<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225585</hangar_id>
 <dok_id>GF0391</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>91</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:91</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>91</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ombildning av Samhall till aktiebolag, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0391/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0391</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0391</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:91&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ombildning av Samhall&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;till aktiebolag, m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0391/prop_199192__91-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 13 februari 1992 för de åtgärder och de ända-&lt;br&gt;mål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den verksamhet som stiftelserna inom Samhall-&lt;br&gt;gruppen bedriver i fortsättningen skall bedrivas i aktiebolagsform. Staten&lt;br&gt;föreslås bli enda ägaren i de nybildade aktiebolagen, direkt genom ägarskap&lt;br&gt;i moderbolaget och indirekt genom moderbolagets innehav av samtliga&lt;br&gt;aktier i dotterbolagen. Styrelsen i moderbolaget föreslås i sin helhet utses&lt;br&gt;av regeringen. Samhallgruppens huvudsakliga verksamhetsidé skall även&lt;br&gt;fortsättningsvis vara att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt&lt;br&gt;arbetshandikappade där behoven finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga ersättningen till Samhallgruppen, som för närvarande utges&lt;br&gt;med en viss procent av löne- och lönebikostnader för de anställda arbets-&lt;br&gt;handikappade, föreslås fortsättningsvis lämnas med ett krontalsbelopp,&lt;br&gt;som skall motsvara nuvarande driftbidrag och bidrag till Samhalls fastig-&lt;br&gt;hetsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknas till den nya företagsgruppens verksam-&lt;br&gt;het ett reservationsanslag på 5 000 750000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:91&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1979:47) om regionala&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;stiftelser för skyddat arbete.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dat arbete skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som deltar i eller har deltagit i verksamhet som genom produktion av&lt;br&gt;varor och tjänster syftar till att uppnå meningsfullt och utvecklande arbete&lt;br&gt;för arbetshandikappade, får inte obehörigen röja vad han därvid har fått&lt;br&gt;veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar för den som bryter mot första stycket finns bestämmelser i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:91&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987: 519) om riksrevisionsverkets&lt;br&gt;granskning av statliga aktiebolag och stiftelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets&lt;br&gt;granskning av statliga aktiebolag och stiftelser'skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som bedrivs i följande&lt;br&gt;aktiebolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Statens anläggningsprovning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Tipstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Trav och Galopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Vin &amp;amp; Spritcentralen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Apoteksbolaget Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Dramatiska teatern aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Teatern Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall Aktiebolag och de dotter-&lt;br&gt;bolag som ingår i Samhallgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEMKO, Svenska Elektriska Materialkontrollanstalten Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedish Geotechnical Systems Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedish National Road Consulting Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Avfallskonvertering Aktiebolag (SAKAB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Penninglotteriet Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V.T.I. Utveckling Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden för industriellt samarbete med u-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för framtidsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Nordiska museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Riksutställningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Samhall och de regio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nala stiftelser som ingår i Samhall-&lt;br&gt;gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1990:423.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Statshälsan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Tekniska museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska rikskonserter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges turistråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsstiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:91&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ombildning av Samhall till&lt;br&gt;aktiebolag, m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Översyn av Samhall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 22 november 1990 uppdrog den dåvarande regeringen&lt;br&gt;till en särskild utredare att göra en översyn av Stiftelsen Samhall (dir.&lt;br&gt;1990:73). Utredaren skulle beskriva hur de ursprungliga sociala, arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska och ekonomiska målsättningarna för företagsgruppen&lt;br&gt;hittills kunnat uppfyllas samt belysa olika omvärldsfaktorers påverkan på&lt;br&gt;företagsgruppen framför allt ur ett framtida perspektiv. Utredaren skulle&lt;br&gt;mot denna bakgrund överväga om det finns skäl att precisera eller i några&lt;br&gt;avseenden ändra Samhalls mål och roll i samhället samt om det finns skäl&lt;br&gt;att ändra organisationsform för företagsgruppen. I utredningsuppdraget&lt;br&gt;ingick att pröva ett förslag från Samhall att företagsgruppens juridiska&lt;br&gt;företagsform skulle ändras från stiftelse till aktiebolag. Vidare skulle utre-&lt;br&gt;daren under arbetet hålla kontakt med Samhalls egen översynsutredning,&lt;br&gt;”Samhall mot år 2000”, och beakta vad som framkom i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som särskild utredare förordnades förra statsrådet, kommunalrådet&lt;br&gt;Sven Hulterström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har i augusti 1991 överlämnat sina förslag i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1991:67) Samhall i går i dag i morgon. En sammanfattning av&lt;br&gt;förslagen bör fogas till protokollet som bilaga 1. Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats under hösten 1991. Yttrande har avgivits av Svea hovrätt,&lt;br&gt;Svenska handelskammarförbundet, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket&lt;br&gt;(RFV), statens handikappråd (SHR), Försäkringskasseförbundet, riks-&lt;br&gt;gäldskontoret, riksskatteverket (RSV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),&lt;br&gt;AMU-styrelsen, arbetarskyddsstyrelsen (ASS), närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket (NUTEK), kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), näringfrihetsombudsmannen (NO), Samhall, Handikappförbun-&lt;br&gt;dens Centralkommitté (HCK), De Handikappades Riksförbund (DHR),&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund, Företagarnas Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade Reviso-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rer, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), Arbetsgivareföreningen SFO, Sveriges Ar-&lt;br&gt;betsledarförbund (SALF), Synskadades Riksförbund (SRF). En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena har upprättats inom arbetsmarknadsdepar-&lt;br&gt;tementet och finns tillgänglig i ärendet (A91/17303/AL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Samhalls översyn ”Samhall mot år 2000”&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Samhall har med en skrivelse den 27 mars 1991 överlämnat till&lt;br&gt;regeringen en egen framtidsstudie ”Samhall mot år 2000”. I studien&lt;br&gt;redovisas ett utvecklingsprogram med förslag till åtgärder, varav vissa&lt;br&gt;förutsätter riksdagens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i en omvärldsbeskrivning och en nulägesanalys preci-&lt;br&gt;seras i rapporten Samhalls roll och uppgifter för 1990-talet, utvecklingsmål&lt;br&gt;och strategier samt de konsekvenser detta får för organisation, resurser och&lt;br&gt;resultatmål. En betydande ökning av den internationella konkurrensen och&lt;br&gt;fortsatta industriella strukturförändringar i Sverige kommer, enligt rappor-&lt;br&gt;ten, att påverka Samhalls möjligheter att utvecklas som legoproducent.&lt;br&gt;Samtidigt kan den växande tjänstesektorn ge Samhall möjlighet att ut-&lt;br&gt;veckla nya verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudstrategi som förordas i rapporten innebär att Samhall mins-&lt;br&gt;kar andelen industriproduktion, framför allt legoproduktionen, till förmån&lt;br&gt;för en satsning på service- och tjänsteverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls utveckling av nya verksamhetsformer såsom de senaste årens&lt;br&gt;inbyggda verksamheter och entreprenadåtaganden, avses fortsätta. Enligt&lt;br&gt;rapporten innebär detta bl.a. en utveckling av former där arbetshandikap-&lt;br&gt;pade kan ta över och driva verksamhet i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren med uppgift att göra en översyn av Samhall har&lt;br&gt;som nämnts i enlighet med sina direktiv (dir. 1990:73) samrått med&lt;br&gt;Stiftelsen Samhall och beaktat Samhalls egen studie. Samhalls förslag&lt;br&gt;behandlas i det följande i den mån förslagen avviker från den särskilde&lt;br&gt;utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Stiftelsen Samhalls anslagsframställning för budgetåret&lt;br&gt;1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Samhall har inkommit med en anslagsframställning för budget-&lt;br&gt;året 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den timram för sysselsättningsvolymen hos Samhallgruppen som&lt;br&gt;gällt budgetåren 1990/91 och 1991/92 har förbättrad närvaro och färre&lt;br&gt;övergångar i praktiken lett till en neddragning av antalet arbetstillfällen hos&lt;br&gt;Samhall. Koncernen hade vid ingången av 1990/91 för många anställda,&lt;br&gt;varför anställningsstopp gällt under det gångna året. Genom naturlig&lt;br&gt;avgång har antalet arbetstillfällen minskat med nära 2000 under de båda&lt;br&gt;senaste verksamhetsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regional omfördelning av arbetstillfällen har påbörjats till följd av att&lt;br&gt;AMS önskat tillämpa en ny fördelningsmodell från 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn bl.a. till konjunkturläget har Samhall svårt att, ungefar ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ett halvt år i förväg, binda sig för en bemanning högre än 30000&lt;br&gt;arbetstillfällen för arbetshandikappade 1992/93. I samråd med AMS före-&lt;br&gt;slår Samhall en timram om 31,9 milj, arbetstimmar för 1992/93, vilket&lt;br&gt;innebär att koncernen i juni 1993 kan ha 30000 arbetshandikappade&lt;br&gt;anställda. Beräkningen bygger på en fortsatt närvaroförbättring med ca&lt;br&gt;0,5% under 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen mellan AMS och Samhall om rekryteringen av pri-&lt;br&gt;oriterade grupper har setts över, vilket lett till en viss uppstramning av&lt;br&gt;definitionerna av dessa grupper. Som en följd av detta har målet satts till&lt;br&gt;att 40% mot tidigare 50% av nyrekryteringen skall ske från dessa grupper.&lt;br&gt;Under budgetåret 1990/91 uppnåddes att 51% av nyrekryteringen gällde&lt;br&gt;de prioriterade grupperna, som dessa då definierades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1990/91 har 925 anställda gått över till arbete hos&lt;br&gt;annan arbetsgivare, vilket motsvarar drygt 3 % av det totala antalet&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omstruktureringen från industriproduktion till service/tjänster fortsät-&lt;br&gt;ter med målet ca 1 000 arbetstillfällen per år under budgetåren 1991/92 och&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 räknar Samhall med en resultatprocent om&lt;br&gt;113,1 % av lönekostnaden för arbetshandikappade anställda. Med utgångs-&lt;br&gt;punkt i en timram om 31,9 miljoner arbetstimmar beräknas behovet av&lt;br&gt;statlig merkostnadsersättning motsvara 112,0% budgetåret 1992/93. Beho-&lt;br&gt;vet av bidrag till fastighetsfonden beräknas till 509 milj.kr. Samhall har&lt;br&gt;därvid beräknat avskrivningarna på fastighetsbeståndets återanskaff-&lt;br&gt;ningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i skattereformen har bl.a. möjligheten till nedskrivning av&lt;br&gt;lager och avsättning till resultatutjämningsfond slopats. De obeskattade&lt;br&gt;reserverna skall återföras till beskattning under en fyraårsperiod. Vid 1992&lt;br&gt;års taxering fastställs ett uppskovsbelopp som tas till beskattning med 25 %&lt;br&gt;om året vid 1992—1995 års taxeringar. En ny reserveringsmöjlighet har i&lt;br&gt;stället införts nämligen avsättning till skatteutjämningsreserv (surv). Stif-&lt;br&gt;telser är emellertid undantagna från möjligheten till surv-avsättningar.&lt;br&gt;Samhall beräknar att återföringen av de obeskattade reserverna kommer&lt;br&gt;att medföra en ökad beskattning med ca 176 milj.kr., som kan fördelas&lt;br&gt;över fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1992 års taxering beräknas skattebelastningen av återföringen uppgå&lt;br&gt;till ca 50 milj.kr. och vid 1993 års taxering till ca 60 milj.kr. Samhall avser,&lt;br&gt;när de exakta beloppen blir kända, att komma in till regeringen med&lt;br&gt;särskilda äskanden om kompensation i form av kapitaltillskott för gjorda&lt;br&gt;skattei nbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget begär Samhall för budetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att ersättning för täckande av driftmerkostnader vid 31,9 miljoner&lt;br&gt;arbetstimmar anvisas med 112,0 % av lönekostnaden för arbetshandi-&lt;br&gt;kappade, vilket beräknas motsvara 4 573 milj.kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att Samhall fortsättningsvis får avvika i förhållande till fastställd tim-&lt;br&gt;ram med +/— 2% per år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bidrag till fastighetsfonden med 509 milj.kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— särskilt kapitaltillskott som kompensation för skattebelastning att an- Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;visas i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bildandet av Samhällsföretag/Samhall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I december 1977 beslutade riksdagen (prop. 1977/78: 30, AU 16, rskr. 74)&lt;br&gt;om huvudmannaskap och organisation för skyddat arbete och yrkesinrik-&lt;br&gt;tad rehabilitering m.m. Beslutet innebar bl.a. att verksamheten vid&lt;br&gt;landstings- och primärkommunala verkstäder för skyddat arbete, statliga&lt;br&gt;kontorsarbetscentraler och industriella beredskapsarbeten samt olika slag&lt;br&gt;av hemarbete skulle samordnas i en gemensam organisation. Staten och&lt;br&gt;landstingskommunerna skulle tillsammans bilda regionala stiftelser för&lt;br&gt;skyddat arbete inom varje län. För vissa övergripande frågor skulle en&lt;br&gt;central stiftelse bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade därefter (prop. 1978/79: 25, bil. 9, AU17, rskr. 118)&lt;br&gt;om en lag om regionala stiftelser för skyddat arbete. Lagen (1979:47) om&lt;br&gt;regionala stiftelser för skyddat arbete trädde i kraft den 1 april 1979.&lt;br&gt;Vidare beslutade regeringen även om bildandet av den centrala Stiftelsen&lt;br&gt;Samhällsföretag samt om stadgar för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsföretag — numera benämnt Samhall — började sin verksamhet&lt;br&gt;den 1 januari 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls nuvarande organisation omfattar den centrala Stiftelsen Sam-&lt;br&gt;hall samt 24 regionala stiftelser. De regionala företagen omfattar totalt ca&lt;br&gt;590 arbetsställen, varav 430 egna produktionsenheter och ca 160 inbyggda&lt;br&gt;verksamheter och entreprenadåtaganden. Vidare har Samhall inrättat sex&lt;br&gt;säljbolag, sammanhållna i en sidoordnad koncern med Samhall Trading&lt;br&gt;AB som moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall är idag landets största legotillverkarei Ca 70 % av arbetstillfäl-&lt;br&gt;lena hänför sig till legoproduktion. Egna produkter svarar för ca 20%.&lt;br&gt;Service och tjänster svarar för närvarande för ca 10%, men är ett snabbt&lt;br&gt;växande affärsområde. Under verksamhetsåret 1990/91 tillkom 760 nya&lt;br&gt;arbetstillfällen inom denna sektor med motsvarande neddragning inom&lt;br&gt;varuproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en fakturering på 3011 milj.kr. budgetåret 1990/91 utgjorde 317&lt;br&gt;milj.kr. intäkter av direkt export. Till detta kommer indirekt export om ca&lt;br&gt;300 milj.kr. i form av underleveranser till andra svenska exportföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Verksamhetens syfte och mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den nyss nämnda propositionen om skyddat arbete och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering m.m. erinrade föredraganden om det vidgade målet för&lt;br&gt;sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken. Målet full sysselsättning&lt;br&gt;hade förskjutits till att avse rätten till arbete för alla. En följd av detta var&lt;br&gt;att grupper som tidigare i mycket liten utsträckning förväntades ingå i&lt;br&gt;arbetskraften kommit att göra anspråk på arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall det skyddade arbetet främst ses som en Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk åtgärd i syfte att värna om arbetshandikappades&lt;br&gt;rätt till avlönat arbete. Begreppet ”skyddat arbete” skall förstås så, att de&lt;br&gt;anställda är skyddade från konkurrens från personer utan arbetshinder när&lt;br&gt;det gäller att få och behålla ett arbete. Det betyder också att arbetsplatserna&lt;br&gt;i görlig mån är anpassade till de arbetshandikappades förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fastslogs att en fortsatt hög ambitionsnivå borde eftersträvas, så att&lt;br&gt;allt fler gravt arbetshandikappade kunde ges möjlighet till en produktiv&lt;br&gt;insats och därmed till en egen försörjning. Skyddat arbete är samhällseko-&lt;br&gt;nomiskt motiverat även för dessa grupper. Det är därför inte meningsfullt&lt;br&gt;att försöka slå fast någon nedre gräns för arbetsförmågan för att få skyddat&lt;br&gt;arbete. Ett arbete kan ha mycket stort värde för den enskilde och för hans&lt;br&gt;möjligheter till ett aktivt samhällsliv även om den faktiska arbetsförmågan&lt;br&gt;är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det skyddade arbetet främst skall ha ett rehabiliterande syfte&lt;br&gt;eller i första hand vara en långsiktig eller varaktig sysselsättningsåtgärd var&lt;br&gt;— då som nu — mycket omdiskuterad. I den av riksdagen godkända&lt;br&gt;propositionen 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring m.m. (AU 1977/78:16, rskr. 74) uttalar föredragande departements-&lt;br&gt;chefen att skyddat arbete måste utformas och bedrivas så att det åtmin-&lt;br&gt;stone på lång sikt förstärker de anställdas möjligheter att kunna ta steget&lt;br&gt;över till annat arbete. Men han erinrade samtidigt om att allt mer gravt&lt;br&gt;handikappade kunnat få skyddat arbete och att många av dessa aldrig&lt;br&gt;tidigare haft något avlönat arbete. En del kan åtminstone på sikt ha&lt;br&gt;möjlighet att ta arbete på den öppna arbetsmarknaden. Andra har en så&lt;br&gt;väsentligt nedsatt arbetsförmåga att de knappast under några förutsätt-&lt;br&gt;ningar kan komma i fråga för sådant arbete. Han menade därför att det&lt;br&gt;förhållandet att en större del av de anställda stannar kvar i skyddat arbete&lt;br&gt;inte får ses som ett misslyckande för verksamheten. För gravt handikap-&lt;br&gt;pade innebär det många gånger en hög grad av rehabilitering att kunna&lt;br&gt;klara ett arbete vid en verkstad för skyddat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen konstaterades vidare att det splittrade huvudmannaska-&lt;br&gt;pet hade lett till ojämn utbyggnad av verksamheterna, vilket i sin tur lett&lt;br&gt;till påtagliga regionala skillnader vad gäller tillgången till arbete i skyddade&lt;br&gt;former. Samordningen av de olika formerna av särskilt anordnad syssel-&lt;br&gt;sättning skulle ge möjlighet att utjämna denna regionala obalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya organisationen skulle även innebära friare och mer affärsmäs-&lt;br&gt;siga former för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett syfte med samordningen av det tidigare starkt splittrade huvudman-&lt;br&gt;naskapet var att stärka verksamhetens ställning på marknaden. Bristen på&lt;br&gt;samordning hade inneburit att varken anskaffning eller fördelning av&lt;br&gt;arbetsuppgifter eller marknadsföring av produkter blivit så rationell och&lt;br&gt;ändamålsenlig som man skulle önska. Många av de olika huvudmännen&lt;br&gt;saknade möjlighet att själva bygga upp en slagkraftig försäljningsorganisa-&lt;br&gt;tion, utveckla nya produkter och avsättningsområden. Föredraganden&lt;br&gt;konstaterade också att verkstäderna för skyddat arbete hade en mycket&lt;br&gt;liten exportvolym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkstäderna för skyddat arbete skulle, enligt föredraganden, betraktas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en tillgång i vårt lands samlade näringsliv. De människor som arbetar Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;i verksamheten producerar angelägna varor och tjänster och bidrar därmed&lt;br&gt;till utvecklingen av vårt samlade välstånd. För att verksamheten skall&lt;br&gt;kunna bedrivas under så normala former som möjligt bör olika grupper av&lt;br&gt;arbetshandikappade arbeta på samma arbetsplats. Specialverkstäder för en&lt;br&gt;viss handikappgrupp bör sålunda normalt inte inrättas. Vid lokaliseringen&lt;br&gt;av verkstäder bör eftersträvas att de förläggs så att de naturligt smälter in i&lt;br&gt;ortens näringsliv. Vårdpräglad arbetsterapi bör inte anordnas i samma&lt;br&gt;lokaler som skyddat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Samhalls utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren med uppgift att göra en översyn av Samhall har&lt;br&gt;bedömt att företagsgruppen i stort sett kunnat uppfylla de sociala, arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska och ekonomiska mål, som statsmakterna har uppsatt&lt;br&gt;för verksamheten. Avgörande för att dessa mål skall kunna förenas är att&lt;br&gt;den enskilde får ”rätt” arbete utifrån sina förutsättningar och utvecklings-&lt;br&gt;möjligheter. Utredaren framhåller att Samhall under 1980-talet lyckats&lt;br&gt;förena ”personlig utveckling och affärer” och därmed också visat att de&lt;br&gt;skilda målen kan förenas. Han hänvisar bl.a. till att antalet anställda&lt;br&gt;arbetshandikappade har ökat betydligt under de elva år som företagsgrup-&lt;br&gt;pen verkat, liksom antalet övergångar från Samhall till arbete på den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden. Han finner det också positivt att en regional&lt;br&gt;utjämning av tillgången till arbetstillfällen för arbetshandikappade har&lt;br&gt;uppnåtts. Däremot menar utredaren att andelen anställda från de s. k.&lt;br&gt;prioriterade grupperna — dvs utvecklingsstörda, psykiskt arbetshandikap-&lt;br&gt;pade och flerhandikappade — inte har ökat i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Sysselsättningsvolym&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid 1980-talets inledning hade Samhall ca 21000 arbetshandikappade&lt;br&gt;anställda och närmare 5 500 övriga anställda (tjänstemän, arbetsledare,&lt;br&gt;instruktörer m.m.). Idag har antalet arbetshandikappade anställda ökat till&lt;br&gt;ca 29 400 personer, medan den s.k. direktanställda personalen har minskat&lt;br&gt;till ca 4 700. Av de arbetshandikappade arbetar ca 1 500 i inbyggd verksam-&lt;br&gt;het och med entreprenadåtaganden. Dessa nya med andra arbetsgivare&lt;br&gt;integrerade former har Samhall tillskapat framför allt under slutet av&lt;br&gt;1980-talet. Härtill kommer ett mindre antal anställda vid verkstäder, som&lt;br&gt;drivs av enskilda organisationer med bidrag från Samhall och under&lt;br&gt;Samhalls tillsyn. Sedan starten år 1980 har omkring 46000 arbetshandi-&lt;br&gt;kappade personer nyanställts hos Samhallgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under företagsgruppens första verksamhetsår fanns inga begränsningar&lt;br&gt;för hur många arbetstillfällen som fick anordnas med statligt stöd. Or-&lt;br&gt;deringång och olika organisatoriska förutsättningar var bestämmande för&lt;br&gt;hur många som kunde beredas anställning inom företagsgruppen. Fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1984/85 infördes en ram för det antal arbetstimmar som skulle&lt;br&gt;ligga till grund för det statliga stödet. Syftet var att begränsa och bättre &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollera kostnaderna för verksamheten. Timramen har under senare år Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;varit i genomsnitt 31 450000 arbetade timmar per budgetår, vilket är en&lt;br&gt;liten ökning jämfört med budgetåren 1986/87 — 1987/88. Samhall har&lt;br&gt;möjlighet att omfördela arbetstimmar mellan budgetåren inom en tids-&lt;br&gt;rymd, som för närvarande är fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Regional fördelning av Samhalls verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med inrättandet av Samhällsföretag/Samhall var att åstad-&lt;br&gt;komma en regional utjämning vad gäller tillgången till skyddat arbete. De&lt;br&gt;nya arbetstillfällena har också förlagts så att tillgången till arbete kunnat bli&lt;br&gt;mer jämnt fördelad än tidigare. Vid starten fanns ca 370 arbetsställen för&lt;br&gt;skyddat arbete i 210 kommuner. År 1991 fanns ca 590 arbetsställen på 340&lt;br&gt;orter i 243 kommuner. Eftersom verksamheten ökat betydligt i volym har&lt;br&gt;alla län fått fler arbetstillfällen än de hade före år 1980. Ökningen har varit&lt;br&gt;särskilt stor i Norrbottens län, som fått en fördubbling av antalet arbets-&lt;br&gt;tillfällen och i Södermanlands län, där arbetstillfällena ökat med 90%.&lt;br&gt;Jämtlands län har fått den minsta utökningen, men har trots detta den&lt;br&gt;största volymen arbetstimmar i riket, sett i relation till befolkningen i&lt;br&gt;yrkesverksam ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av arbetstillfällen hos Samhall sker nu på riksnivå genom&lt;br&gt;beslut av den centrala Stiftelsen Samhall och arbetsmarknadsstyrelsen på&lt;br&gt;grundval av arbetsmarknadssituationen för arbetshandikappade i riket.&lt;br&gt;Samhalls olika länsföretag och resp, länsarbetsnämnd bestämmer fördel-&lt;br&gt;ningen inom regionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls verkstäder är numera normalt lokaliserade i anslutning till&lt;br&gt;annan industri. Specialverkstäder för vissa grupper, liksom anordnande av&lt;br&gt;vårdpräglad arbetsterapi i samma lokaler förekommer inte längre. Verk-&lt;br&gt;samheten har härvid utvecklats i enlighet med vad som särskilt framhävts&lt;br&gt;i riksdagsbeslutet om bildandet av företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Övergångar till arbete utanför Samhall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Antalet övergångar under ett år från arbete inom Samhall till den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden har ökat från ca 300 personer de första åren till 1 600&lt;br&gt;budgetåret 1988/89, då antalet övergångar var som högst. Med det försäm-&lt;br&gt;rade arbetsmarknadsläget under senare år har övergångarna blivit något&lt;br&gt;färre och uppgick till 925 personer budgetåret 1990/91. Mätt som andel av&lt;br&gt;de arbetshandikappade anställda har det skett en ökning av övergångarna&lt;br&gt;från 1,3% till 5,4% (1988/89). Budgetåret 1990/91 var andelen övergångar&lt;br&gt;3,1 %. Enstaka regionala företag har kunnat åstadkomma än bättre resultat,&lt;br&gt;även i det från 1990/91 försämrade arbetsmarknadsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt har ca 8 600 arbetshandikappade anställda hos Samhall kunnat ta&lt;br&gt;steget över till annat arbete sedan Samhalls start år 1980.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Handikappfördelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av övergångarna till annat arbete har skett samtidigt som arbets-&lt;br&gt;förmedlingen och Samhall gemensamt sökt öka rekryteringen av gravt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappade. Sedan budgetåret 1987/88 har grupperna psykiskt sjuka, Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;utvecklingsstörda och flerhandikappade prioriterats i rekryteringen. Ett&lt;br&gt;gemensamt mål för AMS och Samhall har varit att minst hälften av&lt;br&gt;nyrekryteringen skall bestå av sökande ur denna grupp. Utredaren har&lt;br&gt;konstaterat att det skett en ökning av andelen nyrekryterade ur de priorit-&lt;br&gt;erade grupperna under senare år, men att målet minst 50% inte kunnat&lt;br&gt;uppnås. För budgetåret 1990/91, vars redovisning den särskilde utredaren&lt;br&gt;inte kunnat beakta, uppnådde man dock att 51 % av de nyanställda till-&lt;br&gt;hörde de prioriterade grupperna. Denna inriktning av nyrekryteringen har&lt;br&gt;dock ännu inte fått fullt genomslag på den totala fördelningen på olika&lt;br&gt;handikapp bland de anställda, som framgår av tabell 1. Det bör samtidigt&lt;br&gt;noteras att t.ex. utvecklingsstörda och psykiskt handikappade utgör en&lt;br&gt;klart större andel bland de Samhall-anställda än de utgör bland anställda&lt;br&gt;med lönebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Handikappfördelning 1979 resp. 1990&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anställda dec. —79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anställda juni&lt;br&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hjärt-, kärl- lungsjukdomar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hörselskada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Synskada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörelsehinder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övr. somatiska arbetshinder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Psykiska arbetshandik.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förståndshandikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 869&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialmed.arbetshandik.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej redovisat handikapp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2619*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler, som inordnades i Sam-&lt;br&gt;hällsföretag år 1980, var avsedda för lokalt bundna arbetslösa resp, äldre, invandrare&lt;br&gt;och andra svårplacerade och således inte förbehållna arbetshandikappade på samma&lt;br&gt;sätt som det skyddade arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har konstaterat att det finns ett stort antal personer, som tillhör&lt;br&gt;de prioriterade grupperna och som skulle behöva arbete, men som inte är&lt;br&gt;sökande vid arbetsförmedlingen. Det finns också problem med klassifice-&lt;br&gt;ringen — kodningen — av olika arbetshandikapp, som gör det svårt att&lt;br&gt;bedöma om Samhalls arbetstillfällen kommer rätt målgrupper till del.&lt;br&gt;Utredaren har understrukit att avsikten med Samhall-resursen är att den&lt;br&gt;skall vara tillgänglig för dem, som bäst behöver den, dvs de gravt arbets-&lt;br&gt;handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Personalpolitiska mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar att Samhall blivit skickligare att hantera personalut-&lt;br&gt;vecklande frågor. Han redovisar bl.a. att utbildningsverksamheten för&lt;br&gt;arbetshandikappade anställda nu i genomsnitt uppgår till 35 timmar per&lt;br&gt;anställd och år att jämföra med en timme år 1980. För den direktanställda&lt;br&gt;personalen finns ledarutvecklingsprogram och fackutbildningsverksamhet.&lt;br&gt;Utredaren hänvisar också till bl.a. Samhalls hantering av arbetsmiljöfrå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gorna och företagshälsovården, där de individuellt anpassade stödinsat- Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;serna har stor betydelse. Härvid framhålls såväl den individuella tekniska&lt;br&gt;arbetsanpassningen som de kamratstödjande åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Affärsmässig utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid starten år 1980 var företagsgruppens verksamhet splittrad på en rad&lt;br&gt;olika affärsområden med traditionell industriproduktion. Som den sär-&lt;br&gt;skilde utredaren också har redovisat har inom Samhall pågått en systema-&lt;br&gt;tisk översyn av affärsidéer och indelning i affärsområden. Antalet bran-&lt;br&gt;scher som varje regionalt företag arbetar i har begränsats. Samtidigt har en&lt;br&gt;satsning på verksamhet inom service- och tjänsteområdena lett till ökade&lt;br&gt;valmöjligheter för den enskilde. Samhall arbetar idag både mot en inhemsk&lt;br&gt;och en internationell marknad och fungerar som underleverantör både åt&lt;br&gt;svenska och utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren har konstaterat finns nu en positiv syn på Samhalls&lt;br&gt;verksamhet hos näringslivsorganisationer och enskilda företag. Den dis-&lt;br&gt;kussion som förekom vid 1980-talets början om osund konkurrens och&lt;br&gt;otillbörlig prissättning har inte längre samma framskjutna plats. Utredaren&lt;br&gt;hänvisar i sammanhanget till Samhalls utveckling av priskalkyleringssy-&lt;br&gt;stem och till det kontaktråd som finns mellan näringslivet och Samhall.&lt;br&gt;Också NO har i sitt remissyttrande nämnt att antalet ärenden som gällt&lt;br&gt;Samhalls marknadsagerande och prissättning varit få på senare år och att&lt;br&gt;detta tycks indikera att problem av konkurrenskaraktär har minskat i&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren har konstaterat att Samhall kunnat reducera&lt;br&gt;kostnaderna för verksamheten och att således kostnaden per arbetstillfälle&lt;br&gt;har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En orsak till den positiva utvecklingen är förbättringar av förädlingsvär-&lt;br&gt;det (fakturering minus material/råvaror). Det första hela verksamhetsåret&lt;br&gt;1980/81 uppgick faktureringen till ca 994 milj. kr. vilket motsvarade&lt;br&gt;knappt 40% av kostnaderna för verksamheten. Utvecklingen därefter har&lt;br&gt;inneburit att ca 45 % av kostnaderna kunnat täckas av intäkter av produk-&lt;br&gt;tionen av varor och tjänster. De senaste åren har dock en något mindre&lt;br&gt;andel täckts, vilket, enligt utredaren, kan förklaras bl.a. av en ökad rekry-&lt;br&gt;tering av personer med grava handikapp samt av en hårdnande internatio-&lt;br&gt;nell konkurrens på legomarknaden. Härtill kommer effekterna av lågkon-&lt;br&gt;junkturen, som fått genomslag från hösten 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av kostnaderna som inte täcks med försäljnings- och övriga&lt;br&gt;intäkter betalas av bidrag från staten. Detta bidrag till driften av verksam-&lt;br&gt;heten lämnas med en viss procent av lönekostnaden (inkl, lönebikostna-&lt;br&gt;der) för de arbetshandikappade anställda. Procentsatsen utgörs av Sam-&lt;br&gt;halls rörelseunderskott dividerat med lönesumman för arbetshandikap-&lt;br&gt;pade anställda. Utvecklingen av detta mått är ett sätt att beskriva företags-&lt;br&gt;gruppens förmåga att förbättra sina resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentsatsen har successivt minskat från 142,9 % år 1980 till 111,9%&lt;br&gt;budgetåret 1990/91. Denna förbättring av resultaten har kunnat ske fram-&lt;br&gt;för allt genom ökad försäljning, personalutveckling, kostnadseffektivitet&lt;br&gt;och ökad affärsmässighet i övrigt. Den ligger dock i genomsnitt för före-&lt;br&gt;tagsgruppen fortfarande över 100% av lönekostnaden, vilket innebär att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionsintäkterna inte täcker någon del av lönekostnaderna för de Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;arbetshandikappade och heller inte räcker till för att helt betala kostna-&lt;br&gt;derna för verksamheten i övrigt, som arbetsledning, administration, lokal-&lt;br&gt;kostnader, utrustning och liknade. Samtidigt har det också visat sig att&lt;br&gt;bidragsprocenten varierar starkt mellan olika Samhall-verksamheter. Sam-&lt;br&gt;hall har i sin rapport ”Samhall mot år 2000” redovisat att ersättningen&lt;br&gt;mätt i procent av lönekostnaden för de arbetshandikappade arbetstagarna&lt;br&gt;ligger mellan 20% och 170% eller — i kronor uttryckt — 25 000 kr. resp.&lt;br&gt;160000 kr. per anställd och år (1990). Spridningen hänger samman med&lt;br&gt;faktorer som afFärsinriktning, produktionsutrustning, ledningskapacitet&lt;br&gt;m.m. Målet att Samhalls verksamhet skall finnas där behoven finns kom-&lt;br&gt;mer också alltid att verka fördyrande, eftersom det i sig motverkar en&lt;br&gt;optimal storlek på produktionsenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kronor räknat har statens utgifter för Samhalls verksamhet ökat från&lt;br&gt;1 935000000 kr. (utgift 1980/81) till 4023000000 kr. (utgift 1990/91).&lt;br&gt;Genomsnittligt över tioårsperioden har kostnadsökningen för verksamhe-&lt;br&gt;ten varit i stort sett densamma som den allmänna kostnadsutvecklingen&lt;br&gt;(KPI) under perioden. Eftersom antalet arbetstillfällen samtidigt har ökat&lt;br&gt;kraftigt har kostnaden per arbetstillfälle minskat betydligt under perioden&lt;br&gt;— från 155000 kr. vid starten till 120000 kr. år 1990. Antalet arbetstillfäl-&lt;br&gt;len hos Samhall ökade således med ca 45 %, medan kostnaderna var i stort&lt;br&gt;sett oförändrade i fasta priser räknat, även om de fördubblades räknat i&lt;br&gt;löpande priser. Utvecklingen hittills innebär således ett väsentligt förbätt-&lt;br&gt;rat resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med reservation för en längre bestående lågkonjunktur räknar Samhall&lt;br&gt;med en fortsatt positiv utveckling, så att företagsgruppen under senare&lt;br&gt;delen av 1990-talet skall kunna klara sig med ett bidrag från staten som&lt;br&gt;svarar mot 95 — 98% av lönekostnaden för de arbetshandikappade. Som&lt;br&gt;en förutsättning gäller dock att företagsgruppen kan få en friare och mer&lt;br&gt;pluralistisk företagsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Samhalls tillgångar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhallgruppens tillgångar och skulder per den 30 juni 1991 framgår av&lt;br&gt;balansräkning, som bifogas som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheterna är den största posten bland Samhalls anläggnings-&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bildandet av Samhällsföretag år 1980 övertog företagsgruppen ett&lt;br&gt;stort antal fastigheter. För förvaltning av fastighetsbeståndet inrättades en&lt;br&gt;för de regionala stiftelserna gemensam s.k. fastighetsfond inom Samhall&lt;br&gt;(prop. 1978/79:139, AU29, rskr. 293). Fonden — sedermera Samhall&lt;br&gt;Fastigheter — förvaltar samtliga fastigheter och svarar bl.a. för uthyr-&lt;br&gt;ningen av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall äger för närvarande 248 egna fastigheter och hyr helt eller delvis&lt;br&gt;ca 90 fastigheter. Riksdagen har hittills tilldelat Samhall ett särskilt me-&lt;br&gt;delstillskott som bidrag till fastighetsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls verkstadsfastigheter har inte åsatts taxeringsvärde. I fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringshänseende utgör de specialbyggnader och undantas från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteplikt. En bolagisering av företagsgruppen medför ingen ändring i Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;detta avseende. Enligt uppgift har Samhall beräknat marknadsvärdet till ca&lt;br&gt;2 miljarder kr. Möjligheterna att sälja ut delar av fastighetsbeståndet&lt;br&gt;varierar dock kraftigt och är exempelvis i Norrlands inland mycket små.&lt;br&gt;Läget på fastighetsmarknaden idag försvårar ytterligare en bedömning av&lt;br&gt;marknadsvärdet. KPMG Bohlins Revisionsbyrå har nyligen genomfört en&lt;br&gt;värdering av beståndet inför en bolagisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Samhalls årsredovisning för 1990/91 är Samhallgruppens totala&lt;br&gt;anläggningstillgångar per den 30 juni 1991 bokförda till ca 1,8 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhallgruppens omsättningstillgångar per den 30 juni 1991 uppgick till&lt;br&gt;ca 2,5 miljarder kr., varav 839 milj.kr. i likvida medel (kassa och bank) och&lt;br&gt;ca 850 milj.kr. som fordringar. Av dessa utgör 226 milj.kr. fordran på&lt;br&gt;staten. Gruppens skulder uppgick till knappt 2,6 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Samhall behövs även under 1990-talet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren har konstaterat att Samhalls verksamhet behövs&lt;br&gt;som en av flera åtgärder för att upprätthålla principen om arbete åt alla.&lt;br&gt;Trots de arbetsmarknadspolitiska insatser som görs för handikappade&lt;br&gt;kommer sannolikt många att vara utestängda från den reguljära arbets-&lt;br&gt;marknaden under överskådlig tid. Jag har samma uppfattning som utreda-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls verksamhetsidé skall också framöver vara att skapa menings-&lt;br&gt;fulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade, där behoven finns.&lt;br&gt;Arbetena hos Samhall skall vara förbehållna dem, som inte kan få en&lt;br&gt;anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt skall Samhallfö-&lt;br&gt;retagen i sin affärsverksamhet fungera som ett företag bland andra i svenskt&lt;br&gt;näringsliv. Det är väsentligt också för de anställda. I detta avseende har&lt;br&gt;skett en viktig förändring jämfört med den tidigare skyddade verksamhe-&lt;br&gt;ten. En anställning hos Samhall är i hög grad rehabiliterande och har inte&lt;br&gt;längre prägeln av ”skyddad sysselsättning”. Det handlar nu om ett produk-&lt;br&gt;tivt arbete i ett företag inom det svenska näringslivet. De anställda känner&lt;br&gt;i dag en helt annan självtillit och stolthet över sitt arbete och vad de&lt;br&gt;producerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i Samhall-översynen och i Samhalls egen rapport ”Sam-&lt;br&gt;hall mot år 2000” är möjligheterna för Samhall att svara mot dessa krav&lt;br&gt;starkt avhängiga av företagsgruppens ekonomiska utveckling. Den kraftiga&lt;br&gt;effektivitetsförbättring som skedde under åren närmast efter starten har&lt;br&gt;följts av en viss stagnation de senaste åren. En orsak är den hårdnande&lt;br&gt;internationella konkurrensen, som kan väntas öka ytterligare. Självfallet&lt;br&gt;har också lågkonjunkturen och en minskad efterfrågan på legotillverkning&lt;br&gt;bidragit starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall har en viktig roll att fylla genom den särskilda sakkunskap som&lt;br&gt;finns inom företagsgruppen. Företagen har stor erfarenhet av handikapp&lt;br&gt;och kunskap om vad som behövs för att anpassa arbete och arbetsmiljö till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetshandikappades särskilda behov. Samhall har alltid arbetat med tek- Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;nisk arbetsanpassning. På senare år har denna inriktning förstärkts. Man&lt;br&gt;har bl.a. sökt bredda arbetsinnehållet och skapa mer varierade arbetsupp-&lt;br&gt;gifter, samtidigt som arbetet med den mer tekniska anpassningen intensi-&lt;br&gt;fierats. Förändringsarbetet på arbetsplatserna har stötts med utvecklings-&lt;br&gt;program för ett mer grupporienterat arbetssätt. De enskilda anställdas&lt;br&gt;utveckling stöds genom individuella handlingsplaner för personlig och&lt;br&gt;yrkesmässig utveckling och med mål för anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både utredaren och några remissinstanser har påpekat att de arbetsupp-&lt;br&gt;gifter, som Samhall erbjuder inte är väl anpassade till de prioriterade&lt;br&gt;grupperna, främst utvecklingsstörda och psykiskt sjuka. Ett skäl anges vara&lt;br&gt;att industriell verksamhet dominerar så starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade inriktningen på service- och tjänsteverksamhet som Samhall&lt;br&gt;nu arbetar för bör, som både utredaren och några remissinstanser framhål-&lt;br&gt;lit, kunna innebära ett bredare och mer varierat utbud av arbetstillfällen&lt;br&gt;och därmed också ökade möjligheter för olika grupper handikappade och&lt;br&gt;personer med olika bakgrund att få ett lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utvecklingsarbete som nu pågår inom företagsgruppen är också&lt;br&gt;viktigt, liksom arbetet med att finna nya verksamhetsformer. Utöver&lt;br&gt;inbyggda verksamheter och entreprenader planerar Samhall också att&lt;br&gt;pröva att låta anställda ta över och driva verksamhet i egen regi med stöd&lt;br&gt;av Samhall. Ett annat exempel är den s.k. inbyggda verksamhet, där&lt;br&gt;Samhall upplåter delar av sin verksamhet till utomstående företag med&lt;br&gt;samutnyttjande av vissa funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls utveckling hittills har visat att det går att skapa fler och till&lt;br&gt;olika arbetshandikappades skiftande förutsättningar anpassade arbetstill-&lt;br&gt;fällen och samtidigt minska behovet av statlig ersättning per arbetstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med en fortsatt dynamisk utveckling av företagsgruppen&lt;br&gt;under 1990-talet. Men för att en sådan utveckling skall kunna komma till&lt;br&gt;stånd måste Samhall ges bättre förutsättningar att verka som företag och&lt;br&gt;ges möjlighet att övergå från stiftelseformen till aktiebolag och utveckla&lt;br&gt;företagsorganisationen. Jag kommer i det följande att lägga fram förslag&lt;br&gt;med detta syfte. Vidare lägger jag fram förslag om krav, som skall ställas på&lt;br&gt;företagsgruppen, medelstilldelning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Samhalls verksamhet skall bedrivas i aktiebolagsform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den verksamhet som den centrala Stiftelsen Samhall&lt;br&gt;och de regionala stiftelserna bedriver skall fr.o.m. den 1 juli 1992&lt;br&gt;bedrivas i aktiebolagsform. En koncern skall därvid bildas. Koncer-&lt;br&gt;nen skall bestå av ett moderbolag och ett antal dotterbolag. Samtliga&lt;br&gt;aktier i moderbolaget skall ägas av svenska staten. Moderbolaget&lt;br&gt;skall äga samtliga aktier i dotterbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I moderbolaget skall styrelseledamöterna, inkl, styrelseordföran-&lt;br&gt;den, utses av regeringen. I dotterbolagen skall samtliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter utses av moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Utredaren har dock tagit ställning även till antalet styrelseledamöter,&lt;br&gt;suppleanter med närvarorätt och revisorer i bolagen. I fråga om de dotter-&lt;br&gt;bolag som bildas för att bereda arbetshandikappade meningsfullt och&lt;br&gt;utvecklande arbete föreslår han att regeringen, efter nominering av resp,&lt;br&gt;landsting, skall utse ett visst antal styrelseledamöter, inkl, styrelseordfö-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren utgår från att den nuvarande regionala organisationen skall&lt;br&gt;vara basen för verksamheten, men att en viss minskning av antalet regio-&lt;br&gt;nala företag kan bli nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har tillstyrkt försla-&lt;br&gt;get om att Samhall ombildas till aktiebolag eller inte haft invändningar mot&lt;br&gt;förslaget. Några av instanserna har som ett förbehåll för ett stöd för&lt;br&gt;förslaget anfört att en ändrad verksamhetsform inte får innebära en änd-&lt;br&gt;ring av de sociala och arbetsmarknadspolitiska målen för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser, bl.a. statskontoret, RRV, AMU-&lt;br&gt;Gruppen, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;LO, SAF, SFO och Föreningen Auktoriserade Revisorer anser att koncern-&lt;br&gt;styrelsen för Samhall AB skall utse samtliga ledamöter i dotterbolagens&lt;br&gt;styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Samhall har vid flera tillfällen begärt att företags-&lt;br&gt;gruppen inte längre skall organiseras i stiftelseform utan få ombildas till&lt;br&gt;aktiebolag. Förslaget har också förts fram av Samhall-utredningen, som&lt;br&gt;haft i uppdrag att pröva Samhalls förslag. Förslaget om bolagisering har&lt;br&gt;fått stöd eller lämnats utan erinran av nästan alla remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag anser att Samhalls verksamhet bör bedrivas i aktiebolagsform.&lt;br&gt;Ett väsentligt skäl är, som Samhall har framfört, att företagsgruppen&lt;br&gt;därigenom får bättre affärsmässiga förutsättningar för sin verksamhet och&lt;br&gt;att denna kan bli effektivare. Samhall har hävdat att stiftelseformen&lt;br&gt;innebär en nackdel ur konkurrenssynpunkt. Vidare har Samhall hänvisat&lt;br&gt;till att riksdagens revisorer och RRV förordat aktiebolagsformen, eftersom&lt;br&gt;den innebär en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar, känd och&lt;br&gt;beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och interna-&lt;br&gt;tionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med den särskilde utredaren anser jag att bolagsstyrelsernas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammansättning skall vara sådan att den främjar Samhallkoncernens verk- Prop. 1991 /92:91&lt;br&gt;samhetsidé och affärsverksamhet. Jag delar därför uppfattningen att reger-&lt;br&gt;ingen bör utse styrelseledamöterna i moderbolaget. I fråga om utseende av&lt;br&gt;styrelseledamöter i dotterbolagen delar jag emellertid den åsikt som ett&lt;br&gt;stort antal remissinstanser framfört, nämligen att detta bör vara en ange-&lt;br&gt;lägenhet för moderbolaget. Enligt min mening bör aktiebolagslagens prin-&lt;br&gt;ciper följas när styrelserna för dotterbolagen utses. Som jag nyss föreslagit&lt;br&gt;avses moderbolaget äga samtliga aktier i dotterbolaget. Att utse styrelser&lt;br&gt;för dotterbolagen blir därmed moderbolagets uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de anställda får styrelserepresentation i bolagen följer av lagen&lt;br&gt;(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren har vidare föreslagit hur många styrelseledamö-&lt;br&gt;ter, suppleanter och revisorer det bör finnas i moderbolaget och i dotter-&lt;br&gt;bolagen. Det bör ankomma på regeringen att i samband med bolagsbild-&lt;br&gt;ningen bestämma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör som den yttersta företrädaren för staten ha möjlighet till&lt;br&gt;inflytande i avgörande frågor. Av detta följer bl.a. att en eventuell avyttring&lt;br&gt;av aktier — eller annan förändring av statens andel — i Samhallgruppen&lt;br&gt;bör underställas riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag om styrelser i de nya bolagen innebär en förändring jämfört&lt;br&gt;med nuläget då flertalet ledamöter utses efter särskild nominering av olika&lt;br&gt;intressenter. Jag vill i detta sammanhang stryka under betydelsen av att&lt;br&gt;man inom Samhallkoncernen diskuterar och samråder med olika samhälls-&lt;br&gt;organ, som sysslar med arbetsmarknads-, rehabiliterings- och handikapp-&lt;br&gt;frågor. För sådant samråd bör, i enlighet med vad Samhall delvis redan&lt;br&gt;tillämpar, finnas särskilda rådgivande organ med företrädare bl.a. för&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter, arbetsmarknadsmyndigheter och handikappor-&lt;br&gt;ganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den regionala verksamheten är samråd och samverkan&lt;br&gt;med andra intressenter än mer betydelsefullt. Samhall bör därför tillse att&lt;br&gt;särskilda råd bildas regionalt som samrådsorgan mellan Samhallföretagen&lt;br&gt;och företrädare för de tidigare stiftarna landstingen. Råden bör ha en sådan&lt;br&gt;bredd att landstingets politiker kan bli företrädda och ge sina synpunkter.&lt;br&gt;Vidare skall ingå företrädare för arbetsmarknadsmyndigheter, fackliga&lt;br&gt;organisationer, handikapporganisationer och försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1988:1139) med instruktion för arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverket skall hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;finnas en delegation för yrkesinriktad rehabilitering och andra arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder för handikappade. I delegationerna samverkar myn-&lt;br&gt;digheter, företrädare för arbetsmarknadens parter och handikapporganisa-&lt;br&gt;tioner. Arbetsmarknadsmyndigheterna och Samhall har ett fortlöpande&lt;br&gt;samarbete och samråd om gemensamma frågor. Däremot är Samhall i dag&lt;br&gt;inte företrädd i de regionala delegationerna för yrkesinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring. Den särskilde utredaren har erinrat om att delegationerna är ett&lt;br&gt;ytterligare forum för förbättrad samverkan mellan olika organ för att&lt;br&gt;förbättra rehabiliteringen m.m. Han förordade därför att de regionala&lt;br&gt;Samhallföretagen skall ges tillfälle att delta i delegationernas arbete. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har tillstyrkt förslaget. Jag har samma uppfattning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser därför att återkomma till regeringen längre fram med förslag om Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;ändring i den nämnda instruktionen, så att även Samhall bereds tillfälle att&lt;br&gt;utse ledamöter i dessa delegationer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Genomförande av bolagsbildningen m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag och min bedömning: Lagen (1979:47) om regionala&lt;br&gt;stiftelser för skyddat arbete upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten blir enda ägaren i de nybildade aktiebolagen, direkt genom&lt;br&gt;ägarskap i moderbolaget och indirekt genom moderbolagets innehav&lt;br&gt;av samtliga aktier i dotterbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillgångar som tillfaller staten vid upplösningen av den centrala&lt;br&gt;stiftelsen Samhall och av de regionala stiftelserna — fastigheter och&lt;br&gt;till verksamheten hörande övriga tillgångar — skall som apportegen-&lt;br&gt;dom tillskjutas de nya aktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skulder och förpliktelser som åvilat de upplösta stiftelserna&lt;br&gt;skall de nybildade aktiebolagen överta från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om&lt;br&gt;de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen.&lt;br&gt;Jag bedömer vidare att Samhall bör återlämna av riksgäldskontoret&lt;br&gt;beviljade krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag såvitt gäller&lt;br&gt;regleringen av den nybildade Samhallkoncernens verksamhet. Utredaren&lt;br&gt;har i övrigt inte närmare berört frågor om bolagsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har endast yttrat sig i fråga om&lt;br&gt;regleringen av den nybildade Samhallkoncernens verksamhet. Därvid har&lt;br&gt;bl.a. Svea Hovrätt, socialstyrelsen, RFV, statskontoret, TCO m.fl. förordat&lt;br&gt;att Samhalls uppgift och verksamhet skall regleras i en särskild lag och inte&lt;br&gt;enbart genom bolagsordningar. Hovrätten har motiverat sin ståndpunkt&lt;br&gt;dels med att det finns mycket som talar för att vissa delar av Samhalls&lt;br&gt;verksamhet innehåller förvaltningsuppgifter som utgör myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning och därför skulle kräva lagstöd enligt bestämmelserna i 11 kap. 6§&lt;br&gt;regeringsformen, dels med att avsaknaden av en lag som reglerar Samhalls&lt;br&gt;verksamhet skulle minska riksdagens inflytande över verksamheten, i vart&lt;br&gt;fall i rättsligt avseende. Synpunkten att riksdagens inflytande skulle minska&lt;br&gt;om Samhalls verksamhet inte regleras i lag har framförts också av andra&lt;br&gt;remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag och min bedömning: I lagen (1979:47) om regio-&lt;br&gt;nala stiftelser för skyddat arbete föreskrivs bl.a. att det för varje län skall&lt;br&gt;finnas en regional stiftelse för skyddat arbete samt att en central stiftelse&lt;br&gt;skall ha tillsyn över de regionala stiftelserna. Denna lag måste givetvis&lt;br&gt;upphävas om Samhallgruppen skall kunna driva verksamhet i aktiebolags-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stiftelseurkunderna för samhallstiftelserna framgår att stiftelsernas&lt;br&gt;tillgångar skall tillfalla staten, om stiftelserna upplöses. I fråga om de&lt;br&gt;regionala stiftelserna har denna bestämmelse kommit till uttryck också i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningen (1979:48) om regionala stiftelser för skyddat arbete. Till- Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;gångarna kan härefter föras till de nybildade aktiebolagen. Till denna fråga&lt;br&gt;återkommer jag strax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren har — bl. a. mot bakgrund av vad som sägs i 11&lt;br&gt;kap. 6 § regeringsformen om överlämnande av förvaltningsuppgift till&lt;br&gt;exempelvis bolag — övervägt frågan om verksamheten i de nybildade&lt;br&gt;aktiebolagen bör regleras i lag. Han har emellertid funnit att en särskild&lt;br&gt;lagstiftning inte är påkallad utan att bestämmelser om den verksamhet som&lt;br&gt;Samhallgruppen skall bedriva lämpligen kan fastställas i bolagens bo-&lt;br&gt;lagsordningar. Jag gör samma bedömning. Mot bakgrund av att några&lt;br&gt;remissinstanser ifrågasatt om Samhalls verksamhet innehåller förvaltning-&lt;br&gt;suppgifter som utgör myndighetsutövning, vill jag motivera mitt ställ-&lt;br&gt;ningstagande något utförligare. Lagen (1979:47) om regionala stiftelser för&lt;br&gt;skyddat arbete — som jag alltså föreslår skall upphävas — innehåller en&lt;br&gt;föreskrift om att den centrala stiftelsen skall ha tillsyn över de regionala&lt;br&gt;stiftelserna, samordna deras verksamhet och fördela medel som anslås för&lt;br&gt;de regionala stiftelsernas verksamhet. Oavsett huruvida detta uppdrag kan&lt;br&gt;sägas innefatta myndighetsutövning eller inte kan konstateras, att någon&lt;br&gt;motsvarighet till detta uppdrag inte kommeer att finnas när Samhall-&lt;br&gt;gruppens verksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Jag finner alltså inte fog&lt;br&gt;för ståndpunkten att någon del av verksamheten i aktiebolagen skulle&lt;br&gt;tänkas utgöra myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har förespråkat att inriktningen av den verksam-&lt;br&gt;het som de nybildade aktiebolagen skall bedriva slås fast i lag. Skälet för&lt;br&gt;detta sägs vara att riksdagens inflytande över Samhallgruppens verksamhet&lt;br&gt;skulle minska om lagformen inte väljs. Jag delar inte denna uppfattning. I&lt;br&gt;likhet med utredningsmannen anser jag det fullt tillräckligt att det i&lt;br&gt;bolagsordningarna tas in bestämmelser om Samhallkoncernens verksam-&lt;br&gt;het. Som jag återkommer till i det följande skall Samhallkoncernens&lt;br&gt;verksamhetsidé och uppgift också fortsättningsvis vara att genom produk-&lt;br&gt;tion av varor och tjänster skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt&lt;br&gt;arbetshandikappade där behoven finns. Detta syfte skall framgå av bolags-&lt;br&gt;ordningen, eftersom verksamheten inte bedrivs i vinstsyfte. Bestämmelsen&lt;br&gt;i bolagsordningarna om Samhallgruppens verksamhetsidé och uppgift av-&lt;br&gt;ses — i enlighet med föreskrifter i 9 kap. 14§ andra stycket aktie-&lt;br&gt;bolagslagen — inte kunna ändras utan regeringens tillstånd. Ett sådant&lt;br&gt;tillstånd bör enligt min mening regeringen inte ge utan att frågan först&lt;br&gt;underställts riksdagen. Samhallkoncernen kommer också framgent att vara&lt;br&gt;beroende av statliga medel för sin verksamhet. Ändamålet med verksam-&lt;br&gt;heten kommer därför kontinuerligt att granskas av riksdagen också i&lt;br&gt;samband med anslagsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i förevarande sammanhang också erinra om att riksdagsledamö-&lt;br&gt;ter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i bolag som ägs av staten till&lt;br&gt;minst 50%. I anslutning härtill har de också möjlighet att ställa frågor.&lt;br&gt;Denna rätt har tillkommit för att förbättra riksdagens insyn i de statliga&lt;br&gt;företagen. Insynsformen är inte författningsmässigt reglerad utan har i&lt;br&gt;kraft av regeringens ägarinflytande föreskrivits i bolagsordningen för be-&lt;br&gt;rörda företag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan framgått förutsätter mitt förslag att lagen (1979:47) om&lt;br&gt;regionala stiftelser för skyddat arbete upphävs. Vidare behöver en konse-&lt;br&gt;kvensändring göras i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning&lt;br&gt;av statliga aktiebolag och stiftelser. Slutligen erfodras en reglering av&lt;br&gt;tystnadspliktsfrågan. Till detta återkommer jag strax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsbildningarna och upplösningen av stiftelserna aktualiserar en&lt;br&gt;mängd frågor av teknisk och annan natur. Några av dessa frågor tar jag upp&lt;br&gt;i detta sammanhang. Jag berör endast huvuddragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bildar moderbolaget i Samhallkoncernen. Regeringen bör bemyndi-&lt;br&gt;gas att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra&lt;br&gt;bolagsbildningen. Så snart ett moderbolag benämnt Samhall AB har regi-&lt;br&gt;strerats i aktiebolagsregistret bildar det i sin tur 24 dotterbolag, ett i varje&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekapitalet i dotterbolagen fastställs till den lägsta tillåtna nivån&lt;br&gt;enligt aktiebolagslagen (ABL), dvs 50 000 kr. Aktiekapitalet i moderbolaget&lt;br&gt;blir följaktligen 1 250 000 kr. Ett särskilt anslag på detta belopp bör tas upp.&lt;br&gt;Jag avser att återkomma till denna fråga när jag lägger fram mina förslag&lt;br&gt;om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen beslutat bl.a. om upphävande av lagen (1979:47) om&lt;br&gt;regionala stiftelser för skyddat arbete och regeringen, i sin egenskap av&lt;br&gt;permutationsmyndighet, gett tillstånd till att stadgarna for samtliga stiftel-&lt;br&gt;ser i Samhallgruppen upphävs fr.o.m. den 1 juli 1992, upplöses de nuva-&lt;br&gt;rande Samhallstiftelserna genom att tillgångarna förs till staten och staten&lt;br&gt;övertar ansvaret för stiftelsernas skulder och andra förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss nämnt skall de tillgångar som tillfaller staten vid upplös-&lt;br&gt;ningen av stiftelserna tillskjutas de nya aktiebolagen i form av apportegen-&lt;br&gt;dom. Tillgångarna i fråga utgörs av fastigheter, maskiner, råvaruförråd,&lt;br&gt;produktlager m.m. Detta avses ske på följande sätt. Styrelsen i moder-&lt;br&gt;bolaget beslutar — efter godkännande eller bemyndigande av bolagsstäm-&lt;br&gt;man enligt aktiebolagslagens bestämmelser — att genom nyemission öka&lt;br&gt;aktiekapitalet i detta. Staten erbjuds sålunda att teckna aktier mot betal-&lt;br&gt;ning. Betalningen utgörs av de nyss nämnda tillgångarna. Motsvarande&lt;br&gt;förfarande sker hos vart och ett av dotterbolagen. Därvid erbjuds alltså&lt;br&gt;moderbolaget att teckna aktier mot betalning. Betalningen utgörs också här&lt;br&gt;av tillgångar från den upplösta stiftelseorganisationen. Den del av moder-&lt;br&gt;bolagets aktiekapital som svarar mot den tillförda apportegendomen er-&lt;br&gt;sätts följaktligen med aktieinnehavet i dotterbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare nämnt att de skulder och förpliktelser som åvilat den&lt;br&gt;upplösta stiftelseorganisationen skall — via staten — övertas av de nybil-&lt;br&gt;dade aktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekapitalet i moderbolaget Samhall AB beräknas vid bolagsstarten&lt;br&gt;komma att uppgå till ca 450 milj.kr. Det beräknade sammanlagda aktie-&lt;br&gt;kapitalet samt koncernens behov av rörelsekapital kommer att täckas av&lt;br&gt;nettotillgångarna i Samhallgruppens samlade balansräkning per den 30&lt;br&gt;juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de nämnda överföringarna och emissionerna är genomförda äger Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;staten fortfarande alla aktier i moderbolaget, som i sin tur äger samtliga&lt;br&gt;aktier i de 24 regionala dotterbolagen. Med detta tillvägagångssätt upprätt-&lt;br&gt;hålls en kontinuitet i verksamheten, som innebär att de utgående balans-&lt;br&gt;posterna i Samhallstiftelsernas balansräkningar per den 30 juni 1992 utan&lt;br&gt;något undantag kan användas som ingående balansposter i de nya Samhall-&lt;br&gt;bolagen per den 1 juli 1992. Bolagiseringen i sig medför således inte någon&lt;br&gt;förändring av Samhallgruppens verksamhet. Detta hindrar inte att Sam-&lt;br&gt;hall kan behöva genomföra framtida organisatoriska förändringar, för att&lt;br&gt;koncernen skall kunna fullfölja sin uppgift på effektivast möjliga sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De upplösta stiftelsernas årsredovisning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12§ förordningen (1979:48) om regionala stiftelser för skyddat&lt;br&gt;arbete skall stiftelsen årligen senast den 15 oktober avge årsredovisning för&lt;br&gt;det närmast föregående räkenskapsåret, dvs. tiden fr.o.m. den 1 juli 1991&lt;br&gt;t.o.m. den 30 juni 1992. Årsredovisningen skall underskrivas av styrelsens&lt;br&gt;ledamöter och VD. Revisorerna skall årligen före utgången av oktober&lt;br&gt;månad avlämna revisionsberättelsen. Årsredovisningen och revisions-&lt;br&gt;berättelsen skall lämnas till den centrala stiftelsen senast den 15 november.&lt;br&gt;Också skattedeklarationer måste upprättas och avlämnas i föreskriven tid.&lt;br&gt;Dessa åligganden skall givetvis fullföljas även för det räkenskapsår som&lt;br&gt;avslutas den 30 juni 1992. Några särskilda föreskrifter i detta hänseende&lt;br&gt;anser jag inte behövliga. Årsredovisningen och revisionsberättelsen torde&lt;br&gt;lämpligen kunna överlämnas till den som getts bemyndigande att för&lt;br&gt;statens räkning ombesörja bolagsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen bör vara att de anställda hos Samhallstiftelserna, såväl de&lt;br&gt;arbetshandikappade som den s.k. direktanställda personalen, erbjuds lik-&lt;br&gt;värdigt arbete i samband med ombildningen. Jag utgår från att det nya&lt;br&gt;Samhallbolaget kommer att agera enligt dessa principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår också från att de nybildade bolagen kommer att ta de initiativ&lt;br&gt;som behövs för att få till stånd kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har erfarit att en bolagisering av Samhallkoncernen inte skulle få&lt;br&gt;några särskilda konsekvenser vad gäller företagsgruppens pensionsåtagan-&lt;br&gt;den gentemot de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa krediter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1979/80:73, AU 14, rskr. 155) om garanti för&lt;br&gt;lån till den dåvarande Stiftelsen Samhällsföretag. Regeringen har till följd&lt;br&gt;härav den 28 februari 1980 hemställt att riksgäldskontoret skulle ikläda&lt;br&gt;staten garanti för lån till stiftelsen med högst 450milj.kr. jämte ränta.&lt;br&gt;Vidare har regeringen samma dag, med anledning av riksdagens beslut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1979/80:101, AU15, rskr. 159) om en rörlig kredit for Stiftelsen Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;Samhällsföretag, hemställt att riksgäldskontoret skulle ställa en rörlig kre-&lt;br&gt;dit om 400milj.kr. till förfogande för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den centrala Stiftelsen Samhall finns för närvarande vissa ute-&lt;br&gt;stående statliga kreditgarantier, som använts för delfinansiering av Sam-&lt;br&gt;halls fastigheter. Det totala garantibeloppet uppgår till ca 143 milj. kr.&lt;br&gt;Riksgäldskontoret har i sitt remissyttrande ansett det naturligt att Samhall&lt;br&gt;i samband med bolagsbildningen åläggs återlämna de statliga kreditgaran-&lt;br&gt;tierna och att den hittills gällande garantiramen återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om rörlig kredit och lånegaranti avsåg Stiftelsen&lt;br&gt;Samhällsföretag/Samhall. När stiftelseorganisationen upplöses bortfaller&lt;br&gt;enligt min bedömning förutsättningarna för krediten resp, lånegarantin.&lt;br&gt;För att kredit och lånegaranti skulle kunna avse det nya moderbolaget&lt;br&gt;Samhall hade enligt min mening erfordrats ett nytt ställningstagande av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något särskilt beslut om återkallande av garantiramen behövs därför&lt;br&gt;inte. Däremot avser jag att föreslå regeringen att Samhall åläggs återlämna&lt;br&gt;kreditgarantierna. Det bör inte innebära några svårigheter för Samhall att&lt;br&gt;i stället uppta motsvarande banklån mot säkerhet i pantbrev i ett antal&lt;br&gt;fastigheter. Jag utgår från att Samhall AB genomför omfinansieringen så&lt;br&gt;snart bolaget har beviljats lagfart på de apporterade fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4. Tystnadsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som deltar i eller har deltagit i verksamhet som&lt;br&gt;genom produktion av varor och tjänster syftar till att uppnå me-&lt;br&gt;ningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade, får inte&lt;br&gt;obehörigen röja vad han därvid fått veta om en anvisad arbetstaga-&lt;br&gt;res personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Har inte närmare berört frågan om tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samhall har framhållit behovet av att även fort-&lt;br&gt;sättningsvis lagreglera sekretessfrågorna. RFV har framhållit att samarbe-&lt;br&gt;tet med arbetsförmedlingar och försäkringskassor kan försvåras om inte&lt;br&gt;sekretessfrågorna löses i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 5§ lagen (1979:47) om regionala stiftelser&lt;br&gt;för skyddat arbete får den som deltar i eller har deltagit i verksamhet hos&lt;br&gt;den regionala stiftelsen inte obehörigen röja vad han därvid har fått veta&lt;br&gt;om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden. I motivuttalanden&lt;br&gt;till bestämmelsen (prop. 1979/80:25, C 7., s. 68 f) anförde dåvarande&lt;br&gt;departementschefen att den skyddade verksamheten bygger på att de&lt;br&gt;anvisade arbetstagarna kan känna förtroende för att uppgifter om deras&lt;br&gt;personliga förhållanden, t.ex. i form av intyg från läkare och psykologer&lt;br&gt;eller i form av utredningar av deras arbetsförmåga och sociala situation,&lt;br&gt;inte lämnas ut till obehöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som ovan framgått innebär mitt förslag att lagen (1979:47)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om regionala stiftelser för skyddat arbete upphävs. En tystnadspliktsregel Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;av motsvarande slag behövs emellertid självfallet också när Samhallkon-&lt;br&gt;cernens verksamhet skall bedrivas i aktiebolagsform. Jag delar alltså Sam-&lt;br&gt;halls och RFV: s uppfattning på denna punkt och föreslår att en tystnads-&lt;br&gt;pliktsregel tas in i en särskild lag härom. I överensstämmelse med vad som&lt;br&gt;för närvarande är fallet bör en sådan bestämmelse gälla i den del av&lt;br&gt;Samhallkoncernens verksamhet som genom produktion av varor och tjäns-&lt;br&gt;ter syftar till att uppnå meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshan-&lt;br&gt;dikappade, dvs. för tiden t.o.m. den 30 juni 1992 i de regionala stiftelserna&lt;br&gt;och for tiden därefter i de dotterföretag som kommer att bedriva samma&lt;br&gt;typ av verksamhet som de regionala stiftelserna bedrivit. Tystnadsplikten&lt;br&gt;bör gälla för var och en som deltar i eller har deltagit i nämnda verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— antingen som anställd eller i någon annan funktion, t.ex. som styrelse-&lt;br&gt;ledamot — och som därvid tagit befattning med ett ärende som rör en&lt;br&gt;anvisad arbetstagare eller annars har fått reda på någon uppgift om en&lt;br&gt;sådan arbetstagares personliga förhållanden. En sådan uppgift får inte röjas&lt;br&gt;obehörigen. Detta innebär att uppgiften normalt inte får lämnas ut vare sig&lt;br&gt;muntligen eller genom att en handling företes eller lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot bestämmelsen kan straffas enligt 20 kap. 3 § brotts-&lt;br&gt;balken. I den bestämmelsen föreskrivs att den som röjer uppgift, som han&lt;br&gt;är pliktig att hemlighålla enligt bl.a. denna lag eller annan författning, eller&lt;br&gt;olovligen utnyttjar sådan hemlighet döms för brott mot tystnadsplikt till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år. För den som av oaktsamhet, som inte är&lt;br&gt;ringa, begår sådan gärning är straffet böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått avses den föreslagna tystnadspliktsbestämmelsen&lt;br&gt;gälla såväl när kännedom om uppgiften erhållits i de regionala stiftelsernas&lt;br&gt;verksamhet som när sådan kännedom erhållits i de berörda dotterbolagens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Samhällsuppgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Samhall Aktiebolag har som uppgift att anordna, leda&lt;br&gt;och samordna verksamhet, som bedrivs inom koncernen för att ge&lt;br&gt;meningsfullt och utvecklande arbete åt arbetshandikappade där&lt;br&gt;behoven finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Samhalls verk-&lt;br&gt;samhetsidé skall också fortsättningsvis vara att skapa meningsfulla öch&lt;br&gt;utvecklande arbeten åt arbetshandikappade där behoven finns. Arbete hos&lt;br&gt;Samhall skall förbehållas dem, som för sin försörjning inte kan få ett arbete&lt;br&gt;på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har fört fram någon&lt;br&gt;annan uppfattning än utredarens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har nyss behandlat frågan om Samhalls&lt;br&gt;verksamhet skall regleras i lag eller i bolagsordningen och därvid — i likhet&lt;br&gt;med den särskilde utredaren — förordat det sistnämnda alternativet. Flera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstanser har haft invändningar mot en sådan ordning. Samhalls&lt;br&gt;uppgift och verksamhetsidé bör enligt dessa instanser ges ett starkare skydd&lt;br&gt;och inte kunna ändras genom ett regeringsbeslut utan föregående prövning&lt;br&gt;av riksdagen. Jag delar den uppfattningen. Som jag tidigare utvecklat&lt;br&gt;(avsnitt 4.3) bör regeringen inte lämna tillstånd till en ändring i bolagsord-&lt;br&gt;ningen i denna del innan riksdagen hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhallgruppen skall ge meningsfullt arbete åt arbetshandikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhallgruppen bildades för att tillförsäkra arbetshandikappade rätt till&lt;br&gt;avlönat arbete. Det är verksamhetens syfte. Det är således inte produktio-&lt;br&gt;nen av varor och tjänster, som är betydelsefull i sig. Produktionen av varor&lt;br&gt;och tjänster är i stället ett medel att kunna erbjuda lämpliga och bra&lt;br&gt;arbeten åt människor med funktionsnedsättningar som inte kunnat få&lt;br&gt;arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt skall arbetet vara&lt;br&gt;meningsfullt. Det innebär att Samhall skall producera varor och tjänster&lt;br&gt;som efterfrågas på en allmän marknad. Det handlar således inte om mer&lt;br&gt;eller mindre terapibetonade sysslor eller om arbetsuppgifter, som huvud-&lt;br&gt;sakligen utformats i rehabiliteringssyfte eller med syfte att ge arbetsträning,&lt;br&gt;även om arbetet har en rehabiliterande effekt. Denna inriktning av verk-&lt;br&gt;samheten lades fast redan genom riksdagsbeslutet ( prop. 1977/78:30, AU&lt;br&gt;16, rskr. 74) inför bildandet av företagsgruppen (avsnitt 2.2). Det finns&lt;br&gt;enligt min mening inte anledning ändra vad riksdagen beslutat i dessa&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhallgruppen skall ge utvecklande arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Samhall är till för de arbetshandikappade arbetstagarnas skull,&lt;br&gt;måste verksamheten utformas med särskild hänsyn till arbetstagarnas olika&lt;br&gt;behov och förutsättningar. Det innebär att arbetsmiljö, arbetsorganisation&lt;br&gt;och arbetsförhållandena i övrigt skall svara mot arbetstagarnas behov av&lt;br&gt;anpassade förhållanden och i vissa fall särskilt stöd i arbetet. Verksamhe-&lt;br&gt;ten skall vidare utformas så att de enskilda arbetstagarna ges möjlighet till&lt;br&gt;personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och&lt;br&gt;yrkesmässigt ansvar i arbetet. För Samhallföretagens del, jämfört med&lt;br&gt;andra arbetsgivare, är detta mer än ett krav på god arbetsmiljö och goda&lt;br&gt;arbetsförhållanden för de anställda — det är ett av syftena med Samhalls&lt;br&gt;verksamhet. Att väl ta tillvara och på bästa sätt utveckla de anställdas&lt;br&gt;arbetsförmåga är således en väsentlig uppgift för Samhall. Att så sker måste&lt;br&gt;därför vara ett krav från samhällets sida. Det är dessutom väsentligt för&lt;br&gt;Samhalls egen verksamhet att de anställdas kapacitet och produktivitet kan&lt;br&gt;utvecklas. Om de anställdas kompetens och arbetsförmåga kan utvecklas&lt;br&gt;kan också fler av dem på sikt gå över till den reguljära arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Jag återkommer strax till detta, när jag tar upp vilka krav på resultat m.m.&lt;br&gt;som bör ställas på Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människors anlag, intressen, färdigheter och kunskaper är av skiftande&lt;br&gt;slag. Det gäller också dem, som rekryteras till Samhallföretagen. De har&lt;br&gt;olika bakgrund och erfarenheter. En del har slitits under många år i hårt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete, andra kan vara ungdomar som aldrig haft något arbete, därför att Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;de förtidspensionerades redan i unga år. De har olika slag av funktions-&lt;br&gt;nedsättningar som på olika sätt påverkar deras arbetsförmåga. Samtidigt&lt;br&gt;behöver ett funktionshinder, som begränsar möjligheterna att utföra en&lt;br&gt;viss typ av arbeten inte vara ett hinder i någon annan sorts arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför måste Samhall kunna erbjuda olika slags arbetsuppgifter. Ett&lt;br&gt;ensidigt utbud av arbetsuppgifter gör det svårt att erbjuda enskilda&lt;br&gt;sökande arbete som passar deras förutsättningar och det begränsar möjlig-&lt;br&gt;heterna till utveckling i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att Samhalls dotterbolag skall erbjuda ett differentierat utbud&lt;br&gt;av arbetsuppgifter kan komma i konflikt med effektiviteten och affärsmäs-&lt;br&gt;sigheten i verksamheten. Det är t.ex. ofta rationellt att samlokalisera och&lt;br&gt;samordna en viss sorts produktion till några större enheter än att sprida&lt;br&gt;tillverkningen. Men om sådana strävanden ges för stor tyngd i verksamhe-&lt;br&gt;ten blir det svårare att erbjuda ett differentierat utbud av arbetsuppgifter.&lt;br&gt;Även om det naturligtvis finns en gräns för hur brett utbudet av arbetsupp-&lt;br&gt;gifter hos ett Samhallföretag kan bli, måste en strävan vara att erbjuda&lt;br&gt;arbetsuppgifter som är väl anpassade till arbetshandikappades olika behov&lt;br&gt;och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbudet av arbetsuppgifter måste Samhall, i nära kontakt&lt;br&gt;med arbetsmarknadsmyndigheterna, göra avvägningar mellan de sökandes&lt;br&gt;behov och produktionens förutsättningar. I detta sammanhang finns det&lt;br&gt;anledning att påminna om att Samhall nu arbetar mycket aktivt för att&lt;br&gt;bredda sin verksamhet och öka inslaget av tjänsteproduktion. Mycket talar&lt;br&gt;för att det bästa sättet att möta kraven på ett varierat utbud av arbetsupp-&lt;br&gt;gifter inom Samhallföretagen är en sådan breddning av verksamheten. Jag&lt;br&gt;delar den uppfattning, som förts fram av RFV och TCO, som menar att en&lt;br&gt;ökad inriktning på tjänstesektorn också är bra för den ökande gruppen&lt;br&gt;unga välutbildade med funktionshinder och för arbetshandikappade med&lt;br&gt;tjänstemannabakgrund. Också Samhalls pågående arbete med att utveckla&lt;br&gt;arbetsorganisation och arbetsinnehåll, exempelvis genom lagarbete, ar-&lt;br&gt;betsrotation och liknande, bör medverka till att bredda arbetsuppgifter och&lt;br&gt;arbetsinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhallgruppen skall erbjuda arbete där behoven finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Samhall finns för de arbetshandikappades skull måste verksam-&lt;br&gt;heten täcka hela landet. Det är behovet av arbete åt handikappade sök-&lt;br&gt;ande, som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden, som skall&lt;br&gt;styra fördelningen av Samhalls arbetstillfällen. Vid fördelningen bör hän-&lt;br&gt;syn också tas till vilka andra arbetsmarknadspolitiska resurser för arbets-&lt;br&gt;handikappade, som finns i resp, region. Samma principer tillämpas regio-&lt;br&gt;nalt, när Samhalls regionala företag och resp, länsarbetsnämnd fördelar&lt;br&gt;arbetstillfällena inom regionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har understrukit att syftet med Samhalls verksamhet är&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiskt och handikappolitiskt, men inte regionalpolitiskt.&lt;br&gt;Samhalls primära uppgift är således inte att tillhandahålla arbete på orter&lt;br&gt;med få andra arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall är en resurs för de arbetshandikappade, som inte kan få arbete Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;på den reguljära arbetsmarknaden. Fördelningen av arbetstillfällen hos&lt;br&gt;Samhall måste därför ske från arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter,&lt;br&gt;enligt de principer som AMS och Samhall nu tillämpar. För egen del vill jag&lt;br&gt;även erinra om att Samhall inte utgör något undantag när det gäller ansvar&lt;br&gt;för att arbetsmarknaden är väl utvecklad i hela riket. Det innebär att&lt;br&gt;Samhalls verksamhet också fortsättningsvis skall ha stor betydelse i trakter&lt;br&gt;med ensidigt eller svagt utvecklat näringsliv och med få andra arbetstillfäl-&lt;br&gt;len. På sådana orter möter handikappade särskilt stora svårigheter att finna&lt;br&gt;lämpligt arbete. För många människor med handikapp kan det också vara&lt;br&gt;svårare att klara långa arbetsresor eller att flytta från hemorten för att få&lt;br&gt;arbete. Det gör det särskilt angeläget att arbete kan erbjudas där behoven&lt;br&gt;finns. Också ifråga om uppbyggnad av den egna administrativa verksam-&lt;br&gt;heten bör Samhall ta skälig regionalpolitisk hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbyggnad som skett av Samhalls verksamhet har bidragit till att&lt;br&gt;utjämna tillgången till arbete hos företagsgruppen i olika delar av landet.&lt;br&gt;En ökad inriktning på tjänsteproduktion kan också öka möjligheterna att&lt;br&gt;sprida arbetstillfällena. Det är ofta lättare att etablera serviceverksamhet,&lt;br&gt;eftersom det som regel inte behövs lika omfattande investeringar i lokaler,&lt;br&gt;maskiner och annan utrustning som i varuproducerande verksamhet. Även&lt;br&gt;en fortsatt utveckling av inbyggda verksamheter och entreprenadåtagan-&lt;br&gt;den kan öka möjligheterna att sprida arbetstillfällena. Som jag tidigare&lt;br&gt;framhållit är det därför också angeläget att Samhall fortsätter att utveckla&lt;br&gt;nya verksamhetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhallgruppen skall ge arbete åt dem som har störst behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall och AMS har kommit överens om att arbeta för att minst 40% av&lt;br&gt;rekryteringen till Samhall skall avse de s.k. prioriterade grupperna, dvs&lt;br&gt;utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade. Eftersom arbets-&lt;br&gt;förmedlingen disponerar de lediga arbetstillfällena för arbetshandikappade&lt;br&gt;vid Samhällsföretag har förmedlingen ett stort ansvar för att målet kan nås.&lt;br&gt;Förmedlingen skall alltid först pröva möjligheterna till en anställning på&lt;br&gt;den reguljära arbetsmarknaden, med eller utan lönebidrag, innan en&lt;br&gt;anställning inom Samhall aktualiseras. Men det måste också finnas en&lt;br&gt;beredskap och ett intresse hos de olika Samhallföretagen att ta emot&lt;br&gt;sökande från de prioriterade grupperna och att anpassa arbetsförhållan-&lt;br&gt;dena efter deras behov och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det vara ett krav från samhällets sida att en&lt;br&gt;betydande del av rekryteringen till Samhall skall avse personer ur de&lt;br&gt;prioriterade grupperna. Jag återkommer till detta i det följande, då jag&lt;br&gt;redovisar de resultatkrav, som jag anser bör ställas på Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Resultatkrav&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Samhall AB skall i sin verksamhet uppfylla vissa krav&lt;br&gt;på resultat. Kraven skall avse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— För budgetåret 1992/93 skall Samhallgruppen erbjuda en minsta&lt;br&gt;sysselsättningsvolym om 31,9 miljoner arbetstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Rekryteringen till företagsgruppen skall till viss minsta andel ske&lt;br&gt;från de s.k. prioriterade grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Andelen övergångar från företagsgruppen till arbete på den regul-&lt;br&gt;jära arbetsmarknaden skall ha en viss minsta omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De effektivitetsförbättringar, som bolagiseringen och en föränd-&lt;br&gt;rad företagsorganisation medför, skall möjliggöra en successiv&lt;br&gt;nedtrappning under en femårsperiod av statens ersättning till&lt;br&gt;högst lönekostnaden för de arbetshandikappade arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Samhall skall prestera en lägsta nivå på antalet&lt;br&gt;arbetade timmar, för vilka statligt bidrag utgår. Överskottet får användas&lt;br&gt;för att skapa fler arbeten för arbetshandikappade eller för att minska det&lt;br&gt;statliga bidragsbehovet. Ett resultatkrav på lägsta antal övergångar bör&lt;br&gt;även kopplas till bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte närmare kommenterat sysselsättningsvoly-&lt;br&gt;men hos Samhall. Flera av remissinstanserna påtalar att ”Samhall-&lt;br&gt;resursen” inte i tillräcklig omfattning kommit de prioriterade grupperna&lt;br&gt;till del. Ett stort antal instanser anser också att antalet övergångar till&lt;br&gt;arbete utanför Samhall borde vara fler. LO menar att antalet övergångar&lt;br&gt;bör vara ett resultatkrav på Samhall från riksdagens sida. TCO förordar att&lt;br&gt;andelen övergångar ligger på nivån 3 — 6 % per år medan SRF anser att&lt;br&gt;andelen övergångar bör ligga kring 20% av de arbetshandikappade an-&lt;br&gt;ställda. Statens handikappråd har framhållit vikten av en hög ambitions-&lt;br&gt;nivå vad gäller övergångarna, men anser samtidigt att detta inte får leda till&lt;br&gt;oönskade bieffekter, t.ex. att förväntat högproduktiva personer prioriteras&lt;br&gt;vid rekryteringen till Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsvolym&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått finns i dag en ram för det högsta antal arbetade&lt;br&gt;timmar, som får ligga till grund för statsbidraget till Samhalls verksamhet.&lt;br&gt;Timramen vållar bekymmer. Antalet arbetstimmar per år kan variera&lt;br&gt;mellan olika år beroende på hur helger infaller m.m. När Samhall — med&lt;br&gt;stor framgång — arbetat för att minska sjukfrånvaron bland de anställda,&lt;br&gt;har den ökade närvaron medverkat till att Samhall ”stött i taket” för&lt;br&gt;timramen. Timramen har också hindrat utökning av antalet anställda, när&lt;br&gt;orderingången varit god och det funnits ekonomiska möjligheter att an-&lt;br&gt;ställa fler. Sådana fluktuationer i antalet arbetstimmar har tillsammans&lt;br&gt;med kravet på att inte överstiga timramen medfört en viss ryckighet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemanningsplaneringen. Det skulle vara bättre med ett system som gav Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;Samhall och arbetsmarknadsmyndigheterna bättre möjligheter att planera&lt;br&gt;och överblicka rekryteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timramen infördes for att ge statsmakterna möjlighet att kontrollera&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen för Samhall. Eftersom statsbidraget är knutet till&lt;br&gt;lönekostnaderna och oberoende av vilka de faktiska kostnaderna är för en&lt;br&gt;personalökning, har det förefallit lämpligt att styra genom en volymbe-&lt;br&gt;gränsning. I verkligheten kostar dock inte all arbetad tid lika mycket.&lt;br&gt;Arbetstillfällen som tillkommer ”på marginalen” kostar mindre, förutsatt&lt;br&gt;att rekryteringen kan ske utan alltför stora kostnader för arbetsledning,&lt;br&gt;utrustning, lokaler och andra liknade kostnader för att bedriva verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att den nuvarande styrningen med en högsta bidrags-&lt;br&gt;grundande volym arbetstimmar bör ersättas med en annan form av styr-&lt;br&gt;ning. Statsmakternas behov av att kunna kontrollera kostnadsutvecklingen&lt;br&gt;kan tillgodoses på ett enklare sätt genom en ändrad utformning av bidra-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att sätta ett tak för den högsta bidragsgrundande volymen&lt;br&gt;arbetstimmar bör statsmakterna sätta som villkor för statsbidraget att&lt;br&gt;Samhall kan erbjuda en viss minsta volym arbetstimmar. Detta bör, som&lt;br&gt;jag strax skall återkomma till, kombineras med ett högstbestämt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan modell kan Samhall under goda konjunkturer, när affä-&lt;br&gt;rerna går bra och kan betala en större del av kostnaderna för sysselsätt-&lt;br&gt;ningen, öka antalet anställda utan hinder av ett ”tak” för sysselsätt-&lt;br&gt;nings volymen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått tidigare (avsnitt 1.3) har Samhall för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;föreslagit en timram om 31,9 miljoner arbetstimmar. Även jag anser att&lt;br&gt;Samhall för budgetåret 1992/93 skall kunna erbjuda en sysselsättningsvo-&lt;br&gt;lym motsvarande minst 31,9 miljoner arbetade timmar. Det bör emellertid&lt;br&gt;få ankomma på regeringen att kunna medge att kravet får avse ett genom-&lt;br&gt;snitt för en treårsperiod, så att Samhall under budgetåren 1992/93 —&lt;br&gt;1994/95 uppnår en volym om minst 95,7 miljoner arbetstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor del av rekryteringen från prioriterade grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls uppgift är att skapa meningsfullt och utvecklande arbete åt dem,&lt;br&gt;som inte kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Innan en&lt;br&gt;anställning hos Samhall blir aktuell skall arbetsförmedlingen pröva möjlig-&lt;br&gt;heterna till arbete på den reguljära arbetsmarknaden, i förekommande fall&lt;br&gt;med hjälp av lönebidrag och andra stödformer. Samhalls verksamhet skall&lt;br&gt;förbehållas dem, som har det svårast på arbetsmarknaden. Det är mot&lt;br&gt;denna bakgrund naturligt att kräva att en betydande andel av nyrekryte-&lt;br&gt;ringen sker bland vissa prioriterade grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS och Samhall träffade år 1987 en överenskommelse om att minst&lt;br&gt;50% av rekryteringen till Samhall skulle ske bland sökande med utveck-&lt;br&gt;lingsstörning, psykiskt arbetshandikapp eller svåra funktionsnedsätt-&lt;br&gt;ningar, främst flerhandikapp. Utvecklingen visade sedan att de olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupperna hade definierats på ett sådant sätt, att tillämpningen hade blivit Prop. 1991 /92: 91&lt;br&gt;alltför skiftande i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför har AMS och Samhall fr.o.m. budgetåret 1991/92 preciserat&lt;br&gt;definitionerna. Exempelvis definieras nu den grupp psykiskt arbetshandi-&lt;br&gt;kappade, som skall prioriteras, som ”sökande som på grund av långvarig&lt;br&gt;och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller&lt;br&gt;som på grund av sin sjukdom under längre tid varit ifrån sitt arbete”. Den&lt;br&gt;tidigare definitionen var sökande ”som har ett psykiskt handikapp”. Där-&lt;br&gt;med menades ”att en sjukdom medfört långa och flera återkommande&lt;br&gt;vårdtillfällen inom psykiatrisk vård och att den enskilde har en kvar-&lt;br&gt;stående psykisk sårbarhet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de stramare och mer preciserade definitioner, som nu anger de&lt;br&gt;grupper, som skall prioriteras vid rekryteringen till Samhall, har AMS och&lt;br&gt;Samhall enats om att 40 % av rekryteringen skall avse dessa grupper. Detta&lt;br&gt;bör gälla även för budgetåret 1992/93. Jag anser att minst 40 % av&lt;br&gt;nyrekryteringen skall avse utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandi-&lt;br&gt;kappade, enligt de definitioner som AMS och Samhall har enats om. Ett&lt;br&gt;särskilt skäl att särskilt beakta dessa gruppers behov av arbete är den&lt;br&gt;avveckling av institutionsboende för utvecklingsstörda och psykiskt sjuka&lt;br&gt;som skett under senare år. När deras livsförhållanden normaliseras genom&lt;br&gt;eget boende m.m. kan frågan om daglig sysselsättning eller arbete bli&lt;br&gt;aktuell. Behovet av särskilt anpassat arbete ökar. Det kan mötas exempel-&lt;br&gt;vis genom att dessa sökande får arbete hos Samhall eller genom att platser&lt;br&gt;vid dagcenter eller liknade verksamhet kan frigöras, när personer, som&lt;br&gt;tränats i sådana verksamheter i stället tar steget till Samhall. I samman-&lt;br&gt;hanget vill jag även understryka vikten av att unga människor med svåra&lt;br&gt;funktionshinder ges möjlighet till arbete i stället för förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångar till reguljära arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inledningsvis hänvisat till propositionen 1978/79:30 om skyddat&lt;br&gt;arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. Föredraganden konstaterade&lt;br&gt;där att utplaceringsgraden ofta används som det enda måttet på rehabili-&lt;br&gt;teringen av de anställda i skyddat arbete. Han anförde vidare att det för&lt;br&gt;många kan vara ett tecken på en hög grad av rehabilitering att de kan klara&lt;br&gt;ett arbete i en sådan verksamhet. Målet måste dock vara att åtminstone på&lt;br&gt;lång sikt förstärka de anställdas möjligheter att ta steget över till annat&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också redovisat att allt fler kunnat gå över till annat arbete under&lt;br&gt;de år sotn gått sedan Samhall började sin verksamhet. I många fall har det&lt;br&gt;skett utan lönebidrag eller andra arbetsmarknadspolitiska stöd. Av stor&lt;br&gt;betydelse har säkert varit att Samhall lämnar särskilt stöd inför övergången&lt;br&gt;och viss tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall har arbetat målmedvetet för att öka övergångarna till annat&lt;br&gt;arbete. Bl.a. finns särskilda arbetskonsulenter som sysslar med detta. Den&lt;br&gt;som vill pröva arbete utanför Samhall har en garanti för att få tillbaka&lt;br&gt;arbetet hos Samhall, om arbetsförsöket inte skulle falla väl ut. Detta har&lt;br&gt;säkerligen medverkat till att fler vågat försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en gemensam uppgift för arbetsmarknadsverket och Samhall att&lt;br&gt;försöka få till stånd övergångar från Samhall till annat arbete. Arbetsför-&lt;br&gt;medlingens medverkan i detta arbete varierar. Det allmänna ar-&lt;br&gt;betsmarknadsläget påverkar såväl arbetsförmedlingens möjligheter att ar-&lt;br&gt;beta med övergångarna, som möjligheterna att få till stånd anställningar&lt;br&gt;utanför Samhall. I de resultatkrav som statsmakterna ställer på AMS och&lt;br&gt;Samhall ingår dock att arbetet med övergångarna från Samhall skall drivas&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ligger ett ansvar för både Samhall och arbetsförmedlingen att&lt;br&gt;arbeta med övergångarna. Jag ser gärna att Samhall tar ett ökat ansvar i&lt;br&gt;detta arbete. Samhallföretagen känner sina anställda och deras kapacitet&lt;br&gt;och kan göra viktiga insatser för att underlätta en övergång till den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden. Samhallföretagen bör således kunna svara för&lt;br&gt;allt från förberedande och motivationshöjande insatser till att finna nya&lt;br&gt;arbetstillfällen för de anställda, som vill och kan övergå till arbete på den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden. När arbetsförmedlingens medverkan behövs&lt;br&gt;för att finna ett nytt arbete eller pröva frågan om lönebidrag eller annan&lt;br&gt;åtgärd, anmäls och registreras den anställde hos arbetsförmedlingen. Ett&lt;br&gt;sådant förfarande skulle också på ett tydligare sätt klargöra vilka resurser&lt;br&gt;som förmedlingen behöver avsätta för övergångarna från Samhall till den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall arbetar mycket med att utveckla personalen och ge de anställda&lt;br&gt;bättre förutsättningar att söka sig till andra arbetsgivare. Också den tek-&lt;br&gt;niska utvecklingen av hjälpmedel i arbetet, teknisk arbetsplatsanpassning&lt;br&gt;m.m. ökar möjligheterna för Samhalls anställda att klara arbetsuppgifter&lt;br&gt;utanför företaget. Sammantaget bör detta innebära goda förutsättningar att&lt;br&gt;öka övergångarna till arbete utanför Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot denna bakgrund att det bör ställas krav på en viss minsta&lt;br&gt;andel övergångar från Samhall till arbete på den reguljära arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. För budgetåret 1992/93 bör målet vara att 3% av de anställda kan gå&lt;br&gt;över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån Samhall och arbetsförmedlingen lyckas öka andelen med&lt;br&gt;svårare handikapp bland de nyrekryterade medför det samtidigt att det blir&lt;br&gt;svårare att öka övergångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är svårt att förena de båda målen att dels öka övergångarna&lt;br&gt;till annat arbete, dels öka andelen med grava handikapp, bör ändå båda&lt;br&gt;målen gälla för Samhalls verksamhet. Ingetdera av målen bör väga tyngre&lt;br&gt;än det andra. Önskan att öka övergångarna får således inte leda till att man&lt;br&gt;söker rekrytera personer, som är mer attraktiva för andra arbetsgivare. I&lt;br&gt;stället måste också anställda med omfattande funktionsnedsättningar ges&lt;br&gt;hjälp och stöd att utvecklas och stimuleras att söka annat arbete. Fortfa-&lt;br&gt;rande gäller dock att det för vissa gravt handikappade måste ses som en hög&lt;br&gt;grad av rehabilitering att de klarar ett arbete hos Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekt i vi tetsförbä ttri ngar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Samhalls egen rapport ”Samhall mot år 2000” som den särskilde&lt;br&gt;utredaren med uppgift att se över Samhall har bedömt att en ändring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls företagsorganisation och en bolagisering skall leda till effektivi- Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;seringar och ett bättre resursutnyttjande. Samhall bedömer att verksamhe-&lt;br&gt;ten under senare delen av 1990-talet bör kunna nå målet att bidraget från&lt;br&gt;staten högst svarar mot lönekostnaden för de arbetshandikappade an-&lt;br&gt;ställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Samhalls bedömning att en bolagisering bör ge bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för affärsverksamheten och att friare verksamhetsformer kan ge&lt;br&gt;effektivitetsförbättringar. Samhall bör under en femårsperiod från om-&lt;br&gt;vandlingen till aktiebolag kunna uppnå att statens ersättning (exkl. fastig-&lt;br&gt;hetsfonden) inte överstiger lönekostnaden för de arbetshandikappade an-&lt;br&gt;ställda. Detta innebär att den s.k. resultatprocenten inte får överstiga&lt;br&gt;100%.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och&lt;br&gt;Samhall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan Sam-&lt;br&gt;hall och arbetsmarknadsverket bör ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med min bedömning. Utre-&lt;br&gt;daren har därmed avvisat ett förslag av AMS att alla eller delar av de medel&lt;br&gt;som anvisas Samhall i stället skall tilldelas AMS för köp av arbetstillfällen,&lt;br&gt;inledningsvis inom ramen för en begränsad försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredarens uppfattning stöds av flertalet remissin-&lt;br&gt;stanser, bl.a. socialstyrelsen, RRV, LO, TCO, SALF, SAF, SFO, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet och HCK. SAF befarar att Samhall på sikt skulle kunna&lt;br&gt;inlemmas i AMS, om verket fick ta över Samhalls anslag och menar vidare&lt;br&gt;att Samhall måste ges rimliga förutsättningar att fungera effektivt som&lt;br&gt;företag. Statskontoret ger visst stöd för AMS förslag och förordar en modell&lt;br&gt;där Samhall finansieras genom försäljning av företagets tjänster. Flera&lt;br&gt;remissinstanser understryker vikten av ett utvecklat samarbete mellan&lt;br&gt;olika aktörer på rehabiliteringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Utredningen med uppgift att se över Samhall&lt;br&gt;har behandlat en fråga, som AMS fört fram i flera olika sammanhang,&lt;br&gt;nämligen att arbetsmarknadsverket på sikt skulle helt ta över Samhalls&lt;br&gt;anslag och använda medlen till köp av arbetstillfällen antingen hos Samhall&lt;br&gt;eller hos andra arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skrivelse den 19 december 1991 har AMS överlämnat till arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet en framställning från länsarbetsnämnden i Jämt-&lt;br&gt;lands län om friare användning av Samhallmedel i Jämtlands län. Nämn-&lt;br&gt;den föreslår att länet skall medverka i en försöksverksamhet enligt AMS&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har som nämnts avstyrkt AMS förslag framför allt därför att&lt;br&gt;ett genomförande av förslaget på sikt skulle äventyra Samhalls möjligheter&lt;br&gt;att bedriva verksamhet. Det är inte möjligt att på en konkurrensutsatt&lt;br&gt;marknad planera en produktion, garantera kvalitet, leveranser och leve- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ranstider och i övrigt agera affärsmässigt på marknaden, om de grundläg- Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;gande produktionsförutsättningarna är betydligt mer instabila än hos kon-&lt;br&gt;kurrerande foretag. Samma uppfattning förs fram av flertalet av de remiss-&lt;br&gt;instanser, som tar upp frågan. Även jag gör samma bedömning. Samhall&lt;br&gt;måste ha klara ekonomiska förutsättningar för sin affärsverksamhet för att&lt;br&gt;kunna nå de ekonomiska resultat som enligt vad jag nyss har föreslagit skall&lt;br&gt;krävas av företaget och som skall kunna uppnås inom en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag flera gånger har understrukit skall Samhalls arbetstillfällen gå&lt;br&gt;till dem, som har störst behov av särskilt anordnat arbete. Därför skall&lt;br&gt;arbetsförmedlingen alltid först pröva de sökandes möjligheter att få arbete&lt;br&gt;på den reguljära arbetsmarknaden. I första hand skall naturligtvis prövas&lt;br&gt;om de kan få arbete på normala villkor. Om det inte är möjligt skall&lt;br&gt;förmedlingen pröva om de kan få en anställning med någon form av&lt;br&gt;lönebidrag. Arbetshjälpmedel och annan anpassning av arbetsplatsen är&lt;br&gt;andra hjälpmedel, som skall användas för att underlätta att en anställning&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebidragsanställningar och arbete hos Samhall skall således inte ses&lt;br&gt;som två utbytbara åtgärder med i stort sett samma målgrupper. Arbete hos&lt;br&gt;Samhall skall vara förbehållet dem, som inte heller med lönebidrag eller&lt;br&gt;andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan erbjudas arbete på den regul-&lt;br&gt;jära arbetsmarknaden. Denna uppfattning har också förts fram av utred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Samhall nu breddar sitt verksamhetsområde och erbjuder arbets-&lt;br&gt;uppgifter inom olika former av service, så innebär det i och för sig att&lt;br&gt;arbetsuppgifterna blir mer lika dem, som förekommer vid lönebidragsan-&lt;br&gt;ställningar. Men det innebär inte att målgrupperna för resp, stödform är&lt;br&gt;desamma. De som arbetar inom Samhall har ofta ett väsentlig bättre stöd&lt;br&gt;genom arbetsledningen; de tillhör en arbetsorganisation, arbetsförhållan-&lt;br&gt;dena är särskilt anpassade etc. Erfarenheterna har visat att en grupp&lt;br&gt;anställda inom Samhall — exempelvis vid Samhalls entreprenadåtaganden&lt;br&gt;— genom sin samlade kompetens och med stöd av arbetsledningen kan&lt;br&gt;klara uppgifter, som skulle vara svåra att klara för varje individ enskilt. Vid&lt;br&gt;lönebidragsanställningar — vilket som regel innebär individuella place-&lt;br&gt;ringar — ställs ofta större krav på dem, som får lönebidragsanställningen.&lt;br&gt;De skall kunna klara sig på en arbetsplats, där arbetsförhållandena i vid&lt;br&gt;mening i de allra flesta fall inte är särskilt anpassade för människor med&lt;br&gt;funktionsnedsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Handikapputredningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De förslag som handikapputredningen lagt fram&lt;br&gt;om en utökning av antalet arbetstillfällen hos Samhall m.m. bör inte&lt;br&gt;föranleda någon åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till min bedömning: Handikapputredningen (S 1988:03) har i&lt;br&gt;betänkandet (1991:46) Handikapp Välfärd Rättvisa föreslagit en årlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utökning av antalet arbetstillfällen hos Samhall med 600 platser per år Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;under en tioårsperiod. Vidare har utredningen föreslagit att en viss andel&lt;br&gt;om förslagsvis 15-20% av de arbetstillfällen hos Samhall, som stöds av&lt;br&gt;statsbidrag, skall kunna stå till direkt förfogande för kommuner och lands-&lt;br&gt;ting. Arbetstillfällena skulle få användas för utvecklingsstörda och andra&lt;br&gt;handikappade vid dagcenter och annan liknande sysselsättning under&lt;br&gt;landstings- eller primärkommunalt huvudmannskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren har berört dessa båda förslag och avvisat dem.&lt;br&gt;Flertalet av de remissinstanser, som tagit upp förslagen — bl.a. HCK —&lt;br&gt;delar uppfattningen att antalet arbetstillfällen hos Samhall skall fastställas&lt;br&gt;vid riksdagens prövning av den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken.&lt;br&gt;Enligt utredaren bör platserna hos Samhall också fortsättningsvis dispone-&lt;br&gt;ras av arbetsförmedlingen. Samma uppfattning förs fram av många av&lt;br&gt;remissinstanserna, bl.a. AMS, socialstyrelsen, statskontoret, TCO, HCK&lt;br&gt;och DHR. Däremot anser RFV att det kan finnas anledning att diskutera&lt;br&gt;hur rekryteringen till Samhall skall ske mot bakgrund av utvecklingen på&lt;br&gt;rehabiliteringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har samma uppfattning som förts fram av den särskilde utredaren&lt;br&gt;och merparten av remissinstanserna. Samhalls tillkomst är arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiskt motiverad. Företagsgruppen finns för att människor med&lt;br&gt;handikapp skall kunna tillförsäkras avlönat arbete. Verksamhetens omfatt-&lt;br&gt;ning bör därför prövas inom ramen för en samlad arbetsmarknadspolitisk&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringar på den reguljära arbetsmarknaden, bl.a. med hjälp av löne-&lt;br&gt;bidrag, skall alltid prövas i första hand, innan en placering hos Samhall blir&lt;br&gt;aktuell. Det system med flexibla lönebidrag, som tillämpas generellt&lt;br&gt;fr.o.m. det innevarande budgetåret, har som ett syfte att fler arbetshandi-&lt;br&gt;kappade skall kunna beredas arbete inom ramen för anvisade medel till&lt;br&gt;lönebidrag. Jag bedömer också att den kraftiga förstärkning av reha-&lt;br&gt;biliterings- och arbetsanpassningsverksamheten som nu sker, på sikt bör&lt;br&gt;kunna minska behovet av särskilt anordnat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är också helt klart att många handikappade fortfarande står&lt;br&gt;utanför arbetsmarknaden, trots att de kan väntas klara att arbeta under&lt;br&gt;anpassade former. Som jag redan har understrukit skall Samhall vara en&lt;br&gt;resurs för dem som har de största svårigheterna på arbetsmarknaden. Ett&lt;br&gt;syfte med den ändring av bidragssystemet som jag föreslagit är att söka få&lt;br&gt;till stånd mesta möjliga antal arbetstillfällen hos Samhall inom ramen för&lt;br&gt;de medel som anvisas. En sådan strävan bör också underlättas om Samhall&lt;br&gt;genom bolagsbildningen och en utvecklad företagsorganisation kan få en&lt;br&gt;mer kostnadseffektiv verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills bör AMS och Samhall gemensamt föreslå en lämplig&lt;br&gt;sysselsättningsvolym uttryckt som antal arbetstimmar för arbetshandikap-&lt;br&gt;pade anställda för det kommande budgetåret. Förslaget bör bygga på dels&lt;br&gt;på en bedömning av behovet av arbetstillfällen, dels på en bedömning av&lt;br&gt;de ekonomiska, affärsmässiga och administrativa möjligheterna att er-&lt;br&gt;bjuda arbetstillfällen. Som jag förordat bör sysselsättningsvolymen budget-&lt;br&gt;året 1992/93 uppgå till minst 31,9 miljoner arbetstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är heller inte beredd att stödja förslaget om att kommuner eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting skall få disponera platser hos Samhall. Platser som Samhall Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;anordnar med bidrag från staten skall som hittills disponeras av arbets-&lt;br&gt;marknadsverket för arbetshandikappade sökande hos förmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väsentligt skäl att behålla denna ordning, är att det alltid bör ske en&lt;br&gt;prövning av den sökandes möjligheter på arbetsmarknaden, innan en&lt;br&gt;placering hos Samhall blir aktuell. AMS projekt Arbete åt unga handikap-&lt;br&gt;pade har visat att unga förtidspensionerade, också med grava funktions-&lt;br&gt;nedsättningar, har kunnat få arbete på den reguljära arbetsmarknaden med&lt;br&gt;hjälp av olika stödåtgärder. Man kan därför inte för någon grupp från&lt;br&gt;början utgå från att arbete hos Samhall är den enda möjligheten och att&lt;br&gt;någon prövning av andra alternativ därför inte behöver göras. Jag har vid&lt;br&gt;min bedömning av Handikapputredningens förslag samrått med chefen för&lt;br&gt;socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Medel för budgetåret 1992/93 till Samhall Aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För budgetåret 1992/93 föreslås till anslaget Bidrag till&lt;br&gt;Samhall Aktiebolag ett reservationsanslag på 5000750000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga ersättningen till företagsgruppens verksamhet lämnas&lt;br&gt;med ett fast krontalsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den särskilde utredaren har förordat att statens&lt;br&gt;bidrag till Samhall AB skall lämnas med ett krontalsbelopp och motsvara&lt;br&gt;nuvarande driftbidrag och bidrag till Samhalls fastighetsfond. Bidraget&lt;br&gt;skall för varje budgetperiod omräknas med hänsyn till pris- och löneut-&lt;br&gt;vecklingen. Bidraget skall således fortsättningsvis inte lämnas med en viss&lt;br&gt;procent av lönekostnaden för arbetshandikappade anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag om bidrag i form av ett kron-&lt;br&gt;talsbelopp tillstyrks av bl.a. RRV och SALF medan bl.a. Samhall, Svenska&lt;br&gt;Handelskammarförbundet, TCO och DHR avstyrker förslaget och föror-&lt;br&gt;dar att nuvarande bidragsform med viss procent av lönesumman för de&lt;br&gt;arbetshandikappade bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF understryker att subventionerna till Samhall enbart får kompensera&lt;br&gt;för den lägre produktivitet, som följer av arbetstagarnas nedsatta arbets-&lt;br&gt;förmåga. SAF och statskontoret erinrar om EG: s regler om statligt stöd till&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragets konstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ersättning till Samhall lämnas nu i form av en merkostnadser-&lt;br&gt;sättning som utgår med en viss procent av lönekostnaden för de arbetshan-&lt;br&gt;dikappade arbetstagarna. Innevarande budgetår detta bidrag bestämts till&lt;br&gt;110,6 % av lönekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragskonstruktionen innebär bl.a. att Samhall inte behöver begära&lt;br&gt;extra medel om exempelvis de avtalsenliga löneökningarna skulle överstiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det belopp som anvisats av statsmakterna. Bidraget följer hela tiden de Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;faktiska lönekostnaderna. Bidragsprocenten har också kunnat ses som en&lt;br&gt;indikator på företagsgruppens resultatförbättringar, genom att procent-&lt;br&gt;satsen successivt kunnat sänkas över åren. Den s.k. resultatprocenten har&lt;br&gt;också använts internt inom företagsgruppen som mått på olika verkstäders&lt;br&gt;och regionala företags resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredarens förslag att den nuvarande konstruktionen av&lt;br&gt;driftbidraget skall ersättas med ett krontalsbelopp, som skall räknas om&lt;br&gt;regelbundet med hänsyn till pris- och löneutvecklingen, har avstyrkts bl.a.&lt;br&gt;av Samhall. Samhall förordar i stället att den nuvarande bidragsformen&lt;br&gt;skall bibehållas. Enligt Samhall är en merkostnadsersättning uttryckt i&lt;br&gt;procent av lönekostnaden — den s.k. resultatprocenten — en bra form för&lt;br&gt;medelstilldelningen. Den gör det möjligt att snabbt avläsa effektivitetsfö-&lt;br&gt;rändringar, den ger inflationsskydd och den är neutral genom att inte&lt;br&gt;”sätta ett pris” på de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Samhalls rapport ”Samhall mot år 2000” (s. 167), framgår att&lt;br&gt;Samhall internt prövar ett system med fast merkostnadsersättning i tre&lt;br&gt;regionala företag. Även om försöket ännu inte utvärderats menar Samhall&lt;br&gt;att även detta system har fördelar i den interna styrningen, inte minst i&lt;br&gt;informationen till de anställda. ”Det är betydligt lättare att tydliggöra ett&lt;br&gt;resultat i reda pengar inom företagen än att förklara vad resultatprocenten&lt;br&gt;står för.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del förordar jag att medelstilldelningen sker med ett fast&lt;br&gt;belopp. Detta hindrar inte Samhall från att även i fortsättningen använda&lt;br&gt;resultatprocenten som ett nyckeltal. Som RRV har fört fram i sitt remiss-&lt;br&gt;yttrande behöver en ny form för bidraget till Samhall inte utesluta att&lt;br&gt;Samhall använder resultatprocenten som ett sätt att redovisa resultat och&lt;br&gt;kostnader för Samhallkoncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, som behandlat konstruktionen av driftbidraget&lt;br&gt;och därvid förordat ett bibehållande av nuvarande resultatprocent, anför&lt;br&gt;som skäl för detta främst att ett bidrag i fast krontal skulle ge incitament att&lt;br&gt;anställa personer med jämförelsevis hög prestationsförmåga. För egen del&lt;br&gt;bedömer jag att en sådan utveckling motverkas dels genom att arbetsför-&lt;br&gt;medlingen alltid skall pröva möjligheterna till en anställning på den regul-&lt;br&gt;jära arbetsmarknaden före en anvisning till Samhall, dels genom de mål-&lt;br&gt;och resultatkrav, som jag nyligen redogjort för. Men jag vill samtidigt&lt;br&gt;understryka att en utveckling i den riktning som remissinstanserna befarar&lt;br&gt;måste motverkas på alla sätt. Jag kommer därför att följa och bevaka denna&lt;br&gt;fråga noggrant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser jag att ett bidrag i krontalsbelopp ger starkare incitament&lt;br&gt;till effektiviseringar av verksamheten. Ett system som automatiskt garan-&lt;br&gt;terar att en viss procent av kostnaderna ersätts med skattemedel ger&lt;br&gt;mindre stimulans till resultatförbättringar, omstruktureringar etc. än ett&lt;br&gt;fast krontalsbelopp. Med ett bidrag i fast krontal kan omstruktureringar av&lt;br&gt;resultatenheter och produktgrupper med sämre resultat ge ekonomiskt&lt;br&gt;utrymme till investeringar m.m., som i sin tur kan ge ytterligare resultat-&lt;br&gt;förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall bör ha stor frihet att bedriva sin verksamhet, bestämma om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affärsinriktning, verksamhetsformer, indelning i dotterbolag, utveckling, Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;etc. Statsmakterna bör således inte detaljstyra hur Samhall skall använda&lt;br&gt;sitt bidrag, exempelvis genom att avdela en viss summa till ett särskilt&lt;br&gt;ändamål, som fastighetsfonden. I min beräkning av bidraget till Samhall&lt;br&gt;AB ingår därför även kostnader som tidigare kompenserats genom ett&lt;br&gt;särskilt bidrag till Samhalls fastighetsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de synpunkter som förts fram av statskontoret och SAF&lt;br&gt;om EG: s regler om statligt stöd till företag vill jag slutligen nämna att den&lt;br&gt;särskilde utredaren berört frågan om konsekvenserna för den svenska&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken bl.a. på handikappområdet av en närmare an-&lt;br&gt;knytning till EG. Med hänsyn tagen till den sociala dimensionen av EG: s&lt;br&gt;inre marknad och att arbetsmarknadspolitiken inom EG är en nationell&lt;br&gt;angelägenhet — bl.a. bedrivs skyddad verksamhet liknande Samhalls i flera&lt;br&gt;EG-länder — kan Samhalls erfarenheter snarare bidra till ett ökat samar-&lt;br&gt;bete på detta område. Samhall har idag funnit former för prissättning och&lt;br&gt;konkurrens, vilket framgår av vad jag tidigare anfört (avsnitt 3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsberäkningen för budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag övergår till min behandling av medel till Samhall AB för&lt;br&gt;nästkommande budgetår vill jag kort beröra vissa frågor om Samhalls&lt;br&gt;försäljning av rehabiliteringstjänster. Samhall har en verksamhet som&lt;br&gt;innebär att företagsgruppen säljer tjänster inom området rehabilitering,&lt;br&gt;arbetsanpassning och liknande arbetslivsinriktade insatser. Verksamheten&lt;br&gt;ökar i omfattning. Den särskilde utredaren har behandlat frågan och&lt;br&gt;uttalat sitt stöd för att Samhall på kommersiell basis kan erbjuda tillfälliga&lt;br&gt;rehabiliteringsplatser till försäkringskassan, andra arbetsgivare, arbetsför-&lt;br&gt;medlingar m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens bedömning har fått stöd av bl.a. RFV, AMS, LO, TCO, SFO&lt;br&gt;och Försäkringskasseförbundet medan SHR och DHR befarar att Samhalls&lt;br&gt;rehabiliteringsresurser kan komma att koncentreras till uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten och att detta kan gå ut över de anställda i företagsgruppen. DHR&lt;br&gt;avstyrker förslaget om försäljning av rehabiliteringstjänster. Sveriges Indu-&lt;br&gt;striförbund ser en risk för målkonflikter och oklarheter mellan ordinarie&lt;br&gt;verksamhet och försäljningsverksamheten. I likhet med AMS framhåller&lt;br&gt;förbundet att en försäljningsverksamhet måste särskiljas från den ordina-&lt;br&gt;rie verksamheten och att verksamheterna måste redovisas var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag erinra om att statsmakternas ”tak” för sysselsätt-&lt;br&gt;ningsvolymen hos Samhall — timramen — har legat något under vad&lt;br&gt;Samhall haft kapacitet att erbjuda. Samhall har därför kunnat utnyttja&lt;br&gt;ledig kapacitet — arbetsledning, arbetsuppgifter, lokaler etc. — till att&lt;br&gt;erbjuda arbetstränings- och prövningsplatser bl.a. till försäkringskassorna&lt;br&gt;mot särskild ersättning. Med den ändrade styrning av sysselsättningsvoly-&lt;br&gt;men, som jag förordar här, blir situationen en annan. Samhall skall försöka&lt;br&gt;få till stånd mesta möjliga antal arbetstillfällen och således utnyttja kapa-&lt;br&gt;citeten så långt det är möjligt inom ramen för de medel som anvisas.&lt;br&gt;Effektivitetsförbättringar skall användas för att ge ökad sysselsättning till&lt;br&gt;arbetshandikappade. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Samhall därutöver kan erbjuda tjänster i form av tillfälliga rehabi- Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;literingsplatser m.m. till utomstående uppdragsgivare med full kostnads-&lt;br&gt;täckning, så har jag inget att invända mot detta. Det bör i stället ses som en&lt;br&gt;fördel om Samhalls kunskaper på bl.a. rehabiliteringsområdet kan komma&lt;br&gt;fler till del. Men jag vill samtidigt understryka att tjänster till utomstående&lt;br&gt;skall betalas fullt ut av den som köper tjänsten och att verksamheten inte&lt;br&gt;får inkräkta på de resurser, som staten ger bidrag till och som arbetsmark-&lt;br&gt;nadsmyndigheterna skall förfoga över. Jag avser därför senare föreslå&lt;br&gt;regeringen att uppdra åt Samhall att i samband med årsredovisningen&lt;br&gt;särskilt redovisa denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till frågan om medel till det nya Samhall Aktiebolag for&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. I 1992 års budgetproposition har på anslaget Bidrag&lt;br&gt;till Stiftelsen Samhall beräknats ett jämfört med budgetåret 1991/92 oför-&lt;br&gt;ändrat belopp om 4557 milj.kr. Vidare har Samhall lämnat en anslags-&lt;br&gt;framställning för budgetåret 1992/93 (avsnitt 1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar som Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;ett reservationsanslag på 5000750000 kr. I min medelsberäkning har jag&lt;br&gt;tagit hänsyn till under året inträffade pris- och lönestegringar och att&lt;br&gt;lönekostnaderna för företagsgruppens arbetshandikappade anställda kan&lt;br&gt;komma att öka till följd av att arbetsgivare skall betala sjuklön för de första&lt;br&gt;två veckorna av ett sjukfall. Som underlag för kommande prövningar av&lt;br&gt;medelstilldelningen till företagsgruppen skall Samhall AB redovisa sina&lt;br&gt;sjuklönekostnader i anslagsframställningen för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Kompensation för ökad skattebelastning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen begär riksdagens medgivande att besluta&lt;br&gt;om ett särskilt kapitaltillskott som motsvarar kompensation för&lt;br&gt;ökad skattebelastning på grund av reformerad företagsbeskattning&lt;br&gt;samt sådan skattebelastning som uppkommer till följd av ombild-&lt;br&gt;ningen från stiftelser till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt förslagsanslag benämnt Bidrag till Samhall Aktiebolag för&lt;br&gt;vissa skatter m.m. bör för budgetåret 1992/93 tas upp med 1 000 kr.&lt;br&gt;för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren har beträffande stämpelskatt som tas ut&lt;br&gt;vid överlåtelse av fastigheter enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter hänvisat till att regeringen eller kammarkollegiet&lt;br&gt;kan medge nedsättning eller befrielse från skatt. Vad gäller stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier har utredaren hänvisat till att regeringen eller riksskatteverket enligt&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter om synnerliga&lt;br&gt;skäl föreligger, kan medge nedsättning eller befrielse för stämpelskatt, som&lt;br&gt;skall betalas vid bildandet av aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarkollegiet har hänvisat till att kollegiet enligt&lt;br&gt;av regeringen godkänd praxis inte brukar medge befrielse från stämpelskatt&lt;br&gt;vid en sådan ändring av den juridiska formen för en verksamhet som det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här gäller. Undantag har gjorts när statsmakterna beslutat om en huvud-&lt;br&gt;mannaskapsförändring. Kollegiet finner det naturligt att staten i detta fall&lt;br&gt;avstår från stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ombildningen av samhallsstiftelserna till aktie-&lt;br&gt;bolag medför skattekonsekvenser. I fråga om inkomstbeskattningen aktua-&lt;br&gt;liseras uttagsbeskattning (skillnaden mellan tillgångarnas marknadsvärden&lt;br&gt;och skattemässiga restvärden) och återföring av återstående del av&lt;br&gt;uppskovsbeloppet (jfr. avsnitt 1.3). Enligt Samhalls preliminära bedöm-&lt;br&gt;ningar kan inkomstskatten beräknas komma att uppgå till sammanlagt ca&lt;br&gt;480 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen föranleder även uttag av stämpelskatt på fastigheter och&lt;br&gt;stämpelskatt på aktier. Stämpelskatten kan beräknas uppgå till ca 60&lt;br&gt;milj.kr. på fastigheter och 9 milj.kr. på aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har angett ungefärliga belopp som dessa skatter kan uppskattas till i&lt;br&gt;dagens läge. Det går idag inte att mer exakt ange beloppen. Regeringen bör&lt;br&gt;därför begära riksdagens bemyndigande att besluta om kompensation för&lt;br&gt;de nämnda skatterna, när beloppen kan anges. För detta ändamål bör ett&lt;br&gt;särskilt 1 000 kr.-anslag inrättas. Till Bidrag till Samhall Aktiebolag för&lt;br&gt;vissa skatter m.m. för budgetåret 1992/93 beräknar jag således ett för-&lt;br&gt;slagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Samhalls verksamhetsår&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Utan hinder av att medel till Samhalls verksamhet&lt;br&gt;beräknas och anvisas för budgetår bör Samhall kunna tillämpa&lt;br&gt;kalenderår som verksamhetsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den särskilde utredaren har inte sett något hinder&lt;br&gt;mot att Samhall tillämpar kalenderår, men att en omläggning inte får&lt;br&gt;innebära att Samhall rycks ut ur den sammanhållna arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiken så att riksdagens bedömning försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte närmare berört denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Samhall har begärt att få tillämpa kalenderår&lt;br&gt;i stället för brutet redovisningsår budgetårsvis. Samhall har föreslagit att&lt;br&gt;dess framställning om medel skall behandlas i tilläggsbudget I under hösten&lt;br&gt;och avse det kalenderår, som börjar strax därefter. Jag är inte beredd att nu&lt;br&gt;förorda en sådan ordning. Samhalls verksamhet är arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiskt motiverad och bör bedömas och prövas inom ramen för de samlade&lt;br&gt;bedömningar som statsmakterna gör om arbetsmarknadspolitiken. Jag har&lt;br&gt;dock inget att erinra mot att Samhall i sin egen redovisning använder sig av&lt;br&gt;kalenderåret som verksamhetsår. Frågan om anslagsmedel till företags-&lt;br&gt;gruppens verksamhet avser jag dock att behandla inom ramen för rege-&lt;br&gt;ringskansliets beredning av den årliga budgetpropositionen. Jag har i det&lt;br&gt;föregående (avsnitt 4.6) redovisat de krav på effektivitets förbättringar och&lt;br&gt;minskat behov av statligt bidrag som skall ställas på företagsgruppen&lt;br&gt;under en femårsperiod. Samhall bör därmed ha goda möjligheter att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedöma de ekonomiska förutsättningarna vad gäller statens stöd till verk- Prop. 1991/92: 91&lt;br&gt;samheten. Underlag för den beräkning av medel m.m. till Samhalls verk-&lt;br&gt;samhet som görs i höstens budgetarbete skulle med den här föreslagna&lt;br&gt;ordningen vara en redovisning av verksamheten närmast föregående ka-&lt;br&gt;lenderår med de kompletteringar, som Samhall önskar göra.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartemen-&lt;br&gt;tet upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om upphävande av lagen (1979:47) om regionala stiftelser för&lt;br&gt;skyddat arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1987: 519) om riksrevisionsverkets granskning&lt;br&gt;av statliga aktiebolag och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 3 har upprättats i samråd med chefen för finansde-&lt;br&gt;partementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 2 avser ett ämne som faller inom lagrådets gransk-&lt;br&gt;ningsområde. Förslaget motsvarar nu gällande reglering. Det får sägas vara&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande kan undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta lagförslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna att Samhallgruppens verksamhet bedrivs i aktiebolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;form (avsnitt 4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna vad jag anfört om ägarförhållandena inom Samhall-&lt;br&gt;gruppen (avsnitt 4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänna att de tillgångar som tillfaller staten vid upplösningen av&lt;br&gt;stiftelserna genom apportförfarande tillskjuts de nybildade aktie-&lt;br&gt;bolagen (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bemyndiga regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diga för att genomföra bolagsbildningen (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänna vad jag anfört om Samhallgruppens uppgift (avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänna vad jag har anfört om krav på Samhallgruppens resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sysselsättningsvolym (avsnitt 4.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1992/93 anvisa ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 5000750000 kr. (avsnitt 4.9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. till Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. (avsnitt 4.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ta del av vad jag i övrigt anfört.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;SOU 1991:67 Samhall i går i dag i morgon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:91&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Betänkande av utredningen för översyn av Samhall &lt;sup&gt;Bllaga 1&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Samhallgruppen — tidigare Samhällsföretag — är en stiftelseorganisation&lt;br&gt;som skall ge meningsfullt och utvecklande arbete åt handikappade. Detta&lt;br&gt;skall ske genom produktion av varor och tjänster. Lokalisering och dimen-&lt;br&gt;sionering av arbetsplatserna sker i samråd med arbetsmarknadsverket.&lt;br&gt;Verksamheten skall bedrivas effektivt och med iakttagande av affärsmäs-&lt;br&gt;siga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall bildades den 1 januari 1980. Mot bakgrund av att drygt tio år&lt;br&gt;förflutit sedan dess och med hänsyn till det förnyelsearbete som för&lt;br&gt;närvarande pågår inom den statliga sektorn i syfte att stabilisera ekonomin&lt;br&gt;och begränsa tillväxten i de offentliga utgifterna beslutade regeringen den&lt;br&gt;22 november 1990 om direktiv till en särskild utredare för en översyn av&lt;br&gt;Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen skall beskriva hur de ursprungliga målsättningarna som lades&lt;br&gt;fast för företagsgruppen hittills har kunnat uppfyllas. I mitt uppdrag ingår&lt;br&gt;också att bedöma om ändrade omvärldsförhållanden kommer att ställa&lt;br&gt;andra krav på Samhall under 1990-talet och om det finns behov av att&lt;br&gt;ändra organisationsformen för Samhall. Den framtida ansvars- och rollför-&lt;br&gt;delningen mellan AMS och Samhall är ytterligare en fråga som omfattas av&lt;br&gt;mitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandets uppläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhall har flera övergripande mål, som delvis förstärker varandra, delvis&lt;br&gt;kan komma i konflikt med varandra. Min översyn i kapitel 2 av Samhalls&lt;br&gt;verksamhet under de drygt elva år gruppen har funnits utgår från hur de&lt;br&gt;ursprungliga sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målsätt-&lt;br&gt;ningarna hittills har kunnat uppfyllas. Kapitel 3 innehåller analyser och&lt;br&gt;bedömningar av hur olika omvärldsfaktorer kan komma att påverka Sam-&lt;br&gt;halls möjligheter att genomföra sin verksamhetsidé och vad en närmare&lt;br&gt;svensk anknytning till EG kan få för konsekvenser för handikappades rätt&lt;br&gt;till arbete. I kapitel 4 redogör jag för mina ställningstaganden om Samhalls&lt;br&gt;framtida roll liksom frågan om ansvars- och rollfördelningen mellan AMS&lt;br&gt;och Samhall och den nödvändiga omstruktureringen av Samhalls nuva-&lt;br&gt;rande produktionsinriktning. Kapitel 5 innehåller förslag till att de i&lt;br&gt;Samhallgruppen ingående stiftelserna skall ombildas till aktiebolag och&lt;br&gt;därmed sammanhängande organisations- och ledningsfrågor. Slutligen be-&lt;br&gt;handlar jag de formella förutsättningarna för en övergång till aktiebolag&lt;br&gt;och lämnar förslag till en ny bidragskonstruktion m.m. samt redogör för&lt;br&gt;EG-aspekten på det statliga bidraget till Samhall i kapitel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De sociala och arbetsmarknadspolitiska målen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991 /92:91&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet är av grundläggande betydelse för såväl den enskilde som för&lt;br&gt;samhället som helhet oavsett om man är handikappad eller ej. Arbetslinjen&lt;br&gt;är sedan länge ett begrepp i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Verk-&lt;br&gt;samheten vid Samhall skall därför ses som en arbetsmarknadspolitisk&lt;br&gt;åtgärd för att värna om arbetshandikappades rätt till arbete och ge de&lt;br&gt;anställda en möjlighet att utvecklas i arbetet och förbättra sin arbetsför-&lt;br&gt;måga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Samhall startade sin verksamhet år 1980 var antalet anställda&lt;br&gt;arbetshandikappade 20900. Vid utgången av budgetåret 1989/90 var de&lt;br&gt;30434, en ökning i runda tal med 9 500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen övergångar har också haft en positiv utveckling och har under&lt;br&gt;senare år i genomsnitt legat på 1 300 personer per år. Under åren&lt;br&gt;1988 — 1989 nåddes den hittills högsta nivån då knappt 1600 personer&lt;br&gt;lämnade Samhall för annat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regional utjämning av det skyddade arbetet över landet har också&lt;br&gt;kunnat genomföras. I juni 1991 fanns det ca 590 samhallarbetsplatser inkl,&lt;br&gt;inbyggd verksamhet och entreprenader i 243 kommuner att jämföra med&lt;br&gt;375 arbetsplatser i 210 kommuner år 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om andelen anställda från de s.k. prioriterade grupperna, dvs.&lt;br&gt;psykiskt sjuka, psykiskt utvecklingsstörda och personer med grava funk-&lt;br&gt;tionshinder inte nått upp till den höga ambitionsnivå som sattes år 1980&lt;br&gt;har Samhall i stort sett uppfyllt de sociala och arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;målsättningar som lades fast när företagsgruppen bildades.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De affärsmässiga och ekonomiska målen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har det inom resp, regionalt företag pågått en systematisk&lt;br&gt;översyn av affärsidéer och indelning i affärsområden och affarssegment.&lt;br&gt;Antalet branscher som varje regionalt företag arbetar i har begränsats.&lt;br&gt;Förutom den traditionella industriproduktionen har satsningen på service-&lt;br&gt;och tjänsteområdena lett till större valmöjligheter mellan olika typer av&lt;br&gt;arbete för den enskilde. Denna utveckling har emellertid inte haft enbart&lt;br&gt;positiva konsekvenser för de arbetshandikappade. Under utredningsarbe-&lt;br&gt;tet har bl.a. i en av Landstingsförbundet genomförd enkät till landets&lt;br&gt;omsorgshuvudmän framkommit att de enklare arbetsuppgifter som lämpar&lt;br&gt;sig väl för psykiskt utvecklingsstörda har försvunnit och ersatts med&lt;br&gt;modern teknik. Liknande synpunkter har också framförts till psykiatriu-&lt;br&gt;tredningen när det gäller de psykiskt stördas möjligheter till en anställning&lt;br&gt;i Samhall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första åren reducerades bidragsbehovet till Samhall relativt snabbt&lt;br&gt;och resultatutvecklingen var positiv för att under senare år stagnera.&lt;br&gt;Resultatet exkl. kostnaderna för Samhalls fastigheter har emellertid under&lt;br&gt;den gångna tioårsperioden förbättrats från 142,9% av de arbetshandikap-&lt;br&gt;pades lönekostnader till 111,9% budgetåret 1989/90. Oaktat samhällets&lt;br&gt;ökade kostnader för utbyggnaden av Samhall har den statliga ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1990 års penningsvärde per arbetstillfälle kunnat nedbringas från 155000 Prop. 1991/92:91&lt;br&gt;kr. år 1980 till 120000 kr. år 1990. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den successiva tillväxten i sysselsättningsvolym — ca 10000 helårsarbe-&lt;br&gt;ten — har även påverkat resultatprocenten i positiv riktning. Genom&lt;br&gt;timökningen har Samhall fått ett bättre kapacitetsutnyttjande av sina&lt;br&gt;anläggningstillgångar och direktanställda och därmed kunnat sprida de&lt;br&gt;fasta kostnaderna på fler antal enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall har således genom effektivisering och expansion reducerat&lt;br&gt;behovet av statligt bidrag i en omfattning som i allt väsentligt motsvarar de&lt;br&gt;en gång uppställda målen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;En del av det svenska näringslivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I början av Samhalls verksamhet riktades kritik mot Samhall för otillbörlig&lt;br&gt;konkurrens. Samhall utvecklade därför bl.a. ett priskalkyleringssystem för&lt;br&gt;sina produkter. År 1980 träffades också en överenskommelse mellan Sam-&lt;br&gt;hall och näringslivsorganisationerna om att upprätta ett gemensamt&lt;br&gt;kontakt- och samrådsorgan i marknadsfrågor, det s.k. Kontaktrådet Sam-&lt;br&gt;hall — näringslivet. Under perioden 1980—1990 har 71 ärenden avgjorts i&lt;br&gt;Kontaktrådet. Huvuddelen av dessa hänför sig till de inledande åren av&lt;br&gt;Samhalls verksamhet. Det finns numera uppenbarligen en positiv syn på&lt;br&gt;Samhall och dess verksamhet från näringslivsorganisationer och enskilda&lt;br&gt;företag. Diskussionen om osund konkurrens och otillbörlig prissättning&lt;br&gt;har inte heller samma framskjutna plats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samhall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera utredningar och studier har försökt att belysa de samhällsekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna av olika åtgärder för handikappade. Arbetstillfällena vid&lt;br&gt;Samhall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har bl.a. utretts av Samhall,&lt;br&gt;1989 års Handikapputredning och expertgruppen för forskning om regio-&lt;br&gt;nal utveckling (ERU). De har kommit till olika resultat till följd av valet av&lt;br&gt;infallsvinkel. Svårigheten är naturligtvis också att presentera samhällseko-&lt;br&gt;nomiska kalkyler som tar fasta på hela det komplexa ekonomiska fält som&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken är en del av. För att kunna bedöma de övergri-&lt;br&gt;pande målsättningarna bakom Samhall ur ett samhällsekonomiskt per-&lt;br&gt;spektiv är det nödvändigt med en allsidig belysning som tar hänsyn till&lt;br&gt;samtliga aspekter av samhällsekonomin. Dessvärre har tidsramen för mitt&lt;br&gt;uppdrag varit för kort för en sådan studie.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utvecklingen i vår omvärld hot mot eller möjlighet för&lt;br&gt;Samhall?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ekonomi är alltmer sammanflätad med omvärldens. Den interna-&lt;br&gt;tionella ekonomiska utvecklingen men också det internationella politiska&lt;br&gt;skeendet påverkar i hög grad också den svenska arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår nära omvärld sker flera förändringar samtidigt. EGs inre marknad&lt;br&gt;står snart inför sin fullbordan och en ansökan om svenskt medlemskap i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har lämnats in. De stora omvälvningarna i Öst- och Centraleuropa kan&lt;br&gt;innebära såväl ökade exportmöjligheter av svenska varor som ökad kon-&lt;br&gt;kurrens från nya s.k. lågprisländer. På flera andra håll i världen byggs&lt;br&gt;regionala handelscentrum upp. Detta innebär en ökad konkurrens på både&lt;br&gt;den inhemska och internationella marknaden. Det svenska näringslivet&lt;br&gt;står därför inför en omfattande strukturomvandling for att möta 1990-&lt;br&gt;talets allt hårdare internationella konkurrens. Likaså pågår ett förnyelsear-&lt;br&gt;bete inom den offentliga sektorn med ökade inslag av konkurrens. Dessa&lt;br&gt;faktorer påverkar i såväl positiv som negativ riktning Samhalls möjligheter&lt;br&gt;att i framtiden kunna skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt sina&lt;br&gt;arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom social- och arbetsmarknadspolitiken har en systematisk tillämp-&lt;br&gt;ning av arbetslinjen introducerats genom en rad olika åtgärder som syftar&lt;br&gt;till att motverka en ökad utslagning i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människor med funktionshinder har emellertid en högre arbetslöshet än&lt;br&gt;genomsnittet av befolkningen. Detta förstärks av den pågående struktu-&lt;br&gt;romvandlingen i det svenska samhället. Även om utgångspunkten måste&lt;br&gt;vara att handikappade skall ha sin utkomst på den reguljära arbetsmark-&lt;br&gt;naden kommer behovet av särskilda arbetsmarknadsåtgärder för arbets-&lt;br&gt;handikappade att vara fortsatt stort framöver.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;EG och de handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En närmare anknytning till EG skulle kunna få konsekvenser för den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden och därmed även för arbetshandikappade. Men&lt;br&gt;med hänsyn tagen till den sociala dimensionen av EGs inre marknad och&lt;br&gt;att arbetsmarknadspolitiken inom EG är en nationell angelägenhet — bl.a.&lt;br&gt;bedrivs skyddad verksamhet liknande Samhalls i flera EG-länder — kan&lt;br&gt;Samhalls erfarenheter snarare komma att bidra till ett ökat samarbete på&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samhall behövs även under 1990-talet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhall kommer att behövas även under 1990-talet som en av flera&lt;br&gt;åtgärder för att upprätthålla den vägledande principen för svensk syssel-&lt;br&gt;sättningspolitik — arbete åt alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhalls verksamhetsidé skall också framöver vara att skapa menings-&lt;br&gt;fulla och utvecklande arbeten åt arbetshandikappade där behoven finns.&lt;br&gt;Platserna i Samhall skall vara förbehållna dem som för sin försörjning inte&lt;br&gt;kan få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som därför riskerar&lt;br&gt;att ställas vid sidan av arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en framtida utbyggnad av Samhall är till stor del avhängigt&lt;br&gt;situationen på arbetsmarknaden samt utformningen av och tillgången till&lt;br&gt;olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsvolymen fastställs lämpli-&lt;br&gt;gen vid riksdagens prövning av den sammanhållna arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samhalls kunskaper inom rehabiliteringsområde bör tas till&lt;br&gt;vara&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhall kan också komma att spela en viktig roll i ett större rehabilitering-&lt;br&gt;ssammanhang genom att på kommersiell basis erbjuda tillfälliga rehabili-&lt;br&gt;teringsplatser åt försäkringskassan, andra arbetsgivare, arbetsförmedling-&lt;br&gt;ar/arbetsmarknadsinstitut m.fl. till följd av den omdaning som för närva-&lt;br&gt;rande sker i arbetslivet. Som ett led i denna utveckling bör även arbets-&lt;br&gt;marknadsverket ges möjlighet att utnyttja anslaget C 7. Särskilda åtgärder&lt;br&gt;för arbetshandikappade under statsbudgetens tionde huvudtitel att också&lt;br&gt;upphandla tillfälliga rehabiliteringsplatser hos Samhall. Platserna som&lt;br&gt;ställs till förfogande på kommersiell basis får dock inte inkräkta på Sam-&lt;br&gt;halls grundläggande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Oförändrad ansvars- och rollfördelning mellan AMS och&lt;br&gt;Samhall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;AMS har föreslagit att regeringen låter utreda om arbetsmarknadsverket&lt;br&gt;delvis eller fullt ut skall få köpa arbetsplatser/rehabiliteringsresurser från&lt;br&gt;Samhall. Det statliga bidraget som i dag går till Samhall skulle enligt&lt;br&gt;förslaget övergå till AMS budget för lönebidrag. Samhall har avvisat AMS&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande rollfördelning mellan AMS och Samhall bör bestå, dels&lt;br&gt;därför att försöksverksamheten med flexibla lönebidrag pågått en förhål-&lt;br&gt;landevis kort period och under en högkonjunktur, dels därför att om&lt;br&gt;anslaget fördes över till AMS budget skulle Samhall berövas den ekonom-&lt;br&gt;iska basen för ett nödvändigt omstruktureringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan AMS och Samhall behö-&lt;br&gt;ver dock förtydligas och förbättras främst på regional och lokal nivå. Det&lt;br&gt;gemensamma planeringsarbete bör utvecklas, i första hand i samrådsgrup-&lt;br&gt;perna vid de enskilda Samhallarbetsplatserna. På regional nivå kan det ske&lt;br&gt;bl.a. genom att Samhall bereds tillfälle att delta i DYR. Arbetsförmedling-&lt;br&gt;arna bör även i fortsättningen svara för rekryteringen till och övergången&lt;br&gt;från Samhall till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Samhall och&lt;br&gt;arbetsförmedlingen skall gemensamt upprätta individuella rehabilitering-&lt;br&gt;splaner för att öka den enskildes möjligheter till ett arbete på den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fortsatt metodutveckling kan ge mer anpassade&lt;br&gt;arbetsuppgifter åt arbetshandikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt metodutveckling genom att förbättra arbetsuppgifterna, arbetsin-&lt;br&gt;nehåll, arbetsorganisation, mottagnings- och introduktionsrutiner kan öka&lt;br&gt;de prioriterade gruppernas möjligheter att få en anställning i Samhall.&lt;br&gt;Utvecklingen av nya verksamheter inom tjänsteområdet som alternativ till&lt;br&gt;den tillverkningsindustri som traditionellt dominerat koncernens verk-&lt;br&gt;samhet och ett ökat utnyttjande av den moderna tekniken bör kunna skapa&lt;br&gt;mer anpassade arbetsuppgifter åt arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samhallgruppen ombildas till aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelserna ombildas till aktie-&lt;br&gt;bolag fr.o.m. den 1 juli 1992 för att i större utsträckning ta till vara den&lt;br&gt;koncernpotential som finns i den nuvarande organisationen. Förutom en&lt;br&gt;fordel i beskattningshänseende innebär aktiebolagsformen en tydligare&lt;br&gt;ansvars- och befogenhetsfördelning mellan regering och riksdag å ena sidan&lt;br&gt;och Samhallkoncernen å den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala stiftelsen ombildas till Samhall AB och blir moderbolag i&lt;br&gt;den nya organisationen och de regionala stiftelserna helägda dotterbolag i&lt;br&gt;syfte att stärka koncernstrukturen i Samhallgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regionala indelningen bör vara basen för verksamheten&lt;br&gt;även under 1990-talet. Samhalls koncernstyrelse bör emellertid ha friheten&lt;br&gt;att fastställa den inre organisationen och anpassa den till förändrade&lt;br&gt;förutsättningar for att kunna bli effektiv och framgångsrik. Sådana föränd-&lt;br&gt;ringar skall lämpligen ingå i de planer koncernledningen upprättar för&lt;br&gt;framtida strategier och fortlöpande redovisas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ledningsfunktionen i Samhall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En vägledande princip för styrelser i statligt ägda aktiebolag är att styrel-&lt;br&gt;serna skall vara små för att vara effektiva, vanligen högst tio personer.&lt;br&gt;Personliga suppleanter utses inte men kan i vissa fall vara nödvändigt.&lt;br&gt;Samma förhållande bör gälla för Samhalls framtida koncernstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernstyrelsen bör förutom arbetstagarrepresentanterna enligt lag&lt;br&gt;bestå av nio ledamöter och tre suppleanter med närvarorätt. Regeringen&lt;br&gt;utser styrelsen och styrelseordföranden bland dem i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör vara fri att avgöra styrelsens sammansättning. Det är&lt;br&gt;viktigt att styrelsen får en bred kompetens. I styrelsen bör ingå personer&lt;br&gt;med erfarenhet från personal-/organisationsutveckling, affärsstrategiska&lt;br&gt;frågor, arbetsmarknadspolitiken och andra berörda samhällsområden som&lt;br&gt;t.ex. landstingsvärlden och handikapporganisationerna. I övrigt skall ak-&lt;br&gt;tiebolagslagens bestämmelser följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalfallet i en koncernstruktur är att moderföretaget fastställer före-&lt;br&gt;tagsorganisation och dotterbolagsstyrelser. Koncernstyrelsen skall enligt&lt;br&gt;mitt förslag ha en frihet att fastställa den inre företagsorganisationen.&lt;br&gt;Följdaktligen borde ägaren, dvs. Samhall AB utse styrelserna i de regionala&lt;br&gt;dotterbolagen. Men med hänsyn till det historiska sambandet med lands-&lt;br&gt;tingen och det stora samhällsintresse som finns i Samhall, bl.a. genom att&lt;br&gt;en betydande del av verksamheten finansieras via statsbudgeten bör avsteg&lt;br&gt;göras från denna princip. De regionala dotterbolagens styrelser skall för-&lt;br&gt;utom arbetstagarrepresentanter enligt lag bestå av sjik ledamöter och tre&lt;br&gt;suppleanter med närvarorätt. Regeringen utser efter nominering av resp,&lt;br&gt;landsting tre ledamöter inkl, styrelsens ordförande jämte en suppleant.&lt;br&gt;Aktieägaren i de regionala bolagen, dvs. Samhall AB utser övriga fyra&lt;br&gt;ledamöter jämte två suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nomineringsförfarande av nuvarande modell bör i framtiden kunna&lt;br&gt;garantera dels att inte såväl regering som Samhall AB utser samma leda-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möter, dels att den framtida sammansättningen av dotterbolagens styrelser&lt;br&gt;i allt väsentligt motsvarar fördelningen av platserna i styrelserna i de&lt;br&gt;nuvarande regionala stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För styrelser i dotterbolag som bildas för andra ändamål än att bereda&lt;br&gt;arbetshandikappade arbete bör aktiebolagslagens bestämmelser gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet revisorer bör i likhet med nuvarande förhållande vara tre, jämte&lt;br&gt;suppleanter och utses av bolagsstämman. I dotterbolagen bör likaledes tre&lt;br&gt;revisorer jämte suppleanter utses av bolagsstämman. Till revisor i dotter-&lt;br&gt;bolag bör i likhet med nuvarande förhållanden en av moderbolagets&lt;br&gt;revisorer utses.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av övergången till aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ombildning av den centrala stiftelsen och de 24 regionala stiftelserna till&lt;br&gt;aktiebolag och en koncern med ett moderbolag och 24 helägda dotterbolag&lt;br&gt;medför en rad formella åtgärder liksom skattemässiga och redovisnings-&lt;br&gt;mässiga konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de formella åtgärderna hör upplösning av stiftelserna, förslag till&lt;br&gt;bolagsordning som skall bifogas stiftelseurkunderna för vart och ett av de&lt;br&gt;nya aktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon myndighetsutövning enligt 11 kap. 6§ regeringsformen (RF)&lt;br&gt;ansågs inte kopplad till den förvaltningsuppgift som år 1980 anförtroddes&lt;br&gt;Samhall. Detta förhållande kan inte anses ändrat genom att Samhall nu&lt;br&gt;ombildas till aktiebolag. Den nuvarande lagstiftningen grundar sig dessu-&lt;br&gt;tom på 8 kap. 5 § RF genom att landstingen och staten gemensamt stod som&lt;br&gt;bildare av de regionala stiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagslagens bestämmelser om bl.a. formkrav för bolagsordningen&lt;br&gt;m.m. kan väl tillgodose behovet att utöver de obligatoriska bestämmels-&lt;br&gt;erna som skall finnas angivna i bolagsordningen, införa särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser vad gäller Samhalls verksamhet. En särskild lagstiftning för&lt;br&gt;Samhallgruppen kan därför inte anses påkallad. För att garantera riksda-&lt;br&gt;gens och regeringens insyn i och inflytande över verksamhetens inriktning&lt;br&gt;kan ett flerårsavtal träffas med Samhall AB som komplement till de villkor&lt;br&gt;som anges i regleringsbrevet för det statliga bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en ombildning till aktiebolag skall stämpelskatt tas ut för såväl&lt;br&gt;aktier som fastigheter. Stämpelskatten för aktierna i moderbolag och&lt;br&gt;regionala dotterbolag i Samhallgruppen kan uppskattas till mellan 23 — 27&lt;br&gt;milj.kr. och för fastigheterna till 60 milj.kr. Riksrevisionsverket resp,&lt;br&gt;kammarkollegiet och i sista hand regeringen kan efter ansökan medge&lt;br&gt;nedsättning eller befrielse av sådana skatter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;En ny bidragskonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhall har hittills i allt för liten utsträckning använt sig av etablerade&lt;br&gt;företagsekonomiska mått. Dåliga affarer och svag affärsutveckling kan t.ex.&lt;br&gt;döljas genom en ökning av antalet arbetade timmar. Den nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resultatprocenten ”avslöjar” inte detta. Eftersom Samhalls ekonomiska&lt;br&gt;resultat bedöms enbart utifrån resultatprocenten uteblir regeringens och&lt;br&gt;riksdagens möjligheter att göra en samlad bild av resultatutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheterna och arbetsmiljön har nu den standarden att posterna för&lt;br&gt;drift och lokaler läggs samman till ett belopp för hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bidragskonstruktion skall också bättre svara mot den nyoriente-&lt;br&gt;ring som gäller för riksdagens och regeringens styrning av den statliga&lt;br&gt;verksamheten och underlätta den framtida styrningen och ledningen av&lt;br&gt;Samhallgruppen. Samhall skall därför prestera en lägsta nivå på antalet&lt;br&gt;arbetade timmar, för vilka ett statligt bidrag utgår. Överskott får användas&lt;br&gt;för att skapa fler arbeten för arbetshandikappade eller för att minska det&lt;br&gt;statliga bidragsbehovet. Ett resultatkrav på ett lägsta antal övergångar&lt;br&gt;kopplas också till bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Samhallgruppen balansräkning tillgångar&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar&lt;br&gt;Kassa och bank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;839,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga placeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växelfordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kundfordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra fordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varulager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskott till leverantör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 533,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier och andelar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga fordringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produkt rättigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskott till leverantörer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pågående nyanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskiner och inventarier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;702,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;935,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Markanläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1834,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4367,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Samhallgruppen&lt;br&gt;balansräkning skulder och eget kapital&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Leverantörsskulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteskulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upplupna kostnader och&lt;br&gt;förutbetalda intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulder till personal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;715,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sociala kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personalens källskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga kortfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskott från kunder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 784,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfristiga lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsatt till pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PRI-pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obeskattade reserver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerreserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultatutjämningsfond&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteutjämningsreserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsbelopp för lagerreserv m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerade nedskrivningar mot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statliga ersättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;639,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerade avskrivningar utöver plan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 302,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillskjutna medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Balanserade resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årets resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,367,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen................................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll............................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag....................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Översyn av Samhall..................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Samhalls översyn ”Samhall mot år 2000”.................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Stiftelsen Samhalls anslagsframställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbudgetåret 1992/93.................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund.................................................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bildandet av Samhällsföretag/Samhall..................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Verksamhetens syfte och mål............................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Samhalls utveckling.......................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Sysselsättningsvolym................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Regional fördelning av Samhalls verksamhet .............. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Övergångar till arbete utanför Samhall.................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Handikappfördelning................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Personalpolitiska mål................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Affärsmässig utveckling................................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Samhalls tillgångar..................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Överväganden och förslag.................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Samhall behövs även under 1990-talet..................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Samhalls verksamhet skall bedrivas&amp;nbsp;i aktiebolagsform....... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Genomförande av bolagsbildningen&amp;nbsp;m.m.................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Tystnadsplikt.......................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Samhällsuppgift....................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Resultatkrav........................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall............................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Handikapputredningens förslag.......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Medel förbudgetåret 1992/93 till Samhall Aktiebolag....... &amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Kompensation förökad skattebelastning.................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Samhalls verksamhetsår................................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Upprättade lagförslag....................................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan................................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslut..................................................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:67) Samhall i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;går i dag i morgon .................................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Samhallgruppen balansräkning......................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Samhallsgruppens verksamhet bedrivs i aktiebolagsform (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Samhallsgruppens verksamhet bedrivs i aktiebolagsform (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om ägarförhållandena inom Samhallgruppen (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om ägarförhållandena inom Samhallgruppen (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att de tillgångar som tillfaller staten vid upplösningen av stiftelserna genom apportförfarande tillskjuts de nybildade aktiebolagen (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att de tillgångar som tillfaller staten vid upplösningen av stiftelserna genom apportförfarande tillskjuts de nybildade aktiebolagen (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om Samhallgruppens uppgift (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om Samhallgruppens uppgift (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om krav på Samhallgruppens resultat och syselsättningsvolym (avsnitt 4.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om krav på Samhallgruppens resultat och syselsättningsvolym (avsnitt 4.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 750 000 kr. (avsnitt 4.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 750 000 kr. (avsnitt 4.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (avsnitt 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (avsnitt 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad i övrigt anförts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad i övrigt anförts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:40:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0391</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:40:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0391</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__91.pdf</filnamn>
<filstorlek>2249628</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ombildning av Samhall till aktiebolag, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/691A6E28-D3A3-4B2D-BB9F-462CD1AA3E14</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:AU16</uppgift>
<ref_dok_id>GF01AU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslag till åtgärder för arbetshandikappade</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:91&lt;br/&gt;
Ombildning av Samhall till aktiebolag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02A7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:91 Ombildning av Samhall till  aktiebolag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Erik Persson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:91&lt;br/&gt;
Ombildning av Samhall till aktiebolag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02A7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:91 Ombildning av Samhall till  aktiebolag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Erik Persson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>