<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2333144</hangar_id>
 <dok_id>GF0390</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>90</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:90</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>90</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om svenskt medborgarskap för adoptivbarn och förbättrad rätt till föräldrarledighet vid adoption</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0390/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0390</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0390</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:90&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om svenskt medborgarskap för adoptivbarn och&lt;br&gt;förbättrad rätt till föräldraledighet vid adoption&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0390/prop_199192__90-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:90&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 6 februari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1950:382) om svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap (medborgarskapslagen) och i lagen (1978:410) om rätt till ledig-&lt;br&gt;het för vård av bam, m.m. (föräldraledighetslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I medborgarskapslagen införs en bestämmelse om att ett bam som adop-&lt;br&gt;teras av en svensk medborgare automatiskt får svenskt medborgarskap vid&lt;br&gt;adoptionen. Det skall gälla när barnet adopteras genom beslut i Sverige eller i&lt;br&gt;ett annat nordiskt land. Det skall också gälla när ett utländskt adoptionsbeslut&lt;br&gt;godkänns i Sverige. Samtidigt ändras medborgarskapslagen så att bam som&lt;br&gt;adopterats på nyss redovisat sätt likställs med andra bam när det gäller för-&lt;br&gt;värv eller förlust av svenskt medborgarskap i samband med föräldrarnas byte&lt;br&gt;av medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetslagen ändras så att adoptivföräldrar får rätt att beräkna&lt;br&gt;den rätt till hel ledighet utan ersättning som gäller i ett och ett halvt år med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från den tidpunkt då de fått barnet i sin vård i stället för tid-&lt;br&gt;punkten för barnets födelse. Adoptivföräldrar får på så sätt samma rätt som&lt;br&gt;andra föräldrar till obetald ledighet för vård av barn under ett och ett halvt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:382) om svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om fader eller moder&lt;br&gt;adopterat eget bam gäller i fråga om&lt;br&gt;adoptivbarnet bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om barns förvärv eller&lt;br&gt;förlust av svenskt medborgarskap&lt;br&gt;med anledning av att barnets fa der&lt;br&gt;eller moder förvärvar eller förlorar&lt;br&gt;sådant medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som inte fyllt tolv år och&lt;br&gt;som adopteras av svensk medbor-&lt;br&gt;gare blir vid adoptionen svensk med-&lt;br&gt;borgare om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. barnet adopteras i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. barnet adopteras genom ett ut-&lt;br&gt;ländskt adoptionsbeslut som god-&lt;br&gt;känts i Sverige enligt lagen&lt;br&gt;(1971:796) om internationella rätts-&lt;br&gt;förhållanden rörande adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om adoptivbarn gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag om barns&lt;br&gt;förvärv eller förlust av svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap med anledning av att&lt;br&gt;barnets adoptivfar eller adoptivmor&lt;br&gt;förvärvar eller förlorar sådant med-&lt;br&gt;borgarskap endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om barnet adopterats i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om barnet adopterats genom ett&lt;br&gt;utländskt adoptionsbeslut som god-&lt;br&gt;känts i Sverige enligt lagen&lt;br&gt;(1971:796) om internationella rätts-&lt;br&gt;förhållanden rörande adoption, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om en far eller en mor adopte-&lt;br&gt;rat sitt eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:682.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller i fall då adoption i enlig-&lt;br&gt;het med 1 a § beslutats eller godkänts efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av bam, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård&lt;br&gt;av barn m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare har rätt till ledighet&lt;br&gt;för vård av barn dels i form av hel&lt;br&gt;ledighet, dels i form av förkortning&lt;br&gt;av arbetstiden till tre fjärdedelar av&lt;br&gt;normal arbetstid. Rätten till hel le-&lt;br&gt;dighet gäller till dess barnet har&lt;br&gt;uppnått ett och ett halvt års ålder.&lt;br&gt;Rätten till förkortning av arbetstiden&lt;br&gt;gäller till dess barnet har uppnått åtta&lt;br&gt;års ålder eller till den senare tidpunkt&lt;br&gt;då barnet har avslutat det första&lt;br&gt;skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare har rätt till ledighet&lt;br&gt;för vård av barn dels i form av hel&lt;br&gt;ledighet, dels i form av förkortning&lt;br&gt;av arbetstiden till tre fjärdedelar av&lt;br&gt;normal arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till hel ledighet gäller under&lt;br&gt;ett och ett halvt är frän barnets&lt;br&gt;födelse. För en arbetstagare som har&lt;br&gt;adopterat ett barn eller tagit emot ett&lt;br&gt;barn i avsikt att adoptera det skall&lt;br&gt;tiden ett och ett halvt år i stället räk-&lt;br&gt;nas från den tidpunkt då arbets-&lt;br&gt;tagaren fått barnet i sin vård. Ar det&lt;br&gt;fråga om adoption av andra makens&lt;br&gt;barn eller av eget barn, föreligger&lt;br&gt;inte rätt till ledighet utöver vad som&lt;br&gt;skulle ha gällt om adoptionen inte&lt;br&gt;hade ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till förkortning av arbets-&lt;br&gt;tiden liksom rätten till hel ledighet&lt;br&gt;för adoptivföräldrar upphör att gälla&lt;br&gt;när barnet har uppnått åtta års ålder&lt;br&gt;eller vid den senare tidpunkt då bar-&lt;br&gt;net har avslutat det första skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller för arbetstagare som fått&lt;br&gt;barnet i sin vård efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1979:645.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, P. Wester-&lt;br&gt;berg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om svenskt medborgarskap för&lt;br&gt;adoptivbarn och förbättrad rätt till&lt;br&gt;föräldraledighet vid adoption&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en svensk medborgares adoption av ett utländskt barn bör med-&lt;br&gt;föra svenskt medborgarskap för barnet har länge varit föremål för övervägan-&lt;br&gt;den i olika sammanhang. Den år 1985 tillsatta medborgarskapskommittén (A&lt;br&gt;1985:01) tog i en tilläggspromemoria år 1989 upp frågan och föreslog en&lt;br&gt;lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetslagen innehåller till skillnad från bestämmelserna om&lt;br&gt;föräldrapenning i lagen (1962:381) om allmän försäkring inte någon regel om&lt;br&gt;att barnets ankomst till adoptivföräldrarna skall jämställas med tidpunkten för&lt;br&gt;barnets födelse. Riksdagen har därför (mot. 1987/88:A743, AU5, rskr. 43)&lt;br&gt;hemställt att regeringen skall överväga förutsättningarna för förlängd föräldra-&lt;br&gt;ledighet vid adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av medborgarskapskommitténs förslag och det nyss&lt;br&gt;nämnda riksdagsbeslutet upprättades inom arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;promemorian (Ds 1991:33) Svenskt medborgarskap vid adoption och förbätt-&lt;br&gt;rad föräldraledighet för adoptivbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas sammanfattningen ur promemorian&lt;br&gt;som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna och en sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ku91/1163/R).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 december 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap samt till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård&lt;br&gt;av bam, m.m. Förslagen hade upprättats i kulturdepartementet på grundval av&lt;br&gt;den ovan nämnda promemorian. De lagförslag som remitterades till lagrådet&lt;br&gt;och som återfinns i bilaga 2 överensstämmer, bortsett från några redaktionella&lt;br&gt;ändringar, med de förslag som jag nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i yttrande den 20 januari 1992 i anslutning till 1 a § i med-&lt;br&gt;borgarskapslagen tagit upp frågan om tidpunkten för förvärvet av det svenska&lt;br&gt;medborgarskapet men i övrigt lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande bör fogas till protokollet som bilaga 3. Jag tar upp lagrådets synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med att jag behandlar den föreslagna bestämmelsen om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap vid adoption (avsnitt 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar jag mina överväganden med anledning av prome-&lt;br&gt;morian. I fråga om ändringarna i föräldraledighetslagen har jag samrått med&lt;br&gt;chefen för arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Svenskt medborgarskap vid adoption&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Frågans tidigare behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om adoption av utländskt bam bör medföra svenskt medborgarskap&lt;br&gt;har övervägts i riksdagen vid flera tillfällen, bl.a. i samband med de ändringar&lt;br&gt;i 4 kap. föräldrabalken och i medborgarskapslagen som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1972 (SFS 1971:870 och 881).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebar bl.a. att adoptivbarns likställighet med biologiska&lt;br&gt;barn lagfästes genom en bestämmelse i 4 kap. 8 § föräldrabalken. De grun-&lt;br&gt;dade sig på propositionen (1971:143) med förslag till lag om ändring i för-&lt;br&gt;äldrabalken m.m. I propositionen (s. 81) anförde föredragande statsrådet&lt;br&gt;sammanfattningsvis följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att undantag från huvudregeln om adoptivbarns&lt;br&gt;likställighet med andra bam skall gälla i fråga om medborgarskapslagen. Vid&lt;br&gt;remissbehandlingen har från ett par håll framhållits som ett angeläget önske-&lt;br&gt;mål att adoptivbarn i medborgarskapshänseende blir helt likställda med andra&lt;br&gt;barn. För egen del har jag stor förståelse för dessa synpunkter. De ligger helt&lt;br&gt;i linje med den syn på adoptionen som har präglat de senaste reformerna på&lt;br&gt;området. Emellertid bör någon ändring i medborgarskapslagstiftningen inte&lt;br&gt;företas utan samråd med de andra nordiska länderna. Vidare kompliceras be-&lt;br&gt;dömningen av att man i möjligaste mån bör undvika regler som leder till&lt;br&gt;dubbla medborgarskap. På grund härav och med beaktande av att några stora&lt;br&gt;praktiska komplikationer inte tycks föreligga f.n. har jag efter samråd med&lt;br&gt;chefen för inrikesdepartementet kommit fram till att något förslag till ändrade&lt;br&gt;regler inte bör läggas fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1974 väcktes frågan på nytt genom en motion i riksdagen. Lagutskottet&lt;br&gt;inhämtade utlåtanden över motionen. I sitt av riksdagen godkända betänkande&lt;br&gt;(LU 1974:16) hemställde utskottet därefter om avslag på motionen. Utskottet&lt;br&gt;uttalade bl.a. följande (s. 12):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utskottet således hyser stor förståelse för motionärens syn-&lt;br&gt;punkter, vill utskottet dock understryka vikten av att mai) i möjligaste mån&lt;br&gt;undviker att införa sådana regler som kan leda till dubbla medborgarskap.&lt;br&gt;Detta har också framhållits under remissbehandlingen. Den som har dubbelt&lt;br&gt;medborgarskap är underkastad alla de förpliktelser, som åligger medborgare i&lt;br&gt;det land där han vistas, och dessutom de förpliktelser, som det andra landets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsordning ålägger sina medborgare utanför territoriet. Fall av dubbla lojali-&lt;br&gt;tetskrav, dubbelbeskattning och dubbel värnplikt kan inte alltid lösas till-&lt;br&gt;fredsställande traktatsvägen. Bara genom att befrias från tidigare medborgar-&lt;br&gt;skap kan man också påräkna fullt svenskt rättsskydd utomlands. Den som&lt;br&gt;inte fått sådan befrielse betraktas exempelvis i sitt gamla hemland som med-&lt;br&gt;borgare endast där. I konfliktsituationer - t.ex. i samband med besök hos&lt;br&gt;släktingar i det gamla hemlandet - kan svenska myndigheter följaktligen inte&lt;br&gt;garantera sedvanligt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill också erinra om att medborgarskapslagstiftningen tillkommit&lt;br&gt;i nordiskt samarbete. I motionen förordas att överläggningar tas upp i syfte att&lt;br&gt;få till stånd en samnordisk lösning av frågan. Utskottet vill understryka be-&lt;br&gt;tydelsen av en likformig nordisk medborgarskapslagstiftning och är för sin&lt;br&gt;del inte berett att nu tillstyrka en ensidig svensk lagändring på området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två motioner till riksdagen år 1988 föreslogs ånyo att ett utländskt barn&lt;br&gt;vid adoption i Sverige automatiskt skulle bli svensk medborgare i samband&lt;br&gt;med att adoptionen blev giltig. Motionerna avslogs (1988/89:SfU3) med&lt;br&gt;hänvisning till att medborgarskapslagstiftningen var föremål för översyn i&lt;br&gt;medborgarskapskommittén (A 1985:01).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarskapskommittén hade som sin huvudsakliga uppgift att utreda&lt;br&gt;frågan om ökat tillåtande av dubbla medborgarskap. Kommitténs huvud-&lt;br&gt;betänkande lades fram i december 1986. Kommittén ställde sig där relativt&lt;br&gt;positiv till en utvidgning av möjligheterna att få dubbelt medborgarskap. I en&lt;br&gt;tilläggspromemoria år 1989 behandlade kommittén några utestående frågor,&lt;br&gt;bl.a. om barn automatiskt skall få svenskt medborgarskap när de adopteras av&lt;br&gt;svenska föräldrar. Kommittén föreslog en lagändring av sådan innebörd.&lt;br&gt;Förslagen i den nu remitterade promemorian överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;medborgarskapskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarskapslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk medborgares adoption av ett utländskt bam medför inte att barnet&lt;br&gt;automatiskt får svenskt medborgarskap. Det måste göras en ansökan enligt&lt;br&gt;6 § medborgarskapslagen. Om adoptionen är fullbordad antingen genom be-&lt;br&gt;slut av svensk domstol eller genom ett utomlands meddelat beslut som god-&lt;br&gt;känts här i landet, bifalls ansökningen regelmässigt om barnet har hemvist i&lt;br&gt;Sverige. För bam mellan 15 och 18 år har i praxis krävts att hemvisttiden har&lt;br&gt;varat i tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om svenskt medborgarskap görs hos statens invandrarverk.&lt;br&gt;Föreskrift om att sökanden skall styrka att bamet har blivit befriat från sitt ut-&lt;br&gt;ländska medborgarskap, ges bara om föreskriften tjänar något ändamål. En&lt;br&gt;sådan föreskrift blir inte aktuell när bamet enligt sitt hemlands lag automatiskt&lt;br&gt;förlorar sitt medborgarskap vid förvärv av ett annat. Den blir inte heller ak-&lt;br&gt;tuell när bamet är medborgare i en stat som inte erkänner befrielseinstitutet.&lt;br&gt;För adoptivbarn från ett land där egen medborgare genom särskilt beslut kan&lt;br&gt;befrias från medborgarskap ges dock i regel en sådan föreskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en förälder som har vårdnaden om ett ogift bam under 18 år byter&lt;br&gt;medborgarskap medför det normalt byte av medborgarskap även för bamet.&lt;br&gt;Det följer av innehållet i 5 och 7 §§ medborgarskapslagen. Enligt 13 a § i&lt;br&gt;lagen gäller detta dock inte för adoptivbarn. Endast om en far eller en mor har&lt;br&gt;adopterat sitt eget bam gäller de bestämmelser som finns i lagen om barns&lt;br&gt;förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap i den situationen då barnets&lt;br&gt;far eller mor förvärvar eller förlorar sitt svenska medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska adoptioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption ges&lt;br&gt;bestämmelser om svensk domstols behörighet att pröva ansökan om adop-&lt;br&gt;tion, om tillämplig lag vid prövningen av sådan ansökan, om erkännande av&lt;br&gt;utländska adoptionsbeslut och om vissa rättsverkningar av adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dessa bestämmelser är svensk domstol behörig att pröva ansökan&lt;br&gt;om adoption om adoptanten eller adoptantema har svenskt medborgarskap&lt;br&gt;eller har hemvist i Sverige eller om regeringen medgett att ansökan prövas.&lt;br&gt;Ansökan prövas enligt svensk lag. Det uppställs inte något absolut krav på att&lt;br&gt;adoptionen blir giltig i den främmande stat där adoptanten eller adoptivbarnet&lt;br&gt;är medborgare. Om bamet är under 18 år skall det dock särskilt beaktas om&lt;br&gt;avsevärd olägenhet kan uppstå för bamet på grund av att adoptionen inte blir&lt;br&gt;gällande i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har adoptionsbeslut meddelats i utlandet gäller det också i Sverige om&lt;br&gt;sökanden var medborgare eller hade hemvist i den främmande staten när be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Om bamet vid den tidpunkten var svenskt eller hade hem-&lt;br&gt;vist i Sverige skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ha&lt;br&gt;godkänt adoptionen. Regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer kan även i annat fall förordna att ett utländskt adoptionsbeslut skall&lt;br&gt;gälla i Sverige. Enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländskt&lt;br&gt;beslut om adoption är det statens nämnd för internationella adoptionsfrågor&lt;br&gt;(NIA) som prövar frågan om godkännande. Nämndens beslut kan överklagas&lt;br&gt;till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska adoptionsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan de nordiska länderna slöts år 1931 en konvention med internationellt&lt;br&gt;privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap. Till&lt;br&gt;konventionen ansluter sig bestämmelserna i förordningen (1931:429) om&lt;br&gt;internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynder-&lt;br&gt;skap. I fråga om adoption gäller enligt 11 och 12 §§ följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är medborgare i fördragsslutande stat och har hemvist i sådan&lt;br&gt;stat vill adoptera någon som har medborgarskap i en av staterna skall ansök-&lt;br&gt;ningen göras i den stat där adoptanten har hemvist. Vid prövning av ansök-&lt;br&gt;ningen tillämpas i varje stat där gällande lag. Är den som skall adopteras&lt;br&gt;under 18 år och har han hemvist i hemlandet får ansökningen dock inte bi-&lt;br&gt;fallas i annan stat utan att vederbörande bamavårdsmyndighet i hemlandet har&lt;br&gt;haft tillfälle att avge yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om adoption meddelats i ett nordiskt land enligt konventionens Prop. 1991/92:90&lt;br&gt;bestämmelser skall beslutet enligt 22 § i förordningen gälla i övriga nordiska&lt;br&gt;länder utan särskild stadfästelse och utan prövning av avgörandets riktighet&lt;br&gt;eller av dess förutsättningar med hänsyn till hemvist eller medborgarskap i det&lt;br&gt;ena eller andra av de fördragsslutande länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Förmynderskapsutredningens förslag i adoptionsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av tilläggsdirektiv från november 1987 (dir. 1987:50) har för-&lt;br&gt;mynderskapsutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1989:100) Adoptions-&lt;br&gt;frågor behandlat vissa frågor om adoption. Utredningen har bl. a. föreslagit&lt;br&gt;att man helt och hållet slopar systemet med en överprövning hos NIA och&lt;br&gt;låter principen vara att utländska adoptionsbeslut automatiskt har rättsverkan i&lt;br&gt;Sverige om beslutet har meddelats eller annars gäller i den stat där adoptiv-&lt;br&gt;föräldrarna (adoptivföräldern) eller adoptivbarnet hade sitt hemvist vid tiden&lt;br&gt;för beslutet. Utöver i dessa fall har utredningen föreslagit att adoptionen skall&lt;br&gt;erkännas i Sverige om det med hänsyn till barnets tidigare hemvist fanns&lt;br&gt;skälig anledning att adoptionsfrågan prövades i domstolslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för förslaget har varit önskemålet att få ett väl fungerande&lt;br&gt;internationellt privaträttsligt system. Detta förutsätter bl. a. att partema slipper&lt;br&gt;processa flera gånger i samma sak. Förmynderskapsutredningen har också&lt;br&gt;velat undvika att adoptivbarn får en osäker rättslig ställning under tiden från&lt;br&gt;det att bamet anlänt till Sverige till dess adoptionen godkänts av NIA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt avsnitt i betänkandet har förmynderskapsutredningen uttalat&lt;br&gt;sig om medborgarskapskommitténs förslag om att adoptioner under vissa&lt;br&gt;förhållanden automatiskt skall medföra svenskt medborgarskap för bamet.&lt;br&gt;Förmynderskapsutredningen anser i princip att detta förslag bör genomföras.&lt;br&gt;Förslaget påverkas emellertid av de ändringar beträffande erkännande av ut-&lt;br&gt;ländska adoptioner som utredningen förordat. Införs automatiska förvärv av&lt;br&gt;svenskt medborgarskap för adoptivbarn bör principen enligt förmynder-&lt;br&gt;skapsutredningens uppfattning vara att bamet får svenskt medborgarskap om&lt;br&gt;adoptionen har gjorts efter ansökan av en svensk medborgare och har be-&lt;br&gt;slutats eller är gällande här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av bam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Frågans tidigare behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1985 gjordes en ändring i lagen om allmän försäkring som syftade till att&lt;br&gt;ge adoptivföräldrar samma rätt till föräldrapenning som andra föräldrar. I&lt;br&gt;4 kap. 5 § i lagen infördes en bestämmelse som innebar att tidpunkten då&lt;br&gt;den försäkrade fått bamet i sin vård skulle jämställas med tidpunkten för bar-&lt;br&gt;nets födelse. Efter ändringen i lagen om allmän försäkring har det rests krav&lt;br&gt;på att föräldraledighetslagen skall ändras på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionerna 1986/87:A743 av Charlotte Branting m.fl. (fp) och&lt;br&gt;1986/87:A701 av Margareta Andrén (fp) föreslogs att 3 § föräldraledig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetslagen skulle ändras så att det blev möjligt för adoptivföräldrar att stanna Prop. 1991/92:90&lt;br&gt;hemma hos bamet i ett och ett halvt år räknat från barnets ankomst till&lt;br&gt;Sverige. Motsvarande borde gälla vid adoption av bam födda i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av de båda motionerna samt en skrivelse med likartade syn-&lt;br&gt;punkter från Adoptionscentrum förklarade arbetsmarknadsutskottet i sitt be-&lt;br&gt;tänkande (1987/88:AU5) om ledighet att utskottet hade sympati för syftet med&lt;br&gt;de aktuella motionerna. Enligt utskottet borde regeringen överväga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en förlängd föräldraledighet vid adoption. Riksdagen anslöt sig&lt;br&gt;till utskottet (rskr. 1987/88:43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § föräldraledighetslagen har arbetstagare rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;bam dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till&lt;br&gt;tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller till dess bamet&lt;br&gt;har uppnått ett och ett halvt års ålder. Rätten till förkortning av arbetstiden&lt;br&gt;gäller till dess bamet har uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då&lt;br&gt;bamet har avslutat det första skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har arbetstagare enligt 4 § föräldraledighetslagen rätt till hel&lt;br&gt;ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenningförmån enligt 4&lt;br&gt;kap. lagen om allmän försäkring och till förkortning av arbetstiden till hälften&lt;br&gt;eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv resp, fjärdedels&lt;br&gt;föräldrapenningförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 3 § första stycket lagen om allmän försäkring utges föräldra-&lt;br&gt;penning med anledning av barns födelse under högst 450 dagar sammanlagt&lt;br&gt;för föräldrarna. Under 360 dagar utgår en föräldrapenning som för flertalet&lt;br&gt;arbetstagare motsvarar cirka 90 % av inkomsten. Under de resterande 90&lt;br&gt;dagarna har föräldern rätt till ersättning med belopp enligt garantinivån (för&lt;br&gt;närvarande 60 kronor om dagen). Enligt femte stycket i samma bestämmelse&lt;br&gt;utges föräldrapenning längst till dess bamet har fyllt åtta år eller till den senare&lt;br&gt;tidpunkt då bamet har avslutat det första skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetslagen är enligt 1 § tillämplig främst på arbetstagare som&lt;br&gt;är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett bam samt på arbetstagare som&lt;br&gt;har tagit emot ett bam för stadigvarande vård och fostran i sitt hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 4 kap. lagen om allmän försäkring likställs enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § den med förälder som är rättslig vårdnadshavare och har vård om bamet.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett&lt;br&gt;bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det. Bestämmel-&lt;br&gt;serna om föräldrapenning gäller vidare enligt 5 § vid adoption av bam. Som&lt;br&gt;adoption anses även att någon tar emot ett bam i avsikt att adoptera det.&lt;br&gt;Tidpunkten då den försäkrade fått bamet i sin vård jämställs därvid med&lt;br&gt;tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning utges dock inte för bam som&lt;br&gt;fyllt tio år. Om en förälder adopterar sitt eget eller sin makes bam ger detta&lt;br&gt;inte rätt till föräldrapenning utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte&lt;br&gt;hade ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Svenskt medborgarskap vid adoption&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Medborgarskapslagen kompletteras med en bestäm-&lt;br&gt;melse om att ett bam som inte fyllt tolv år och som adopterats av&lt;br&gt;svensk medborgare förvärvar svenskt medborgarskap dels vid adoption&lt;br&gt;i Sverige eller i Danmark, Finland, Island eller Norge, dels vid god-&lt;br&gt;kännande i Sverige av en adoption som ägt rum i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller förklarat att&lt;br&gt;de inte har något att erinra mot att en sådan bestämmelse införs. Vissa remiss-&lt;br&gt;instanser har redovisat synpunkter på utformningen av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom 4 kap. 8 § föräldrabalken är det sedan&lt;br&gt;1972 fastlagt att adoptivbarn skall vara likställda med biologiska bam. Där&lt;br&gt;föreskrivs det att vid tillämpning av en bestämmelse i lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse skall adoptiv-&lt;br&gt;barn anses som adoptantens bam och inte som bam till sina biologiska för-&lt;br&gt;äldrar. Om en make har adopterat den andre makens bam eller adoptivbarn&lt;br&gt;skall dock bamet anses som makarnas gemensamma. Vad nu sagts gäller inte&lt;br&gt;om annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vidare mening får det sägas vara ett avsteg från tanken på likställighet att&lt;br&gt;bam, som förs till Sverige för att adopteras av svenska medborgare och växa&lt;br&gt;upp här, inte redan genom adoptionen får vårt lands medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att invända mot att svenska adoptiv-&lt;br&gt;föräldrars medborgarskap automatiskt överförs till deras adoptivbarn. Skälen&lt;br&gt;för de invändningar som tidigare funnits mot ett sådant förslag har främst&lt;br&gt;varit två, dels att dubbelt medborgarskap skulle uppkomma i många fall, dels&lt;br&gt;att det är angeläget att den nordiska rättsgemenskapen bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den första invändningen kan jag konstatera att genom den&lt;br&gt;lagändring som i enlighet med en rekommendation av Europarådet genom-&lt;br&gt;fördes år 1979 och som innebär att bam i ökad utsträckning får modems&lt;br&gt;medborgarskap, kan dubbla medborgarskap för bam anses ha accepterats i&lt;br&gt;svensk lagstiftning. Samma lagstiftning har genomförts i de andra nordiska&lt;br&gt;länderna. Avsikten med lagändringen var visserligen inte att dubbla med-&lt;br&gt;borgarskap även för vuxna helt skulle accepteras. Samtidigt infördes näm-&lt;br&gt;ligen en bestämmelse som syftar till en automatisk avveckling av ett med-&lt;br&gt;borgarskap när bamet nått vuxen ålder. Den bestämmelsen skall emellertid&lt;br&gt;tillämpas endast i fråga om stat med vilken Sverige har ingått avtal om detta.&lt;br&gt;Något sådant avtal har inte ingåtts och några förhandlingar har heller inte in-&lt;br&gt;letts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även invändningen att överläggningar med andra nordiska länder borde&lt;br&gt;föregå en lagändring har förlorat i betydelse genom att de danska adoptions-&lt;br&gt;och medborgarskapslagama år 1986 ändrats på det sätt som nu är i fråga. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det danska lagstiftningsärendet pekades bl.a., förutom på likställighets- Prop. 1991/92:90&lt;br&gt;principen, på att ändringen låg i linje med en rad andra länders lagstiftning.&lt;br&gt;Samma synpunkter kan anläggas också när frågan övervägs i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller alltså klart att de invändningar som tidigare gjorts mot att en&lt;br&gt;adoption av ett utländskt bam skall medföra svenskt medborgarskap för bar-&lt;br&gt;net har minskat väsentligt i styrka. Därför bör också det intresse adoptiv-&lt;br&gt;föräldrarna har av att slippa den väntetid och kostnad som är förenad med det&lt;br&gt;nuvarande naturalisationsförfarandet och adoptivbarnets intresse av att direkt&lt;br&gt;få svenskt medborgarskap få väga över. Det finns också andra skäl för en&lt;br&gt;ändring, nämligen den administrativa förenkling och den resursbesparing det&lt;br&gt;skulle innebära att statens invandrarverks handläggning av naturalisations-&lt;br&gt;ansökningar för dessa adoptivbarn skulle upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har även beslut om adoption som meddelats i utlandet&lt;br&gt;automatisk giltighet i Sverige om sökanden var medborgare eller hade hem-&lt;br&gt;vist i den främmande staten när beslutet meddelades och adoptionen gällde ett&lt;br&gt;bam som inte var svensk medborgare eller hade hemvist här i landet. Det&lt;br&gt;sistnämnda innebär alltså, att en adoption där adoptanten är svensk med-&lt;br&gt;borgare med hemvist utomlands blir giltig i Sverige om den skett genom be-&lt;br&gt;slut meddelat i bosättningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen och NIA anser att adoptivbarn automatiskt bör få svenskt&lt;br&gt;medborgarskap vid alla adoptioner varigenom bam adopteras av en svensk&lt;br&gt;medborgare med hemvist i det land där adoptionen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag skilja mellan ett adoptionsbeslut som meddelats eller&lt;br&gt;godkänts i Sverige eller i de övriga nordiska länderna och ett annat adop-&lt;br&gt;tionsbeslut som i och för sig kan visa sig giltigt här. När det gäller beslut av&lt;br&gt;det senare slaget behövs det ofta en utredning om gällande rätt i det främ-&lt;br&gt;mande landet innan det står klart om en adoption med verkan i Sverige före-&lt;br&gt;ligger. Några uppgifter om hur många adoptioner som görs av svenska med-&lt;br&gt;borgare bosatta utomlands finns inte, men antalet kan på goda grunder antas&lt;br&gt;utgöra en mindre del av de internationella adoptioner som görs av svenska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIA och riksskatteverket har noterat att promemorians förslag kan komma&lt;br&gt;att påverkas av det förslag från förmynderskapsutredningen som jag redovisat&lt;br&gt;i avsnitt 2.1.3. Som NIA påpekat skulle förmynderskapsutredningens förslag&lt;br&gt;kunna leda till att det i framtiden åter blir nödvändigt för adoptivbarn som&lt;br&gt;adopterats utomlands att ansöka om svenskt medborgarskap i särskild ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att det förslag jag nu lägger fram till viss del förlorar&lt;br&gt;sin verkan om förmynderskapsutredningens förslag om att slopa systemet&lt;br&gt;med ett särskilt erkännandeförfarande i Sverige av utländska adoptioner&lt;br&gt;genomförs. Förmynderskapsutredningens förslag bereds för närvarande&lt;br&gt;inom justitiedepartementet. En lagrådsremiss är att vänta först under hösten&lt;br&gt;1993. Jag vill inte vänta så länge med att lägga fram ett förslag om att adop-&lt;br&gt;tivbarn automatiskt skall få svenskt medborgarskap. I avvaktan på regering-&lt;br&gt;ens ställningstagande till förmynderskapsutredningens förslag vill jag inte&lt;br&gt;heller föreslå längre gående förändringar än medborgarskapskommittén har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjort. Om förmynderskapsutredningens förslag genomförs får ett förnyat Prop. 1991/92:90&lt;br&gt;övervägande av medborgarskapsfrågan göras i det sammanhanget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 5 § föräldrabalken anges en åldersgräns. Den som fyllt tolv år får&lt;br&gt;normalt inte adopteras utan eget samtycke. Även i fråga om att få ett nytt&lt;br&gt;medborgarskap gör sig den synpunkten gällande att barnets inställning bör&lt;br&gt;göras klar. Detta medför att det automatiska förvärvet av svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap vid adoption inte bör gälla bam över den ålder där bamet nått tillräcklig&lt;br&gt;mognad för att kunna ha en egen uppfattning i frågan. Samma åldersgräns,&lt;br&gt;tolv år, som i fråga om samtycke till själva adoptionen ter sig naturlig. Grän-&lt;br&gt;sen är också densamma som valts i den danska lagstiftningen. Adoptions-&lt;br&gt;centrum anser att automatiskt byte av medborgarskap bör ske även för bam&lt;br&gt;som är över tolv år och föreslår att samtycket inhämtas vid tingsrätten eller i&lt;br&gt;samband med att NIA godkänner adoptionen. För egen del anser jag dock att&lt;br&gt;en prövning i sådana fall bör göras av de myndigheter som normalt skall&lt;br&gt;handlägga ärenden om svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör endast gälla i fall då adoptions- och god-&lt;br&gt;kännandebeslutet fattats efter ikraftträdandet av dem. Adoptionscentrum och&lt;br&gt;Ensamstående Adoptivföräldrars Förening finner det angeläget att bestämmel-&lt;br&gt;serna tillämpas även för adoptioner som beslutats eller godkänts dessför-&lt;br&gt;innan. I fråga om medborgarskapsfrågor får dock intresset av att medborgar-&lt;br&gt;skapsbytet blir känt för berörda personer anses så väsentligt att det väger över&lt;br&gt;det intresse av ett automatiskt medborgarskapsbyte som kan föreligga i adop-&lt;br&gt;tivfamiljer där adoptionen redan beslutats eller godkänts. I flertalet sådana fall&lt;br&gt;torde ansökan om svenskt medborgarskap för övrigt redan ha beviljats genom&lt;br&gt;särskilt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har diskuterat om det svenska medborgarskapet förvärvas redan i&lt;br&gt;och med att beslutet om adoption meddelas eller först när beslutet vinner laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger enligt lagrådet formellt sett närmast till hands att hävda, att i lag-&lt;br&gt;förslaget avsedd rättsverkan skall anses inträda när beslutet om adoption vin-&lt;br&gt;ner laga kraft. Vägande ändamålssynpunkter kan emellertid enligt lagrådet&lt;br&gt;åberopas för att nämnda rättsverkan skall anses inträda redan vid tidpunkten&lt;br&gt;för adoptionsbeslutet under förutsättning att det vinner laga kraft. Något hin-&lt;br&gt;der mot detta senare synsätt, enligt vilket frågan om nytt medborgarskap hålls&lt;br&gt;öppen under fullföljdstiden, finner lagrådet inte föreligga. Lagrådet anser att&lt;br&gt;det under det fortsatta lagstiftningsarbetet bör klargöras vad som skall gälla i&lt;br&gt;berört hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till lagrådets uppfattning att ändamålssynpunkter kan åbe-&lt;br&gt;ropas för att adoptionsrättsverkningar såvitt avser medborgarskapsfrågan&lt;br&gt;skall inträda vid tidpunkten för adoptionsbeslutet under förutsättning att det&lt;br&gt;vinner laga kraft. Som framgår av lagrådets redovisning kan detta också&lt;br&gt;sägas ligga i linje med nu rådande rättsuppfattning. Något förtydligande i&lt;br&gt;lagtexten behövs enligt min mening inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Byte av medborgarskap i adoptivfamiljer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna i medborgarskapslagen om ett barns&lt;br&gt;förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att&lt;br&gt;barnets far eller mor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap skall&lt;br&gt;gälla även för adoptivbarn under förutsättning att de adopterats i&lt;br&gt;Sverige eller i Danmark, Finland, Island eller Norge eller att de adopte-&lt;br&gt;rats genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller förklarat sig&lt;br&gt;inte ha något att erinra mot att adoptivbarn i vissa fall automatiskt får byta&lt;br&gt;medborgarskap när adoptivföräldrarna gör det. Några remissinstanser vill att&lt;br&gt;bestämmelsen skall göras mer omfattande än vad som föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeln i 13 a § medborgarskapslagen om att&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om barns förvärv eller förlust av svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap vid adoption normalt inte skall gälla för adoptivbarn utgör ett undantag&lt;br&gt;från huvudregeln i föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om adoptivbarns byte av medborgarskap i samband med&lt;br&gt;att barnets adoptivmor eller adoptivfar byter medborgarskap bör följa samma&lt;br&gt;principer som jag föreslagit såvitt gäller adoptivbarns förvärv av svenskt&lt;br&gt;medborgarskap. En förutsättning för automatiskt byte av medborgarskap bör&lt;br&gt;alltså vara att barnet adopterats antingen genom ett beslut i Sverige eller i ett&lt;br&gt;annat nordiskt land eller genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts i&lt;br&gt;Sverige. Någon annan åldersgräns än 18 år bör inte gälla i detta samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIA anser i konsekvens med sin uppfattning när det gäller förslaget i av-&lt;br&gt;snitt 3.1 att 13 a § bör slopas så att adopterade bam alltid likställs med andra&lt;br&gt;bam i detta sammanhang. Jag vill därför nämna att förmynderskapsutredning-&lt;br&gt;ens förslag längre fram kan leda till en förändring av reglerna om sådana&lt;br&gt;byten av medborgarskap för adoptivbarn som föranleds av att adoptiv-&lt;br&gt;föräldrarna byter medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fortsättningen bör automatiskt byte självfallet alltid ske för adoptiv-&lt;br&gt;barn som adopterats av en av sina biologiska föräldrar. Adoptionscentrum vill&lt;br&gt;ha en justering av förslaget så att det inte görs någon skillnad mellan adoption&lt;br&gt;av eget bam och sådana adoptioner som gäller styvbarn eller bam som är&lt;br&gt;släkt med adoptivföräldern. För egen del är jag inte beredd att föreslå någon&lt;br&gt;längre gående ändring än den som läggs fram i promemorian. Förslaget om-&lt;br&gt;fattar under alla förhållanden styvbarns- och släktadoptioner som beslutats i&lt;br&gt;ett nordiskt land eller som godkänts i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av bam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid tillämpning av bestämmelsen om hel ledighet i 3 §&lt;br&gt;föräldraledighetslagen på arbetstagare som har adopterat ett bam eller&lt;br&gt;tagit emot ett bam i avsikt att adoptera det, skall tiden ett och ett halvt år&lt;br&gt;räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått bamet i sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller förklarat sig&lt;br&gt;inte ha något att erinra mot att bestämmelsen införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 4 kap. 8 § föräldrabalken skall adoptiv-&lt;br&gt;föräldrar jämställas med andra föräldrar om inte annat är föreskrivet eller föl-&lt;br&gt;jer av rättsförhållandets natur. Föräldrar som adopterat ett bam har alltså&lt;br&gt;samma rätt till föräldraledighet som andra föräldrar. Den skillnad jag vill&lt;br&gt;undanröja med detta förslag uppstår genom att adoptivbarnet vanligen inte&lt;br&gt;kommer till sina adoptivföräldrar eller blivande adoptivföräldrar förrän en tid&lt;br&gt;efter födelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledighetslagen har ett något vidare tillämpningsområde än lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring. Lagen omfattar arbetstagare som har tagit emot ett bam&lt;br&gt;för stadigvarande vård och fostran i sitt hem. Även blivande adoptivföräldrar&lt;br&gt;har därigenom formellt sett samma rätt som andra föräldrar att vara lediga för&lt;br&gt;vård av bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplikation för adoptivföräldrar och blivande adoptivföräldrar är att&lt;br&gt;rätten till ledighet enligt 3 § tidsmässigt kopplats till barnets födelse. Rätten&lt;br&gt;till hel ledighet blir därmed kortare än vad den blir för andra föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt till ledighet som föräldrar har under tid då föräldrapenning upp-&lt;br&gt;bärs enligt lagen om allmän försäkring består i hel ledighet i ett år och tre&lt;br&gt;månader. Ledighet med föräldrapenning kan också tas ut i form av för-&lt;br&gt;kortning av arbetstiden till hälften eller tre fjärdedelar och kan då pågå under&lt;br&gt;längre tid. Den kan tas ut när som helst under tiden fram till dess bamet fyllt&lt;br&gt;åtta år eller avslutat sitt första skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adoptivföräldrar bör ha rätt till hel ledighet under lika lång tid som andra&lt;br&gt;föräldrar. Som framhållits i motionerna torde behovet av ledighet i samband&lt;br&gt;med adoption vara lika stort som behovet av ledighet efter ett barns födelse.&lt;br&gt;En regel om att rätten till ledighet enligt 3 § föräldraledighetslagen tidsmässigt&lt;br&gt;skall räknas med utgångspunkt från det att bamet togs emot och inte från bar-&lt;br&gt;nets födelse bör därför införas i föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för den nya bestämmelsen i föräldraledighetslagen&lt;br&gt;bör sammanfalla med tillämpningsområdet för 4 kap. 5 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring. I den regeln står det att bestämmelserna om föräldrapenning gäller&lt;br&gt;också vid adoption av bam. Som adoption anses även att någon tar emot ett&lt;br&gt;bam i avsikt att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag av arbetsdomstolen har jag justerat promemorians förslag så&lt;br&gt;att även den situationen att någon redan har adopterat ett bam nämns i den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen, Adoptionscentrum och Ensamstående Adoptivföräldrars&lt;br&gt;Förening har föreslagit en ändring så att det endast är i situationer när bamet&lt;br&gt;tagits emot med socialnämndens medgivande som den föreslagna tidsmässiga&lt;br&gt;omräkningen skall få ske. Här anser jag dock att bestämmelsen bör få samma&lt;br&gt;lydelse som gäller enligt lagen om allmän försäkring. Jag är inte heller beredd&lt;br&gt;att - så som juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser -&lt;br&gt;föreslå ändring i både 3 § foräldraledighetslagen och 4 kap. 5 § lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring så att de gäller &amp;quot;efter ingivande av adoptionsansökan till&lt;br&gt;vederbörlig myndighet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län har undrat varför de båda bestämmelserna inte&lt;br&gt;samordnats fullt ut i promemorians förslag så att rätten till ledighet även i det&lt;br&gt;här fallet gäller till dess bamet fyllt tio år. Jag vill med anledning härav fram-&lt;br&gt;hålla att det i så fall skulle komma att finnas två olika tidsgränser i 3 § för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen. Jag delar den uppfattning som framförs i promemorian&lt;br&gt;att det torde vara helt tillräckligt om adoptivföräldrarna har rätt till hel ledighet&lt;br&gt;till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då bamet avslutat sitt&lt;br&gt;första skolår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en självklarhet att föräldrar som adopterar sitt eget eller sin makes&lt;br&gt;barn inte skall få rätt till mer ledighet genom adoptionen. För säkerhets skull&lt;br&gt;bör det dock göras ett förtydligande i lagtexten på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kulturdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382) om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 a § Ett barn som inte fyllt tolv år och som adopteras av svensk med-&lt;br&gt;borgare blir vid adoptionen svensk medborgare om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. barnet adopteras i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. barnet adopteras genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts i&lt;br&gt;Sverige enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande&lt;br&gt;adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som är helt ny innebär att bam som fyllt tolv år automatiskt&lt;br&gt;får svenskt medborgarskap när de adopteras av en svensk medborgare om&lt;br&gt;adoptionen äger rum i ett nordiskt land eller godkänns i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamet är över tolv år är det lämpligt att bamet själv tar ställning i med-&lt;br&gt;borgarskapsfrågan. Bytet sker då efter ansökan hos statens invandrarverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när bamet adopterats utanför Norden och adoptionen inte&lt;br&gt;godkänts i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Svea hovrätt har bestämmelsen redaktionellt fått en något&lt;br&gt;annorlunda utformning än i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a § I fråga om adoptivbarn gäller bestämmelserna i denna lag om barns&lt;br&gt;förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att barnets&lt;br&gt;adoptivfar eller adoptivmor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap&lt;br&gt;endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bamet adopterats i Sverige, Danmark, Finland, Island eller Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bamet adopterats genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts&lt;br&gt;i Sverige enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande&lt;br&gt;adoption, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om en far eller en mor adopterat sitt eget bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utförlig beskrivning av innebörden av denna bestämmelse har givits i&lt;br&gt;avsnitt 3.2. Bestämmelserna om automatiskt byte av medborgarskap för&lt;br&gt;adoptivbarn följer samma principer som skall gälla för förvärv av svenskt&lt;br&gt;medborgarskap vid adoptionen. Byte sker om adoptionsbeslutet fattats i ett&lt;br&gt;nordiskt land eller om det godkänts i Sverige. Till skillnad från vad som gäl-&lt;br&gt;ler vid förvärv av svenskt medborgarskap vid adoptionen skall byte automa-&lt;br&gt;tiskt ske även för barn som är mellan 12 och 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje punkten i bestämmelsen är inte ny. Redan tidigare har automa-&lt;br&gt;tiskt byte skett för adoptivbarn som adopterats av sin biologiska förälder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt&lt;br&gt;till ledighet för vård av bam, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av bam dels i form av hel&lt;br&gt;ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal&lt;br&gt;arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till hel ledighet gäller under ett och ett halvt år från barnets födelse.&lt;br&gt;För en arbetstagare som har adopterat ett bam eller tagit emot ett bam i avsikt&lt;br&gt;att adoptera det skall tiden ett och ett halvt år i stället räknas från den tidpunkt&lt;br&gt;då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption av andra&lt;br&gt;makens barn eller av eget bam, föreligger inte rätt till ledighet utöver vad som&lt;br&gt;skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till förkortning av arbetstiden liksom rätten till hel ledighet för&lt;br&gt;adoptivföräldrar upphör att gälla när bamet har uppnått åtta års ålder eller vid&lt;br&gt;den senare tidpunkt då barnet avslutat det första skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycket har det införts en regel om att rätten till hel&lt;br&gt;ledighet enligt första stycket skall justeras tidsmässigt när det gäller adoptiv-&lt;br&gt;barn. Rätten till ledighet skall räknas med utgångspunkt - inte från barnets&lt;br&gt;födelse - utan från den tidpunkt då adoptivföräldrarna eller de bävande adop-&lt;br&gt;tivföräldrarna fått bamet i sin vård. Adoptivföräldrar får på så sätt rätt till lika&lt;br&gt;lång ledighet som andra föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mera utförlig kommentar till bestämmelsen har lämnats i avsnitt 3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till hel ledighet för adoptivföräldrar skall upphöra att gälla samtidigt Prop. 1991/92:90&lt;br&gt;som rätten till arbetstidsförkortning enligt föräldraledighetslagen upphör att&lt;br&gt;gälla, nämligen när bamet uppnått åtta års ålder eller vid den senare tidpunkt&lt;br&gt;då bamet avslutat det första skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap före-&lt;br&gt;slås träda i kraft den 1 juli 1992. Enligt en särskild övergångsbestämmelse&lt;br&gt;skall de gälla i fall då adoption i enlighet med 1 a § beslutats eller godkänts&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam&lt;br&gt;m.m. föreslås träda i kraft den 1 juli 1992. Den skall gälla för arbetstagare&lt;br&gt;som fått bamet i sin vård efter ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-&lt;br&gt;nom propositionen föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning ur promemorian (Ds 1991:33) Svenskt&lt;br&gt;medborgarskap och förbättrad rätt till föräldraledighet för&lt;br&gt;adoptivföräldrar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria föreslås vissa förändringar i lagen (1950:382) om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap och i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård&lt;br&gt;av bam, m.m. (föräldraledighetslagen). Förändringarna är i båda fallen av-&lt;br&gt;sedda att undanröja vissa skillnader som finns i villkoren för adoptivbarn och&lt;br&gt;adoptivföräldrar jämfört med vad som gäller för andra bam och deras för-&lt;br&gt;äldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ändringen i medborgarskapslagen får barn som&lt;br&gt;adopteras av en svensk medborgare automatiskt svenskt medborgarskap vid&lt;br&gt;adoptionen om adoptionen sker i Sverige eller i ett annat nordiskt land.&lt;br&gt;Bestämmelserna i medborgarskapslagen om att bam förvärvar eller förlorar&lt;br&gt;sitt svenska medborgarskap i samband med att deras föräldrar gör det föreslås&lt;br&gt;samtidigt, under vissa förutsättningar, komma att gälla för adoptivbarn på&lt;br&gt;samma sätt som för andra bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i föräldraledighetslagen ger adoptivföräldrar rätt&lt;br&gt;att beräkna rätten till ledighet utan ersättning i samband med barnets födelse&lt;br&gt;med utgångspunkt från barnets ankomst i stället för tidpunkten för barnets&lt;br&gt;födelse. Adoptivföräldrar får på så sätt samma möjlighet som andra föräldrar&lt;br&gt;att vara lediga under ett och ett halvt år efter det att de har fått barnet i sin&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:382) om svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 a § i lagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som inte fyllt tolv år och&lt;br&gt;som adopteras av svensk med-&lt;br&gt;borgare blir vid adoptionen svensk&lt;br&gt;medborgare om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. barnet adopteras i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. barnet adopteras genom ett ut-&lt;br&gt;ländskt adoptionsbeslut som god-&lt;br&gt;känts i Sverige enligt lagen&lt;br&gt;(1971:796) om internationella rätts-&lt;br&gt;förhållanden rörande adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om fader eller moder&lt;br&gt;adopterat eget bam gäller i fråga om&lt;br&gt;adoptivbarnet bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om barns förvärv eller&lt;br&gt;förlust av svenskt medborgarskap&lt;br&gt;med anledning av att barnets fader&lt;br&gt;eller moder förvärvar eller förlorar&lt;br&gt;sådant medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om adoptivbarn gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag om barns&lt;br&gt;förvärv eller förlust av svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap med anledning av att&lt;br&gt;barnets adoptivfar eller adoptivmor&lt;br&gt;förvärvar eller förlorar sådant med-&lt;br&gt;borgarskap endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om barnet adopterats i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om barnet adopterats genom ett&lt;br&gt;utländskt adoptionsbeslut som god-&lt;br&gt;känts i Sverige enligt lagen&lt;br&gt;(1971:796) om internationella rätts-&lt;br&gt;förhållanden rörande adoption, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om en far eller en mor adop-&lt;br&gt;terat sitt eget bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1984:682.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1976:469.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och skall gälla adoptivbarn vars&lt;br&gt;adoption i enlighet med 1 a § beslutats eller godkänts efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av barn, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård&lt;br&gt;av bam, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare har rätt till ledighet&lt;br&gt;för vård av barn dels i form av hel&lt;br&gt;ledighet, dels i form av förkortning&lt;br&gt;av arbetstiden till tre fjärdedelar av&lt;br&gt;normal arbetstid. Rätten till hel&lt;br&gt;ledighet gäller till dess barnet har&lt;br&gt;uppnått ett och ett halvt års ålder.&lt;br&gt;Rätten till förkortning av arbetstiden&lt;br&gt;gäller till dess bamet har uppnått åtta&lt;br&gt;års ålder eller till den senare tidpunkt&lt;br&gt;då barnet har avslutat det första&lt;br&gt;skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare har rätt till ledighet&lt;br&gt;för vård av barn dels i form av hel&lt;br&gt;ledighet, dels i form av förkortning&lt;br&gt;av arbetstiden till tre fjärdedelar av&lt;br&gt;normal arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till hel ledighet gäller under&lt;br&gt;ett och ett halvt år från barnets&lt;br&gt;födelse. För en arbetstagare som har&lt;br&gt;adopterat ett bam eller tagit emot ett&lt;br&gt;barn i avsikt att adoptera det skall&lt;br&gt;rätten till hel ledighet beräknas så att&lt;br&gt;tidpunkten då arbetstagaren fått bar-&lt;br&gt;net i sin vård jämställs med tid-&lt;br&gt;punkten för barnets födelse. Är det&lt;br&gt;fråga om adoption av andra makens&lt;br&gt;barn eller av eget bam föreligger inte&lt;br&gt;rätt till ledighet utöver vad som&lt;br&gt;skulle ha gällt om adoptionen inte&lt;br&gt;hade ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till förkortning av arbets-&lt;br&gt;tiden och rätten till hel ledighet för&lt;br&gt;adoptivföräldrar upphör att gälla när&lt;br&gt;barnet har uppnått åtta års ålder eller&lt;br&gt;vid den senare tidpunkt då barnet har&lt;br&gt;avslutat det första skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller för arbetstagare som fått&lt;br&gt;bamet i sin vård efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1979:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-01-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr, justitie-&lt;br&gt;rådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Friggebo beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marianne&lt;br&gt;Tejning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf blir ett bam, som inte har fyllt 12 år och som adopteras&lt;br&gt;av svensk medborgare, vid adoptionen svensk medborgare under vissa an-&lt;br&gt;givna förutsättningar. En fråga som här inställer sig men som inte har berörts&lt;br&gt;i remissen är, om det svenska medborgarskapet förvärvas redan i och med att&lt;br&gt;beslutet om adoption meddelas eller först när beslutet vinner laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller svenska adoptionsbeslut ger föräldrabalken inte någon led-&lt;br&gt;ning för bedömningen av den nu väckta frågan. Ett par äldre rättsfall är emel-&lt;br&gt;lertid av intresse, se NJA 1919 s. 474 (beräkning av hemskillnadstid) och&lt;br&gt;SvJT 1926 rf s. TI (verkan av adoptionsbeslut vid bestämmande av arvs-&lt;br&gt;skatt). Ett av Högsta domstolen nyligen avgjort mål angående lagfart (beslut&lt;br&gt;den 5 december 1991, SÖ 515) har också viss beröring med det aktuella&lt;br&gt;spörsmålet. Bland litteraturuttalanden i ämnet kan hänvisas till Walin,&lt;br&gt;Föräldrabalken, 4 uppl. 1986 s. 134 och Malmström, Föräldrarätt, 1956, s.&lt;br&gt;95 not 18. Jfr även t.ex. vad som gäller om förvärv av efternamn vid adop-&lt;br&gt;tion, 2 och 3 §§ namnlagen (1982:670).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt sett ligger det närmast till hands att hävda, att i lagförslaget av-&lt;br&gt;sedd rättsverkan skall anses inträda när beslutet om adoption vinner laga&lt;br&gt;kraft. Vägande ändamålssynpunkter kan emellertid åberopas för att nämnda&lt;br&gt;rättsverkan skall anses inträda redan vid tidpunkten för adoptionsbeslutet un-&lt;br&gt;der förutsättning att det vinner laga kraft. Något hinder mot detta senare syn-&lt;br&gt;sätt, enligt vilket frågan om nytt medborgarskap hålls öppen under fullföljds-&lt;br&gt;tiden, finner lagrådet inte föreligga. Vad som enligt det remitterade förslaget&lt;br&gt;skall gälla i berörda hänseende bör klargöras under det fortsatta lagstiftnings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård Prop. 1991/92:90&lt;br&gt;av barn, m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.........................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1992 ......5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning......................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund......................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenskt medborgarskap vid adoption....................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Frågans tidigare behandling.....................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 &amp;nbsp;Gällande rätt...............................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 &amp;nbsp;Förmynderskapsutredningens förslag i adoptionsfrågor .. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av bam...........9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 &amp;nbsp;Frågans tidigare behandling.....................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 &amp;nbsp;Gällande rätt.............................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering............................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenskt medborgarskap vid adoption................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byte av medborgarskap i adoptivfamiljer................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Adoptivföräldrars rätt till ledighet för vård av bam.......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag............................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering................................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan.................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut ....................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Sammanfattning ur promemorian (Ds 1991:33) Svenskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgarskap och förbättrad rätt till föräldraledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för adoptivföräldrar............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.......................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande..............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40781, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-02-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:47:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0390</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:47:50</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0390</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__90.pdf</filnamn>
<filstorlek>879377</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om svenskt medborgarskap för adoptivbarn och förbättrad rätt till föräldrarledighet vid adoption</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/40081940-44D8-4ED4-9DB0-A7AF4A54B2BD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SfU12</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SfU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Svenskt medborgarskap m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>