<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230149</hangar_id>
 <dok_id>GF0386</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>86</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:86</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>86</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:11</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändring i reglerna för lagervärdering</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0386/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0386</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0386</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:86&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändring i reglerna för lagervärdering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:86&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ändring i kommunalskattelagens (1928:370)&lt;br&gt;regler för värdering av lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att den värdering av lagret som gjorts i räkenska-&lt;br&gt;perna skall godtas skattemässigt om värderingen inte understiger det&lt;br&gt;lägsta av anskaffningsvärdet eller verkliga värdet. Den nya bestämmelsen&lt;br&gt;är avsedd att tillämpas redan fr.o.m. 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; För skattskyldig som har haft&lt;br&gt;ordnad bokföring skall beräkningen&lt;br&gt;av inkomst ske på grundval av&lt;br&gt;hans bokföring med iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt. Vid inkomstberäkning-&lt;br&gt;en tas hänsyn till in- och utgående&lt;br&gt;lager av varor, däri inbegripet&lt;br&gt;djur, råmaterial, hel- och halv-&lt;br&gt;fabrikat m.m., till pågående arbet-&lt;br&gt;en samt till fordrings- och skuld-&lt;br&gt;poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av utgående lager, pågåen-&lt;br&gt;de arbeten samt fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter bestäms med hänsyn&lt;br&gt;till förhållandena vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång. Som värde av&lt;br&gt;ingående lager, pågående arbeten&lt;br&gt;samt fordrings- och skuldposter tas&lt;br&gt;upp värdet av närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsårs utgående lager,&lt;br&gt;pågående arbeten samt fordrings-&lt;br&gt;och skuldposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För skattskyldig som har haft&lt;br&gt;ordnad bokföring skall beräkningen&lt;br&gt;av inkomst ske på grundval av&lt;br&gt;hans bokföring med iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt. Vid inkomstberäkning-&lt;br&gt;en tas hänsyn till in- och utgående&lt;br&gt;lager av varor, däri inbegripet&lt;br&gt;djur, råmaterial, hel- och halv-&lt;br&gt;fabrikat m.m., till pågående arbet-&lt;br&gt;en samt till fordrings- och skuld-&lt;br&gt;poster. Reserv i lager o.d. får&lt;br&gt;beaktas endast vid tillämpning av&lt;br&gt;punkt 2 tredje och fjärde styckena.&lt;br&gt;Värdet av utgående lager, pågåen-&lt;br&gt;de arbeten samt fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter bestäms med hänsyn&lt;br&gt;till förhållandena vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång. Som värde av&lt;br&gt;ingående lager, pågående arbeten&lt;br&gt;samt fordrings- och skuldposter tas&lt;br&gt;upp värdet av närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsårs utgående lager,&lt;br&gt;pågående arbeten samt fordrings-&lt;br&gt;och skuldposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits&lt;br&gt;upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp,&lt;br&gt;som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp,&lt;br&gt;som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras&lt;br&gt;så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag.&lt;br&gt;I de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller&lt;br&gt;fordringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för&lt;br&gt;högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige justering av det&lt;br&gt;bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppenbart att denne — i&lt;br&gt;överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag —&lt;br&gt;genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som skett eller&lt;br&gt;större avsättning enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv än&lt;br&gt;som gjorts skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle&lt;br&gt;framkomma efter justeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Senaste lydelse 1991:1912.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall&lt;br&gt;iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt&lt;br&gt;god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt&lt;br&gt;brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu&lt;br&gt;inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda&lt;br&gt;t.ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat&lt;br&gt;härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna&lt;br&gt;tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst-&lt;br&gt;och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas&lt;br&gt;i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under&lt;br&gt;det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år,&lt;br&gt;på vilket de belöper, i bägge fellen oberoende av om de verkligen har&lt;br&gt;influtit under nämnda år eller inte. A andra sidan bör förskottsvis influtna&lt;br&gt;räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till&lt;br&gt;denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst.&lt;br&gt;Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta&lt;br&gt;åtnjuts för det år då räntan har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av&lt;br&gt;avyttrade varor skall — även om fekturering inte skett — redovisas som&lt;br&gt;fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas&lt;br&gt;under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av&lt;br&gt;köpeskillingen som influtit under samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av&lt;br&gt;fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på&lt;br&gt;hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år&lt;br&gt;beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare&lt;br&gt;år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas&lt;br&gt;i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant&lt;br&gt;sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en&lt;br&gt;förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomst-&lt;br&gt;beräkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighet i annat fell visst år frångått den skattskyldiges bokföring&lt;br&gt;på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast&lt;br&gt;föregående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget&lt;br&gt;kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående&lt;br&gt;tillgångs- och skuldposter som erfordras för att någon intäkt eller utgift&lt;br&gt;inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad på grund av skiftet&lt;br&gt;av tillämpligt inkomstslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsvaran-&lt;br&gt;de tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till&lt;br&gt;näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1-4 mom., 28 §, 29&lt;br&gt;§ 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Tillgångar avsedda för om-&lt;br&gt;sättning eller förbrukning (lager)&lt;br&gt;får inte tas upp till lägre värde än&lt;br&gt;det högsta värde som är tillåtet&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 14 § första&lt;br&gt;och andra styckena bokföringslag-&lt;br&gt;en (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillgångar avsedda för omsätt-&lt;br&gt;ning eller förbrukning (lager) får&lt;br&gt;inte tas upp till lägre värde än det&lt;br&gt;lägsta av anskaffningsvärdet och&lt;br&gt;verkliga värdet. Begreppen anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde och verkligt värde har&lt;br&gt;den innebörd som anges i 13 §&lt;br&gt;andra stycket och 14 § andra styc-&lt;br&gt;ket bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,&lt;br&gt;som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,&lt;br&gt;anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än&lt;br&gt;lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obliga-&lt;br&gt;tioner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent&lt;br&gt;av det samlade anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager&lt;br&gt;får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga&lt;br&gt;produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning&lt;br&gt;som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till&lt;br&gt;ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna&lt;br&gt;saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktions-&lt;br&gt;kostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt&lt;br&gt;dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar&lt;br&gt;enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas&lt;br&gt;endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag&lt;br&gt;på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på&lt;br&gt;rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk&lt;br&gt;avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning&lt;br&gt;(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige&lt;br&gt;visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen&lt;br&gt;understiger det kontraherade priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-&lt;br&gt;eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skatt-&lt;br&gt;skyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får&lt;br&gt;sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skatt-&lt;br&gt;skyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet&lt;br&gt;och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid&lt;br&gt;inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än&lt;br&gt;som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan&lt;br&gt;sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges&lt;br&gt;anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under&lt;br&gt;vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens&lt;br&gt;värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av&lt;br&gt;ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaff-&lt;br&gt;ningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade&lt;br&gt;beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till&lt;br&gt;grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och&lt;br&gt;medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller&lt;br&gt;upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det&lt;br&gt;belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke&lt;br&gt;anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet&lt;br&gt;belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande&lt;br&gt;andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som utgör lager gäller vidare följande. Har aktier&lt;br&gt;erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall som anskaffningsvärde&lt;br&gt;för dessa aktier anses så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i det&lt;br&gt;utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på&lt;br&gt;dessa aktier till följd av utdelningen. Anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådan&lt;br&gt;mottagare som avses i 3 § 7 mom. femte stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, veder-&lt;br&gt;laget anses som anskaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade aktierna&lt;br&gt;anses anskaffade utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering. Om den skattskyldige yrkar det skall dock lagret vid&lt;br&gt;1992 och 1993 års taxeringar värderas med tillämpning av äldre bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av&lt;br&gt;varulager för inkomsttaxeringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av&lt;br&gt;varulager för inkomsttaxeringen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som är bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) skall inventera varje i&lt;br&gt;lagret ingående post av tillgångar&lt;br&gt;avsedda för omsättning eller för-&lt;br&gt;brukning. Vid inventeringen skall&lt;br&gt;upprättas en förteckning som för&lt;br&gt;varje post anger det högsta värde&lt;br&gt;som är tillåtet enligt 14 § första&lt;br&gt;och andra styckena bokförings-&lt;br&gt;lagen. Vid bestämmande av lagrets&lt;br&gt;anskaffningsvärde skall de lagertill-&lt;br&gt;gångar, som ligger kvar i den&lt;br&gt;skattskyldiges lager vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång, anses som de av&lt;br&gt;honom senast anskaffade eller&lt;br&gt;tillverkade. Om den skattskyldige&lt;br&gt;yrkar att lagret skall värderas i&lt;br&gt;enlighet med punkt 2 tredje stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 24 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;anskaffningsvärdet på varje post&lt;br&gt;anges i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som är bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) skall inventera varje i&lt;br&gt;lagret ingående post av tillgångar&lt;br&gt;avsedda för omsättning eller för-&lt;br&gt;brukning. Vid inventeringen skall&lt;br&gt;upprättas en förteckning som för&lt;br&gt;varje post anger det lägsta av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet och verkliga&lt;br&gt;värdet. Begreppen anskaffnings-&lt;br&gt;värde och verkligt värde har den&lt;br&gt;innebörd som anges i 13 § andra&lt;br&gt;stycket och 14 § andra stycket&lt;br&gt;bokföringslagen. Vid bestämmande&lt;br&gt;av lagrets anskaffningsvärde skall&lt;br&gt;de lagertillgångar, som ligger kvar&lt;br&gt;i den skattskyldiges lager vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång, anses som&lt;br&gt;de av honom senast anskaffade&lt;br&gt;eller tillverkade. Om den skattskyl-&lt;br&gt;dige yrkar att lagret skall värderas&lt;br&gt;i enlighet med punkt 2 tredje styc-&lt;br&gt;ket av anvisningarna till 24 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;anskaffningsvärdet på varje post&lt;br&gt;anges i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lagertillgångar-&lt;br&gt;na vid inventeringstillfallet kunna korrigeras på ett tillfredsställande sätt&lt;br&gt;med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års taxering. De äldre föreskrifterna får tillämpas vid 1992 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års taxeringar om den skattskyldige vid samma taxering yrkar i&lt;br&gt;enlighet med ikraftträdandebestämmelsema till lagen (1992:000) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370) att lagret skall värderas med&lt;br&gt;tillämpning av äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1432.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändring i reglerna för&lt;br&gt;lagervärdering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen (prop. 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650) in-&lt;br&gt;fördes en ny lagervärderingsregel i punkt 2 första stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV) har i en framställning till finansdepartementet (dnr 3907/91)&lt;br&gt;redovisat hur verket anser att bestämmelsen skall tolkas. Det skatte-&lt;br&gt;rättsliga anskaffningsvärdet för ett lager skall enligt RSV vara det maxi-&lt;br&gt;mala anskaffningsvärde som bokföringslagen (1976:125), BFL, och god&lt;br&gt;redovisningssed medger. RSV har samtidigt framhållit att en sådan tolk-&lt;br&gt;ning ger olämpliga effekter såväl civilrättsligt som skatterättsligt.&lt;br&gt;Framställningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;br&gt;Remissyttranden över framställningen har lämnats av Bokföringsnämnden&lt;br&gt;(BFN) samt av Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade Reviso-&lt;br&gt;rer FAR, Företagarnas riksorganisation, Svenska Revisorsamfundet SRS,&lt;br&gt;Sveriges industriförbund och Sveriges redovisningskonsulters förbund i&lt;br&gt;ett gemensamt yttrande. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att redovisa förslag till ändring i lagervär-&lt;br&gt;deringsreglema i punkt 1 första stycket och punkt 2 första stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § KL. Vidare görs en konsekvensändring i 1 §&lt;br&gt;lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 februari 1992 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med anled-&lt;br&gt;ning av vad jag nu redogjort för. Förslaget bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3. Jag åter-&lt;br&gt;kommer till lagrådets synpunkter i avsnitt 3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Lagervärderingsregler t.o.m. 1991 års taxering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om den skattemässiga lagervärderingen fanns t.o.m. 1991&lt;br&gt;års taxering i punkt 2 av anvisningarna till 41 § KL. Huvudregeln inne-&lt;br&gt;bar att den i räkenskaperna gjorda värderingen skulle godtas vid beskatt-&lt;br&gt;ningen om nedskrivning inte skett med större belopp än 50 % av lagrets&lt;br&gt;anskaffningsvärde eller av återanskaffningsvärdet om detta var lägre på&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om beskattningsår som avslutats före den 31 december 1989&lt;br&gt;fick nedskrivning av lagret ske med högst 50 % av det lägsta av anskaff-&lt;br&gt;nings- och återanskaffningsvärdet. För aktiebolag med beskattningsår som&lt;br&gt;slutat den 31 december 1989 eller senare fick nedskrivning av lager göras&lt;br&gt;med 40 % vid 1990 och 1991 års taxeringar enligt lagen (1989:1021) om&lt;br&gt;särskilda regler för nedskrivning av lager m.m. (prop. 1989/90:50,&lt;br&gt;SkUlO, SFS 1989:1021). Om avdrag gjorts för avsättning till resultat-&lt;br&gt;utjämningsfond begränsades nedskrivningen till högst 35 % av samma&lt;br&gt;värde. Utöver huvudregeln fanns det ytterligare lagervärderingsregler,&lt;br&gt;nämligen supplementärregel I och II samt en regel för prisfällsrisk.&lt;br&gt;Supplementärregel I syftade till att ge företagen en möjlighet att vid en&lt;br&gt;lagerminskning behålla en uppbyggd lagerreserv. Tekniskt gjordes detta&lt;br&gt;genom att värderingen av lagret fick grundas på genomsnittsvärdet för&lt;br&gt;lagret de två senaste åren. Supplementärregel II innebar att s.k. rå- och&lt;br&gt;stapelvaror fick tas upp till 70 % av det lägsta marknadspriset för varor-&lt;br&gt;na under de närmast föregående nio beskattningsåren. Denna supple-&lt;br&gt;mentärregel omfattade varor som regelmässigt svänger kraftigt i pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om nedskrivning syftade främst till att ge företagen en möjlig-&lt;br&gt;het till konsolidering och resultatutjämning. Rätten till nedskrivning&lt;br&gt;minskade också problemen med beskattning av vinster på grund av att&lt;br&gt;lagret stigit i värde. Det belopp med vilket lagret skrivits ned redovisades&lt;br&gt;i räkenskaperna i princip öppet som en lagerreserv. Före nedskrivning&lt;br&gt;fick ett schablonmässigt avdrag göras med 5 %. Större inkuransavdrag&lt;br&gt;tilläts om det fanns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Skattereformens lagervärderingsregel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) föreslog i sitt&lt;br&gt;betänkande (SOU 1989:34, Reformerad företagsbeskattning) att BFL:s&lt;br&gt;regler för värdering av lager skulle ligga till grund för värderingen även&lt;br&gt;vid beskattningen. URF föreslog också en regel som innebar att lagret&lt;br&gt;alternativt fick värderas till 95 % av det totala anskaffningsvärdet.&lt;br&gt;Remissinstanserna var positiva till att lagervärderingsregeln knöts till&lt;br&gt;bestämmelserna i BFL. Några organisationer förde fram önskemål om&lt;br&gt;förmånligare regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen togs de båda supplementärreglema bort. Även&lt;br&gt;den generella bestämmelsen om nedskrivning för prisfallsrisk togs bort.&lt;br&gt;Ett avgörande skäl för det sistnämnda var att det inte fanns någon mot-&lt;br&gt;svarande regel i BFL. Något krav på att i vissa fall värdera lager under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägsta värdet finns inte där. Det anfördes att utgångspunkten borde vara&lt;br&gt;att man i ett basbreddat system med låg skattesats inte skall ge möjlighet&lt;br&gt;till en mer försiktig värdering än som föreskrivs i BFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen av lager och andra omsättningstillgångar regleras i 14 §&lt;br&gt;BFL. Bestämmelserna innebär att lagret skall värderas till högst det&lt;br&gt;lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde — lägsta värdets princip.&lt;br&gt;Som verkligt värde anses nettoförsäljningsvärdet. Om anledning finns får&lt;br&gt;verkliga värdet bestämmas som återanskaffningsvärdet efter avdrag för&lt;br&gt;inkurans. Vidare gäller att en värdering över anskaffningsvärdet får ske&lt;br&gt;i speciella fall. Enligt 13 § andra stycket BFL anses som en tillgångs&lt;br&gt;anskaffningsvärde utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Som åter-&lt;br&gt;anskaffningsvärde anses motsvarande utgift om anskaffning skulle ske&lt;br&gt;vid räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagändringar som skattereformen medförde togs in i punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § KL. I första stycket anges att lager inte får tas&lt;br&gt;upp till lägre värde än det högsta värde som är tillåtet enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 14 § första och andra styckena BFL. I 14 § BFL föreskrivs,&lt;br&gt;som nyss nämnts, bl.a. att omsättningstillgångar får tas upp till högst det&lt;br&gt;lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur anskaffningsvärdet skatterättsligt skall bestämmas har&lt;br&gt;föranlett väsentligt skilda bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som har förorsakat problem är att begreppet anskaffningsvärde i&lt;br&gt;BFL inte är entydigt. Begreppet preciseras inte i lagen vilket är naturligt&lt;br&gt;eftersom den i betydande utsträckning har karaktär av en ramlag. Preci-&lt;br&gt;sering av lagen sker bl.a. genom att bokföringen skall ske enligt god&lt;br&gt;redovisningssed, dvs. en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt&lt;br&gt;representativ krets bokföringsskyldiga och genom uttalanden av olika&lt;br&gt;normbildande organ. Av FAR:s rekommendationer för varulagervärde-&lt;br&gt;ring av egentillverkade hel- och halvfabrikat framgår att anskaffnings-&lt;br&gt;värdet kan bestämmas inom ett visst intervall. Vissa kostnader skall&lt;br&gt;räknas in i anskaffningsvärdet medan andra kostnader kan, bör eller får&lt;br&gt;räknas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att bestämma en tillgångs verkliga värde överensstämmer&lt;br&gt;den skatterättsliga definitionen med den civilrättsliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ändring i reglerna för lagervärdering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen på ett&lt;br&gt;lager skall användas vid beskattningen. Lager får dock enligt&lt;br&gt;huvudregeln inte värderas till lägre värde än det lägsta av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet och verkliga värdet. Begreppen anskaffningsvärde och&lt;br&gt;verkligt värde har den innebörd som anges i 13 § andra stycket och&lt;br&gt;14 § andra stycket BFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall inte tas till lagerreserv i vidare mån än vad som kan&lt;br&gt;följa av att lagret värderas till 97 % av det samlade anskaffnings-&lt;br&gt;värdet eller, såvitt gäller djur i jordbruk och renskötsel, 85 % av&lt;br&gt;produktionskostnaden eller annat tillåtet värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna skall gälla fr.o.m. 1992 års taxering. Om&lt;br&gt;den skattskyldige yrkar det skall dock lagret värderas med tillämp-&lt;br&gt;ning av äldre föreskrifter vid 1992 och 1993 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om inventering av varulager för inkomsttaxeringen anpassas&lt;br&gt;till de nya bestämmelserna om lagervärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker RSV:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med lager avses i skattesammanhang till-&lt;br&gt;gångar som är avsedda för omsättning eller förbrukning. Lager beskattas&lt;br&gt;enligt bokföringsmässiga grunder. Vinst på lagret tas fram till beskattning&lt;br&gt;när de inköpta tillgångarna eller de förädlade produkterna säljs. Vinsten&lt;br&gt;utgörs av skillnaden mellan vad som erhållits vid försäljningen och lager-&lt;br&gt;värdet av de sålda varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 första stycket av anvisningarna till 24 § KL följer att för&lt;br&gt;skattskyldig som haft ordnad bokföring det bokförda värdet på lagret i&lt;br&gt;princip skall användas vid beskattningen. Enligt punkt 2 får lagret dock&lt;br&gt;inte tas upp till lägre värde än det högsta värde som är tillåtet enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 14 § första och andra styckena BFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till finansdepartementet har RSV redovisat sin uppfatt-&lt;br&gt;ning om hur regeln i punkt 2 första stycket av anvisningarna till 24 § KL&lt;br&gt;skall tolkas. Samtidigt har verket framhållit att effekterna av en sådan&lt;br&gt;tolkning blir olämpliga både från civilrättslig och skatterättslig synpunkt.&lt;br&gt;Enligt RSV skall utgifter som civilrättsligt får räknas in i anskaffnings-&lt;br&gt;värdet räknas in i det lägsta skatterättsligt tillåtna värdet. En konsekvens&lt;br&gt;av detta synsätt blir att ett företag skatterättsligt måste redovisa det&lt;br&gt;civilrättsligt maximala värdet även om företaget i sin redovisning — i&lt;br&gt;enlighet med civilrättsliga regler — har angett ett lägre värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s bedömning är att en sammankoppling av de civilrättsliga och&lt;br&gt;skatterättsliga reglerna fungerar bäst om skattereglerna utformas så att det&lt;br&gt;värde som åsätts en tillgång enligt BFL:s principer normalt skall kunna&lt;br&gt;användas vid beskattningen. Verket föreslår att den värdesättning som&lt;br&gt;görs i bokföringen med iakttagande av god redovisningssed bör godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra har hävdat att skatteregeln inte syftar längre än till att markera Prop. 1991/92:86&lt;br&gt;att den skattemässiga värderingen skall knyta an till lägsta värdets princip&lt;br&gt;enligt BFL. Enligt den tolkningen är det fråga om att vid beskattningen&lt;br&gt;välja mellan två värden och inte om att maximera ett värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Den nya företagsbeskattningen&lt;br&gt;bygger på principen en låg skattesats och begränsade reserveringsmöj-&lt;br&gt;ligheter. Ett viktigt led i begränsningen av reserveringsmöjlighetema var&lt;br&gt;ändringen av lagervärderingsreglema. Den fråga som nu har aktualiserats&lt;br&gt;gäller den närmare utformningen av lagervärderingsregeln i punkt 2&lt;br&gt;första stycket av anvisningarna till 24 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen har i KL:s lagervärderingsregel gjorts en direkt&lt;br&gt;knytning till BFL:s regler. Den förändringen gjordes utan att man när-&lt;br&gt;mare övervägde den större frågan om sambandet mellan redovisning och&lt;br&gt;beskattning (jfr prop. 1989/90:110 s. 517). Därefter har regeringen be-&lt;br&gt;slutat tillkalla en kommitté som skall göra en översyn av redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen (Dir. 1991:71). Enligt direktiven skall kommittén bl.a.&lt;br&gt;utreda om det finns anledning att ompröva sambandet mellan redovisning&lt;br&gt;och beskattning. Det arbetet kommer alltså även att omfatta lagervärde-&lt;br&gt;ringsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utformning som lagervärderingsregeln i punkt 2 första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 24 § KL har fått genom skattereformen har&lt;br&gt;kritiserats av RSV från bl.a. praktiska utgångspunkter. Tillämpningen&lt;br&gt;kommer enligt verkets uppfattning att bli onödigt komplicerad. En ut-&lt;br&gt;veckling kan förutses där skattemyndigheter och företag i många fäll&lt;br&gt;skulle vara oense om vilken värdering som borde godtas skattemässigt.&lt;br&gt;RSV har därför föreslagit att lagervärderingsregeln ändras. Förslaget har&lt;br&gt;tillstyrkts av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att lagervärderingsregelns nuvarande utform-&lt;br&gt;ning sannolikt skulle komma att leda till tillämpningsproblem i en om-&lt;br&gt;fattning som inte är acceptabel. Enligt min mening är det därför rimligt&lt;br&gt;att — i avvaktan på översynen av sambandet mellan redovisning och be-&lt;br&gt;skattning — försöka begränsa dessa svårigheter. En ändring av lagervär-&lt;br&gt;deringsregeln bör därför göras på grundval av RSV:s förslag. Bestäm-&lt;br&gt;melserna bör i enlighet härmed knyta an till lägsta värdets princip på så&lt;br&gt;sätt att värderingen av lagret i redovisningen godtas vid beskattningen om&lt;br&gt;värdet inte är lägre än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte haft något att erinra mot en sådan lösning. Enligt&lt;br&gt;lagrådet väcker förslaget emellertid vissa ytterligare frågor. Det bör bl.a.&lt;br&gt;klart framgå i vad mån den skattemässiga bedömningen påverkas av det&lt;br&gt;sätt varpå lagret redovisas i den skattskyldiges bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den delen vill jag anföra följande. Av punkt 1 första stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § KL följer, som tidigare nämnts, att den skatt-&lt;br&gt;skyldiges bokföring i princip är utgångspunkt vid inkomstberäkningen.&lt;br&gt;Detta gäller även vid lagervärdering enligt punkt 2 av anvisningarna.&lt;br&gt;Förslaget att anknyta bestämmelserna i första stycket till lägsta värdets&lt;br&gt;princip innebär att man vid beskattningen skulle godta det värde som&lt;br&gt;lagret åsatts i räkenskaperna så länge värdet inte understiger en värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med lägsta värdets princip. Om — för att använda exemplet i Prop. 1991/92:86&lt;br&gt;lagrådets yttrande — värdet på den skattskyldiges lager beräknat enligt&lt;br&gt;lägsta värdets princip ligger inom intervallet 90—100 skulle varje värde&lt;br&gt;som uppgår till minst 90 kunna accepteras vid taxeringen. Det skulle där-&lt;br&gt;emot inte vara tillåtet att ta upp lagret till 100 i bokföringen men till ett&lt;br&gt;lägre belopp vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmelse mellan bokföringen och beskattningen skulle före-&lt;br&gt;ligga även om den skattskyldige väljer att redovisa skillnaden mellan det&lt;br&gt;absolut högsta värdet på lagret som är förenligt med lägsta värdets&lt;br&gt;princip (i exemplet 100) och motsvarande lägsta värde (i exemplet 90)&lt;br&gt;som en lagerreserv. I ett sådant fall måste ställning tas till om beskatt-&lt;br&gt;ningen bör baseras på den skattskyldiges egentliga värdering av lagret&lt;br&gt;(100) eller på det värde varmed lagret faktiskt tagits upp i bokföringen&lt;br&gt;(90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den föreslagna ändringen av lagervärderingsregeln är att&lt;br&gt;undvika en utveckling där skattemyndigheter och företag i många fäll är&lt;br&gt;oense om vilken värdering av lagret som bör godtas skattemässigt. Det&lt;br&gt;skulle — som lagrådet framhållit — vålla problem i det praktiska tax-&lt;br&gt;eringsarbetet om hänsyn behöver tas till lagerreserver vid den skatte-&lt;br&gt;mässiga värderingen. Bl.a. med hänsyn härtill bör man vid beskattningen&lt;br&gt;bortse från eventuella lagerreserver. En ändring bör därför göras i punkt&lt;br&gt;1 av anvisningarna till 24 § KL. Förslaget innebär alltså — så långt — att&lt;br&gt;man vid den skattemässiga värderingen av lager inte skall ta hänsyn till&lt;br&gt;lagerreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som uppkommer är om förslaget att inte ta hänsyn till lager-&lt;br&gt;reserv bör få genomslag i annat fäll än vid tillämpning av anvisnings-&lt;br&gt;punktens första stycke. Vad bör gälla i fråga om den schablonmässiga&lt;br&gt;värderingsregeln i tredje stycket (altemativregeln) och bestämmelserna&lt;br&gt;om värdering av lager av djur i jordbruk och renskötsel i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt altemativregeln får — utan hinder av vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket — annat varulager än bl.a. fästigheter och värdepapper tas upp till&lt;br&gt;lägst 97 % av det samlade anskaffningsvärdet. Det torde innebära att ett&lt;br&gt;lager skattemässigt kan värderas till 97 % av ett anskaffningsvärde — be-&lt;br&gt;räknat enligt vad som godtas i redovisningen — på exempelvis 100, dvs.&lt;br&gt;97, även om det lägsta värdet är 98 och skillnaden 1 tagits upp som en&lt;br&gt;lagerreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att inte ta hänsyn till lagerreserver skulle leda till att den&lt;br&gt;schablonmässiga värderingen enligt altemativregeln skulle godtas endast&lt;br&gt;om värdet inte är lägre än vad som följer av en värdering enligt lägsta&lt;br&gt;värdets princip. I exemplet skulle 98 godtas vid beskattningen (men inte&lt;br&gt;något lägre värde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan lösning skulle ansluta till uppfattningen i skattereformen att&lt;br&gt;reserver i lager i princip inte bör tillåtas. En konsekvens skulle vara att&lt;br&gt;möjligheten att utnyttja altemativregeln förloras om företaget på till-&lt;br&gt;gångssidan i redovisningen tar upp lagret till ett högre värde än 97 %&lt;br&gt;av anskaffningsvärdet. Detta skulle kunna ge ett från redovisningssyn-&lt;br&gt;punkt diskutabelt incitament att i vissa situationer inte öppet på skuld-&lt;br&gt;sidan redovisa en lagerreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annan möjlighet skulle kunna vara att utforma altemativregeln som Prop. 1991/92:86&lt;br&gt;en särskild skattemässig värderingsregel. Innebörden skulle vara att man&lt;br&gt;vid beskattningen godtar 97 % av det samlade anskaffningsvärdet även&lt;br&gt;om lagret tagits upp till ett högre värde i bokföringen. Inte heller ett&lt;br&gt;sådant förslag är invändningsfritt. Bl.a. kommer man in på den större&lt;br&gt;frågan om sambandet mellan redovisning och beskattning. Som tidigare&lt;br&gt;nämnts ingår den frågan i redovisningskommitténs uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomgång av olika metoder för att anpassa altemativregeln till&lt;br&gt;den föreslagna ändringen av första stycket som varit möjlig i lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet visar svårigheterna att finna en alltigenom tillfredsställande&lt;br&gt;lösning. Övervägande skäl talar enligt min mening för att även i fråga&lt;br&gt;om tredje stycket upprätthålla en överensstämmelse mellan redovisning-&lt;br&gt;en och beskattningen med den skillnaden att hänsyn tas till lagerreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär bl.a. att om anskaffningsvärdet för en tillgångspost ligger&lt;br&gt;inom intervallet 90-100 kan varje värde som uppgår till lägst 97 % av&lt;br&gt;något av värdena i detta intervall accepteras vid beskattningen. Själv-&lt;br&gt;fallet får inte en lagerreserv grundas på ett lägre värde i intervallet än det&lt;br&gt;värde som legat till grund för beräkningen av lägsta värdet i redovis-&lt;br&gt;ningen. Uppgift om anskaffningsvärdet för varje tillgångspost skall anges&lt;br&gt;i den skattskyldiges inventarieförteckning om denne yrkar att lagret skall&lt;br&gt;värderas enligt altemativregeln (1 § första stycket lagen om inventering&lt;br&gt;av varulager för inkomsttaxeringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att ett lager av djur i jordbruk och renskötsel inte&lt;br&gt;får tas upp till lägre belopp än 85 % av den genomsnittliga produktions-&lt;br&gt;kostnaden eller, om föreskrifter för beräkning av produktionskostnad&lt;br&gt;inte har fastställts, av anskaffningsvärdet eller allmänna saluvärdet. Även&lt;br&gt;vid tillämpning av denna bestämmelse bör ett undantag från avdragsför-&lt;br&gt;budet för lagerreserver göras. I detta fäll kan alltså den skattskyldige&lt;br&gt;värdera lagret till exempelvis 100 på tillgångssidan och ta upp en lager-&lt;br&gt;reserv på 15. Det bokförda värdet, 85, bör därvid accepteras vid beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagervärderingsregeln i punkt 2 första stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 24 § KL skall tillämpas första gången vid 1992 års taxering.&lt;br&gt;Enligt min mening bör de föreslagna ändringarna få tillämpas redan vid&lt;br&gt;denna taxering. Inte minst starka praktiska skäl talar för en sådan åtgärd.&lt;br&gt;Jag vill erinra om att de föreslagna ändringarna inte annat än i undan-&lt;br&gt;tagsfall bör kunna leda till högre skatteuttag för de skattskyldiga. Det kan&lt;br&gt;dock, med hänsyn till de föreslagna reglerna om lagerreserv, inte&lt;br&gt;uteslutas att ett högre skatteuttag kan komma i fråga. Om en skattskyldig&lt;br&gt;yrkar det bör därför nu gällande regler få tillämpas. Ett sådant förfarings-&lt;br&gt;sätt har tillämpats flera gånger tidigare, senast i SFS 1991:1855 (prop.&lt;br&gt;1991/92:54, SkU9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna föranleder en konsekvensändring i lagen om&lt;br&gt;inventering av varulager för inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:86&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för&lt;br&gt;inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande har inhämtats beträffande förslaget under punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lagförslaget under punkten 2 är av sådan beskaffenhet att lagrådets&lt;br&gt;yttrande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Kommunalskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra att vid taxeringen lagerreserver inte beaktas i vidare mån&lt;br&gt;än vad som behövs för att tillämpa punkt 2 tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;har en ändring gjorts i anvisningspunktens första stycke. Ändringen har&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunktens första stycke har ändrats. Enligt förslaget knyts den&lt;br&gt;skatterättsliga lagervärderingsregeln till det värde som den skattskyldige&lt;br&gt;redovisar i räkenskaperna. Härmed avses i princip det värde som anges&lt;br&gt;vid posten för varulager i balansräkningen. Lagret får dock vid beskatt-&lt;br&gt;ningen inte värderas till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;och verkliga värdet. Under förutsättning att ett företag har beräknat&lt;br&gt;värdet på sitt lager i enlighet med BFL:s bestämmelser och med beaktan-&lt;br&gt;de av god redovisningssed skall således värdet godtas vid beskattningen.&lt;br&gt;Skattemyndigheten är självfallet oförhindrad att frångå ett lagervärde som&lt;br&gt;inte beräknats enligt BFL och god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Lagen om inventering av varulager för&lt;br&gt;inkomsttaxeringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av ändringarna i KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för&lt;br&gt;inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteförvaltningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991-10-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dnr 20602-91/D37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anhållan om ändring av punkt 2 första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;24 § kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln för lagervärdering framgår av punkt 2 första stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370), KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lyder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte&lt;br&gt;tas upp till lägre värde än det högsta värde som är tillåtet enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 14 § första och andra styckena bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bokföringslagen skall god redovisningssed iakttas.&lt;br&gt;Vid beräkning av anskaffningsvärdet godtas från civilrättslig synpunkt att&lt;br&gt;anskaffningsvärdet fastställs inom ett visst intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att lagrummet anger värderingsprincipen på ett tydligt sätt.&lt;br&gt;Kostnader som civilrättsligt/dr inräknas i anskaffningsvärdet skall räknas&lt;br&gt;in i det lägsta skatterättsligt tillåtna värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har tidigare meddelat sin uppfattning i frågan till diverse bransch-&lt;br&gt;organ o d (se bilaga 1) (bilagorna uteslutna här). Synpunkter har kommit&lt;br&gt;in (se bilaga 2—4). Man påpekar bl a tillämpningssvårigheter som skulle&lt;br&gt;uppkomma vid en tolkning av huvudregeln för lagervärdering i enlighet&lt;br&gt;med RSVs uppfattning. I tolkningsfrågan menar Industriförbundet m fl&lt;br&gt;(bilaga 2) att det i förarbetena finns vissa uttalanden till stöd för en arman&lt;br&gt;tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSVs uppfattning är emellertid dessa uttalanden av så allmän&lt;br&gt;karaktär att de inte kan ge tillräckligt stöd för en annan tolkning än den&lt;br&gt;som klart framgår av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av en sådan tolkning blir emellertid olämpliga, både från&lt;br&gt;civilrättslig och skatterättslig synpunkt. Anknytningen av de skatte-&lt;br&gt;rättsliga reglerna till de civilrättsliga reglerna innebär, i fråga om vär-&lt;br&gt;dering av tillgångar, att regler som syftar till att sätta ett &amp;quot;golv&amp;quot; för&lt;br&gt;värderingen (skattereglerna) skall förenas med &amp;quot;tak-&amp;quot;regler (bokförings-&lt;br&gt;reglema). En sådan sammankoppling fungerar enligt RSVs uppfattning&lt;br&gt;smidigast om skattereglerna utformas så att det värde som åsätts en&lt;br&gt;tillgång efter bokföringslagens principer normalt skall kunna användas&lt;br&gt;vid beskattningen. Skatteregeln bör därför knytas till det högsta av de två&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjliga värdena enligt bokföringslagen: anskaffningsvärdet och det&lt;br&gt;verkliga värdet, och inte till det över huvud taget högsta möjliga värdet&lt;br&gt;enligt bokföringslagens regler. Principerna för åsättande av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde resp verkligt värde bör därvid inte fixeras i skattelagstift-&lt;br&gt;ningen utan följa den värdesättning som görs i bokföringen med iakt-&lt;br&gt;tagande av god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV förslår att regeln i punkt 2 första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;24 § KL utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte&lt;br&gt;tas upp till lägre värde än anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet&lt;br&gt;är lägre än anskaffningsvärdet får dock tillgången tas upp till lägst&lt;br&gt;detta värde. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den&lt;br&gt;innebörd som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativt kan regeln utformas enl nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte&lt;br&gt;tas upp till lägre värde än det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och&lt;br&gt;verkliga värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har&lt;br&gt;den innebörd som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. I det&lt;br&gt;slutliga beslutet har också deltagit skattechefen Bodil Hulgaard, skatte-&lt;br&gt;direktörema Sune E Jansson, föredragande, och Birgitta Ekberg&lt;br&gt;Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Nilsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sune E Jansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 24 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 24 §&lt;br&gt;2.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Tillgångar avsedda för om-&lt;br&gt;sättning eller förbrukning (lager)&lt;br&gt;får inte tas upp till lägre värde än&lt;br&gt;det högsta värde som är tillåtet&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 14 § första&lt;br&gt;och andra styckena bolföringsla-&lt;br&gt;gen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillgångar avsedda för om-&lt;br&gt;sättning eller förbrukning (lager)&lt;br&gt;får inte tas upp till lägre värde än&lt;br&gt;det lägsta av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;och verkliga värdet. Begreppen an-&lt;br&gt;skaffningsvärde och verkligt värde&lt;br&gt;har den innebörd som anges i 13 §&lt;br&gt;andra stycket och 14 § andra&lt;br&gt;stycket bokförings lagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,&lt;br&gt;som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång,&lt;br&gt;anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än&lt;br&gt;lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligatio-&lt;br&gt;ner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent&lt;br&gt;av det samlade anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager&lt;br&gt;får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga&lt;br&gt;produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning&lt;br&gt;som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till&lt;br&gt;ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna&lt;br&gt;saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produk-&lt;br&gt;tionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om&lt;br&gt;särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det&lt;br&gt;lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar&lt;br&gt;enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas&lt;br&gt;endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag&lt;br&gt;på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på&lt;br&gt;rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk&lt;br&gt;avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning&lt;br&gt;(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige&lt;br&gt;visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen&lt;br&gt;understiger det kontraherade priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-&lt;br&gt;eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan&lt;br&gt;skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt&lt;br&gt;och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får&lt;br&gt;sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skatt-&lt;br&gt;skyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet&lt;br&gt;och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid&lt;br&gt;inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än&lt;br&gt;som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan&lt;br&gt;sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges&lt;br&gt;anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under&lt;br&gt;vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens&lt;br&gt;värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av&lt;br&gt;ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges an-&lt;br&gt;skaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det&lt;br&gt;utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas&lt;br&gt;och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller&lt;br&gt;upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det&lt;br&gt;belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke&lt;br&gt;anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet&lt;br&gt;belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande&lt;br&gt;andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som utgör lager gäller vidare följande. Har aktier&lt;br&gt;erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall som anskaffningsvärde för&lt;br&gt;dessa aktier anses så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i det&lt;br&gt;utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på&lt;br&gt;dessa aktier till följd av utdelningen. Anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådan&lt;br&gt;mottagare som avses i 3 § 7 mom. femte stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, veder-&lt;br&gt;laget anses som anskaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade aktierna&lt;br&gt;anses anskaffade utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Den nya lydelsen av första&lt;br&gt;stycket tillämpas första gången vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;LAGRÅDET&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-02-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Wibble beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars&lt;br&gt;Svensson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås en ändring i punkt 2 första stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 24 § kommunalskattelagen (1928:370, KL). I lagrummets nuvarande&lt;br&gt;lydelse föreskrivs att tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning&lt;br&gt;(lager) inte får tas upp till lägre värde än det högsta värde som är tillåtet&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 14 § första och andra styckena bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125, BFL). Enligt förslaget får lagret inte tas upp till lägre värde&lt;br&gt;än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Begreppen&lt;br&gt;anskaffningsvärde och verkligt värde skall därvid ha den innebörd som&lt;br&gt;anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket BFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås enligt 13 § andra stycket&lt;br&gt;BFL utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Av 14 § andra stycket&lt;br&gt;BFL framgår att en omsättningstillgångs verkiga värde normalt skall&lt;br&gt;anses motsvara försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljnings-&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § första stycket BFL gäller som huvudregel att en omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång inte får tas upp till högre belopp än det lägsta av an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen (lägsta värdets&lt;br&gt;princip). Något hinder mot att omsättningstillgångar bokförs till ett lägre&lt;br&gt;belopp än vad som följer av lägsta värdets princip föreligger inte. Om ett&lt;br&gt;varulager tas upp till ett sådant lägre värde skall dock enligt 14 § tredje&lt;br&gt;stycket BFL skillnaden tas upp som lagerreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anges i remissprotokollet är begreppet anskaffningsvärde i BFL&lt;br&gt;inte entydigt. Vissa utgifter — t.ex. direkta utgifter för arbete och&lt;br&gt;material — skall räknas in i anskaffningsvärdet medan andra utgifter kan,&lt;br&gt;bör eller får räknas in. Som exempel på utgifter som kan men i allmänhet&lt;br&gt;inte brukar beaktas vid lagervärderingen kan nämnas ränteutgifter samt&lt;br&gt;utgifter för forskning och utveckling. I remissen uttalas mot denna&lt;br&gt;bakgrund att anskaffningsvärdet inte går att bestämma till ett exakt&lt;br&gt;belopp. Varje värde som faller inom ett visst intervall kan alltså utgöra&lt;br&gt;ett godtagbart anskaffningsvärde enligt BFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget innebär, som nämnts i det föregående, att&lt;br&gt;ett varulager i skattehänseende inte får tas upp till lägre värde än vad&lt;br&gt;som följer av lägsta värdets princip. Till skillnad från vad som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagrummets nuvarande lydelse skall sålunda inte bara det högsta&lt;br&gt;värde som är förenligt med lägsta värdets princip utan varje värde som&lt;br&gt;är förenligt med denna princip godtas vid taxeringen. Om — för att&lt;br&gt;belysa förslaget med ett enkelt sifferexempel — värdet på den skattskyl-&lt;br&gt;diges lager beräknat enligt lägsta värdets princip ligger inom intervallet&lt;br&gt;90-100, måste med tillämpning av lagrummets nu gällande lydelse lagret&lt;br&gt;skattemässigt tas upp till minst 100. Den i remissen föreslagna ändringen&lt;br&gt;innebär att varje värde som uppgår till minst 90 kan accepteras vid&lt;br&gt;taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inget att erinra mot att den värdering av ett varulager som&lt;br&gt;skall ligga till grund för taxeringen baseras på lägsta värdets princip.&lt;br&gt;Enligt lagrådets mening kan emellertid den föreslagna lagtexten ge&lt;br&gt;upphov till vissa tolkningsproblem. Det framstår exempelvis som oklart&lt;br&gt;i vad mån den skattemässiga bedömningen påverkas av det sätt varpå&lt;br&gt;lagret redovisas i den skattskyldiges bokföring. Lagrådet får i denna del&lt;br&gt;anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom lagtexten utformats kan den föreslagna värderingsregeln i första&lt;br&gt;stycket av den aktuella anvisningspunkten ges den innebörden att en&lt;br&gt;lagervärdering, som inte medför lägre värde än vad som följer av lägsta&lt;br&gt;värdets princip, obetingat skall godtas vid beskattningen. För att anknyta&lt;br&gt;till det tidigare nämnda exemplet skulle således — oberoende av hur&lt;br&gt;lagret redovisas i bokföringen — varje värde mellan 90 och 100 kunna&lt;br&gt;ligga till grund för taxeringen. En sådan tillämpning är emellertid inte&lt;br&gt;åsyftad. Som framhålls i remissprotokollet är det nämligen nödvändigt att&lt;br&gt;vid tillämpning av den föreslagna värderingsregeln beakta innehållet i&lt;br&gt;punkt 1 första stycket av anvisningarna till 24 § KL. Av intresse i detta&lt;br&gt;sammanhang är främst första meningen i nämnda stycket vari föreskrivs&lt;br&gt;att för &amp;quot;skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av&lt;br&gt;inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna anvisningspunkt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika uppfattningar kan anföras rörande räckvidden hos den citerade&lt;br&gt;bestämmelsen. Lagrådet kan dock för sin del ansluta sig till den i&lt;br&gt;remissen angivna tolkningen enligt vilken den skattskyldiges bokföring&lt;br&gt;i princip är utgångspunkten även vid tillämpning av punkt 2 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 24 § KL. Med detta synsätt blir innebörden av det remit-&lt;br&gt;terade förslaget att det värde varmed varulagret tagits upp i bokföringen&lt;br&gt;skall vara avgörande för taxeringen så länge värdet inte understiger en&lt;br&gt;värdering i enlighet med lägsta värdets princip. Varje värde mellan 90&lt;br&gt;och 100 som den skattskyldige i det nyssnämnda exemplet redovisar i&lt;br&gt;sin bokföring kan alltså också ligga till grund för den skattemässiga&lt;br&gt;inkomstberäkningen. Det är däremot inte tillåtet att ta upp lagret till 100&lt;br&gt;i bokföringen men till ett lägre belopp vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt synes lagförslagets rätta innebörd kunna fastställas med rimlig&lt;br&gt;säkerhet. En mer svårlöst fråga uppkommer dock om den skattskyldige&lt;br&gt;väljer att redovisa skillnaden mellan det absolut högsta värdet på lagret&lt;br&gt;som är förenligt med lägsta värdets princip (i exemplet 100) och&lt;br&gt;motsvarande lägsta värde (i exemplet 90) som en lagerreserv. I ett sådant&lt;br&gt;fall måste ställning tas till om beskattningen skall baseras på den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldiges egentliga värdering av lagret (100) eller på det värde&lt;br&gt;varmed lagret faktiskt tagits upp i bokföringen (90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget synes närmast kunna uppfattas så att det&lt;br&gt;i räkenskaperna angivna anskaffningsvärdet (verkliga värdet) skall utgöra&lt;br&gt;utgångspunkt för beskattningen. Den minskning av det bokförda värdet&lt;br&gt;som beror på avsättning till lagerreserv synes alltså sakna betydelse i&lt;br&gt;skattehänseende. Huruvida lagtexten varit avsedd att tolkas på detta sätt&lt;br&gt;kan inte utläsas av remissprotokollet. Det ankommer inte på lagrådet att&lt;br&gt;uttala sig om lämpligheten av att vid den skattemässiga lagervärderingen&lt;br&gt;medge avdrag för avsättningar till lagerreserv av nu aktuellt slag. Befaras&lt;br&gt;kan dock att en sådan avdragsrätt kommer att vålla problem i det prak-&lt;br&gt;tiska taxeringsarbetet. Med hänsyn till lagervärderingsreglemas stora eko-&lt;br&gt;nomiska betydelse är det angeläget att nu berörda frågor klarläggs under&lt;br&gt;lagstiftningsärendets fortsatta handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill till sist anmärka att den lösning som väljs vad gäller&lt;br&gt;hänsynstagande till eventuell lagerreserv vid tillämpning av den föreslag-&lt;br&gt;na värderingsregeln i första stycket kan få betydelse vid tillämpning av&lt;br&gt;anvisningspunktens tredje stycke. Enligt tredje stycket får — utan hinder&lt;br&gt;av vad som sägs i första stycket — annat varulager än bl.a. fastigheter&lt;br&gt;och värdepapper tas upp till lägst 97 procent av lagrets samlade&lt;br&gt;anskaffningsvärde. Även här uppkommer frågan om en skattemässig&lt;br&gt;nedvärdering till 97 procent av anskaffningsvärdet förutsätter att en&lt;br&gt;motsvarande nedvärdering görs i bokföringen. Kan med andra ord lagret&lt;br&gt;värderas till 100 i räkenskaperna (ingen lagerreserv) samtidigt som den&lt;br&gt;skattemässiga inkomstberäkningen med stöd av tredje stycket grundas på&lt;br&gt;värdet 97? Anses första stycket ge utrymme för avdragsgill avsättning till&lt;br&gt;lagerreserv med belopp motsvarande skillnaden mellan maximivärdet och&lt;br&gt;minimivärdet på lagret enligt lägsta värdets princip (jfr ovan), måste&lt;br&gt;ställning vidare tas till om avdraget på grund av avsättningen till&lt;br&gt;lagerreserv begränsar utrymmet för tillämpning av 97-procentregeln. Med&lt;br&gt;de i exemplet givna förutsättningarna är frågan alltså om avdrag först kan&lt;br&gt;medges för avsättning till lagerreserv med 10 och därefter under&lt;br&gt;åberopande av 97-procentregeln med ytterligare (3 % av 90 =) 2,7.&lt;br&gt;Även på denna punkt är ett klarläggande önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 07:54:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0386</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 07:54:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0386</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__86.pdf</filnamn>
<filstorlek>933568</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i reglerna för lagervärdering</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E5B94AC1-AC82-47B2-BEB9-52F6CAAD790A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU30</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lagervärdering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:86&lt;br/&gt;
Ändring i reglerna för lagervärdering</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:86 Ändring i reglerna för lagervärdering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hugo Hegeland  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:86&lt;br/&gt;
Ändring i reglerna för lagervärdering</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:86 Ändring i reglerna för lagervärdering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hugo Hegeland  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>