparperioden) eller att förskjuta hela sparperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allemanssparandet får man spara valfritt belopp från 0 upp till 1200&lt;br&gt;kr/mån. Genom det nya premiegrundande sparandet kan man anta att an-&lt;br&gt;talet insättningar på små belopp kommer att öka. Av administrativa och&lt;br&gt;kostnadsmässiga skäl kan det vara önskvärt att det för både premie-&lt;br&gt;grundande och annat allemanssparande införs en nedre gräns på t.ex.&lt;br&gt;100 kr för månadsinsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya kontroller som Riksgäldskontoret skall göra förutsätter troligen&lt;br&gt;att kontoret behöver upprätta ett register över de sparare som deltar i det&lt;br&gt;premiegrundande sparandet. Regeringen bör därför besluta att Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret får upprätta ett sådant register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av promemorian behöver befintliga datoriserade kontroll-&lt;br&gt;system ändras och kompletteras. Då systemen är relativt gamla och änd-&lt;br&gt;rade flera gånger tidigare beräknas omprogrammeringen bli så omfattan-&lt;br&gt;de att en s.k. rekonditionering av hela datasystemet blir nödvändig för att&lt;br&gt;kontroller och administrativt efterarbete skall kunna ske rationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret uppskattar preliminärt dessa utvecklingskostnader till&lt;br&gt;ca 4,5 mkr. De årliga driftskostnaderna beräknas öka med ca 2,7 mkr.&lt;br&gt;Därtill behöver 2 personer anställas för manuell kontroll, kontakt med&lt;br&gt;banker och allmänhet etc. Löner och andra kostnader för detta beräknas&lt;br&gt;till ca 0,7 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget genomförs måste medel för detta anvisas till Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret på tilläggsbudget för innevarande budgetår och i kompletterings-&lt;br&gt;propositionen för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1 Avveckling av löntagarfonderna (Kapitel 1.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningens principiella ståndpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser det viktigt att löntagarfondernas avveckling blir&lt;br&gt;definitiv och att deras medel används på sådant sätt att fondema inte kan&lt;br&gt;återskapas. Löntagarfondmedlen borde rätteligen återbetalas till de före-&lt;br&gt;tag som har betalat in dem. Om detta av administrativa och tekniska skäl&lt;br&gt;inte är möjligt - bankföreningen saknar kännedom om i vad mån detta&lt;br&gt;utretts - bör fondmedlen användas på sådant sätt att man stimulerar lång-&lt;br&gt;siktigt hushållssparande och ekonomisk tillväxt i den svenska ekonomin.&lt;br&gt;En sådan utveckling är till nytta för alla medboigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att använda en del av löntagarfondmedlen som sparpremier&lt;br&gt;för allemansfondsparare syftar till att öka hushållssparandet och ekono-&lt;br&gt;misk tillväxt. I den mån sparpremiema är ägnade att tillgodose dessa&lt;br&gt;syften - omfattningen härav är dock svår att överblicka - har bankföre-&lt;br&gt;ningen ingen erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativt sätt att använda löntagarfondmedlen som stimulans av&lt;br&gt;långsiktigt hushållssparande och ekonomisk tillväxt är att medlen överförs&lt;br&gt;som &amp;quot;startbelopp&amp;quot; eller &amp;quot;bonus&amp;quot; i form av individuella sparpremier till&lt;br&gt;personliga pensionskonton, vilka enligt bankföreningens uppfattning bör&lt;br&gt;utgöra en viktig beståndsdel vid en reformering av pensionssystemet.&lt;br&gt;Häri bör även ingå konton för pensionssparande i bank. Även unitlinked-&lt;br&gt;pensionsförsäkringar bör kunna omfattas av ett sådant system. ATP-&lt;br&gt;systemets tilltagande otillräcklighet kan antas alltmera öka insikten hos&lt;br&gt;medborgarna om behovet av privata kompletteringar av pensionsskyddet.&lt;br&gt;Benägenheten att öka hushållens nettosparande kan därför antas förstär-&lt;br&gt;kas, om sparstimulansen knyts till olika former av pensionssparande. En&lt;br&gt;fördel härmed är att på detta område redan finns vissa skatteregler av-&lt;br&gt;seende insättningar och uttag. Bankföreningen anser att detta alternativ&lt;br&gt;bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen övergår härefter till synpunkter på promemorians förslag&lt;br&gt;att en del av löntagarfondmedlen skall användas i allemansfondsparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Allmänna utgångspunkter för ett premiegrundande allemans-&lt;br&gt;sparande (Kapitel 2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges att det bör i första hand ankomma på fondbolagen&lt;br&gt;och bankerna att se till att information om ett premiegrundande allemans-&lt;br&gt;sparande och dess villkor sprids till allmänheten på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser det viktigt att viss grundinformation om riks-&lt;br&gt;dagens beslut om den nya sparformen och dess villkor tillhandahålls av&lt;br&gt;statsmakterna, t ex genom riksgäldskontorets försorg. Detta bör uttalas&lt;br&gt;i propositionen och särskilda medel bör anslås härtill. - För att informa-&lt;br&gt;tionen om sparformen skall uppfattas korrekt och positivt av medborgar-&lt;br&gt;na, är det givetvis viktigt att sparstimulansen och sparformens övriga&lt;br&gt;regler utformas så enkelt och lättförståeligt som möjligt. Detta behandlas&lt;br&gt;närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Sparpremien (Kapitel 3.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian skall sparpremien utgöras av en andel av de förut-&lt;br&gt;varande löntagarfondernas sammanlagda tillgångar. Det maximala spar-&lt;br&gt;premiebeloppet föreslås vara 1.200 kr. Den definitiva storleken på spar-&lt;br&gt;premien kommer enligt förslaget dock att fästställas först vid den tidpunkt&lt;br&gt;då sparpremien skall överföras till spararna, dvs i mitten av 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att den definitiva storleken på sparpremien bör&lt;br&gt;vara fastställd redan inför den informationskampanj som skall föregå den&lt;br&gt;kvalificerande sparperioden. Detta är en förutsättning för att man skall&lt;br&gt;uppnå en omfattande anslutning till det premiegrundande allemanssparan-&lt;br&gt;det. För att locka människor att ansluta sig räcker det ej att anta att&lt;br&gt;sparpremien sannolikt kommer att svara mot det föreslagna maximala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beloppet om 1.200 kr, utan det bör klart framgå att de andelar som&lt;br&gt;spararen erhåller på utskiftningsdagen skall vara värda exakt 1.200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har frågan om beskattningskonsekvenser av förslaget&lt;br&gt;inte alls berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen utgår givetvis från att premien inte skall utlösa beskatt-&lt;br&gt;ning hos andelsinnehavaren. Risken är annars stor för att det premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparandet uppfattas som mindre attraktivt bland&lt;br&gt;spararna och syftet med denna sparform därmed förfelas. Överföringen&lt;br&gt;av tillgångar till allemansfonderna bör självfallet inte heller utlösa&lt;br&gt;beskattning hos fondema. Enligt bankföreningens uppfattning krävs det&lt;br&gt;särskilda lagregler för att beskattning skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Sparformen (Kapitel 3.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas i mycket ringa utsträckning konsekvenserna av&lt;br&gt;förslaget vad beträffar administrativt och tekniskt arbete för bankerna och&lt;br&gt;de därmed följande kostnaderna. Det nämns kort att administrationskost-&lt;br&gt;naderna begränsas genom att spararen skall kunna anmäla att hans på-&lt;br&gt;gående allemansfondsparande fortsättningsvis avser det premiegrundande&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen konstaterar att förslaget kommer att medföra krav på&lt;br&gt;nya administrativa och systemtekniska rutiner för bankerna. Förändringar&lt;br&gt;kommer att krävas av nuvarande data- och redovisningsrutiner. Rapporte-&lt;br&gt;ringen till Riksgäldskontoret måste ändras och det kommer att ställas nya&lt;br&gt;krav på rådgivningen och rapporteringen till kunderna. Allt detta medför&lt;br&gt;ökade kostnader för bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Den kvalificerande sparperioden och sparbeioppets storlek m m&lt;br&gt;(Kapitel 3.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian skall sparandet för att berättiga till sparpremien ske&lt;br&gt;under perioden 1 maj 1992 - 30 april 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att om ett riksdagsbeslut om ett premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparande fattas exempelvis först i böljan av&lt;br&gt;april 1992, har berörda institut bara ca tre veckor till förberedelser. En&lt;br&gt;rimlig förberedelseperiod, efter det att riksdagen tagit ett beslut i frågan,&lt;br&gt;vore sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den snäva tidsmarginal som föreslås i promemorian skulle banker-&lt;br&gt;na behöva påbörja det mycket kostsamma förberedelsearbetet långt innan&lt;br&gt;riksdagsbeslut fattats om ett premiegrundande allemanssparande. Det&lt;br&gt;innebär höga administrativa kostnader som helt går förlorade om det&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet ej införs. Bankföreningen anser det&lt;br&gt;därför vara en absolut förutsättning för sparformens införande att man&lt;br&gt;utsträcker den snäva förberedelsetid som föreslås i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra det nödvändiga förberedelsearbetet samt minska&lt;br&gt;den andel av de administrativa kostnader, som skulle krävas före riks-&lt;br&gt;dagens beslut, erfordras följande åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riksdagsbeslut om ett premiegrundande allemansfondsparande senast&lt;br&gt;före utgången av mars 1992 skulle ge bankerna tre månaders förbere-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsetid om också kvalificeringsperiodens böljan senareläggs till 1 juli&lt;br&gt;1992. En tung och kostnadskrävande arbetsinsats från bankernas sida&lt;br&gt;skulle underlättas genom vetskapen om att förberedelsearbetet ej är för-&lt;br&gt;gäves.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tiden för erforderligt förberedelsearbete i bankerna förlängs med två&lt;br&gt;månader genom att man enligt förslaget ovan ändrar kvalificerings-&lt;br&gt;perioden från promemorians förslag 1 maj 1992 - 30 april 1994 till 1 juli&lt;br&gt;1992 - 30 juni 1994. Utskiftningen av tillgångarna bör kunna ske senast&lt;br&gt;en månad efter kvalificeringsperiodens slut, dvs i detta fäll senast 31 juli&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Kravet på initiativ från spararen (Kapitel 3.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser det viktigt att det i lagtexten framgår att kvaiifice-&lt;br&gt;ringstiden för att erhålla sparpremien inte böijar gälla förrän spararen&lt;br&gt;anmält att han vill delta i det premiegrundande sparandet. På detta sätt&lt;br&gt;undviker man missförstånd hos dem som redan deltar i allemansfond-&lt;br&gt;sparande om från vilken tidpunkt de kan tillgodoräkna sig sitt premie-&lt;br&gt;grundande sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Begränsning av insättningarna i allemanssparandet (Kapitel 6.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås en höjning av högsta tillåtna insättning per månad&lt;br&gt;från 1.200 till 1.300 kr så att de sparare som redan nu sätter in maximalt&lt;br&gt;tillåtna 1.200 kr ej tvingas att minska sitt övriga allemanssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen instämmer i att det är viktigt att spararna ej tvingas&lt;br&gt;minska sitt övriga allemanssparande. Eftersom det enligt promemorian&lt;br&gt;skall vara möjligt att spara 2.400 kr på 12 månader, dvs 200 kr per&lt;br&gt;månad, bör dock höjningen göras till 1.400 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Antalet andelsägare i en allemansfond (Kapitel 6.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen tillstyrker förslaget att gränsen för högsta tillåtna antal&lt;br&gt;andelsägare i en allemansfond slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Sparbanksgruppen AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen tar här inte närmare ställning i frågan om hur lön-&lt;br&gt;tagarfondmedlen lämpligast bör användas. I andra sammanhang har Spar-&lt;br&gt;banksgruppen framhållit den samhällsekonomiska vikten av ett ökat hus-&lt;br&gt;hållssparande, varför Sparbanksgruppen anser att det är positivt att viss&lt;br&gt;del av medlen används för sparstimulerande åtgärder. Dock bör även&lt;br&gt;andra sparstimulerande metoder än den föreslagna diskuteras, t ex enskilt&lt;br&gt;pensionssparande i bank. Nedan kommenterar Sparbanksgruppen enbart&lt;br&gt;det i promemorian framlagda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Sparbanksgruppens uppfattning bör metoden med en sparpremie&lt;br&gt;vara av intresse för dem som i dagsläget inte sparar, varför förslaget kan&lt;br&gt;få en positiv effekt på det totala sparandet. Genom att sparpremien förut-&lt;br&gt;sätter att sparandet sker under viss tid, kan förslaget också medföra att&lt;br&gt;en regelbunden sparvana grundläggs. Utifrån denna aspekt har Spar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banksgruppen inte något att invända mot förslaget. Förslaget innebär Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;dock att nya rutiner, såväl av administrativ som av systemteknisk karak- Bilaga 1:3&lt;br&gt;tär måste utvecklas hos bankerna. Även rådgivningssituationen gentemot&lt;br&gt;kunderna kommer att ändras. Överhuvud innebär förslaget en resurs-&lt;br&gt;krävande hantering, vilket kommer att medföra ökade kostnader för&lt;br&gt;bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian är det angeläget att allmänheten snabbt får korrekt&lt;br&gt;information om den nya sparformen och villkoren härför. Informations-&lt;br&gt;plikten skall i första hand åligga banker och fondbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen anser att även staten, t ex genom riksgäldskontoret,&lt;br&gt;åtminstone i ett initialt skede bör tillhandahålla allmänheten viss grund-&lt;br&gt;läggande information. Detta särskilt i syfte att nå nya sparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Sparpremien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparpremien, som således utgör en del av löntagarfondernas tillgångar,&lt;br&gt;får uppgå till maximalt 1 200 kr. Enligt förslaget skall dock den defini-&lt;br&gt;tiva storleken på premien bestämmas först när denna skall överföras på&lt;br&gt;spararna, dvs i juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen anser att premiens storlek skall fästställas redan i&lt;br&gt;och med att den kvalificerande sparperioden böljar löpa. Detta är nöd-&lt;br&gt;vändigt dels för att informationen om sparandet skall vara korrekt, dels&lt;br&gt;för att göra sparformen attraktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Anmälan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att spararen själv skall anmäla sitt deltagande i det&lt;br&gt;premiegrundande sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen anser att det bör framgå av lagtexten, att den&lt;br&gt;premiegrundande kvalificeringstiden böijar löpa först efter anmälan.&lt;br&gt;Härigenom undviks missförstånd gentemot dem som redan sparar i alle-&lt;br&gt;mansfond om från vilken tidpunkt de kan tillgodoräkna sig det premie-&lt;br&gt;grundande sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Skattekonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian berörs inte frågan om ev skatteeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna lämna korrekt information måste skattekonsekvenserna&lt;br&gt;klargöras. Sparbanksgruppen anser att varken premien eller utskiftnings-&lt;br&gt;beloppet bör utlösa beskattning hos andelsägarna resp allemansfonderna.&lt;br&gt;Skulle beskattning utlösas föreligger risk för att sparformen uppfattas som&lt;br&gt;mindre intressant av spararna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anges att den premiegrundande sparperioden skall löpa&lt;br&gt;under perioden 1/5 1992 - 30/4 1994, dvs i princip ett par veckor efter&lt;br&gt;riksdagsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär således att bankerna skulle behöva påböija de&lt;br&gt;system- och rutinändringar som förslaget kräver, före det att riksdagen&lt;br&gt;fattat beslut i frågan, eftersom tiden härför annars skulle bli för kort.&lt;br&gt;Sparbanksgruppen har i andra sammanhang framfört att man anser det&lt;br&gt;vara uteslutet att påbölja denna typ av investeringar före riksdagsbeslutet,&lt;br&gt;såväl av kostnads- som av resursskäl. Enligt Sparbanksgruppens uppfatt-&lt;br&gt;ning kan sparperioden inte böija löpa förrän tidigast 3-4 månader efter&lt;br&gt;ev riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Månatligt sparbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att det månatliga sparbeloppet skall höjas till&lt;br&gt;1 300 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att förslaget utformats så att det skall vara möjligt att&lt;br&gt;spara ihop 2 400 kr enbart under tolv månader, bör gränsen för det&lt;br&gt;månatliga sparandet höjas till 1 400 kr. Detta för att inte de som redan&lt;br&gt;sparar maximalt skall behöva minska sitt övriga allemanssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen har inte något att invända mot att maximigränsen för&lt;br&gt;de samlade nettoinsättningama resp gränsen för antalet andelsägare&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen delar uppfattningen att löntagarfonderna&lt;br&gt;skall avvecklas. Rent principiellt borde detta ske i den formen att medlen&lt;br&gt;återförs till de företag, från vilka de förts över till löntagarfonderna. Om&lt;br&gt;detta inte sker kan föreningen acceptera den modell som innebär att med-&lt;br&gt;len tillförs en bred allmänhet. Det skulle kunna ske t ex i den form som&lt;br&gt;föreslås i promemorian eller genom att medlen tillförs individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda utförliga förslag i frågan som föreligger är det som finns i&lt;br&gt;den remitterade promemorian. Med hänvisning till vad som sagts kan&lt;br&gt;fondhandlareföreningen godta huvuddragen i den ordning för en del av&lt;br&gt;avvecklingen av löntagarfonderna, som beskrivs i promemorian. Ett ökat&lt;br&gt;sparande i allemansfonder som detta skulle medföra kan bidra till en&lt;br&gt;angelägen ökning av börsomsättningen och en stärkning av aktiemarknad-&lt;br&gt;en, som till följd av bl a skattereformen fått konkurrens av bl a&lt;br&gt;marknaden för räntebärande instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avveckling av löntagarfonderna är det ytterst väsentligt att till-&lt;br&gt;vägagångssättet blir sådant att fondtillgångama inte säljs ut så att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska aktiemarknaden tar skada därav. Det framlagda promemorieförs-&lt;br&gt;laget torde åtminstone till halvårsskiftet 1997 tillgodose detta krav. Det&lt;br&gt;ger ett tillskott till aktiemarknaden, som kan ha betydelse för att balan-&lt;br&gt;sera de krav på marknaden som en privatisering av statliga företag&lt;br&gt;kommer att aktualisera under de aktuella åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen godtar alltså mot angiven bakgrund principerna&lt;br&gt;för avveckling av löntagarfonderna såsom de läggs fram i promemorian.&lt;br&gt;Det hindrar såsom redan framgått inte att föreningen skulle kunna accep-&lt;br&gt;tera också andra former för detta, t ex en ordning där medlen överförs&lt;br&gt;till personligt pensionssparande som ett led i en nödvändig omläggning&lt;br&gt;av det svenska pensionssystemet. Även sådana skulle kunna anordnas så&lt;br&gt;att för marknaden besvärande utförsäljningar av de hittillsvarande lön-&lt;br&gt;tagarfondernas värdepappersinnehav skulle kunna undvikas. De skulle&lt;br&gt;också kunna ge en viss stabiliserande verkan åt såväl aktiemarknaden&lt;br&gt;som andra delar av kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian saknas så gott som helt en diskussion av&lt;br&gt;skattekonsekvenserna av förslagen. Det bör klargöras att premien är&lt;br&gt;skattefri och att överföringen till fondema inte skall beskattas av&lt;br&gt;fondema. Detta torde sammantaget med sparpremien vara en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att sparandet skall få den omfattning som beräknas. Skattekon-&lt;br&gt;sekvenserna bör klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Grunddragen i det premiegrundande allemanssparandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore en fördel i marknadsföringen av den nya sparformen om den&lt;br&gt;sparpremie som skall utgå så långt som möjligt kan preciseras till storlek&lt;br&gt;vid den tidpunkt - enligt förslaget den 1 juli 1994 - då premien skall till-&lt;br&gt;föras sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen bör framgå tydligare än enligt förslaget när en sparare senast&lt;br&gt;måste ha anmält sig för att få delta i det premiegrundande sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller starttidpunkten för den nya sparformen kan tiden mellan&lt;br&gt;riksdagens beslut och starttidpunkten antas bli mycket knapp för de nöd-&lt;br&gt;vändiga anpassningsåtgärdema. En viss senareläggning kan därför visa&lt;br&gt;sig nödvändig. Det är viktigt att fondbolagen, liksom banker och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, vilka skall hantera sparandet, fortlöpande hålls informerade&lt;br&gt;under lagstiftningsarbetets fortsatta gång och att statsmakterna medverkar&lt;br&gt;till att den nya sparformen skall kunna komma i gång i så god ordning&lt;br&gt;som möjligt. En förskjutning av starten till den 1 juli 1992 skulle under-&lt;br&gt;lätta för banker och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen vill peka på att det i promemorian på ett mycket stort antal&lt;br&gt;ställen (t ex på sidorna 27, 33 och 41) talas om &amp;quot;banken&amp;quot; när därmed&lt;br&gt;torde avses såväl bank som värdepappersbolag. Det måste således stå&lt;br&gt;klart att en sparare måste kunna ha kontakt med ett värdepappersbolag&lt;br&gt;och dit anmäla sitt deltagande i fondsparandet och sitt val av fond på&lt;br&gt;samma sätt som med en bank, varvid den avgiftsfråga som behandlas på&lt;br&gt;sidan 41 också måste kunna tas om hand av värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Uttagsspärren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Uttagsspärren (kap 5) diskuteras befarade massuttag vid&lt;br&gt;ett frisläppande under år 1997. Föreningen vill inte bortse från att detta&lt;br&gt;kan komma att äga rum. Föreningen har nämligen den bestämda uppfatt-&lt;br&gt;ningen att den allmänna kapitalbeskattning långt dessförinnan måste&lt;br&gt;bringas ned i vart fall till 20 %, kanske till en än lägre nivå. Om den&lt;br&gt;allmänna skattenivån är densamma som den förmånsbeskattning som&lt;br&gt;följer med sparandet i allemansfonder finns inget specifikt incitament för&lt;br&gt;att behålla medlen i just denna sparform när uttagsspärren släpper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har föreningen den uppfattningen att man inte bör ge ytter-&lt;br&gt;ligare selektiva skatteförmåner åt allemanssparandet. Tvärtom bör skatte-&lt;br&gt;systemet enligt föreningens uppfattning vara neutralt mellan olika&lt;br&gt;sparande- och placeringsformer. Med detta synsätt bör det särskilda&lt;br&gt;allemanssparandet - såväl på allemanskonto som i allemansfond - kunna&lt;br&gt;upphöra när kapitalbeskattningen sänkts till 20 %. Det enda skälet till att&lt;br&gt;behålla allemansfonderna blir då som det led i avvecklingen av löntagar-&lt;br&gt;fonderna, vilket diskuteras i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna formen för avveckling av löntagarfonderna kan det&lt;br&gt;likväl visa sig bli nödvändigt att tillgripa någon form av ytterligare till-&lt;br&gt;fällig stimulans för att undvika alltför stora momentana utförsäljningar&lt;br&gt;under år 1997. Sådana stimulanser måste dock konstrueras så att de trap-&lt;br&gt;pas av på ett sådant sätt att man inte bara skjuter problemet framför sig.&lt;br&gt;Det skulle t ex kunna ske genom att de sparade medlen får föras över till&lt;br&gt;ett pensionssparande. Det är dock inte möjligt att idag förutse vilka prob-&lt;br&gt;lem som kommer att uppträda år 1997. Beslut om vad som då skall ske&lt;br&gt;är därför inte påkallat nu. I god tid före tidpunkten för frisläppet bör&lt;br&gt;dock marknadssituationen analyseras och eventuellt nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fondhandlareföreningens uppfattning är det följdriktigt att höja&lt;br&gt;gränsen för det månatliga allemanssparandet. I och med att möjlighet&lt;br&gt;öppnas för insättningar under tolv månader med tvåhundra kr i månaden&lt;br&gt;bör dock höjningen göra med 200 kr i månaden, dvs till 1.400 kr, och&lt;br&gt;inte med endast 100 kr som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen tillstyrker förslaget att slopa maximigränsen&lt;br&gt;för de samlade insättningarna liksom gränsen för antalet andelsägare i en&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Fondbolagens Förening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.1 Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förening tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet i värdepappersfonder i Sverige har en, jämfört med andra län-&lt;br&gt;der i Europa och internationellt, unik positiv utveckling. Detta gäller i&lt;br&gt;synnerhet sparandet i allemansfonder och deras föregångare aktiespar-&lt;br&gt;fondema. Den huvudsakliga orsaken till denna utveckling är den spar-&lt;br&gt;stimulans - beslutad av statsmakterna - som skattefriheten respektive&lt;br&gt;skattereduktionen har inneburit. Naturligtvis har även börsens uppgång&lt;br&gt;under 80-talet bidragit till att det idag finns närmare 1.800.000 konton&lt;br&gt;i allemansfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett år tillbaka har skattefriheten i allemanssparandet upphört och&lt;br&gt;allemansfonderna och den eventuella reavinst och utdelning som andels-&lt;br&gt;ägaren erhåller beskattas, låt vara med en lägre skattesats än för värde-&lt;br&gt;pappersfonder generellt eller för direktägande av aktier. Skillnaden i&lt;br&gt;beskattningen minskar dock successivt, och for innevarande år är skatte-&lt;br&gt;satsen endast 5 procentenheter lägre. Den kvarvarande begränsade skatte-&lt;br&gt;favören tillsammans med den fokusering på räntebärande sparalternativ&lt;br&gt;som nu görs medför att en sparstimulans för placering i allemansfonder,&lt;br&gt;som i sin tur placerar i svenska aktier, kan anses som väl befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian, som mer eller mindre ordagrant följer den trepartimo-&lt;br&gt;tion som m, fp och c tidigare lagt, anges tre viktiga mål, som bör upp-&lt;br&gt;fyllas i samband med löntagarfondsavvecklingen. Dessa mål är att&lt;br&gt;avvecklingen skall vara definitiv, att den inte får utsätta börsen för&lt;br&gt;kraftig kurspress samt att den skall stärka möjligheten att varaktigt uppnå&lt;br&gt;en högre tillväxt i den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av löntagarfondsmedlen som tas i anspråk för den föreslagna&lt;br&gt;sparpremien uppfyller det första kravet om definitiv avveckling genom&lt;br&gt;att medlen delas upp på ett mycket stort antal ägare. När det gäller börs-&lt;br&gt;påverkan överensstämmer förslaget med motionens andra krav - att inte&lt;br&gt;utsätta börsen för kraftig kurspress - genom att löntagarfondsmedlen,&lt;br&gt;som redan i huvudsak är placerade i svenska, börsnoterade aktier, inte&lt;br&gt;behöver säljas ut utan endast utskiftas till nya ägare. Slutligen tillkommer&lt;br&gt;ett nytt sparande från alla dem som vill erhålla sparpremien. Ett ökat&lt;br&gt;enskilt sparande är en viktig faktor för tillväxt, inte minst när detta&lt;br&gt;sparande tillför de svenska företagen nytt riskvilligt kapital. Ett nysparan-&lt;br&gt;de är också betydelsefullt för börsen med tanke på den planerade utför-&lt;br&gt;säljningen av statliga företag. Förhoppningsvis leder förslaget till att ett&lt;br&gt;stort antal nya sparare, stimulerade av den kommande premien, etablerar&lt;br&gt;en god regelbunden sparvana även för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har noterat att det i debatten i massmedia ibland anlagts&lt;br&gt;rättviseaspekter på förslaget och vill därför med hänvisning till vad som&lt;br&gt;sagts ovan framhålla att ett ökat hushållssparande har en rad goda effek-&lt;br&gt;ter på samhällsekonomin som på sikt kan komma alla medborgare till&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser föreningen att det framlagda förslaget väl&lt;br&gt;tillgodoser de tre angivna motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Informationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller informationen om sparpremiesystemet och dess regier,&lt;br&gt;anges i promemorian att det i första hand bör ankomma på banker och&lt;br&gt;fondbolag att se till att denna sprids på ett tillfredsställande sätt. För att&lt;br&gt;informationen skall utformas så att den når alla medborgare, dvs även&lt;br&gt;dem som inte redan är kunder hos bank eller fondbolag, anser föreningen&lt;br&gt;det vara väsentligt att även staten tar sitt ansvar för informationens&lt;br&gt;innehåll och spridning. Detta sker lämpligen så att riksgäldskontoret, som&lt;br&gt;redan handhar administration och kontroll av allemanssparandet, ges dei&lt;br&gt;i ansvaret för informationen om det nya premiegrundande allemans-&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Skattekonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian berörs inte skattefrågorna överhuvudtaget. Föreningen&lt;br&gt;vill därför påtala vikten av att dessa klaigörs fullständigt för att möj-&lt;br&gt;liggöra en korrekt information kring sparandet. Det bör av lagstiftningen&lt;br&gt;framgå dels att premien är skattefri för mottagaren, dels att utskiftningen&lt;br&gt;inte utlöser beskattning hos fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Premiens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att premien med den beräkning som görs i prome-&lt;br&gt;morian kommer att svara mot det angivna taket om 1.200 kr. Detta är ett&lt;br&gt;viktigt faktum i informationen till allmänheten, och det skulle underlätta&lt;br&gt;om man i stället för en komplicerad beräkningsmetod kunde fästslå be-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 Sparande i företagsanknutna fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att det är positivt att även företagsanknutna fonder kan&lt;br&gt;delta i sparformen. Föreningen anser dock att bestämmelsen om att&lt;br&gt;endast de som är anställda inom en koncern har rätt att spara är alltför&lt;br&gt;kategoriskt utformad. Föreningen hemställer om ändring av den bestäm-&lt;br&gt;melsen så att även de som pensionerats från sin tjänst i företaget kan få&lt;br&gt;fortsätta sitt sparande där. En sådan ändring skulle underlätta för alla&lt;br&gt;dem som närmar sig pensionstidpunkten på så sätt att de kan fullfölja&lt;br&gt;sitt sparande i samma fond. Föreningen anser också att det är omotiverat&lt;br&gt;med en bestämmelse som utestänger en person som kanske varit företaget&lt;br&gt;lojalt under hela sin yrkesverksamma tid från att fortsätta spara i före-&lt;br&gt;tagets fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 Slopade gränser m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen tillstyrker förslaget att slopa såväl gränsen för antal andels-&lt;br&gt;ägare - vilket är avgörande för förslagets genomförande - som gränsen&lt;br&gt;för högsta sparbelopp. Det faktum att insättningarnas storlek är begränsad&lt;br&gt;gör att ett tak, som dessutom fortlöpande höjs, förefeller helt omotiverat.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tillstyrker föreningen de huvuddrag i tekniken som anges i prome-&lt;br&gt;morian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 Sparbeloppets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sparbeloppets storlek, anser föreningen det dock motiverat&lt;br&gt;att höja detta minst till 1.400 kr/månad, detta för att en person som idag&lt;br&gt;redan sparar 1.200 kr i allemansspar inte skall tvingas omfördela sitt&lt;br&gt;sparande, även om han endast kan/vili spara under en 12-månaders-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 Ikraftträdandetidpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de resurskrävande datainvesteringar som det föreslagna&lt;br&gt;systemet medför, anser föreningen det vara alltför kort om tid mellan&lt;br&gt;riksdagsbeslut och ikraftträdande. Föreningen förordar en tidsperiod om&lt;br&gt;2-3 månader i stället för föreslagna 2-3 veckor. Detta skulle innebära att&lt;br&gt;det premiegrundande sparandet böljade den 1 juli 1992 istället för före-&lt;br&gt;slagna 1 maj 1992 och att spartiden följaktligen förlängdes till 30 juli&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen avstår från att ta ställning i den politiska frågan om hur lön-&lt;br&gt;tagarfondernas tillgångar bäst bör disponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att en avveckling av löntagarfonderna inte sker i former&lt;br&gt;som snedvrider sparandet. Förslaget om en sparpremie knuten till en&lt;br&gt;specifik sparform som allemansfonder är från denna utgångspunkt olyck-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller promemorians förslag i övrigt om fondsparande vill&lt;br&gt;börsstyrelsen - från de utgångspunkter fondbörsen har att beakta -&lt;br&gt;framhålla följande. Som styrelsen tidigare betonat i olika sammanhang är&lt;br&gt;pluralismen i aktieägandet av väsentlig betydelse för en väl fungerande&lt;br&gt;aktiemarknad. Under lång tid har emellertid aktieägandet i vårt land,&lt;br&gt;liksom på många andra håll, institutionaliserats. Ett genomförande av&lt;br&gt;promemorians förslag förändrar inte detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I rubricerade promemoria föreslås att sparande på allemansfond ska&lt;br&gt;subventioneras med medel ur AP-fonden. LO är av den bestämda uppfatt-&lt;br&gt;ningen att detta inte bör komma till stånd. LO avstyrker därför av främst&lt;br&gt;följande skäl förslaget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första är att den typ av subventionerat sparande som föreslås utgår&lt;br&gt;ifrån att hushållen inte klarar av att göra rationella överväganden mellan&lt;br&gt;sparande och konsumtion och att staten därför måste intervenera. LO är&lt;br&gt;däremot av den uppfattningen att om staten förhåller sig neutral är hus-&lt;br&gt;hållen fullt kapabla att själva avgöra huruvida de bör spara eller kon-&lt;br&gt;sumera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl är att vaije form av statligt subventionerat sparande alltid&lt;br&gt;innebär en överföring av kapital från hushåll som inte har råd till hushåll&lt;br&gt;som har råd att spara. Ur LOs synvinkel är sådana överföringar givetvis&lt;br&gt;omotiverade och orättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett annat skäl är att förslaget endast skenbart är finansierat.&lt;br&gt;Samhällets utgifter för ATP minskar inte om kapital ur AP-fonden&lt;br&gt;används till sparsubventioner. Vaije krona som tas ur ATP-systemet&lt;br&gt;måste därför på ett eller annat sätt ersättas, t ex genom högre avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är slutligen oklart i vilken omfattning sparsubventionema i prakti-&lt;br&gt;ken skulle öka hushållens sparande. Att en icke oväsentlig del av det&lt;br&gt;&amp;quot;sparande&amp;quot; som kommer till stånd kommer att bestå i överföring från&lt;br&gt;befintliga konton och inrättandet av nya konton inom ett hushåll torde&lt;br&gt;dock vara ofrånkomligt. I dessa fall handlar det enbart om förmögenhets-&lt;br&gt;överföringar från dem som har lite till dem som har mer pengar utan att&lt;br&gt;sparandet ökar på sätt som uppges vara avsikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare räcker avgifterna för ATP sedan 10 år tillbaka inte till utbetal-&lt;br&gt;ningarna. Dessa måste därför finansieras genom att AP-fondens kapital-&lt;br&gt;avkastning delvis tas i anspråk. LO anser därför att löntagarfondernas&lt;br&gt;medel även fortsättningsvis bör tillhöra AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TCO avstyrker det nu föreliggande förslaget. Dels för att det inte är&lt;br&gt;konkurrensneutralt mellan olika sparandeformer, dels för att det på goda&lt;br&gt;grunder kan antas att stora grupper löntagare inte kommer att kunna delta&lt;br&gt;i sparandet, speciellt i en situation där arbetslösheten ökar kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCOs uppfattning är att eftersom fondema byggts upp med medel från&lt;br&gt;arbetslivet, så bör pengarna gå tillbaka till arbetslivet när fondema&lt;br&gt;avvecklas. Löntagarfondernas medel bör då i första hand inriktas på att&lt;br&gt;stimulera kompetensutveckling i arbetslivet. En satsning på kompetens-&lt;br&gt;utveckling i arbetslivet är nödvändig för att vi ska få ökad produktivitet&lt;br&gt;och stärkt konkurrenskraft. Att behålla och utveckla kompetensen hos de&lt;br&gt;anställda för att underlätta och främja den ekonomiska tillväxten är en&lt;br&gt;strategisk fråga i 1990-talets arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO vill dessutom föreslå att en del av löntagarfondernas medel av-&lt;br&gt;delas för att möjliggöra trygghetsfondernas, t ex Trygghetsrådet&lt;br&gt;SAF/PTK, fortsatta arbete. Deras verksamhet är i hög grad inriktad på&lt;br&gt;att förebygga uppsägningar där olika former av kompetensutveckling intar&lt;br&gt;en central roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlen inte på föreslaget sätt återgår till arbetslivet är det enligt&lt;br&gt;TCO naturligt att löntagarfondernas medel kvarstår inom AP-systemet&lt;br&gt;som en del av det allmänna pensionssparandet i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Sveriges Civilingenjörsförbund och Svenska Kyrkans&lt;br&gt;Personalförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13.1 Sveriges Civilingenjörsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) har hela tiden sedan debatten om&lt;br&gt;löntagarfonder började i mitten på 70-talet varit motståndare till införan-&lt;br&gt;det av dessa fonder. Förbundet hälsar därför med tillfredsställelse att&lt;br&gt;fonderna nu skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den politiska debatten har en rad förslag lagts fram till vilka ändamål&lt;br&gt;de utskiftade medlen i löntagarfonderna skall gå till. CF avstår från att&lt;br&gt;ta ställning i denna utomordentligt partipolitiskt kontroversiella fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CF har inga erinringar mot den tekniska utformningen av det premie-&lt;br&gt;grundande allemanssparandet. Möjligen kan det ifrågasättas om spar-&lt;br&gt;premiens storlek (1.200 kr) är tillräckligt hög för att locka nysparama&lt;br&gt;till allemansfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet stöder vidare att maximigränsen för de samlade nettoinsätt-&lt;br&gt;ningama i allemanssparandet slopas samt att gränsen för högsta tillåtna&lt;br&gt;antal andelsägare i en allemansfond tas bort. Beträffande beloppet för&lt;br&gt;högsta tillåtna månadsinsättning i allemanssparandet föreslås att detta&lt;br&gt;höjs från 1.200 kr till 1.300 kr. Höjningen med 100 kr motsvarar mini-&lt;br&gt;misparandet i det premiegrundande allemanssparandet. CF föreslår att&lt;br&gt;maximisparandet höjs till 1.500 kr i månaden. Vi tror att detta skulle&lt;br&gt;bidra till en ökning av det personliga sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Svenska Kyrkans Personalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKPF, som tagit del av sammanfattningen, finner det vara ett gott&lt;br&gt;förslag. Vi tillstyrker förslaget i alla delar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14.1 Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissen redovisar hur en del av medlen i de tidigare löntagarfonderna&lt;br&gt;kan överföras till individuella allemanskonton via en sparpremie.&lt;br&gt;Organisationerna har inga tekniska invändningar mot det redovisade&lt;br&gt;förslaget men anser att frågan om hur löntagarfondsmedlen - eller&lt;br&gt;avvecklingsfondsmedlen - skall disponeras måste behandlas i ett samman-&lt;br&gt;hang. Såsom utvecklas närmare nedan är det organisationernas princi-&lt;br&gt;piella uppfattning att fondmedlen skall återbetalas till företagen. Vidare&lt;br&gt;diskuteras användning av fondmedel för forsknings- och utbildningsända-&lt;br&gt;mål. Vid sidan av det premierade allemanssparandet behandlas också&lt;br&gt;möjligheten att utnyttja avvecklingsfondsmedel som grundplåt i en om-&lt;br&gt;läggning av pensionssystemet i riktning mot ett individanknutet premie-&lt;br&gt;reservsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Återbetalning till företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direkt återbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationernas principiella uppfattning, som tidigare redovisats i en&lt;br&gt;rad sammanhang, är att löntagarfondsmedlen skall återbetalas till före-&lt;br&gt;tagen. Organisationerna noterar, att föredragande statsrådet i proposition-&lt;br&gt;en (1991/92:36) om avveckling av löntagarfonderna gav uttryck för&lt;br&gt;samma uppfattning. Där hette det:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De skatteinbetalningar som byggt upp löntagarfonderna har levererats&lt;br&gt;av företagen. Det rätta vore enligt min mening att dessa återbetalas till&lt;br&gt;företagen vilket emellertid av praktiska skäl inte är möjligt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två typer av argument brukar anföras för att en återbetalning inte är&lt;br&gt;praktiskt möjlig. För det första finns uppgifter om företagens inbetal-&lt;br&gt;ningar av vinstdelningsskatt inte tillgängliga. Problem uppkommer med&lt;br&gt;företag som upphört att existera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra anförs att en återbetalning till företagen förutsätter att&lt;br&gt;löntagarfondernas aktieinnehav säljs ut och att ett sådant förfärande skulle&lt;br&gt;pressa börskurserna nedåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna delar inte uppfattningen att en återbetalning vore&lt;br&gt;praktiskt ogenomförbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om hur mycket företagen inbetalat i form av vinst-&lt;br&gt;delningsskatt, bör det vara möjligt att låta företagen inkomma med en&lt;br&gt;”deklaration&amp;quot; som granskas av skattemyndigheten. Denna deklaration&lt;br&gt;kan sedan läggas till grund för en återbetalning. Att någon återbetalning&lt;br&gt;inte kan ske till företag som upphört att existera får accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon omedelbar försäljning av avvecklingsfondens aktieinnehav för&lt;br&gt;återbetalning till företagen är inte möjlig. Detta måste avvecklas succes-&lt;br&gt;sivt under en längre period för att negativa effekter på fondbörsen skall&lt;br&gt;kunna undvikas. Däremot vore det möjligt att på grundval av ovan-&lt;br&gt;nämnda deklarationer av vinstdelningsskatteinbetalningar tilldela före-&lt;br&gt;tagen ett andelsbevis i avvecklingsfonden, som senare skall kunna in-&lt;br&gt;lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av löntagarfondernas medel, som inbetalats i form av med 0,2&lt;br&gt;procent förhöjd ATP-avgift, återbetalas naturligen genom en motsvarande&lt;br&gt;sänkning av ATP-avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand förordar organisationerna en sådan direkt återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indirekt återbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ möjlighet för återbetalning av fondmedlen till företagen&lt;br&gt;vore att genomföra en temporär sänkning av t ex ATP-avgiften för&lt;br&gt;näringslivet. I detta fall skulle samtliga företag, vare sig de betalt&lt;br&gt;vinstdelningsskatt eller inte, få del av avvecklingsmedlen. Sänkningen bör&lt;br&gt;i detta fall begränsas till näringslivet - någon sänkning för den offentliga&lt;br&gt;sektorn bör inte komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta fall skulle AP-fonden kompenseras för inkomstbortfallet till följd&lt;br&gt;av de sänkta ATP-avgiftema genom att avvecklingsfondens medel, efter&lt;br&gt;avveckling av aktieinnehavet, tillfördes denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan form av indirekt återbetalning av löntagarfondsmedei be-&lt;br&gt;rördes i propositionen om avveckling av löntagarfonderna. Där hette det,&lt;br&gt;att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;medel som inte tas i anspråk för sparstimulerande åtgärder bör använ-&lt;br&gt;das för andra åtgärder som stimulerar tillväxten i den svenska ekonomin.&lt;br&gt;Medel bör avsättas för att befrämja forskning och utbildning vid främst&lt;br&gt;universitet och högskolor på områden som bidrar till en varaktig tillväxt,&lt;br&gt;bl a till miljöstrategisk och medicinsk forskning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att någon återbetalning av löntagarfondsmedlen direkt eller&lt;br&gt;via sänkta arbetsgivaravgifter inte kommer till stånd, kan oiganisa-&lt;br&gt;tionema tillstyrka att en del av fondmedlen används på detta sätt. Det&lt;br&gt;måste emellertid vara fråga om forsknings- och utbildningsinsatser med&lt;br&gt;direkt koppling till näringslivet och inte till allmänna ändamål som annars&lt;br&gt;finansieras på vanlig sätt via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 Pensionssparande i ett reformerat pensionssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt organisationernas uppfattning är en genomgripande förändring av&lt;br&gt;det nuvarande ATP-systemet nödvändig. Systemet måste förändras i rikt-&lt;br&gt;ning mot ett individanknutet premiereservsystem för att stimulera sparan-&lt;br&gt;det och sänka skattetrycket i svensk ekonomi. Pensionssystemet måste&lt;br&gt;ges en ökad stabilitet. Sambandet mellan pensionsavgifter och förmåner&lt;br&gt;måste förstärkas och systemet ges en sådan utformning att det stimulerar&lt;br&gt;till arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en sådan omläggning av pensionssystemet skulle kunna gå till har&lt;br&gt;bl a redovisats i SAFs remissvar över pensionsberedningens betänkande,&lt;br&gt;av Agarfrämjandet och i ett reformförslag som utarbetats av försäk-&lt;br&gt;ringsbolaget Skandia. I den mån statsmakterna gör bedömningen att den&lt;br&gt;av organisationerna förordade återbetalningen av löntagarfondsmedlen&lt;br&gt;inte kan ske, bör det enligt organisationernas uppfattning övervägas att&lt;br&gt;löntagarfondsmedlen - eller del därav - tillsammans med en del av AP-&lt;br&gt;fondens medel i övrigt avsattes som grundplåt till sådana individuella&lt;br&gt;pensionskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förfarande skulle kunna mildra påfrestningarna för såväl&lt;br&gt;näringslivet som för den enskilde i samband med förändringarna i pen-&lt;br&gt;sionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett huvudproblem vid förändring från nuvarande pensionssystem till ett&lt;br&gt;baserat på personliga pensionskonton i ett premiereservsystem är själva&lt;br&gt;övergångsfasen. Utnyttjande av redan ackumulerat kapital i löntagar-&lt;br&gt;fonderna och AP-fonden kan underlätta denna övergång på ett avgörande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Overgångsproblemet består i att uppbyggnaden av det nya systemet&lt;br&gt;med nysparande, samtidigt med att nuvarande pensioner finansieras med&lt;br&gt;ATP-avgifter, kan leda till en allt för kraftig åtstramning av ekonomin.&lt;br&gt;Det kan också riskera att bli en allt för stor belastning på hushållens&lt;br&gt;privata ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur stabiliseringspolitisk synpunkt borde ATP-avgiftema i princip&lt;br&gt;sänkas i takt med att nysparande sker i personliga konton. Detta kunde&lt;br&gt;emellertid äventyra de nuvarande pensionärsgruppernas pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att använda ackumulerade löntagarfondsmedel som en grundplåt&lt;br&gt;i inledningsskedet kan detta övergångsproblem reduceras. Därmed mins-&lt;br&gt;kar nämligen anspråken på nysparande givet en önskad takt i upp-&lt;br&gt;byggandet av personliga pensionskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-avgiften kan sänkas, jämfört med utfallet vid nuvarande regler,&lt;br&gt;efter hand som det nya systemet böljar generera pensionsutbetalningar.&lt;br&gt;Denna sänkning kan komma tidigare och bli större än annars om lön-&lt;br&gt;tagarfondsmedlen används vid systemets uppbyggnad. På detta sätt&lt;br&gt;innebär lösningen en indirekt återbetalning till företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att den sittande parlamentariska arbetsgruppen med uppgift&lt;br&gt;att utarbeta förslag till förändringar i systemet för den allmänna pensione-&lt;br&gt;ringen får i uppdrag att utarbeta de tekniska detaljerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 Premiegrundande allemanssparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet har i departementspromemorian om premiegrund-&lt;br&gt;ande allemanssparande redovisat en annan modell för att inleda en&lt;br&gt;avveckling av löntagarfondsmedlen. Ur organisationernas perspektiv är&lt;br&gt;detta en principiellt tveksam modell. Organisationerna har emellertid som&lt;br&gt;ovan framhållits inga rent tekniska invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angeläget är dock enligt organisationernas uppfattning att det sparande&lt;br&gt;som skulle genereras i det föreslagna allemanssparandet tillsammans med&lt;br&gt;utgående sparpremier senare skall kunna överföras till ett pensions-&lt;br&gt;sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att en utskiftning av löntagarfondsmedlen snabbt inleds.&lt;br&gt;Enligt organisationernas uppfattning är det rätta därvid en återbetalning&lt;br&gt;till företagen. En återbetalning är också genomförbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna har inga tekniska invändningar mot förslaget om&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparande. Det strider dock mot vår principiella&lt;br&gt;inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt organisationernas uppfattning är ett acceptabelt alternativ till en&lt;br&gt;direkt återbetalning att löntagarfondsmedel tillsammans med en del av&lt;br&gt;AP-fonden används som grundplåt i ett reformerat pensionssystem, konst-&lt;br&gt;ruerat som ett premiereservsystem med individuella pensionskonton. Den&lt;br&gt;nödvändiga förändringen av pensionssystemet skulle därmed kunna&lt;br&gt;underlättas. Denna lösning innehåller en indirekt återbetalning av&lt;br&gt;löntagarfondsmedel genom lägre arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en återbetalning inte sker bör fondmedlen användas så att de ändå&lt;br&gt;kommer näringslivet till del. Organisationerna ställer sig positiva till att&lt;br&gt;en del av fondmedlen i detta fall används för forsknings- och utbild-&lt;br&gt;ningsändamål med koppling till näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Företagarnas Riksorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan löntagarfonderna inrättades år 1984 har dåvarande Företagare-&lt;br&gt;förbundet och Småföretagens Riksorganisation verkat för att löntagar-&lt;br&gt;fonderna skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nybildade Företagarnas Riksorganisation har rest samma krav på&lt;br&gt;att löntagarfonderna avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband därmed har olika förslag framförts om till vilka ändamål&lt;br&gt;löntagarfondernas samlade tillgångar slutgiltigt skali utskiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation tog initiativet till att Agarfrämjandet&lt;br&gt;bildades och har genom denna åtgärd skapat nya utredningsresurser. I&lt;br&gt;oktober 1991 presenterade Agarfrämjandet en skiss till pensionsreform&lt;br&gt;med personliga pensionskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det råder en betydande enighet i vårt land om att&lt;br&gt;ATP-systemet bör reformeras för att framtidens pensioner skall tryggas&lt;br&gt;och att frågan aktualiserats om vad som skall hända med de cirka&lt;br&gt;22 miljarder kronor som under åren samlats i löntagarfonderna, förordar&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation att löntagarfondsmedlen tillsammans med&lt;br&gt;AP-fondema skall utgöra grundplåten i ett reformerat pensionssystem&lt;br&gt;som till en del bygger på individuella premiereserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås att avvecklingen av löntagarfonderna bör ske i två&lt;br&gt;steg. I ett första steg skall löntagarfondstyrelsema avvecklas. Förvalt-&lt;br&gt;ningen av löntagarfondernas tillgångar skall i detta första steg överföras&lt;br&gt;till en avvecklingsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsstyrelsens huvuduppgift skall vara att förbereda en total&lt;br&gt;utskiftning av tillgångarna. Frågan om till vilka ändamål löntagar-&lt;br&gt;fondernas samlade tillgångar slutgiltigt skall skiftas bör bli föremål för&lt;br&gt;fortsatt beredning, enligt vad som återges i remissen Ds 1991:85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation föreslår att Ägarfrämjandets skiss till&lt;br&gt;pensionsreform med personliga pensionskonton läggs till grund för&lt;br&gt;avvecklingsstyrelsens beredning av hur löntagarfondernas samlade till-&lt;br&gt;gångar slutgiltigt skall skiftas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Svensk Industriförening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att ett premiegrundande allemanssparande införs&lt;br&gt;och att en premie under vissa villkor tillförs spararens konto och att&lt;br&gt;denna premie finansieras genom en andel av de förutvarande löntagar-&lt;br&gt;fondernas sammanlagda tillgångar. Svensk Industriförening avstyrker&lt;br&gt;detta förslag, enär löntagarfondernas tillgångar principiellt sett tillhör de&lt;br&gt;företag som gjort inbetalningar till fondema. Föreningen menar att de&lt;br&gt;ifrågavarande löntagarfondsmedlen principiellt sett skall återbetalas till de&lt;br&gt;företag som gjort inbetalningarna med belopp motsvarande företagets&lt;br&gt;tillskott. Enär föreningen inser att sådan återbetalning skulle kunna&lt;br&gt;medföra stora problem ur rent administrativ synpunkt, är föreningen av&lt;br&gt;den uppfattningen att löntagarfondernas tillgångar istället bör överföras&lt;br&gt;till AP-fondema för att därigenom säkra det allmänna pensionssystemets&lt;br&gt;fortbestånd. Föreningen anser dock att det kan vara berättigat att innan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sådan överföring görs avskilja en viss del av löntagarfondsmedlen för&lt;br&gt;att användas till främjande av de mindre och medelstora industriföre-&lt;br&gt;tagens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt Försäkringsförbundet ligger det närmare till hands att löntagar-&lt;br&gt;fondsmedlen tillförs ett nytt pensionssystem byggt på premiereservprinci-&lt;br&gt;pen och med ett individuellt ägande än att medlen används på det sätt&lt;br&gt;som föreslås i den remitterade promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet har i yttrande 1991-10-28 till socialdepartementet&lt;br&gt;över pensionsberedningens huvudbetänkande (SOU 1990:76) Allmän pen-&lt;br&gt;sion framfört synpunkter på de väsentligaste problem som vidlåter dagens&lt;br&gt;pensionssystem. Fördelningssystemets brister, individens bristande&lt;br&gt;anknytning till systemet innebärande bl a avsaknaden av sparstimulans&lt;br&gt;och engagemang är ett par av huvudfrågorna. I likhet med många andra&lt;br&gt;remissinstanser framhöll Försäkringsförbundet att ett nytt pensionssystem&lt;br&gt;bör grundas på premiereservprincipen och ett individuellt ägande, så att&lt;br&gt;var och en bygger upp sitt eget pensionskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång från dagens fördelningssystem till ett premiereservsystem&lt;br&gt;är emellertid förenad med ansenliga och för lång tid bestående över-&lt;br&gt;gångsproblem. Något tillspetsat kan man säga att en generation kommer&lt;br&gt;i kläm och drabbas antingen av dubbla avgifter eller lägre pensioner. Ett&lt;br&gt;sätt att klara dessa problem skulle enligt vad bland andra Försäkringsför-&lt;br&gt;bundet framhållit vara att omvandla AP-fondens medel till individuella&lt;br&gt;andelar i det nya pensionssystemet eller använda medlen för finansiering&lt;br&gt;av redan gjorda pensionsåtaganden inom ATP-systemets ram. Även om&lt;br&gt;AP-fondens medel utnyttjas för övergången till ett premiereservsystem&lt;br&gt;kvarstår vissa finansieringsproblem. Enligt Försäkringsförbundet ligger&lt;br&gt;det mot bakgrund av detta närmare till hands att även löntagarfondsmed-&lt;br&gt;len tillförs det nya pensionssystemet än att medlen används på det sätt&lt;br&gt;som föreslås i den remitterade promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överföring av löntagarfondsmedlen till ett nytt pensionssystem är&lt;br&gt;naturligtvis förenad med tekniska problem. Dessa bör dock i huvudsak&lt;br&gt;kunna tas om hand av den parlamentariska arbetsgruppen som har i upp-&lt;br&gt;gift att utarbeta förslag till förändringar i systemet för den allmänna&lt;br&gt;pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian utvecklas förslaget i motionen 1990/91 :Fi213 om att över-&lt;br&gt;föra en del av löntagarfondernas tillgångar som sparpremie till dem som&lt;br&gt;deltar i allemanssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom detta förslag ligger en ambition att öka det enskilda sparandet&lt;br&gt;och därmed stimulera tillväxten i den svenska ekonomin. Folksam&lt;br&gt;instämmer i denna målsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förslaget har utformats får det emellertid fördelningsmässigt&lt;br&gt;olyckliga effekter. De som kan komma i åtnjutande av en sparpremie om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 1.200 kr är personer som formar spara minst 2.400 kr i allemans-&lt;br&gt;fond under viss angiven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen i löntagarfonderna har arbetats ihop av alla förvärvsarbetande&lt;br&gt;i Sverige. Man bör då inte låta dem tillfälla enbart dem som har möjlig-&lt;br&gt;het att avstå pengar till sparande under en viss period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men förslaget har utformats på så sätt att löntagarfondsmedlen med-&lt;br&gt;verkar till att öka klyftan mellan de ekonomiskt välbeställda och dem&lt;br&gt;som har det sämre ställt. Förslaget innebär också att en sparform gynnas&lt;br&gt;på ett omotiverat sätt framför andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Folksams mening bör löntagarfondernas medel även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis tjäna till att säkerställa pensionerna för alla förvärvsarbetande&lt;br&gt;utan något diskriminerande urval av den typ som föreslås här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en översiktlig granskning har vi inte funnit några juridiskt-tek-&lt;br&gt;niska brister i det framlagda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Stiftelsen Aktiefrämjandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Aktiefrämjandet har sedan löntagarfondernas uppkomst ansett&lt;br&gt;att fondema och vinstdelningsskatten var en oberättigad företeelse som&lt;br&gt;berövade näringslivet viktiga resurser för investeringar och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför anser vi i första hand att löntagarfondernas medel skall åter-&lt;br&gt;betalas till de beskattade företagen och offentliga förvaltningarna, t ex&lt;br&gt;enligt den av Thomas Fischer föreslagna modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om däremot regeringen och riksdagens ledande grupper, med hänsyn&lt;br&gt;till sina entydiga och säkert vinnande löften under tre valrörelser, skulle&lt;br&gt;välja en annan form för fondavveckling så anser Aktiefrämjandet att den&lt;br&gt;som beskrivs i promemorian på det hela taget är mycket bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att vi under sådana förhållanden förordar att fondema&lt;br&gt;upplöses medelst premier till de som nysparar i allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nämns inte i promemorian, men vi förutsätter att premien är&lt;br&gt;skattefri, inte minst med tanke på bindningstiden. Under inga för-&lt;br&gt;hållanden får löntagarfondernas medel tillgodogöras statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF) har sedan löntagarfondernas&lt;br&gt;tillkomst ansett att fondema och vinstdelningsskatten skadat aktie-&lt;br&gt;marknaden och berövat näringslivet viktiga resurser för investeringar&lt;br&gt;och utveckling. SARF välkomnar därför avvecklingen av löntagar-&lt;br&gt;fonderna. Det är viktigt att avvecklingen görs definitiv. Ett regerings-&lt;br&gt;skifte får inte innebära att fondema lätt kan rekonstrueras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF har sedan flera år tillbaka förordat en avveckling av löntagar-&lt;br&gt;fonderna genom inrättandet av personliga pensionskonton. Man kan då&lt;br&gt;uppnå en successiv frigörelse av de bundna medlen. Problemen för det&lt;br&gt;vacklande ATP-systemet lättar och en länge efterlängtad form för direkt-&lt;br&gt;ägande av aktier skapas som ger rättvisa åt personligt aktieägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skissartat förslag kan se ut på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Som alternativ till vanlig allemansfond erbjuds alla att skaffa sig ett&lt;br&gt;pensionssparkonto. Den som sparar 2.400 kronor på detta konto, får&lt;br&gt;samma sparpremie insatt på kontot som allemansfondspararen, dvs&lt;br&gt;1.200 kronor 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Till skillnad från allemansfond får inga medel tas ut förrän vid&lt;br&gt;ägarens pensionering. I gengäld får pengarna fram till dess växa med&lt;br&gt;skattefria utdelningar och reavinster. Kontot är ej belåningsbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Man får också nyspara på kontot med samma regler, upp till ett&lt;br&gt;basbelopp per år. Kontoformen liknar i mycket centerpartiets gamla&lt;br&gt;förslag om &amp;quot;personligt investeringskonto&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Kontots medel får endast placeras (och omplaceras) i börsföretags&lt;br&gt;aktier. Avsikten är att ge enskilda människor möjlighet att göra&lt;br&gt;sådana satsningar som annars bara fonder kan göra, med kvittnings-&lt;br&gt;och skattefördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under flera decennier har många oroats av att institutionerna växt och&lt;br&gt;andelen personligt och direkt ägda aktier minskat på börsen, nu till under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 procent. Människorna &amp;quot;alieneras&amp;quot; från börsföretagens faktiska verklig-&lt;br&gt;het, när de i sitt aktieägande tvingas ha en fond som mellanled mellan sig&lt;br&gt;och företagen. Ingen följer så aktivt med i näringslivets med- och mot-&lt;br&gt;gångar som den som har aktier i bestämda bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore en stor vinning för sparandet, näringslivet, aktieägandet och&lt;br&gt;en smidig fondavveckling om man kunde erbjuda detta alternativ när&lt;br&gt;reglerna inom kort skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle det i promemorian föreslagna avvecklingsaltemativet väljas för-&lt;br&gt;utsätter SARF att premien är skattefri, inte minst med tanke på bind-&lt;br&gt;ningstiden. Under inga förhållanden far löntagarfondernas medel till-&lt;br&gt;godogöras statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Kooperativa institutet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ur ekonomisk synvinkel finns det enligt Kooperativa institutets mening&lt;br&gt;skäl till att avstå från tillfälliga och riktade sparstimulanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Om det enskilda sparandet ska gynnas är det rimligt att förbättra de&lt;br&gt;allmänna villkoren för detta, snarare än att konstruera särskilda och&lt;br&gt;tillfälliga bidrag som skapar obalans och ryckighet för hushållens&lt;br&gt;placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Det nysparande som ett tillfälligt bidrag åstadkommer är sannolikt&lt;br&gt;varken stort eller permanent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Snedvridning av kapitalmarknaden kan uppstå på grund av bidrag&lt;br&gt;till endast en sparform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Det föreligger en uppenbar risk för att medlen släpps fria i en olämp-&lt;br&gt;lig fas av konjunkturförloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska argument talar således emot det föreslagna bidraget till&lt;br&gt;allemansfondsparare. Skulle regeringen ändå, av andra skäl, önska&lt;br&gt;genomföra något liknande vill Kooperativa institutet med eftertryck&lt;br&gt;framföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till att ge t.ex. 1.200 kr. till de som sparar i allemansfonder&lt;br&gt;sägs vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. att tillföra näringslivet riskkapital och bredda ägandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. att stimulera hushållens sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt a. Näringslivet består inte enbart av aktiebolag. Den kooperativa&lt;br&gt;sektorn är en viktig del av svenskt näringsliv, inte minst vad gäller&lt;br&gt;mångfalden. Den samlade konsumentkooperationen har över fyra&lt;br&gt;miljoner medlemmar och ca 85 000 anställda. Kooperationen bedriver en&lt;br&gt;viktig och omfattande ekonomisk verksamhet som på ett påtagligt sätt&lt;br&gt;vitaliserar och förbättrar marknadsekonomin. I propositionen om avveck-&lt;br&gt;ling av löntagarfonderna menar statsrådet att ett av felen med dem var att&lt;br&gt;ca 90 % av placeringarna användes för att köpa gamla aktier av gamla&lt;br&gt;aktieägare. Därigenom tillförs inte företagen några pengar. Exakt det-&lt;br&gt;samma gäller för en allemansfond. Däremot kan kooperationens med-&lt;br&gt;lemssparande användas oavkortat i verksamheten. De kooperativa före-&lt;br&gt;tagen levererade in medel till löntagarfonderna, men de fick sannolikt&lt;br&gt;ingen del alls av placeringarna. Det är inte rimligt att denna diskrimine-&lt;br&gt;ring fortsätter, om än i ny form. Det kooperativa medlemskapet innebär&lt;br&gt;ett ägande av ekonomisk verksamhet. I konsekvensens namn måste då&lt;br&gt;detta gynnas i samma omfattning som ägande av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt b. Rätten att fritt placera sina sparmedel är en grundbult i&lt;br&gt;marknadsekonomin. Ett ökat hushållssparande (dvs avstående från&lt;br&gt;konsumtion) kan naturligtvis uppnås i andra former än aktier. Ar man&lt;br&gt;villig att spara, enligt de föreslagna reglerna, bör individen själv ha&lt;br&gt;valfrihet att välja sparform. Vill man sätta sitt sparande direkt i&lt;br&gt;näringslivet behöver det inte ske i aktier. De kooperativa medlemmarnas&lt;br&gt;sparande inom kooperationen kommer näringslivet tillgodo på ett betyd-&lt;br&gt;ligt mer direkt sätt än köp av andelar i en aktiefond. Det är inte rimligt&lt;br&gt;att staten kraftigt skulle gynna de som satsar sitt sparande i aktiebolag,&lt;br&gt;medan de som satsar på kooperativ verksamhet inte alls skulle få denna&lt;br&gt;belöning. Kooperativa institutet vill därför framföra att sparande inom de&lt;br&gt;kooperativa organisationerna i nu behandlat avseende jämställs med&lt;br&gt;sparande i allemansfonder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Pensionärernas Riksorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ATP-systemet infördes fr o m 1960 fanns det två syften med att&lt;br&gt;skapa en pensionsfond (AP-fonden). Det ena syftet var att skapa en&lt;br&gt;buffert i systemet för att undvika tillfälliga kraftiga höjningar av&lt;br&gt;avgifterna. Det andra syftet var att en fondering skulle bidra till&lt;br&gt;sparandet i samhällsekonomin och tjäna som ersättning för det bortfall av&lt;br&gt;privat sparande som antogs följa av ATP-systemets införande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förstärka AP-fonden och därmed hela ATP-systemet infördes&lt;br&gt;enligt riksdagens beslut hösten 1983 fem nya fondstyrelser, benämnda&lt;br&gt;löntagarfondstyrelser, inom ramen för AP-fonden fr o m den 1 januari&lt;br&gt;1984 (prop. 1983/1984:50, FiU 1983/1984:20). Av den av riksdagen&lt;br&gt;godtagna propositionen framgick klart att fem löntagarföndstyrelser skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrättas inom ATP-systemet och att de nyinrättade löntagarfonderna skulle Prop. 1991/92:92&lt;br&gt;ingå i AP-fonden. De medel som dessa fondstyrelser skulle förvalta kom Bilaga 1:3&lt;br&gt;från en speciell vinstdelningsskatt och från en lönebaserad avgift. Medlen&lt;br&gt;skulle användas till att köpa aktier i svenska företag och avkastningen&lt;br&gt;skulle tillföras ATP-systemet. Löntagarfondstyrelsema skulle vaije år&lt;br&gt;överföra avkastning på det förvaltade kapitalet till de pensionsutbetalande&lt;br&gt;fondstyrelserna. Avkastningen skulle motsvara 3 procents real förränt-&lt;br&gt;ning, d v s 3 procent räknat på det förvaltade kapitalet sedan inflationen&lt;br&gt;avräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår alltså klart av förarbetena till riksdagsbeslutet att&lt;br&gt;löntagarfonderna är en del av AP-fonden och ingår i AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sin rättsliga karaktär är AP-fonden en särskild institution vars&lt;br&gt;organisation och verksamhet är enbart reglerad i lagen med reglemente&lt;br&gt;för allmänna pensionsfonden (1983:1092). I konstitutionellt hänseende&lt;br&gt;utgör AP-fondens tillgångar statliga medel som i lag avsatts till särskild&lt;br&gt;förvaltning (jfr 9 kap. 8 § sista meningen regeringsformen). Detta sam-&lt;br&gt;manhänger med att ATP-avgiftema, trots beteckningen avgifter, får anses&lt;br&gt;ha karaktären av skatt och att förvaltningen av medlen är offentligrättsligt&lt;br&gt;reglerad. Fondens tillgångar far alltså användas endast på det sätt som&lt;br&gt;föreskrivs i den nyss nämnda lagen om reglemente för AP-fonden. De&lt;br&gt;kan inte tas i anspråk av staten för något annat ändamål än som anges&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.2 Pensionärernas Riksorganisations (PRO) synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad ovan nämnts knöts löntagarfonderna till ATP-syste-&lt;br&gt;met och utgör en del av AP-fonden redan från införandet 1984. PRO&lt;br&gt;motsätter sig därför på det bestämdaste varje förslag som innebär att&lt;br&gt;löntagarfondernas ca 20 miljarder kr bryts loss från ATP-systemet. PRO&lt;br&gt;är medvetet om att ATP-systemet kommer att utsättas för påfrestningar&lt;br&gt;när pensionen ökar. Vi vet också att andelen pensionärer i förhållande till&lt;br&gt;andelen yrkesverksamma kommer att öka på 2000-talet. Därför måste&lt;br&gt;AP-fondens alla tillgångar användas enbart inom ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian att en del i löntagarfondernas tillgångar ska&lt;br&gt;delas ut till den lilla grupp medborgare som sparar i allemansfonder är&lt;br&gt;både orimligt och orättfärdigt. Det är också enligt PROs mening en&lt;br&gt;oroande signal att man från regeringens sida - genom att ta medel ur AP-&lt;br&gt;fonden for andra ändamål än pensioner - inte är beredd att värna om&lt;br&gt;ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt PROs mening behöver ATP-systemet förstärkas - inte försvagas.&lt;br&gt;Av pensionsdebatten kan man ibland få intrycket att olika avtalspensioner&lt;br&gt;och privata pensionsförsäkringar skulle kunna ersätta ATP. Detta är&lt;br&gt;emellertid inte fallet. Ty alla befintliga avtalspensioner och privata&lt;br&gt;pensionsförsäkringar bygger på förutsättningen att det finns ett väl&lt;br&gt;fungerande ATP-system. Det är därför både i pensionärernas och lön-&lt;br&gt;tagarnas intresse att man även i framtiden kan ha ett stabilt ATP-system.&lt;br&gt;Även mot den bakgrunden anser PRO att det är helt felaktigt att använda&lt;br&gt;löntagarfondernas tillgångar till andra ändamål än pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt PROs uppfattning är allemanssparandet tillräckligt väl gynnat&lt;br&gt;genom skattereglerna. Någon ytterligare premiering är enligt PROs&lt;br&gt;mening inte erforderlig. PRO avstyrker därför den föreslagna premie-&lt;br&gt;ringen av allemanssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO har dock inga invändningar emot att den högsta tillåtna månads-&lt;br&gt;insättningen i allemanssparandet höjs från 1 200 kr till 1 300 kr och att&lt;br&gt;maximigränsen för den samlade nettoinsättningen i allemanssparandet&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 Tomas Fischer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De skatteinbetalningar som byggt upp löntagarfonderna har levererats&lt;br&gt;av företagen. Det rätta vore enligt min mening att dessa återbetalades till&lt;br&gt;företagen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så skriver departementschefen i propositionen 1991/92:36 om avveck-&lt;br&gt;ling av löntagarfonderna. Han tillägger att det emellertid av praktiska&lt;br&gt;skäl inte är möjligt att göra en sådan avveckling. Någon vidare utveck-&lt;br&gt;ling av vilka praktiska skäl som hindrar den rätta avvecklingen görs inte&lt;br&gt;i propositionen. I det följande kommer jag, med utgångspunkt i det an-&lt;br&gt;förda, söka visa att i den mån några sådana praktiska skäl existerar,&lt;br&gt;dessa inte är av sådan omfattning att de omöjliggör en utskiftning av&lt;br&gt;löntagarfondernas medel på det rätta sättet dvs till det företag som&lt;br&gt;levererat skatteinbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av inledningen framgår att detta yttrande inskränker sig till den, enligt&lt;br&gt;min mening, centrala frågeställningen för vilket framtida ändamål lön-&lt;br&gt;tagarfondernas medel skall avsättas och därmed lämpligheten av att av-&lt;br&gt;sätta dessa medel till premiegrundande allemanssparande. Yttrandet&lt;br&gt;innehåller således inte några synpunkter på den rent tekniska utform-&lt;br&gt;ningen av de föreslagna sparstimulerande åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt departementschefen (proposition 1991/92:36 sid 14) har de&lt;br&gt;skiftande motiv som anförts för löntagarfonderna snarast haft funktionen&lt;br&gt;av att dölja kärnfrågan, att inrättandet av fondema inneburit en socia-&lt;br&gt;lisering av delar av näringslivet. Den avsedda effekten har varit att flytta&lt;br&gt;makt och inflytande över från företagen till staten och de fackliga&lt;br&gt;organisationerna. Detta uttalande kan inte gärna tolkas på annat sätt än&lt;br&gt;att regeringen anser att införandet av löntagarfonderna innebar en sådan&lt;br&gt;kränkning av den enskilda äganderätten som anges i Europakonventionen.&lt;br&gt;Att staten överväger att vidareflytta tillgångarna till någon annan grupp&lt;br&gt;i samhället minskar inte den kränkning som företagen utsatts för. Det&lt;br&gt;förändrar bara gruppen som gynnas av den. Makten över förmögenhets-&lt;br&gt;massan flyttas från de tidigare fondförvaltama till nya sådana. Det enda&lt;br&gt;rätta är därför att tillgångarna går åter genom att de återbetalas till dem&lt;br&gt;varifrån de en gång tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen har vidare som motiv för förslaget om sparstimu-&lt;br&gt;lans anfört att näringslivets behov av riskvilligt kapital under 1990-talet&lt;br&gt;av allt att döma kommer att vara stort och att det därför är viktigt att öka&lt;br&gt;det enskilda sparandet. För mig förefaller det dock som en onödig&lt;br&gt;omgång att medel- läs löntagarfondsmedel - som rätteligen borde åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föras direkt till företagen istället används som premier för enskilt&lt;br&gt;sparande vilket i sin förlängning ger företagen bättre möjligheter att låna.&lt;br&gt;Det framstår tvärtom som självklart att den kraftigare och framförallt&lt;br&gt;snabbaste stimulansen för näringslivet skulle uppnås om medlen åter-&lt;br&gt;betalades direkt till näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka är då de praktiska skäl som omöjliggör en återbetalning till de&lt;br&gt;företag som levererat de skatteinbetalningar som byggt upp löntagar-&lt;br&gt;fonderna. Då varken den tidigarenämnda propositionen eller prome-&lt;br&gt;morian om premiegrundande allemanssparande ger svar på denna fråga&lt;br&gt;kan jag bara anta att det kan vara rena hanteringsproblem som t ex att de&lt;br&gt;belopp som skall återbetalas inte går att räkna fram eller att de företag&lt;br&gt;till vilka återbetalningarna skall ske inte längre existerar. Jag kan vidare&lt;br&gt;anta att de praktiska skälen är att en avveckling i form av omedelbar&lt;br&gt;utförsäljning allvarligt skulle kunna skada den svenska finansmarknaden.&lt;br&gt;I trepartismotionen 1990/91:213 har vidare som exempel på de praktiska&lt;br&gt;problemen angivits att ett stort antal företagsdeklarationer måste göras&lt;br&gt;om eftersom hela bolagsskatten påverkas. Jag kan dock inte tro att&lt;br&gt;departementschefen med de praktiska skälen menar att en utbetalning till&lt;br&gt;ursprungliga inbetalama inte skulle verka tillräckligt positivt på den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om fribelopp har inneburit att endast ett begränsat antal före-&lt;br&gt;tag inbetalat vinstdelningsskatt. Vid skattens införande uppskattades&lt;br&gt;antalet skattepliktiga företag till cirka 5 000. Då inbetalningarna har skett&lt;br&gt;under mindre än 10 år och då de inbetalade beloppen som överförts till&lt;br&gt;löntagarfonderna inte förräntats utöver vad som kan anses vara normalt&lt;br&gt;utgör det nu förvaltade beloppet i stort sett samma förmögenhetsmassa&lt;br&gt;som den som ursprungligen rekvirerats från företagens skatteinbetal-&lt;br&gt;ningar. Detta förhållande innebär att det fortfarande finns en tydlig&lt;br&gt;relation mellan de inbetalningar som gjorts och de tillgångar som idag&lt;br&gt;förvaltas i fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för vinstdelningsskatt har deklarerats i samband med den&lt;br&gt;årliga självdeklarationen. Uppgifterna har sedan prövats av taxerings-&lt;br&gt;nämnderna och uppbörden av vinstdelningsskatten har därefter skett i&lt;br&gt;samma ordning som den vanliga inkomstskatten. Uppgifterna om stor-&lt;br&gt;leken på varje enskilt företags inbetalningar finns således i skatte-&lt;br&gt;längderna hos lokala skattekontoren. Genom gällande regler om arkive-&lt;br&gt;ring samt det faktum att vinstutdelningskatten infördes år 1983 kan någon&lt;br&gt;utgallring av uppgifterna om inbetalade belopp inte ha skett. Uppgifterna&lt;br&gt;finns i manuella register och det synes för mig vara fullt möjligt att med&lt;br&gt;utgångspunkt från dessa göra en sammanställning av vaije enskilt företags&lt;br&gt;samlade inbetalningar. I vart fäll har företagen själva en skyldighet att&lt;br&gt;bevara det material som uttrycker underlag för vinstdelningsskatten&lt;br&gt;varför det för dessa är både möjligt och säkert också välkommet att&lt;br&gt;deklarera ett underlag för återbetalning av vinstdelningsskatt. Kontroll-&lt;br&gt;material i form av skattelängder finns då som tidigare nämnts, hos de&lt;br&gt;lokala skattekontoren. I deklarationerna kan också hänsyn tas till att&lt;br&gt;inbetalad vinstdelningsskatt varit avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfondernas medel är idag huvudsakligen placerade i värdepap-&lt;br&gt;per, däribland börsnoterade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En snabb utförsäljning av dessa tillgångar skulle kunna ge en mycket&lt;br&gt;negativ effekt på den svenska finansmarknaden och är därför olämplig.&lt;br&gt;En lösning av detta problem kan nås genom att löntagarfondernas sam-&lt;br&gt;lade tillgångar placeras i någon form av holdingbolag och att de företag&lt;br&gt;som inbetalat de ursprungliga medlen tilldelas andelar i bolaget i en&lt;br&gt;utsträckning som motsvaras av storleken på de inbetalningar de gjort. För&lt;br&gt;de företag vilka avvecklats genom konkurs eller likvidation finns redan&lt;br&gt;regelsystem för hur tillkommande tillgångar skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att företagen tillsammans levererat totalt cirka 30 miljarder&lt;br&gt;kronor i vinst- och vinstdelningsskatt men att endast cirka 16 miljarder&lt;br&gt;kronor rekvirerats av löntagarfonderna och att mellanskillnaden idag&lt;br&gt;återfinns i pensionsfonderna, anser jag det rimligt att de medel som&lt;br&gt;härrör från den löneavgift om 0,2 procent som inlevererats till löntagar-&lt;br&gt;fonderna avsätts i någon form av pensionsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att det rätta, eller rättare sagt, det enda&lt;br&gt;rätta är att löntagarfondernas medel återbetalas till de företag som&lt;br&gt;levererat de skatteinbetalningar som byggt upp dem och att några prak-&lt;br&gt;tiska skäl som omöjliggör en sådan återbetalning inte torde existera.&lt;br&gt;Något anspråkstagande av löntagarfondsmedel för premiegrundande alle-&lt;br&gt;manssparande får således inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 Lantbrukarnas Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, anser det vara principiellt riktigt och&lt;br&gt;rättvist att anställda och företagare som varit med om att finansiera&lt;br&gt;löntagarfonderna genom vinstdelningsskatten och den särskilda delen av&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften får del av den utskiftning av löntagarfonderna&lt;br&gt;som nu planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna åtgärden om premiegrundande allemanssparande som&lt;br&gt;aviserats i finansdepartementets promemoria gynnar endast den sannolikt&lt;br&gt;begränsade grupp som har råd att deltaga i sparandet och kommer&lt;br&gt;följaktligen inte huvudsakligen dem till del som bidragit till fondernas&lt;br&gt;uppbyggnad. Därutöver vill LRF påpeka att sparandet i fonder endast kan&lt;br&gt;komma aktiebolag till del. Lantbrukskooperationen kan således inte&lt;br&gt;komma i åtnjutande av fondmedel som satsas i aktieköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF avvisar därför förslaget om premiegrundande allemanssparande&lt;br&gt;och förordar i stället att huvuddelen av medlen satsas i ett pensionsspar-&lt;br&gt;ande enligt den modell som Agarfrämjandet presenterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF finner det angeläget att en viss del av fondmedlen går till forsk-&lt;br&gt;nings- och utbildningsinsatser och förutsätter att pengarna fördelas på ett&lt;br&gt;rimligt sätt i förhållande till hur de betalats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 Handelskammaren i Jönköpings län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Handelskammaren anser att de av företagen inbetalade medlen till lön-&lt;br&gt;tagarfonderna skall återbetalas till de företag som har betalat in dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 Stiftelsen Konsumentfrämjandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi vill, efter att ha tagit del av hittills lämnade förslag om hur löntagar-&lt;br&gt;fondsmedlen, totalt drygt 20 miljarder kronor, ska disponeras, framföra&lt;br&gt;följande synpunkter och förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Inget av de framlagda förslagen torde, enligt vår uppfattning, på sikt&lt;br&gt;få annat än marginella effekter för uppnående av de avsedda huvud-&lt;br&gt;syftena: ökad ekonomisk tillväxt och tryggande av pensionerna. Denna&lt;br&gt;invändning gäller särskilt regeringens nyligen framlagda kompromiss-&lt;br&gt;förslag, som enligt uppgifter i massmedia innebär att hälften av fondmed-&lt;br&gt;len ska portioneras ut med 1 200 kronor till vaije medborgare genom&lt;br&gt;insättning på individuella bankkonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ingen representant för fristående konsument- och miljöintressen har&lt;br&gt;lämnat något yttrande till departementet. Vi anser att dessa intressen bör&lt;br&gt;jämställas med de båda andra huvudintressena inom samhällsekonomin,&lt;br&gt;nämligen företagar- och löntagarintressena. I vaije fäll kan det hävdas att&lt;br&gt;de &amp;quot;överuttag&amp;quot; av vinster och löner, som gjorts under åren 1984-90, till&lt;br&gt;stor del övervältrats på konsumentkollektivet via prissystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Det finns inte längre någon tidsmässig anledning att forcera fram&lt;br&gt;något delbeslut om fondmedelsanvändningen redan nu under vårriks-&lt;br&gt;dagen. Vi föreslår därför, att alla beslut skjuts upp i avvaktan på en ny,&lt;br&gt;samlad och mer allsidig utredning av olika alternativ och deras konse-&lt;br&gt;kvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vår del avser vi att presentera en egen utredning i en planerad&lt;br&gt;skriftserie, Konsumenternas offentliga utredningar (KOU). Vi vill därmed&lt;br&gt;försöka belysa komparativa fördelar av att investera fondmedlen i infra-&lt;br&gt;struktur och andra resurser, som kan ge alla medborgare effektiv&lt;br&gt;&amp;quot;kompetensutveckling&amp;quot;, särskilt i deras ekonomiska roller som konsu-&lt;br&gt;menter och i deras roller som väljare/politiker. Samordning med den av&lt;br&gt;regeringen aviserade högskolereformen, liksom satsningen på forskning,&lt;br&gt;förefaller naturlig. Vi anser att här föreligger en unik möjlighet att&lt;br&gt;komma tillrätta med många av &amp;quot;demokratins intensitetsproblem&amp;quot; och&lt;br&gt;deras negativa effekter på samhällsekonomin och miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition.................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll .................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagforslag .................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992 . &amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 26 mars 1992 (finansdepartementet) ................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering ............................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Utgångspunkter ........................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utformningen av sparformen&amp;nbsp;&amp;nbsp;...................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Kretsen av sparare..........................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Sparbeloppet och sparperioden&amp;nbsp;m.m...............18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Sparpremien .............................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Uttagsspärren.............................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Initiativ från spararen........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Utskiftningen av tillgångar till&amp;nbsp;allemansfonderna .......22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Beskattningen av sparpremien...................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Övriga frågor ...............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Högsta tillåtna månadsinsättning och maximigränsen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insättningar .................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Antalet andelsägare i&amp;nbsp;en allemansfond ..............26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Sparande i en företagsanknuten allemansfond .........26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Administration och kontroll ......................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Ekonomiska effekter av mitt förslag..................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Upprättade lagförslag ............... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Lagrådets hörande ............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Specialmotivering ............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslaget till lag om pensionsanknutet premiegrundande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allemanssparande ..............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om alle-&lt;br&gt;manssparande ................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:847) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande ... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Ikraftträdande ...............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Hemställan ................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 26 mars 1992 (utbildningsdepartementet) .............37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning..................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Dagens forskningsfinansiering .....................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Val av insatsområden ..........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Organisation................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Kostnader och genomförande......................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan ................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1:1 Sammanfattning av innehållet i promemorian (Ds 1991:85)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiegrundande allemanssparande....................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1:2 Promemorians lagförslag .......................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1:3 Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av&lt;br&gt;remissyttranden över promemorian (Ds 1991:85)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiegrundande allemanssparande....................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om forskning för långsiktig kompetensutveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om forskning för långsiktig kompetensutveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:00:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0392</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:00:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0392</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__92.pdf</filnamn>
<filstorlek>3428294</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5EE38393-720C-4F0B-B1D8-68EFBC11BD53</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU21</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt-Ola Ryttar  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt-Ola Ryttar  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Bo G Jenevall  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Bo G Jenevall  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Rindborg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:92&lt;br/&gt;
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:92 Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Rindborg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>