<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228574</hangar_id>
 <dok_id>GF0385</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>85</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:85</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>85</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:11</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny kyrkolag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0385/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0385</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0385</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KYRKOLAG&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Ärendet och dess beredning ................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Regelsystemet for Svenska kyrkan............................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Formerna för den kyrkliga lagstiftningen.................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Den nuvarande författningsregleringen i stort.............. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 En ny kyrkolag............................................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 En samlad kyrkolagstiftning ............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Allmänt om den nya kyrkolagens innehåll ................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Allmänt om den nya kyrkolagens disposition............... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 De olika avdelningarna i den nya kyrkolagen .................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Första&amp;nbsp;avdelningen&amp;nbsp;—&amp;nbsp;Inledning.......................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Andra&amp;nbsp;avdelningen&amp;nbsp;—&amp;nbsp;Svenska kyrkan som trossamfund..... &amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Tredje&amp;nbsp;avdelningen&amp;nbsp;—&amp;nbsp;Medlemskap i Svenska kyrkan ....... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Fjärde&amp;nbsp;avdelningen&amp;nbsp;—&amp;nbsp;Den kyrkliga indelningen............ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Femte&amp;nbsp;avdelningen&amp;nbsp;—&amp;nbsp;Den lokala organisationen........... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Sjätte avdelningen — Den regionala organisationen......... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Sjunde avdelningen — Den centrala organisationen......... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Åttonde avdelningen — Biskops- och prästtjänster.......... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Nionde avdelningen — Kyrkomusiken .................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Tionde avdelningen — Den kyrkliga egendomen .......... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Elfte avdelningen — De kyrkliga valen................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Namn på kyrkliga enheter ................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förvaltningen av församlingarnas donationsmedel m.m.......... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Församlingarnas rätt att disponera enskilda medel.......... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Revision av direktvalda kyrkoråd ........................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Församlingskyrkor och domkyrkor ........................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Församlingskyrkor...................................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 De äldre domkyrkorna .................................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Förvaltningen .................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Tillgången till byggnadsteknisk expertis.............. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Förvaltningen av övriga domkyrkor....................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Upplåtelse av kyrka.................................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Icke-territoriella församlingar i Svenska kyrkan ................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Församlingarna i dag ................................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Församlingarnas ställning som kyrkliga kommuner ......... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Medlemskap i församlingarna............................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 Krav för medlemskap ............................. 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 Frivillighet och rätten till utträde................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.3 Församlingarnas upptagningsområde................ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.4 Lagteknisk lösning................................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Anpassningen till den nya lagstiftningen................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 Den kyrkliga indelningen.......................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 Den kyrkokommunala organisationen............... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3 Det ekonomiska utjämningssystemet genom kyrkofon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den .............................................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.4 Prästanställningar................................. 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.5 Den kyrkomusikaliska verksamheten ................ 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Upphävande av de nuvarande privilegierna................ 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Församlingsarbete på andra språk än svenska................. 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Vissa kyrkliga val ......................................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Kyrkomötesvalen ..................................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Biskopsvalen......................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 Allmänna utgångspunkter ....................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.2 Valkorporationer............................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.3 Lekmannaelektorer............................. 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4 Val av ärkebiskop .............................. 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Vissa frågor väckta av 1991 års kyrkomötet................... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Ersättare i församlingsdelegerade....................... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Kyrkoherdens ställning i kyrkliga indelningsdelegerade ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Ersättare för ärkebiskopen i Svenska kyrkans centralstyrelse 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Sammansättningen av Kyrkomötets besvärsnämnd ....... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 Tillsättning av vissa prästtjänster....................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 Tystnadsplikt för präster m.m.......................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7 Behörighet till kyrkomusikertjänster ................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Kungörande i kyrka ....................................... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Ikraftträdande m.m........................................ 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Upprättade lagförslag...................................... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Specialmotivering......................................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;Förslaget till kyrkolag................................ 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1.1 Allmänt om specialmotiveringen till kyrkolagen . . 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1.2 Kommentarer till lagförslaget .................. 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första avdelningen (/ kap.).................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra avdelningen (2 kap.) .................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje avdelningen (3 kap.).................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde avdelningen (4-10 kap.)................. 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte avdelningen (11-22 kap.)................ 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte avdelningen (23-28 kap.) ................. 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde avdelningen (29-31 kap.)................ 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åttonde avdelningen (32-36 kap.)............... 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nionde avdelningen (37 kap.) .................. 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tionde avdelningen (38-42 kap.)................ 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elfte avdelningen (43-47 kap.).................. 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om införande av kyrkolagen (1992:000) . 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om proportionellt valsätt.............. 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om medlemskap i icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar .............................................. 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken......... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:691) om viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lindring i skattskyldighet för den som icke tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan............................................. 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m. m............................ 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1968:576) om Ko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypo-&lt;br&gt;teksföreningar ...................................... 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:291) ......................................... 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktigval, m. m.................................. 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975: 1132) om för-&lt;br&gt;värv av hyresfastighet............................... 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning ......................................... 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:633) om kungö-&lt;br&gt;rande av lagar och andra författningar................. 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:412) om kom-&lt;br&gt;munala indelningsdelegerade ......................... 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.15 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152) ........................................ 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.16 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). . 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.17 Förslaget till lagom ändring i lagen (1982:942) om svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkan............................................. 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.18 Förslaget till lag om ändring i kommunalförbundslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:894) ......................................... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.19 Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223) 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:482) om infö-&lt;br&gt;rande av folkbokföringslagen (1991:481) ............... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.21 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (1991:900). 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.22 Förslaget till lag om upphävande av tre författningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kungörande i kyrka.................................. 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Ärendet till riksdagen...................................... 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992 . 304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattningen i betänkandet (SOU 1987:4 och 5) ”En&lt;br&gt;ny kyrkolag m. m.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Författningsförslagen i betänkandet (SOU 1987: 5) ”En ny&lt;br&gt;kyrkolag m. m.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1987:4 och 5) ”En ny kyrkolag m. m.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemorian den 1 juni 1989 angående dom-&lt;br&gt;kyrkornas förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Författningsförslaget i departementspromemorian den 1&lt;br&gt;juni 1989 angående domkyrkornas förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanställning av förslagen i och remissyttrandena över&lt;br&gt;departementspromemorian ”Icke-territoriella församlingar&lt;br&gt;i Svenska kyrkan”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Författningsförslagen i departementspromemorian ”Icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar i Svenska kyrkan”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över&lt;br&gt;Riksskatteverkets promemoria den 11 maj 1987 om erfa-&lt;br&gt;renheter från 1986 års val till kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Författningsförslagen i Riksskatteverkets promemoria den&lt;br&gt;11 maj 1987 om erfarenheter från 1986 års val till kyrkomö-&lt;br&gt;tet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Kyrkomötets skrivelse 1989:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemorian ”Lagen (1963:633) om biskop-&lt;br&gt;sval — en översyn”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12 Författningsförslaget i departementspromemorian ”Lagen&lt;br&gt;(1963:633) om biskopsval — en översyn”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13 Departementspromemorian den 27 juni 1990 angående val-&lt;br&gt;korporationer vid biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14 Sammanställning av remissyttranden över departement-&lt;br&gt;spromemorian den 27 juni 1990 angående valkorporationer&lt;br&gt;vid biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15 Sammanställning av övervägandena i och remissyttrandena&lt;br&gt;över promemorian om översyn av frågan om församlings&lt;br&gt;rätt att disponera enskilda medel m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16 Promemoria om revision av direkt valda kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17 Sammanställning av remissyttranden över promemorian&lt;br&gt;den 24 maj 1990 om revision av direktvalda kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18 Förslaget till kyrkolag i RegSkr 1990:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19 Andra lagförslag i RegSkr 1990:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om införande av kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:691) om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:138) om pro-&lt;br&gt;portionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäk-&lt;br&gt;tige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommunal och annan menig-&lt;br&gt;hets utdebitering av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:576) om Ko-&lt;br&gt;nungariket Sveriges stadshypotekskassa och om statshypo-&lt;br&gt;teksföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrko-&lt;br&gt;fullmäktigval, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;br&gt;forvärv av hyresfastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:600) om offent-&lt;br&gt;lig anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om kun-&lt;br&gt;görande av lagar och andra författningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 20 Kyrkomötets skrivelse 1991:11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21 Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1991:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 22 Kyrkomötets skrivelse 1991:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23 Första kyrkolagsutskottets betänkande 1991:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;Ny kyrkolag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0385/prop_199192__85-1.png" style="width:36pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträdet har chefen för Civildepartementet varit före-&lt;br&gt;dragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 februari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en ny kyrkolag, en lag om införande&lt;br&gt;av kyrkolagen och ytterligare 20 lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya kyrkolagen samlas sådana lagregler som i princip bara riktar sig&lt;br&gt;till Svenska kyrkan och dess organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kyrkolagen avses ersätta 1686 års kyrkolag och ytterligare 34&lt;br&gt;författningar på kyrkans område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till vad som gäller nu innebär förslaget till en ny kyrkolag&lt;br&gt;vissa ändringar i sak. Ändringarna innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Fastställande av namn på kyrkliga enheter lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Skyldigheten för församlingarna att hålla församlingskyrka lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Domkapitlet skall utgöra styrelse för de medeltida domkyrkorna. När&lt;br&gt;domkapitlet handlägger frågor som rör domkyrkan skall som ledamot i&lt;br&gt;domkapitlet också ingå en av domkyrkoförsamlingens kyrkråd utsedd&lt;br&gt;lekman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ärkebiskopen, stiftsbiskopen eller den biskop som fullgör stiftsbisko-&lt;br&gt;pens uppgifter skall för biskopliga ämbetshandlingar få använda dom-&lt;br&gt;kyrkan och andra kyrkor i stiftet som är invigda för Svenska kyrkans&lt;br&gt;gudstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Präster som tjänstgör i ett pastorat skall för församlingens gudstjänster&lt;br&gt;och för kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör pastoratet få&lt;br&gt;använda församlingskyrkor och de andra kyrkor i pastoratet som är&lt;br&gt;invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som vårdas av försam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen eller en kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— I andra fall krävs medgivande till upplåtelsen av församlingens kyr-&lt;br&gt;koråd enligt de regler som gäller i dag. Upplåtelse av kyrkor för&lt;br&gt;kyrkliga handlingar som skall ledas av någon präst som inte tjänstgör&lt;br&gt;i pastoratet eller som avser någon som inte tillhör pastoratet skall&lt;br&gt;dock kunna vägras bara om upplåtelsen hindrar församlingens guds-&lt;br&gt;tjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Reglerna om organisation och beslutsordning för de territoriella&lt;br&gt;församlingarna skall i sin helhet tillämpas på de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna. De församlingar som skall ha kyrkofullmäktige men&lt;br&gt;som enligt äldre bestämmelser i stället har kyrkostämma får dock&lt;br&gt;behålla kyrkostämma som beslutande organ, om församlingen inte&lt;br&gt;beslutar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Samma bestämmelser som gäller för de territoriella pastoraten i fråga&lt;br&gt;om den kyrkliga egendomen, prästanställningar och kyrkomusiker&lt;br&gt;skall tillämpas på de icke-territoriella pastoraten, med undantag dock&lt;br&gt;för Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Stiftssamfällighetens befogenheter utökas till att också avse främ-&lt;br&gt;jande av församlingsarbete på andra språk än svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— För ledamöterna av kyrkomötet skall utses lika många ersättare. I&lt;br&gt;varje valkrets skall dock utses minst fyra ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall kunna ske&lt;br&gt;i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Valet av ersättare av kyrkomötet skall kunna överklagas på samma&lt;br&gt;sätt som gäller valet av ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— I valkorporationen vid biskopsval skall förutom domkapitlets leda-&lt;br&gt;möter också ingå stiftsstyrelsens ledamöter. Vidare skall samtliga&lt;br&gt;präster som har en prästtjänst i ett pastorat eller hos stiftssamfällig-&lt;br&gt;heten eller ett vikariat på en sådan tjänst ha rösträtt vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— När församlingsdelegerade utses första gången skall församlingarna&lt;br&gt;kunna bestämma att ersättare skall utses för ledamöterna i delege-&lt;br&gt;rade. Ersättarna skall utses till lika stort antal som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Domkapitlet skall kunna utse en präst att vara ledamot och en annan&lt;br&gt;präst att vara dennes ersättare i indelningsdelegerades arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse skall&lt;br&gt;det finnas en biskop som ersättare. Ersättaren utses av kyrkomötet&lt;br&gt;efter förslag av ärkebiskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Tjänsten som kyrkoherde och tjänster som komminister i ett nybildat&lt;br&gt;pastorat skall kunna tillsättas av indelningsdelegerades arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs också fram förslag till en lag om proportionellt&lt;br&gt;valsätt som i fråga om kommuner och landsting skall ersätta lagen&lt;br&gt;(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull-&lt;br&gt;mäktige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om medlemskap i icke-territoriella församlingarna i&lt;br&gt;Svenska kyrkan och deras upptagningsområden samlas i en särskild lag.&lt;br&gt;Förutsättningarna för medlemskap i de icke-territoriella församlingarna&lt;br&gt;behålls i huvudsak oförändrade. En generell möjlighet till frivilligt utträde&lt;br&gt;införs dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att tre författningar om kungörande i kyrka skall upphä- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;vas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas också en redogörelse för frågan om församlings&lt;br&gt;rätt att disponera enskilda medel och frågan om revision av direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråd, varvid konstateras att någon särskild lagstiftning i dessa frågor&lt;br&gt;inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kyrkolagen och övriga lagändringar som föreslås i propositio-&lt;br&gt;nen avses träda i kraft den 1 januari 1993. De nya bestämmelserna om val&lt;br&gt;av ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse skall dock&lt;br&gt;träda i kraft den 1 augusti 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ny kyrkolag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter det att 1979 års allmänna kyrkomöte hade avvisat ett av regeringen&lt;br&gt;framlagt forslag om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;tillsattes utredningar för ett antal kyrkliga frågor. Utredningsarbetet ledde&lt;br&gt;under 1980-talet fram till en rad viktiga reformer. Det gäller framför allt&lt;br&gt;formerna för den kyrkliga lagstiftningen, kyrkomötet, Svenska kyrkans&lt;br&gt;organisation på lokal- och stiftsplanet, den kyrkliga egendomen samt&lt;br&gt;anställningar som biskop och präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När reformen om den kyrkliga lagstiftningen och om kyrkomötet trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1983 var regelsystemet för Svenska kyrkan svåröver-&lt;br&gt;skådligt och svårtillgängligt. Detta berodde inte bara på mångfalden av&lt;br&gt;bestämmelser, utan också på att åtskilliga bestämmelser var ålderdomliga&lt;br&gt;eller obsoleta, dvs. ur bruk. Under det långvariga utredningsarbetet om&lt;br&gt;förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan som föregick regeringens&lt;br&gt;förslag till 1979 års allmänna kyrkomöte hade författningsregleringen av&lt;br&gt;Svenska kyrkan till stora delar lämnats orörd. För att kunna genomföra&lt;br&gt;reformerna i praktiken krävdes alltså att man fick en överblick över alla&lt;br&gt;gällande författningar på det kyrkliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dåvarande chefen för Civildepartementet förordnade därför år 1983 en&lt;br&gt;särskild utredare, hovrättspresidenten Carl Axel Petri, med uppdrag att se&lt;br&gt;över regelsystemet. Utredningen antog namnet Kyrkoförfattningsutred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skulle enligt sitt uppdrag (jfr dir. 1982:88) göra en juridisk-&lt;br&gt;teknisk översyn i två etapper, först en kartläggning av gällande kyrkoför-&lt;br&gt;fattningar och sedan en systematisering av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 delbetänkandet (Ds C 1983:18) ”Kyrkoförfattningar 1 En kartläggning&lt;br&gt;av regelsystemet m.m.” konstaterade utredningen att det fanns 362 for-&lt;br&gt;mellt gällande författningar på det kyrkliga området. Utredningen fann att&lt;br&gt;80 av dessa saknade betydelse och föreslog att de skulle upphävas. Över&lt;br&gt;hundra författningar, bl.a. de som påtalades av Kyrkoförfattningsutred-&lt;br&gt;ningen, har därefter också upphävts eller ersatts med andra författningar&lt;br&gt;(jfr t.ex. prop. 1984/85:63, KrU 8, rskr. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1987 överlämnade Kyrkoförfattningsutredningen sitt slutbetän-&lt;br&gt;kande (SOU 1987:4 och 5) ”Kyrkoförfattningar II, En ny kyrkolag m.m.”&lt;br&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet och här aktuella lagförslag&lt;br&gt;finns fogade till propositionen som bilaga 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens slutbetänkande har remissbehandlats. En sammanställ-&lt;br&gt;ning av remissyttrandena har publicerats (Ds 1988: 31). Därefter har från&lt;br&gt;Domkapitlet i Visby stift kommit in ett remissyttrande som finns tillgäng-&lt;br&gt;ligt i ärendet (dnr KY 305/87). En förteckning över remissinstanserna finns&lt;br&gt;fogad till propositionen som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag i slutbetänkandet innebär att de centrala lagbe-&lt;br&gt;stämmelserna om Svenska kyrkan samlas i en ny kyrkolag. Utredningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslog också att riksdagen till kyrkomötet skulle kunna överlåta normgiv- Prop. 1991 /92: 85&lt;br&gt;ning i fråga om prästämbetet. Vidare lade utredningen fram förslag till en&lt;br&gt;lag om allmänna helgdagar samt upphävande av bestämmelserna om&lt;br&gt;rättegångsgudstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag i sistnämnda hänseenden har föranlett lagstiftning.&lt;br&gt;Sålunda har normgivningen rörande prästämbetet, utvidgad till att gälla&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet i vidare bemärkelse, förts över till kyrkomötet (prop.&lt;br&gt;1987/88:31, KU 30, rskr. 181, 1988/89:KU2, rskr. 11). Vidare har la-&lt;br&gt;gen (1989:253) om allmänna helgdagar beslutats (prop. 1988/89:144,&lt;br&gt;KU29, rskr. 250). Föreskrifter om rättegångsgudstjänst i bl.a. 10 § lagen&lt;br&gt;(1946:804) om införande av nya rättegångsbalken har upphävts vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1989 (prop. 1988/89:148, 1989/9OJuUl, rskr. 12; SFS&lt;br&gt;1989:881-884).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förvaltningen av domkyrkorna har behandlats i en inom&lt;br&gt;Civildepartementet upprättad promemoria (dnr KY 1634/89). Promemo-&lt;br&gt;rian har remissbehandlats. En sammanställning av förslagen i promemo-&lt;br&gt;rian och remissyttrandena finns fogade till propositionen som bilaga 4.&lt;br&gt;Vidare finns promemorians författningsförslag fogade som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen av Svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet&lt;br&gt;(prop. 1987/88:31 och 67, KU 30, rskr. 181) innebar inte någon ändring av&lt;br&gt;föreskrifterna för de icke-territoriella församlingarna. I stället tillsattes i&lt;br&gt;november 1987 en arbetsgrupp inom Civildepartementet med uppgift att&lt;br&gt;bl. a. göra en översyn av de gällande bestämmelserna för de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarna. I arbetsgruppens uppdrag ingick bland annat&lt;br&gt;att överväga om de nu gällande olika och delvis föråldrade föreskrifterna&lt;br&gt;beträffande de icke-territoriella församlingarna inom Svenska kyrkan,&lt;br&gt;medlemskap i dessa församlingar, deras styrelser, tillsättning av prästtjäns-&lt;br&gt;ter m.m. kunde samordnas och anpassas till de i prop. 1987/88:31 före-&lt;br&gt;slagna lagarna samt lägga fram förslag till de författningsändringar som&lt;br&gt;därvid kunde behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen slutförde sitt arbete genom att i oktober 1989 lämna över&lt;br&gt;promemorian ”Icke-territoriella församlingar i svenska kyrkan”. I prome-&lt;br&gt;morian föreslog arbetsgruppen att föreskrifterna för de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna i allt väsentligt skall anpassas till den ordning som under år&lt;br&gt;1989 infördes för de territoriella församlingarna genom reformen av orga-&lt;br&gt;nisationen på lokal- och stiftsplanet i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss av arbetsgruppens förslag har ett femtiotal yttranden kom-&lt;br&gt;mit in. En inom Civildepartementet gjord översiktlig sammanställning av&lt;br&gt;förslagen i promemorian och remissyttrandena över dem samt arbetsgrup-&lt;br&gt;pens författningsförslag finns fogade till propositionen som bilaga 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen lade också fram förslag till en ändrad reglering av med-&lt;br&gt;lemskapet i de icke-territoriella församlingarna. Frågan hör nära samman&lt;br&gt;med regleringen av folkbokföringen. Riksdagen beslöt år 1987 om en&lt;br&gt;ändrad organisation för folkbokföringen fr.o.m. den 1 juli 1991 (prop.&lt;br&gt;1986/87:158, SkU 1987/88:2, rskr. 2). Riksdagen har därefter också beslu-&lt;br&gt;tat en ny folkbokföringslag (prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320; SFS&lt;br&gt;1991:481). Den nya lagen innebär att folkbokföring bara skall ske i de&lt;br&gt;territoriella församlingarna. De gällande principerna för medlemskap i de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;icke-territoriella församlingarna behölls dock tills vidare (prop. Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;1990/91:153 s. 92 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av sekretessen på kyrkans område aktualiserades under&lt;br&gt;förarbetena till sekretesslagen (1980:100; omtryckt 1989:713, ändrad sen-&lt;br&gt;ast 1991:2042) men genomfördes inte i det sammanhanget. Frågan om&lt;br&gt;sekretess inom Svenska kyrkan togs därefter upp av bl.a. 1982 års kyrko-&lt;br&gt;kommitté i en skrivelse till chefen för Justitiedepartementet i december&lt;br&gt;1985. Skrivelsen behandlades i en inom Justitiedepartementet upprättad&lt;br&gt;promemoria (Ds Ju 1987:3) ”Vissa ändringar i sekretesslagen”. Promemo-&lt;br&gt;rians förslag innebar bl.a. att sekretess skall gälla inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;församlingsvårdande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag har i nämnt hänseende föranlett lagstiftning.&lt;br&gt;Sålunda har i sekretesslagen tagits in en ny bestämmelse, 7 kap. 33 §, som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1992 (prop. 1991/92:3, KU11, rskr. 65; SFS&lt;br&gt;1991:1874). Den nya föreskriften innebär att sekretess skall gälla inom&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket fick i april 1985 regeringens uppdrag att bland annat&lt;br&gt;överväga och lämna förslag till åtgärder som kan underlätta förfarandet vid&lt;br&gt;kyrkomötesvalen. Riksskatteverket har i en promemoria i maj 1987 lagt&lt;br&gt;fram förslag till vissa ändringar av bl.a. valsystemet för valen till kyrkomö-&lt;br&gt;tet. Promemorian har remissbehandlats. En inom Civildepartementet&lt;br&gt;gjord sammanställning av förslagen i promemorian och remissyttrandena&lt;br&gt;över dem samt promemorians författningsförslag finns fogade till proposi-&lt;br&gt;tionen som bilaga 8 och 9. Riksskatteverket har i en skrivelse den 16 mars&lt;br&gt;1990 redovisat erfarenheter av 1988 års val av stiftsfullmäktige och 1989&lt;br&gt;års val till kyrkomötet och har därvid återkommit till sina tidigare förslag&lt;br&gt;i promemorian. 1989 års kyrkomöte har också i samma ämne hemställt&lt;br&gt;bl.a. om sådana ändringar i lagen om kyrkomötet, att val av ledamöter till&lt;br&gt;kyrkomötet och ersättare for dessa kan väljas samtidigt om valet sker&lt;br&gt;proportionellt (KL 1989:2, kskr. 33). Kyrkomötets skrivelse finns fogad till&lt;br&gt;propositionen som bilaga 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bland annat kyrkomötets förslag till ändrad samman-&lt;br&gt;sättning av valkorporationer vid biskopsval (KL 1988:4, kskr. 2) har&lt;br&gt;bestämmelserna om biskopsval setts över inom Civildepartementet. En&lt;br&gt;promemoria har upprättats och därefter remissbehandlats. En samman-&lt;br&gt;ställning av förslagen och remissyttrandena finns fogade till propositionen&lt;br&gt;som bilaga 11. Promemorians författningsförslag finns fogad till proposi-&lt;br&gt;tionen som bilaga 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om valkorporationer vid biskopsval har därefter ytter-&lt;br&gt;ligare setts över inom Civildepartementet. En andra promemoria i ämnet&lt;br&gt;har upprättats. Promemorian finns fogad till propositionen som bilaga 13.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena finns fogad till propositionen som bilaga 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt med anledning av prop. 1987/88:31 om ny organisa-&lt;br&gt;tion på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan och i samband därmed&lt;br&gt;väckta motioner (mot. 1987/88: K27 och K621) att ge regeringen tillkänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;önskemål om vissa ytterligare rättsliga överväganden (KU 1987/88:30, Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;rskr. 181). Riksdagens begäran avsåg dels en närmare redovisning av de&lt;br&gt;rättsliga förutsättningarna for kyrkokommunernas förvaltning av donatio-&lt;br&gt;ner dels ett klarläggande av kompetensen för de kyrkliga samfalligheter&lt;br&gt;som omfattar alla ekonomiska angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad riksdagen uttalat uppdrog dåvarande chefen för&lt;br&gt;Civildepartementet den 20 juni 1988 åt kammarrättsrådet Carl Norström&lt;br&gt;att göra en översyn av frågan om församlings rätt att disponera enskilda&lt;br&gt;medel och gåvor m.m. I februari 1989 överlämnade Carl Norström sin&lt;br&gt;promemoria om översyn av frågan om församlings rätt att disponera&lt;br&gt;enskilda medel m.m. Promemorian har remissbehandlats. En inom Civil-&lt;br&gt;departementet gjord sammanställning av övervägandena i promemorian&lt;br&gt;och remissyttrandena över dem finns fogad till propositionen som bilaga&lt;br&gt;15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom församlingslagen (1988:180) infördes en möjlighet för stiftssty-&lt;br&gt;relsen att besluta om att i en församling med över 500 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar som ingår i en total samfällighet skall beslutanderätten&lt;br&gt;utövas av ett direktvalt kyrkoråd. I lagen lämnades dock olöst frågan om&lt;br&gt;revision av direktvalda kyrkoråd. Dåvarande statsrådet Wallström upp-&lt;br&gt;drog därför den 9 februari 1990 åt justitierådet Fredrik Sterzel att utreda&lt;br&gt;frågan om hur revisorer skall kunna utses och ansvarsfrihet beviljas för&lt;br&gt;direktvalda kyrkoråds förvaltning samt föreslå bestämmelser i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1990 överlämnade Fredrik Sterzel en promemoria om revision av&lt;br&gt;direktvalda kyrkoråd. Promemorian finns fogad till propositionen som&lt;br&gt;bilaga 16. Promemorian har remissbehandlats. En inom Civildepartemen-&lt;br&gt;tet gjord sammanställning av remissyttrandena finns fogad till propositio-&lt;br&gt;nen som bilaga 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har i samband med genomförandet av reformen av&lt;br&gt;Svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet påpekat att frågan&lt;br&gt;om fastställande av namn på nya kyrkliga enheter i vissa avseenden är&lt;br&gt;ofullständigt reglerad. Behovet av kompletterande regler har därför över-&lt;br&gt;vägts inom Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har vidare i en skrivelse till regeringen i april 1990&lt;br&gt;föreslagit att kyrkliga indelningslagen (1988:185) ändras så att också&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter får rätt att väcka fråga om ändring i församlingsin-&lt;br&gt;delningen. Svenska kyrkans centralstyrelse, stiftsstyrelserna i Skara, Lund&lt;br&gt;och Visby samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som&lt;br&gt;beretts tillfälle att yttra sig, har tillstyrkt kollegiets framställning. Kammar-&lt;br&gt;kollegiets skrivelse och remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (dnr KY 835/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av vissa ändringar i arbetsfördelningen mellan skattemyndig-&lt;br&gt;heterna och Statistiska centralbyrån (SCB) behöver kommunerna och&lt;br&gt;landstingen inte längre särskilt underrätta SCB om skattesatserna. De&lt;br&gt;uppgifter som SCB behöver bl.a. för sin statistikproduktion kan myndig-&lt;br&gt;heten få centralt från Riksskatteverket. SCB har med anledning av den nya&lt;br&gt;arbetsfördelningen i en skrivelse till regeringen i maj 1991 föreslagit vissa&lt;br&gt;författningsändringar också på det kyrkokommunala området. SCB: s skri-&lt;br&gt;velse finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr C91/1109/RÄ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Civildepartementet har under hösten 1991 upprättats promemo- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;rian ”Kungörelse i kyrka — behovet av en fortsatt reglering”. Efter remiss&lt;br&gt;har yttranden över promemorians förslag kommit in från Statens lantmä-&lt;br&gt;teriverk, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;br&gt;och Svenska kyrkans centralstyrelse. Promemorian och remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr C91/2525/RÄ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 6 december 1990 (RegSkr 1990:1) beslutat att dels&lt;br&gt;inhämta kyrkomötets yttrande över inom Civildepartementet upprättade&lt;br&gt;förslag till bl.a. kyrkolag och lag om införande av kyrkolagen dels bereda&lt;br&gt;kyrkomötet tillfälle att ta del av 13 övriga lagförslag. Dessa förslag har&lt;br&gt;upprättats på grundval av kyrkoförfattningsutrednings slutbetänkande.&lt;br&gt;Förslaget till kyrkolag och här aktuella lagförslag i regeringens skrivelse till&lt;br&gt;kyrkomötet finns fogade till propositionen som bilaga 18 och 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets skrivelser (kskr. 1991:11 och 13) med tillhörande utskotts-&lt;br&gt;betänkanden (2KL 1991: 1 och 1 KL 1991:9) finns fogade till propositio-&lt;br&gt;nen som bilaga 20-23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har i sina yttranden i allt väsentligt godtagit lagförslagen,&lt;br&gt;men framställt erinringar i vissa hänseenden. Vi kommer åter till kyrko-&lt;br&gt;mötets yttranden i den allmänna motiveringen angående kyrkolagens&lt;br&gt;innehåll (avsnitt 3.2 och 4.1), anpassningen till den nya kommunallagen&lt;br&gt;(avsnitt 4.5), överklagande av beslut om namn på kyrkliga enheter (avsnitt&lt;br&gt;5), förvaltningen av äldre domkyrkor (avsnitt 7.2.1), upplåtelse av kyrka&lt;br&gt;(avsnitt 7.4), församlingsarbete på andra språk än svenska (avsnitt 9),&lt;br&gt;ersättare i församlingsdelegerade (avsnitt 11.1), kyrkoherdens ställning i&lt;br&gt;kyrkliga indelningsdelegerade (avsnitt 11.2), ersättare för ärkebiskopen i&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse (avsnitt 11.3), sammansättningen av Kyr-&lt;br&gt;komötets besvärsnämnd (avsnitt 11.4), tillsättning av vissa prästtjänster&lt;br&gt;(avsnitt 11.5), tystnadsplikt för präster m.m. (avsnitt 11.6) och behörighet&lt;br&gt;till kyrkomusikertjänster (avsnitt 11.7) samt i specialmotiveringen till&lt;br&gt;kyrkolagen (avsnitt 15.1.2). I förhållande till de till kyrkomötet överläm-&lt;br&gt;nade författningsförslagen föreslår vi vidare vissa redaktionella ändringar.&lt;br&gt;De är delvis föranledda av yttranden från kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag (avsnitt 14) består av den nya kyrkolagen med&lt;br&gt;promulgationslag jämte följdändringar. Till största delen är det fråga om&lt;br&gt;offentligrättsliga eller andra lagförslag som faller utanför det område för&lt;br&gt;lagrådsgranskning som anges i 8 kap. 18 § regeringsformen. Övriga lagför-&lt;br&gt;slag består i allt väsentligt av i sak oförändrade bestämmelser som flyttats&lt;br&gt;över från nuvarande regelverk samt rena konsekvensändringar. I den delen&lt;br&gt;får det därför anses att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Inte heller&lt;br&gt;den nya regleringen sedd som helhet ger anledning till att begära lagrådets&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen kan alltså bli föremål för proposition till riksdagen utan&lt;br&gt;föregående lagrådsgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den följande framställningen inleds i avsnitt 2 med en redogörelse för&lt;br&gt;regelsystemet för Svenska kyrkan. Därefter behandlas i avsnitt 3 behovet&lt;br&gt;av en samlad lagstiftning för Svenska kyrkan samt den nya kyrkolagens&lt;br&gt;innehåll och disposition. I avsnitt 4 följer en redogörelse för den nya&lt;br&gt;kyrkolagens olika avdelningar. I avsnitt 5 behandlas frågan om namn på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkliga enheter. I avsnitt 6 redovisas vissa frågor om bl.a. förvaltningen av &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlingarnas donationsmedel. Frågorna om bl.a. förvaltningen av dom-&lt;br&gt;kyrkor och församlingskyrkor tas upp i avsnitt 7.1 de följande avsnitten 8&lt;br&gt;och 9 behandlas frågorna om de icke-territoriella församlingarna och om&lt;br&gt;församlingsarbete på andra språk än svenska. Frågor om kyrkomötesvalen&lt;br&gt;och valen av biskop behandlas i avsnitt 10. Vissa frågor väckta av 1991 års&lt;br&gt;kyrkomöte tas upp i avsnitt 11. I avsnitt 12 behandlas frågor om kungö-&lt;br&gt;rande i kyrka. Frågor om ikraftträdande m.m. tas upp i avsnitt 13. De&lt;br&gt;upprättade lagförslagen räknas upp i avsnitt 14. Slutligen lämnas i avsnitt&lt;br&gt;15 kommentarer till de olika lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Regelsystemet för Svenska kyrkan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Formerna för den kyrkliga lagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Före år 1983 gällde att kyrkolag stiftades genom samfällda beslut av&lt;br&gt;regeringen, riksdagen och kyrkomötet. Genom ändringar i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till regeringsformen som trädde i kraft den 1 januari 1983&lt;br&gt;har reglerna om lagstiftning på det kyrkliga området anpassats till rege-&lt;br&gt;ringsformens huvudprinciper om normgivning. Huvudregeln är numera&lt;br&gt;att riksdagen ensam skall stifta lag på det kyrkliga området. Kyrkomötet&lt;br&gt;har dock tillförsäkrats ett inflytande genom att det i viss utsträckning skall&lt;br&gt;medverka i en del lagstiftningsärenden. Denna medverkan består i att&lt;br&gt;kyrkomötets yttrande skall inhämtas innan riksdagen beslutar lag i vissa&lt;br&gt;ämnen. I fråga om lagstiftning om medlemskap i Svenska kyrkan gäller&lt;br&gt;dock att kyrkomötet skall samtycka till lagstiftningsåtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter i vissa kyrkliga ämnen har fått ett särskilt starkt konstitutio-&lt;br&gt;nellt skydd. Det gäller grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som&lt;br&gt;trossamfund och om kyrkomötet. Sådana föreskrifter har meddelats i lagen&lt;br&gt;om svenska kyrkan, som stiftades, ändrades eller upphävdes på samma sätt&lt;br&gt;som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen (se 8 kap. 16 § regerings-&lt;br&gt;formen). Innan lagen stiftades skulle yttrande av kyrkomötet inhämtas. Ett&lt;br&gt;motsvarande skydd har getts när det gäller föreskrifter om ändring av det&lt;br&gt;ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1990/91:67, KU24, 1991/92:KU2, rskr.&lt;br&gt;3; SFS 1991:1503) att begreppet ”lagen om svenska kyrkan” skall mönstras&lt;br&gt;ut ur övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Ändringen trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen har försvunnit möjligheten enligt punkt 9 tredje&lt;br&gt;stycket övergångsbestämmelsen att i vissa fall kunna välja det särskilda&lt;br&gt;konstitutionella skydd som lagen om svenska kyrkan gav. De föreskrifter&lt;br&gt;som enligt övergångsbestämmelserna till regeringsformen skulle regleras i&lt;br&gt;lagen om svenska kyrkan förlorar dock inte genom grundlagsändringen&lt;br&gt;detta skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivningsreglerna innebär också att en möjlighet har öppnats för&lt;br&gt;riksdagen att till kyrkomötet delegera normgivningskompetens i vissa&lt;br&gt;internt kyrkliga ämnen. En sådan delegation skall ske genom föreskrifter i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen. Kyrkomötets föreskrifter i delegerade ämnen skall meddelas genom Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;kyrklig kungörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delegeringsbara ämnena är enligt punkt 10 övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till regeringsformen följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Svenska kyrkans lära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— det kyrkliga ämbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Svenska kyrkans böcker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Svenska kyrkans sakrament, gudstjänster och övriga handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kollekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt diakoni,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyr-&lt;br&gt;komötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i lagen (1982:942) om svenska kyrkan (omtryckt&lt;br&gt;1991:319, ändrad senast 1991:1775) begagnat sig av möjligheten att dele-&lt;br&gt;gera normgivning till kyrkomötet. Sålunda får kyrkomötet med stöd av 7 §&lt;br&gt;denna lag meddela föreskrifter i alla de ämnen som grundlagsreglerna ger&lt;br&gt;möjlighet till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen får också — om den bemyndigar kyrkomötet att meddela&lt;br&gt;föreskrifter i ett visst ämne — medge att kyrkomötet överlåter åt myndig-&lt;br&gt;heter under kyrkomötet att i kyrklig kungörelse meddela bestämmelser i&lt;br&gt;ämnet. I fråga om Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament,&lt;br&gt;gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter får riksdagen också medge&lt;br&gt;att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt stiftsmyndigheter,&lt;br&gt;kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att&lt;br&gt;meddela bestämmelser i ämnena. 1 7 § andra stycket lagen om svenska&lt;br&gt;kyrkan har riksdagen medgett att kyrkomötet får överlåta åt Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse att meddela föreskrifter om kollekter. Vidare har&lt;br&gt;kyrkomötet medgetts rätt att överlåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner&lt;br&gt;och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och&lt;br&gt;övriga handlingar samt kollekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 10 andra stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen&lt;br&gt;löser frågan huruvida riksdagen och regeringen kan besluta föreskrifter i de&lt;br&gt;ämnen som kan delegeras till kyrkomötet. Bestämmelserna innebär att&lt;br&gt;riksdagen i den särskilda ordning som anges för bl. a. grundläggande&lt;br&gt;föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund kan besluta föreskrifter i&lt;br&gt;dessa ämnen. Detta gäller också om kyrkomötet har bemyndigats att&lt;br&gt;meddela föreskrifter i något av dessa ämnen. Regeringen kan däremot inte&lt;br&gt;meddela föreskrifter i de ämnen som kan delegeras till kyrkomötet. I övrigt&lt;br&gt;kan dock regeringen på det kyrkliga området med stöd av 8 kap. 13 §&lt;br&gt;regeringsformen meddela föreskrifter om verkställighet av lag och andra&lt;br&gt;föreskrifter som inte enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ändring eller upphävande av lag som avses i punkt 9 övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till regeringsformen gäller samma formkrav som är före-&lt;br&gt;skrivna för stiftande av sådan lag. I fråga om upphävande av äldre lag gäller&lt;br&gt;särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 13 övergångsbestämmelsen till regeringsformen följer vidare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att grunderna för ändringar i rikets indelning i kyrkliga kommuner samt Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;grunderna för de kyrkliga kommunernas organisation och verksamhetsfor-&lt;br&gt;mer och för den kommunala beskattningen skall bestämmas i lag. I lag&lt;br&gt;meddelas också föreskrifter om de kyrkliga kommunernas befogenheter i&lt;br&gt;övrigt och om deras åligganden (jfr 8 kap. 5 § regeringsformen). Kyrkomö-&lt;br&gt;tets medverkan behövs inte i dessa lagstiftningsärenden. Den omständig-&lt;br&gt;heten att riksdagen får besluta utan kyrkomötets medverkan hindrar na-&lt;br&gt;turligtvis inte att kyrkomötet ändå bereds tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Den nuvarande författningsregleringen i stort&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1686 års kyrkolag utgör grunden för den svenska kyrkorätten. De senaste&lt;br&gt;århundradenas kyrkolagstiftning har i princip utformats, såväl sakligt som&lt;br&gt;systematiskt, med utgångspunkt från denna lag. Av lagen återstår emeller-&lt;br&gt;tid numera bara ett fåtal i huvudsak grundläggande bestämmelser om bl.a.&lt;br&gt;Svenska kyrkans egendom och tjänster samt ämnen som ligger inom ramen&lt;br&gt;för kyrkomötets normgivningskompetens. Andra alltjämt formellt gäll-&lt;br&gt;ande bestämmelser i 1686 års kyrkolag är i allmänhet obsoleta, dvs. ur&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter genomförandet av 1980-talets reformer på det kyrkliga området&lt;br&gt;gäller numera vid sidan om 1686 års kyrkolag en i stora delar modern&lt;br&gt;lagstiftning för Svenska kyrkan. De nya lagar av särskilt intresse som&lt;br&gt;sålunda — utöver lagen om svenska kyrkan — har kommit till under denna&lt;br&gt;tid är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lagen (1982:943) om kyrkomötet (omtryckt 1985:829, ändrad senast&lt;br&gt;1991:1776),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— församlingslagen (1988:180, omtryckt 1991:684),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— domkapitelslagen (1988:181, ändrad senast 1991:1777),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkofondslagen (1988:182, omtryckt 1991:1778),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord (ändrad senast&lt;br&gt;1990:1499),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— prästanställningslagen (1988:184; omtryckt 1991:320, ändrad senast&lt;br&gt;1991:1779),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkliga indelningslagen (1988:185; ändrad senast 1991:1780),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan (ändrad senast&lt;br&gt;1991:365).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver lagregler gäller för svenska kyrkan som helhet kyrkliga kungörel-&lt;br&gt;ser som har beslutats av kyrkomötet i rent inomkyrkliga ämnen. Därutöver&lt;br&gt;gäller ett stort antal förordningar som i huvudsak innehåller verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter eller som regeringen har beslutat med stöd av bemyndig-&lt;br&gt;ande i lag eller sin restkompetens (se 8 kap. 13 § regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa föreskrifter om den kyrkliga jorden har efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande meddelats av Kammarkollegiet. Vidare har Svenska kyrkans cent-&lt;br&gt;ralstyrelse, domkapitlen och kyrkoråden med stöd av kyrkomötets bemyn-&lt;br&gt;digande meddelat centrala, regionala respektive lokala föreskrifter om&lt;br&gt;bland annat Svenska kyrkans gudstjänster och kollekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 En ny kyrkolag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 En samlad kyrkolagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Alla lagregler av central betydelse för Svenska&lt;br&gt;kyrkan samlas i en ny kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag (betänkandet del 1 s. 27 — 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. (RegSkr&lt;br&gt;1990:1 s. 15-17, 2KL 1991:1 avsnitt 2 och 1 KL 9 avsnitt 3, kskr. 11 och 13)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1686 års kyrkolag har haft ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande på utformningen av den övriga kyrkliga lagstiftningen. Kyrko-&lt;br&gt;lagen har fungerat som en systematisk grundstomme till vilken författ-&lt;br&gt;ningsregleringen av Svenska kyrkan under lång tid har knutits an. Den&lt;br&gt;kyrkliga lagstiftningen har därför inte fått en alldeles självständig systema-&lt;br&gt;tisk uppbyggnad. Förutom att kyrkolagen i många delar är upphävd eller&lt;br&gt;obsolet har den också i detta hänseende förlorat sin betydelse. Det långva-&lt;br&gt;riga utredningsarbetet om förhållandet mellan staten och kyrkan har för-&lt;br&gt;dröjt en genomgripande översyn av hela det kyrkliga författningsmaterialet&lt;br&gt;från såväl innehållsmässig som systematisk synpunkt. Den kyrkliga lag-&lt;br&gt;stiftningen är därför i vissa delar ålderdomlig och onödigt splittrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagregleringen av Svenska kyrkan har moderniserats i väsentliga delar&lt;br&gt;under det senaste decenniet. Kvar finns emellertid en hel del lagregler&lt;br&gt;utöver 1686 års kyrkolag och anslutande författningar som behöver moder-&lt;br&gt;niseras och anpassas till de förhållanden som nu råder. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;regleringen av de icke-territoriella församlingarna, där den äldsta alltjämt&lt;br&gt;gällande författningen är från år 1571.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att Svenska kyrkan får ett väl fungerande system av&lt;br&gt;regler som ger en fast grund att verka från. För att åstadkomma ett&lt;br&gt;ändamålsenligt regelsystem bör vissa mera centrala kyrkliga ämnen inom&lt;br&gt;riksdagens normgivningsområde föras samman i en lag. Det är lämpligt att&lt;br&gt;ha en sådan ny grund att bygga upp regelsystemet på, när den gamla&lt;br&gt;kyrkolagen upphävs. Vid sin bedömning av för- och nackdelarna med en&lt;br&gt;sådan lag anser vi, i likhet med kyrkoförfattningsutredningen, att konse-&lt;br&gt;kvenserna för brukarna måste väga tungt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumenten för att samla en lagstiftning av den omfattning som det här&lt;br&gt;blir fråga om är att författningsmaterialet blir lättillgängligt, överblickbart&lt;br&gt;och därmed också enklare att använda. Till detta kommer att ett samlat&lt;br&gt;lagverk om Svenska kyrkan är ägnat att framhäva kyrkans identitet som ett&lt;br&gt;i väsentliga avseenden självständigt trossamfund, men vars organisation&lt;br&gt;och verksamhet är reglerad av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De argument som kan anföras mot en samlad lag är dels att lagen blir&lt;br&gt;omfattande, dels att reglerna däri blir av olika konstitutionell karaktär.&lt;br&gt;Som utredningen påpekar blir regelsystemet som sådant inte mindre om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattande bara för att det placeras i flera lagar. Snarare är det så att vissa Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;”dubbelregleringar” kan undvikas om reglerna samlas till en lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglernas olika konstitutionella karaktär bör enligt vår mening inte&lt;br&gt;heller vålla några större bekymmer. Redan nu innehåller t.ex. lagen om&lt;br&gt;förvaltningen av kyrklig jord och prästanställningslagen vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser som kräver kyrkomötets yttrande och andra som inte kräver det. I alla&lt;br&gt;lagstiftningsärenden måste således en bedömning av olika reglers konstitu-&lt;br&gt;tionella karaktär göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser vi alltså att fördelarna med att samla de&lt;br&gt;centrala kyrkliga lagreglerna i en enda lag väger över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande avsnittet skall vi redogöra för vilka lagregler som vi anser&lt;br&gt;vara av det centrala slag att de bör samlas i en ny kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Allmänt om den nya kyrkolagens innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya kyrkolagen skall innehålla sådana&lt;br&gt;regler som i princip riktar sig bara till Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt väsentligt innebär det att lagen kommer att innehålla sådana&lt;br&gt;lagregler som kräver kyrkomötets medverkan enligt punkterna 9 och&lt;br&gt;10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen samt sådana reg-&lt;br&gt;ler om grunderna för de kyrkliga kommunernas organisation och&lt;br&gt;verksamhetsformer och deras befogenheter som kräver lagform en-&lt;br&gt;ligt punkt 13 övergångsbestämmelserna till regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag: Utredningens förslag motsvarar i&lt;br&gt;huvudsak regeringens förslag, dock med följande undantag. Utredningen&lt;br&gt;har inte föreslagit att föreskrifterna i lagen om svenska kyrkan, i lagen&lt;br&gt;(1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade (ändrad senast 1991:515)&lt;br&gt;och i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting,&lt;br&gt;kommunfullmäktige, m.m. (ändrad senast 1988:189) tas in i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen. Däremot har utredningen föreslagit att föreskrifterna i lagen&lt;br&gt;(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. (omtryckt 1991:96, ändrad se-&lt;br&gt;nast 1991:1655) och ii 6-16 §§ religionsfrihetslagen (1951:680; ändrad&lt;br&gt;senast 1991:488) tas in i den nya lagen (betänkandet del I s. 29, 30 och 66).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Kammarkollegiet, Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse och ytterligare några remissinstanser förordar att bestäm-&lt;br&gt;melserna i lagen om svenska kyrkan arbetas in i den nya kyrkolagen.&lt;br&gt;Kammarkollegiet och flera domkapitel anser att lagen om kyrkliga indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade naturligen hör hemma i en samlad kyrkolag. Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund menar att folkbokförings- och&lt;br&gt;begravningslagstiftningen skall arbetas in i den nya lagen. Domkapitlet i&lt;br&gt;Lund anser att lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap (ändrad senast&lt;br&gt;1991: 528) skall tas in i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet förordar dock att begravningslagen på lämpligt sätt tas in i kyrkolagen. Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;Kyrkomötet har också föreslagit vissa ändringar i bestämmelserna om&lt;br&gt;inträde resp, återinträde i det kyrkliga ämbetet som präst samt om skil-&lt;br&gt;jande från rätten att utöva ämbetet (RegSkr 1990:1 s. 18-22, 2KL 1991:1&lt;br&gt;avsnitt 2 och 10 samt 1KL 9 avsnitt 3, kskr. 11 och 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom offentligrättslig reglering har grunderna för Svenska kyrkans verk-&lt;br&gt;samhet och organisation lagts fast. Det gäller även frågorna om förvalt-&lt;br&gt;ningen av den kyrkliga egendomen och om prästerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny kyrkolag bör i princip innehålla alla dessa regler. Förutom all-&lt;br&gt;männa regler om organisation och verksamhetsformer inom Svenska kyr-&lt;br&gt;kan bör lagen innehålla sådana särskilda regler som främst riktar sig till&lt;br&gt;kyrkliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny kyrkolag bör däremot inte tas in föreskrifter i sådana ämnen som&lt;br&gt;riksdagen har överlåtit till kyrkomötet att genom kyrklig kungörelse med-&lt;br&gt;dela föreskrifter i (jfr avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter är det naturligt att de regler som i dag finns i&lt;br&gt;lagen om svenska kyrkan ingår i en ny kyrkolag. Detta har också blivit&lt;br&gt;möjligt genom de ändringar (SFS 1991:1503) i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till regeringsformen som trädde i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i punkt 10 övergångsbestämmelserna till regerings-&lt;br&gt;formen och 7 § lagen om svenska kyrkan har kyrkomötet från och med den&lt;br&gt;1 juli 1989 fått möjligheter att genom kyrkliga kungörelse meddela före-&lt;br&gt;skrifter om det kyrkliga ämbetet. Samtidigt togs i lagen om svenska kyrkan&lt;br&gt;in bestämmelser om inträde i det kyrkliga ämbetet som präst och om att&lt;br&gt;skilja någon från det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon&lt;br&gt;obehörig att utöva ämbetet. I propositionen anmärktes särskilt att de&lt;br&gt;bestämmelser om ämbetet som togs in i lagen om svenska kyrkan borde&lt;br&gt;upphävas när kyrkomötet hade meddelat egna föreskrifter i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett delbetänkande i augusti 1990 har den av Svenska kyrkans central-&lt;br&gt;styrelse tillsatta Kyrkoordningskommittén lagt fram förslag till bl.a. en&lt;br&gt;kyrklig kungörelse om det kyrkliga ämbetet. Förslaget har remiss-&lt;br&gt;behandlats och bereds för närvarande inom centralstyrelsen. Enligt vad vi&lt;br&gt;har inhämtat avser centralstyrelsen att först till 1994 års kyrkomöte lägga&lt;br&gt;fram förslag till en kyrkoordning för Svenska kyrkan. I kyrkoordningen&lt;br&gt;avses ingå regler om det kyrkliga ämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet kan emellertid redan innan dess i en kyrklig kungörelse&lt;br&gt;meddela föreskrifter som i sak motsvarar dem som finns i 12-17 §§ lagen&lt;br&gt;om svenska kyrkan (jfr prop. 1987/88:31, avsnitt 4). I en sådan kyrklig&lt;br&gt;kungörelse kan kyrkomötet också göra de ändringar som 1991 års kyrko-&lt;br&gt;möte har begärt i fråga om prövningen av frågor om inträde resp, återin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träde i det kyrkliga ämbetet som präst samt skiljande från rätten att utöva Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;ämbetet. Vi har i det föregående uttalat att den nya kyrkolagen inte bör&lt;br&gt;innehålla föreskrifter i sådana ämnen som riksdagen har överlåtit till&lt;br&gt;kyrkomötet att meddela föreskrifter i. Det gäller självfallet också bestäm-&lt;br&gt;melserna om det kyrkliga ämbetet som präst. De nuvarande föreskrifterna&lt;br&gt;i lagen om svenska kyrkan bör alltså enligt vår uppfattning oförändrade&lt;br&gt;finnas kvar i den lagen till dess kyrkomötet har meddelat egna föreskrifter&lt;br&gt;i ämnet (se avsnitt 15.17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionsfrihetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen har föreslagit att de nu gällande reglerna i&lt;br&gt;religionsfrihetslagen om medlemskap i Svenska kyrkan förs över oföränd-&lt;br&gt;rade till den nya kyrkolagen. Dessa regler är av central betydelse för kyrkan&lt;br&gt;och bör därför i och för sig ingå i en ny kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionsfrihetslagens regler om medlemskap i Svenska kyrkan har inte&lt;br&gt;ansetts förenliga med bestämmelserna i grundlagen till skydd för den s.k.&lt;br&gt;negativa religionsfriheten. I 2 kap. 2 § regeringsformen, som fick sin nu&lt;br&gt;gällande lydelse genom en ändring som trädde i kraft den 1 januari 1977,&lt;br&gt;föreskrivs bl.a. att ingen medborgare får tvingas av det allmänna att&lt;br&gt;tillhöra ett trossamfund. I samband med tillkomsten av den nyss nämnda&lt;br&gt;bestämmelsen ansågs det nödvändigt att i en övergångsbestämmelse till&lt;br&gt;grundlagen föreskriva att bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyr-&lt;br&gt;kan skulle gälla trots bestämmelserna i 2 kap. 2 § regeringsformen (prop.&lt;br&gt;1975/76:209 s. 117, KU 1975/76: 56 s. 30 och 31). Konstitutionsutskottet&lt;br&gt;har också under senare år vid flera tillfällen med anledning av motioner i&lt;br&gt;ämnet bekräftat denna bristande överensstämmelse mellan religionsfrihet-&lt;br&gt;slagen och regeringsformen, varvid utskottet har hänvisat till uttalanden&lt;br&gt;av såväl regeringen som riksdagen vid behandlingen av 1976 års&lt;br&gt;grundlagsbeslut (se KU 1983/84: 12, KU 1984/85:3, KU 1985/86:4, KU&lt;br&gt;1986/87:5, KU 1987/88:4, KU 1988/89:4, 1989/90: KU2, 1990/91:KU9&lt;br&gt;och 1991/92: KU8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det inte möjligt att ersätta de nuvarande med-&lt;br&gt;lemskapsreglerna med nya föreskrifter i den nya kyrkolagen utan att man&lt;br&gt;samtidigt anpassar dem till bestämmelserna i 2 kap. 2 § regeringsformen.&lt;br&gt;En sådan anpassning kräver ytterligare överväganden och samtycke av&lt;br&gt;kyrkomötet (jfr punkt 9 andra stycket övergångsbestämmelserna till rege-&lt;br&gt;ringsformen). Sådana överväganden bör ske med beaktande av bl.a. det&lt;br&gt;pågående inomkyrkliga utredningsarbetet om dop och medlemskap. Av&lt;br&gt;betydelse i sammanhanget är också de ställningstaganden som kan bli&lt;br&gt;aktuella i stat-kyrkafrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrkliga indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att de nu gällande reglerna i lagen om kyrkliga&lt;br&gt;indelningsdelegerade skall stå utanför den nya kyrkolagen med hänvisning&lt;br&gt;till att reglerna inte används så ofta. Vi anser inte att det angivna skälet är&lt;br&gt;bärande. Frågan om kyrkliga indelningsdelegerade och de regler som finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i detta ämne vänder sig i allt väsentligt till och har huvudsaklig betydelse Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;för kyrkliga organ. Vi anser därför att dessa regler bör tas in i en ny&lt;br&gt;kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrkofullmäktigval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör enligt vår mening reglerna i lagen om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m. inte tas in i en ny kyrkolag. De har visserligen betydelse för de&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfälligheter som har direktvalda kyrkoråd&lt;br&gt;eller kyrkofullmäktige. Ansvaret för valens genomförande ligger emellertid&lt;br&gt;inte på kyrkliga organ utan på de borgerliga valmyndigheterna, till vilka&lt;br&gt;reglerna också i första hand riktar sig. Till detta kommer att reglerna är&lt;br&gt;nära förknippade med vallagen (1972:620; omtryckt 1991:95, ändrad&lt;br&gt;senast 1991:1654). Vi anser därför att bestämmelserna i lagen om kyrko-&lt;br&gt;fullmäktigval, m.m. inte bör tas in i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringslagen och begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser vi att kyrkolagen inte bör innehålla regler&lt;br&gt;som visserligen i stor utsträckning riktar sig till Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;pastorat men som också riktar sig till icke-kyrkliga samhällsorgan och som&lt;br&gt;reglerar allmänt samhälleliga uppgifter. Detta gäller särskilt för begrav-&lt;br&gt;ningslagstiftningen (prop. 1990/91:10, KU 14, rskr. 39; SFS 1990:1144). I&lt;br&gt;fråga om folkbokföringen har dessutom ansvaret för den lokala folkbokfö-&lt;br&gt;ringen den 1 juli 1991 förts över från pastorsämbetena till skattemyndig-&lt;br&gt;heterna. Folkbokföringen has alltså inte längre om hand av kyrkliga organ&lt;br&gt;(jfr prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 329).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrklig beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen har ansett att en ny kyrkolag bör reglera&lt;br&gt;Svenska kyrkans organisation, verksamhet och ekonomi under fredstid.&lt;br&gt;Bestämmelser som tar sikte på Svenska kyrkans situation och verksamhet&lt;br&gt;under höjd beredskap och i krig bör alltså inte ingå i lagen. Vi delar&lt;br&gt;utredningens bedömning i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilförsvarsutredningen har i betänkandet (SOU 1989:42) Det civila&lt;br&gt;försvaret föreslagit en lag om civilt försvar som skall ersätta bl.a. lagen&lt;br&gt;(1981:1216) om kyrklig beredskap (ändrad senast 1991: 528). Utredning-&lt;br&gt;ens förslag har remissbehandlats. Frågan övervägs för närvarande inom&lt;br&gt;regeringskansliet. Enligt vår mening bör lagen om kyrklig beredskap eller&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i en eventuellt ny lag om civilt försvar inte tas&lt;br&gt;in i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Allmänt om den nya kyrkolagens disposition&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya kyrkolagen delas in i elva avdelningar&lt;br&gt;och 47 kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen föreslår att kyrkolagen delas in i 6 avdel-&lt;br&gt;ningar och 21 kapitel (betänkandet del 1 s. 30 och 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag till&lt;br&gt;disposition av kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag (RegSkr&lt;br&gt;1990:1 s. 22 och 23, 2KL 1991:1 avsnitt 2, kskr. 11). I det till kyrkomötet&lt;br&gt;överlämnade förslaget till kyrkolag fanns också intaget en avdelning om det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Det säger sig självt att en lagstiftning av&lt;br&gt;den omfattning — 47 kapitel och nära 720 paragrafer — som den nya&lt;br&gt;kyrkolagen avses få, kan vara svår att överblicka också om de enskilda&lt;br&gt;paragraferna gjorts lättlästa. Det är därför av särskild betydelse att författ-&lt;br&gt;ningsmaterialet redigeras på ett sådant sätt att det blir lätt att hitta i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudämnena i den nya kyrkolagen bör enligt vår mening finnas klart&lt;br&gt;angivna i rubrikerna till de olika avdelningarna. I lagens första avdelning&lt;br&gt;bör läsaren dessutom få en översiktlig redovisning av lagens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den andra avdelningen bör tas in de grundläggande bestämmelserna&lt;br&gt;om Svenska kyrkan som trossamfund som i dag finns i lagen om svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tredje avdelning bör behandlas medlemskap i Svenska kyrkan (jfr&lt;br&gt;avsnitt 3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en fjärde avdelning bör tas in regler om den kyrkliga indelningen. I de&lt;br&gt;följande tre avdelningarna bör därefter tas in bestämmelser om Svenska&lt;br&gt;kyrkans organisatoriska uppbyggnad på lokal-, stifts- och riksplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande två avdelningarna bör tas in föreskrifter om prästtjänster&lt;br&gt;och om kyrkomusiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tionde avdelning bör tas in regler om Svenska kyrkans egendom.&lt;br&gt;Här ingår bestämmelser om den kyrkliga jorden och om kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kyrkliga val bör tas in i en elfte och sista avdelning i&lt;br&gt;den nya kyrkolagen. Härigenom behöver de utpräglat tekniska och detal-&lt;br&gt;jerade valreglerna inte onödigt tynga de övriga avsnitten i den nya kyrko-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 De olika avdelningarna i den nya kyrkolagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Första avdelningen — Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens första avdelning infors ett kapitel&lt;br&gt;med en enda paragraf. Där görs en sammanfattande uppräkning av&lt;br&gt;de centrala bestämmelser for Svenska kyrkan som har tagits in i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar delvis regeringens förslag&lt;br&gt;(betänkandet del 1 s. 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan&lt;br&gt;erinran. Domkapitlet i Göteborg anser det önskvärt med en uttömmande&lt;br&gt;innehållsförteckning till lagen, som dock skall placeras efter lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomö-&lt;br&gt;tet förordar dock att det inledningsvis i lagen fogas in en bestämmelse som&lt;br&gt;anger dels vilka bestämmelser i lagen som skall vara föremål för den&lt;br&gt;kvalificerade lagstiftningsordning som gäller för huvudbestämmelserna i&lt;br&gt;riksdagsordningen dels vilka bestämmelser som inte kan ändras utan&lt;br&gt;kyrkomötets yttrande. (RegSkr 1990:1 s. 24, 2KL 1991:1 avsnitt 2, kskr.&lt;br&gt;11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna kyrkolagen har en omfatt-&lt;br&gt;ning och ett innehåll som kräver olika hjälpmedel för att underlätta för&lt;br&gt;läsaren att snabbt få en överblick över lagens innehåll och att hitta i den. I&lt;br&gt;det inledande kapitlet bör därför tas in en sammanfattande uppräkning av&lt;br&gt;lagens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kyrkoförfattningsutredningens förslag fanns till förslaget om ny kyrko-&lt;br&gt;lag fogat en detaljerad innehållsförteckning som tog upp lagens avdel-&lt;br&gt;ningar, kapitel och rubriker. Några remissinstanser har också önskat att en&lt;br&gt;motsvarande innehållsförteckning fogas till den nya kyrkolagen. Dessa&lt;br&gt;önskemål, som vi anser befogade, kan lämpligen tillgodoses genom att man&lt;br&gt;i samband med utfärdande av den nya kyrkolagen fogar en sådan innehålls-&lt;br&gt;förteckning till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter som kräver en kvalificerad lagstiftningsordning har bara&lt;br&gt;tagits in i 2 och 29 kap. i den nya kyrkolagen och under rubriken grundläg-&lt;br&gt;gande föreskrifter, varför någon särskild markering utöver detta inte torde&lt;br&gt;behövas (jfr avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Andra avdelningen — Svenska kyrkan som trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens andra avdelning tas in de före-&lt;br&gt;skrifter i lagen om svenska kyrkan som får anses grundläggande för&lt;br&gt;kyrkan som trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen föreslog att i lagens första kapitel skulle ges&lt;br&gt;en hänvisning till lagen om svenska kyrkan (betänkandet del I s. 29 och 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarkollegiet, Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;br&gt;domkapitlen i Linköping och Göteborg m.fl. remissinstanser förordar att&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om svenska kyrkan i sin helhet tas in i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Enligt&lt;br&gt;kyrkomötets mening bör i avdelning tas in en bestämmelse som anger att&lt;br&gt;Svenska kyrkan är indelad i stift och att stiften leds av biskopar. (RegSkr&lt;br&gt;1990:1 s. 25, 2KL 1991:1 avsnitt 3, kskr. 11)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi har redan i avsnitt 3.2 angivit skälen&lt;br&gt;till varför också vissa bestämmelser i lagen om svenska kyrkan bör tas in i&lt;br&gt;den nya kyrkolagen. De bestämmelser i lagen om svenska kyrkan som får&lt;br&gt;anses grundläggande for kyrkan som trossamfund bör enligt vår mening få&lt;br&gt;en framträdande placering i den nya lagen. Vi föreslår därför att dessa tas&lt;br&gt;in i lagens andra avdelning. Det gäller den nuvarande bestämmelsen i 1 §&lt;br&gt;om Svenska kyrkan som ett evangelisk-lutherskt trossamfund, de grundläg-&lt;br&gt;gande bestämmelserna i 2 och 3 §§ om kyrkans organisatoriska struktur,&lt;br&gt;bestämmelserna i 11 § om grundläggande behörighetskrav för prästtjänster&lt;br&gt;m.m. samt bestämmelserna i 18 § om domkapitlens särskilda tillsynsan-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser däremot att de grundläggande föreskrifterna om kyrkomötets&lt;br&gt;sammansättning, valen till kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;samt kyrkomötets uppgifter och normgivning som i dag finns i 3-9 §§ lagen&lt;br&gt;om svenska kyrkan inte lämpligen bör brytas ut ur sitt naturliga samman-&lt;br&gt;hang i lagens sjunde avdelning om Svenska kyrkans centrala organisation.&lt;br&gt;Med hänsyn till kyrkolagens allmänna uppbyggnad och disposition bör&lt;br&gt;alltså nämnda bestämmelser inte placeras i kyrkolagens andra avdelning.&lt;br&gt;Bestämmelsernas grundläggande natur bör däremot kunna göras tydlig&lt;br&gt;genom att i den andra avdelningen föra in en hänvisning till föreskrifterna&lt;br&gt;om kyrkomötet i 29 kap. kyrkolagen. Se vidare avsnitt 15.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Tredje avdelningen — Medlemskap i Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens tredje avdelning tas bara in en&lt;br&gt;hänvisning till religionfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen föreslog att reglerna om medlemskap i&lt;br&gt;Svenska kyrkan i 6-16 §§ religionsfrihetslagen oförändrade i sak skulle&lt;br&gt;föras över till den nya kyrkolagen. Vissa av dessa regler (7-9 §§) föreslogs bli&lt;br&gt;överförda helt oförändrade inte bara i sak utan också i redaktionellt&lt;br&gt;hänseende med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 2 § regeringsformen&lt;br&gt;(den s.k. negativa religionsfriheten). Utredningen lade i en bilaga till&lt;br&gt;betänkandet fram ett alternativt förslag med redaktionell bearbetning&lt;br&gt;också av dessa bestämmelser (betänkandet del 1 s. 44-46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar att föreskrifter om&lt;br&gt;medlemskap tas in i den nya lagen. Hovrätten för Västra Sverige ifrågasät-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter bl.a. om inte bestämmelserna om medlemskap kan tas in i lagen om Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;svenska kyrkan. Svenska kyrkans centralstyrelse förordar att reglerna helt&lt;br&gt;oförändrade förs över till den nya lagen. Domkapitlen i Västerås och Växjö&lt;br&gt;förordar utredningens alternativa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal domkapitel ifrågasätter vissa redaktionella ändringar och ru-&lt;br&gt;briksättningar. Domkapitlen i Skara och Västerås är också kritiska mot&lt;br&gt;användandet av begreppet ”medlem av svenska kyrkan” i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 27, 2KL 1991:1 avsnitt 4, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått av det föregående (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2) har reglerna i religionsfrihetslagen om medlemskap i svenska kyrkan&lt;br&gt;inte ansetts förenliga med bestämmelserna i 2 kap. 2 § regeringsformen till&lt;br&gt;skydd för den s.k. negativa religionsfriheten. När en ändring i 6-19 §§&lt;br&gt;religionsfrihetslagens regler aktualiseras, måste de alltså samtidigt göras&lt;br&gt;förenliga med regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya kyrkolagen bör tills vidare bara tas in en hänvisning till de&lt;br&gt;aktuella medlemskapsreglerna i religionsfrihetslagen. Hänvisningen bör&lt;br&gt;tas in i lagens tredje avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Fjärde avdelningen — Den kyrkliga indelningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens fjärde avdelning tas in bestäm-&lt;br&gt;melser om Sveriges indelning i församlingar, pastorat, kontrakt och&lt;br&gt;stift. I avdelningen tas också in regler om kyrkliga samfälligheter och&lt;br&gt;om kyrkliga indelningsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelningen tas dessutom in föreskrifter om namn på försam-&lt;br&gt;lingar, pastorat, kontrakt och kyrkliga samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Enligt utredningens förslag skulle bestämmelser om&lt;br&gt;kyrkliga indelningsdelegerade inte tas in i lagen. Utredningen har inte&lt;br&gt;heller lagt fram något förslag när det gäller namn på kyrkliga enheter&lt;br&gt;(betänkandet del 1 s. 47-51).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. (RegSkr&lt;br&gt;1990:1 s. 27-29, 1 KL 1991: 9 avsnitt 4.1, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Församlingarna är grunden i den kyrkliga&lt;br&gt;organisationen och de primära förvaltningsenheterna på det lokala planet.&lt;br&gt;De har ställning av kyrkliga kommuner. Den 1 januari 1991 fanns i Sverige&lt;br&gt;2 563 församlingar, varav fem icke-territoriella församlingar. Till de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarna återkommer vi i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoraten utgör i första hand enheter för den lokala prästtjänstorgani-&lt;br&gt;sationen och omfattar en eller flera församlingar. De kan vara territoriella&lt;br&gt;eller icke-territoriella. Alla icke-territoriella församlingar bildar egna pas-&lt;br&gt;torat. Den 1 januari 1991 fanns det 1131 pastorat i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrakten är tjänstgöringsområden för kontraktsprostar och omfattar Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;flera pastorat. Den 1 januari 1991 fanns det 176 kontrakt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiften är kyrkans regionala enheter och utgör förvaltningsområden för&lt;br&gt;biskopar och domkapitel. I landet finns för närvarande 13 stift. Varje stift&lt;br&gt;är indelat i kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter är sammanslutningar av församlingar för sköt-&lt;br&gt;seln av vissa gemensamma församlingsangelägenheter. Liksom församling-&lt;br&gt;arna har samfälligheterna getts ställning av kyrkliga kommuner. Den 1&lt;br&gt;januari 1991 fanns det drygt 300 kyrkliga samfälligheter omfattande när-&lt;br&gt;mare 1 200 församlingar. Kyrkliga samfälligheter finns från och med år&lt;br&gt;1989 också på stiftsnivå. Stiftssamfälligheterna återkommer vi till i avsnitt&lt;br&gt;4.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kyrkliga indelningslagen finns sedan den 1 januari 1989 samlade de&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna om Sveriges indelning i församlingar, pas-&lt;br&gt;torat, kontrakt och stift. I den lagen finns också föreskrifter om bildande&lt;br&gt;och ändring av kyrkliga samfälligheter. Vi föreslår att dessa bestämmelser&lt;br&gt;tas in i fjärde avdelningen i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kyrkliga indelningsdelegerade finns i lagen om kyrk-&lt;br&gt;liga indelningsdelegerade. Kyrkliga indelningsdelegerade kan tillsättas i&lt;br&gt;samband med en beslutad ändring i den kyrkliga indelningen för att utöva&lt;br&gt;beslutanderätten i den kyrkliga kommunen till dess att indelningsänd-&lt;br&gt;ringen träder i kraft. Också bestämmelser om kyrkliga indelningsdelege-&lt;br&gt;rade bör tas in i den nya kyrkolagen. Då reglerna naturligt hör samman&lt;br&gt;med bestämmelserna om den kyrkliga indelningen bör de också tas in i&lt;br&gt;fjärde avdelningen i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som hör samman med den kyrkliga indelningen är&lt;br&gt;namngivningen av kyrkliga enheter. Namnfrågan har inte tidigare varit&lt;br&gt;särskild reglerad. Vi föreslår nu att föreskrifter om namn tas in i ett särskilt&lt;br&gt;kapitel i kyrkolagens fjärde avdelning. Vi återkommer senare till förslaget&lt;br&gt;i denna del (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i fråga om den nya kyrkolagens fjärde avdelning innebär att&lt;br&gt;kyrkliga indelningslagen och lagen om kyrkliga indelningsdelegerade kan&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Femte avdelningen — Den lokala organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens femte avdelning tas in bestäm-&lt;br&gt;melser om organisation och verksamhetsformer för församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfälligheter på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag (betänkandet del 1 s. 51-56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomö-&lt;br&gt;tet förordar att lagstiftningen anpassas till den ordning som gäller för de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgerliga kommunerna. Anpassningen skall dock ske med utgångspunkt&lt;br&gt;från att Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund. (RegSkr&lt;br&gt;1990:1 s. 29-31, 1KL 1991:9 avsnitt 4.2, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Församlingarna utgör de primära enhe-&lt;br&gt;terna för verksamheten inom Svenska kyrkan. Såsom kyrkokommuner får&lt;br&gt;de själva eller i samverkan med andra församlingar vårda sina angelägen-&lt;br&gt;heter. Dessa angelägenheter regleras närmare i 1 kap. 3 § församlingslagen.&lt;br&gt;En församlings beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige eller på kyrko-&lt;br&gt;stämma. I vissa fall kan beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrkoråd.&lt;br&gt;Förvaltning och verkställighet ankommer på kyrkorådet och övriga nämn-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna i ett flerförsamlingspastorat bildar obligatoriskt en pas-&lt;br&gt;toratssamfällighet för att sköta vissa församlingsangelägenheter. Försam-&lt;br&gt;lingarna i ett pastorat kan också överlämna skötseln av alla ekonomiska&lt;br&gt;församlingsangelägenheter till pastoratssamfälligheten. Samfälligheten be-&lt;br&gt;nämns i sådana fall en total pastoratssamfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt kan församlingarna i flera pastorat överlämna&lt;br&gt;skötseln av en eller flera eller alla ekonomiska församlingsangelägenheter&lt;br&gt;till en flerpastoratssamfällighet. I det senare fallet kallas samfälligheten för&lt;br&gt;en total flerpastoratssamfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten i en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas av&lt;br&gt;församlingsdelegerade. Om samfälligheten är total utövas beslutanderätten&lt;br&gt;av dess kyrkofullmäktige. Förvaltningen och verkställigheten ankommer i&lt;br&gt;sådana samfälligheter på kyrkorådet och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om den lokala organisationen inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;finns i dag i församlingslagen. Dessa bör tas in i femte avdelningen i den&lt;br&gt;nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande kyrkokommunala lagstiftningen är uppbyggd av ett stort&lt;br&gt;antal detaljerade regler. Lagregleringen har sedan länge varit anpassade till&lt;br&gt;motsvarande regler för de borgerliga kommunerna. Riksdagen har under&lt;br&gt;våren 1991 beslutat en ny kommunallag (prop. 1990/91:117, K.U38, rskr.&lt;br&gt;360; SFS 1991:900), som har trätt i kraft den 1 januari 1992. För närva-&lt;br&gt;rande bereds inom Civildepartementet frågan om och i vilken omfattning&lt;br&gt;regleringen av de kyrkliga kommunerna också i fortsättningen bör anpassas&lt;br&gt;till lagstiftningen för de borgerliga kommunerna. Översynen avses också&lt;br&gt;omfatta regleringen av kyrkliga indelningsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i församlingslagen bör därför utan ändring i sak, men&lt;br&gt;med en viss redaktionell bearbetning, föras över till den nya kyrkolagen.&lt;br&gt;Vårt förslag i denna del innebär tillsammans med förslagen i avsnitt 4.6 om&lt;br&gt;stiftssamfälligheterna att församlingslagen kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Sjätte avdelningen — Den regionala organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens sjätte avdelning tas in bestäm-&lt;br&gt;melser om organisation och verksamhetsformer för stiftssamfällig-&lt;br&gt;heter och dess olika organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelningen tas också in föreskrifter om domkapitlen och om&lt;br&gt;biskopens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar i huvudsak regeringens Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;förslag. Utredningen har i sitt förslag inte tagit med bestämmelser om&lt;br&gt;biskopens uppgifter såvitt avser visitationer och utseende av kontraktspro-&lt;br&gt;star (betänkandet del 1 s. 56-64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar ut-&lt;br&gt;redningens förslag utan erinran. Några domkapitel menar dock att också&lt;br&gt;den nya kyrkolagen skall innehålla bestämmelser om biskopsvisitationer,&lt;br&gt;om prästmöten och om kontraktsprostar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomötet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrko-&lt;br&gt;mötet föreslår dock att det i lagen skall tas in en bestämmelse som anger att&lt;br&gt;biskopen också har uppgiften att viga till det kyrkliga ämbetet. (RegSkr&lt;br&gt;1990:1 s. 32-36, 2KL 1991: 1 avsnitt 5 och 6 samt 1KL 9 avsnitt 4.3, kskr.&lt;br&gt;11 och 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Svenska kyrkan har en i grunden episko-&lt;br&gt;pal karaktär. Som tidigare har nämnts indelas landet i 13 territoriella stift.&lt;br&gt;Något icke-territoriellt stift finns inte. Stiften är regionala förvaltningsen-&lt;br&gt;heter inom Svenska kyrkan och ämbetsområden för biskoparna. Verksam-&lt;br&gt;heten upprätthålls i varje stift genom församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftens förvaltningsuppgifter sköts av biskoparna och domkapitlen. I&lt;br&gt;varje stift bildar församlingarna en stiftssamfällighet med en stiftsstyrelse&lt;br&gt;och en egendomsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftssamfälligheter och deras organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1989 finns det obligatoriska kyrkliga samfälligheter på&lt;br&gt;stiftsplanet. Stiftssamfälligheterna är också kyrkliga kommuner. Bestäm-&lt;br&gt;melser om stiftssamfälligheterna och deras organ finns i församlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 8 § församlingslagen skall stiftssamfälligheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främja församlingslivets utveckling inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. främja församlingsarbete bland finskspråkiga, samer och teckensprå-&lt;br&gt;kiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten i en stiftssamfällighet utövas av stiftsfullmäktige. För-&lt;br&gt;valtningen och verkställigheten i samfälligheten handhas av stiftsstyrelsen&lt;br&gt;och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen består av biskopen som ordförande och minst åtta andra&lt;br&gt;ledamöter som väljs av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje stiftssamfällighet finns det en obligatorisk specialreglerad nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— egendomsnämnden. Denna nämnd har uppgifter när det gäller förvalt-&lt;br&gt;ningen av den kyrkliga jorden. Regler om nämnden och dess verksamhet&lt;br&gt;finns i lagen om förvaltningen av kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om stiftssamfälligheternas samt egendomsnämndernas&lt;br&gt;organisation och verksamhetsformer bör tas in i avdelningen om den&lt;br&gt;regionala organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om val till stiftsfullmäktige i församlingslagen och om&lt;br&gt;egendomsnämndens uppgifter i lagen om förvaltningen av kyrklig jord bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;däremot inte tas in i denna avdelning, utan i avdelningen om de kyrkliga Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;valen resp, den kyrkliga egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 kap. 5 § i 1686 års kyrkolag finns en grundläggande bestämmelse om&lt;br&gt;domkapitel (konsistorium). Enligt denna bestämmelse skall biskopen till&lt;br&gt;sin hjälp med förvaltningsuppgifterna inom stiftet ha ”konsistoriales”. I&lt;br&gt;övrigt finns de grundläggande reglerna om domkapitel i domkapitelslagen.&lt;br&gt;I förordningen (1989:6) med instruktion för domkapitlen (ändrad senast&lt;br&gt;1991:798) finns närmare föreskrifter om domkapitlens verksamhetsfor-&lt;br&gt;mer. Domkapitlet svarar inom resp, stift för bl.a. frågor som rör Svenska&lt;br&gt;kyrkans lära och gudstjänster samt frågor som rör prästerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet består av biskopen som ordförande, domprosten som vice&lt;br&gt;ordförande, en präst vald av stiftets präster och tre lekmän, som väljs av&lt;br&gt;stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1992 gäller dessutom den ordningen att&lt;br&gt;domkapitlet, när biskopen eller domprosten har förhinder att tjänstgöra&lt;br&gt;som ledamot i domkapitlet, skall kunna adjungera någon som har anställ-&lt;br&gt;ning som präst i stiftet. Detsamma skall gälla också om tjänsten som biskop&lt;br&gt;eller domprost är vakant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns ytterligare en myndighet på stiftsplanet, nämligen Hov-&lt;br&gt;konsistoriet. Hovkonsistoriet har samma befogenheter gentemot Hovför-&lt;br&gt;samlingen som domkapitlen har mot församlingarna. Grundläggande be-&lt;br&gt;stämmelser om Hovkonsistoriet finns i domkapitelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i domkapitelslagen om domkapitel bör&lt;br&gt;tas in i avdelningen om den regionala organisationen efter kapitlen om&lt;br&gt;stiftssamfälligheter och deras organ. Bestämmelserna i domkapitelslagen&lt;br&gt;om val av ledamöter i domkapitlet bör dock tas in i avdelningen om de&lt;br&gt;kyrkliga valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i denna del innebär att domkapitelslagen kan upphävas,&lt;br&gt;liksom bestämmelserna om konsistorium i 1686 års kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En biskop har vid sidan av sina uppgifter inom domkapitlet också vissa&lt;br&gt;rent episkopala ämbetsuppgifter, dvs. uppgifter som följer uteslutande av&lt;br&gt;hans biskopliga befattning. Om dessa särskilda uppgifter finns fortfarande&lt;br&gt;bestämmelser i 1686 års kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 kap. 1 § kyrkolagen skall sålunda prästvigning alltid förrättas&lt;br&gt;av biskop. Dessutom får biskopen meddela s.k. venia concionandi, dvs.&lt;br&gt;tillstånd för en inte prästvigd person (prästkandidat) att predika (19 kap. 4&lt;br&gt;och 5 §§ samt 22 kap. 4 §). Biskopen skall förrätta visitationer i församling-&lt;br&gt;arna, bl.a. som ett led i sin tillsyn över stiftets prästerskap (24 kap. 1 och&lt;br&gt;6 §§)■ Vidare skall biskopen förordna kontraktsprost efter hörande av&lt;br&gt;kontraktets präster (24 kap. 18 §). I praxis anses biskopen också kunna utse&lt;br&gt;prost över egen församling (titulärprost).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I domkapitelslagen finns föreskrifter om att domkapitlet får överta vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av biskopens uppgifter när biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;när tjänsten är ledig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1686 års kyrkolag om biskopens visitationsskyldighet&lt;br&gt;och rätt att utse kontraktsprostar samt föreskrifterna i domkapitelslagen&lt;br&gt;om domkapitlets uppgifter vid förhinder för biskopen bör tas in i ett&lt;br&gt;särskilt kapitel i avdelningen om den regionala organisationen. I kapitlet&lt;br&gt;om biskopar bör också tas in den nuvarande bestämmelsen i domkapi-&lt;br&gt;telslagen om att ärkebiskopen får delegera sina uppgifter som stiftsbiskop&lt;br&gt;till den biträdande biskopen i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i denna del innebär att bestämmelserna i 19 och 24 kap. i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1686 års kyrkolag om biskopens uppgifter kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Sjunde avdelningen — Den centrala organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens sjunde avdelning tas in bestäm-&lt;br&gt;melser om kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse och Kyrko-&lt;br&gt;mötets besvärsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar i huvudsak regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen föreslog dock att vissa grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;om kyrkomötet och Svenska kyrkans centralstyrelse fortfarande skulle&lt;br&gt;finnas kvar i lagen om svenska kyrkan (betänkandet del 1 s. 64-66).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. (RegSkr&lt;br&gt;1990:1 s. 36 och 37, 2KL 1991: 1 avsnitt 7-9, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De offentligrättsligt reglerade rikskyrk-&lt;br&gt;liga uppgifterna has om hand — förutom av riksdagen, regeringen och vissa&lt;br&gt;statliga myndigheter under regeringen — av kyrkomötet och dess myndig-&lt;br&gt;heter. Svenska kyrkans centralstyrelse och Kyrkomötets besvärsnämnd är&lt;br&gt;myndigheter under kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet sammanträder varje år och har till uppgift att behandla&lt;br&gt;ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet samt&lt;br&gt;kyrkliga ärenden som väcks hos kyrkomötet. Kyrkomötet skall också&lt;br&gt;medverka genom yttrande eller samtycke till viss lagstiftning som rör&lt;br&gt;kyrkan. Vidare får kyrkomötet genom kyrkliga kungörelser meddela före-&lt;br&gt;skrifter i vissa inomkyrkliga ämnen, fatta vissa beslut, t.ex. om att tillsätta&lt;br&gt;utskott, samt i övrigt besluta om yttranden och framställningar till reger-&lt;br&gt;ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse har till uppgift att verkställa kyrkomö-&lt;br&gt;tets beslut. Centralstyrelsen skall också i viss utsträckning bereda de&lt;br&gt;ärenden som skall avgöras av kyrkomötet. Vi tar i avsnitt 11.3 upp frågan&lt;br&gt;om ersättare för ärkebiskopen som ledamot i centralstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets besvärsnämnd har till uppgift att pröva överklaganden.&lt;br&gt;Det är företrädesvis överklaganden av beslut i frågor om det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet. Vi tar i avsnitt 11.4 upp några frågor om bl.a. besvärsnämndens&lt;br&gt;sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om kyrkomötet finns i lagen om Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;svenska kyrkan. Övriga bestämmelser om kyrkomötet och dess myndighe-&lt;br&gt;ter finns i lagen om kyrkomötet. Därutöver finns bestämmelser om arbets-&lt;br&gt;sättet hos kyrkomötet och dess myndigheter i kyrkliga kungörelsen (SKFS&lt;br&gt;1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet (omtryckt SKFS 1989: 5, änd-&lt;br&gt;rad senast SKFS 1991:14), i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:9) med&lt;br&gt;instruktion för svenska kyrkans centralstyrelse och i kyrkliga kungörelsen&lt;br&gt;(SKFS 1989:10) med instruktion för kyrkomötets besvärsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter om kyrkomötet och dess myndigheter som i dag finns i&lt;br&gt;lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet bör tas in i den nya&lt;br&gt;kyrkolagens sjunde avdelning. Bestämmelserna om val till kyrkomötet bör&lt;br&gt;dock tas in i avdelningen om kyrkliga val (se avsnitt 4.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i denna del innebär att lagen om kyrkomötet samt bestäm-&lt;br&gt;melserna om kyrkomötet och dess myndigheter i lagen om svenska kyrkan&lt;br&gt;kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Åttonde avdelningen — Biskops-och prästtjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: I kyrkolagens åttonde avdelning tas in bestäm-&lt;br&gt;melser om biskops- och prästtjänster i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelningen tas också in föreskrifter om tystnadsplikt för den&lt;br&gt;som i Svenska kyrkans ordning vigts till det kyrkliga ämbetet som&lt;br&gt;präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar i huvudsak regeringens&lt;br&gt;förslag (betänkande del 1 s. 76 — 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag (RegSkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990:1 s. 39-41,2KL 1991:1 avsnitt 11-15, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Inom Svenska kyrkan finns i dag följande&lt;br&gt;biskops- och prästtjänster, nämligen tjänster som biskop och biträdande&lt;br&gt;biskop samt domprost, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kontrakts-&lt;br&gt;adjunkt och pastorsadjunkt. Tjänsterna som domprost, kyrkoherde och&lt;br&gt;komminister är pastoratstjänster medan övriga prästtjänster är stiftstjäns-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsterna är statligt reglerade. Det innebär att avlöningsförmånerna i&lt;br&gt;biskoparnas och prästernas anställningar fastställs under medverkan av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om biskops- och prästtjänster samt om&lt;br&gt;prästerna arbetsrättsliga förhållanden under pågående anställning och vid&lt;br&gt;anställningens upphörande finns i dag utspridda i olika författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda finns grundläggande bestämmelser om den prästerliga tjänsteor-&lt;br&gt;ganisationen, tillsättning av prästtjänster, disciplinansvar m.m. i prästan-&lt;br&gt;ställningslagen. Bestämmelser om val av biskop finns i lagen (1963:633)&lt;br&gt;om biskopsval (omtryckt 1990:903). Vidare är lagen (1976:600) om offent- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lig anställning (omtryckt 1991:600) i vissa delar tillämplig på präster. Det Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;gäller for det första bestämmelserna i 2 och 3 kap. som är direkt tillämpliga&lt;br&gt;på präster som innehar statligt reglerade tjänster i pastorat och stiftssam-&lt;br&gt;fälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 2§ förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;anställning som präst (omtryckt 1989: 85) har vissa andra bestämmelser i&lt;br&gt;lagen om offentlig anställning gjorts tillämpliga på präster som har anställ-&lt;br&gt;ning i territoriella pastorat och stiftssamfälligheter. Det gäller bl.a. bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. om bisysslor, 7 kap. om anställnings upphörande på&lt;br&gt;annat sätt än genom avskedande, 8 kap. om turordning vid uppsägning på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist och 9 kap. om företrädesrätt till återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser vi att man bör undvika tekniken med&lt;br&gt;hänvisningar till lagen om offentlig anställning. Om de grundläggande&lt;br&gt;bestämmelserna om prästtjänster samlas i en lag skapas större klarhet i&lt;br&gt;fråga om vad som gäller för dessa. Kyrkomötets yttranderätt vid ändringar&lt;br&gt;i dessa regler blir därigenom också tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl bestämmelserna i prästanställningslagen som de grundläggande&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om offentlig anställning som nu gäller för dem som&lt;br&gt;har prästtjänster i Svenska kyrkan bör därför tas in i nionde avdelningen i&lt;br&gt;den nya kyrkolagen. Bestämmelserna om biskopsval bör tas in i avdel-&lt;br&gt;ningen om kyrkliga val (se avsnitt 4.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär bl.a. att prästanställningslagen och 1965 års prä-&lt;br&gt;stanställningsförordning, som delvis tillhör lagområdet, kan upphävas.&lt;br&gt;Vidare kan lagen (1976:610) med bemyndigande att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om anställning som präst i svenska kyrkan upphävas. Det är med stöd av&lt;br&gt;sistnämnda lag som regeringen har kunnat meddela de föreskrifter i 1965&lt;br&gt;års förordning som gjort vissa bestämmelser i lagen om offentlig anställ-&lt;br&gt;ning tillämpliga på präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig anställning är föremål för en översyn (jfr dir. 1989:50)&lt;br&gt;av LOA-utredningen (utredare: generaldirektören Börje Hårdefelt). Över-&lt;br&gt;synen avses bli slutförd under våren 1992. Utredningens förslag till änd-&lt;br&gt;ringar i lagstiftningen om offentlig anställning kan komma att föranleda&lt;br&gt;ändringar också i de bestämmelser om biskops- och prästtjänster vi nu&lt;br&gt;föreslår skall tas in i avdelning 8 i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tar med anledning av förslag från 1991 års kyrkomöte i avsnitt 11.5&lt;br&gt;upp några frågor om tillsättning av vissa prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan&lt;br&gt;föreskrivs att den som är prästvigd i Svenska kyrkans ordning har tyst-&lt;br&gt;nadsplikt i fråga om vad han erfarit under bikt eller under själavårdande&lt;br&gt;samtal i övrigt. Bestämmelserna i den lagen hör nära samman med bestäm-&lt;br&gt;melserna om det kyrkliga ämbetet men också med bestämmelserna om&lt;br&gt;prästtjänster. Bestämmelserna i lagen bör därför tas in i avdelning 8 i den&lt;br&gt;nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tar i avsnitt 11.6 upp frågan om omfattningen av tystnadsplikten&lt;br&gt;liksom frågan om en fortsatt reglering av s.k. åtvarning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Nionde avdelningen — Kyrkomusiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens nionde avdelning tas in bestäm-&lt;br&gt;melser om kyrkomusiken i Svenska kyrkan och om kyrkomusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag (betänkandet del 1 s. 81 och 82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomö-&lt;br&gt;tet föreslår dock att medlemskap i Svenska kyrkan skall införas som villkor&lt;br&gt;för behörighet till kyrkomusikertjänster. (RegSkr 1990:1 s. 42 och 43, 1KL&lt;br&gt;1991:9 avsnitt 4.4, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i&lt;br&gt;Svenska kyrkan regleras från och med den 1 juli 1990 i lagen om kyrkomu-&lt;br&gt;siken i svenska kyrkan. Denna lag har ersatt både lagen (1947:275) om&lt;br&gt;kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950:375).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan svarar pastoraten för&lt;br&gt;den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna. Kyrkomusiker-&lt;br&gt;tjänsterna, som tidigare var statligt reglerade, är numera rent kyrkokom-&lt;br&gt;munala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisationen har dock&lt;br&gt;behållits. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska&lt;br&gt;inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för&lt;br&gt;kyrkomusiker dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor&lt;br&gt;samt yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen&lt;br&gt;för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Lagen innehåller&lt;br&gt;också bestämmelser om tjänsteorganisationen och om vem som beslutar&lt;br&gt;vid tillsättning av kyrkomusikertjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tar i avsnitt 11.7 upp frågan om medlemskap i Svenska kyrkan som&lt;br&gt;behörighetsvillkor till en kyrkomusikertjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan bör tas in i&lt;br&gt;nionde avdelningen. Vårt förslag i denna del innebär att lagen om kyrko-&lt;br&gt;musiken i svenska kyrkan kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Tionde avdelningen — Den kyrkliga egendomen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens tionde avdelning tas in bestäm-&lt;br&gt;melser om domkyrkor och församlingskyrkor, om förvaltningen av&lt;br&gt;den kyrkliga jorden samt om kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar delvis regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslog att också regler om den kulturhistoriska tillsy-&lt;br&gt;nen över kyrkobyggnader, kyrkliga inventarier och begravningsplatser&lt;br&gt;skulle tas in i kyrkolagen (betänkandet del 1 s. 83-91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;erinran av flertal remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. (RegSkr&lt;br&gt;1990: 1 s. 43 — 47, 2KL 1991: 1 avsnitt 16 och 1KL 9 avsnitt 4.5, kskr. 11&lt;br&gt;och 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om kyrklig egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kyrklig egendom menas sådana förmögenhetstillgångar av fast eller&lt;br&gt;lös natur som med olika rättsgrund disponeras av Svenska kyrkan med dess&lt;br&gt;församlingar eller av andra till Svenska kyrkan knutna organ. Beroende på&lt;br&gt;det historiska sambandet mellan staten och Svenska kyrkan är en del av&lt;br&gt;den kyrkliga egendomen underkastad särskilda rättsregler till skydd för&lt;br&gt;intresset att tillgångarna bevaras och används för de ändamål som de&lt;br&gt;ursprungligen har varit avsedda för. Med hänsyftning på de olika rättsreg-&lt;br&gt;ler som gäller för denna egendom brukar den kallas för specialreglerad&lt;br&gt;kyrklig egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som innebär ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen är avsedd har getts ett särskilt konstitutionellt skydd. Enligt&lt;br&gt;punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall sådana före-&lt;br&gt;skrifter meddelas genom lag som stiftas på samma sätt som bl. a. grundläg-&lt;br&gt;gande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den specialreglerade kyrkliga egendomen hör den kyrkliga jorden&lt;br&gt;med tillhörande byggnader och lös egendom av olika slag. Till den fasta&lt;br&gt;egendomen hör t.ex. församlingskyrkor och domkyrkor, prästgårdar, löne-&lt;br&gt;boställen och kyrkofondsfastigheter. Den lösa egendomen utgörs bl.a. av&lt;br&gt;inventarier i kyrkor samt vissa fonderade medel och kassor. Man brukar&lt;br&gt;skilja mellan den kyrkliga finansförmögenheten och den kyrkliga förvalt-&lt;br&gt;ningsförmögenheten. Finansförmögenheten utgörs av egendom som nor-&lt;br&gt;malt ger avkastning, t.ex. löneboställen. Förvaltningsförmögenheten tjänar&lt;br&gt;kyrkan främst genom sitt bruksvärde, t.ex. församlingskyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den specialreglerade kyrkliga egendomen finns det kyrkokom-&lt;br&gt;munal egendom. Denna ägs av en församling eller en kyrklig samfällighet.&lt;br&gt;Till kyrkokommunal egendom räknas bl.a. församlingshem, kyrkokommu-&lt;br&gt;nala kanslibyggnader och tjänstebostäder för andra anställda än präster.&lt;br&gt;Den kyrkokommunala egendomen förvaltas enligt kommunalrättsliga reg-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland den kyrkliga egendomen finns också stiftelse- och föreningsegen-&lt;br&gt;dom. Den kan bestå av fastigheter eller fonder som har tillkommit genom&lt;br&gt;donationer eller insamlingar och tjänar olika ändamål inom kyrkans fria&lt;br&gt;verksamhet. För förvaltningen av denna egendom gäller vanliga civilrätts-&lt;br&gt;liga regler (jfr också avsnitt 6). Denna egendom berörs därför inte heller av&lt;br&gt;bestämmelserna i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga jorden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande föreskrifter om den egendom som är avsedd för Svenska&lt;br&gt;kyrkans verksamhet skall enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;regeringsformen meddelas i lag som stiftas av riksdagen efter yttrande av&lt;br&gt;kyrkomötet (jfr avsnitt 2). Grundläggande föreskrifter om sådan egendom&lt;br&gt;finns bl.a. i lagen om förvaltningen av kyrklig jord. Lagen innehåller&lt;br&gt;bestämmelser bl.a. om förvaltningen av den kyrkliga jorden, om försälj-&lt;br&gt;ning eller byte av kyrklig jord, om prästlönefonder m.m. samt om köp av&lt;br&gt;fast egendom eller tomträtt. Bestämmelserna i lagen bör tas in i den nya&lt;br&gt;kyrkolagens tionde avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär att lagen om förvaltningen av kyrklig jord kan&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkor och domkyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7 föreslås att vissa frågor om förvaltningen av församlingskyrkor&lt;br&gt;och domkyrkor regleras i lag. Dessa regler bör också tas in i avdelningen&lt;br&gt;om den kyrkliga egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om upplåtelse av kyrka finns i dag i lagen (1982:377) om&lt;br&gt;tillfällig upplåtelse av kyrka (ändrad senast 1987:1129). I lagen avses med&lt;br&gt;tillfällig upplåtelse av kyrka bara sådana fall där medgivande krävs for att&lt;br&gt;nyttja kyrkorummet för andra ändamål än gudstjänster som hålls av&lt;br&gt;församlingens präster eller förrättningar som avser någon som tillhör&lt;br&gt;församlingen. Också bestämmelserna om upplåtelse av kyrka bör tas in i&lt;br&gt;tionde avdelningen. Därmed kan lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7.4 tar vi upp vissa förslag om ändringar i fråga om regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av upplåtelse av kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kyrkofonden sker en ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner. Grundläggande föreskrifter om kyrkofonden finns i kyrkofondsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser om kyrkofondens styrelse och förvalt-&lt;br&gt;ning. I lagen finns vidare bestämmelser om kyrkoavgifter och vilka kostna-&lt;br&gt;der som betalas ur kyrkofonden, utjämningsbidrag, stiftsbidrag, kyrko-&lt;br&gt;byggnadsbidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om kyrkofonden i kyrkofondslagen bör också tas in i&lt;br&gt;avdelningen om den kyrkliga egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i denna del innebär att kyrkofondslagen kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse har på uppdrag av regeringen utrett vissa frågor om&lt;br&gt;förvaltningen av den kyrkliga egendomen. Kyrkofondens styrelse har i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;februari 1990 avlämnat betänkandet ”Trygghet för kyrkan”, som innehål- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;ler förslag om kyrkokommunernas försäkringar. I oktober samma år av-&lt;br&gt;lämnade därefter kyrkofondens styrelse betänkandet ”Jorden, skogen och&lt;br&gt;fonderna — En effektivare förvaltning av kyrkans finansförmögenhet”. De&lt;br&gt;båda betänkandena har remissbehandlats. En kompletterande departe-&lt;br&gt;mentspromemoria (Ds 1992:2) ”Svenska kyrkans finansförmögenhet” har&lt;br&gt;nyligen färdigställts inom Civildepartementet. Promemorian remiss-&lt;br&gt;behandlas för närvarande. Förslag i fråga om förvaltningen av den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen som innebär mera omfattande ändringar i sak får därför anstå&lt;br&gt;i avvaktan på den fortsatta beredningen i Civildepartementet. Sådana&lt;br&gt;ändringar kräver dessutom kyrkomötets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Elfte avdelningen — De kyrkliga valen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kyrkolagens elfte avdelning tas in bestämmel-&lt;br&gt;ser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— val av stiftsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— val av ledamöter i domkapitel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— biskopsval, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkomötesval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om val av kyrkofullmäktige och val av direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråd hålls utanför den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelningen tas också in föreskrifter om proportionellt valsätt&lt;br&gt;vid kyrkliga val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar delvis regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslog att lagen om kyrkofullmäktigval, m.m. skulle tas&lt;br&gt;in i kyrkolagen. Utredningen föreslog inte att bestämmelserna i lagen om&lt;br&gt;proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.&lt;br&gt;skulle arbetas in i kyrkolagen (betänkandet del 1 s. 92 och 93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredningens förslag utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.&lt;br&gt;47-50, 2KL 1991:1 avsnitt 17och 1KL 1991:9avsnitt 4.6, kskr. 11 och 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Svenska kyrkan har en demokratiskt&lt;br&gt;uppbyggd organisation. Det innebär att ledamöter i olika kyrkliga organ&lt;br&gt;och deras ersättare i allmänhet väljs genom antingen direkta eller indirekta&lt;br&gt;val. Tillsättning av biskopstjänster sker också efter val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om de kyrkliga valen är spridda i olika författningar. I&lt;br&gt;allmänhet finns valbestämmelserna i den författning som reglerar det&lt;br&gt;kyrkliga organet i fråga. Detta gäller dock inte valen av kyrkofullmäktige&lt;br&gt;och direktvalda kyrkoråd, som regleras i lagen om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m. och inte heller biskopsvalen, som regleras i lagen om biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har anförts bör i princip bara de lagregler som huvudsak-&lt;br&gt;ligen riktar sig till Svenska kyrkans egna organ tas in i den nya kyrkolagen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utgångspunkt har vi förordat att reglerna i lagen om kyrkofull- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;mäktigval, m.m. inte tas med i lagen (se avsnitt 3.2). I övrigt bör de&lt;br&gt;kyrkliga valen regleras i lagen och samlas i en särskild avdelning om sådana&lt;br&gt;val. Det gäller val av stiftsfullmäktige, val av vissa ledamöter i dom-&lt;br&gt;kapitlet, biskopsval och val till kyrkomötet. Också vissa andra valregler bör&lt;br&gt;tas in i denna avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsfullmäktige är stiftssamfallighetens beslutande organ. Ledamöterna&lt;br&gt;i stiftsfullmäktige och ersättare for dessa väljs indirekt genom elektorer.&lt;br&gt;Bestämmelser om val av stiftsfullmäktige finns i 6 kap. församlingslagen.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser bör tas in som ett särskilt kapitel i avdelningen om&lt;br&gt;kyrkliga val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I domkapitlet ingår, förutom biskopen och domprosten som självskrivna&lt;br&gt;ledamöter, dels en präst vald av stiftets präster, dels tre lekmän valda av&lt;br&gt;stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om valet av prästledamot och suppleant för denna finns i&lt;br&gt;6 — 13 §§ domkapitelslagen. Bestämmelser om valet av lekmannaledamöter&lt;br&gt;och ersättare for dessa finns i 14—16 §§ samma lag. De nu nämnda&lt;br&gt;bestämmelserna bör också föras över till ett särskilt kapitel i den nya&lt;br&gt;kyrkolagens avdelning om de kyrkliga val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopsval förrättas av valkorporationer, som bl.a. består av elektorer&lt;br&gt;för stiftets lekmän. I avsnitt 10.2 redogörs närmare för hur dessa val går till.&lt;br&gt;I det avsnittet lägger vi också fram förslag om vissa ändringar av bl.a.&lt;br&gt;sammansättningen av dessa valkorporationer. Bestämmelser om biskops-&lt;br&gt;val finns som förut nämnts i lagen om biskopsval. Dessa bör — med de&lt;br&gt;förslag till ändringar som vi behandlar i avsnitt 10.2 — tas med i avdel-&lt;br&gt;ningen om de kyrkliga valen. Vårt förslaget innebär att lagen om biskops-&lt;br&gt;val kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet består av valda ombud för Svenska kyrkan. Ledamöter av&lt;br&gt;kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer. Föreskrifter om kyrko-&lt;br&gt;mötesvalen finns i 4§ lagen om svenska kyrkan och i 1-25 §§ lagen om&lt;br&gt;kyrkomötet. Bestämmelserna i lagen om kyrkomötet bör tas in i ett särskilt&lt;br&gt;kapitel i avdelningen om de kyrkliga valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionella val kan ske i de flesta val inom kyrkan. Sålunda skall t.ex.&lt;br&gt;enligt 2 kap. 23 § församlingslagen kyrkofullmäktiges val av ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter i församlingsdelegerade, kyrkoråd, annan nämnd eller bered-&lt;br&gt;ning, av elektorer och deras ersättare för val av stiftsfullmäktige samt&lt;br&gt;revisorer och revisorsersättare under vissa förutsättningar vara proportio-&lt;br&gt;nellt. Vidare kan val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare&lt;br&gt;liksom val inom kyrkomötet vara proportionellt enligt 16 § första stycket&lt;br&gt;resp. 39 § andra stycket lagen om kyrkomötet. Föreskrifter om förfarandet&lt;br&gt;vid proportionella val finns i lagen om proportionellt valsätt inom lands-&lt;br&gt;ting, kommunfullmäktige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter om proportionella val som nu finns i olika kyrkliga&lt;br&gt;författningar bör samlas och tas in i ett särskilt kapitel i avdelningen om&lt;br&gt;kyrkliga val. För att underlätta tillämpningen bör i detta kapitel också tas&lt;br&gt;in bestämmelser om förfarandet vid sådana val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår samtidigt en ny lag om proportionellt valsätt. Den nya lagen&lt;br&gt;skall avse proportionella val inom organ hos kommuner, landsting och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalförbund samt val som förrättas av kommunala indelningsdele- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;gerade. Lagen innebär inga ändringar i sak utan bara en redaktionell&lt;br&gt;bearbetning av 1955 års lag om proportionellt valsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag innebär alltså att 1955 års lag om proportionellt valsätt kan&lt;br&gt;upphävas (se avsnitt 15.3).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Namn på kyrkliga enheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den myndighet som beslutar om en indelnings-&lt;br&gt;ändring eller en samfällighetsbildning skall fastställa namnet på den&lt;br&gt;kyrkliga enheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— när en ny territoriell församling bildas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vid ändringar i den territoriella pastoratsindelningen och i kon-&lt;br&gt;traktsindelningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— när en flerpastoratssamfällighet bildas eller ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall skall frågor om ändringar av namnet på territoriella&lt;br&gt;församlingar och pastorat samt på kontrakt och flerpastoratssamfäl-&lt;br&gt;ligheter prövas av Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsens beslut om namn på kyrkliga enheter skall kunna&lt;br&gt;överklagas hos Kammarkollegiet. Kammarkollegiets beslut skall&lt;br&gt;kunna överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Kyrkomötet&lt;br&gt;har föreslagit att beslut om namn på kyrkliga enheter skall kunna över-&lt;br&gt;klagas också i de fall att indelningsbeslutet inte överklagas. (RegSkr 1990:1&lt;br&gt;s. 50-52, 1KL 1991:9, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag finns inga uttryckliga regler om vem&lt;br&gt;som fastställer namnet på församlingar, pastorat, kontrakt och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter. De icke-territoriella församlingarnas namn är och avses&lt;br&gt;också i fortsättningen vara fastlagda i en författning (jfr avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ändringar i den kyrkliga indelningen och vid bildandet&lt;br&gt;och ändringar av kyrkliga samfälligheter får den myndighet som beslutar&lt;br&gt;om indelningsändringen eller samfällighetsbildningen meddela de före-&lt;br&gt;skrifter som behövs. Med stöd av denna föreskriftsrätt fastställer den&lt;br&gt;beslutande myndigheten namnet på nya eller ändrade kyrkliga enheter.&lt;br&gt;Frågan om vem som beslutar om namnändringar utan samband med&lt;br&gt;indelningsändringar eller samfallighetsbildningar är inte reglerad. Hittills&lt;br&gt;har regeringen eller, på regeringens uppdrag, Kammarkollegiet beslutat om&lt;br&gt;sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 1 har Kammarkollegiet hos regeringen begärt&lt;br&gt;att frågan regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det inte skall råda någon som helst tvekan om beslutskompeten-&lt;br&gt;sen och om vad som i övrigt bör gälla i fråga om fastställande av namn på&lt;br&gt;kyrkliga enheter, bör frågan regleras. Föreskrifterna bör tas in i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som hittills har gällt bör den myndighet som beslutar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en indelningsändring eller en samfällighetsbildning också besluta om Prop.&lt;br&gt;namnet på en ny kyrklig enhet. Namnändringar utan samband med indel-&lt;br&gt;ningsändringar bör beslutas av Kammarkollegiet i enlighet med den ord-&lt;br&gt;ning som under senare tid har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma enhetlighet och ta tillvara de namntraditioner som&lt;br&gt;har utvecklats på området bör vissa regler och begränsningar för namngiv-&lt;br&gt;ningen ställas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnet på ett enförsamlingspastorat utgörs i dag av namnet på den&lt;br&gt;församling som pastoratet består av. I fråga om namnet på ett flerförsam-&lt;br&gt;lingspastorat har praxis hittills varit att namnet utgörs av namnen på alla&lt;br&gt;de församlingar som ingår i pastoratet. Därvid har första ledet i namnet&lt;br&gt;utgjorts av namnet på den församling där kyrkoherden är stationerad.&lt;br&gt;Denna ordning bör enligt vår mening bestå och lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de utredningar om ändringar i den kyrkliga indelningen eller om&lt;br&gt;samfällighetsbildningar som har avsett bildandet av nya kyrkliga enheter&lt;br&gt;och som Kammarkollegiet tidigare har gjort har kollegiet regelmässigt&lt;br&gt;inhämtat yttrande i namnfrågan från ortnamnsarkivet i Uppsala och i vissa&lt;br&gt;fall från Statens lantmäteriverk, som då har hört ortnamnsrådet vid verket.&lt;br&gt;Sådana yttranden har också inhämtats i separata namnärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det angeläget att den omsorgsfulla beredningen av&lt;br&gt;viktigare namnärenden garanteras också för framtiden. Det är här fråga om&lt;br&gt;att slå vakt om det lokala kulturarvet och ett ändamålsenligt och vårdat&lt;br&gt;ortnamnsskick. Det gäller inte bara frågor om namnets anknytning till&lt;br&gt;orten eller det geografiska området i övrigt, utan också frågor om stav-&lt;br&gt;ningen av namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsens beslut i namnärenden bör i enlighet med vad 1991 års&lt;br&gt;kyrkomöte (kskr. 1991:13) begärt kunna överklagas hos Kammarkollegiet&lt;br&gt;som sista instans. Kammarkollegiets beslut i ärenden som inte förts dit&lt;br&gt;genom överklagande, t.ex. i namnärenden som inte har samband med en&lt;br&gt;indelningsändring, bör få överklagas hos regeringen. Bara berörda försam-&lt;br&gt;lingar och samfälligheter bör ha rätt att överklaga stiftsstyrelsens resp.&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut i namnärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förvaltningen av församlingarnas&lt;br&gt;donationsmedel m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Församlingarnas rätt att disponera enskilda medel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några bestämmelser som hindrar enskilda&lt;br&gt;att lämna donationer till en församling i ett flerförsamlingspastorat&lt;br&gt;finns i princip inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning&lt;br&gt;(bilaga 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser instämmer i promemo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rians bedömning av församlingars rätt att ta emot och förvalta enskilda&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller att donationsförvaltningen är&lt;br&gt;en ekonomisk angelägenhet som det bör ankomma på samfälligheten att&lt;br&gt;ansvara för. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte&lt;br&gt;att promemorian klarlägger den frågeställning om totala ekonomiska sam-&lt;br&gt;fälligheter som ingår i utredningsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen: Vid behandlingen i riksdagen av prop. 1987/88:31 om ny&lt;br&gt;organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. väcktes en&lt;br&gt;motion (mot. 1987/88: K27) i vilken ströks under vikten av att enskilda&lt;br&gt;medel och gåvor kan disponeras av församlingarna även på områden som&lt;br&gt;ligger inom pastoratens kompetens. Vidare väcktes en motion (mot.&lt;br&gt;1987/88: K621) i vilken framhölls betydelsen av att riksdagen klarlägger att&lt;br&gt;kompetensen för de samfälligheter som omfattar alla ekonomiska angelä-&lt;br&gt;genheter verkligen kommer att gälla detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet anförde i sitt betänkande bl.a. följande (KU&lt;br&gt;1987/88:30 s. 10 f.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Utskottet anser att det är angeläget att lagstiftningen inte lägger hinder i&lt;br&gt;vägen för enskilda som genom gåvor och donationer till sin församling vill&lt;br&gt;stödja kyrkans verksamhet. Av de allmänna bestämmelserna om försam-&lt;br&gt;lingars kompetens enligt förslaget till ny församlingslag får anses följa att&lt;br&gt;en församling inte kan motta och förvalta en donation som kan medföra&lt;br&gt;kostnader för församlingen om donationens ändamål inte faller inom&lt;br&gt;ramen för församlingens kyrkokommunala kompetens, eftersom försam-&lt;br&gt;lingen i allmänhet saknar möjlighet att täcka kostnaderna på annat sätt än&lt;br&gt;genom ianspråktagande av utdebiterade medel. En sådan kostnadstäck-&lt;br&gt;ning skulle komma i konflikt med reglerna för den kyrkokommunala&lt;br&gt;kompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagandet av en donation inte medför några kostnader för för-&lt;br&gt;samlingen är det enligt utskottets mening önskvärt att församlingen skall&lt;br&gt;kunna förvalta donationen om den enskilde givaren framställer önskemål&lt;br&gt;om detta. I sådana fall där ändamålet ligger utanför församlingens kompe-&lt;br&gt;tens enligt de föreslagna bestämmelserna i församlingslagen måste enligt&lt;br&gt;utskottets mening dock ifrågasättas om församlingen kan åta sig detta.&lt;br&gt;Utskottet vill med anledning härav förorda att de rättsliga förutsättning-&lt;br&gt;arna angående förvaltningen av donationer genom kyrkokommuner blir&lt;br&gt;föremål för närmare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frågeställning som tas upp i motion 1987/88: K621 sammanhänger&lt;br&gt;med de problem som behandlas i motion 1987/88: K27 yrkande 1. Utskot-&lt;br&gt;tet anser därför att även den i motion 1987/88: K621 väckta frågan bör bli&lt;br&gt;föremål för översyn. Det bör ankomma på regeringen att bestämma for-&lt;br&gt;merna härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna&lt;br&gt;1987/88: K27 yrkande 1 och 1987/88: K621 ge regeringen till känna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen följde konstitutionsutskottet (rskr. 181).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Bidrag och gåvor från enskilda till en&lt;br&gt;församling kan avse olika typer av egendom, såsom pengar, värdepapper,&lt;br&gt;annan lös egendom och fast egendom. Bidragen eller gåvorna kan ges med&lt;br&gt;eller utan förbehåll om användning och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bidrag eller en gåva som lämnas utan förbehåll kommer att ingå i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlingens förmögenhet. Den kommunala kompetensen omfattar i Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;princip bara användandet av utdebiterade medel, varför församlingen kan&lt;br&gt;använda bidraget eller gåvan på det sätt man önskar. Användandet får&lt;br&gt;dock inte avse något för församlingens verksamhet främmande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om donator i sina föreskrifter avsett att egendomen varaktigt skall tjäna&lt;br&gt;donationens ändamål ingår däremot normalt egendomen inte i församling-&lt;br&gt;ens förmögenhet. I stället bildar egendomen rättsligt sett en separat förmö-&lt;br&gt;genhet eller en stiftelse med församlingen som förvaltare (jfr NJA 1972 s.&lt;br&gt;573). Bland Svenska kyrkans församlingar används begreppen stiftelse,&lt;br&gt;fond och donation som i huvudsak liktydiga begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ändra eller upphäva en ändamålsbestämmelse eller någon annan&lt;br&gt;bestämmelse som har meddelats i ett gåvobrev, testamente, stiftelseförord-&lt;br&gt;nande eller motsvarande handling krävs det tillstånd av en myndighet&lt;br&gt;(permutation). I fråga om bestämmelser som kan meddelas av enskilda&lt;br&gt;personer prövas tillståndsfrågan av Kammarkollegiet enligt 2 § permuta-&lt;br&gt;tionslagen (1972:205) och i andra fall av regeringen. Det sagda innebär&lt;br&gt;bl.a. att förvaltningen av en stiftelse inte kan flyttas från en kyrklig&lt;br&gt;kommun till någon annan utan att den förvaltande kommunen ansöker om&lt;br&gt;och får tillstånd till detta. Överflyttning av förvaltningen kan emellertid&lt;br&gt;undantagsvis också ske genom lagstiftning (jfr t.ex. punkt 13 övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till församlingslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse utgör en självständig juridisk person. När en församling&lt;br&gt;inträder som förvaltare av en stiftelse gör den det därför inte i sin egenskap&lt;br&gt;eller i kraft av kyrklig kommun. Det finns alltså inte något som formellt&lt;br&gt;hindrar församlingens kyrkoråd att utgöra stiftelsens styrelse. Detta gäller&lt;br&gt;oavsett stiftelsens ändamål, så länge inte förvaltningen av stiftelseegendo-&lt;br&gt;men förorsakar den kyrkliga kommunen några kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen har till ändamål att stödja en verksamhet som ligger&lt;br&gt;utanför församlingens kompetens (jfr 1 kap. 3 — 7 §§ församlingslagen), kan&lt;br&gt;ändamålet inte verkställas med mindre att mottagaren eller huvudmannen&lt;br&gt;för verksamheten ger sitt godkännande eller tar emot medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om t.ex. en församling i en total pastoratssamfällighet förvaltar en&lt;br&gt;stiftelse, vars ändamål ligger inom samfällighetens kompetens, krävs det&lt;br&gt;sålunda att samfälligheten är villig att ta emot medlen för det bestämda&lt;br&gt;ändamålet. I ett sådant fall kan församlingen alltså inte i praktiken själv&lt;br&gt;verkställa stiftelsens ändamål. Församlingen får i stället föra över medlen&lt;br&gt;till den berörda samfälligheten, som i sin tur får använda medlen för det&lt;br&gt;avsedda ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också om det inte finns några formella hinder for en församling att&lt;br&gt;förvalta stiftelsemedel som är avsedda för ändamål som ligger utanför&lt;br&gt;församlingens kompetens, kan det ofta vara praktiskt att förvaltningen&lt;br&gt;flyttas över till den samfällighet som också kan verkställa ändamålet. Detta&lt;br&gt;kräver dock tillstånd enligt permutationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bildandet av samfälligheter för alla ekonomiska angelägenheter har&lt;br&gt;en praxis tidigare kommit att utvecklas i fråga om förvaltningen av stiftel-&lt;br&gt;ser. I anslutning till beslutet att bilda samfälligheten har normalt också&lt;br&gt;fattats beslut om att förvaltningen av befintliga stiftelseförmögenheter skall&lt;br&gt;vara en angelägenhet för samfälligheten medan församlingarna fortfarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall besluta om hur förmögenhetens avkastning skall användas. Detta Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;förfaringssätt har varit möjligt utan föregående tillstånd enligt permuta-&lt;br&gt;tionslagen, när beslutet att bilda samfälligheten har fattats av regeringen&lt;br&gt;eller Kammarkollegiet men inte när beslutet fattats av ett domkapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1989 finns bestämmelser om bildandet av totala samfälligheter&lt;br&gt;i 5 kap. kyrkliga indelningslagen. En total samfällighet bildas numera&lt;br&gt;antingen genom samfällda beslut av församlingarna i pastoratet eller av&lt;br&gt;stiftsstyrelsen. Den nya ordningen innebär att frågor om byte av förvaltare&lt;br&gt;av stiftelser inte längre kan beslutas av den myndighet som beslutar om&lt;br&gt;indelningsändringen eller samfällighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans&lt;br&gt;forsamlings- och pastoratsförbund har framfört uppfattningen att man i&lt;br&gt;totala samfälligheter bör dela upp ansvaret för förvaltningen av en stiftelse&lt;br&gt;så att samfälligheten svarar för förvaltningen och församlingarna för beslu-&lt;br&gt;ten om hur avkastningen skall användas. Också om både administrativa&lt;br&gt;och ekonomiska synpunkter denna ordning i många fall kan vara praktisk,&lt;br&gt;krävs tillstånd i varje enskilt fall. I sammanhanget kan dock nämnas att det&lt;br&gt;inte är uteslutet att en uppdelning av ansvaret för handhavandet av&lt;br&gt;stiftelses angelägenheter på mer än en förvaltare, inte kommer att vara&lt;br&gt;förenligt med den aviserade stiftelselagstiftningen (prop. 1991/92:100&lt;br&gt;Bil. 3 avsnitt 4.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har uttalat att det är angeläget att lagstiftningen inte lägger&lt;br&gt;hinder i vägen för enskilda som vill stödja Svenska kyrkans verksamhet&lt;br&gt;genom gåvor och donationer till sin församling. En lagstiftning som inne-&lt;br&gt;bär att en församling som ingår i en total samfällighet inte längre tillåts att&lt;br&gt;förvalta stiftelser skulle därför uppenbarligen inte vara förenlig med detta&lt;br&gt;uttalande av riksdagen. Det bör i stället ankomma på de enskilda kyrko-&lt;br&gt;kommunerna själva att överväga den lämpligaste formen för förvaltningen&lt;br&gt;av stiftelsemedel och i förekommande fall efter tillstånd enligt permuta-&lt;br&gt;tionslagen föra över förvaltningen från församlingen till samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gör vi den bedömningen att gällande lagstiftning i&lt;br&gt;princip inte hindrar enskilda att lämna gåvor och donationer till försam-&lt;br&gt;lingar som ingår i en kyrklig samfällighet och att någon särskild lagstiftning&lt;br&gt;i fråga om församlingars rätt att förvalta stiftelser inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Revision av direktvalda kyrkoråd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regler om revision av de direktvalda kyr-&lt;br&gt;korådens ekonomiska förvaltning eller om revision i stiftelser som&lt;br&gt;förvaltas av församlingar med direktvalda kyrkoråd bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning (bilaga 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En remissinstans tillstyrker promemorians förslag Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;om att ett direktvalt kyrkoråd självt utser revisorer. Flertalet remissinstan-&lt;br&gt;ser förordar dock promemorians alternativa förslag, nämligen att i en total&lt;br&gt;samfällighet revisorerna också skall granska den ekonomiska förvaltning&lt;br&gt;som has om hand av direktvalda kyrkoråd inom samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en spontanremiss föreslås att det i församlingar med direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråd skall finnas en särskild kyrkostämma bara för att utse revisorer&lt;br&gt;och för att pröva frågan om ansvarsfrihet för kyrkorådets ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Det kan förekomma att församlingar med direktvalda kyrko-&lt;br&gt;råd har hand om viss ekonomisk förvaltning och förvaltar stiftelseegen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en församling med direktvalt kyrkoråd finns det varken kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämma. Ledamöter och ersättare i ett direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;utses i stället på samma sätt som ledamöter och ersättare i kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige, dvs. genom direkta val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår en församling i en total kyrklig samfällighet har den ingen egen&lt;br&gt;utdebiteringsrätt. Alla beslut som innebär att utdebiterade medel tas i&lt;br&gt;anspråk måste därför fattas av samfälligheten och dess organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som samfälligheten alltså har hand om alla ekonomiska för-&lt;br&gt;samlingsangelägenheter har, som framgår av avsnitt 6.1, de ingående&lt;br&gt;församlingarna möjligheter att ha hand om viss ekonomisk förvaltning.&lt;br&gt;Någon skillnad mellan församlingar som har kyrkofullmäktige eller direkt-&lt;br&gt;valt kyrkoråd finns i detta avseende inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap 2 § församlingslagen skall ett församlingskyrkoråd, dvs.&lt;br&gt;också ett direktvalt kyrkoråd, ha hand om bl.a. den ekonomiska förvalt-&lt;br&gt;ningen och därvid själv förvalta kyrkans och församlingens egendom, om&lt;br&gt;inte egendomsförvaltningen har uppdragits åt någon annan nämnd eller&lt;br&gt;annars ankommer på någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några regler om revision eller ansvarsfrihet i fråga om direktvalt kyrko-&lt;br&gt;råd finns inte i församlingslagen. Däremot skall ett direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § sjunde stycket församlingslagen före utgången av januari&lt;br&gt;månad varje år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin&lt;br&gt;verksamhet under det föregående året (jfr 17 kap. 33 § i förslaget till ny&lt;br&gt;kyrkolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ett direktvalt kyrkoråd saknar genom&lt;br&gt;sin kombination av både beslutande och förvaltande organ någon kommu-&lt;br&gt;nalrättslig förebild. Möjligheten med direktvalda kyrkoråd har bl.a. till-&lt;br&gt;kommit som en intressant försöksverksamhet i kommunalt självstyre.&lt;br&gt;Ledamöterna i det församlingsorgan som skall ha omsorgen om försam-&lt;br&gt;lingslivet och leda församlingens utveckling blir nämligen utsedda i all-&lt;br&gt;männa val och får sina mandat omprövade vid nästa allmänna val (jfr&lt;br&gt;prop. 1987/88: 31 s. 94 f.). Det direktvalda kyrkorådet är inte avsett för att&lt;br&gt;ha hand om någon kyrkokommunal ekonomisk förvaltning. Någon sär-&lt;br&gt;skild form för prövningen av ansvarsfrihet för ledamöterna i direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråd har därför inte föreskrivits i församlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är företrädesvis på två områden som ett församlingskyrkoråd i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;total kyrklig samfällighet kan ha en ekonomisk förvaltning. Det är därvid Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;fråga om förvaltningen av dels medel som samfälligheten anslagit dels&lt;br&gt;församlingens stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratssamfällighetens kyrkoråd får, om inte kyrkofullmäktige beslu-&lt;br&gt;tar något annat, enligt bestämmelserna i 8 kap. 2 § 6 församlingslagen&lt;br&gt;uppdra åt kyrkorådet i en församling att förvalta anslag som enligt fast-&lt;br&gt;ställd budget eller särskilda beslut har blivit anvisade åt församlingen. Det&lt;br&gt;anslag som ett församlingskyrkoråd anförtros förvaltningen av, förfogar&lt;br&gt;alltså samfällighetens kyrkoråd primärt över och är därmed också under-&lt;br&gt;ställt revision av samfällighetens revisorer. Dessutom skall det församlings-&lt;br&gt;kyrkoråd som sålunda förvaltar medel för samfällighetens räkning varje år&lt;br&gt;avge en redovisning till samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i praktiken vanligaste fallet då ett direktvalt kyrkoråd kan ha en&lt;br&gt;ekonomisk förvaltning är när församlingen är förvaltare av stiftelser. En&lt;br&gt;församlings förvaltning av stiftelser faller utanför församlingslagens regle-&lt;br&gt;ring. Det finns därför inte något som hindrar kyrkorådet att självt utse&lt;br&gt;revisorer för granskningen av rådets förvaltning av stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelser från bl.a. Stiftsstyrelsen i Lunds stift har förts fram önskemål&lt;br&gt;om en reglering som innebär att de av samfälligheten utsedda revisorerna&lt;br&gt;får rätt och skyldighet att granska de i samfälligheten ingående direktvalda&lt;br&gt;kyrkorådens förvaltning. Flertalet remissinstanser har med anledning av&lt;br&gt;promemorian också förordat en motsvarande lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den kommunala verksamheten har revisionen fått en ökad betydelse. I&lt;br&gt;revisorernas uppgifter ingår inte bara en kontroll om den ekonomiska&lt;br&gt;redovisningen utan också en uppföljning av om fullmäktiges riktlinjer har&lt;br&gt;följts upp i nämndernas verksamhet. Revisorerna i en total kyrklig samfäl-&lt;br&gt;lighet bör därför också bilda sig en uppfattning om hur ett direktvalt&lt;br&gt;kyrkoråd fullgör de uppgifter som det anförtros av samfälligheten. Att&lt;br&gt;utöver detta föreskriva någon ytterligare revision för den kyrkokommu-&lt;br&gt;nala förvaltningen i församlingar med direktvalt kyrkoråd innebär enligt&lt;br&gt;vår mening en onödig överorganisation som av principiella skäl bör avvi-&lt;br&gt;sas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller församlingens förvaltning av stiftelser är skälen&lt;br&gt;för insyn och revision delvis andra. I dessa fall är det kanske främst en&lt;br&gt;fråga om förtroendet för församlingen och Svenska kyrkan som förvaltare.&lt;br&gt;Det kan därför sägas ligga i församlingens och kyrkorådets intresse att&lt;br&gt;förvaltningen underställs en granskning av revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insynen i förvaltningen kan ske på olika sätt. En lämplig ordning kan&lt;br&gt;vara att det direktvalda kyrkorådet efter medgivande av samfälligheten&lt;br&gt;utser samfällighetens revisorer att granska församlingens stiftelseförvalt-&lt;br&gt;ning. Ett annat sätt kan vara att det direktvalda kyrkorådet i sin årliga&lt;br&gt;verksamhetsberättelse till samfällighetens fullmäktige redovisar sin för-&lt;br&gt;valtning av stiftelsemedlen. Samfälligheten kan därefter låta sina revisorer&lt;br&gt;granska redovisningen. Förutsatt att donator inte har lämnat några sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter om redovisning och revision, bör det enligt vår mening&lt;br&gt;ankomma på berörda församlingar att själva bestämma om och på vilket&lt;br&gt;sätt revision skall förekomma. Några regler i lag för dessa specialfall bör&lt;br&gt;därför inte ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan framhållas att stiftsstyrelsen inför ett beslut att införa ett Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;direktvalt kyrkoråd kan och även bör medverka till att församlingens&lt;br&gt;ekonomiska förvaltning renodlas och till att förvaltningen förs över till ett&lt;br&gt;organ i samfälligheten, om det är lämpligt. Förekomsten av ekonomisk&lt;br&gt;förvaltning på församlingsnivån bör dock inte ställas upp som ett hinder&lt;br&gt;för att införa direktvalda kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis leder det anförda till slutsatsen att några regler om&lt;br&gt;revision av direktvalda kyrkoråd eller revision av stiftelser som förvaltas&lt;br&gt;av församlingar med direktvalda kyrkoråd inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Församlingskyrkor och domkyrkor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Församlingskyrkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje församling skall ha minst en församlings-&lt;br&gt;kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter skall dock finnas för församlingar att gemensamt&lt;br&gt;anordna en församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall också vara möjligt att fastställa att en församlingskyrka&lt;br&gt;inte längre skall ha den funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna tas in i 38 kap. i den nya kyrkola-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1, 1KL&lt;br&gt;1991:9 avsnitt 4.5, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag saknas direkta lagbestämmelser om&lt;br&gt;församlingskyrkor. Både 1686 års kyrkolag och församlingslagen utgår&lt;br&gt;emellertid ifrån att församlingarna har kyrkor för sina gudstjänstbehov.&lt;br&gt;Sedvanerättsligt har man också utgått ifrån att varje församling skall ha&lt;br&gt;åtminstone en församlingskyrka, som den då är skyldig att hålla i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några äldre undantagsfall har två församlingar som enats om att bygga&lt;br&gt;en kyrka gemensamt fått tillstånd till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 januari 1989 ankom det på regeringen att besluta om&lt;br&gt;ändringar i församlingsindelningen. Vid beslut om delning eller samman-&lt;br&gt;slagning av församlingar angav regeringen vilken eller vilka kyrkor som&lt;br&gt;skulle vara församlingskyrka i de nybildade församlingarna. När flera&lt;br&gt;församlingar slogs samman föreskrevs ofta att samtliga kyrkor i de sam-&lt;br&gt;manslagna församlingarna skulle vara församlingskyrkor i den nybildade&lt;br&gt;församlingen. Det är numera Kammarkollegiet som beslutar i ärenden om&lt;br&gt;delning eller sammanslagning av församlingar och därmed också prövar&lt;br&gt;vilka kyrkor som skall vara församlingskyrkor i de nybildade församling-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församling kan utöver församlingskyrkan också ha en eller flera&lt;br&gt;andra kyrkor, t.ex. en småkyrka i ett nytt bostadsområde eller en äldre&lt;br&gt;kyrka, som inte regelbundet används för gudstjänständamål. Någon skyl-&lt;br&gt;dighet för församlingen att behålla en sådan kyrka har inte ansetts före-&lt;br&gt;ligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande inga bestämmelser om formerna för hur en Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;församlingskyrka skall upphöra att fungera som sådan och hur försam-&lt;br&gt;lingen därmed skall kunna fritas från ansvaret för dess bevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det inte skall råda några oklarheter i fråga om vad som skall gälla&lt;br&gt;på området föreslår vi att i den nya kyrkolagen tas in bestämmelser om&lt;br&gt;församlingskyrka som i sak överensstämmer med den praxis som vi har&lt;br&gt;redovisat. Vidare bör i lagen också regleras hur en församlingskyrka kan&lt;br&gt;avlysas såsom sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att besluta i frågor om vilken eller vilka av en församlings&lt;br&gt;kyrkor som skall vara församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 De äldre domkyrkorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De medeltida domkyrkorna skall alltjämt ha en&lt;br&gt;egen styrelse. Denna skall — utom i Lunds stift — utgöras av&lt;br&gt;domkapitlet. Lunds domkyrka skall som hittills förvaltas av Dom-&lt;br&gt;kyrkorådet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domkapitlet handlägger ärenden som rör domkyrkan skall i&lt;br&gt;domkapitlet ingå ytterligare en lekman som ledamot, som utses av&lt;br&gt;kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna tas in i 27 kap. 5 § och 39 kap. 2 §&lt;br&gt;i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens för-&lt;br&gt;slag. I promemorian föreslås att någon särskild lekmannaledamot inte skall&lt;br&gt;behöva utses, om någon av de av stiftsfullmäktige valda lekmannaledamö-&lt;br&gt;terna i domkapitlet är från domkyrkoförsamlingen (bilaga 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarkollegiet avstyrker promemorians förslag&lt;br&gt;och anser att förvaltningen skall föras över till resp, domkyrkoförsamling.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser tillstyrker att domkyrkorna alltjämt skall ha en&lt;br&gt;egen styrelse. De flesta godtar att domkapitlet får denna funktion. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser att en av domkyrkoförsamlingen vald lekman alltid&lt;br&gt;skall ingå i domkapitlet då frågor om domkyrkan behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker delvis regeringens förslag. Enligt kyrko-&lt;br&gt;mötet bör de nu befintliga domkyrkostyrelserna kunna finnas kvar. Kyrko-&lt;br&gt;mötet anser därför att de medeltida domkyrkornas styrelse skall utgöras av&lt;br&gt;domkapitlet eller en särskild styrelse. (RegSkr 1990:1 s. 52-55, 1KL 1991:9&lt;br&gt;avsnitt 4.5, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: De under den katolska tiden uppförda domkyrkorna i Upp-&lt;br&gt;sala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö var — liksom Lunds&lt;br&gt;domkyrka i det dåvarande danska riket — biskopskyrkor utan anknytning&lt;br&gt;till någon sockenmenighet. Domkyrkorna var avsedda för de biskopliga&lt;br&gt;förrättningarna och den gudstjänsthållning som det medeltida dom-&lt;br&gt;kapitlets ledamöter svarade för. Domkyrkorna förvaltades av biskopen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet och blev genom donationer och altarstiftelser ägare till bety-&lt;br&gt;dande förmögenheter. Stiftelsernas avkastning tillsammans med vissa in-&lt;br&gt;komster av tionden bekostade domkyrkans underhåll och gudstjänstverk-&lt;br&gt;samheten där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformationen blev i Sverige domkapitlens och domkyr-&lt;br&gt;kornas egendom indragen till kronan. Domkyrkorna uppläts till domkyr-&lt;br&gt;koförsamlingarna för att tjäna som församlingskyrkor åt dem. Domkyr-&lt;br&gt;korna, deras inventarier och övriga lösa egendom behandlades dock fort-&lt;br&gt;farande som självägande stiftelser under egen förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av de medeltida domkyrkorna reglerades sedermera i 26&lt;br&gt;kap. 1686 års kyrkolag. För förvaltningen av de medeltida domkyrkorna&lt;br&gt;finns särskilda domkyrkostyrelser. Dessa är sammansatta på delvis olika&lt;br&gt;sätt. I styrelsen för vissa medeltida domkyrkor ingår t.ex. landshövdingen&lt;br&gt;som ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkornas budget, som innefattar kostnaderna för resp, domkyrko-&lt;br&gt;styrelse, fastställs numera av Kammarkollegiet. Domkyrkornas räkenska-&lt;br&gt;per granskas av Riksrevisionsverket. I brist på egna tillgångar har de nu&lt;br&gt;berörda domkyrkorna blivit beroende av statsbidrag för sådana mera&lt;br&gt;omfattande underhålls- och restaureringsarbeten som har överstigit dom-&lt;br&gt;kyrkoförsamlingens resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bred enighet föreligger om att de medel-&lt;br&gt;tida domkyrkorna också i fortsättningen bör ha en egen styrelse. Den&lt;br&gt;hävdvunna ordningen är väl förankrad hos berörda kyrkliga organ. Vi är&lt;br&gt;därför inte beredda att nu föreslå en så genomgripande förändring av de&lt;br&gt;äldre domkyrkornas förvaltning som Kammarkollegiet har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse till kyrkomötet föreslogs att berörda domkapitel&lt;br&gt;skulle utgöra domkyrkostyrelser, men att i domkapitlet därvid dessutom&lt;br&gt;skulle ingå en av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd utsedd ledamot. Vid&lt;br&gt;behandlingen i kyrkomötet ansåg första kyrkolagsutskottet (1KL 1991:9)&lt;br&gt;att domkapitlen som stiftsmyndigheter var särskilt lämpade att fungera&lt;br&gt;som styrelser för de medeltida domkyrkorna. Utskottet fann inga bärande&lt;br&gt;skäl att avvisa den av regeringen föreslagna förvaltningsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet följde emellertid en reservation i utskottet och biföll en&lt;br&gt;motion (KMot 1991:66) med innebörd att styrelsen för de medeltida&lt;br&gt;domkyrkorna skall utgöras av domkapitlet eller av en särskild styrelse. I&lt;br&gt;motionen betonades att domkyrkan är till lika delar stiftskyrka, försam-&lt;br&gt;lingskyrka och katedral. Eftersom de medeltida domkyrkorna inbördes är&lt;br&gt;mycket olika menade motionärerna att styrelserna också i fortsättningen&lt;br&gt;kunde ha olika utseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen framhöll i sin skrivelse till kyrkomötet saknas det&lt;br&gt;anledning att bevara de skiljaktigheter i det förvaltande organets samman-&lt;br&gt;sättning som har uppkommit i olika stift. Landshövdingens medverkan i&lt;br&gt;förvaltningen i vissa stift är sålunda knappast längre sakligt motiverad.&lt;br&gt;Den statliga tillsynen över byggnadsminnesvården utövas numera i annan&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle i och för sig kunna övervägas att inrätta en särskild myndighet&lt;br&gt;i de berörda stiften för domkyrkans förvaltning, såsom nu är fallet i Lunds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stift med de särskilda förhållanden som råder där. En sådan ordning kräver Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;emellertid ytterligare utredning och överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enhetliga form för de medeltida domkyrkornas förvaltning som har&lt;br&gt;föreslagits i promemorian, nämligen att domkapitlet skall utgöra styrelse&lt;br&gt;för domkyrkan knyter an till kyrkolagens bestämmelser och förefaller&lt;br&gt;lämplig. Domkapitlet är den stiftsmyndighet som bl.a. har tillsynen över&lt;br&gt;gudstjänstlivet i församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkoförsamlingens berättigade intresse av att medverka i beslut&lt;br&gt;som gäller bl.a. dess gudstjänstrum bör emellertid komma till uttryck&lt;br&gt;genom att inte bara domprosten utan också en lekman, som utses av&lt;br&gt;domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingår som ledamot i domkapitlet när&lt;br&gt;det fungerar som domkyrkans styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Lunds domkyrka med dess betydande fastighetsinnehav, bör liksom&lt;br&gt;hittills gälla att det särskilda domkyrkorådet förvaltar domkyrkan och dess&lt;br&gt;egendomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Tillgången till byggnadsteknisk expertis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Befattningarna som domkyrkosyssloman slo-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkans styrelse bör ha tillgång till byggnadsteknisk expertis.&lt;br&gt;Den byggnadssakkunnige bör utses efter samråd med Riksantikva-&lt;br&gt;rieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag (bi-&lt;br&gt;laga 4). &amp;nbsp;&amp;nbsp;_ ___&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av remissinstanserna. Riksantikvarieämbetet vill dock att teknisk&lt;br&gt;expert utses i samråd med ämbetet och att expertinriktningen anpassas för&lt;br&gt;varje domkyrka särskilt och fastställs efter samråd med ämbetet. Domka-&lt;br&gt;pitlen i Växjö och Skara påpekar att ansvaret för de kamerala uppgifterna&lt;br&gt;inte berörts i utredningen men skulle kunna handhas av stiftssamfällighe-&lt;br&gt;tens ekonomiavdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1991:1 s. 55&lt;br&gt;och 56, 1 KL 1991:9 avsnitt 4.5, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt bestämmelserna i 26 kap. i 1686 års kyrkolag skall vid&lt;br&gt;varje domkyrka vara förordnad en syssloman som skall ha den löpande&lt;br&gt;tillsynen över domkyrkobyggnaden och dess inventarier. Han svarar bl.a.&lt;br&gt;för att en årlig besiktning av domkyrkan sker tillsammans med en bygg-&lt;br&gt;nadssakkunnig och att därvid anmärkta brister blir åtgärdade. Domkyrko-&lt;br&gt;sysslomannen, som avlönas av domkyrkans medel, skall vara präst och&lt;br&gt;kunna ha viss predikotjänstgöring vid domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom regeringsbeslut under senare år&lt;br&gt;har samtliga tjänster som domkyrkosyssloman blivit vakantsatta vid upp-&lt;br&gt;kommande ledigheter. Tillsynen över domkyrkan och dess inventarier har&lt;br&gt;därefter lösts på olika sätt i stiften. Enighet råder om att det är viktigt att de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande byggnadsminnesmärken som de medeltida domkyrkorna utgör Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;kan stå under kontinuerlig uppsikt av byggnadsteknisk expertis. Detta bör&lt;br&gt;dock ske på något annat sätt än genom en domkyrkosyssloman. Regle-&lt;br&gt;ringen av tjänster som domkyrkosyssloman bör därför upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den byggnadstekniska expertis som domkyrkostyrelsen bör ha tillgång&lt;br&gt;till bör, såsom Riksantikvarieämbetet framhållit, utses med hänsyn till&lt;br&gt;varje enskild domkyrkas byggnadskaraktär och den speciella sakkunskap&lt;br&gt;den kan kräva. Det är regeringen som i en förordning meddelar föreskrifter&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förvaltningen av övriga domkyrkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Andra domkyrkor än de medeltida skall förval-&lt;br&gt;tas som församlingskyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag (bi-&lt;br&gt;laga 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot promemorians för-&lt;br&gt;slag. Domkyrkorådet i Kalmar anser att förvaltningen av Kalmar dom-&lt;br&gt;kyrka kan övergå till Kalmar kyrkliga samfällighet. Domkapitlet i Karlstad&lt;br&gt;betonar att biskopliga ämbetshandlingar enligt kyrkohandboken skall&lt;br&gt;kunna äga rum i stiftets domkyrka utan särskilt kyrkorådsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s. 57&lt;br&gt;och 58, 1KL 1991:9 avsnitt 4.5, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: En del av de efter reformationen tillkomna domkyrkorna har&lt;br&gt;byggts som församlingskyrkor, men har senare tagits i bruk också som&lt;br&gt;domkyrkor i resp, stift. Till dessa hör dels några redan under medeltiden&lt;br&gt;uppförda kyrkor, nämligen S: ta Maria i Visby och Storkyrkan i Stockholm,&lt;br&gt;dels den under 1800-talet uppförda domkyrkan i Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några under reformationen uppförda domkyrkor, nämligen de i Göte-&lt;br&gt;borg, Karlstad och Härnösand, har däremot liksom domkyrkorna i de&lt;br&gt;förutvarande stiftsstäderna Kalmar och Mariestad avsiktligt byggts för att&lt;br&gt;tjäna som både församlingskyrka och biskopskyrka. Med undantag för&lt;br&gt;Karlstads och Kalmar domkyrka har de förvaltats i den ordning som gäller&lt;br&gt;för församlingskyrkor i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Några invändningar har inte rests mot&lt;br&gt;förslaget att nu avveckla de speciella förvaltningsformerna för Karlstad&lt;br&gt;och Kalmar domkyrka. Vi föreslår alltså att domkyrkorna i Göteborgs,&lt;br&gt;Karlstads. Härnösands, Luleå, Visby och Stockholms stift skall förvaltas&lt;br&gt;som församlingskyrkor av resp, domkyrkoförsamling eller kyrkliga samfäl-&lt;br&gt;lighet. Den rätt som enligt hittills gällande sedvana tillkommer biskopen&lt;br&gt;att bl.a. förfoga över domkyrkan för biskopliga ämbetshandlingar bör&lt;br&gt;uttryckligen anges i den nya kyrkolagen (jfr avsnitt 7.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Upplåtelse av kyrka&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ärkebiskopen, stiftsbiskopen eller den biskop&lt;br&gt;som fullgör stiftsbiskopens uppgifter skall för biskopliga ämbets-&lt;br&gt;handlingar få använda domkyrkan och andra kyrkor i stiftet som är&lt;br&gt;invigda för Svenska kyrkans gudstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Präster som tjänstgör i ett pastorat skall för församlingens guds-&lt;br&gt;tjänster och för kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör&lt;br&gt;pastoratet få använda församlingskyrkor och de andra kyrkor i&lt;br&gt;pastoratet som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som&lt;br&gt;vårdas av församlingen eller en kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall krävs medgivande till upplåtelsen av församlingens&lt;br&gt;kyrkoråd enligt de regler som gäller i dag. Upplåtelse av kyrka för&lt;br&gt;kyrkliga handlingar som skall ledas av någon präst som inte tjänstgör&lt;br&gt;i pastoratet eller som avser någon som inte tillhör pastoratet skall&lt;br&gt;dock kunna vägras bara om upplåtelsen hindrar församlingens guds-&lt;br&gt;tjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna tas in i 40 kap. i den nya kyrkola-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomötes tillstyrker delvis regeringens förslag. Kyrkomötet&lt;br&gt;förslår att en präst som tjänstgör i pastoratet skall få använda kyrkorna i&lt;br&gt;pastoratet för kyrkliga handlingar som avser även dem som inte tillhör&lt;br&gt;pastoratet. Kyrkomötet föreslår vidare att även andra präster skall få&lt;br&gt;använda kyrkorna i pastoratet för kyrkliga handlingar som avser någon&lt;br&gt;som tillhör pastoratet (CsSkr 1991:9, 2KL 1991:1 avsnitt 16, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande ordning: I lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka finns bestäm-&lt;br&gt;melser om upplåtelse av kyrkor som har invigts för Svenska kyrkans&lt;br&gt;gudstjänst och som vårdas av en församling. Lagen gäller också upplåtelser&lt;br&gt;av domkyrkor som står under egen förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är dock inte tillämplig när kyrkan används för kyrkliga handlingar&lt;br&gt;som leds av någon av församlingens präster och som avser någon som&lt;br&gt;tillhör församlingen. Vidare omfattar lagen inte sådan användning av&lt;br&gt;kyrkan för gudstjänster som har tagits in i domkapitlets tjänstgöringsföre-&lt;br&gt;skrifter för prästerna i pastoratet. Lagen uppställer inte heller något hinder&lt;br&gt;för biskopen att disponera domkyrkan för biskopliga handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelser av kyrka får enligt lagen bara medges, om det kan antas att&lt;br&gt;kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och&lt;br&gt;aktsamhet. Upplåtelser får inte ske för ändamål som kränker kyrkorum-&lt;br&gt;mets helgd eller som är oförenligt med Svenska kyrkans ordning. Upplå-&lt;br&gt;telser får inte heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller&lt;br&gt;kyrkliga verksamhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tillfällig upplåtelse av kyrka fattas av kyrkorådet. Kyrkoher-&lt;br&gt;den skall såvitt möjligt ges tillfälle att yttra sig i upplåtelseärendena, om&lt;br&gt;han eller hon inte kan delta i beslutet. Kyrkorådets beslut kan överklagas&lt;br&gt;hos domkapitlet. Domkapitlets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sedvanerätt har pastor beslutat om kyrkans användning för guds-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster och kyrklig handlingar som ankommer på prästerna i försam- Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;lingen. Det har också ansetts tillkomma pastor att efter samråd med&lt;br&gt;kyrkorådet besluta om kyrkans användning för andra förrättningar av&lt;br&gt;religiös karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1982 års lag om tillfällig upplåtelse av kyrka vidgades kyrkorå-&lt;br&gt;dets inflytande över kyrkorummets användning. Ett av syftena med lagen&lt;br&gt;var att utesluta möjligheten för pastor att ensam vägra någon annan präst i&lt;br&gt;Svenska kyrkan att i församlingens kyrka leda gudstjänster och kyrkliga&lt;br&gt;handlingar. Lagen innebar dock inte en heltäckande reglering av kyrko-&lt;br&gt;rummets användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I regeringens skrivelse till 1991 års kyrko-&lt;br&gt;möte föreslogs att i kyrkolagen skulle tas in en regel om att pastoratets&lt;br&gt;präster alltid skulle få använda kyrkorna i pastoratet för dels församlingens&lt;br&gt;gudstjänster dels kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör pastora-&lt;br&gt;tet. Förslaget innebar ett lagfästande av den sedvanerätt som finns på&lt;br&gt;området. I övrigt innebar förslaget att bestämmelserna i 1982 års lag om&lt;br&gt;tillfällig upplåtelse av kyrka fördes över i sak oförändrade till den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kyrkomötet innebär de nu gällande reglerna om upplåtelse av&lt;br&gt;kyrka onödiga och omständliga procedurer. Kyrkomötet har därför före-&lt;br&gt;slagit att kyrkoherden och andra präster som tjänstgör i församlingen skall&lt;br&gt;få använda kyrkorna i pastoratet för alla kyrkliga handlingar, alltså även&lt;br&gt;för sådana handlingar som avser andra än dem som tillhör pastoratet.&lt;br&gt;Vidare har kyrkomötet föreslagit att rätten att använda kyrkorna i pasto-&lt;br&gt;ratet skall utvidgas till att avse andra präster som får utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst för kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör&lt;br&gt;församlingen. I dessa fall skulle alltså enligt kyrkomötet något medgivande&lt;br&gt;till upplåtelsen inte krävas av kyrkorådet. Kyrkomötet framhöll att en&lt;br&gt;given utgångspunkt dock är kyrkorådets ansvar för förvaltning och verk-&lt;br&gt;ställighet och därigenom för möjligheten att upplåta kyrkorum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att så långt som möjligt&lt;br&gt;förenkla reglerna för upplåtelse av kyrka. Kyrkomötets förslag är relativt&lt;br&gt;långtgående vars konsekvenser och rättsliga innebörd inte utan närmare&lt;br&gt;utredning går att överblicka. Det gäller bl.a. gränserna för kyrkorådets&lt;br&gt;befogenheter och ansvar, liksom de enskilda kyrkomedlemmarnas rätt att&lt;br&gt;överklaga villkor som ett kyrkoråd kan tänkas ställa upp och som i&lt;br&gt;praktiken förhindrar att kyrkan får användas för det tilltänkta ändamålet.&lt;br&gt;Vi är därför inte beredda att utan ytterligare utredning ansluta oss till&lt;br&gt;kyrkomötets förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som nu gäller bör kyrkorådet alltså besluta om upplå-&lt;br&gt;telse när det är fråga om att använda en kyrka för en kyrklig handling som&lt;br&gt;avser någon som inte tillhör pastoratet eller den kyrkliga handlingen skall&lt;br&gt;ledas av någon präst som inte tjänstgör i pastoratet. Däremot bör en&lt;br&gt;upplåtelse i sådana fall få vägras bara om upplåtelsen hindrar församling-&lt;br&gt;ens gudstjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Icke-territoriella församlingar i Svenska kyrkan &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:85&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Församlingarna i dag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns i dag fem icke-territoriella församlingar. Dessa är Karls-&lt;br&gt;krona amiralitetsförsamling och Göteborgs tyska församling samt i Stock-&lt;br&gt;holm Tyska S: ta Gertruds församling, Finska församlingen och Hovför-&lt;br&gt;samlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i Karlskrona amiralitetsförsamling och Hovförsamlingen&lt;br&gt;grundas på anställning i marinen resp, vid hovet medan medlemskapet i de&lt;br&gt;övriga nationella församlingarna bygger på medborgarskap resp, språklig&lt;br&gt;eller nationell härkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De icke-territoriella församlingarna som i dag finns kvar grundar sin&lt;br&gt;existens på ordningar och privilegier som har beslutats långt tillbaka i&lt;br&gt;tiden. Många av de ursprungliga reglerna har visserligen inte längre full&lt;br&gt;aktualitet, men i vissa delar styrs dessa församlingar fortfarande av be-&lt;br&gt;stämmelser givna i kungliga privilegier från bl.a. mitten av 1500-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformen av Svenska kyrkans organisation på lokal- och&lt;br&gt;stiftsplanet (prop. 1987/88: 31 och 67, KU 30, rskr. 181) gjordes inte några&lt;br&gt;ändringar av föreskrifterna för de icke-territoriella församlingarna. För&lt;br&gt;dessa församlingar gäller därför i olika avseenden en annan ordning än den&lt;br&gt;som gäller för de territoriella församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en bakgrund till de förslag som vi avser att lägga fram skall här&lt;br&gt;lämnas en kortfattad redogörelse för var och en av de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna. Mera utförliga redogörelser finns förutom i arbetsgrup-&lt;br&gt;pens betänkande (jfr bilaga 6) också i sammanställningarna i Erik Schal-&lt;br&gt;lings utredning (SOU 1947:56) angående organisationen av den finska&lt;br&gt;församlingen i Stockholm samt de tyska församlingarna i Stockholm och&lt;br&gt;Göteborg m.m. Vidare finns en redogörelse i centrala folkbokförings- och&lt;br&gt;uppbördsnämndens betänkande (SOU 1970:70) ”Folkbokföringsorganisa-&lt;br&gt;tionen m.m.”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona stad anlades av Karl XI omkring år 1680.1 juli 1681 inrättades&lt;br&gt;vid den nya flottstationen i Karlskrona en amiralitetsförsamling efter&lt;br&gt;mönster av motsvarande församling på Skeppsholmen i Stockholm. För-&lt;br&gt;samlingens existens har därefter bekräftats bl.a. i Kungl. brev den 1&lt;br&gt;september 1837.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 var 4 315 personer kyrkobokförda i Karlskrona&lt;br&gt;amiralitetsförsamling. De allra flesta är medlemmar i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen tillhör Karlskrona kontrakt i Lunds stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen ingår sedan den 1 januari 1989 i den nya stiftssamfällig-&lt;br&gt;heten i Lunds stift. Församlingen har tidigare bildat en partiell pastorats-&lt;br&gt;samfällighet för begravningsverksamheten (gravskötsel) tillsammans med&lt;br&gt;Karlskrona stadsförsamling och Aspö församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen tillämpas i sin helhet på församlingens organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och styrelse. Församlingen har därför kyrkofullmäktige och kyrkoråd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1991 utgjorde skattesatsen för församlingen 1 kr 32 öre per Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;skattekrona, varav 47 öre avsåg samfälligheten. Församlingens skattekraft&lt;br&gt;var drygt 776 skattekronor per medlem eller 106 % av medelskattekraften&lt;br&gt;i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen har ingen fast egendom. Kyrkan och församlingsbyggna-&lt;br&gt;derna är statlig egendom. Församlingslokalerna hyrs, medan såväl kyrkan&lt;br&gt;som pastorsexpeditionen disponeras mot att församlingen svarar för bl.a.&lt;br&gt;vissa löpande värmekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen omfattas sedan den 1 januari 1983 inte av det kyrkliga&lt;br&gt;ekonomiska utjämningssystemet inom ramen för kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingen finns två statligt reglerade prästtjänster inrättade, nämli-&lt;br&gt;gen en som amiralitetspastor och en som amiralitetspredikant. För dessa&lt;br&gt;tjänster gäller dock att 1957 års prästvalslag fortfarande skall tillämpas i&lt;br&gt;fråga om tillsättningen av tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda prästerna i församlingen svarar för närvarande för den andliga&lt;br&gt;vården vid de militära förbanden i Karlskrona och Soldathemmet där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingen finns en kyrkomusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling, som också benämns Christine Tyska försam-&lt;br&gt;ling, bildades i mitten av 1600-talet. Drottning Kristina gav år 1649 i ett&lt;br&gt;privilegiebrev församlingen rätten till en egen kyrka och att där förrätta&lt;br&gt;gudstjänsten på tyska. Genom Kungl. Maj:ts brev den 5 maj 1882 bekräf-&lt;br&gt;tades församlingens fortsatta existens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 var 1 306 personer kyrkobokförda församlingen. Det&lt;br&gt;övervägande flertalet av dessa är medlemmar i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen tillhör domprosteriets kontrakt i Göteborgs stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen ingår för närvarande inte i den totala ekonomiska samfäl-&lt;br&gt;ligheten för de territoriella församlingarna i Göteborgs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen har ännu inte tagit ställning till om den skall tillhöra&lt;br&gt;stiftssamfälligheten i Göteborgs stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen har kyrkostämma. Rösträtt på kyrkostämman har den&lt;br&gt;som sedan minst ett år är medlem i församlingen, är myndig och tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkostämman väljer kyrkorådet, vars ledamöter ingår i den s.k. gemen-&lt;br&gt;samma nämnden. Den s.k. gemensamma nämnden bildades år 1882 som&lt;br&gt;ett samverkansorgan mellan Göteborgs kyrkliga samfällighet och Göte-&lt;br&gt;borgs tyska församling. År 1974 ombildades gemensamma nämnden efter&lt;br&gt;sammanslagningen av Gustavi domkyrkoförsamling och Kristine svenska&lt;br&gt;församling, med vilken församling den tyska församlingen delat kyrka.&lt;br&gt;Den gemensamma nämnden består av kyrkoråden i Göteborgs tyska för-&lt;br&gt;samling och Domkyrkoförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekomsten av den gemensamma nämnden har ansetts ge Göteborgs&lt;br&gt;kyrkliga samfällighet genom Domkyrkoförsamlingen rätt att fastställa bud-&lt;br&gt;get och utdebitera medel också för Göteborgs tyska församlings verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1991 utgjorde skattesatsen för Göteborgs tyska församling 88 öre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per skattekrona. Församlingens skattekraft var drygt 740 skattekronor per Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;medlem eller 113 % av medelskattekraften i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling förvaltar inte någon kyrklig jord. Försam-&lt;br&gt;lingskyrkan disponeras numera tillsammans med domkyrkoförsamlingen&lt;br&gt;med stöd av bl.a. 1882 års Kungl. brev angående indelning af Göteborgs&lt;br&gt;stad i territoriella församlingar samt lönereglering för prästerskapet därstä-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingen finns inrättad en tjänst som kyrkoherde. För tjänsten&lt;br&gt;gäller äldre bestämmelser, som bl.a. innebär att den inte behöver annon-&lt;br&gt;seras ut ledig. Kyrkorådet rekryterar i allmänhet sina präster från Tysk-&lt;br&gt;land. Prästerna kan emellertid hämtas också från Sverige. Kandidater till&lt;br&gt;prästtjänsten kallas att provpredika. Kyrkorådet upprättar därefter ett&lt;br&gt;förslag, varefter valet sker av kyrkostämman. Kyrkoherden utnämns där-&lt;br&gt;efter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen har en timanställd organist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska S: ta Gertrudsförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska S: ta Gertruds församling tillkom under 1500-talet. Genom Johan&lt;br&gt;III: s privilegier år 1571 uppläts plats för en kyrkobyggnad åt församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för denna nyttjade församlingen S: ta Gertruds kapell tillsammans&lt;br&gt;med Finska församlingen. Från år 1607 fick församlingen dock rätt att&lt;br&gt;nyttja kyrkan ensam. Församlingens rättigheter bekräftades genom Gustav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II Adolfs privilegier år 1612. Genom dessa privilegier fick församlingen&lt;br&gt;rätt att använda och behålla kyrkan i evig tid. Predikan skulle hållas på&lt;br&gt;tyska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Kungl. brev den 20 december 1844 slogs fast att någon ytterli-&lt;br&gt;gare bekräftelse av tidigare givna privilegier enligt Kungl. Maj:ts mening&lt;br&gt;inte skulle behövas för församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 var 2 334 personer kyrkobokförda i församlingen.&lt;br&gt;Flertalet av dessa är medlemmar i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen tillhör domprosteriets kontrakt i Stockholms stift. För-&lt;br&gt;samlingen ingår för närvarande inte i stiftssamfälligheten i Stockholms&lt;br&gt;stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingen finns i dag kyrkostämma och kyrkoråd. Kyrkostämma&lt;br&gt;hålls som regel två gånger årligen. Rösträtt vid kyrkostämman har den som&lt;br&gt;är myndig, tillhör Svenska kyrkan och har varit medlem i församlingen&lt;br&gt;sedan minst ett år. Vid prästval kan en svensk medborgare delta utan krav&lt;br&gt;på att ha varit medlem i församlingen sedan minst ett år. Rösträtten kan&lt;br&gt;också utövas genom att en bevittnad fullmakt lämnas till en annan röstbe-&lt;br&gt;rättigad. Kyrkoherden eller, vid förfall för denne, kyrkorådets vice ordfö-&lt;br&gt;rande är ordförande vid kyrkostämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet består av kyrkoherden som självskriven ordförande och sex&lt;br&gt;röstberättigade församlingsmedlemmar, kallade kyrkoföreståndare (Kir-&lt;br&gt;chenvorsteher), som väljs av kyrkostämman för en tid av sex år. En&lt;br&gt;kyrkoföreståndare väljs varje år. Avgående ledamot kan omväljas för en ny&lt;br&gt;sexårsperiod. Tre ersättare väljs för en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi- och medelsförvaltningen has om hand av de sex kyrkoföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndarna, som utgör det s.k. kyrkoföreståndarkollegiet. Kollegiet väljer Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;inom sig ordförande, kassaförvaltare, ställföreträdande kassaförvaltare&lt;br&gt;och två husförvaltare. Den av kyrkostämman utsedde vice ordföranden är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i regel också ordförande i kyrkoföreståndarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1991 utgjorde skattesatsen för församlingen 60 öre. Församling-&lt;br&gt;ens skattekraft var drygt 958 skattekronor per medlem eller 131 % av&lt;br&gt;medelskattekraften i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingen finns en prästtjänst. För tillsättning av tjänsten tillämpas&lt;br&gt;fortfarande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska S:ta Gertruds församling har enligt privilegierna rätt att från&lt;br&gt;utländsk ort kalla och utse en präst. Förutsättningen är att den valde&lt;br&gt;prästens kompetens och renlärighet prövas av ärkebiskopen samt att rege-&lt;br&gt;ringen fastställer valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet prövar de sökandes behörighet och upprättar förslag med tre&lt;br&gt;sökande. Efter provpredikningar sker val. Valförrättare utses av dom-&lt;br&gt;kapitlet efter framställning av kyrkorådet. Valresultatet lämnas över till&lt;br&gt;domkapitlet, som med eget yttrande lämnar över ärendet till regeringen,&lt;br&gt;som tillsätter tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen har en organist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen är den äldsta av de s.k. nationella församlingarna i&lt;br&gt;Sverige. Församlingen anses ha uppkommit omkring år 1561. Från början&lt;br&gt;använde församlingen tillsammans med den tyska församlingen S: ta Gert-&lt;br&gt;ruds kapell. Karl XI upplät år 1607 kyrkan till Tyska S:ta Gertruds&lt;br&gt;församling. Efter att under ett antal år ha använt Gråmunkekyrkan som&lt;br&gt;församlingskyrka, inköpte församlingen år 1725 det s.k. lilla bollhuset vid&lt;br&gt;Slottsbacken i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingens fortsatta existens utreddes vid ett par tillfallen under&lt;br&gt;1800-talets första del. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 december 1840&lt;br&gt;fick församlingen tills vidare bestå med egen kyrkoherde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 var 21 447 personer kyrkobokförda i församlingen.&lt;br&gt;Drygt tre femtedelar av dessa är medlemmar i Svenska kyrkan. Omkring&lt;br&gt;2 000 är ortodoxa trosbekännare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen tillhör domprosteriets kontrakt i Stockholms stift.&lt;br&gt;Församlingen ingår för närvarande inte i stiftssamfalligheten i Stockholm&lt;br&gt;stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingen finns i dag kyrkoråd och kyrkostämma. Kyrkorådets nio&lt;br&gt;ledamöter väljs för tre år. Valen äger som regel rum vid två tillfällen under&lt;br&gt;en treårsperiod. Ungefär halva antalet ledamöter utses vid varje valtillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1991 utgjorde skattesatsen för Finska församlingen 67 öre. För-&lt;br&gt;samlingens skattekraft var drygt 710 skattekronor per medlem eller 97 % av&lt;br&gt;medelskattekraften i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingen finns för närvarande en tjänst som kyrkoherde och tre&lt;br&gt;tjänster som komminister. Kyrkoherdetjänsten och två av komminister-&lt;br&gt;tjänsterna är tillsatta med fullmakt. Ingen av tjänsterna är statligt regler-&lt;br&gt;ade. Kyrkorådet fastställer prästernas löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande tillsätts församlingens kyrkoherde- och komminister- Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;tjänster efter direkta val på kyrkostämman. Provpredikan hålls både på&lt;br&gt;svenska och finska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingen finns en musikdirektör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovförsamlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara svårt att närmare bestämma när Hovförsamlingen kom till.&lt;br&gt;Stockholms slott har sedan medeltiden haft ett eget kapell. Begreppet&lt;br&gt;hovpredikant torde ha uppstått under Gustav Vasas tid. Hovförsamlingen&lt;br&gt;kom från år 1662 att tillhöra Hovkonsistoriet liksom de militära försam-&lt;br&gt;lingarna i Stockholm. Numera är Hovförsamlingen den enda kvarvarande&lt;br&gt;församling som lyder under Hovkonsistoriet. Om Hovkonsistoriet finns&lt;br&gt;föreskrifter i 20 och 21 §§ domkapitelslagen (jfr avsnitt 4.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 var 311 personer kyrkobokförda i Hovförsamlingen.&lt;br&gt;Det övervägande flertalet av dessa är också medlemmar i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovförsamlingen står utanför stiftsindelningen för Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Hovförsamlingen finns kyrkostämma och kyrkoråd. I kyrkorådet ingår&lt;br&gt;förutom församlingens pastor sex ledamöter och lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen har bestämt att den ordning som tidigare har gällt skall&lt;br&gt;tillämpas också efter församlingslagens ikraftträdande. Detta innebär bl. a.&lt;br&gt;att bestämmelserna om kallelse till kyrkostämma och kungörelse av denna&lt;br&gt;avviker från församlinslagens. Församlingen väljer vidare bara två reviso-&lt;br&gt;rer och lika många ersättare. För kyrkostämman upprättas inte någon&lt;br&gt;röstlängd. I stället har använts uppgifterna från kyrkobokföringen (person-&lt;br&gt;avier) för att avgöra vem som har rösträtt vid stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1991 utgjorde skattesatsen för Hovförsamlingen 40 öre. Försam-&lt;br&gt;lingens skattekraft var drygt 1 582 skattekronor per medlem eller 216 % av&lt;br&gt;medelskattekraften i riket. Församlingen är därmed en av de församlingar&lt;br&gt;som har störst skattekraft i Sverige. En stor del av församlingens kostnader&lt;br&gt;betalas emellertid över hovstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen har inga prästtjänster. Överhovpredikanten, församling-&lt;br&gt;ens pastor och övriga hovpredikanter som tjänstgör i församlingen utses&lt;br&gt;direkt av Konungen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda kyrkomusikertjänster finns inte inrättade i försam-&lt;br&gt;lingen. Däremot tjänstgör en församlingsmusiker (kantor) på halvtid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Församlingarnas ställning som kyrkliga kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Något förslag till ändringar av de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarnas ställning som kyrkliga kommuner bör&lt;br&gt;inte läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte har ingen erinran mot regeringens bedömning&lt;br&gt;(RegSkr 1990: 1 s. 69, 1 KL 1991:9, kskr 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Arbetsgruppen hade inte till uppgift&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utreda frågan om de icke-territoriella församlingarnas fortsatta bestånd. Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;Arbetsgruppen har inte heller behandlat denna fråga. Några remissinstan-&lt;br&gt;ser, däribland Kammarkollegiet och Svenska kyrkans centralstyrelse har&lt;br&gt;emellertid ansett att denna fråga skall utredas innan arbetsgruppens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin helhet genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om och i vilken omfattning Svenska kyrkan skall bedriva sin&lt;br&gt;församlingsverksamhet också i icke-territoriella församlingar är enligt vår&lt;br&gt;uppfattning till stor del en inomkyrklig fråga. Det bör därför inte i första&lt;br&gt;hand ankomma på regeringen utan på kyrkans egna organ att ta de initiativ&lt;br&gt;som kan behövas. Vi avstår därför från att i detta sammanhang ta närmare&lt;br&gt;ställning till den väckta frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Medlemskap i församlingarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 Krav för medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Följande krav skall gälla för medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i nationella icke-territoriella församlingar: personer som är med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgare i Finland resp, i Förbundsrepubliken Tyskland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i övriga icke-territoriella forsamlingar: personer som är anställda i&lt;br&gt;Marinen resp, tjänstgör vid Kungl. Hovstaterna eller Kungl.&lt;br&gt;Staberna. Motsvarande skall gälla för den person som har haft en&lt;br&gt;sådan anställning och vid anställningens upphörande erhållit&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ansökan skall personer som är födda i Finland resp, i&lt;br&gt;tyskspråkiga länder och deras barn få bli medlemmar i en nationell&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ansökan skall också en medlems make och hemmavarande&lt;br&gt;barn till medlemmen få bli medlemmar i en nationell församling.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla för efterlevande make och hemmavarande&lt;br&gt;barn till en medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens förslag i fråga om&lt;br&gt;medlemskap i Karlskrona amiralitetsförsamling och Hovförsamlingen. I&lt;br&gt;fråga om de nationella församlingarna har arbetsgruppen föreslagit att de&lt;br&gt;personer som är födda i Finland respektive i tyskspråkiga länder eller&lt;br&gt;annars har finska respektive tyska som hemspråk skulle bli medlemmar.&lt;br&gt;Vidare skulle makar eller sambor och deras barn kunna tillhöra en icke-&lt;br&gt;territoriell församling, om någondera maken eller sambon uppfyller kraven&lt;br&gt;för medlemskap. Arbetsgruppens förslag innebär också att barn till någon&lt;br&gt;som tillhör en icke-territoriell församling skall efter anmälan få tillhöra&lt;br&gt;församlingen också efter det barnet flyttat från församlingen (bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med undantag för ett par av de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna och några till dem närstående remissinstanser lämnas&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen och ett par spontanyttranden för fram uppfatt-&lt;br&gt;ningen att också finlands-svenskar skall kunna tillhöra församlingen, dvs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer med finlänsk härkomst eller deras ättlingar samt finska medbor- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling och Chefen för marinen anser att&lt;br&gt;medlemskap i församlingen skall omfatta också de personer som är an-&lt;br&gt;ställda i en myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde&lt;br&gt;samt anställda vid Karlskronavarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kyrkliga samfällighet och Finska församlingen med flera&lt;br&gt;remissinstanser avstyrker användningen av begreppet ”hemspråk”. Kam-&lt;br&gt;markollegiet avstyrker användningen av begreppet ”sambor”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande medlemsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller för medlemskap i de icke-territoriella församlingarna följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den fast anställda personal som tjänstgör vid ett truppförband eller en&lt;br&gt;flottstation i Karlskrona dock att den civilmilitära person som också&lt;br&gt;innehar någon annan ordinarie tjänst inte får bli medlem i församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personer, som sålunda varit anställda och vid avskedstagandet erhållit&lt;br&gt;pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de under 1 och 2 upptagna församlingsmedlemmarnas hustrur, hem-&lt;br&gt;mavarande barn eller fosterbarn och tjänstefolk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. änkor efter under 1 och 2 upptagna medlemmar av församlingen&lt;br&gt;jämte deras hemmavarande barn eller fosterbarn och tjänstefolk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tyska medborgare som är evangelisk-lutherska trosbekännare och är&lt;br&gt;bosatta i Göteborgs kommun (obligatorisk medlemskap),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra evangelisk-lutherska trosbekännare i Göteborgs kommun som&lt;br&gt;är av tyskspråkig härkomst (frivilligt medlemskap),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. maka eller barn i äktenskapet till medlem enligt 1 eller 2 utan hänsyn&lt;br&gt;till nationalitet (frivilligt medlemskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska S: ta Gertruds församling-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tyska medborgare som är evangeliska trosbekännare och deras barn&lt;br&gt;som är bosatta i Stockholms stad (obligatorisk medlemskap),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra evangeliska trosbekännare av tyskspråkig härkomst och deras&lt;br&gt;barn som är bosatta i Stockholms stad (frivilligt medlemskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. finska medborgare och deras barn bosatta i Stockholms stad (obliga-&lt;br&gt;toriskt medlemskap),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personer av finskspråkig härkomst och deras barn bosatta i Stock-&lt;br&gt;holms stad (frivilligt medlemskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hovförsamlingen: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. samtliga vid de kungliga och furstliga hov-, slotts- och stallstaterna&lt;br&gt;tjänstgörande ämbets- och tjänstemän samt betjäning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personer, som har tjänstgjort vid någon av staterna och vid avsked-&lt;br&gt;stagandet erhållit pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de under 1 och 2 upptagna församlingsmedlemmarnas hustrur, hem-&lt;br&gt;mavarande barn eller fosterbarn och tjänstefolk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. änkor efter under 1 och 2 upptagna medlemmar av församlingen&lt;br&gt;jämte deras hemmavarande barn eller fosterbarn och tjänstefolk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i de personella församlingarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i Karlskrona amiralitetsförsamling och Hovförsamlingen&lt;br&gt;har sin grund i en personell gemenskap som består i den gemensamma&lt;br&gt;anställningen eller tjänstgöringen. Enligt vår mening bör reglerna för&lt;br&gt;medlemskap i dessa församlingar i sak behållas oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i Karlskrona amiralitetsförsamling grundas på den per-&lt;br&gt;sonella gemenskap som följer av en anställning vid någon i Karlskrona&lt;br&gt;lokaliserad myndighet inom försvarsgrenen Marinen. Någon myndighet&lt;br&gt;inom andra försvarsgrenar finns inte lokaliserad i Karlskrona. Enligt vår&lt;br&gt;mening saknas därför skäl att utvidga medlemskretsen till personer som är&lt;br&gt;anställda hos andra myndigheter inom försvarsmakten. I likhet med ar-&lt;br&gt;betsgruppen anser vi att det är en mindre lämplig ordning att knyta&lt;br&gt;medlemskapet i en kyrklig kommun till en anställning i ett privaträttsligt&lt;br&gt;subjekt, vilket är fallet med Karlskronavarvet. Någon förändring av med-&lt;br&gt;lemskretsen för Karlskrona amiralitetsförsamling bör därför inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om Hovförsamlingen bör en uttrycklig bestämmelse tas in i lagen&lt;br&gt;av innebörd att den kungliga familjen skall vara medlemmar i försam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i de nationella församlingarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i de nationella församlingarna har sin grund i en personell&lt;br&gt;gemenskap inom ett begränsat geografiskt område, där gemenskapen be-&lt;br&gt;står av medborgarskapet resp, den gemensamma härstamningen och språ-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har varit kritiska mot arbetsgruppens betoning av&lt;br&gt;den språkliga gemenskapen som utgångspunkt för medlemskap i de natio-&lt;br&gt;nella församlingarna. Mot bakgrund bl.a. av vad som har kommit fram vid&lt;br&gt;remissbehandlingen vill vi inte föreslå några mera genomgripande föränd-&lt;br&gt;ringar av reglerna om medlemskap i de nationella församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det obligatoriska medlemskapet bör fortfarande grundas på medborgar-&lt;br&gt;skap i Förbundsrepubliken Tyskland resp, i Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap på frivillig grund bör liksom i dag kunna erhållas av den&lt;br&gt;som är född i ett tyskspråkigt land resp, i Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande författningar kan medlemskap i de nationella församling-&lt;br&gt;arna erhållas av den som har tyskspråkig eller finskspråkig härkomst. Vi&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser emellertid att begreppet härkomst är alltför vitt. Vi vill i stället göra Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;begreppet tydligt genom att sätta en gräns vid den som är barn till någon&lt;br&gt;som är född i ett tyskspråkigt land resp, i Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medlemskap i de båda tyska församlingarna krävs i dag att personen&lt;br&gt;är evangelisk-luthersk eller evangelisk trosbekännare. Personer som önskar&lt;br&gt;bli medlemmar i de tyska församlingarna måste i dag alltså tillkännage sin&lt;br&gt;åskådning i religiöst hänseende. Detta kan anses strida mot 2 kap. 2 §&lt;br&gt;regeringsformen. I en ny lag om medlemskap i icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar bör en motsvarande bestämmelse därför inte tas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar och barn till medlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om medlemskap är så konstruerade att mannens&lt;br&gt;förhållande grundar medlemskap för makan och hemmavarande barn. För&lt;br&gt;framtiden bör enligt vår mening i stället gälla att makar och hemmava-&lt;br&gt;rande barn skall kunna bli medlemmar i en icke-territoriell församling, om&lt;br&gt;åtminstone någon av makarna uppfyller villkoren för medlemskap. Möj-&lt;br&gt;ligheten att frivilligt erhålla medlemskap bör också omfatta efterlevande&lt;br&gt;make och hemmavarande barn till medlemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att i detta sammanhang jämställa äktenskap och sambo-&lt;br&gt;förhållanden. Begreppet make bör därför med avseende på medlemskap i&lt;br&gt;en icke-territoriell församling få omfatta också en ogift kvinna och en ogift&lt;br&gt;man som bor tillsammans under äktenskapliknande förhållanden (jfr 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 Frivillighet och rätten till utträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En generell möjlighet till utträde ur icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens förslag (bi-&lt;br&gt;laga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av samtliga församlingar utom Finska församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Medlemskap i de icke-territoriella för-&lt;br&gt;samlingarna är i dag i princip obligatoriskt. Ett undantag finns, nämligen&lt;br&gt;för svenska medborgare som annars skulle tillhöra någon nationell försam-&lt;br&gt;ling. De kan enligt kungörelsen (1953:524) angående upphörande av&lt;br&gt;skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling&lt;br&gt;genom anmälan till skattemyndigheten utträda ur en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip anser vi att medlemskap i en icke-territoriell församling så&lt;br&gt;långt som möjligt skall bygga på ett frivilligt ställningstagande grundat på&lt;br&gt;en personell gemenskap, ett gemensamt språk eller en gemensam anställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som blivit medlem i en icke-territoriell församling bör därför&lt;br&gt;utan särskild prövning alltid kunna utträda ur församlingen genom en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälan till skattemyndigheten. Vi föreslår att sådana regler om utträde Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;tas in i den nya lagen om medlemskap i icke-territoriella församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är vi med hänsyn till församlingarnas status som kyrkliga&lt;br&gt;kommuner inte för närvarande beredda att tillgodose några remissinstan-&lt;br&gt;sers önskemål om ett helt frivilligt medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.3 Församlingarnas upptagningsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Församlingarnas upptagningsområden behålls&lt;br&gt;i huvudsak oförändrade och kommer därmed att omfatta bara den&lt;br&gt;kommun där församlingen kan anses bildad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens förslag såvitt&lt;br&gt;avser det obligatoriska upptagningsområdet. Arbetsgruppen har dessutom&lt;br&gt;föreslagit ett utvidgat upptagningsområde till de kommuner i samma stift&lt;br&gt;som gränsar till den kommun där den icke-territoriella församlingen är&lt;br&gt;bildad (bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag om ett vidgat frivilligt upptagningsområde. Bl.a. stiftsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholm och Finska församlingen avstyrker dock en sådan utvidgning i&lt;br&gt;fråga om den Finska församlingen. De båda tyska församlingarna önskar&lt;br&gt;ett ytterligare utvidgat upptagningsområde utöver det arbetsgruppen före-&lt;br&gt;slagit. Hovkonsistoriet. Riksmarskalksämbetet och Hovförsamlingen vill&lt;br&gt;ha en frivillig anslutning till Hovförsamlingen samt avstyrker förslaget att&lt;br&gt;nuvarande tillhörighet för bosatta i Solna och Ekerö kommuner begränsas&lt;br&gt;till bara medlemmar av den kungliga familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund med flera remissinstanser pekar på de&lt;br&gt;svårigheter som kan uppstå, om en församlings upptagningsområde omfat-&lt;br&gt;tar mer än en kommun. Det avser bl.a. frågor av valteknisk natur, begrav-&lt;br&gt;ningsfrågor och andra mera principiella kommunalrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 5 § i 1910 års förordning angående&lt;br&gt;behörighet att kyrkobokföras i icke-territoriell församling av svenska kyr-&lt;br&gt;kan skall bestämmelserna om medlemskap (kyrkobokföring) i förord-&lt;br&gt;ningen bara tillämpas på dem som enligt folkbokföringslagen kan anses&lt;br&gt;bosatta inom den kommun där den icke-territoriella församling är bildad,&lt;br&gt;eller i viss näraliggande kommun, om regeringen föreskriver det för någon&lt;br&gt;särskild församling. Sådana föreskrifter har meddelats för Hovförsam-&lt;br&gt;lingen i kungligt brev den 9 oktober 1910. I Hovförsamlingen skall kyrko-&lt;br&gt;bokföras också vissa personer som är bosatta i Solna kommun och Lovö&lt;br&gt;församling inom Ekerö kommun. Bestämmelserna torde ha tillkommit på&lt;br&gt;grund av att delar av den kungliga familjen är och har varit bosatta på&lt;br&gt;Ulriksdal och Drottningholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har gått de icke-territoriella församlingarna tillmötes&lt;br&gt;genom att föreslå ett utvidgat upptagningsområde för församlingarna till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de kommuner i samma stift som gränsar till den kommun där församlingen Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;kan anses bildad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har pekat på vissa tekniska problem som&lt;br&gt;uppkommer, om en församlings upptagningsområde omfattar mer än en&lt;br&gt;kommun. Det rör frågor om beskattning, om val av kyrkofullmäktige och&lt;br&gt;om gravrätt. Mot de påpekanden som därvid gjorts är vi inte utan ytterli-&lt;br&gt;gare utredning beredda att biträda arbetsgruppens förslag i denna del.&lt;br&gt;Enligt vår mening bör därför tills vidare församlingarnas nuvarande upp-&lt;br&gt;tagningsområden i princip inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att en utvidgning av Hovförsamlingens upptagningsom-&lt;br&gt;råde utanför Stockholms kommun bara skall avse medlemmar av Kungl.&lt;br&gt;Huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.4 Lagteknisk lösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Föreskrifter om medlemskap i de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarna och deras upptagningsområden skall&lt;br&gt;samlas i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag motsvarar i huvudsak regeringens förslag (bi-&lt;br&gt;laga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Föreskrifter om medlemskap i de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarna och deras upptagningsområden finns i dag&lt;br&gt;spridda på ett flertal olika författningar. Nya bestämmelser på området bör&lt;br&gt;samlas i en lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser det här är fråga om riktar sig främst till skattemyndig-&lt;br&gt;heterna, som redan i dag handlägger frågor om medlemskap i de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarna, och inte till kyrkliga organ. Reglerna har&lt;br&gt;därutöver ett begränsat tillämpningsområde. Bestämmelserna bör därför&lt;br&gt;lämpligen inte tas in i den nya kyrkolagen utan i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Anpassningen till den nya lagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 Den kyrkliga indelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I den nya kyrkolagen tas in en bestämmelse om&lt;br&gt;att varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovförsamlingen skall inte heller i fortsättningen tillhöra något&lt;br&gt;stift inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag (bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;erinran av samtliga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s. 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 71, 1 KL 1991:9 avsnitt 4.1, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I kyrkliga indelningslagen finns förutom&lt;br&gt;vissa grundläggande föreskrifter om de kyrkliga indelningsenheterna be-&lt;br&gt;stämmelser om ändringar i den territoriella indelningen i församlingar och&lt;br&gt;pastorat. Lagen innehåller vidare bestämmelser om ändringar i kontrakts-&lt;br&gt;indelningen och om bildande av kyrkliga samfälligheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De icke-territoriella församlingarna utgör i dag pastorat. För närvarande&lt;br&gt;saknas emellertid en uttrycklig bestämmelse om detta. Enligt vår mening&lt;br&gt;bör en sådan bestämmelse tas in i den avdelning i den nya kyrkolagen som&lt;br&gt;avses ersätta den nuvarande kyrkliga indelningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. kyrkliga indelningslagen regleras bland annat rikets indelning i&lt;br&gt;stift. Enligt 1 kap. 7 § omfattar varje stift de församlingar som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juni 1961 har regeringen meddelat beslut för vart och ett av stiften&lt;br&gt;angående ny indelning i territoriella pastorat m.m. från och med den 1&lt;br&gt;januari 1962. Nämnda regeringsbeslut utgör grunden för de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarnas tillhörighet till ett stift. Eftersom Hovförsam-&lt;br&gt;lingen inte omnämns i beslutet tillhör församlingen inte heller något stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att Hovförsamlingen alltså står utanför Svenska kyrkans stiftsor-&lt;br&gt;ganisation lyder församlingen inte under något domkapitel. I 20 § domka-&lt;br&gt;pitelslagen föreskrivs därför att Hovkonsistoriet skall ha samma befogen-&lt;br&gt;heter med avseende på hovförsamlingen som domkapitlen har mot försam-&lt;br&gt;lingarna. Då Hovförsamlingen inte ingår i något stift kan den vidare inte&lt;br&gt;ingå i någon stiftssamfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de särskilda förhållanden som sålunda råder för Hov-&lt;br&gt;församlingen anser vi att det saknas anledning att föreslå att församlingen&lt;br&gt;skall inordnas i något stift. Församlingen bör därför i enlighet med sina&lt;br&gt;egna önskemål också i fortsättningen stå utanför stiftsindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om övriga icke-territoriella församlingar bör den ordning som nu&lt;br&gt;gäller bestå. Någon reglering utöver 1961 års regeringsbeslut behövs därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 Den kyrkokommunala organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya kyrkolagens föreskrifter om Svenska&lt;br&gt;kyrkans lokala organisation skall i sin helhet tillämpas på de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De icke-territoriella församlingar som skall ha kyrkofullmäktige&lt;br&gt;men som enligt äldre föreskrifter i stället har kyrkostämma får dock&lt;br&gt;behålla kyrkostämman som beslutande organ, om församlingen inte&lt;br&gt;beslutar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Arbetsgruppen har dock inte föreslagit några övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser som medger församlingarna att fortsatt ha kyrkostämma i stället för&lt;br&gt;kyrkofullmäktige (bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Svenska kyrkans centralstyrelse, Stifts-&lt;br&gt;styrelsen i Stockholms stift och Tyska S: ta Gertruds församling anser att&lt;br&gt;tyska församlingen i Stockholm skall få ha kyrkostämma också i fortsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling och Finska församlingen uttrycker önskemål&lt;br&gt;om att få behålla kyrkostämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag att samtliga icke-territoriella samlingar som till-&lt;br&gt;hör ett stift också obligatoriskt skall tillhöra stiftssamfälligheten avstyrks&lt;br&gt;bara av Stockholms kyrkliga samfällighet och Finska församlingen. Kam-&lt;br&gt;markollegiet menar att också Hovförsamlingen skall tillhöra en stiftssam-&lt;br&gt;fällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1&lt;br&gt;s. 72-76, 1 KL 1991:9 avsnitt 4.2, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av församlingslagens bestämmelser på de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna skulle innebära förändringar främst i fråga om kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige och kyrkostämma, val av kyrkoråd samt tillhörigheten till en&lt;br&gt;stiftssamfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning föreligger det inte direkt några praktiska hinder&lt;br&gt;mot att låta reglerna i församlingslagen obligatoriskt omfatta de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarna. Den ordning för församlingarnas styrelse och&lt;br&gt;organisation som regleras i lagen tillämpas för de territoriella församling-&lt;br&gt;arna sedan länge. Systemet får anses beprövat och fungera väl. Den&lt;br&gt;omständigheten att den nu tillämpade ordningen i vissa icke-territoriella&lt;br&gt;församlingar fungerar tillfredsställande, utesluter inte att en ny ordning&lt;br&gt;enligt församlingslagen skulle fungera väl eller till och med bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar är kyrkliga kommuner och de grundläg-&lt;br&gt;gande enheterna i den kyrkliga organisationen. Från principiella utgångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkter framstår det därför som önskvärt att det inte är någon skillnad Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;mellan Svenska kyrkans församlingar när det gäller deras grundläggande&lt;br&gt;organisatoriska uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också med dessa principiella utgångspunkter bör enligt vår mening,&lt;br&gt;såsom också Svenska kyrkans centralstyrelse och Stiftsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holms stift pekar på, särskild hänsyn tas till de enskilda församlingarnas&lt;br&gt;önskemål. Vi finner det därför rimligt att, utan att för den skull gå från de&lt;br&gt;grundläggande principerna, föreslå att de icke-territoriella församlingarna i&lt;br&gt;några avseenden ges möjlighet att övergångsvis behålla den ordning som de&lt;br&gt;har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De argument som har förts fram från företrädesvis de nationella försam-&lt;br&gt;lingarna för att behålla kyrkostämma som beslutande organ är väsentligen&lt;br&gt;av samma slag som tidigare har förts fram och prövats, senast vid tillkoms-&lt;br&gt;ten av 1982 års lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter. I propo-&lt;br&gt;sitionen (prop. 1982/83:19 s. 58 f.) till den lagen uttalade föredragande&lt;br&gt;statsrådet bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Med hänsyn till församlingsstrukturen i svenska kyrkan anser jag inte att&lt;br&gt;det är praktiskt möjligt att införa representativ demokrati i form av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige i samtliga församlingar. Såsom framgår av vad jag före-&lt;br&gt;slår i det följande bör dock enligt min mening fullmäktigeinstitutet utvid-&lt;br&gt;gas. Även om så sker, måste emellertid bestämmelserna om kyrkostämma&lt;br&gt;behållas för de minsta församlingarna. Jag ser ett positivt värde i att man i&lt;br&gt;de små enheterna har möjlighet att praktisera en direktdemokrati. —--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att utvidga området för införande av kyrkofullmäktige i för-&lt;br&gt;samlingarna vinner stöd hos flertalet av de remissinstanser som berör&lt;br&gt;frågan. De olägenheter som en del länsstyrelser påtalar i form av merarbete&lt;br&gt;vid sammanräkning av fullmäktigeval uppvägs enligt min mening klart av&lt;br&gt;fördelarna med att fler församlingar får beslutande organ av representativt&lt;br&gt;slag. Det är omvittnat att deltagandet i kyrkostämmorna i allmänhet är&lt;br&gt;lågt. De ger därför inte alltid ett riktigt uttryck för de åsikter som råder i&lt;br&gt;församlingarna. Möjligheterna att tillämpa en levande närdemokrati be-&lt;br&gt;gränsar sig till de minsta församlingarna, men bör å andra sidan tillvaratas&lt;br&gt;där.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening saknas det anledning att göra någon annan bedömning&lt;br&gt;än den som kom till uttryck i den nyss redovisade propositionen. Försam-&lt;br&gt;lingslagens bestämmelser om beslutande organ i församlingarna bör därför&lt;br&gt;i princip göras tillämpliga också på de icke-territoriella församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är emellertid medvetna om att omställningen från kyrkostämma till&lt;br&gt;kyrkofullmäktige som beslutande organ är förenat med vissa svårigheter&lt;br&gt;för de församlingar som berörs, dvs. de nationella församlingarna. För att&lt;br&gt;underlätta genomförandet bör därför de församlingar som enligt försam-&lt;br&gt;lingslagen skall ha kyrkofullmäktige, men som enligt äldre föreskrifter har&lt;br&gt;kyrkostämma, också i fortsättningen få ha kyrkostämma. Det får därefter&lt;br&gt;ankomma på varje församling att själv besluta om att införa kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige som församlingens beslutande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkoråd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet är församlingens styrelse och har i varje församling betydelse-&lt;br&gt;fulla uppgifter. Förutom kyrkoherden, som är självskriven, väljs ledamö-&lt;br&gt;terna enligt 7 kap. 4 § församlingslagen av kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämman för en tid av tre år, räknat från den 1 januari året efter det år då&lt;br&gt;val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum. Valet av kyrkoråd kan i&lt;br&gt;en församling som ingår i en total pastoratssamfällighet eller total flerpa-&lt;br&gt;storatssamfällighet också numera ske direkt, s.k. direktvalda kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har uttryckt farhågor för att kyrkorådet skulle&lt;br&gt;sakna kontinuitet och kompetens, om det utsågs på en gång i vissa icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar som i dag har ett annat system för val av kyrko-&lt;br&gt;råd. Enligt vår mening är dessa farhågor överdrivna. Erfarenheterna från&lt;br&gt;de territoriella församlingarna visar att kyrkorådsvalen enligt församlings-&lt;br&gt;lagens regler kan tillgodose kraven på såväl kompetens som kontinuitet hos&lt;br&gt;de valda ledamöterna. Ansvaret för att så sker ligger på församlingens&lt;br&gt;beslutande organ, oavsett tidpunkten för valen. Genom att göra försam-&lt;br&gt;lingslagens bestämmelser om kyrkoråd tillämpliga på de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna garanteras också att församlingens kyrkoherde — i Hovför-&lt;br&gt;samlingen benämnd pastor — blir självskriven ledamot i kyrkorådet.&lt;br&gt;Denna ordning tillämpas i princip redan i dag i samtliga icke-territoriella&lt;br&gt;församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftssamfälligheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de icke-territoriella församlingarna är det i dag bara Karlskrona amira-&lt;br&gt;litetsförsamling som har fattat beslut om att ingå i stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya organisationen för Svenska kyrkan på lokal- och stiftsplanet&lt;br&gt;som bland annat kommit till uttryck i 1988 års församlingslag, innebär att&lt;br&gt;viktiga uppgifter har lagts på de nya stiftssamfälligheterna. Det är enligt vår&lt;br&gt;mening viktigt att de icke-territoriella församlingarna ingår i stiftssamfäl-&lt;br&gt;ligheten i sitt stift. De kan därvid också delta i valen av de organ som&lt;br&gt;beslutar i frågor som i flera avseenden berör dem. Vi föreslår därför att&lt;br&gt;samtliga församlingar i ett stift skall ingå stiftssamfälligheten. Förslaget i&lt;br&gt;denna del får självfallet inte medföra en höjd utdebitering till stiftssamfäl-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Hovförsamlingen inte tillhör något stift, kommer församlingen&lt;br&gt;också i fortsättningen att stå utanför stiftssamfälligheten. Denna avvikelse&lt;br&gt;bör enligt vår mening godtas och överensstämmer dessutom med Hovför-&lt;br&gt;samlingens egna önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3 Det ekonomiska utjämningssystemet genom kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om kyrkofonden skall i sin&lt;br&gt;helhet tillämpas på andra icke-territoriella pastorat än Hovförsam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Arbetsgruppen har dock föreslagit att bestämmelserna om kyrko-&lt;br&gt;fonden också skall tillämpas på Hovförsamlingen (bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget avstyrks av Stockholms&lt;br&gt;kyrkliga samfällighet samt av samtliga icke-territoriella församlingar, utom&lt;br&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.&lt;br&gt;77-80, 1KL 1991:9 avsnitt 4.5, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Kostnaderna för Svenska kyrkans verk-&lt;br&gt;samhet utjämnas mellan pastoraten genom kyrkofonden enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i kyrkofondslagen. Bestämmelserna i lagen tillämpas emellertid inte&lt;br&gt;på de icke-territoriella församlingarna. Regeringen kan dock enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket lagen förordna att denna skall tillämpas också på dessa&lt;br&gt;församlingar. Något sådant förordnande har inte meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utjämningen genom kyrkofonden sker i huvudsak på&lt;br&gt;följande sätt. De territoriella pastoraten betalar in en allmän och i vissa fall&lt;br&gt;en särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Den allmänna kyrkoavgiften&lt;br&gt;beräknas på skatteunderlaget och är för närvarande 16 öre per skattekrona.&lt;br&gt;Pastoraten och stiftssamfälligheterna får ett allmänt utjämningsbidrag, om&lt;br&gt;deras skatteunderlag understiger ett skatteunderlag som motsvarar en viss&lt;br&gt;garanterad skattekraft. 1 vissa fall kan också beviljas extra utjämningsbi-&lt;br&gt;drag. Ur kyrkofonden kan också betalas vissa särskilda bidrag, såsom&lt;br&gt;stiftsbidrag — i vilket ingår en strukturbidragsdel — och kyrkobyggnads-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av kyrkofondslagen på de icke-territoriella pastoraten&lt;br&gt;innebär i praktiken ökade kostnader för dem. De får betala allmän kyr-&lt;br&gt;koavgift samtidigt som inget av pastoraten i dag har ett så lågt skatteun-&lt;br&gt;derlag och en så låg skattekraft att allmänt utjämningsbidrag kan beviljas&lt;br&gt;dem. Församlingarna kan dock beviljas strukturbidrag och kyrkobyggnads-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att de icke-territoriella pastoraten, med undantag för&lt;br&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling under åren 1952 — 1972, har kommit att&lt;br&gt;stå utanför det ekonomiska utjämningssystemet genom kyrkofonden torde&lt;br&gt;bl.a. vara att finna i kyrkofondens uppkomst. Kyrkofonden bildades år&lt;br&gt;1914 genom en sammanslagning av prästerskapets löneregleringsfond och&lt;br&gt;de ecklesiastika boställenas skogsfond. Ursprungligen användes kyrkofon-&lt;br&gt;den nästan uteslutande för att utjämna kostnaderna för prästernas löner&lt;br&gt;mellan pastoraten. Medlen härrörde från tillgångar som var anslagna till att&lt;br&gt;avlöna prästerna. Några sådana tillgångar synes inte ha funnits hos de&lt;br&gt;icke-territoriella pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofonden intog relativt snart efter bildandet en central ställning Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;inom den kyrkliga ekonomin. Fonden fick alltmer karaktär av en allmän&lt;br&gt;prästlönefond för Svenska kyrkans präster. Därtill lades på fonden ett antal&lt;br&gt;uppgifter för finansiering av kostnader som i vissa fall — såsom t.ex. i fråga&lt;br&gt;om kyrkomusikernas avlönande — inte alls hade sammanhang med finan-&lt;br&gt;sieringen av prästernas löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera används kyrkofonden huvudsakligen till en mera allmän eko-&lt;br&gt;nomisk utjämning mellan pastoraten. Fondens största inkomstkälla är den&lt;br&gt;allmänna kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta syftet med kyrkofonden är att utjämna kostnaderna mellan&lt;br&gt;pastoraten för Svenska kyrkans verksamhet. Eftersom de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna är pastorat i Svenska kyrkan med egen utdebiteringsrätt,&lt;br&gt;bör de enligt vår uppfattning solidariskt delta i samma ekonomiska utjäm-&lt;br&gt;ningssystem som de territoriella pastoraten. En sådan ordning innebär,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, ökade kostnader för dessa församlingar. Detta skall&lt;br&gt;dock ske utan att den totala utdebiteringen ökar för de enskilda försam-&lt;br&gt;lingsmedlemmarna. Om någon församling skulle drabbas oskäligt hårt med&lt;br&gt;hänsyn till dess särskilda behov bör den i så fall kunna beviljas struktur-&lt;br&gt;bidrag. Vi föreslår därför att bestämmelserna om kyrkofonden i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen också skall gälla de icke-territoriella församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att den ekonomiska utjämningen genom&lt;br&gt;kyrkofonden också skall omfatta Hovförsamlingen. Hovkonsistoriet har i&lt;br&gt;sitt remissvar pekat på att Hovförsamlingen inte har någon egen kyrka, inte&lt;br&gt;har någon inrättad prästtjänst och inte heller betalar någon kyrkomusiker&lt;br&gt;över egen stat. En inte obetydlig del av församlingens verksamhet betalas&lt;br&gt;genom bidrag från Konungen. Genom att Hovförsamlingen dessutom inte&lt;br&gt;heller i fortsättningen kommer att tillhöra något stift kommer församlingen&lt;br&gt;inte heller att kunna få del i systemet med stiftsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna förhållandena gör att det inte framstår som motiverat att&lt;br&gt;Hovförsamlingen skall omfattas av det ekonomiska utjämningssystemet&lt;br&gt;genom kyrkofonden. Vårt förslag innebär därför att Hovförsamlingen&lt;br&gt;undantas från kyrkolagens tillämpningsområde i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.4 Prästanställningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Föreskrifterna i den nya kyrkolagen om präst-&lt;br&gt;anställningar skall i sin helhet tillämpas också på präster anställda i&lt;br&gt;andra icke-territoriella pastorat än Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag (bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska S: ta Gertruds församling och Stockholms kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;vill att nuvarande ordning för prästtillsättningar i tyska församlingen i&lt;br&gt;Stockholm skall behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling och Domkapitlet i Göteborg önskar att Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;också s.k. tredjegångstillsättningar skall göras av församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen avstyrker arbetsgruppens förslag i fråga om den&lt;br&gt;egna församlingens prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 — 84, 2KL 1991:1 avsnitt 13, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prästanställningslagen finns föreskrifter&lt;br&gt;om tillsättning av pastorats- och stiftstjänster samt vikariat på sådana&lt;br&gt;tjänster, om behörighet och befordringsgrunder för prästtjänster, om an-&lt;br&gt;ställningsformer samt om inrättande, vakanthållning och indragning av&lt;br&gt;prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen finns också föreskrifter om disciplinansvar m.m., om tjänstebo-&lt;br&gt;städer, om rättegång och om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästanställningslagen tillämpas på biskopar och andra präster i Svenska&lt;br&gt;kyrkan som har anställning i territoriella pastorat och stiftssamfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt (prop. 1988/89: 16, KU9, rskr. 50) under hösten 1988&lt;br&gt;emellertid att föra in en ny bestämmelse i prästanställningslagen med&lt;br&gt;innehåll att lagens bestämmelser om anställningsformer samt disciplinan-&lt;br&gt;svar m.m. skall tillämpas också på sådana präster i Svenska kyrkan som har&lt;br&gt;anställning i andra icke-territoriella pastorat än Hovförsamlingen. Som&lt;br&gt;motiv för tillägget i lagen angav föredragande statsrådet följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Frågor om disciplinansvar m.m. regleras i dag i lagen (1936:569) om&lt;br&gt;domkapitel. Lagens regler i detta avseende tillämpas på alla som innehar&lt;br&gt;prästtjänster i svenska kyrkan. Den 1 juli 1989 upphör 1936 års domkapi-&lt;br&gt;telslag att gälla. Om reglerna i prästanställningslagen om disciplinansvar&lt;br&gt;m.m. inte görs tillämpliga på prästtjänster i de icke-territoriella pastoraten&lt;br&gt;kommer bestämmelser i ämnet att saknas för dessa präster. Jag föreslår&lt;br&gt;därför i enlighet med vad 1987 års kyrkomöte har uttalat att bestämmel-&lt;br&gt;serna om anställningsformer och disciplinansvar m.m. i prästanställnings-&lt;br&gt;lagen skall tillämpas också på dessa präster.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till prästanställningslagen skall&lt;br&gt;äldre bestämmelser fortfarande gälla vid tillsättning av präster i icke-&lt;br&gt;territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer numera på kyrkomötet att meddela föreskrifter om det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet. Innehav av det kyrkliga ämbetet som präst förutsätter&lt;br&gt;inte innehav av en prästtjänst. Däremot förutsätts enligt 17 § andra stycket&lt;br&gt;prästanställningslagen att prästtjänster bara får tillsättas med den som får&lt;br&gt;utöva det kyrkliga ämbetet som präst. Denna bestämmelse är för närva-&lt;br&gt;rande dock inte tillämplig på prästtjänster i icke-territoriella pastorat.&lt;br&gt;Detta är enligt vår mening inte tillfredsställande. Bestämmelserna om&lt;br&gt;prästtjänster i den nya kyrkolagen bör därför tillämpas på samtliga präst-&lt;br&gt;tjänster inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns statligt reglerade prästtjänster i Karlskrona amiralitetsför-&lt;br&gt;samling. Göteborgs tyska församling och Tyska S: ta Gertruds församling&lt;br&gt;har var sin prästtjänst som inte är statligt reglerad. I Finska församlingen&lt;br&gt;finns fyra inte statligt reglerade prästtjänster, varav tre fullmaktstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som enligt prästanställningslagen tillämpas för statligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerade prästtjänster i de territoriella pastoraten ansluter nära till de Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;önskemål som flera av de icke-territoriella församlingarna i olika samman-&lt;br&gt;hang har fört fram. Från ett par av de icke-territoriella församlingarna har&lt;br&gt;dock förts fram tveksamheter mot ordningen att domkapitlet en gång av tre&lt;br&gt;tillsätter kyrkoherdetjänsten i pastoratet. Enligt vår mening är det värde-&lt;br&gt;fullt om domkapitlet får samma roll i fråga om de arbetsledande tjänsterna&lt;br&gt;i de icke-territoriella pastoraten som det i dag har för de övriga pastoraten.&lt;br&gt;Domkapitlet skall dessutom oavsett detta enligt prästanställningslagen i&lt;br&gt;varje tillsättningsärende pröva de sökandes behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i denna del hindrar självfallet inte att kyrkoråden i försam-&lt;br&gt;lingarna i likhet med vad som sker i dag aktivt deltar i arbetet med&lt;br&gt;rekryteringen av nya präster. Sålunda bör till kyrkoherdetjänsterna i de&lt;br&gt;båda tyska församlingarna kunna hämtas präster från Tyskland och till&lt;br&gt;tjänsten i Finska församlingen kunna hämtas präster från Finland, om de i&lt;br&gt;övrigt uppfyller de behörighetskrav som gäller för präster i Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Denna ordning bör kunna upprätthållas också vid s.k. tredjegångstillsätt-&lt;br&gt;ningar utan någon särskild författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen har starkt betonat önskemålet att prästtillsättning-&lt;br&gt;arna i församlingen också i framtiden kan ske av kyrkostämman. Vi har&lt;br&gt;dock svårt att se hur en tillsättning vid en kyrkostämma kan ske med&lt;br&gt;upprätthållande av de krav som ställs vid en tillsättning av statligt regle-&lt;br&gt;rade tjänster, nämligen att bara fästa avseende vid sakliga grunder såsom&lt;br&gt;förtjänst och skicklighet. Kyrkostämmans beslut blir ett val och inte ett&lt;br&gt;myndighetsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med arbetsgruppen anser vi alltså att bestämmelserna om präst-&lt;br&gt;anställningar i den nya kyrkolagen i sin helhet bör tillämpas på andra&lt;br&gt;icke-territoriella forsamlingar än Hovförsamlingen. Sistnämnda försam-&lt;br&gt;ling har inte och avser inte heller att ha några egna prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de nuvarande prästtjänsterna i de nationella församlingarna&lt;br&gt;inte är statligt reglerade förutsätter vi att Statens arbetsgivarverk — så&lt;br&gt;snart riksdagen har beslutat om en reform på detta område — tar initiativ&lt;br&gt;till de förhandlingar som behövs för prästtjänsterna i dessa församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nya kyrkolagens föreskrifter om prästanställningar kommer att&lt;br&gt;tillämpas på de icke-territoriella församlingarna måste de nuvarande reg-&lt;br&gt;lerna om behörighet till tjänster som kyrkoherde kompletteras. Den präst&lt;br&gt;som har tjänstgjort i en annan evangelisk-luthersk kyrka bör enligt vår&lt;br&gt;mening kunna tillgodoräkna sig denna tjänstgöringstid vid behörighets-&lt;br&gt;prövningen till tjänster som kyrkoherde i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör behörighetskraven för prästtjänster vars innehavare skall&lt;br&gt;svara för gudstjänster och övriga handlingar på något annat språk än&lt;br&gt;svenska kompletteras med krav på kunskaper i det språket. Det får liksom&lt;br&gt;nu ankomma på domkapitlet att bedöma om den sökandes språkkunskaper&lt;br&gt;är tillräckliga. Liksom för övriga prästtjänster i Svenska kyrkan gäller&lt;br&gt;självfallet domkapitlets behörighetsprövning också den sökandes kunska-&lt;br&gt;per i svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör liksom hittills ankomma på regeringen att meddela föreskrifter i&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.5 Den kyrkomusikaliska verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Föreskrifterna i den nya kyrkolagen om den&lt;br&gt;kyrkomusikaliska verksamheten i Svenska kyrkan skall i sin helhet&lt;br&gt;tillämpas på andra icke-territoriella pastorat än Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Arbetsgruppen har dock föreslagit att lagen också skall vara till-&lt;br&gt;lämplig på Hovförsamlingen (bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget avstyrks av Hovförsam-&lt;br&gt;lingen, Hovkonsistoriet, Riksmarskalksämbetet och Stockholms kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.&lt;br&gt;84-86, 2KL 1991:9 avsnitt 4.4, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen om kyrkomusiken i svenska kyr-&lt;br&gt;kan innebär att pastoraten sedan den 1 juli 1990 svarar för den i lagen&lt;br&gt;angivna kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen. I denna verksam-&lt;br&gt;het ingår bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den&lt;br&gt;ordning som gäller för Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— främjande av kyrkosången,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vård av de orglar som finns hos församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kyrkomusikaliska verksamheten skall det i varje pastorat finnas&lt;br&gt;minst en organist. Därutöver får pastoraten förordna en eller flera kyrko-&lt;br&gt;musiker. Domkapitlet kan dock medge att församlingen anställer någon&lt;br&gt;annan än en kyrkomusiker, om det finns särskilda skäl. Domkapitlet kan&lt;br&gt;också medge undantag från skyldigheten att anställa en organist om de&lt;br&gt;kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av&lt;br&gt;organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen ställs upp vissa behörighetsvillkor för kyrkomusiker. Tjänsterna&lt;br&gt;som kyrkomusiker är dock genomgående kyrkokommunala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar, om rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver det. Regeringen har genom förordningen (1990:504) om&lt;br&gt;tillämpning av lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan föreskri-&lt;br&gt;vit att lagen skall tillämpas på Karlskrona amiralitetsförsamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De icke-territoriella församlingarna har på sina håll en omfattande&lt;br&gt;kyrkomusikalisk verksamhet. I flertalet församlingar finns orglar av både&lt;br&gt;kyrkomusikalisk och kulturhistorisk betydelse. För att säkerställa en hög&lt;br&gt;kvalitet också i fortsättningen på den kyrkomusikaliska verksamheten i de&lt;br&gt;icke-territoriella församlingarna bör bestämmelserna i lagen om kyrkomu-&lt;br&gt;siken i svenska kyrkan också omfatta dessa församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan ger domkapitlet, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, möjlighet att meddela vissa dispenser, bl.a. från kravet att ha en&lt;br&gt;organist i varje pastorat. Det bör därför i praktiken inte behöva medföra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;några mera kännbara pålagor för de icke-territoriella pastoraten, om lagens Prop. 1991 /92: 85&lt;br&gt;bestämmelser görs tillämplig på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovförsamlingen har i dag inte någon egen personal anställd som betalas&lt;br&gt;över den kyrkokommunala budgeten eller någon egen kyrka. Men hänsyn&lt;br&gt;till dessa omständigheter bör församlingen inte åläggas någon skyldighet&lt;br&gt;att svara för kyrkomusikalisk verksamhet i den omfattning som lagen om&lt;br&gt;kyrkomusiken i svenska kyrkan förutsätter. Hovförsamlingen bör alltså&lt;br&gt;också i fortsättningen undantas från de föreskrifter om den kyrkomusika-&lt;br&gt;liska verksamheten som gäller för övriga församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Upphävande av de nuvarande privilegierna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De gällande privilegierna och de med stöd av&lt;br&gt;dessa meddelade föreskrifterna för de icke-territoriella församling-&lt;br&gt;arna upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens förslag (bi-&lt;br&gt;laga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Göteborgs tyska församling och Finska försam-&lt;br&gt;lingen tillstyrker uttryckligen förslaget. Övriga icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar har inte någon erinran mot arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.&lt;br&gt;86-88, 2KL 1991:1, kskr 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag finns fortfarande grundläggande&lt;br&gt;bestämmelser för de icke-territoriella församlingarna utom Karlskrona&lt;br&gt;amiralitetsförsamling i fem privilegier. De är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— konung Johan III: s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska&lt;br&gt;församlingen i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska eller&lt;br&gt;Kristine församling i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i&lt;br&gt;Stockholm fortfarande, samt om regleringen av dess angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kungörelsen (1841:10) angående fastställd gränsreglering emellan de&lt;br&gt;territoriella och icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella försam-&lt;br&gt;lingar m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa författningar finns bestämmelser om bl.a. församlingarnas rätt&lt;br&gt;till kyrka, att fira gudstjänst på det egna språket och att välja präst. Vidare&lt;br&gt;finns vissa bestämmelser om medlemskap och församlingarnas upptag-&lt;br&gt;ningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen har i såväl betänkandet (Ds C 1983:18)&lt;br&gt;”Kyrkoförfattningar I” som i betänkandet (SOU 1987:4) ”En ny kyrkolag&lt;br&gt;m.m.” ansett att bara de författningar om de icke-territoriella församling-&lt;br&gt;arna som förut nämnts fortfarande är gällande. Denna bedömning har inte&lt;br&gt;satts i fråga av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som arbetsgruppen också har funnit kan det vara svårt att med säkerhet Prop. 1991 /92: 85&lt;br&gt;avgöra vilka bestämmelser som fortfarande i dag gäller for de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarna, särskilt som de ursprungliga privilegierna vid&lt;br&gt;olika tidpunkter bekräftats eller delvis justerats. Flertalet av författning-&lt;br&gt;arna kan dock numera anses ha betydelse bara för frågan om tillhörigheten&lt;br&gt;till församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förslag vi i det föregående avsnitt 8.3 och 8.4 har lagt fram om&lt;br&gt;de icke-territoriella församlingarna kan samtliga äldre föreskrifter i privi-&lt;br&gt;legiebreven upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Församlingsarbete på andra språk än svenska&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stiftssamfällighetens befogenheter att främja&lt;br&gt;församlingsarbete på teckenspråk, finska och samiska utökas till att&lt;br&gt;också avse andra språk. Bestämmelser om detta tas in i 23 kap. 2 §&lt;br&gt;i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag (bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av samtliga remissinstanser utom Stockholms kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;het. Riksförbundet för finskspråkigt arbete vill dock att uttrycket ”försam-&lt;br&gt;lingsarbete bland finskspråkiga” behålls i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte föreslår att stiftssamfälligheten får befogenhet att&lt;br&gt;främja församlingsarbete bland teckenspråkiga och bland dem som talar&lt;br&gt;finska, samiska eller andra språk (RegSkr 1990:1 s. 88 — 91, 1KL 1991:9&lt;br&gt;avsnitt 4.3, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med den ökade invandringen till Sverige&lt;br&gt;har behovet av församlingsarbete på andra språk än svenska kommit att&lt;br&gt;öka. Ett sådant arbete bedrivs också inom Svenska kyrkan i olika former&lt;br&gt;vid sidan av arbetet i de nationella icke-territoriella församlingarna. Van-&lt;br&gt;ligast förekommer ett sådant församlingsarbete bland finskspråkiga. Sedan&lt;br&gt;länge har det i flera stift också funnits inrättade prästtjänster som stiftsad-&lt;br&gt;junkt för finskspråkiga. I den nya kyrkliga organisationen har stiftssamfäl-&lt;br&gt;ligheterna också fått ett särskilt ansvar för just denna finskspråkiga verk-&lt;br&gt;samhet. Sedan länge finns det inrättade prästtjänster särskilt för den&lt;br&gt;tvåspråkiga befolkningen i de norra gränstrakterna i Luleå stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den samiska befolkningen i norra Sverige finns det också inrättade&lt;br&gt;särskilda prästtjänster. För behörighet till en sådan tjänst krävs bl. a.&lt;br&gt;kunskaper i det samiska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta bedrivs inom Svenska kyrkan på olika håll församlingsar-&lt;br&gt;bete på bl.a. engelska, estniska, tyska och ungerska. Ett exempel är den&lt;br&gt;engelskspråkiga gudstjänstverksamhet som bedrivs inom Stockholms dom-&lt;br&gt;kyrkoförsamling. Ett annat exempel på ett sådant arbete är det tvåspråkiga&lt;br&gt;församlingsarbete som bedrivs i Malmö genom ett samarbete mellan&lt;br&gt;Slottsstadens församling och Tyska evangeliska församlingen i Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening utgör verksamheten i den Tyska evangeliska försam-&lt;br&gt;lingen i Malmö ett bra exempel på hur församlingsarbete på något annat&lt;br&gt;språk än Svenska kan främjas inom ramen för Svenska kyrkans organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet fall finns det dock inom ett pastorat inte ett tillräckligt stort&lt;br&gt;befolkningsunderlag som har andra modersmål än svenska att det motive-&lt;br&gt;rar inrättandet i pastoratet av särskilda tjänster för arbete på något sådant&lt;br&gt;språk. Däremot torde det i flera stift finnas underlag för att inrätta sär-&lt;br&gt;skilda prästtjänster eller andra tjänster för att inom resp, stift främja ett&lt;br&gt;sådant församlingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behov som kan finnas på detta område kan i dag tillgodoses av&lt;br&gt;stiftssamfälligheterna genom en utvidgad verksamhet, om stiftsfullmäktige&lt;br&gt;beslutar det. Enligt vår mening får emellertid en sådan verksamhet, om det&lt;br&gt;finns behov av den, anses vara en så självklar uppgift för stiftssamfallighe-&lt;br&gt;terna att de inte på särskilt sätt skall behöva besluta om den för att få&lt;br&gt;kompetens på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaväl som en stiftssamfällighet kan besluta om resurser för det finsk-&lt;br&gt;språkiga arbetet eller för arbetet bland samer, bör den alltså kunna besluta&lt;br&gt;på motsvarande sätt om arbete också på andra språk. Denna vidgade&lt;br&gt;kompetens bör inte innebära någon risk för att utrymmet begränsas för det&lt;br&gt;arbete på stiftsplanet som redan i dag bedrivs bland finskspråkiga och&lt;br&gt;samer, också om verksamheten skall bedrivas inom ramen för stiftssamfäl-&lt;br&gt;lighetens nuvarande utdebitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte (1K.L 1991:9, kskr. 13) har förordat att stiftssamfäl-&lt;br&gt;lighetens kompetens i nu aktuellt avseende bestäms till att omfatta ”för-&lt;br&gt;samlingsarbete bland dem som talar finska, samiska eller andra språk”. Vi&lt;br&gt;anser emellertid det inte motiverat att begränsa kompetensen på det sätt&lt;br&gt;som kyrkomötets förslag innebär, utan föreslår att stiftssamfälligheten får&lt;br&gt;kompetens att främja församlingsarbete inte bara på teckenspråk, finska&lt;br&gt;och samiska, utan även på andra språk. Föreskrifter om detta bör tas in i 23&lt;br&gt;kap. 2 § i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Vissa kyrkliga val&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Kyrkomötesvalen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För ledamöterna av kyrkomötet skall utses lika&lt;br&gt;många ersättare. I varje valkrets skall dock utses minst fyra ersät-&lt;br&gt;tare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dessa skall&lt;br&gt;kunna ske i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av ersättare för ledamöter av kyrkomötet skall kunna över-&lt;br&gt;klagas på samma sätt som gäller valet av ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag avviker i följande avseenden från regeringens&lt;br&gt;förslag. Möjligheten till majoritetsval av ledamöter av kyrkomötet och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättare för dessa slopas. Valförrättaren skall själv kunna utse biträdande Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;valforrättare. Valförrättningen skall kunna bordläggas också innan röstav-&lt;br&gt;lämningen påbörjats (bilaga 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker Riksskattever-&lt;br&gt;kets förslag. Svenska kyrkans centralstyrelse ifrågasätter om inte majoritets-&lt;br&gt;valmetoden vid kyrkomötesvalen bör finnas kvar. Domkapitlen i Lund och&lt;br&gt;Härnösand ställer sig tveksamma till att valförrättaren skall utse biträ-&lt;br&gt;dande valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 års kyrkomöte har bl.a. föreslagit att val av ledamöter till kyrkomö-&lt;br&gt;tet och ersättare för dessa skall kunna ske i ett sammanhang också när valet&lt;br&gt;sker proportionellt (KL 1989:29, kskr. 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91-96, 1KL 1991:9 avsnitt 4.6, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter av kyrkomötet och ersättare for dem väljs av elektorer. Enligt&lt;br&gt;16 § lagen om kyrkomötet kan elektorernas val av ledamöter och ersättare&lt;br&gt;för dessa ske på tre olika sätt, nämligen genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;{.proportionellt valsätt, om det begärs av minst så många väljande som&lt;br&gt;motsvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det&lt;br&gt;antal personer som valet avser, ökat med 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. acklamation, om bara en lista läggs fram och elektorerna är ense om&lt;br&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. omröstning, om förutsättningarna inte är uppfyllda för val genom&lt;br&gt;proportionellt valsätt eller genom acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoritetsval i formen av omröstning har inte tillämpats vid de två&lt;br&gt;senaste kyrkomötesvalen. Riksskatteverket har ansett att majoritetsvals-&lt;br&gt;metoden inte längre skall användas vid kyrkomötesvalen eftersom resulta-&lt;br&gt;tet av ett majoritetsval är att den största grupperingen tar samtliga platser&lt;br&gt;vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är för närvarande inte beredda att följa Riksskatteverkets förslag. I&lt;br&gt;likhet med Svenska kyrkans centralstyrelse anser vi att valsystemet vid&lt;br&gt;kyrkomötesvalen måste hållas öppet for en procedur som i enskilda fall kan&lt;br&gt;ta hänsyn kandidaternas särskilda kvalifikationer, om nominering och val&lt;br&gt;inte följer den etablerade gruppstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträdande valforrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § lagen om kyrkomötet skall domkapitlet i varje valkrets utse en&lt;br&gt;valforrättare. Om valet sker proportionellt skall de i valet deltagande bland&lt;br&gt;sig utse ett tillräckligt antal personer att biträda ordföranden vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit att den av domkapitlet förordnade val-&lt;br&gt;förrättaren skall ges rätt att i förväg utse det antal personer som behövs för&lt;br&gt;att biträda honom vid valet. Samtidigt har verket föreslagit att biträdande&lt;br&gt;valforrättare inte skall utses särskilt när valet sker proportionellt. Som skäl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sitt förslag har Riksskatteverket anfört att det är viktigt att de personer Prop. 1991 /92: 85&lt;br&gt;som skall biträda vid valet på ett tidigt stadium ges möjligheter att&lt;br&gt;förbereda sin medverkan vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan se fördelar med Riksskatteverkets förslag i denna del. Samtidigt&lt;br&gt;kan vi emellertid konstatera att behovet av biträde vid valförrättningen gör&lt;br&gt;sig mest gällande vid proportionella val, då de väljande redan enligt nu&lt;br&gt;gällande regler bland sig skall utse personer att biträda vid förrättningen.&lt;br&gt;Det får enligt vår uppfattning förutsättas att personer som är väl förtrogna&lt;br&gt;med sådana val därvid utses. Vi är därför inte beredda att följa Riksskat-&lt;br&gt;teverkets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bordläggning av valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid proportionellt val av ledamöter av kyrkomötet eller ersättare för dem&lt;br&gt;finns enligt gällande bestämmelser en möjlighet för valförrättaren att sedan&lt;br&gt;rösterna avlämnats bordlägga valförrättningen, om det behövs. Någon&lt;br&gt;uttrycklig föreskrift att val kan bordläggas i andra fall finns inte. Att&lt;br&gt;avbrott i förrättningen kan komma att göras är dock förutsatt i 18 § andra&lt;br&gt;stycket sista meningen lagen om kyrkomötet (jfr prop. 1981/82:192 s. 63).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit att valförrättningen skall kunna bordläg-&lt;br&gt;gas redan innan röstavlämningen har påbörjats. Riksskatteverket, som i&lt;br&gt;sitt förslag har utgått från att majoritetsvalmetoden skall slopas, har inte&lt;br&gt;närmare motiverat sitt förslag i denna del. Något behov av bordläggning&lt;br&gt;redan före röstavlämningen har inte heller i övrigt kommit fram. Vi är&lt;br&gt;därför inte beredda att föreslå några ändringar i den ordning som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ersättare för ledamöter av kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare i ett sammanhang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § fjärde stycket lagen om kyrkomötet kan val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare ske i ett sammanhang vid kyrkomötesvalen då valet sker med&lt;br&gt;acklamation eller genom majoritetsval. Riksskatteverket och 1989 års&lt;br&gt;kyrkomöte (kskr. 1989:33) har föreslagit att ersättare och ledamöter skall&lt;br&gt;utses i ett sammanhang oavsett på vilket sätt valet sker. Detta skulle enligt&lt;br&gt;Riksskatteverket innebära en förenkling av valförfarandet. Dessutom&lt;br&gt;skulle man därigenom kunna undvika bl.a. de problem som kan uppstå när&lt;br&gt;ledamöterna väljs genom proportionellt valsätt medan ersättarna väljs&lt;br&gt;genom acklamation. I sistnämnda fall kan det inträffa att ersättarna inte&lt;br&gt;kommer att företräda någon partigruppering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill inte motsätta oss Riksskatteverkets och kyrkomötets önskemål i&lt;br&gt;denna del. Det bör emellertid inte vara obligatoriskt att välja ledamöter&lt;br&gt;och ersättare i ett sammanhang. Däremot bör möjligheten finnas och&lt;br&gt;utsträckas till att omfatta också de fall när valen sker proportionellt.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta bör tas in i 46 och 47 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § lagen om kyrkomötet skall för ledamöterna av kyrkomötet utses&lt;br&gt;dubbla antalet ersättare. Riksskatteverket anser — med instämmande av&lt;br&gt;remissinstanserna — att antalet ersättare i dag är alltför stort. Vi delar&lt;br&gt;denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallet bör det vara fullt tillräckligt att utse lika många ersättare&lt;br&gt;som antalet ledamöter. Valkretsarna är emellertid olika stora. Den minsta&lt;br&gt;valkretsen är i dag Visby stift. För de två ledamöterna i den valkretsen&lt;br&gt;utses alltså enligt gällande regler fyra ersättare. För att om möjligt garan-&lt;br&gt;tera att Visby stift och andra valkretsar också i framtiden skall kunna bli&lt;br&gt;fullt ut representerade i kyrkomötet bör därför minst fyra ersättare utses&lt;br&gt;från varje valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår alltså att det i 46 kap. i den nya kyrkolagen tas in bestämmel-&lt;br&gt;ser om att det för ledamöterna i kyrkomötet skall utses lika många ersät-&lt;br&gt;tare, dock skall i varje valkrets utses minst fyra ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälligt inträde för ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 § lagen om kyrkomötet skall domkapitlet, om en ledamot har&lt;br&gt;avgått före mandatperiodens utgång, till ny ledamot utse den ersättare som&lt;br&gt;står i tur att inträda enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har pekat på att lagen inte innehåller några bestämmel-&lt;br&gt;ser om inträde för en ersättare om den ordinarie ledamoten tillfälligt är&lt;br&gt;förhindrad att tjänstgöra. Riksskatteverket har föreslagit att lagen i&lt;br&gt;nämnda hänseende kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § lagen om svenska kyrkan får emellertid kyrkomötet genom&lt;br&gt;kyrklig kungörelse meddela föreskrifter om bl.a. kyrkomötets arbetssätt.&lt;br&gt;Kyrkomötet har också beslutat en kyrklig kungörelse med arbetsordning&lt;br&gt;för kyrkomötet. Vi finner det därför tillfyllest att frågan om ersättares&lt;br&gt;inträde vid tillfälligt förfall för ledamot av kyrkomötet regleras av kyrko-&lt;br&gt;mötet i en kyrklig kungörelse. Vi föreslår därför inte någon lagreglering av&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av valen av ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om kyrkomötet saknas en uttrycklig bestämmelse om att också&lt;br&gt;valen av ersättare för ledamöter av kyrkomötet skall kunna överklagas. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att föreskrifterna om överklagande kompletteras med en&lt;br&gt;bestämmelse som gör det möjligt att också överklaga valet av ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Biskopsvalen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillsättning av biskopstjänster gäller enligt lagen om svenska kyrkan,&lt;br&gt;att regeringen till ärkebiskop eller biskop utnämner en av de tre som har&lt;br&gt;föreslagits i den ordning som föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om förfarandet vid val av ärkebiskop och biskop har med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delats i lagen om biskopsval, vilken ersatte äldre bestämmelser i 1686 års Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;kyrkolag och en förordning från år 1759. Den viktigaste nyheten vid lagens&lt;br&gt;tillkomst var ett väsentligt vidgat lekmannainflytande vid valen. Lagen har&lt;br&gt;vid flera senare tillfällen ändrats för att bättre svara mot förändringar i den&lt;br&gt;kyrkliga organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande bestämmelser skall val av andra biskopar än ärkebis-&lt;br&gt;kopen och val av biträdande biskop i Uppsala stift förrättas av en valkor-&lt;br&gt;poration som består av domkapitlets ledamöter, präster som vid tidpunk-&lt;br&gt;ten för valet innehar tjänst i stiftet som domprost, kyrkoherde, komminis-&lt;br&gt;ter, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller är förordnade som vikarier på&lt;br&gt;vakanta sådana tjänster samt lekmannaelektorer som utses pastoratsvis till&lt;br&gt;det antal som i princip motsvarar de i pastoraten inrättade prästtjänsterna.&lt;br&gt;I stift där det finns diakonianstalter ingår i valkorporationen också präster&lt;br&gt;som är föreståndare för sådana anstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet går sedan så till att domkapitlets ledamöter röstar i domkapitlet,&lt;br&gt;medan övriga röstberättigade avger sina röster kontraktsvis inför kontrakts-&lt;br&gt;prosten. Sammanräkning av rösterna sker därefter i domkapitlet. Av de tre&lt;br&gt;namn som skall vara uppförda på valsedlarna räknas det första som en hel&lt;br&gt;röst, det andra som en halv och det tredje som en tredjedels röst. De tre&lt;br&gt;som fått det högsta sammanlagda röstetalet förs upp på förslag till tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopsval förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation sam-&lt;br&gt;mansatt på nyssnämnda sätt, dels i övriga stift av domkapitlen, som vart&lt;br&gt;och ett utgör en valkorporation. I Uppsala stifts valkorporation ingår också&lt;br&gt;de valda ordinarie ledamöterna av Svenska kyrkans centralstyrelse som&lt;br&gt;inte ingår i någon annan valkorporation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje valkorporation för upp de tre som har fått de högsta röstetalen på&lt;br&gt;en förteckning. Vid sammanräkning i Uppsala domkapitel ges de tre på&lt;br&gt;Uppsala stifts förteckning uppförda kandidaterna röstvärdena 6, 3 och 2&lt;br&gt;medan de på övriga stifts förteckningar uppförda tilldelas röstvärdena 1,&lt;br&gt;1/2 och 1/3. De tre som vid sammanräkningen har fått de högsta samman-&lt;br&gt;lagda röstvärdena förs upp på förslag till ärkebiskopstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983, 1985 och 1987 års kyrkomöten har gjort framställningar om en&lt;br&gt;genomgripande översyn av lagstiftningen om biskopsval, bl.a. i syfte att&lt;br&gt;utvidga kretsen av röstberättigade präster vid valet. Kyrkomötets fram-&lt;br&gt;ställningar har hittills bara lett till att regeringen (prop. 1987/88:12) har&lt;br&gt;förklarat sig beredd att i samband med den då förestående reformen av&lt;br&gt;Svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet göra en språklig och&lt;br&gt;lagteknisk översyn av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse (Reg Skr 1988:1) till kyrkomötet om lagstiftning&lt;br&gt;med komplettering till nämnda reform uttalades att denna översyn borde&lt;br&gt;göras i samband med det förestående arbetet med att utforma en samlad&lt;br&gt;lagstiftning för Svenska kyrkan. Regeringen lade därför bara fram förslag&lt;br&gt;till sådana följdändringar i lagen som föranleddes av den nya organisatio-&lt;br&gt;nen. 1988 års kyrkomöte hemställde emellertid om att också sådana&lt;br&gt;ändringar skulle göras i lagen att pastorsadjunkterna fick delta i valet och&lt;br&gt;att stiftsfullmäktige fick utse lekmannaelektorer till det antal som svarade&lt;br&gt;mot antalet i stiftssamfälligheten inrättade tjänster som stiftsadjunkt,&lt;br&gt;kontraktsadjunkt eller pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1988/89:16 anförde emellertid föredragande statsrådet Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;bl.a. att kyrkomötet inte hade anfört några skäl för den föreslagna utvidg-&lt;br&gt;ningen av valkorporationen vid biskopsval. En prövning av kyrkomötets&lt;br&gt;förslag och effekterna av det borde anstå till den kommande översynen av&lt;br&gt;biskopsvalslagen. De av kyrkomötet föreslagna tilläggen i lagtexten lades&lt;br&gt;därför inte fram för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utfästa översynen av lagen om biskopsval har nu utförts inom&lt;br&gt;Civildepartementet i två promemorior, som har remissbehandlats (se&lt;br&gt;bilaga 11 — 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi redovisar i det följande våra ställningstaganden till de framlagda&lt;br&gt;förslagen om ändrade bestämmelser för biskopsvalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.2 Valkorporationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid val av andra biskopar än ärkebiskopen och&lt;br&gt;vid val av biträdande biskop i Uppsala stift skall — utöver vad som&lt;br&gt;nu gäller — valkorporationen bestå av stiftsstyrelsens ledamöter&lt;br&gt;samt präster som vid tidpunkten för valet innehar tjänster som&lt;br&gt;pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valkorporationen skall inte längre ingå präster som vid tidpunk-&lt;br&gt;ten för valet är anställda som föreståndare för diakonianstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag såvitt avser pastorsadjunkterna (KL 1988:4, kskr. 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslagen överensstämmer med regeringens förslag såvitt&lt;br&gt;avser pastorsadjunkterna. I den första promemorian har föreslagits att i&lt;br&gt;valkorporationen skall ingå också präster anställda vid diakonianstalter i&lt;br&gt;stiftet. I den andra promemorian har föreslagits att samtliga i stiftet&lt;br&gt;kyrkobokförda präster och diakoner — också pensionerade eller sådana&lt;br&gt;präster som inte innehar någon sådan prästtjänst som avses i prästanställ-&lt;br&gt;ningslagen — skulle utgöra en valkorporation och att i särskild ordning&lt;br&gt;utsedda lekmannaelektorer skulle utgöra en valkorporation. De båda val-&lt;br&gt;korporationernas röster skulle räknas var för sig och sedan sammanvägas&lt;br&gt;till ett förslag. Domkapitlet skulle inte längre ingå i valkorporationen&lt;br&gt;(bilaga 11 — 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorieförslaget att pastorsadjunkterna skall få&lt;br&gt;rösträtt har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstan-&lt;br&gt;ser. Den föreslagna utvidgningen av rösträtten till andra än dem som&lt;br&gt;innehar en tjänst som avses i prästanställningslagen har bedömts möta&lt;br&gt;svårigheter. Förslaget att präster som är anställda vid diakonianstalter&lt;br&gt;skulle få rösträtt kommenteras bara i ett fåtal yttranden, där meningarna&lt;br&gt;om förslaget är delade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att förslaget i den andra promemorian att&lt;br&gt;utvidga rösträtten till diakoner och diakonissor är för tidigt väckt, eftersom&lt;br&gt;kyrkomötet ännu inte har tagit slutlig ställning till diakonatets plats i&lt;br&gt;kyrkan. Förslaget att präster och lekmän skulle utgöra skilda valkorpora-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner och inte rösta gemensamt avvisas av flertalet remissinstanser. För- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;slaget att slopa domkapitlens medverkan avvisas också i flera yttranden. I&lt;br&gt;stället föreslår en del remissinstanser att också stiftsstyrelsens ledamöter&lt;br&gt;skall få rösta vid biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomötet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag (RegSkr&lt;br&gt;1990:1 s. 99-103, 2KL 1991: 1 avsnitt 17, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam valkorporation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att samtliga röstberättigade vid biskopsvalet i ett stift skall&lt;br&gt;utgöra en gemensam valkorporation bör enligt vår mening upprätthållas.&lt;br&gt;Nuvarande valsystem med direktval för präster och elektorsval för lekmän-&lt;br&gt;nen syftar till att skapa största möjliga balans mellan antalet röstande inom&lt;br&gt;de båda väljargrupperna. En fullständig matematisk jämlikhet har dock&lt;br&gt;visat sig svår att uppnå, främst på grund av sådana förändringar i den&lt;br&gt;prästerliga valkorporationens sammansättning som kan inträffa mellan&lt;br&gt;den tidpunkt då antalet lekmannaelektorer fastställs, dvs. den dag då&lt;br&gt;domkapitlet utfärdar kungörelse om valet, och själva valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i den andra promemorian syftade till att undanröja denna&lt;br&gt;olägenhet. Det avvisades emellertid av de flesta remissinstanserna, därför&lt;br&gt;att man inte vill skapa en polarisering mellan präster och lekmän i stiftet&lt;br&gt;genom att eventuellt skiljaktiga förslag kunde uppfattas som uttryck för en&lt;br&gt;präst- resp, lekmannaopinion. Vi har förståelse för synpunkten att bisko-&lt;br&gt;pen skall kunna framträda som hela stiftets biskop och är därför inte&lt;br&gt;beredda att förorda någon ändring i nuvarande valsätt, där präster och&lt;br&gt;lekmannaelektorer gemensamt avger sina röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid biskopsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopen är ordförande i den statliga myndigheten domkapitlet. Det har&lt;br&gt;inte förts fram några bärande skäl för att nu avskaffa den hävdvunna rätten&lt;br&gt;för ledamöterna i domkapitlet att delta i biskopsvalet. En ny stiftsmyndig-&lt;br&gt;het har emellertid tillkommit år 1989, nämligen den av stiftsfullmäktige&lt;br&gt;valda stiftsstyrelsen om minst åtta ledamöter med biskopen som självskri-&lt;br&gt;ven ordförande. Den har ansvar för en betydande del av den lagreglerade&lt;br&gt;verksamheten i stiftet och för en stor del av det frivilliga arbetet där. Det är&lt;br&gt;svårt att finna några bärande skäl för att inte också stiftsstyrelsens ledamö-&lt;br&gt;ter då bör ha rösträtt vid valet av biskop i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill därför ta fasta på förslaget i flera remissyttranden om att stifts-&lt;br&gt;styrelsens och domkapitlets ledamöter tillsammans får ingå i valkorpora-&lt;br&gt;tionen vid biskopsval och föreslår en sådan ändring. Eftersom flertalet&lt;br&gt;valda ledamöter i stiftsstyrelsen torde vara lekmän skulle man — såsom&lt;br&gt;framhållits i ett remissyttrande — därigenom i någon mån uppväga antalet&lt;br&gt;röstberättigade stiftsadjunkter, vilka hittills saknat motsvarighet bland&lt;br&gt;lekmannaelektorerna. Behovet att här skapa större jämvikt har ökat genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det starkt växande antalet stifts- och kontraktsadjunkter inom den nya Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;stiftsorganisationen. Vi återkommer längre fram till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diakoner och diakonissor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vilka som skall få utöva rösträtt vid biskopsvalet, är vi inte&lt;br&gt;beredda att föreslå en utvidgning av rösträtten till att omfatta diakoner och&lt;br&gt;diakonissor. Kyrkomötets ställningstagande till diakonatet inom ramen for&lt;br&gt;en inomkyrklig reglering av det kyrkliga ämbetet bör först avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastorsadjunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller frågan om vilka präster som skall få delta i biskopsvalen,&lt;br&gt;delar vi den uppfattning som kom till uttryck i den första promemorian,&lt;br&gt;nämligen att de tidigare skälen att inte ge pastorsadjunkterna rösträtt vid&lt;br&gt;biskopsvalen har försvagats. De nyvigda prästerna har numera under sin&lt;br&gt;utbildningstid haft täta kontakter med det stift för vilket de prästvigs och&lt;br&gt;har kunnat skaffa sig sådan kännedom om stiftets förhållanden som bör&lt;br&gt;krävas för deltagande i biskopsvalet. Det finns alltså ett starkt stöd för vårt&lt;br&gt;förslag att nu ge dem rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionerade präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom flera remissinstanser anser vi däremot att det skulle föra för långt&lt;br&gt;och ge upphov till oklarheter om rösträtten utvidgas ytterligare till att&lt;br&gt;omfatta även andra präster i stiftet. Visserligen står alla prästvigda perso-&lt;br&gt;ner inom ett stift i disciplinärt hänseende under biskop och domkapitel&lt;br&gt;med avseende på Svenska kyrkans lära och förkunnelse. Men detta skapar&lt;br&gt;enligt vår bedömning knappast så nära personliga relationer med stiftsled-&lt;br&gt;ningen att det motiverar deras deltagande i biskopsvalet. Vi delar uppfatt-&lt;br&gt;ningen bland flera remissinstanser, att någon form av arbetstagarrelation&lt;br&gt;till biskop och domkapitel bör vara en förutsättning för prästernas rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden anser vi sålunda att pensionerade präster inte skall&lt;br&gt;delta i val av biskop, om de inte blivit förordnade som vikarie på en vakant&lt;br&gt;prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Präster anställda vid diakonianstalter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ser inte heller någon anledning att utsträcka rösträtten till präster som är&lt;br&gt;anställda vid diakonianstalterna och alltså har en enskild institution som&lt;br&gt;sin arbetsgivare. I konsekvens härmed bör inte heller den rösträtt bestå,&lt;br&gt;som för närvarande tillkommer präster som är föreståndare vid sådana&lt;br&gt;anstalter i stiften. Det kan för övrigt noteras att av de sex nuvarande&lt;br&gt;föreståndarna bara tre är präster. Föreståndarskapet som sådant har inte&lt;br&gt;ansetts motivera en rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en röstlängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår alltså att samtliga präster i ett stift som innehar sådana präst-&lt;br&gt;tjänster som avses i prästanställningslagen får rösträtt vid biskopsvalet.&lt;br&gt;Också vikarier som förordnats på sådana prästtjänster bör ha rätt att rösta.&lt;br&gt;Pastorsadjukttjänsterna är dock utbildningstjänster för nyvigda präster&lt;br&gt;och vikarier för pastorsadjukter förordnas därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För domkapitlen bör alltså vara ganska lätt att inför valet upprätta en&lt;br&gt;förteckning över de röstberättigade prästerna och lämna valförrättarna de&lt;br&gt;ytterligare anvisningar som kan behövas. Något behov av att i formell&lt;br&gt;ordning fastställa en röstlängd för biskopsvalet bör alltså inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.3 Lekmannaelektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Elektorer för stiftets lekmän skall också i fort-&lt;br&gt;sättningen utses av pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu gäller skall i varje pastorat utses elektorer till&lt;br&gt;det antal som motsvarar i pastoratet placerade pastorsadjunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall i varje kontrakt det pastorat som har det största&lt;br&gt;antalet röstberättigade kyrkomedlemmar utse elektorer till det antal&lt;br&gt;som motsvarar i kontraktet placerade kontraktsadjunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års kyrkomöte: Kyrkomötet har föreslagit att stiftsfullmäktige skall&lt;br&gt;utse elektorer till det antal som motsvarar i stiftssamfälligheten inrättade&lt;br&gt;tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt (KL&lt;br&gt;1988:4, kskr. 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslagen: Den första promemorian lägger fram samma för-&lt;br&gt;slag som 1988 års kyrkomöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den andra promemorian föreslås att lekmännens valkorporation i&lt;br&gt;stiftet skall utses på samma sätt och till samma antal som elektorerna vid&lt;br&gt;val av stiftsfullmäktige (bilaga 11—14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är av delade meningar i fråga om det förslag i prome-&lt;br&gt;morian som innebär att stiftsfullmäktige skall utse elektorer. Det tillstyrks&lt;br&gt;av flera domkapitel och stiftsstyrelser samt av Svenska kyrkans centralsty-&lt;br&gt;relse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Domkapitlet&lt;br&gt;i Strängnäs anser att det vore olyckligt om ett organ, som är tillsatt för helt&lt;br&gt;andra uppgifter, skulle välja elektorer vid biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Uppsala vill att stiftsstyrelsen får välja&lt;br&gt;elektorer eftersom det är glest mellan stiftsfullmäktiges sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget om en separat valkorporation för lekmännen, ut-&lt;br&gt;sedd på samma sätt som elektorerna för stiftsfullmäktige, har avstyrkts av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag (RegSkr 1990:1 s.&lt;br&gt;103-107, 2KL 1991:1 avsnitt 17, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande system vid biskopsval i stif-&lt;br&gt;ten bygger på principen att stiftets präster och ett motsvarande antal&lt;br&gt;lekmannaelektorer tillsammans förrättar valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de i ett pastorat inrättade prästtjänsterna, som har en innehavare Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;eller som uppehålls med vikarie, får pastoratet utse ett motsvarande antal&lt;br&gt;elektorer. Denna ordning är rationell och bör bevaras, också om det i&lt;br&gt;enstaka fall, såsom nämnts, kan uppkomma avvikelser från full paritet&lt;br&gt;mellan präster och lekmän på grund av förändringar i den prästerliga&lt;br&gt;tjänsteorganisationen eller en tillfällig vakans på en prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid därutöver tjänster som stifts- eller kontraktsadjunk-&lt;br&gt;ter i stiften, vilkas innehavare får rösta vid biskopsvalet, men för vilka inte&lt;br&gt;ett motsvarande antal lekmannaelektorer utses enligt nu gällande bestäm-&lt;br&gt;melser. De utgjorde tidigare bara ett fåtal i varje stift, varför en bristande&lt;br&gt;balans också här mellan prästernas och lekmännens röster kunde anses&lt;br&gt;vara av marginell betydelse för valutgången. Under senare tid har emeller-&lt;br&gt;tid antalet inom stiften inrättade tjänster som stifts- eller kontraktsadjunkt&lt;br&gt;ökat avsevärt. Ger man dessutom nu pastorsadjunkterna rösträtt, måste&lt;br&gt;särskilda åtgärder vidtas för att åstadkomma en rimlig balans mellan de&lt;br&gt;båda väljargrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot förslaget i den första promemorian, att låta stiftsfullmäktige utse&lt;br&gt;lekmannaelektorer till det antal som motsvarar de i stiftssamfälligheten&lt;br&gt;inrättade tjänsterna som stifts-, kontrakts- och pastorsadjunkt, har i några&lt;br&gt;remissyttranden anförts principiella och praktiska invändningar. Vi delar&lt;br&gt;tveksamheten till det framlagda förslaget. Elektorerna skall ju företräda&lt;br&gt;lekmännen i stiftets församlingar och pastorat. Det är därför enligt vår&lt;br&gt;mening mindre lämpligt att de utses av stiftsfullmäktige, som ju är ett&lt;br&gt;organ på stiftsplanet, utsett genom indirekta val och — som Domkapitlet i&lt;br&gt;Strängnäs påpekat — för helt andra ändamål. Den i sin tur av stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tige valda stiftsstyrelsen får av samma skäl anses vara ännu mindre lämpad&lt;br&gt;att utse lekmannaelektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning, som i denna del avses behållas, utser varje&lt;br&gt;pastorat elektorer till det antal som motsvarar de i pastoratet inrätta-&lt;br&gt;de prästtjänster som är besatta eller uppehålls av vikarie. Tjänster som&lt;br&gt;pastorsadjunkt räknas visserligen som stiftsprästtjänster och inrättas for-&lt;br&gt;mellt i stiftssamfälligheten, men domkapitlet förordnar innehavare och&lt;br&gt;placerar dem i de pastorat där de skall tjänstgöra. Från pastoratets syn-&lt;br&gt;punkt utgör pastorsadjunkten i praktiken en förstärkning av den präster-&lt;br&gt;liga arbetskraften i pastoratet. När domkapitlet har placerat en pastorsad-&lt;br&gt;junkt i ett pastorat, kan det därför förefalla naturligt att det pastoratet&lt;br&gt;också får utse ytterligare en elektor som motsvarar den prästtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller att utse elektorer till ett antal som motsvarar de i&lt;br&gt;stiftet inrättade tjänsterna som kontraktsadjunkt borde också detta enligt&lt;br&gt;vår mening ske där prästen utövar sin tjänst, alltså i kontrakten. Det finns&lt;br&gt;emellertid inte något legalt representativt organ på kontraktsplanet, varför&lt;br&gt;man här måste söka en annan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser, att det också här är på den lokala nivån som man bör förankra&lt;br&gt;valet. Att låta alla pastoraten i ett kontrakt samverka vid ett elektorsval&lt;br&gt;skulle dock bli alltför omständligt. Vi föreslår därför att elektorer motsva-&lt;br&gt;rande antalet i kontraktet placerade kontraktsadjunkter får utses av ett av&lt;br&gt;kontraktets pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kunde ligga nära till hands att låta det pastorat där kontraktsprosten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har sin församlingstjänst utse elektor i dessa fall. Emellertid är det inte Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;ovanligt att det i första hand är hos en kontraktsprost som domkapitlet&lt;br&gt;väljer att placera en pastorsadjunkt. Det pastoratet får ju då enligt vårt&lt;br&gt;tidigare förslag utse en elektor av det skälet. Därtill kommer att det är långt&lt;br&gt;ifrån säkert att kontraktsprostens pastorat är ett av de större i kontraktet&lt;br&gt;och därmed särskilt representativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det då rimligare att låta det pastorat i kontraktet&lt;br&gt;som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar utse också&lt;br&gt;den eller de elektorer som behövs för att svara mot antalet i kontraktet&lt;br&gt;placerade kontraktsadjunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vad vi nu har föreslagit är det bara de i stiftet inrättade stiftsad-&lt;br&gt;junktstjänsterna som det skulle återstå att uppväga med ett motsvarande&lt;br&gt;antal lekmän. Vi har emellertid i avsnitt 10.2.2 föreslagit, att stiftsstyrel-&lt;br&gt;sens ledamöter skall få rösta tillsammans med domkapitelsledamöterna&lt;br&gt;vid biskopsvalet. Därmed tillkommer ett antal lekmannaväljare, som kan&lt;br&gt;antas ungefär motsvara antalet stiftsadjunkter. Någon ytterligare åtgärd för&lt;br&gt;att åstadkomma balans mellan väljargrupperna behövs därför inte enligt&lt;br&gt;vår bedömning. Som vi också tidigare har anfört, kan man med behållande&lt;br&gt;av nuvarande metod att utse lekmannaelektorer i pastoraten ändå aldrig&lt;br&gt;uppnå en garanti för ett exakt lika antal präster och lekmän i den valkor-&lt;br&gt;poration som sammanträder på dagen för valet. De marginella avvikelser&lt;br&gt;från en total jämvikt som det kan bli fråga om torde dock inte påverka&lt;br&gt;valutgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.4 Val av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid val av ärkebiskop skall röstvärdena för de&lt;br&gt;tre kandidaterna på förslaget från Uppsala stift sänks till 4, 2 och 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslagen överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda promemoriorna föreslås emellertid också att kretsen av röstberät-&lt;br&gt;tigade präster i Uppsala stift vid val av ärkebiskop utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;präster som är anställda hos vissa rikskyrkliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den andra promemorian föreslås vidare att ledamöterna i svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse skall utgöra en egen valkorporation vid ärkebiskops-&lt;br&gt;val och inte som nu ingå i valkorporationen for Uppsala stift (bilaga&lt;br&gt;11—14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker genomgående den i promemorian före-&lt;br&gt;slagna reduceringen av röstvärdena för Uppsala stift. När det gäller utvidg-&lt;br&gt;ning av kretsen av röstberättigade präster vid ärkebiskopsval framförs&lt;br&gt;förslag om att även präster hos en del andra rikskyrkliga organ skulle få&lt;br&gt;rösträtt. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund avvisar be-&lt;br&gt;stämt tanken på att ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse skulle&lt;br&gt;utgöra en egen valkorporation, vilket skulle bryta mot Svenska kyrkans&lt;br&gt;traditionella uppbyggnad som stiftskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker regeringens forslag (RegSkr 1990:1 s.&lt;br&gt;107-109, 2KL 1991:1 avsnitt 17, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 oktober 1990 finns i&lt;br&gt;Uppsala stift inrättad en tjänst som biträdande biskop med uppgift att&lt;br&gt;avlasta ärkebiskopen en del av hans arbetsbörda i stiftet. Innehavaren av&lt;br&gt;den nya tjänsten utses genom val i Uppsala stift i samma ordning som&lt;br&gt;gäller for biskopsval i övriga stift. Därmed har Uppsala stift fått en egen&lt;br&gt;biskopstjänst, medan ärkebiskopen i högre grad än tidigare kan fullgöra&lt;br&gt;uppgifter inom den rikskyrkliga organisationen och som den främste&lt;br&gt;företrädaren utåt för Svenska kyrkan i dess helhet. Samtidigt behåller han&lt;br&gt;sin ställning som biskop och stiftschef i Uppsala stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta nya läge finns det anledning att överväga om inte Uppsala stifts&lt;br&gt;påverkan på valet av ärkebiskop bör minska till förmån för Svenska kyrkan&lt;br&gt;i övrigt. Nuvarande beräkning av röstvärden för de olika stiftens kandida-&lt;br&gt;ter garanterar att Uppsala stift alltid får med någon av sina kandidater på&lt;br&gt;förslaget till tjänsten. I promemoriorna har föreslagits att röstvärdena för&lt;br&gt;Uppsala stifts del sänks från 6, 3 och 2 till 4, 2 och 1. Förslaget har&lt;br&gt;tillstyrkts av samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan, däribland&lt;br&gt;ärkebiskopen samt domkapitlet och stiftsstyrelsen i Uppsala stift. Vi an-&lt;br&gt;sluter oss därför till det framlagda förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar förslagen att utvidga kretsen av röstberättigade präster vid&lt;br&gt;ärkebiskopsvalet till att omfatta anställda hos olika rikskyrkliga organ, är&lt;br&gt;vi med hänvisning till vad som tidigare har anförts om vilka präster som&lt;br&gt;bör ha rösträtt vid biskopsvalen i övriga stift inte beredda att vidga kretsen&lt;br&gt;till att omfatta anställda hos några enskilda organ. Till detta kommer att&lt;br&gt;anställningarna inom den rikskyrkliga organisationen ofta kan vara tidsbe-&lt;br&gt;gränsade eller i varje fall inte av samma varaktighet som man i de flesta fall&lt;br&gt;har anledning att räkna med när det gäller prästernas tjänsteinnehav inom&lt;br&gt;ett stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmän och präster inom Svenska kyrkan i stort får vid ärkebiskopsva-&lt;br&gt;let anses företrädda av domkapitlens röster. Vi anser inte att det har&lt;br&gt;anförts tillräckliga skäl för att Svenska kyrkans centralstyrelse också skulle&lt;br&gt;uppträda som egen valkorporation. Dess ledamöter har ju möjlighet att&lt;br&gt;avge sina röster vid valet i Uppsala stift. I denna del föreslår vi alltså inte&lt;br&gt;någon ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Vissa frågor väckta av 1991 års kyrkomöte&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Ersättare i församlingsdelegerade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När församlingsdelegerade utses första gången&lt;br&gt;skall de i samfälligheten ingående församlingarna också kunna be-&lt;br&gt;stämma att ersättare skall utses för ledamöterna i delegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna tas in i 15 kap. 2 § i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomötets förslag överensstämmer med regeringens förslag i&lt;br&gt;fråga om församlingarnas rätt att besluta om att ersättare skall kunna utses&lt;br&gt;första gången församlingsdelegerade skall väljas. Kyrkomötet föreslår&lt;br&gt;också att ersättarena skall utses till det antal som församlingarna eller&lt;br&gt;delegerade bestämmer (RegSkr 1990:1 s. 153 och 154, 1KL 1991:1 avsnitt&lt;br&gt;4.2, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande ordning: I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas&lt;br&gt;beslutanderätten av församlingsdelegerade, om samfälligheten inte är to-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 1 § församlingslagen följer att församlingsdelegerade själva&lt;br&gt;beslutar om antalet ledamöter och huruvida ersättare skall utses för leda-&lt;br&gt;möterna. Om ersättare utses, skall de utses till lika stort antal som ledamö-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När delegerade skall utses första gången bestäms antalet ledamöter av&lt;br&gt;församlingarna eller av länsstyrelsen, om församlingarna inte är överens.&lt;br&gt;Församlingarna kan dock inte besluta om att ersättare skall utses för&lt;br&gt;ledamöterna i delegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ersättare i församlingsdelegerade kunde&lt;br&gt;före år 1989 bara utses i Stockholms kyrkliga samfällighet. Genom försam-&lt;br&gt;lingslagen slopades de särskilda bestämmelserna för Stockholms kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet samtidigt som i lagen togs in nya föreskrifter om ett fakultativt&lt;br&gt;system med ersättare i församlingsdelegerade. 1 propositionen (prop.&lt;br&gt;1987/88:31 s. 265) angavs som skäl för ett sådant system följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 de samfälligheter som består av ett större antal församlingar kan det&lt;br&gt;vara en olägenhet att suppleanter saknas i församlingsdelegerade. Om&lt;br&gt;antalet ledamöter i församlingsdelegerade i en sådan samfällighet är litet,&lt;br&gt;kan det vara så att endast någon eller några få ledamöter är valda från de&lt;br&gt;mindre församlingarna i samfälligheten. Om många förtroendevalda är&lt;br&gt;förhindrade att fullgöra sitt uppdrag i ett beredskaps- eller krigsläge, kan&lt;br&gt;därför den situationen uppstå att alla församlingarna inte blir represente-&lt;br&gt;rade i samfällighetens beslutande organ. Det är lämpligt att suppleanter&lt;br&gt;även under fredstid kan utses för församlingsdelegerade. Det bör därför&lt;br&gt;finnas en möjlighet för församlingsdelegerade att besluta att suppleanter&lt;br&gt;skall finnas för ledamöterna i församlingsdelegerade. Antalet suppleanter&lt;br&gt;bör därvid alltid vara detsamma som antalet ledamöter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande ordningen medger inte att ersättare kan väljas redan första&lt;br&gt;gången som församlingsdelegerade utses. Vi delar kyrkomötets uppfattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att denna ordning inte är tillfredsställande. Vi föreslår därför att första Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;gången församlingsdelegerade utses skall de i samfälligheten ingående&lt;br&gt;församlingarna kunna besluta om att för ledamöterna i delegerade skall&lt;br&gt;utses ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör enligt vår mening vara fullt tillräckligt att, såsom enligt nuva-&lt;br&gt;rande ordning, varje församling i samfälligheten utser en ersättare för varje&lt;br&gt;ledamot i församlingsdelegerade. Kyrkomötet har inte särskilt motiverat&lt;br&gt;sitt önskemål att kunna fastställa antalet ersättare på något annat sätt. Vi&lt;br&gt;föreslår därför ingen ändring i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna bör tas in i 15 kap. 2 § i den nya kyrko-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Kyrkoherdens ställning i kyrkliga indelningsdelegerade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Domkapitlet skall utse en präst att vara leda-&lt;br&gt;mot och en annan präst att vara dennes ersättare i indelningsdelege-&lt;br&gt;rades arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna tas in i 9 kap. 15 § i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte föreslår att kyrkoherden i pastoratet eller, om indel-&lt;br&gt;ningsändringen berör flera pastorat, någon av kyrkoherdarna i berörda&lt;br&gt;pastorat skall vara självskriven ledamot i indelningsdelegerades arbetsut-&lt;br&gt;skott (1 KL 1991:9 avsnitt 4.1, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid ett beslut om indelningsändring eller&lt;br&gt;samfällighetsbildning kan förordnas att den nya församlingen eller samfal-&lt;br&gt;ligheten skall företrädas av kyrkliga indelningsdelegerade till dess att&lt;br&gt;indelningsändringen eller samfällighetsbildningen träder i kraft. Kyrkliga&lt;br&gt;indelningsdelegerade skall välja ett arbetsutskott, som består av minst fem&lt;br&gt;ledamöter. Arbetsutskottets funktion motsvarar kyrkorådets i en försam-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden är självskriven ledamot i kyrkorådet och numera också i&lt;br&gt;tillsättningsnämnden. Kyrkoherdens ställning i indelningsdelegerade är&lt;br&gt;emellertid i gällande rätt begränsad till en rätt att närvara vid delegerades&lt;br&gt;överläggningar, dock inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar i princip 1991 års kyrkomötes (kskr. 13) uppfattning att den&lt;br&gt;prästerliga ämbetslinjen bör vara företrädd också i uppbyggnadsskedet av&lt;br&gt;ett nytt pastorat eller en ny samfällighet. Vi föreslår därför att det i&lt;br&gt;indelningsdelegerades arbetsutskott alltid skall ingå en kyrkoherde eller&lt;br&gt;någon annan präst från företrädesvis något av de pastorat som berörs av&lt;br&gt;indelningsändringen. Domkapitlet bör utse prästledamoten och en präst&lt;br&gt;som ersättare för denne. Bestämmelser om detta bör tas in i 9 kap. 15 § i&lt;br&gt;den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Ersättare for ärkebiskopen i Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyr-&lt;br&gt;kans centralstyrelse skall det finnas en biskop som ersättare. Ersät-&lt;br&gt;taren utses av kyrkomötet efter förslag av ärkebiskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna tas in i 29 kap. 8 § i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets förslag överensstämmer med regeringens förslag (2KL&lt;br&gt;1991:1 avsnitt 8, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ärkebiskopen är självskriven ledamot i&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse. Till skillnad från övriga ledamöter i&lt;br&gt;centralstyrelsen skall inte någon ersättare utses för ärkebiskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte (kskr. 11) har ansett att det i likhet med att det i dag&lt;br&gt;finns en särskild ersättare för biskopen i stiftsstyrelsen bör finnas en&lt;br&gt;ersättare för ärkebiskopen i Svenska kyrkans centralstyrelse. Kyrkomötets&lt;br&gt;förslag innebär att ämbetet blir företrätt i centralstyrelsen också om ärke-&lt;br&gt;biskopen har förhinder att närvara. Vi vill inte motsätta oss kyrkomötets&lt;br&gt;förslag, utan föreslår att det skall finnas en ersättare till ärkebiskopen i&lt;br&gt;centralstyrelsen. Ersättaren skall vara biskop och utses av kyrkomötet efter&lt;br&gt;förslag av ärkebiskopen. Valet bör avse centralstyrelsens mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen är också självskriven ordförande i centralstyrelsen. Något&lt;br&gt;behov av att ärkebiskopens ersättare också skall inträda som ordförande&lt;br&gt;föreligger inte. Ärkebiskopens ersättare bör därför bara träda in som&lt;br&gt;ledamot. Detta motsvarar den ordning som gäller för stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ärkebiskopens ersättare bör tas in i 29 kap. i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen. Ärkebiskopens ersättare bör kunna utses redan av 1992 års&lt;br&gt;kyrkomöte. Bestämmelserna bör därför träda i kraft redan den 1 augusti&lt;br&gt;1992 (se avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Sammansättningen av Kyrkomötets besvärsnämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reglerna om sammansättningen av Kyrko-&lt;br&gt;mötets besvärsnämnd behöver för närvarande inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte: Kyrkomötet föreslår att Kyrkomötets besvärs-&lt;br&gt;nämnd skall utökas med ytterligare en ledamot och en ersättare för denne&lt;br&gt;(RegSkr 1990:1 s. 182 och 183, 2KL 1991:1 avsnitt 7, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Besvärsnämndens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1986 infördes en ny ordning för överprövning av Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelses beslut. Samtidigt inrättades Kyrkomötets besvärs-&lt;br&gt;nämnd som en myndighet under kyrkomötet (prop. 1984/85:165, KU&lt;br&gt;1985/86:4, rskr 9; SFS 1985:892).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut av centralstyrelsen som är överklagbara och som inte skall&lt;br&gt;överklagas i någon annan ordning kan överprövas av Kyrkomötets besvärs-&lt;br&gt;nämnd. Det är närmast fråga om sådana beslut av centralstyrelsen som&lt;br&gt;avser tjänstledighet m.m. för personal som är anställd av centralstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1989 infördes en ny ordning för överklagande av Ansvars-&lt;br&gt;nämndens för biskopar och domkapitlens beslut i frågor om att skilja&lt;br&gt;någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid&lt;br&gt;förklara någon obehörig att utöva denna. Beslut i sådana frågor kan&lt;br&gt;överprövas av Kyrkomötets besvärsnämnd som sista instans (prop.&lt;br&gt;1987/88:31, KU 30, rskr. 181; SFS 1988:186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärsnämndens sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets besvärsnämnd bestod från början av en ordförande, som&lt;br&gt;skulle vara domare eller ha varit domare, och fyra inom kyrkomötet valda&lt;br&gt;ledamöter. Ordföranden kunde utses såväl inom som utom kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att besvärsnämndens uppgifter utökades den 1 juli 1989&lt;br&gt;ändrades också nämndens sammansättning. Besvärsnämnden skall nu-&lt;br&gt;mera bestå av sex ledamöter. Något krav på att ledamöterna skall väljas&lt;br&gt;inom kyrkomötet finns inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av besvärsnämndens ledamöter skall ordföranden och vice ordföranden&lt;br&gt;vara eller ha varit ordinarie domare. Sedan den 1 juli 1990 gäller också att&lt;br&gt;en av ledamöterna skall vara biskop (prop. 1989/90: 101, KU35, rskr. 278;&lt;br&gt;SFS 1990:299).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande, vice ordföranden och biskopen i besvärsnämnden skall&lt;br&gt;väljas särskilt, men kan liksom de övriga tre ledamöterna utses såväl inom&lt;br&gt;som utom kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Dåvarande regeringen beslöt den 7&lt;br&gt;mars 1991 (dnr C90/1765/KY) att inte vidta någon åtgärd med anledning&lt;br&gt;av en begäran från 1990 års kyrkomöte (2KL 1990:4, kskr. 6) om att utöka&lt;br&gt;Kyrkomötets besvärsnämnd med ytterligare en ledamot. 1991 års kyrko-&lt;br&gt;möte (KMot 1991:68, 2KL 1, kskr. 11) har på nytt framfört samma&lt;br&gt;önskemål i fråga om besvärsnämndens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har som skäl för att utöka antalet ledamöter i besvärsnämn-&lt;br&gt;den anfört att bara de ledamöter i besvärsnämnden som kan väljas utan&lt;br&gt;begränsning till viss kategori kan sägas representera kyrkomötet. Dessa&lt;br&gt;representanter för kyrkomötet bör inte kunna överröstas genom ordföran-&lt;br&gt;dens utslagsröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1987 års kyrkomöte behandlades också frågan om besvärsnämndens&lt;br&gt;sammansättning och kompetensen hos ledamöterna. Kyrkolagsutskottet&lt;br&gt;anförde då i denna del bl.a. följande (mot. 1987:93, KL 9, kskr. 12):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Enligt utskottets mening är det av stor betydelse att besvärsnämnden får&lt;br&gt;erforderlig juridisk och teologisk kompetens för att som slutinstans hand-&lt;br&gt;lägga frågor om förlust m.m. av prästämbetet. För att tillförsäkra nämnden&lt;br&gt;en sådan kompetens bör kyrkomötet kunna välja ledamöter även utanför&lt;br&gt;kretsen av kyrkomötesledamöter.---Enligt utskottets mening får det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättas att kyrkomötet väljer ledamöter så att nämnden får den kom-&lt;br&gt;petens som behövs.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan inte dela den uppfattningen att vissa ledamöter i besvärsnämnden,&lt;br&gt;t.ex. en domare eller en biskop vald bland kyrkomötets ledamöter, skulle&lt;br&gt;kunna anses i någon mindre mån representera kyrkomötet än andra leda-&lt;br&gt;möter, t.o.m. valda utom kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom centralstyrelsen inte har några egna anställda är besvärsnämn-&lt;br&gt;dens egentliga uppgift i dag att pröva vissa överklaganden i fråga om det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet. Enligt 48 § lagen om kyrkomötet skall besvärsnämnden i&lt;br&gt;dessa frågor tillämpa bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om om-&lt;br&gt;röstning i brottmål. Det innebär att den lindrigaste meningen skall gälla&lt;br&gt;vid lika röstetal. Omröstningsreglerna utgör därför inte något skäl att ändra&lt;br&gt;besvärsnämndens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda gör vi den bedömningen att någon lagänd-&lt;br&gt;ring med anledning av kyrkomötets framställning i fråga om besvärsnämn-&lt;br&gt;dens sammansättning inte behövs. De nuvarande bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;om kyrkomötet bör därför oförändrade i sak tas in 31 kap. 2 § i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Tillsättning av vissa prästtjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tjänsten som kyrkoherde och tjänster som&lt;br&gt;komminister i ett nybildat pastorat skall kunna tillsättas av indel-&lt;br&gt;ningsdelegerades arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan Svenska&lt;br&gt;kyrkan och något annat samfund eller liknande skall tillsättas av&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna tas in i 33 kap. 13 och 14 §§ i den&lt;br&gt;nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomötes förslag motsvarar i huvudsak regeringens förslag&lt;br&gt;(2KL 1991:1 avsnitt 13, kskr 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av prästtjänster i ett nybildat pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5-9 §§ prästanställningslagen följer att prästtjänsterna i ett nybildat&lt;br&gt;pastorat tillsätts av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden. Detta organ&lt;br&gt;träder dock i funktion först sedan indelningsändringen har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett nytt pastorat bildas är det emellertid en stor fördel att pastoratets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;präster kan tillträda sina tjänster så snart som möjligt efter det att indel- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;ningsändringen har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför i likhet med kyrkomötet att det bör finnas en möjlighet&lt;br&gt;att tillsätta prästtjänster i ett nybildat pastorat också innan indelningsänd-&lt;br&gt;ringen har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i avsnitt 11.2 föreslagit att en präst alltid skall ingå som ledamot&lt;br&gt;i indelningsdelegerades arbetsutskott. Arbetsutskottet får därigenom en&lt;br&gt;med kyrkorådet och tillsättningsnämnden motsvarande sammansättning.&lt;br&gt;Vi förutsätter vidare att de av indelningsändringen berörda församlingarna&lt;br&gt;normalt finns representerade i arbetsutskottet. Enligt vår bedömning är&lt;br&gt;därför indelningsdelegerades arbetsutskott ett lämpligt organ att ge uppgif-&lt;br&gt;ten att tillsätta tjänsten som kyrkoherde och eventuella tjänster som&lt;br&gt;komminister i det nybildade pastoratet. Bestämmelser om detta bör tas in&lt;br&gt;i 33 kap. 13 § i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av tjänster som komminister i samarbetskyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som komminister i en samarbetskyrka tillsätts enligt 12 § prästan-&lt;br&gt;ställningslagen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Bestämmelsen har sin bakgrund i att Svenska kyrkan utöver samar-&lt;br&gt;bete med Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen också samverkar i samarbets-&lt;br&gt;kyrkor med andra samfund eller sammanslutningar och att det därför anses&lt;br&gt;som en lämplig ordning att regeringen fastställer regler för tjänstetillsätt-&lt;br&gt;ningen (se prop. 1987/88:31 s. 148).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte använt sig av möjligheten att tillsätta tjänster i en&lt;br&gt;samarbetskyrka. I stället har denna uppgift lämnats över till domkapitlet i&lt;br&gt;det stift där samarbetskyrkan finns med stöd av föreskrifter i 25 § prästan-&lt;br&gt;ställningsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det enligt vår mening en bättre ordning att, i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller för övriga prästtjänster, redan i lagen ange att&lt;br&gt;domkapitlet skall tillsätta för komministertjänster i samarbetskyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om att domkapitlet skall tillsätta komministertjänster i&lt;br&gt;en samarbetskyrka bör därför tas in i 33 kap. 14 § i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringen som i en förordning föreskriver om behörighetspröv-&lt;br&gt;ningen och om möjligheterna för samarbetskyrkans parter att yttra sig&lt;br&gt;inför ett tillsättningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.6 Tystnadsplikt för präster m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som i Svenska kyrkans ordning har vigts&lt;br&gt;till det kyrkliga ämbetet som präst har tystnadsplikt i fråga om&lt;br&gt;uppgifter som han eller hon har erfarit under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tystnadsplikt tas in i 36 kap. i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om s.k. åtvarning i 7 kap. 3 § i 1686 års kyrkolag&lt;br&gt;förs inte över till den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag motsvarar delvis regeringens för-&lt;br&gt;slag (betänkandet del 1 s. 78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte föreslår att tystnadsplikten skall omfatta den som i&lt;br&gt;Svenska kyrkans ordning har vigts till biskop, präst, diakon eller diako-&lt;br&gt;nissa. Kyrkomötet föreslår vidare att bestämmelsen i 7 kap. 3 § i 1686 års&lt;br&gt;kyrkolag om åtvarning förs in i den nya kyrkolagen (RegSkr 1990:1 s. 185&lt;br&gt;och 186, 2KL 1991:1 avsnitt 11, kskr. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Genom lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom&lt;br&gt;svenska kyrkan har den som är prästvigd i Svenska kyrkan tystnadsplikt i&lt;br&gt;fråga om vad han har erfarit under enskilt skriftermål eller under själavår-&lt;br&gt;dande samtal i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979 års lag ersatte föreskrifterna i 7 kap. 2 § i 1686 års kyrkolag till den&lt;br&gt;del dessa innehöll föreskrifter om tystnadsplikt. Nämnda bestämmelse i&lt;br&gt;1686 års kyrkolag hade följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”När synden är så hemlig, att hon ingen annan än Gud och syndaren eller&lt;br&gt;flera i synden delaktiga kunniga är, och syndaren för prästen henne&lt;br&gt;bekänner och ångrar samt bättring lovar, då skall han avlösas, och ingen&lt;br&gt;prästman må en sådan syndare och hans brott röja vid livsstraff till&lt;br&gt;görande. Utkommer något sådant av prästen eller någon, som står på lur,&lt;br&gt;det skall aldrig äga vitsord, och en sådant lurant skall, ävensom prästen,&lt;br&gt;straffas till livet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 1979 års lag kan dömas för brott&lt;br&gt;mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 1979 års lag omfattas — vare sig den&lt;br&gt;prästvigde innehar en anställning som präst eller inte — av förbudet att&lt;br&gt;vittna enligt 36 kap. 5 § rättegångsbalken. Samma förbud att vittna gäller&lt;br&gt;också präster inom andra trossamfund än Svenska kyrkan eller den som&lt;br&gt;inom ett sådant samfund intar motsvarande ställning. Vittnesförbudet&lt;br&gt;omfattar sådana uppgifter som prästen har erfarit under bikt eller själavår-&lt;br&gt;dande samtal i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som underlåter, om det kan ske utan fara för honom själv eller&lt;br&gt;någon av hans närmaste, att i tid anmäla eller annars avslöja ett brott som&lt;br&gt;är å färde, kan dömas till straff enligt 23 kap. 6 § brottsbalken. Underlåten-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten är straffbar bara i fråga om sådana allvarligare brott såsom mord,&lt;br&gt;dråp, grov misshandel, människorov, rån, högförräderi och spioneri, där&lt;br&gt;det särskilt föreskrivs en skyldighet att avslöja brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För präster i Svenska kyrkan gäller fortfarande bestämmelserna i 7 kap.&lt;br&gt;3§ i 1686 års kyrkolag om s.k. åtvarning. Bestämmelsen har följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ifall någon ångerfull och botfärdig syndare bekänner, att han eller flera&lt;br&gt;med honom hava för händer något crimen laesae majestatis emot Oss och&lt;br&gt;Vårt kungl. hus till liv och välfärd eller något förrädligt uppsåt emot&lt;br&gt;fäderneslandet eller någon brand, något mord och förgift emot några i&lt;br&gt;gemen eller en i synnerhet, så skola prästerna noga och väl utleta omstän-&lt;br&gt;digheterna samt råda och förmana syndaren att själv giva det Våra ämbets-&lt;br&gt;män på orten tillkänna eftersom Vi en sådan, som sitt onda uppsåt således&lt;br&gt;upptäcker och ångrar, härmed försäkra om tillgift och befrielse från straf-&lt;br&gt;fet, där han dem, som med honom i råd och död varit hava, uppenbarar&lt;br&gt;och angiver. Kan han ej därtill övertalas, då måste prästerna dem, som&lt;br&gt;vederbör, tidigt och försiktligen om saken åtvarna, att de taga sig för&lt;br&gt;skadan till vara; men icke må någon lärare tvingas att röja personen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt inom Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i de flesta fall avgörande förutsättning för att ett själavårdande samtal&lt;br&gt;skall bli meningsfullt är att det som kommer fram där stannar mellan&lt;br&gt;samtalsparterna. För präster i Svenska kyrkan gäller därför tystnadsplikt i&lt;br&gt;fråga om vad de har erfarit under sådana samtal. Emellertid deltar också&lt;br&gt;andra än präster i den själavårdande verksamheten inom Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Genom en ny bestämmelse, 7 kap. 33 §, i sekretesslagen (SFS 1991:1874)&lt;br&gt;har från och med den 1 januari 1992 skapats ett lagstadgat sekretesskydd&lt;br&gt;också inom Svenska kyrkans församlingsverksamhet. Sekretesskyddet har&lt;br&gt;därvid inte knutits till vissa befattningshavare utan till en viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själavårdande och diakonal verksamhet samt barn- och ungdomsverk-&lt;br&gt;samhet har i den nya sekretessbestämmelsen fått den sammanfattande&lt;br&gt;benämningen församlingsvårdande verksamhet. Med församlingsvår-&lt;br&gt;dande verksamhet förstås i detta sammanhang dels den rent själavårdande&lt;br&gt;verksamheten, dels sådan diakonal verksamhet och sådan barn- och ung-&lt;br&gt;domsverksamhet som normalt motsvaras av verksamhet inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesskyddet har också fått samma omfattning som sekretesskyddet&lt;br&gt;inom socialtjänsten. Sekretess gäller därför inom Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lingsvårdande verksamhet för uppgifter om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon som står honom nära lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksam-&lt;br&gt;het bör i princip samlas i sekretesslagen. Särregleringen i 1979 års lag&lt;br&gt;motiveras av att den som är prästvigd i Svenska kyrkans ordning är ålagd&lt;br&gt;en absolut tystnadsplikt oavsett om denne har ställning som offentlig&lt;br&gt;funktionär eller inte. Dessa skäl för en särreglering gäller fortfarande.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tystnadsplikt tor prästvigda har en naturlig anknyt-&lt;br&gt;ning till de bestämmelser om biskops- och prästtjänster i Svenska kyrkan&lt;br&gt;som vi föreslår skall tas in i den nya kyrkolagen (jfr avsnitt 4.8). Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 1979 års lag bör därför i sak oförändrade tas in i 36 kap. 1 § i den&lt;br&gt;nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl 1989 och 1991 års kyrkomöten (kskr. 1989:3 och 1991:11) har&lt;br&gt;begärt att den absoluta tystnadsplikten för prästvigda utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta alla som vigts i Svenska kyrkans ordning, dvs. också biskopar,&lt;br&gt;diakoner och diakonissor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den praxis som tillämpas inom Svenska kyrkan biskopsvigs bara&lt;br&gt;den som dessförinnan är prästvigd. Samtliga biskopar i Svenska kyrkan&lt;br&gt;omfattas därför av den absoluta tystnadsplikten enligt 1979 års lag. Där-&lt;br&gt;emot faller de som är diakon- eller diakonissvigda utanför lagens tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har inom ämnet det kyrkliga ämbetet inte ännu meddelat&lt;br&gt;några föreskrifter om bl.a. innebörden av de olika vigningarna i Svenska&lt;br&gt;kyrkans ordning. I Den Svenska kyrkohandboken I har kyrkomötet där-&lt;br&gt;emot föreskrivit att den kyrkliga handlingen bikt och därmed sammanhö-&lt;br&gt;rande själavårdande samtal bara får ledas av en präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyligen införda bestämmelsen i 7 kap. 33 § sekretesslagen innebär&lt;br&gt;att inte bara präster utan även diakoner, diakonissor och andra anställda&lt;br&gt;inom Svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet har tystnadsplikt&lt;br&gt;i fråga om uppgiftr om enskildas personligas förhållanden som de inom&lt;br&gt;ramen för sin anställning har fått del av. Tystnadsplikt för sådana uppgifter&lt;br&gt;gäller också efter att sådana befattningshavare har lämnat sina anställ-&lt;br&gt;ningar i Svenska kyrkan. Något behov att utsträcka tystnadsplikten till&lt;br&gt;uppgifter som t. ex. en diakon får del av när han inte tjänstgör i Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlingsvårdande verksamhet har inte kommit fram. Vi är&lt;br&gt;därför inte beredda att tillmötesgå kyrkomötets önskemål i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästers skyldighet att ”åtvarna ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § i 1686 års kyrkolag ålägger, som tidigare nämnts, en präst som får&lt;br&gt;reda på att någon planerar att begå vissa allvarligare brott att, om prästen&lt;br&gt;inte kan övertala personen att avstå, varna den som brottet riktar sig mot.&lt;br&gt;Prästen kan dock inte tvingas att avslöja personen. Eftersom brottsbalken&lt;br&gt;straffbelägger underlåtenhet att avslöja vissa allvarligare brott, har 1991&lt;br&gt;års kyrkomöte (kskr. 11) ansett det nödvändigt — för att inte inskränka&lt;br&gt;tystnadsplikten for prästerna — att i den nya kyrkolagen tas in en bestäm-&lt;br&gt;melse som motsvarar 7 kap. 3 § i 1686 års kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning har bestämmelserna i 23 kap. 6 § brottsbalken om&lt;br&gt;underlåtenhet att avslöja brott företräde framför den handlingsregel om&lt;br&gt;åtvarning som finns i 7 kap. 3 § i 1686 års kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undgå straff enligt brottsbalken för underlåtenhet att avslöja ett&lt;br&gt;brott torde det vara tillräckligt att prästen avslöjar det tilltänkta brottet&lt;br&gt;genom t.ex. ett meddelande till den som hotas av brottet. Vidare torde&lt;br&gt;vittnesförbudet i 36 kap. 5 § rättegångsbalken hindra prästen att — inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramen for sin tystnadsplikt — tvingas avslöja den person som avser att Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;utföra det tilltänkta brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett upphävande av den nuvarande bestämmelsen om åtvarning innebär&lt;br&gt;alltså enligt vår bedömning att tystnadsplikten för präster inte inskränks på&lt;br&gt;det sätt som kyrkomötet har gjort gällande. Vi föreslår därför, i likhet med&lt;br&gt;kyrkoförfattningsutredningen, att bestämmelsen om åtvarning i 7 kap. 3 §&lt;br&gt;i 1686 års kyrkolag inte förs över till den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.7 Behörighet till kyrkomusikertjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Medlemskap i Svenska kyrkan skall inte&lt;br&gt;ställas upp som ett allmänt behörighetsvillkor för anställningar som&lt;br&gt;kyrkomusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomötet: Kyrkomötet begär att i den nya kyrkolagen tas in&lt;br&gt;en bestämmelse om att medlemskap i Svenska kyrkan skall vara ett&lt;br&gt;behörighetskrav för innehav av kyrkomusikertjänster (RegSkr 1990:1 s.&lt;br&gt;202-205, 1KL 1991:9 avsnitt 4.4, kskr. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I 9 — 11 §§ lagen om kyrkomusiken i&lt;br&gt;svenska kyrkan finns bestämmelser om behörighet till kyrkomusikertjän-&lt;br&gt;ster. I lagen föreskrivs inte något allmänt behörighetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte (1KL 1991:9, kskr. 13) begär emellertid att medlem-&lt;br&gt;skap i Svenska kyrkan skall ställas upp som villkor för att någon skall&lt;br&gt;kunna inneha en tjänst som organist eller kantor. Motsvarande önskemål&lt;br&gt;framförde 1988 års kyrkomöte (Mot 1988:18, KUb 1, kskr. 13) men det&lt;br&gt;föranledde då inte någon lagstiftning (prop. 1987/88:144, 1988/89: KrU6,&lt;br&gt;rskr. 77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottet (KrU6 s. 13) anförde som skäl mot en lagstiftning bl.a.&lt;br&gt;att reglerna om medlemskap övervägs inom Svenska kyrkan. Vidare hän-&lt;br&gt;visade utskottet till vissa av Svenska kyrkans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund utfärdade rekommendationer. I dessa rekommenderas pastoraten&lt;br&gt;vid bl.a. ledigförklarande av befattningar inom den verksamhet i försam-&lt;br&gt;lingarna som avser gudstjänstliv, undervisning, diakoni, evangelisation&lt;br&gt;samt barn- och ungdomsarbete att ställa krav på att innehavaren av&lt;br&gt;tjänsten skall vara medlem i Svenska kyrkan. Det innebär att det blir den&lt;br&gt;enskilda kyrkokommunen som senast vid anställningstillfället skall avgöra&lt;br&gt;om krav skall ställas på medlemskap i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skäl att nu göra någon annan bedömning i fråga om en författ-&lt;br&gt;ningsreglering av kravet på medlemskap i Svenska kyrkan föreligger inte.&lt;br&gt;En författningsreglering torde dessutom kunna innebära att en kategori&lt;br&gt;anställda lekmän i kyrkokommunerna kommer att särbehandlas på ett inte&lt;br&gt;önskvärt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör det också i fortsättning ankomma på den enskilda&lt;br&gt;kyrkokommunen att bestämma om ett krav på medlemskap skall ställas&lt;br&gt;upp för den som anställs på en kyrkomusikertjänst. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Kungörande i kyrka&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Någon reglering av kungörelse i kyrka skall inte&lt;br&gt;finnas vid sidan av kyrkomötets föreskrifter i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna åläggs att på sina anslagstavlor anslå dom-&lt;br&gt;kapitlets kungörelse om biskopsval. Bestämmelsen tas in i 45 kap.&lt;br&gt;13 § i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär i övrigt att tre författningar om kungörande i&lt;br&gt;kyrka upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar promemorians förslag utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande ordning: Den grundläggande författningsregleringen om kun-&lt;br&gt;görande i kyrkan finns i lagen (1942:117) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;kungörande i kyrka m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1942 års lag föreskrev ursprungligen att kungörelser, som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning skulle läsas upp i kyrka, i stället skulle kungöras genom&lt;br&gt;att dess rubrik eller en sammanfattning av dess innehåll anslogs i eller invid&lt;br&gt;kyrkan före gudstjänsten. Vid kungörandet skulle också tillkännages att&lt;br&gt;kungörelsen under den följande veckan i sin helhet fanns att tillgå på&lt;br&gt;pastorsexpedition eller den plats som vederbörande präst bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen till 1942 års lag (prop. 1942:26 s. 14) betonades att&lt;br&gt;förfarandet med kungörelse i kyrka var otidsenligt och att lagen därför&lt;br&gt;utgjorde ett provisorium i avvaktan på lämpligare former för delgivning. I&lt;br&gt;samma proposition ställdes också den målsättningen upp att kungörande&lt;br&gt;bör ske likformigt inom likartade rättsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring (SFS 1968:687) i 1942 års lag om kungörelse i kyrka&lt;br&gt;m.m. fick regeringen möjlighet att besluta om sättet och platsen för sådant&lt;br&gt;kungörande som enligt någon annan författning skall ske genom upplä-&lt;br&gt;sande i kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har meddelat föreskrifter med stöd av 1942 års lag i kungö-&lt;br&gt;relsen (1970:469) om kungörande i kyrka. Av 1 § i 1970 års kungörelse&lt;br&gt;framgår att ett anslag som enligt 1 § första stycket i 1942 års lag skall ersätta&lt;br&gt;kungörande i kyrka för andra än kyrkliga angelägenheter, skall ske ”genom&lt;br&gt;att kungörelsen hålles tillgänglig viss tid hos kommunstyrelsen i den&lt;br&gt;kommun som med hänsyn till ändamålet med kungörelsen finnes lämplig&lt;br&gt;och genom att meddelande härom och om kungörelsens huvudsakliga&lt;br&gt;innehåll anslås på kommunens anslagstavla”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1947 kompletterades reglerna om kungörande i kyrka genom lagen&lt;br&gt;(1947:276) om kungörande i kyrka vid förfall för präst. 1947 års lag&lt;br&gt;föreskriver att en ledamot eller en suppleant i kyrkorådet under vissa&lt;br&gt;förhållanden vid förfall för prästen får fullgöra prästens åligganden att&lt;br&gt;kungöra i kyrka om han blivit utsedd därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De borgerliga kommunerna är enligt lagen (1970:462) om vissa anslag&lt;br&gt;på kommunens anslagstavla skyldiga att anslå en handling som en myndig-&lt;br&gt;het eller en enskild med stöd av lag eller annan författning vill anslå. Denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;form av delgivning är särskilt avsedd som alternativ till kungörelsedelgiv- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;ning i mål och ärenden som rör ett flertal intressenter inom ett visst område&lt;br&gt;(jfr prop. 1970:13 s. 104-113). En motsvarande reglering finns inte för de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen i dag: Föreskrifter om förfarandet med kungörande i&lt;br&gt;kyrka har efter hand kommit att mönstras ut ur flertalet författningar som&lt;br&gt;tidigare innehöll sådana bestämmelser. 1942 års lag har därigenom succes-&lt;br&gt;sivt avtagit i betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag återstår bara två författningar som innehåller föreskrifter om att&lt;br&gt;kungörelse skall ske i kyrka, nämligen kungörelsen (1917:250) angående&lt;br&gt;ströängars utbytande mot annan mark och biskopsvalsförordningen&lt;br&gt;(1965:486; omtryckt 1990:904).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1917 års kungörelse innehåller föreskrifter om de särskilda förhållanden&lt;br&gt;som gäller vid indragning av inom kronomark i Norrbottens och Väster-&lt;br&gt;bottens läns lappmark belägna ströängar. Kungörelsen har — enligt uppgift&lt;br&gt;från lantmätardistrikten i Norrbotten och Västerbotten — inte tillämpats&lt;br&gt;under de senaste fyrtio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § i 1917 års kungörelse skall kallelse till förrättning om utbyte av&lt;br&gt;ströängar mot annan mark ske bl.a. genom att kungörelsen läses upp i&lt;br&gt;kyrkan i den församling där fastigheten finns. Med tillämpning av 1970 års&lt;br&gt;kungörelse om kungörande i kyrka innebär det numera att kungörelsen i&lt;br&gt;stället skall hållas tillgänglig hos kommunstyrelsen i kommunen och att ett&lt;br&gt;meddelande om kungörelsens huvudsakliga innehåll skall anslås på kom-&lt;br&gt;munens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med kungörande i kyrka enligt 6 § tredje stycket biskops-&lt;br&gt;valsförordningen tillämpas fortfarande. I 6 § tredje stycket förordningen&lt;br&gt;föreskrivs att domkapitlets kungörelse om biskopsval skall — förutom att&lt;br&gt;anslås på varje församlings anslagstavla — uppläsas i samtliga församlings-&lt;br&gt;kyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om kungörelser av kyrkliga angelägenheter inom ramen för&lt;br&gt;bl.a. Svenska kyrkans gudstjänst meddelas numera med stöd av 7 § lagen&lt;br&gt;om svenska kyrkan av kyrkomötet i kyrklig kungörelse. Sådana föreskrifter&lt;br&gt;finns i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1986:3) om antagande av ny kyrko-&lt;br&gt;handbok för svenska kyrkan (ändrad senast SKFS 1990:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om en regel behövs eller inte bör man undersöka om&lt;br&gt;den tillämpas och i så fall om den tjänar sitt syfte. 1942 års lag med&lt;br&gt;följdförfattningar tillämpas när det i en författning är föreskrivet att kun-&lt;br&gt;görelsen skall läsas upp i kyrka. I flertal av dessa författningar har emeller-&lt;br&gt;tid kyrkokungörelse ersatts av andra former för tillkännagivanden. Bety-&lt;br&gt;delsen av 1942 års lag har därför successivt kommit att urholkas och lagen&lt;br&gt;är i dag bara tillämplig i fråga om två författningar, av vilka den ena i&lt;br&gt;praktiken inte längre tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på kungörelse i kyrka kan slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1917 års kungörelse om ströängar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kungörelseförfarande i 1917 års kungörelse angående ströäng-&lt;br&gt;ars utbytande mot annan mark bör med fördel kunna ersättas med ett&lt;br&gt;kallelseförfarandet i enlighet med vad som gäller för rättsområdet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ströängar finns i bl.a. lagen (1921:378) om ströängars&lt;br&gt;indragande till kronan (ändrad senast 1977:683). Enligt 14 § nämnda lag&lt;br&gt;skall en kallelse till en förrättning sändas till fastighetens ägare. Kallelsen&lt;br&gt;kan underlåtas, om fastighetsägaren inte har känt hemvist i riket eller han&lt;br&gt;vistas utom riket. Något krav på att anslå kallelsen på kommunens anslags-&lt;br&gt;tavla uppställs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse- och delgivningsförfarandet för ströängar är annars närmast att&lt;br&gt;jämföra med det något mera omständliga förfarande som allmänt gäller för&lt;br&gt;fastighetsbildningsförrättning enligt 4 kap. 18-24 §§ fastighetsbildningsla-&lt;br&gt;gen (1970:988; omtryckt 1971:1035, ändrad senast 1991:1652). Detta&lt;br&gt;förfarande synes dock mindre väl anpassat till de mera speciella förhållan-&lt;br&gt;den som avses i 1917 års kungörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förfarandet enligt 1917 års kungörelse torde det därför vara tillräck-&lt;br&gt;ligt med att kallelsen till förrättningen sänds till fastighetens ägare, om&lt;br&gt;denne är bosatt i landet. Det är regeringen som i en förordning skall&lt;br&gt;meddela föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopsvalsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelseförfarandet enligt biskopsvalsförordningen torde ha en reell&lt;br&gt;betydelse för församlingarna inför ett biskopsval. Det bör dock vara&lt;br&gt;tillräckligt att domkapitlets kungörelse bara sker på församlingarnas&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande för den kyrkliga kommunen att anslå domkapitlets kun-&lt;br&gt;görelse på församlingens anslagstavla måste med hänsyn till bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 kap. 5 § RF ges i lag Qfr punkt 13 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;RF). Nuvarande regler i ämnet i 4 § andra stycket och 6 § tredje stycket&lt;br&gt;biskopsvalsförordningen bör lämpligen lämpligen tas in i 45 kap. 13 § i den&lt;br&gt;nya kyrkolagen, som motsvarar 9 § lagen om biskopsval. De föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna kan inte anses vara av så grundläggande natur att kyrko-&lt;br&gt;mötets yttrande krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon generell lagreglering behövs inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte anledning att anta att det i framtiden skulle uppkomma&lt;br&gt;behov av att reglera kungörelse i kyrka på något annat område än Svenska&lt;br&gt;kyrkans. Kyrkomötet får numera, som tidigare har nämnts, inom ramen&lt;br&gt;för ämnet Svenska kyrkans gudstjänst meddela föreskrifter om kungörande&lt;br&gt;i kyrka genom kyrklig kungörelse. Det finns därför inte längre något behov&lt;br&gt;av en lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1942 års lag med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka m.m. och&lt;br&gt;1947 års lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst kan alltså upphä-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vas. Detsamma gäller 1970 års kungörelse om kungörande i kyrka, som Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;lämpligen också bör upphävas av riksdagen. Författningarna torde kunna&lt;br&gt;upphävas utan att kyrkomötets yttrande behöver inhämtas (jfr punkterna 9&lt;br&gt;och 10 övergångsbestämmelserna till RF). Upphävandet bör anpassas till&lt;br&gt;ikraftträdandet av den nya kyrkolagen (jfr avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya kyrkolagen träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser om Svenska kyrkans centralstyrelsen i 29 kap.&lt;br&gt;7 och 8 §§ samt 30 kap. 1 § i den nya kyrkolagen skall dock träda i&lt;br&gt;kraft den 1 augusti 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen föreslog att den nya kyrkolagen skulle&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1990 (betänkandet del 1 s. 131 —133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ingen erinran mot ut-&lt;br&gt;redningens förslag till tid och sätt för genomförandet av reformen med en&lt;br&gt;samlad kyrkolagstiftning. Kammarkollegiet och Domkapitlet i Linköping&lt;br&gt;ställer sig dock tveksamma till den föreslagna tidpunkten för ikraft-&lt;br&gt;trädandet och föreslår en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte tillstyrker i huvudsak regeringens förslag (RegSkr&lt;br&gt;1990:1 s. 120-123, 2KL 1991: 1 och 1KL9, kskr. 11 och 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kyrkoförfattningsutredningen lade fram&lt;br&gt;en detaljerad tidplan för genomförandet av reformen med en samlad&lt;br&gt;lagstiftning för svenska kyrkan redan till år 1990. Regeringen fann emel-&lt;br&gt;lertid redan tidigt skäl att gå ifrån den av utredningen föreslagna tidplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har särskilt tagits upp och anmälts till såväl riksdagen som&lt;br&gt;kyrkomötet (Reg Skr 1988:2 s. 5 och prop. 1988/89:17 s. 6). Vad rege-&lt;br&gt;ringen anförde i denna del föranledde därvid inte något uttalande från vare&lt;br&gt;sig riksdagen eller kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har redovisat har huvuddelen av det kompletterande&lt;br&gt;utredningsarbetet till organisationsreformerna på kyrkans område nu slut-&lt;br&gt;förts. Riksdagen har som tidigare nämnts beslutat om sådana ändringar i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till regeringsformen (SFS 1991:1503) som be-&lt;br&gt;hövs för att kunna föra in nuvarande bestämmelser i lagen om svenska&lt;br&gt;kyrkan i den nya kyrkolagen. Ändringarna i regeringsformen har trätt i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de formella förutsättningarna för riksdagen att anta förslaget&lt;br&gt;till ny kyrkolag alltså föreligger redan under våren 1992 finns det enligt vår&lt;br&gt;mening inte skäl att onödigt forcera ikraftträdandet av den nya kyrkolagen.&lt;br&gt;Hänsynen till riksdagen och kyrkomötet samt Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lingar och kyrkliga samfälligheter motiverar att den nya lagen träder i kraft&lt;br&gt;först något senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen beslutar den nya kyrkolagen under våren 1992 kan rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen därefter i god tid före ikraftträdandet besluta de tillämpnings- och Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter som behövs i anslutning till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Svenska kyrkans centralstyrelse tillsatta Kyrkoordningskom-&lt;br&gt;mittén avser att under år 1993 lägga fram förslag till en kyrkoordning för&lt;br&gt;Svenska kyrkan. I en sådan författning skall samlas de grundläggande&lt;br&gt;föreskrifterna i de ämnen som kyrkomötet genom kyrklig kungörelse får&lt;br&gt;besluta föreskrifter i. Ett samlat regelverk för Svenska kyrkan, bestående&lt;br&gt;huvudsakligen av en kyrkolag och en kyrkoordning, kommer alltså att&lt;br&gt;kunna föreligga tidigast hösten 1994. Vi förutsätter emellertid att 1992 års&lt;br&gt;kyrkomöte kommer att meddela de föreskrifter i inomkyrkliga ämnen (jfr&lt;br&gt;avsnitt 2.1) som behövs för att ersätta dem som för närvarande finns i bl.a.&lt;br&gt;1686 års kyrkolag och som inte avses bli införda i den nya kyrkolagen eller&lt;br&gt;i någon annan lag. Detta gäller företrädesvis föreskrifterna om Svenska&lt;br&gt;kyrkans lära (jfr 1 kap. 1 § i 1686 års kyrkolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att den nya kyrkolagen skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993.Vi har i avsnitt 11.3 föreslagit att kyrkomötet skall utse en biskop som&lt;br&gt;ersättare för ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;br&gt;För att 1992 års kyrkomöte skall kunna utse ersättaren för ärkebiskopen&lt;br&gt;samtidigt med övriga ledamöter och ersättare i centralstyrelsen bör be-&lt;br&gt;stämmelserna om valet i 29 kap. 7 och 8 §§ och 30 kap. 1 § i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen träda i kraft redan den 1 augusti 1992. Bestämmelser om detta&lt;br&gt;bör tas in i lagen om införande av den nya kyrkolagen (se avsnitt 15.2).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad vi nu har anfört har inom Civildepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om införande av kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om proportionellt valsätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om medlemskap i icke-territoriella församlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten&lt;br&gt;för den som icke tillhör svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra&lt;br&gt;författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelege-&lt;br&gt;rade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1991:482) om införande av folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om upphävande av tre författningar om kungörande i kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 2, 5, 9-11, 13, 16, 19 och 22 har upprättats i samråd med&lt;br&gt;Justitiedepartementet samt lagförslag 2, 6-8, 12, 15 och 20 i samråd med&lt;br&gt;finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Förslaget till kyrkolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15.1.1 Allmänt om specialmotiveringen till kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till en ny kyrkolag innebär inte någon helt ny lagstiftning. I stället&lt;br&gt;är det väsentligen fråga om en teknisk bearbetning av gällande regler, för&lt;br&gt;att söka åstadkomma ett samlat systematiskt lagverk på kyrkans område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tekniska bearbetningen ingår också en språklig översyn. Syftet med&lt;br&gt;en sådan översyn är att med tillämpning av de principer som numera gäller&lt;br&gt;för författningsskrivning göra språket så enkelt och lättbegripligt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i den omfattande översyn som gjordes av kyrkoför-&lt;br&gt;fattningsutredningen (jfr SOU 1987:4 s. 31 f.) har en viss ytterligare&lt;br&gt;bearbetning gjorts. De författningstexter som har tillkommit i förhållande&lt;br&gt;till utredningens förslag har också språkligt och redaktionellt bearbetats&lt;br&gt;enligt de nyss nämnda principerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen kommenteras i huvudsak bara de ändringar som&lt;br&gt;har gjorts i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialmotiveringen till den nya kyrkolagen avviker delvis från hur en&lt;br&gt;sådan numera normalt är uppställd. Bl.a. har med hänsyn till lagtextens&lt;br&gt;omfattning denna inte upprepats här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommentaren anges i tabellform under varje kapitel och för varje&lt;br&gt;paragraf i förslaget dels vilken nuvarande bestämmelse den motsvarar dels&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i kyrkoförfattningsutredningens förslag (SOU&lt;br&gt;1987:5). Under tabellen i varje kapitel anges dessutom med hänvisning till&lt;br&gt;författningsnumret i Svensk författningssamling (SFS) förarbetena till så-&lt;br&gt;väl grundförfattningarna som till ändringsförfattningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där sakliga ändringar förekommer kommenteras dessa särskilt i anslut-&lt;br&gt;ning till varje kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kyrkolagen innehåller regler av olika konstitutionell karaktär.&lt;br&gt;För att bl.a. göra detta tydligt, markeras i den vänstra kolumnen om&lt;br&gt;lagregeln kräver kyrkomötets hörande (*) eller om den förutom kyrkomö-&lt;br&gt;tets hörande kräver särskilt beslutsförfarande i riksdagen motsvarande&lt;br&gt;dem som gäller för huvudbestämmelserna till riksdagsordningen (**).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1.2 Kommentarer till lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRSTA AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Lagens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 4.1) ges i lagens första&lt;br&gt;avdelning en sammanfattande uppräkning av de centrala föreskrifter som&lt;br&gt;gäller för Svenska kyrkan och som har tagits in i den nya kyrkolagen.&lt;br&gt;Uppräkningen ansluter till de avdelningar som lagen är uppdelad i och ger&lt;br&gt;som ytterligare hjälp till läsaren upplysning om vilka kapitel som varje&lt;br&gt;avdelning omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDRA AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan som trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1686 års kyrkolag (KL) och lagen om&lt;br&gt;svenska kyrkan (LSK)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**) 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § LSK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**) 2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§ LSK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § LSK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 kap. 1 § KL och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § första stycket LSK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1988:1429)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1686 års kyrkolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen (1982:942) om svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:942 prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.&lt;br&gt;1982:7, 1 SäUl, kskr. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1429 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181, 1988/89: KU2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rskr. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller de grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som&lt;br&gt;trossamfund. Det gäller Svenska kyrkans karaktär av evangelisk-lutherskt&lt;br&gt;trossamfund, grunddragen i Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad,&lt;br&gt;det grundläggande behörighetsvillkoret för prästtjänster i kyrkan m.m.&lt;br&gt;liksom biskoparnas och domkapitlens tillsynsansvar när det gäller Svenska&lt;br&gt;kyrkans lära m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kyrkomöte (2KL 1991:1, kskr. 11) har framfört önskemål om&lt;br&gt;att i 2 kap. skall föras in en bestämmelse om att Svenska kyrkan är indelad&lt;br&gt;i stift och leds av biskopar. Som framgår av den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 4.2) har emellertid bl.a. bestämmelserna om att församlingen är&lt;br&gt;den grundläggande lokala enheten inom Svenska kyrkan samt om stiften&lt;br&gt;som regional enhet inom Svenska kyrkan och tjänstgöringsområde för&lt;br&gt;biskopen tagits in i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3§ andra stycket har tagits in en hänvisning till de grundläggande&lt;br&gt;föreskrifterna om kyrkomötets sammansättning, valen till kyrkomötet,&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse samt kyrkomötets uppgifter och normgiv-&lt;br&gt;ning som finns i 29 kap. 1-10 §§ (jfr avsnitt 4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till 18 § lagen om svenska kyrkan har 5 § kompletterats&lt;br&gt;med att biskoparna har samma tillsynsansvar som domkapitlen. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär ingen ändring i sak, utan motsvarar vad som nu gäller enligt 24 Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;kap. 1 § i 1686 års kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TREDJE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel har bara gjorts en hänvisning till de aktuella föreskrifterna&lt;br&gt;om medlemskap i Svenska kyrkan i 6-19 §§ religionsfrihetslagen. Skälen för&lt;br&gt;detta har närmare utvecklats i den allmänna motiveringen (avsnitten 3.2&lt;br&gt;och 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FJÄRDE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga indelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Kyrkliga indelningsenheter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kyrkliga indelningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga indelningslagen (1988:185)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i 2 § är ny. Paragrafen innehåller en grundläggande föreskrift&lt;br&gt;om vilka icke-territoriella församlingar som finns inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § tredje stycket anges att det finns särskilda bestämmelser om upp-&lt;br&gt;tagningsområdet för icke-territoriella församlingar i den föreslagna lagen&lt;br&gt;om medlemskap i icke-territoriella församlingar (se avsnitt 8.3.4 och 15.4).&lt;br&gt;Motsvarande föreskrifter finns i dag i bl.a. förordningen (1910:103 s. 1)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angående behörighet att kyrkobokföras i icke territoriell församling av Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;svenska kyrkan, som föreslås bli upphävd genom den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § andra stycket är ny. Där slås fast att varje icke-&lt;br&gt;territoriell församling utgör ett pastorat, vilket stämmer överens med den&lt;br&gt;ordning som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 £ anges att kontraktet är tjänstgöringsområde for en kontraktsprost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 28 kap. 1 § följer att stiftsbiskopen utser kontraktsprostar och vikarier&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kyrkliga indelningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:302)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:302)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:1780)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 §&lt;br&gt;första och andra&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:302)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:1780)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga indelningslagen (1988:185)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:302 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:1780 prop. 1991/92:39, KU8, rskr. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag av Kammarkollegiet har i 4 § tagits in en möjlighet för en&lt;br&gt;kyrklig samfällighet att också väcka en fråga om ändrad församlingsindel-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kyrkliga indelningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:302)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 34 §&lt;br&gt;och 36 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 36 §&lt;br&gt;första stycket&lt;br&gt;och 37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 41&lt;br&gt;och 44 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 42 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 45 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 47 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 48 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 49 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 50 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga indelningslagen (1988:185)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:302 prop. 1989/90: 101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kyrkliga indelningslagen får Kammarkollegiet i ett dit överklagat&lt;br&gt;ärende om ändrad pastoratsindelning överlämna det till regeringen för&lt;br&gt;avgörande, om ärendet är av principiell betydelse eller annars av särskild&lt;br&gt;vikt. I linje med den allmänna strävan att avlasta regeringen löpande&lt;br&gt;förvaltningsärenden har denna möjlighet tagits bort i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Ändringar i kontraktsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kyrkliga indelningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga indelningslagen (1988: 185)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kyrkliga indelningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 51 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 52 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 52 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 53 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 55 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 57 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 58 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 54 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 59 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga indelningslagen (1988:185)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:185 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kyrkliga indelningslagen får Kammarkollegiet i ett dit överklagat&lt;br&gt;ärende om samfällighetsbildning överlämna det till regeringen för avgö-&lt;br&gt;rande, om ärendet är av principiell betydelse eller annars av särskild vikt.&lt;br&gt;I linje med den allmänna strävan att avlasta regeringen löpande förvalt-&lt;br&gt;ningsärenden har denna möjlighet tagits bort i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Kyrkliga indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kyrkliga indelningsdelegerade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1979:413,&lt;br&gt;1982:1057, 1984:978,&lt;br&gt;1988:194 och 1990:296)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413, 1982:1057,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984:978, 1988:194 och 1990:296)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1979:413,&lt;br&gt;1982: 1057 och 1988:194)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1979:413,&lt;br&gt;1982:1057 och 1988:194)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1979:413,&lt;br&gt;1982:1057 och 1988:194)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413, 1982:1057&lt;br&gt;och 1988: 194)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413, 1982:1057&lt;br&gt;och 1988:194)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;——&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413 och 1990:296)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § första och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:296)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413, 1982:1057,&lt;br&gt;1988:194 och 1990:296)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kyrkliga indelningsdelegerade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § fjärde stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1979:413)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1982:1057),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413, 1982:1057 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988:194),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7och8§§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413, 1982:1057&lt;br&gt;och 1988:194),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1982:1057&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 1988:194)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;br&gt;första och andra&lt;br&gt;styckena&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t red i p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413, 1982: 1057 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988:194)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1982:1057 och 1988:194)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982:1057, 1988:194 och 1991:515),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1982:1057 och 1988:194),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1982:1057&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 1988:194)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1979:413,&lt;br&gt;1980:280, 1982:1057,&lt;br&gt;1988:194 och 1991:515)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop.1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1972:229 prop. 1972:83, KU 28, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1979:413 prop. 1978/79:157, KU 40, rskr. 363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1980:280 prop. 1979/80:105, KU 46, rskr. 270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:1057 prop. 1982/83:19, KU 8, rskr. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1984:978 prop. 1984/85: 31, KU 13, rskr. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:194 prop. 1987/88:67, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:296 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:515 prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 och 16 §§ kyrkliga indelningslagen finns bestämmelser om att uppgift&lt;br&gt;om namn på valda ordförande och vice ordförande i indelningsdelegerade&lt;br&gt;och i dess arbetsutskott samt uppgift om deras postadresser skall sändas till&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och länsstyrelsen. I 6 § nämnda lag finns vidare en bestäm-&lt;br&gt;melse om att stiftsstyrelsen och länsstyrelsen får förordna om indelnings-&lt;br&gt;delegerades sammanträden. Motsvarande bestämmelser finns inte i lagen&lt;br&gt;om kommunala indelningsdelegerade (1979:412). De angivna bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen om kyrkliga indelningsdelegerade har ingen praktisk funktion&lt;br&gt;och har därför inte förts över till den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 15 § är ny (jfr allmänna motiveringen avsnitt 11.2). I&lt;br&gt;indelningsdelegerades arbetsutskott skall alltid ingå en präst som ledamot.&lt;br&gt;Domkapitlet skall utse denna ledamot liksom en ersättare för denne.&lt;br&gt;Ersättaren skall också vara präst. Det är naturligt att domkapitlet till&lt;br&gt;ledamot i arbetsutskottet utser pastoratets kyrkoherde, om någon sådan&lt;br&gt;finns. Avser indelningsändringen flera pastorat bör lämpligen någon av&lt;br&gt;kyrkoherdarna i de berörda pastoraten utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av den nya bestämmelsen i 15 § har i 11 § föreskri-&lt;br&gt;vits att den präst som domkapitlet utsett att vara ledamot i arbetsutskottet&lt;br&gt;eller dennes ersättare där skall ha rätt att delta i indelningsdelegerades&lt;br&gt;överläggningar men inte i besluten. Motsvarande ordning har enligt 9 §&lt;br&gt;kyrkliga indelningslagen gällt för kyrkoherden i pastoratet eller för den&lt;br&gt;kyrkoherde som domkapitlet utsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”&lt;br&gt;bytts ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Namn på kyrkliga enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet är nya och saknar motsvarighet i kyrkoförfatt-&lt;br&gt;ningsutredningens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§ innehåller bestämmelser om vid vilka indelningsärenden det&lt;br&gt;kommer i fråga att fastställa namn och om vem som skall besluta i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § anges att frågor om ändring av namn utan samband med indelnings-&lt;br&gt;ändring prövas av Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § motsvarar gällande principer vid bestämmande av&lt;br&gt;namn på pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § föreskrivs att den beslutande myndigheten i vissa fall skall inhämta&lt;br&gt;yttrande i namnfrågan från den myndighet som regeringen bestämmer. De&lt;br&gt;myndigheter som här närmast blir aktuella är Ortnamnsarkivet i Uppsala,&lt;br&gt;Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, Dialekt-, ortnamns- och folkminne-&lt;br&gt;sarkivet i Göteborg samt Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i&lt;br&gt;Umeå. Vidare finns det till Statens lantmäteriverk knutna ortnamnsrådet,&lt;br&gt;som har till uppgift att stödja lantmäteriverket i arbetet med att främja ett&lt;br&gt;ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § första stycket får stiftsstyrelsens beslut om namn i samband&lt;br&gt;med indelningsändringar överklagas hos Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6§ andra stycket får Kammarkollegiets beslut om ändring av Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;namnet på en territoriell församling m.m. enligt 1 och 3 §§ överklagas hos&lt;br&gt;regeringen. Kammarkollegiets beslut i ärenden som har överklagats dit får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om namn skall enligt 6 § tredje stycket bara kunna överklagas av&lt;br&gt;berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de närmare skälen till förslagen i detta kapitel hänvisas till&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FEMTE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på lokal&lt;br&gt;nivå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 § första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 § femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.5 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 12 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 13 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 13 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 14 § första och tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:788),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:788),&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 38 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 46 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 53 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:788),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:788)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 77 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990: 788 prop. 1988/89: 72, KrU29, rskr. 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Förtroendevalda&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;____&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;____&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första och andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § första och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:684),&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra&lt;br&gt;styckena,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:684),&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 44 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1991:684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 63 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:985),&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 44 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 63 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 91 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 50 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 63 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § tredje stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.15 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 44 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 50 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 63 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § tredje stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.15 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 44 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 50 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.56 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 63 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 16 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 45 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 51 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 64 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 91 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 29 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 40 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 47 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 53 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 22 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 78 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § sjätte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 91 §&lt;br&gt;femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 14 § första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 25 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.53 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 26 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 37 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 46 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 53 §&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §,&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 14 § andra stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.70 §&lt;br&gt;andra stycket,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:985 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:684 prop. 1990/91: 153, SkU28, rskr. 320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” byts&lt;br&gt;ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 § första stycket församlingslagen föreskrivs att varje röstberät-&lt;br&gt;tigad har en röst. Bestämmelsen har inte förts över till kyrkolagen, eftersom&lt;br&gt;denna grundläggande princip redan framgår av regeringsformens föreskrift&lt;br&gt;om att rösträtten är lika (1 kap. 1 § RF och punkt 13 övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till RF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Kyrkofullmäktige i församling&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § första och tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § andra och fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 19 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 19 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 20 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 20 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 21 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 21 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 21 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 § första och tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 22 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 22 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 22 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 14 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 25 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 16 § första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 27 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 16 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 27 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 28 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 39 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 28 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 39 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 22 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 33 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 22 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 33 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 24 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 35 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 24 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 35 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 24 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 35 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 25 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 36 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 25 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 36 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 25 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 36 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 25 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 36 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 25 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 36 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 30 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 41 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 30 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 41 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts&lt;br&gt;ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Kyrkostämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 och 5 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 42 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Församlingsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 48 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 48 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 48 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 § femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 48 §&lt;br&gt;femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 49 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 § första och tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 52 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 52 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 52 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 53 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts&lt;br&gt;ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 54 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 55 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 55 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket har tagits in en bestämmelse om att stiftsstyrelsen skall&lt;br&gt;fastställa antalet ledamöter i kyrkofullmäktige i en kyrklig samfällighet före&lt;br&gt;utgången av mars månad valåret. Någon bestämmelse när valet senast skall&lt;br&gt;ske finns inte i församlingslagen. Däremot finns föreskrifter i 2 kap. 2 §, 6&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket och 7 kap. 5 § tredje stycket församlingslagen om att&lt;br&gt;beslut att fastställa antalet kyrkofullmäktige i en församling, ledamöter i&lt;br&gt;stiftsfullmäktige respektive ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall fattas&lt;br&gt;före utgången av mars månad valåret (jfr 13 kap. 2 §, 24 kap. 1 § och 17&lt;br&gt;kap. 8 § förslaget till ny kyrkolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”&lt;br&gt;bytts ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 57 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 58 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 § andra och femte styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 58 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92: 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 58 §&lt;br&gt;tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 59 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 60 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 § första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 61 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;sjätte styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 § tredje,&lt;br&gt;femte och sjätte styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 61 §&lt;br&gt;andra, fjärde och&lt;br&gt;femte styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 61 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 62 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 65 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 65 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 65 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 10 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 66 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 10 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 66 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 67 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 67 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 67 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 68 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 13 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 69 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 13 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 69 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 14 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 70 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 71 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 16 § första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 72 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 16 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 72 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 17 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 73 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 17 § andra och&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 73 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;femte styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 17 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.73 §&lt;br&gt;tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 74 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• 7 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 75 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 20 § första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 76 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 20 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 76 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 § sjunde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop.1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:188 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § andra stycket har tagits in en ny bestämmelse om vem som skall&lt;br&gt;utöva ordförandeskapet i direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrko-&lt;br&gt;råd till dess ordförandevalen har förrättats. Bestämmelsen överensstäm-&lt;br&gt;mer i sak med den ordning som gäller för ordförandeskapet i kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige enligt 13 kap. 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”&lt;br&gt;bytts ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 79 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 80 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär ingen ändring i sak i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Ekonomisk förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 81 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 82 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 83 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 83 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 84 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 84 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 84 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 86 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 85 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 86 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 87 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 87 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 8 § första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 88 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 8 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 88 §&lt;br&gt;tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 89 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 90 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 91 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 91 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;första och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 91 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 92 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 § första och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 93 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 93 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 94 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 95 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 96 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 96 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 97 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 98 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9§ slås fast att kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta&lt;br&gt;förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättel-&lt;br&gt;sen. Detta innebär i praktiken ingen ändring i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 9 § sägs vidare att fullmäktige eller stämman beslutar om ansvarsfrihet&lt;br&gt;skall beviljas eller vägras. Kopplingen till en efterföljande skadeståndstalan&lt;br&gt;har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige eller stämman är enligt nuvarande bestämmelser oförhind-&lt;br&gt;rade att avstå från att väcka en sådan talan, trots att de har vägrat&lt;br&gt;ansvarsfrihet. Avstår fullmäktige eller stämman från att väcka talan eller&lt;br&gt;försummar de att göra det inom den föreskrivna tiden anses ansvarsfrihet&lt;br&gt;ändå beviljad. Detta framgår direkt av församlingslagen. Bestämmelsen i&lt;br&gt;9 § innebär i princip samma sak. Ett beslut om vägrad ansvarsfrihet som&lt;br&gt;inte efterföljs av en skadeståndstalan kommer som tidigare ha karaktär av&lt;br&gt;”prickning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § har tagits in en bestämmelse om preskriptionstiden för skade-&lt;br&gt;ståndstalan. Tiden börjar löpa när fullmäktige eller stämman beslutat att&lt;br&gt;vägra ansvarsfrihet. Detta är en ändring i sak i förhållande till den nuva-&lt;br&gt;rande bestämmelsen. Ändringen av sättet att beräkna när preskriptionsti-&lt;br&gt;den skall börja löpa motiveras av att fullmäktige eller stämman kan besluta&lt;br&gt;om bordläggning av ansvarsprövningen vid det sammanträde då revisions-&lt;br&gt;berättelsen läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i 9 och 10 §§ motsvarar de föreskrifter som fr.o.m. den 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;januari 1992 gäller for de borgerliga kommunerna enligt 9 kap. löoch 17 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunallagen (jfr prop. 1990/91:117 s. 222 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppen ”suppleant”&lt;br&gt;och ”revisorssuppleant” bytts ut mot ”ersättare” och ”revisorsersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Församlingsskatt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändras SFS 1991:684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 99 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 2 och 5 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 101 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 100 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:684 prop. 1990/91:153, SkU28, rskr 320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om redovisning över skatt i 12 kap. 4 § försam-&lt;br&gt;lingslagen och de särskilda föreskrifterna för Stockholms territoriella för-&lt;br&gt;samlingar i 12 kap. 6 § samma lag har tagits in i 3 § resp. 3 b § lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m. (se avsnitt 15.7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär i övrigt inga ändringar&lt;br&gt;i sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Kommunalbesvär&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 106 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 107 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 108 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 109 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 110 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.111 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 112 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:684 prop. 1990/91:153, SkU8, rskr. 320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 kap. ges bestämmelser om bl.a. vem som har rätt att överklaga ett&lt;br&gt;beslut av en församling eller en kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslut i en kyrklig samfällighet skall bestämmelserna om&lt;br&gt;överklagande av beslut av församling tillämpas. Härav följer bl.a. att den&lt;br&gt;som är folkbokförd inom samfälligheten har rätt att överklaga ett beslut av&lt;br&gt;samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samfallighets kyrkoråd får delegera sin rätt att besluta till kyrkorådet&lt;br&gt;i en församling i samfälligheten. Det kan t.ex. gälla beslut om tjänstetill-&lt;br&gt;sättning. Frågan om vem som har rätt att överklaga ett beslut av en&lt;br&gt;församlings kyrkoråd i ett sådant fall har behandlats vid 1989 års kyrko-&lt;br&gt;möte (KL 1989:4, kskr. 2). Den omständigheten att beslutsrätten har&lt;br&gt;delegerats inverkar inte på omfattningen av den krets som får överklaga.&lt;br&gt;Rätten att överklaga ett beslut som en församlings kyrkoråd fattar i&lt;br&gt;samfällighetens kyrkoråds ställe har således också den som är folkbokförd&lt;br&gt;i en annan församling i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna inga ändringar i förhål-&lt;br&gt;lande till vad scm nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJÄTTE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingsiagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första och andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § första och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:300)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första och&lt;br&gt;tredje&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § andra stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1990:300)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 12 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 14 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 14 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:788)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 8 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:300 prop. 1989/90: 101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990: 788 prop. 1989/90: 72, KrU29, rskr. 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2§ 2 är ny och innebär att stiftssamfälligheterna får&lt;br&gt;kompetens att främja församlingsarbete inte bara på teckenspråk, finska&lt;br&gt;och samiska utan även på andra språk. I fråga om de närmare skälen för&lt;br&gt;förslaget i denna del hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § tredje stycket har i förtydligande syfte förts in regler om förfarandet&lt;br&gt;när det föreligger ett sådant yrkande om uppskov som avses i paragrafens&lt;br&gt;andra stycke och det dessutom föreligger ett yrkande om att förslaget skall&lt;br&gt;förkastas. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall, om det samtidigt&lt;br&gt;föreligger ett yrkande om att ett förslag om utvidgad verksamhet för&lt;br&gt;stiftssamfälligheten skall vila och ett yrkande om att förslaget skall förkas-&lt;br&gt;tas, det sistnämnda yrkandet prövas först. Om stiftsfullmäktige därvid,&lt;br&gt;enligt reglerna om enkel majoritet, beslutar att förkasta förslaget, krävs&lt;br&gt;ingen ytterligare åtgärd. I motsatt fall skall undersökas om två tredjedelar&lt;br&gt;av de röstande vill bifalla förslaget. Om detta är fallet, är förslaget antaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppen ”suppleant”&lt;br&gt;och ”revisorssuppleant” bytts ut mot ”ersättare” och ”revisorsersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap. Stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 12 § första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:985 och 1991:684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.8 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:985),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:788)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 8 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;br&gt;och 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:985 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990: 788 prop. 1989/90: 72, KrU29, rskr. 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:684 prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts&lt;br&gt;ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheten&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första och andra&lt;br&gt;styckena&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 14 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:985)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 § tredje stycket och 7 §&lt;br&gt;(ändrad SFS 1989:985, 1990:788)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 14 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;br&gt;och 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:985 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990: 788 prop. 1989/90: 72, KrU29, rskr. 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:684 prop. 1990/91:153, SkU28, rskr. 320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts&lt;br&gt;ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap. Stiftssamfdllighetens egendomsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen om&lt;br&gt;förvaltning av&lt;br&gt;kyrklig jord&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 18 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 19 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket (SFS 1988:1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1988:1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1988:1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:183 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1553 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts&lt;br&gt;ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna inga ändringar i sak i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27kap. Domkapitelm.m.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i domkapitelslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § första, tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;(ändrad SFS 1991:1777)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 23 §&lt;br&gt;första —&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 23 §&lt;br&gt;femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:984 och 1991:1777)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 25 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 25 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:1777)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domkapitelslagen (1988:181)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:181 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:984 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47&lt;br&gt;SFS 1991:1777 prop. 1991/92:39, KU8, rskr. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 4 § föreskrivs att ärkebiskopen i domkapitlet i Uppsala i sitt ställe får&lt;br&gt;sätta den biträdande biskopen i stiftet, vilket därmed innefattar uppdraget&lt;br&gt;att vara ordförande i domkapitlet. Den biträdande biskopens uppdrag som&lt;br&gt;ledamot och ordförande i domkapitlet kan därvid enligt ärkebiskopens&lt;br&gt;bestämmande begränsas till att avse visst ärende, visst sammanträde eller&lt;br&gt;viss tid. Vid de tillfällen ärkebiskopen är närvarande vid sammanträden&lt;br&gt;med domkapitlet är han självfallet ledamot och ordförande. Det är rege-&lt;br&gt;ringen som i en förordning föreskriver om närvaro- och yttranderätt för&lt;br&gt;biträdande biskopen vid de tillfällen när ärkebiskopen är närvarande vid&lt;br&gt;domkapitlets sammanträden eller när domkapitlet enligt 2 § andra stycket&lt;br&gt;har som ledamot adjungerat en präst i biskopens ställe (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:11 och KU 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 5 £ som är ny, gäller sammansättningen av domkapitlet i&lt;br&gt;de stift som har medeltida domkyrkor. När domkapitlet i dessa stift&lt;br&gt;handlägger ärenden som rör domkyrkan skall det utökas med en lekman-&lt;br&gt;naledamot som skall utses av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 £ andra stycket är ny och ansluter till den av riksdagen&lt;br&gt;godkända överenskommelsen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island&lt;br&gt;och Norge om en gemensam nordisk arbetsmarknad för personer som har&lt;br&gt;en högre, behörighetsgivande utbildning på minst tre år (se prop.&lt;br&gt;1990/91:116, JuU37, rskr. 261).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i 21 § domkapitelslagen om Hovkonsisto-&lt;br&gt;riets sammansättning har inte förts över till den nya kyrkolagen. Bestäm-&lt;br&gt;melsen kräver inte lagform, utan kan lämpligen ges i en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”&lt;br&gt;bytts ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap. Biskopar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i kyrkolagen (KL) och&lt;br&gt;domkapitelslagen (DL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 kap. 5,6, 18och21§§ KL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 30 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 kap. 5, 6, 8, 10 och 19§§KL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§DL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. 1686 års kyrkolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Domkapitelslagen (1988:181)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:181 prop. 1987/88:31. KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En biskop fullgör självständigt vissa myndighetsfunktioner. Bestämmelser&lt;br&gt;om detta finns i dag bl.a. i 1686 års kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § anges de ämbetsuppgifter, som ankommer på biskopen i dennes&lt;br&gt;egenskap av stiftschef. Vad som i övrigt ankommer på biskopen i egenskap&lt;br&gt;av innehavare av det kyrkliga ämbetet tillhör kyrkomötets normgivnings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland stiftsbiskopens uppgifter ingår att utse kontraktsprostar. Detta&lt;br&gt;skall ske efter hörande av kontraktets präster. Kontraktsprosten är normalt&lt;br&gt;en av kyrkoherdarna, men kan också vara någon annan präst i kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsprostens främsta uppgifter är att i kontraktet biträda bisko-&lt;br&gt;pen, särskilt vid tillsynen över innehavarna av det kyrkliga ämbetet (se 2&lt;br&gt;kap. 5 §) och vid invignings- och mottagningshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § är ny. Med stöd av den får ärkebiskopen delegera&lt;br&gt;sina arbetsuppgifter som stiftschef till den biträdande biskopen i Uppsala&lt;br&gt;stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna bestämmelsen i 4 § första stycket får domkapitlet&lt;br&gt;vid förhinder för biskopen överta några av biskopens uppgifter. Det&lt;br&gt;innebär ingen ändring i sak jämfört med vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § andra stycket anges i förtydligande syfte att vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket inte gäller i Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdragit åt den&lt;br&gt;biträdande biskopen att sköta uppgifterna och denne inte har förhinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nuvarande 19 § 3 domkapitelslagen att domkapitlet vid&lt;br&gt;förhinder för biskopen eller när biskopstjänsten är ledig får anlita någon&lt;br&gt;annan biskop för bl.a. prästvigning hör numera till kyrkomötets normgiv-&lt;br&gt;ningsområde och har därför inte tagits in i den nya lagen (jfr kyrkliga&lt;br&gt;kungörelsen /SKFS 1988:3/ om platsen för prästvigning, m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 5 £ är ny. Redan i dag gäller emellertid att stiftssamfäl-&lt;br&gt;ligheten svarar för att biskopen får behövlig sekreterarhjälp. Detta framgår&lt;br&gt;av 17 § 2 kyrkofondslagen. Med stöd av sistnämnda bestämmelse får&lt;br&gt;kyrkofonden bevilja stiftssamfälligheter stiftsbidrag för betalning av bl.a.&lt;br&gt;lönekostnader för sekreterare åt biskopen. Enligt paragrafens andra stycke&lt;br&gt;skall stiftssamfälligheten i Uppsala stift bara svara för att den biträdande&lt;br&gt;biskopen får sekreterarhjälp. Förvaltningskostnader för ärkebiskopsämbe-&lt;br&gt;tet betalas med medel ur kyrkofonden enligt regeringens bestämmande&lt;br&gt;med stöd av 8 § 7 kyrkofondslagen (jfr 42 kap. 11 § 3 i förslaget till ny&lt;br&gt;kyrkolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJUNDE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centrala organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 kap. Kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen om svenska&lt;br&gt;kyrkan (LSK) och lagen&lt;br&gt;om kyrkomötet (LMK)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(»*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§LSK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket LSK&lt;br&gt;(ändrad SFS 1991:319)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket LSK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § andra stycket LSK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket LSK&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § andra stycket LSK&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(**) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(**) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § första stycket LSK&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:868)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första stycket LSK&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:868)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(**) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första och andra&lt;br&gt;styckena&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § tredje stycket LSK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:868 och 1990:229)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket LSK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:868 och 1991:319)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket LSK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:868 och 1991:319)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket LSK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1983:339, 1985:868 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988:1429)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(**)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § andra stycket LSK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1983:339, 1985:868&lt;br&gt;och 1988: 1429)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § första stycket LKM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360 och 1990:229)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § andra stycket LKM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360 och 1990:299)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § LKM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 § LKM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(*) 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 § LKM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 § LKM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 § första — tredje&lt;br&gt;styckena LKM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;br&gt;första —&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 § fjärde stycket LKM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 § LKM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen om svenska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkan (LSK) och lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kyrkomötet (LMK)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § LKM&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § LKM&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 § LKM&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § första stycket LKM&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 § andra stycket LKM &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 § LKM&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § LKM&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:892)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § första stycket LKM &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:892) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § tredje stycket LKM &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:892) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § första stycket LKM &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1987:1130) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § andra stycket LKM &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1987:1130) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lagen (1982:942) om svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982:7, 1 SäUl, kskr. 28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS 1983:339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prop. 1982/83:148, KU 33, rskr. 303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1984/85:165, KU 32, rskr. 293, KU 1985/86: 1,&lt;br&gt;rskr. 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1429 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181, 1988/89: KU2.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rskr. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1990/91:128, KU35, rskr. 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen (1982:943) om kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982:7, 1 SäUl, kskr. 28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prop. 1984/85: 169, KU 32, rskr. 293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1984/85: 165, KU 1985/86:4, rskr. 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:1130 prop. 1987/88: 5, KU 13, rskr. 22&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1989/90: 101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § finns bestämmelser om ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;br&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 11.3) föreslås att för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärkebiskopen som ledamot i centralstyrelsen skall utses en biskop som Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;ersättare. Kyrkomötets val av ärkebiskopens ersättare i centralstyrelsen&lt;br&gt;skall ske särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 31 § följer att om valet av övriga ersättarna i centralstyrelsen inte sker&lt;br&gt;proportionellt, skall kyrkomötet också bestämma i vilken ordning de skall&lt;br&gt;tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär i övrigt inga ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen om svenska&lt;br&gt;kyrkan (LSK) och lagen&lt;br&gt;om kyrkomötet (LMK)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § andra stycket LSK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:868 och 1990:298)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 § LKM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 § LKM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 § första stycket LKM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:892 och 1987:1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 § andra stycket LKM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS'1985:892 och 1987:1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 § LKM (SFS 1985:892)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § LKM (SFS 1985:892 ändrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987:1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lagen (1982:942) om svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:942 prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.&lt;br&gt;1987:2, 1 SäUl, kskr. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:868 prop. 1984/85:165, KU 32, rskr. 293, KU 1985/86: 1,&lt;br&gt;rskr. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:298 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen (1982:943) om kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:943 prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.&lt;br&gt;1982:7, 1 SäUl, kskr. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:892 prop. 1984/85:165, KU 1985/86:4, rskr. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:1130 prop. 1987/88:5, KU 13, rskr. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:299 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande föreskrifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen om kyrkomötet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1985:892)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 § första och andra styckena&lt;br&gt;(SFS 1985:892, ändrad 1988:186,&lt;br&gt;1988:1551 och 1990:299)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1985:892, ändrad 1988:186,&lt;br&gt;1988:1551 och 1990:229)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 § andra stycket (SFS 1985:892)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 22 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1985:892, ändrad 1987:1130,&lt;br&gt;1988:186, och 1990:229)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 24 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1985:892, ändrad 1987: 1130,&lt;br&gt;1988:186, och 1990:229)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 24 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § (SFS 1985:892)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1982:943) om kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:892 prop. 1984/85:165, KU 1985/86:4, rskr. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:1130 prop. 1987/88: 5, KU 13, rskr. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:186 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1551 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:299 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sammansättningen av Kyrkomötets besvärsnämnd tas upp&lt;br&gt;särskilt i den allmänna motiveringen (avsnitt 11.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna innebär emellertid inga ändringar i sak i&lt;br&gt;förhållande till den ordning som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅTTONDE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 kap. Allmänt om biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i prästanställningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1988:1554, 1989:982)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1989:982)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. I §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:1779)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande föreskrifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i prästanställningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagforslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:982 och 1991:1779)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:1779)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:320)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 § (ändrad SFS 1989:982)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § andra stycket, 5 § andra&lt;br&gt;stycket och 15 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 19 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1988:1554, 1989:982)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:1779)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästanställningslagen (1988:184)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:184 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1554 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:982 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:320 prop. 1990/91:122, KU35, rskr. 238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:1779 prop. 1991/92:39, KU8, rskr. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 8) skall bestämmels-&lt;br&gt;erna om prästtjänster också omfatta tjänsterna i andra icke-territoriella&lt;br&gt;pastorat än hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prästanställningslagen används begreppet prästtjänster bl. a. i betydel-&lt;br&gt;sen biskops- och prästtjänster. I förslaget till ny kyrkolag (se 2 kap. 4 § och&lt;br&gt;32-35 kap.) används i stället begreppen biskopstjänster och prästtjänster.&lt;br&gt;Begreppet biskopstjänster omfattar då liksom tidigare tjänsterna som är-&lt;br&gt;kebiskop, biskop och biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2§ andra stycket innebär att den som av regeringen&lt;br&gt;utnämnts till ärkebiskop också är biskop i Uppsala stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i prästanställningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1989:982)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(*) 2§&lt;br&gt;första stycket&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:982)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 19 §&lt;br&gt;första stycket&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 19 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:982)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.2 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § andra stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1991:1779)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;(ändrad SFS 1991:1779)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;första och andra&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;styckena&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § första och tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) 21 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.12&lt;br&gt;och 13 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket&lt;br&gt;(SFS 1990:301)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1990:301)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:982)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i prästanställningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 26 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästanställningslagen (1988:184)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:184 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:982 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:301 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:1779 prop. 1991/92: 39, KU8, rskr. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts&lt;br&gt;ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 13 § är ny (jfr allmänna motiveringen avsnitt 11.5).&lt;br&gt;Prästtjänster i ett nybildat pastorat får tillsättas av indelningsdelegerades&lt;br&gt;arbetsutskott. Därvid skall samma regler tillämpas för arbetsutskottet som&lt;br&gt;annars gäller för kyrkorådet eller tillsättningsnämnden i motsvarande&lt;br&gt;tillsättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 kap. Anställning som präst m.m.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förordningen med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om&lt;br&gt;anställning som präst&lt;br&gt;(FAP), lagen om offentlig&lt;br&gt;anställning (LOA),&lt;br&gt;prästanställningslagen (PAL) och&lt;br&gt;prästanställningsförordningen (PAF)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket PAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:905)&lt;br&gt;andra stycket PAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 § tredje stycket PAF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § första stycket PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första och andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;styckena&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förordningen med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om&lt;br&gt;anställning som präst&lt;br&gt;(FAP), lagen om offentlig&lt;br&gt;anställning (LOA),&lt;br&gt;prästanställningslagen (PAL) och&lt;br&gt;prästanställningsförordningen (PAF)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § tredje stycket PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § fjärde stycket PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § första stycket PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § andra och tredje styckena PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket FAP och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket FAP och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 § LOA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1977: 533, 1982:100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 5 och 6 §§ LOA&lt;br&gt;(ändrad SFS 1977:1047)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 § första stycket PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning som&lt;br&gt;präst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1965: 729 prop. 1965: 156, SU 168, rskr. 387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1975:957 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1976:1045 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1977:70 &amp;nbsp;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1980:745 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:565 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:553 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1027 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:85 &amp;nbsp;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1976:600 prop. 1975/76:105 (bil. 2), InU 45, rskr. 404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1977:533 prop. 1976/77:141, AU 28, rskr. 328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1977:1047 prop. 1977/78:34, AU 14, rskr. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:100 prop. 1981/82:90, AU 11, rskr. 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Prästanställningslagen (1988:184)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:184 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1554 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:982 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:301 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Prästanställningsförordningen (1989:84)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:84 &amp;nbsp;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:870 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:305 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:905 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:1781 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär inga ändringar i sak i&lt;br&gt;förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap. Prästanställningens upphörande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i förordningen med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om&lt;br&gt;anställning som präst&lt;br&gt;(FAP), lagen om offentlig&lt;br&gt;anställning (LOA),&lt;br&gt;prästanställningslagen (PAL) och&lt;br&gt;prästanställningsförordningen (PAF)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 § första stycket LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 2 §&lt;br&gt;första —&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 § första —&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje styckena LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fjärde och&lt;br&gt;femte styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagen (1948:489) om&lt;br&gt;tillägg till kyrkolagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(»)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 12 § LOA&lt;br&gt;(ändrad SFS 1987:521)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 13 § första stycket LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1987:521)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 13 § andra stycket LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1987:521)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 § första stycket LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1-3 §§LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1982:100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 § LOA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 § LOA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1982:100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i förordningen med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om&lt;br&gt;anställning som präst&lt;br&gt;(FAP), lagen om offentlig&lt;br&gt;anställning (LOA),&lt;br&gt;prästanställningslagen (PAL) och&lt;br&gt;prästanställningsfbrordningen (PAF)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 § första stycket LOA&lt;br&gt;(ändrad SFS 1982:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1-3§§LOA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1982:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 § tredje stycket LOA&lt;br&gt;(ändrad SFS 1982:100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 13 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 13 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 13 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 § LOA&lt;br&gt;(ändrad SFS 1982: 100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 § LOA&lt;br&gt;(ändrad SFS 1982:100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(*) 22 §&lt;br&gt;första stycket&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § PAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:982)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket FAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 § PAL&lt;br&gt;andra stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1989:982)&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 32 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.32 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 § andra och tredje styckena PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 § PAL och 12 § FAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § PAL och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § LOA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1987:521)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 § PAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Lagen (1948:489) om tillägg till kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1948:489 kskr. 1946:25 och prop. 1948:94, rskr. 344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning som&lt;br&gt;präst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1965: 729 prop. 1965:156, SU 168, rskr. 387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1975:365 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1975:957 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1976:1045 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:565 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1027 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:85 &amp;nbsp;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1976:600 prop. 1975/76: 105 (bil. 2), InU 45, rskr. 404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:100 prop. 1981/82:90, AU 11, rskr. 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:521 prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Prästanställningslagen (1988:184)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:184 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:982 prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 kap. 1 § lagen om offentlig anställning finns bestämmelser om verk-&lt;br&gt;ställighetsförbud som också omfattar beslut om löneavdrag som disciplin-&lt;br&gt;påföljd och om avgångsskyldighet vid uppnådd pensionsålder. I dessa&lt;br&gt;avseenden är lagen om offentlig anställning i dag inte tillämplig på präst-&lt;br&gt;tjänsterna. Genom den föreslagna 40 § uppnås full överensstämmelse i&lt;br&gt;dessa delar mellan prästtjänsterna och andra statligt reglerade tjänster&lt;br&gt;enligt lagen om offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade under år 1991 om genomgripande förändringar av&lt;br&gt;den psykiatriska tvångsvården m.m. (prop. 1990/91: 58, SoU13, rskr. 329).&lt;br&gt;Reformen innefattande bl.a. ändringar i brottsbalkens påföljdsregler. Med&lt;br&gt;anledning av detta har också gjorts ändringar i 11 kap. 3 § lagen om&lt;br&gt;offentlig anställning (prop. 1991/92: 59, SoUlO, rskr. 83). Regeringen avser&lt;br&gt;att till riksdagen återkomma med förslag till en motsvarande ändring i 22 §&lt;br&gt;sedan kyrkomötets yttrande inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap. Tystnadsplikt och sekretess&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om tystnadsplikt för präst&lt;br&gt;inom svenska kyrkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;br&gt;och 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1979:926 prop. 1979:3, KU 1, kskr. 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1979/80:20, KU 7, rskr. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 § innebär ingen ändring i sak i förhållande till vad som&lt;br&gt;nu gäller. De föreskrifter som finns om tystnadsplikt inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;omfattar nämligen de präster som är prästvigda i Svenska kyrkans ordning&lt;br&gt;(jfr allmänna motiveringen avsnitt 11.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § görs en hänvisning till bestämmelsen om sekretess inom Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlingsvårdande verksamhet i 7 kap. 33 § sekretesslagen.&lt;br&gt;Denna bestämmelse omfattar bara det allmännas verksamhet. Bestämmel-&lt;br&gt;sen avser därvid inte bara präster, utan också andra personer som är&lt;br&gt;anställda eller har uppdrag hos en kyrklig myndighet eller annars har en&lt;br&gt;jämförlig anknytning till den kyrkliga myndigheten (jfr prop. 1991/92:3,&lt;br&gt;K.U11, rskr. 65; SFS 1991:1874).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIONDE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomusiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen om kyrkomusiken&lt;br&gt;i svenska kyrkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:365)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1991:365)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:8 prop. 1987/88:144, 1988/89: KrU6, rskr. 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:365 prop. 1990/91: 116, JuU37, rskr. 261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen hade utformat sitt förslag (11 kap.) i enlig-&lt;br&gt;het med lagförslaget i kyrkomusikerutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1985: 55) ”Musiken i svenska kyrkan”. Den sedermera antagna lagen om&lt;br&gt;kyrkomusiken i svenska kyrkan avviker i stor utsträckning från utredning-&lt;br&gt;ens förslag. Därför har i tabellen till 37 kap. inte kunnat göras någon direkt&lt;br&gt;jämförelse med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om behörigheten till kyrkomusikertjänster tas särskilt upp i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 11.7). De föreslagna bestämmelserna i&lt;br&gt;kapitlet innebär inga ändringar i sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TIONDE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 kap. Församlingskyrkor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några uttryckliga regler som motsvarar dem som har tagits in i kapitlet&lt;br&gt;finns inte i dag. De föreslagna reglerna överensstämmer emellertid med&lt;br&gt;den ordning som tillämpas i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de närmare skälen till förslagen i kapitlet hänvisas till den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 kap. Domkyrkor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrkligjord&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;____&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;____&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1988: 1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1988:183) om förvaltning av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:183 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1553 prop. 1988/89: 16, KU9, rskr. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § skall det finnas en domkyrka i varje stift. Det motsvarar vad som&lt;br&gt;sedvanerättsligt gäller i dag, utan att det uttryckligen är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i 2 § reglerar förvaltningen av de medel-&lt;br&gt;tida domkyrkorna och har närmast sin motsvarighet i bestämmelserna i 26&lt;br&gt;kap. i 1686 års kyrkolag. Föreskrifterna om domkapitlets sammansättning&lt;br&gt;vid handläggningen av ärenden som rör domkyrkan finns i 27 kap. 6 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ reglerar Domkyrkorådet i Lund och innebär ingen ändring i&lt;br&gt;sak jämfört med vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de närmare skälen till förslagen i kapitlet hänvisas till den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 kap. Upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen om tillfällig&lt;br&gt;upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;____&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;__&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap.7 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;(ändrad SFS 1987: 1129)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 7 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1982:377) om tillfällig upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:377 prop. 1981/82:93, KU 22, rskr. 156 och skr. 1982:6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLU 8, kskr. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:1129 prop. 1987/88:5, KU 13, rskr. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i har behandlats närmare i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 7.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § har utelämnats nuvarande bestämmelse att kyrka inte får upplåtas&lt;br&gt;för något ändamål som är oförenligt med Svenska kyrkans ordning. Skälet&lt;br&gt;är att Svenska kyrkans gudstjänstrum numera av ekumenisk gästfrihet vid&lt;br&gt;behov upplåts också för andra kristna trossamfunds gudstjänster och&lt;br&gt;kyrkliga handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4-9 §§ innebär väsentligen inte några sakliga ändringar&lt;br&gt;i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrkligjord&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 1 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § tredje stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1988: 1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket och 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1988: 1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 6 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § andra stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1988:1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 6 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:1499)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(15 kap. 8 §)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(15 kap. 8 §)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(15 kap. 8 §)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1988:1553)&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 10 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1988:1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 13 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap.14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrkligjord&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1988:1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 16 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 17 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 17 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 19 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 19 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 17 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra och tredje&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 19 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap.21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1988:1553)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 23 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 23 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap.23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:183 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1553 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:1499 prop. 1990/91:27, BoU5, rskr. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § lagen om förvaltningen av kyrklig jord skall Kammarkollegiet&lt;br&gt;företräda kyrklig jord i ärenden som rör upplåtelse av rätt till vattenkraft.&lt;br&gt;Kammarkollegiet handlägger numera inte några motsvarande ärendetyper.&lt;br&gt;I 23 § har därför uppgiften i stället lagts på egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet innebär i övrigt ingen ändring i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i kyrkofondslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:402 och 1991:1778)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §1-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap.8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:986)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §5-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 8 §5-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första och andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § andra, tredje och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;femte styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 17&lt;br&gt;och 19 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap.21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap.22 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 22 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 § tredje stycket&lt;br&gt;(SFS 1988:1552)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SFS 1988:1552)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondslagen (1988:182)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:182 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1552 prop. 1988/89:16, KU9, rskr. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:986 prop. 1989/90: 11, KU 17, rskr. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:402 prop. 1989/90: 74, SkU32, rskr. 217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:1778 prop. 1991/92: 39. KU8, rskr. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 2§ kommer bestämmelserna i 42 kap. om kyrkofonden att bli&lt;br&gt;tillämpliga också på de icke-territoriella pastoraten med undantag för&lt;br&gt;Hovförsamlingen. Detta är en nyhet (jfr allmänna motiveringen avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110 § har i förhållande till 8 § kyrkofondslagen tagits bort vissa ändamål&lt;br&gt;för vilka kyrkofondens medel kan användas. Det gäller kostnader för&lt;br&gt;avlöningsförmåner för sådana präster som är anställda i de svenska ut-&lt;br&gt;landsförsamlingarna. Prästerna i utlandsförsamlingarna är nämligen nu-&lt;br&gt;mera anställda av styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT), som&lt;br&gt;också betalar kostnaderna för avlöningsförmånerna för dessa präster.&lt;br&gt;SKUT får för närvarande bidrag till sin verksamhet ur kyrkofonden. Något&lt;br&gt;behov att använda medel ur kyrkofonden direkt för avlönande av utlands-&lt;br&gt;prästerna föreligger alltså inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller det kostnader för försäkringsförmåner som enligt statlig&lt;br&gt;grupplivförsäkring utgår för andra kyrkomusiker än skolkantorer. Tjänster&lt;br&gt;som kyrkomusiker är inte längre statligt reglerade. Det kan emellertid inte&lt;br&gt;uteslutas att det finns kyrkomusiker som ännu någon tid kan få försäkrings-&lt;br&gt;förmåner enligt statlig grupplivförsäkring. En i sak motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse bör därför tas in som en övergångsbestämmelse i 14 § lagen om&lt;br&gt;införande av kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 15 § har i förhållande till 12 § andra stycket kyrkofondslagen ordet&lt;br&gt;”aktiefonder” ersatts med ”värdepappersfonder enligt lagen (1990:1114)&lt;br&gt;om värdepappersfonder” (jfr prop. 1989/90: 153, 1990/91:NU4, rskr. 47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21 § har förts in en bestämmelse om att stiftsbidrag också skall kunna&lt;br&gt;beviljas för betalning av lönekostnader för sekreterare till biträdande&lt;br&gt;biskopen i Uppsala stift. Bestämmelsen i denna del kompletterar 28 kap.&lt;br&gt;5 §, som reglerar stiftssamfällighetens skyldighet att hålla biskopen med&lt;br&gt;den sekreterarhjälp som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § har i enlighet med vad 1991 års kyrkomöte föreslagit ordet&lt;br&gt;”församlingskyrka” bytts ut mot ”kyrka” (jfr 1KL 1991:9 avsnitt 4.5, kskr.&lt;br&gt;13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet i huvudsak inga&lt;br&gt;ändringar i sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ELFTE AVDELNINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 kap. Val till stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i församlingslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första och andra&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990:300)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 6 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1990: 300)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap.8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap.12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 14 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 14 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1991:684)&lt;br&gt;och 20 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 18 §&lt;br&gt;första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 18 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 20 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 19 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 20 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 19 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 20 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 19 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 22 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:180 prop. 1987/88: 31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1990:300 prop. 1989/90:101, KU35, rskr. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:684 prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91: 153, SkU28, rskr. 320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts&lt;br&gt;ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap. Val till domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande föreskrifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i domkapitelslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(•)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § andra och fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 10 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;br&gt;första stycket&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitelslagen (1988:181)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:181 prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant” bytts&lt;br&gt;ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kap. Biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen om biskopsval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1975:1324, 1989:983)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1983:400, 1988:1550,&lt;br&gt;1989:983)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1975:1324, 1987:1048,&lt;br&gt;1988:1550)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap.4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket (ändrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1550)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap.5 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra och tredje&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket och&lt;br&gt;8 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1975: 1324, 1988:1550)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1975:1324, 1988:1550)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1975: 1324, 1988:1550)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap.7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1975: 1324)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap.9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 §&lt;br&gt;femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:983)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § fjärde stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1989:983)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 §&lt;br&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 11 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;(*) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;(ändrad SFS 1989:983)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 11 §&lt;br&gt;andra och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen om biskopsval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap.12 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:983)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap.13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 14 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 14 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § tredje stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1989:983)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1989:983)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1975:1324, 1989:983)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1975:1324)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1963:633) om biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1963:633 prop. 1963:195, 1LU 52, rskr. 419&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1975:1324 Skr. 1975: 7, KLU 4, kskr. 4 och prop. 1975/76:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1983:400 prop. 1982/83: 152, KU 32, rskr. 339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:1048 prop. 1987/88: 12, KU 8, rskr. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:1550 prop. 1988/89: 16, KU9, rskr. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1989:983 prop. 1989/90: 11, KU17, rskr. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 45 kap. innebär delvis ändringar i sak i förhållande till&lt;br&gt;vad som nu gäller. Nyheterna har närmare behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 10.2 och delvis i avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges sammansättningen av valkorporationen vid andra biskopsval&lt;br&gt;än val av ärkebiskop. I förhållande till den nuvarande bestämmelsen i 2 §&lt;br&gt;biskopsvalslagen innebär ändringen att stiftsstyrelsens ledamöter skall ingå&lt;br&gt;i valkorporationen tillsammans med domkapitlets ledamöter. Vidare skall&lt;br&gt;samtliga innehavare av prästtjänster i pastorat i stiftet och i stiftssamfäl-&lt;br&gt;ligheten samt vikarier på sådana tjänster ha rösträtt vid valet. Däremot&lt;br&gt;skall inte längre präster som är föreståndare för en diakonianstalt i stiftet&lt;br&gt;ha rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § regleras hur lekmannaelektorer skall utses i pastoraten. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i paragrafen innebär att, utöver vad som nu gäller enligt 5 § biskops-&lt;br&gt;valslagen, de pastorat där pastorsadjunkter har placerats skall utse elekto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rer till motsvarande antal. Vidare skall inom varje kontrakt det pastorat Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar utse elektorer&lt;br&gt;till det antal som motsvarar antalet kontraktsadjunkter i kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om domkapitlets kungörande om biskopsval motsvaras&lt;br&gt;närmast av 4 § andra stycket och 6 § andra stycket biskopsvalsförord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § har den ändringen gjorts i förhållande till 14 § biskopsvalslagen,&lt;br&gt;att vid sammanräkningen av rösterna vid ärkebiskopsval skall de på&lt;br&gt;förteckningen för valkorporationen i Uppsala stift uppförda namnen till-&lt;br&gt;delas röstvärdena fyra, två och ett i stället för sex, tre och två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”&lt;br&gt;bytts ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap. Val till kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen om kyrkomötet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § andra — fjärde styckena&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 2 §&lt;br&gt;andra —&lt;br&gt;fjärde styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 §&lt;br&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1987:1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap.5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § första och tredje styckena&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 9 §&lt;br&gt;första och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 9 §&lt;br&gt;andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985: 360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 7 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § tredje stycket och 11 §&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;och 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;br&gt;i lagen om kyrkomötet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360 och 1991:1776)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 12 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § fjärde stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 21 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 17 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § andra stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § andra stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1985:360)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 § första stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1987:1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1987:1130) och 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 30 §&lt;br&gt;och 34 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 § fjärde stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1987: 1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 § tredje stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1987: 1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 § tredje stycket&lt;br&gt;(ändrad SFS 1987:1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1987:1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1987:1130)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 34 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1982:943) om kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1982:943&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2 och skr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982:7, 1 SäUl, kskr. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1985:360 prop. 1984/85:169, KU 32, rskr. 293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:1130 prop. 1987/88:5, KU 13, rskr. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1991:1776&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1991/92:39, KU8, rskr. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § andra stycket har ett förtydligande gjorts i fråga om Hovförsamlingens&lt;br&gt;deltagande i kyrkomötesvalet. Eftersom Hovförsamlingen inte ingår i&lt;br&gt;något stift ingår församlingen formellt inte heller i någon valkrets. I&lt;br&gt;praktiken har församlingen ansetts ingå i valkretsen för Stockholms stift.&lt;br&gt;För att det inte skall råda någon tvekan i frågan har detta uttryckligen&lt;br&gt;angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § har förts in en bestämmelse om att det för ledamöterna av kyrko-&lt;br&gt;mötet skall utses lika många ersättare, dock minst fyra ersättare i varje stift&lt;br&gt;(jfr allmänna motiveringen avsnitt 9.1). I dag gäller enligt 4§ lagen om&lt;br&gt;kyrkomötet att det för ledamöterna skall utses det dubbla antalet ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 25 § innebär en nyhet. Valet av ledamöter av kyrko-&lt;br&gt;mötet och deras ersättare skall kunna ske i ett sammanhang också då valet&lt;br&gt;sker proportionellt. Enligt motsvarande bestämmelse i lagen om kyrkomö-&lt;br&gt;tet kunde valet av ledamöter och ersättare bara ske i ett sammanhang om&lt;br&gt;valet förrättades med acklamation eller genom majoritetsval. Se vidare den&lt;br&gt;allmänna motiveringen avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 31 § har, för att en valsedel skall vara giltig, förutom det i dag gällande&lt;br&gt;kravet att sedeln skall vara omärkt också ställts upp ett krav att på sedeln&lt;br&gt;skall upptas namn på så många personer som skall väljas samt att sedeln till&lt;br&gt;storlek, material och färg skall vara lika med övriga vid valet använda&lt;br&gt;sedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 38 § har förts in en möjlighet att överklaga val av ersättare av kyrko-&lt;br&gt;mötet (jfr allmänna motiveringen avsnitt 10.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 7 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen om proporttionellt&lt;br&gt;valsätt vid val inom&lt;br&gt;landsting, kommunfullmäktige m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ändrad SFS 1965:59, 1972:231,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977:217, 1979:416, 1988: 189)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 2 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 mom. första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 mom. andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 mom. tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kom-&lt;br&gt;munfullmäktige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1955:138 prop. 1955:81, KU 9, rskr. 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1972:231 prop. 1972:83, KU 28, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1979:217 prop. 1976/77: 1, KU 25, rskr. 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1979:416 prop. 1978/79: 157, KU 40, rskr. 363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1988:189 prop. 1987/88:67, KU 30, rskr. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i kapitlet är hämtade från 1955 års lag om&lt;br&gt;proportionellt valsätt (jfr också avsnitt 15.3). De har bearbetats redaktio-&lt;br&gt;nellt och innebär i princip ingen ändring i sak jämfört med vad som nu&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § räknas upp vilka val enligt denna lag som kan vara proportionella&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges i 2 §. Föreskriften om när kyrkliga val&lt;br&gt;skall vara proportionella finns i dag bl.a. i 2 kap. 22 § församlingslagen och&lt;br&gt;16 § lagen om kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 § har förts in en bestämmelse om hur platserna för ersättare skall&lt;br&gt;fördelas när valet av ledamöter av kyrkomötet och ersättare väljs i ett&lt;br&gt;sammanhang genom proportionella val. Se vidare den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande bestämmelser har begreppet ”suppleant”&lt;br&gt;bytts ut mot ”ersättare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt innebär de föreslagna bestämmelserna i kapitlet inga ändringar i&lt;br&gt;sak i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Förslaget till lag om införande av kyrkolagen (1992:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kyrkolagen liksom lagen om införande av kyrkolagen avses i sina&lt;br&gt;huvuddelar träda i kraft den 1 januari 1993. Vissa bestämmelser om&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse avses dock träda i kraft redan den 1 augusti&lt;br&gt;1992. Därigenom görs det möjligt för 1992 års kyrkomöte att tillämpa de&lt;br&gt;nya bestämmelserna om bl.a. utseende av ersättare för ärkebiskopen i&lt;br&gt;centralstyrelsen redan i samband med ordinarie val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i centralstyrelsen för åren 1992-1995 (jfr 29 kap. 7 och 8 §§ samt&lt;br&gt;30 kap. 1 § i den nya kyrkolagen). Den närmare motiveringen till tidpunk-&lt;br&gt;ten för ikraftträdandet framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;11.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ikraftträdandet av den nya kyrkolagen kan ett stort antal författningar&lt;br&gt;på kyrkans område upphävas. I paragrafen tas utöver 1686 års kyrkolag&lt;br&gt;upp ytterligare 34 författningar som kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1, 4-6, 9-13 och 15-21 (1686 års kyrkolag samt ändrings- och&lt;br&gt;tilläggsförfattningar till lagen om införande av kyrkolagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kyrkomötets yttrande krävs för upphävande av samtliga bestäm-&lt;br&gt;melser i 1686 års kyrkolag har detta inte angetts särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal av bestämmelserna i 1686 års kyrkolag har under århund-&lt;br&gt;randenas lopp ändrats eller upphävts på olika sätt. En del föreskrifter är&lt;br&gt;formellt upphävda. Andra gånger har bestämmelserna upphävts genom&lt;br&gt;s.k. ”trolleribestämmelser”. Några föreskrifter kan ha förlorat sin bety-&lt;br&gt;delse genom senare reglering i andra författningar eller genom t.ex. avtal.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra föreskrifter i 1686 års kyrkolag är uppenbart föråldrade. De sam- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;hällsförhållanden som bestämmelserna anknyter till har förändrats och de&lt;br&gt;ger därför uttryck för synsätt som är främmande för vår tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringsförfattningar till 1686 års kyrkolag som är helt avhängiga av&lt;br&gt;den lagen upphör automatiskt i och med att grundförfattningen upphävs.&lt;br&gt;Om ändringsförfattningen helt eller delvis har karaktär av grundförfatt-&lt;br&gt;ning måste den emellertid upphävas särskilt, om den till sitt innehåll skall&lt;br&gt;ersättas genom andra föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen har i sina överväganden ansett att ett&lt;br&gt;större antal författningar som innebär ändring eller upphävanden i 1686&lt;br&gt;års kyrkolag inte behöver upphävas särskilt (se bl.a. DsC 1983:18 s. 64 f.&lt;br&gt;och s. 83 f.). Det rör sig i flertalet fall om sådana ändrings- eller tilläggsför-&lt;br&gt;fattningar som har beslutats utan att den berörda paragrafen i kyrkolagen&lt;br&gt;har fått en ny lydelse eller i sin helhet upphävts. Författningarna i fråga&lt;br&gt;avser dessutom sådana ämnen som kyrkomötet i dag får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om i kyrklig kungörelse. För att inte oklarhet om innehållet i gällande&lt;br&gt;rätt skall råda efter upphävandet av 1686 års kyrkolag föreslås att&lt;br&gt;ändrings- och tilläggsförfattningar med anknytning till 1-3, 6, 8, 11-13, 22&lt;br&gt;och 25 kap. i 1686 års kyrkolag formellt upphävs. Motsvarande förfarings-&lt;br&gt;sätt tillämpades då bl.a. 2 kap. 3, 4 och 8 §§ kyrkolagen upphävdes den 1&lt;br&gt;januari 1989 (prop. 1988/89:17, KU10, rskr. 43; SFS 1988:1556 och&lt;br&gt;1557).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2, 3, 7, 8 och 14 (författningar om icke-territoriella&lt;br&gt;församlingar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya kyrkolagen tas in bestämmelser som avses ersätta nu gällande&lt;br&gt;föreskrifter om de icke-territoriella församlingarna som i dag finns bl.a. i&lt;br&gt;följande författningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— konung Johan III: s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska&lt;br&gt;församlingen i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska&lt;br&gt;eller Kristine församling i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i&lt;br&gt;Stockholms fortfarande, samt om regleringen av dess angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kungörelsen (1841:10) angående fastställd gränsdragning emellan de&lt;br&gt;territoriella och de icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella församlingar&lt;br&gt;m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 22 (lagen om biskopsval)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om biskopsval blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i 45&lt;br&gt;kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 23, 25 och 33 (föreskrifter om prästtjänster) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig anställning har till stora delar genom 1965 års förord-&lt;br&gt;ning med vissa bestämmelser om anställning som präst och lagen med&lt;br&gt;bemyndigande att meddela föreskrifter om anställning som präst i svenska&lt;br&gt;kyrkan gjorts tillämplig på biskopar och sådana andra präster som i&lt;br&gt;Svenska kyrkan som har anställning i territoriella pastorat och stiftssam-&lt;br&gt;fälligheter. De nämnda bestämmelserna tillsammans med föreskrifterna i&lt;br&gt;prästanställningslagen förs enligt förslaget över till 32-35 kap. i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen, varför de tre nämnda författningarna kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 24 (lagen om kyrkliga indelningsdelegerade)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrkliga indelningsdelegerade blir enligt förslaget ersatt med&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 26 (lagen om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan blir enligt förslaget&lt;br&gt;ersatt med bestämmelserna i 36 kap. 1§ i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 27 (lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka blir enligt förslaget ersatt med&lt;br&gt;bestämmelserna i 40 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 28 (lagen om kyrkomötet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrkomötet blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i&lt;br&gt;29-31 och 46 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 29 (församlingslagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingslagen blir enligt förslaget ersatt med bestämmelser i 11-25 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 30 (domkapitelslagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitelslagen blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i 27 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 31 (kyrkofondslagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondslagen blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i 42 kap.&lt;br&gt;i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 32 (lagen om förvaltningen av kyrklig jord) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om förvaltningen av kyrklig jord blir enligt förslaget ersatt med&lt;br&gt;bestämmelserna i 41 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 34 (kyrkliga indelningslagen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga indelningslagen blir enligt förslaget ersatt med bestämmelserna i&lt;br&gt;4-8 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 35 (lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan blir enligt förslaget ersatt med&lt;br&gt;bestämmelserna i 37 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De icke-territoriella församlingar som enligt äldre bestämmelser har kyr-&lt;br&gt;kostämma kommer enligt denna paragraf att få ha det också i fortsätt-&lt;br&gt;ningen, även om församlingen har mer än 500 röstberättigade kyrkomed-&lt;br&gt;lemmar. Församlingen kan emellertid när den så önskar besluta att i stället&lt;br&gt;följa den ordning som gäller för församlingarnas beslutande organ enligt 11&lt;br&gt;kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf skall samtliga icke-territoriella församlingar under år&lt;br&gt;1992 välja kyrkoråd för åren 1993 och 1994 enligt bestämmelserna i 17&lt;br&gt;kap. i den nya kyrkolagen. Uppdraget för de ledamöter och suppleanter&lt;br&gt;som har valts enligt äldre bestämmelser skall därför upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till 23 kap. i den nya kyrkolagen skall samtliga församlingar&lt;br&gt;i ett stift ingå i stiftssamfälligheten (jfr den allmänna motiveringen avsnitt&lt;br&gt;8.2). De icke-territoriella församlingar som inte före utgången av år 1991&lt;br&gt;har beslutat att med stöd av 1 kap. 8 § sista stycket församlingslagen från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1992 ingå i stiftssamfälligheten, står enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 § utanför stiftssamfälligheten intill utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf innebär att punkten 3 till övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till domkapitelslagen fortfarande skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf innebär att kyrkoråden i domkyrkoför-&lt;br&gt;samlingarna i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö&lt;br&gt;stift första gången skall välja en lekmannaledamot och en ersättare för&lt;br&gt;denna, som skall ingå i domkapitlet i vissa fall före utgången av år 1992. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i denna paragraf skall äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;vid tillsättningen av en prästtjänst i ett icke-territoriellt pastorat, om&lt;br&gt;tillsättningsforfarandet har påbörjats före den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om prästanställningar i den nya kyrkolagen avses fullt ut&lt;br&gt;bli tillämpliga också på de icke-territoriella församlingarna med undantag&lt;br&gt;för Hovförsamlingen. Genom paragrafen fastställs turordningen för till-&lt;br&gt;sättning av kyrkoherdetjänster i de icke-territoriella församlingarna så, att&lt;br&gt;första och andra gången en kyrkoherdetjänst i församlingen blir ledig efter&lt;br&gt;lagens ikraftträdande tillsätts tjänsten av församlingens kyrkoråd. För&lt;br&gt;tjänsten som kyrkoherde i Karlskrona amiralitetsförsamling (amiralitets-&lt;br&gt;pastor) skall dock äldre turordning följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar punkt 4 i övergångsbestämmelserna till prästan-&lt;br&gt;ställningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar punkt 5 i övergångsbestämmelserna till prästan-&lt;br&gt;ställningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att punkten 2 i övergångsbestämmelsen till lagen&lt;br&gt;(1991:1779) om ändring i prästanställningslagen fortfarande skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att punkterna 4-6 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan fortfarande skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 8 § 4 kyrkofondslagen och medger att också efter&lt;br&gt;att den nya kyrkolagen trätt i kraft kostnaderna för försäkringsförmåner&lt;br&gt;som enligt statlig grupplivförsäkring utgår för andra kyrkomusiker än&lt;br&gt;skolkantorer fortfarande skall kunna betalas ur kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 Förslaget till lag om proportionellt valsätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 47 kap. i den nya kyrkolagen har såvitt avser de kyrkliga valen förts in&lt;br&gt;bestämmelserna i 1955 års lag om proportionellt valsätt vid val inom&lt;br&gt;landsting, kommunfullmäktige m.m. Bestämmelserna har därvid bearbe-&lt;br&gt;tats redaktionellt utan att ändras i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lag om proportionellt valsätt föreslås ersätta 1955 års lag om&lt;br&gt;proportionellt valsätt. Den nya lagen kommer förutom proportionella val&lt;br&gt;inom kommunfullmäktige, kommunala indelningsdelegerade och lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige också uttryckligen att omfatta sådana val inom kommu-&lt;br&gt;nalförbunds fullmäktige. I likhet med vad som gällde enligt 1955 års lag&lt;br&gt;före den 1 januari 1989 blir lagen också tillämplig på styrelsen eller någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan nämnd i en kommun eller ett landsting. Dessutom skall lagen Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;tillämpas på val inom förbundsdirektionen i kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen har i övrigt i förhållande till 1955 års lag bara bearbetats&lt;br&gt;redaktionellt och de nya bestämmelserna innebär därför igen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.4 Förslag till lag om medlemskap i icke-territoriella&lt;br&gt;församlingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 2 § i den nya kyrkolagen har tagits in en grundläggande föreskrift&lt;br&gt;om vilka icke-territoriella församlingar som finns inom Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Föreskrifter bl.a. om medlemskap i dessa församlingar och om deras&lt;br&gt;upptagningsområden har tagits in i en ny lag om medlemskap i icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare motiven till de föreslagna bestämmelserna i den nya lagen&lt;br&gt;framgår av den allmänna motiveringen i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12 § i den nya lagen överensstämmer i sak med 6§&lt;br&gt;lagen om införande av folkbokföringslagen (1991:481). Bestämmelserna&lt;br&gt;innebär att det är skattemyndigheten där personen är folkbokförd som&lt;br&gt;prövar frågor om medlemskap i en icke-territoriell församling och som&lt;br&gt;registrerar personens medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § i den nya lagen finns bestämmelser om överklagande av skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut om medlemskap i icke-territoriella församlingar. Be-&lt;br&gt;stämmelserna motsvaras av 7 § lagen om införande av folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481) och av 38 § folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.5 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 36 kap. 5 § femte stycket har förts in en hänvisning till föreskrifterna i 36&lt;br&gt;kap. i den nya kyrkolagen om tystnadsplikt för den som i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet som präst. Förslaget innebär för&lt;br&gt;övrigt ingen ändring jämfört med vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:691) om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1 § har en hänvisning till församlingslagen ändrats till att avse 21 kap. i&lt;br&gt;den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100 Bil. 8 har också föreslagits en ändring av 1 §. Den&lt;br&gt;ändringen innebär att den andel av församlingsskatten som skall betalas av&lt;br&gt;den som inte tillhör Svenska kyrkan minskar från 30 till 25 %. (Jfr också 42&lt;br&gt;kap. 13 § andra stycket förslaget till ny kyrkolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1 och 4 a §§ har hänvisningar till forsamlingslagen ändrats till att avse 19&lt;br&gt;kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § första stycket har tagits in en föreskrift om att skattemyndigheterna&lt;br&gt;skall lämna församlingar och kyrkliga samfälligheter redovisning över skatt&lt;br&gt;som tillkommer resp, kyrkliga kommun. Bestämmelserna motsvarar i sak&lt;br&gt;12 kap. 4 och 5 §§ forsamlingslagen. Som framgår av bl.a. 23 kap. 1 § i den&lt;br&gt;nya kyrkolagen är också stiftssamfälligheten en kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. 6 § forsamlingslagen finns föreskrifter om skyldighet för stifts-&lt;br&gt;samfälligheterna samt Stockholms territoriella församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter att underrätta berörda skattemyndigheter, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån (SCB) och Riksskatteverket om den skattesats som har be-&lt;br&gt;stämts. Motsvarande bestämmelser i fråga om kommuner och landsting&lt;br&gt;har redan tagits in i 3 a § (jfr prop. 1991/92:17, KU6, rskr. 31; SFS&lt;br&gt;1991:1678). Genom en ny paragraf, 3 b§, blir bestämmelserna i 3 a§&lt;br&gt;tillämpliga också på stiftssamfälligheterna och kyrkliga kommuner i Stock-&lt;br&gt;holm. På grund av vissa ändringar i arbetsfördelningen mellan skattemyn-&lt;br&gt;digheterna och SCB behöver de här berörda kyrkliga kommunerna inte&lt;br&gt;längre särskilt underrätta SCB om skattesatsen. De uppgifter som SCB bl.a.&lt;br&gt;behöver för sin statistikproduktion kan myndigheten få centralt från Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Det är regeringen som i en förordning meddelar föreskrifter&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 b andra stycket har tagits in bestämmelsen i 3 a § tredje stycket om&lt;br&gt;att de kyrkliga kommunerna utom Stockholms kommun skall lämna den&lt;br&gt;borgerliga kommunen uppgifter om de kyrkliga kommunernas skattesatser&lt;br&gt;till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1968: 576) om&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksforeningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 31 § har en hänvisning till forsamlingslagen ändrats till att avse den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.9 Förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 37§ har en hänvisning till 13 kap. 1 § forsamlingslagen ändrats till att&lt;br&gt;avse motsvarande bestämmelse i 22 kap. 1 § i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om&lt;br&gt;kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 43 § har hänvisningar till forsamlingslagen ändrats till att avse motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;br&gt;förvärv av hyresfastighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 2 § har en hänvisning till lagen om förvaltningen av kyrklig jord ändrats&lt;br&gt;till att avse 41 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:600) om&lt;br&gt;offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya kyrkolagen har i en särskild avdelning om biskops- och prästtjän-&lt;br&gt;ster (32-35 kap.) tagits in föreskrifter för samtliga statligt reglerade biskops-&lt;br&gt;och prästtjänster. Däribland har också de föreskrifter i lagen om offentlig&lt;br&gt;anställning som är tillämpliga på prästtjänster i Svenska kyrkan arbetats in.&lt;br&gt;Genom den föreslagna ändringen i 2 § blir lagen om offentlig anställning&lt;br&gt;inte i någon del tillämplig på prästtjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär självfallet ingen ändring för den kyrko-&lt;br&gt;kommunalt anställda personalen eller den personal som är anställd inom&lt;br&gt;den rikskyrkliga verksamheten. Eftersom det numera bland denna perso-&lt;br&gt;nal inte finns några anställda med statligt reglerade tjänster blir alltså bara&lt;br&gt;1-3 kap. lagen om offentlig anställning tillämpliga på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen i sin nuvarande lydelse gäller 4-17 kap. lagen om offentlig&lt;br&gt;anställning för kommunala anställningar bara om de är statligt reglerade&lt;br&gt;och inte avser prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i 1 kap. 2 § blir lagen över huvud taget inte tillämplig&lt;br&gt;på prästtjänster. Efter år 1990 — då lärartjänsterna i kommunerna blivit&lt;br&gt;kommunalt reglerade — finns det utöver prästtjänsterna, inte längre några&lt;br&gt;statligt reglerade anställningar hos kommuner, landsting, kommunalför-&lt;br&gt;bund, församlingar eller kyrkliga samfälligheter. Paragrafen har därför&lt;br&gt;ändrats i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:633) om&lt;br&gt;kungörande av lagar och andra författningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 5 § har en hänvisning till lagen om förvaltningen av kyrklig jord ersatts&lt;br&gt;med en hänvisning till 41 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:412) om&lt;br&gt;kommunala indelningsdelegerade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 2 och 11 har gjorts konsekvensändringar med anledning av ändringar i&lt;br&gt;kommunallagen (jfr avsnitt 15.21) och den nu föreslagna nya lagen om&lt;br&gt;proportionellt valsätt (jfr avsnitt 15.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.15 Förslaget till lagom ändring i fastighetstaxeringslagen Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 5 § och 2 kap. 2 § har hänvisningar till lagen om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord ändrats till att avse 41 kap. kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.16 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in ett undantag från lagens tillämpning i fråga om&lt;br&gt;sådan tystnadsplikt som omfattas av bestämmelserna i 36 kap. i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen. Nämnda bestämmelser i kyrkolagen skall enligt förslaget er-&lt;br&gt;sätta lagen om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en hänvisning till lagen om tystnadsplikt för präst inom&lt;br&gt;svenska kyrkan ändrats till att avse 36 kap. kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982: 942) om&lt;br&gt;svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-11 och 18 §§ lagen om svenska kyrkan föreslås bli&lt;br&gt;ersatta med bestämmelser i 2 och 29 kap. i den nya kyrkolagen. De&lt;br&gt;återstående föreskrifterna i 12-17 §§ om det kyrkliga ämbetet som präst&lt;br&gt;kan upphävas när kyrkomötet har meddelat motsvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kyrklig kungörelse (jfr avsnitt 3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.18 Förslaget till lag om ändring i kommunalförbundslagen&lt;br&gt;(1985:894)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 3 § har gjorts konsekvensändringar med anledning av förslaget till&lt;br&gt;ändring i kommunallagen (jfr avsnitt 15.21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.19 Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 31 § har en hänvisning till församlingslagen ändrats till att avse 22 kap. i&lt;br&gt;den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:482) om&lt;br&gt;införande av folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om medlemskap m.m. i icke-territoriella församlingar före-&lt;br&gt;slås bli samlade i en ny lag om medlemskap i icke-territoriella församlingar&lt;br&gt;Gfr avsnitt 8.3.4 och 15.4). Bestämmelserna om medlemskap i nämnda&lt;br&gt;församlingar i 5-7 §§ promulgationslagen till folkbokföringslagen kan där-&lt;br&gt;med upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.21 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 2 § förslaget till lag om proportionellt valsätt (jfr avsnitt 15.3) har tagits in&lt;br&gt;bestämmelser som allmänt reglerar förutsättningarna för när proportio-&lt;br&gt;nellt valsätt skall tillämpas vid vai inom bl.a. de kommunala nämnderna.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 47 § kommunallagen om proportionella val kan&lt;br&gt;därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 46 § och 6 kap. 22 § har hänvisningen till 5 kap. 47 § ändrats till&lt;br&gt;att avse 2 § lagen om proportionellt valsätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.22 Förslaget till lag om upphävande av tre författningar&lt;br&gt;om kungörande i kyrka.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 12) behövs inte längre&lt;br&gt;någon fortsatt reglering av kungörelse i kyrka vid sidan av kyrkomötets&lt;br&gt;föreskrifter i ämnet. Lagen med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka&lt;br&gt;m.m., lagen om kungörande i kyrka vid förfall för präst och kungörelsen&lt;br&gt;om kungörande i kyrka kan därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till regeringsformen antar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 2 kap. och 29 kap. 1-13 §§ i förslaget till kyrkolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 2 § i förslaget till lag om införande av kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan&lt;br&gt;dels antar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 1, 3-28 kap., 29 kap. 14-33 §§ och 30-47 kap. i förslaget till kyrkolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 1, 3-15 §§ i förslaget till lag om införande av kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar övriga lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FÖRSTA AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Lagens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— medlemskap i Svenska kyrkan (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den kyrkliga indelningen (4—10 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den lokala organisation (11 — 22 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den regionala organisation (23—28 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den centrala organisation (29—31 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— biskops- och prästtjänster (32—36 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkomusiken (37 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den kyrkliga egendomen (38—42 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de kyrkliga valen (43—47 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ANDRA AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Svenska kyrkan som trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan som trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Genom sina församlingar upprätthåller Svenska kyrkan en på demo-&lt;br&gt;kratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och&lt;br&gt;regionalt för kyrkans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Valda ombud för Svenska kyrkan samlas varje år till kyrkomöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande föreskrifter om kyrkomötets sammansättning, valen till&lt;br&gt;kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse samt kyrkomötets uppgifter&lt;br&gt;och normgivning finns i 29 kap. 1 —13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bara den som bekänner Svenska kyrkans lära får inneha en biskops-&lt;br&gt;eller prästtjänst i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en biskopstjänst utnämner regeringen en av de tre som har föresla-&lt;br&gt;gits i den ordning som föreskrivs i 45 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskoparnas och domkapitlens tillsynsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Biskoparna och domkapitlen skall se till att den ordning som gäller&lt;br&gt;för Svenska kyrkan med avseende på Svenska kyrkans lära, böcker, sakra-&lt;br&gt;ment, gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskoparna och domkapitlen skall vidare ha tillsyn över hur inneha-&lt;br&gt;varna av det kyrkliga ämbetet förvaltar detta och efterlever sina avgivna&lt;br&gt;vigningslöften.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;TREDJE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Medlemskap i Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Om medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna om medlemskap i Svenska kyrkan finns i 6 — 19 §§&lt;br&gt;religionsfrihetslagen (1951:680).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FJÄRDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Den kyrkliga indelningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Kyrkliga indelningsenheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sverige är indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt och&lt;br&gt;stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Inom Svenska kyrkan finns också följande icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Karlskrona amiralitetsförsamling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Göteborgs tyska församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tyska S:ta Gertruds församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Finska församlingen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De församlingar som anges i första stycket 3 — 5 finns i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om upptagningsområdet för icke-territoriella församlingar finns före-&lt;br&gt;skrifter i lagen (1992:000) om medlemskap i icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala indelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan. En församling utgör en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat&lt;br&gt;består av en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar&lt;br&gt;(flerförsamlingspastorat).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala indelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kon-&lt;br&gt;trakt består av flera pastorat i ett stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Stiftet är regional enhet inom Svenska kyrkan och tjänstgöringsom-&lt;br&gt;råde för biskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I Sverige finns tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara,&lt;br&gt;Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands,&lt;br&gt;Luleå, Visby och Stockholms stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfålligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av gemen-&lt;br&gt;samma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om en ändrad församlingsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den territoriella församlingsindelningen får ändras om ändringen&lt;br&gt;kan antas medföra bestående fordel för en församling eller en del av en&lt;br&gt;församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får de före-&lt;br&gt;skrifter meddelas som behövs för att genomföra ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan om en indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till&lt;br&gt;önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast&lt;br&gt;berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelnings-&lt;br&gt;ändring, får beslut om ändringen meddelas bara om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen skall beslutas av regeringen, om den har samband med en&lt;br&gt;ändring i rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. 1 § lagen (1979:411)&lt;br&gt;om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. I andra fall&lt;br&gt;fattas beslutet av Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om den territoriella församlingsindelningen behöver ändras på&lt;br&gt;grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsför-&lt;br&gt;hållandena, får Kammarkollegiet besluta om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får besluta om ändring i de fall församlingar som närmast&lt;br&gt;berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen&lt;br&gt;avser församlingar i samma län. Detta gäller dock inte om ändringen&lt;br&gt;föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får&lt;br&gt;Kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en&lt;br&gt;församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är folkbokförd&lt;br&gt;i en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om en sådan ändring skall ges in till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om&lt;br&gt;ändringar i församlingsindelningen. Sådana frågor får också väckas av en&lt;br&gt;kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen eller av stiftsstyrelsen,&lt;br&gt;genom anmälan hos Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är av&lt;br&gt;den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får besluta om&lt;br&gt;ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om&lt;br&gt;indelningsändringar som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 §&lt;br&gt;första stycket skall Kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller,&lt;br&gt;när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om&lt;br&gt;det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får&lt;br&gt;Kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket&lt;br&gt;skall utredningen göras av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på&lt;br&gt;frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna&lt;br&gt;och kyrkliga samfälligheterna samt med stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör&lt;br&gt;föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen&lt;br&gt;omfatta även en sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna&lt;br&gt;upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om&lt;br&gt;befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utre-&lt;br&gt;dare finner skäl till en sådan undersökning, skall utredaren anmäla detta&lt;br&gt;till Kammarkollegiet, som beslutar i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som läns-&lt;br&gt;styrelsen utreder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom folk-&lt;br&gt;omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt hindras därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall&lt;br&gt;ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och&lt;br&gt;de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas&lt;br&gt;också till en sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att&lt;br&gt;kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av&lt;br&gt;allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna&lt;br&gt;att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen&lt;br&gt;slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån ett&lt;br&gt;sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens med-&lt;br&gt;verkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelning-&lt;br&gt;sändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk reglering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;dena mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en del av en församling överförs till en annan församling skall en&lt;br&gt;sådan reglering ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan&lt;br&gt;hänföras till den delen bör överföras till den andra församlingen eller om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl till en reglering. Regleringen skall ha till syfte att på&lt;br&gt;ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller&lt;br&gt;en del av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när&lt;br&gt;beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras&lt;br&gt;överenskommelse fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en&lt;br&gt;annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,&lt;br&gt;övergår en församlings ansvar för borgensförbindelser och liknande åta-&lt;br&gt;ganden som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett om-&lt;br&gt;råde som skall skiljas från församlingen, till den församling som området&lt;br&gt;efter indelningsändringen skall ingå i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grun-&lt;br&gt;den för regleringen, skall utjämning ske i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beslutar om indelningsändringen får bestämma att utjämning-&lt;br&gt;sbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och ansva-&lt;br&gt;righeten för deras förbindelser till den församling som bildas genom&lt;br&gt;sammanläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en&lt;br&gt;indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en&lt;br&gt;annan församling som har fördel av denna skall bidra till den förstnämnda&lt;br&gt;församlingens utgifter i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om en församling på grund av en indelningsändring får&lt;br&gt;kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra&lt;br&gt;församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget skall lämnas på en gång eller under en viss övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms&lt;br&gt;i beslutet om ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ändringen är av sådan omfattning att en församling enligt den nya&lt;br&gt;indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, träder&lt;br&gt;ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt&lt;br&gt;rum i hela landet. Detta gäller dock inte om ett förordnande enligt 23 §&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § skall meddelas senast ett år&lt;br&gt;innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får&lt;br&gt;beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 § skall med-&lt;br&gt;delas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdele-&lt;br&gt;gerade skall utses enligt 22 §, sedan delegerade valts, kan en församling&lt;br&gt;enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten i en församling innan indelningsändringen träder i kraft&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Under tiden från beslutet om en indelningsändring eller, om indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och till dess&lt;br&gt;att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer&lt;br&gt;kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd utövas av före-&lt;br&gt;trädare för församlingen enligt den nya indelningen, när det är fråga om&lt;br&gt;beslut som har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under&lt;br&gt;samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande&lt;br&gt;avser denna församling och som inte har verkan efter den nya indelningens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en&lt;br&gt;indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft&lt;br&gt;skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av&lt;br&gt;fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya&lt;br&gt;indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller&lt;br&gt;om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör&lt;br&gt;företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om änd-&lt;br&gt;ringen bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall företrä-&lt;br&gt;das av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. från det att dessa har&lt;br&gt;valts till dess att indelningsändringen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en total&lt;br&gt;kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen för-&lt;br&gt;ordna att samfällighetens kyrkofullmäktige skall vara fullmäktige i den&lt;br&gt;nybildade församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av kyrkokommunala beslut innan indelningsändringen&lt;br&gt;träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring eller,&lt;br&gt;om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade&lt;br&gt;och till dess att ändringen träder i kraft fattas av kyrkofullmäktige, kyrko-&lt;br&gt;stämman, kyrkorådet eller en annan nämnd, får överklagas enligt föreskrif-&lt;br&gt;terna i 22 kap. 1 — 3 §§. Också en annan församling som berörs av indel-&lt;br&gt;ningsändringen och den som är folkbokförd i en sådan församling får klaga&lt;br&gt;över beslutet. I fråga om överklagandet tillämpas i övrigt 22 kap. 4 —6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom kammarrätten har bifallit överklagandet eller för-&lt;br&gt;bjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas också av en&lt;br&gt;annan församling som berörs av indelningsändringen och av den som är&lt;br&gt;folkbokförd i en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om ändrad församlingsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket får överklagas hos&lt;br&gt;Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets beslut enligt 1—3 §§ får överklagas hos regeringen.&lt;br&gt;Kollegiets beslut får överklagas också av stiftsstyrelsen. Kollegiets beslut i&lt;br&gt;ärenden som har överklagats dit får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den territoriella pastoratsindelningen får ändras om indelningen&lt;br&gt;därmed blir mer ändamålsenlig med hänsyn till pastoratens förmåga att&lt;br&gt;svara för de angelägenheter som enligt denna lag eller annars skall an-&lt;br&gt;komma på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2000 kyrkomedlem-&lt;br&gt;mar eller vara beläget i mer än en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i den territoriella pastoratsindel-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning&lt;br&gt;och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras av ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skall de&lt;br&gt;nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte stifts-&lt;br&gt;styrelsen beslutar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra&lt;br&gt;den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning också bör&lt;br&gt;föranleda bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring&lt;br&gt;av kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed sam-&lt;br&gt;manhängande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig&lt;br&gt;samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har&lt;br&gt;getts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk reglering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena&lt;br&gt;mellan pastoraten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 6 och 7 §§. Fördelningen av tillgångar och förbindelser&lt;br&gt;i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. De kyrkliga&lt;br&gt;kommuner som berörs får träffa överenskommelse om hur fördelningen&lt;br&gt;skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsänd-&lt;br&gt;ringen. Är de kyrkliga kommunerna inte överens om fördelningen av&lt;br&gt;förmögenheten, skall stiftsstyrelsen göra fördelningen med förhållandet&lt;br&gt;mellan de berörda församlingarnas skatteunderlag som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1929:145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna har&lt;br&gt;kommit överens om något annat förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förvaltningen av sådan egendom som ett pastorat förvaltar enligt&lt;br&gt;föreskrifter i 41 kap. skall övertas av det pastorat som efter indelningsänd-&lt;br&gt;ringen skall svara för de angelägenheter som egendomen är avsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel i prästlönefondsfastighet eller prästlönejordsfond övertas av det&lt;br&gt;pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård eller&lt;br&gt;ett löneboställe, övertas av den som har övertagit förvaltningen av fastig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett&lt;br&gt;annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grun-&lt;br&gt;den för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får be-&lt;br&gt;stämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på&lt;br&gt;två eller flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och ansvarighe-&lt;br&gt;ten för deras förbindelser till det pastorat som bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När stiftsstyrelsen beslutar om en ändring i pastoratsindelningen&lt;br&gt;skall styrelsen samtidigt fastställa den prästerliga tjänsteorganisationen i&lt;br&gt;varje nybildat pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de ytter-&lt;br&gt;ligare föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om indelningsändringen innebär att en pastoratssamfällighet bildas får&lt;br&gt;stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall&lt;br&gt;utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. till dess att&lt;br&gt;indelningsändringen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari det år&lt;br&gt;som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning&lt;br&gt;berör en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet,&lt;br&gt;skall beslutet dock träda i kraft den 1 januari året efter det år då val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år&lt;br&gt;innan det skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om ändrad pastoratsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kam-&lt;br&gt;markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-&lt;br&gt;markollegiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad pasto-&lt;br&gt;ratsindelning, skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Ändringar i kontraktsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ändringar i kontraktsindelningen skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kontraktsindelningen får ändras om indelningen därmed blir mer&lt;br&gt;ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i kontraktsindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning&lt;br&gt;och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen av en församling eller en kyrklig samfällighet som skulle beröras av&lt;br&gt;ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kontraktsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrk-&lt;br&gt;lig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen&lt;br&gt;har getts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om ändrad kontraktsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kam-&lt;br&gt;markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-&lt;br&gt;markollegiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan Kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad kon-&lt;br&gt;traktsindelning skall Svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifter om pastoratssamfälligheter och om vilka församlings-&lt;br&gt;angelägenheter som en sådan samfällighet skall sköta samt om flerpasto-&lt;br&gt;ratssamfälligheter finns i 11 kap. 3 § andra stycket och 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hwr en total pastoratssamfällighet bildas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av&lt;br&gt;församlingarna i pastoratet. Besluten skall anmälas till stiftsstyrelsen. När&lt;br&gt;de har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen fastställa samfällighetsbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av stifts-&lt;br&gt;styrelsen, om det är till övervägande och varaktig fördel för pastoratet som&lt;br&gt;helhet att samfälligheten sköter alla ekonomiska angelägenheter. Ett sådant&lt;br&gt;beslut får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet i&lt;br&gt;pastoratet har getts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total pastorats-&lt;br&gt;samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos&lt;br&gt;stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en flerpastoratssamfällighet bildas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen, om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervägande och varaktig fordel för pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en flerpastorats-&lt;br&gt;samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos&lt;br&gt;stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat som skulle beröras av&lt;br&gt;samfällighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas utan&lt;br&gt;att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av åtgärden har&lt;br&gt;getts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ytterligare föreskrifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i sam-&lt;br&gt;fälligheten skall utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap.&lt;br&gt;till dess att indelningsändringen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring eller upplösning av samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade&lt;br&gt;förhållanden inträtt att de angelägenheter som samfälligheten har hand om&lt;br&gt;lämpligare sköts på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 2 och 4 §§ om rätten att besluta i frågor om bildande av&lt;br&gt;samfälligheter och väcka en sådan fråga samt om skyldighet att bereda en&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall tillämpas&lt;br&gt;även när det gäller ändring eller upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande, ändringar eller&lt;br&gt;upplösning av kyrkliga samfälligheter skall 6 kap. 5 — 10 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om samfällighetsbildning träder i kraft m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas senast&lt;br&gt;ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total samfällighet,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelnings-&lt;br&gt;delegerade skall utses enligt 5 § andra stycket, sedan delegerade har valts,&lt;br&gt;kan samfälligheten förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Kam-&lt;br&gt;markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-&lt;br&gt;markollegiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Kyrkliga indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när beslutanderätten skall&lt;br&gt;utövas av indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i en församling efter beslut av regeringen eller Kammarkollegiet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 22 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en kyrklig samfällighet efter beslut av stiftsstyrelsen enligt 6 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket eller 8 kap. 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade skall utses från varje&lt;br&gt;församling vars område helt eller delvis skall ingå i församlingen enligt den&lt;br&gt;nya indelningen eller den kyrkliga samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delegerade skall utses från flera församlingar, skall regeringen,&lt;br&gt;Kammarkollegiet eller stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsdelegerade&lt;br&gt;också fastställa hur många ledamöter och ersättare som varje församling&lt;br&gt;skall utse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om indelningsdelegerade skall utses från bara en församling, beslutar&lt;br&gt;församlingens kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalda kyrkoråd&lt;br&gt;om antalet ledamöter och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige, kyrkostämma&lt;br&gt;eller det direktvalda kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valet skall förrättas senast trettio dagar efter det att församlingen har&lt;br&gt;fått del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare tidpunkt&lt;br&gt;som den myndighet som beslutar om indelningsändringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Sedan valet har ägt rum skall uppgift om de valdas namn och&lt;br&gt;postadress genast sändas till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade väljs bland dem som&lt;br&gt;är ledamöter eller ersättare i kyrkofullmäktige eller det direktvalda kyrko-&lt;br&gt;rådet i en församling eller i fullmäktige i en kyrklig samfällighet som berörs&lt;br&gt;av indelningsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd inte finns i en församling, är&lt;br&gt;den valbar som enligt 12 kap. 5 § första stycket skulle ha varit valbar som&lt;br&gt;ledamot eller ersättare i fullmäktige i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår under&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, inträder en ersättare enligt den ordning som har be-&lt;br&gt;stämts vid valet i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden.&lt;br&gt;Om en annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänst-&lt;br&gt;göringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningsdelegerades sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse om första sammanträdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt förordna en av ledamöterna i&lt;br&gt;delegerade att utfärda kungörelse om första sammanträdet och föra ordet&lt;br&gt;där till dess att ordförande har valts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på&lt;br&gt;anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av&lt;br&gt;indelningsändringen. Den skall inom samma tid på ett lämpligt sätt sändas&lt;br&gt;till varje ledamot och ersättare. Kungörelsen skall samtidigt införas i de&lt;br&gt;tidningar i vilka församlingarna inför sina tillkännagivanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Indelningsdelegerade väljer vid sitt första sammanträde bland sina&lt;br&gt;ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid för&lt;br&gt;vilken delegerade har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett&lt;br&gt;sammanträde, skall delegerade utse någon annan ledamot att för tillfället&lt;br&gt;föra ordet. Till dess att så har skett, utövas ordförandeskapet av den&lt;br&gt;ledamot som är äldst till levnadsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträden skall hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Indelningsdelegerade sammanträder enligt den ordning som delege-&lt;br&gt;rade bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde skall också hållas när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mer än hälften av ledamöterna eller det arbetsutskott som avses i 13 §&lt;br&gt;begär det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordföranden anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Rätt att delta i indelningsdelegerades överläggningar men inte i&lt;br&gt;besluten har också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ordföranden eller vice ordföranden i arbetsutskottet och sådan kom-&lt;br&gt;mitté som avses i 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den präst som domkapitlet har utsett att vara ledamot i arbetsutskot-&lt;br&gt;tet eller dennes ersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet i en församling eller&lt;br&gt;en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ordföranden eller vice ordföranden i en nämnd eller i en beredning&lt;br&gt;som har utsetts av en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av&lt;br&gt;indelningsändringen vid behandlingen av ett ärende som har beretts av&lt;br&gt;nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som&lt;br&gt;har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningsdelegerade får kalla anställda hos en församling eller en kyrk-&lt;br&gt;lig samfällighet som berörs av indelningsändringen eller särskilda sakkun-&lt;br&gt;niga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendenas art och beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Indelningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i en församling eller en kyrklig&lt;br&gt;samfällighet som berörs av indelningsändringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-&lt;br&gt;kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För beredning och verkställighet av delegerades ärenden skall det&lt;br&gt;finnas ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får det dessutom finnas en&lt;br&gt;eller flera kommittéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegerade får också uppdra åt en nämnd eller en beredning i en&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen att&lt;br&gt;bereda ett ärende som skall beslutas av delegerade och även att därefter&lt;br&gt;verkställa beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på&lt;br&gt;indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkofullmäktige m.m. i för-&lt;br&gt;samling tillämpas på indelningsdelegerade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 10 § första och andra styckena, 11 § första stycket och 12 § om&lt;br&gt;hur sammanträdena kungörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 13 — 15 §§ om ersättarnas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 16 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 17 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 24 § om avbrutna sammanträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 25 § om bordläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 26 och 27 §§ om offentlighet och ordning vid sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 28 — 30 §§ om hur ärendena avgörs m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 31 — 33 §§ om interpellation och frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 34 — 38 §§ om protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 7 § om fastställande av budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté som avses i&lt;br&gt;13§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i 13 kap. 13—15 §§ om ersättarnas tjänstgöring gäller&lt;br&gt;också när en delegerad som inte har utsetts vid proportionellt val har avgått&lt;br&gt;och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En interpellation får framställas, förutom till ordföranden i arbetsut-&lt;br&gt;skottet eller en kommitté som avses i 13 §, också till ordföranden i kyrko-&lt;br&gt;rådet, någon annan nämnd eller beredning i en församling eller en kyrklig&lt;br&gt;samfällighet som berörs av indelningsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tillkännagivanden och kungörelser skall anslås på anslagstavlan i&lt;br&gt;varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsänd-&lt;br&gt;ringen. Kungörelser skall införas i de tidningar i vilka de församlingar som&lt;br&gt;berörs av indelningsändringen inför sina tillkännagivanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Så snart delegerades protokoll har justerats, skall avskrift av protokol-&lt;br&gt;let överlämnas till arbetsutskottet och till församlingarnas och de kyrkliga&lt;br&gt;samfalligheternas kyrkoråd samt utdrag av protokollet tillställas de kom-&lt;br&gt;mittéer eller nämnder åt vilka har uppdragits att verkställa delegerades&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsutskottet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Domkapitlet skall förordna en präst att vara ledamot och en annan&lt;br&gt;präst att vara dennes ersättare i indelningsdelegerades arbetsutskott. För-&lt;br&gt;ordnandena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringspe-&lt;br&gt;riod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall underrätta indelningsdelegerades ordförande om för-&lt;br&gt;ordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Andra ledamöter och ersättare i arbetsutskottet än de som avses i&lt;br&gt;15 § samt ledamöter och ersättare i en kommitté väljs till det antal indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade bestämmer och för indelningsdelegerades tjänstgörings-&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsutskottet skall bestå av minst fem ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Delegerade utser bland ledamöterna i arbetsutskottet en ordförande&lt;br&gt;och en eller två vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken ordföranden eller någon vice ordföranden kan närvara vid&lt;br&gt;ett sammanträde med arbetsutskottet, skall utskottet utse någon annan&lt;br&gt;ledamot att för tillfället vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att närvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Arbetsutskottet och en kommitté får kalla en delegerad eller ersätta-&lt;br&gt;re för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en anställd hos en&lt;br&gt;församling som har valt delegerade eller en särskild sakkunnig att närvara&lt;br&gt;vid ett sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar det, delta&lt;br&gt;i överläggningarna men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifter om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på&lt;br&gt;arbetsutskottet och på en kommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på arbetsutskottet eller på en kommitté:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 och 6 §§ om valbarhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 13 § om ledamots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om tid och plats för sammanträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutforhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § andra stycket om delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifter om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indelnings-&lt;br&gt;delegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utöver ledamot och ersättare i indelningsdelegerade är bara den&lt;br&gt;valbar som är folkbokförd inom området för församlingen eller den kyrk-&lt;br&gt;liga samfälligheten enligt den nya indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tillkännagivanden skall ske på anslagstavlan i varje församling och&lt;br&gt;kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för indelningsdelegerades verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § De församlingar som har valt delegerade skall betala kostnaderna&lt;br&gt;för delegerades verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mer än en församling skall betala kostnaderna skall kostnaderna&lt;br&gt;fördelas mellan församlingarna i förhållande till det antal skattekronor och&lt;br&gt;skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till&lt;br&gt;grund för de berörda församlingarnas bestämmande av skattesatsen för&lt;br&gt;uttag av skatt för det år då beslutet om indelningsändringen meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår bara en del av en berörd församling i församlingen enligt den nya&lt;br&gt;indelningen, skall fördelningen ske i förhållande till antalet skattekronor&lt;br&gt;och skatteören för den församlingsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut av kyrkliga indelningsdelegerade m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkliga indelningsdelegerade,&lt;br&gt;arbetsutskottet eller en kommitté tillämpas 22 kap. 1— 4 §§. Beslut får&lt;br&gt;överklagas också av varje församling eller kyrklig samfällighet som berörs&lt;br&gt;av indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan försam-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av beslut av kammarrätten tillämpas 22 kap.&lt;br&gt;5 §. Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit överklagandet eller&lt;br&gt;förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får också överklagas av en&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen&lt;br&gt;och av den som är folkbokförd i en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 22 kap 6 § om rättelse av verkställighet tillämpas i fråga&lt;br&gt;om beslut av indelningsdelegerade, arbetsutskottet eller av en kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Namn på kyrkliga enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en ny territoriell församling bildas och vid ändringar i den&lt;br&gt;territoriella pastoratsindelningen eller i kontraktsindelningen skall den&lt;br&gt;myndighet som beslutar om indelningsändringen också fastställa namnet&lt;br&gt;på församlingen, pastoratet respektive kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När en flerpastoratssamfällighet bildas eller ändras skall den myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het som beslutar om bildandet eller ändringen fastställa namnet på samfäl-&lt;br&gt;ligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Frågor om ändring av namnet på en territoriell församling, ett&lt;br&gt;territoriellt pastorat, ett kontrakt eller en flerpastoratssamfällighet i andra&lt;br&gt;fall än som avses i 1 och 2 §§ prövas av Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn på pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Namnet på ett territoriellt pastorat som består av en församling skall&lt;br&gt;vara detsamma som församlingens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnet på ett flerförsamlingspastorat skall innehålla namnet på alla de&lt;br&gt;församlingar som ingår i pastoratet. Första ledet i namnet skall utgöras av&lt;br&gt;namnet på den församling där kyrkoherden är stationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhämtande av yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Innan namnet på en territoriell församling, ett kontrakt eller en&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet fastställs, skall yttrande inhämtas från den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas om namnet på en&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet skall bestå av namnen på alla de i samfälligheten&lt;br&gt;ingående pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Stiftsstyrelsens beslut om namn i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får&lt;br&gt;överklagas hos Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 1 och 3 §§ får överklagas&lt;br&gt;hos regeringen. Kollegiets beslut i ärenden som har överklagats dit får dock&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt detta kapitel får bara överklagas av berörda församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FEMTE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Den lokala organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på lokal&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsangelägenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar&lt;br&gt;sköta sina angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med församlingsangelägenheter avses frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni&lt;br&gt;och evangelisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara bygg-&lt;br&gt;nadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra&lt;br&gt;församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och&lt;br&gt;andra församlingslokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anskaffande av lös egendom som inte är byggnadstillbehör, för kyrk-&lt;br&gt;ligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt någon&lt;br&gt;annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen&lt;br&gt;för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig&lt;br&gt;kommun, samt underhåll av kyrkotomt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar i enförsamlingspastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter&lt;br&gt;församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges i 1 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt&lt;br&gt;denna lag eller annan författning ankommer på pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfålligheter och&lt;br&gt;flerpastoratssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat)&lt;br&gt;sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 1 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De församlingsangelägenheter som anges i 1 § andra stycket 3 — 7 skall&lt;br&gt;skötas av en kyrklig samfällighet, som består av samtliga församlingar i&lt;br&gt;pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att ange-&lt;br&gt;lägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En pastoratssamfällighet kan också få sköta de ekonomiska försam-&lt;br&gt;lingsangelägenheter som anges i 1 § andra stycket 1 och 2 (total pastorats-&lt;br&gt;samfällighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att&lt;br&gt;sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges&lt;br&gt;i 1 § andra stycket 1 — 7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelä-&lt;br&gt;genheter (total flerpastoratssamfällighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana samfälligheter som avses i andra stycket får även bildas för&lt;br&gt;angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på&lt;br&gt;pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenhe-&lt;br&gt;ter som anges i 1 § andra stycket 1 —7 till en flerpastoratssamfällighet, får&lt;br&gt;ändå en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de&lt;br&gt;återstående ekonomiska församlingsangelägenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter som avses i 4 § andra stycket får inte ha hand om&lt;br&gt;sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Föreskrifter om hur de olika pastoratssamfälligheterna bildas finns i&lt;br&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet&lt;br&gt;utan att församlingen först har godkänt dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller&lt;br&gt;andra åtgärder avseende kyrkobyggnad, församlingshus och andra försam-&lt;br&gt;lingslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på&lt;br&gt;kyrkostämma, om inte något annat följer av 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall&lt;br&gt;beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten&lt;br&gt;fortfarande utövas av fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall ut-&lt;br&gt;övas av kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i fullmäktige&lt;br&gt;förrän tre år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ingår en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, får&lt;br&gt;stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett&lt;br&gt;direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Beslut om att avskaffa eller införa kyrkofullmäktige enligt 10 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § skall tillämpas från och med året efter det år då val av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige nästa gång förrättas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 10 § andra&lt;br&gt;stycket och 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslut enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderät-&lt;br&gt;ten av församlingsdelegerade eller, om samfälligheten är total, av kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § I en församling ankommer förvaltningen och verkställigheten på&lt;br&gt;kyrkorådet och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämman. För en sådan uppgift kan fullmäktige eller stäm-&lt;br&gt;man tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får uppdra åt kyrkorådet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta&lt;br&gt;beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller&lt;br&gt;någon annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaf-&lt;br&gt;fenhet eller i övrigt av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet ankommer förvalt-&lt;br&gt;ningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller församlingsdelegerade. Föreskrifterna i 16 § andra stycket om en&lt;br&gt;särskild beredning och i 17 § första stycket om uppdrag att i fullmäktiges&lt;br&gt;eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas också i&lt;br&gt;samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om församlingars och&lt;br&gt;kyrkliga samfalligheters arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Förtroendevalda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med förtroendevalda avses i denna lag valda ledamöter och ersättare&lt;br&gt;i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga nämnder&lt;br&gt;samt beredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förtroendevald avses också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. revisorer och revisorsersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 17 kap. 5 §, om&lt;br&gt;denne har utsetts till ordförande eller vice ordförande i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;ett direktvalt kyrkoråd i en församling har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd i församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt arton år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit&lt;br&gt;folkbokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid&lt;br&gt;val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;i en annan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;kyrklig samfällighet har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i kyrkofullmäktige i en församling som ingår i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en&lt;br&gt;röstlängd som har upprättats före valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling, ordfö-&lt;br&gt;randen och vice ordförande i kyrkostämma väljs bland dem som har&lt;br&gt;rösträtt enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller valet av ledamöter och ersättare i kyrkorådet och&lt;br&gt;övriga nämnder samt av revisorer och revisorsersättare. Den som har fyllt&lt;br&gt;18 år senast på dagen för ett sådant val är dock valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till uppdrag som revisor och revisorsersättare får också väljas den som&lt;br&gt;inte är folkbokförd i församlingen. I en icke-territoriell församling gäller&lt;br&gt;detsamma den som inte är medlem i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Till uppdrag som avses i 5 § får inte väljas den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehar en tjänst som kyrkoherde i församlingen eller innehar ett&lt;br&gt;långtidsvikariat på en sådan tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enligt 17 kap. 5§ andra stycket har förordnats att vara ledamot i&lt;br&gt;församlingens kyrkoråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är anställd hos församlingen och som på grund av sina uppgifter har&lt;br&gt;den ledande ställningen bland de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersättare i kyrkorådet eller någon annan nämnd&lt;br&gt;är inte heller den som är chef för en förvaltning som hör till rådets eller&lt;br&gt;nämndens ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I fråga om valbarhet till ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;en kyrklig samfällighet, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga&lt;br&gt;nämnder i samfälligheten tillämpas föreskrifterna i 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd och&lt;br&gt;övriga nämnder skall avse samfälligheten, dess fullmäktige eller försam-&lt;br&gt;lingsdelegerade och dess kyrkoråd och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i 6 § 2 om kyrkoherde skall gälla den kyrkoherde som är&lt;br&gt;ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragets upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdra-&lt;br&gt;get genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade skall&lt;br&gt;befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde vill avgå,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl som talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet från anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar&lt;br&gt;som behövs för uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman i en församling samt kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige och församlingsdelegerade i en kyrklig samfällighet får besluta&lt;br&gt;att förtroendevalda i församlingen respektive samfälligheten i skälig om-&lt;br&gt;fattning skall få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av&lt;br&gt;uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning för förlorad arbetsinkomst, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arvode.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller i en total&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet, får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta att&lt;br&gt;förtroendevalda i församlingens kyrkoråd eller kyrkostämma skall få sådan&lt;br&gt;ersättning och arvode som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Varje ledamot i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorå-&lt;br&gt;det eller någon annan nämnd har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet&lt;br&gt;eller någon annan nämnd har deltagit i avgörandet av ett ärende får&lt;br&gt;reservera sig mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reserva-&lt;br&gt;tionen utvecklas närmare, skall den avfattas skriftligen och lämnas senast&lt;br&gt;när protokollet justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Kyrkofullmäktige i församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande föreskrifter om val av kyrkofullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. indelning i valdistrikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utseende av ersättare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått under tjänstgö-&lt;br&gt;ringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i fullmäk-&lt;br&gt;tige eller av annan anledning har avgått som ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet&lt;br&gt;skall bestämmas till ett udda tal och till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därun-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall den som har upptagits i gäll-&lt;br&gt;ande röstlängd anses som röstberättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostäm-&lt;br&gt;man om antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast under-&lt;br&gt;rättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas först när val av fullmäktige nästa gång förrättas i hela landet.&lt;br&gt;Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen&lt;br&gt;skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser&lt;br&gt;som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet&lt;br&gt;tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om&lt;br&gt;antalet ersättare. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ersättare tillämpas 3 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter och ersättare väljs för tre år räknat från och med den 1&lt;br&gt;januari året efter det år då valet har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en&lt;br&gt;eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dess att valen har förrättats utövas ordförandeskapet av den som har&lt;br&gt;varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge,&lt;br&gt;har den som är äldst företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid&lt;br&gt;ett sammanträde, utser kyrkofullmäktige en annan ledamot att för tillfället&lt;br&gt;vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträdena skall hållas m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkofullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hål-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde skall också hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel&lt;br&gt;av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid sammanträde före december månads utgång förrättar kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige val till de befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet skall valen förrättas&lt;br&gt;av de nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar också andra val som ankommer&lt;br&gt;på fullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur sammanträdena kungörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkofullmäktige skall&lt;br&gt;sammanträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för&lt;br&gt;sammanträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordfö-&lt;br&gt;randen i kyrkostämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på&lt;br&gt;församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid också sändas till&lt;br&gt;varje ledamot och ersättare på ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige har bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall också&lt;br&gt;minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstid-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde före december månads utgång avgörs för det följande&lt;br&gt;kalenderåret i vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden skall&lt;br&gt;införas. Därvid bör sådana tidningar väljas som genom sin spridning inom&lt;br&gt;olika grupper av församlingsmedlemmar når så många som möjligt. Om ett&lt;br&gt;förslag om att införa uppgiften i en viss ortstidning får minst en tredjedel&lt;br&gt;av rösterna, skall uppgiften införas i den tidningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det&lt;br&gt;sätt som föreskrivs i 10 § tredje stycket och 11 § första stycket, skall&lt;br&gt;kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före samman-&lt;br&gt;trädesdagen. Dessutom skall kungörelsen inom samma tid sändas till varje&lt;br&gt;ledamot och ersättare på ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättarnas tjänstgöring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde&lt;br&gt;eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i&lt;br&gt;ledamotens ställe. Detta gäller också en ersättare som har kallats att&lt;br&gt;tjänstgöra eller som tjänstgör i stället för ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättarna skall tjänstgöra enligt den ordning som har bestämts mellan&lt;br&gt;ersättarna. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock företräde&lt;br&gt;oberoende av turordning. En ersättare som avbryter tjänstgöringen på&lt;br&gt;grund av jäv, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om samtliga ersättare för en ledamot är förhindrade att inställa sig&lt;br&gt;eller att vidare delta i ett sammanträde, skall i ledamotens ställe den&lt;br&gt;ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänst-&lt;br&gt;göra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet. Om en&lt;br&gt;sådan ersättare inte kan tjänstgöra, skall den ersättare inträda som står i tur&lt;br&gt;att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet&lt;br&gt;och så vidare efter samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till&lt;br&gt;fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra också om en ersättare har&lt;br&gt;inträtt i hans ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på&lt;br&gt;grund av annat hinder än jäv, får dock därefter under samma dag inte&lt;br&gt;tjänstgöra vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkofullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften&lt;br&gt;av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock föreskriva att inter-&lt;br&gt;pellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot enligt 17 § eller 20 kap. 4 § är jävig i ett ärende, får&lt;br&gt;fullmäktige handlägga detta också om antalet närvarande ledamöter på&lt;br&gt;grund av jävet inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som&lt;br&gt;personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, föräldrar, barn&lt;br&gt;eller syskon eller någon annan närstående. Bestämmelser om jäv i samband&lt;br&gt;med revision finns i 20 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt och skyldighet för utomstående att medverka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten vid kyrkofull-&lt;br&gt;mäktiges sammanträden har också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet samt kyrkoherden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordföranden eller vice ordföranden i någon annan nämnd eller i en&lt;br&gt;beredning vid handläggningen av ett ärende som har beretts av nämnden&lt;br&gt;eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som&lt;br&gt;har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en interpellation som&lt;br&gt;enligt 32 § andra stycket har överlämnats for att besvaras av honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en revisor hos församlingen vid behandlingen av revisionsberättelsen&lt;br&gt;för den verksamhet som hans uppdrag avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som på grund av sina uppgifter har den ledande ställningen bland&lt;br&gt;de anställda i församlingen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledamot eller ersättare i kyrkorådet, någon annan nämnd eller bered-&lt;br&gt;ning, om fullmäktige har beslutat det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får kalla anställda hos församlingen eller särskilda sakkun-&lt;br&gt;niga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendenas art och beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkorådet eller någon annan nämnd, om inte något annat är föreskri-&lt;br&gt;vet i lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-&lt;br&gt;kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Innan kyrkofullmäktige avgör ett ärende skall det ha beretts av den&lt;br&gt;nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en&lt;br&gt;beredning som fullmäktige särskilt har utsett for ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning&lt;br&gt;dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få&lt;br&gt;tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall alltid få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts&lt;br&gt;av någon annan än rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kyrkofullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredning behövs inte heller för ärenden som avser ändring av antalet&lt;br&gt;ledamöter eller ersättare i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse&lt;br&gt;från uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige, i rådet eller i någon&lt;br&gt;annan nämnd eller som revisor eller revisorsersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut om&lt;br&gt;den inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan&lt;br&gt;avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid&lt;br&gt;beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom samma tid.&lt;br&gt;Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Opinionsundersökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett&lt;br&gt;ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter&lt;br&gt;från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom folkomröstning,&lt;br&gt;opinionsundersökning eller liknande förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får därvid anlita valnämnden i kommunen, om nämndens&lt;br&gt;verksamhet i övrigt inte hindras och om kommunfullmäktige beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av&lt;br&gt;att en församling anlitar valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrutna sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om ett sammanträde inte kan slutföras på utsatt dag, skall det&lt;br&gt;fortsätta genast eller vid en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanträdet skall fortsätta vid en senare tidpunkt, bestämmer och&lt;br&gt;tillkännager ordföranden genast tid och plats för det fortsatta sammanträ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är propor-&lt;br&gt;tionellt, finns föreskrifter i 47 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bordläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av&lt;br&gt;de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av&lt;br&gt;tidigare bordlagt ärende krävs dock enkel majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden&lt;br&gt;innan sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighet vid sammanträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Sammanträdena skall vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende&lt;br&gt;skall hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan&lt;br&gt;överläggning också om de inte tjänstgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordning vid sammanträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Ordföranden ansvarar för ordningen vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig&lt;br&gt;efter tillsägelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppstår oordning som inte kan avstyras, får ordföranden upp-&lt;br&gt;lösa sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ärendena avgörs m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Ordföranden leder sammanträdena och föredrar ärendena. Ordfö-&lt;br&gt;randen skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrifterna i&lt;br&gt;10 —12 §§ om kungörelse och 20 § om beredning har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brådskande ärende får dock avgöras trots att det inte har kungjorts&lt;br&gt;enligt föreskrifterna i 10 —12 §§, om samtliga närvarande ledamöter beslu-&lt;br&gt;tar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brådskande ärende får också avgöras trots att det inte har beretts&lt;br&gt;enligt föreskriften i 20 §, om samtliga närvarande ledamöter är ense om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § När överläggningen är avslutad lägger ordföranden fram förslag till&lt;br&gt;beslut. Förslaget skall utformas så att det kan besvaras med ja eller nej.&lt;br&gt;Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats&lt;br&gt;och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om omröstning begärs, skall den genomföras efter upprop och ske&lt;br&gt;öppet utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen&lt;br&gt;omröstning får omröstningsapparat användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat är särskilt föreskrivet bestäms utgången genom&lt;br&gt;enkel majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom i ärenden som avser&lt;br&gt;val eller tillsättning av tjänst. I sådana ärenden fattas beslutet genom&lt;br&gt;lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer och frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § En ledamot får till ordföranden i kyrkorådet, annan nämnd eller&lt;br&gt;beredning framställa interpellation i ämnen som hör till kyrkofullmäktiges&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Kyrkofullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en&lt;br&gt;interpellation får framställas. Interpellationen skall vara tillgänglig för&lt;br&gt;varje ledamot, innan fullmäktige fattar ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att ordföranden i kyrkorådet får överlåta besva-&lt;br&gt;randet av en interpellation till någon annan ledamot i rådet som på grund&lt;br&gt;av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Om kyrkofullmäktige beslutar det, får en ledamot till ordföranden i&lt;br&gt;kyrkorådet, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämnen som hör&lt;br&gt;till fullmäktiges handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Vid sammanträde med kyrkofullmäktige skall protokoll föras på&lt;br&gt;ordförandens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Protokollet skall för varje ärende redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fullmäktiges beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka reservationer som har anmälts mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omröstning har ägt rum i ett ärende skall protokollet dessutom för&lt;br&gt;varje ärende redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur omröstningen har utfallit, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur ledamöterna och har röstat vid öppen omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Protokollet skall justeras av ordföranden och ytterligare minst två&lt;br&gt;ledamöter som fullmäktige för varje gång utser bland de närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen skall äga rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen&lt;br&gt;på tid som ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen får också verkställas av fullmäktige antingen genast eller vid&lt;br&gt;nästa sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Senast på andra dagen efter justeringen skall denna tillkännages på&lt;br&gt;anslagstavlan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tillkännagivandet skall framgå var protokollet finns tillgängligt samt&lt;br&gt;vilken dag som det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas bort före&lt;br&gt;överklagandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som skall föra ordet till dess att en tillfällig ordförande som avses&lt;br&gt;i 7 § har utsetts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utsändning av handlingar inför sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan av hinder för tjänstgöring vid sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inkallande av ersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förfarandet vid omröstning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige&lt;br&gt;och kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Kyrkostämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkostämman väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en&lt;br&gt;ordförande och en eller två vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgörings-&lt;br&gt;tiden, väljs en annan för återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträden skall hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkostämman beslutar när ordinarie sammanträden skall hållas.&lt;br&gt;Sammanträde skall också hållas när kyrkorådet begär det eller när ordfö-&lt;br&gt;randen anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde före november månads utgång det år då val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas val av kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de&lt;br&gt;befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur sammanträden kungörs m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkostämman skall sam-&lt;br&gt;manträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där&lt;br&gt;den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda ordfö-&lt;br&gt;randen i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ny församling bildas i vilken beslutanderätten skall utövas på&lt;br&gt;kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen&lt;br&gt;bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och&lt;br&gt;vice ordförande samt kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kungörelsen om sammanträde med kyrkostämma skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden&lt;br&gt;som skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på&lt;br&gt;församlingens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Föreskrifterna i 13 kap. 11 § om tillkännagivande i ortstidning gäller&lt;br&gt;också för sammanträden med kyrkostämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om i vilken eller vilka ortstidningar som kyrkostämmans sam-&lt;br&gt;manträden skall tillkännages får fattas för flera kalenderår, dock inte för&lt;br&gt;längre tid än till utgången av det år då val av kyrkofullmäktige förrättas&lt;br&gt;nästa gång i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det&lt;br&gt;sätt som föreskrivs i 4 § och 5 § första stycket, skall kungörelsen med&lt;br&gt;uppgift om ärendet anslås på församlingens anslagstavla senast fyra dagar&lt;br&gt;före sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkostämman skall i en arbetsordning meddela de ytterligare före-&lt;br&gt;skrifter som behövs för sammanträden med kyrkostämman och ärendenas&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förfarandet vid omröstning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i kyrkostäm-&lt;br&gt;man och kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling m. m. tillämpas på&lt;br&gt;kyrkostämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I fråga om kyrkostämman tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 2, 12 och&lt;br&gt;13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 8 § första stycket, 9 § första stycket,&lt;br&gt;10, 11, 17 — 22 och 24 — 40 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid&lt;br&gt;skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och ledamot i kyrkofullmäktige&lt;br&gt;skall i stället avse kyrkostämman och röstberättigad kyrkomedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Omröstning skall vara sluten också i andra ärenden än ärenden om val&lt;br&gt;eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkomedlem begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har&lt;br&gt;deltagit i stämman eller hur var och en har röstat vid öppen omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Församlingsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett&lt;br&gt;udda tal och till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller&lt;br&gt;därunder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;br&gt;Ersättare för ledamöterna utses till lika stort antal som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa&lt;br&gt;överenskommelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om antalet ledamöter med ledning av 1 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huruvida ersättare skall utses för ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet om antalet ledamöter.&lt;br&gt;Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet leda-&lt;br&gt;möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamö-&lt;br&gt;ter i delegerade och hwuvida ersättare skall utses för ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om ändrat antal ledamöter skall fattas före utgången av mars&lt;br&gt;månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av föreskrifterna i lagen&lt;br&gt;(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. hur många ledamöter i försam-&lt;br&gt;lingsdelegerade som varje församling skall utse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valpröv-&lt;br&gt;ningsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-&lt;br&gt;man i varje församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade väljs för tre år&lt;br&gt;räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige har förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val av ledamöter och ersättare inte äger rum under år då val av&lt;br&gt;fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock inte avse längre tid än&lt;br&gt;till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade förrättas före&lt;br&gt;december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och ersättare&lt;br&gt;i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om&lt;br&gt;rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördel-&lt;br&gt;ningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för leda-&lt;br&gt;möterna och ersättarna två månader efter det att omvalet eller samman-&lt;br&gt;räkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige&lt;br&gt;förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgörings-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringsti-&lt;br&gt;den, förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en samfällighet där ersättare har utsetts, skall dock för en ledamot som&lt;br&gt;har utsetts vid proportionellt val inträda en ersättare i ledamotens ställe för&lt;br&gt;återstoden av tjänstgöringstiden, enligt den ordning mellan ersättarna som&lt;br&gt;har bestämts vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på&lt;br&gt;församl i ngsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I fråga om församlingsdelegerade tillämpas föreskrifterna i 13 kap.&lt;br&gt;6 —40 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse försam-&lt;br&gt;lingsdelegerade och samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas&lt;br&gt;kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den&lt;br&gt;församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomedlem-&lt;br&gt;mar. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen av&lt;br&gt;ordföranden i församlingens kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd&lt;br&gt;att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara&lt;br&gt;vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfal-&lt;br&gt;ligheten omfattar församlingar i flera pastorat tillkommer rätten för en&lt;br&gt;kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som dom-&lt;br&gt;kapitlet utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftsstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Beslu-&lt;br&gt;tet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall&lt;br&gt;genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om&lt;br&gt;fastställandet av antalet ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje&lt;br&gt;församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser&lt;br&gt;som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i varje valkrets, om&lt;br&gt;valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet skall andelen vara&lt;br&gt;densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer ett brutet tal,&lt;br&gt;avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast&lt;br&gt;underrättas om fullmäktiges beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt 2 §&lt;br&gt;första stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 8 kap.&lt;br&gt;5 § andra stycket har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall&lt;br&gt;utövas av indelningsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på&lt;br&gt;kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas föreskrif-&lt;br&gt;terna i 13 kap. 5 — 40 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall&lt;br&gt;följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas&lt;br&gt;kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 15 kap. 9 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om samtliga ersättare för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att&lt;br&gt;inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde&lt;br&gt;inträder i ledamotens ställe den ersättare som enligt den för ersättarna&lt;br&gt;bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra for den ledamot som har fått&lt;br&gt;den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av&lt;br&gt;församlingar som avses i 4§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, inträder den ersättare som&lt;br&gt;står i tur att tjänstgöra for den ledamot som har fått den andra platsen för&lt;br&gt;partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är&lt;br&gt;förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att&lt;br&gt;vidare delta i sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för&lt;br&gt;partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund&lt;br&gt;som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den&lt;br&gt;församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd&lt;br&gt;att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara&lt;br&gt;vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfäl-&lt;br&gt;ligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten for&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som dom-&lt;br&gt;kapitlet utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är för-&lt;br&gt;samlingens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller&lt;br&gt;flera angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess&lt;br&gt;utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter samt ha&lt;br&gt;tillsyn över övriga nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på&lt;br&gt;församlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller kyr-&lt;br&gt;kostämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de&lt;br&gt;framställningar som rådet anser behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kyrkorådet skall särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta&lt;br&gt;kyrkans och församlingens egendom, om sådan egendomsförvaltning inte&lt;br&gt;har uppdragits åt någon annan nämnd eller annars ankommer på någon&lt;br&gt;annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ha hand om medelsförvaltningen, om kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha hand&lt;br&gt;om sin medelsförvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut, om verk-&lt;br&gt;ställigheten inte har uppdragits åt någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och&lt;br&gt;ärenden, om detta inte på grund av lag eller annan författning eller beslut&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ha hand om församlingens informationsverksamhet om kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan&lt;br&gt;nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta&lt;br&gt;enskildas kontakter med församlingen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-&lt;br&gt;man har överlämnat till rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;tillämpas inte första stycket 1,3 — 6 och 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ-&lt;br&gt;ningar ankommer på rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämn-&lt;br&gt;der och från beredningar och anställda i församlingen, när det behövs för&lt;br&gt;att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnan-&lt;br&gt;det skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts.&lt;br&gt;Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ord-&lt;br&gt;förande om förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd,&lt;br&gt;skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar att vara&lt;br&gt;ledamot i rådet och en annan att vara ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Andra ledamöter än dem som avses i 5 § samt ersättare i kyrkorådet&lt;br&gt;väljs, utom i fall som avses i 7 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman&lt;br&gt;till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda&lt;br&gt;ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrko-&lt;br&gt;råd skall andra ledamöter än dem som avses i 5 § och ersättare utses genom&lt;br&gt;direkta val när val av kyrkofullmäktige förrättas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. indelning i valdistrikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utseende av ersättare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänstgö-&lt;br&gt;ringstiden och när en ersättare har inträtt som ordinarie ledamot i kyrko-&lt;br&gt;rådet eller av någon annan anledning har avgått som ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall väljas till det antal som&lt;br&gt;kyrkorådet bestämmer. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får&lt;br&gt;inte vara mindre än tio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall ersättare utses till det antal som kyrko-&lt;br&gt;rådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av&lt;br&gt;det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid upp-&lt;br&gt;kommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länssty-&lt;br&gt;relsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången, beslutar kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslutar ett direktvalt kyrkoråd om ändring av antalet ledamöter&lt;br&gt;eller ersättare tillämpas beslutet först när val av kyrkofullmäktige förrättas&lt;br&gt;nästa gång i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad&lt;br&gt;valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamö-&lt;br&gt;ter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskom-&lt;br&gt;melse mellan församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje församling skall välja minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet leda-&lt;br&gt;möter i rådet och det antal som skall utses av varje församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Sådana ledamöter och ersättare som avses i 6 och 7 §§ skall väljas&lt;br&gt;för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum&lt;br&gt;eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-&lt;br&gt;fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för&lt;br&gt;de ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts av fullmäktige, två&lt;br&gt;månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige&lt;br&gt;förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgörings-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en vald ledamot av kyrkorådet avgår under tjänstgöringstiden,&lt;br&gt;skall fyllnadsval förrättas. För en ledamot som har utsetts vid proportio-&lt;br&gt;nellt val skall dock en ersättare inträda enligt den ordning som anges i 47&lt;br&gt;kap. 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets leda-&lt;br&gt;möter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige&lt;br&gt;eller stämman bestämmer tiden för uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrkoråd skall dock själva välja&lt;br&gt;ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter. Till dess&lt;br&gt;kyrkorådet har förrättat valen utövas ordförandeskapet av den som har&lt;br&gt;varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge,&lt;br&gt;har den som är äldst företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara&lt;br&gt;vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för&lt;br&gt;tillfället vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är&lt;br&gt;förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan ledamot att&lt;br&gt;som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträdena skall hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde skall också hållas, när minst en tredjedel av rådets leda-&lt;br&gt;möter eller någon ledamot som avses i 5 § begär det eller ordföranden anser&lt;br&gt;att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse till sammanträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en&lt;br&gt;vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall&lt;br&gt;inom samma tid sändas till varje ledamot och ersättare i rådet på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende är så brådskande att kallelse inte kan ske på detta sätt,&lt;br&gt;skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sam-&lt;br&gt;manträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på ett lämpligt&lt;br&gt;sätt sändas till varje ledamot och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första och andra styckena gäller bara när det inte finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ledamot eller en ersättare i kyrkofullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en ledamot eller en ersättare i en annan nämnd eller beredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en anställd hos församlingen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en särskild sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats till ett sammanträde får delta i överläggningarna&lt;br&gt;men inte i besluten, om rådet beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättarnas tjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § I fråga om ersättarnas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas föreskrif-&lt;br&gt;terna i 13 kap. 13 — 15 §§ om ersättarnas tjänstgöring i kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket tillämpas också när en av kyrkofullmäktige&lt;br&gt;eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt&lt;br&gt;val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättarna får närvara vid rådets sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kyrkorådet får handlägga ärenden bara om mer än hälften av&lt;br&gt;ledamöterna är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En ledamot eller någon annan som skall handlägga ärenden hos&lt;br&gt;kyrkorådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett ärende&lt;br&gt;som personligen rör honom själv eller hans maka, föräldrar, barn eller&lt;br&gt;syskon eller någon annan närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendenas avgörande och protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,&lt;br&gt;protokollets innehåll justering av protokoll och tillkännagivande om juste-&lt;br&gt;ring tillämpas föreskrifterna i 13 kap. 29, 30 och 34 — 38 §§. Protokollet får&lt;br&gt;dock justeras av ordföranden och ytterligare minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningar till kyrkorådet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till&lt;br&gt;rådet tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt&lt;br&gt;reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot del-&lt;br&gt;givning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i&lt;br&gt;församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland&lt;br&gt;ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året&lt;br&gt;efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets&lt;br&gt;medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet, skall&lt;br&gt;det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse kyrkvärdar och&lt;br&gt;kassaförvaltare enligt föreskrifterna i 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nyvalda kyrkorådet får också före december månads utgång utse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledamot och ersättare i domkapitlet eller i domkyrkorådet i Lund&lt;br&gt;enligt föreskrifterna i 27 kap. 5 § respektive 39 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. elektorer och ersättare för val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet&lt;br&gt;enligt föreskrifterna i 46 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglemente och delegering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med&lt;br&gt;närmare föreskrifter om kyrkorådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar det, får kyrkorå-&lt;br&gt;det uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter och ersättare&lt;br&gt;i rådet, åt en ledamot eller ersättare eller åt en tjänsteman hos församlingen&lt;br&gt;att på rådets vägnar besluta i vissa grupper av ärenden. Dessa ärendegrup-&lt;br&gt;per skall anges i reglementet eller särskilda beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningar eller yttranden till fullmäktige eller stämman, liksom&lt;br&gt;yttranden med anledning av att rådets beslut har överklagats, får dock&lt;br&gt;beslutas bara av rådet samfällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt första stycket skall anmälas&lt;br&gt;till rådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Föreskrifterna i 26 och 27 §§ tillämpas också på direktvalda kyrko-&lt;br&gt;råd. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-&lt;br&gt;man i stället avse kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätter nämnder för den&lt;br&gt;förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer&lt;br&gt;på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i författning-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman&lt;br&gt;tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämn-&lt;br&gt;der väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller&lt;br&gt;stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas föreskrifterna om&lt;br&gt;kyrkorådet i 6 § tredje stycket, 12 — 23 §§, 24 § tredje stycket och 25 —27 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av vissa ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är&lt;br&gt;föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon&lt;br&gt;annan nämnd skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som&lt;br&gt;annars förvaltas av någon annan nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från&lt;br&gt;anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är underställda&lt;br&gt;någon annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt vid sammanträdena m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot&lt;br&gt;eller en ersättare i fullmäktige, kyrkorådet, någon annan nämnd eller&lt;br&gt;beredning får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträ-&lt;br&gt;den, också om han inte är ledamot eller ersättare i rådet eller nämnden, och&lt;br&gt;delta i överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad&lt;br&gt;i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har&lt;br&gt;dock alltid rätt att närvara och delta i överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § len församling där beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrko-&lt;br&gt;råd tillämpas föreskrifterna i 31 § första stycket. Därvid skall dock vad som&lt;br&gt;sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige&lt;br&gt;i den samfällighet i vilken församlingen ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsberättelse för direktvalda kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Ett direktvalt kyrkoråd skall före utgången av januari månad varje&lt;br&gt;år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet&lt;br&gt;under det föregående året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av&lt;br&gt;samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på&lt;br&gt;samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige&lt;br&gt;eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndig-&lt;br&gt;heter göra de framställningar som rådet anser behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kyrkorådets uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket och 4 §. Därvid skall dock vad som sägs om&lt;br&gt;församling och kyrkofullmäktige i stället avse samfälligheten och dess&lt;br&gt;fullmäktige eller församlingsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samfälligheten består av församlingar i flera pastorat, skall dom-&lt;br&gt;kapitlet förordna en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighetens&lt;br&gt;kyrkoråd och en annan kyrkoherde att vara dennes ersättare. Förordnan-&lt;br&gt;dena skall avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall underrätta kyrkofullmäktiges eller församlingsdelege-&lt;br&gt;rades ordförande om förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Andra ledamöter och ersättare än dem som avses i 2 § väljs av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade till det antal som fullmäktige&lt;br&gt;eller delegerade bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara&lt;br&gt;mindre än fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet bör om möjligt varje församling bli företrädd i kyrkorådet&lt;br&gt;genom minst en ledamot eller ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.&lt;br&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på kyrkorådet&lt;br&gt;och övriga nämnder i kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11 —13 §§ om valperiodens längd m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 § första stycket och 15 § om ordförandeskapet, 17 kap. 16 §&lt;br&gt;om när sammanträdena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutforhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 29 § om tillsättning av nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 30 § om handläggningen av vissa ärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 31 § om närvarorätt vid sammanträdena m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfäl-&lt;br&gt;ligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor&lt;br&gt;av större ekonomisk betydelse. Kyrkorådet får infordra yttranden och&lt;br&gt;upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet&lt;br&gt;skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige&lt;br&gt;eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet&lt;br&gt;eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett for församlingarna i ett&lt;br&gt;pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens full-&lt;br&gt;mäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt&lt;br&gt;fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfäl-&lt;br&gt;lighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Ekonomisk förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur egendomen förvaltas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Församlingens egendom bör förvaltas så att förmögenheten inte&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur medelsbehovet täcks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Församlingens medelsbehov skall täckas med skatt, om det inte fylls&lt;br&gt;på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Församlingen skall varje år upprätta budget för nästa budgetår.&lt;br&gt;Budgetåret löper per kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Budgeten skall, med utgångspunkt i ställningen enligt de avslutade&lt;br&gt;räkenskaperna för året före det år då budgeten upprättas, innehålla en plan&lt;br&gt;för ekonomin under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen skall redovisas de anslag som skall anvisas och täckningen av&lt;br&gt;medelsbehovet med angivande av skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras upp i&lt;br&gt;november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads&lt;br&gt;utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär&lt;br&gt;skatt för inkomst under det följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna sina&lt;br&gt;särskilda budgetförslag till rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetför-&lt;br&gt;slaget görs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före&lt;br&gt;november månads utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten på grund av särskilda förhållanden inte kan fastställas före&lt;br&gt;november månads utgång, skall fullmäktige eller stämman ändå fastställa&lt;br&gt;skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall därefter fastställas före decem-&lt;br&gt;ber månads utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige eller stämman får i fall som avses i andra stycket fastställa&lt;br&gt;en annan skattesats än som har bestämts tidigare, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkorådets förslag till budget skall vara tillgängligt för allmänheten&lt;br&gt;från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;kyrkostämman då budgeten skall fastställas. Platsen där förslaget hålls&lt;br&gt;tillgängligt skall anges i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslut om anslag skall också innefatta anvisning av medel för att&lt;br&gt;täcka anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kan besluta att ett särskilt anslag,&lt;br&gt;som inte förbrukas under det år för vilket det har beviljats, får användas för&lt;br&gt;samma ändamål under det följande året. Ett sådant beslut får därefter&lt;br&gt;fattas för ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondavsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En församling får avsätta medel till kapitalfonder och driftfonder.&lt;br&gt;Fondmedel får tas i anspråk for annat ändamål än det som fonden avser&lt;br&gt;bara genom beslut i samband med att budgeten fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån och borgen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Församlingen får ta upp lån och ingå borgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot pantsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet&lt;br&gt;för en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen dock överta&lt;br&gt;betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av&lt;br&gt;panträtt i egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsföring och redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Kyrkorådet skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som&lt;br&gt;det förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra nämnder som förvaltar medel skall föra räkenskaper enligt kyr-&lt;br&gt;korådets föreskrifter. De skall också varje år lämna en redovisning till rådet&lt;br&gt;för sin medelsförvaltning under föregående budgetår inom den tid som&lt;br&gt;rådet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När kyrkorådet har fått övriga nämnders redovisningar, skall rådet&lt;br&gt;sammanfatta och avsluta räkenskaperna inom den tid som kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämman bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma kyrkoråd skall varje år senast den 31 mars lämna redo-&lt;br&gt;visning till de församlingar som har utsett rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Särskilda föreskrifter finns om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaltning av medel som myndigheter har särskilt tillsyn över, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kollektmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1 — 15 §§. Därvid skall&lt;br&gt;följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämn-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om&lt;br&gt;anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd, som bestäm-&lt;br&gt;mer när detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av revisorer och revisorsersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet tre eller flera revisorer samt&lt;br&gt;minst lika många revisorsersättare för granskning av de tre följande årens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer och revisorsersät-&lt;br&gt;tare för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet. Antalet&lt;br&gt;revisorer och revisorsersättare för varje nämnd eller grupp av nämnder&lt;br&gt;skall dock vara minst tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum&lt;br&gt;eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-&lt;br&gt;fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för&lt;br&gt;revisorerna och revisorsersättarna två månader efter det att omvalet eller&lt;br&gt;sammanräkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige&lt;br&gt;förrätta nytt val av revisorer och revisorsersättare för återstoden av tjänst-&lt;br&gt;göringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Omenrevisorsominteharutsetts vid proportionellt val avgår under&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman förrätta fyll-&lt;br&gt;nadsval för återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som är ledamot eller ersättare i kyrkorådet eller annars är&lt;br&gt;redovisningsskyldig till församlingen får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av redovisningsskyldigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delta i val av revisor eller revisorsersättare för granskning av sådan&lt;br&gt;verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller också make, föräldrar, barn, syskon&lt;br&gt;eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordförandena i kyrkorådet eller i någon annan&lt;br&gt;nämnd får dock delta i kyrkofullmäktiges överläggningar, när revisions-&lt;br&gt;berättelsen över verksamheten inom den egna nämnden behandlas. Vad&lt;br&gt;som nu har sagts gäller också om de inte är ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Revisorerna skall granska kyrkorådets och övriga nämnders verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna prövar om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är&lt;br&gt;rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om nämnder gäller också beredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas rätt till upplysningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En revisor har rätt att av en nämnd eller en beredning få de uppgifter&lt;br&gt;och upplysningar som behövs för revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får när som helst inventera de tillgångar som en nämnd har&lt;br&gt;hand om samt ta del av räkenskaper och andra handlingar som berör&lt;br&gt;nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas förvaltning och protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Revisorerna svarar själva for den förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte bestäm-&lt;br&gt;mer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall tas upp i&lt;br&gt;protokoll. Föreskrifterna i 17 kap. 22 § om justering av protokoll och&lt;br&gt;tillkännagivande om justeringen tillämpas också på revisorernas protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Revisorerna skall varje år till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman&lt;br&gt;avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser&lt;br&gt;verksamheten under det föregående året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av berättelsen skall framgå om det finns någon anmärkning på den&lt;br&gt;granskade verksamheten eller inte. Om anmärkning framställs, skall anled-&lt;br&gt;ningen till den anges i berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huru-&lt;br&gt;vida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av frågan om ansvarsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta förklaringar&lt;br&gt;över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter skall fullmäktige eller stämman vid ett sammanträde före&lt;br&gt;utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet&lt;br&gt;skall beviljas eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige eller stämman besluta att&lt;br&gt;skadeståndstalan skall väckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att&lt;br&gt;beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsreglemente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1 — 11 §§. Därvid skall&lt;br&gt;följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mäktige eller dess församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning&lt;br&gt;skall varje år avge redovisning för sin förvaltning under det föregående&lt;br&gt;kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd&lt;br&gt;som bestämmer när detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Församlingsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifter om skyldighet att betala församlingsskatt finns i kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928: 370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem: i en icke-territoriell församling är inte skyldig att&lt;br&gt;betala församlingsskatt till den territoriella församling där han är folkbok-&lt;br&gt;förd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om&lt;br&gt;viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den&lt;br&gt;kommun där församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är belägen om&lt;br&gt;den skattesats som därvid har bestämts för det följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall&lt;br&gt;kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats.&lt;br&gt;Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så&lt;br&gt;snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som&lt;br&gt;anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Kommunalbesvär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut av församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut får, om inte något&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet, överklagas hos kammarrätten. Överklagandet&lt;br&gt;får grundas bara på omständigheter som innebär att beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har tillkommit i laga ordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. står i strid mot lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på något annat sätt överskrider kyrkofullmäktiges eller kyrkostäm-&lt;br&gt;mans befogenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kränker klagandens enskilda rätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. annars vilar på orättvis grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till kammarrätten&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag då justeringen av det protokoll som fördes&lt;br&gt;över beslutet tillkännagavs på församlingens anslagstavla. Om skrivelsen&lt;br&gt;före överklagandetidens utgång har kommit in till församlingen, skall&lt;br&gt;överklagandet ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen skall anges det beslut som överklagas och de omständigheter&lt;br&gt;på vilka överklagandet grundas. Klaganden får inte anföra någon ny&lt;br&gt;omständighet till grund för överklagandet efter överklagandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkorådet eller någon annan&lt;br&gt;nämnd skall föreskrifterna i 1 § tillämpas, om inte något annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet. Beslut av rent förberedande eller rent verkställande art får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller också beslut som har fattats med&lt;br&gt;stöd av uppdrag enligt 17 kap. 27 §. I fråga om beslut som inte har&lt;br&gt;protokollförts särskilt, räknas överklagandetiden från den dag då juster-&lt;br&gt;ingen av det protokoll som fördes vid det sammanträde med kyrkorådet&lt;br&gt;eller nämnden då beslutet anmäldes tillkännagavs på anslagstavlan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller också i fråga om överklagande av&lt;br&gt;sådant beslut av revisorerna som avses i 20 kap. 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut enligt 1 och 2 §§ får överklagas, i fråga om en territoriell&lt;br&gt;församling, av den som är folkbokförd där och, i fråga om en icke-&lt;br&gt;territoriell församling, av den som är medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kammarrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över över-&lt;br&gt;klagandet, om det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av förvaltningsprocesslagen (1971:291) anses försam-&lt;br&gt;lingen som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen får inte gälla sådan&lt;br&gt;brist i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den&lt;br&gt;eller de omständigheter på vilka överklagandet grundas. Föreskriften i 29 §&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för&lt;br&gt;enskild tillämpas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av kammarrätten som har gått klaganden emot får överklagas&lt;br&gt;bara av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit ett överklagande eller&lt;br&gt;förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas av försam-&lt;br&gt;lingen och av den som är folkbokförd i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat&lt;br&gt;beslutet se till att verkställigheten rättas om detta är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut av kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § 1 fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige, kyrkorådet eller någon annan nämnd i en kyrklig samfällighet&lt;br&gt;tillämpas 1 — 6 §§, om inte något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut får överklagas också av en församling som ingår i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SJÄTTE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Den regionala organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet&lt;br&gt;(stiftssamfällighet) för att sköta de gemensamma församlingsangelägenhe-&lt;br&gt;ter som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftssamfälligheten skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främja församlingslivets utveckling inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, sami-&lt;br&gt;ska och andra språk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgad verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftssamfälligheten får också ha hand om andra ekonomiska angelä-&lt;br&gt;genheter än som avses i 2 §, om de är gemensamma för församlingarna&lt;br&gt;inom stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av&lt;br&gt;stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila&lt;br&gt;tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Stiftsfullmäktige kan&lt;br&gt;dock omedelbart anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande&lt;br&gt;enar sig om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger ett yrkande som avses i andra stycket att ett forslag skall vila&lt;br&gt;och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tige pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om&lt;br&gt;omedelbart antagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas av&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna bereder också ärenden som skall avgöras av stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tige. För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning&lt;br&gt;bestående av en eller flera personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan&lt;br&gt;nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om&lt;br&gt;inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får&lt;br&gt;inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större&lt;br&gt;vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I arkivlagen (1990:782) finns föreskrifter om kyrkliga samfälligheters&lt;br&gt;arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna för församlingar om ekonomisk förvaltning, revision,&lt;br&gt;församlingsskatt och kommunalbesvär tillämpas på stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Följande föreskrifter i denna lag tillämpas på stiftssamfälligheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 — 5 och 7 — 15 §§ om ekonomisk förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 — 11 §§ om revision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 2 och 3 §§ om församlingsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 1 — 6 §§ och 7 § andra stycket om kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Val av revisorer och revisorsersättare i en stiftssamfällighet skall&lt;br&gt;förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap. Stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om fullmäktige beslutar om ändring av antalet ledamöter, tillämpas&lt;br&gt;beslutet från och med året efter det år då val i hela landet av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige förrättas nästa gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Den centrala&lt;br&gt;valmyndighet som avses i 1 kap. 2§ vallagen (1972:620) skall genast&lt;br&gt;underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall väljas lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom valkretsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i den&lt;br&gt;valkrets som den församlingen tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare&lt;br&gt;i stiftsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina&lt;br&gt;uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet till stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige utses genom indirekta&lt;br&gt;val. Föreskrifter om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, hur lång&lt;br&gt;valperioden skall vara och hur valen får överklagas finns i 43 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige m. m. i församling tillämpas på&lt;br&gt;stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas föreskrifterna i 12 kap.&lt;br&gt;8 —13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 6 —40 §§ om kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;församling. Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-&lt;br&gt;tens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ersättaren för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa&lt;br&gt;sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i&lt;br&gt;ledamotens ställe den ersättare som enligt den ordning som har bestämts&lt;br&gt;för ersättarna står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den&lt;br&gt;första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan&lt;br&gt;tjänstgöra, inträder den ersättare som står i tur att tjänstgöra för den&lt;br&gt;ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter&lt;br&gt;samma grund. Om ett partis samtliga ersättare är förhindrade att i en&lt;br&gt;ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i&lt;br&gt;sammanträdet, inträder en ersättare som har utsetts för partiet i en annan&lt;br&gt;valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare&lt;br&gt;företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de personer som anges i 4 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ledamöterna i stiftsstyrelsen och en ordförande eller en vice ordförande&lt;br&gt;i någon annan nämnd eller i en beredning vid handläggningen av&lt;br&gt;ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besva-&lt;br&gt;rande av interpellationer eller frågor som har framställts till ordföran-&lt;br&gt;den vid behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som&lt;br&gt;hans uppdrag avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— en revisor hos stiftssamfälligheten vid behandlingen av revisions-&lt;br&gt;berättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ordföranden eller vice ordföranden i församlings eller kyrklig samfällig-&lt;br&gt;hets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfäl-&lt;br&gt;ligheten särskilt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— anställda hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga som stifts-&lt;br&gt;fullmäktige har kallat för att meddela upplysningar vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas&lt;br&gt;val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av&lt;br&gt;de nyvalda stiftsfullmäktige vid ett sammanträde snarast efter valperio-&lt;br&gt;dens början. Dessa förrättar också andra val som ankommer på stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens ange-&lt;br&gt;lägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på&lt;br&gt;stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och&lt;br&gt;övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar&lt;br&gt;som stiftsstyrelsen anser behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftsstyrelsens uppgifter i övrigt tillämpas föreskrifterna i 17&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket och 4 § andra stycket om kyrkorådet i en församling.&lt;br&gt;Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall också handlägga sådana ärenden som enligt särskilda&lt;br&gt;föreskrifter ankommer på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Domprosten är biskopens er-&lt;br&gt;sättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen skall väljas av stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får&lt;br&gt;dock inte vara mindre än åtta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsstyrelsen är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt 18 år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de personer som avses i 24 kap. 4 § andra stycket får inte heller&lt;br&gt;en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen väljas till ledamot eller ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ledamöter och ersättare i stiftsstyrelsen väljs snarast efter det att&lt;br&gt;stiftsfullmäktiges valperiod har börjat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa&lt;br&gt;valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna&lt;br&gt;utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av&lt;br&gt;de valda ledamöternas valperiod sätta den biträdande biskopen i stiftet i&lt;br&gt;sitt ställe som ledamot och ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på stiftsstyrelsen och&lt;br&gt;andra nämnder än egendomsnämnden i stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts&lt;br&gt;och om verkan av ledamots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 29 § om tillsättning av nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 30 § om handläggningen av vissa ärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 31 § om närvarorätt vid sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall&lt;br&gt;avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall&lt;br&gt;avse biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrelsen. I stiftsstyrelsen och&lt;br&gt;andra nämnder i Uppsala stift gäller detsamma också för den biträdande&lt;br&gt;biskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-&lt;br&gt;tens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större&lt;br&gt;ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam-&lt;br&gt;lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för&lt;br&gt;att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat,&lt;br&gt;uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig&lt;br&gt;samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta&lt;br&gt;anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt&lt;br&gt;församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämndens uppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall utföra de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom stiftet&lt;br&gt;som ankommer på nämnden enligt denna lag eller föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ledamöter och ersättare i egendomnämnden väljs av stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock&lt;br&gt;inte vara mindre än fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ersättare bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Valbar till ledamot eller ersättare i egendomsnämnden är den som är&lt;br&gt;folkbokförd inom stiftet och som är medlem av Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-&lt;br&gt;balken är dock inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ledamöter och ersättare i egendomsnämnden skall väljas snarast&lt;br&gt;efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att&lt;br&gt;stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna om kyrkoråd i församling tillämpas på&lt;br&gt;egendomsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Följande föreskrifter i denna lag om kyrkoråd i församling tillämpas&lt;br&gt;på egendomsnämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts&lt;br&gt;och om verkan av ledamots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 och 15 §§ om ordförandeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Föreskrifterna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostäm-&lt;br&gt;man skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap. Domkapitel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets uppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt denna lag eller annan&lt;br&gt;författning ankommer på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Domkapitlet består av följande ledamöter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biskopen som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten som vice ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en präst vald av stiftets präster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhinder för eller uppkommen ledighet efter biskopen eller dom-&lt;br&gt;prosten, får domkapitlet för en viss tid eller ett visst ärende som ledamot&lt;br&gt;adjungera en präst som har anställning inom stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses&lt;br&gt;på samma sätt som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid handläggningen av sådana ärenden som enligt 35 kap. 33 § andra&lt;br&gt;stycket ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare ingå som leda-&lt;br&gt;mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla handläggningen av ärenden som avser att skilja&lt;br&gt;någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för viss tid&lt;br&gt;förklara någon obehörig att utöva denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han&lt;br&gt;finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som&lt;br&gt;ledamot och ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås&lt;br&gt;och Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman,&lt;br&gt;som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå som&lt;br&gt;ledamot i domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamoten skall väljas för tre år, räknat från och med den 1 januari året&lt;br&gt;efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Ledamo-&lt;br&gt;ten väljs av det nyvalda kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lekmannaledamoten skall på samma sätt väljas en ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekreteraren i domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För domkapitlet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen för-&lt;br&gt;ordnar sekreteraren efter yttrande av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som är medlem av&lt;br&gt;Svenska kyrkan och har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med svensk kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad&lt;br&gt;juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland,&lt;br&gt;Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare&lt;br&gt;än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en kompletterings-&lt;br&gt;utbildning som avslutas med kunskapsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personal och lokaler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Stiftssamfälligheten skall hålla domkapitlet med sekreteraren och&lt;br&gt;annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt&lt;br&gt;behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den&lt;br&gt;som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i&lt;br&gt;stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till lekmannaledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är folkbokförd inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är medlem av Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har fyllt 18 år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag&lt;br&gt;genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av ledamöter och ersättare i domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Föreskrifter om hur val av ledamöter och ersättare i domkapitlet&lt;br&gt;förrättas, om hur lång valperioden skall vara och om hur valen får över-&lt;br&gt;klagas finns i 44 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovkonsistoriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I Stockholm finns Hovkonsistoriet. Detta skall ha samma befogen-&lt;br&gt;heter med avseende på Hovförsamlingen som domkapitlen har mot för-&lt;br&gt;samlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap. Biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som innehar en tjänst som biskop skall i stiftet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning&lt;br&gt;ankommer på biskopen i stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varje år visitera så många församlingar som möjligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utse kontraktsprostar efter hörande av kontraktets präster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utse vikarier för kontraktsprostar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträdande biskops uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ärkebiskopen får uppdra åt den som innehar tjänsten som biträd-&lt;br&gt;ande biskop i Uppsala stift att sköta de uppgifter som ankommer på&lt;br&gt;biskopen i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visitationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Biskopen får vid visitationer biträdas av kontraktsprostarna, en&lt;br&gt;ledamot av domkapitlet som biskopen förordnar till det, domkapitlets&lt;br&gt;sekreterare eller någon annan tjänsteman hos stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe&lt;br&gt;visitera församlingar i deras kontrakt eller åt en ledamot eller sekreteraren&lt;br&gt;i domkapitlet att i särskilda fall förrätta visitation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid visitationer skall föras protokoll som skall ges in till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhinder för biskopen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjäns-&lt;br&gt;ten är ledig får domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utse kontraktsprostar och vikarier för dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får&lt;br&gt;lämna över till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdra-&lt;br&gt;git åt den biträdande biskopen att sköta uppgifterna. Om denne har&lt;br&gt;förhinder, tillämpas dock första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekreterare åt biskopen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftssamfälligheten skall hålla biskopen med den sekreterarhjälp&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift gäller första stycket bara den biträdande biskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SJUNDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Den centrala organisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;29 kap. Kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets sammansättning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamö-&lt;br&gt;terna skall det finnas ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som är medlem av Svenska kyrkan och som har fyllt 18 år kan&lt;br&gt;vara ledamot av kyrkomötet eller ersättare for en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som innehar en biskopstjänst i Svenska kyrkan skall närvara vid&lt;br&gt;kyrkomötets sammanträden och får delta i kyrkomötets överläggningar&lt;br&gt;och framställa förslag, men delta i besluten bara om de är ledamöter av&lt;br&gt;kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valen till kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom&lt;br&gt;indirekta val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om hur valen till kyrkomötet förrättas och om hur valen får&lt;br&gt;överklagas finns i 46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Val till kyrkomötet förrättas vart tredje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats&lt;br&gt;till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är&lt;br&gt;kyrkomötets valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall verkställa kyrkomötets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen bereder också ärenden som skall avgöras av kyrkomö-&lt;br&gt;tet, om uppgifterna inte skall skötas av eller har överlämnats till något&lt;br&gt;annat organ som tillsätts av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ledamöter i Svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen och&lt;br&gt;högst fjorton andra ledamöter, som väljs av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För ärkebiskopen som ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;skall kyrkomötet välja en biskop som ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de övriga ledamöterna i centralstyrelsen skall kyrkomötet välja lika&lt;br&gt;många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättaren för ärkebiskopen väljs särskilt efter förslag av ärkebiskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ärkebiskopen är Svenska kyrkans centralstyrelses ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse en eller två vice&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreskrifter om centralstyrelsens organisation m.m. finns i 30&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen&lt;br&gt;överlämnar till kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom&lt;br&gt;motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en&lt;br&gt;biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts av ett organ&lt;br&gt;som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller någon&lt;br&gt;annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets normgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i&lt;br&gt;följande ämnen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Svenska kyrkans lära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kyrkliga ämbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Svenska kyrkans böcker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kollekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsar-&lt;br&gt;bete samt diakoni,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kyrkomötets arbetssätt och verksamheten hos myndigheter under&lt;br&gt;kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt Svenska kyr-&lt;br&gt;kans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollek-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,&lt;br&gt;kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Svenska kyrkans böcker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kollekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den&lt;br&gt;tredje tisdagen i augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton&lt;br&gt;dagar. Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar&lt;br&gt;under en valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärk-&lt;br&gt;ningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses i 46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § tredje stycket och också andra anmärkningar mot en ledamots eller&lt;br&gt;ersättares behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot vars behörighet prövas, får delta i överläggningarna men&lt;br&gt;inte i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en&lt;br&gt;förste och en andre vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dess att valen av ordförande har förrättats, utövas ordförandeskapet&lt;br&gt;av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit&lt;br&gt;ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden och lagstiftningsärenden rörande Svenska kyrkan samt ledamö-&lt;br&gt;terna i Svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i&lt;br&gt;kyrkomötets överläggningar, men i besluten bara om de är ledamöter av&lt;br&gt;kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkomötets ärenden bereds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet&lt;br&gt;skall före avgörandet beredas i Svenska kyrkans centralstyrelse eller i något&lt;br&gt;utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt&lt;br&gt;beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av&lt;br&gt;andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte&lt;br&gt;tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet&lt;br&gt;bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Utöver vad som följer av 20 § andra och tredje styckena beslutar&lt;br&gt;kyrkomötet om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, också om de inte&lt;br&gt;är ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden&lt;br&gt;och deltaga i dess överläggningar men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge&lt;br&gt;att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under&lt;br&gt;valperioden. Ett sådant medgivande får inte avse längre tid än sex dagar&lt;br&gt;mellan två sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkomötets ärenden avgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomö-&lt;br&gt;tet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om&lt;br&gt;ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I&lt;br&gt;annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Varje ledamot av kyrkomötet har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstning skall ske öppet utom i ärenden som avser val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 26 § andra stycket gäller som&lt;br&gt;kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller Svenska kyrkans lära&lt;br&gt;eller böcker skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av&lt;br&gt;minst tio av dess ledamöter vila till dess att nästa nyvalda kyrkomöte&lt;br&gt;sammanträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet kan dock omedelbart anta förslaget om minst fem sjättede-&lt;br&gt;lar av de röstande förenar sig om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller upphä-&lt;br&gt;vande av kungörelse som nu har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkom-&lt;br&gt;mande om 26 § är tillämpligt i fråga om ett visst förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Avgörandet av ett ärende skall delas upp på skilda beslut, om det&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger ett yrkande som avses i 26 § att ett förslag skall vila och&lt;br&gt;dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet pröva&lt;br&gt;sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedel-&lt;br&gt;bart antagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val inom kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.&lt;br&gt;Valberedningen bereder val av Svenska kyrkans centralstyrelse, Kyrko-&lt;br&gt;mötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Val inom kyrkomötet skall ske med slutna sedlar, om omröstning&lt;br&gt;begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara&lt;br&gt;enkla och omärkta samt, om valet inte sker proportionellt, uppta namn på&lt;br&gt;så många personer som valet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om ersättare för ledamöter i ett organ som tillsätts av kyrkomötet&lt;br&gt;inte väljs proportionellt, skall kyrkomötet också bestämma i vilken ord-&lt;br&gt;ning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar val inom kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Val inom kyrkomötet med slutna sedlar får överklagas hos riksda-&lt;br&gt;gens valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet&lt;br&gt;har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall gälla även om det har överklagats. Bestämmelserna om&lt;br&gt;inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid överklagan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden enligt 32 §&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med&lt;br&gt;slutna sedlar inom riksdagen. Vad som där sägs om kammarkansliet,&lt;br&gt;kammare och talmannen skall i stället gälla Svenska kyrkans centralsty-&lt;br&gt;relse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Valbar till ledamot eller ersättare för ledamot i Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse är den som är medlem av Svenska kyrkan och som har fyllt&lt;br&gt;18 år senast på dagen för valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag&lt;br&gt;genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Valet av ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;skall förrättas vid kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod&lt;br&gt;och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa&lt;br&gt;valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträden skall hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordfö-&lt;br&gt;randen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande är&lt;br&gt;skyldig att sammankalla styrelsen, om minst en tredjedel av dess ledamöter&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden bara om ord-&lt;br&gt;föranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande samt minst&lt;br&gt;hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan&lt;br&gt;ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock&lt;br&gt;den föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Som Svenska kyrkans centralstyrelses beslut gäller den mening som&lt;br&gt;de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall&lt;br&gt;dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbetstagare i&lt;br&gt;allmänhet hos staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av tjänster vid centralstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tjänster vid Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av centralstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av centralstyrelsens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Svenska kyrkans centralstyrelses beslut får överklagas hos Kyrkomö-&lt;br&gt;tets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om något annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.&lt;br&gt;Ledamöter i besvärsnämnden och deras ersättare väljs av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkomötets besvärsnämnd består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ordförande och en vice ordförande som båda skall vara eller ha&lt;br&gt;varit ordinarie domare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en biskop, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tre andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare.&lt;br&gt;För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ledamöterna i Kyrkomötets besvärsnämnd och deras ersättare skall&lt;br&gt;vara medlemmar av Svenska kyrkan. De får inte vara underåriga eller ha&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag&lt;br&gt;genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valet av Kyrkomötets besvärsnämnd skall förrättas vid kyrkomötets&lt;br&gt;första sammanträde under sin valperiod och gäller till dess att kyrkomötet&lt;br&gt;förrättar nytt val under sin nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kyrkomötets besvärsnämnd är beslutför när ordföranden, biskopen&lt;br&gt;och minst två andra ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kyrkomötet genom kyrklig kungörelse har föreskrivit någon annan&lt;br&gt;ordning i fråga om handläggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock&lt;br&gt;den föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det i Kyrkomötets besvärsnämnd framkommer skiljaktiga me-&lt;br&gt;ningar vid en överläggning, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken om omröstning i tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål skall&lt;br&gt;dock tillämpas i frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkomötets besvärsnämnds beslut enligt denna lag får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ÅTTONDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Biskops- och prästtjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;32 kap. Allmänt om biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifternas tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna i detta kapitel och i 33 — 35 kap. tillämpas på biskops-&lt;br&gt;tjänster samt på prästtjänster i stiftssamfälligheter och andra pastorat än&lt;br&gt;Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det också finnas en&lt;br&gt;tjänst som biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästtjänster i pastoraten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst&lt;br&gt;som domprost. Domprosten är kyrkoherde i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästtjänster i stiftssamfälligheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kon-&lt;br&gt;traktsadjunkt och pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättande av biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Frågor om inrättande av biskopstjänster och tjänster som domprost&lt;br&gt;prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister, stifts-&lt;br&gt;adjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vakanthållning och indragning av prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När en tjänst som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt, kontrakts-&lt;br&gt;adjunkt eller pastorsadjunkt blir ledig skall stiftsstyrelsen pröva om den&lt;br&gt;behöver tillsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Av föreskrifterna i 2 kap. 4 § framgår att bara den som bekänner&lt;br&gt;Svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prästtjänst får innehas bara av den som är behörig att utöva det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet som präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som&lt;br&gt;särskilt villkor för innehav och utövande av biskopstjänster och tjänster&lt;br&gt;som domprost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i&lt;br&gt;övrigt skall gälla för behörighet till prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Frågor om behörighet till en prästtjänst prövas av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlöningsförmåner för präster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Avlöningsförmåner för dem som innehar biskopstjänster eller präst-&lt;br&gt;tjänster i pastorat och stiftssamfälligheter fastställs under medverkan av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Stiftssamfälligheten skall svara för följande kostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avlöningsförmåner till stifts- och kontraktsadjunkter, vikarier på&lt;br&gt;sådana tjänster samt pastorsadjunkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arvoden till praktikanter och handledare för dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. prosttillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Pastoratet skall svara för kostnader för avlöningsförmåner till inne-&lt;br&gt;havare av prästtjänster i pastoratet och vikarier på sådana tjänster samt för&lt;br&gt;tjänstebiträden åt präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Stiftsstyrelsen skall bestämma hur kostnaderna för en prästs avlö-&lt;br&gt;ningsförmåner skall fördelas mellan pastoraten eller mellan ett pastorat&lt;br&gt;och stiftssamfälligheten, när en präst tjänstgör i flera pastorat eller i ett&lt;br&gt;pastorat och stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Stiftsstyrelsens beslut om inrättande eller indragning av en präst-&lt;br&gt;tjänst enligt 5 och 6 §§ får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Domkapitlets beslut om behörighet till prästtjänst enligt 10 § får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av biskopstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Av 2 kap. 4 § framgår att biskopstjänster tillsätts av regeringen efter&lt;br&gt;val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopsval förrättas enligt föreskrifterna i 45 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse av lediga prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet&lt;br&gt;kungöras lediga till ansökan. Regeringen får dock meddela föreskrifter om&lt;br&gt;undantag från denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts gäller inte tjänster som pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Har en sådan tjänst som kyrkoherde eller komminister som enligt 10&lt;br&gt;respektive 16 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden,&lt;br&gt;kungjorts ledig till ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång,&lt;br&gt;om det inte finns tre behöriga sökande till tjänsten och om kyrkorådet eller&lt;br&gt;tillsättningsnämnden begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om en prästtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ansökan om en prästtjänst eller vikariat på en sådan tjänst skall ges&lt;br&gt;in till domkapitlet. Detta gäller dock inte tjänster som pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall ges in inom föreskriven tid. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet också&lt;br&gt;beakta ansökningar som har kommit in for sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av pastoratstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I varje flerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.&lt;br&gt;Tillsättningsnämnden skall bestå av kyrkoherden och de övriga ledamö-&lt;br&gt;ter som kyrkorådet i varje församling i pastoratet väljer inom sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Antalet valda ledamöter i tillsättningsnämnden och hur många av&lt;br&gt;dem som varje församlingskyrkoråd skall utse bestäms genom överens-&lt;br&gt;kommelse mellan kyrkoråden. Varje kyrkoråd skall dock välja minst en&lt;br&gt;ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För de valda ledamöterna i tillsättningsnämnden skall väljas lika&lt;br&gt;många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Följande föreskrifter om kyrkoråd m.m. skall tillämpas på tillsätt-&lt;br&gt;ningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 § om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11 —13 §§ om valperiodens längd m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 § andra stycket om ordförandeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16—18 §§ om sammanträden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som domprost&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet ge kyrkoråden i varje församling i pastoratet tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig över dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall därefter med eget yttrande lämna över handlingarna&lt;br&gt;avseende behöriga sökande till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som kyrkoherde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir&lt;br&gt;ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet&lt;br&gt;och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall tillsättas&lt;br&gt;genom förflyttning enligt 18 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat&lt;br&gt;tillsätts den av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall tillsättas&lt;br&gt;genom förflyttning enligt 18 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tjänsten tillsätts skall kyrkorådet i varje pastorat ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som komminister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tjänster som komminister tillsätts i ett enförsamlingspastorat av&lt;br&gt;kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller dock inte sådana komministertjäns-&lt;br&gt;ter i samarbetskyrka som avses i 14 § eller en komministertjänst som skall&lt;br&gt;tillsättas genom förflyttning enligt 18 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster i ett nybildat pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om beslutanderätten i ett nybildat pastorat utövas av sådana indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade som avses i 9 kap., får tjänsten som kyrkoherde och&lt;br&gt;tjänster som komminister i pastoratet tillsättas av indelningsdelegerades&lt;br&gt;arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 3, 10, 12, 15 — 18 och 30 §§ sägs om kyrkorådet och tillsätt-&lt;br&gt;ningsnämnden skall därvid i stället gälla indelningsdelegerades arbetsut-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster i samarbetskyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan Svenska&lt;br&gt;kyrkan och annat samfund eller liknande tillsätts av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma föreskrifter vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde eller&lt;br&gt;komminister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § När en kyrkoherdetjänst enligt 10 § eller en komministertjänst&lt;br&gt;enligt 12 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall&lt;br&gt;domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från&lt;br&gt;de behöriga sökandena till kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om det inte finns tre behöriga sökande till en tjänst som kyrkoherde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller komminister, får kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjäns-&lt;br&gt;ten eller lämna över ärendet till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten eller besluta att tjänsten skall&lt;br&gt;hållas vakant, om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden inte har begärt att&lt;br&gt;tjänsten skall kungöras ledig en andra gång enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kyrkorådet, tillsättningsnämnden eller domkapitlet skall under-&lt;br&gt;rätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina beslut att hålla en&lt;br&gt;tjänst som kyrkoherde eller komminister vakant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillsättningsbeslut har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen ut-&lt;br&gt;färda ett anställningsbevis för den präst som har fått tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning genom förflyttning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Stiftsstyrelsen får förflytta en präst som innehar en tjänst som&lt;br&gt;komminister till en annan sådan tjänst. Förflyttning får ske bara om den&lt;br&gt;tjänst prästen innehar dras in eller när det annars finns synnerliga skäl för&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller också för en präst som innehar en tjänst som kyrko-&lt;br&gt;herde. Synnerliga skäl får dock åberopas bara när det annars är dom-&lt;br&gt;kapitlet som enligt 11 § skulle ha tillsatt den kyrkoherdetjänst till vilken&lt;br&gt;förflyttningen avses ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftsstyrelse förflyttar en präst skall styrelsen bereda kyrkorådet&lt;br&gt;eller tillsättningsnämnden i berörda pastorat tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av stiftstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stifts-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall dom-&lt;br&gt;kapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa&lt;br&gt;till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som pastorsadjunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av vikariat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde, komminister, stifts-&lt;br&gt;adjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen. Långtidsvikariat&lt;br&gt;på en tjänst som domprost tillsätts dock i samma ordning som tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall&lt;br&gt;domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från&lt;br&gt;dessa till stiftsstyrelsen eller, i fråga om långtidsvikariat på en tjänst som&lt;br&gt;domprost, till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Vikariat på tjänster som komminister får tillsättas bara efter begä-&lt;br&gt;ran av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att tillsätta andra vika-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riat än långtidsvikariat på tjänster som kyrkoherde och komminister inom&lt;br&gt;kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ledighet för vissa präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Stiftsstyrelsen beslutar om semester och annan ledighet för präster&lt;br&gt;som är anställda i pastorat och för pastorsadjunkter. Stiftsstyrelsen får&lt;br&gt;överlåta åt en kontraktsprost att bevilja semester för dessa präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordringsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Vid tillsättning av en prästtjänst skall avseende fästas bara vid&lt;br&gt;sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Bland de grunder som&lt;br&gt;sålunda skall beaktas skall skickligheten sättas främst, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl for något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Biskopstjänster tillsätts med fullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster tillsätts med förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnanden får dock tidsbegränsas om det föranleds av arbetets&lt;br&gt;särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket,&lt;br&gt;skall förordnandet på talan av prästen förklaras gälla tills vidare utan&lt;br&gt;tidsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning av beslut enligt detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut om förflyttning&lt;br&gt;eller tidsbegränsning av förordnande får väcka talan hos tingsrätten eller&lt;br&gt;arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974: 371) om rättegången&lt;br&gt;i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om en präst vill söka ändring i ett beslut om förflyttning enligt 18 §,&lt;br&gt;skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag han fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan, som avses i 26 § tredje stycket, mot tidsbegränsning av ett&lt;br&gt;förordnande skall väckas senast två månader efter förordnandetidens&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan inte väcks inom den föreskrivna tiden är rätten till talan&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Beslut om förflyttning får inte verkställas förrän beslutet har prö-&lt;br&gt;vats slutligt efter talan som avses i 28 § eller förrän rätten till sådan talan&lt;br&gt;har förlorats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-&lt;br&gt;ligt detta kapitel får i andra fall än som avses i 27 § överklagas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 22 kap. om kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som avses&lt;br&gt;i 27 § överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överklagas bara av den som har sökt tjänsten.&lt;br&gt;Överklagandet skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då beslutet tillkännagavs på domkapitlets anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 kap. Anställning som präst m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att utöva andra prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som innehar en lönetjänst som präst är skyldig att efter ett beslut&lt;br&gt;av stiftsstyrelsen utöva en annan prästtjänst inom samma stift i stället för&lt;br&gt;den egna tjänsten. En deltidsanställd präst är dock inte skyldig att tjänst-&lt;br&gt;göra i större omfattning än i sin egen tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En präst är dock inte skyldig att utöva en högre tjänst under längre tid än&lt;br&gt;sammanlagt tre månader av samma kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftsstyrelsen får ålägga en präst som är anställd på en lönetjänst i ett&lt;br&gt;pastorat att jämsides med sin tjänst utöva en annan prästtjänst i samma&lt;br&gt;eller i ett närbeläget pastorat inom samma stift, om tjänstgöringen varar i&lt;br&gt;högst tre månader under samma kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen får också ålägga den som innehar en lönetjänst som präst&lt;br&gt;att i stället för eller jämsides med sin tjänst sköta en sådan prästtjänst inom&lt;br&gt;samma stift som inrättas i ett pastorat med tillfällig befolkningsökning&lt;br&gt;under en del av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får besluta att innehavaren av en biskopstjänst skall&lt;br&gt;anvisas tjänstebostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Pastoratet får besluta att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde&lt;br&gt;eller komminister skall anvisas tjänstebostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant&lt;br&gt;beslut bara med samtycke av den som innehar tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall underrätta domkapitlet och egendomsnämnden om be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kostnaderna för en tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;skall betalas av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Egendomsnämnden fastställer hyran för tjänstebostäder för kyrko-&lt;br&gt;herdar och komministrar. Hyran tillfaller pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten skyldig&lt;br&gt;att bo i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad fattas av&lt;br&gt;regeringen, om beslutet rör en biskop, och i andra fall av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall medge en ansökan om befrielse, om pastoratet har&lt;br&gt;tillstyrkt den eller om det på grund av prästens eller någon familjemedlems&lt;br&gt;hälsa eller bostadsförhållanden eller andra särskilda omständigheter fram-&lt;br&gt;står som skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bisysslor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får inte utanför tjäns-&lt;br&gt;ten inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba&lt;br&gt;förtroendet för hans eller andra kyrkligt anställdas tjänsteutövning eller&lt;br&gt;skada Svenska kyrkans anseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får bara efter tillstånd&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer uppbära&lt;br&gt;sådana gåvo- eller donationsmedel eller liknande förmåner som är före-&lt;br&gt;nade med tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskonflikter och skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I prästerligt arbete som består i myndighetsutövning eller som är&lt;br&gt;oundgängligen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får&lt;br&gt;stridsåtgärd vidtas bara i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på&lt;br&gt;övertid eller nyanställningsblockad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsåtgärd får inte vidtas på grund av något annat än förhållandet&lt;br&gt;mellan domkapitlet som arbetsgivare och präster som arbetstagare i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i något annat prästerligt arbete än som sägs i första stycket är&lt;br&gt;stridsåtgärd i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om det uppkommer tvist om en viss stridsåtgärd är tillåten enligt&lt;br&gt;11 §, får denna inte vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Präster får delta i en stridsåtgärd bara efter beslut av den arbetsta-&lt;br&gt;garorganisation som har anordnat åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt&lt;br&gt;orsaka stridsåtgärder som inte tillåts enligt 11 och 12 §§. En sådan organi-&lt;br&gt;sation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka&lt;br&gt;vid tillåtna stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker inleda eller&lt;br&gt;har inlett en otillåten stridsåtgärd, är arbetstagarorganisationen skyldig att&lt;br&gt;söka hindra åtgärden eller verka för att den upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation har inlett en&lt;br&gt;stridsåtgärd i strid mot 13 §, skall domkapitlet och arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nen omedelbart ta upp överläggningar med anledning av stridsåtgärden&lt;br&gt;och gemensamt verka för att den upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns och&lt;br&gt;om inte något annat har bestämts i kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om domkapitlet bryter mot 11, 12 eller 15 § eller arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationen mot 14 eller 15 §, skall domkapitlet eller organisationen, även&lt;br&gt;om förpliktelser till följd av kollektivavtal inte har åsidosatts, ersätta&lt;br&gt;uppkommen skada enligt de grunder som anges i 54, 55, 60 och 61 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller präster&lt;br&gt;som bryter mot 11, 12 eller 13 §, om inte något annat följer av andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagarorganisationen inlett eller orsakat en stridsåtgärd som&lt;br&gt;inte är tillåten enligt 11 eller 12 §, får prästen åläggas skadestånd för att han&lt;br&gt;har deltagit i åtgärden bara om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning av beslut enligt detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som är missnöjd med ett beslut eller en åtgärd enligt 1, 2 eller&lt;br&gt;10— 15 § eller som vill begära skadestånd enligt 16 § får väcka talan i&lt;br&gt;tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Talan om skadestånd enligt 16 § skall väckas senast tre månader&lt;br&gt;efter det att stridsåtgärden har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Domkapitlets beslut enligt 8 § får överklagas hos Kammarkollegiet.&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap. Prästanställningens upphörande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En präst får skiljas från sin prästtjänst endast med stöd av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med präst och prästtjänst i 1 — 31 §§ avses också biskop och biskops-&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Präster som är förordnade tills vidare får sägas upp om det är sakligt&lt;br&gt;grundat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saklig grund föreligger inte om det är skäligt att kräva att prästen bereds&lt;br&gt;annat arbete inom det pastorat eller den stiftssamfällighet där han är&lt;br&gt;anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till prästen&lt;br&gt;personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som dom-&lt;br&gt;kapitlet har känt till mer än en månad innan underrättelse om uppsägning&lt;br&gt;lämnades. Har domkapitlet underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället&lt;br&gt;från tidpunkten för uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En uppsägning skall ske skriftligen för att vara giltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet i övrigt vid uppsägning tillämpas lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att avgå från en prästtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En präst som överger svenska kyrkans lära är skyldig att avgå från sin&lt;br&gt;prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En präst är skyldig att avgå från sin prästtjänst vid den ålder som&lt;br&gt;anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (pensionsåldern).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entledigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En präst får entledigas innan han har uppnått pensionsåldern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han har förlorat sin arbetsförmåga eller fått den så nedsatt att han&lt;br&gt;i framtiden inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter tillfredsställande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två år i följd inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgjort annat än försökvis under kortare tid och socialstyrelsen anser&lt;br&gt;det dels sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett&lt;br&gt;år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att utveckla sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En präst som är anställd med fullmakt får entledigas, om han inte kan&lt;br&gt;fullgöra sin tjänst tillfredsställande och om högst fem år återstår tills han&lt;br&gt;får avgå med ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har&lt;br&gt;uppnått pensionsåldern, får inte entledigas enligt 6 och 7 §§ om han&lt;br&gt;lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till en annan tjänst som är&lt;br&gt;förenad med sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt&lt;br&gt;lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En prästs begäran om entledigande skall ske skriftligen för att vara&lt;br&gt;giltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningens upphörande vid ny anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en präst får en annan statligt reglerad tjänst, upphör den första&lt;br&gt;anställningen utan särskild åtgärd, om inte något annat följer av föreskrif-&lt;br&gt;ter om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal&lt;br&gt;eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med en annan allmän tjänst,&lt;br&gt;av regeringen. Vad som nu har sagts tillämpas också när den andra&lt;br&gt;anställningen är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en statligt reglerad tjänst förstås i denna paragraf en anställning där&lt;br&gt;enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs&lt;br&gt;under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta att anställningen skall&lt;br&gt;bestå utan hinder av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, när det&lt;br&gt;behövs, turordning för uppsägningen fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om turordningen handläggs enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd, om något annat inte följer av 12 och&lt;br&gt;13§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När en prästs plats i turordningen bestäms, skall hänsyn även tas till&lt;br&gt;att uppgifterna i det pastorat eller den stiftssamfällighet där prästen är&lt;br&gt;anställd kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En uppsägning som strider mot bestämmelserna om turordning,&lt;br&gt;skall på talan av prästen förklaras ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tvist om giltigheten av en uppsägning enligt första stycket tillämpas&lt;br&gt;34 § andra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena samt&lt;br&gt;42 § lagen (1982: 80) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i kollek-&lt;br&gt;tivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt till återanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, turordning&lt;br&gt;fastställas för företrädesrätt till återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om företrädesrätt till återanställning handläggs enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1982: 80) om anställningsskydd, om inte något annat följer av&lt;br&gt;17 och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sakliga grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 33 kap.&lt;br&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Företrädesrätt till återanställning gäller inte högre tjänst än den som&lt;br&gt;det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt till återanställning gäller inte heller gentemot en präst&lt;br&gt;som skall omplaceras på grund av vad som föreskrivs i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982:80) om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd som rör anspråk på företrädesrätt till återanställning skall, för&lt;br&gt;att vara giltig, göras skriftligen hos domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett&lt;br&gt;tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas&lt;br&gt;skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som&lt;br&gt;åligger honom i hans anställning och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd&lt;br&gt;åläggas honom för tjänsteförseelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljd får inte i något fall åläggas en präst därför att han har&lt;br&gt;deltagit i en strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken&lt;br&gt;av löneavdrag föreskriver regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om kollektivavtal innehåller någon bestämmelse som avviker från&lt;br&gt;18 § eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets storlek, gäller i&lt;br&gt;stället den bestämmelsen för präster som är sysselsatta inom det område&lt;br&gt;som avtalet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om en präst har begått brott som visar att han uppenbarligen är&lt;br&gt;olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om en präst genom någon annan gärning än brott har begått en grov&lt;br&gt;tjänsteförseelse som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin&lt;br&gt;anställning, får han avskedas i stället för att åläggas disciplinpåföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En präst får också avskedas, om han har ålagts disciplinpåföljd och inom&lt;br&gt;två år därefter i anställning inom samma stift på nytt begår en tjänsteför-&lt;br&gt;seelse och därigenom visar sig uppenbarligen olämplig att inneha sin&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppnått pensionsåldern får inte avskedas enligt 20 eller 21 §, om han har&lt;br&gt;begått brottet eller tjänsteförseelsen under inverkan av en sådan själslig&lt;br&gt;abnormitet som avses i 30 kap. 6 § brottsbalken och han lämpligen kan&lt;br&gt;förflyttas eller annars omplaceras till en annan prästtjänst som är förenad&lt;br&gt;med sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt&lt;br&gt;lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av reger-&lt;br&gt;ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som&lt;br&gt;domkapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan om avskedandet prövas av ansvarsnämnden för biskopar får&lt;br&gt;avskedandet inte grundas enbart på omständigheter som ansvarsnämnden&lt;br&gt;har känt till mer än två månader före prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte, när beslutet om avskedande begärs&lt;br&gt;av riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter&lt;br&gt;det att omständigheten har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsanmälan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha&lt;br&gt;begått brott enligt 20 kap. 1— 3 §§ brottsbalken eller något annat brott&lt;br&gt;varigenom han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas&lt;br&gt;till åtal, om fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning&lt;br&gt;anta att talan om enskilt anspråk kommer att föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § 1 fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten enligt 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängning och läkarundersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Inleds enligt detta kapitel ett förfarande som syftar till att avskeda&lt;br&gt;en präst, får han avstängas från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från&lt;br&gt;arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avske-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att&lt;br&gt;anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § En präst som inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande får&lt;br&gt;avstängas från arbetet, om den bristande tjänstdugligheten beror på sjuk-&lt;br&gt;dom eller därmed liknande förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas tillräcklig utredning om att den bristande tjänstdugligheten beror&lt;br&gt;på sjukdom eller liknande förhållande men framstår detta ändå som&lt;br&gt;sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare som anvisas&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Upphör grunden för avstängning enligt 26 eller 27 §, skall avstäng-&lt;br&gt;ningen omedelbart hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 26 och 27 §§ meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av frågor som avses i 17—28 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Föreskrifterna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;br&gt;skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 17 — 28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Föreskrifterna i 11 —14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas med stöd av&lt;br&gt;17-28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande myndigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop&lt;br&gt;prövas frågor om anställningens upphörande enligt 5 —8 §§ av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som innehar en prästtjänst prövas frågor om anställnings&lt;br&gt;upphörande enligt 2 och 5 —8 §§ av domkapitlet i det stift där prästen har&lt;br&gt;sin anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop&lt;br&gt;prövas frågor om avgångsskyldighet enligt 4 §, disciplinansvar, avske-&lt;br&gt;dande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning av Ansvars-&lt;br&gt;nämnden för biskopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som innehar en prästtjänst prövas frågor som avses i första&lt;br&gt;stycket av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Bestämmelser om rätt for riksdagens ombudsmän och för justitie-&lt;br&gt;kanslern att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller&lt;br&gt;avstängning och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § lagen&lt;br&gt;(1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6§ lagen&lt;br&gt;(1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall vara medlemmar av Svenska kyrkan. Ordföranden&lt;br&gt;skall vara eller ha varit ordinarie domare. Av de övriga ledamöterna skall&lt;br&gt;en vara biskop. De återstående tre ledamöterna skall vara lekmän som är&lt;br&gt;förtrogna med det kyrkliga församlingslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om nämndens sammansättning och verksamhet&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt detta kapitel&lt;br&gt;får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Den som vill söka ändring i ett beslut skall väcka talan inom fyra&lt;br&gt;veckor från den dag då han fick del av beslutet, om beslutet rör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anställnings upphörande enligt 4 —7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. disciplinansvar enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avskedande enligt 20 eller 21 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. läkarundersökning enligt 27 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Föreskrifter om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitie-&lt;br&gt;kanslern att söka ändring i beslut om disciplinansvar, avskedande eller&lt;br&gt;avstängning finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan skall väckas inom fyra veckor från det att beslutet har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Föreskrifterna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om uppsäg-&lt;br&gt;ning, disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersökning&lt;br&gt;bryter mot någon av följande föreskrifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 30 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3 —9§ lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 32 eller 33 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föreskrifter enligt 29 § om handläggning av ärenden om avstängning&lt;br&gt;eller läkarundersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Beslut om anställnings upphörande enligt 6 och 7 §§, om löneavdrag&lt;br&gt;som disciplinpåföljd enligt 17 § eller om avskedande enligt 20 — 22 §§ får&lt;br&gt;inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i&lt;br&gt;37 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut om avgångsskyldighet enligt 5 § om något annat&lt;br&gt;inte följer av 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Beslut om avstängning enligt 26 och 27 §§ gäller omedelbart. I tvist&lt;br&gt;om avstängningen får domstolen dock för tiden intill dess lagakraftägande&lt;br&gt;dom eller beslut föreligger bestämma att avstängningen tills vidare inte&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap. Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som i Svenska kyrkans ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;som präst har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon har&lt;br&gt;erfarit under bikt eller själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Föreskrifter om sekretess inom Svenska kyrkans församlingsvår-&lt;br&gt;dande verksamhet finns i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;NIONDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkomusiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;37 kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Detta kapitel innehåller föreskrifter om den kyrkomusikaliska verk-&lt;br&gt;samheten i Svenska kyrkans församlingar. Föreskrifterna skall dock inte&lt;br&gt;tillämpas på Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkomusikalisk verksamhet: musikverksamheten hos Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkomusiker: den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor&lt;br&gt;eller organist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratets ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pastoratet skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den&lt;br&gt;ordning som gäller för Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. främjande av kyrkosången,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fri musikundervisning med inriktning på Svenska kyrkans musikverk-&lt;br&gt;samhet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För sådan verksamhet som anges i 4 § skall pastoratet förordna en&lt;br&gt;eller flera kyrkomusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet får dock, när det finns särskilda skäl, medge att pastoratet&lt;br&gt;förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss&lt;br&gt;gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist&lt;br&gt;eller som kantor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist, om inte&lt;br&gt;domkapitlet medger något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket, om de kyrko-&lt;br&gt;musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av&lt;br&gt;organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Dom-&lt;br&gt;kapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en&lt;br&gt;tjänst som domkyrkoorganist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt&lt;br&gt;högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen eller motsvarande examen i Dan-&lt;br&gt;mark, Finland, Island eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har avlagt kantorsexamen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har avlagt högskoleexamen på musiklärarlinjen med kyrkomusikaliskt&lt;br&gt;tillval, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är behörig att anställas som organist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med examen som avses i första stycket 1 eller 2 jämställs motsvarande&lt;br&gt;examen i Danmark, Finland, Island eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i&lt;br&gt;9 och 10 §§ behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor, om&lt;br&gt;han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som&lt;br&gt;jämställd med den som uppfyller dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstetillsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av&lt;br&gt;kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som&lt;br&gt;anges i 33 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva&lt;br&gt;vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska&lt;br&gt;skicklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglemente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall fastställa ett reg-&lt;br&gt;lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 4 § skall&lt;br&gt;tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera, skall reglementet ange hur&lt;br&gt;uppgifterna är fördelade mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Innan reglementet fastställs, skall yttrande inhämtas från försam-&lt;br&gt;lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall&lt;br&gt;särskilt framgå om förslaget till reglemente står i överensstämmelse med&lt;br&gt;vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orgelvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall&lt;br&gt;till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan&lt;br&gt;avhjälpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad&lt;br&gt;enligt 5 § att använda en orgel, skall yttrande inhämtas från den som enligt&lt;br&gt;reglementet har att svara för vården av orgeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyllnadstjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som innehar en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra&lt;br&gt;fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer&lt;br&gt;av anställningsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musiksakkunniga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid handläggningen av ärenden enligt detta kapitel får domkapitlet&lt;br&gt;biträdas av en eller flera musiksakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten&lt;br&gt;eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter ytt-&lt;br&gt;rande av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos reger-&lt;br&gt;ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut enligt 5 § andra stycket och 7 § andra stycket får&lt;br&gt;överklagas bara av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-&lt;br&gt;ligt detta kapitel får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. om kommu-&lt;br&gt;nalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;TIONDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Den kyrkliga egendomen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;38 kap. Församlingskyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För varje församling skall det finnas minst en församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-&lt;br&gt;sluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilken eller vilka kyrkor som skall vara församlingskyrka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en församling får ha församlingskyrka tillsammans med en annan&lt;br&gt;församling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att en kyrka inte längre skall vara församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftens domkyrkor skall vara församlingskyrkor för domkyrkoför-&lt;br&gt;samlingen i respektive stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 kap. Domkyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje stift skall det finnas en domkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av vissa domkyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Domkyrkorna i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och&lt;br&gt;Växjö stift skall förvaltas av domkapitlet i respektive stift. Domkapitlet&lt;br&gt;skall också svara för den ekonomiska förvaltningen samt förvalta domkyr-&lt;br&gt;kans inventarier och övriga lösa egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkan i Lunds stift och dess inventarier samt domkyrkans övriga&lt;br&gt;egendom skall förvaltas av Domkyrkorådet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om förvaltningen av domkyrkas fastigheter finns i 41 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av de domkyrkor som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkorådet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Domkyrkorådet i Lund skall fullgöra de uppgifter som enligt denna&lt;br&gt;lag eller någon annan författning ankommer på rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Domkyrkorådet i Lund består av följande ledamöter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biskopen som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en lekman vald av kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses&lt;br&gt;på samma sätt som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt,&lt;br&gt;skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänst-&lt;br&gt;göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 kap. Upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en kyrka får upplåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ärkebiskopen, stiftsbiskopen eller den biskop som fullgör stiftsbisko-&lt;br&gt;pens uppgifter får för biskopliga ämbetshandlingar använda domkyrkan&lt;br&gt;och andra kyrkor i stiftet som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Präster som tjänstgör i ett pastorat får använda församlingskyrkor&lt;br&gt;och andra kyrkor som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som&lt;br&gt;vårdas av församlingen eller en kyrklig samfällighet, för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. församlingens gudstjänster, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Församlingskyrkor och andra kyrkor som är invigda för Svenska&lt;br&gt;kyrkans gudstjänst och som vårdas av en församling eller en kyrklig&lt;br&gt;samfällighet får upplåtas för andra ändamål än som avses i 1 eller 2 § bara&lt;br&gt;om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier kommer att&lt;br&gt;behandlas med pietet och aktsamhet. De får inte upplåtas för ändamål som&lt;br&gt;kränker kyrkorummets helgd. En upplåtelse får inte heller ske så att den&lt;br&gt;hindrar församlingens gudstjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av kyrka för kyrkliga handlingar i andra fall än som avses i 2 §&lt;br&gt;2 får vägras bara om upplåtelsen skulle strida mot föreskrifterna i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som beslutar om upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Frågor om upplåtelse av kyrka för andra ändamål än som avses i 1&lt;br&gt;och 2 §§ prövas av församlingens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan skall kyrkoher-&lt;br&gt;den, om denne är förhindrad att delta i beslutet, såvitt möjligt ges tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om upplåtelsen gäller en domkyrka som avses i 39 kap. 2 § skall också&lt;br&gt;den som förvaltar domkyrkan ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning,&lt;br&gt;bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller ersättare i kyrkorådet,&lt;br&gt;att på rådets vägnar besluta i ärenden om upplåtelse av kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I en annexförsamling där kyrkoherden har förordnat en annan präst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vara ledamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 5 och 6 §§ om kyrkoher-&lt;br&gt;den gälla den prästen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkorådets beslut om upplåtelse av kyrka skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkorådets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos dom-&lt;br&gt;kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av förvaltningslagen (1986:223) får kyrkorådets&lt;br&gt;beslut överklagas också av en ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminis-&lt;br&gt;ter i visst pastorat (lönebo ställe),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;(prästgård),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (försam-&lt;br&gt;lingskyrkas fastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och&lt;br&gt;vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i&lt;br&gt;dessa pastorat (prästlönefondsfastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas&lt;br&gt;fastighet), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna&lt;br&gt;löneboställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid tillämpningen av 27 och 29 §§ skall också sådan fast egendom på&lt;br&gt;vilken en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd&lt;br&gt;anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Föreskrifter i lag eller annan författning om fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall&lt;br&gt;fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna, om något annat&lt;br&gt;inte sägs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som förvaltar den kyrkliga jorden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Pastoratet skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors fastig-&lt;br&gt;heter, med undantag av tillhörande skog, samt prästgårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkas fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefondsfastigheter, dom-&lt;br&gt;kyrkas fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av Domkyrkorådet i&lt;br&gt;Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kam-&lt;br&gt;markollegiet beslutar att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet kan också överlämna förvaltningen av en kyrkofonds-&lt;br&gt;fastighet åt någon annan förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning på något annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter&lt;br&gt;ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall&lt;br&gt;förvaltas på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur den kyrkliga jorden skall förvaltas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid förvaltningen av den kyrkliga jorden skall naturvårdens och&lt;br&gt;kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Förvaltningen av annan kyrklig jord än prästgårdar och biskopsgår-&lt;br&gt;dar skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på&lt;br&gt;ekonomiskt bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Egendomsnämnden får meddela föreskrifter för vården och an-&lt;br&gt;vändningen av prästgårdar som utgör särpräglade miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt&lt;br&gt;värde som exempel på en viss tids byggnadsskick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vad som sägs om prästgård i 12 § skall också gälla vid förvaltningen&lt;br&gt;av ett löneboställe, som tidigare har varit prästgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Har ett pastorat enligt 34 kap. 4 § anvisat kyrkoherden eller en&lt;br&gt;komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna präst-&lt;br&gt;gården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya&lt;br&gt;hus på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på innehava-&lt;br&gt;ren av tjänstebostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopsgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Egendomsnämnden skall svara för underhåll, skötsel och uppvärm-&lt;br&gt;ning av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma på någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny biskopsgård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För biskopsgården i Lunds stift gäller dock de föreskrifter som rege-&lt;br&gt;ringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden i&lt;br&gt;fråga om biskopsgården enligt 16 § skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringar på löneboställes jordbruk m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett pastorat får bara efter medgivande av egendomsnämnden företa&lt;br&gt;en mera omfattande värdebeständig rationalisering med avseende på ett&lt;br&gt;löneboställes jordbruk. Detsamma gäller i fråga om nybyggnad eller vä-&lt;br&gt;sentlig ombyggnad av hus på ett löneboställes jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan egendomsnämnden avgör en fråga om sådant medgivande, skall&lt;br&gt;nämnden inhämta yttrande från länsstyrelsen. Om det behövs skall nämn-&lt;br&gt;den också bereda kommunen där egendomen finns tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksarrende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall upp-&lt;br&gt;låtas på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren&lt;br&gt;för upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor om sådana&lt;br&gt;villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till jakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Rätt till jakt på kyrklig jord upplåts av den som förvaltar egendo-&lt;br&gt;men, om inte något annat följer 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Egendomsnämnden upplåter rätt till jakt på ett löneboställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet får med egendomsnämndens medgivande upplåta rätt till jakt&lt;br&gt;i fråga om sådan mark som inte är skogsmark och som ligger avskilt i&lt;br&gt;förhållande till skogen. Sådant medgivande får inte lämnas om det med&lt;br&gt;hänsyn till jaktvården finns skäl för gemensam upplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Rätt till fiske i vatten som hör till kyrklig jord upplåts av den som&lt;br&gt;förvaltar egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet upplåter dock rätt till fiske i vatten som hör till ett lönebo-&lt;br&gt;ställe eller en församlingskyrkas fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra rättigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord med undantag för&lt;br&gt;kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter i ärenden om&lt;br&gt;upplåtelse av följande rättigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,&lt;br&gt;bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt till annan naturtillgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. servitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om&lt;br&gt;regeringen inte föreskriver att en annan myndighet skall företräda den&lt;br&gt;kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden,&lt;br&gt;naturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispositionsändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Andra dispositionsändringar än sådana som avses i 23 § skall prö-&lt;br&gt;vas av egendomsnämnden i fråga om löneboställe och av den som förvaltar&lt;br&gt;egendomen i fråga om annan kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dispositionsändringen föranleds av att ett självständigt jordbruk&lt;br&gt;inte längre är bärkraftigt, skall frågan dock alltid prövas av egendoms-&lt;br&gt;nämnden. Detsamma gäller om ändringen kan leda till att ett sådant&lt;br&gt;jordbruk inte kan bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av vinst eller förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som upp-&lt;br&gt;kommer vid förvaltningen av prästlönefondsfastigheter på pastoraten i&lt;br&gt;förhållande till deras andelar i fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för vinst eller förlust vid förvaltningen av skogen på&lt;br&gt;löneboställena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrk-&lt;br&gt;lig jord som pastoraten och församlingarna enligt 5 och 6 §§ har hand om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock i&lt;br&gt;enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning eller byte av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för att främja något annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör&lt;br&gt;behållas för sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig jord får bara överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det&lt;br&gt;allmänna och om det sker mot ersättning. Om något annat inte föreskrivs&lt;br&gt;särskilt, skall ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske som&lt;br&gt;medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Frågor enligt 27 § skall prövas av Kammarkollegiet, egendoms-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden eller Domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prästlönefonder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att fondera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,&lt;br&gt;upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden har varit&lt;br&gt;avsedd for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som härrör från ett löneboställe eller en prästlönefondsfastig-&lt;br&gt;het skall dock användas till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som&lt;br&gt;har upptagits för lönebostället eller prästlönefondsfastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten&lt;br&gt;att fondera medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av&lt;br&gt;Kammarkollegiet eller egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönefonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Ersättning som skall fonderas enligt 29 § och som kommer från ett&lt;br&gt;löneboställe eller en prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en kyrkoherde&lt;br&gt;eller komminister utgör också prästlönefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönejordsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får en prästlöne-&lt;br&gt;jordsfond bildas för inköp av prästlönefondsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönejordsfonderna skall förvaltas av egendomsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Ersättning som skall fonderas enligt 29 § och som kommer från en&lt;br&gt;prästlönefondsfastighet får behållas i en prästlönejordsfond i stiftet och&lt;br&gt;användas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan komma till&lt;br&gt;stånd inom en nära framtid. Föreskrifter om sådant köp finns i 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall skall sådan ersättning tillföras pastoratens prästlönefonder i&lt;br&gt;förhållande till pastoratens andelar i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Ersättning som skall fonderas enligt 29 § och som kommer från en&lt;br&gt;församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet skall utgöra fastighetsfond&lt;br&gt;för församlingskyrkan respektive domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som skall fonderas enligt 29 § och som kommer från biskops-&lt;br&gt;gården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet.&lt;br&gt;Domkyrkas fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Ersättning som avses i 29 § och som kommer från en kyrkofondsfas-&lt;br&gt;tighet eller från någon annan biskopsgård än biskopsgårdarna i Lunds och&lt;br&gt;Visby stift skall tillföras kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om kyrkofondens förvaltning finns i 42 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna föreskrifter om förvaltningen av fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Prästlönefonder och församlingskyrkors eller domkyrkors fastig-&lt;br&gt;hetsfonder skall göras räntebärande på samma sätt som föreskrivs om&lt;br&gt;omyndigs medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar får&lt;br&gt;användas på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av&lt;br&gt;Kammarkollegiet eller egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt för medel ur en prästlönefond, prästlönejordsfond eller försam-&lt;br&gt;lingskyrkas fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel&lt;br&gt;skall tillskjutas till en prästlönejordsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Pastoratets, egendomsnämndens och Domkyrkorådets i Lund be-&lt;br&gt;slut enligt detta kapitel får överklagas hos Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämndens beslut enligt 19 § får bara överklagas av den som&lt;br&gt;förvaltar egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgö-&lt;br&gt;rande, om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkolle-&lt;br&gt;giet skall då bifoga ett eget yttrande i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Kammarkollegiets beslut i en fråga som har överklagats dit får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får Kammarkollegiets beslut med undantag av beslut enligt 8 §&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Genom kyrkofonden skall kostnader för Svenska kyrkans verksam-&lt;br&gt;het fördelas enligt föreskrifterna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som i detta kapitel sägs om pastorat skall också tillämpas på&lt;br&gt;pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i detta kapitel skall dock inte tillämpas på Hovförsam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsår: det år under vilket bidrag betalas ut enligt 17 — 22 §§,&lt;br&gt;skatteunderlag: antalet skattekronor enligt skattemyndighets beslut om&lt;br&gt;taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) året före bidragsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekraft: skatteunderlaget per folkbokförd invånare vid ingången av&lt;br&gt;året före bidragsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelskattekraft: skatteunderlaget för hela landet per folkbokförd invå-&lt;br&gt;nare vid ingången av året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31&lt;br&gt;december året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse och förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en&lt;br&gt;ordförande och sex andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna i kyrkofondens sty-&lt;br&gt;relse utses för tre år av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter skall väljas vid&lt;br&gt;kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod och gäller till dess att&lt;br&gt;kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För ledamöterna i kyrkofondens styrelse skall det finnas lika många&lt;br&gt;ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ersättare som kyrkomötet utser inte väljs proportionellt, skall det&lt;br&gt;vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkofonden tillförs medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Till kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän och särskild kyrkoavgift enligt 13 — 16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statsbidrag som beviljas för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kyrkofonden skall också föras avkastning och ersättning från fon-&lt;br&gt;dens tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens bestäm-&lt;br&gt;mande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det behövs, får kyrkofonden ta upp lån i den omfattning som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkofondens medel används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av bidrag och kostnader för kyrkliga ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ur kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 17 — 20 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 21 och 22 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och den biträdande&lt;br&gt;biskopen i Uppsala stift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till&lt;br&gt;präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kostnader för försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäk-&lt;br&gt;ring utgår för präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Enligt regeringens bestämmande betalas ur kyrkofonden också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i domkapitlen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvaltningskostnader för ärkebiskopsämbetet och departement eller&lt;br&gt;myndigheter där kyrkliga frågor handläggs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för&lt;br&gt;rikskyrklig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt-&lt;br&gt;ning i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra kostnader för kyrkliga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån ur kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som syftar till att rationalisera driften av löneboställen eller&lt;br&gt;prästlönefondsfastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärv av jordbruksfastighet som löneboställe eller prästlönefond sfas-&lt;br&gt;tighet, om förvärvet syftar till en rationalisering av det kyrkliga jordinne-&lt;br&gt;havet i stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning eller företag en-&lt;br&gt;ligt lagen (1939:608) om enskilda vägar, anläggningslagen (1973:1149)&lt;br&gt;eller vattenlagen (1983:291) som ett löneboställe eller en prästlönefonds-&lt;br&gt;fastighet skall belastas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän kyrkoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.&lt;br&gt;Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den allmänna kyrkoavgiften skall det antal skatte-&lt;br&gt;kronor som hänför sig till personer som inte är medlemmar av Svenska&lt;br&gt;kyrkan minskas med 70 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild kyrkoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Sådana pastorat som har lönetillgångar skall varje år också betala&lt;br&gt;särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Pastoratens lönetillgångar är lönebo-&lt;br&gt;ställen och prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfonder och präst-&lt;br&gt;lönefondsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Särskild kyrkoavgift beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för egendom som taxeras enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;br&gt;till två procent av taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för aktier och andelar i värdepappersfonder enligt lagen (1990:1114)&lt;br&gt;om värdepappersfonder till två procent av marknadsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för obligationer, förlagsbevis och konvertibla skuldebrev till åtta&lt;br&gt;procent av marknadsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för bankmedel och andra fordringar till åtta procent av det nominella&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del taxeringsvärdet enligt första stycket 1 består av skogsbruk-&lt;br&gt;svärde skall i stället för vad som där sägs gälla att avgiften skall beräknas till&lt;br&gt;sex procent av skogsbruksvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lönetillgångar som utgörs av andel i fast egendom skall avgiften&lt;br&gt;beräknas i proportion till andelstalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Underlaget för den särskilda kyrkoavgiften bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;förhållandena den 31 december året före det år som närmast föregår&lt;br&gt;bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Pastoraten och stiftssamfälligheterna får varje år ett allmänt utjäm-&lt;br&gt;ningsbidrag, om skatteunderlaget understiger det skatteunderlag som mot-&lt;br&gt;svarar den garanterade skattekraften enligt 19 §. Bidraget lämnas med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar produkten av det enligt 18 § beräknade tillskottet av&lt;br&gt;skatteunderlag och skattesatsen for bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Tillskottet av skatteunderlag utgör skillnaden mellan det skatteun-&lt;br&gt;derlag som motsvarar den garanterade skattekraften enligt 19 § och skat-&lt;br&gt;teunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kyrkliga samfälligheter skall tillskottet av skatteunderlag utgöra&lt;br&gt;summan av de tillskott som enligt första stycket lämnas eller skulle ha&lt;br&gt;lämnats till de pastorat som ingår i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskottet av skatteunderlag avrundas till närmast hela tusental skatte-&lt;br&gt;kronor, varvid 500 skattekronor avrundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § För pastoraten och stiftssamfälligheterna gäller som garanti föl-&lt;br&gt;jande skattekraft i procent av medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoraten och stiftssamfälligheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garanterad&lt;br&gt;skattekraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södermanlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län utom Mörbylånga och Borgholms kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mörbylånga och Borgholms kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blekinge län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallands län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pastoraten och stiftssamfälligheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garanterad&lt;br&gt;skattekraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens län utom Dorotea, Sorsele, Storumans,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vilhelmina och Åsele kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dorotea. Sorsele, Storumans, Vilhelmina och Åsele&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens län:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bodens, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsbyns kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvidsjaurs kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arjeplogs kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gällivare, Jokkmokks, Kiruna, Pajala, Överkalix&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Övertorneå kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Extra utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kyrkofondens styrelse får bevilja pastorat och stiftssamfälligheter&lt;br&gt;extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen medde-&lt;br&gt;lar bevilja stiftssamfälligheter bidrag ur kyrkofonden för betalning av&lt;br&gt;följande kostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. domkapitlets, stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lönekostnader för sekreterare till biskopen eller, i Uppsala stift, den&lt;br&gt;biträdande biskopen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lönekostnader för stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter, pastorsadjunk-&lt;br&gt;ter, garnisonspastorn i Boden och kyrkoherdar för samer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arvoden till kontraktsprostar samt till praktikanter och handledare för&lt;br&gt;dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kostnader i samband med möte med stiftets präster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kostnader för särskilda bidrag (strukturbidrag) som stiftsstyrelsen&lt;br&gt;skall fördela mellan pastoraten för särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Kyrkofondens styrelse får bevilja ett pastorat bidrag till kostnads-&lt;br&gt;krävande underhåll och restaurering av en kyrka enligt föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av bidragsbelopp vid indelningsändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare till följd&lt;br&gt;av en indelningsändring, skall kyrkofondens styrelse besluta om bidragets&lt;br&gt;fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkning av utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Kyrkofondens styrelse får bestämma att ett beviljat utjämningsbi-&lt;br&gt;drag skall sättas ner eller inte längre lämnas, om utbetalningen av bidraget&lt;br&gt;kan leda till en sänkning av ett pastorats utdebitering av församlingsskatt&lt;br&gt;under en nivå som fastställs av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån får inte överstiga medelutdebiteringen av församlingsskatt i lan-&lt;br&gt;det med mer än 20 öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillskott av skatteunderlag samt allmän och särskild kyrkoavgift&lt;br&gt;fastställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat tillskottet av&lt;br&gt;skatteunderlag samt vad som skall utgå i allmän och särskild kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall meddela pastoraten dessa uppgifter senast den 25 januari&lt;br&gt;bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall kyrkofon-&lt;br&gt;dens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela pasto-&lt;br&gt;raten och stiftssamfälligheterna preliminära uppgifter om tillskott av skat-&lt;br&gt;teunderlag, stiftsbidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Stiftsstyrelsen skall meddela berörda pastorat preliminära uppgifter&lt;br&gt;om strukturbidraget senast den 1 oktober året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Beslut av kyrkofondens styrelse enligt detta kapitel får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ELFTE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;De kyrkliga valen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;43 kap. Val till stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige väljs av elektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För val av stiftsfullmäktige utgör varje kontrakt en valkrets, om inte&lt;br&gt;något annat beslutas av länsstyrelsen i det län inom vilket kontraktsprosten&lt;br&gt;har sin anställning som präst. För ett sådant beslut tillämpas föreskrifterna&lt;br&gt;i 24 kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatfördelningen mellan valkretsarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I varje valkrets skall det väljas en ledamot och därutöver så många&lt;br&gt;ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet leda-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den&lt;br&gt;senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den centrala valmyndigheten skall, före september månads utgång&lt;br&gt;det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum, fastställa det&lt;br&gt;antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om mandatfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den centrala valmyndighetens beslut om mandatfördelning enligt 4 §&lt;br&gt;får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämn-&lt;br&gt;dens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För val av elektorer utgör varje församling i valkretsen ett valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka organ som utser elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av&lt;br&gt;kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elektorer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I församlingar med högst 500 röstberättigade kyrkomedlemmar utses&lt;br&gt;en elektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingar med mer än 500 men högst 2 000 röstberättigade kyrko-&lt;br&gt;medlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat tvåtusental röstberätti-&lt;br&gt;gade kyrkomedlemmar utöver 2 000 utses ytterligare en elektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den&lt;br&gt;senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För elektorerna skall lika många ersättare utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av&lt;br&gt;att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas före-&lt;br&gt;skrifterna i 12 kap. 5 § första stycket, 8 och 9 §§ om ledamot och ersättare&lt;br&gt;i kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt 18 år senast på dagen för elektorsvalet är dock valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november&lt;br&gt;det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över val av elektorer. Protokollet skall skyndsamt&lt;br&gt;sändas till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över-&lt;br&gt;klagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i stiftsfullmäktige har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektors rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra&lt;br&gt;utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av försam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § För val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige skall stiftssty-&lt;br&gt;relsen utse en person i varje valkrets att vara valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter framställning av valförrättaren skall stiftsstyrelsen kalla elekto-&lt;br&gt;rerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i&lt;br&gt;hela landet av kyrkofullmäktige har förrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valför-&lt;br&gt;rättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Valet är&lt;br&gt;därmed avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av valmaterial m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrätta-&lt;br&gt;ren genast sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på&lt;br&gt;ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § För den som har blivit vald till ledamot eller ersättare skall stifts-&lt;br&gt;styrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn&lt;br&gt;samt för vilken tid och valkrets som ledamoten eller ersättaren har blivit&lt;br&gt;vald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviset skall sändas till den som har blivit vald och till stiftsfullmäktiges&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ledamöter och ersättare väljs för tre år, räknat från och med den 1&lt;br&gt;januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden&lt;br&gt;skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe utse&lt;br&gt;den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna&lt;br&gt;bestämda ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige har&lt;br&gt;utsetts får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att överklaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid&lt;br&gt;kyrkofullmäktigval och som enligt 24 kap. 4 § är valbar inom valkretsen.&lt;br&gt;Partier som har deltagit i valet får också överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill överklaga har rätt att hos stiftsstyrelsen genast få utdrag ur&lt;br&gt;protokoll eller andra handlingar över förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Skrivelsen med överklagandet enligt 21 § skall ges in till stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom&lt;br&gt;överklagandetiden men till stiftsstyrelsen först därefter, skall överklagan-&lt;br&gt;det ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller&lt;br&gt;inte val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur överklagandet kungörs och handläggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för&lt;br&gt;överklagande som avses i 21 § samtidigt kungöra samtliga överklaganden&lt;br&gt;och sända skrivelserna till riksdagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kungörelsen skall anges en viss kort tid inom vilken förklaring över&lt;br&gt;överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Stiftsstyrelsen skall skyndsamt yttra sig över överklagandena som&lt;br&gt;avses i 21 § till valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om om-&lt;br&gt;prövning av beslut skall inte tillämpas i fråga om överklagande som avses i&lt;br&gt;21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden som&lt;br&gt;avses i 21 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en ledamot och ersättare tillträder uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som har valts till ledamot i stiftsfullmäktige får utöva sitt&lt;br&gt;uppdrag också om valet har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-&lt;br&gt;ringen har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också&lt;br&gt;för en ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap. Val till domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av prästledamoten och ersättare för denne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Rösträtt vid valet av prästledamoten i domkapitlet och ersättare för&lt;br&gt;denne har den som innehar en anställning som präst i ett pastorat i stiftet&lt;br&gt;eller i stiftssamfälligheten och som är behörig att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Valet av prästledamoten och dennes ersättare gäller for en tid av sex&lt;br&gt;år räknat från och med den 1 januari året efter det år då valet har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet förrättas vid ett möte med stiftets präster inför biskopen som&lt;br&gt;valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett möte med stiftets präster inte kan sammankallas före en valpe-&lt;br&gt;riods utgång, skall valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som&lt;br&gt;valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om prästledamoten eller dennes ersättare avgår under tjänstgörings-&lt;br&gt;tiden och mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas&lt;br&gt;för den tid som återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse om valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tid och plats för valet beslutas av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsprostarna skall i god tid före valet till de röstberättigade sända&lt;br&gt;kungörelsen om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valet sker med slutna valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal avgörs utgången av valet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Röstberättigade som är förhindrade att personligen närvara vid valet&lt;br&gt;får sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuverten skall förses med egenhändigt undertecknad, av två vittnen&lt;br&gt;styrkt påskrift om innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna för valet av ledamoten respektive ersättaren skall läggas i&lt;br&gt;olika kuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut,&lt;br&gt;utan att läsas, och blandas med de valsedlar som har lämnats personligen&lt;br&gt;vid valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När valet förrättas på möte med stiftets präster, tillkännager valför-&lt;br&gt;rättaren valets utgång efter det att rösterna har räknats samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman rös-&lt;br&gt;terna på den dag som har angetts i kungörelsen om valet och tillkännage&lt;br&gt;valets utgång genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet är avslutat genom att valets utgång tillkännages.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Protokoll skall föras över valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokollet skall anges vilka röstberättigade som har lämnat sina&lt;br&gt;valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som har sänt in sina valsed-&lt;br&gt;lar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet skrivs under av valförrättaren och justeras av minst två&lt;br&gt;röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av valmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande&lt;br&gt;sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Val av prästledamot och ersättare för denne får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio dagar&lt;br&gt;efter det att valet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Domkapitlet skall inhämta valförrättarens förklaring över över-&lt;br&gt;klagandet samt valsedlar och övriga valhandlingar. Domkapitlet skall&lt;br&gt;sända dessa handlingar och överklagandet med eget yttrande till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som har valts till prästledamot utövar sitt uppdrag utan hinder&lt;br&gt;av att valet har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-&lt;br&gt;ringen har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första och andra styckena har sagts om ledamoten gäller också&lt;br&gt;för ersättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;gäller inte vid val av prästledamot och ersättare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen om omprövning av beslut&lt;br&gt;skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av lekmannaledamöter och ersättare för dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter valperiodens början förrätta val&lt;br&gt;av lekmannaledamöter och ersättare för dessa i domkapitlet. Valet gäller&lt;br&gt;till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden och&lt;br&gt;mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för den tid&lt;br&gt;som återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare skall förrättas på&lt;br&gt;samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll över valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Protokoll skall föras över stiftsfullmäktiges val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan protokollet har justerats skall det sändas till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare för dessa i dom-&lt;br&gt;kapitlet får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. om kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kap. Biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en biskopstjänst blir ledig, skall val förrättas för att upprätta&lt;br&gt;förslag till tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar om biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkorporation vid andra biskopsval än val av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Biskopsval som inte avser tjänsten som ärkebiskop förrättas av en&lt;br&gt;valkorporation som består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präster som vid tidpunkten för valet innehar sådana i stiftet inrättade&lt;br&gt;prästtjänster som avses i 32 kap. 3 och 4 §§ eller som innehar vikariat på&lt;br&gt;sådana tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkorporationer vid ärkebiskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation&lt;br&gt;som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av&lt;br&gt;domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift ingår i valkorporationen också de ordinarie ledamöterna&lt;br&gt;av Svenska kyrkans centralstyrelse, om de inte ingår i någon annan valkor-&lt;br&gt;poration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer för stiftets lekmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För val av elektorer utgör varje pastorat en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elektorer i varje valkrets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I varje pastorat skall utses elektorer till det antal som motsvarar&lt;br&gt;antalet i pastoratet inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjänster&lt;br&gt;som är obesatta och som inte uppehålls med vikarie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje pastorat skall dessutom utses elektorer till det antal som motsva-&lt;br&gt;rar antalet i pastoratet placerade pastorsadjunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det pastorat inom varje kontrakt som har det största antalet röstberät-&lt;br&gt;tigade kyrkomedlemmar skall dessutom utses elektorer till det antal som&lt;br&gt;motsvarar antalet i kontraktet placerade kontraktsadjunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För elektorerna skall utses lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet av ersättare inte sker proportionellt, skall det vid valet också&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för elektorsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Valet av elektorer och deras ersättare skall förrättas senast den dag&lt;br&gt;som domkapitlet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som väljer elektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Består ett pastorat av en enda församling, skall elektorerna och deras&lt;br&gt;ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Består ett pastorat av två eller flera församlingar, skall elektorerna&lt;br&gt;och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i&lt;br&gt;pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pasto-&lt;br&gt;ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i&lt;br&gt;församlingarna i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna&lt;br&gt;som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I valet av elektorer får inte de präster delta som ingår i valkorpora-&lt;br&gt;tionen vid biskopsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Valbar till elektor och ersättare för elektor är den som är behörig att&lt;br&gt;utses till ledamot i kyrkofullmäktige i församling inom pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En präst som har rösträtt vid biskopsvalet är dock inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättande av biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen bestämmer dagen för val av ärkebiskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra biskopsval förrättas på den dag som domkapitlet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När dagen för biskopsvalet har bestämts, skall domkapitlet utfärda&lt;br&gt;en kungörelse om valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor. I ett pastorat&lt;br&gt;som består av två eller flera församlingar behöver kungörelsen bara anslås&lt;br&gt;på samfällighetens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Biskopsvalet förrättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i domkapitlet av domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inför kontraktsprosten av övriga röstberättigade inom varje kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter får inte delta i valet på&lt;br&gt;något annat sätt än i domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna inom&lt;br&gt;kontraktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsadjunkter deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ledamöter av Svenska kyrkans centralstyrelse som inte ingår i&lt;br&gt;någon annan valkorporation deltar i ärkebiskops valet i det kontrakt där&lt;br&gt;Uppsala domkyrka är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Präster som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet får&lt;br&gt;före valet sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt där de&lt;br&gt;har rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken&lt;br&gt;samt särskilda valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje väljande skall på sin valsedel ange de tre personer som är behöriga&lt;br&gt;till biskopstjänsten och som den väljande anser vara lämpligast för tjäns-&lt;br&gt;ten. Namnen skall tas upp i ordningsföljd under varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid andra biskopsval än val&lt;br&gt;av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Domkapitlet skall räkna samman rösterna vid andra biskopsval än&lt;br&gt;val av ärkebiskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det första nam-&lt;br&gt;net, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels röst för&lt;br&gt;det tredje namnet som har tagits upp på valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § När rösterna har räknats samman skall domkapitlet på förslag till&lt;br&gt;tjänsten föra upp namnen på de tre som har fått de högsta röstetalen vid&lt;br&gt;valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att&lt;br&gt;bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid val av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Vid val av ärkebiskop skall domkapitlet i Uppsala stift räkna&lt;br&gt;samman rösterna. Rösterna räknas därvid särskilt för varje valkorpora-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § För varje valkorporation skall domkapitlet upprätta en förteckning.&lt;br&gt;På varje förteckning skall domkapitlet i ordningsföljd efter röstetalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föra upp namnen på de tre som vid korporationens val har fått de högsta&lt;br&gt;röstetalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att&lt;br&gt;bestämma vilka som skall föras upp på förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § De namn som har förts upp på förteckningarna skall tilldelas&lt;br&gt;röstvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förteckningen för valkorporationen i Uppsala stift skall de första&lt;br&gt;namnet tilldelas röstvärdet fyra, det andra namnet röstvärdet två och det&lt;br&gt;tredje namnet röstvärdet ett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förteckningarna för övriga valkorporationer skall de uppförda nam-&lt;br&gt;nen på motsvarande sätt tilldelas röstvärdena ett, en halv och en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § När röstvärdena har räknats samman skall domkapitlet på förslag&lt;br&gt;till tjänsten som ärkebiskop föra upp namnen på de tre som har fått de&lt;br&gt;högsta sammanlagda röstvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstvärde sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för&lt;br&gt;att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Det upprättade förslaget skall genast kungöras genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nytt biskopsval skall förrättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om någon av dem som har forts upp på förslaget har avlidit, blivit&lt;br&gt;obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till biskopstjänsten, får&lt;br&gt;regeringen besluta att nytt biskopsval skall förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Elektors- och biskopsvalen överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då biskopsförslaget har blivit kungjort genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Elektorsvalet får överklagas bara i samband med att biskopsvalet&lt;br&gt;och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Biskopsvalet och det upprättade förslaget får överklagas av den som&lt;br&gt;har varit röstberättigad vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att överklaga har också den som har varit röstberättigad vid&lt;br&gt;elektorsvalet och som anser att fel har förekommit vid det valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap. Val till kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För val till kyrkomötet utgör varje stift en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två&lt;br&gt;valkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län och dess&lt;br&gt;nordöstra valkrets Kristianstads län och Blekinge län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra&lt;br&gt;valkrets Västernorrlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra&lt;br&gt;valkrets Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatfördelningen mellan valkretsarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsman-&lt;br&gt;dat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången&lt;br&gt;av september det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje valkrets skall tillföras ett mandat för varje gång som antalet&lt;br&gt;röstberättigade kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundra-&lt;br&gt;femtioendel av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av&lt;br&gt;de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika över-&lt;br&gt;skottstal avgörs företrädet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den&lt;br&gt;senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om någon valkrets vid fördelningen tillförs färre mandat än två, skall&lt;br&gt;antalet mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i&lt;br&gt;övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om mandatfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 5 § får överklagas hos riksda-&lt;br&gt;gens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och ersättare från varje valkrets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För varje mandat som en valkrets har tillförts skall utses en ledamot&lt;br&gt;av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst fyra i varje&lt;br&gt;valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valdistrikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För val av elektorer utgör varje pastorat i valkretsen ett valdistrikt.&lt;br&gt;Av 16 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera&lt;br&gt;distrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka organ som utser elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om ett pastorat består av en enda församling, skall elektorer och&lt;br&gt;deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrko-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorer&lt;br&gt;och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pasto-&lt;br&gt;ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i&lt;br&gt;församlingarna i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna&lt;br&gt;som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av de nyvalda kyrkoråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en total flerpa-&lt;br&gt;storatssamfällighet, får regeringen för särskilt fall besluta att val av elekto-&lt;br&gt;rer och deras ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens full-&lt;br&gt;mäktige för de pastorat som omfattas av samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut får meddelas bara om minst hälften av församlingarna&lt;br&gt;i samfälligheten har samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elektorer i varje valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;utses en elektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrko-&lt;br&gt;medlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat fyratusental röstberät-&lt;br&gt;tigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den&lt;br&gt;senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För elektorerna skall utses lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i&lt;br&gt;vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är folkbokförd inom valdistriktet, eller, i fall som avses i 16 §, inom en&lt;br&gt;församling som ingår i samfälligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av Svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads&lt;br&gt;utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Protokoll skall föras över valet av elektorer. Protokollet skall skynd-&lt;br&gt;samt sändas till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts får över-&lt;br&gt;klagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom valet till&lt;br&gt;kyrkomötet har fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektors rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra&lt;br&gt;utgifter som föranleds av uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna skall betalas av det pastorat som har valt elektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall dom-&lt;br&gt;kapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en&lt;br&gt;valforrättare som har förordnats av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter&lt;br&gt;det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättningen skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Val av ledamöter och ersättare får ske i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om valet sker proportionellt tillämpas föreskrifterna i 47 kap. I&lt;br&gt;andra fall tillämpas föreskrifterna i 26 —34 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Omröstning skall ske med slutna valsedlar, om inte något annat&lt;br&gt;följer av 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara&lt;br&gt;omärkta och uppta namn på så många personer som valet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Vid omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de&lt;br&gt;avgivna rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid omröstningen,&lt;br&gt;skall ytterligare en omröstning ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om enligt 27 § andra stycket en andra omröstningen skall ske, skall&lt;br&gt;valförrättaren upprätta en förteckning som skall innehålla två gånger så&lt;br&gt;många namn som det återstår att välja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förteckningen enligt första stycket skall föras upp namnen på de&lt;br&gt;personer som har fått flest röster utan att ha blivit valda vid den första&lt;br&gt;omröstningen. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om det&lt;br&gt;behövs för att bestämma vilka namn som skall föras upp på förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra omröstningen får inte avse några andra personer än dem som&lt;br&gt;finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning&lt;br&gt;har fått flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom&lt;br&gt;lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om det vid valet läggs fram en enda lista som upptar namn på så&lt;br&gt;många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation, om&lt;br&gt;elektorerna är ense om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Föreskrifterna i 26 —29 §§ gäller också vid val av ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltiga valsedlar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § En valsedel är ogiltig, om den inte är sådan som föreskrivs i 26 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna&lt;br&gt;ogiltiga. Har valsedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna&lt;br&gt;betraktas som giltig vid sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte&lt;br&gt;är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem&lt;br&gt;som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När valet är avslutat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.&lt;br&gt;Därmed är valet avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av valmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande&lt;br&gt;sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller då det görs&lt;br&gt;avbrott i förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamots avgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets&lt;br&gt;skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt&lt;br&gt;avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av&lt;br&gt;den period för vilken han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande&lt;br&gt;skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet&lt;br&gt;har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den&lt;br&gt;ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till&lt;br&gt;ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset skall&lt;br&gt;anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han har blivit vald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviset skall sändas till den valde samt till riksdagens valprövnings-&lt;br&gt;nämnd och kyrkomötets ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskning av ledamöters och ersättares bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamö-&lt;br&gt;terna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har&lt;br&gt;blivit utfärdade i enlighet med 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första&lt;br&gt;sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till&lt;br&gt;valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till kyrkomötets&lt;br&gt;ordförande. Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något&lt;br&gt;har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller&lt;br&gt;ersättares behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar val och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare samt beslut&lt;br&gt;varigenom en ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksda-&lt;br&gt;gens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio&lt;br&gt;dagar efter det att valet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom&lt;br&gt;överklagandetiden men till domkapitlet först därefter, skall överklagandet&lt;br&gt;ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller&lt;br&gt;inte val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Den som vill överklaga valet har rätt att hos domkapitlet genast få&lt;br&gt;utdrag av protokoll eller andra handlingar över förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur överklagandena kungörs och handläggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Domkapitlet skall snarast möjligt efter överklagandetidens utgång&lt;br&gt;samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till riks-&lt;br&gt;dagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I&lt;br&gt;kungörelsen skall anges viss kort tid inom vilken förklaring över överkla-&lt;br&gt;gandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Domkapitlet skall skyndsamt yttra sig över överklagandena till&lt;br&gt;riksdagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om ompröv-&lt;br&gt;ning av beslut skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i&lt;br&gt;38 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till uppdrag som ledamot och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag&lt;br&gt;även om valet har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-&lt;br&gt;ringen har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också&lt;br&gt;för en ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande val skall vara proportionella under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 2 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av ledamöter och ersättare i indelningsdelegerade enligt 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. val av ledamöter och ersättare i arbetsutskottet eller i en kommitté&lt;br&gt;enligt 9 kap. 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade enligt 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. val av ledamöter och ersättare i kyrkoråd och övriga nämnder i&lt;br&gt;församlingar enligt 17 kap. 6 och 29 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. val av ledamöter och ersättare i kyrkoråd och övriga nämnder i&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter enligt 18 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. val av revisorer och revisorsersättare enligt 20 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. val av ledamöter och ersättare i stiftsstyrelsen och övriga nämnder i&lt;br&gt;stiftssamfälligheter enligt 25 kap. 4 och 8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. val av ledamöter och ersättare i egendomsnämnden enligt 26 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. val av ledamöter och ersättare i organ som tillsätts av kyrkomötet&lt;br&gt;enligt 29 kap. 30 och 31 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. val av ledamöter och ersättare i tillsättningsnämnd enligt 33 kap. 5&lt;br&gt;och 7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. val av ledamöter och ersättare i Domkyrkorådet i Lund enligt 39 kap.&lt;br&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. val av elektorer och ersättare för dessa vid val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i stiftsfullmäktige enligt 43 kap. 8 och 9 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige enligt 43 kap. 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. val av lekmannaledamöter och ersättare för dessa i domkapitel enligt&lt;br&gt;44 kap. 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. val av elektorer och ersättare för dessa vid biskopsval enligt 45 kap.&lt;br&gt;5 och 6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. val av elektorer och ersättare för dessa vid val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i kyrkomötet enligt 46 kap. 15 och 16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet enligt 46 kap. 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett val skall vara proportionellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många&lt;br&gt;väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande&lt;br&gt;ledamöter eller elektorer delas med det antal personer som valet avser, ökat&lt;br&gt;med 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträdande valforrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid valet skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal personer&lt;br&gt;att biträda ordföranden eller den som annars skall förrätta valet (valförrät-&lt;br&gt;tareri) vid valförrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valet skall ske med slutna valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valsedlarna skall vara enkla och omärkta samt lika till storlek,&lt;br&gt;material och färg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § På valsedlarna skall det finnas en gruppbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbeteckningen skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp&lt;br&gt;av de väljande eller för en viss meningsriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas&lt;br&gt;upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen&lt;br&gt;mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje person skall anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som&lt;br&gt;avses. Om det behövs bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid&lt;br&gt;namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En valsedel är ogiltig, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. saknar gruppbeteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upptar mer än en gruppbeteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte är enkel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit&lt;br&gt;anbragt på valsedeln med avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personen inte är valbar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet är överstruket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det inte klart framgår vem som avses, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte&lt;br&gt;klart framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de&lt;br&gt;sista övertaliga namnen anses obefintliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbruten valförrättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om valförrättningen inte kan slutföras samma dag eller det av&lt;br&gt;någon annan anledning är nödvändigt, får valförrättaren, när valsedlarna&lt;br&gt;har avlämnats, bestämma att förrättningen skall fortsätta och avslutas en&lt;br&gt;annan dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om tid och plats för den fortsatta valförrättningen skall genast&lt;br&gt;tillkännages de väljande, men behöver inte kungöras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När valförrättningen skall fortsätta en annan dag skall bland de&lt;br&gt;väljande utses minst två personer att som vittnen närvara vid den fortsatta&lt;br&gt;valförrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avlämnade valsedlarna skall förvaras i en valurna. Valurnan skall&lt;br&gt;förseglas i närvaro av de båda vittnena. Valförrättaren skall därefter se till&lt;br&gt;att valurnan förvaras på en säker plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När valförrättningen fortsätter efter ett avbrott skall valförrättaren&lt;br&gt;i närvaro av vittnena särskilt kontrollera att förseglingen till valurnan inte&lt;br&gt;har brutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanräkning av rösterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Sedan valsedlarna har avlämnats skall de giltiga valsedlarna ordnas&lt;br&gt;i grupper. Inom varje valsedelsgrupp skall ordningen mellan namnen&lt;br&gt;bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ordningen mellan namnen i varje valsedelsgrupp har bestämts skall&lt;br&gt;platserna fördelas mellan grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Valsedlar med samma gruppbeteckning bildar en valsedelsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen inom varje valsedelsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestäm-&lt;br&gt;mas genom särskilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått&lt;br&gt;det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena&lt;br&gt;under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit&lt;br&gt;uppförda på listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta&lt;br&gt;namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn&lt;br&gt;som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En&lt;br&gt;valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och&lt;br&gt;så vidare efter samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av platser mellan valsedelsgrupperna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Avser valet bara en plats, skall platsen tillfalla den som står främst&lt;br&gt;på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedels-&lt;br&gt;grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Platserna fördelas en i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 §&lt;br&gt;tilldelas platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast&lt;br&gt;besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en&lt;br&gt;plats från en eller flera andra grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som&lt;br&gt;valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet&lt;br&gt;beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal&lt;br&gt;platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera&lt;br&gt;platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet&lt;br&gt;platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall&lt;br&gt;varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare sker i ett&lt;br&gt;sammanhang, skall jämförelsetalet för valsedelsgrupperna beräknas på&lt;br&gt;nytt enligt 22 § när platserna för ersättarna skall fördelas mellan grupperna.&lt;br&gt;Därvid skall bortses från namn på personer som har utsetts till ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om en valsedelsgrupp har tilldelats platser så många gånger som&lt;br&gt;motsvarar antalet namn på gruppens lista, skall gruppen inte längre räknas&lt;br&gt;vid den fortsatta fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika röstetal eller jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom&lt;br&gt;lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträdesordningen för ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § När ersättare har utsetts genom proportionella val skall de tjänst-&lt;br&gt;göra enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma&lt;br&gt;beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framfor andra. Av andra ersättare har den företräde som har utsetts från en&lt;br&gt;grupp med högre röstetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inom samma grupp har den ersättare företräde vars namn har blivit&lt;br&gt;tidigare uppfort på gruppens lista enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ersättare som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper,&lt;br&gt;skall anses vald för den grupp från vilken ersättaren först blev tilldelad&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om införande av kyrkolagen (1992:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkolagen (1992:000), i fråga om 29 kap. 7 och 8 §§ samt 30 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §, och denna lag, i fråga om 1 §, träder i kraft den 1 augusti 1992 och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Genom kyrkolagen (1992:000) upphävs med den begränsning som&lt;br&gt;följer av denna lag följande författningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkolagen (1686:0903),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konung Johan III: s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska&lt;br&gt;församlingen i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska&lt;br&gt;eller Kristine församling i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kungliga brevet den 11 juli 1781 angående lördagspredikningar i&lt;br&gt;Västerbotten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kungörelsen den 13 augusti 1823 om kyrkomusikens fortfarande&lt;br&gt;under fastlagstiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. cirkulärbrevet den 3 december 1823 angående Riksens Ständers&lt;br&gt;underdåniga hemställan om tillåtelse för församlingarna att med deras&lt;br&gt;kyrkoherdar överenskomma om tiden för gudstjänsternas början,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i&lt;br&gt;Stockholms fortfarande, samt om regleringen av dess angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kungörelsen (1841:10) angående fastställd gränsdragning emellan de&lt;br&gt;territoriella och de icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. förordningen (1855: 32 s. 3) angående ändring i vissa delar av kyrko-&lt;br&gt;lagens stadganden om prästmöte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. förordningen (1855:61 s. 12) om avskaffande av kyrkoplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. förordningen (1859: 53 s. 1) angående förklaring av 3 kap. 4 § och&lt;br&gt;ändring av 11 kap. 11 § kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. förordningen (1861:19 s. 1) angående jämkning i gällande föreskrif-&lt;br&gt;ter om tiden för begående av Herrens nattvard,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. förordningen (1864:55 s. 1) angående ändring av 3 kap. 2 § kyrkola-&lt;br&gt;gen jämte förklaring av 3 § i samma kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella församlingar&lt;br&gt;m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lagen (1893:86 s. 1) angående prästedens utbytande mot ett löfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lagen (1909: lös. 5) innefattande ändring i 12 kap. 3 § kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1910:29 s. 1) innefattande ändring i gällande stadganden om&lt;br&gt;nattvardsgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1916:92) innefattande ändring i gällande stadganden om&lt;br&gt;nattvardsgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lagen (1921: 589) angående upphävande av vissa delar av kyrkola-&lt;br&gt;gen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lagen (1946: 778) om tillägg till kap. 3 kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lagen (1948:489) om tillägg till kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lagen (1963:633) om biskopsval,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning&lt;br&gt;som präst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lagen (1976:610) med bemyndigande att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;anställning av präst i svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lagen (1979:926) om tystnadsplikt for präst inom svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av kyrka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lagen (1982:943) om kyrkomötet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. forsamlingslagen (1988:180),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. domkapitelslagen (1988:181),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. kyrkofondslagen (1988:182),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. prästanställningslagen (1988:184),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. kyrkliga indelningslagen (1988: 185),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har&lt;br&gt;ersatts genom föreskrifter i kyrkolagen (1992:000) eller denna lag tillämpas&lt;br&gt;i stället de nya föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 11 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om beslutanderätten i en icke-territoriell församling med över 500&lt;br&gt;röstberättigade kyrkomedlemmar enligt äldre föreskrifter har utövats av&lt;br&gt;kyrkostämma, skall utan hinder av föreskrifterna i 11 kap. 9 § kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000) beslutanderätten fortfarande utövas av kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkostämman får dock besluta att församlingens beslutanderätt i stäl-&lt;br&gt;let skall utövas av kyrkofullmäktige. I fråga om kyrkostämmans beslut&lt;br&gt;tillämpas föreskrifterna i 11 kap. 13 § kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 17 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För varje icke-territoriell församling skall kyrkofullmäktige eller kyr-&lt;br&gt;kostämman under år 1992 utse kyrkoråd for åren 1993 och 1994 enligt&lt;br&gt;föreskrifterna i 17 kap. kyrkolagen (1992:000). Kyrkoråd utses av kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige före utgången av december månad och av kyrkostämma före&lt;br&gt;utgången av november månad. Uppdragen för ledamöter i kyrkoråd och&lt;br&gt;ersättare for dessa som har utsetts enligt äldre föreskrifter gäller till och&lt;br&gt;med utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 23 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Föreskrifterna i 23 kap. kyrkolagen (1992:000) skall för åren 1993&lt;br&gt;och 1994 tillämpas bara på sådana icke-territoriella församlingar som den&lt;br&gt;1 januari 1992 ingick i en stiftssamfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 27 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till domkapitelslagen&lt;br&gt;(1988:181) skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vart och ett av kyrkoråden i domkyrkoförsamlingarna i Uppsala,&lt;br&gt;Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift skall före utgången&lt;br&gt;av år 1992 utse en sådan lekmannaledamot och ersättare för denne som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 27 kap. 5§ kyrkolagen (1992:000) skall ingå i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet vid handläggningen av ärenden som rör domkyrkan. Valet&lt;br&gt;gäller från och med den 1 januari 1993 till och med utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 33 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om förfarandet for tillsättning av en prästtjänst i ett icke-territoriellt&lt;br&gt;pastorat har påbörjats före den 1 januari 1993, skall tillsättningsärendet&lt;br&gt;handläggas enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Första och andra gången efter kyrkolagens (1992:000) ikraftträ-&lt;br&gt;dande som en tjänst som kyrkoherde blir ledig i andra icke-territoriella&lt;br&gt;pastorat än Karlskrona amiralitetsförsamling, tillsätts den av kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den turordning som enligt äldre föreskrifter har varit avgörande för&lt;br&gt;hur en kyrkoherdetjänst tillsätts ändras inte genom kyrkolagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Utan hinder av föreskrifterna i 33 kap. kyrkolagen (1992:000) får&lt;br&gt;regeringen var tredje gång en kyrkoherdetjänst blir ledig i ett pastorat&lt;br&gt;tillsätta tjänsten genom att till denna förflytta en präst som är anställd med&lt;br&gt;fullmakt. Sådan förflyttning får ske bara om det är nödvändigt av organi-&lt;br&gt;satoriska eller andra synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en tillsättning som nu sagts skall i övrigt alltjämt tillämpas föreskrif-&lt;br&gt;terna i 37 — 39 §§ lagen (1957: 577) om prästval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1779) om&lt;br&gt;ändring i prästanställningslagen (1988:184) skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 37 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Punkterna 4 —6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1989:8) om&lt;br&gt;kyrkomusiken i svenska kyrkan skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 42 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Föreskrifterna i 8 § 4 kyrkofondslagen (1988:182) skall fortfarande&lt;br&gt;gälla, såvitt avser kostnader for försäkringsförmåner som utgår för andra&lt;br&gt;kyrkomusiker än skolkantorer och för vilka statlig grupplivförsäkring gäl-&lt;br&gt;ler den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om proportionellt valsätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller proportionella val som förrättas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kommunfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— landstingsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— styrelsen eller någon annan nämnd i en kommun eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kommunalförbunds fullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— förbundsdirektionen i kommunalförbund, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kommunala indelningsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett val skall vara proportionellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många&lt;br&gt;väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande&lt;br&gt;ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträdande valforrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid valet skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal personer&lt;br&gt;att biträda ordföranden eller den som annars skall förrätta valet (valförrät-&lt;br&gt;taren) vid valförrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valet skall ske med slutna valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valsedlarna skall vara enkla och omärkta samt lika till storlek,&lt;br&gt;material och färg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § På valsedlarna skall det finnas en gruppbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbeteckningen skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp&lt;br&gt;av de väljande eller för en viss meningsriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas&lt;br&gt;upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen&lt;br&gt;mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje person skall anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som&lt;br&gt;avses. Om det behövs bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid&lt;br&gt;namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En valsedel är ogiltig, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. saknar gruppbeteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upptar mer än en gruppbeteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte är enkel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2T1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit&lt;br&gt;anbragt på valsedeln med avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personen inte är valbar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet är överstruket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det inte klart framgår vem som avses, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte&lt;br&gt;klart framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de&lt;br&gt;sista övertaliga namnen anses obefintliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrutna valförrättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om valförrättningen inte kan slutföras samma dag eller det av&lt;br&gt;någon annan anledning är nödvändigt, får valförrättaren, när valsedlarna&lt;br&gt;har avlämnats, bestämma att förrättningen skall fortsätta och avslutas en&lt;br&gt;annan dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om tid och plats för den fortsatta valförrättningen skall genast&lt;br&gt;tillkännages de väljande, men behöver inte kungöras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När valförrättningen skall fortsätta en annan dag skall bland de&lt;br&gt;väljande utses minst två personer att som vittnen närvara vid den fortsatta&lt;br&gt;valförrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avlämnade valsedlarna skall förvaras i en valurna. Valurnan skall&lt;br&gt;förseglas i närvaro av de båda vittnena. Valförrättaren skall därefter se till&lt;br&gt;att valurnan förvaras på en säker plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När valförrättningen fortsätter efter ett avbrott skall valförrättaren&lt;br&gt;i närvaro av vittnena särskilt kontrollera att förseglingen till valurnan inte&lt;br&gt;har brutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanräkning av rösterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Sedan valsedlarna har avlämnats skall de giltiga valsedlarna ordnas&lt;br&gt;i grupper. Inom varje valsedelsgrupp skall ordningen mellan namnen&lt;br&gt;bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ordningen mellan namnen i varje valsedelsgrupp har bestämts skall&lt;br&gt;platserna fördelas mellan grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Valsedlar med samma gruppbeteckning bildar en valsedelsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen inom varje valsedelsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestäm-&lt;br&gt;mas genom särskilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått&lt;br&gt;det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit&lt;br&gt;uppförda på listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta&lt;br&gt;namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn&lt;br&gt;som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En&lt;br&gt;valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och&lt;br&gt;så vidare efter samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av platser mellan valsedelsgrupperna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Avser valet bara en plats, skall platsen tillfalla den som står främst&lt;br&gt;på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedels-&lt;br&gt;grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Platserna fördelas en i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 §&lt;br&gt;tilldelas platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast&lt;br&gt;besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en&lt;br&gt;plats från en eller flera andra grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som&lt;br&gt;valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet&lt;br&gt;beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal&lt;br&gt;platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera&lt;br&gt;platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet&lt;br&gt;platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall&lt;br&gt;varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om en valsedelsgrupp har tilldelats platser så många gånger som&lt;br&gt;motsvarar antalet namn på gruppens lista, skall gruppen inte längre räknas&lt;br&gt;vid den fortsatta fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika röstetal eller jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom&lt;br&gt;lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträdesordningen för ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § När ersättare har utsetts genom proportionella val skall de tjänst-&lt;br&gt;göra enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma&lt;br&gt;beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde&lt;br&gt;framför andra ersättare. Av andra ersättare har den företräde som har&lt;br&gt;utsetts från en grupp med högre röstetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inom samma grupp har den ersättare företräde vars namn har blivit&lt;br&gt;tidigare uppfört på gruppens lista enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ersättare som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper,&lt;br&gt;skall anses vald för den grupp från vilken ersättaren först blev tilldelad&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1955:138) om&lt;br&gt;proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.&lt;br&gt;skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om medlemskap i icke-territoriella församlingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns föreskrifter om medlemskap i följande icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar i Svenska kyrkan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Karlskrona amiralitetsförsamling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Göteborgs tyska församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Tyska S: ta Gertruds församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Finska församlingen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med make avses i denna lag också en ogift kvinna och en ogift man&lt;br&gt;som lever tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i icke-territoriella församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Medlem i Karlskrona amiralitetsförsamling är följande i Karlskrona&lt;br&gt;kommun folkbokförda personer, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är anställd vid Marinen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har varit fast anställd vid Marinen och som vid anställning-&lt;br&gt;ens upphörande har erhållit pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make och hemmavarande barn till någon som är medlem enligt 1 eller&lt;br&gt;2, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevande make och hemmavarande barn till en medlem enligt 1&lt;br&gt;eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Medlem i Göteborgs tyska församling är de i Göteborgs kommun&lt;br&gt;folkbokförda personer som är medborgare i Förbundsrepubliken Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Medlem i Göteborgs tyska församling får också vara följande i&lt;br&gt;Göteborgs kommun folkbokförda personer, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är född i ett tyskspråkigt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. barn till någon som är född i ett tyskspråkigt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make och barn till någon som är medlem enligt 1 eller 2 eller 4 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevande make och barn till en medlem enligt 1 eller 2 eller 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska S: ta Gertrudsförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Medlem i Tyska S: ta Gertruds församling är de i Stockholms kom-&lt;br&gt;mun folkbokförda personer som är medborgare i Förbundsrepubliken&lt;br&gt;Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Medlem i Tyska S: ta Gertruds församling får också vara följande i&lt;br&gt;Stockholms kommun folkbokförda personer, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är född i ett tyskspråkigt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. barn till någon som är fbdd i ett tyskspråkigt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make och barn till någon som är medlem enligt 1 eller 2 eller 6 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevande make och barn till en medlem enligt 1 eller 2 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Medlem i Finska församlingen är de i Stockholms kommun folkbok-&lt;br&gt;förda personer som är medborgare i Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Medlem i Finska församlingen får också vara följande i Stockholms&lt;br&gt;kommun folkbokförda personer, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är född i Finland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. barn till någon som är född i Finland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make och barn till någon som är medlem enligt 1 eller 2 eller 8 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevande make och barn till en medlem enligt 1 eller 2 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovförsamlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Medlem i Hovförsamlingen är medlemmarna av Kungliga Huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Medlem i Hovförsamlingen är också följande i Stockholms kom-&lt;br&gt;mun folkbokförda personer, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som tjänstgör vid Kungliga Hovstaterna och Kungliga Staberna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tjänstgjort vid Kungliga Hovstaterna och Kungliga&lt;br&gt;Staberna och som vid anställningens upphörande har erhållit pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make och hemmavarande barn till någon som är medlem enligt 1 eller&lt;br&gt;2, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevande make och hemmavarande barn till en medlem enligt 1&lt;br&gt;eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Frågor om medlemskap i en icke-territoriell församling prövas och&lt;br&gt;registreras av den skattemyndighet inom vars område personen är folkbok-&lt;br&gt;förd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträde i en icke-territoriell församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ansökan om medlemskap i en icke-territoriell församling enligt 5, 7&lt;br&gt;eller 9 §§ görs skriftligen hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur en icke-territoriell församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som enligt föreskrifter i denna lag är medlem i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling får efter skriftlig anmälan hos skattemyndigheten&lt;br&gt;utträda ur församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om någons medlemskap i en icke-territoriell församling får&lt;br&gt;överklagas av den person vars medlemskap det gäller och den kyrkliga&lt;br&gt;kommun som berörs av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— förordningen (1910:103 s.l) angående behörighet att kyrkobokföras i&lt;br&gt;icke-territoriell församling av svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kungörelsen (1953:524) angående upphävande av skyldigheten för&lt;br&gt;svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid utgången av år 1992 är medlem i en icke-territoriell&lt;br&gt;församling får kvarstå som medlem i församlingen så länge han är folkbok-&lt;br&gt;förd inom den kommun inom vilken församlingen har sitt upptagningsom-&lt;br&gt;råde och han inte har anmält sitt utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5§‘&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan&lt;br&gt;tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykolo-&lt;br&gt;ger, psykoterapeuter, kuratorer vid familjerådgivningsbyråer, som drivs av&lt;br&gt;kommuner, landsting, församlingar eller kyrkliga samfälligheter, och deras&lt;br&gt;biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning&lt;br&gt;anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är&lt;br&gt;medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker&lt;br&gt;till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna&lt;br&gt;uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är&lt;br&gt;medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än&lt;br&gt;försvarare skyldiga att vittna i mål angående brott, för vilket inte är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för präst inom&lt;br&gt;svenska kyrkan är sär skilt stadgat.&lt;br&gt;Präst inom annat trossamfund än&lt;br&gt;svenska kyrkan eller den som i så-&lt;br&gt;dant samfund intar motsvarande&lt;br&gt;ställning får inte höras som vittne&lt;br&gt;om något som han vid enskilt skrif-&lt;br&gt;termål eller under själavårdande&lt;br&gt;samtal i övrigt har erfarit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som i&lt;br&gt;Svenska kyrkans ordning har vigts&lt;br&gt;till det kyrkliga ämbetet som präst&lt;br&gt;finns föreskrifter i 36 kap. kyrkola-&lt;br&gt;gen (1992:000). Den som inom nå-&lt;br&gt;got annat trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan är präst eller den som i så-&lt;br&gt;dant samfund intar motsvarande&lt;br&gt;ställning får inte höras som vittne&lt;br&gt;om något som han eller hon har&lt;br&gt;erfarit under bikt eller själavår-&lt;br&gt;dande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhål-&lt;br&gt;landen som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda&lt;br&gt;paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne&lt;br&gt;om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som&lt;br&gt;under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1561.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i&lt;br&gt;skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1951:691) om viss lindring i skatt-&lt;br&gt;skyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan' orden ”församlings-&lt;br&gt;lagen (1988:180)” skall bytas ut mot ”21 kap. kyrkolagen (1992:000)”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 1 § 1991: 502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.‘&lt;br&gt;dels att 1, 3, 3 a och 4 a §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för kommuns och annan menighets uttag av skatt skall&lt;br&gt;bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som&lt;br&gt;enligt skattemyndighetens beräkning kommer att påföras de skattskyldiga&lt;br&gt;vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas, ökat med det antal&lt;br&gt;skattekronor, som staten uppskattas skola tillskjuta enligt lagen (1988:491)&lt;br&gt;om skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 8 kap. 9 § andra styc-&lt;br&gt;ket kommunallagen (1991:900) el-&lt;br&gt;ler 10 kap. 4 § tredje stycket försam-&lt;br&gt;lingslagen (1988:180) någon annan&lt;br&gt;skattesats slutligt fastställts än den&lt;br&gt;som har bestämts tidigare, skall den&lt;br&gt;nya skattesatsen om möjligt be-&lt;br&gt;stämmas med hänsyn till det antal&lt;br&gt;skattekronor och skatteören som&lt;br&gt;har påförts de skattskyldiga vid tax-&lt;br&gt;eringen det år skattesatsen skall&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 8 mars till kommuner och&lt;br&gt;landsting redovisa den skatt för det&lt;br&gt;föregående året som tillkommer&lt;br&gt;kommunen eller landstinget. Reger-&lt;br&gt;ingen meddelar närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter om sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 8 kap. 9 § andra styc-&lt;br&gt;ket kommunallagen (1991:900) el-&lt;br&gt;ler 19 kap. 7 § tredje stycket kyrko-&lt;br&gt;lagen (1992:000) någon annan skat-&lt;br&gt;tesats slutligt fastställts än den som&lt;br&gt;har bestämts tidigare, skall den nya&lt;br&gt;skattesatsen om möjligt bestämmas&lt;br&gt;med hänsyn till det antal skattekro-&lt;br&gt;nor och skatteören som har påförts&lt;br&gt;de skattskyldiga vid taxeringen det&lt;br&gt;år skattesatsen skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 8 mars till kommuner, lands-&lt;br&gt;ting, församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter redovisa den skatt&lt;br&gt;för det föregående året som tillkom-&lt;br&gt;mer kommunen, landstinget, för-&lt;br&gt;samlingen eller den kyrkliga samfäl-&lt;br&gt;ligheten. Regeringen meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om sådan redovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast den 10 september varje år lämna kom-&lt;br&gt;muner, landsting, församlingar och kyrkliga samfälligheter uppgift om det&lt;br&gt;beräknade antalet skattekronor och skatteören som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun eller ett landsting har fastställt budgeten, skall kom-&lt;br&gt;munstyrelsen respektive landstingsstyrelsen genast underrätta skatte-&lt;br&gt;myndigheten om den skattesats som har bestämts för det följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall&lt;br&gt;styrelsen genast underrätta skattemyndigheten om styrelsens förslag till&lt;br&gt;skattesats. Har någon annan skattesats än den föreslagna fastställts, skall&lt;br&gt;styrelsen genast underrätta skattemyndigheten och riksskatteverket om&lt;br&gt;den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte har fastställts före novem-&lt;br&gt;ber månads utgång, skall, så snart skattesatsen för den preliminära skatten&lt;br&gt;har fastställts, skattemyndigheten underrättas om skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra kommuner än Stock-&lt;br&gt;holms kommun skall styrelsen&lt;br&gt;också underrätta skattemyndighe-&lt;br&gt;ten om beslut av församlingar eller&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter inom kom-&lt;br&gt;munen om skattesatsen för det föl-&lt;br&gt;jande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 3 a§ om under-&lt;br&gt;rättelse om fastställd skattesats skall&lt;br&gt;tillämpas på stiftssamfälligheter&lt;br&gt;samt Stockholms territoriella för-&lt;br&gt;samlingar och kyrkliga samfällighe-&lt;br&gt;ter. Föreskrifterna om kommunsty-&lt;br&gt;relsen och landstingsstyrelsen skall&lt;br&gt;därvid avse stiftsstyrelsen respektive&lt;br&gt;kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra kommuner än Stock-&lt;br&gt;holms kommun skall kommunsty-&lt;br&gt;relsen underrätta skattemyndighe-&lt;br&gt;ten om beslut av församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter inom kom-&lt;br&gt;munen om skattesatsen för det föl-&lt;br&gt;jande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling är berättigad att under visst år av staten uppbära församling-&lt;br&gt;sskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av&lt;br&gt;antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt skattemyndighe-&lt;br&gt;tens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990: 324) vid det föregående&lt;br&gt;årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skattesats som har be-&lt;br&gt;stämts för året före taxeringsåret. Har skattskyldig enligt lagen (1951:691)&lt;br&gt;om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte Tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen, skall belopp,&lt;br&gt;som församlingen annars skulle ha varit berättigad att uppbära av staten,&lt;br&gt;nedsättas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 10 kap. 4 § församling-&lt;br&gt;slagen (1988:180) annan skattesats&lt;br&gt;slutligt fastställts än den som har&lt;br&gt;bestämts tidigare, skall till grund&lt;br&gt;för utbetalningen läggas den utdebi-&lt;br&gt;tering som har bestämts i samband&lt;br&gt;med att budgeten fastställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 19 kap. 7 § kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000) någon annan skattesats&lt;br&gt;slutligt fastställts än den som har&lt;br&gt;bestämts tidigare, skall till grund&lt;br&gt;för utbetalningen läggas den utdebi-&lt;br&gt;tering som har bestämts i samband&lt;br&gt;med att budgeten fastställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling är berättigad att under ett visst år av statens såsom förskott&lt;br&gt;uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen rörande det&lt;br&gt;föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har påförts de skatt-&lt;br&gt;skyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i församlingens fordran hos staten&lt;br&gt;vid ingången av året efter det år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas&lt;br&gt;mot den församlingsskatt, som församlingen har rätt att uppbära av staten&lt;br&gt;på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i nästföljande stycke utanordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf skall skattemyndigheten under samma år&lt;br&gt;utanordna till församlingen med en tolftedel den 18 i varje kalendermånad.&lt;br&gt;Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena i måna-&lt;br&gt;derna januari och februari, skall vid dessa tillfallen utbetalas samma&lt;br&gt;belopp som har utbetalats i december månad det föregående året. När&lt;br&gt;särskilda skäl föranleder det får länsskattemyndigheten dock förordna att&lt;br&gt;utbetalning skall ske med annat belopp. Om något av de belopp som&lt;br&gt;utbetalades i månaderna januari och februari inte motsvarar en tolftedel av&lt;br&gt;församlingens fordran, skall den jämkning som föranleds härav ske i fråga&lt;br&gt;om det belopp, som utbetalas i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om församling tillämpas på motsvarande sätt i fråga&lt;br&gt;om kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshyphotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1968:576) om Konungariket Sve-&lt;br&gt;riges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följ-&lt;br&gt;ande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan pantsäkerhet får en fören-&lt;br&gt;ing lämna lån för vilket någon av&lt;br&gt;följande svarar som låntagare eller&lt;br&gt;på grund av borgen: staten, kom-&lt;br&gt;mun, landstingskommun, sådan&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällig-&lt;br&gt;het som avses i församlingslagen&lt;br&gt;(1988:180), riksbanken, riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, bankaktiebolag, sparbank&lt;br&gt;eller central föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan pantsäkerhet får en fören-&lt;br&gt;ing lämna lån för vilket någon av&lt;br&gt;följande svarar som låntagare eller&lt;br&gt;på grund av borgen: staten, kom-&lt;br&gt;mun, landsting, sådan församling&lt;br&gt;eller kyrklig samfällighet som avses&lt;br&gt;i kyrkolagen (1992:000), riksban-&lt;br&gt;ken, riksgäldskontoret, bankaktie-&lt;br&gt;bolag, sparbank eller central för-&lt;br&gt;eningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:578.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 37 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål, vari prövningstillstånd kräves, får omständighet eller bevis, som&lt;br&gt;klaganden åberopar först i regeringsrätten, beaktas endast om det förelig-&lt;br&gt;ger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om hinder mot att&lt;br&gt;beakta eller anföra nya omständig-&lt;br&gt;heter i vissa mål finns i 10 kap.&lt;br&gt;10 § kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;och 13 kap. 1 § församlingslagen&lt;br&gt;(1988:180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om hinder mot att&lt;br&gt;beakta eller anföra nya omständig-&lt;br&gt;heter i vissa mål finns i 10 kap. 10 §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) och 22&lt;br&gt;kap. 1 § tredje stycket kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden bör i besvärshandlingen ange de skäl som han åberopar till&lt;br&gt;stöd för sin begäran om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m.' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig&lt;br&gt;förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra&lt;br&gt;tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande&lt;br&gt;fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om ej hinder&lt;br&gt;möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt&lt;br&gt;senast dagen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom&lt;br&gt;länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de bestäm-&lt;br&gt;melser i 14 kap. 1 § andra stycket, 2 —4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 samt&lt;br&gt;15, 15d, 16, 17 och 19 — 24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av&lt;br&gt;kommunfullmäktige och utseende av ersättare för fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 14 kap. 19 § val-&lt;br&gt;lagen om beslut som har fattats med&lt;br&gt;stöd av 14 kap. 18 a § nämnda lag&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket i stället gälla beslut som har&lt;br&gt;fattats med stöd av 2 kap. 3 §, 5&lt;br&gt;kap. 2 § eller 7 kap. 5 § församling-&lt;br&gt;slagen (1988:180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 14 kap. 19 § valla-&lt;br&gt;gen om beslut som har fattats med&lt;br&gt;stöd av 14 kap. 18 a § nämnda lag&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket i stället gälla beslut som har&lt;br&gt;fattats med stöd av 13 kap. 4 §, 16&lt;br&gt;kap. 2 och 3 §§ eller 17 kap. 7 — 9 §§&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1988:195.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991: 1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfas-&lt;br&gt;tighet m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”41 kap. kyrkolagen (1992:000)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1983:438.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 2 § 1991:623.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 5 §§ lagen (1976:600) om offentlig&lt;br&gt;anställning' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej statsråden eller&lt;br&gt;riksdagens ombudsmän och ej hel-&lt;br&gt;ler den som är anställd på annan&lt;br&gt;prästerlig tjänst än sådan som om-&lt;br&gt;fattas av 1 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetstagare hos kom-&lt;br&gt;mun, landstingskommun, kommu-&lt;br&gt;nalförbund, församling eller kyrklig&lt;br&gt;samfällighet gäller 4—17 kap. en-&lt;br&gt;dast om anställningen är statligt re-&lt;br&gt;glerad och ej avser prästerlig tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte statsråden, riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän eller den som&lt;br&gt;är anställd på en biskopstjänst eller&lt;br&gt;en prästtjänst som avses i kyrkola-&lt;br&gt;gen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 4—17 kap. gäller&lt;br&gt;inte arbetstagare hos kommuner,&lt;br&gt;landsting, kommunalförbund, för-&lt;br&gt;samlingar eller kyrkliga samföllig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen senast omtryckt 1991:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar&lt;br&gt;och andra författningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1976: 633) om kungörande av lagar och&lt;br&gt;andra författningar' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningar som beslutas av kyrkomötet eller en myndighet under&lt;br&gt;kyrkomötet skall kungöras i svenska kyrkans författningssamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla sådana för-&lt;br&gt;fattningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett domkapitel eller en stifts-&lt;br&gt;styrelse beslutar med stöd av be-&lt;br&gt;myndiganden i författningar som&lt;br&gt;beslutas av kyrkomötet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kammarkollegiet beslutar med&lt;br&gt;stöd av bemyndiganden av rege-&lt;br&gt;ringen enligt lagen (1988:183) om&lt;br&gt;förvaltningen av kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla sådana för-&lt;br&gt;fattningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett domkapitel eller en stifts-&lt;br&gt;styrelse beslutar med stöd av be-&lt;br&gt;myndiganden i författningar som&lt;br&gt;beslutas av kyrkomötet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kammarkollegiet beslutar med&lt;br&gt;stöd av bemyndiganden av rege-&lt;br&gt;ringen enligt 41 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:935.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala&lt;br&gt;indelningsdelegerade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 11 §§ lagen (1979:412) om kommunala&lt;br&gt;indelningsdelegerade skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegerade och ersättare skall&lt;br&gt;väljas av kommunfullmäktige inom&lt;br&gt;trettio dagar efter det att kommu-&lt;br&gt;nen fick del av beslutet om indel-&lt;br&gt;ningsändringen eller vid den senare&lt;br&gt;tidpunkt som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Valbar är den som är ledamot&lt;br&gt;eller ersättare i fullmäktige i kom-&lt;br&gt;munen. Bestämmelserna i 5 kap. 46&lt;br&gt;och 47§§ kommunallagen (1991:&lt;br&gt;900) om proportionellt val skall där-&lt;br&gt;vid tillämpas. Om ersättarna inte&lt;br&gt;väljs proportionellt, skall det vid&lt;br&gt;valet också bestämmas i vilken ord-&lt;br&gt;ning som de skall kallas in till&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegerade och ersättare skall&lt;br&gt;väljas av kommunfullmäktige inom&lt;br&gt;trettio dagar efter det att kommu-&lt;br&gt;nen fick del av beslutet om indel-&lt;br&gt;ningsändringen eller vid den senare&lt;br&gt;tidpunkt som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Valbar är den som är ledamot&lt;br&gt;eller ersättare i fullmäktige i kom-&lt;br&gt;munen. Föreskrifterna i 2§ lagen&lt;br&gt;(1992:000) om proportionellt val-&lt;br&gt;sätt skall därvid tillämpas. Om er-&lt;br&gt;sättarna inte väljs proportionellt,&lt;br&gt;skall det vid valet också bestämmas&lt;br&gt;i vilken ordning som de skall kallas&lt;br&gt;in till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan valet har ägt rum, skall länsstyrelsen genast underrättas om vilka&lt;br&gt;som har valts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en delegerad avgår under Om en delegerad avgår under&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, skall 6 kap. 14 § tjänstgöringstiden, skall 6 kap. 14 §&lt;br&gt;kommunallagen tillämpas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunallagen (1991:900) tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;H §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 11 § och&lt;br&gt;i 5 kap. 18 — 20 och 36 — 62 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen (1991: 900) skall tilläm-&lt;br&gt;pas också på delegerade och deras&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 4 kap. 11 § och i 5&lt;br&gt;kap. 18-20, 36 — 46 och 48-62&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) skall&lt;br&gt;tillämpas också på delegerade och&lt;br&gt;deras ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer och frågor som avses i 5 kap. 49 — 56 §§ kommunallagen&lt;br&gt;får framställas, förutom till ordföranden i arbetsutskottet och i en kom-&lt;br&gt;mitté, även till ordföranden i kommunstyrelsen eller i någon annan nämnd&lt;br&gt;eller beredning i en kommun som har valt delegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkännagivanden som avses i 5 kap. 62 § kommunallagen skall ske på&lt;br&gt;anslagstavlan i varje kommun som har valt delegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 5 § och 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)' orden ”lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”41 kap. kyrkolagen (1992:000)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5§ 1988:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § 1990: 1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 § och 16 kap. 1§ sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt angå-&lt;br&gt;ende uppgift som har anförtrotts&lt;br&gt;präst under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal i övrigt gäller i stället för&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag vad&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt angå-&lt;br&gt;ende uppgift som under bikt eller&lt;br&gt;själavårdande samtal anförtrotts&lt;br&gt;den som i Svenska kyrkans ordning&lt;br&gt;har vigts till det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;som präst gäller i stället för bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag vad som är&lt;br&gt;särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1—8 samt&lt;br&gt;5 § 1 och 3 samma förordning. De fall av uppsåtligt åsidosättande av&lt;br&gt;tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 §&lt;br&gt;2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första&lt;br&gt;stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tyst-&lt;br&gt;nadsplikt följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1979:926) om tyst- 7. &amp;nbsp;36 kap. 1§ kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsplikt för präst inom svenska (1992:000)&lt;br&gt;kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1565.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982: 942) om svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:942) om svenska kyrkan&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 9 § skall upphöra att gälla vid utgången av juli 1992,&lt;br&gt;dels att 1—8, 10, 11 och 18 §§ skall upphöra att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen senast omtryckt 1991: 319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § kommunalförbundslagen (1985: 894)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket och 16 —18 §§, 4 kap.&lt;br&gt;8,9, 11 — 16 §§, 18 § första stycket,&lt;br&gt;19, 20 och 22 §§ samt 5 kap. 7 — 23,&lt;br&gt;25 — 34 och 36 — 62 §§ kommunalla-&lt;br&gt;gen (1991:900) skall tillämpas i&lt;br&gt;fråga om kommunalförbunds full-&lt;br&gt;mäktige. Bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;12— 17 §§ nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;dock endast om ersättare har ut-&lt;br&gt;setts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 3 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket och 16 —18 §§, 4 kap. 8, 9,&lt;br&gt;11 — 16 §§, 18 § första stycket, 19,&lt;br&gt;20 och 22 §§ samt 5 kap. 7 — 23,&lt;br&gt;25 - 34, 36 - 46 och 48 - 62 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) skall tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om kommunalförbunds&lt;br&gt;fullmäktige. Föreskrifterna i 5 kap.&lt;br&gt;12— 17 §§ nämnda lag tillämpas&lt;br&gt;dock bara om ersättare har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § förvaltningslagen (1986:223) skall ha följ-&lt;br&gt;ande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 — 30 §§ gäl-&lt;br&gt;ler inte sådana ärenden hos myn-&lt;br&gt;digheter i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner i vilka besluten&lt;br&gt;kan överklagas enligt 10 kap. kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) eller 13&lt;br&gt;kap. forsamlingslagen (1988:180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 — 30 §§ gäl-&lt;br&gt;ler inte sådana ärenden hos myn-&lt;br&gt;digheter i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner i vilka besluten&lt;br&gt;kan överklagas enligt 10 kap. kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) eller 22&lt;br&gt;kap. kyrkolagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1659.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:482) om införande av&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 — 7 §§ lagen (1991:482) om införande av folk-&lt;br&gt;bokföringslagen (1991:481) skall upphöra att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;dels att 5 kap. 47 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 46 § och 6 kap. 22 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Under de förutsättningar som an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i 47§ skall följande val vara ges i 2§ lagen (1992:000) om pro-&lt;br&gt;proportionella: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;portionelit valsätt skall följande val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara proportionella:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. val av revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1 och 2 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för aktiebolag, ekono-&lt;br&gt;miska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter som&lt;br&gt;skall granska en sådan styrelses förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd skall välja utskott&lt;br&gt;bland ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;nämnden. Därvid skall föreskrif-&lt;br&gt;terna i 5 kap. 47 § om proportionella&lt;br&gt;val tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd skall välja utskott&lt;br&gt;bland ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;nämnden. Därvid skall föreskrif-&lt;br&gt;terna i 2 § lagen (1992:000) om pro-&lt;br&gt;portionellt valsätt tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av tre författningar om kungörande i&lt;br&gt;kyrka&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att följande tre författningar skall upphöra att gälla&lt;br&gt;vid utgången av år 1992, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1942:117) med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1947:276) om kungörande i kyrka vid förfall för präst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kungörelsen (1970:469) om kungörande i kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Kön-&lt;br&gt;berg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Davidson anmäler fråga om en ny kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till kyrkolag&lt;br&gt;m.m. i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption3"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:85&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;NY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KYRKOLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»A4»A4&lt;br&gt;»A4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilagedelens innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattningen i betänkandet (SOU 1987:4 och 5) ”En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny kyrkolag m.m.”................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Författningsförslagen i betänkandet (SOU 1987:5) ”En ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkolag m.m.” ..................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet (SOU 1987:4 och 5) ”En ny kyrkolag m.m.” .. 108&lt;br&gt;Bilaga 4 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementspromemorian den 1 juni 1989 angående&lt;br&gt;domkyrkornas förvaltning ............................ 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Författningsförslaget i departementspromemorian den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1989 angående domkyrkornas förvaltning ......... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanställning av förslagen i och remissyttrandena över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementspromemorian ”Icke-territoriella församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i svenska kyrkan”.................................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Författningsförslagen i departementspromemorian ”Icke-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;territoriella församlingar i svenska kyrkan”.............. 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets promemoria den 11 maj 1987 om&lt;br&gt;erfarenheter från 1986 års val till kyrkomötet............ 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Författningsförslagen i Riksskatteverkets promemoria den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II &amp;nbsp;maj 1987 om erfarenheter från 1986 års val till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkomötet......................................... 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Kyrkomötets skrivelse 1989: 33 ........................ 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11 Sammanställning av förslagen i och remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemorian ”Lagen (1963:633) om&lt;br&gt;biskopsval — en översyn”............................. 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12 Författningsförslaget i departementspromemorian ”Lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1963:633) om biskopsval — en översyn”............... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13 Departementspromemorian den 27 juni 1990 angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valkorporationer vid biskopsval ....................... 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14 Sammanställning av remissyttranden över departements-&lt;br&gt;promemorian den 27 juni 1990 angående valkorporationer&lt;br&gt;vid biskopsval....................................... 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15 Sammanställning av övervägandena i och remissyttrandena&lt;br&gt;över promemorian om översyn av frågan om&lt;br&gt;församlings rätt att disponera enskilda medel m.m........ 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16 Promemoria om revision av direktvalda kyrkoråd........ 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17 Sammanställning av remissyttranden över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 24 maj 1990 om revision av direktvalda kyrkoråd..... 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18 Förslaget till kyrkolag i RegSkr 1990:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första avdelningen (7 kap.) ........................... 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra avdelningen (2 kap.) ........................... 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje avdelningen (3 kap.) ........................... 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde avdelningen (4—10 kap.) ....................... 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte avdelningen (11 — 22 kap.) ...................... 212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte avdelningen (23—28 kap.)....................... 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde avdelningen (29—31 kap.)...................... 248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åttonde avdelningen (32 och 33 kap.)................... 254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nionde avdelningen (34—37 kap.) .....................255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tionde avdelningen (38 kap.)..........................268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elfte avdelningen (39—42 kap.)........................271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolfte avdelningen (43 — 47kap.).......................283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19 Andra lagförslag i RegSkr 1990:1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92. 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om införande av kyrkolagen ...........302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken .........305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:691) om viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lindring i skatteskyldigheten för den som icke tillhör&lt;br&gt;svenska kyrkan................................... 306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:138) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proportionellt valsätt vid val inom landsting,&lt;br&gt;kommunfullmäktige m.m.......................... 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om kommunal och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt..................... 308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om&lt;br&gt;statshypoteksföreningar ........................... 310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:291)....................................... 311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkofullmäktigval, m.m........................... 312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärv av hyresfastighet........................... 313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:600) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig anställning............................... 314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kungörande av lagar och andra författningar..........315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979: 1152)...................................... 316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) . 317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:223)....................................... 321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 20 Kyrkomötets skrivelse 1991:11 ........................ 322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21 Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1991:1 ........... 324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 22 Kyrkomötets skrivelse 1991:13 ........................ 372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23 Första kyrkolagsutskottets betänkande 1991:9 ........... 373&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattningen i betänkandet (SOU 1987:4 och&lt;br&gt;5) ”En ny kyrkolag m.m.”&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om svenska kyrkan är i dag mycket omfattande. Cirka 300&lt;br&gt;författningar av olika slag innehåller regler som gäller kyrkans verksamhet,&lt;br&gt;organ och ekonomi. Bland dessa författningar finns visserligen en del som&lt;br&gt;endast mera marginellt berör kyrkliga organ eller som avser mera ”borger-&lt;br&gt;liga” uppgifter som kyrkobokföring och begravningsväsende. Det samlade&lt;br&gt;författningsmaterialet är emellertid ändå mycket stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1686 års kyrkolag — ett lagverk i ruiner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1686 års kyrkolag är inte den äldsta av de gällande författningarna men den&lt;br&gt;grundläggande. Lagen är en spegel av det karolinska enväldets Sverige.&lt;br&gt;Principerna om religionsfrihet och demokrati var främmande för den&lt;br&gt;tidens lagstiftare. Lagen avhandlar vad som var angeläget att reglera på&lt;br&gt;1600-talet, t.ex. de olika kyrkliga handlingarna, helgdagarna, de familje-&lt;br&gt;rättsliga frågorna om trolovning och äktenskap, tillsättning av biskopar&lt;br&gt;och präster samt vård av sjuka och fångar. Kyrkolagen var slutpunkten på&lt;br&gt;en lång diskussion inom både stat och kyrka med tidvis svåra motsätt-&lt;br&gt;ningar dem emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje lag behöver anpassas till samhällsutvecklingen. Det är därför&lt;br&gt;naturligt att kyrkolagen ganska snart behövde revideras. Under både 1700-&lt;br&gt;och 1800-talen gjordes flera försök att göra en ny kyrkolag. Under 1800-&lt;br&gt;talet framlades sålunda vid tre tillfällen färdiga lagförslag. Det saknades&lt;br&gt;emellertid politiska förutsättningar att genomföra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället fick man anpassa kyrkolagstiftningen till tidens förändringar på&lt;br&gt;ett annat sätt. Man stiftade särskilda lagar för att lösa akuta problem.&lt;br&gt;Ibland upphävde man då formellt vissa bestämmelser i kyrkolagen. Någon&lt;br&gt;gång gjorde man tillägg till kyrkolagen genom särskilda författningar, men&lt;br&gt;man har inte — som normalt görs med författningar — gått in i texten och&lt;br&gt;ändrat lagen. Detta är något som är unikt för kyrkolagen i förhållande till&lt;br&gt;andra lagar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All lagstiftning har alltså utgått från att kyrkolagen funnits som grund.&lt;br&gt;Samtidigt har allt större delar av lagen förlorat sin giltighet. Som vi redan&lt;br&gt;berört har stora stycken av kyrkolagen formellt upphävts. I andra delar har&lt;br&gt;den kommit ur bruk och tillämpas inte längre. Endast en mindre del av&lt;br&gt;lagtexten har därför någon praktisk betydelse idag. Någon har kallat den&lt;br&gt;”ett lagverk i ruiner”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här förhållandet hade uppnåtts redan vid 1900-talets början. Man&lt;br&gt;fortsatte emellertid att lösa praktiska frågor genom speciella lagar. Ett&lt;br&gt;exempel på detta är domkapitelsreformen vid mitten av 1930-talet som&lt;br&gt;åstadkoms genom särskild lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter andra världskrigets slut uppstod en intensiv kyrka-statdebatt som&lt;br&gt;ledde till ett långvarigt utredningsarbete i frågan. Medan detta pågick blev&lt;br&gt;det av naturliga skäl inte aktuellt att göra en ny kyrkolag, även om skisser&lt;br&gt;till en sådan lag gjordes i olika skeden av arbetet. Först sedan kyrka-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statdiskussionen kommit i ett annat läge efter 1982 års kyrkomötesreform&lt;br&gt;blev det möjligt att på allvar ta upp frågan om en ny kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkolagen och konstitutionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det kan också erinras om att under de 300 år som kyrkolagen varit i kraft&lt;br&gt;har de konstitutionella förutsättningarna for kyrkolagen varierat kraftigt.&lt;br&gt;Lagen tillkom genom beslut av den enväldige konungen. Under frihetsti-&lt;br&gt;den kom riksdagen att ta över ansvaret för kyrkolagstiftningen. Vid 1723&lt;br&gt;års riksdag erhöll prästeståndet i likhet med adeln särskilda ståndsprivile-&lt;br&gt;gier. Det ligger i sakens natur att prästeståndet kom att spela en väsentlig&lt;br&gt;roll i riksdagens arbete, när det gällde kyrkliga frågor även då dessa inte&lt;br&gt;hade privilegiekaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkolagsbegreppet förekom i 1809 års regeringsform, där det uttryck-&lt;br&gt;ligen angavs att kyrkolag stiftas av konungen och riksdagen gemensamt. Så&lt;br&gt;länge fyrståndsriksdagen fanns kvar vållade detta inte så mycket problem&lt;br&gt;men vid representationsreformen år 1866 blev begreppet kyrkolag helt&lt;br&gt;plötsligt viktigt och kontroversiellt. Det föreskrevs då att det vid denna&lt;br&gt;tidpunkt nyinrättade kyrkomötet skulle ge sitt samtycke i kyrkolagsfrågor.&lt;br&gt;Den gamla kyrkolagen fick därmed en ny betydelse genom att de ämnen&lt;br&gt;som reglerades i lagen, skulle underställas kyrkomötet. Därutöver kom&lt;br&gt;prästerskapets privilegier att falla under kyrkomötets medbestämmande-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller 1973 års regeringsform lyckades radera ut kyrkolagsbegrep-&lt;br&gt;pet. Kyrkomötets medbestämmande stred mot den nya regeringsformens&lt;br&gt;principiella ståndpunkt att all offentlig makt utgår från folket och att folket&lt;br&gt;representeras av riksdagen. Eftersom det då saknades en lösning på kyrka-&lt;br&gt;statfrågorna gick man runt problemet och placerade alla bestämmelser om&lt;br&gt;kyrkan — inklusive dem om kyrkomötets medbestämmanderätt — i rege-&lt;br&gt;ringsformens övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1982 års kyrkomötesreform förlorade kyrkolagsbegreppet den&lt;br&gt;konstitutionella betydelse det haft tidigare. Den gemensamma beslutande-&lt;br&gt;rätten i kyrkolagsfrågor avskaffades, med undantag för frågan om medlem-&lt;br&gt;skap i kyrkan. De ämnen som regleras i kyrkolagen delades upp mellan&lt;br&gt;riksdagen och kyrkomötet att besluta om. Frågor om kyrkans organisation,&lt;br&gt;tjänster och ekonomi hänfördes till riksdagen som dock i viktigare frågor&lt;br&gt;måste höra kyrkomötet. Kyrkans ”inre” frågor — de som gäller t.ex. lära,&lt;br&gt;gudstjänster och kyrkliga böcker — blev däremot en exklusiv angelägenhet&lt;br&gt;för kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 1982 års reform fanns det alltså flera skäl att se över kyrkoförfatt-&lt;br&gt;ningarna. De befann sig i en systematiskt djupt otillfredsställande ordning&lt;br&gt;och de måste anpassas till den nya konstitutionella situationen. Det var&lt;br&gt;redan vid reformen förutsatt att en översyn skulle ske. Regeringen beslöt&lt;br&gt;också att föranstalta om en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vårt uppdrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När vi under våren 1963 fick vårt uppdrag gick vi först igenom alla gällande&lt;br&gt;författningar på det kyrkliga området. Vi förtecknade inte mindre än 362&lt;br&gt;gällande författningar som berörde kyrkan. Den äldsta av dem var Johan&lt;br&gt;IIl:s brev från år 1571 med privilegier för tyska församlingen i Stockholm.&lt;br&gt;Av de genomgångna författningarna föreslog vi i ett delbetänkande i&lt;br&gt;december 1983 att cirka 80 skulle upphävas. Det var sådana som saknade&lt;br&gt;betydelse på grund av ändrade samhällsförhållanden eller senare författ-&lt;br&gt;ningsregleringar. Våra förslag godtogs sedermera i allt väsentligt och de&lt;br&gt;flesta av författningarna är nu upphävda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför det fortsatta arbetet, som enligt direktiven bestod i att systemati-&lt;br&gt;sera det återstående författningsmaterialet, ställdes vi inför många pro-&lt;br&gt;blem. Ett var det pågående reformarbetet på det kyrkliga området. Den&lt;br&gt;parlamentariskt sammansatta 1982 års kyrkokommitté arbetade med att&lt;br&gt;förändra den lokala och regionala organisationen inom kyrkan m.m. Det&lt;br&gt;var nödvändigt att samordna deras och vårt arbete. Våra uppgifter har&lt;br&gt;emellertid inte varit kyrkopolitiska utan mera juridiskt-tekniska. En natur-&lt;br&gt;lig arbetsfördelning blev därför att vårt sekretariat hjälpte till med att&lt;br&gt;utarbeta lagtexterna till kyrkokommitténs förslag och att vi granskade&lt;br&gt;dessa. De förslag som kyrkokommittén lagt fram och som kyrkomötet i&lt;br&gt;stort anslutit sig till är alltså lagtekniskt bearbetade av oss och vi har sedan&lt;br&gt;utan eget ställningstagande i sak infogat dem i de förslag vi lägger fram. Vi&lt;br&gt;har även arbetat tillsammans med andra statliga utredningar, främst kyr-&lt;br&gt;komusikerutredningen och kyrkobyggnadsutredningen som avgett sina&lt;br&gt;slutbetänkanden under år 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem som aktualiserades inför det fortsatta arbetet var hur&lt;br&gt;och i vilken utsträckning vi skulle bearbeta författningsmaterialet. Skulle&lt;br&gt;vi föra samman det till några särskilda lagar och låta den gamla kyrkolagen&lt;br&gt;vara kvar eller skulle vi våga försöket att föra samman materialet till en&lt;br&gt;kyrkolag, naturligt kompletterad med regeringsförordningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ju mycket få delar av den gamla kyrkolagen som fortfarande&lt;br&gt;gäller. Att ändra eller att komplettera lagen verkade också mycket svårt&lt;br&gt;särskilt som stora delar av de frågor som den avhandlar numera faller inom&lt;br&gt;kyrkomötets kompetens. Alternativen blev då att samla allt material i en&lt;br&gt;lag eller att på något sätt dela upp det i flera författningar. Under arbetets&lt;br&gt;gång har vi kommit till den uppfattningen att det är bäst att arbeta fram en&lt;br&gt;helt ny kyrkolag om man skall få översikt, klarhet och reda i det mycket&lt;br&gt;omfattande författningsmaterialet. (Avdelning II i betänkandet.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Centrala bestämmelser om kyrkan samlas i en ny kyrkolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den nya kyrkolagen har vi samlat de centrala bestämmelser om kyrkan&lt;br&gt;som enligt regeringsformen skall beslutas av riksdagen. De delar som faller&lt;br&gt;inom kyrkomötets kompetensområde har också behövt omarbetas. Detta&lt;br&gt;görs av en arbetsgrupp som tillsatts av svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna arbetsgrupp har vi haft nära kontakter. Till följd av normgiv-&lt;br&gt;ningsfördelningen mellan riksdagen och kyrkomötet kommer den nya&lt;br&gt;kyrkolagen delvis att behandla andra ämnen än den gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i den nya kyrkolagen inte behandlat sådana ämnen som har en&lt;br&gt;mera ”borgerlig” prägel. Detta innebär att vi har lämnat allt om folkbok-&lt;br&gt;föring utanför. Även begravningsrätten har en sådan karaktär och har&lt;br&gt;därför inte tagits med i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om svenska kyrkan utgör en slags grundlag för kyrkan. Regerings-&lt;br&gt;formens övergångsbestämmelser hänvisar direkt till en sådan lag. Vi har&lt;br&gt;därför låtit den vara kvar som en särskild lag och inte inarbetat den i&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkolagens innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt den systematik som vi valt för den nya kyrkolagen har vi — efter ett&lt;br&gt;inledande kapitel (7 kap.) — först tagit in reglerna om medlemskap i&lt;br&gt;svenska kyrkan (2 kap.) som nu finns i religionsfrihetslagen. Reglernas&lt;br&gt;sakliga innehåll är som bekant kontroversiella. En av centralstyrelsen&lt;br&gt;tillsatt arbetsgrupp arbetar på ett förslag. För oss har frågan varit mera&lt;br&gt;teknisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild avdelning om svenska kyrkans organisation har vi inled-&lt;br&gt;ningsvis behandlat regler om den kyrkliga indelningen. Det gäller bestäm-&lt;br&gt;melser om församlingar, pastorat, kontrakt och stift och om hur man&lt;br&gt;ändrar indelningen i dessa enheter. Dessa regler finns i dag bl.a. i den s.k.&lt;br&gt;indelningslagen, som också rör de borgerliga kommunerna. Andra bestäm-&lt;br&gt;melser finns i lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter och i lagen&lt;br&gt;om kyrkliga kostnader. Kyrkokommittén har dessutom kommit med ytter-&lt;br&gt;ligare lagförslag i ämnet. Dessa författningstexter har vi nu arbetat sam-&lt;br&gt;man till ett kapitel om den kyrkliga indelningen (3 kap.). Som en kuriositet&lt;br&gt;kan nämnas att stiftsindelningen i dag inte är fullständigt författningsregle-&lt;br&gt;rad. Den bristen har vi avhjälpt genom vårt förslag till detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande (4 kap.) har vi behandlat församlingarna och de kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheterna på lokal nivå. Där har vi fört in det förslag till nya regler&lt;br&gt;som kyrkokommittén lagt fram. Kommitténs förslag är i sin tur en bear-&lt;br&gt;betning av den nuvarande lagen om församlingar och kyrkliga samfällighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nästa kapitel (5 kap.) har vi tagit upp de bestämmelser som behövs för&lt;br&gt;stiftsorganen. Här har kyrkokommittén lagt fram förslag om obligatoriska&lt;br&gt;stiftssamfälligheter med stiftsstyrelser. Domkapitlen skall enligt samma&lt;br&gt;förslag finnas kvar, om än med mera begränsade uppgifter. Biskopen&lt;br&gt;förutsätts behålla nuvarande befogenheter. Regler om dessa organ har&lt;br&gt;alltså samlats i ett kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om kyrkans verksamhet på riksplanet har vi sammanfört i&lt;br&gt;nästa kapitel (6 kap.). Lagen om kyrkomötet utgör kärnan i kapitlet. Här&lt;br&gt;ges också bestämmelser om de myndigheter som numera — efter grundlags-&lt;br&gt;ändring — lyder under kyrkomötet, nämligen centralstyrelsen och kyrko-&lt;br&gt;mötets besvärsnämnd. Det bör i detta sammanhang understrykas att vi&lt;br&gt;inte har tagit några bestämmelser om den s.k. ”fria” verksamheten i lagen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans stiftelse for rikskyrklig verksamhet, liksom de särskilda Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;stiftelserna för missionen, kyrkan i utlandet och Lutherhjälpen faller alltså Bilaga 1&lt;br&gt;helt utanför denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tredje avdelning i lagen har vi fört samman reglerna om kyrkans&lt;br&gt;personal. Tillsättningsreglerna för präster föreslås av kyrkokommittén bli&lt;br&gt;reformerade. Dessa föreslagna regler har vi fört in tillsammans med de&lt;br&gt;offentligrättsliga reglerna om prästernas anställningsförhållanden, som nu&lt;br&gt;delvis finns i lagen om domkapitel. Lagen om offentlig anställning som för&lt;br&gt;närvarande endast delvis gäller för präster blir enligt vårt förslag inte längre&lt;br&gt;tillämplig på präster över huvud taget. I stället föreslår vi en grundläggande&lt;br&gt;reglering av prästernas anställningsförhållanden i den nya kyrkolagen&lt;br&gt;(7—10 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till avdelningen om kyrkans personal har vi också fört de regler om&lt;br&gt;kyrkomusiker som kan bli behövliga. Kyrkomusikerutredningen har här&lt;br&gt;lagt fram ett förslag som arbetats in som ett särskilt kapitel i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen (11 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande avdelning i den nya lagen är reglerna om den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen. Vi har där behandlat inte bara reglerna om kyrkobyggnader&lt;br&gt;och kyrkliga inventarier (13 kap.) och om upplåtande av kyrka (14 kap.)&lt;br&gt;utan även de bestämmelser som avser själva förvaltningen av den kyrkliga&lt;br&gt;jorden (75 kap.). Kyrkofonden och de bestämmelser som gäller för att&lt;br&gt;finansiera vissa kyrkliga kostnader har också fått sin plats i denna avdel-&lt;br&gt;ning (16 kap.). Kyrkokommittén och kyrkobyggnadsutredningen har lagt&lt;br&gt;fram förslag till ändringar som beaktats av oss i denna avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sista avdelning har vi fört samman flertalet regler om kyrkliga val&lt;br&gt;(17—21 kap.). Det finns i dag många olika slags kyrkliga val och ett stort&lt;br&gt;antal valkorporationer. Vi hade från början räknat med att kunna uppnå&lt;br&gt;en ganska hög grad av förenkling. Detta har emellertid visat sig svårare än&lt;br&gt;vad vi ursprungligen trodde. Alla valkorporationer balanserar mellan olika&lt;br&gt;intressen och det är svårt att skapa ett enhetligt system.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkolagens uppbyggnad i övrigt m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya kyrkolagen innehåller 571 paragrafer fördelade på 21 kapitel. Det&lt;br&gt;är alltså ett mycket stort lagverk — förmodligen det största i Sverige. Detta&lt;br&gt;innebär dock inte att den samlade massan lagtext om svenska kyrkan&lt;br&gt;kommer att öka. Tvärtom medför den sammanhållna lagen att vi får&lt;br&gt;mindre lagtext med den bearbetning av författningsmaterialet som vi gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett så här stort lagverk måste givetvis redigeras så att det blir överskåd-&lt;br&gt;ligt. Vi har försökt att disponera innehållet på ett för tillämparna lämpligt&lt;br&gt;sätt och fört in många mellanrubriker. Genom att följa dem kan man&lt;br&gt;förhållandevis snabbt finna vad man söker. En utförlig innehållsförteck-&lt;br&gt;ning som fogats till lagen gör den också lättillgängligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt arbete har inneburit att vi fört samman författningar från olika&lt;br&gt;tider och med en mycket varierande lagteknisk standard. En genomgri-&lt;br&gt;pande teknisk och språklig översyn har därför varit nödvändig. Ibland har&lt;br&gt;vi ställts inför frågan vad som egentligen är gällande rätt på ett visst&lt;br&gt;område och då också fått undersöka detta närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med vårt arbete med en ny kyrkolag har alltså egentligen varit Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;detsamma som upphovsmännen till 1686 års kyrkolag hade, nämligen att Bilaga 1&lt;br&gt;samla de centrala regler som statsmakterna vill ge om kyrkan i ett doku-&lt;br&gt;ment som närmast har karaktären av en ”kyrkans lagbok”.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Normgivningen om prästämbetet förs över till kyrkomötet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutom kyrkolagen, som i allt väsentligt inneburit en lagteknisk bearbet-&lt;br&gt;ning av gällande rätt, har vi också haft att ta ställning till om vissa&lt;br&gt;ändringar i sak bör göras beträffande normgivningen om prästämbetet. I&lt;br&gt;denna fråga har det från kyrkligt håll framförts starka önskemål om att&lt;br&gt;ämnet skall överföras till kyrkomötets normgivningskompetens. Vi delar&lt;br&gt;denna uppfattning och har därför föreslagit att regeringsformens övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser och lagen om svenska kyrkan ändras så att detta blir möjligt.&lt;br&gt;Förslaget innebär bl.a. att frågor om att frånta någon prästämbetet uteslu-&lt;br&gt;tande skall prövas av kyrkliga organ och inte som nu ibland av förvaltning-&lt;br&gt;sdomstolar. Detta föreslås gälla utan hinder av att prästen samtidigt&lt;br&gt;uppehåller en prästtjänst. (Avdelning III i betänkandet.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ny lag om allmänna helgdagar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi har också haft anledning att ur redaktionell synpunkt se över den&lt;br&gt;gällande helgdagsregleringen i borgerligt hänseende. De ”röda” dagarna i&lt;br&gt;almanackan bestäms i dag i stor utsträcknipg av 1686 års kyrkolag, även&lt;br&gt;om det genom senare lagstiftning skett ändringar och tillägg. Eftersom vi&lt;br&gt;föreslår att 1686 års kyrkolag skall upphävas och helgdagsregleringen inte&lt;br&gt;hör hemma i den nya kyrkolagen, har vi lagt fram förslag till en ny lag om&lt;br&gt;helgdagar som också omfattar den rent ”borgerliga helgdagen” första maj.&lt;br&gt;Vi anser att begreppet helgdag numera har en så allmän betydelse att det&lt;br&gt;även kan användas i en rent ”borgerlig” författning. Vilka dagar som skall&lt;br&gt;anses som helgdagar i rent kyrkligt hänseende bestäms av kyrkomötet&lt;br&gt;genom kyrklig kungörelse. (Avdelning IVi betänkandet.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättegångsgudstjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som vi har behandlat är rättegångsgudstjänsterna. Bestäm-&lt;br&gt;melser om sådana gudstjänster finns bl.a. i 1686 års kyrkolag. Med hänsyn&lt;br&gt;till den nuvarande kompetensfördelningen mellan statsmakterna och kyr-&lt;br&gt;komötet föreslår vi att de statliga bestämmelserna om rättegångsgudstjänst&lt;br&gt;upphävs. Dessa gudstjänster bör liksom övriga gudstjänster i fortsätt-&lt;br&gt;ningen bara regleras i inomkyrklig ordning genom kyrklig kungörelse. Det&lt;br&gt;får sedan bli en angelägenhet för varje domstol att avgöra om traditionen&lt;br&gt;med rättegångsgudstjänst skall uppehållas. (Avdelning Vi betänkandet.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Andra författningar som behandlas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi har också ytterligare utrett några författningar som delvis omfattades av&lt;br&gt;våra tidigare betänkandeförslag men som vi fått till uppgift att ta upp till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förnyade överväganden efter kritik från vissa remissinstanser. Vi föreslår&lt;br&gt;nu att dessa författningar upphävs. (Avdelning VI i betänkandet.) I samma&lt;br&gt;avdelning behandlar vi också de författningar som gäller medlemskapet i&lt;br&gt;icke-territoriella församlingar. Något förslag lämnas inte i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående har vi vandrat en mödosam väg mot ett&lt;br&gt;eftertraktat mål — en ny kyrkolagstiftning. Under arbetets gång har vi&lt;br&gt;ibland erinrat oss en av de domarregler som Olaus Petri skrivit och som&lt;br&gt;fortfarande finns intagen i vår lagbok: &amp;quot;Alla lagar skola vara sådana, att de&lt;br&gt;tjäna till det meniga bästa, och därföre då lagen bliver skadlig, så är det icke&lt;br&gt;mera lag, utan olag, och bör avläggas.”&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslagen i betänkandet (SOU 1987: 5) &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:85&lt;br&gt;En ny kyrkolag m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;INLEDNING&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Grundläggande bestämmelser om svenska kyrkan som trossamfund&lt;br&gt;finns i lagen (1982:942) om svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag finns bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemskap i svenska kyrkan (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska kyrkans lokala organisation: församlingar och kyrkliga sam-&lt;br&gt;fälligheter samt deras organ, nämligen kyrkofullmäktige, kyrkostämman,&lt;br&gt;församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga nämnder (3 och 4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svenska kyrkans regionala organisation: stiftssamfälligheten och dess&lt;br&gt;organ, nämligen stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och övriga nämnder samt&lt;br&gt;domkapitlet, hovkonsistoriet och biskopen (3 och 5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svenska kyrkans centrala organisation: kyrkomötet och dess myndig-&lt;br&gt;heter (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. svenska kyrkans personal (7—11 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kyrklig egendom (12—16 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kyrkliga val (17 —21 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;MEDLEMSKAP I SVENSKA KYRKAN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Medlemskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rätt till medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Alla svenska medborgare och här i riket bosatta utlänningar har rätt&lt;br&gt;att vara medlemmar i svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge&lt;br&gt;att även andra personer antas som medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap utan ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Barn i äktenskap inträder vid födelsen i svenska kyrkan, om båda&lt;br&gt;föräldrarna tillhöra kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts skall även gälla, då endast den ene av föräldrarna tillhör&lt;br&gt;kyrkan; dock skall barnet i sådant fall icke anses hava inträtt i kyrkan, om&lt;br&gt;föräldrarna eller, då vårdnaden ej tillkommer dem gemensamt, den som&lt;br&gt;har vårdnaden inom sex veckor från barnets födelse till pastor i den&lt;br&gt;församling, där barnet skall kyrkobokföras, anmäler att barnet icke skall&lt;br&gt;tillhöra kyrkan. Hava föräldrarna i fall som nu sagts, före äktenskapets&lt;br&gt;ingående eller eljest före barnets födelse skriftligen med vittnen överens-&lt;br&gt;kommit att barnet icke skall tillhöra kyrkan, må en av dem, utan hinder av&lt;br&gt;att även den andre har del i vårdnaden, göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Barn utom äktenskap inträder vid födelsen i svenska kyrkan, om&lt;br&gt;modern tillhör kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller barn, som icke enligt första stycket inträtt i kyrkan, innan det&lt;br&gt;fyllt tolv år äktenskaplig börd genom att föräldrarna ingår äktenskap med&lt;br&gt;varandra och tillhör en av föräldrarna kyrkan, inträder barnet i kyrkan vid&lt;br&gt;föräldrarnas giftermål; dock skall barnet icke anses hava inträtt i kyrkan,&lt;br&gt;om föräldrarna eller, då vårdnaden ej tillkommer dem gemensamt, den&lt;br&gt;som har vårdnaden inom sex veckor från äktenskapets ingående till pastor&lt;br&gt;i den församling, där barnet är kyrkobokfört, anmäler att barnet icke skall&lt;br&gt;tillhöra kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som förvärvar svenskt medborgarskap och ej tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan skall, utan särskild ansökan, anses upptagen i kyrka, om han är&lt;br&gt;evangelisk-luthersk trosbekännare; dock skall vad nu sagts ej gälla, om han&lt;br&gt;hos pastor i den församling, där han är kyrkobokförd, anmält att han icke&lt;br&gt;vill inträda i kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap efter ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som, i annat fall än som sagts nu, vill bli medlem av svenska&lt;br&gt;kyrkan, skall ansöka om detta hos pastorn i den församling där han är&lt;br&gt;kyrkobokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall upptas i kyrkan om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. visar att han är döpt enligt svenska kyrkans ordning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhör annat evangeliskt-lutherskt trossamfund, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fått den undervisning i kyrkans lära som bör fordras med hänsyn&lt;br&gt;till hans ålder och övriga omständigheter och dessutom inför pastor lämnar&lt;br&gt;en muntlig försäkran om att ansökan är grundad på allvarliga religiösa skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om utträde ur svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en medlem av svenska kyrkan inte längre vill tillhöra kyrkan,&lt;br&gt;skall han anmäla sitt utträde hos pastorn i den församling där han är&lt;br&gt;kyrkobokförd. Anmälan skall göras personligen eller i en egenhändigt&lt;br&gt;undertecknad handling som bevittnats av två personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan eller anmälan för underårig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För den som står under någon annans vårdnad och inte fyllt arton år&lt;br&gt;skall ansökan eller anmälan som avses i 4, 5 eller 6 § göras av vårdnadsha-&lt;br&gt;varen. Ansökan eller anmälan för barn som fyllt femton år får göras endast&lt;br&gt;om barnet självt samtycker. Sådan muntlig försäkran som avses i 5 § andra&lt;br&gt;stycket krävs inte när vårdnadshavaren ansöker om inträde för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som inte är och inte heller skall vara kyrkobokförd i riket skall&lt;br&gt;göra sin ansökan eller anmälan hos pastorn i den församling inom riket där&lt;br&gt;han vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen får uppdra åt svenska diplomater eller konsuler i främ-&lt;br&gt;mande stater att handlägga frågor som enligt detta kapitel ankommer på&lt;br&gt;pastorer. Ett sådant uppdrag får endast ges till den som tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Med pastor avses i detta kapitel den som ansvarar för kyrkobokfö- Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;ringen i en församling eller i en sådan del av församling som utgör särskilt Bilaga 2&lt;br&gt;kyrkobokföringsdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har i uppdrag att biträda pastorn i kyrkobokföringsärenden,&lt;br&gt;skall uppdraget även avse ärenden enligt detta kapitel. Dock får endast&lt;br&gt;präster ta emot en sådan försäkran som avses i 5 § andra stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut enligt detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Beslut av pastor enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet.&lt;br&gt;Beslut av tjänsteman enligt 9 § får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SVENSKA KYRKANS ORGANISATION&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Om den kyrkliga indelningen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga indelningsenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riket är indelat i församlingar (territoriella församlingar), pastorat&lt;br&gt;(territoriella pastorat), kontrakt och stift. I riket finns även icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar och pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala indelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Församlingarna är lokala förvaltningsenheter inom kyrkan. De utgör&lt;br&gt;kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pastoraten är tjänstgöringsområden för kyrkoherdar. Ett pastorat&lt;br&gt;består av en eller flera församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala indelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kontrakten är tjänstgöringsområden för kontraktsprostar. Ett kon-&lt;br&gt;trakt består av flera pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om&lt;br&gt;ändring av indelningen i kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiften är regionala enheter inom kyrkan och tjänstgöringsområden&lt;br&gt;för biskopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I riket finns tretton stift. Dessa är Uppsala stift, Linköpings stift,&lt;br&gt;Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göte-&lt;br&gt;borgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift och&lt;br&gt;Stockholms stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkliga samfälligheter är sammanslutningar av församlingar för&lt;br&gt;vården av vissa gemensamma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrk-&lt;br&gt;liga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i den territoriella församlingsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ändringar i församlingsindelningen skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kammarkollegiet får besluta om ändring i rikets indelning i försam-&lt;br&gt;lingar, om ändringen kan antas medföra någon bestående fördel för en&lt;br&gt;församling eller en del av en församling eller andra fördelar från allmän&lt;br&gt;synpunkt. Därvid får kammarkollegiet meddela de föreskrifter som behövs&lt;br&gt;för ändringens genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan om indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till&lt;br&gt;önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast&lt;br&gt;berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelnings-&lt;br&gt;ändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kammarkollegiet får också besluta om en sådan ändring i försam-&lt;br&gt;lingsindelningen som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen&lt;br&gt;eller med hänsyn till fastighetsförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall församlingarna som närmast berörs av en sådan indelningsänd-&lt;br&gt;ring är ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län, får&lt;br&gt;dock länsstyrelsen besluta om ändringen. Detta gäller dock inte om änd-&lt;br&gt;ringen föranleder ekonomisk reglering mellan församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får&lt;br&gt;kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en&lt;br&gt;församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är kyrkobok-&lt;br&gt;förd i en sådan församling eller som, utan att vara kyrkobokförd i försam-&lt;br&gt;lingen, är skattskyldig till denna. Ansökan om en sådan ändring skall ges in&lt;br&gt;till kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet och länsstyrelsen får ta upp en fråga om indelnings-&lt;br&gt;ändring på eget initiativ. En sådan fråga får också väckas av stiftsstyrelsen&lt;br&gt;genom anmälan hos kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet får avslå en ansökan om indelningsändring, om kam-&lt;br&gt;markollegiet finner att ändringen inte bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är&lt;br&gt;av den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 10 § andra stycket får besluta&lt;br&gt;om ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om&lt;br&gt;indelningsändring som får beslutas av länsstyrelsen enligt 10 § andra styc-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 9 § och 10 §&lt;br&gt;första stycket skall kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller,&lt;br&gt;när det bedöms lämpligt, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen.&lt;br&gt;Om det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får&lt;br&gt;kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 10 § andra stycket&lt;br&gt;skall utredningen göras av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på&lt;br&gt;frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna.&lt;br&gt;Samråd skall även ske med stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör&lt;br&gt;föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen&lt;br&gt;omfatta även en sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning&lt;br&gt;lämna upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om&lt;br&gt;befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utre-&lt;br&gt;dare finner skäl till en sådan undersökning, skall han anmäla detta till&lt;br&gt;kammarkollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar om sådana&lt;br&gt;undersökningar i ärenden som länsstyrelsen utreder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen skall göras av länssstyrelsen. Den kan ske genom om-&lt;br&gt;röstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen&lt;br&gt;får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet&lt;br&gt;i övrigt hindras därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall&lt;br&gt;ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och&lt;br&gt;de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas&lt;br&gt;också till en sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att&lt;br&gt;kostnaden för utredningen skall förskotteras av sökanden eller av allmänna&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna&lt;br&gt;att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen,&lt;br&gt;slutligen helt eller delvis skall stå för utredningskostnaden. I den mån ett&lt;br&gt;sådant förordnande inte meddelas, skall staten svara för utredningskostna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utredningskostnaden hänförs även kostnaden för valnämndens&lt;br&gt;medverkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indel-&lt;br&gt;ningsändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk reglering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;dena mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras. När en del&lt;br&gt;av en församling överförs till en annan församling, skall en sådan reglering&lt;br&gt;ske, om en församlings tillgång eller förbindelse som kan hänföras till den&lt;br&gt;delen bör överföras till den andra församlingen eller om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl till reglering. Regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller en del av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen fastställs av kammarkollegiet, när beslutet om indelnings-&lt;br&gt;ändringen meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör&lt;br&gt;denna fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en&lt;br&gt;annan oberoende av om fordringsägaren har lämnat sitt medgivande till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,&lt;br&gt;övergår en församlings ansvarighet för borgensförbindelser och liknande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtaganden, som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;område som skall skiljas från församlingen, till den församling som områ- Bilaga 2&lt;br&gt;det efter indelningsändringen skall ingå i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om en församling vid fördelningen av tillgångar och förbindelser&lt;br&gt;tilläggs en större del av tillgångarna eller förbindelserna än som följer av&lt;br&gt;grunden for regleringen, skall utjämning ske i pengar. Kammarkollegiet får&lt;br&gt;bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på&lt;br&gt;två eller flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om en församling läggs samman med en annan församling, övergår&lt;br&gt;församlingens tillgångar och ansvarigheten för dess förbindelser till den&lt;br&gt;församling som bildas genom sammanläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en&lt;br&gt;indelningsändring, får kammarkollegiet bestämma att en annan församling&lt;br&gt;som har fördel av ändringen skall bidra till den förstnämnda församlingens&lt;br&gt;utgifter i skälig utsträckning. Detsamma gäller om en församling på grund&lt;br&gt;av en indelningsändring får kostnader för att ordna sin förvaltning, till&lt;br&gt;vilka den eller de andra församlingar som närmast berörs av ändringen&lt;br&gt;skäligen bör bidra. Kammarkollegiet får bestämma att bidraget skall utgå&lt;br&gt;på en gång eller under en viss övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms&lt;br&gt;i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att en&lt;br&gt;församling enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla&lt;br&gt;kyrkofullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då&lt;br&gt;val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Detta gäller dock inte om ett&lt;br&gt;förordnande enligt 31 § meddelas och inte heller om församlingens beslu-&lt;br&gt;tanderätt enligt ett särskilt förordnande skall utövas på kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om indelningsändring enligt 9 § skall meddelas senast ett år&lt;br&gt;innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får&lt;br&gt;beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 10 § skall&lt;br&gt;meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdele-&lt;br&gt;gerade skall utses enligt 30 §, sedan delegerade valts, kan en församling&lt;br&gt;enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Under tiden mellan beslutet om indelningsändring eller, om indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade skall utses enligt 30 §, valet av delegerade och ändringens&lt;br&gt;ikraftträdande skall den beslutanderätt som tillkommer kyrkofullmäktige&lt;br&gt;eller kyrkostämma utövas av företrädare för församlingen enligt den nya&lt;br&gt;indelningen, om beslutet har verkan även efter den nya indelningens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under&lt;br&gt;samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande&lt;br&gt;avser denna församling och som inte har verkan även efter den nya&lt;br&gt;indelningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft&lt;br&gt;skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av&lt;br&gt;fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya&lt;br&gt;indelningen, om inte något annat följer av 30 eller 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller&lt;br&gt;om ändringen är av sådan omfattning att församlingen enligt den nya&lt;br&gt;indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får kammar-&lt;br&gt;kollegiet bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall&lt;br&gt;företrädas av indelningsdelegerade från det att dessa har valts till dess&lt;br&gt;indelningsändringen träder i kraft. Om sådana delegerade finns bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en samfäl-&lt;br&gt;lighet med uppgift att sköta alla ekonomiska församlingsangelägenheter,&lt;br&gt;får kammarkollegiet besluta att samfällighetens fullmäktige skall vara&lt;br&gt;fullmäktige i den nybildade församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Beslut som under tiden mellan beslutet om indelningsändring eller,&lt;br&gt;om indelningsdelegerade skall utses, valet av delegerade och ändringens&lt;br&gt;ikraftträdande fattas av kyrkofullmäktige, kyrkostämman, kyrkorådet eller&lt;br&gt;en annan nämnd, får överklagas genom besvär enligt 4 kap. 106—108 §§.&lt;br&gt;Sådana beslut får överklagas även av andra församlingar som berörs av&lt;br&gt;indelningsändringen och av dem som är kyrkobokforda i en sådan försam-&lt;br&gt;ling eller som, utan att vara kyrkobokforda i församlingen, är skattskyldiga&lt;br&gt;till denna. Beträffande besvären tillämpas i övrigt 4 kap. 109—111 §§.&lt;br&gt;Besvär över ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit besvär eller&lt;br&gt;förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får anföras även av andra&lt;br&gt;församlingar som berörs av indelningsändringen och av dem som är&lt;br&gt;kyrkobokforda i en sådan församling eller som, utan att vara kyrkobok-&lt;br&gt;förda i församlingen, är skattskyldiga till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar indelningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Länsstyrelsens beslut enligt 10 § andra stycket får överklagas hos&lt;br&gt;kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets beslut enligt 9 —12 §§ får överklagas hos regeringen.&lt;br&gt;Kollegiets beslut i ärenden som överklagats dit får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i den territoriella pastoratsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Stiftsstyrelsen beslutar om ändring i pastoratsindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas och&lt;br&gt;beslutet om delning vinner laga kraft, skall de nybildade församlingarna&lt;br&gt;utgöra ett pastorat, om inte stiftsstyrelsen beslutar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ändring i pastoratsindelningen skall hänsyn tas till pastoratens&lt;br&gt;förmåga att svara för de angelägenheter som enligt författning ankommer&lt;br&gt;på dem. Ett pastorat får inte utan synnerliga skäl ha färre än 2 000&lt;br&gt;kyrkomedlemmar eller vara beläget i mer än en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Frågor om ändring i pastoratsindelningen får väckas av en försam- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;ling eller ett pastorat som skulle beröras av ändringen. Ansökan om en Bilaga 2&lt;br&gt;sådan ändring skall ges in till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen får ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ.&lt;br&gt;En sådan fråga får också väckas av kammarkollegiet genom en anmälan&lt;br&gt;hos stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftssstyrelsen göra&lt;br&gt;den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning även bör&lt;br&gt;föranleda bildandet av en utvidgad pastoratssamfällighet eller annan änd-&lt;br&gt;ring av kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även sådana&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkoherdar skall ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § I samband med ett beslut om ändring i pastoratsindelningen skall&lt;br&gt;stiftsstyrelsen bestämma vilka prästtjänster utöver kyrkoherdetjänsten&lt;br&gt;som skall finnas i de nybildade pastoraten. I beslutet skall även anges hur&lt;br&gt;kyrkoherdetjänsten i ett nybildat pastorat skall tillsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;att indelningsändringen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena&lt;br&gt;mellan pastoraten regleras enligt den nya indelningen. Den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen fastställs av stiftsstyrelsen när beslutet om indelningsändringen&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Egendom som förvaltas enligt särskild författning, övertas av det&lt;br&gt;pastorat som efter indelningsändringen skall svara för de angelägenheter&lt;br&gt;som egendomen är avsedd för. Sådan fast egendom med därtill hörande lös&lt;br&gt;egendom skall, om inte särskilda skäl föranleder annat, följa den försam-&lt;br&gt;ling där den geografiskt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel i prästlönefondsfastighet eller prästlönejordsfond övertas av det&lt;br&gt;pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett löneboställe, övertas av den som har övertagit fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Regleringen av andra tillgångar och förbindelser än som avses i 42&lt;br&gt;och 43 §§ skall ske på ett ändamålsenligt och skäligt sätt mellan de kyrkliga&lt;br&gt;kommuner som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enighet inte föreligger om förmögenhetens fördelning, skall denna&lt;br&gt;fördelas i förhållande till skatteunderlaget i de berörda församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett&lt;br&gt;annat även om fordringsägaren inte lämnat sitt medgivande till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Om ett pastorat vid fördelningen av tillgångar och förbindelser får&lt;br&gt;en större del av tillgångarna eller förbindelserna än som följer av grunden&lt;br&gt;för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får bestämma&lt;br&gt;att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller&lt;br&gt;flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § När ett pastorat läggs samman med ett annat pastorat, övergår Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;pastoratets tillgångar och ansvarigheten för dess förbindelser till det pasto- Bilaga 2&lt;br&gt;rat som bildas genom sammanläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari det år&lt;br&gt;som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning&lt;br&gt;berör en utvidgad pastoratssamfällighet eller en utvidgad flerpastoratssam-&lt;br&gt;fällighet, skall beslutet dock träda i kraft den 1 januari året efter det år då&lt;br&gt;val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år&lt;br&gt;innan det skall träda i kraft. Länsstyrelsen skall genast underrättas om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar indelningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet. Kam-&lt;br&gt;markollegiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildande av kyrkliga samfälligheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur samfällighetsbildmngar skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Beslut om att en pastoratssamfällighet skall få sköta alla ekono-&lt;br&gt;miska angelägenheter i ett pastorat (beslut om utvidgad pastoratssamfäl-&lt;br&gt;lighet) fattas av församlingarna och anmäls till stiftsstyrelsen, som faststäl-&lt;br&gt;ler beslutet. Är församlingarna inte eniga, får stiftsstyrelsen besluta att&lt;br&gt;samfälligheten skall utvidgas, om det finns ett allmänt behov av en sådan&lt;br&gt;utvidgning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om utvidgning av en pastoratssamfällighet får väckas av en&lt;br&gt;församling i pastoratet. Stiftsstyrelsen kan ta upp en sådan fråga på eget&lt;br&gt;initiativ. Innan stiftsstyrelsen fattar beslut i ärendet, skall berörda försam-&lt;br&gt;lingar och kyrkliga samfälligheter ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Beslut om att bilda en flerpastoratssamfällighet eller en utvidgad&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet fattas av stiftsstyrelsen. Ett sådant beslut får&lt;br&gt;meddelas endast om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om&lt;br&gt;det finns ett allmänt behov av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bildande av sådana samfälligheter får väckas av en försam-&lt;br&gt;ling eller ett pastorat som skulle beröras av samfällighetsbildningen genom&lt;br&gt;anmälan till stiftsstyrelsen. Stiftsstyrelsen får också ta upp en sådan fråga&lt;br&gt;på eget initiativ. Innan ärendet avgörs, skall berörda församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § I samband med beslut om att bilda en kyrklig samfällighet får&lt;br&gt;stiftsstyrelsen bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas&lt;br&gt;av indelningsdelegerade till dess att indelningsändringen träder i kraft. Om&lt;br&gt;indelningsdelegerade finns bestämmelser i lagen (1972:229) om kyrkliga&lt;br&gt;indelningsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delegerade skall utses, sedan delegerade har valts, kan samfälligheten Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring eller upplösning av samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade&lt;br&gt;förhållanden inträtt att de angelägenheter samfälligheten har hand om&lt;br&gt;lämpligare sköts på annat sätt. Bestämmelserna i 51 och 52 §§ om bildande&lt;br&gt;av samfälligheterna skall tillämpas även i fråga om ändring eller upplös-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildandet eller ändringar&lt;br&gt;av kyrkliga samfälligheter skall 41—47 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om samfällighetsbildning träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Beslut om att utvidga en pastoratssamfällighet eller att bilda en&lt;br&gt;utvidgad flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det&lt;br&gt;år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att bilda en flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Ett beslut om att fastställa eller utvidga en pastoratssamfällighet och&lt;br&gt;beslut om att bilda en annan kyrklig samfällighet skall meddelas senast ett&lt;br&gt;år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller utvidgning av en&lt;br&gt;pastoratssamfällighet eller bildande av en utvidgad flerpastoratssamfällig-&lt;br&gt;het, skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut om samfällighetsbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet. Kam-&lt;br&gt;markollegiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på lokal&lt;br&gt;nivå&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I detta kapitel finns bestämmelser om församlingar, pastoratssamfäl-&lt;br&gt;ligheter och flerpastoratssamfälligheter. Dessa är kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet tillämpas också på icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sa m l ingsa ngelägenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar&lt;br&gt;sköta sina angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med församlingsangelägenheter avses frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni&lt;br&gt;och evangelisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inre underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och andra försam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingslokaler samt underhåll och återanskaffande av inventarier till dessa&lt;br&gt;lokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underhåll av kyrkotomt och sådan begravningsplats som är avsedd för&lt;br&gt;dem som är kyrkobokforda i församlingen (församlingskyrkogård),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anskaffande och yttre underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och&lt;br&gt;andra församlingslokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler än som&lt;br&gt;anges i 4 samt mark för kyrkligt ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. nyanskaffande av inventarier till de byggnader och lokaler som anges&lt;br&gt;i 4 och 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. anläggande av begravningsplats samt underhåll av annan begravnings-&lt;br&gt;plats än församlingskyrkogård, om inte regeringen för särskilt fall beslutar&lt;br&gt;att uppgiften skall ankomma på en borgerlig kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. avlöningsförmåner åt personal som tjänstgör i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar i enförsamlingspastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter&lt;br&gt;församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges i 2 § andra&lt;br&gt;stycket. Församlingen skall också sköta de angelägenheter som enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning ankommer på pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfälligheter och&lt;br&gt;flerpastoratssa mfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en församling bildar pastorat med en eller flera andra försam-&lt;br&gt;lingar sköter församlingen själv de församlingsangelägenheter som anges i&lt;br&gt;2 § andra stycket 1—3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sköta de församlingsangelägenheter som anges i 2 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 — 8 skall församlingarna inom pastoratet utgöra en kyrklig samfällighet&lt;br&gt;(pastoratssamfällighet), om stiftsstyrelsen inte beslutar något annat. Pasto-&lt;br&gt;ratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning ankommer på pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En pastoratssamfällighet får även sköta alla ekonomiska församlings-&lt;br&gt;angelägenheter (utvidgad pastoratssamfällighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att&lt;br&gt;sköta en eller flera ekonomiska församlingsangelägenheter (flerpastorats-&lt;br&gt;samfällighet) eller alla sådana angelägenheter (utvidgad flerpastoratssam-&lt;br&gt;fällighet). Sådana samfälligheter får även bildas för angelägenheter som&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning ankommer på pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter som avses i första och andra styckena får inte ha&lt;br&gt;hand om sådana angelägenheter som sköts av stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utvidgning av pastoratssamfälligheter och om bil-&lt;br&gt;dande av kyrkliga samfälligheter finns i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten i församlingar och i kyrkliga samfälligheter på lokal nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En församlings beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige eller kyr-&lt;br&gt;kostämma om inte annat följer av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingar med över 250 röstberättigade kyrkomedlemmar skall&lt;br&gt;beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med kyr-&lt;br&gt;kofullmäktige har gått ned till 250 eller därunder, skall beslutanderätten&lt;br&gt;fortfarande utövas av kyrkofullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att&lt;br&gt;församlingens beslutanderätt skall utövas på kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församling med 250 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därunder&lt;br&gt;får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag om att upphäva&lt;br&gt;ett sådant beslut får inte väckas i kyrkofullmäktige förrän tre år har förflutit&lt;br&gt;sedan ledamöterna i fullmäktige började sin tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en församling med över 250 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;ingår i en utvidgad pastoratssamfällighet eller en utvidgad flerpastorats-&lt;br&gt;samfällighet, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt&lt;br&gt;skall utövas av kyrkorådet, om församlingen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut om att införa eller avskaffa kyrkofullmäktige enligt 6 § eller att&lt;br&gt;beslutanderätten skall utövas av kyrkorådet enligt 7 § skall tillämpas från&lt;br&gt;och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas&lt;br&gt;nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av april månad valåret.&lt;br&gt;Länssstyrelsen och stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § len pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderätten&lt;br&gt;av församlingsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en utvidgad pastoratssamfällighet eller en utvidgad flerpastoratssam-&lt;br&gt;fällighet utövas beslutanderätten av samfällighetens kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och i kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter på lokal nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I en församling ankommer förvaltningen och verkställigheten på&lt;br&gt;kyrkorådet och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som&lt;br&gt;skall avgöras av fullmäktige eller stämman. För en sådan uppgift kan varje&lt;br&gt;nämnd tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige eller stämman får uppdra åt kyrkorådet eller någon annan&lt;br&gt;nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i vissa grupper&lt;br&gt;av ärenden, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett&lt;br&gt;sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet&lt;br&gt;eller i övrigt av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I en kyrklig samfällighet som avses i detta kapitel ankommer för-&lt;br&gt;valtningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller&lt;br&gt;församlingsdelegerade. Bestämmelserna i 10 § om en särskild beredning&lt;br&gt;och om uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i&lt;br&gt;vissa frågor tillämpas även i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige i församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Kyrkofullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall utses i&lt;br&gt;fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därun-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om&lt;br&gt;antalet ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall som röstberättigad anses den&lt;br&gt;som har upptagits i gällande röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet&lt;br&gt;först när val i hela riket av fullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall&lt;br&gt;fattas före utgången av april månad valåret. Länsstyrelsen skall genast&lt;br&gt;underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För ledamöterna i kyrkofullmäktige skall suppleanter utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund&lt;br&gt;för tillämpningen av bestämmelserna i 17 kap. 53 § om utseende av&lt;br&gt;suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det&lt;br&gt;antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer&lt;br&gt;ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall&lt;br&gt;genast underrättas om fullmäktiges beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman&lt;br&gt;om antalet suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige&lt;br&gt;har den som är kyrkobokförd i församlingen, är medlem av svenska kyrkan&lt;br&gt;och har uppnått arton års ålder senast på valdagen. Den som är omyndig-&lt;br&gt;förklarad av domstol har dock inte rösträtt. Den som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare har rösträtt endast om han varit kyrkobokförd i riket den 1&lt;br&gt;november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling har inte&lt;br&gt;rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i en annan&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger&lt;br&gt;avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs bland dem som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för rösträtt enligt 14 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som innehar tjänst som biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kyrkoherde eller annan präst som är ledamot av församlingens kyrko-&lt;br&gt;råd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är anställd hos församlingen och som i egenskap av föredra-&lt;br&gt;gande hos kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör till tjänsten&lt;br&gt;har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller en suppleant inte längre är valbar upphör hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag genast. Fullmäktige skall befria en ledamot eller en suppleant från &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92: 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdraget, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar emot det. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet för uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige eller beredning har&lt;br&gt;rätt till den ledighet från anställning som behövs for uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs för tre år räknat&lt;br&gt;från och med den 1 januari året efter det år då valet har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § 117 kap. finns bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. indelning i valdistrikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått före den bestämda&lt;br&gt;tjänstgöringstidens utgång och när en suppleant för en ledamot har inträtt&lt;br&gt;som ledamot i fullmäktige eller av annan anledning har avgått som supple-&lt;br&gt;ant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kyrkofullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer&lt;br&gt;bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Till&lt;br&gt;dess valen har förrättats, utövas ordförandeskapet av den som har varit&lt;br&gt;ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge, har den&lt;br&gt;som är äldst företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett&lt;br&gt;sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att för tillfället vara&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sammanträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kyrkofullmäktige sammanträder enligt den ordning som fullmäk-&lt;br&gt;tige bestämmer med iakttagande av föreskrifterna i andra stycket samt i 84&lt;br&gt;och 96 §§ om tid för handläggning av vissa ärenden. Sammanträde skall&lt;br&gt;även hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel av fullmäktiges leda-&lt;br&gt;möter begär det eller ordföranden anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de&lt;br&gt;befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val&lt;br&gt;i hela riket av fullmäktige har ägt rum, skall valen förrättas av de nyvalda&lt;br&gt;fullmäktige. Dessa förrättar även andra val som ankommer på fullmäktige&lt;br&gt;och avser tid efter utgången av det nämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kungörelse om sammanträde med kyrkofullmäktige utfärdas av&lt;br&gt;ordföranden. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för&lt;br&gt;sammanträdet samt om de ärenden som skall behandlas. När samman-&lt;br&gt;träde skall hållas första gången, sedan beslutanderätten har uppdragits åt&lt;br&gt;fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordföranden i kyr-&lt;br&gt;kostämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlingens anslagstavla och inom samma tid sändas med posten till&lt;br&gt;varje ledamot och suppleant i fullmäktige eller på annat tillförlitligt sätt&lt;br&gt;tillställas dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tid och plats för sammanträde samt, om fullmäktige har&lt;br&gt;bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas, skall minst en&lt;br&gt;vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. Vid&lt;br&gt;sammanträde före december månads utgång avgörs för det följande ka-&lt;br&gt;lenderåret i vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden skall&lt;br&gt;införas. Därvid bör sådana tidningar väljas som genom sin spridning inom&lt;br&gt;olika grupper av församlingsbor når så många som möjligt. Om ett förslag&lt;br&gt;om att tillkännagivanden skall införas i någon annan ortstidning får minst&lt;br&gt;en tredjedel av rösterna, skall tillkännagivandena införas också i denna&lt;br&gt;tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörelse på det&lt;br&gt;sätt som föreskrivs i andra och tredje styckena inte hinns med, skall&lt;br&gt;kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före samman-&lt;br&gt;trädesdagen och på ett tillförlitligt sätt sändas till varje ledamot och&lt;br&gt;suppleant i fullmäktige så tidigt att den kan antas komma dem tillhanda&lt;br&gt;inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanternas inträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om en ledamot i kyrkofullmäktige är förhindrad att inställa sig till&lt;br&gt;ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder i hans&lt;br&gt;ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna bestämda ordningen&lt;br&gt;står i tur att tjänstgöra. Vad som har sagts om ledamot gäller även&lt;br&gt;suppleant som har kallats att tjänstgöra eller som tjänstgör i stället för&lt;br&gt;ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till&lt;br&gt;fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra även om en suppleant har&lt;br&gt;inträtt i hans ställe. Dock får inte en ledamot som har avbrutit tjänstgö-&lt;br&gt;ringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, därefter&lt;br&gt;under samma dag tjänstgöra vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En suppleant som har börjat tjänstgöra med stöd av första stycket, har&lt;br&gt;företräde framför en annan suppleant, även om denne står i tur att&lt;br&gt;tjänstgöra enligt den för suppleanterna bestämda ordningen. En suppleant&lt;br&gt;som på grund av att han är jävig i ett ärende avbryter tjänstgöringen vid&lt;br&gt;sammanträde, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att&lt;br&gt;inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde,&lt;br&gt;inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna&lt;br&gt;bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått&lt;br&gt;den första platsen för partiet. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra,&lt;br&gt;inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har&lt;br&gt;fått den andra platsen för partiet och så vidare efter samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kyrkofullmäktige får handlägga ärenden endast om mer än hälften&lt;br&gt;av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige kan dock föreskriva att inter-&lt;br&gt;pellationer och frågor får besvaras även om antalet närvarande är lägre än&lt;br&gt;vad som nu har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en närvarande ledamot enligt 24 § eller 92 § på grund av jäv är&lt;br&gt;förhindrad att delta i handläggningen av ett ärende, får fullmäktige hand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägga detta även om antalet deltagande på grund av hindret inte uppgår till Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;vad som föreskrivs i första stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En ledamot i kyrkofullmäktige får inte delta i handläggningen av ett&lt;br&gt;ärende som personligen rör honom själv eller hans maka, föräldrar, barn&lt;br&gt;eller syskon eller någon annan närstående. Bestämmelser om jäv i samband&lt;br&gt;med revision finns i 92 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att rösta och närvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Varje ledamot i kyrkofullmäktige har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet samt kyrkoherden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordföranden eller vice ordföranden i annan nämnd eller i en bered-&lt;br&gt;ning vid handläggning av ärenden som har beretts av nämnden eller&lt;br&gt;beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som har&lt;br&gt;framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en interpellation som enligt&lt;br&gt;35 § tredje stycket har överlämnats för att besvaras av honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisor hos församlingen vid behandling av revisionsberättelsen för&lt;br&gt;den verksamhet som hans uppdrag avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan tjänsteman hos församlingen som avses i 15 § andra stycket,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i den mån fullmäktige har beslutat det, ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;kyrkorådet, annan nämnd eller beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får kalla tjänstemän hos församlingen eller särskilda sak-&lt;br&gt;kunniga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendenas art och beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkorådet eller annan nämnd, om inte något annat är föreskrivet i&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-&lt;br&gt;kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Ett ärende som kyrkofullmäktige skall besluta i, skall beredas av den&lt;br&gt;nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en&lt;br&gt;beredning som fullmäktige särskilt har utsett för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning&lt;br&gt;dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få&lt;br&gt;tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs. Kyrkorådet skall alltid&lt;br&gt;få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av någon annan än rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val får förrättas utan föregående beredning. Beredning behövs inte&lt;br&gt;heller för ärenden som avser ändring av antalet ledamöter eller suppleanter&lt;br&gt;i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse från uppdrag som ledamot&lt;br&gt;eller suppleant i fullmäktige, i rådet eller i annan nämnd eller som revisor&lt;br&gt;eller revisorssuppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut med&lt;br&gt;anledning av motionen vid sammanträde som hålls inom ett år från det att&lt;br&gt;motionen har väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom sådan tid,&lt;br&gt;skall detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till&lt;br&gt;fullmäktige vid sammanträde inom den angivna tiden. Fullmäktige får vid&lt;br&gt;behandlingen av en sådan anmälan avskriva motionen från vidare hand-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett&lt;br&gt;ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter&lt;br&gt;från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom omröstning,&lt;br&gt;opinionsundersökning eller liknande förfarande. Därvid får valnämnden i&lt;br&gt;kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras därige-&lt;br&gt;nom. En församling får dock anlita valnämnden endast om kommunfull-&lt;br&gt;mäktige beslutar det. Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader&lt;br&gt;som föranleds av att en församling anlitar valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrutna sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om ett sammanträde med kyrkofullmäktige inte kan slutföras på&lt;br&gt;utsatt dag, skall det fortsätta genast eller vid en senare tidpunkt. Om&lt;br&gt;sammanträdet skall fortsätta vid en senare tidpunkt, bestämmer och till-&lt;br&gt;kännager ordföranden genast tid och plats för det fortsatta sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är propor-&lt;br&gt;tionellt, finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt&lt;br&gt;vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bordläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av&lt;br&gt;de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av ett&lt;br&gt;tidigare bordlagt ärende krävs beslut av kyrkofullmäktige med enkel majo-&lt;br&gt;ritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden&lt;br&gt;innan sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Ordföranden leder kyrkofullmäktiges sammanträden och föredrar&lt;br&gt;ärendena. Ordföranden skall se till att ett ärende inte avgörs utan att&lt;br&gt;föreskrifterna i 21 § om kungörande och i 27 § om beredning har iakttagits&lt;br&gt;i fråga om ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende som fordrar skyndsam handläggning får dock avgöras vid&lt;br&gt;sammanträdet även om föreskrifterna i 21 § om kungörande inte har&lt;br&gt;iakttagits, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. Ett sådant&lt;br&gt;ärende får också avgöras även om föreskrifterna i 27 § om beredning inte&lt;br&gt;har iakttagits, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Sedan ordföranden har förklarat överläggningen i ett ärende avslu-&lt;br&gt;tad, framställer han proposition, så avfattad att den kan besvaras med ja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller nej. Ordföranden tillkännager därefter vad som enligt hans uppfatt- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning har beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om omröstning inte&lt;br&gt;begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omröstning begärs, skall den verkställas efter upprop och ske öppet&lt;br&gt;utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen&lt;br&gt;omröstning får omröstningsapparat användas. Utgången bestäms genom&lt;br&gt;enkel majoritet, om inte något annat är föreskrivet för särskilda fall. Vid&lt;br&gt;lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning, om ären-&lt;br&gt;det avser val eller tillsättning av tjänst, och genom ordförandens utslagsröst&lt;br&gt;i övriga ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionella val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, kyrko-&lt;br&gt;råd, annan nämnd och beredning samt av elektorer och deras ersättare för&lt;br&gt;val av stiftsfullmäktige samt av revisorer och revisorssuppleanter som&lt;br&gt;avses i 91 § skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många&lt;br&gt;ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande&lt;br&gt;ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om&lt;br&gt;kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal.&lt;br&gt;Bestämmelser om förfarandet vid ett sådant proportionellt val finns i lagen&lt;br&gt;(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull-&lt;br&gt;mäktige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer och frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § En ledamot i kyrkofullmäktige får till ordföranden i kyrkorådet,&lt;br&gt;annan nämnd eller beredning framställa interpellation i ämnen som tillhör&lt;br&gt;fullmäktiges handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation&lt;br&gt;får framställas. Interpellationen skall vara tillgänglig för varje ledamot,&lt;br&gt;innan fullmäktige fattar ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan föreskriva att ordföranden i kyrkorådet får överlämna&lt;br&gt;en interpellation som har framställts till honom att besvaras av någon&lt;br&gt;annan ledamot i rådet som på grund av sitt uppdrag har särskilda förut-&lt;br&gt;sättningar att besvara interpellationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige föreskriver det, får en ledamot till ordföranden i kyrko-&lt;br&gt;rådet, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämnen som tillhör&lt;br&gt;fullmäktiges handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Vid kyrkofullmäktiges sammanträden skall protokoll föras på ord-&lt;br&gt;förandens ansvar. Av protokollet skall framgå vilka ledamöter som har&lt;br&gt;varit närvarande. Protokollet skall för varje ärende innehålla en kortfattad&lt;br&gt;redogörelse för ärendets beskaffenhet, uppgift om de förslag och yrkanden&lt;br&gt;i ärendet som inte har återkallats och fullmäktiges beslut i ärendet. Om&lt;br&gt;omröstning har ägt rum, skall protokollet innehålla en redogörelse för&lt;br&gt;propositionsordningen och uppgift om hur omröstningen har utfallit. När&lt;br&gt;omröstningen har skett öppet, skall det i protokollet anges hur var och en&lt;br&gt;har röstat. Om reservation som avses i 37 § har anmälts, skall protokollet&lt;br&gt;innehålla uppgift om reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet skall justeras av ordföranden och minst två ledamöter som&lt;br&gt;fullmäktige för varje gång utser bland de närvarande. Justeringen skall äga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen på tid som ordföranden&lt;br&gt;bestämmer och tillkännager vid sammanträdet. Justeringen får också verk-&lt;br&gt;ställas av fullmäktige antingen genast eller vid nästa sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast på andra dagen efter justeringen skall denna samt uppgift om den&lt;br&gt;plats där protokollet finns tillgängligt tillkännages på anslagstavlan. Till-&lt;br&gt;kännagivandet skall innehålla uppgift om vilken dag det har anslagits. Det&lt;br&gt;får inte avlägsnas före besvärstidens utgång. Bevis om dagen för anslaget&lt;br&gt;skall tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Den som vid kyrkofullmäktiges sammanträde har deltagit i avgö-&lt;br&gt;randet av ett ärende får reservera sig mot det fattade beslutet. Reservatio-&lt;br&gt;nen skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt, om den utvecklas&lt;br&gt;närmare, avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Kyrkofullmäktiges protokoll och andra arkivhandlingar skall förva-&lt;br&gt;ras i kyrkoarkiv. Om kyrkoarkiv finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighet och ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Kyrkofullmäktiges sammanträden skall vara offentliga. Fullmäktige&lt;br&gt;får dock för ett visst ärende besluta att överläggningen skall hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar. Suppleanter får närvara vid en sådan överläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdet. Han kan utvisa&lt;br&gt;den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Om det&lt;br&gt;uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa&lt;br&gt;sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till ledamöter och suppleanter i fullmäktige eller beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Kyrkofullmäktige får besluta att det till ledamöter och suppleanter i&lt;br&gt;fullmäktige eller beredning skall utgå skäligt arvode samt skälig ersättning&lt;br&gt;för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föran-&lt;br&gt;letts av uppdraget. Om kyrkofullmäktige beslutar att arvode skall utgå,&lt;br&gt;skall arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Kyrkofullmäktige skall i arbetsordning meddela de ytterligare före-&lt;br&gt;skrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas hand-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsordningen skall innehålla bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som skall föra ordet till dess tillfällig ordförande som avses i 19 §&lt;br&gt;andra stycket har utsetts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utsändning av handlingar inför sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan om hinder för tjänstgöring vid sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inkallande av suppleanter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. handläggningen av motioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. handläggningen av interpellationer och frågor som avses i 35 § fjärde&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förfarandet vid omröstning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige&lt;br&gt;och kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkostämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § I fråga om rösträtt på kyrkostämma tillämpas bestämmelserna i 14 §&lt;br&gt;om rösträtt vid val av ledamöter i kyrkofullmäktige i församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Kyrkostämma väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en&lt;br&gt;ordförande och en eller två vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgörings-&lt;br&gt;tiden, väljs en annan för återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § I fråga om valbarhet till ordförande och vice ordförande, verkan av&lt;br&gt;att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;15 § om ledamot i kyrkofullmäktige i församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet för uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Ordföranden och vice ordföranden i kyrkostämman samt ledamö-&lt;br&gt;ter och suppleanter i beredning har rätt till den ledighet från anställning&lt;br&gt;som behövs för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på&lt;br&gt;kyrkostämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Beträffande kyrkostämman tillämpas bestämmelserna i 20 § första&lt;br&gt;stycket första meningen och andra stycket första meningen, 21 § första-&lt;br&gt;tredje styckena samt 24—28, 30 — 39 och 41 §§ om kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om en ny församling bildas, i vilken beslutanderätten skall utövas på&lt;br&gt;kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen&lt;br&gt;bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och&lt;br&gt;vice ordförande samt kyrkoråd. Om en kyrkostämma skall utöva beslutan-&lt;br&gt;derätten i en församling där den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige,&lt;br&gt;skall den senast valda ordföranden i kyrkofullmäktige sammankalla kyrko-&lt;br&gt;stämman första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna om ledamot i kyrkofullmäktige skall i stället avse&lt;br&gt;röstberättigad kyrkomedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kyrkostämma skall hållas när kyrkorådet begär det eller när ordföran-&lt;br&gt;den anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kungörelse om kyrkostämma behöver inte tillställas de röstberätti-&lt;br&gt;gade i församlingen. Beslut om i vilken eller vilka ortstidningar som&lt;br&gt;kyrkostämmans sammanträden skall tillkännages får fattas för flera ka-&lt;br&gt;lenderår, dock ej för längre tid än till utgången av det år då val i hela riket&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande på&lt;br&gt;det sätt som föreskrivs i 21 § första-tredje styckena inte hinns med, skall&lt;br&gt;kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast fyra vardagar före&lt;br&gt;stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Omröstning skall vara sluten även i annat ärende än ärende om val&lt;br&gt;eller tillsättning av tjänst, om det begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Av kyrkostämmans protokoll behöver inte framgå vilka som har&lt;br&gt;deltagit i stämman. Inte heller behövs uppgift om hur var och en har röstat&lt;br&gt;vid öppen omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Arbetsordningen för kyrkostämman behöver inte innehålla bestäm-&lt;br&gt;melser som anges i 41 § andra stycket 2, 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till ordförande samt till ledamöter och suppleanter i beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Kyrkostämman får besluta att det till stämmans ordförande samt&lt;br&gt;ledamöter och suppleanter i beredning skall utgå skäligt arvode samt skälig&lt;br&gt;ersättning för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter&lt;br&gt;som föranleds av uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett&lt;br&gt;udda tal och till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller&lt;br&gt;därunder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa&lt;br&gt;överenskommelse om antalet ledamöter med ledning av första stycket.&lt;br&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om församlingarna&lt;br&gt;inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamöter.&lt;br&gt;Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val i hela&lt;br&gt;riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Länsstyrelsen skall genast&lt;br&gt;underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av bestämmelserna i 17 kap.&lt;br&gt;9 § första stycket, hur många ledamöter i församlingsdelegerade som varje&lt;br&gt;församling skall utse. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövnings-&lt;br&gt;nämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Ledamöterna i församlingsdelegerade väljs av kyrkofullmäktige el-&lt;br&gt;ler kyrkostämman i varje församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § I fråga om valbarhet till ledamot i församlingsdelegerade, verkan av&lt;br&gt;att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;15 § om ledamot i kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall dock be-&lt;br&gt;stämmelserna om kyrkoherde eller annan präst som är ledamot i försam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingens kyrkoråd avse kyrkoherde som är ledamot eller ersättare för sådan&lt;br&gt;ledamot i samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet för uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Ledamöterna i församlingsdelegerade eller beredning har rätt till&lt;br&gt;den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Ledamöterna i församlingsdelegerade väljs för tre år räknat från och&lt;br&gt;med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige&lt;br&gt;har förrättats. När val som sker första gången inte äger rum under år då val&lt;br&gt;i hela riket av fullmäktige förrättas, skall valet dock inte avse längre tid än&lt;br&gt;till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett val till kyrkofullmäktige som har utsett ledamöter i församlings-&lt;br&gt;delegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har&lt;br&gt;vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan&lt;br&gt;partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna två&lt;br&gt;månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När&lt;br&gt;omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall fullmäk-&lt;br&gt;tige förrätta nytt val av ledamöter för återstoden av tjänstgöringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter i församlingsdelegerade förrättas före december må-&lt;br&gt;nads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar. Det år då val i hela&lt;br&gt;riket av kyrkofullmäktige har ägt rum förrättas valet i församling med&lt;br&gt;fullmäktige av de nyvalda fullmäktige vid sammanträde som avses i 20 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden,&lt;br&gt;förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på&lt;br&gt;församlingsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § Beträffande församlingsdelegerade tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;19 — 41 §§ om kyrkofullmäktige i församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas&lt;br&gt;kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den&lt;br&gt;församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;eller om han har förhinder, av vice ordföranden i samma församlings&lt;br&gt;fullmäktige. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungö-&lt;br&gt;relsen av ordföranden i församlingens kyrkostämma eller, om han har&lt;br&gt;förhinder, av vice ordföranden i stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rätt att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten har,&lt;br&gt;utöver de personer som avses i 25 § andra stycket, ordföranden eller vice&lt;br&gt;ordföranden i en församlings kyrkoråd vid handläggning av ärenden som&lt;br&gt;angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i&lt;br&gt;olika pastorat tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggning-&lt;br&gt;arna den av församlingarnas kyrkoherdar som domkapitlet utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Om beslutanderätten i en kyrklig samfällighet skall utövas av kyr-&lt;br&gt;kofullmäktige, fastställer stiftsstyrelsen antalet ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om&lt;br&gt;fastställandet av det antal ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje&lt;br&gt;församling finns i 17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § För ledamöterna i en samfällighets kyrkofullmäktige skall supple-&lt;br&gt;anter utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund&lt;br&gt;för tillämpningen av bestämmelserna i 17 kap. 53 § om utseende av&lt;br&gt;suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det&lt;br&gt;antal platser som varje parti får i samfälligheten eller i varje valkrets, om&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer enligt 17 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket har beslutat att valbarheten skall vara inskränkt till valkrets.&lt;br&gt;Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre&lt;br&gt;hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt andra&lt;br&gt;stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte har bestämt att beslutan-&lt;br&gt;derätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på&lt;br&gt;kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 14 — 41 §§ om kyrkofullmäktige i församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 15 § andra stycket om kyrkoherde som är ledamot&lt;br&gt;av församlingens kyrkoråd skall avse kyrkoherde som är ledamot eller&lt;br&gt;ersättare för sådan ledamot i samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. När sammanträde med fullmäktige i en kyrklig samfällighet skall&lt;br&gt;hållas första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av den ordfö-&lt;br&gt;rande som anges i 53 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade&lt;br&gt;att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde,&lt;br&gt;inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna&lt;br&gt;bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått&lt;br&gt;den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av&lt;br&gt;församlingar som avses i 17 kap. 8 §. Om en sådan suppleant inte kan&lt;br&gt;tjänstgöra, inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra, för den&lt;br&gt;ledamot som har fått den andra platsen för partiet i församlingen eller&lt;br&gt;gruppen av församlingar och så vidare efter samma grund. Om ett partis&lt;br&gt;samtliga suppleanter i församlingen eller gruppen av församlingar är för-&lt;br&gt;hindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att&lt;br&gt;vidare delta i sammanträdet, inträder en suppleant som har utsetts för&lt;br&gt;partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den grund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som nyss har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har utsetts i Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;den församling eller grupp av församlingar där partiets röstetal är högst. Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har,&lt;br&gt;utöver de personer som avses i 25 § andra stycket, ordföranden eller vice&lt;br&gt;ordföranden i en församlings kyrkoråd vid handläggning av ärenden som&lt;br&gt;angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i&lt;br&gt;olika pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggning-&lt;br&gt;arna den av församlingarnas kyrkoherdar som domkapitlet utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Fullmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på annat&lt;br&gt;sätt än i kyrkoarkiv, om så beslutas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoråd och övriga nämnder i församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är&lt;br&gt;församlingens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller&lt;br&gt;flera angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess&lt;br&gt;utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter och ha&lt;br&gt;tillsyn över övriga nämnders verksamhet. Rådet skall uppmärksamt följa&lt;br&gt;de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning samt hos&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller kyrkostämma och övriga nämnder liksom hos andra&lt;br&gt;myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid förvalta kyr-&lt;br&gt;kans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning&lt;br&gt;inte har uppdragits åt en annan nämnd eller annars ankommer på någon&lt;br&gt;annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ha hand om medelsförvaltningen i den mån kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha&lt;br&gt;hand om sin me delsförvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut i den mån&lt;br&gt;verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. självt eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och&lt;br&gt;ärenden i den mån detta inte på grund av lag eller annan författning eller&lt;br&gt;beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon an-&lt;br&gt;nan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ha hand om församlingens informationsverksamhet i den mån kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta&lt;br&gt;enskildas kontakter med församlingen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-&lt;br&gt;man har överlämnat till rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ-&lt;br&gt;ningar ankommer på rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämn-&lt;br&gt;der och från beredningar och tjänstemän i församlingen, när det behövs för&lt;br&gt;att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara&lt;br&gt;kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnan-&lt;br&gt;det skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts.&lt;br&gt;Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ord-&lt;br&gt;förande om förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd,&lt;br&gt;förordnar domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot&lt;br&gt;i rådet och en annan att vid förhinder för honom, vara ledamot i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § Andra ledamöter än den som avses i 59 § samt suppleanter i kyrko-&lt;br&gt;rådet väljs, utom i fall som avses i 61 §, av kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Hela&lt;br&gt;antalet ledamöter får dock inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter&lt;br&gt;bör vara minst lika stort som antalet valda ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Om beslutanderätten i en församling utövas av kyrkorådet enligt&lt;br&gt;7 §, skall andra ledamöter än den som avses i 59 § och suppleanter utses&lt;br&gt;genom direkta val när val i hela riket till kyrkofullmäktige äger rum.&lt;br&gt;Rösträtt vid ett sådant val har den som uppfyller de villkor som anges i&lt;br&gt;14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet beslutar hur många ledamöter som skall utses. Hela antalet&lt;br&gt;ledamöter får dock inte vara mindre än tio. För de valda ledamöterna skall&lt;br&gt;suppleanter utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar kyrkorådet om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet&lt;br&gt;först när val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet&lt;br&gt;skall fattas före utgången av april månad valåret. Länsstyrelsen skall genast&lt;br&gt;underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund&lt;br&gt;för tillämpningen av bestämmelserna i 17 kap. 53 § om utseende av&lt;br&gt;suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det&lt;br&gt;antal platser som varje parti får i församlingen. Om det därvid uppkommer&lt;br&gt;ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall&lt;br&gt;genast underrättas om kyrkorådets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kyrkorådet skall utses första gången, beslutar kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;församlingen om antalet ledamöter och suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 kap. finns bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. indelning i valdistrikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förfarande när en ledamot i kyrkorådet har avgått före den bestämda&lt;br&gt;tjänstgöringstidens utgång och när en suppleant för en ledamot har inträtt&lt;br&gt;som ledamot i kyrkorådet eller av annan anledning har avgått som supple-&lt;br&gt;ant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamö-&lt;br&gt;ter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskom-&lt;br&gt;melse mellan församlingarna. Varje församling skall välja minst en leda-&lt;br&gt;mot. Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet&lt;br&gt;ledamöter i rådet och det antal som skall utses av varje församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant i kyrkorådet,&lt;br&gt;verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 15 § om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Den som har&lt;br&gt;uppnått arton års ålder senast på dagen för valet till kyrkorådet är dock&lt;br&gt;valbar. Utöver de personer som avses i 15 § andra stycket får inte heller en&lt;br&gt;tjänsteman som förestår någon förvaltning som är underställd rådet väljas&lt;br&gt;till ledamot eller suppleant i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet för uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 § Valda ledamöter och suppleanter i kyrkorådet har rätt till den&lt;br&gt;ledighet från anställning som behövs för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 § Sådana ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som avses i 60 och&lt;br&gt;61 §§ väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då&lt;br&gt;val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller&lt;br&gt;om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför-&lt;br&gt;delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de&lt;br&gt;ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som har valts av fullmäktige två&lt;br&gt;månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När&lt;br&gt;omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden&lt;br&gt;av tjänstgöringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan ledamot som avses i 60 § och som har utsetts vid propor-&lt;br&gt;tionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en suppleant i leda-&lt;br&gt;motens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Suppleanten inträder&lt;br&gt;enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet. Om&lt;br&gt;en annan av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma vald ledamot avgår,&lt;br&gt;förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer för den tid som full-&lt;br&gt;mäktige eller stämman bestämmer bland kyrkorådets ledamöter en ordfö-&lt;br&gt;rande och en eller två vice ordförande. Kyrkoråd som utsetts genom val&lt;br&gt;enligt 61 § och gemensamt kyrkoråd skall dock själva välja ordförande och&lt;br&gt;en eller två vice ordförande bland sina ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken ordföranden eller någon vice ordföranden kan närvara vid&lt;br&gt;ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för&lt;br&gt;tillfället vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är&lt;br&gt;förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får kyrkorådet utse en annan ledamot&lt;br&gt;att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sammanträdena i kyrkorådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sam-&lt;br&gt;manträde skall även hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon ledamot som avses i 59 § begär det eller ordföranden anser att det&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall minst en vecka före&lt;br&gt;sammanträdesdagen anslås på församlingens anslagstavla och inom&lt;br&gt;samma tid sändas med posten till varje ledamot och suppleant i rådet eller&lt;br&gt;på annat tillförlitligt sätt tillställas dem. Om ett ärende fordrar skyndsam&lt;br&gt;handläggning, skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast varda-&lt;br&gt;gen före sammanträdesdagen och på ett tillförlitligt sätt sändas till varje&lt;br&gt;ledamot och suppleant i rådet så tidigt att den kan antas komma dem&lt;br&gt;tillhanda inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla ledamöter eller suppleanter&lt;br&gt;i kyrkofullmäktige, ordföranden eller vice ordföranden i kyrkostämman,&lt;br&gt;ledamöter eller suppleanter i annan nämnd eller beredning, tjänstemän hos&lt;br&gt;församlingen eller särskilda sakkunniga att närvara. De som har kallats till&lt;br&gt;ett sammanträde får, om rådet beslutar det, delta i överläggningarna men&lt;br&gt;inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanternas inträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 § I fråga om suppleanternas tjänstgöring i kyrkorådet gäller i tillämp-&lt;br&gt;liga delar bestämmelserna i 22 § om suppleanternas tjänstgöring i kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige. Detta gäller även när en av kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt val har&lt;br&gt;avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanterna får närvara vid rådets sammanträden och skall underät-&lt;br&gt;tas om tid och plats för sammanträdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet och jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 § Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften av&lt;br&gt;ledamöterna är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot i kyrkorådet eller någon annan som har att handlägga&lt;br&gt;ärenden hos rådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett&lt;br&gt;ärende som personligen rör honom själv eller hans maka, föräldrar, barn&lt;br&gt;eller syskon eller någon annan närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av särskild avdelning eller utskott inom kyrkorådet samt krav på beslut&lt;br&gt;och protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 § När kyrkorådet väljer en sådan avdelning som avses i 73 § eller ett&lt;br&gt;organ bestående av ledamöter eller suppleanter i rådet för beredning av&lt;br&gt;ärenden som rådet skall handlägga, tillämpas bestämmelserna i 34 § om&lt;br&gt;proportionellt val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,&lt;br&gt;protokollets innehåll justering av protokoll, tillkännagivande om justering&lt;br&gt;och reservation tillämpas bestämmelserna i 33, 36 och 37 §§ om kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige. Protokollet får dock justeras på det sätt som kyrkorådet bestäm-&lt;br&gt;mer av ordföranden och minst en ytterligare ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningar till kyrkorådet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till&lt;br&gt;rådet tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 § förvaltningslagen (1986:223) om när en handling&lt;br&gt;anses ha kommit in till en myndighet tillämpas i ärenden hos kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt&lt;br&gt;reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot del-&lt;br&gt;givning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i&lt;br&gt;församlingen enligt 14 § första och andra styckena. Minst en av kyrkvär-&lt;br&gt;darna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrk-&lt;br&gt;värdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år&lt;br&gt;då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets&lt;br&gt;medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall det&lt;br&gt;nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena. Det nyvalda kyrkorådet skall även&lt;br&gt;före december månads utgång utse elektorer som avses i 18 och 21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglemente om kyrkorådets verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med&lt;br&gt;närmare bestämmelser om kyrkorådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet får, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar det,&lt;br&gt;uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i&lt;br&gt;rådet, åt en ledamot eller en suppleant eller åt en tjänsteman hos försam-&lt;br&gt;lingen att på rådets vägnar besluta i vissa grupper av ärenden. Dessa&lt;br&gt;ärendegrupper skall anges i reglemente eller särskilt beslut. Framställ-&lt;br&gt;ningar eller yttranden till fullmäktige eller stämman liksom yttranden med&lt;br&gt;anledning av att rådets beslut har överklagats får dock beslutas endast av&lt;br&gt;rådet samfällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena tillämpas också på kyrkoråd som har utsetts&lt;br&gt;enligt 61 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-&lt;br&gt;man i stället avse kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall&lt;br&gt;anmälas till kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätter nämnder för den&lt;br&gt;förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer&lt;br&gt;på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i dessa&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman&lt;br&gt;tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter i sådana&lt;br&gt;nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige&lt;br&gt;eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;om kyrkorådet i 60 § andra stycket, 63 — 64 §§, 65 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena, 66 — 71 §§, 72 § andra och tredje styckena samt 73 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av vissa ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är&lt;br&gt;föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon&lt;br&gt;annan nämnd skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som&lt;br&gt;annars förvaltas av någon annan nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från&lt;br&gt;tjänst samt andra frågor beträffande personal som är underställd någon&lt;br&gt;annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt vid sammanträden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot&lt;br&gt;eller en suppleant i fullmäktige, kyrkorådet, annan nämnd eller beredning&lt;br&gt;får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträde, även om&lt;br&gt;han inte är ledamot eller suppleant i rådet eller nämnden, och delta i&lt;br&gt;överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i&lt;br&gt;protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutanderätten i en församling utövas av kyrkorådet enligt 7 §,&lt;br&gt;tillämpas första stycket på sådan församling. Därvid skall dock vad som&lt;br&gt;sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofullmäktige&lt;br&gt;i den samfällighet i vilken församlingen ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av arkivhandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 § Kyrkorådets och övriga nämnders protokoll och andra arkiv-&lt;br&gt;handlingar skall förvaras i kyrkoarkiv. Om kyrkoarkiv finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att det till leda-&lt;br&gt;möter och suppleanter i kyrkorådet som har valts enligt 60 § samt till&lt;br&gt;ledamöter och suppleanter i annan nämnd skall utgå skäligt arvode samt&lt;br&gt;skälig ersättning för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och andra&lt;br&gt;utgifter som föranleds av uppdraget. Detsamma gäller annan ledamot i&lt;br&gt;kyrkorådet, om han har utsetts till ordförande. Om kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;kyrkostämman beslutar att arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas till&lt;br&gt;lika belopp för lika uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en församling ingår i en utvidgad pastoratssamfällighet eller utvid-&lt;br&gt;gad flerpastoratssamfällighet, får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta&lt;br&gt;att arvode och ersättning som avses i första stycket skall utgå till ledamöter&lt;br&gt;och suppleanter i församlingens kyrkoråd. Om kyrkofullmäktige i samfäl-&lt;br&gt;ligheten beslutar att arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas till lika&lt;br&gt;belopp för lika uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av&lt;br&gt;samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet. Rådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige Bilaga 2&lt;br&gt;eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndig-&lt;br&gt;heter göra de framställningar som rådet anser behövs. Beträffande kyrko-&lt;br&gt;rådets uppgifter i övrigt tillämpas bestämmelserna i 58 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena. Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige i stället avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsde-&lt;br&gt;legerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna i 59, 60 och 62— 78 §§ tillämpas på kyrkorådet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga nämnder i kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 § Beträffande kyrkliga samfälligheters kyrkoråd och övriga nämnder&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 59, 60 och 62 — 78 §§ om kyrkorådet m.m. i&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse sam-&lt;br&gt;fälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om samfälligheten utgörs av församlingar som tillhör olika pastorat,&lt;br&gt;förordnar domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot&lt;br&gt;i samfällighetens kyrkoråd och en annan att, vid förhinder för honom, vara&lt;br&gt;ledamot i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid val av kyrkoråd i samfälligheten bör om möjligt varje församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bli företrädd i rådet genom minst en ledamot eller suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor&lt;br&gt;av större ekonomisk betydelse. Rådet får infordra yttranden och upplys-&lt;br&gt;ningar från försam lingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet skall&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Samfällighetens kyrkoråd får, om&lt;sup&gt;;&lt;/sup&gt;inte samfällighetens fullmäktige&lt;br&gt;eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet&lt;br&gt;eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett&lt;br&gt;pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens full-&lt;br&gt;mäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt&lt;br&gt;fastställd budget eller särskilda beslut blivit anvisat åt församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfäl-&lt;br&gt;lighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i&lt;br&gt;kyrkoarkiv, om så beslutas av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81 § Fast eller lös egendom som tillhör en församling bör förvaltas så att&lt;br&gt;förmögenheten inte minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82 § Församlingens medelsbehov skall, i den mån det inte fylls på annat&lt;br&gt;sätt, täckas med skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 § Församlingen skall årligen upprätta budget för nästa budgetår.&lt;br&gt;Budgeten skall, med utgångspunkt i ställningen enligt de avslutade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskaperna för året före det år då budgeten upprättas, innehålla en plan Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;för ekonomin under budgetåret. I planen skall redovisas de anslag som Bilaga 2&lt;br&gt;skall anvisas och täckningen av medelsbehovet med angivande av skatte-&lt;br&gt;satsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober må-&lt;br&gt;nads utgång. Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget&lt;br&gt;göras upp i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober&lt;br&gt;månads utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i&lt;br&gt;preliminär skatt för inkomst under det följande året. Kyrkorådet bestäm-&lt;br&gt;mer när övriga nämnder senast skall lämna sina särskilda budgetförslag till&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före no-&lt;br&gt;vember månads utgång. Om budgeten till följd av särskilda förhållanden&lt;br&gt;inte kan fastställas före november månads utgång, skall kyrkofullmäktige&lt;br&gt;eller kyrkostämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten&lt;br&gt;skall därefter fastställas före december månads utgång. Därvid får fullmäk-&lt;br&gt;tige eller stämman, om det finns särskilda skäl till det, fastställa annan&lt;br&gt;skattesats än som har bestämts tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets förslag till budget skall från och med kungörandet av det&lt;br&gt;sammanträde med kyrkofullmäktige eller den kyrkostämma då budgeten&lt;br&gt;skall fastställas vara tillgängligt för allmänheten på plats som tillkännages i&lt;br&gt;kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 § Beslut om anslag skall även innefatta anvisning av medel för att&lt;br&gt;täcka anslaget Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kan besluta att ett&lt;br&gt;särskilt anslag, som inte förbrukas under det år för vilket det har beviljats,&lt;br&gt;får användas för samma ändamål under det följande året. Ett sådant beslut&lt;br&gt;får därefter fattas för ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86 § En församling får avsätta medel till kapitalfonder och driftfonder.&lt;br&gt;Fondmedel får tas i anspråk för annat ändamål än det som fonden avser&lt;br&gt;endast genom beslut i samband med att budgeten fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 § Församlingen får ta upp lån och ingå borgen. Församlingen får inte&lt;br&gt;upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av&lt;br&gt;egendom får församlingen överta betalningsansvaret för lån som tidigare&lt;br&gt;har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 § Kyrkorådet skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som&lt;br&gt;det förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra nämnder som förvaltar medel skall föra räkenskaper enligt kyr-&lt;br&gt;korådets anvisningar och årligen, inom den tid som kyrkorådet bestäm-&lt;br&gt;mer, till rådet lämna redovisning för sin medelsförvaltning under föregå-&lt;br&gt;ende kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sådana redovisningar har lämnats, skall kyrkorådet inom den tid&lt;br&gt;som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman bestämmer, sammanfatta och&lt;br&gt;avsluta räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt kyrkoråd skall årligen lämna redovisning till de försam-&lt;br&gt;lingar för vilka rådet är gemensamt. Sådan redovisning skall lämnas senast&lt;br&gt;den 31 mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89 § Särskilda bestämmelser finns om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92: 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaltning av medel som en myndighet har särskilt inseende över, Bilaga 2&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kollektmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 § Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 81—89 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall gälla följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämn-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om&lt;br&gt;anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd. Detta be-&lt;br&gt;stämmer när förslagen skall avlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91 § Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då&lt;br&gt;val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer samt&lt;br&gt;minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande&lt;br&gt;årens verksamhet. Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer&lt;br&gt;och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet.&lt;br&gt;Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp&lt;br&gt;av nämnder skall dock vara minst tre. Om val till kyrkofullmäktige har&lt;br&gt;upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom&lt;br&gt;förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid&lt;br&gt;har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och suppleanterna två&lt;br&gt;månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När&lt;br&gt;omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall fullmäk-&lt;br&gt;tige förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för återstoden av tjänst-&lt;br&gt;göringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valbarhet till revisor och revisorssuppleant, verkan av att&lt;br&gt;valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 15 § om&lt;br&gt;ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige tillämpas. Den som inte är&lt;br&gt;kyrkobokförd i församlingen är dock valbar. Detsamma gäller den som har&lt;br&gt;uppnått arton års ålder senast på dagen för valet till revisor eller suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, får fullmäktige eller stämman förrätta fyllnadsval för&lt;br&gt;återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer och revisorssuppleanter har rätt till den ledighet från anställ-&lt;br&gt;ning som behövs för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige eller stämman får besluta att det till revisorer och revisors-&lt;br&gt;suppleanter skall utgå skäligt arvode samt skälig ersättning för resekostna-&lt;br&gt;der, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av uppdra-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige eller stämman beslutar att arvode skall utgå, skall&lt;br&gt;arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92 § Den som är ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller annars är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsskyldig till församlingen får inte vara revisor eller revisors-&lt;br&gt;suppleant för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyl-&lt;br&gt;digheten och inte heller delta i val av revisor eller revisorssuppleant för&lt;br&gt;granskning av sådan verksamhet eller i handläggningen av ärenden om&lt;br&gt;ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller make, föräldrar, barn&lt;br&gt;eller syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. Ordfö-&lt;br&gt;randen och vice ordföranden i kyrkorådet eller andra nämnder vars verk-&lt;br&gt;samhet granskningen gäller får, utan hinder av vad som nu har sagts och&lt;br&gt;även om de inte är ledamöter i kyrkofullmäktige, delta i fullmäktiges eller&lt;br&gt;stämmans överläggning, när revisionsberättelsen som avser granskningen&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93 § Revisorerna granskar kyrkorådets och övriga nämnders verksam-&lt;br&gt;het. De prövar om verksamheten har utövats på ett ändamålsenligt och&lt;br&gt;från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är&lt;br&gt;rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor har rätt att av en nämnd få de uppgifter och upplysningar som&lt;br&gt;behövs för revisionsarbetet. En revisor får när som helst inventera de&lt;br&gt;penningsmedel och värdehandlingar som en nämnd förvaltar samt ta del&lt;br&gt;av räkenskaper och andra handlingar som berör nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om nämnd gäller även beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94 § Revisorerna utövar, om kyrkofullmäktige som har valt dem eller&lt;br&gt;om kyrkostämman inte bestämmer något annat, själva den förvaltning som&lt;br&gt;har samband med revisionsuppdraget. Beslut som revisorerna fattar angå-&lt;br&gt;ende förvaltningen skall upptas i protokoll. I fråga om justering av proto-&lt;br&gt;koll och tillkännagivande om justeringen tillämpas bestämmelserna i 70 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95 § Revisorerna skall årligen till kyrkofullmäktige som har valt dem&lt;br&gt;eller till kyrkostämman avge berättelse med redogörelse för resultatet av&lt;br&gt;den revision som avser verksamheten under det föregående året. Av&lt;br&gt;berättelsen skall framgå om anmärkning beträffande den granskade verk-&lt;br&gt;samheten föreligger eller inte. Om anmärkning framställs, skall anled-&lt;br&gt;ningen till denna anges i berättelsen. Revisionsberättelsen skall innehålla&lt;br&gt;ett särskilt uttalande i frågan huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96 § Sedan förklaringar har inhämtats över de anmärkningar som har&lt;br&gt;framställts i revisionsberättelsen, skall kyrkofullmäktige som har valt revi-&lt;br&gt;sorerna eller kyrkostämman vid sammanträde före utgången av året efter&lt;br&gt;det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om&lt;br&gt;åtgärd för att bevara församlingens rätt skall vidtas. Om talan inte väcks&lt;br&gt;inom ett år från det att revisionsberättelsen lades fram på sammanträde&lt;br&gt;med fullmäktige eller stämman, anses ansvarsfrihet beviljad. Trots att&lt;br&gt;ansvarsfrihet har beviljats, får talan dock föras beträffande skada på grund&lt;br&gt;av brottslig handling, om inte ansvarsfriheten uppenbarligen avsåg även&lt;br&gt;den skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97 § Kyrkofullmäktige som väljer revisorer eller kyrkostämman får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98 § Beträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 91—97 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämn-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning&lt;br&gt;eller kyrklig samfällighets kyrkoråd som förvaltar medel för stiftssamfällig-&lt;br&gt;hetens räkning skall årligen avge redovisning för sin förvaltning under det&lt;br&gt;föregående kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens&lt;br&gt;kyrkoråd eller stiftsstyrelsen, som bestämmer när detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99 § Bestämmelser om skyldighet att erlägga församlingsskatt finns i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling är inte skyldig&lt;br&gt;att erlägga församlingsskatt till den territoriella församling där han är&lt;br&gt;mantalsskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om lindring i skattskyldigheten finns i lagen&lt;br&gt;(1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör&lt;br&gt;svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som&lt;br&gt;anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta&lt;br&gt;den kommun där församlingen är belägen om den skattesats som har&lt;br&gt;bestämts för det följande året. I kommunallagen (1977:179) finns föreskrif-&lt;br&gt;ter om skyldighet för kommunstyrelsen att underrätta den lokala skatte-&lt;br&gt;myndigheten och statistiska centralbyrån om denna skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall&lt;br&gt;kyrkorådet genast underätta kommunen om rådets förslag till skattesats.&lt;br&gt;Har annan skattesats än den föreslagna fastställts, skall rådet genast under-&lt;br&gt;rätta kommunen om den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte har&lt;br&gt;fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen har&lt;br&gt;fastställts, kommunen underrättas om denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102 § Bestämmelser om utbetalning av församlingsskatt finns i lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menig-&lt;br&gt;hets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103 § Länsstyrelsen skall senast den 8 mars till kyrkorådet överlämna&lt;br&gt;redovisning för det föregående året över skatt som tillkommer försam-&lt;br&gt;lingen och som har utanordnats till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104 § eträffande kyrkliga samfälligheter tillämpas 100—103 §§ om för-&lt;br&gt;samling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms territoriella församlingar och kyrkliga samfälligheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105 § För Stockholms territoriella församlingar och kyrkliga samfällig- Bilaga 2&lt;br&gt;heter gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje församlings och samfällighets kyrkoråd i Stockholm skall, sedan&lt;br&gt;budgeten har fastställts, genast underrätta berörda lokala skattemyndighe-&lt;br&gt;ter och statistiska centralbyrån om den skattesats som har bestämts för det&lt;br&gt;följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall&lt;br&gt;kyrkorådet genast underrätta berörda lokala skattemyndigheter och sta-&lt;br&gt;tistiska centralbyrån om rådets förslag till skattesats. Har annan skattesats&lt;br&gt;än den föreslagna fastställts, skall rådet genast underrätta dessa myndighe-&lt;br&gt;ter och riksskatteverket om den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte&lt;br&gt;har fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen har&lt;br&gt;fastställts, berörda lokala skattemyndigheter och statistiska centralbyrån&lt;br&gt;underrättas om denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalbesvär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut i församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106 § Kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut får, om inte något&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet, överklagas genom besvär hos kammarrätten.&lt;br&gt;Besvären får grundas endast på omständigheter som innebär att beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har tillkommit i laga ordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. står i strid mot lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på annat sätt överskrider kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans&lt;br&gt;befogenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kränker klagandens enskilda rätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. annars vilar på orättvis grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärshandlingen skall ha kommit in till kammarrätten inom tre vec-&lt;br&gt;kor från den dag då justeringen av det över beslutet förda protokollet&lt;br&gt;tillkännagavs på församlingens anslagstavla. Om besvärshandlingen före&lt;br&gt;besvärstidens utgång i stället har kommit in till församlingen, skall besvä-&lt;br&gt;ren ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I besvärshandlingen skall anges det beslut som överklagas och de om-&lt;br&gt;ständigheter på vilka besvären grundas. Klaganden får inte anföra någon&lt;br&gt;ny omständighet till grund för besvären efter besvärstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107 § I fråga om besvär över beslut av kyrkorådet eller annan nämnd&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 106 § om besvär över kyrkofullmäktiges beslut&lt;br&gt;tillämpas, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Beslut av rent&lt;br&gt;förberedande eller rent verkställande art får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även beslut som har fattats med&lt;br&gt;stöd av uppdrag enligt 73 § andra stycket. I fråga om beslut som inte har&lt;br&gt;protokollförts särskilt räknas besvärstiden från den dag då justeringen av&lt;br&gt;det protokoll, som fördes vid det sammanträde med kyrkorådet eller&lt;br&gt;nämnden då beslutet anmäldes, tillkännagavs på anslagstavlan. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket gäller också i fråga om besvär över sådant beslut&lt;br&gt;av revisorerna som avses i 94 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108 § Beslut enligt 106 och 107 §§ får överklagas av den som är kyrko-&lt;br&gt;bokförd i församlingen och av den som utan att vara kyrkobokförd i&lt;br&gt;församlingen enligt taxering till kommunal inkomstskatt skall erlägga&lt;br&gt;församlingsskatt till församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109 § Kammarrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över besvä-&lt;br&gt;ren, om det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av förvaltningsprocesslagen (1971:291) anses försam-&lt;br&gt;lingen som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen får inte gälla sådan&lt;br&gt;brist i besvärshandlingen som består i att denna inte anger den eller de&lt;br&gt;omständigheter på vilka besvären grundas. Bestämmelsen i 29 § förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för&lt;br&gt;enskild tillämpas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110 § Beslut av kammarrätten som har gått klaganden emot får över-&lt;br&gt;klagas endast av denne. Besvär över ett beslut, varigenom kammarrätten&lt;br&gt;har bifallit besvär eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får&lt;br&gt;anföras av församlingen och av var och en som sägs i 108 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111 § Om beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har blivit&lt;br&gt;upphävt genom avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan&lt;br&gt;har verkställts, skall fullmäktige eller stämman föranstalta om rättelse av&lt;br&gt;verkställigheten i den mån det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas även i fråga om beslut av kyrkorådet eller annan&lt;br&gt;nämnd eller av revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut i kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112 § I fråga om besvär över beslut av församlingsdelegerade, kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige, kyrkorådet eller annan nämnd i en kyrklig samfällighet tillämpas&lt;br&gt;106 — 111 §§. Besvär får anföras även av en församling som ingår i samfäl-&lt;br&gt;ligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Om stiftssamfälligheter, domkapitel och biskopar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftssamfällighetens uppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § De territoriella församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig&lt;br&gt;samfällighet (stiftssamfällighet). Denna är en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftssamfälligheten sköter följande gemensamma församlingsange-&lt;br&gt;lägenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främjande av församlingslivets utveckling inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. församlingsarbete bland finskspråkiga och samer, andlig vård vid&lt;br&gt;sjukhus och andra större vårdinrättningar samt vid kriminalvårdsanstalter&lt;br&gt;och militära förband, när det gäller verksamhet som omfattar hela stiftet&lt;br&gt;eller flera pastorat inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggande och underhåll av begravningsplats för icke kristna trosbe-&lt;br&gt;kännare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avlöningsförmåner åt arbetstagare hos stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska frågor, om&lt;br&gt;de är gemensamma för församlingarna inom stiftet (utvidgad stiftssamfäl-&lt;br&gt;lighet). Ett förslag om utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av&lt;br&gt;stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila&lt;br&gt;tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Utan hinder av detta&lt;br&gt;kan stiftsfullmäktige anta förslaget om minst två tredjedelar av de röstande&lt;br&gt;enar sig om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En stiftssamfällighets beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas av&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som&lt;br&gt;skall avgöras av stiftsfullmäktige. För en sådan uppgift kan varje nämnd&lt;br&gt;tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan nämnd&lt;br&gt;att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om inte&lt;br&gt;något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får inte&lt;br&gt;avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna i 4 kap. om ekonomisk förvaltning, revision,&lt;br&gt;församlingsskatt och kommunalbesvär tillämpas på stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beträffande stiftssamfälligheter tillämpas bestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;81 —89 §§ om ekonomisk förvaltning, 91 —97 §§ om revision, 99—103 och&lt;br&gt;105 §§ om församlingsskatt och 106—111 §§ och 112 § andra meningen om&lt;br&gt;kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Stiftsstyrelsen skall samråda med representanter för kommuner och&lt;br&gt;landstingskommuner inom stiftet innan budgetförslaget görs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Val av revisorer och revisorssuppleanter i en stiftssamfällighet skall&lt;br&gt;förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftssamfällighetens beslutande organ — stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter i fullmäktige som&lt;br&gt;skall utses. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar stiftsfullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas&lt;br&gt;beslutet från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av april månad&lt;br&gt;valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620) skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall lika många suppleanter&lt;br&gt;utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Valbar till ledamot eller suppleant i stiftsfullmäktige är den som är&lt;br&gt;medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom&lt;br&gt;valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som innehar tjänst som biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten eller annan kyrkoherde som är biskopens ersättare i&lt;br&gt;stiftsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som i egenskap av&lt;br&gt;föredragande hos stiftsstyrelsen eller på grundval av andra uppgifter som&lt;br&gt;hör till tjänsten har den ledande ställningen bland stiftssamfällighetens&lt;br&gt;tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig&lt;br&gt;uppdraget tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 15 § tredje stycket om leda-&lt;br&gt;mot och suppleant i kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet till stiftsfullmäktige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelser om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, valperio-&lt;br&gt;dens längd och om hur valen får överklagas finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på&lt;br&gt;stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 16 §&lt;br&gt;och 19 — 41 §§ om kyrkofullmäktige i församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-&lt;br&gt;tens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om suppleanten för en ledamot i stiftsfullmäktige är förhindrad att&lt;br&gt;inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde,&lt;br&gt;inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna&lt;br&gt;bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått&lt;br&gt;den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan suppleant inte kan&lt;br&gt;tjänstgöra, inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den&lt;br&gt;ledamot som har fått den andra platsen för/partiet i valkretsen och så&lt;br&gt;vidare efter samma grund. Om ett partis sajtftliga suppleanter i valkretsen&lt;br&gt;är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller&lt;br&gt;att vidare delta i sammanträdet, inträder en suppleant som har utsetts för&lt;br&gt;partiet i en annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har&lt;br&gt;den suppleant företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal&lt;br&gt;är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rätt att delta i stiftsfullmäktiges överläggningar men inte i besluten&lt;br&gt;har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) de personer som anges i 8 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ledamöter i stiftsstyrelsen samt ordföranden eller vice ordföranden i&lt;br&gt;en nämnd eller beredning vid handläggning av ärenden som har beretts av&lt;br&gt;nämnden eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller&lt;br&gt;frågor som har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) revisor hos stiftssamfälligheten vid behandling av revisionsberättelsen&lt;br&gt;för den verksamhet som hans uppdrag avser, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ordföranden eller vice ordföranden i en församlings eller en kyrklig&lt;br&gt;samfällighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheten särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsfullmäktige får därtill kalla tjänstemän hos stiftssamfälligheten&lt;br&gt;eller särskilda sakkunniga för att meddela upplysningar vid ett samman-&lt;br&gt;träde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum förrättas val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut. Valet Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige vid sammanträde snarast efter Bilaga 2&lt;br&gt;valperiodens början. Dessa förrättar även andra val som ankommer på&lt;br&gt;stiftsfullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Stiftsfullmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på&lt;br&gt;annat sätt än i kyrkoarkiv, om så beslutas av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens an-&lt;br&gt;gelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på&lt;br&gt;stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och&lt;br&gt;övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar&lt;br&gt;som stiftsstyrelsen anser behövs. Beträffande stiftsstyrelsens uppgifter i&lt;br&gt;övrigt tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 58 § andra och fjärde styckena om&lt;br&gt;kyrkorådet i församling. Därvid skall vad som sägs om församling och&lt;br&gt;kyrkofullmäktige i stället avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ-&lt;br&gt;ningar ankommer på stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domprosten är biskopens ersättare. Där det inte finns någon domprost&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är domkapitlets vice ordförande biskopens ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen väljs av stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tige till det antal fullmäktige bestämmer. Hela antalet ledamöter får dock&lt;br&gt;inte vara mindre än nio. För de valda ledamöterna skall lika många&lt;br&gt;suppleanter utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Valbar till ledamot eller suppleant i stiftsstyrelsen är den som är&lt;br&gt;medlem av svenska kyrkan och som är myndig senast på dagen för valet till&lt;br&gt;stiftsstyrelsen samt är kyrkobokförd inom stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som avses i 8 § andra stycket 2 och 3 är dock inte valbara. Inte&lt;br&gt;heller får en tjänsteman som förestår någon förvaltning som är underställd&lt;br&gt;stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller suppleant i stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 15 § tredje stycket om ledamot och&lt;br&gt;suppleant i kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Sådana ledamöter och suppleanter i stiftsstyrelsen som avses i 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väljs för stiftsfullmäktiges valperiod snarast efter valperiodens början. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa&lt;br&gt;valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamö-&lt;br&gt;terna utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna i 4 kap. om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden i&lt;br&gt;stiftssamfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Beträffande stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämn-&lt;br&gt;den tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 64 § och 65 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena, 67 — 71 §§, 73 — 77 §§ och 78 § första stycket om kyrkoråd m.m. i&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall&lt;br&gt;avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden anslås på stiftssamfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större&lt;br&gt;ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam-&lt;br&gt;lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för&lt;br&gt;att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat,&lt;br&gt;uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig&lt;br&gt;samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta&lt;br&gt;anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt&lt;br&gt;församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i&lt;br&gt;kyrkoarkiv, om så beslutas av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftssamfällighetens egendomsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämndens uppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.&lt;br&gt;Nämnden skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord i stiftet som&lt;br&gt;ankommer på nämnden enligt denna lag eller bestämmelser som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall särskilt verka för en rationell förvaltning av den kyrkliga&lt;br&gt;jorden i stiftet. Vid förvaltning av skog skall nämnden särskilt beakta&lt;br&gt;möjligheterna till samarbete med myndigheter och företag som är verk-&lt;br&gt;samma inom skogsbruk och skogsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden väljs av stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock&lt;br&gt;inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som&lt;br&gt;antalet valda ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna' inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har insikt i de&lt;br&gt;frågor som ankommer på egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkoråd i församling och om stiftsstyrelsen&lt;br&gt;tillämpas på egendomsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Beträffande egendomsnämnden tillämpas bestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;64 §, 66 — 68 §§, 69 § första stycket, 70 och 71 §§, 73 §, 77 §, 78 § första&lt;br&gt;stycket samt 14 och 15 §§ i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om stiftsstyrelsen skall avse egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostäm-&lt;br&gt;man skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I ärenden hos egendomsnämnden gäller 11 och 12 §§ förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223) om jäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets uppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. se till att den för svenska kyrkan gällande ordningen med avseende på&lt;br&gt;svenska kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar&lt;br&gt;iakttas i församlingarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ha uppsikt över prästernas ämbets- och tjänsteutövning och sätt att&lt;br&gt;leva, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i övrigt fullgöra de särskilda uppgifter som enligt författning an-&lt;br&gt;kommer på domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Domkapitlet består av följande ledamöter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Biskopen som ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Domprosten eller, där domprost inte finns, en av regeringen för sex år&lt;br&gt;i sänder bland stiftets kyrkoherdar förordnad ledamot som vice ordfö-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En av stiftets präster vald präst som innehar prästtjänst i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tre av stiftsfullmäktige valda lekmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den ledamot som avses i första stycket 3 skall en suppleant utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ledamöter som avses i första stycket 4 skall lika många supplean-&lt;br&gt;ter utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanterna utses på samma sätt som ledamöterna. I fråga om behö-&lt;br&gt;righet gäller detsamma som för ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning av ärenden som avses i 10 kap. 1—3 och 16 —30 §§&lt;br&gt;skall den sekreterare som anges i 25 § vara ledamot i domkapitlet. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla när domkapitlet handlägger motsvarande ärenden rör-&lt;br&gt;ande präster som inte uppehåller någon prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Valbar till ledamot eller suppleant i domkapitlet är den som är&lt;br&gt;medlem av svenska kyrkan och som är myndig senast på dagen for valet&lt;br&gt;samt är kyrkobokförd inom stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör hans&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekreteraren i domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Domkapitlet skall ha en sekreterare. Denne skall tillhöra svenska&lt;br&gt;kyrkan och ha avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen. Sekretera-&lt;br&gt;ren förordnas av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personal och lokaler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Stiftssamfälligheten i stiftet skall tillhandahålla domkapitlet erfor-&lt;br&gt;derlig personal, kontorslokaler, inventarier, materiel och det som i övrigt&lt;br&gt;behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av vissa ledamöter och suppleanter i domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Bestämmelser om hur valet av prästledamot och suppleant för&lt;br&gt;denne samt stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i dom-&lt;br&gt;kapitlet förrättas, valperiodens längd och om hur valen får överklagas finns&lt;br&gt;i 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovkonsistorium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § I Stockholm finns ett hovkonsistorium, som har samma befogenhe-&lt;br&gt;ter med avseende på hovförsamlingen som domkapitlen har gentemot&lt;br&gt;församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Hovkonsistoriet består av överhovpredikanten som ordförande&lt;br&gt;samt de ordinarie hovpredikanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Biskopen i varje stift har vissa särskilda uppgifter, nämligen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utse kontraktsprost efter hörande av kontraktets präster och vikarie&lt;br&gt;för kontraktsprost, ge icke prästvigda personer rätt att predika och förrätta&lt;br&gt;altartjänst i kyrka inom stiftet samt i övrigt fullgöra de uppgifter som enligt&lt;br&gt;lag eller förordning ankommer på biskopen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fullgöra de uppgifter som enligt kyrklig kungörelse ankommer på&lt;br&gt;honomsom innehavare av biskopsämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopen får uppdra åt en annan präst att sköta de ämbetsuppgifter som&lt;br&gt;avses i första stycket 2, om detta är förenligt med vad som föreskrivs i&lt;br&gt;kyrklig kungörelse om uppgifternas fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om biskopen är förhindrad eller biskopstjänsten är ledig ankommer&lt;br&gt;det på domkapitlet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämma om vem som skall besluta i frågor som ankommer på&lt;br&gt;biskopen enligt 30 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anlita biskopen i ett annat stift för de ämbetsuppgifter som enligt Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrklig kungörelse måste fullgöras av en biskop, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besluta i frågor som enligt kyrklig kungörelse ankommer på biskops-&lt;br&gt;ämbetet men som får fullgöras av domkapitlet, om ärendet inte kan&lt;br&gt;uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Om kyrkomötet och dess myndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Grundläggande bestämmelser om kyrkomötets och svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelses sammansättning, uppgifter och befogenheter m.m. finns i&lt;br&gt;lagen (1982:942) om svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den&lt;br&gt;tredje tisdagen i augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall vara avslutat&lt;br&gt;inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara avslu-&lt;br&gt;tade inom tolv dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärk-&lt;br&gt;ningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses i 21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § första stycket och även andra anmärkningar mot en ledamots eller&lt;br&gt;ersättares behörighet. En ledamot vars behörighet prövas får delta i över-&lt;br&gt;läggningarna men inte i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed&lt;br&gt;skild från sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en&lt;br&gt;förste och en andre vice ordförande. Till dess valen har förrättats, utövas&lt;br&gt;ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller&lt;br&gt;flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsären-&lt;br&gt;den och lagstiftningsärenden rörande svenska kyrkan samt ledamöterna i&lt;br&gt;svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och delta i kyrkomötets&lt;br&gt;överläggningar, men i besluten endast om de är ledamöter av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkomötets ärenden bereds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet&lt;br&gt;skall före avgörandet beredas i svenska kyrkans centralstyrelse eller i&lt;br&gt;utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt&lt;br&gt;beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av&lt;br&gt;andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte&lt;br&gt;tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet&lt;br&gt;bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av andra och tredje styckena beslutar kyrkomötet&lt;br&gt;om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, även om de inte är Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden och Bilaga 2&lt;br&gt;delta i dess överläggningar men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge&lt;br&gt;att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under&lt;br&gt;valperioden. Ett sådant medgivande får inte avse längre tid än sex dagar&lt;br&gt;mellan två sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkomötets ärenden avgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomö-&lt;br&gt;tet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om&lt;br&gt;ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I&lt;br&gt;annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Varje ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske&lt;br&gt;öppet utom i ärenden som avser val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 12 § första stycket gäller som&lt;br&gt;kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig&lt;br&gt;om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära&lt;br&gt;eller avser bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkohandbok eller&lt;br&gt;katekes skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av lägst tio&lt;br&gt;av dess ledamöter vila till dess att nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder.&lt;br&gt;Kyrkomötet kan dock omedelbart anta förslaget om minst fem sjättedelar&lt;br&gt;av de röstande enar sig om beslutet. Detsamma gäller forslag till kyrklig&lt;br&gt;kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkom-&lt;br&gt;mande om första stycket är tillämpligt på visst förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Avgörandet av ett ärende skall delas upp på skilda beslut om det&lt;br&gt;behövs. Föreligger ett yrkande som avses i 12 § första stycket att ett förslag&lt;br&gt;skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall&lt;br&gt;kyrkomötet pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröst-&lt;br&gt;ning om omedelbart antagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val inom kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.&lt;br&gt;Valberedningen bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomö-&lt;br&gt;tets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Val inom kyrkomötet skall ske med slutna sedlar om omröstning&lt;br&gt;begärs. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall&lt;br&gt;vara enkla och omärkta samt, om valet inte sker proportionellt, uppta&lt;br&gt;namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgö-&lt;br&gt;randet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötets besvärsnämnd,&lt;br&gt;utskott och valberedning skall vara proportionellt, om det begärs av minst&lt;br&gt;så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet&lt;br&gt;närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre&lt;br&gt;hela tal. Vid sådant proportionellt val skall bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull-&lt;br&gt;mäktige m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättare inte väljs proportionellt skall det vid valen även bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Val med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens valprövnings-&lt;br&gt;nämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har meddelats. Valet&lt;br&gt;skall gälla även om det har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggningen och prövningen av överklaganden tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med slutna sedlar&lt;br&gt;inom riksdagen. Vad som där sägs om kammarkansliet, kammare och&lt;br&gt;talmannen skall i stället gälla svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkomötet&lt;br&gt;och kyrkomötets ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Val av svenska kyrkans centralstyrelse skall förrättas snarast efter&lt;br&gt;valperiodens början och gälla till dess att kyrkomötet förrättar nytt val&lt;br&gt;under nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsens sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordfö-&lt;br&gt;randen. Ordföranden eller, när denne har förhinder, vice ordföranden är&lt;br&gt;skyldig att sammankalla styrelsen om minst en tredjedel av dess ledamöter&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endast om&lt;br&gt;ordföranden eller, när denne har förhinder, vice ordföranden och minst&lt;br&gt;hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid&lt;br&gt;lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Bestämmelserna i 29 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta&lt;br&gt;skall ske för arbetstagare i allmänhet hos staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster vid centralstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar centralstyrelsens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Centralstyrelsens beslut får överklagas hos kyrkomötets besvärs-&lt;br&gt;nämnd. Detta gäller dock inte om annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets besvärsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärsnämnden väljs av kyrkomötet för varje valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Besvärsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha&lt;br&gt;varit ordinarie domare, och fyra inom kyrkomötet valda ledamöter. Ord-&lt;br&gt;föranden väljs särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ordföranden skall det finnas en ersättare. Vad som föreskrivs om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordföranden gäller också ersättare. För övriga ledamöter skall lika många&lt;br&gt;ersättare utses inom kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra&lt;br&gt;ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid&lt;br&gt;lika röstetal har ordföranden utslagsröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Besvärsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SVENSKA KYRKANS PERSONAL&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Pastoratstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde. I pastorat&lt;br&gt;där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domprost,&lt;br&gt;om inte regeringen bestämmer något annat. Domprosten är kyrkoherde i&lt;br&gt;pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I pastoraten kan det också finnas tjänster som komminister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För kyrkomusikalisk verksamhet i pastoraten skall det finnas kyrko-&lt;br&gt;musiker. Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I&lt;br&gt;pastorat med domkyrkoförsamling skall det finnas en tjänst som domkyr-&lt;br&gt;koorganist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgif-&lt;br&gt;terna enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen meddelar eller av någon annan som är behörig&lt;br&gt;att anställas för uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt-&lt;br&gt;ning eller om det finns andra särskilda skäl, får de kyrkomusikaliska&lt;br&gt;uppgifterna i ett pastorat fullgöras av annan person än som avses i första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Särskild personal kan finnas anställd i de kyrkliga kommunerna för&lt;br&gt;sådana angelägenheter som avses i 4 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop. I Uppsala stift är&lt;br&gt;ärkebiskopen biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en stiftssamfällighet kan det finnas tjänster som stiftsadjunkt och&lt;br&gt;kontraktsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett stift kan det finnas aspiranttjänster som pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en tjänst som stiftsmusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Särskild personal kan finnas anställd i stiftssamfälligheterna för&lt;br&gt;sådana angelägenheter som avses i 5 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För den rikskyrkliga verksamheten kan det finnas personal anställd&lt;br&gt;hos svenska kyrkans centralstyrelse och hos andra organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för avlöningsförmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Pastoratet svarar for kostnader för avlöningsförmåner till i pastoratet&lt;br&gt;anställda präster och kyrkomusiker, vikarier på sådana tjänster samt icke&lt;br&gt;prästvigda tjänstebiträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pastorat förstås i denna paragraf territoriella pastorat samt, i den&lt;br&gt;mån regeringen beslutar det, icke-territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Stiftssamfälligheten svarar för kostnader för avlöningsförmåner till&lt;br&gt;stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter och stiftsmusiker, vikarier på sådana&lt;br&gt;tjänster samt för prosttillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I övrigt svarar de kyrkliga kommunerna för kostnaderna för hos&lt;br&gt;dem anställd personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lags tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelserna i detta kapitel och i 8 —10 kap. tillämpas på tjäns-&lt;br&gt;ter som biskop samt på prästtjänster i territoriella pastorat och stiftssam-&lt;br&gt;falligheter. De är även tillämpliga på aspiranttjänster som präst och vika-&lt;br&gt;riat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i dessa kapitel tillämpas också på prästtjänster i icke-&lt;br&gt;territoriella pastorat, i den mån regeringen bestämmer detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § om tystnadsplikt för präster gäller även för&lt;br&gt;präster som inte uppehåller någon nu nämnd prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för andra författningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd tillämpas på de präster som anges i 11 §&lt;br&gt;första och andra styckena, i den mån något annat inte föreskrivs i lag eller&lt;br&gt;i författning som har meddelats med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2, 21 och 22 §§ lagen om medbestämmande i arbets-&lt;br&gt;livet skall dock inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra författningar än lagar skall tillämpas utan&lt;br&gt;hinder av att de avviker från lagen om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av präster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bestämmelser om tillsättningen av och anställningen som präst&lt;br&gt;m.m. samt om prästanställningens upphörande finns i 8 —10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt för präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En präst har tystnadsplikt i fråga om det som han har erfarit under&lt;br&gt;bikt eller under själavårdande samtal i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om kyrkomusiker och annan kyrkokommunalt anställd personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Bestämmelser om anställning som kyrkomusiker finns i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kyrkommunalt anställd personal vars anställning inte är statligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerad tillämpas även 1—3 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställ- Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;ning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om anställda för den rikskyrkliga verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För anställda inom den rikskyrkliga verksamheten tillämpas lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Om tillsättning av präster m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av pastoratstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som domprost&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan tjänst söks hos domkapitlet, som skall ge kyrkoråden i varje&lt;br&gt;församling i pastoratet tillfälle att yttra sig över de behöriga sökandena till&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall med eget yttrande överlämna ansökningshandling-&lt;br&gt;arna från behöriga sökande till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som kyrkoherde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Första och andra gången en tjänst som kyrkoherde blir ledig i ett&lt;br&gt;pastorat tillsätts tjänsten av kyrkorådet i församlingen, om pastoratet&lt;br&gt;består av en enda församling, eller av en för ändamålet särskilt utsedd&lt;br&gt;tillsättningsnämnd, om pastoratet består av två eller flera församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänst som avses i första stycket får endast tillsättas med en sökande som&lt;br&gt;domkapitlet har uppfört på förslag till tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet utfärdar anställningsbevis för den som har fått tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När tillsättningsnämnd skall utses väljer kyrkorådet i varje försam-&lt;br&gt;ling i pastoratet inom sig ledamöter till nämnden. Antalet ledamöter i&lt;br&gt;nämnden och det antal ledamöter som varje församlingskyrkoråd skall utse&lt;br&gt;bestäms genom överenskommelse mellan församlingskyrkoråden. Varje&lt;br&gt;församlingskyrkoråd skall välja minst en ledamot. Om församlingarna inte&lt;br&gt;kan enas, bestämmer stiftsstyrelsen antalet ledamöter i nämnden och det&lt;br&gt;antal som skall utses av varje kyrkoråd. För ledamöterna i nämnden skall&lt;br&gt;lika många suppleanter utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och suppleanter i nämnden skall ske på samma sätt&lt;br&gt;som val av ledamöter i kyrkoråd. Om suppleanterna inte väljs proportio-&lt;br&gt;nellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas&lt;br&gt;till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tillsättningsnämnden tillämpas i övrigt bestämmelserna om&lt;br&gt;kyrkoråd i 4 kap. 64 §, 66 § första stycket andra meningen, 67 — 69 §§, 70 §&lt;br&gt;andra stycket samt 77 och 78 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Var tredje gång en tjänst som kyrkoherde blir ledig i pastoratet&lt;br&gt;tillsätter domkapitlet tjänsten. Innan tjänsten tillsätts skall kyrkoråden i&lt;br&gt;varje församling i pastoratet ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en kyrkoherdetjänst skall tillsättas enligt 2 §, skall domkapitlet&lt;br&gt;föra upp tre behöriga sökande på förslag till tjänsten, om detta är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om endast en eller två sökande har kunnat foras upp på förslag, skall&lt;br&gt;tjänsten kungöras ledig på nytt, om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden&lt;br&gt;begär det. Kan inte heller därefter tre behöriga sökande foras upp på&lt;br&gt;förslag, får kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjänsten med en&lt;br&gt;sökande som har förts upp på förslag eller lämna över tillsättningsärendet&lt;br&gt;till domkapitlet. Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten med en behörig&lt;br&gt;sökande eller besluta att tjänsten skall hållas vakant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som komminister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Tjänster som komminister tillsätts på samma sätt som när en tjänst&lt;br&gt;som kyrkoherde blir ledig första och andra gången, om inte annat följer av&lt;br&gt;8§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tjänst som komminister som är inrättad för samarbete med Evange-&lt;br&gt;liska Fosterlands-Stiftelsen tillsätts av domkapitlet efter yttrande av kyr-&lt;br&gt;koråden i varje församling i pastoratet. Domkapitlet skall också bereda den&lt;br&gt;distriktsstyrelse inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen som berörs till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av stiftstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som biskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Tjänster som biskop tillsätts enligt bestämmelserna i 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som stifts-, kontrakts- och pastorsadjunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stifts-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsterna söks hos domkapitlet, som med eget yttrande skall över-&lt;br&gt;lämna ansökningshandlingarna från behöriga sökande till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av vikariat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;tillsätts av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vikariat på tjänster som stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt till-&lt;br&gt;sätts av stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet och befordringsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Av lagen (1982:942) om svenska kyrkan framgår att endast den som&lt;br&gt;bekänner svenska kyrkans lära får utnämnas till präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prästtjänst får tillsättas endast med den som får utöva prästämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som&lt;br&gt;särskilt villkor för innehav och utövande av tjänst som biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § På förslag till en prästtjänst som skall tillsättas av kyrkorådet eller Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsättningsnämnden får inte uppföras &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som står på förslag till annan prästtjänst eller som har överklagat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett sådant förslag och där överklagandet ännu inte har avgjorts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är sökande till annan prästtjänst som skall tillsättas av&lt;br&gt;domkapitlet, stiftsstyrelsen eller regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i&lt;br&gt;övrigt skall gälla för behörighet till annan prästtjänst än biskopstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid tillsättning av en prästtjänst och vid upprättande av förslag till&lt;br&gt;sådan tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom för-&lt;br&gt;tjänst och skicklighet. Närmare föreskrifter om detta meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillsättning och upprättande av förslag enligt första stycket skall&lt;br&gt;främst skickligheten beaktas, om det inte finns särskilda skäl för något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse om ledig prästtjänst, ansökan och behörighetsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall kungöras lediga&lt;br&gt;till ansökan av domkapitlet, om regeringen inte bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall ges in till domkapitlet inom föreskriven tid. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får dock domkapitlet även beakta en ansökan som har&lt;br&gt;kommit in för sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet prövar de sökandes behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts gäller inte tjänster som biskop eller, såvitt avser&lt;br&gt;första och andra styckena, tjänster som pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Prästtjänster tillsätts med förordnande eller med fullmakt. Rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer vilka prästtjänster som skall tillsättas med fullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikariat tillsätts med förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Förordnanden gäller för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts med förordnande för bestämd tid.&lt;br&gt;Förordnanden får i övrigt tidsbegränsas endast om det föranleds av arbets-&lt;br&gt;uppgifternas särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket,&lt;br&gt;skall förordnandet på yrkande av prästen förklaras gälla tills vidare utan&lt;br&gt;tidsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättande av prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Frågor om inrättande av tjänster som biskop och domprost prövas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om inrättande av tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt&lt;br&gt;prövas av svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om inrättande av tjänster som pastorsadjunkt prövas av dom-&lt;br&gt;kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde och komminister&lt;br&gt;prövas av stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vakanthållning och indragning av prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § När en prästtjänst blir ledig, skall myndigheten pröva om den&lt;br&gt;behöver tillsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänsten inte behöver tillsättas, skall den hållas vakant eller dras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Frågan om att hålla en prästtjänst vakant prövas av den som&lt;br&gt;tillsätter tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att dra in en prästtjänst prövas av den som inrättar tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en myndighet finner att en tjänst som en annan myndighet inrättar&lt;br&gt;bör dras in, skall myndigheten föreslå det hos den myndighet som inrättar&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar vissa beslut enligt detta kapitel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-&lt;br&gt;ligt detta kapitel får överklagas genom besvär enligt 4 kap. 106 — 108 §§, om&lt;br&gt;inte annat följer av 28 §. Därvid skall dock i fråga om beslut om tillsättning&lt;br&gt;av en prästtjänst gälla att besvär endast får anföras av dem som uppfyller&lt;br&gt;villkoren för rösträtt vid kyrkofullmäktigval samt att ett sådant beslut även&lt;br&gt;får överklagas av den som har sökt tjänsten. Beträffande besvären tilläm-&lt;br&gt;pas i övrigt bestämmelserna i 4 kap. 109—111 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen om inte annat följer av 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till domkapitlet inom&lt;br&gt;tre veckor från den dag då beslutet tillkännagavs genom anslag på dom-&lt;br&gt;kapitlets anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Domkapitlets beslut om förslag till en prästtjänst eller tillsättningen&lt;br&gt;av en prästtjänst får överklagas endast av den som har sökt tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut om tillsättningen av en prästtjänst enligt 6 § får&lt;br&gt;överklagas även av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Svenska kyrkans centralstyrelses, domkapitlets eller stiftsstyrelsens&lt;br&gt;beslut om inrättande eller indragning av prästtjänst får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt 21 § tredje&lt;br&gt;stycket får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Om anställning som präst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att utöva andra prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Innehavaren av en prästtjänst är skyldig att efter beslut av dom-&lt;br&gt;kapitlet utöva annan prästtjänst inom samma stift i stället för den egna&lt;br&gt;tjänsten. En deltidsanställd präst är dock inte skyldig att fullgöra tjänstgö-&lt;br&gt;ring av större omfattning än som åligger honom i hans egen tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En präst är inte skyldig att utöva högre tjänst under längre tid än&lt;br&gt;sammanlagt tre månader av samma kalenderår. Detta gäller dock inte när&lt;br&gt;innehavaren av en tjänst i befordringsgång förordnas att utöva en tjänst i&lt;br&gt;högst samma lönegrad som den högsta tjänsten i befordringsgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utöver vad som följer av 1 § första stycket får en präst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som är anställd i ett pastorat åläggas av domkapitlet att under högst tre &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92: 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader av samma kalenderår och jämsides med sin egen tjänst utöva en &amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan prästtjänst i samma eller närbeläget pastorat inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enligt de närmare bestämmelser som regeringen meddelar åläggas av&lt;br&gt;domkapitlet att jämsides med sin egen tjänst eller i stället för denna utöva&lt;br&gt;en sådan prästtjänst inom stiftet som inrättas i pastorat med tillfällig&lt;br&gt;befolkningsökning under en del av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller inte tjänst som biskop och arvo-&lt;br&gt;destjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästers bisysslor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En präst får inte utanför tjänsten inneha anställning eller uppdrag&lt;br&gt;eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller andra&lt;br&gt;kyrkligt anställdas tjänsteutövning eller skada kyrkans anseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Präster får endast efter tillstånd av regeringen uppbära sådana gåvo-&lt;br&gt;eller donationsmedel eller liknande förmåner som är förenade med tjäns-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskonflikter och skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I prästerligt arbete som består i myndighetsutövning eller som är&lt;br&gt;oundgängligen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får&lt;br&gt;stridsåtgärd vidtas endast i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på&lt;br&gt;övertid eller nyanställningsblockad. Stridsåtgärd får inte vidtas på grund&lt;br&gt;av annat än förhållandet mellan domkapitlet och de präster som omfattas&lt;br&gt;av bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i annat prästerligt arbete än som sägs i första stycket är stridsåtgärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det uppkommer tvist om en viss stridsåtgärd är tillåten enligt 6 §,&lt;br&gt;får denna inte vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Präster får delta i stridsåtgärd endast efter beslut av den arbetstagar-&lt;br&gt;organisation som har anordnat åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En arbetstagarorganisation får inte anordna eller på annat sätt orsaka&lt;br&gt;stridsåtgärder som inte tillåts enligt 6 och 7 §§. En sådan organisation får&lt;br&gt;inte heller genom understöd eller på annat sätt medverka vid otillåtna&lt;br&gt;stridsåtgärder. Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker&lt;br&gt;inleda eller har inlett en otillåten stridsåtgärd, är arbetstagarorganisationen&lt;br&gt;skyldig att söka hindra åtgärden eller verka för att den upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation har inlett en&lt;br&gt;stridsåtgärd i strid mot 8 §, skall domkapitlet och arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nen omedelbart ta upp överläggningar med anledning av stridsåtgärden&lt;br&gt;och gemensamt verka för att den upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller lokal arbetsgivarorganisation, om sådan finns och&lt;br&gt;om inte något annat bestämts i kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om domkapitlet bryter mot 6, 7 eller 10 § eller arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tionen mot 9 eller 10 §, skall domkapitlet eller organisationen, även om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förpliktelse till följd av kollektivavtal inte har åsidosatts, ersätta upp-&lt;br&gt;kommen skada enligt de grunder som anges i 54, 55, 60 och 61 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller präster&lt;br&gt;som bryter mot 6, 7 eller 8 §, om inte annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagarorganisationen inlett eller orsakat en stridsåtgärd som&lt;br&gt;inte är tillåten enligt 6 eller 7 §, får prästen åläggas skadestånd för att han&lt;br&gt;har deltagit i åtgärden endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelserna i 6 — 11 §§ gäller inte biskopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegång m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som är missnöjd med ett beslut eller en åtgärd enligt 1, 2 eller&lt;br&gt;5 —10 §§ eller som vill begära skadestånd enligt 11 § får väcka talan hos&lt;br&gt;tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Talan om skadestånd enligt 11 § skall väckas senast tre månader&lt;br&gt;efter det att stridsåtgärden har avslutats. Väcks inte talan inom den&lt;br&gt;föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap. Om prästanställningens upphörande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anställningens upphörande på annat sätt än genom avskedande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En präst får skiljas från sin prästtjänst endast med stöd av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Präster som är förordnade tills vidare får sägas upp om det är sakligt&lt;br&gt;grundat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saklig grund föreligger inte om det är skäligt att kräva att prästen bereds&lt;br&gt;annat arbete inom det pastorat eller den stiftssamfällighet där han är&lt;br&gt;anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till prästen&lt;br&gt;personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som dom-&lt;br&gt;kapitlet har känt till mer än en månad innan underrättelse om uppsägning&lt;br&gt;lämnades. Har domkapitlet underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället&lt;br&gt;från tidpunkten för uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägningen skall ske skriftligen för att vara giltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om förfarandet i övrigt vid uppsägning tillämpas lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En präst som överger svenska kyrkans lära är skyldig att avgå från sin&lt;br&gt;prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En präst är skyldig att avgå från sin prästtjänst vid den ålder som&lt;br&gt;anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (pensionsåldern).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En präst får entledigas innan han har uppnått pensionsåldern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han förlorat sin arbetsförmåga eller fått den så nedsatt att han i&lt;br&gt;framtiden inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter tillfredsställande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två år i följd inte har&lt;br&gt;tjänstgjort annat än försöksvis under kortare tid och socialstyrelsen anser&lt;br&gt;det dels sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett&lt;br&gt;år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att utveckla sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En präst som är anställd med fullmakt får entledigas, om han inte kan&lt;br&gt;fullgöra sin tjänst tillfredsställande och om högst fem år återstår tills han&lt;br&gt;får avgå med ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En präst som har rätt till statlig pension men inte har uppnått&lt;br&gt;pensionsåldern, får inte entledigas enligt 5 eller 6 § om han lämpligen kan&lt;br&gt;förflyttas eller annars omplaceras till en annan tjänst som är förenad med&lt;br&gt;sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En prästs begäran om entledigande skall ske skriftligen för att vara&lt;br&gt;giltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en präst får en annan statligt reglerad tjänst, upphör den första&lt;br&gt;anställningen utan särskild åtgärd, om inte något annat följer av föreskrif-&lt;br&gt;ter om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal&lt;br&gt;eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med en annan statligt&lt;br&gt;reglerad tjänst, av regeringen. Vad som nu har sagts tillämpas även där den&lt;br&gt;andra tjänsten är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med statligt reglerad tjänst förstås i denna paragraf en anställning där&lt;br&gt;enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs&lt;br&gt;under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta att anställningen skall&lt;br&gt;bestå utan hinder av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, när det&lt;br&gt;behövs, turordning för uppsägningen fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om turordningen handläggs enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd, om inte annat följer av 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När en prästs plats i turordningen bestäms, skall hänsyn även tas till&lt;br&gt;att uppgifterna i det pastorat eller den stiftssamfällighet där prästen är&lt;br&gt;anställd kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En uppsägning som strider mot bestämmelserna om turordning,&lt;br&gt;skall på talan av prästen förklaras ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tvist om giltigheten av en uppsägning enligt första stycket tillämpas&lt;br&gt;34 § andra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena samt&lt;br&gt;42 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i kollek-&lt;br&gt;tivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt till återanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, turordning&lt;br&gt;fastställas för företrädesrätt till återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om företrädesrätt till återanställning handläggs enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om inte annat följer av 14&lt;br&gt;och 15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sakliga grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 8 kap.&lt;br&gt;18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Företrädesrätt till återanställning gäller inte högre tjänst än den som&lt;br&gt;det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda skäl till något&lt;br&gt;annat. Sådan företrädesrätt gäller inte heller gentemot en präst som skall&lt;br&gt;omplaceras på grund av vad som föreskrivs i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd som rör anspråk på företrädesrätt till återanställning skall för att&lt;br&gt;vara giltig göras skriftligen hos domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett&lt;br&gt;tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas&lt;br&gt;skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som&lt;br&gt;åligger honom i hans prästtjänst och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd&lt;br&gt;åläggas honom för tjänsteförseelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljd enligt första stycket får dock inte i något fall åläggas en&lt;br&gt;präst därför att han har deltagit i strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken&lt;br&gt;av löneavdrag föreskriver regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Innehåller kollektivavtal någon bestämmelse som avviker från 17 §&lt;br&gt;eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets storlek, gäller i stället&lt;br&gt;den bestämmelsen för präster som är sysselsatta inom det område som&lt;br&gt;avtalet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om en präst har begått brott som visar att han uppenbarligen är&lt;br&gt;olämplig att inneha sin prästtjänst, får han avskedas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Har en präst genom annan gärning än brott begått grov tjänsteför-&lt;br&gt;seelse som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin präst-&lt;br&gt;tjänst, får han avskedas i stället för att åläggas disciplinpåföljd. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla om en präst som ålagts disciplinpåföljd av ett domkapitel eller&lt;br&gt;ansvarsnämnden för biskopar, inom två år därefter i anställning inom&lt;br&gt;samma stift på nytt har begått tjänsteförseelse och därigenom visat sig&lt;br&gt;uppenbarligen olämplig att inneha sin prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En präst som har rätt till statlig pension men inte har uppnått&lt;br&gt;pensionsåldern får inte avskedas enligt 19 eller 20 §, om han begått brottet&lt;br&gt;eller tjänsteförseelsen under inflytande av själslig abnormitet som avses i&lt;br&gt;33 kap. 2 § brottsbalken och han lämpligen kan förflyttas eller annars&lt;br&gt;omplaceras till en annan prästtjänst som är förenad med sådan pensions-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Avskedande får inte grundas enbart på en omständighet som dom-&lt;br&gt;kapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan om avskedande prövas av ansvarsnämnden för biskopar får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avskedande inte grundas enbart på en omständighet som nämnden har Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;känt till mer än två månader före prövningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte när beslutet om avskedande begärs&lt;br&gt;av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern inom sex månader efter&lt;br&gt;det att omständigheten har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsanmälan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha&lt;br&gt;begått brott enligt 20 kap. 1 — 3 §§ brottsbalken eller annat brott varigenom&lt;br&gt;han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas till åtal, om&lt;br&gt;fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning anta att talan&lt;br&gt;om enskilt anspråk kommer att föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § I fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten enligt 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängning och läkarundersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Inleds enligt detta kapitel ett förfarande som syftar till att avskeda&lt;br&gt;en präst, får han avstängas från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från&lt;br&gt;arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avske-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att&lt;br&gt;anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om en präst inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande, får&lt;br&gt;han avstängas från sitt arbete, om den bristande tjänstdugligheten beror på&lt;br&gt;sjukdom eller därmed jämförligt förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är tillräckligt utrett att den bristande tjänstdugligheten&lt;br&gt;beror på sjukdom eller därmed jämförligt förhållande men framstår detta&lt;br&gt;ändå som sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare&lt;br&gt;som anvisas honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Upphör grunden för avstängning enligt 25 eller 26 §, skall avstäng-&lt;br&gt;ningen omedelbart hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 25 och 26 §§ meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av frågor som avses i 16 — 27 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelserna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;br&gt;skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 16 —27 §§ i detta kapi-&lt;br&gt;tel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Bestämmelserna i 11 —14§§ lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av 16 —27 §§ i detta kapitel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande myndighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Frågor om uppsägning enligt 2 §, avgångsskyldighet enligt 3 §, disci&lt;br&gt;plinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersök&lt;br&gt;ning prövas av det domkapitel som prästen lyder under.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § För biskopar prövas frågor som avses i 31 § av ansvarsnämnden för&lt;br&gt;biskopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden består av fem ledamöter som förordnas av regeringen for sex&lt;br&gt;år i sänder. Ledamöterna skall tillhöra svenska kyrkan. Ordföranden skall&lt;br&gt;vara lagkunnig och erfaren i domarvärv. Av de övriga ledamöterna skall en&lt;br&gt;vara biskop. De återstående ledamöterna skall vara lekmän som är särskilt&lt;br&gt;insatta i det kyrkliga församlingslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om nämndens sammansättning och verksamhet&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Frågor om anställningens upphörande enligt 4 — 7 §§ skall för präs-&lt;br&gt;ter som är anställda med fullmakt prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-För andra präster prövas frågor om anställningens upphörande enligt 4,&lt;br&gt;5 och 7 §§ av det domkapitel som prästen lyder under.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Beträffande den beslutande myndighetens skyldighet att i vissa fall&lt;br&gt;pröva frågor som avses i 31 § på anmälan av riksdagens ombudsman,&lt;br&gt;justitiekanslern eller åklagare, skall bestämmelserna i 15 kap. 3§ lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegång m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt 1 — 29 §§ får&lt;br&gt;väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Om en präst vill söka ändring i ett beslut enligt 4 —6 §§, 16, 19, 20&lt;br&gt;eller 26 § andra stycket, skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag&lt;br&gt;han fick del av beslutet. Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är&lt;br&gt;rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Om rätt för riksdagens ombudsman och justitiekanslern att söka&lt;br&gt;ändring i beslut om disciplinansvar och avskedande enligt 16 —22 §§ samt&lt;br&gt;avstängning enligt 25 §, skall bestämmelserna i 16 kap. 3§ lagen (1976:&lt;br&gt;600) om offentlig anställning tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Bestämmelserna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om&lt;br&gt;uppsägning, disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersök-&lt;br&gt;ning bryter mot någon av följande bestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 29 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3 —9§ lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31-34 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föreskrifter enligt 28 § om handläggning av ärende om avstängning&lt;br&gt;eller läkarundersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Beslut om anställnings upphörande enligt 5 eller 6 § eller om avske-&lt;br&gt;dande får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som&lt;br&gt;avses i 36 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Beslut om avstängning enligt 25 eller 26 § har omdelbar verkan. I&lt;br&gt;tvist om sådan avstängning får domstolen dock, för tiden intill dess&lt;br&gt;lagakraftägande dom eller beslut föreligger, förordna att beslutad avstäng-&lt;br&gt;ning skall vara hävd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap. Om kyrkomusiker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret for kyrkomusiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för-&lt;br&gt;samlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel skall också gälla för de icke-territoriella&lt;br&gt;pastoraten, i den mån regeringen beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den&lt;br&gt;kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet. I dessa angelägenheter biträds&lt;br&gt;stiftsstyrelsen av stiftsmusikern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen över&lt;br&gt;den kyrkomusikaliska verksamheten. I flerförsamlingspastorat som inte&lt;br&gt;har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och&lt;br&gt;kyrkoherden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomusikens omfattning och minimikrav på kompetens för&lt;br&gt;kyrkomusikertjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den&lt;br&gt;kyrkomusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även&lt;br&gt;fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den&lt;br&gt;eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet.&lt;br&gt;Pastoraten skall, efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag&lt;br&gt;till stiftsstyrelsen i de nu angivna hänseendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen eller pastoratet finner skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet till tjänst som kyrkomusiker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Behörig att anställas som organist, domkyrkoorganist eller stiftsmu-&lt;br&gt;siker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för&lt;br&gt;anställningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie&lt;br&gt;organist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexa-&lt;br&gt;men eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma&lt;br&gt;gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för&lt;br&gt;en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist, som extra ordinarie&lt;br&gt;kyrkokantor eller som skolkantor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Behörig att fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna som fyllnads-&lt;br&gt;tjänstgöring enligt 7 kap. 2 § andra stycket är den som är behörig att&lt;br&gt;anställas som organist enligt 4§ eller som kantor enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av&lt;br&gt;kyrkoråd som sägs i 2 § andra stycket, förklara den som söker tjänst enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 § behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna, trots att han inte&lt;br&gt;uppfyller fastställda krav på kyrkomusikalisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomu-&lt;br&gt;siker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till&lt;br&gt;viss tidpunkt, dock längst för en tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av ansökan om kyrkomusikertjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till en&lt;br&gt;tjänst som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoraten skall ge kyrkoråden i de berörda församlingarna tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över ansökningarna till en tjänst enligt 7 kap. 2 §. Avser ansök-&lt;br&gt;ningarna tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas&lt;br&gt;från svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök-&lt;br&gt;ningarna till andra tjänster enligt 7 kap. 2 § än som domkyrkoorganist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar vissa beslut enligt detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Stiftsstyrelsens beslut enligt 3 § får överklagas av pastoratet och&lt;br&gt;beslut enligt 7 § av sökanden hos svenska kyrkans centralstyrelse. Central-&lt;br&gt;styrelsens beslut i dessa ärenden får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;KYRKLIG EGENDOM&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;12 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Med kyrklig egendom förstås i denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkobyggnader och därtill hörande tomter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kyrkliga inventarier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kyrkliga medel som är anslagna för särskilda ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kyrkokommunal egendom som inte omfattas av 1—4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med kyrkokommunal egendom avses egendom som ägs av en för-&lt;br&gt;samling eller en kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelser om den egendom som avses i 1 § 1—4 finns i 13 — 16&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om den kyrkokommunala egendomens förvaltning finns&lt;br&gt;även i 4 och 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 kap. Om kulturhistorisk tillsyn över kyrkobyggnader och Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;kyrkliga inventarier &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnader och kyrkotomter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel har till syfte att säkerställa att kultur-&lt;br&gt;historiska värden hos kyrkobyggnader, kyrkotomter och kyrkliga inventa-&lt;br&gt;rier bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkobyggnad', byggnad som invigts för svenska kyrkans gudstjänst och&lt;br&gt;som underhålls av en kyrklig kommun samt domkyrka som står under egen&lt;br&gt;förvaltning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkotomt: område kring en kyrkobyggnad som hör samman med bygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadens funktion och miljö och som inte utgör begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande när kyrkobyggnader och kyrkotomter skall ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För kyrkobyggnader och kyrkotomter som är uppförda respektive&lt;br&gt;anlagda före utgången av år 1939 krävs godkännande av riksantikvarieäm-&lt;br&gt;betet och statens historiska museer för de åtgärder som anges nedan,&lt;br&gt;nämligen beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkobyggnader: ändring, rivning eller flyttning av byggnaden samt&lt;br&gt;ändring eller tillägg av byggnadens fasta inredning eller av dess konstnär-&lt;br&gt;liga utsmyckning eller ändring av dess färgsättning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkotomter: utvidgning eller annan väsentlig ändring av kyrkotomten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt uppförande eller väsentlig ändring av byggnad eller mur, portal eller&lt;br&gt;annan sådan fast anordning på tomten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall också tillämpas på kyrkobyggnader&lt;br&gt;eller kyrkotomter som har tillkommit efter utgången av år 1939, om&lt;br&gt;riksantikvarieämbetet och statens historiska museer beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedvanligt underhållsarbete eller brådskande reparationer får utföras&lt;br&gt;utan godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet när kyrkobyggnader inte längre behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om de kyrkliga kommuner som svarar för underhållet av en kyrko-&lt;br&gt;byggnad finner att denna inte behövs för gudstjänster, kan de skriftligen&lt;br&gt;ansöka hos stiftsstyrelsen att kyrkobyggnaden förklaras övertalig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stiftsstyrelsen skall pröva om kyrkobyggnaden behövs för gudstjäns-&lt;br&gt;ter inom svenska kyrkan. Om så inte är fallet, skall stiftsstyrelsen förklara&lt;br&gt;kyrkobyggnaden övertalig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När en kyrkobyggnad förklarats övertalig, skall riksantikvarieämbe-&lt;br&gt;tet och statens historiska museer bedöma kyrkobyggnadens kulturhistori-&lt;br&gt;ska värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Finner riksantikvarieämbetet och statens historiska museer att kyr-&lt;br&gt;kobyggnadens kulturhistoriska värde är sådant att det är ett riksintresse att&lt;br&gt;bevara kyrkobyggnaden, skall de kyrkliga kommunerna underhålla bygg-&lt;br&gt;naden som kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Har en kyrkobyggnad förklarats övertalig och saknar den sådant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturhistoriskt värde som anges i 6 §, skall biskopen avlysa byggnaden&lt;br&gt;som kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När en kyrkobyggnad blivit avlyst, skall de kyrkliga kommunerna&lt;br&gt;låta dokumentera byggnaden och dess inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En byggnad som blivit avlyst som kyrka får inte utan stiftsstyrelsens&lt;br&gt;godkännande användas för annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över kyrkliga inventarier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga föremål som ägs eller förvaltas&lt;br&gt;av en kyrklig kommun eller en domkyrka och som inte tillhör någon&lt;br&gt;enskild person eller släkt, får inte avyttras utan riksantikvarieämbetet och&lt;br&gt;statens historiska museers medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I varje församling skall det finnas en förteckning över föremål som&lt;br&gt;avses i 10 §. I förteckningen skall särskilt anges om ett föremål ägs eller&lt;br&gt;förvaltas av annan än församlingen. Minst vart sjätte år skall det genom&lt;br&gt;kontraktsprostens försorg kontrolleras att alla föremål i förteckningen finns&lt;br&gt;kvar. Kontroll skall också göras vid byte av kyrkoherde eller sådan kyrk-&lt;br&gt;värd som anges i andra stycket. I församling där en kontraktsprost är&lt;br&gt;kyrkoherde skall kontrollen ske genom biskopens försorg. Ett föremål får&lt;br&gt;inte avföras ur förteckningen utan medgivande av riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;och statens historiska museer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden och en av kyrkorådet utsedd kyrkvärd skall se till att&lt;br&gt;föremålen förvaras och vårdas väl. Kyrkvärden skall vara ledamot eller&lt;br&gt;suppleant i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer får besiktiga&lt;br&gt;föremål som avses i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Föremål får inte utan medgivande av riksantikvarieämbetet och&lt;br&gt;statens historiska museer repareras, ändras eller flyttas från den plats till&lt;br&gt;vilken de sedan gammalt hör. Medgivande behövs inte vid mera obetydliga&lt;br&gt;reparationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns allvarlig fara för att ett föremål skadas, får riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet och statens historiska museer efter samråd med kontraktsprosten&lt;br&gt;eller med biskopen, när det gäller föremål i kontraktsprostens församling,&lt;br&gt;ta hand om föremålet för vård tills vidare på annan plats eller vidta annan&lt;br&gt;nödvändig åtgärd för att skydda det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut enligt detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslut som avses i 2 § första stycket, 10, 11 och 13 §§ får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museers beslut enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket och 5 § får överklagas hos regeringen. Detsamma gäller&lt;br&gt;biskopens beslut enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut av stiftsstyrelsen enligt 4 och 9 §§ överklagas enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 kap. 106—111 §§ och 112 § andra meningen om kommunal-&lt;br&gt;besvär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 kap. Om tillfällig upplåtelse av kyrka&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkor som är invigda for svenska kyrkans gudstjänst och som&lt;br&gt;vårdas av en församling, får upplåtas tillfälligt enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel. Bestämmelserna gäller också domkyrkor som står under egen&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med upplåtelse av kyrka avses medgivande att använda kyrkorummet&lt;br&gt;för annat ändamål än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gudstjänster som ingår i den av domkapitlet fastställda tjänstgöringen&lt;br&gt;för pastoratets präster och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkliga förrättningar som hålls av församlingens präster och avser&lt;br&gt;någon som tillhör församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vad som föreskrivs i kapitlet ändras inte biskopens rätt att&lt;br&gt;använda domkyrkan för biskopliga förrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillfällig upplåtelse av kyrka får ske endast om det kan antas att&lt;br&gt;kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och&lt;br&gt;aktsamhet. Upplåtelse får inte ske för ändamål som kränker kyrkorummets&lt;br&gt;helgd eller är oförenligt med svenska kyrkans ordning. Upplåtelse får inte&lt;br&gt;heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller kyrkliga&lt;br&gt;verksamhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Frågor om tillfällig upplåtelse av kyrka skall prövas av församlingens&lt;br&gt;kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet får endast av skäl som anges i 2 § vägra att upplåta kyrkan&lt;br&gt;för en kyrklig förrättning som avser någon som tillhör församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan, skall kyrkoher-&lt;br&gt;den, om denne är förhindrad att delta i beslutet, såvitt möjligt ges tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig. Om upplåtelsen gäller en domkyrka som står under egen&lt;br&gt;förvaltning, skall också den särskilda domkyrkostyrelsen ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning,&lt;br&gt;bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller suppleanter i kyrko-&lt;br&gt;rådet, att på kyrkorådets vägnar besluta i vissa ärenden om upplåtelse av&lt;br&gt;kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I annexförsamlingar där kyrkoherden har förordnat en annan präst&lt;br&gt;att vara ledamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 4 och 5 §§ om kyrkoher-&lt;br&gt;den gälla den prästen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkorådets beslut om tillfällig upplåtelse av kyrka skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets beslut får överklagas hos domkapitlet. Beslutet får över-&lt;br&gt;klagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Beslutet får&lt;br&gt;även överklagas av ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 kap. Om förvaltning av kyrklig jord&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Definitioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminis-&lt;br&gt;ter i visst pastorat (löneboställe),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;(prästgård),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars avkastning är avsedd for en församlingskyrkas behov (försam-&lt;br&gt;lingskyrkas fastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och&lt;br&gt;vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i&lt;br&gt;dessa pastorat (prästlönefondsfastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas&lt;br&gt;fastighet), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänstebostad inte längre är anvisad på prästgård blir denna lönebo-&lt;br&gt;ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 14 och 16 §§ skall även sådan fast egendom på vilken&lt;br&gt;en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses&lt;br&gt;som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser i lag eller annan författning om fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall&lt;br&gt;fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Löneboställen och församlingskyrkors fastigheter, med undantag av&lt;br&gt;tillhörande skog, samt prästgårdar skall förvaltas av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönefondsfastigheter, kyrkofondsfastigheter, domkyrkofastigheter&lt;br&gt;och biskopsgårdar samt skogen på löneboställen och församlingskyrkors&lt;br&gt;fastigheter skall förvaltas av egendomsnämnden. Lunds domkyrkas fastig-&lt;br&gt;heter förvaltas dock av ett särskilt domkyrkoråd. Bestämmelser om dom-&lt;br&gt;kyrkorådet i Lund meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får efter ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden&lt;br&gt;besluta att denna skall förvaltas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om prästgårdar och biskopsgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett pastorat får besluta att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde&lt;br&gt;eller komminister skall anvisas tjänstebostad. Om tjänsten är tillsatt får&lt;br&gt;pastoratet meddela eller upphäva ett sådant beslut endast om den som&lt;br&gt;innehar tjänsten samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall underrätta domkapitlet och egendomsnämnden om be-&lt;br&gt;slut enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för en tjänstebostad skall betalas av pastoratet. Hyran för&lt;br&gt;tjänstebostaden tillfaller pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pastorat förstås i denna paragraf territoriella pastorat samt, i den&lt;br&gt;mån regeringen beslutar det, icke-territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett pastorat har anvisat en kyrkoherde eller en komminister&lt;br&gt;tjänstebostad på en prästgård skall pastoratet ställa i ordning prästgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall underhålla och vid behov bygga nya hus på prästgården.&lt;br&gt;Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte ankommer på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehavaren av tjänstebostaden enligt bestämmelser som regeringen med- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;delar eller enligt avtal. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om biskopsgård ankommer de uppgifter som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena på egendomsnämnden, om inte regeringen bestämmer&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om annan kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § Förvaltningen av löneboställen, församlingskyrkors fastigheter,&lt;br&gt;prästlönefondsfastigheter, kyrkofondsfastigheter och domkyrkors fastighe-&lt;br&gt;ter skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på&lt;br&gt;ekonomiskt bästa sätt. Naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen&lt;br&gt;skall beaktas i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelser om upplåtelse av rätt till jakt eller fiske på kyrklig jord&lt;br&gt;som avses i 7 § får meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord som avses i 7 § i&lt;br&gt;följande ärenden om upplåtelse av rättigheter, även om jorden inte förval-&lt;br&gt;tas av nämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,&lt;br&gt;bostadsbebyggelse, industri eller annat liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt till annan naturtillgång än vattenkraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. servitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kammarkollegiet skall företräda kyrklig jord som avses i 7 § i&lt;br&gt;ärenden som rör upplåtelse av rätt till vattenkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord som avses i 7 § i ärenden&lt;br&gt;som rör ledningsrätt eller vägrätt, även om jorden inte förvaltas av nämn-&lt;br&gt;den. Detsamma gäller ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsom-&lt;br&gt;råden, naturreservat, naturminnen och bestämmelser till skydd för djurli-&lt;br&gt;vet om inte regeringen bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § En fråga om ändrad användning av kyrklig jord som inte avser&lt;br&gt;sådan upplåtelse eller sådant godkännande som avses i 9 eller 10 § skall&lt;br&gt;prövas av den som förvaltar egendomen. Beror ändringen på att ett&lt;br&gt;självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt eller leder ändringen till att&lt;br&gt;ett sådant jordbruk inte kan bestå, skall frågan alltid prövas av egendoms-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vinst eller förlust på förvaltningen av prästlönefondsfastigheter&lt;br&gt;fördelas på pastoraten i förhållande till deras andelar i fastigheterna.&lt;br&gt;Motsvarande gäller för vinst eller förlust på egendomsnämndens förvalt-&lt;br&gt;ning av skogen på löneboställena och församlingskyrkornas fastigheter i&lt;br&gt;stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur andelarna beräknas meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrk-&lt;br&gt;ligjord som den inte själv har hand om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin tillsyn får egendomsnämnden meddela sådant föreläggande eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud som behövs för att bestämmelserna i detta kapitel eller med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna meddelade föreskrifter skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet om föreläggande eller förbud får egendomsnämnden utsätta&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning eller byte av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd till försäljning eller byte av kyrklig jord får lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att se till att lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk bildas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för att främja annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör&lt;br&gt;behållas för sitt ändamål, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när jordens avkastning inte svarar mot vad som skulle kunna erhållas&lt;br&gt;om dess värde placerades i andra förmögenhetstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till överlåtelse får lämnas endast om överlåtelsen kan ske utan&lt;br&gt;olägenhet för det allmänna och endast om den sker mot ersättning som&lt;br&gt;motsvarar fastighetens värde med hänsyn till ortens pris och fastighetens&lt;br&gt;avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får tillstånd ges till sådan försäljning eller&lt;br&gt;sådant byte av kyrklig jord som medför att denna blir kyrklig jord av annat&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Frågor om tillstånd enligt 14 § skall prövas av kammarkollegiet eller&lt;br&gt;egendomsnämnden enligt bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prästlönefonder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,&lt;br&gt;upplåtelse av naturtillgång eller av andra liknande skäl skall fonderas.&lt;br&gt;Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden varit avsedd&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sagts i första stycket skall ersättning som härrör&lt;br&gt;från löneboställe eller prästlönefondsfastighet användas till betalning av&lt;br&gt;sådant lån ur kyrkofonden som upptagits för lönebostället eller prästlöne-&lt;br&gt;fondsfastigheten. Kammarkollegiet eller egendomsnämnden får i övrigt&lt;br&gt;enligt bestämmelser som regeringen meddelar medge undantag från skyl-&lt;br&gt;digheten att fondera medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ersättning som skall fonderas enligt 16 § och som kommer från&lt;br&gt;löneboställe eller prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet. Även&lt;br&gt;annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en kyrkoherde eller&lt;br&gt;komminister utgör prästlönefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten. De skall göras räntebä-&lt;br&gt;rande på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Egendomsnämn-&lt;br&gt;den får medge att fondernas tillgångar placeras på annat sätt enligt bestäm-&lt;br&gt;melser som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får prästlönejordsfond&lt;br&gt;bildas för inköp av prästlönefondsfastighet. Prästlönejordsfonderna skall&lt;br&gt;förvaltas av egendomsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ersättning som skall fonderas enligt 16 § och som kommer från&lt;br&gt;prästlönefondsfastighet får behållas av stiftets prästlönejordsfond och an-&lt;br&gt;vändas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan komma till&lt;br&gt;stånd inom en nära framtid. Bestämmelser om sådant köp finns i 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 annat fall än som avses i första stycket skall ersättning som anges där&lt;br&gt;tillföras pastoratens prästlönefonder i förhållande till pastoratens andelar i&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ersättning som skall fonderas enligt 16 § och som kommer från en&lt;br&gt;församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet utgör fastighetsfond för&lt;br&gt;församlingskyrkan respektive domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som skall fonderas enligt 16 § och som kommer från biskops-&lt;br&gt;gården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas&lt;br&gt;fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församlingskyrkas eller domkyrkas fastighetsfond skall göras ränte-&lt;br&gt;bärande på samma sätt som föreskrivs om omyndigs medel. Egendoms-&lt;br&gt;nämnden får enligt bestämmelser som regeringen meddelar medge undan-&lt;br&gt;tag från denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Ersättning som avses i 16 § och som kommer från kyrkofondsfastig-&lt;br&gt;het eller annan biskopsgård än biskopsgården i Lunds stift skall tillföras&lt;br&gt;kyrkofonden. Om sådan ersättning tillförts kyrkofonden, får medel ur&lt;br&gt;kyrkofonden till motsvarande belopp användas till köp av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt bestämmel-&lt;br&gt;ser som regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt för medel ur prästlönefond, prästlönejordsfond eller församlings-&lt;br&gt;kyrkas fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel skall&lt;br&gt;tillskjutas till prästlönejordsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut enligt detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Pastoratets beslut enligt detta kapitel får överklagas genom besvär&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 4 kap. 106 — 112 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Egendomsnämndens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos&lt;br&gt;kammarkollegiet. Beslut enligt 12 § om fördelning av vinst eller förlust som&lt;br&gt;avses där överklagas dock hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgörande,&lt;br&gt;om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkollegiet skall&lt;br&gt;då bifoga eget yttrande i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets beslut enligt detta kapitel i en överklagad fråga får&lt;br&gt;inte överklagas. Kammarkollegiets beslut i övrigt med anledning av det&lt;br&gt;överklagade ärendet eller i andra ärenden enligt detta kapitel får överklagas&lt;br&gt;hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 kap. Om kyrkofonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vissa kostnader för svenska kyrkans verksamhet skall fördelas mel-&lt;br&gt;lan kyrkliga kommuner och kyrkofonden enligt bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med kyrklig kommun förstås i detta kapitel församling och kyrklig Prop. 1991/92: 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samfällighet som har beskattningsrätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pastorat förstås i detta kapitel territoriellt pastorat samt, i den mån&lt;br&gt;regeringen beslutar det, icke-territoriellt pastorat. Om indelning i territo-&lt;br&gt;riella pastorat finns bestämmelser i 3 kap. Regeringen beslutar om icke-&lt;br&gt;territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med bidragsår förstås det år under vilket bidrag betalas ut enligt&lt;br&gt;13-19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatteunderlag förstås antalet skattekronor enligt taxeringsnämnds&lt;br&gt;beslut om taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattekraft förstås skatteunderlag per kyrkobokförd invånare vid&lt;br&gt;ingången av året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med medelskattekraft förstås skatteunderlaget för riket per kyrkobok-&lt;br&gt;förd invånare vid ingången av året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31&lt;br&gt;december året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse och förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en&lt;br&gt;ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna skall det finnas lika&lt;br&gt;många ersättare. Ordföranden och tre ledamöter samt ersättare för dem&lt;br&gt;utses för tre år av regeringen. Tre ledamöter samt ersättare för dem utses av&lt;br&gt;kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelser om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkofonden tillförs medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Till kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän och särskild kyrkoavgift enligt 10 —12 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning av staten för prästerskapets indragna tionde m.m. med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 050 737 kronor i juli månad varje år, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statsbidrag som beviljas för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kyrkofonden skall även föras avkastning och ersättning som härrör&lt;br&gt;från fondens tillgångar och andra kapitaltillgångar enligt regeringens be-&lt;br&gt;stämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det behövs får kyrkofonden ta upp lån i den omfattning som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkofondens medel används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ur kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 13 —16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stifts-, kyrkobyggnads- och strukturbidrag enligt 17—19 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader för försäkring av egendom som förvaltas av kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner enligt bestämmelser som meddelas av regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar, pastorsadjunkter samt&lt;br&gt;präster anställda i de svenska utlandsförsamlingarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till&lt;br&gt;präster enligt bestämmelser som regeringen meddelar eller enligt avtal&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt for försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäkring utgår&lt;br&gt;för präster eller andra kyrkomusiker än skolkantorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och supple-&lt;br&gt;anter i domkapitlen enligt regeringens bestämmande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för&lt;br&gt;rikskyrklig verksamhet i den omfattning som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förvaltningskostnader enligt regeringens bestämmande för departe-&lt;br&gt;ment eller myndigheter där kyrkliga frågor handläggs samt kostnader för&lt;br&gt;kyrkofondens förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. kostnader för kyrkomötet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. andra kostnader för svenska kyrkans verksamhet enligt regeringens&lt;br&gt;bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för åtgärder som syftar till att ratio-&lt;br&gt;nalisera driften av löneboställen eller prästlönefondsfastigheter. Lån får&lt;br&gt;också lämnas för förvärv av jordbruksfastighet som löneboställe eller&lt;br&gt;prästlönefondsfastighet, om förvärvet syftar till en rationalisering av det&lt;br&gt;kyrkliga jordinnehavet i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till lån finns också om ett löneboställe eller en prästlönefonds-&lt;br&gt;fastighet skall belastas med kostnader till följd av fastighetsbildningsför-&lt;br&gt;rättning eller företag enligt vattenlagen (1983:291), lagen (1939:608) om&lt;br&gt;enskilda vägar eller anläggningslagen (1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän kyrkoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.&lt;br&gt;Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid beräkningen av den allmänna kyrkoavgiften enligt 10 § skall det&lt;br&gt;antal skattekronor som hänför sig till personer som inte är medlemmar i&lt;br&gt;svenska kyrkan minskas med 70 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två procent av 1988 års taxerings-&lt;br&gt;värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sex procent av skogsbruksvärdet för&lt;br&gt;denna del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två procent av anskaffningsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild kyrkoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Pastorat som innehar lönetillångar skall varje år också betala en&lt;br&gt;särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Pastoratens lönetillgångar är lönebo-&lt;br&gt;ställen och prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfonder och präst-&lt;br&gt;lönefondsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften är för lönetillgångar som består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fast egendom eller andel i fast&lt;br&gt;egendom, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en viss del av den fasta egen-&lt;br&gt;domen åsatts skogsbruksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktier och andelar i aktiefon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. obligationer, förlagsbevis och&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bankmedel och övriga ford-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fast egendom likställs tomträtt. För lönetillgångar som utgörs av&lt;br&gt;andel i fast egendom skall avgiften beräknas i proportion till andelstalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtta procent av anskaffningsvärdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtta procent av nominella värdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om beräkning av den särskilda kyrkoavgiften med- Prop. 1991 /92: 85&lt;br&gt;delas av regeringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Kyrkliga kommuner får ett allmänt utjämningsbidrag om skatteun-&lt;br&gt;derlaget understiger det som motsvarar den garanterade skattekraften&lt;br&gt;enligt 15 §. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten av det&lt;br&gt;enligt 14 § beräknade tillskottet av skatteunderlag och skattesatsen for&lt;br&gt;bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillskottet av skatteunderlag utgör skillnaden mellan det skatteun-&lt;br&gt;derlag som motsvarar den garanterade skattekraften enligt 15 § och den&lt;br&gt;kyrkliga kommunens skatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kyrkliga samfälligheter skall tillskottet av skatteunderlag utgöra&lt;br&gt;summan av de tillskott som utgår eller skulle ha utgått till församlingarna&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskott av skatteunderlag avrundas till närmaste hela tusental skatte-&lt;br&gt;kronor varvid 500 skattekronor avrundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § För kyrkliga kommuner gäller följande skattekraft i procent av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelskattekraften som garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga kommuner i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södermanlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län utom Mörbylånga&lt;br&gt;och Borgholms kommuner&lt;br&gt;Mörbylånga och Borgholms kommuner&lt;br&gt;Gotlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blekinge län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens län utom Dorotea,&lt;br&gt;Sorsele, Storumans, Vilhelmina&lt;br&gt;och Åsele kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dorotea, Sorsele, Storumans,&lt;br&gt;Vilhelmina och Åsele kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garanterad skattekraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens län:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bodens, Haparanda, Kalix,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvidsjaurs kommun &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arjeplogs kommun &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällivare, Jokkmokks, Kiruna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pajala, Överkalix och Övertorneå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extra utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkofondens styrelse får bevilja en kyrklig kommun extra utjäm-&lt;br&gt;ningsbidrag enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kyrkofondens styrelse får bevilja stiftssamfälligheter bidrag till&lt;br&gt;förvaltningskostnader och kostnader för avlöningsförmåner åt präster an-&lt;br&gt;ställda hos samfälligheten enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kyrkofondens styrelse får bevilja kyrkliga kommuner bidrag till&lt;br&gt;kostnadskrävande underhåll och restaurering av andra församlingskyrkor&lt;br&gt;än medeltida domkyrka enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Stiftsstyrelsen får, i den omfattning kyrkofondens styrelse bestäm-&lt;br&gt;mer, bevilja kyrkliga kommuner inom stiftet med särskilda behov bidrag&lt;br&gt;ur kyrkofonden enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Sådant&lt;br&gt;bidrag får inte beviljas stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av bidragsbelopp vid indelningsändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vid indelningsändring som berör kyrkliga kommuner beslutar kyr-&lt;br&gt;kofondens styrelse om fördelningen av bidragsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkning av bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kyrkofondens styrelse får inskränka utbetalningen av allmänt eller&lt;br&gt;extra utjämningsbidrag om dessa kan leda till en sänkning av en kyrklig&lt;br&gt;kommuns utdebitering under en av regeringen fastställd nivå, vilken dock&lt;br&gt;inte får sättas högre än 20 öre över rikets medelutdebitering av församlings-&lt;br&gt;skatt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av skatteunderlag samt allmän och särskild kyrkoavgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92: 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje kyrklig kommun tillskott&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av skatteunderlag samt allmän och särskild kyrkoavgift. Styrelsen skall&lt;br&gt;meddela dessa uppgifter senast den 25 januari bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna preliminära uppgifter om tillskott av skatteunderlag, stifts-&lt;br&gt;bidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om fastställt strukturbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Stiftsstyrelsen skall underrätta berörda kyrkliga kommuner och&lt;br&gt;kyrkofondens styrelse om fastställt strukturbidrag senast den 10 september&lt;br&gt;året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;KYRKLIGA VAL&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;17 kap. Om val till kyrkofullmäktige och om val av kyrkoråd&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Detta kapitel gäller vid val av kyrkofullmäktige samt vid val av&lt;br&gt;kyrkoråd i en sådan församling som avses i 4 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlets bestämmelser om församling gäller även kyrkliga samfällighe-&lt;br&gt;ter där kyrkofullmäktige skall utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val av kyrkoråd skall vad som sägs i detta kapitel om kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige, fullmäktige och kyrkofullmäktig i stället avse kyrkorådet och ledamot&lt;br&gt;av kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en ändring i församlingsindelningen skall träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige sker i hela riket skall&lt;br&gt;redan det valet avse församlingen enligt den nya indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För val enligt detta kapitel skall det finnas en central valmyndighet.&lt;br&gt;Regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valdagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Val av kyrkofullmäktige i hela riket skall äga rum den tredje sönda-&lt;br&gt;gen i oktober.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av kyrkofullmäktige som inte omfattar hela riket skall äga rum den&lt;br&gt;söndag som länsstyrelsen bestämmer efter samråd med centrala valmyn-&lt;br&gt;digheten. Ett sådant val får inte äga rum samtidigt med val av landstings-&lt;br&gt;män eller kommunfullmäktige inom valdistriktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Uppgifter som enligt detta kapitel ankommer på en valnämnd skall&lt;br&gt;fullgöras av valnämnden i den kommun där valdistriktet finns. I ett&lt;br&gt;valdistrikt inom en nybildad kommun skall uppgifterna fullgöras av den&lt;br&gt;valnämnd som utsetts för den nybildade kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett valdistrikt omfattar delar av flera kommuner förordnar länssty-&lt;br&gt;relsen valnämnden i någon av kommunerna att fullgöra valnämndsuppgif-&lt;br&gt;terna for distriktet. Innan ett sådant beslut meddelas skall församlingen&lt;br&gt;och valnämnderna i kommunerna ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valforrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna om valforrättare i 3 kap. 4 och 5 §§ samt 6 § andra&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620) skall tillämpas vid val av kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för valnämnders m.fl. kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En åtgärd eller anordning som en kommun, en valnämnd eller en&lt;br&gt;valforrättare skall vidta eller ombesörja enligt detta kapitel skall bekostas&lt;br&gt;av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid val av fullmäktige skall varje församling utgöra en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val av fullmäktige i en kyrklig samfällighet skall varje församling&lt;br&gt;som ingår i samfälligheten eller sådan grupp av församlingar som har&lt;br&gt;bestämts enligt 9 § tredje stycket utgöra en valkrets. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer får förordna att valbarheten skall&lt;br&gt;vara inskränkt till valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatfördelningen mellan valkretsar i kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Varje församling i en kyrklig samfällighet skall välja en ledamot till&lt;br&gt;samfällighetens fullmäktige. Av det återstående antalet ledamöter skall&lt;br&gt;varje församling välja en ledamot för varje gång som antalet röstberätti-&lt;br&gt;gade i församlingen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet&lt;br&gt;röstberättigade i samfälligheten delas med det återstående antalet ledamö-&lt;br&gt;ter i samfällighetens fullmäktige. Om det antal ledamöter som skall utses&lt;br&gt;enligt dessa regler inte uppgår till det antal som har bestämts för samfällig-&lt;br&gt;heten, skall, för att detta antal skall kunna uppnås, de församlingar där&lt;br&gt;antalet röstberättigade mest överskjuter de tal som är bestämmande för&lt;br&gt;fullmäktiges antal inom församlingarna vara berättigade att var för sig i&lt;br&gt;ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en ledamot. Är över-&lt;br&gt;skottstalen lika för två eller flera församlingar, avgörs företrädet genom&lt;br&gt;lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall före maj månads utgång det år då val av kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige skall ske i hela riket fastställa det antal ledamöter i fullmäktige&lt;br&gt;som varje församling skall utse enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta&lt;br&gt;att alla eller vissa församlingar i samfälligheten skall föras samman till en&lt;br&gt;eller flera grupper vid tillämpningen av första och andra styckena. Om så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har skett, skall det som sägs i första och andra styckena om församling i&lt;br&gt;stället avse gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut om mandatfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Länsstyrelsens beslut enligt 9 § får överklagas hos riksdagens val-&lt;br&gt;prövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Varje församling bildar ett valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår delar av en församling i olika valdistrikt vid val till riksdagen, skall&lt;br&gt;varje del bilda ett eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen får dock besluta att sådana delar av en församling tillsammans skall&lt;br&gt;utgöra ett valdistrikt. Innan beslut om detta meddelas, skall församlingen&lt;br&gt;och valnämnden ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut som avses i andra stycket tillämpas 3 kap. 3 § fjärde&lt;br&gt;stycket och 6 § första stycket vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande av valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid upprättandet av allmän röstlängd skall utöver vad som sägs i 4&lt;br&gt;kap. vallagen (1972:620) bestämmelserna i 13 — 15 §§ iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlem av svenska kyrkan eller som enligt personbandet tillhör en icke-&lt;br&gt;territoriell församling skall anteckning om detta förhållande göras i röst-&lt;br&gt;längden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om ett valdistrikt som avses i vallagen (1972:620) omfattar två&lt;br&gt;eller flera församlingar eller distrikt eller delar av församlingar eller distrikt&lt;br&gt;vid val av kyrkofullmäktige, skall det upprättas en särskild del av röstläng-&lt;br&gt;den för varje församling eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Om det&lt;br&gt;behövs med anledning av en beslutad ändrad indelning i församlingsindel-&lt;br&gt;ningen, skall en särskild del av röstlängden läggas upp för det område av&lt;br&gt;församlingen som indelningsändringen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det gjorts anteckning om någon enligt 13 § och anmärkning mot&lt;br&gt;detta inte har framställts på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620), skall länsstyrelsen ändå efter ansökan av&lt;br&gt;denne eller av den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstläng-&lt;br&gt;den, om det är uppenbart att anteckningen är felaktig. Ansökan om detta&lt;br&gt;skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 oktober det år då röstlängden&lt;br&gt;upprättades. Ifråga om ansökan och beslut tillämpas bestämmelserna i 4&lt;br&gt;kap. 8 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Valsedlarna för val av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet&lt;br&gt;skall vara av särskilt papper som tillhandahålls av den centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Valsedlarna skall ha formatet 105x148 millimeter (A6). För val av Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;kyrkofullmäktige för församling skall vita valsedlar användas och för val Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kyrkofullmäktige för kyrklig samfällighet blå valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På valsedlarna skall det finnas partibeteckning. Valsedlarna bör dess-&lt;br&gt;utom innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn på en eller flera kandidater,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbe-&lt;br&gt;teckning), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kandidaterna skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som&lt;br&gt;avses. Vid varje kandidatnamn bör därför kandidatens personnummer&lt;br&gt;eller annan identifieringsuppgift sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en valsedel upptar mer än ett kandidatnamn, skall namnen&lt;br&gt;upptas i en följd under varandra och förses med nummer som visar&lt;br&gt;ordningen mellan dem. Namnen gäller själva valet. Om de inte tas i&lt;br&gt;anspråk gäller de vid val av suppleanter för kyrkofullmäktige i försam-&lt;br&gt;lingar där sådana skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Efter beställning av ett parti som är representerat i en sådan full-&lt;br&gt;mäktigeförsamling för kyrklig samfällighet som valet gäller, tillhandahåller&lt;br&gt;den centrala valmyndigheten partiet papper till valsedlar för detta val i den&lt;br&gt;mängd partiet önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beställningen görs av något annat parti än som anges i första stycket&lt;br&gt;eller av någon annan än den som är behörig företrädare för partiet, får den&lt;br&gt;centrala valmyndigheten besluta att papperet till valsedlar skall tillhanda-&lt;br&gt;hållas endast om beställaren betalar det i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En församling får besluta att ett parti som är eller genom valet blir&lt;br&gt;representerat i församlingens kyrkofullmäktige skall erhålla bidrag av&lt;br&gt;församlingen till partiets kostnader för valsedlar. Beslutet skall innebära&lt;br&gt;att ersättning lämnas till varje sådant parti efter enhetliga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller kyrkliga samfälligheter där det ingår en församling för&lt;br&gt;vilken kyrkoråd skall väljas enligt detta kapitel. Beslut om bidrag skall&lt;br&gt;därvid avse ett parti som är eller genom valet blir representerat i kyrkorå-&lt;br&gt;det i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I varje lokal där röstning äger rum skall väljarna ha tillgång till&lt;br&gt;blanketter till valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsändelser bör ha med sig&lt;br&gt;valsedelsblanketter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsblanketter tillhandahålls av den centrala valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkorten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Vid val av kyrkofullmäktige skall, om den centrala valmyndigheten&lt;br&gt;inte beslutat annat, röstkort upprättas för var och en som enligt gällande&lt;br&gt;röstlängd är röstberättigad vid valet. Röstkortet skall innehålla uppgifter&lt;br&gt;om den röstberättigade samt uppgifter om valet till ledning för den röstbe-&lt;br&gt;rättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt röstkort upprättas då val av kyrkofullmäktige för en för-&lt;br&gt;samling och för en kyrklig samfällighet äger rum samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § I fråga om röstkort tillämpas 7 kap. 1 § andra stycket, 2 § första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket och 3 § vallagen (1972:620). Röstkorten skall sändas till de röstbe-&lt;br&gt;rättigade, vid val i hela riket senast 30 dagar och vid annat val senast 20&lt;br&gt;dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Den centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom&lt;br&gt;bland allmänheten om tid och sätt för röstningen och om de bestämmelser&lt;br&gt;i övrigt som gäller för valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om röstningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var röstning sker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Röstningen sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där&lt;br&gt;väljaren är upptagen i röstlängden. Om den röstberättigade vistas utom&lt;br&gt;riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl är förhindrad att rösta&lt;br&gt;på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstläng-&lt;br&gt;den, får han rösta på postkontor inom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om val av kyrkofullmäktige för en församling och för en kyrklig samfäl-&lt;br&gt;lighet äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postkontor vid ett och&lt;br&gt;samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val som han vill delta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § I fråga om röstningen i vallokal och på postkontor tillämpas i övrigt&lt;br&gt;8 kap. 2 § första stycket, 3 — 5 §§, 7 §, 9 § första och andra styckena samt 10,&lt;br&gt;11, 13 och 14§§ vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 1 lokaler där röstning äger rum skall ett exemplar av detta kapitel&lt;br&gt;och av vallagen (1972:620) finnas tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kuvert&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Kuvert tillhandahålls endast av den centrala valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuverten och innerkuverten för valsedelsförsändelserna skall vara så&lt;br&gt;beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttas utan att valhem-&lt;br&gt;ligheten röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterkuvert som skall användas vid röstning på postkontor skall vara&lt;br&gt;försedda med fönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning genom bud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelser om avlämnande av valsedel genom bud (röstning&lt;br&gt;med valsedelsförsändelse) finns i 46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till&lt;br&gt;vallokalen eller i denna skall det anordnas en lämplig plats där partierna&lt;br&gt;som deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall se till att&lt;br&gt;väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Valskjutsar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;31 § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar for de väljare Bilaga 2&lt;br&gt;som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller&lt;br&gt;tidsförlust kan infinna sig i vallokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallokalens öppethållande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Vallokalen skall hållas öppen för röstning minst två timmar mellan&lt;br&gt;klockan 8 och 15, dock inte under tid för allmän gudstjänst, samt dessutom&lt;br&gt;mellan klockan 18 och 20. Den centrala valmyndigheten får bestämma att&lt;br&gt;vallokalen i ett valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid, om det&lt;br&gt;kan antas att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin&lt;br&gt;rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valtider för varje valdistrikt bestäms av valnämnden efter hörande av&lt;br&gt;kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstningen går till m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § När vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrättaren de&lt;br&gt;närvarande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Röstningen går till på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och&lt;br&gt;ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger&lt;br&gt;där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedeln får inte vikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lämnar sina valkuvert till valförrättaren. Om denne begär det,&lt;br&gt;skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och sin adress&lt;br&gt;inom valdistriktet. Valförrättaren kontrollerar att väljaren är upptagen&lt;br&gt;som röstberättigad i röstlängden, att han inte redan har röstat i valet, att&lt;br&gt;han ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att hans kuvert&lt;br&gt;inte är försedda med obehörig märkning. Valförrättaren lägger därefter i&lt;br&gt;väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas&lt;br&gt;i röstlängden att väljaren röstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Om ett valkuvert är tomt eller försett med obehörig märkning, får&lt;br&gt;det inte tas emot. Detsamma gäller om det inte klart framgår att kuvertet&lt;br&gt;innehåller någon valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för&lt;br&gt;något val, får endast ett av dessa tas emot. Om väljaren begär det, skall&lt;br&gt;samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått&lt;br&gt;tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om röstning på postkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var röstning sker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Röstning får ske på varje postkontor inom riket. Vid val i hela riket&lt;br&gt;får röstning ske från och med den tjugofjärde dagen och vid annat val från&lt;br&gt;och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med torsdagen före&lt;br&gt;valdagen. Detta gäller om inte annat följer av 38 eller 39 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Röstningen på postkontor äger rum under tid då postkontoret är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppet för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndighe-&lt;br&gt;ten begränsa tiden för röstning på postkontor. Röstning skall dock alltid&lt;br&gt;kunna äga rum under minst en timme varje dag då postkontoret är öppet&lt;br&gt;för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Om det finns särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag&lt;br&gt;av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa&lt;br&gt;postkontor. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alltid&lt;br&gt;kunna äga rum på minst ett postkontor i varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Om det med anledning av valet inrättas postkontor vid sjukhus,&lt;br&gt;ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar el-&lt;br&gt;ler vårdanstalter, sker röstningen där på tider som postverket bestämmer&lt;br&gt;efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstal-&lt;br&gt;tens ledning. Röstning får dock tidigast ske sjunde dagen före valdagen.&lt;br&gt;Postverket skall samråda med valnämnden och med vårdinrättningens&lt;br&gt;eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begä-&lt;br&gt;ran av postverket skall valnämnden utse ett erforderligt antal personer att&lt;br&gt;biträda röstmottagarna på postkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Röstmottagare på ett postkontor är den som postverket utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur röstningen går till m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Röstningen på ett postkontor går till på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När väljaren har visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av&lt;br&gt;denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av&lt;br&gt;de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett&lt;br&gt;valkuvert. Valsedeln får inte vikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lämnar valkuverten och röstkortet till röstmottagaren. Denne&lt;br&gt;kontrollerar att väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för varje&lt;br&gt;val och att kuverten inte är försedda med obehörig märkning. Därefter&lt;br&gt;lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in de mottagna valkuverten i ett&lt;br&gt;ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast&lt;br&gt;ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slut-&lt;br&gt;ligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning&lt;br&gt;väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På&lt;br&gt;ytterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteck-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Om&lt;br&gt;han inte gör det, får han inte rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Om ett valkuvert är tomt eller försett med obehörig märkning, får&lt;br&gt;det inte tas emot. Detsamma gäller om det inte klart framgår att kuvertet&lt;br&gt;innehåller någon valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för&lt;br&gt;något val, får endast ett av dessa tas emot. Om väljaren begär det, skall&lt;br&gt;samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Röstmottagaren skall sända mottagna ytterkuvert till valnämnden i&lt;br&gt;den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd. Försändelsen&lt;br&gt;skall anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § I fråga om den vidare behandlingen av röster som har lämnats på Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;postkontor tillämpas samma förfarande som anges i 12 kap. 1 — 5 §§ valla- Bilaga 2&lt;br&gt;gen (1972:620) med följande undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterkuvert som kommer in till valnämnden efter valdagen eller så sent&lt;br&gt;denna dag att de inte kan beräknas komma valförrättarna till handa innan&lt;br&gt;röstningen i vallokalen slutar, skall behållas av valnämnden som därefter&lt;br&gt;förfar med dem på det sätt som anges i 13 kap. 10 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsforsändelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § En väljaresom är gift får lämna valsedel genom sin make. En väljare&lt;br&gt;som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte kan inställa sig&lt;br&gt;i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna&lt;br&gt;valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, far,&lt;br&gt;mor eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedelsforsändelse&lt;br&gt;genom denne, om röstning äger rum vid det postkontor som lantbrevbära-&lt;br&gt;ren är knuten till. Vid val som inte omfattar hela riket får dock centrala&lt;br&gt;valmyndigheten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka&lt;br&gt;valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § I fråga om anordnande av valsedelsforsändelse tillämpas 11 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket, 3 § andra stycket, 5 § andra stycket samt 6 a § tredje stycket&lt;br&gt;vallagen (1972:620). Valsedelsforsändelse får vara anordnad vid val i hela&lt;br&gt;riket tidigast 24 dagar och vid annat val tidigast 17 dagar före valdagen. I&lt;br&gt;fråga om avlämnande av valsedelsforsändelse till lantbrevbärare tillämpas&lt;br&gt;vidare 11 kap. 5 § tredje stycket vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Valsedelsforsändelse enligt 46 § första stycket lämnas på valdagen i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan&lt;br&gt;försändelse får också lämnas på ett postkontor där röstning äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsforsändelse enligt 46 § andra stycket lämnas på det postkontor&lt;br&gt;som lantbrevbäraren är knuten till. Valsedelsförsändelsen får tas emot&lt;br&gt;även under tid då postkontoret inte är öppet för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § I fråga om valsedelsförsändelser tillämpas i övrigt 11 kap. 7 — 9 §§&lt;br&gt;vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets avslutande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära rösträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Omedelbart efter det att röstningen i en vallokal förklarats avslutad&lt;br&gt;räknar valförrättaren preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen är&lt;br&gt;offentlig och skall genomföras utan avbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära rösträkningen i vallokal genomförs enligt 13 kap.&lt;br&gt;2 —6 §§ och 7 § första stycket vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen&lt;br&gt;har avslutats sänds röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert och omslag&lt;br&gt;som avses i 13 kap. 6 § vallagen (1972:620) till valnämnden. Sker insän-&lt;br&gt;dandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Valnämnden skall se till att samtliga handlingar som avses i 51 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer in till nämnden och att, om så inte är fallet, infordra det som&lt;br&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden vidarebefordrar omgående röstlängderna och övrigt mate-&lt;br&gt;rial till länsstyrelsen. Om det sker med posten, skall försändelsen anordnas&lt;br&gt;som värdepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga sammanräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § Den slutliga sammanräkningen verkställs av länsstyrelsen vid en&lt;br&gt;offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall&lt;br&gt;kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i före-&lt;br&gt;kommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om&lt;br&gt;det inte finns något hinder mot detta. Kungörelsen skall anslås på försam-&lt;br&gt;lingarnas anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början&lt;br&gt;införas i ortstidning inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de bestäm-&lt;br&gt;melser i 14 kap. 1 § andra stycket, 2 — 4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 samt&lt;br&gt;15, 15 d, 16, 17, 19, 20 och 22 — 24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av&lt;br&gt;kommunfullmäktige och utseende av suppleanter för fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 14 kap. 19 § vallagen om beslut som fattats med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 2§ kommunallagen (1977:179) skall vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket i stället gälla beslut som har fattats med stöd av 4 kap. 13, 55 eller&lt;br&gt;61 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av bevis för ledamot och suppleant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § Bestämmelserna i 15 kap. 2 § vallagen (1972:620) om bevis för den&lt;br&gt;som blivit utsedd till ledamot av kommunfullmäktige eller till suppleant&lt;br&gt;skall tillämpas vid kyrkofullmäktigval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut och förrättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 § Beslut varigenom länsstyrelsen fastställt utgången av ett val eller en&lt;br&gt;förrättning som hållits för att utse en fullmäktigs efterträdare eller en&lt;br&gt;ytterligare suppleant får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till länsstyrelsen och vara&lt;br&gt;denna tillhanda inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen&lt;br&gt;avslutades. Om skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden inom&lt;br&gt;överklagandetiden men till länsstyrelsen först därefter, skall överklagandet&lt;br&gt;ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 § Den som vill överklaga har rätt att hos länsstyrelsen genast få utdrag&lt;br&gt;ur protokoll eller annan handling över förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som får överklaga valutgången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Ett beslut som avses i 55 § får överklagas av den som enligt röst-&lt;br&gt;längd var röstberättigad vid valet samt av den som enligt beslut av&lt;br&gt;länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från rösträtt.&lt;br&gt;Det får också överklagas av ett parti som har deltagit i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur överklagandena kungörs och handläggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall länsstyrelsen&lt;br&gt;samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till val-&lt;br&gt;prövningsnämnden. Kungörelsen infors i ortstidning i den kommun i&lt;br&gt;vilken församlingen ingår. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken&lt;br&gt;förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämn-&lt;br&gt;den. Länsstyrelsen skall även skyndsamt inkomma till valprövningsnämn-&lt;br&gt;den med yttrande över överklagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i&lt;br&gt;55 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till uppdrag som ledamot eller suppleant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Beslut varigenom någon har utsetts till ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;kyrkofullmäktige skall gälla även om beslutet har överklagats. Om det&lt;br&gt;överklagade beslutet ändras, skall den nya ledamoten eller suppleanten&lt;br&gt;inta sin plats så snart det val eller den förrättning varigenom han blivit&lt;br&gt;utsedd har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden får inte förbjuda att beslutet verkställs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 kap. Om val till stiftsfullmäktige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Valmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige väljs av elektorer (in-&lt;br&gt;direkta val).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För val av stiftsfullmäktige är varje stift indelat i valkretsar. Varje&lt;br&gt;kontrakt utgör en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatfördelningen mellan valkretsarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I varje valkrets skall väljas en ledamot till stiftsfullmäktige. Av det&lt;br&gt;återstående antalet ledamöter skall i varje valkrets väljas en ledamot för&lt;br&gt;varje gång som antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i valkretsen är&lt;br&gt;jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i stifts-&lt;br&gt;samfälligheten delas med det återstående antalet ledamöter i stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tige. Om det antal ledamöter som skall utses enligt dessa regler inte uppgår&lt;br&gt;till det antal som har bestämts för stiftssamfälligheten, skall, för att detta&lt;br&gt;antal skall kunna uppnås, de valkretsar i vilka antalet röstberättigade mest&lt;br&gt;överskjuter de tal som är bestämmande för fullmäktiges antal inom val-&lt;br&gt;kretsarna vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens&lt;br&gt;storlek välja ytterligare en ledamot. Är överskottstalen lika för två eller&lt;br&gt;flera valkretsar, avgörs företrädet genom lottning. Antalet röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röst-&lt;br&gt;längden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2§ vallagen (1972:620)&lt;br&gt;skall före september månads utgång det år då val i hela riket av kyrkofull-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mäktige skall äga rum fastställa det antal ledamöter i stiftsfullmäktige som&lt;br&gt;varje valkrets skall utse enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut om mandatfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den centrala valmyndighetens beslut enligt 3 § får överklagas hos&lt;br&gt;riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje&lt;br&gt;församling utgör ett valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka organ som utser elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av&lt;br&gt;kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elektorer utgör för församling&lt;br&gt;med högst&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med mer än&lt;br&gt;med över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den&lt;br&gt;senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elektorerna utses lika många ersättare. Om ersättare inte väljs&lt;br&gt;proportionellt, skall det vid valet bestämmas i vilken ordning de skall&lt;br&gt;inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;6 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;8 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500 men högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 men högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000 men högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 men högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 000 men högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 000 men högst 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;10 000 men högst 12 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;12 000 men högst 14 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;14 000 men högst 16 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;16 000 men högst 18 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;18 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som är medlem av&lt;br&gt;svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom valdistrik-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november&lt;br&gt;det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt översändas till kontrakts-&lt;br&gt;prosten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över-&lt;br&gt;klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom ledamöter&lt;br&gt;och suppleanter i stiftsfullmäktige har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektors rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra&lt;br&gt;utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av försam-&lt;br&gt;lingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige skall kon-&lt;br&gt;traktsprosten kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde&lt;br&gt;inför kontraktsprosten eller en av honom förordnad valforrättare. Sam-&lt;br&gt;manträdet skall hållas före utgången av december det år då val i hela riket&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Val av ledamöter och suppleanter skall ske inför öppna dörrar och&lt;br&gt;på samma sätt som val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Om&lt;br&gt;suppleanter inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i vilken&lt;br&gt;ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättningen skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När valet är avslutat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.&lt;br&gt;Därmed är valet avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av valmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande&lt;br&gt;sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamots avgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en ledamot i stiftsfullmäktige avgår under tjänstgöringstiden,&lt;br&gt;skall stiftsfullmäktiges ordförande skyndsamt anmäla detta till kontrakts-&lt;br&gt;prosten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kontraktsprosten har fått underrättelse om att en ledamot har &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgått, skall kontraktsprosten till ny ledamot i den avgångnes ställe utse &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den suppleant som står i tur att tillträda enligt den mellan suppleanterna&lt;br&gt;bestämda ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av bevis för ledamot och suppleant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För den som har blivit vald till ledamot i stiftsfullmäktige eller till&lt;br&gt;suppleant skall kontraktsprosten genast utfärda ett bevis om detta. I&lt;br&gt;beviset anges den valdes namn samt for vilken tid och valkrets ledamoten&lt;br&gt;eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall sändas till den som har blivit&lt;br&gt;vald och stiftsfullmäktiges ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige väljs för tre år räknat&lt;br&gt;från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hwr man överklagar val av ledamöter och suppleanter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige har&lt;br&gt;utsetts får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Rätt att över-&lt;br&gt;klaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid kyrkofullmäktigval&lt;br&gt;och som är kyrkobokförd inom valkretsen. Partier som har deltagit i valet&lt;br&gt;får också överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ges in till kontraktsprosten inom tio&lt;br&gt;dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Om skrivelsen&lt;br&gt;kommit in till valprövningsnämnden inom överklagandetiden men till&lt;br&gt;kontraktsprosten först därefter, skall överklagandet ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur överklagandena kungörs och handläggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kontraktsprosten skall snarast möjligt efter överklagandetidens ut-&lt;br&gt;gång samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till&lt;br&gt;valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen anges&lt;br&gt;viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit&lt;br&gt;in till valprövningsnämnden. Kontraktsprosten skall dessutom skyndsamt&lt;br&gt;yttra sig över överklagandena till valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill överklaga har rätt att hos kontraktsprosten genast få utdrag&lt;br&gt;ur protokoll eller annan handling över förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden som&lt;br&gt;avses i 18 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till uppdrag som ledamot eller suppleant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som har valts till ledamot i stiftsfullmäktige får utöva sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag även om valet har överklagats. Om Valet ändras, skall den nya &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;sagts om ledamot gäller också for suppleant. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden får inte förbjuda att beslutet verkställs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 kap. Om val till domkapitel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Valet av prästledamot och suppleant för denne i domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Rösträtt vid val av prästledamot i domkapitlet och suppleant för&lt;br&gt;denne har den präst som är kyrkobokförd inom stiftet och som är behörig&lt;br&gt;att utöva prästämbetet. Präst som inte innehar prästtjänst och som har fyllt&lt;br&gt;65 år har dock inte rösträtt vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Prästledamoten och dennes suppleant väljs för sex år räknat från och&lt;br&gt;med den 1 januari året efter det år då valet har skett. Valet sker vid möte&lt;br&gt;med stiftets präster inför biskopen som valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ledamoten eller suppleanten avgår före tjänstgöringstidens utgång&lt;br&gt;och mer än sex månader återstår av denna, skall fyllnadsval förrättas för&lt;br&gt;den återstående tiden. Kan inte fyllnadsvalet utan onödigt dröjsmål vänta&lt;br&gt;till nästa möte med stiftets präster, får valet förrättas kontraktsvis med&lt;br&gt;varje kontraktsprost som valforrättare inom sitt kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse om valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Domkapitlet utfärdar kungörelse om tid och plats för valet. Kungö-&lt;br&gt;relsen tillställs kontraktsprostarna, som ansvarar för att den i god tid före&lt;br&gt;valet kommer till de röstberättigades kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarande vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valet sker med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgörs utgången av&lt;br&gt;valet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Röstberättigad som är förhindrad att personligen närvara vid valet&lt;br&gt;får sända in sin valsedel till valförrättaren i igenklistrat kuvert. Kuvertet&lt;br&gt;skall förses med egenhändigt undertecknad, av vittnen styrkt påskrift om&lt;br&gt;innehållet. Valsedlarna för valet av ledamoten respektive suppleanten skall&lt;br&gt;läggas i olika kuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut,&lt;br&gt;utan att läsas, och sammanblandas med de valsedlar som lämnats vid&lt;br&gt;valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Protokoll skall föras över valet. I detta anges vilka röstberättigade&lt;br&gt;som avlämnat sina valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som sänt&lt;br&gt;in sina valsedlar. Protokollet justeras samt skrivs under av valförrättaren&lt;br&gt;och minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas över till&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om valet förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman&lt;br&gt;rösterna på den dag som angetts i kungörelsen om valet och tillkännage&lt;br&gt;valets utgång genom anslag. När valet förrättas på möte med stiftets&lt;br&gt;präster, tillkännager valförrättaren valets utgång efter det att rösterna har&lt;br&gt;räknats samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av valhandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande sätt&lt;br&gt;till dess att valet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Val av prästledamot och suppleant för denne får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag då valet avslutades. Valförrättarens förkla-&lt;br&gt;ring över överklagandena samt valsedlar och övriga valhandlingar inford-&lt;br&gt;ras av domkapitlet. Domkapitlet översänder dessa handlingar jämte över-&lt;br&gt;klagandena med eget yttrande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter valperiodens början förrätta val&lt;br&gt;av lekmannaledamöter och suppleanter i domkapitlet. Valet gäller till dess&lt;br&gt;att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller suppleant avgår före tjänstgöringstidens utgång och&lt;br&gt;mer än sex månader återstår av denna, skall fyllnadsval förrättas för den&lt;br&gt;återstående tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter skall ske på&lt;br&gt;samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanter inte väljs proportionellt, skall det vid valet även be-&lt;br&gt;stämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll över valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Sedan protokollet över valet har justerats skall det sändas till&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i domkapitlet&lt;br&gt;får överklagas genom besvär enligt 4 kap. 106—112 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Om biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmanna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en tjänst som ärkebiskop eller biskop blir ledig, skall efter&lt;br&gt;regeringens bestämmande val förrättas för att upprätta förslag till inneha-&lt;br&gt;vare av tjänsten (biskopsval).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstberättigade vid biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Biskopsval som inte avser ärkebiskopstjänsten förrättas av en valkor-&lt;br&gt;poration som består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. domkapitlets ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präster som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade tjänster&lt;br&gt;som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller&lt;br&gt;enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholms stift ingår i valkorporationen även de präster som vid&lt;br&gt;tidpunkten för valet innehar tjänster hos Svenska kyrkans stiftelse för&lt;br&gt;rikskyrklig verksamhet för arbete bland döva eller enligt förordnande&lt;br&gt;uppehåller obesatta sådana tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stift där det finns diakonianstalter ingår i valkorporationen dessutom&lt;br&gt;de präster som vid tidpunkten för valet är anställda som föreståndare för&lt;br&gt;sådana anstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstberättigade vid ärkebiskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation,&lt;br&gt;som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av&lt;br&gt;domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift ingår i valkorporationen även de präster som vid tidpunk-&lt;br&gt;ten för valet innehar tjänster hos svenska kyrkan i utlandet som kyrkoherde&lt;br&gt;eller motsvarande i svensk utlandsförsamling eller också enligt för-&lt;br&gt;ordnande uppehåller obesatta sådana tjänster. Dessutom ingår i valkorpo-&lt;br&gt;rationen de präster som vid nämnda tidpunkt är anställda hos Svenska&lt;br&gt;kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet som direktor vid Nämnden för&lt;br&gt;svenska kyrkans mission, Nämnden för gudstjänstliv och evangelisation,&lt;br&gt;Nämnden för svenska kyrkan i utlandet eller Nämnden för diakoni och&lt;br&gt;samhällsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer för stiftets lekmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid val av elektorer bildar varje pastorat en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elektorer i varje valkrets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 varje pastorat utses elektorer till ett antal som motsvarar antalet i&lt;br&gt;pastoratet inrättade tjänster som kyrkoherde och komminister, med un-&lt;br&gt;dantag av sådana tjänster som är obesatta och inte uppehålls enligt för-&lt;br&gt;ordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elektorerna skall lika många suppleanter utses. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. I saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som förrättar valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Består ett pastorat av en enda församling, förrättas elektorsvalet av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller, där fullmäktige finns, av kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Består ett pastorat av två eller flera församlingar, förrättas elektorsvalet&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pastoratet eller, om&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade inte finns i pastoratet, på det&lt;br&gt;sätt som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elektorsvalet förrättas av kyrkorådet, får i valet inte delta präster&lt;br&gt;som har rösträtt vid biskopsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Valbar till elektor och suppleant för elektor är den som är behörig att&lt;br&gt;utses till ledamot i kyrkofullmäktige i församling inom pastoratet, dock&lt;br&gt;inte präst som har rösträtt vid biskopsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionellt val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Skall två eller flera elektorer eller suppleanter utses, skall valet vara&lt;br&gt;proportionellt, om detta begärs av minst så många väljande som motsvarar&lt;br&gt;det tal vilket erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal&lt;br&gt;personer valet avser ökat med 1. Bestämmelser om förfarandet vid sådant&lt;br&gt;val finns i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom lands-&lt;br&gt;ting, kommunfullmäktige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet av suppleanter inte sker proportionellt, skall det vid valet&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning suppleanterna skall kallas till biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopsvalets förrättande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Biskopsvalet förrättas på den dag som domkapitlet bestämmer. Re-&lt;br&gt;geringen bestämmer dock dagen för valet av ärkebiskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Valet förrättas av ledamöterna i domkapitlet och av övriga röstbe-&lt;br&gt;rättigade inom varje kontrakt inför kontraktsprosten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna inom&lt;br&gt;kontraktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stifts- och kontraktsadjunkter samt präster som avses i 2 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena och 3 § andra stycket deltar i valet i det kontrakt där stiftets&lt;br&gt;domkyrka är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande präster får före valet insända valsedel till kontraktsprosten i det&lt;br&gt;kontrakt där de får utöva sin rösträtt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. präster som på grund av laga förfall är hindrade att infinna sig vid&lt;br&gt;valet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präster som avses i 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kyrkoherde eller motsvarande som innehar tjänst hos Svenska kyrkan&lt;br&gt;i utlandet i svensk utlandsförsamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot av domkapitlet får inte delta i valet på annat sätt än i&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken samt&lt;br&gt;särskilda valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje röstberättigad skall på sin valsedel ange de tre till biskopstjänsten&lt;br&gt;behöriga personer som han anser vara lämpligast för tjänsten. Namnen&lt;br&gt;skall upptas i en följd under varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid annat biskopsval än val&lt;br&gt;av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Domkapitlet räknar samman rästerna vid annat biskopsval än val&lt;br&gt;av ärkebiskop. Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det första&lt;br&gt;namnet, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels röst&lt;br&gt;för det tredje namnet som upptagits på valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Sedan rösterna har räknats samman enligt 12 § skall domkapitlet&lt;br&gt;föra upp på förslag till innehavare av tjänsten de tre som fått högsta röstetal&lt;br&gt;vid valet. Vid lika röstetal för olika namn sker avgörande genom lottning,&lt;br&gt;om detta behövs för att bestämma vilka som skall uppföras på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid val av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vid val av ärkebiskop räknar domkapitlet i Uppsala samman samt-&lt;br&gt;liga röster, varvid rösterna räknas särskilt för varje valkorporation. Varje&lt;br&gt;godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet upprättar för varje valkorporation en förteckning i ord-&lt;br&gt;ningsföljd efter röstetalen på de tre som vid korporationens val fått högsta&lt;br&gt;röstetal. Vid lika röstetal för olika namn sker avgörandet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som har uppförts på varje förteckning skall ha röstvärdena 6, 3 och 2&lt;br&gt;beträffande valet i Uppsala stift samt i övrigt röstvärdena 1, 1/2 och 1/3&lt;br&gt;efter den ordningsföljd som de har uppförts i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Domkapitlet i Uppsala uppför därefter på förslag till ärkebiskop de&lt;br&gt;tre som fått det högsta röstvärdet. Vid lika röstvärde sker avgörandet&lt;br&gt;genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ett upprättat förslag till innehavare av ärkebiskops- eller biskops-&lt;br&gt;tjänst skall genast kungöras genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om någon av dem som uppförts på förslaget har avlidit, blivit&lt;br&gt;obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till biskop eller ärkebi-&lt;br&gt;skop, får regeringen besluta att nytt biskopsval skall förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar elektors- och biskopsvalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Elektors- och biskopsvalen överklagas hos kammarrätten. Skrivel-&lt;br&gt;sen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor från den dag&lt;br&gt;förslaget blivit kungjort genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Elektorsvalet får överklagas endast i samband med att biskopsvalet&lt;br&gt;och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Biskopsvalet och det i anledning därav upprättade förslaget får&lt;br&gt;överklagas av den som varit röstberättigad vid valet. Rätt att överklaga har&lt;br&gt;också den som varit röstberättigad vid elektorsvalet och som menar att fel&lt;br&gt;förekommit vid det valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnämningen till tjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall regeringen till&lt;br&gt;ärkebiskop eller biskop utnämna en av de tre som har föreslagits vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 kap. Om val till kyrkomötet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Valmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer&lt;br&gt;(indirekta val).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör&lt;br&gt;en valkrets. Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock&lt;br&gt;två valkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län och dess nord-&lt;br&gt;östra valkrets Kristianstads län och Blekinge län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra&lt;br&gt;valkrets Västernorrlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra&lt;br&gt;valkrets Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatfördelningen mellan valkretsarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsman-&lt;br&gt;dat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620)&lt;br&gt;fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av septem-&lt;br&gt;ber det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum. Härvid&lt;br&gt;tillförs varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtioendel av&lt;br&gt;antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i riket. De mandat som härefter&lt;br&gt;återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har&lt;br&gt;uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrä-&lt;br&gt;det genom lottning. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas&lt;br&gt;med ledning av den senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon valkrets, vid den fördelning som sker enligt andra stycket, Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;tillförs färre mandat än två, skall antalet mandat ändå bestämmas till två. Bilaga 2&lt;br&gt;Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut om mandatfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den centrala valmyndighetens beslut enligt 3 § får överklagas hos&lt;br&gt;riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För varje mandat som en valkrets har fått utses en ledamot av&lt;br&gt;kyrkomötet. För ledamöterna utses det dubbla antalet ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje&lt;br&gt;pastorat utgör ett distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för&lt;br&gt;sig. Av 10 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera&lt;br&gt;distrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elektorer i varje valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses&lt;br&gt;en elektor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal röstbe-&lt;br&gt;rättigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor. Anta-&lt;br&gt;let röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast&lt;br&gt;upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elektorerna utses lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka organ som utser elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett pastorat eller annat valdistrikt består av en enda församling,&lt;br&gt;skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av&lt;br&gt;kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda&lt;br&gt;fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorer&lt;br&gt;och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet,&lt;br&gt;skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i försam-&lt;br&gt;lingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av&lt;br&gt;församlingarna som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlem-&lt;br&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en kyrklig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samfällighet for alla ekonomiska församlingsangelägenheter, får regeringen Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;för särskilt fall besluta att val av elektorer och deras ersättare skall förrättas Bilaga 2&lt;br&gt;gemensamt av samfällighetens fullmäktige för de pastorat som omfattas av&lt;br&gt;samfälligheten. Ett sådant beslut får meddelas endast om minst hälften av&lt;br&gt;församlingarna i samfälligheten har samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som är medlem&lt;br&gt;av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom valdi-&lt;br&gt;striktet, eller, i fall som avses i 10 §, inom en församling som ingår i&lt;br&gt;samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads&lt;br&gt;utgång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll över valet av elektorer skall skyndsamt sändas till dom-&lt;br&gt;kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Val av elektorer och deras ersättare skall ske på samma sätt som val&lt;br&gt;av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det&lt;br&gt;vid valet bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över-&lt;br&gt;klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till&lt;br&gt;kyrkomötet har fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektors rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och kostnads-&lt;br&gt;ersättning för resa som krävs för uppdraget. Kostnaderna skall betalas av&lt;br&gt;pastoraten eller av de icke-territoriella församlingar som bildar valdistrikt&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dem skall&lt;br&gt;domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde&lt;br&gt;inför en av domkapitlet förordnad valforrättare. Sammanträdet skall hål-&lt;br&gt;las före april månads utgång året näst efter det år då val i hela riket av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Val av ledamöter och ersättare skall ske infor öppna dörrar. Om-&lt;br&gt;röstningen skall ske med slutna sedlar, om inte annat följer av 20 §.&lt;br&gt;Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättningen skall protokoll foras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt, om det&lt;br&gt;begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om&lt;br&gt;samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat&lt;br&gt;med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall det avrundas till närmast högre&lt;br&gt;hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfull-&lt;br&gt;mäktige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om valet inte sker proportionellt, skall elektorerna var för sig till&lt;br&gt;ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröst-&lt;br&gt;ningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om&lt;br&gt;ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning, skall&lt;br&gt;ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en&lt;br&gt;förteckning som skall innehålla, för det fall att inte någon har blivit vald&lt;br&gt;vid första omröstningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall&lt;br&gt;de namn som vid den första omröstningen har fått högsta röstetalet näst&lt;br&gt;efter dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger&lt;br&gt;så många namn som det återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning&lt;br&gt;som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda&lt;br&gt;på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är&lt;br&gt;valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om det vid valet läggs fram en enda lista, som upptar namn på så&lt;br&gt;många ledamöter som valet avser, får valet förrättas utan rösträkning om&lt;br&gt;elektorerna är ense om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vad som har föreskri vits i 18 —20 §§ gäller även vid val av ersättare.&lt;br&gt;Om valet sker på det sätt som anges i 19 eller 20 §, får valet av ledamöter&lt;br&gt;och ersättare ske i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltiga valsedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som&lt;br&gt;uppenbarligen har satts dit med avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn som inte medräknas på valsedeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte&lt;br&gt;är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem&lt;br&gt;som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När valet är avslutat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.&lt;br&gt;Därmed är valet avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av valmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt&lt;br&gt;till dess valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller då det görs avbrott i&lt;br&gt;förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamots avgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets&lt;br&gt;skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt&lt;br&gt;avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av&lt;br&gt;den period för vilken han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande&lt;br&gt;skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet&lt;br&gt;har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den&lt;br&gt;ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § För den som blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare&lt;br&gt;skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset skall anges&lt;br&gt;den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han blivit vald. Beviset&lt;br&gt;skall sändas till den valde samt till riksdagens valprövningsnämnd och&lt;br&gt;kyrkomötets ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskning av ledamöters och ersättares bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamö-&lt;br&gt;terna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har&lt;br&gt;blivit utfärdade i enlighet med 27 §. Granskningen skall vara avslutad&lt;br&gt;senast dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden&lt;br&gt;eller, i fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under&lt;br&gt;kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske. Berättelse om granskningen&lt;br&gt;skall genast överlämnas till kyrkomötets ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har före-&lt;br&gt;kommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares&lt;br&gt;behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar val och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom en ersättare&lt;br&gt;har utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet och vara&lt;br&gt;detta tillhanda inom tio dagar efter det att valet avslutades. Om skrivelsen&lt;br&gt;kommit in till valprövningsnämnden inom överklagandetiden men till&lt;br&gt;domkapitlet först därefter, skall överklagandet ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Den som vill överklaga har rätt att hos domkapitlet genast få utdrag&lt;br&gt;av protokoll eller annan handling över förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur överklagandena kungörs och handläggs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991 /92:85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;32 § Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall domkapitlet&lt;br&gt;samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till val-&lt;br&gt;prövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I&lt;br&gt;kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena&lt;br&gt;skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Domkapitlet skall även&lt;br&gt;skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över över-&lt;br&gt;klagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till uppdrag som ledamot och suppleant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag&lt;br&gt;även om valet har överklagats. Om valet ändras, skall den nya ledamoten&lt;br&gt;inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om&lt;br&gt;ledamot gäller också för ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden får inte förbjuda att beslutet verkställs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om införande av kyrkolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den nya kyrkolagen och denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Genom den nya kyrkolagen upphävs med den begränsning som följer&lt;br&gt;av övergångsbestämmelserna i denna lag följande författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kungl. Maj:ts instruktion den 28 juni 1681, varefter dess consisto-&lt;br&gt;rium aulicum vid de där förefallande ärender skall hava sig att rätta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1936: 567) om domkapitel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1982:377) om tillfällig upplåtelse av kyrka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1982:943) om kyrkomötet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (0000:0000) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (0000:0000) om ändring i pastoratsindelningen och om bil-&lt;br&gt;dande av kyrkliga samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (0000:0000) om prästtjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (0000:0000) om kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har&lt;br&gt;ersatts genom bestämmelser i den nya kyrkolagen eller denna lag tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stället de nya bestämmelserna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 4 kap. i den nya kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beträffande icke-territoriell församling tillämpas den ordning som&lt;br&gt;har gällt förut, om församlingen beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En kyrklig samfällighet som har bildats före den 1 januari 1963 och&lt;br&gt;som omfattar alla de angelägenheter som avses i lagen (1930:259) om&lt;br&gt;församlingsstyrelse skall efter den 1 januari 1990 bestå endast för ekono-&lt;br&gt;miska angelägenheter. Bestämmelserna i 4 kap. i den nya kyrkolagen om en&lt;br&gt;församlings rätt att själv vårda sina angelägenheter, om beslutanderätten&lt;br&gt;och om kyrkoråd i församling skall tillämpas på de enskilda församlingarna&lt;br&gt;i samfälligheten. I sådana församlingar skall utan hinder av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 6 § i den nya kyrkolagen beslutanderätten utövas på kyrko-&lt;br&gt;stämma, i församling med över 250 röstberättigade kyrkomedlemmar,&lt;br&gt;dock längst till utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Annan kyrklig samfällighet än som avses i 5 § och som har bildats&lt;br&gt;före den 1 januari 1989 skall bestå. Om samfälligheten inte omfattar de&lt;br&gt;församlingar och ekonomiska angelägenheter som anges i 4 kap. 4 eller 5 §&lt;br&gt;i den nya kyrkolagen, får den dock bestå längst till utgången av år 1991.1&lt;br&gt;fråga om sådana samfälligheter och församlingar som ingår i dessa tilläm-&lt;br&gt;pas äldre bestämmelser. Bestämmelserna i 3 kap. 55 § i den nya kyrkolagen&lt;br&gt;tillämpas i fråga om ändring eller upplösning av sådana samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I fråga om förutsättningarna för att en församlings beslutanderätt&lt;br&gt;skall utövas av kyrkofullmäktige tillämpas äldre bestämmelser till ut-&lt;br&gt;gången av år 1991. Om en församling med över 250 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar i vilken beslutanderätten enligt 4 kap. 6 § första stycket i&lt;br&gt;den nya kyrkolagen skall utövas av kyrkofullmäktige inte har fullmäktige&lt;br&gt;vid ingången av år 1991 och det inte har bestämts att beslutanderätten skall&lt;br&gt;utövas av kyrkorådet enligt 4 kap. 7 § i den nya kyrkolagen, skall fullmäk-&lt;br&gt;tige väljas i församlingen detta år. Om det före utgången av år 1991 har&lt;br&gt;bestämts att beslutanderätten i församlingen skall utövas av kyrkorådet&lt;br&gt;enligt 4 kap. 7 § i den nya kyrkolagen, skall utan hinder av bestämmelserna&lt;br&gt;i 4 kap. 61 § femte stycket i den nya kyrkolagen kyrkostämman besluta om&lt;br&gt;antalet ledamöter och suppleanter i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelse till 5 kap. i den nya kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i egendoms-&lt;br&gt;nämnden som skett före utgången av juni 1989 gäller från och med den 1&lt;br&gt;juli 1989 till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valpe-&lt;br&gt;riod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 8 kap. i den nya kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om förfarande för tillsättning av prästtjänst som avses i 8 kap. i den&lt;br&gt;nya kyrkolagen har påbörjats före den 1 juli 1989, skall tillsättningsärendet&lt;br&gt;handläggas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den turordning som enligt äldre bestämmelser varit avgörande för&lt;br&gt;hur en kyrkoherdetjänst tillsätts ändras inte genom de nya bestämmelserna&lt;br&gt;i 8 kap. i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Utan hinder av bestämmelserna i 8 kap. i den nya kyrkolagen får&lt;br&gt;regeringen var tredje gång en kyrkoherdetjänst är ledig i ett pastorat&lt;br&gt;tillsätta tjänsten genom att till denna förflytta en präst som är anställd med&lt;br&gt;fullmakt. Sådan förflyttning får ske endast om det är nödvändigt av&lt;br&gt;organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Vid tillsättning som nu sagts&lt;br&gt;skall i övrigt alltjämt tillämpas bestämmelserna i 37 — 39 §§ lagen&lt;br&gt;(1957: 577) om prästval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelse till 11 kap. i den nya kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Behörig enligt 11 kap. 5 § i den nya kyrkolagen att anställas som&lt;br&gt;kantor är även den som har avlagt organist- och kantorsexamen samt&lt;br&gt;innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsan-&lt;br&gt;ställning i minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 15 kap. i den nya kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en ordinarie församlingspräst den 1 juli 1987 bor i en anvisad&lt;br&gt;tjänstebostad, upphör pastoratets skyldighet att tillhandahålla bostaden&lt;br&gt;först sedan prästen har avgått från sin tjänst och avflyttat eller vid den&lt;br&gt;tidigare tidpunkt som parterna kommer överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det den 1 juli 1987 har väckts ett ärende vid arrendenämnd eller&lt;br&gt;domstol, gäller 15 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord till&lt;br&gt;dess att ärendet har slutligt avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 19 kap. i den nya kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Uppdraget för prästledamöter och suppleanter för dessa som har&lt;br&gt;utsetts enligt äldre bestämmelser gäller till och med utgången av det år då&lt;br&gt;möte med stiftets präster hålls nästa gång. Sådant möte skall hållas inom&lt;br&gt;sex år räknat från och med det år då prästmöte senast hölls i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Uppdraget för lekmannaledamöter och suppleanter för dessa som&lt;br&gt;har utsetts enligt äldre bestämmelser upphör när stiftsfullmäktige har valt&lt;br&gt;lekmannaledamöter och suppleanter enligt de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680) att&lt;br&gt;6—16 §§ samt andra och tredje styckena övergångsbestämmelserna skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som har yttrat&lt;br&gt;sig över betänkandet (SOU 1987:4 och 5) ”En ny&lt;br&gt;kyrkolag m.m.”&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över kyrkoförfattningsutredningens slutbetän-&lt;br&gt;kande (SOU 1987:4 och 5) Kyrkoförfattningar II — En ny kyrkolag m.m.&lt;br&gt;kommit in från:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tingsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växjö tingsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Uppsala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Linköping,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Växjö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Karlstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Luleå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Visby,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovkonsistoriet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämnden för biskopar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsnämnden i Uppsala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsnämnden i Lund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsnämnden i Karlstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kyrkliga samfällighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kyrkliga samfällighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges kyrkokame-&lt;br&gt;rala förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges domarförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisation SACO/SR har lämnat över ett yttrande från Förbun-&lt;br&gt;det för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige lämnat över ett yttrande från Svenska&lt;br&gt;kommunalarbetareförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta har ett yttrande kommit in från kyrkorådets ordförande i&lt;br&gt;Mikaels församling Ingrid Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har såvitt avser avdelning III Prästämbetet remitterats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt. En förteckning över remissinstanserna och sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena i denna del finns fogad som bilaga 7 till prop. 1987/88: 31&lt;br&gt;om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av förslagen i och&lt;br&gt;remissyttranden över departementspromemorian&lt;br&gt;den 1 juni 1989 angående domkyrkornas&lt;br&gt;förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avgivna remissyttranden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss av rubricerade departementspromemoria har yttrande avgetts&lt;br&gt;av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Uppsala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Linköping,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Växjö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Karlstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Luleå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Visby,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Uppsala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Linköping,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Skara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Västerås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkokommissionen i Västerås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkorådet i Kalmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av remissutfallet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig utom Kammarkollegiet, som föreslår att den&lt;br&gt;särkilda förvaltningsformen för de äldre domkyrkorna avskaffas. Dom-&lt;br&gt;kapitlet i Lund konstaterar att någon ändring inte föreslås beträffande&lt;br&gt;förvaltningen av Lunds domkyrka och finner inte anledning att ha syn-&lt;br&gt;punkter på förvaltningen av övriga domkyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Närmare om de synpunkter som har förts fram på de olika&lt;br&gt;förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.1 och 3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: De medeltida domkyrkorna skall fortfarande&lt;br&gt;ha en särskild styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bör utgöras av domkapitlet, vilket i denna egenskap bör&lt;br&gt;kompletteras med en av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd vald&lt;br&gt;lekman, såvida inte redan en av de tre av stiftsfullmäktige utsedda&lt;br&gt;ledamöterna i domkapitlet tillhör domkyrkoförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet föreslår att den särskilda förvaltningsformen for de&lt;br&gt;äldre domkyrkorna avskaffas och att samtliga domkyrkor förvaltas som&lt;br&gt;församlingskyrkor i domkyrkoförsamlingarna. Kammarkollegiet anför vi-&lt;br&gt;dare bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 promemorian (s 11 — 12) anges skälen för att de äldre domkyrkorna&lt;br&gt;alltjämt skall förvaltas på annat sätt än övriga domkyrkor. Beträffande de&lt;br&gt;angivna skälen vill kollegiet framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framhålls att de äldre domkyrkorna som nationella byggnadsmin-&lt;br&gt;nesmärken intar en särställning och att vården om dem och deras inventa-&lt;br&gt;rier innebär ett betydande ansvar som också motiverar att särskild sakkun-&lt;br&gt;skap kontinuerligt anlitas för uppsikt över byggnadsverket. I lagen om&lt;br&gt;kulturminnen m.m. (1988:950) sägs att det är en nationell angelägenhet att&lt;br&gt;skydda och vårda vår kulturmiljö. Kulturhistoriska värden i kyrkobyggna-&lt;br&gt;der, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 4 kap. För ombyggnad av domkyrkorna liksom for&lt;br&gt;ingrepp i eller ändring av exteriör krävs alltid tillstånd av riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet. Några särskilda antikvariska bestämmelser för de äldre domkyr-&lt;br&gt;korna finns inte. Kollegiet anser därför att vården om de äldre domkyr-&lt;br&gt;korna på grund av deras kulturhistoriska värde inte kräver någon annan&lt;br&gt;förvaltningsform än övriga domkyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om endast de äldre domkyrkorna är ägare till fastigheter, motive-&lt;br&gt;rar detta inte att de förvaltas på annat sätt än övriga domkyrkor. Fastighe-&lt;br&gt;terna förvaltas enligt lagen (1988:182) och förordningen (1989:88) om&lt;br&gt;förvaltningen av kyrklig jord av egendomsnämnden i stiftet och därför&lt;br&gt;krävs inte någon ytterligare forvaltningskompetens för sådan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mera genomgripande underhålls- och restaureringsåtgärder har de&lt;br&gt;äldre domkyrkorna med undantag för Lunds domkyrka varit hänvisade till&lt;br&gt;statligt stöd. Statsbidrag vid mera omfattande restaureringar har även&lt;br&gt;utgått till domkyrkorna i Visby och Stockholm (s. 6). Det framhålls i&lt;br&gt;promemorian (s. 7) att det för administration av statsbidragen till bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten knappast är av någon betydelse vilken organisation domkyr-&lt;br&gt;koförvaltningen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 § kyrkofondslagen (1988:182) får kyrkofondens styrelse bevilja&lt;br&gt;ett pastorat kyrkobyggnadsbidrag till kostnadskrävande underhåll av en&lt;br&gt;församlingskyrka. I promemorian (s. 18) sägs att de yngre domkyrkorna&lt;br&gt;liksom andra betydande församlingskyrkor har möjlighet att för större&lt;br&gt;reparationer få sådant bidrag. Av uttalandet kan man dra slutsatsen att&lt;br&gt;utredaren anser att kyrkobyggnadsbidrag inte kan beviljas för de äldre&lt;br&gt;domkyrkorna. I ett betänkande av 1982 års kyrkokommitté, Församlingar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samverkan, (SOU 1985:1, s. 78 — 79) uttalade kommittén att kyrkokom-&lt;br&gt;munerna borde kunna ges ekonomisk hjälp ur kyrkofonden till särskilt&lt;br&gt;kostnadskrävande underhållsarbeten och restaurering av kyrkobyggnader.&lt;br&gt;Detta avsågs inte begränsa den nuvarande statsbidragsgivningen till restau-&lt;br&gt;rering av de medeltida domkyrkorna. 1 kommitténs slutbetänkande Fram-&lt;br&gt;tid i samverkan (SOU 1986: 17, s. 155) konstaterade kommittén att det&lt;br&gt;varken vid behandlingen av rapporten i kyrkomötet eller under remiss-&lt;br&gt;behandlingen av det förra betänkandet kommit fram något som föranledde&lt;br&gt;ändring av kommitténs förslag. Eftersom de äldre domkyrkorna liksom&lt;br&gt;övriga domkyrkor är församlingskyrkor och lagtexten inte undantar de&lt;br&gt;äldre domkyrkorna, torde det inte vara uteslutet att kyrkobyggnadsbidrag&lt;br&gt;kan utgå till samtliga domkyrkor. Kyrkofondens styrelse har ännu inte haft&lt;br&gt;anledning att ta ställning till möjligheterna att bevilja sådant bidrag till de&lt;br&gt;äldre domkyrkorna. Statsbidrag har i år beviljats för reparationer i Uppsala&lt;br&gt;och Strängnäs domkyrkor. Av kulturutskottets uttalande (1988/89:KrU&lt;br&gt;10) framgår att riksdagen kan tänka sig att anvisa medel till tillfälliga, mer&lt;br&gt;omfattande restaureringsåtgärder vid de äldre domkyrkorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom andra domkyrkor — Visby och Stockholm — tidigare fått&lt;br&gt;statsbidrag för reparationsarbeten, torde det inte vara uteslutet att även&lt;br&gt;andra domkyrkor än de äldre domkyrkorna kan få sådant bidrag i framti-&lt;br&gt;den. Förvaltningsformen torde i det sammanhanget inte ha någon bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen framhålls i promemorian att de äldre domkyrkornas ställning&lt;br&gt;som biskopskyrkor med centrala funktioner i olika stiftssammanhang&lt;br&gt;motiverar att ansvaret för deras förvaltning inte skall vila enbart på&lt;br&gt;domkyrkoförsamlingen eller den lokala kyrkliga samfälligheten. Samtliga&lt;br&gt;domkyrkor är biskopskyrkor och uttalandet kan därför inte begränsas till&lt;br&gt;de äldre domkyrkorna. Något skäl att förvalta de äldre domkyrkorna i&lt;br&gt;deras egenskap av biskopskyrkor på annat sätt än övriga domkyrkor&lt;br&gt;föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet anser på grund av det anförda att det inte finns skäl att förvalta&lt;br&gt;de äldre domkyrkorna på annat sätt än de övriga domkyrkorna och&lt;br&gt;avstyrker därför förslaget. — — —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet föreslår att samtliga domkyrkor förvaltas av domkyr-&lt;br&gt;koförsamlingarna enligt reglerna om förvaltning av församlingskyrka i&lt;br&gt;forsamlingslagen (1988:180). Förslaget innebär att förvaltningen av de&lt;br&gt;äldre domkyrkorna upphör att vara en statlig angelägenhet. Någon stat för&lt;br&gt;dessa domkyrkor skall då inte fastställas av någon statlig myndighet. Inte&lt;br&gt;heller blir förvaltningen underkastad statlig revision.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i dessa delar tillstyrks utan kommentarer av Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse, domkapitlen i Uppsala och Luleå samt egendomsnämn-&lt;br&gt;derna i Uppsala och Västerås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Linköping instämmer i huvudsak i promemorians bedöm-&lt;br&gt;ningar och delar uppfattningen att de medeltida domkyrkorna även fram-&lt;br&gt;deles bör förvaltas av en särskild styrelse. Domkapitlet anför därvid bl.a.&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vad gäller domkyrkostyrelsen så delar domkapitlet i Linköping uppfatt-&lt;br&gt;ningen att det skall vara domkapitlet som skall vara styrelse för domkyr-&lt;br&gt;kan. I Linköping är landshövdingen ordförande i domkyrkostyrelsen.&lt;br&gt;Detta ser domkapitlet härstädes som en styrka. Landshövdingens insikter&lt;br&gt;och kunnande i allmänna värv är för domkyrkostyrelsen ytterst värdefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om att domkyrkoförsamlingens kyrkoråd skall utse&lt;br&gt;en representant i domkyrkostyrelsen, anser domkapitlet vara ett mycket&lt;br&gt;gott förslag. — Olika problem vad gäller information, samordning etc&lt;br&gt;mellan domkyrkostyrelsen och domkyrkoförsamlingens kyrkoråd bör sä-&lt;br&gt;kerligen kunna få en bättre lösning på detta sätt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Växjö finner förslaget att de medeltida domkyrkorna allt-&lt;br&gt;jämt skall ha en särskild styrelse, välmotiverat, och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den föreslagna kompletteringen av domkyrkostyrelsen med en lekman&lt;br&gt;från domkyrkoförsamlingens kyrkoråd tillstyrkes. Denna ordning har i&lt;br&gt;flera ärenden informellt tillämpats i Växjö för att, även om domprosten&lt;br&gt;finns med domkyrkostyrelsen, få församlingens synpunkter beaktade. För-&lt;br&gt;slaget om utökning av antalet ledamöter i domkapitlet med ytterligare en&lt;br&gt;lekman vid behandling av domkyrkoärenden tillstyrkes.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkokommissionen i Västerås anser inte att landshövdingens funk-&lt;br&gt;tion i domkyrkokommissionen skulle sakna betydelse i dagens läge.&lt;br&gt;Tvärtom menar domkapitlet har det även under senare tid visat sig vara av&lt;br&gt;stort värde för tillvaratagandet av domkyrkans intressen, att landshöv-&lt;br&gt;dingen deltagit i förvaltningen. Domkapitlet har inte hittills varit styrelse&lt;br&gt;för domkyrkan och ett bibehållande av domkyrkokommissionen innebär&lt;br&gt;således inte att något nytt förvaltningsorgan tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås tillstyrker förslaget att domkapitlet skall vara&lt;br&gt;styrelse för domkyrkan med komplettering av en av domkyrkoförsam-&lt;br&gt;lingen vald lekman. Förutsättningen är — såsom påpekas i promemorian&lt;br&gt;— att inte redan någon av de tre valda lekmannaledamöterna i domkapitlet&lt;br&gt;tillhör domkyrkoförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet förutsätter slutligen, att den föreslagna ändrade ordningen&lt;br&gt;för förvaltningen inte ändrar juridisk status för de medeltida domkyrkorna&lt;br&gt;i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs påpekar, att för det fall domkyrkoförsamlingen&lt;br&gt;redan finns representerad bland domkapitlets valda ledamöter saknas&lt;br&gt;bestämmelser i lagförslaget som reglerar domkyrkostyrelsens sammansätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 likhet med domkyrkoförsamlingen i Skara anser domkapitlet att dom-&lt;br&gt;kapitlet bör förbli domkyrkostyrelse och kapitlet förstärkas med en av&lt;br&gt;domkyrkoförsamlingen utsedd ledamot, då det fungerar som sådan. Till&lt;br&gt;skillnad från utredningsförslaget och i likhet med domkyrkoförsamlingens&lt;br&gt;yttrande bör detta gälla även om någon ordinarie ledamot har sitt hemvist&lt;br&gt;i domkyrkoförsamlingen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Skara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Egendomsnämnden har intet att invända mot att domkapitlet skall vara&lt;br&gt;styrelse för domkyrkan. Det synes även riktigt att domkyrkoförsamlingen&lt;br&gt;får insyn i och inflytande över förvaltningen genom att församlingens&lt;br&gt;kyrkoråd utser en lekmannaledamot att ingå i ett utökat domkapitel när&lt;br&gt;detta handlägger ärenden om domkyrkan och förvaltningen av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den på s. 14 angivna situationen inträffar att någon av domkapitlets&lt;br&gt;lekmannaledamöter tillhör domkyrkoförsamlingen, vilket är fallet i Skara&lt;br&gt;med två domkapitelsledamöter, synes promemoriaförfattarens avsikt vara&lt;br&gt;att någon ytterligare representant för församlingen inte skall utses. Försam-&lt;br&gt;lingen torde i så fall endast ha att förse denne domkapitelsledamot (en av&lt;br&gt;dem) med formellt uppdrag att representera församlingen i dessa frågor.&lt;br&gt;Detta kan dock inte klart utläsas av den föreslagna författningstexten.&lt;br&gt;Ordet ”även” i 2 a § lagförslaget kan uppfattas så att det alltid gäller en&lt;br&gt;utökning av domkapitlet med en person.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Linköping:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Egendomsnämnden delar utredningens uppfattning att de medeltida dom-&lt;br&gt;kyrkorna förvaltas av en särskild styrelse på grund av deras karaktär som&lt;br&gt;byggnadsminnesmärken, men även på grund av att en särskild styrelse kan&lt;br&gt;ha lättare att hos statsmakterna få stöd for erforderliga bevarandeåtgärder,&lt;br&gt;som kan bli mycket betungande om de belastar församling, pastorat eller&lt;br&gt;samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förvaltningen av dessa kyrkors andra fastigheter bör nuva-&lt;br&gt;rande förvaltningsregler, med möjlighet för Kammarkollegiet och rege-&lt;br&gt;ringen att fritt besluta om annan förvaltning än av Egendomsnämnden,&lt;br&gt;bibehållas. Det kan t.ex. tänkas att det beträffande stadsfastigheter är&lt;br&gt;lämpligare att förvaltningen samordnas med den lokala kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;heten och dess befintliga kompetens på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet utökat med en av domkyrkoförsamlingen utsedd lekman är&lt;br&gt;enligt Egendomsnämndens uppfattning en lämplig styrelse för domkyrkan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet har synpunkter på finansieringen av vård och un-&lt;br&gt;derhåll av domkyrkorna, och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”De medeltida domkyrkorna (dvs Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs,&lt;br&gt;Västerås, Växjö och Lund) kommer liksom tidigare att kunna åtnjuta&lt;br&gt;särskilda statsbidrag för större upprustningsarbeten på byggnad och inven-&lt;br&gt;tarier, medan övriga domkyrkor (Göteborg, Karlstad, Härnösand, Luleå,&lt;br&gt;Visby och Stockholm) samt de stiftslösa domkyrkorna (Kalmar och Marie-&lt;br&gt;stad) i fortsättningen är hänvisade till de medel som resp, församling och&lt;br&gt;pastorat förfogar över samt de bidrag som kan erhållas genom Kyrkofon-&lt;br&gt;den (kyrkobyggnadsbidrag). Med hänsyn till att alla pastorat kan söka&lt;br&gt;kyrkobyggnadsbidrag torde konkurrensen om kyrkofondsmedel bli stor. I&lt;br&gt;de fall ansökningar finns med anspråk på kyrkobyggnadsbidrag från Kyr-&lt;br&gt;kofonden till en domkyrka, bör ärendet bedömas inte enbart med utgångs-&lt;br&gt;punkt från domkyrkoförsamlingens ekonomi utan också ta hänsyn till&lt;br&gt;byggnadens storlek, som i flertalet fall vida överstiger storleken av försam-&lt;br&gt;lingskyrkor i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också observeras att bidrag från Kyrkofonden för närvarande ej&lt;br&gt;kan utgå till underhåll av lösa inventarier, en föremålskategori som kan&lt;br&gt;vara ytterst kostnadskrävande i denna typ av kyrkobyggnad liksom i övriga&lt;br&gt;församlingskyrkor. Som exempel kan nämnas de slutförda konserverings-&lt;br&gt;arbetena på altarskåpen i Strängnäs domkyrka. Ämbetet anser därför att&lt;br&gt;det vore önskvärt att departementet för alla domkyrkor övervägde ett&lt;br&gt;bidragssystem, som vid behov också kan gälla för vården av de kyrkliga&lt;br&gt;inventarierna i domkyrkorna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Befattningen som domkyrkosyssloman slo-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkostyrelsen bör ha permanent tillgång till byggnadstek-&lt;br&gt;nisk expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Domkyrkosysslomannabefattningarna föreslås slopade och ersatta med&lt;br&gt;någon form av teknisk expertis för domkyrkobyggnadernas vård. Denna&lt;br&gt;expert skall utses i samråd med riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domkyrkosysslomannabefattningen nu försvinner vill ämbetet&lt;br&gt;varmt understödja förslaget att till domkyrkorna knyta byggsakkunnig,&lt;br&gt;som kan ha den löpande tillsynen över domkyrkobyggnaden och dess&lt;br&gt;inventarier. Med hänsyn till de ofta kompicerade underhållsfrågor som är&lt;br&gt;förknippade med en domkyrka och omsorgen om dess kulturhistoriska&lt;br&gt;värden bör kompetenskraven vara höga och motsvara de som ställs på en&lt;br&gt;slottsarkitekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken expertinriktning den sakkunniga skall ha bör emellertid anpassas&lt;br&gt;till situationen vid varje domkyrka och fastställas efter samråd med riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Uppsala förordar en annan formulering av förslaget till&lt;br&gt;2 a §. Det bör vara fullt tillräckligt om här föreskrivs en samrådsskyldighet&lt;br&gt;med riksantikvarieämbetet innan en byggnadssakkunnig anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Linköping delar utredningens uppfattning att befatt-&lt;br&gt;ningen som domkyrkosyssloman avskaffas. Lagstiftningen på detta om-&lt;br&gt;råde är sedan långt tid obsolet. Domkyrkostyrelsen bör enligt domkapitlet&lt;br&gt;givetvis ha permanent tillgång till byggnadsteknisk expertis och delar&lt;br&gt;därvid utredningens skrivningar och uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Egendomsnämnden i Linköping anser att domkyrkostyrelsen givet-&lt;br&gt;vis skall ha permanent tillgång till byggnadsteknisk expertis och tillförsäk-&lt;br&gt;ras ekonomiska möjligheter att anlita denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås tillstyrker förslaget om byggnadsteknisk expertis&lt;br&gt;— med den specialbestämmelsen om domkyrkosysslomannen som är nöd-&lt;br&gt;vändig för Västerås stift, så länge han står kvar i sin befattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Växjö:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Funktionen som domkyrkosyssloman har i Växjö stift utöver det rent&lt;br&gt;praktiska ansvaret för domkyrkan innefattat planeringsarbete inför bis-&lt;br&gt;kopliga förrrättningar och större stiftsarrangemang såsom t.ex. prästvig-&lt;br&gt;ningar. Denna funktion bör, enligt domkapitlets mening, finnas kvar i en&lt;br&gt;sysslomannafunktion för framtiden. Om inte så blir fallet är det väsentligt&lt;br&gt;att någon stiftspräst får detta ansvar för ”katedralfunktionen”. Denna&lt;br&gt;funktion borde på något sätt komma till uttryck i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för frågor rörande domkyrkans stat kan med fördel läggas på&lt;br&gt;stiftssamfällighetens ekonomiavdelning. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Domkapitlet har i likhet med Skara domkyrkoförsamling ingen erinran&lt;br&gt;mot att domkyrkosysslomannaskapet slopas. Under detta avsnitt behand-&lt;br&gt;lar utredningen närmast sysslomännens uppsikts- och tillsynsuppgifter&lt;br&gt;som föreslås fullgöras av domkyrkostyrelsen (s. 17), bl.a. genom avtal med&lt;br&gt;lämplig person att ha tillsynen över kyrkobyggnadens yttre och inre skick&lt;br&gt;och dess fasta inventarier och stå till domkyrkostyrelsens förfogande med&lt;br&gt;råd, byggnadsteknisk expertis etc. För detta ändamål föreslås nuvarande i&lt;br&gt;domkyrkostaten upptagna avlöningsbelopp användas. I staten for Skara&lt;br&gt;domkyrka upptaget arvodesbelopp uppgår dock endast till 15.000 kr.&lt;br&gt;Utredningen behandlar inte den administrativa, bl.a. kamerala uppgift&lt;br&gt;som nu i vart fall i Skara ligger på t.f. domkyrkosysslomannen med hjälp av&lt;br&gt;numera stiftssamfällighetens ena kamrer.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Skara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om den gamla sysslomanstjänsten slopas är det egentligen endast ett&lt;br&gt;formellt beslut om tjänstens avskaffande. Det arvodesuppdrag som sysslo-&lt;br&gt;mannaskapet på senare år bestått i motsvaras inte av de uppgifter som en&lt;br&gt;antikvarisk och byggnadstekniskt kunnig tillsynsman kan förväntas svara&lt;br&gt;för. Kvar står behovet att någon sköter de administrativa och kamerala&lt;br&gt;uppgifterna i sysslomannaskapet. Det är inte givet att denna uppgift kan&lt;br&gt;läggas på någon anställd hos stiftssamfälligheten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Visby ansluter sig till ett yttrande av t.f. domkyrkosysslo-&lt;br&gt;mannen Ove Lundin:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Visby domkyrka kommer, liksom tidigare, också i enlighet med den nya&lt;br&gt;forsamlingslagen att förvaltas som en församlingskyrka. Institutionen som&lt;br&gt;domkyrkosyssloman har inte inneburit några givna arbetsuppgifter och&lt;br&gt;inte heller medfört några befogenheter — främst med anledning av att&lt;br&gt;Visby S:ta Maria, ehuru medeltida, ändå inte är en medeltida domkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle — sedan biskopsämbetet i Visby skiljts från kyrkoherdetjäns-&lt;br&gt;ten i Visby — vara till gagn för stiftsarrangemang av olika slag som hålles i&lt;br&gt;och i anslutning till domkyrkan om samverkan om samverkan mellan&lt;br&gt;biskopsämbetet/stiftskansliet å ena sidan och domkyrkoförsamlingen å&lt;br&gt;den andra kunde ske genom någon för detta ändamåt, t.ex. av biskopen i&lt;br&gt;samverkan med domkapitel och stiftsstyrelse utsedd person. Denne skulle&lt;br&gt;då svara för samordningen med församlingen vad gäller gudstjänster m.m.&lt;br&gt;och samtidigt kunna ansvara för biskopsämbetets paramenta och insignier,&lt;br&gt;vilka fortsättningsvis kan förvaras i domkyrkan. Domkyrkosyssloman&lt;br&gt;såsom titel kunde kanske på detta sätt bevaras för framtiden, även om det&lt;br&gt;konkreta ansvaret för byggnaden åvilar annan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Andra domkyrkor än de medeltida bör för-&lt;br&gt;valtas som församlingskyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissyttrandena tillstyrks förslaget eller lämnas utan erinran. I några&lt;br&gt;yttranden för man dock fram särskilda synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växjö domkapitel finner det väsentligt i vad avser Växjö stift att Kalmar&lt;br&gt;domkyrka får en sådan ställning att bidrag till renoveringar kan utgå såsom&lt;br&gt;för domkyrka och att framställningar i dylika ärenden inte behandlas&lt;br&gt;utifrån samma grund som gäller för församlingskyrkor. Det bör påpekas att&lt;br&gt;ett flertal stiftsarrangemang och även t.ex. vissa prästvigningar förläggs till&lt;br&gt;domkyrkan i Kalmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkorådet i Kalmar erinrar om att domkyrkan i Kalmar byggdes&lt;br&gt;som stiftshelgedom betydligt större än vad den egna församlingen krävde.&lt;br&gt;Underhållet av Domkyrkan blir därför alltför betungande för att ensamt&lt;br&gt;bäras av Kalmar kyrkliga samfällighet. Som en av landets få barockkyrkor&lt;br&gt;och som monumentalbyggnad från stormaktstiden har Domkyrkan stort&lt;br&gt;kulturhistoriskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Domkyrkorådet uttalar som sin mening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att Kalmar domkyrka bör behålla sin status som domkyrka&lt;br&gt;att förvaltningen kan övergå till Kalmar kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;att tjänsten som domkyrkosyssloman kan indragas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara hänvisar till en skrivelse den 3 juni 1988 till&lt;br&gt;kammarkollegiet om dispositionen av Mariestads domkyrkas medel. Ställ-&lt;br&gt;ningstagande i det ärendet torde enligt domkapitlet kunna innebära att det&lt;br&gt;sista av Mariestads särskilda domkyrkoförvaltning upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Karlstad anför bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vi önskar att tydligare klargörande än i utredningen av att domkyrkan är&lt;br&gt;tillgänglig för biskopen i dennes ämbetshandlingar och i dennes stiftsled-&lt;br&gt;ningsfunktion. Vi menar att stiftets domkyrka är den självklara platsen för&lt;br&gt;dessa framträdanden och att man kan endast i undantagsfall tänka sig&lt;br&gt;dessa förlagda till annan plats. Att reglera detta via Lagen om tillfällig&lt;br&gt;upplåtelse av kyrka synes oss vara en felaktig grund. Domkyrkans karaktär&lt;br&gt;av domkyrka gör den till platsen för biskopens ämbetshandlingar. Bl.a. är&lt;br&gt;det i Den svenska kyrkohandboken föreskrivet att vissa biskopliga ämbets-&lt;br&gt;handlingar skall äga rum i stiftets domkyrka. Dessa handlingar skall då äga&lt;br&gt;rum i domkyrkan utan särskilt kyrkorådsbeslut. — — — Med domkyrko-&lt;br&gt;karaktären följer vidare att domkyrkoförsamlingen bör tillhandahålla bis-&lt;br&gt;kopen utrymme för dennes textilier och insignier samt hjälp med vården av&lt;br&gt;dessa. De biskopliga textilierna och insignierna bör förvaras i ett särskilt&lt;br&gt;utrymme i domkyrkan, som gärna kan vara tillgängligt för allmänheten.&lt;br&gt;— — — En del av de synpunkter vi framfört skulle möjligen kunna&lt;br&gt;tillmötesgås genom lokala avtal mellan domkyrkoförsamling, stiftssamfäl-&lt;br&gt;lighet och domkapitel. De synes dock vara av sådan övergripande bety-&lt;br&gt;delse, att de bör fastställas som något som följer med domkyrkokaraktären.&lt;br&gt;Vi menar att en naturlig följd av en lagändring bör vara en reglering som&lt;br&gt;preciserar innebörden i och konsekvenserna av begreppet domkyrka.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Tre nya paragrafer skall föras in i domkapi-&lt;br&gt;telslagen (1988:181).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen kommenteras i några remissyttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 promemorian sägs (s. 13) att domkapitlet skall vara styrelse för domkyr-&lt;br&gt;kan. Av vissa uttalanden i promemorian bibringas man den uppfattningen&lt;br&gt;att domkapitlet skall förvalta domkyrkan och av andra att ledamöterna i&lt;br&gt;domkapitlet skall utgöra domkyrkostyrelse (s. 16, 17). I förslaget till lagom&lt;br&gt;ändring i domkapitelslagen föreslås i 1 a § och 2 a § att domkapitlet i där&lt;br&gt;angivna stift också skall vara styrelse för domkyrkan. Det tyder på att&lt;br&gt;ledamöterna i domkapitlet får två uppgifter, dels som ledamöter i dom-&lt;br&gt;kapitlet och dels som ledamöter av domkyrkans styrelse. I 16 a § sägs&lt;br&gt;däremot att den av domkyrkoförsamlingen utsedde ledamoten skall ingå&lt;br&gt;som ledamot av domkapitlet. Om man beslutar om en särskild förvaltning&lt;br&gt;av de äldre domkyrkorna, föreslår kollegiet att uppgiften läggs på dom-&lt;br&gt;kapitlet, som alltjämt är en statlig myndighet, och att domkapitlet förstärks&lt;br&gt;med en representant för domkyrkoförsamlingen enligt förslaget i 16 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att beslut om domkyrkornas förvaltning fattas bör&lt;br&gt;bestämmelserna i 1686 års kyrkolag enligt bilaga 1 i promemorian upphä-&lt;br&gt;vas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Skara framhåller att förvaltningen av domkyrkas&lt;br&gt;fastighet inte skall ingå i domkapitlets uppgifter. För att undvika tveksam-&lt;br&gt;het på denna punkt vore det lämpligt med ett tillägg till 1 a § som anger att&lt;br&gt;förvaltningen av sådan egendom som utgör domkyrkas fastighet är reglerad&lt;br&gt;i lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Uppsala påpekar vad gäller 1 a § risken för oklar gräns-&lt;br&gt;dragning mellan vad som avses med att ”ha vård om” den fasta egendomen&lt;br&gt;och att förvalta den enligt lagen om förvaltningen av kyrklig jord. Vidare&lt;br&gt;bör också här klart anges vilken typ av fast egendom som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Uppsala anser att i 1 a § andra stycket bör en&lt;br&gt;översiktlig precisering göras av vad som normalt skall avses med fasta&lt;br&gt;inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”RRV har inget att invända mot förslaget till lag om ändring i domkapitels-&lt;br&gt;lagen (1988:181). RRV anser dock att lagtexten bör kompletteras med ett&lt;br&gt;förtydligande om att domkapitel i egenskap av domkyrkas styrelse även&lt;br&gt;skall ha ansvar för domkyrkas ekonomiska förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör också finnas en bestämmelse om hur domkyrkoförvaltning-&lt;br&gt;arna skall revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV ifrågasätter om det är ändamålsenligt att staten har ett revisions-&lt;br&gt;ansvar endast för sju (7) av domkyrkorna medan övriga domkyrkor revi-&lt;br&gt;deras i annan ordning. Vare sig i den remitterade promemorian eller i&lt;br&gt;annat sammanhang har visats, att staten har ett särskilt ekonomiskt in-&lt;br&gt;tresse att bevaka i dessa domkyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV hemställer om att verket inte längre skall vara ansvarigt för&lt;br&gt;revision av de ifrågavarande domkyrkorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om RRV även fortsättningsvis av tradition eller med hänvisning till&lt;br&gt;RRV:s särskilda kompetens skall revidera de aktuella domkyrkorna före-&lt;br&gt;slår verket att detta sker på motsvarande sätt som för statliga stiftelser,&lt;br&gt;affärsverk och ett 30- tal uppdragsmyndigheter, nämligen mot ersättning&lt;br&gt;enligt taxa. Bestämmelse om att så skall ske bör då på lämpligt sätt tas in i&lt;br&gt;domkapitellagen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Skara upplyser att ett av de i promemorian angivna&lt;br&gt;skälen för att behålla ordningen att kammarkollegiet skall fastställa dom-&lt;br&gt;kyrkans stat har bortfallit vad gäller domkyrkan i Skara eftersom hyresav-&lt;br&gt;gift för lokaler upplåtna i domkyrkas fastighet inte längre förekommer,&lt;br&gt;sedan domkapitelshuset numera har sålts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslaget i departementspromemorian&lt;br&gt;den 1 juni 1989 angående domkyrkornas&lt;br&gt;förvaltning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i domkapitelslagen (1988:181) skall föras in&lt;br&gt;dels tre nya paragrafer, 1 a, 2 a och 16 a §§,&lt;br&gt;dels en ny underrubrik före 16 a § av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a § I Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift&lt;br&gt;skall domkapitlet också vara styrelse för domkyrkan och i denna egenskap&lt;br&gt;ha vård om domkyrkan och dess inventarier samt dess övriga fasta och lösa&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hjälp med uppsikten över domkyrkan och dess fasta inventarier skall&lt;br&gt;de nämnda domkapitlen anlita en byggnadssakkunnig som anvisas av&lt;br&gt;riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § När domkapitlen i de stift som nämns i 1 a § handlägger ärenden i&lt;br&gt;sin egenskap av domkyrkans styrelse, skall som ledamot ingå även en&lt;br&gt;lekman som har utsetts av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av särskild lekmannaledamot i vissa stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a § I de stift som nämns i 1 a § skall domkyrkoförsamlingens kyrkoråd&lt;br&gt;snarast efter sin valperiods början utse en lekman, som vid handläggning&lt;br&gt;av ärenden enligt 2 a § skall ingå som ledamot av domkapitlet. Kyrkorådet&lt;br&gt;skall också utse en suppleant för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan protokollet över valet har justerats skall det omedelbart sändas till&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Domkyrkosysslomannen i Västerås skall, så länge han står kvar i sin&lt;br&gt;befattning, fullgöra vad som åligger honom enligt äldre bestämmelser.&lt;br&gt;Under samma tid skall 1 a § andra stycket inte tillämpas i Västerås stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av förslagen i och&lt;br&gt;remissyttrandena över departementspromemorian&lt;br&gt;”Icke-territoriella församlingar i svenska kyrkan”&lt;br&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över departementspromemorian kommit in&lt;br&gt;från följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksmarskalksämbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för marinen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovkonsistoriet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Linköping,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Härnösands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Luleå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Lund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Stockholms stift,&lt;br&gt;Göteborgs kyrkliga samfällighet,&lt;br&gt;Stockholms kyrkliga samfällighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona stadsförsamling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkoförsamlingen i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovförsamlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska S:ta Gertruds församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO/SR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Riksförbundet för&lt;br&gt;finskspråkigt församlingsarbete,&lt;br&gt;1983 års folkbokföringskommitté,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén för folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande har avstått från att yttra sig över promemorian:&lt;br&gt;Stiftsstyrelsen i Karlstads stift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över promemorian har också kommit in från:&lt;br&gt;Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (utskottet för utlandsfmländare),&lt;br&gt;Föreningen Svensk Finlands Vänner,&lt;br&gt;komministern i Finska församlingen Lauri Pihlajamaa,&lt;br&gt;kontraktsprosten i Karlskrona kontrakt Kurt Ljungberg,&lt;br&gt;ambassadrådet Spiegel vid Förbundsrepubliken Tysklands ambassad i&lt;br&gt;Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna-Liisa Tuomo-Karras och 45 andra medlemmar av Finska försam-&lt;br&gt;lingen, sex andra medlemmar i Finska församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maria Luise Fitzek och annan medlem resp, kyrkokamreren Stefan Sone-&lt;br&gt;lius i Tyska S:ta Gertruds församling (sammanlagt tre yttranden).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bemyndigande tillsatte chefen för civildepartementet&lt;br&gt;den 5 november 1987 en arbetsgrupp med uppgift att bl.a. överväga om de&lt;br&gt;nu gällande olika och delvis föråldrade föreskrifterna av svenska kyrkan,&lt;br&gt;medlemskap i dessa församlingar, deras styrelser, tillsättning av prästtjän-&lt;br&gt;ster m.m. och kan samordnas och anpassas till de i prop. 1987/88:31&lt;br&gt;föreslagna lagarna samt lägga fram förslag till de kyrkliga författningar som&lt;br&gt;därvid behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen överlämnade i oktober 1989 sitt slutbetänkande Icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar i svenska kyrkan. Promemorian har remiss-&lt;br&gt;behandlats. Sammanlagt har 42 remissyttranden kommit in, varav tio&lt;br&gt;spontanyttranden. Två remissinstanser har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsgruppens förslag i stort&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att tidigare privilegier och tillhörande föreskrifter&lt;br&gt;för de icke-territoriella församlingarna ersätts med nya och till nutida&lt;br&gt;förhållanden anpassade föreskrifter, som tas in i en ny lag. I övrigt anpassas&lt;br&gt;i allt väsentligt föreskrifterna om församlingarnas organisation, prästtjäns-&lt;br&gt;ter m.m. till vad som gäller för de territoriella församlingarna i svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår vidare att stiftssamfällighetens kompetens vid-&lt;br&gt;gas till att också omfatta främjande av församlingsarbete på andra språk än&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Det samlade remissutfallet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag om de icke-territoriella församlingarna tillstyrks&lt;br&gt;eller lämnas i sin helhet utan erinran av Statens invandrarverk och Stifts-&lt;br&gt;styrelsen i Linköpings stift. Domkapitlet i Lund och Stiftsstyrelsen i Lunds&lt;br&gt;stift tillstyrker förslagen i fråga om Karlskrona amiralitetsförsamling.&lt;br&gt;Domkyrkoförsamlingen i Göteborg tillstyrker förslaget i fråga om Göte-&lt;br&gt;borgs tyska församling. Övriga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan&lt;br&gt;erinran huvuddelen av arbetsgruppens förslag. Fem remissinstanser vill&lt;br&gt;emellertid ha en utredning om de icke-territoriella församlingarnas fort-&lt;br&gt;satta bestånd innan arbetsgruppens förslag genomförs i dess helhet. Det är&lt;br&gt;bara Karlskrona stadsförsamling som helt avstyrker arbetsgruppens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken mot arbetsgruppens förslag riktas främst mot enskildheter i&lt;br&gt;regleringen av vem som skall få tillhöra en icke-territoriell församling.&lt;br&gt;Vidare är flertalet av de icke-territoriella församlingarna för egen del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kritiska eller tveksamma till en eller flera punkter i den föreslagna anpass-&lt;br&gt;ningen till vad som gäller för övriga församlingar i Svenska kyrkan. Det&lt;br&gt;gäller främst förslaget om tillämpningen av kyrkofondslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag om en utökad kompetens för stiftssamfälligheten&lt;br&gt;tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Närmare om de synpunkter som har förts fram på de olika&lt;br&gt;förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2 Medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättande av nuvarande privilegier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: De gällande privilegierna och föreskrifterna&lt;br&gt;för de icke-territoriella församlingarna upphävs. Föreskrifterna om&lt;br&gt;de icke-territoriella församlingarna och deras upptagningsområden&lt;br&gt;samlas i stället i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det är bara Karlskrona stadsförsamling som avstyrker&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag. Församlingen menar att det bara skall finnas terri-&lt;br&gt;toriella församlingar i Svenska kyrkan. Kammarkollegiet, Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse och tre andra remissinstanser vill att frågan om de de&lt;br&gt;icke-territoriella församlingarnas fortsatta bestånd utreds innan andra&lt;br&gt;ändringar görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knytningen till folkbokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Frågan om medlemskap i de icke-&lt;br&gt;territoriella församlingarna skall också i fortsättningen knytas till&lt;br&gt;kyrkobokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar arbetsguppens förslag&lt;br&gt;utan erinran. 1983 års folkbokföringskommitté och Organisationskom-&lt;br&gt;mittén för folkbokföringen avstyrker dock förslaget med hänsyn till sina&lt;br&gt;egna förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna krav för medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Medlemskap i nationella församlingar, per-&lt;br&gt;soner födda i Finland respektive i tyskspråkiga länder eller som&lt;br&gt;annars har finska respektive tyska som hemspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i övriga personella församlingar: personer som är&lt;br&gt;anställda i marinen respektive tjänstgör vid Kungl. Hovstaterna och&lt;br&gt;Kungl. Staberna. Motsvarande skall också gälla för den person som&lt;br&gt;har haft sådan anställning och vid anställningens upphörande erhål-&lt;br&gt;lit pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med undantag för ett par av de icke-territoriella för-&lt;br&gt;samlingarna och några till dem närstående remissinstanser lämnas arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag utan eriran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Finska församlingen liksom i ett par spontanremisser uttrycks en&lt;br&gt;önskan om att också finlands-svenskar skall kunna tillhöra församlingen;&lt;br&gt;dvs. personer med finländsk härkomst (härstamning) eller deras ättlingar&lt;br&gt;samt finska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling och Chefen för marinen önskar att&lt;br&gt;församlingens medlemskrets utökas till att omfatta också bl.a. personer&lt;br&gt;som är anställda vid en myndighet inom försvarsdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde samt — fakultativt - anställda vid Karlskrona varvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kyrkliga samfällighet och Finska församlingen avstyrker att&lt;br&gt;en persons ”hemspråk” skall vara avgörande för tillhörigheten till en&lt;br&gt;nationell församling. Ytterligare några remissinstanser sätter i fråga om&lt;br&gt;tolkningen av begreppet ”hemspråk” kan leda till problem vid tillämp-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatoriskt upptagningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens forslag: Församlingarnas obligatoriska upptagnings-&lt;br&gt;områden behålls i huvudsak oförändrade; dvs. den kommun där&lt;br&gt;församlingen kan anses bildad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket, Ombudsmannen mot etnisk diskrimi-&lt;br&gt;nering, Göteborgs kyrkliga samfällighet, SACO/SR och folkbokföringskom-&lt;br&gt;mittéerna vill att anslutningen till de icke-territoriella församlingarna skall&lt;br&gt;i sin helhet vara frivilligt. Hovkonsistoriet, Riksmarskalksämbetet och&lt;br&gt;Hovförsamlingen önskar en mera frivillig anslutning till hovförsamlingen&lt;br&gt;samt avstyrker att nuvarande tillhörighet för bosatta i Solna och Ekerö&lt;br&gt;kommuner begränsas till medlemmar av den kungliga familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligt utträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: En generell möjlighet till utträde ur icke-&lt;br&gt;terrritoriella församlingar införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla&lt;br&gt;remissinstanser utom Finska församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar eller sambor och barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Makar eller sambor och deras barn skall&lt;br&gt;kunna tillhöra en icke-terrritoriell församling, om någondera maken&lt;br&gt;eller sambon uppfyller kraven för medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;eriran av flertalet remissinstanser. Kammarkollegiet avstyrker avvänd-&lt;br&gt;ningen av begreppet ”samor”. Några andra remissinstanser pekar på&lt;br&gt;eventuella tillämpningssvårigheter av begreppet ”sambor”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som flyttar hemifrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Barn till någon som tillhör en icke-&lt;br&gt;territoriell församling skall efter skriftlig anmälan få tillhöra försam-&lt;br&gt;lingen också efter det att barnet flyttat från församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar arbetsgruppens för-&lt;br&gt;slag utan erinran. Stiftsstyrelsen i Stockholms stift, Stockholms kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet och Tyska S:ta Gertruds församling menar dock att barnen&lt;br&gt;skall kunna kvarstå som medlemmar utan särskild anmälan. Karlskrona&lt;br&gt;stadsförsamling avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligt inträde och utvidgat upptagningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: En möjlighet till frivilligt inträde ges perso-&lt;br&gt;ner som i övrigt uppfyller kraven för medlemskap men som är&lt;br&gt;bosatta inom samma stift i en kommun som gränsar till den kom-&lt;br&gt;mun där den icke-territoriella församlingen är bildad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag om ett vidgat frivilligt upptagningsområde. Bl.a. Stiftstyrelsen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm och Finska församlingen avstyrker dock en sådan utvidgning i&lt;br&gt;fråga om den finska församlingen. Hovförsamlingen och de båda tyska&lt;br&gt;församlingarna önskar ett ytterligare utvidgat upptagningsområde utöver&lt;br&gt;det arbetsgruppen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund med flera remissinstanser pekar på svå-&lt;br&gt;righeter om en församlings upptagningsområde omfattar mer än en kom-&lt;br&gt;mun. Det avser bland annat problem av valteknisk natur, begravningsfrå-&lt;br&gt;gor och principiella kommunalrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Anpassningen till den nya lagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga indelningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: I kyrkliga indelningslagen (1988:185) tas in&lt;br&gt;en föreskrift om att varje icke-territoriell församling utgör ett pasto-&lt;br&gt;rat. Hovförsamlingen skall inte heller i fortsättningen tillhöra något&lt;br&gt;stift inom svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av samtliga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsamlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Församlingslagens (1988:180) bestämmel-&lt;br&gt;ser skall i sin helhet tillämpas på de icke-territoriella församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Svenska kyrkans centralstyrelse, Stifts-&lt;br&gt;styrelsen i Stockholms stift och Tyska S:ta Gertruds församling anser att&lt;br&gt;tyska församlingen i Stockholm fortsatt skall få ha kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling önskar att få behålla kyrkostämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkostämman i Finska församlingen uttalar sig med röstsiffrorna 41&lt;br&gt;mot 38 mot kyrkofullmäktige i församlingen. I ett spontanyttrande föror-&lt;br&gt;dar dock 45 medlemmar i församlingen i stället kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag att samtliga icke-territoriella församlingar som&lt;br&gt;tillhör ett stift också obligatoriskt skall tillhöra stiftssamfälligheten av-&lt;br&gt;styrks av endast Stockholms kyrkliga samfällighet och Finska församlingen&lt;br&gt;(röstsiffrorna 41 mot 37). Kammarkollegiet menar att också hovförsam-&lt;br&gt;lingen skall tillhöra en stiftssamfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondslagen&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Kyrkofondslagen skall i sin helhet tillämpas&lt;br&gt;på de icke-territoriella pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget avstyrks av Stockholms kyrk-&lt;br&gt;liga samfällighet samt av samtliga icke-territoriella församlingar utom&lt;br&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästanställningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Prästanställningslagen (1988:184) med an-&lt;br&gt;slutande regeringsförfattningar tillämpas i sin helhet på prästtjänster&lt;br&gt;i andra icke-territoriella pastorat än Hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde&lt;br&gt;kunna medge undantag från kravet på treårig tjänstgöring i svenska&lt;br&gt;kyrkan för präster som tjänstgjort i minst tre år i en utländsk&lt;br&gt;evangelisk-luthersk kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig till en prästtjänst vars innehavare skall svara för guds-&lt;br&gt;tjänster och andra kyrkliga handlingar på något annat språk än&lt;br&gt;svenska skall bara vara den som har tillräckliga kunskaper i det&lt;br&gt;språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser, däribland Karlskrona amiralitetsför-&lt;br&gt;samling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska S:ta Gertruds församling och Stockholms kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;önskar att nuvarande ordning för prästtillsättningar i den Tyska försam-&lt;br&gt;lingen i Stockholm skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församling och Domkapitlet i Göteborg önskar den&lt;br&gt;ändringen i arbetsgruppens förslag att också s.k. tredjegångstillsättningar&lt;br&gt;görs av församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen avstyrker (röstsiffrorna 30 mot 18) arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag i fråga om den egna församlingens präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska&lt;br&gt;kyrkan skall i sin helhet tillämpas på de icke-territoriella pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget avstyrks av Hovförsam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen, Hovkonsistoriet, Riksmarskalksämbetet och Stockholms kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet. Hovförsamlingen avstyrker med hänsyn till att i dag betalar&lt;br&gt;inte församlingen med utdebiterade medel den kyrkomusikaliska verksam-&lt;br&gt;heten, vilket skulle bli fallet vid en tillämpning av 1989 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Församlingsarbete på andra språk än svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Stiftssamfällighetens befogenheter enligt&lt;br&gt;församlingslagen (1988:180) utökas till att även avse främjande av&lt;br&gt;församlingsarbete på andra språk än svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av samtliga remissinstanser utom Stockholms kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;het. Riksförbundet för finskspråkigt arbete önskar dock att i lagtexten&lt;br&gt;behålls också uttrycket ”församlingsarbete bland finskspråkiga”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslagen i departementspromemorian&lt;br&gt;”Icke-territoriella församlingar i svenska kyrkan”&lt;br&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av sju författningar om icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1991,&lt;br&gt;nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konung Johan III:s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska&lt;br&gt;församlingen i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska&lt;br&gt;eller Kristine församling i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i&lt;br&gt;Stockholm fortfarande, samt om regleringen av dessa angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kungörelse (1841:10) angående fastställd gränsreglering emellan de&lt;br&gt;territoriella och icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella församlingar&lt;br&gt;m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förordning (1910:103 s. 1) angående behörighet att kyrkobokföras i&lt;br&gt;icke territoriell församling av svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kungörelse (1953:524) angående upphävande av skyldigheten för&lt;br&gt;svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om icke-territoriella församlingar i svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I svenska kyrkan finns följande icke-territoriella församlingar, näm-&lt;br&gt;ligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Karlskrona amiralitetsförsamling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Göteborgs tyska församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tyska S:ta Gertruds församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. finska församlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i folkbokföringslagen (1967:198) tillämpas på kyr-&lt;br&gt;kobokföring i en icke-territoriell församling, om något annat inte följer av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av folkbokföringslagen skall berörd kommun och&lt;br&gt;fastighet i kommunen anses som församlingens område respektive fastig-&lt;br&gt;het i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling får inte sam-&lt;br&gt;tidigt vara kyrkobokförd i en territoriell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med sambo avses i denna lag ogift kvinna och ogift man som lever&lt;br&gt;tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträde i icke-territoriell församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona amiralitetsförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I Karlskrona amiralitetsförsamling skall kyrkobokföras följande per-&lt;br&gt;soner, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personer som är anställda vid marinen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personer som har varit fast anställda vid marinen och som vid&lt;br&gt;anställningens upphörande har erhållit pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1&lt;br&gt;och 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevande make till personer som avses i 1 och 2 och deras&lt;br&gt;hemmavarande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tyska församlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I Göteborgs tyska församling skall kyrkobokföras följande personer,&lt;br&gt;nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personer som är födda i tyskspråkiga länder eller som annars har tyska&lt;br&gt;som hemspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. efterlevande make till personer som avses i 1 och deras hemmava-&lt;br&gt;rande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyska S:ta Gertruds församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I tyska S:ta Gertruds församling skall kyrkobokföras följande perso-&lt;br&gt;ner, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personer som är födda i tyskspråkiga länder eller som annars har tyska&lt;br&gt;som hemspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. efterlevande make till personer som avses i 1 och deras hemmava-&lt;br&gt;rande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finska församlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I finska församlingen skall kyrkobokföras följande personer, nämli-&lt;br&gt;gen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personer som är födda i Finland eller som annars har finska som&lt;br&gt;hemspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. efterlevande make till personer som avses i 1 och deras hemmava-&lt;br&gt;rande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovförsamlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I hovförsamlingen skall kyrkobokföras medlemmar av den kungliga&lt;br&gt;familjen, om de är bosatta i Stockholms, Solna eller Ekerö kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I hovförsamlingen skall också kyrkobokföras följande personer, näm-&lt;br&gt;ligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personer som tjänstgör vid Kungl. Hovstaterna och Kungl. Staberna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personer som har tjänstgjort vid Kungl. Hovstaterna och Kungl.&lt;br&gt;Staberna och som vid anställningens upphörande har erhållit pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make eller sambo och hemmavarande barn till personer som avses i 1&lt;br&gt;och 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevande make till personer som avses i 1 och 2 och deras&lt;br&gt;hemmavarande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelserna i 4 —7 och 9 §§ tillämpas på dem som enligt folk-&lt;br&gt;bokföringslagen (1967:198) kan anses bosatta inom den kommun där den&lt;br&gt;icke-territoriella församlingen är bildad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Personer som avses i 4 — 7 och 9 §§ och som enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1967:198) anses bosatta i en sådan inom samma stift&lt;br&gt;belägen kommun som gränsar till den kommun där den icke-territoriella&lt;br&gt;församlingen är bildad, får efter skriftlig anmälan till folkbokföringsmyn-&lt;br&gt;digheten också kyrkobokföras i den icke-territoriella församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Barn till någon som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag får efter skriftlig anmälan hos folkbok-&lt;br&gt;föringsmyndigheten kyrkobokföras i församlingen även efter det att barnet&lt;br&gt;har flyttat från föräldern, om barnet är bosatt i någon av de kommuner som&lt;br&gt;hör till församlingens upptagningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur icke-territoriell församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som enligt bestämmelserna i denna lag har kyrkobokförts i en&lt;br&gt;icke-territoriell församling får efter skriftlig anmälan hos folkbokförings-&lt;br&gt;myndigheten utträda ur församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en person enligt denna lag skall kyrkobokföras eller inte längre&lt;br&gt;vara kyrkobokförd i en icke-territoriell församling skall anmälan enligt 33 §&lt;br&gt;första stycket folkbokföringslagen (1967:198) göras, även om någon flytt-&lt;br&gt;ning som bör föranleda ändring i personens kyrkobokföringen inte har&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som enligt äldre föreskrifter har kyrkobokförts i en territoriell&lt;br&gt;församling eller icke-territoriell församling före den 1 juli 1991 får även&lt;br&gt;därefter vara kyrkobokförd i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i forsamlingslagen (1988:180)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om församlingslagen (1988:180)&lt;br&gt;dels att punkt 4 i övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 1 kap. 2 och 8 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riket är indelat i församlingar Sverige är indelat i församlingar&lt;br&gt;(territoriella församlingar). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(territoriella församlingar). I Sve-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rige finns också icke-territoriellaför-&lt;br&gt;samlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ändring i församlingsindelningen finns bestämmelser i kyrkliga&lt;br&gt;indelningslagen (1988:185).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ riket finns även icke- territoriella&lt;br&gt;församlingar. Denna lag gäller i till-&lt;br&gt;lämpliga delar också för sådana för-&lt;br&gt;samlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De territoriella församlingarna&lt;br&gt;inom ett stift skall utgöra en kyrklig&lt;br&gt;samfällighet (stiftssamfällighet) för&lt;br&gt;att sköta följande gemensamma för-&lt;br&gt;samlingsangelägenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främjande av församlingslivets&lt;br&gt;utveckling inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. främjande av församlingsar-&lt;br&gt;bete bland finskspråkiga och samer,&lt;br&gt;andlig vård vid sjukhus och andra&lt;br&gt;större vårdinrättningar samt vid kri-&lt;br&gt;minalvårdsanstalter och militära&lt;br&gt;förband i fredstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avlöningsförmåner för arbets-&lt;br&gt;tagare hos stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna inom ett stift&lt;br&gt;skall utgöra en kyrklig samfällighet&lt;br&gt;(stiftssamfällighet) för att sköta föl-&lt;br&gt;jande gemensamma församlings-&lt;br&gt;angelägenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främjande av församlingslivets&lt;br&gt;utveckling inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. främjande av församlingsar-&lt;br&gt;bete på andra språk än svenska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. främjande av andlig vård vid&lt;br&gt;sjukhus och andra större vårdinrätt-&lt;br&gt;ningar samt vid kriminalvårdsan-&lt;br&gt;stalter och militära förband i freds-&lt;br&gt;tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avlöningsförmåner för arbets-&lt;br&gt;tagare hos stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftssamfälligheten får även ha&lt;br&gt;hand om andra ekonomiska angelä-&lt;br&gt;genheter än som avses i första styc-&lt;br&gt;ket 2 och 3, om de är gemensamma&lt;br&gt;för församlingarna i stiftet. Ett för-&lt;br&gt;slag om sådan utvidgad verksamhet&lt;br&gt;skall, om det inte förkastas av stifts-&lt;br&gt;fullmäktige, på yrkande av minst en&lt;br&gt;tiondel av dess ledamöter vila tills&lt;br&gt;nästa nyvalda stiftsfullmäktige&lt;br&gt;sammanträder. Utan hinder av&lt;br&gt;detta kan stiftsfullmäktige anta för-&lt;br&gt;slaget, om minst två tredjedelar av&lt;br&gt;de röstandde enar sig om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftssamfälligheten får även ha&lt;br&gt;hand om andra ekonomiska angelä-&lt;br&gt;genheter än som avses i första styc-&lt;br&gt;ket 2—4, om de är gemensamma för&lt;br&gt;församlingarna i stiftet. Ett förslag&lt;br&gt;om sådan utvidgad verksamhet&lt;br&gt;skall, om det inte förkastas av stifts-&lt;br&gt;fullmäktige, på yrkande av minst en&lt;br&gt;tiondel av dess ledamöter vila tills&lt;br&gt;nästa nyvalda stiftsfullmäktige&lt;br&gt;sammanträder. Utan hinder av&lt;br&gt;detta kan stiftsfullmäktige anta för-&lt;br&gt;slaget, om minst två tredjedelar av&lt;br&gt;de röstande enar sig om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en icke-territoriell försam-&lt;br&gt;ling får ingå i stiftssamfälligheten,&lt;br&gt;om den beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid valet av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige för den&lt;br&gt;valperiod som börjar den 1 januari 1992 skall bestämmelserna i 6 kap.&lt;br&gt;3 —23 §§ tillämpas också i fråga om icke-territoriella församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en icke-territoriell församling med över 500 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar i vilken beslutanderätten enligt 1 kap. 9 § första stycket&lt;br&gt;skall utövas av kyrkofullmäktige vid ingången av år 1991 och det inte&lt;br&gt;bestämts att beslutanderätten skall utövas av kyrkorådet enligt 1 kap. 10 §,&lt;br&gt;skall fullmäktige väljas i församlingen detta år. Om det före utgången av år&lt;br&gt;1991 har bestämts att beslutanderätten i församlingen skall utövas av ett&lt;br&gt;direktvalt kyrkoråd skall utan hinder av bestämmelserna i 7 kap. 5 § sjätte&lt;br&gt;stycket kyrkostämman besluta om antalet ledamöter och suppleanter i&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För varje icke-territoriell församling skall kyrkofullmäktige eller kyr-&lt;br&gt;kostämman under år 1991 utse kyrkoråd enligt bestämmelserna i 7 kap.&lt;br&gt;Kyrkoråd utses av kyrkofullmäktige före utgången av december månad och&lt;br&gt;av kyrkostämma före utgången av november månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § kyrkofondslagen (1988:182) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om pas- Vad som i denna lag sägs om pas-&lt;br&gt;torat skall tillämpas på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;torat skall också tillämpas på pasto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. territoriella pastorat,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ratssamfälligheter och flerpastorats-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pastoratssamfälligheter,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. flerpastoratssamfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna att lagen&lt;br&gt;skall tillämpas också på icke-&lt;br&gt;territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om prästanställningslagen (1988:184)&lt;br&gt;dels att punkt 6 i övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på bisko-&lt;br&gt;par och andra präster i svenska kyr-&lt;br&gt;kan som har anställning i territori-&lt;br&gt;ella pastorat och stiftssamfällighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22, 23, 27—43&lt;br&gt;och 50—55 §§ skall tillämpas också&lt;br&gt;på sådana präster i svenska kyrkan&lt;br&gt;som har anställning i andra icke-&lt;br&gt;territoriella pastorat än hovförsam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas på biskopar&lt;br&gt;och andra präster i svenska kyrkan&lt;br&gt;som har anställning i stiftssamfäl-&lt;br&gt;ligheter och andra pastorat än hov-&lt;br&gt;församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlöningsförmånerna i prästernas anställningar fastställs under medver-&lt;br&gt;kan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (statligt&lt;br&gt;reglerade anställningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Första och andra gången efter lagens ikraftträdande en tjänst som&lt;br&gt;kyrkoherde blir ledig i annat icke-territoriellt pastorat än Karlskrona&lt;br&gt;amiralitetsförsamling, tillsätts den av kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:1554.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kyrkliga indelningslagen (1988:185)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkliga indelningslagen (1988:185)&lt;br&gt;dels att i 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 1 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller rikets indelning i&lt;br&gt;territoriella församlingar och pasto-&lt;br&gt;rat samt kontrakt och stift. Lagen&lt;br&gt;gäller också förfarandet vid bildande&lt;br&gt;av kyrkliga samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkliga indelningsenheter (1&lt;br&gt;kap.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ändringar i den territoriella&lt;br&gt;församlingsindelningen (2 kap.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ändringar i den territoriella&lt;br&gt;pastoratsindelningen (3kap.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ändringar i kontraktsindel-&lt;br&gt;ningen (4 kap.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bildande av kyrkliga samfäl-&lt;br&gt;ligheter m.m. (5 kap.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om upptagningsområdet för icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar finns be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen (1990:0000) om&lt;br&gt;icke-territoriella församlingar i&lt;br&gt;svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat består&lt;br&gt;av en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar (flerför-&lt;br&gt;samlingspastorat).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje icke-territoriell församling&lt;br&gt;utgör ett pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i församlingsindel-&lt;br&gt;ningen får göras, om ändringen kan&lt;br&gt;antas medföra bestående fordel för&lt;br&gt;en församling eller en del av en för-&lt;br&gt;samling eller andra fördelar från all-&lt;br&gt;män synpunkt. Därvid får de före-&lt;br&gt;skrifter meddelas som behövs for&lt;br&gt;ändringens genomförande. Har&lt;br&gt;ändringen samband med en änd-&lt;br&gt;ring i rikets indelning i kommuner&lt;br&gt;enligt 1 kap. lagen (1979:411) enligt&lt;br&gt;1 kap. lagen (1979:411) om änd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i den territoriella för-&lt;br&gt;samlingsindelningen får göras, om&lt;br&gt;ändringen kan antas medföra bestå-&lt;br&gt;ende fördel för en församling eller&lt;br&gt;en del av en församling eller andra&lt;br&gt;fördelar från allmän synpunkt. Där-&lt;br&gt;vid får de föreskrifter meddelas&lt;br&gt;som behövs för ändringens genom-&lt;br&gt;förande. Har ändringen samband&lt;br&gt;med en ändring i rikets indelning i&lt;br&gt;kommuner enligt 1 kap. lagen&lt;br&gt;(1979:411) enligt 1 kap. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar i Sveriges indelning i kom-&lt;br&gt;muner och landstingskommuner&lt;br&gt;skall den beslutas av regeringen. I&lt;br&gt;andra fall fattas beslutet av kam-&lt;br&gt;markollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979: 411) om ändringar i Sveriges&lt;br&gt;indelning i kommuner och lands-&lt;br&gt;tingskommuner skall den beslutas&lt;br&gt;av regeringen. I andra fall fattas be-&lt;br&gt;slutet av kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan om indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till&lt;br&gt;önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast&lt;br&gt;berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelnings-&lt;br&gt;ändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver församlingsindelningen&lt;br&gt;ändras på grund av oregelbunden-&lt;br&gt;het i indelningen eller med hänsyn&lt;br&gt;till fastighetsförhållandena, får&lt;br&gt;kammarkollegiet besluta om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver den territoriella försam-&lt;br&gt;lingsindelningen ändras på grund&lt;br&gt;av oregelbundenhet i indelningen&lt;br&gt;eller med hänsyn till fastighetsför-&lt;br&gt;hållandena, får kammarkollegiet&lt;br&gt;besluta om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingar som närmast berörs av en sådan indelningsändring, är&lt;br&gt;ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län, får länssty-&lt;br&gt;relsen besluta om ändringen. Detta gäller dock inte om ändringen föranle-&lt;br&gt;der en ekonomisk reglering mellan församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i pastoratsindelningen&lt;br&gt;får göras, om indelningen därmed&lt;br&gt;blir mer ändamålsenlig med hänsyn&lt;br&gt;till pastoratens förmåga att svara&lt;br&gt;för de angelägenheter som enligt&lt;br&gt;författning eller annars skall an-&lt;br&gt;komma på dem. Ett pastorat får&lt;br&gt;inte utan särskilda skäl ha färre än&lt;br&gt;2000 kyrkomedlemmar eller vara&lt;br&gt;beläget i mer än en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ändring i pastoratsindel-&lt;br&gt;ningen beslutar stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i den territoriella pasto-&lt;br&gt;ratsindelningen får göras, om indel-&lt;br&gt;ningen därmed blir mer ändamåls-&lt;br&gt;enlig med hänsyn till pastoratens&lt;br&gt;förmåga att svara för de angelägen-&lt;br&gt;heter som enligt författning eller an-&lt;br&gt;nars skall ankomma på dem. Ett&lt;br&gt;pastorat får inte utan särskilda skäl&lt;br&gt;ha färre än 2000 kyrkomedlemmar&lt;br&gt;eller vara beläget i mer än en kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen beslutar om änd-&lt;br&gt;ring i den territoriella pastoratsin-&lt;br&gt;delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989: 8) om kyrkomusiken i svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska&lt;br&gt;kyrkan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om den kyrkomusikaliska verk-&lt;br&gt;samheten i svenska kyrkans territo-&lt;br&gt;riella församlingar. Regeringen får&lt;br&gt;föreskriva att lagen skall tillämpas&lt;br&gt;också på icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om den kyrkomusikaliska verk-&lt;br&gt;samheten i svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förordning om ändring i förordningen (1965: 729) med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om anställning som präst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § och punkt 2 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning som&lt;br&gt;präst&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning tillämpas på&lt;br&gt;biskopar och sådana andra präster i&lt;br&gt;svenska kyrkan som har anställning&lt;br&gt;i territoriella pastorat och stiftssam-&lt;br&gt;fälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning tillämpas på&lt;br&gt;biskopar och sådana andra präster i&lt;br&gt;svenska kyrkan som har anställning&lt;br&gt;i stiftssamfälligheter och andra pas-&lt;br&gt;torat än hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningens bestämmelser om prästtjänster gäller även vikariat på&lt;br&gt;sådana tjänster om annat inte anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om fullmaktstjänster&lt;br&gt;som kyrkoherde i svenska försam-&lt;br&gt;lingar i utlandet och prästtjänster i&lt;br&gt;icke-territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fullmaktstjänster som kyrko-&lt;br&gt;herde i svenska i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— dem som vid utgången av år&lt;br&gt;1990 innehar prästtjänster i icke-&lt;br&gt;territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen omtryckt 1989:85.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975:365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förordning om ändring i prästanställningsförordningen&lt;br&gt;(1988:84)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 6 och 8 §§ och punkt 3 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna prästanställningsförordningen (1989:84) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning tillämpas på&lt;br&gt;biskopar och sådana andra präster i&lt;br&gt;svenska kyrkan som har anställning&lt;br&gt;i territoriella pastorat eller stifts-&lt;br&gt;samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 32, 33, 35 och&lt;br&gt;38—46§§ skall tillämpas också på&lt;br&gt;sådana präster i svenska kyrkan&lt;br&gt;som har anställning i andra icke-&lt;br&gt;territoriella pastorat än hovförsam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning tillämpas på&lt;br&gt;biskopar och sådana andra präster i&lt;br&gt;svenska kyrkan som har anställning&lt;br&gt;i stiftssamfälligheter och andra pas-&lt;br&gt;torat än hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänst som domprost eller&lt;br&gt;kyrkoherde får tillsättas bara med&lt;br&gt;den som har fyllt 30 år och som har&lt;br&gt;tjänstgjort som präst i svenska kyr-&lt;br&gt;kan i minst tre år. Domkapitlet får&lt;br&gt;dock medge undantag från kravet på&lt;br&gt;30 års ålder om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänst som domprost eller&lt;br&gt;kyrkoherde får tillsättas bara med&lt;br&gt;den som har fyllt 30 år och som har&lt;br&gt;tjänstgjort som präst i svenska kyr-&lt;br&gt;kan i minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig till en prästtjänst vars in-&lt;br&gt;nehavare skall svara för gudstjäns-&lt;br&gt;ter och andra kyrkliga handlingar&lt;br&gt;på finska eller samiska språket, är&lt;br&gt;bara den som har tillräckliga kun-&lt;br&gt;skaper i respektive språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;domkapitlet dock medge undantag&lt;br&gt;från kravet på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 30 års ålder och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tre års tjänstgöring som präst i&lt;br&gt;svenska kyrkan för präster i ut-&lt;br&gt;ländska evangelisk-lutherska kyrkor&lt;br&gt;som har tjänstgjort som präst minst&lt;br&gt;tre år i en sådan kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig till en prästtjänst vars in-&lt;br&gt;nehavare skall svara för gudstjäns-&lt;br&gt;ter och andra kyrkliga handlingar&lt;br&gt;på något annat språk än svenska, är&lt;br&gt;bara den som har tillräckliga kun-&lt;br&gt;skaper i det språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sökande till en sådan tjänst skall styrka sin behörighet på det sätt som&lt;br&gt;domkapitlet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande för fullmaktstjänster som&lt;br&gt;kyrkoherde i svenska församlingar i&lt;br&gt;utlandet och prästtjänster i icke-&lt;br&gt;territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fullmaktstjänster som kyrko-&lt;br&gt;herde i svenska församlingar i ut-&lt;br&gt;landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— dem som vid utgången av år&lt;br&gt;1990 innehar prästtjänster i icke-&lt;br&gt;territoriella pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av förslagen i och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;P&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;°P-1991/92:85&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;remissyttrandena över Riksskatteverkets&lt;br&gt;promemoria den 11 maj 1987 om erfarenheter från&lt;br&gt;1986 års val till kyrkomötet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1.1 Förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut den 18 april 1985 gav regeringen i uppdrag åt Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV), som är central valmyndighet, att fastställa blanketter och formulär&lt;br&gt;för valet till kyrkomötet samt att föreslå rutiner som skulle kunna under-&lt;br&gt;lätta valförfarandet. Arbetet skulle bedrivas i samråd med domkapitlen&lt;br&gt;och andra myndigheter som berörs av valarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemoria den 11 maj 1987 har RSV sammanfattat erfarenheterna&lt;br&gt;från 1986 års val till kyrkomötet och föreslagit ändringar i lagen (1982:943)&lt;br&gt;om kyrkomötet (omtryckt 1985:892). Ändringarna är huvudsakligen av&lt;br&gt;teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala ansvaret för valförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV framhåller att ansvaret för blanketter m.m. bör läggas på någon&lt;br&gt;central kyrklig instans. Den miljö- och sakkunskap om kyrkans organisa-&lt;br&gt;tion som finns inom kyrkan är enligt verket av stor betydelse vid utveck-&lt;br&gt;lingen av blanketter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsning till två valmöjligheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV föreslår att sättet för val av ledamöter och ersättare skall begränsas till&lt;br&gt;proportionellt valsätt och acklamation. Verket påpekar att val genom&lt;br&gt;omröstning, dvs. genom majoritetsvalsätt, inte användes vid valet 1986.&lt;br&gt;Eftersom resultatet från ett omröstningsforfarande helt skiljer sig från&lt;br&gt;resultatet efter ett proportionellt val anser verket att val genom omröstning&lt;br&gt;inte borde komma ifråga. Vidare föreslår verket att valet av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare alltid skall ske i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett modifierat proportionellt valsätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSV visade erfarenheterna från de senaste kyrkomötesvalen att&lt;br&gt;förutsättningarna för tillämpning av lagen (1955:138) om proportionellt&lt;br&gt;valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. (ändrad senast&lt;br&gt;1979: 416) inte är desamma som vid val inom nämnder och styrelser.&lt;br&gt;Verket föreslår därför att bestämmelser om ett modifierat proportionellt&lt;br&gt;valsätt tas in i lagen om kyrkomötet. De ändringar som föreslås i förhål-&lt;br&gt;lande till nuvarande ordning är, utöver att ledamöter och ersättare skall&lt;br&gt;väljas i ett sammanhang, att biträdande valforrättare skall utses av valför-&lt;br&gt;rättaren och att det kan ske i förväg, att valförrättaren kan bordlägga&lt;br&gt;valsammanträdet redan innan röstavlämningen påbörjats samt att möjlig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten för en kandidat som tagit plats i ordningen för mer än ett parti att&lt;br&gt;erhålla mandat för mer än ett parti slopas (dubbelvalsavveckling). Enligt&lt;br&gt;förslaget skall ändringarna när det gäller utseende av biträdande valförrät-&lt;br&gt;tare och möjlighet till bordläggning gälla oavsett vilket valsätt som tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av antalet ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § lagen om kyrkomötet skall det för ledamöter utses det dubbla&lt;br&gt;antalet ersättare. RSV anser att antalet ersättare borde kunna begränsas&lt;br&gt;och föreslår att de skall vara lika många som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälligt inträde av ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att det bör införas en ny bestämmelse liknande den i 1 kap. 8 §&lt;br&gt;riksdagsordningen att en ersättare får träda in om ledamoten är tillfälligt&lt;br&gt;förhindrad att tjänstgöra. Hur bestämmelsen närmare skall utformas anges&lt;br&gt;inte av verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att överklaga val av ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och beslut varigenom ersättare utsetts till ledamöter får&lt;br&gt;enligt 23 § första stycket lagen om kyrkomötet överklagas hos Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden. RSV föreslår att även val av ersättare skall få överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över RSV:s promemoria avgetts av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Uppsala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Härnösand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Remissutfallet i korthet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av förslagen har tillstyrkts av remissinstanserna. På vissa punkter&lt;br&gt;har det dock framförts kritik. Domkapitlen i Lund och Härnösand anser&lt;br&gt;att huvudansvaret för blanketter m.m. även fortsättningsvis skall ligga på&lt;br&gt;RSV och Svenska kyrkans centralstyrelse vill att majoritetsvalsmetoden&lt;br&gt;skall finnas kvar. Domkapitlet i Lund ställer sig tveksam till om det med&lt;br&gt;hänsyn till de föreslagna förenklingarna av valet behövs en möjlighet för&lt;br&gt;valförrättaren att utse övriga valforrättare i förväg. Valprövningsnämnden&lt;br&gt;har gjort ett påpekande när det gäller den tekniska utformningen av&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Närmare remissynpunkter på förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Det centrala ansvaret för valförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlen i Uppsala och Västerås har lämnat allmänt hållna tillstyrkan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Svenska kyrkans centralstyrelse har tillstyrkt förslaget och anfört:&lt;br&gt;”1 RSV-rapporten tas ånyo upp frågan om ansvaret för utforming av&lt;br&gt;blanketter m.m. för valen till kyrkomötet. Centralstyrelsen har, i tidigare&lt;br&gt;sammanhang, biträtt RVS:s uppfattning att uppgiften lämpligen bör kunna&lt;br&gt;uppdras åt ett centralt kyrkligt organ. Centralstyrelsen är beredd att ta på&lt;br&gt;sig uppgiften. Det klaraste motivet för en sådan nyordning är, som RSV&lt;br&gt;framhåller, miljökunskapen, dvs. kännedom om hur valen i praktiken går&lt;br&gt;till, vilka olika grupperingar som är engagerade, informationsproblem,&lt;br&gt;etiken m.m. Centralstyrelsen biträder sålunda alltjämt RSV:s synpunkter i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör det framhållas, att det arbete som RSV utförde inför 1986&lt;br&gt;års val till kyrkomötet såvitt centralstyrelsen kan överblicka var till mycket&lt;br&gt;stor nytta. Författningssamling, handledning för valforrättare och blanket-&lt;br&gt;ter var föredömliga. Det förutsätts, att, om det formella ansvaret överflyt-&lt;br&gt;tas till ett kyrkligt organ, RSV alltjämt får biträda i tekniskt och administ-&lt;br&gt;rativt avseende.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara, som varken har tillstyrkt eller avstyrkt förslaget, har&lt;br&gt;också framhållit att det är viktigt att RSV:s kunnande får utnyttjas om&lt;br&gt;ansvaret läggs på en central kyrklig instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”RSV uttalar att det fortfarande anser det naturligare att ansvaret för&lt;br&gt;blanketter m.m. läggs på en central kyrklig instans, medan RSV skulle&lt;br&gt;bidra med sin tekniska och administrativa kunskap. Domkapitlet i Skara&lt;br&gt;hade i svar den 1 april 1984 på förfrågan från arbetsgruppen för översyn av&lt;br&gt;bestämmelserna om val till kyrkomötet anfört följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”3.2.1.6 Vid sammanräkning hos länsstyrelse vid de allmänna valen&lt;br&gt;används olika typer av hjälpblanketter och protokoll, en del fastställda av&lt;br&gt;länsstyrelsen och t.ex. protokollen, av riksskatteverket. Detta utger ju&lt;br&gt;också noggranna anvisningar i olika hänseenden, varigenom sammanräk-&lt;br&gt;ningsförfarandet underlättas. Domkapitlet har tillgång till dessa blanketter&lt;br&gt;m.m. men de är ju anpassade till en annan typ av proportionellt val, som&lt;br&gt;sker i en omgång för både ledamöter och suppleanter. Vissa av blankett-&lt;br&gt;erna kan emellertid användas, anpassade till vårt system. Det är däremot&lt;br&gt;svårt att konstruera — vilket vore önskvärt — vissa andra hjälpblanketter,&lt;br&gt;därför att strykningar, spränglistor o. dyl., är så relativt frekventa vid&lt;br&gt;kyrkomötesvalen dvs. antalet s.k. listtyper blir stort. Domkapitlen skulle&lt;br&gt;se det som en fördel om valteknisk expert kunde bistå med någon form av&lt;br&gt;standardisering för att underlätta men ej låsa arbetet också med avseende&lt;br&gt;den metodiska gången vid sammanräkningen, ev. hjälpregler etc.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var RVS:s professionella kunnande som åsyftades. Domkapitlet har&lt;br&gt;sett det som en stor fördel att därför RSV fick regeringens uppdrag att bistå&lt;br&gt;i valfrågorna. Detta har underlättat betydligt och också bidragit till önsk-&lt;br&gt;värd enhetlighet i stiften. Det är därför viktigt att, om ansvaret läggs på&lt;br&gt;entral kyrklig instans, RSV:s kunnande även i fortsättningen kan och får&lt;br&gt;utnyttjas för att få god standard på den valtekniska sidan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlen i Lund och Härnösand har avstyrkt förslaget med följande&lt;br&gt;kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Domkapitlet vill först konstatera, att riksskatteverkets (RSVs) insatser&lt;br&gt;inför 1986 års val till kyrkomötet i hög grad bidrog till en smidigare&lt;br&gt;valprocedur. RSV är en instans som besitter teknisk och administrativ&lt;br&gt;kunskap om valförfaranden i allmänhet. Det skulle varken vara praktiskt&lt;br&gt;eller ekonomiskt försvarbart, att försöka bygga upp en motsvarande inom-&lt;br&gt;kyrklig enhet. För ett korrekt och smidigt valförfarande är det enligt&lt;br&gt;domkapitlets mening ytterst viktigt, att RSV även fortsättningsvis har&lt;br&gt;huvudansvaret för blanketter, handledningar och översyn av valtekniskt&lt;br&gt;art, men naturligtvis i samråd med svenska kyrkans centralstyrelse och&lt;br&gt;lämpligen ett par domkapitel.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Härnösand:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Enligt domkapitlets erfarenheter var riksskatteverkets blanketter till god&lt;br&gt;hjälp vid det senaste kyrkomötesvalet. Domkapitlet finner det naturligt att&lt;br&gt;det är riksskatteverket — och inte någon central kyrklig instans — som&lt;br&gt;även i fortsättningen utarbetar och fastställer erforderliga blanketter och&lt;br&gt;anvisningar. Det är ju valsystemet som måste styra utformningen av&lt;br&gt;blanketterna och det finns inte något specifikt kyrkligt i själva valprocedu-&lt;br&gt;ren.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har inte berört detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Begränsning till två valmöjligheter —&lt;br&gt;acklamationsförfarande och proportionellt valsätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt hållna tillstyrkanden har lämnats av domkapitlen i Uppsala,&lt;br&gt;Västerås och Härnösand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Domkapitlet i Skara har tillstyrkt förslaget och anfört. Dom-&lt;br&gt;kapitlet tillstyrker att majoritetsvalsättet utgår eftersom det numera måste&lt;br&gt;anses ha spelat ut sin roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ävenom — efter överenskommelse mellan olikagrupperingar — majoritets-&lt;br&gt;val kan vara någorlunda rättvis spegel av väljaropinionen, innebär meto-&lt;br&gt;den som utvecklingen blivit och som riksskatteverket påpekat i sig en risk&lt;br&gt;för snedrepresentation, där en majoritet kan ta hem alla mandat. I Skara&lt;br&gt;stift var det den metod som tillämpades fram till år 1983, då den propor-&lt;br&gt;tionella metoden slog igenom. Så har uppenbarligen i senaste valet skett i&lt;br&gt;alla stift. Domkapitlet vill också anknyta till sitt yttrande år 1981 över&lt;br&gt;förslaget (SOU 1981:14) Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning, att&lt;br&gt;reglerna om val till kyrkomötet borde utformas på sådant sätt att valet —&lt;br&gt;såvitt möjligt inom det föreslagna indirekta valsättet — så rättvisande som&lt;br&gt;möjligt avspeglar väljaropinionen och domkapitlet underströk därför möj-&lt;br&gt;ligheten att påkalla proportionella val. Är valmanskåren beredd att i förväg&lt;br&gt;proportionera mandaten, kan numera efter senaste lagändring acklama-&lt;br&gt;tionsmetoden tillgripas som det absolut enklaste förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att majoritetsvalsättet också i viss situation varit bristfälligt — en&lt;br&gt;situation som nu genom acklamationsförfarandet fått sin lösning — har&lt;br&gt;domkapitlet påtalat i framställning med påpekanden och förslag till änd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar redan i mars 1983, då 1983 års val vunnit laga kraft, innan nämnda&lt;br&gt;arbetsgrupp tillsatts. Till detta kommer, att det alltjämt, som domkapitlet&lt;br&gt;i yttrande över förslaget till ändringen dåmera anförde, är oklart för&lt;br&gt;domkapitlet, hur det enligt senaste ändringen (1985: 360) av 16 § (se tredje&lt;br&gt;stycket) medgivna valet i en omgång av ledamöter och ersättare genom&lt;br&gt;majoritetsval rent tekniskt skall gå till. Majoritetsvalsättet bör alltså&lt;br&gt;utrangeras.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har lämnat förslaget utan erinran men gjort ett&lt;br&gt;påpekande när det gäller utformningen av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vad beträffar ändringarna i själva valsättet (avsnitt 3.1) har valprövnings-&lt;br&gt;nämnden i princip inte något att erinra mot de förenklingar som förslaget&lt;br&gt;innefattar. På en punkt förefaller dock den tekniska utformningen av&lt;br&gt;reglerna mindre lyckad. Om det från början visar sig omöjligt att anlita&lt;br&gt;acklamationsförfarande eller om någon i ett senare skede begär votering&lt;br&gt;med slutna röstsedlar, återstår inte något annat än att övergå till propor-&lt;br&gt;tionellt valsätt (16 §). I detta läge finns det inte något utrymme för att&lt;br&gt;tillämpa kvotregeln i 15 § andra stycket. Denna bör därför utgå.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund har påpekat att förslaget kan leda till att samlingslis-&lt;br&gt;torna försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om val av ledamöter och ersättare skall förrättas med proportionellt&lt;br&gt;valsätt och i ett sammanhang försvinner möjligheten att utse personliga&lt;br&gt;ersättare i de fall flera partier enats om en samlingslista. Detta kan leda till&lt;br&gt;att samlingslistorna försvinner. Effekten är inte skäl nog att avstyrka&lt;br&gt;förslaget, men bör uppmärksammas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara Svenskakyrkans centralstyrelse har avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 fråga om valsättet har RSV föreslagit, att den mest komplicerade meto-&lt;br&gt;den - majoritetsval efter omröstning — skall slopas. Centralstyrelsen har&lt;br&gt;noterat att metoden inte kom till användning vid 1986 års val. Detta&lt;br&gt;förhållande tillsammans med en rad praktiska synpunkter talar förvisso för&lt;br&gt;RSV:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att centralstyrelsen likväl känner en viss tveksamhet beror på debatten&lt;br&gt;om de kyrkliga valens särskilda förutsättningar. Styrelsen känner ansvar&lt;br&gt;för att valsystemet inte utan mycket avgörande skäl skall gynna en viss, i&lt;br&gt;debatten ibland kritiserad, ordning på bekostnad av en annan. I sitt&lt;br&gt;remissyttrande över folkstyrelsekommitténs betänkande har centralstyrel-&lt;br&gt;sen tillstyrkt kommitténs förhållandevis djärva förslag om att förstärka&lt;br&gt;personvalsmomentet i valen. Det är styrelsens mening att kandidaternas&lt;br&gt;personliga förutsättningar för ett kyrkligt uppdrag och deras engagemang i&lt;br&gt;uppgiften skall ägnas stor uppmärksamhet i de kyrkliga valen. Själva&lt;br&gt;valsystemet måste därför hållas öppet för en kandidatnominering och en&lt;br&gt;slutlig valprocedur, som medger öppen fokusering på kandidaternas per-&lt;br&gt;sonliga kvalifikationer. Centralstyrelsen anser att det komplicerade valsät-&lt;br&gt;tet i 16 § andra stycket lagen om kyrkomötet i vissa sammanhang kan vara&lt;br&gt;av värde, om nämligen nominering och val inte följer den etablerade&lt;br&gt;gruppstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen är därför för närvarande inte beredd att tillstyrka RSV:s&lt;br&gt;förslag på denna punkt. Frågan bör i stället avvakta den pågående utvär-&lt;br&gt;deringen av kyrkomötesreformen och det slutliga ställningstagandet till&lt;br&gt;folkstyrelsekommitténs förslag.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Val av ledamöter och ersättare skall ske i ett&lt;br&gt;sammanhang&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga sex remissinstanser som har berört förslaget har tillstyrkt eller&lt;br&gt;lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlen i Uppsala och Härnösand samt Svenska kyrkans centralsty-&lt;br&gt;relse har lämnat allmänt hållna tillstyrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara har i sitt remissvar citerat en tidigare av dom-&lt;br&gt;kapitlet avgiven skrivelse angående erfarenheterna från 1983 års kyrkomö-&lt;br&gt;tesval. Domkapitlet åskådliggör till en början att valförfarandet kan vara&lt;br&gt;både omständligt och tidsödande. Domkapitlet anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Domkapitlet har önskat åskådliggöra, hur föga anpassat till nuvarande&lt;br&gt;stora elektorsförsamling och stora antal kyrkomötesledamöter, som skall&lt;br&gt;väljas, det gamla i princip oförändrat överförda valsystemet är. Det är&lt;br&gt;också otillfredsställande för valförrättaren, notarier m.fl. som anlitats att&lt;br&gt;arbeta under en tidspress som inte medger den kollationering som normalt&lt;br&gt;förekommer vid allmänna val. Svårigheterna skulle — såvitt i vart fall&lt;br&gt;avseer proportionella val — kunna elimineras om både ledamöter och&lt;br&gt;ersättare utsågs genom samma valförrättning såsom vid de allmänna valen&lt;br&gt;och alltså valsedeln upptog namn, som avsåg att täcka både ledamots- och&lt;br&gt;ersättarsidan. Elektorernas närvaro — frånsett angivna funktionärer —&lt;br&gt;skulle då inte vara påkallad vid den fortsatta förrättningen — sammanräk-&lt;br&gt;ningsskedet, som kunde ske i något säkrare former och ev. vid komplika-&lt;br&gt;tioner med tidsutdräkt uppskjutas och avslutas följande dag.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En viktig och enligt domkapitlets mening klargörande ändring är att val av&lt;br&gt;ersättare skall ske på samma sätt alltså med samma valmetod som valet av&lt;br&gt;ledamöter. Av anvisningarna bör klart framgå att blandade valsätt inte får&lt;br&gt;förekomma.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund, se avsnitt 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har inte berört detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Valförrättaren skall utse biträdande valforrättare vilket&lt;br&gt;kan ske i förväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlen i Uppsala, Västerås och Härnösand samt Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse och Valprövningsnämnden har lämnat allmänt hållna till-&lt;br&gt;styrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Domkapitlet i Skara har i huvudsak tillstyrkt förslaget och anfört:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Domkapitlet tillstyrker såvitt avser att till valförrättarens hjälp får förord-&lt;br&gt;nas nödvändigt antal övriga valforrättare att biträda valet. Domkapitlet&lt;br&gt;har för sin del bl.a. vid senaste valet just på av RSV anförda skäl från&lt;br&gt;början utsett biträdande valforrättare och också för att bistå valnotarierna&lt;br&gt;— utöver ianspråktagande av domkapitlets egna tjänstemän — utsett&lt;br&gt;särskild sakkunnig från länsstyrelsen. Men i vart fall så länge omkostna-&lt;br&gt;derna för kyrkomötesvalen belastar domkapitlets anslag, bör domkapitlen&lt;br&gt;dock ta besluten om ytterligare valforrättare och annat bistånd vid valen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund är tveksam till om bestämmelsen behövs, och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den i 14 § föreslagna möjligheten för den av domkapitlet utsedda valför-&lt;br&gt;rättaren att i förväg utse erforderligt antal övriga valforrättare skulle kunna&lt;br&gt;medföra klagomål från valmanskåren, om de utsedda ej har dessa stöd.&lt;br&gt;Med de förenklingar som föreslås beträffande valsätt och med den själv-&lt;br&gt;klara förutsättningen, att den av domkapitlet utsedda valförrättaren är en i&lt;br&gt;dessa frågor förfaren person, är det tveksamt om den föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen behövs.”&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Valsammanträdet ska kunna bordläggas innan&lt;br&gt;röstavlämningen har påbörjats&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget. De har lämnat allmänt&lt;br&gt;hållna tillstyrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Dubbel valsavveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga sex remissinstanser som har berört förslaget har tillstyrkt det.&lt;br&gt;Domkapitlen i Uppsala, Västerås och Härnösand samt svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse har lämnat allmänt hållna tillstyrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två remissinstanser har särskilt kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Förslaget till dubbelvalsavveckling, 17 b § 1. st medför förenkling i sam-&lt;br&gt;manräkningsförfarandet genom att man slipper platsberäkningen med halv&lt;br&gt;plats, när samma person får plats från två grupper, och tillstyrks.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Domkapitlet noterar, att dubbelvalsavveckling fungerar inom respektive&lt;br&gt;valkrets, men inte löser problemet, att en kandidat kan bli vald till ledamot&lt;br&gt;för flera valkretsar (vilket fall regleras i 19 § lagen (1982:943) om kyrko-&lt;br&gt;mötet).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har inte berört detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Begränsning av antalet ersättare till lika många som&lt;br&gt;antalet ledamöter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget. De har lämnat allmänt&lt;br&gt;hållna tillstyrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås har tillagt att dubbla antalet ersättare för en&lt;br&gt;ledamot bara behövs i krig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Tillfälligt inträde av ersättare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga sex remissinstanser som har berört förslaget har tillstyrkt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlen i Uppsala, Västerås, Lund och Härnösand samt Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse har lämnat allmän hållna tillstyrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”RSV har inte lämnat något lagförslag i denna del och det står inte heller&lt;br&gt;klart för domkapitlet vem RSV åsyftar skall agera och inkalla ledamoten&lt;br&gt;med tillfälligt förhinder (motsvarande talmannen i riksdagen). Dom-&lt;br&gt;kapitlet delar uppfattningen, att ersättare bör få inträda när ledamot är&lt;br&gt;tillfälligt förhindrad att tjänstgöra.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har inte berört detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Rätt att överklaga val av ersättare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget. De har lämnat allmänt&lt;br&gt;hållna tillstyrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara har framfört några synpunkter på förslaget till lagtext:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 förslagets 17 § andra stycke föreskrivs, dock ej för att valsedlarna skall&lt;br&gt;bli gällande, att namnen skall upptas i en följd under varann och förses&lt;br&gt;med nummer som visar ordningen mellan dem. Det första ledet har&lt;br&gt;motsvarighet i lagen om proportionellt valsätt och underlåtenhet har&lt;br&gt;medfört ogiltighet (RA 1960:E 41, citerad i Fritz Kaijsers kommentar&lt;br&gt;Kommunalvallagarna II, utgåva 1983, s 667). Effekten av oklarhet i nam-&lt;br&gt;nordningen föreslås inte till skillnad från vallagens 14 kap. 5 § 7. resultera&lt;br&gt;i att namn på valsedel skall anses obefintligt. Tolkningen av det nya&lt;br&gt;förslaget är därför inte entydig och ett klargörande behövs.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för proportionellt valsätt skall enligt förslaget direkt ingå i&lt;br&gt;kyrkomöteslagen men utformningen i stort har hämtats från lagen om&lt;br&gt;proportionellt valsätt, vars huvudpart paragrafer är oförändrade sedan&lt;br&gt;1955. Eftersom man ändå frigör sig från direkt tillämpning av denna lag&lt;br&gt;genom att införa en valomgång för ledamöter och ersättare, synes vallagens&lt;br&gt;modernare utformning i vissa fall med fördel kunna vara förebild. Dom-&lt;br&gt;kapitlet noterar att märkning som ogiltighetsgrund i förslaget formulerats&lt;br&gt;så, att sedlarna skall ”i övrigt vara omärkta” jämfört med nuvarande&lt;br&gt;lydelse om ogiltighet i 17 § första stycket ”om den är försedd med känne-&lt;br&gt;tecken som uppenbarligen har satts dit med avsikt”, nästan helt korrespon-&lt;br&gt;derande med vallagens lokution i 14 kap. 4 §. Sistnämnda formuleringar är&lt;br&gt;tydligare.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse, som önskar att en utredning görs om en&lt;br&gt;samordning av kyrkomötesvalet och valen till de nya stiftsfullmäktige,&lt;br&gt;anför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vad RSV för fram i fråga om förenklingar och kostnadsbesparigar när det&lt;br&gt;bl.a. gäller valsystemet har aktualiserat ytterligare synpunkter från central-&lt;br&gt;styrelsens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet väljs i dag enligt ett indirekt valsystem, baserat på elektors-&lt;br&gt;val i pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allt att döma kommer — med de första effekterna i valet år 1988 — en&lt;br&gt;genomgripande reform av kyrkansstiftsplan att äga rum (Regeringens&lt;br&gt;skrivelse till 1987 års kyrkomöte 1987:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen innebär bl.a. att nya representativa organ — stiftsfullmäktige&lt;br&gt;— skall utses. Dessa organ kommer att väljas i indirekta val, baserade på&lt;br&gt;elektorsval i församlingarna, enligt vad som framgår av hittills granskade&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkterna för utseende av elektorer och för det slutliga genomföran-&lt;br&gt;det av dessa val ligger nära varandra. Ändå får man nog, p.g.a. att det är&lt;br&gt;olika organ som väljer, ställa ganska måttliga förväntningar på den prak-&lt;br&gt;tiska samordningen. Centralstyrelsen ser både principiella och praktiska&lt;br&gt;olägenheter i en framtida ordning, sådan som den nu har beskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om samordning av de dubbla elektorsvalen aktualiserades vid&lt;br&gt;1987 års kyrkomöte (mot. 1987: 40 och mot. 1987:75). Kyrkomötet har&lt;br&gt;inte vidtagit någon åtgärd med anledning av dessa motioner. En direkt&lt;br&gt;anledning till detta torde ha varit att kyrkomötet vid sin granskning av&lt;br&gt;regeringens skrivelse 1987:1 i dessa delar främst hade för ögonen sättet att&lt;br&gt;utse de nya stiftsfullmäktige och inte kopplade samman detta med kyrko-&lt;br&gt;mötesvalen. Centralstyrelsen anser sig därför inte kunna underlåta att i&lt;br&gt;detta sammanhang ta upp frågan till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som centralstyrelsen ser det finns det möjligheter att på två olika sätt&lt;br&gt;ganska radikalt avskaffa de dubbla elektorsvalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De båda elektorskollegierna jämkas samman till ett enda, som väljer&lt;br&gt;både stiftsfullmäktige och kyrkomötesombud från stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Elektorsvalen till kyrkomötet avskaffas. Det blir i stället en uppgift för&lt;br&gt;de nya stiftsfullmäktige att välja stiftets ombud till kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt centralstyrelsens mening borde frågan snabbutredas i samband&lt;br&gt;med regeringens propositionsarbete i det ärende som nämnts ovan. Styrel-&lt;br&gt;sen har inte tagit ställning till problemets hela räckvidd, eller fört någon&lt;br&gt;diskussion om de olika alternativa förslagens kvalitet. Det andra alterna-&lt;br&gt;tivet går långt, och kan kanske sägas i principiellt avseende förändra&lt;br&gt;kyrkomötet från en församlingsrepresentation till en stiftsrepresentation.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslagen i Riksskatteverkets&lt;br&gt;promemoria den 11 maj 1987 om erfarenheter från&lt;br&gt;1986 års val till kyrkomötet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till ändringar i lagen om kyrkomötet&lt;br&gt;(SFS 1982:943)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare for dem skall dom-&lt;br&gt;kapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde med en&lt;br&gt;av domkapitlet förordnad valforrättare som ordförande. Valförrättaren&lt;br&gt;förordnar erforderligt antal övriga valforrättare att biträda vid valförrätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden kan om han bedömer det nödvändigt på grund av befarad&lt;br&gt;tidsutdräkt eller av annan anledning utsätta annan dag för valförrättning-&lt;br&gt;ens fortsättning och avslutning. Bordläggning kan ske innan röstavläm-&lt;br&gt;ningen påbörjats eller efter det att den avslutats men innan sammanträdet&lt;br&gt;avslutats. Om röstavlämning skett skall bland de i valet deltagande utses&lt;br&gt;minst två personer att såsom vittnen närvara vid den fortsatta valförrätt-&lt;br&gt;ningen. Dessutom skall valurna med valsedlar samt röstlängd noggrant&lt;br&gt;förseglas under minst två närvarandes sigill och därefter förvaras på&lt;br&gt;betryggande sätt. När förrättningen återupptas skall ordföranden i vittne-&lt;br&gt;nas närvaro förvissa sig om att sigillen är obrutna. Särskild kungörelse om&lt;br&gt;dag för förrättningens fortsättning behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter det år&lt;br&gt;då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar och i ett&lt;br&gt;sammanhang. Valet förrättas med acklamation enligt 16 § eller genom&lt;br&gt;proportionellt valsätt enligt 17 -17 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall ske genom proportionellt valsätt om minst så många väljande&lt;br&gt;begär det som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande&lt;br&gt;väljare delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om&lt;br&gt;kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högra hela tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättningen skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acklamation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val med acklamation framställer ordföranden ett förslag så avfattat att&lt;br&gt;det kan besvaras med ja eller nej. Förslaget skall uppta så många namn på&lt;br&gt;ledamöter och ersättare som valet avser. Av förslaget skall också framgå&lt;br&gt;den ordning i vilken ersättarna skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden tillkännager därefter sin uppfattning om vad som har&lt;br&gt;beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte votering med slutna&lt;br&gt;röstsedlar begärs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionellt valsätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionellt val skall förrättas med valsedlar, som skall vara lika till&lt;br&gt;storlek, material och färg. För att bli gällande skall valsedlarna vara enkla&lt;br&gt;och slutna och före kandidatnamnen uppta partibeteckning (partinamn&lt;br&gt;eller annan beteckning i ord för viss grupp av de väljande eller för viss&lt;br&gt;meningsriktning) men i övrigt vara omärkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnen skall upptas i en följd under varandra och förses med nummer&lt;br&gt;som visar ordningen mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnen gäller för val av ledamöter och i den mån de inte därvid tas i&lt;br&gt;anspråk för val av ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn på valsedel skall anses som obefintligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om namnet är överstruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om kandidaten inte är valbar eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det inte klart framgår vem som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgivna valsedlarna ordnas i grupper, så att sedlar med samma parti-&lt;br&gt;beteckning bildar en grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje grupp bestäms i erforderlig utsträckning genom särskilda&lt;br&gt;sammanräkningar ordningen mellan namnen på gruppens valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje sammanräkning gäller valsedel endast för ett namn. Valsedel&lt;br&gt;gäller för det namn, som står först på sedeln, så länge detta namn inte&lt;br&gt;erhållit plats i ordningen. Därefter gäller valsedeln för det namn, vilket&lt;br&gt;bortsett från namn som redan erhållit plats i ordningen, står främst på&lt;br&gt;sedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedeln, vilken gäller för sitt första namn, räknas som en röst, valsedel&lt;br&gt;gällande för sitt andra namn som en halv röst, valsedel gällande för sitt&lt;br&gt;tredje namn som en tredjedels röst, och så vidare efter samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje sammanräkning kommer det namn närmast i ordningen, som&lt;br&gt;erhållit högsta röstetalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall två eller flera mandat besättas, fördelas de mellan de olika valsedels-&lt;br&gt;grupperna sålunda, att mandaten, ett efter annat, tilldelas den grupp,&lt;br&gt;vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.&lt;br&gt;Mandat, som tilldelats en grupp besätts genast så, att gruppens första&lt;br&gt;mandat tillerkänns den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen,&lt;br&gt;gruppens andra mandat den, som bär andra namnet i ordningen, gruppens&lt;br&gt;tredje mandat den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter&lt;br&gt;samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsetalet är lika med gruppens röstetal, så länge gruppen ännu inte&lt;br&gt;fått sig något mandat tilldelat. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje&lt;br&gt;gång så, att gruppens röstetal delas med det tal, som motsvarar antalet av&lt;br&gt;gruppen tilldelade mandat, ökat med 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en grupp redan fått sig tilldelat mandat så många gånger som&lt;br&gt;motsvarar antalet namn på gruppens valsedlar, är den utesluten från vidare&lt;br&gt;jämförelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en kandidat fått plats i ordningen för mer än ett parti och skulle han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till följd härav erhålla mandat för mer än ett parti, skall han anses vald för&lt;br&gt;det parti för vilket han först tagit mandatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal eller jämförelsetal sker avgörandet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje parti skall samma antal ersättare utses som motsvarar det antal&lt;br&gt;mandat som partiet erhållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val av ersättare skall vad som stadgas i 17 a § tillämpas. Därvid skall&lt;br&gt;bortses ifrån namn på kandidat som utsetts till ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillräckligt antal ersättare inte kan utses skall därvid bero.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kyrkomötets skrivelse&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1989:33&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkolagsutskottets betänkande 1989:29 med anledning av&lt;br&gt;motioner om valen av ombud till kyrkomötet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet&lt;br&gt;den 26 augusti 1989 bifallit vad utskottet hemställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 augusti 1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Åstrand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Törnell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av förslagen i och&lt;br&gt;remissyttranden över departementspromemorian&lt;br&gt;”Lagen (1963:633) om biskopsval — en översyn”&lt;br&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog genom beslut den 19 maj 1989 till f.d. stiftssekretera-&lt;br&gt;ren Sten G. Olsson att göra en översyn av biskopsvalslagen (1963:633).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Lagen (1963:633) om biskopsval — en översyn presente-&lt;br&gt;rade utredningen i oktober 1989 sina överväganden och förslag.&lt;br&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet kommit in från:&lt;br&gt;Ärkebiskopen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Uppsala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Växjö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Lund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Karlstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Härnösand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Luleå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Uppsala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Skara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Strängnäs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Västerås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Växjö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Lund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Karlstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Härnösand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Luleå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Visby,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet (SKUT),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersta diakonisällskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Stora Sköndal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diakonistiftelsen Samariterhemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Vårsta diakonigård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Bräcke diakonigård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO/SR genom Svenska kyrkans personalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Närmare om de synpunkter som har förts fram i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;remissyttandena över förslagen i departementspromemorian Bilaga 11&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Direkta och indirekta val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den nuvarande ordningen med direktval av&lt;br&gt;biskopen för prästerna och lekmannaval genom pastoratsvis utsedda&lt;br&gt;elektorer bör behållas även i fortsättningen (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som kommenterat detta förslag är samtliga eniga&lt;br&gt;om att ingen förändring bör ske och de instämmer i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara understryker särskilt när det gäller prästernas&lt;br&gt;valsätt uttalanden om biskopens ställning som pastor pastorum för präst-&lt;br&gt;erna, rätten att bestämma om prästvigning och ställningen som preses i&lt;br&gt;domkapitlet, en närmast unik ställning som arbetsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Särskilt för Skara stifts del skulle en begränsning av antalet röstberätti-&lt;br&gt;gade präster via indirekt val genom prästerliga elektorer resultera i en&lt;br&gt;mindre önskvärd reduktion — med sämre representativitet - av antalet&lt;br&gt;lekmannaelektorer vid bevarat lika inflytande för de båda grupperna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva till förslaget är också domkapitlet och stiftsstyrelsen i Växjö,&lt;br&gt;domkapitlet och stiftsstyrelsen i Karlstad, domkapitlet och stiftsstyrelsen i&lt;br&gt;Visby, stiftsstyrelserna i Uppsala, Skara, Lund och Stockholm, domkapitlen&lt;br&gt;i Uppsala, Lund och Stockholm, Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Luleå,&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och SACO/SR (Svenska&lt;br&gt;Kyrkans Personalförbund).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Härnösand anser att eftersom biskopen är självskriven&lt;br&gt;ordförande i både domkapitel och stiftsstyrelse bör båda dessa organ ingå i&lt;br&gt;valkorporationen och de ordinarie ledamöterna i både domkapitel och&lt;br&gt;stiftsstyrelse bör ha rätt att delta i det direkta valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Rösträtt för präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Behörighet för stiftspräst att utöva rösträtt vid biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En möjlighet bör öppnas för samtliga präster&lt;br&gt;— även pastorsadjunkter — som har en prästtjänst inrättad i stiftet&lt;br&gt;och utöva rösträtt vid biskopsval. Samma rätt skall tillkomma den&lt;br&gt;som uppehåller en obesatt sådan prästtjänst (avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”De argument som på sin tid anfördes mot att tillerkänna pastoratsadjunk-&lt;br&gt;ter rösträtt, bedömer också domkapitlet ha avsevärt försvagats. De yngsta&lt;br&gt;prästerna, numera övergångsvis pastoratsadjunkter, och pastorsadjunkter&lt;br&gt;bör med sin knytning till stift och biskop i biskopsvalshänseende bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likaberättigade med övriga prästtjänsteinnehavare. Rösträtten kan nu&lt;br&gt;också tillkomma några i denna kategori relativt slumpvis beroende på om&lt;br&gt;de formellt uppehåller vakant annan prästtjänst. Detta i sin tur leder till&lt;br&gt;besvärande gränsdragningsfrågor.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framfor allt väger dock det argumentet tyngst som hänför sig till biskopens&lt;br&gt;relation till adjunkten, dvs. den särskilda ställning som biskop har gent-&lt;br&gt;emot präst och som även åberopats under avsnitt 4 för bibehållande av&lt;br&gt;individuell rösträtt. Det är enligt domkapitlet mycket tillfredsställande,&lt;br&gt;om frågan får föreslagen lösning, i det hänseendet en återgång till mellan&lt;br&gt;åren 1916—1942 rådande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva svar med liknande åsikter har kommit in från stiftsstyrelserna i&lt;br&gt;Skara, Karlstad och Stockholm, domkapitlen i Strängnäs, Karlstad och&lt;br&gt;Stockholm samt SACO/SR (SKPF). Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund samt Stiftsstyrelsen och Domkapitlet i Växjö instämmer&lt;br&gt;utan ytterligare kommentarer i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Lund föreslår en förenkling av proce-&lt;br&gt;duren genom att rösträtten för vikarier på obesatta tjänster avskaffas.&lt;br&gt;Ärkebiskopen anser att det behövs ett klargörande av den principiella&lt;br&gt;grunden för vilka präster som skall ha rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Uppsala är negativ till förslaget och framhåller följande:&lt;br&gt;”Enligt utredarens förordnande skall utredningen ta sikte på en översyn av&lt;br&gt;biskopsvalslagen från språklig och lagteknisk utgångspunkt och resultera i&lt;br&gt;en anpassning i detta hänseende till de ändringar som bl.a. stiftsreformen&lt;br&gt;medfört. När det gäller rösträtten för präster föreslås i utredningen att den&lt;br&gt;även skall omfatta pastors- och pastoratsadjunkterna. Stiftsstyrelsen kan&lt;br&gt;dock för sin del inte se att den genomförda omorganisationen på stiftspla-&lt;br&gt;net i sak förändrar den tidigare synen på rösträtt för dessa präster. Stifts-&lt;br&gt;styrelsen förordar därför att nuvarande ordning bibehålies. Av samma skäl&lt;br&gt;bör förslaget om utvidgad rösträtt för präst anställd vid diakonianstalt&lt;br&gt;utgå. Om och i så fall på vilket sätt kretsen av präster med rösträtt i&lt;br&gt;biskopsval skall utökas är en principiell fråga som bör bearbetas ytterliga-&lt;br&gt;re.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby anser inte att pastorsadjunkter skall&lt;br&gt;få delta i valet utan vill begränsa vilka stiftspräster som skall få delta i&lt;br&gt;biskopsvalet till dem som har inrättade tjänster som stiftsadjunkt eller&lt;br&gt;kontraktsadjunkt eller vikarierar på sådan tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse anser att det saknas klara principiella&lt;br&gt;grunder för vem som skall ha rösträtt vid biskopsval. Vidare anser central-&lt;br&gt;styrelsen att det är innehavet av prästämbetet som motiverar prästernas&lt;br&gt;deltagande i biskopsvalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Frågan om den prästerliga rösträtten har tidigare behandlats av biskopsvals-&lt;br&gt;kommittens betänkande (SOU 1957:19) där det står:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1916 — 1942 var rösträtten knuten till innehavet av präs-&lt;br&gt;tämbetet. Då rösträtten under denna tid sålunda var oberoende av tjäns-&lt;br&gt;teinnehavet, utövades densamma vid biskopsvalet i det stift, inom vars&lt;br&gt;territorium prästen var kyrkoskriven. Då rösträtten genom 1942 års lag-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring åter knöts till tjänstinnehavet, synes det icke alltid ha beaktats —&lt;br&gt;lagändringen erhöll tydligen en mindre lycklig formulering — att det måste&lt;br&gt;föreligga en ralation mellan tjänsten och biskopens ämbetsförvaltning för&lt;br&gt;att rösträtt skulle kunna härledas ur tjänsteinnehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt biskopsvalskommitten borde rösträtten anknytas till innehav av&lt;br&gt;sådan prästtjänst som står under överinseende av biskopen i det stift som&lt;br&gt;valet avser. Den tjänst, på vilkens innehav rösträtten grundas, skall vara&lt;br&gt;föremål för biskopens ämbetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den prästerliga rösträtten villkorslöst knytas till innehavet av&lt;br&gt;prästtjänst, som står under biskopens tillsyn, så skulle varje innehavare av&lt;br&gt;sådan tjänst få rösträtt, oavsett anställningsform. Detta skulle medföra att&lt;br&gt;präst som fullgör aspiranttjänstgöring eller tjänst av mera tillfällig art också&lt;br&gt;skulle få rösträtt. Enligt kommittén borde den präst inte ha rösträtt vid&lt;br&gt;biskopsvalet som inte prövats behörig att inneha en tjänst av fast karaktär&lt;br&gt;eller som endast tillfälligt fullgör prästtjänst. Därför borde rösträtten&lt;br&gt;endast vara förenad med ordinarie eller extra ordinarie och vikariatsför-&lt;br&gt;ordnande på sådan tjänst eller i anställningshänseende motsvarande tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet föreslog i KL 1988:4 att alla som har en tjänst som pastors-&lt;br&gt;adjunkt eller pastoratsadjunkt skall ha rätt att delta i biskopsval.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Omfattningen av begreppet prästerliga tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: I den mån man i stiftssamfälligheterna&lt;br&gt;önskar inrätta tjänster vars innehavare skall utföra prästerliga upp-&lt;br&gt;gifter, bör tjänsterna inrättas som prästtjänster i prästanställningsla-&lt;br&gt;gens mening. Innehavarna av sådana tjänster blir då också röstbe-&lt;br&gt;rättigade vid biskopsval (avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs anser att frågorna om den prästerliga rösträt-&lt;br&gt;tens omfattning inte blivit lösta på ett invändningsfritt sätt i förslaget och&lt;br&gt;vill ha en ytterliggare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den principiella grunden för vilka präster som skall ha rösträtt vid biskops-&lt;br&gt;val behöver klargöras. Det är inte självklart att endast de präster som har&lt;br&gt;statligt reglerade tjänster skall få rösta. Starka skäl talar for att de präster&lt;br&gt;som innehar kyrkliga tjänster i stiftet skall ges rösträtt. Det kunde också&lt;br&gt;övervägas om inte alla i stiftet som vigts till prästämbetet oberoende av&lt;br&gt;tjänsteinnehav skulle ges rösträtt. Främst praktiska skäl talar dock emot en&lt;br&gt;sådan ordning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skriver ärkebiskopen att det nu finns kyrkokommunalt reglerade&lt;br&gt;tjänster inrättade i stiften, vars innehavare förutsätts vara präster och att&lt;br&gt;dessa bör ges möjlighet att rösta i biskopsval, likaså präster vid kyrkliga&lt;br&gt;institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse är inne på samma linje men vill ha en&lt;br&gt;kompletterande utredning. Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Karlstad ger&lt;br&gt;uttryck för liknande åsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva till förslaget är domkapitlen i Skara och Luleå samt Stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen i Luleå. Övriga har inte kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Utseende av lekmannaelektorer för stiftet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 11&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Val av lekmannaelektorer och suppleanter för&lt;br&gt;dessa vid biskopsval skall ske dels som nu i pastoraten dels i&lt;br&gt;stiftsfullmäktige. I stiftsfullmäktige väljs så många lekmannaelekto-&lt;br&gt;rer som motsvarar antalet prästtjänster inrättade i stiftssamfällighe-&lt;br&gt;ten (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Skara anser det angeläget att återskapa den genom 1963&lt;br&gt;års lagstiftning åsyftade balansen i antal mellan röstberättigade präster och&lt;br&gt;lekmannaelektorer och utgår från att de övergångsvis befintliga pastorats-&lt;br&gt;adjunktstjänsterna inräknas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks i övrigt med liknande motiveringar av domkapitlen i&lt;br&gt;Växjö, Skara och Stockholm, stiftsstyrelserna i Växjö och Stockholm samt&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse. Vidare tillstyrks förslaget utan kommen-&lt;br&gt;tarer av Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Karlstad och Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs anser dock att stiftsfullmäktige inte skall vara&lt;br&gt;elektorsförsamling och anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Elektorerna är representanter för stiftets församlingar och pastorat, och&lt;br&gt;det är väsentligt att elektorsförsamlingen har just denna karaktär. Stifts-&lt;br&gt;fullmäktige är ett organ inom en ekonomisk samfällighet (stiftssamfällig-&lt;br&gt;heten) och det vore olyckligt och ett brott mot vad som hittills varit en&lt;br&gt;naturlig ansvarsfördelning i kyrkan om ett sådant organ, tillsatt för helt&lt;br&gt;andra uppgifter, skulle välja elektorer vid biskopsval.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Uppsala föreslår att valet av elektorer bör&lt;br&gt;göras av stiftsstyrelsen eftersom det är relativt glest mellan stiftsfullmäkti-&lt;br&gt;gesammanträdena, normalt två gånger per år och av såväl ekonomiska som&lt;br&gt;tidsmässiga skäl. Domkapitlet i Härnösand anför liknande åsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen föreslår också att stiftsstyrelsen skall välja stiftets elekto-&lt;br&gt;rer. Motiveringen till förslaget är att biskopen ju är självskriven ordförande&lt;br&gt;i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Härnösand:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 § 2 anmärks att domkapitlets ledamöter skall ingå i valkorporationen.&lt;br&gt;Domkapitlets ledamöter är valda av stiftsfullmäktige och av stiftets präs-&lt;br&gt;ter. Samtliga dessa ingår även i andra grupper som har att utse elektorer&lt;br&gt;eller direkt delta i valet av biskop. Skall domkapitlets ledamöter trots detta&lt;br&gt;ingå i valkorporationen bör även stiftsstyrelsens ledamöter ingå i valkor-&lt;br&gt;porationen. Ingen bör emellertid tillåtas utöva rösträtt mer än en gång.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Röstlängd för präster&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 11&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen avstår från att lägga fram&lt;br&gt;förslag om röstlängd främst på grund av de svårigheter som uppstår&lt;br&gt;vid överklagande av röstlängd. 1 stället kan domkapitlet i administ-&lt;br&gt;rativ ordning ge valförrättaren information om rätt handläggning av&lt;br&gt;behörighetsfrågor (avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Skara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Under avsnitt 5.3 har införande av röstlängd över röstberättigade präster&lt;br&gt;avvisats av utredaren, främst beroende på svårigheterna som uppstår vid&lt;br&gt;överklagande av röstlängd. Domkapitlets framförda tanke på fastställd&lt;br&gt;förteckning i röstlängd, från vilken valförrättaren inte fick avvika, avsåg&lt;br&gt;inte röstlängd i denna striktaste bemärkelse, dvs. jämförbar med röstlängd&lt;br&gt;vid allmänna val. Emellertid har utredaren under avsnittet 8.1 såtillvida&lt;br&gt;tillmötesgått domkapitlets framställning, att det föreslås noggrann regler-&lt;br&gt;ing i förordning av formerna för fastställande av förteckningen, utformad&lt;br&gt;så att det endast i undantagsfall blir möjligt för den enskilde valförrättaren&lt;br&gt;att frångå den i förteckningen upptagna ordningen, och för informationen&lt;br&gt;om densamma till ordföranden i valförsamlingarna. Stiftsstyrelsen tillstyr-&lt;br&gt;ker en sådan reglering, eftersom den som utredaren påpekat, också har&lt;br&gt;funktionen att styra antalet lekmannaledamöter att väljas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande ställningstaganden har kommit från domkapitlen i Skara,&lt;br&gt;Härnösand och Luleå samt stiftsstyrelsen i Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlen och stiftsstyrelserna i Karlstad och Visby liksom SACO/SR&lt;br&gt;(SKPF) och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund är positiva&lt;br&gt;till förslaget utan att närmare kommentera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Stockholm samt Stiftsstyrelsen i Härnö-&lt;br&gt;sand har motsatt uppfattning. Stiftsstyrelsen i Härnösand anför därvid&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Härnösand delar inte utredarens bedömning om behovet&lt;br&gt;av röstlängd. En röstlängd bör av stiftsstyrelsen fastställas vid en bestämd&lt;br&gt;tidpunkt före valet så att full klarhet råder om vilka som är röstberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse anser att behovet av röstlängd bör övervä-&lt;br&gt;gas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Göteborg föreslår att när domkapitlet skall föra upp de&lt;br&gt;tre som fått de högsta röstetalen, vid lika röstetal för olika namn den som&lt;br&gt;erhållit de flesta rösterna som första namn placeras först. Skälet är att den&lt;br&gt;röstande oftast prioriterar det första namnet. De två övriga namnen är&lt;br&gt;oftast reservkandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Ärkebiskopsval&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 11&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Sänkning av röstvärdena för ärkestiftets val-&lt;br&gt;korporation vid ärkebiskopsval till 4, 2, 1 (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Förslaget att rösterna från Uppsala stift skall få mindre betydelse vid val&lt;br&gt;av ärkebiskop är rimligt, då detta stift numera kan välja biträdande biskop&lt;br&gt;i samma ordning som gäller för biskopsval i andra stift. I och med&lt;br&gt;tillkomsten av den nya riksorganisationen har ärkebiskopens ställning som&lt;br&gt;Svenska kyrkan främste företrädare förstärkts, främst genom uppdraget att&lt;br&gt;vara självskriven ordförande i Svenska kyrkans centralstyrelse och styrel-&lt;br&gt;sen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. Med inrättan-&lt;br&gt;det av tjänsten som biträdande biskop i Uppsala stift markeras att ärkebis-&lt;br&gt;kopen främst har rikskyrkliga arbetsuppgifter. Det är då följdriktigt att&lt;br&gt;reglerna om val av ärkebiskop ändras på det sätt som promemorian&lt;br&gt;föreslår. Det är utomordentligt positivt att de rikskyrkliga organen får&lt;br&gt;utvidgad rösträtt vid ärkebiskopsval.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlen i Uppsala, Strängnäs, Växjö, Skara och Luleå, Stiftsstyrel-&lt;br&gt;serna i Växjö, Uppsala, Skara, Strängnäs och Luleå samt SACO/SR&lt;br&gt;(SKPF) tillstyrker med liknande motiveringar. Domkapitlen i Karlstad och&lt;br&gt;Visby, Stiftsstyrelsen i Visby och Svenska kyrkans församlings- och pasto-&lt;br&gt;ratsförbund tillstyrker utan motivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås anser att efter tillkomsten av biträdande biskop i&lt;br&gt;Uppsala stift kommer ärkebiskopen att än tydligare bli Svenska kyrkans&lt;br&gt;främste representant och i detta läge kan Uppsala stift inte få betyda lika&lt;br&gt;mycket i sammanräkningen som utredaren föreslår. Domkapitlet föreslår&lt;br&gt;röstvärdena 2, 1 och 1/2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Bestämmelser om kontroll av valförsändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag: Att valprotokoll upprättas i två originalexem-&lt;br&gt;plar samt att valtape används i stället för sigillering (avsnitt 8.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Förslaget om valprotokoll i två originalexemplar och användningen av&lt;br&gt;valtape i stället för sigillering tillstyrks som en nödvändig anpassning till&lt;br&gt;andra valtyper på grund av gjorda och av domkapitlets påtalade erfaren-&lt;br&gt;heter av brister i nuvarande system.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks dessutom av Domkapitlet i Visby, stiftsstyrelserna i&lt;br&gt;Skara och Visby, SACO/SR (SKPF) samt Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Provval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag: Att en regel infors om att samtliga väljande&lt;br&gt;skall ha rätt till ersättning för de kostnader som uppstår i samband&lt;br&gt;med biskopsvalet (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Domkapitlet tillstyrker förslaget om reseersättning för samtliga väljande&lt;br&gt;som deltar i provval, eftersom domkapitlet i Skara tidigare framhållit att&lt;br&gt;sådan inte kunde utgå till präst som deltar. Provvalet är ett led i nomine-&lt;br&gt;ringsförfarandet, som knappast kan avvaras.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande åsikter förs fram av Stiftsstyrelsen i Skara, SACO/SR (SKPF) och&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Strängnäs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Av principiella och praktiska skäl avvisar stiftsstyrelsen promemorians&lt;br&gt;uppfattning att det bör stadgas att röstberättigade skall ha rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning för kostnader i samband med biskopsvalet. Ersättning för resa till&lt;br&gt;provval kan enligt stiftsstyrelsens mening beslutas lokalt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Röstberättigade vid biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag: Att den prästerliga rösträtten utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta alla präster anställda vid diakonianstalter, i stift där diako-&lt;br&gt;nianstalter finns (2 § lagförslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Karlstad, Stiftelsen Stora Sköndal samt&lt;br&gt;Bräcke diakonigård tillstyrker förslaget. Så även Värsta diakonigård, som&lt;br&gt;anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Enligt vår bedömning är det väsentligt att en präst, som tjänstgör vid en&lt;br&gt;diakoniinstitution, oavsett om han eller hon tillhör stifts- eller församlings-&lt;br&gt;prästorganisationen ges möjlighet deltaga i biskopsval. I uppgifter tillhö-&lt;br&gt;rande ämbetet är vederbörande ansvarig inför biskopen, som i denna&lt;br&gt;situation måste betraktas som pastor pastorum.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersta diakonisällskap:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Flera av diakoniinstitutionerna har numera diakonissor eller diakoner&lt;br&gt;som direktorer. Dessa bör med tanke på den ställning institutionerna har i&lt;br&gt;kyrkolivet ges rösträtt vid biskopsval. Vi föreslår därför att rösträtt vid&lt;br&gt;biskopsval tillkommer direktorerna samt präster anställda i prästerlig&lt;br&gt;tjänst vid diakoniinstitutionerna Ersta, Stora Sköndal, Samariterhemmet,&lt;br&gt;Vårsta och Bräcke.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diakonistiftelsen Samariterhemmet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Genom att präst och diakon enligt den nya kyrkohandboken vigs enligt&lt;br&gt;samma struktur borde den logiska slutsatsen i fråga om biskopsval vara att&lt;br&gt;den prästerliga valkorporationen utökas med en valkorporation av inom&lt;br&gt;stiftet i kyrklig tjänst verksamma vigda diakoner. För att upprätthålla&lt;br&gt;balansen i förhållande till lekmännen, bör denna korporation utökas med&lt;br&gt;samma antal elektorer som motsvarar den nya valkorporationen för dia-&lt;br&gt;koner.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det senare instämmer Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Luleå, Värsta&lt;br&gt;Diakonigård och Ersta Diakonisällskap, dock utan att trycka lika hårt på&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs anser det tveksamt om samtliga präster vid&lt;br&gt;diakonianstalter skall ges rösträtt vid biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse i stort sett positiv till förslaget men vill&lt;br&gt;ha ytterligare utredning av frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Röstberättigade vid ärkebiskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag: Att präster anställda vid styrelsen för Svenska&lt;br&gt;kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans Stiftelse för rikskyrklig verk-&lt;br&gt;samhet ingår i Uppsala stifts valkorporation (3 § lagförslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO/SR (SKPF) tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Förslaget i promemorian att präster anställda vid Svenska kyrkans stif-&lt;br&gt;telse för rikskyrklig verksamhet och Svenska kyrkan i utlandet skall få&lt;br&gt;rösträtt är välmotiverat. Enligt min uppfattning bör präster vid ärkebi-&lt;br&gt;skopsämbetet och kanslierna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjäl-&lt;br&gt;pen också ges möjlighet att delta i valet. Tjänsten som ärkebiskopens&lt;br&gt;adjunkt är en prästerlig befattning, om än den inte kan inordnas i de&lt;br&gt;kategorier som nämns i prästanställningsförordningen. Prästerna vid kans-&lt;br&gt;lierna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen ingår i den rikskyrk-&lt;br&gt;liga organisationen, som trots att den innehåller olika stiftelser och anställ-&lt;br&gt;ningsformer dock sammanstrålar i kyrkomöte, ombudsmöte, centralsty-&lt;br&gt;relse och stiftelsens för rikskyrklig verksamhet styrelse. Med tanke på&lt;br&gt;ärkebiskopens roll i denna rikskyrkliga organisation är det rimligt att dessa&lt;br&gt;präster inte särbehandlas i fråga om rösträtten vid biskopsval.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse instämmer i stort men föreslår en rikskyrk-&lt;br&gt;lig valkorporation för de rikskyrkligt anställda prästerna och elektorer&lt;br&gt;valda av kyrkomötet och anser att det behövs kompletterande utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Luleå vill också utöka rösträtten till&lt;br&gt;präster anställda vid Lutherhjälpens och Svenska kyrkans missions kans-&lt;br&gt;lier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet föreslår, att de av nämnda&lt;br&gt;anställda prästerna, både i utlandet och i hemlandet, bildar en från Upp-&lt;br&gt;sala stift skild valkorporation och att de ordinarie ledamöterna i nämnden&lt;br&gt;för SKUT utgör den valkorporation, som väljer motsvarande antal lek-&lt;br&gt;mannaelektorer. Skulle den korporation, som har att välja lekmannaelek-&lt;br&gt;torer behöva utökas, föreslås att dessa utses av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom detta förfaringssätt uppnås en bättre geografisk spridning av&lt;br&gt;lekmannaelektorerna och att det rikskyrkliga organ, som av kyrkomötet&lt;br&gt;fått ansvaret att tillsätta prästtjänster inom SKUT också direkt får komma&lt;br&gt;till tals vid val av lekmannaelektorer.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Västerås har liknande åsikter, men vill utöka den valkor-&lt;br&gt;poration som väljer lekmannaelektorerna med de ordinarie ledamöterna i&lt;br&gt;Nämnden för Svenska kyrkans mission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vid ärkebiskopsval föreslås rösträtt jämväl för samtliga präster, anställda&lt;br&gt;hos SFRV och SKUT, däremot inte för dem som är anställda hos exem-&lt;br&gt;pelvis SKM och Lutherhjälpen. Redan den omständigheten att tjänsterna&lt;br&gt;hos SFRV och SKUT är civilrättsligt reglerade kan skapa tveksamhet om&lt;br&gt;det principiellt riktiga i att de tillerkänns rösträtt. Ett ytterligare skäl till&lt;br&gt;tveksamhet är frågan om dessa präster kan anses ha en sådan anknytning&lt;br&gt;till ärkebiskopen att denna motiverar rösträtt, en rösträtt som inte tillkom-&lt;br&gt;mer präster inom snarlika verksamheter och med liknande anställningsfor-&lt;br&gt;mer.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Strängnäs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Sammantaget synes promemorian emellertid inte helt konsekvent ha&lt;br&gt;behandlat frågan om prästers rösträtt. Promemorian vill ge rösträtt vid&lt;br&gt;ärkebiskopsval åt samtliga präster anställda hos SFRV och SKUT — i strid&lt;br&gt;mot föredragande statsrådets uttalande inför 1987 års ändring av biskops-&lt;br&gt;valslagen — men avvisar tanken att samtliga präster anställda hos stifts-&lt;br&gt;samfälligheten ges rösträtt. Promemorian nämner i sammanhanget inte&lt;br&gt;heller präster anställda hos SKM och Lutherhjälpen. Dessutom skulle&lt;br&gt;stiftsstyrelsen önskat att problemet med rösträtt vid långtidsvikariat åt-&lt;br&gt;minstone övervägts.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslaget i departementspromemorian&lt;br&gt;”Lagen (1963:633) om biskopsval — en översyn”&lt;br&gt;Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Biskopsvalslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en tjänst som ärkebiskop, biskop eller biträdande biskop blir&lt;br&gt;ledig skall val förrättas aför att upprätta förslag till innehavare av tjänsten&lt;br&gt;(biskopsval).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar om biskops- eller ärkebiskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstberättigade vid biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Biskopsval som inte avser ärkebiskopstjänsten förrättas av en valkor-&lt;br&gt;poration som består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. domkapitlets ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präster som vid tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade präst-&lt;br&gt;tjänster eller enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stift där det finns diakonianstalter ingår i valkorporationen dessutom&lt;br&gt;de präster som vid tidpunkter för valet är anställda vid sådana anstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstberättigade vid ärkebiskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation&lt;br&gt;som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av&lt;br&gt;domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift ingår i valkorporationen även de präster som vid tidpunk-&lt;br&gt;ten för valet är anställda hos Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig&lt;br&gt;verksamhet eller hos styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet. Vidare ingår&lt;br&gt;de valda ordinarie ledamöterna av svenska kyrkans centralstyrelse som&lt;br&gt;inte ingår i någon annan valkorporation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer för stiftets lekmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid val av elektorer bildar varje pastorat i stiftet en valkrets. Därut-&lt;br&gt;över bildar stiftet en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal elektorer i varje pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I varje pastorat utses elektorer till ett antal som motsvarar antalet i&lt;br&gt;pastoratet inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjänster som är&lt;br&gt;obesatta och inte uppehålls enligt förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal elektorer i varje stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För stiftet utses elektorer till ett antal som motsvarar antalet i&lt;br&gt;stiftssamfälligheten inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjäns-&lt;br&gt;ter som är obesatta och inte uppehålls enligt förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stift där det finns diakonianstalter utses dessutom så många elektorer&lt;br&gt;som motsvarar antalet vid anstalten anställda präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ärkebiskopsval utses därutöver så många elektorer som motsvarar&lt;br&gt;antalet präster anställda hos Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verk-&lt;br&gt;samhet eller hos styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För elektorerna utses lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som väljer elektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Består ett pastorat av en enda församling skall elektorerna och deras&lt;br&gt;ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Består ett pastorat av två eller flera församlingar skall elektorerna och&lt;br&gt;deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i&lt;br&gt;pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pasto-&lt;br&gt;ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i&lt;br&gt;församlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet&lt;br&gt;i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För stiftet skall elektorerna och deras ersättare väljas av stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I valet av elektorer får inte delta präster som har rösträtt vid&lt;br&gt;biskopsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Valbarhet till elektor eller ersättare för elektor är den som är&lt;br&gt;kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och som är&lt;br&gt;myndig på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som blir vald till elektor för mer än en valkrets skall bestämma&lt;br&gt;för vilken valkrets hon eller han vill anses vald och skyndsamt avsäga sig&lt;br&gt;uppdraget som ledamot för den andra valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionellt val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Skall två eller flera elektorer eller ersättare utses, skall valet vara&lt;br&gt;proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar&lt;br&gt;det tal vilket erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal&lt;br&gt;personer valet avser, ökat med 1. Bestämmelser om förfarandet vid sådant&lt;br&gt;val finns i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom lands-&lt;br&gt;ting, kommunfullmäktige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet av ersättare inte sker proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning ersättarna skall kallas till biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för elektorsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Valet av elektorer och deras ersättare skall ske senast den dag som&lt;br&gt;domkapitlet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll över elektorsvalet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Protokoll över elektorsvalet skall skyndsamt sändas till domkapitlet&lt;br&gt;och till den kontraktsprost inför vilken biskopsvalet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande&lt;br&gt;sätt till dess att biskopsvalet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopsvalets förrättande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Biskopsvalet hålls på den dag som domkapitlet bestämmer. Rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer dock dagen för valet av ärkebiskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Valet förrättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i domkapitlet av domkapitlets ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— inför kontraktsprosten av övriga röstberättigade inom varje kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade präster som&lt;br&gt;tjänstgör inom kontraktet och elektorer för stiftets lekmän som är kyrko-&lt;br&gt;bokförda i församling inom kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsadjunkter samt präster och lekmän som avses i 2 § andra stycket&lt;br&gt;och 3 § andra stycket deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Följande präster får före valet sända in valsedel till kontraktspros-&lt;br&gt;ten i det kontrakt där de får utöva sin rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. präster som på grund av laga förfall är hindrade att infinna sig vid&lt;br&gt;valet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präster som inte utan avsevärda kostnader kan infinna sig vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot av domkapitlet får inte delta i valet på annat sätt än i&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur biskopsvalet förrättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken samt&lt;br&gt;särskilda valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje röstberättigad skall på sin valsedel ange de tre till biskopstjänsten&lt;br&gt;behöriga personer som den väljande anser vara lämpligast för tjänsten.&lt;br&gt;Namnen skall tas upp i en följd under varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid annat biskopsval än&lt;br&gt;ärkebiskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Domkapitlet räknar samman rösterna vid annat biskopsval än&lt;br&gt;ärkebiskopsval. Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det&lt;br&gt;första namnet, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels&lt;br&gt;röst för det tredje namnet som har tagits upp på valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Sedan rösterna har räknats samman enligt 23 § skall domkapitlet&lt;br&gt;föra upp på förslag till innehavare av tjänsten de tre som fått de högsta&lt;br&gt;röstetalen vid valet. Vid olika röstetal för olika namn sker avgörandet&lt;br&gt;genom lottning, om detta behövs för att bestämma vilka som skall föras&lt;br&gt;upp på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid ärkebiskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Vid val av ärkebiskop räknar domkapitlet i Uppsala samman samt-&lt;br&gt;liga röster, varvid rösterna räknas särskilt för varje valkorporation. Varje&lt;br&gt;godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Domkapitlet upprättar för varje valkorporation en förteckning i&lt;br&gt;ordningsföljd efter röstetalen på de tre som vid valet har fått de högsta&lt;br&gt;röstetalen. Vid lika röstetal för olika namn sker avgörandet genom lott-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som har förts upp på förteckningen för valkorporationen i Uppsala&lt;br&gt;stift skall ha röstvärdena fyra för första namnet, två för det andra namnet&lt;br&gt;och ett för det tredje namnet. De som har förts upp på förteckningarna för&lt;br&gt;övriga valkorporationer skall på samma sätt ha röstvärdena ett, en halv och&lt;br&gt;en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Domkapitlet i Uppsala för därefter upp på förslag till ärkebiskop de&lt;br&gt;tre som har fått de högsta röstvärdet. Vid olika röstvärde sker avgörandet&lt;br&gt;genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Ett upprättat förslag till innehavare av tjänst som ärkebiskop,&lt;br&gt;biskop eller biträdande biskop skall genast kungöras genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om någon av dem som förts upp på förslaget har avlidit, blivit&lt;br&gt;obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till ärkebiskop, biskop&lt;br&gt;eller biträdande biskop, får regeringen besluta att nytt biskopsval skall&lt;br&gt;förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar elektors- och biskopsvalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Biskopsval får överklagas hos kammarrätten. Skrivelsen med över-&lt;br&gt;klagandet skall ha kommit in inom tre veckor från den dag förslaget blivit&lt;br&gt;kungjort genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Elektorsvalet får överklagas endast i samband med överklagande av&lt;br&gt;biskopsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Biskopsvalet får överklagas av den som har varit röstberättigad vid&lt;br&gt;valet. Rätt att överklaga har också den som har varit röstberättigad vid&lt;br&gt;elektorsvalet och som menar att fel har förekommit vid det valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnämningen till tjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Enligt lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall regeringen till&lt;br&gt;ärkebiskop eller biskop utnämna en av de tre som har föreslagits vid valet.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla om utnämningen av en biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den då lagen (1963:633) om biskopsval skall&lt;br&gt;upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I Uppsala stift ingår i valkorporationen också präster som med&lt;br&gt;fullmakt innehar en statlig tjänst som kyrkoherde i svenska församling i&lt;br&gt;utlandet eller som kyrkoherde för döva. För sådana röstberättigade präster&lt;br&gt;tillämpas 20 § andra stycket i fråga om platsen för valet och 21 § första&lt;br&gt;stycket i fråga om rätten att sända in valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorian den 27 juni 1990&lt;br&gt;angående valkorporationer vid biskopsval&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Av remissyttranden över Sten G. Olssons förslag till ändringar i biskops-&lt;br&gt;valslagen framgår att det råder mycket delade meningar beträffande sam-&lt;br&gt;mansättningen av valkorporationen vid biskopsval. Det kan därför vara på&lt;br&gt;sin plats med förnyade överväganden i denna del. Därvid bör följande&lt;br&gt;vägas in:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Nuvarande princip att ett lika antal präster och lekmannaelektorer om&lt;br&gt;möjligt bör delta i valet är svår att tillämpa 100-procentigt och skapar en&lt;br&gt;del praktiska problem för domkapitlen när det gäller både att slutligt&lt;br&gt;beräkna antalet lekmannaelektorer och att just vid tiden för biskopsvalet&lt;br&gt;vara återhållsamma med vikariatsförordnanden på prästtjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) a) Pastorsadjunkterna bör enligt allmän uppfattning nu få rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Beträffande vikarier råder däremot mer delade meningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Vidare är det på många håll önskemål om att präster som har&lt;br&gt;”icke-prästerliga” tjänster t.ex. hos stiftssamfälligheten men också präster&lt;br&gt;anställda hos andra organ inom rikskyrkan skall få rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Diakoner och diakonissor hänförs ju nu till ”det kyrkliga ämbetet”.&lt;br&gt;Det kan därför vara motiverat att de också får rösträtt vid biskopsvalen.&lt;br&gt;Med nuvarande princip för beräknande av antalet lekmannaelektorer&lt;br&gt;skulle detta dock skapa ytterligare problem. Domkapitlen överblickar&lt;br&gt;knappast förekomsten av diakoner och diakonissor i stiftet, särskilt som en&lt;br&gt;del av dem kan vara anställda hos någon annan arbetsgivare än en kyrklig&lt;br&gt;kommun, t.ex. inom socialvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) Präster vid diakonianstalterna föreslås få rösträtt, men det anses&lt;br&gt;rimligt att också en diakon eller diakonissa som är direktor vid en diako-&lt;br&gt;nianstalt har samma rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) Emeritipräster som bor inom ett stift är i fråga om sitt ämbetsinnehav&lt;br&gt;och utövande av ämbetet underställda stiftets biskop och domkapitel.&lt;br&gt;Detta kan möjligen motivera att de — även om de inte utövar någon tjänst&lt;br&gt;i stiftet — får utöva rösträtt som präster vid biskopsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att tillgodose önskemål av ovan angivna slag, som kommit&lt;br&gt;till uttryck i remissyttrandena, skulle kunna vara att prästerna (ev. jämte&lt;br&gt;andra innehavare av det kyrkliga ämbetet) och lekmannarepresentanterna&lt;br&gt;vid valet fick utgöra två skilda valkorporationer. Det saknar då betydelse&lt;br&gt;om antalet röstande inom vardera valkorporationen blir olika. Den ”präs-&lt;br&gt;terliga” valkorporationen kan då göras precis så omfattande som man&lt;br&gt;finner lämpligt, och för att utse lekmannaelektorer kan man förslagsvis&lt;br&gt;anknyta till de regler som redan finns för val av elektorer till stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tige med där angivna antal elektorer för församlingar av olika storlek,&lt;br&gt;oberoende av antalet präster i tjänst inom respektive församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det här rör sig om ett helt nytt förslag i fråga om valkorpora-&lt;br&gt;tionen vid biskopsvalen bör det sändas ut på remiss till dem som tidigare&lt;br&gt;har fått yttra sig över Sten G. Olssons promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I. Valav stiftsbiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val av biskop i ett stift, resp, biträdande biskop i Uppsala stift förrättas&lt;br&gt;valet av två skilda valkorporationer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Samtliga inom stiftet kyrkobokforda präster samt till det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet vigda diakoner och diakonissor, som har rätt att utöva ämbetet —&lt;br&gt;både de i aktiv tjänst och pensionärerna, alltså alla inom stiftet som&lt;br&gt;innehar det kyrkliga ämbetet. Det finns en del personer med diakonutbild-&lt;br&gt;ning som inte har vigts. Anledning saknas att de skall utöva rösträtt i denna&lt;br&gt;grupp. De som är röstberättigade föreslås rösta var och en inom sitt&lt;br&gt;kontrakt med kontraktsprosten eller en av domkapitlet utsedd ersättare&lt;br&gt;som valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) Lekmannaelektorer, som utses på det sätt och till det antal som är&lt;br&gt;föreskrivet beträffande elektorerna vid val till stiftsfullmäktige enligt 6&lt;br&gt;kap. 6 — 8 §§ forsamlingslagen. Även 9 —10 §§ samt 11 § första satsen bör&lt;br&gt;tillämpas vid valet av elektorer. Elektorerna röstar i valkretsen/kontraktet&lt;br&gt;inför den utsedde valförrättaren vid samma tidpunkt som den andra&lt;br&gt;valkorporationen röstar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen för valet bestäms av domkapitlet. Nuvarande 11 § lagen&lt;br&gt;(1963:633) om biskopsval bör gälla för valförfarandet. Vardera valkorpo-&lt;br&gt;rationens röster sammanräknas sedan var för sig inför domkapitlet med&lt;br&gt;tillämpning av den regel som nu gäller enligt 12 § andra stycket biskopsvals-&lt;br&gt;lagen. Därmed uppnår man den vinsten att antalet valdeltagare inom&lt;br&gt;vardera korporationen kan variera, utan att detta påverkar jämvikten mel-&lt;br&gt;lan ämbetsinnehavarnas och lekmännens röster!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller sättet att sammanräkna röstetalen från de båda&lt;br&gt;valkorporationerna kan olika beräkningsmetoder tänkas. Sammanräk-&lt;br&gt;ningen förutsätts ske inför domkapitlet såsom hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det kan tänkas att de båda valkorporationerna för fram olika&lt;br&gt;kandidater eller i varje fall kan tänkas ge dem en inbördes olika placering&lt;br&gt;på valsedlarna, får övervägas hur rättvisa skall kunna ges åt bådas menings-&lt;br&gt;yttringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modell skulle kunna vara att, inom vardera korporationen, de fem&lt;br&gt;som erhållit de högsta röstetalen tilldelades i fallande ordning 10 respek-&lt;br&gt;tive 5, 4, 2 och 1 röstpoäng. Därefter sammanräknas de röstpoäng som var&lt;br&gt;och en av dessa erhållit inom de bägge valkorporationerna och de tre som&lt;br&gt;därvid uppnår de sammanlagda högst poängen uppförs på förslag till&lt;br&gt;biskopstjänsten. Med den föreslagna intervallen i sifferserien garanteras&lt;br&gt;alltid ett förslagsrum för den som erhållit högsta röstetalet inom någon av&lt;br&gt;valkorporationerna. Vid lika sammanlagt röstpoäng avgör lotten vem som&lt;br&gt;skall uppföras på förslag eller i vilken ordning två eller tre valda med&lt;br&gt;samma röstpoäng skall erhålla förslagsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F.n. utgör domkapitlet en egen valkorporation i stiftet. Detta blir med&lt;br&gt;det föreslagna valsättet inte lika motiverat. De prästerliga ledamöterna av&lt;br&gt;kapitlet kan rösta i denna sin egenskap inför kontraktsprosten. Lekmännen&lt;br&gt;i domkapitlet är numera utsedda av stiftsfullmäktige och representerar&lt;br&gt;församlingarna på ett betydligt mer indirekt sätt än de här föreslagna,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontraktsvis utsedda elektorerna. Det finns därfär knappas anledning att&lt;br&gt;de skulle vara särskilt berättigade att rösta vid biskopsvalet. Mitt forslag är&lt;br&gt;alltså att domkapitlet inte utgör en särskild valkorporation vid biskopsval&lt;br&gt;i stiftet. Därmed kommer man också bort från den eljest naturliga frågan&lt;br&gt;varför inte också stiftsstyrelsen i denna egenskap skulle delta särskilt i&lt;br&gt;valet!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Val av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om valkorporationens sammansättning vid ärkebiskopsval bör&lt;br&gt;övervägas särskilt for sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen är biskop i Uppsala stift, men har under senare år fått&lt;br&gt;allt flera maktpåliggande uppgifter på riksplanet i kyrkan. Det finns därför&lt;br&gt;ännu starkare skäl i dag än tidigare att svenska kyrkan i dess helhet får&lt;br&gt;tillfälle att påverka valet av ärkebiskop. Sedan numera en tjänst som&lt;br&gt;biträdande biskop har inrättats i ärkestiftet for att avlasta ärkebiskopen&lt;br&gt;huvudparten av stiftschefsuppgifterna finns det dessutom anledning att —&lt;br&gt;såsom också Sten G. Olsson föreslog — något sänka röstvärdena för&lt;br&gt;Uppsala stift i förhållande till de röstvärden som gäller för övriga valkor-&lt;br&gt;porationer vid ärkebiskopsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valkorporationen för Uppsala stift bör ingå även sådana anställda inom&lt;br&gt;rikskyrkliga organ eller i en svensk församling i utlandet m.fl., vilka såsom&lt;br&gt;innehavare av det kyrkliga ämbetet i disciplinärt hänseende är under-&lt;br&gt;ställda domkapitlet i Uppsala stift. Vilka det rör sig om framgår f.n. av&lt;br&gt;bestämmelserna i 16 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan (ändrad&lt;br&gt;1988:1429). Dessa bör utöva sin rösträtt i Uppsala kontrakt. Det kan&lt;br&gt;erinras om att de som inte personligen kan infinna sig vid valet har&lt;br&gt;möjlighet att sända in sina valsedlar till kontraktsprosten före valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att markera rikskyrkans intresse av ärkebiskopsvalet bör vidare&lt;br&gt;övervägas om inte ledamöterna av svenska kyrkans centralstyrelse bör&lt;br&gt;utgöra en egen valkorporation och inte som nu är fallet ingå i valkorpora-&lt;br&gt;tionen för Uppsala stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlen i de tolv andra stiften utgör i dag valkorporationer vid&lt;br&gt;valet av ärkebiskop. Med den sammansättning de nu har kan de anses väl&lt;br&gt;ägande att företräda såväl den prästerliga som lekmannaopinionen inom&lt;br&gt;olika delar av svenska kyrkan. De bör alltså alltjämt utgöra egna valkorpo-&lt;br&gt;rationer vid ärkebiskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanvägningen av röstetalen för de tre som inom varje valkor-&lt;br&gt;poration fått de högsta röstetalen föreslås nu att de på Uppsala stifts förslag&lt;br&gt;uppförda åsätts röstvärdena 4, 2 och 1, medan de på centralstyrelsens och&lt;br&gt;de tolv domkapitlens förslag uppförda bör erhålla röstvärden 1, 1/2 och 1/3&lt;br&gt;efter den ordningsföljd i vilken de uppförts på förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av förslagen i och&lt;br&gt;remissyttranden över departementspromemorian&lt;br&gt;den 27 juni 1990 angående valkorporationer vid&lt;br&gt;biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avgivna remissyttranden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från:&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Uppsala,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Linköping,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Växjö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Karlstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Härnösand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Luleå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Visby,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Linköping,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Strängnäs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Växjö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Lund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Karlstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Härnösand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Luleå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Visby,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersta diakonisällskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diakonistiftelsen Samariterhemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Vårsta diakonigård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Bräcke diakonigård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO/SR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO har avstått från att yttra sig över promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av förslagen i promemorian&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid val av stiftsbiskop skall det finnas två valkorporationer i stiftet. Den&lt;br&gt;ena skall omfatta samtliga inom stiftet kyrkobokforda präster samt till det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet vigda diakoner och diakonissor, som har rätt att utöva&lt;br&gt;ämbetet — både de i aktiv tjänst och pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra valkorporationen utgörs av lekmän som utses på samma sätt&lt;br&gt;som elektorerna vid val till stiftsfullmäktige. Valkorporationernas röster&lt;br&gt;sammanräknas var för sig och sammanvägs därefter till ett förslag om tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet, som nu utgör en egen valkorporation i stiftet skall inte&lt;br&gt;längre delta i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ärkebiskopsval sker valet i Uppsala stift såsom vid vanligt biskops-&lt;br&gt;val. I stiftets valkorporation skall också ingå sådana anställda inom riks-&lt;br&gt;kyrkliga organ och i svenska utlandsförsamlingar som innehar det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet. Svenska kyrkans centralstyrelse skall utgöra en egen valkorpora-&lt;br&gt;tion jämte domkapitlen i övriga tolv stift. Vid sammanvägningen med&lt;br&gt;rösterna från dessa valkorporationer skall röstvärdena från Uppsala stift&lt;br&gt;sänkas i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Det samlade remissutfallet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Positiva till förslaget i stort är endast domkapitlen och stiftsstyrelserna i&lt;br&gt;Härnösand och Stockholm samt Ersta diakonisällskap och Diakonistiftel-&lt;br&gt;sen Samariterhemmet. Kammarrätten i Göteborg har ingen erinran mot&lt;br&gt;huvuddragen i promemorian. Inte heller Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i&lt;br&gt;Linköping samt Bräcke diakonigård har något att erinra mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är däremot starkt kritiska till förslagen och&lt;br&gt;avstyrker dem i huvudsak. Sålunda avstyrker Domkapitlet och Stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen i Visby i ett gemensamt yttrande att promemorian läggs till grund för&lt;br&gt;lagstiftning. Domkapitlet i Strängnäs anser att den utredning som nu&lt;br&gt;presenterats inte anvisar en väg till lösning. Innan genomgripande föränd-&lt;br&gt;ringar sker behöver ingående principiella övervägande ske. Stiftsstyrelsen i&lt;br&gt;Lund ser i och för sig med tillfredsställelse att regeringen nu överväger ett&lt;br&gt;helt nytt och förenklat förfarande vid biskopsval men avstyrker bestämt&lt;br&gt;det föreliggande förslaget och föreslår att utredningen om ett förenklat&lt;br&gt;förfarande fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Uppsala:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Även om domkapitlet inte finner den rådande ordningen tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande, anser domkapitlet att det föreliggande förslaget medför nackdelar&lt;br&gt;som inte kan accepteras. Domkapitlet avstyrker därför förslaget och föror-&lt;br&gt;dar att andra lösningar undersöks.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Synpunkter på enskilda förslag i promemorian&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1) Val av stiftsbiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övervägande antalet invändningar mot förslagen i promemorian riktar&lt;br&gt;sig mot tanken på att ha två skilda valkorporationer vid biskopsval i stiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot förslaget i denna del vänder sig Ärkebiskopen, Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse, domkapitlen i Uppsala, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö,&lt;br&gt;Karlstad, Luleå och Visby liksom stiftsstyrelserna i Strängnäs, Växjö,&lt;br&gt;Lund, Göteborg, Karlstad och Luleå samt Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse anför sålunda att uppdelningen av del-&lt;br&gt;tagarna i valet i två valkorporationer är olycklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det finns uppenbara risker att en sådan ordning kan leda till en besvär-&lt;br&gt;ande polarisering mellan lekmän och ämbetsbärare. I promemorian pekas&lt;br&gt;på att det kan uppstå ett läge där den som fått flest röster i ena valkorpo-&lt;br&gt;rationen endast finns på förslag från denna. Utnämningen kan då komma&lt;br&gt;att innebära ett ställningstagande för eller emot lekmännens eller präster-&lt;br&gt;nas kandidat. En sådan polarisering måste undvikas då den direkt strider&lt;br&gt;mot biskopens uppgift och ställning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Strängnäs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Förslaget strider mot tanken bakom 1963 års biskopsvalslag, att biskop-&lt;br&gt;sval är en gemensam angelägenhet för stiftet, där uppgiften är att utse den&lt;br&gt;eller de personer som kan anses bäst lämpade att vara biskop för hela&lt;br&gt;stiftet. Det vore ytterst olyckligt om man efter utnämningen kunde säga&lt;br&gt;”det blev prästernas biskop” eller ”det blev lekmännens biskop”.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Växjö finner att förslaget om två skilda valkorporationer inte&lt;br&gt;under några omständigheter kan biträdas. Det är viktigt att biskopen&lt;br&gt;framstår som hela stiftets biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund är av samma uppfatt-&lt;br&gt;ning, men framhåller också att en viktig princip som icke heller bör frångås&lt;br&gt;är att varje röst faktiskt skall ha samma värde vid genomförandet av valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Härnösand stöder däremot i huvudsak förslagen angående&lt;br&gt;valkorporationer vid biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En viktig poäng med det nya förslaget är att ändringar beträffande antal&lt;br&gt;röstande i den prästerliga valkorporationen inte behöver få konsekvenser&lt;br&gt;för antalet röstande lekmän. Jämvikt upprätthålles genom att valresultatet&lt;br&gt;göres likvärdigt från de båda valkorporationerna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Göteborg, som motsätter sig förslaget, uttalar dock att om de&lt;br&gt;röstberättigades krets skulle vidgas och bli mindre överblickbar, synes —&lt;br&gt;som i promemorian föreslagits - för den bevarade jämvikten präster-&lt;br&gt;lekmän röstsammanräkning inom vardera korporationen vara den enda&lt;br&gt;framkomliga vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valkorporationernas sammansättning har flertalet remissin-&lt;br&gt;stanser uttalat sig mot att den prästerliga valkorporationen nu skulle&lt;br&gt;utökas med diakoner och diakonissor. Huvudinvändningen mot förslaget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den delen är att kyrkomötet ännu inte har tagit ställning till frågan om&lt;br&gt;diakonatets ställning i kyrkan. Även i remissyttranden som är positiva till&lt;br&gt;en utvidgning av kretsen av röstberättigade ämbetsbärare vill man avvakta&lt;br&gt;kommande ställningstagande i frågan. En sådan ståndpunkt intar Ärkebis-&lt;br&gt;kopen, Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlen i Växjö, Härnösand,&lt;br&gt;Visby och Stockholm. Även Stiftsstyrelsen i Lund menar att denna fråga är&lt;br&gt;för tidigt väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärkebiskopen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ur teologisk principiell synpunkt bör diakoner och diakonissor, eftersom&lt;br&gt;de tillhör det kyrkliga ämbetet, få delta i biskopsval. En inomkyrklig&lt;br&gt;reglering av diakonatet inom det kyrkliga ämbetet är dock en förutsättning&lt;br&gt;för att ett förslag om diakoners och diakonissors rösträtt skall kunna&lt;br&gt;framläggas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Frågan om diakonatets ställning har behandlats av den av centralstyrelsen&lt;br&gt;tillsatta kyrkoordningskommittén i dess betänkande Det kyrkliga ämbetet.&lt;br&gt;Betänkandet remissbehandlas under hösten 1990 och det är centralstyrel-&lt;br&gt;sens avsikt att i en skrivelse till kyrkomötet 1991 lägga fram förslag på&lt;br&gt;grundval av betänkandet och inkomna remissvar. Det i promemorian&lt;br&gt;framförda förslaget om rösträttens utvidgning bör ej avgöras innan kyrko-&lt;br&gt;mötet 1991 beslutat om den kyrkorättsliga regleringen av det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en rösträtt för diakoner och diakonissor uttalar sig Domkapitlet och&lt;br&gt;Stiftsstyrelsen i Luleå samt Ersta diakonisällskap och Diakonistiftelsen&lt;br&gt;Samariterhemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO/SR och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund är helt&lt;br&gt;avvisande till förslaget i denna del. Det senare anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Svenska kyrkan är en episkopal kyrka i vilken biskoparna har ett läroan-&lt;br&gt;svar för stiftets präster. Enligt prästanställningslagen står de prästerliga&lt;br&gt;befattningarna även i ett speciellt disciplinärt förhållande till domkapitel&lt;br&gt;och till biskop. Samma förhållande föreligger inte i domkapitlets och&lt;br&gt;biskopens relation till diakoner och diakonissor. Biskopen saknar i disci-&lt;br&gt;plinärt och i många andra avseenden reella arbetsgivarfunktioner till de&lt;br&gt;allra flesta av dessa befattningshavare.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att utvidga rösträtten till att omfatta alla präster i stiftet har mött&lt;br&gt;invändningar endast på ett par punkter. Ärkebiskopen, Domkapitlet och&lt;br&gt;Stiftsstyrelsen i Växjö, Domkapitlet i Västerås, domkapitlen och stiftsstyrel-&lt;br&gt;serna i Göteborg och Luleå samt Stiftsstyrelsen i Lund vill begränsa röst-&lt;br&gt;rätten till ämbetsinnehavare i aktiv tjänst. Domkapitlet i Härnösand menar&lt;br&gt;också att endast pensionärer i tjänst bör få rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Härnösand vill att rösträtten för innehavarna av det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet förbehålls dem som vid valtillfället står i en arbetstagar-&lt;br&gt;relation till biskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby anser att tjänsteinnehav hos&lt;br&gt;pastorat eller stiftssamfällighet bör vara grundvalen för rösträtt såväl när&lt;br&gt;det gäller präster som för diakoner och diakonissor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Lund erinrar om att inom Lunds stift är antalet pensio-&lt;br&gt;nerade präster mer än 200 av totalt drygt 650 vilket alltså nästan utgör 1/3&lt;br&gt;av samtliga präster i stiftet. Det är inte rimligt att ge ett så stort inflytande&lt;br&gt;i kraft av ämbetsinnehavet åt dem som lämnat den yrkesverksamma&lt;br&gt;perioden bakom sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i promemorian föreslagna sättet att utse lekmannaelektorerna till-&lt;br&gt;styrks bara av Stiftsstyrelsen i Stockholm, medan Ärkebiskopen och Dom-&lt;br&gt;kapitlet i Västerås anser att de bör utses på samma sätt som hittills varit&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att domkapitlet inte skall utgöra valkorporation vid biskopsval i&lt;br&gt;stift tillstyrks av domkapitlen i Karlstad och Stockholm. Det avstyrks av&lt;br&gt;Ärkebiskopen, domkapitlen i Västerås och Göteborg samt Domkapitlet och&lt;br&gt;Stiftsstyrelsen i Växjö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås anser att förslaget att ta bort domkapitlets&lt;br&gt;rösträtt vid val av egen biskop förefaller märkligt när samtidigt valkorpo-&lt;br&gt;rationerna föreslås utvidgade och domkapitlet är betrott att rösta på&lt;br&gt;ärkebiskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även domkapitlen i Skara och Strängnäs samt domkapitlen och stiftssty-&lt;br&gt;relserna i Visby och Luleå avstyrker förslaget i denna del men föreslår i&lt;br&gt;stället att även stiftsstyrelsen skall få delta i biskopsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Visby framhåller att med denna lösning&lt;br&gt;erhålles en viss balans gentemot de präster inom stiftskansliet som har&lt;br&gt;rösträtt utan att på något sätt motsvaras av lekmannaelektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara föreslår att domkapitlet och stiftsstyrelsen tillsam-&lt;br&gt;mans får utgöra en valkorporation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) Val av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna del tillstyrks eller lämnas utan erinringar av flertalet&lt;br&gt;remissinstanser. Domkapitlet i Skara, Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i&lt;br&gt;Luleå samt Stiftsstyrelsen i Stockholm tillstyrker dem i alla delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om sänkta röstvärden för Uppsala stift vid ärkebiskopsvalet&lt;br&gt;med anledning av att stiftet nu fått en biträdande biskop, som väljs i&lt;br&gt;samma ordning som biskoparna i övriga stift, tillstyrks vidare av Ärkebis-&lt;br&gt;kopen, Domkapitlet i Skara, som ifrågasätter om inte röstvärdet på Upp-&lt;br&gt;sala stifts förslag ytterligare något kunde sänkas, Domkapitlet i Strängnäs&lt;br&gt;samt Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Växjö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ämbetsinnehavare i rikskyrkliga organ eller i svenska utlandsförsam-&lt;br&gt;lingar skall ha rösträtt i Uppsala stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstyrks av Ärkebiskopen samt Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Växjö.&lt;br&gt;Domkapitlet i Strängnäs avvisar däremot förslaget i denna del såsom inte&lt;br&gt;tillräckligt genomtänkt och motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse skall utgöra&lt;br&gt;en egen valkorporation vid ärkebiskopsval kommenteras endast av Dom-&lt;br&gt;kapitlet i Strängnäs, som inte har något att invända mot förslaget, samt&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsstyrelsen avvisar bestämt tanken på att ledamöterna i Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse skulle utgöra en egen valkorporation vid ärkebis-&lt;br&gt;kopsval. En sådan ordning skulle bryta mot svenska kyrkans traditionella&lt;br&gt;uppbyggnad som stiftskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av övervägandena i och&lt;br&gt;remissyttrandena över promemorian angående&lt;br&gt;översyn av frågan om församlings rätt att disponera&lt;br&gt;enskilda medel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från följande:&lt;br&gt;Kammarkollegiet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av remissutfallet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser instämmer i promemorians bedömning av för-&lt;br&gt;samlingars rätt att ta emot och förvalta enskilda medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet motsätter sig att kyrkliga indelningslagens bestämmel-&lt;br&gt;ser ändras så, att beslut om bildande av totala pastoratssamfälligheter&lt;br&gt;skulle ankomma på Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller att donationsförvaltningen är&lt;br&gt;en ekonomisk angelägenhet som det bör ankomma på samfälligheten att&lt;br&gt;ansvara för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte att prome-&lt;br&gt;morian klarlägger den frågeställning om totala ekonomiska samfälligheter&lt;br&gt;som ingår i utredningsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Närmare om de synpunkter som har förts fram i&lt;br&gt;remissyttrandena över utredningens bedömningar.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Församlingars rätt att ta emot och förvalta enskilda medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Församlingslagens kompetensregler&lt;br&gt;hindrar i princip inte en församling att ta emot och förvalta en&lt;br&gt;stiftelse, vars ändamål enligt församlingslagens kompetensbestäm-&lt;br&gt;melser skall tillgodoses av pastoratssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Utredningsmannens slutsatser i denna del innebär att församling i partiell&lt;br&gt;samfällighet kan komma att förvalta stiftelse som skall tillgodose ändamål&lt;br&gt;som församlingen eljest inte har att svara för. Eftersom en sådan försam-&lt;br&gt;ling har kvar sina ekonomiska förvaltningsorgan, liksom revision o. dyl.,&lt;br&gt;föreligger inga praktiska hinder härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församling i partiell samfällighet - i motsats till en församling i en&lt;br&gt;total samfällighet — har också kvar beskattningsrätten som en garanti för&lt;br&gt;en stiftelses fortbestånd i de fall t.ex. tillfälliga likviditetsunderskott skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkomma. Detta kan vara betydelsefullt särskilt om stiftelsen består av Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;t.ex. en fastighet.” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förvaltningen av donationer inom totala ekonomiska samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Aven om synpunkterna i motion&lt;br&gt;1987/88:K 621 stämmer överens med vad som faktiskt tillämpas och&lt;br&gt;med vad som får anses lämpligast från administrativa och ekono-&lt;br&gt;miska synpunkter kan de dock inte anses vara i linje med en strikt&lt;br&gt;juridisk tolkning. — Det saknas alltså rättsligt stöd för riksdagen att&lt;br&gt;i enlighet med motioner uttala att kompetensen för en samfällighet&lt;br&gt;för alla ekonomiska angelägenheter skall omfatta alla ekonomiska&lt;br&gt;angelägenheter utan någon annan begränsning än vad som kan vara&lt;br&gt;särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Att i samband med en samfällighetsbildning föra över förvaltningen av&lt;br&gt;fondmedel från en församling till den särskild bildade samfälligheten har, i&lt;br&gt;enlighet med promemorian, i princip fordrat ett permutationsbeslut. Ett&lt;br&gt;sådant beslut har också utan vidare kunnat inbegripas i eller underförstås i&lt;br&gt;de beslut om samfällighetsbildningar som regeringen har fattat före ikraft-&lt;br&gt;trädandet av permutationslagen (1972:205). För tiden därefter har situa-&lt;br&gt;tionen varit en annan. Vad som särskilt bör påpekas är att domkapitlen,&lt;br&gt;som har haft att fatta samfällighetsbildningsbeslut enligt förordningen&lt;br&gt;(1984:979) med bemyndigande för domkapitlen och kammarkollegiet att&lt;br&gt;besluta i ärenden om samfällighetsbildning, har saknat behörighet att&lt;br&gt;meddela beslut enligt permutationslagen. Det förhåller sig säkert ändå på&lt;br&gt;det sättet att praxis vid samfällighetsbildning har följts och förvaltningen&lt;br&gt;av donationsfonder överförts från en församling till en nybildad samfällig-&lt;br&gt;het även när något domkapitel har fattat beslutet. Situationen är sådan att&lt;br&gt;framtida tvister i fråga om vem som bär det egentliga förvaltaransvaret kan&lt;br&gt;uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas också konsekvenserna av att söka lösa pro-&lt;br&gt;blem så som de har uppfattats i motion 1987/88:K 621, vars utgångspunk-&lt;br&gt;ter ju snarast är diametralt motsatta dem som intagits i den tidigare&lt;br&gt;nämnda motionen. Såvitt kammarkollegiet kan finna, har utredningsman-&lt;br&gt;nens uppdrag omfattat även uppgiften att föreslå någon lösning som&lt;br&gt;tillgodoser den Josefsonska motionens intentioner. Kammarkollegiet av-&lt;br&gt;styrker emellertid förslaget att ändra indelningslagens bestämmelser så att&lt;br&gt;beslut om bildandet av totala pastoratssamfälligheter skulle ankomma på&lt;br&gt;kammarkollegiet. Detta vore ett steg tillbaka efter den långtgående decent-&lt;br&gt;raliseringen i den senaste reformen. Dessutom skulle det inte utgöra någon&lt;br&gt;heltäckande lösning, eftersom varje ny donation till församlingen efter&lt;br&gt;samfällighetsbildningen likväl skulle komma att förvaltas av församlingen&lt;br&gt;och inte av samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tänkbar möjlighet att tillgodose önskemålen i den Josefsonska mo-&lt;br&gt;tionen är i stället att ändra församlingslagens kompetensregler så att en&lt;br&gt;församling, efter bildandet av en total pastoratssamfällighet eller en total&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet, inte längre tillåts att förvalta enskilda donations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel. Det måste emellertid konstateras att en sådan lösning kommer att&lt;br&gt;stå i motsats till konstitutionsutskottets inledningsvis omnämnda utta-&lt;br&gt;lande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot innehållet i prome-&lt;br&gt;morian. Centralstyrelsen vill dock rikta uppmärksamhet på att det i bifo-&lt;br&gt;gade tjänstemannayttrande från avdelningen för församlings- och pasto-&lt;br&gt;ratsförvaltning inom det rikskyrkliga kansliet, framhålls att donationsme-&lt;br&gt;delsförvaltningen är en ekonomisk församlingsangelägenhet som det bör&lt;br&gt;ankomma på samfälligheten att ansvara för. Centralstyrelsen delar också&lt;br&gt;denna uppfattning. Till samfällighetens uppgifter hör att betjäna försam-&lt;br&gt;lingarna i detta och andra besläktade avseenden. Detta hindrar inte att&lt;br&gt;dispositionen av medlen när så är föreskrivet faller på församlingen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 promemorian ges en värdefull belysning av främst rättsläget beträffande&lt;br&gt;bl .a. stiftelsers tillkomst och förvaltning i allmänhet ävensom permutations-&lt;br&gt;institutet och därmed sammanhängande frågeställningar. — Vad gäller de&lt;br&gt;aspekter av kommunalrättslig och kommunalekonomisk natur som&lt;br&gt;sammanhänger med ämnet, är utredningen inte lika uttömmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1987/88:K 621 av Stig Josefson (c) har begärts ett klarläggande&lt;br&gt;av att kompetensen för de samfälligheter som omfattar alla ekonomiska&lt;br&gt;angelägenheter verkligen omfattar just alla ekonomiska angelägenheter. —&lt;br&gt;Med ekonomisk verksamhet avser motionären då uppenbarligen inte en-&lt;br&gt;bart förvaltning av donationsfonder, donationsmedel och liknande utan&lt;br&gt;även verksamheter inom en församling vilka skulle kunna bedrivas med&lt;br&gt;t.ex. avgiftsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsstyrelsen kan emellertid inte finna att den nu föreliggande&lt;br&gt;promemorian klarlägger vad som efterlysts i motion 1987/88:K 621. Ut-&lt;br&gt;redningsuppdraget bör därför fullföljas i denna del. Det torde därvid vara&lt;br&gt;lämpligt att kommunalekonomisk sakkunskap, gärna från det praktiska&lt;br&gt;verksamhetsfältet, knyts till utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian sid. 35 anför utredningsmannen bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts tillämpas det förfarandet i samfälligheter för alla&lt;br&gt;ekonomiska angelägenheter, att samfälligheten förvaltar donationsmedel&lt;br&gt;och församlingarna erhåller dispositionsrätten till avkastningen. Det torde&lt;br&gt;råda en allmän övertygelse om att en sådan ordning från administrativa&lt;br&gt;och ekonomiska synpunkter är att föredra framför att varje församling&lt;br&gt;själv svarar för förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsstyrelsen vill bekräfta och understryka vad utredningsmannen i&lt;br&gt;denna del anfört. Den sålunda allmänt tillämpade ordningen för dona-&lt;br&gt;tionsmedelsförvaltning i samfälligheter synes ha en bestämd bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsstyrelsen finner det vara angeläget att, såsom tidigare berörts,&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder vidtages, så att det blir helt klarlagt att förvaltning av&lt;br&gt;donationsfonder inom totala ekonomiska samfälligheter även för framti-&lt;br&gt;den skall ske på samma sätt som i praktiken sker i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att såsom utredningsmannen antyder (sid. 36) olika regler skulla&lt;br&gt;komma att gälla för donationsfonder/stiftelser som finns vid tidpunkten&lt;br&gt;för samfällighetsbildningen resp, tillkommer senare, våre synnerligen&lt;br&gt;olämpligt och strider mot kommunalrättsliga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör påpekas följande. Självständig ekonomisk&lt;br&gt;förvaltning förutsätter bokföring, bokslut, revision och beviljande av&lt;br&gt;ansvarsfrihet. Församlingar i totala ekonomiska samfälligheter saknar i&lt;br&gt;dag, med något enstaka undantag, reviderande funktioner. Församlingsla-&lt;br&gt;gen saknar klara bestämmelser om revision för dessa församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med 1992 kommer det enligt församlingslagen att vara möjligt&lt;br&gt;att välja ett direktvalt kyrkoråd. Ett sådant kyrkoråd utgör församlingens&lt;br&gt;såväl beslutande som verkställande organ. När det i en sådan församling&lt;br&gt;skall utses revisorer och beviljas ansvarsfrihet saknas de uppenbarligen&lt;br&gt;också ett organ som kan utse revisorer och bevilja ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den lagtekniska lösningen skulle kunna övervägas att i&lt;br&gt;församlingslagen ta inom en föreskrift om att församling i total ekonomisk&lt;br&gt;samfällighet alltid skall företrädas av samfälligheten i vad gäller förvalt-&lt;br&gt;ningen av stiftelser/donationer med undantag av frågor som avser beslut&lt;br&gt;om dispositionen av den årliga avkastningen. Det bör i detta sammanhang&lt;br&gt;särskilt utredas, hur revision skall ske av de beslut som avser dispositionen&lt;br&gt;av den årliga avkastningen, liksom förvaltningsrevisionen i övriga delar av&lt;br&gt;ett sådant kyrkoråds verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att använda ett ställföreträdarbegrepp skulle kunna klargöras att&lt;br&gt;församlingen såsom egen juridisk person inte upphört i och med en&lt;br&gt;samfällighetsbildning och att donationer alltjämt kan ske till församlingen.&lt;br&gt;För en donator torde i allmänhet det viktigaste vara att donationsmedlens&lt;br&gt;avkastning kommer rätt ändamål till del och att beslutanderätten om&lt;br&gt;avkastningens användning kommer att utövas av det organ donator avsett.&lt;br&gt;Vem som däremot handhar den praktiska förvaltningen bokföring o. dyl.&lt;br&gt;måste rimligtvis i normalfallet vara av mera underordnad betydelse för&lt;br&gt;donator.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemoria om revision av direktvalda kyrkoråd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I två skrivelser till statsrådet och chefen för civildepartementet har frågan&lt;br&gt;om revision av direktvalda kyrkoråd tagits upp. Denna fråga har lämnats&lt;br&gt;olöst i gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena skrivelsen är från stiftsstyrelsen i Lunds stift som förklarar sig&lt;br&gt;anse det möjligt att genom en ändring i församlingslagen ge de av kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige i en total samfällighet utsedda revisorerna rätt och skyldighet&lt;br&gt;att verkställa granskning av också ett direktvalt kyrkoråds ekonomiska&lt;br&gt;förvaltning. Stiftsstyrelsen hemställer att en sådan lagändring genomförs&lt;br&gt;hösten 1990, så att det finns möjlighet att besluta om direktvalda kyrkoråd&lt;br&gt;inom Malmö kyrkliga samfällighet som utses i valet 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra skrivelsen hänför sig också till förhållandena i Malmö. Den är&lt;br&gt;ingiven av kyrkostämmans ordförande i Eriksfälts församling Åke Mår-&lt;br&gt;tensson. Skrivelsen stämmer i sak nära överens med stiftsstyrelsens. Det&lt;br&gt;sägs vara rimligt att samfällighetens fullmäktige även får utse revisorer i&lt;br&gt;församlingar med direktvalda kyrkoråd samt ta ställning till deras berätt-&lt;br&gt;else och i frågan om ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har fått i uppdrag att analysera de frågor som dessa skrivelser tar upp&lt;br&gt;samt lägga fram förslag till lösning. I det följande ger jag först några&lt;br&gt;bakgrundsnotiser och redovisar därefter mina överväganden som utmyn-&lt;br&gt;nar i två alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrundsfakta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Problemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direktvalt kyrkoråd kan endast förekomma i en församling som ingår i&lt;br&gt;en total samfällighet. En sådan samfällighet har enligt forsamlingslagen&lt;br&gt;hand om alla ekonomiska församlingsangelägenheter. En församling kan&lt;br&gt;dock likafullt ha kvar en viss ekonomisk förvaltning, avseende förutom&lt;br&gt;anslag från samfälligheten och kollektmedel som tas upp för församlingens&lt;br&gt;behov — närmast vissa donations- och fondmedel. Församlingslagens&lt;br&gt;regler om revision är emellertid tillämpliga på sådan förvaltning endast i&lt;br&gt;församlingar med den ”vanliga” organisationen men inte i församlingar&lt;br&gt;med direktvalda kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kort historik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kyrkliga samfälligheter infördes första gången genom&lt;br&gt;lagen (1930:259) om församlingsstyrelse. Enligt dessa — som fortfarande&lt;br&gt;återspeglas i övergångsbestämmelserna till den gällande församlingslagen&lt;br&gt;— hade en total samfällighet hand om alla angelägenheter enligt lagen,&lt;br&gt;alltså även andra församlingsangelägenheter än ekonomiska. Det innebar&lt;br&gt;att de ingående församlingarna upphörde att ha en egen kyrkokommunal&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konstruktion blev med tiden kritiserad. Församlingsstyrelsekom-&lt;br&gt;mittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1957:15), som låg till grund för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1961:436) om församlingsstyrelse, att totala samfälligheter av den Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;gamla typen inte längre skulle kunna bildas. En församling skulle aldrig Bilaga 16&lt;br&gt;kunna utplånas kyrkokommunalt genom en samfällighetsbildning utan&lt;br&gt;skulle åtminstone ha en kyrkostämma. Den skulle emellertid kunna dis-&lt;br&gt;penseras från att ha kyrkofullmäktige, om dess storlek egentligen skulle&lt;br&gt;påkalla det, och den skulle bara ha rätt men inte skyldighet att utse ett eget&lt;br&gt;kyrkoråd. Kommitténs förslag genomfördes i allt väsentligt (prop 1961:70&lt;br&gt;s. 128 fif, särskilts. 135, 139, 149-150, 153-154, KU 1961:16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anmärker att 1957 års betänkande innehåller en gedigen redogörelse&lt;br&gt;för den historiska bakgrunden och för dåvarande förhållanden. Jag begrän-&lt;br&gt;sar mig här till att notera, att det var omsorgen om församlingslivet som&lt;br&gt;motiverade reformerna, samt citera följande (bet s. 232 — 233 och&lt;br&gt;268-129):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande formen av total samfällighetsbildning, som innebär att&lt;br&gt;församlingarna saknar egna organ, skall enligt förslaget icke vidare kunna&lt;br&gt;tillskapas. Uttrycket total samfällighet kan i fortsättningen lämpligen an-&lt;br&gt;vändas om sådan samfällighet där församlingarna har gemensam ekonomi&lt;br&gt;och där sålunda all anslagsrätt liksom i princip medelsdispositionen till-&lt;br&gt;kommer samfälligheten. Församling som ingår i en sådan samfällighet kan&lt;br&gt;enligt förslaget besluta att ha ett eget kyrkoråd, och detta organ får då till&lt;br&gt;uppgift att handha sådana angelägenheter som är av utpräglat församlings-&lt;br&gt;vårdande natur och icke förutsätter anslags- eller utdebiteringsbeslut.--&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag att den nuvarande formen av total samfällighets-&lt;br&gt;bildning skall utgå ur lagen har förestavats i första hand av omtanken om&lt;br&gt;lokalförsamlingens intressen. Man bör enligt kommitténs mening efter-&lt;br&gt;sträva att låta församlingen i möjligaste utsträckning fortleva kring lokal-&lt;br&gt;kyrkan. Församlingens ställning som ”den egentliga cellen i den kyrkliga&lt;br&gt;organisationen” bör icke de facto utplånas genom någon form av samfäl-&lt;br&gt;lighetsbildning. Om en fullständig gemenskap mellan församlingar befin-&lt;br&gt;nes vara påkallad, kan denna ernås genom att församlingarna sammanläg-&lt;br&gt;ges till en församling. Därvid erhåller samma organisatoriska koncentra-&lt;br&gt;tion som vid den nuvarande totala samfällighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkomsten av lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfållig-&lt;br&gt;heter medförde inte några ändringar som behöver nämnas här. Inte heller&lt;br&gt;gjordes några uttalanden i förarbetena som behöver refereras (SOU&lt;br&gt;1981:6, prop. 1982/83:19, KU 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande forsamlingslagen (1988:180) medförde tre ändringar av&lt;br&gt;betydelse i detta sammanhang. En församling skall alltid ha ett kyrkoråd;&lt;br&gt;dispensmöjligheten för församling i total samfällighet togs bort. Likaså&lt;br&gt;borttogs möjligheten för sådana församlingar att behålla kyrkostämma,&lt;br&gt;även då deras storlek motiverade kyrkofullmäktige. I stället för kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige skulle ett direktvalt kyrkoråd kunna inrättas av stiftsstyrelsen på&lt;br&gt;församlingens begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sistnämnda frågan uttalade kyrkokommittén (SOU 1986:17 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75-76):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församling som ingår i en total kyrklig samfällighet har ingen egen&lt;br&gt;utdebiteringsrätt. Utdebiteringsrätten ligger hos samfälligheten som också &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;185&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattar beslut i alla frågor av ekonomisk natur. Den beslutanderätt som&lt;br&gt;församlingens fullmäktige eller kyrkostämman utövar i dessa fall är ytterst&lt;br&gt;begränsad. Uppgiften att utse kyrkoråd motiverar knappast att fullmäktige&lt;br&gt;utses för dessa församlingar. Det kan, i synnerhet i de fall ett större&lt;br&gt;kyrkofullmäktige skall väljas, vara mindre meningsfullt och onödigt om-&lt;br&gt;ständligt och dyrbar att välja fullmäktige för så begränsade uppgifter. Ett&lt;br&gt;alternativ för dessa fall kan vara att föra över beslutanderätten till försam-&lt;br&gt;lingens kyrkoråd, som då måste utses på annat sätt än av fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren på Församlingen i framtiden framfördes många förslag om&lt;br&gt;att kyrkoråden i församlingar som ingår i totala samfälligheter skulle utses&lt;br&gt;av samfällighetens fullmäktige. Förslagen motiverades bl.a. med kopp-&lt;br&gt;lingen mellan de ekonomiska besluten och verksamhetsansvaret. Vidare&lt;br&gt;hänvisades till att detta är den ordning som i allmänhet föreslås för de&lt;br&gt;kommundelsnämnder som finns och är under framväxt i flera borgerliga&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingar som ingår i totala samfälligheter är kyrkorådets främsta&lt;br&gt;uppgift att ha omsorg om församlingslivet och att verka för dess utveckling.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill bör kyrkoråden enligt vår mening alltid utses av&lt;br&gt;församlingsmedlemmarna själva. Vi kan därför inte acceptera en ordning&lt;br&gt;enligt vilken församlingskyrkoråden utses av samfällighetens fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som återstår i nu aktuella fall är att kyrkoråden väljs&lt;br&gt;direkt i samband med de ordinarie valen av kyrkofullmäktige. Enligt vår&lt;br&gt;mening för en sådan ordning med sig flera fördelar. Kyrkofullmäktige kan&lt;br&gt;ersättas av ett kyrkoråd, vars ledamöter är valda av församlingsmedlem-&lt;br&gt;marna själva på samma sätt som fullmäktige. Det organ som skall ha&lt;br&gt;omsorg om församlingslivet och leda dess utveckling blir utsett i ett&lt;br&gt;allmänt val och får sitt mandat omprövat vid nästa allmänna val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet föreslog i enlighet med organisationsutskottets förslag att ett&lt;br&gt;direktvalt kyrkoråd skulle få ersätta även kyrkostämman i mindre försam-&lt;br&gt;lingar inom totala samfälligheter (se prop. 1987/88:31 bilagedelen s. 103).&lt;br&gt;Departementschefen följde inte detta förslag och uttalade för egen del&lt;br&gt;(prop. s. 94-95):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en församling som ingår i en total samfällighet och således saknar eget&lt;br&gt;utdebiteringsrätt har kyrkofullmäktige som nästan enda uppgift att utse ett&lt;br&gt;kyrkoråd. I dessa fall skulle det vara en förenkling om väljarna direkt fick&lt;br&gt;utse ledamöterna i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i svenska kyrkans centralstyrelses uppfattning att bristen&lt;br&gt;på kommunalrättslig förebild för direktvalda kyrkoråd inte spelar någon&lt;br&gt;större roll i den kyrkliga organisationen. Eftersom direktvalda kyrkoråd&lt;br&gt;inte skall vara obligatoriska ser jag snarare denna möjlighet som en&lt;br&gt;intressant försöksverksamhet i kommunalt självstyre. Kyrkomötet har i&lt;br&gt;sitt yttrande över förslaget till församlingslag (KO 1987:3 avsnitt 4.2) gett&lt;br&gt;regeringen till känna att direktvalda kyrkoråd bör få finnas i alla försam-&lt;br&gt;lingar som ingår i en total ekonomisk samfällighet. Jag är dock inte beredd&lt;br&gt;att nu föreslå att också kyrkostämman skall få ersättas av ett direktvalt&lt;br&gt;kyrkoråd. De argument som har anförts av vissa remissinstanser mot en&lt;br&gt;sänkning av gränsen för inrättande av kyrkofullmäktige till 250 röstberät-&lt;br&gt;tigade invånare är relevanta också i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De praktiska problem som kan uppstå vid avgång av ledamöter i det&lt;br&gt;direktvalda kyrkorådet och som tagits upp av vissa remissinstanser anser&lt;br&gt;jag lösta genom det obligatoriska suppleantsystemet för kyrkorådsledamö-&lt;br&gt;ter. Ett direktvalt kyrkoråd skall också redovisa det arbete som utförts&lt;br&gt;under året i en verksamhetsberättelse till samfällighetens fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan nämnas att, enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna, Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;totala samfälligheter enligt 1930 års lag består efter den 1 januari 1989 Bilaga 16&lt;br&gt;endast för ekonomiska angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde förenkla för läsaren om jag kort redogör för de bestämmelser i&lt;br&gt;församlingslagen som är av betydelse i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § andra stycket 1 — 7 talar om vad som är ”församlingsangelä-&lt;br&gt;genheter”. När flera församlingar utgör ett pastorat, skall församlingsange-&lt;br&gt;lägenheterna enligt 3 — 7 skötas av en pastoratssamfällighet enligt 5 §. En&lt;br&gt;sådan kan enligt 6 § första stycket även få hand om ”de ekonomiska&lt;br&gt;församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1 och 2” och kallas&lt;br&gt;då total pastoratssamfällighet. Andra stycket i 6 § avser flerpastoratssam-&lt;br&gt;fällighet och kan förbigås med anmärkning endast, att det bl.a. talar om&lt;br&gt;totala sådana samfälligheter som sköter ”alla ekonomiska församlingsange-&lt;br&gt;lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1 och 2 i 3 § andra stycket är tydligen av särskilt intresse. De&lt;br&gt;avser ”främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni&lt;br&gt;och evangelisation” resp, ”anskaffande och underhåll av lös egendom som,&lt;br&gt;utan att vara byggnadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlings-&lt;br&gt;hus och andra församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål”. I&lt;br&gt;fråga om totala samfälligheter gäller alltså att dessa sköter även nu nämnda&lt;br&gt;angelägenheter i den utsträckning de kan betecknas som ”ekonomiska”&lt;br&gt;men att återstoden handhas av församlingarna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten i församlingarna utövas enligt 1 kap. 9 § av kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller på kyrkostämma om inte annat följer av 10 §. Enligt denna&lt;br&gt;kan en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar, vilken&lt;br&gt;ingår i en total samfällighet, utverka stiftsstyrelsens beslut att församling-&lt;br&gt;ens beslutanderätt skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd. Det betyder att&lt;br&gt;varken kyrkofullmäktige eller kyrkostämma kommer att finnas utan bara&lt;br&gt;kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kyrkorådet och övriga nämnder i församling handlar 7 kap. Enligt&lt;br&gt;1 § skall det finnas ett kyrkoråd i varje församling och det skall vara&lt;br&gt;församlingens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets uppgifter anges i 7 kap. 2 §, först mer allmänt i första&lt;br&gt;stycket och därefter genom åtta konkreta punkter i andra stycket. Ett sista&lt;br&gt;stycke säger att andra stycket 1,3-6 och 8 inte tillämpas i en församling&lt;br&gt;med ett direktvalt kyrkoråd. Punkten 2 skall alltså tillämpas; den talar om&lt;br&gt;att ”ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta&lt;br&gt;kyrkans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning&lt;br&gt;inte har uppdragits åt annan nämnd eller annars ankommer på annan”.&lt;br&gt;Punkten 7 är ointressant i detta sammanhang. Sista stycket fanns inte med&lt;br&gt;hos kyrkokommittén utan lades till i propositionen. Särskilda motivutta-&lt;br&gt;landen saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsamlingslagen innebär alltså samtidigt att en total samfällighet har&lt;br&gt;hand om alla ekonomiska församlingsangelägenheter och att de ingående&lt;br&gt;församlingarnas kyrkoråd har hand om viss ekonomisk förvaltning. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förefaller av lagtexten som om man inte hade tänkt - åtminstone inte&lt;br&gt;enbart — på förvaltning av anslag från samfälligheten. Man kan möjligen&lt;br&gt;här se en antydan om de förhållanden som har föranlett de båda skrivel-&lt;br&gt;serna till statsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 § ger särskilda bestämmelser om direktvalda kyrkoråd. Närmast&lt;br&gt;är de av valrättslig karaktär men sista stycket ålägger ett sådant kyrkoråd&lt;br&gt;att före utgången av januari månad varje år avge en berättelse till samfal-&lt;br&gt;lighetens fullmäktige om sin verksamhet under det föregående året. Även&lt;br&gt;det stycket lades till i propositionen. Det motiveras i den sista meningen i&lt;br&gt;det senaste citatet i det föregående (prop. s. 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 17 § får reglemente antas med närmare bestämmelser om&lt;br&gt;kyrkorådets verksamhet. Ett tredje stycke anger särskilt att ett direktvalt&lt;br&gt;kyrkoråd får själv anta ett sådant reglemente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revision handlar 11 kap., i vilket 1 — 7 §§ avser församlingar och 8 §&lt;br&gt;samfälligheter. De behandlas närmare i mina överväganden och refereras&lt;br&gt;därför inte här. Det behöver bara konstateras att de inte kan tillämpas på&lt;br&gt;direktvalda kyrkoråd; 1— 7 §§ förutsätter att det finns kyrkofullmäktige&lt;br&gt;eller kyrkostämma och 8 § ger inte en samfällighets revisorer någon befo-&lt;br&gt;genhet att revidera andra organ än samfällighetens egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liten detalj vill jag nämna som jag har observerat vid mina studier av&lt;br&gt;förarbeten m.m. Kyrkokommittén föreslog att 11 kap. 5 § som talar om&lt;br&gt;årlig revisionsberättelse och 6 § som talar om prövning av ansvarsfrihet&lt;br&gt;skulle hänföra sig till ”kyrkofullmäktige som har valt revisorerna eller&lt;br&gt;kyrkostämman” och till året efter det granskade verksamhetsåret. De här&lt;br&gt;understrukna orden skulle betyda att de gamla kyrkofullmäktige skulle få&lt;br&gt;sammanträda året efter nyval för att ta emot och behandla revisions-&lt;br&gt;berättelse för det sista året av den gångna mandatperioden. Orden togs inte&lt;br&gt;med i propositionens förslag. Någon diskussion förekommer varken i&lt;br&gt;betänkandet eller i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förvaltning av donationer och fonder är ett kärnproblem i detta&lt;br&gt;ärende, är det nödvändigt att uppmärksamma frågan om en ny, allmän lag&lt;br&gt;om stiftelser. För närvarande finns ingen sådan lag utan endast 1929 års lag&lt;br&gt;om tillsyn över stiftelser, som dessutom är fakultativ. Ett komplett lagför-&lt;br&gt;slag presenterades häromåret (Ds Ju 1987:14) och väntas bli lagt till grund&lt;br&gt;för lagstiftning under det närmaste året. En lagrådsremiss förutses hösten&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan man bortse från de flesta problem som har komplicerat detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende, t.ex. stiftelser som utövar näringsverksamhet eller som&lt;br&gt;är moderstiftelser i koncerner. Det räcker med att se på helt ”vanliga”&lt;br&gt;stiftelser. Här noterar man till en början en beloppsgräns: Endast stiftelser&lt;br&gt;med större tillgångar än 300 000 kr. skall vara bokföringsskyldiga (3:2)&lt;br&gt;samt skyldiga att upprätta offentlig årsredovisning (3:7) och ha minst en&lt;br&gt;revisor (4:1). Alla stiftelser — alltså även kyrkliga - skall i princip stå&lt;br&gt;under länsstyrelsens tillsyn men en mera kontinuerlig kontroll skall före-&lt;br&gt;komma endast över den nämnda beloppsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna regeln (4:1) föreslås bli — alltså inte bara för sådana&lt;br&gt;”vanliga” stiftelser som närmast avses här — att styrelsen utser revisorer,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet. Beslut om ansvarsfrihet&lt;br&gt;skall naturligtvis inte förekomma eftersom det inte finns någon som kan&lt;br&gt;besluta. Styrelsen föreslås också bl.a. få rätt (2:8) att entlediga ledamöter&lt;br&gt;och utse nya ledamöter i styrelsen, om inte annat följer av stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet. I nu nämnda avseenden innebär förslaget väsentligen en kodifie-&lt;br&gt;ring av praxis. I det stora flertalet privata stiftelser har sålunda styrelsen&lt;br&gt;befogenhet både att förnya sig själv och att utse revisorer, och någon&lt;br&gt;utomstående tillsyn är det sällan fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara värt att här återge huvuddelen av vad som sägs om revision&lt;br&gt;i betänkandet (s. 134-135):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en effektiv förvaltning hör en kontroll av förvaltningsåtgärderna i form&lt;br&gt;av revision. Det är därför naturligt att i en reglering av stiftelserna, som&lt;br&gt;innefattar bestämmelser om förvaltningen, ta in även bestämmelser om&lt;br&gt;revision. I föregående avsnitt har förordats att stiftelser som bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet, moderstiftelser och stiftelser som har större tillgångar&lt;br&gt;skall vara bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisningar.&lt;br&gt;Av förslagen i avsnitt 6.6 följer vidare att stiftelser som nu nämnts skall stå&lt;br&gt;under kontinuerlig tillsyn och att de som underlag för denna skall inge sin&lt;br&gt;årsredovisning. Det synes därvid lämpligt att begränsa kravet på att en&lt;br&gt;stiftelse skall ha revisor till sådana stiftelser för vilka den nu beskrivna&lt;br&gt;ordningen skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplikation i sammanhanget är att det vid sidan om stiftelsens&lt;br&gt;förvaltning, vars fögderi skall vara föremål för revisionen, inte finns något&lt;br&gt;organ för stiftelsen som kan utse revisorer. I en del fall är frågan om&lt;br&gt;utseende av revisorer reglerad i de föreskrifter som stiftaren har lämnat. I&lt;br&gt;den mån stiftaren har förordnat om hur revisorer skall utses bör detta&lt;br&gt;givetvis respekteras. Det kan emellertid inte förutsättas att sådana före-&lt;br&gt;skrifter finns för alla stiftelser som enligt förslaget bör ha revisorer. Bestäm-&lt;br&gt;melser bör därför ges om hur revisorer skall utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller stiftelser med anknuten förvaltning bör, om inte annat har&lt;br&gt;föreskrivits i stiftelseförordnandet, det högsta beslutande organet för den&lt;br&gt;juridiska person som är förvaltare utse revisorer för stiftelsen. Härigenom&lt;br&gt;uppnås att revisorerna utses av en personkrets som inte omedelbart har&lt;br&gt;handlagt stiftelsens angelägenheter. Det kan ofta vara rationellt att reviso-&lt;br&gt;rerna i den juridiska person som sköter förvaltningen av stiftelsen också&lt;br&gt;reviderar stiftelsen. Ingenting bör sålunda hindra t.ex. en stämma att utse&lt;br&gt;samma revisorer för stiftelsen som stämman utser för en egna juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sådana stiftelser med egen förvaltning som saknar före-&lt;br&gt;skrifter från stiftaren om revision får det av praktiska skäl lämnas åt&lt;br&gt;styrelsen själv att utse revisorer eller att finna en särskild form för att utse&lt;br&gt;revisorer. Det principiellt otillfredsställande i att styrelsen kan få utse sina&lt;br&gt;egna revisorer får vägas mot praktiska hänsyn och mot att det är fråga om&lt;br&gt;stiftelser som på grund av sin storlek eller verksamhet blir skyldiga att avge&lt;br&gt;offentlig redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om terminologin kan anmärkas att det i förevarande ärende formellt&lt;br&gt;gäller stiftelser med ”anknuten” förvaltning, nämligen anknuten till resp,&lt;br&gt;församlingsförvaltning. I praktiken ligger det dock i fall av direktvalda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkoråd närmast till hands att tala om stiftelser med ”egen” förvaltning; Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;det finns ju realiter ingenting kan anknyta till. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Först vill jag konstatera att de båda skrivelserna onekligen har pekat på en&lt;br&gt;fråga som inte har blivit löst i församlingslagen men som är tillräckligt&lt;br&gt;viktig för att påkalla en lösning. Jag vill sålunda inte ta fasta på vad jag nyss&lt;br&gt;redovisat om utkastet till stiftelselag och förorda, att man drar en belopps-&lt;br&gt;gräns och inriktar sig uteslutande på de enstaka fall som gäller särskilt stora&lt;br&gt;belopp. Det finns ingen anledning att avskaffa revision där den förekom-&lt;br&gt;mer i dag. Överhuvudtaget är det önskvärt att inte i onödan bryta systemet&lt;br&gt;i församlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det viktigt att understryka, att man inte heller skall förstora&lt;br&gt;problemet. Det finns lösningar som är både enkla och fullt godtagbara från&lt;br&gt;rättsliga synpunkter. Som jag visar i det följande kan man rentav undvara&lt;br&gt;en lagändring och begränsa sig till praktiska arrangemang inom ramen för&lt;br&gt;nuvarande lagregler. Man behöver alltså inte hysa några farhågor för att&lt;br&gt;revisionsproblemen skall utgöra hinder för att inrätta direktvalda kyrkoråd&lt;br&gt;i fall där sådana framstår som önskvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som så ofta då det gäller litet udda problem visar de sig emellertid, att&lt;br&gt;det inte finns en enda, självklar lösning som ger ideala svar på alla frågor.&lt;br&gt;Detta hänger samman med, för att citera departementschefen i förar-&lt;br&gt;betena, ”bristen på kommunalrättslig förebild”. Man har slagit samman&lt;br&gt;två kommunala nivåer: den beslutande och den förvaltande. Det medför&lt;br&gt;vissa problem, men då man ser på dem bör man enligt min tanke ta fasta på&lt;br&gt;departementschefens uttalande om ”en intressant försöksverksamhet i&lt;br&gt;kommunalt självstyre” och på att kyrkomötet rentav ville gå längre i fråga&lt;br&gt;om den nya institutionens tillämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skisserar i det följande två alternativ och vill från början framhålla,&lt;br&gt;att ingetdera är fullkomligt och att båda syns mig ungefär likvärdiga. Inget&lt;br&gt;av dem löser frågan om ansvarsfrihet på ett tillfredsställande sätt. Det&lt;br&gt;första alternativet innebär att man söker en lösning på församlingsplanet.&lt;br&gt;Det kräver ingen lagändring. Det andra alternativet förlägger lösningen till&lt;br&gt;samfälligheten. Den förutsätter en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösning på församlingsplanet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella utgångspunkten för detta alternativ är att det är fråga om&lt;br&gt;församlingsorgan som har tillskapats just för att värna om församlingslivet&lt;br&gt;i de enskilda församlingarna trots att en total samfällighet har bildats.&lt;br&gt;Detta kan sägas tala för att dessa organ inte skall genom en lagändring i&lt;br&gt;efterhand underkastas samfällighetens organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det gäller i sak är väsentligen dels kollektmedel, dels fondmedel. De&lt;br&gt;förra ser jag som ett litet problem. Kollektkungörelsen föreskriver en viss&lt;br&gt;tillsyn, och den kan naturligtvis skärpas om behov anses föreligga utan att&lt;br&gt;någon berättigad invändning kan resas mot det. Ett ”restproblem” blir att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kungörelsen också förutsätter (17§) en årlig granskning av ”församlingens&lt;br&gt;revisorer”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlen är huvudfrågan, och det torde också vara dem som de båda&lt;br&gt;skrivelserna till statsrådet främst avser. Här måste erinras om vad som har&lt;br&gt;sagts i det föregående om revision av stiftelser i nuvarande praxis och i det&lt;br&gt;aktuella lagförslaget. Det är vanligt att styrelsen själv utser revisorer, och&lt;br&gt;den ordningen torde bli lagfäst. Beslut om ansvarsfrihet förekommer inte,&lt;br&gt;helt enkelt därför att det inte finns någon som kan fatta ett sådant beslut.&lt;br&gt;Antalet stiftelser är mycket stort och de omfattar ofta kapital som avsevärt&lt;br&gt;överskrider vad som lär vara aktuellt i fråga om de direktvalda kyrkoråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att se någon bärande invändning mot att tillämpa stiftelse-&lt;br&gt;mönstret även i de här aktuella fallen. Kyrkorådens särskilda ansvar inför&lt;br&gt;väljarna ger ytterligare stöd för en sådan lösning liksom deras skyldighet&lt;br&gt;enligt 7 kap. 5 § församlingslagen att årligen avge en verksamhetsberättelse&lt;br&gt;till samfällighetens fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande ordning kan skisseras. Vid sin prövning enligt 1 kap. 10 §&lt;br&gt;församlingslagen av en församlings begäran att få inrätta ett direktvalt&lt;br&gt;kyrkoråd gör sig stiftsstyrelsen särskilt underrättad om behovet av revision&lt;br&gt;och hur församlingen tänkt sig att tillgodose det. Beslut i ärendet fattas av&lt;br&gt;styrelsen först då man enats om en viss lösning. Då kyrkorådet har utsetts,&lt;br&gt;kan det vara lämpligt att det antar ett reglemente enligt 7 kap. 17 § försam-&lt;br&gt;lingslagen, i vilket bl.a. ordningen för revision anges. Det övervägs särskilt&lt;br&gt;om det finns behov av förtroendevalda revisorer eller om det — som i&lt;br&gt;stiftelser - är tillräckligt med en fackrevisor med suppleant. Valet förrät-&lt;br&gt;tas sedan av kyrkorådet självt. I praktiken bör det bli vanligt att kyrkorå-&lt;br&gt;den utser samma personer som besörjer revisionen inom resp, samfällig-&lt;br&gt;het. En god praxis borde också bli att revisionsberättelsen lämnas till&lt;br&gt;samfälligheten i anslutning till — men kanske av praktiska skäl något&lt;br&gt;senare än - verksamhetsberättelsen. I vart fall blir revisionsberättelsen&lt;br&gt;allmän handling senast då den kommit in till kyrkorådet. De av kyrkorå-&lt;br&gt;den utsedda revisorerna kan naturligtvis fungera även enligt kollektkun-&lt;br&gt;görelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den skisserade ordningen kan formellt invändas dels att den inte ger&lt;br&gt;garantier för en god ordning, dels att kyrkorådet inte får någon ansvars-&lt;br&gt;frihet. Den förra invändningen tar jag lätt på. Om missbruk eller oegent-&lt;br&gt;ligheter mot förmoda skulle förekomma, finns alltid möjligheter att in-&lt;br&gt;skrida med åtgärder. I sista hand får lagregler övervägas. Frågan om&lt;br&gt;ansvarsfrihet finner jag också rätt oväsentlig. Detsamma gäller, som påpe-&lt;br&gt;kats, för stiftelsestyrelser. Och det enda alternativet — att låta beslut fattas&lt;br&gt;av samfälligheten eller på stiftsplanet — bedömer jag som sämre. Just i de&lt;br&gt;sällsynta fall, där ansvarsfrihetsfrågan på grund av tvist eller tvekan verk-&lt;br&gt;ligen betyder något, är det inte tilltalande att beslut om församlingens rätt&lt;br&gt;skall fattas av utomstående, i sämsta fall av en majoritet i strid med&lt;br&gt;inställningen hos församlingens egna representanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördel med den angivna ordningen är att man inte behöver någon&lt;br&gt;lagändring utan kan klara sig inom ramen för församlingslagens nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser. Om man så vill kan man naturligtvis överväga vissa marke-&lt;br&gt;ringar. Man kan t.ex. uttryckligen ge stiftsstyrelsen en befogenhet att ge&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om revision, eventuellt också om reglemente, eller införa en&lt;br&gt;bestämmelse i 11 kap. som tar sikte på direktvalda kyrkoråd, möjligen&lt;br&gt;skärpa eller utveckla 7 kap. 17 § tredje stycket om reglemente för direktvalt&lt;br&gt;kyrkoråd. Enligt min mening innebär emellertid sådana lagändringar att&lt;br&gt;fördelarna med detta första alternativ delvis går förlorade och att man ger&lt;br&gt;problemen större tyngd än som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag lämnar alternativet med en lösning på församlingsplanet vill&lt;br&gt;jag för fullständighets skull nämna, att jag har beaktat möjligheten att ha en&lt;br&gt;särskild kyrkostämma för uppgiften att utse revisorer och pröva frågan om&lt;br&gt;ansvarsfrihet. Att jag alls brytt mig om den tanken har bl.a. berott på att&lt;br&gt;kyrkokommittén, som förut nämnts, förefaller ha tänkt sig att de gamla&lt;br&gt;kyrkofullmäktige skulle komma samman år efter nyval uteslutande för att&lt;br&gt;behandla revisionsberättelsen för det sista året av den gångna mandatpe-&lt;br&gt;rioden. Jag vill helt kort uttala att en speciell kyrkostämma för det angivna&lt;br&gt;ändamålet skulle framstå som en överorganisation och dessutom i viss mån&lt;br&gt;strida mot själva grundtanken bakom bestämmelserna om direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösning på samfallighetsplanet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella utgångspunkten för detta alternativ är att det rör sig om&lt;br&gt;församlingar inom totala samfälligheter, dvs. alla ”ekonomiska forsam-&lt;br&gt;lingsangelägenhter” enligt forsamlingslagen ankommer på samfälligheten.&lt;br&gt;Det kan sägas tala för att all ekonomisk förvaltning skall kunna bli föremål&lt;br&gt;för revision genom samfällighetens revisorer i den ordning 1 lkap. föreskri-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag inser att man mot det första alternativet kan föra i korthet följande&lt;br&gt;motargumentering. Visserligen är det sant att de direktvalda kyrkoråden är&lt;br&gt;speciella uttryck för församlingsdemokratin, men det finns inte anledning&lt;br&gt;att trycka så starkt på församlingssynpunkterna. Saken är knappast känslig&lt;br&gt;utan gäller rent praktiska förhållanden av begränsad räckvidd. Problemet&lt;br&gt;bör lösas så enkelt som möjligt, och det sker genom att samfällighetens&lt;br&gt;revisorer får ta hand om även den nu aktuella funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda skrivelserna till statsrådet är inriktade på en revision från samfäl-&lt;br&gt;lighetens sida. Åtminstone enligt ordalagen skiljer de sig emellertid något&lt;br&gt;åt beträffande den närmare lösningen. Stiftsstyrelsen förordar att samfäl-&lt;br&gt;lighetens ordinarie revisorer anförtros uppgiften. Den andra skrivelsen&lt;br&gt;talar om att utse revisorer för de direktvalda kyrkoråden. Principiellt&lt;br&gt;förordar jag den förra ordningen, som ju är enklast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid får man inte bortse från frågan om inte den församling det&lt;br&gt;gäller bör, om den (genom kyrkorådet) så önskar, få delta genom en egen&lt;br&gt;revisor. Det kan tillgodoses antingen genom samfällighetens val av reviso-&lt;br&gt;rer — med 11 kap. 1 § församlingslagen skulle vara väl förenligt att göra&lt;br&gt;vissa specialarrangemang för direktvalda kyrkoråd — eller genom att&lt;br&gt;kyrkorådet självt får utse revisor. Jag är närmast av uppfattningen att man&lt;br&gt;bör låta församlingarna vara med om de så vill. Formella regler anser jag&lt;br&gt;dock inte behövliga. De skulle lätt kunna bli onödigt krångliga. Men det är&lt;br&gt;värt att observera att, såvitt jag vet, varken de borgerliga eller de kyrkliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna känner eller har känt en ordning med revision av ett kom-&lt;br&gt;munalt organ utan att kommunen själv varit med om att utse revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan detaljfråga gäller den lagtekniska lösningen. Man skall obser-&lt;br&gt;vera att 11 kap. forsamlingslagen ger uttryck för den moderna inriktningen&lt;br&gt;på förvaltningsrevision i stället för den gammaldags räkenskapskontrollen.&lt;br&gt;Revisorerna skall enligt 3 § pröva om verksamheten har utövas på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om&lt;br&gt;räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som har utövas är&lt;br&gt;tillfredsställande. I den årliga berättelsen enligt 5 § kan ”anmärkning&lt;br&gt;beträffande den granskade verksamheten” framställas, och enligt 6 § skall&lt;br&gt;kyrkofullmäktige besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om talan eller&lt;br&gt;annan åtgärd för att bevara församlingens rätt skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De refererade bestämmelserna förutsätter tydligt att förvaltning och&lt;br&gt;revision ligger på samma plan. De passar inte bra in på förhållandet mellan&lt;br&gt;en total samfällighet och ett direktvalt kyrkoråd i en församling utan skulle&lt;br&gt;antyda en ledningsfunktion för samfälligheten som inte är åsyftad. I stället&lt;br&gt;för en hänvisning till de allmänna reglerna i 11 kap. bör man därför införa&lt;br&gt;en specialbestämmelse som talar om t.ex. granskning av den ekonomiska&lt;br&gt;förvaltning som handhas av direktvalda kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man får vidare inte bortse från möjligheten att det kan finna speciella&lt;br&gt;revisionsbestämmelser i t.ex. testamenten eller andra donationsurkunder.&lt;br&gt;Det problemet är emellertid inte nytt utan finns redan i dag. En lösning är&lt;br&gt;permutation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En praktiskt viktigare fråga gäller ansvarsfrihet. Skall man låta samfäl-&lt;br&gt;lighetens kyrkofullmäktige besluta härom eller skall man, liksom i mitt&lt;br&gt;första alternativ, avstå från beslut i ansvarsfrihetsfrågan? Jag ser frågan&lt;br&gt;som identisk i de båda alternativen. Den är fristående från frågan om vem&lt;br&gt;som skall utföra själva revisionen. Jag har redan angett att jag för egen del&lt;br&gt;inte anser ansvarsfrihet böra beviljas av ett utomstående organ. I de&lt;br&gt;problemfall, som är de enda man i praktiken har att ta hänsyn till, syns det&lt;br&gt;mig olämpligt att samfällighetens kyrkofullmäktige skall besluta om för-&lt;br&gt;samlingens rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag, med återknytning till den principiella utgångspunkten&lt;br&gt;för detta alternativ, påpeka att de totala samfälligheterna inte kommer att&lt;br&gt;garanteras full överblick även om man ger dem rätt att revidera direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråd. I de församlingar som har kvar kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämma stannar ju revisionen på församlingsplanet. Onekligen kan det&lt;br&gt;synas principiellt fel att just de direktvalda kyrkoråden, som ju är en&lt;br&gt;speciell uppfinning för att stärka och vitalisera församlingslivet, skall på ett&lt;br&gt;särskilt sätt ställas under samfälligheternas tillsyn. Detta kan man natur-&lt;br&gt;ligtvis beakta vid avfattningen av den erforderliga lagregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lagbestämmelse kan lämpligen föras in i 11 kap. 8 § som en ny punkt&lt;br&gt;4 och säga ungefär, att i en total samfällighet revisorerna även skall granska&lt;br&gt;den ekonomiska förvaltning som handhas av direktvalda kyrkoråd inom&lt;br&gt;samfälligheten samt - eventuellt - göra sig underrättade om den ekono-&lt;br&gt;miska förvaltning som handhas av kyrkoråden i övriga församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag övergår till min slutdiskussion vill jag kort nämna att jag också&lt;br&gt;har beaktat möjligheten av ett alternativ med en lösning på stiftsplanet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skulle i princip kunna tänka sig att låta stiftsrevisorerna granska alla&lt;br&gt;direktvalda kyrkoråd i stiftet for att bl.a. förekomma alla tänkbara, onö-&lt;br&gt;diga irritationer mellan församlingar och samfälligheter samt bidra till att&lt;br&gt;ge stiftsledningen en överblick över utvecklingen beträffande dessa nya&lt;br&gt;institutioner. Min bedömning är dock att det skulle innebära en onödig&lt;br&gt;vidlyftighet att föra upp det här problemet på stiftsplanet. En annan sak är&lt;br&gt;att man naturligtvis kan, som jag redan antytt, ge stiftsstyrelsen befogenhet&lt;br&gt;att föreskriva om revision i samband med beslut om inrättande av ett&lt;br&gt;direktvalt kyrkoråd, en befogenhet som kanske i något fall skulle användas&lt;br&gt;till att lägga revisionsuppgiften på den egna revisorerna, t.ex. på grund av&lt;br&gt;olika åsikter lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutkommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde förväntas a v mig att jag åtminstone antyder ett eget val mellan de&lt;br&gt;skisserade båda alternativen. Jag har redan sagt att jag bedömer dem som&lt;br&gt;sakligt ungefär likvärdiga. Möjligen är jag benägen att ge en viss övervikt åt&lt;br&gt;det första alternativet. Jag menar att problemen inte är större än att man i&lt;br&gt;första hand bör ta fasta på möjligheten att hantera dem inom församlings-&lt;br&gt;lagens ram, utan den omgång som en lagändring innebär. Lösningen&lt;br&gt;förefaller mig också vara riktigast från principiella synpunkter. Den tar&lt;br&gt;hänsyn till de direktvalda kyrkorådens karaktär av utpräglade församlings-&lt;br&gt;organ och även till den blivande stiftelselagen, samtidigt som varken&lt;br&gt;samfälligheten eller stiftsstyrelsen förbises. Efter en övergångstid får man&lt;br&gt;se om det finns skäl att på nytt aktualisera frågan om en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om frågan kan tas upp i ett större sammanhang, jämte andra justeringar&lt;br&gt;i församlingslagen, ökar skälen för det andra alternativet. En lagregel skulle&lt;br&gt;onekligen ge en enkel och tydlig lösning. Och om man — mot mina&lt;br&gt;principiella invändningar — vill få till stånd beslut om ansvarsfrihet, finns&lt;br&gt;av tekniska skäl bara detta alternativ att välja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm 1990-05-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredrik Sterzel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;promemorian den 24 maj 1990 om revision av&lt;br&gt;direktvalda kyrkoråd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från följande:&lt;br&gt;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Västerås stift&lt;br&gt;Stiftsstyrelsen i Växjö stift&lt;br&gt;Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift&lt;br&gt;Malmö kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;Göteborgs kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har ett yttrande kommit in från ordföranden i kyrkostämman&lt;br&gt;i Malmö Eriksfälts församling Åke Mårtensson.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Det samlade remissutfallet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser förordar utredarens alternativa förslag, att i en&lt;br&gt;total samfällighet revisorerna också skall granska den ekonomiska förvalt-&lt;br&gt;ning som has om hand av direktvalda kyrkoråd inom samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans tillstyrker utredarens förslag att församlingens kyrko-&lt;br&gt;råd självt utser revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Närmare om de synpunkter som har förts fram på&lt;br&gt;promemorians förslag.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet, som finner det angeläget att frågan ges en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande lösning, påpekar att utredarens förslag att kyrkorådet själv utser&lt;br&gt;revisorer inte går att förena med föreskriften i 11 kap. 2 § församlingslagen&lt;br&gt;att den som är ledamot eller suppleant i kyrkorådet inte får delta i val av&lt;br&gt;revisor eller revisorssuppleant för granskning av verksamhet som omfattas&lt;br&gt;av redovisningsskyldigheten. Utredarens båda alternativa lösningar kräver&lt;br&gt;alltså en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förvaltning som skall revideras avser olika slag av egendomstyper.&lt;br&gt;Kollegiet anser att en församling som förvaltar församlingskyrkas skog bör&lt;br&gt;ha kyrkofullmäktige och inte bara ett direktvalt kyrkoråd. När det gäller&lt;br&gt;kollektmedel, så är den kollektansvarige prästen och inte församlingen&lt;br&gt;ansvarig. För granskningen av kollektmedlen kan alltså kyrkorådet utse&lt;br&gt;revisorer. En föreskrift därom bör tas in i församlingslagen. I fråga om&lt;br&gt;församlings donationsmedel vill kollegiet ändra församlingslagen så att&lt;br&gt;förvaltningen inte skall ligga kvar hos församlingen efter bildandet av en&lt;br&gt;total pastorats- eller flerpastoratssamfällighet. Revisorernas granskning av&lt;br&gt;samfällighetens förvaltning av fondmedlen kan och skall inte leda till&lt;br&gt;beslut om ansvarsfrihet, eftersom det inte finns någon ägare till medlen&lt;br&gt;enligt den uppfattning som ligger bakom förslaget till lag om stiftelser och&lt;br&gt;som kollegiet delar. För av samfälligheten anslagna medel är det naturligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att samfälligheten föreskriver att kyrkorådets förvaltning revideras av&lt;br&gt;samfällighetens revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Västerås (AU) anser att det enklaste är att samfällighe-&lt;br&gt;tens revisorer även får revidera församlingar med direktvalda kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Växjö finner det mindre bra att det organ som skall&lt;br&gt;granskas utser sina egna revisorer. Stiftsstyrelsen förordar därför lösningen&lt;br&gt;med att samfälligheten utser revisorer. Däremot bör ansvarsfrihet inte&lt;br&gt;beviljas av något utomstående organ. Ansvarsfrihet för direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;kommer således inte att beslutas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Göteborg förordar en komplettering av församlingslagen&lt;br&gt;så att samfällighetens revisorer får uppdraget att revidera de direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråden och att frågan om ansvarsfrihet prövas av samfällighetens&lt;br&gt;kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna uppfattning delas av Göteborgs kyrkliga samfällighet, som i dag&lt;br&gt;tillämpar den ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Malmö kyrkliga samfällighet är meningarna mycket delade bland&lt;br&gt;de församlingar som kan ha direktvalda kyrkoråd. Samfälligheten förordar&lt;br&gt;dock utredarens alternativ där kyrkorådet självt utser revisorer. Detta&lt;br&gt;alternativ tar hänsyn till de direktvalda kyrkorådens karaktär av utpräg-&lt;br&gt;lade församlingsorgan. Det ger en likartad revision för kyrkoråden vare sig&lt;br&gt;de är direktvalda eller valda av församlingens fullmäktige. En förutsättning&lt;br&gt;är att den föreslagna lagen om stiftelser kommer att beslutas och att man&lt;br&gt;ger avkall på kravet om beviljande av ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte frågan&lt;br&gt;vara av den storleksordningen att den särskilt behöver regleras i försam-&lt;br&gt;lingslagen. Förbundsstyrelsen finner det naturligt att tillstyrka alternativet&lt;br&gt;vilket kyrkoråden själva skall utse revisorer, mot bakgrund av att detta är&lt;br&gt;en ordning som väntas bli föreslagen i fråga om stiftelser. — Tre av sju&lt;br&gt;närvarande styrelseledamöter reserverade sig dock för en lösning på sam-&lt;br&gt;fällighetsplanet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Mårtensson anser att en särskild kyrkostämma i församlingar med&lt;br&gt;direktvalda kyrkoråd skall kunna välja revisorer och bevilja kyrkorådet&lt;br&gt;ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FÖRSTA AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;INLEDNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Lagens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— medlemskap i svenska kyrkan (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den kyrkliga indelningen (4—10 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den lokala organisation (11-21 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den regionala organisation (22 — 28 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den centrala organisation (29 — 31 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— det kyrkliga ämbetet (32 och 33 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— biskops- och prästtjänster (34—37 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— musiken i svenska kyrkan (38 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den kyrkliga egendomen (39 — 42 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de kyrkliga valen (43—47 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ANDRA AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;SVENSKA KYRKAN SOM TROSSAMFUND&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Grundläggande bestämmelser om svenska kyrkan som trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan som trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Genom sina församlingar upprätthåller svenska kyrkan en på demo-&lt;br&gt;kratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och&lt;br&gt;regionalt för kyrkans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Valda ombud för svenska kyrkan samlas varje år till kyrkomöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Endast den som bekänner svenska kyrkans lära får inneha en tjänst&lt;br&gt;som biskop eller präst i svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ärkebiskop, biskop eller biträdande biskop utnämner regeringen en&lt;br&gt;av de tre som har föreslagits i den ordning som föreskrivs i 45 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskoparnas och domkapitlens tillsynsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Biskoparna och domkapitlen skall se till att den ordning som gäller&lt;br&gt;för svenska kyrkan med avseende pä svenska kyrkans lära, böcker, sakra-&lt;br&gt;ment, gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskoparna och domkapitlen skall vidare ha tillsyn över hur inneha-&lt;br&gt;varna av det kyrkliga ämbetet förvaltar detta och efterlever sina avgivna&lt;br&gt;vigningslöften.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;TREDJE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;MEDLEMSKAP I SVENSKA KYRKAN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Om medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna om medlemskap i svenska kyrkan finns i 6—16 §§&lt;br&gt;religionsfrihetslagen (1951:680).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FJÄRDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;DEN KYRKLIGA INDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Kyrkliga indelningsenheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sverige är indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt och&lt;br&gt;stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Inom svenska kyrkan finns också följande icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Karlskrona amiralitetsförsamling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Göteborgs tyska församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tyska S:ta Gertruds församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. finska församlingen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De församlingar som anges i första stycket 3 — 5 finns i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om upptagningsområdet för icke-territoriella församlingar finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala indelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom svenska&lt;br&gt;kyrkan. En församling utgör en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat&lt;br&gt;består av en församling ( enförsamlingspastorat) eller flera församlingar&lt;br&gt;(flerförsamlingspastorat).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala indelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kon-&lt;br&gt;trakt består av flera pastorat i ett stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Stiftet är regional enhet inom kyrkan och tjänstgöringsområde för&lt;br&gt;biskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I Sverige finns tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara,&lt;br&gt;Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands,&lt;br&gt;Luleå, Visby och Stockholms stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av gemen-&lt;br&gt;samma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om en ändrad församlingsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den territoriella församlingsindelningen får ändras om ändringen&lt;br&gt;kan antas medföra bestående fördel för en församling eller en del av en&lt;br&gt;församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får de före-&lt;br&gt;skrifter meddelas som behövs för att genomföra ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan om en indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till&lt;br&gt;önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast&lt;br&gt;berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelnings-&lt;br&gt;ändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen skall beslutas av regeringen, om den har samband med en&lt;br&gt;ändring i rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. 1 § lagen (1979:411)&lt;br&gt;om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landstingskommuner. I&lt;br&gt;andra fall fattas beslutet av kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om den territoriella församlingsindelningen behöver ändras på&lt;br&gt;grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsför-&lt;br&gt;hållandena, får kammarkollegiet besluta om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får besluta om ändring i de fall församlingar som närmast&lt;br&gt;berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen&lt;br&gt;avser församlingar i samma län. Detta gäller dock inte om ändringen&lt;br&gt;föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får&lt;br&gt;kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7/z/r en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en&lt;br&gt;församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är kyrkobok-&lt;br&gt;förd i en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om en sådan ändring skall ges in till kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om&lt;br&gt;ändringar i församlingsindelningen. Sådana frågor får också väckas av en&lt;br&gt;kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen eller av stiftsstyrelsen,&lt;br&gt;genom anmälan hos kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är av&lt;br&gt;den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får besluta om&lt;br&gt;ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om&lt;br&gt;indelningsändringar som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 §&lt;br&gt;första stycket skall kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller,&lt;br&gt;när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om&lt;br&gt;det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får&lt;br&gt;kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket&lt;br&gt;skall utredningen göras av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på&lt;br&gt;frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna&lt;br&gt;och kyrkliga samfälligheterna samt med stiftstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör&lt;br&gt;föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen&lt;br&gt;omfatta även en sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna&lt;br&gt;upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om&lt;br&gt;befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utre-&lt;br&gt;dare finner skäl till en sådan undersökning, skall utredaren anmäla detta&lt;br&gt;till kammarkollegiet, som beslutar i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som läns-&lt;br&gt;styrelsen utreder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom folk-&lt;br&gt;omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt hindras därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall&lt;br&gt;ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och&lt;br&gt;de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas&lt;br&gt;också till en sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att&lt;br&gt;kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av&lt;br&gt;allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna&lt;br&gt;att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen&lt;br&gt;slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. 1 den mån ett&lt;br&gt;sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utredningskostnaden hör även kostnaden för valnämndens medver-&lt;br&gt;kan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsänd-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk reglering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;dena mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en del av en församling överförs till en annan församling skall en&lt;br&gt;sådan reglering ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan&lt;br&gt;hänföras till den delen bör överföras till den andra församlingen eller om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl till en reglering. Regleringen skall ha till syfte att på&lt;br&gt;ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller&lt;br&gt;en del av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när&lt;br&gt;beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras&lt;br&gt;överenskommelse fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en&lt;br&gt;annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,&lt;br&gt;övergår en församlings ansvar för borgensförbindelser och liknande åta-&lt;br&gt;ganden som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett om-&lt;br&gt;råde som skall skiljas från församlingen, till den församling som området&lt;br&gt;efter indelningsändringen skall ingå i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grun-&lt;br&gt;den för regleringen, skall utjämning ske i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beslutar om indelningsändringen får bestämma att utjämnings-&lt;br&gt;beloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och ansva-&lt;br&gt;righeten för deras förbindelser till den församling som bildas genom&lt;br&gt;sammanläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en&lt;br&gt;indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en&lt;br&gt;annan församling som har fördel av denna skall bidra till den förstnämnda&lt;br&gt;församlingens utgifter i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om en församling på grund av en indelningsändring får&lt;br&gt;kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra&lt;br&gt;församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget skall lämnas på en gång eller under en viss övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms&lt;br&gt;i beslutet om ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ändringen är av sådan omfattning att en församling enligt den nya&lt;br&gt;indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, träder&lt;br&gt;ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt&lt;br&gt;rum i hela landet. Detta gäller dock inte om ett förordnande enligt 23 §&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § skall meddelas senast ett år&lt;br&gt;innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får&lt;br&gt;beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 § skall med-&lt;br&gt;delas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdele-&lt;br&gt;gerade skall utses enligt 22 §, sedan delegerade valts, kan en församling&lt;br&gt;enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten i en församling innan indelningsändringen träder i kraft&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Under tiden från beslutet om en indelningsändring eller, om indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade och till dess&lt;br&gt;att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som tillkommer&lt;br&gt;kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd utövas av före-&lt;br&gt;trädare för församlingen enligt den nya indelningen, när det är fråga om&lt;br&gt;beslut som har verkan efter den nya indelningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för församlingen enligt den äldre indelningen får under&lt;br&gt;samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande&lt;br&gt;avser denna församling och som inte har verkan efter den nya indelningens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en&lt;br&gt;indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i kraft&lt;br&gt;skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten utövas av&lt;br&gt;fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre som den nya&lt;br&gt;indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller&lt;br&gt;om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör&lt;br&gt;företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om änd-&lt;br&gt;ringen bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall företrä-&lt;br&gt;das av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. från det att dessa har&lt;br&gt;valts till dess att indelningsändringen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en total&lt;br&gt;kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen för-&lt;br&gt;ordna att samfällighetens kyrkofullmäktige skall vara fullmäktige i den&lt;br&gt;nybildade församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av kyrkokommunala beslut innan indelningsändringen&lt;br&gt;träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring eller,&lt;br&gt;om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade&lt;br&gt;och till dess att ändringen träder i kraft fattas av kyrkofullmäktige, kyrko-&lt;br&gt;stämman, kyrkorådet eller en annan nämnd, får överklagas enligt reglerna&lt;br&gt;i 22 kap. 1 — 3 §§. Även en annan församling som berörs av indelningsänd-&lt;br&gt;ringen och den som är kyrkobokförd i en sådan församling får klaga över&lt;br&gt;beslutet. Beträffande överklagandet tillämpas i övrigt 22 kap. 4 —6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom kammarrätten har bifallit överklagandet eller för-&lt;br&gt;bjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas också av en&lt;br&gt;annan församling som berörs av indelningsändringen och av den som är&lt;br&gt;kyrkobokförd i en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om ändrad församlingsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket får överklagas hos&lt;br&gt;kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets beslut enligt 1 — 3 §§ får överklagas hos regeringen.&lt;br&gt;Kollegiets beslut får överklagas även av stiftsstyrelsen. Kollegiets beslut i&lt;br&gt;ärenden som har överklagats dit får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den territoriella pastoratsindelningen får ändras om indelningen&lt;br&gt;därmed blir mer ändamålsenlig med hänsyn till pastoratens förmåga att&lt;br&gt;svara för de angelägenheter som enligt denna lag eller annars skall an-&lt;br&gt;komma på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pastorat får inte utan särskilda skäl ha färre än 2000 kyrkomedlem-&lt;br&gt;mar eller vara beläget i mer än en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i den territoriella pastoratsindel-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning&lt;br&gt;och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras av ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skalide&lt;br&gt;nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte stifts-&lt;br&gt;styrelsen beslutar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra&lt;br&gt;den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning även bör&lt;br&gt;föranleda bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring&lt;br&gt;av kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed sam-&lt;br&gt;manhängande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrklig&lt;br&gt;samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen har&lt;br&gt;getts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk reglering m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena&lt;br&gt;mellan pastoraten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 6 och 7 §§. Fördelningen av tillgångar och förbindelser&lt;br&gt;i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. De kyrkliga&lt;br&gt;kommuner som berörs får träffa överenskommelse om hur fördelningen&lt;br&gt;skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsänd-&lt;br&gt;ringen. Är de kyrkliga kommunerna inte överens om fördelningen av&lt;br&gt;förmögenheten, skall stiftsstyrelsen göra fördelningen med förhållandet&lt;br&gt;mellan de berörda församlingarnas skatteunderlag som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1929:145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna har&lt;br&gt;kommit överens om något annat förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förvaltningen av sådan egendom som ett pastorat förvaltar enligt&lt;br&gt;föreskrifter i 41 kap. skall övertas av det pastorat som efter indelningsänd-&lt;br&gt;ringen skall svara för de angelägenheter som egendomen är avsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel i prästlönefondsfastighet eller prästlönejordsfond övertas av det&lt;br&gt;pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård eller&lt;br&gt;ett löneboställe, övertas av den som har övertagit förvaltningen av fastig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett&lt;br&gt;annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grun-&lt;br&gt;den för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen får be-&lt;br&gt;stämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på&lt;br&gt;två eller flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och ansvarighe-&lt;br&gt;ten för deras förbindelser till det pastorat som bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När stiftsstyrelsen beslutar om en ändring i pastoratsindelningen&lt;br&gt;skali styrelsen samtidigt fastställa den prästerliga tjänsteorganisationen i&lt;br&gt;varje nybildat pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de ytter-&lt;br&gt;ligare föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om indelningsändringen innebär att en pastoratssamfällighet bildas får&lt;br&gt;stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall&lt;br&gt;utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap. till dess att&lt;br&gt;indelningsändringen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den ljanuari det år&lt;br&gt;som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning&lt;br&gt;berör en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet,&lt;br&gt;skall beslutet dock träda i kraft den ljanuari året efter det år då val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett år&lt;br&gt;innan det skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om ändrad pastoratsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos kam-&lt;br&gt;markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-&lt;br&gt;markollegiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad pastorats-&lt;br&gt;indelning, skall svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Ändringar i kontraktsindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ändringar i kontraktsindelningen skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kontraktsindelningen får ändras om indelningen därmed blir mer&lt;br&gt;ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen beslutar om ändringar i kontraktsindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning&lt;br&gt;och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen av en församling eller en kyrklig samfällighet som skulle beröras av&lt;br&gt;ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kontraktsindelningen får inte ändras utan att varje församling, kyrk-&lt;br&gt;lig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av ändringen&lt;br&gt;har getts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om ändrad kontraktsindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;kollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkol-&lt;br&gt;legiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan kammarkollegiet avgör ett överklagat ärende om ändrad kontrakts-&lt;br&gt;indelning skall svenska kyrkans centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelser om pastoratssamfälligheter och om vilka församlings-&lt;br&gt;angelägenheter som en sådan samfällighet skall sköta samt om flerpasto-&lt;br&gt;ratssamfälligheter finns i 11 kap. 3 § andra stycket och 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en total pastoratssamfällighet bildas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av&lt;br&gt;församlingarna i pastoratet. Besluten skall anmälas till stiftsstyrelsen. När&lt;br&gt;de har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen fastställa samfällighetsbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av stifts-&lt;br&gt;styrelsen, om det är till övervägande och varaktig fördel för pastoratet som&lt;br&gt;helhet att samfälligheten sköter alla ekonomiska angelägenheter. Ett sådant&lt;br&gt;beslut får inte fattas utan att varje församling och kyrklig samfällighet i&lt;br&gt;pastoratet har getts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total pastorats-&lt;br&gt;samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos&lt;br&gt;stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en flerpastoratssamftillighet bildas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen, om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till&lt;br&gt;övervägande och varaktig fördel för pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en flerpastorats-&lt;br&gt;samfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan hos&lt;br&gt;stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat som skulle beröras av&lt;br&gt;samfällighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas utan&lt;br&gt;att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av åtgärden har&lt;br&gt;getts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ytterligare föreskrifter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare förskrifter som behövs för&lt;br&gt;att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i sam-&lt;br&gt;fälligheten skall utövas av sådana indelningsdelegerade som avses i 9 kap.&lt;br&gt;till dess att indelningsändringen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring eller upplösning av samfålligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade&lt;br&gt;förhållanden inträtt att de angelägenheter som samfälligheten har hand om&lt;br&gt;lämpligare sköts på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 2 och 4 §§ om rätten att besluta i frågor om bildande av&lt;br&gt;samfälligheter och väcka en sådan fråga samt om skyldighet att bereda en&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall tillämpas&lt;br&gt;även när det gäller ändring eller upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande, ändringar eller&lt;br&gt;upplösning av kyrkliga samfälligheter skall 6 kap. 5 —10 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om samföllighetsbildning träder i kraft m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas senast&lt;br&gt;ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total samfällighet,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om indelnings-&lt;br&gt;delegerade skall utses enligt 5 § andra stycket, sedan delegerade har valts,&lt;br&gt;kan samfälligheten förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos kam-&lt;br&gt;markollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kam-&lt;br&gt;markollegiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Kyrkliga indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när beslutanderätten skall&lt;br&gt;utövas av indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i en församling efter beslut av regeringen eller kammarkollegiet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 22 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en kyrklig samfällighet efter beslut av stiftsstyrelsen enligt 6 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket eller 8 kap. 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ledamöter och suppleanter i indelningsdelegerade skall utses från&lt;br&gt;varje församling vars område helt eller delvis skall ingå i församlingen&lt;br&gt;enligt den nya indelningen eller den kyrkliga samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delegerade skall utses från flera församlingar, skall regeringen,&lt;br&gt;kammarkollegiet eller stiftsstyrelsen i beslutet om indelningsdelegerade&lt;br&gt;också fastställa hur många ledamöter och suppleanter som varje församling&lt;br&gt;skall utse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om indelningsdelegerade skall utses från bara en församling, beslutar&lt;br&gt;församlingens kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalda kyrkoråd&lt;br&gt;om antalet ledamöter och suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ledamöter och suppleanter väljs av kyrkofullmäktige, kyrkostämma&lt;br&gt;eller det direktvalda kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valet skall förrättas senast trettio dagar efter det att församlingen har&lt;br&gt;fått del av beslutet om indelningsändringen eller vid den senare tidpunkt&lt;br&gt;som den myndighet som beslutar om indelningsändringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Sedan valet har ägt rum skall uppgift om de valdas namn och&lt;br&gt;postadress genast sändas till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ledamöter och suppleanter i indelningsdelegerade väljs bland dem&lt;br&gt;som är ledamöter eller suppleanter i kyrkofullmäktige eller det direktvalda&lt;br&gt;kyrkorådet i en församling eller i fullmäktige i en kyrklig samfällighet som&lt;br&gt;berörs av indelningsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd inte finns i en församling, är&lt;br&gt;den valbar som enligt 12 kap. 5 § första stycket skulle ha varit valbar som&lt;br&gt;ledamot eller suppleant i fullmäktige i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår under&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, inträder en suppleant enligt den ordning som har be-&lt;br&gt;stämts vid valet i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden.&lt;br&gt;Om en annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänst-&lt;br&gt;göringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningsdelegerades sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse om första sammanträdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt förordna en av ledamöterna i&lt;br&gt;delegerade att utfärda kungörelse om första sammanträdet och föra ordet&lt;br&gt;där till dess att ordförande har valts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på&lt;br&gt;anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av&lt;br&gt;indelningsändringen. Den skall inom samma tid på ett lämpligt sätt sändas&lt;br&gt;till varje ledamot och suppleant. Kungörelsen skall samtidigt införas i de&lt;br&gt;tidningar i vilka församlingarna inför sina tillkännagivanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Indelningsdelegerade väljer vid sitt första sammanträde bland sina&lt;br&gt;ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid för&lt;br&gt;vilken delegerade har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett&lt;br&gt;sammanträde, skall delegerade utse någon annan ledamot att för tillfället&lt;br&gt;föra ordet. Till dess att så har skett, utövas ordförandeskapet av den&lt;br&gt;ledamot som är äldst till levnadsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträden skall hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Indelningsdelegerade sammanträder enligt den ordning som delege-&lt;br&gt;rade bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde skall också hållas när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mer än hälften av ledamöterna eller det arbetsutskott som avses i 13 §&lt;br&gt;begär det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordföranden anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Rätt att delta i indelningsdelegerades överläggningar men inte i&lt;br&gt;besluten har även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ordföranden eller vice ordföranden i arbetsutskottet och sådan kom-&lt;br&gt;mitté som avses i 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pastoratets kyrkoherde eller, om indelningsändringen avser flera&lt;br&gt;pastorat, den kyrkoherde som domkapitlet har utsett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet i en församling eller&lt;br&gt;en kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ordföranden eller vice ordföranden i en nämnd eller i en beredning&lt;br&gt;som har utsetts av en församling eller en kyrklig samfällighet som berörs av&lt;br&gt;indelningsändringen vid behandlingen av ett ärende som har beretts av&lt;br&gt;nämnden eller beredningen och vid besvarandet av en interpellation som&lt;br&gt;har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningsdelegerade får kalla anställda hos en församling eller en kyrk-&lt;br&gt;lig samfällighet som berörs av indelningsändringen eller särskilda sakkun-&lt;br&gt;niga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendenas art och beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Indelningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetsutskottet eller en kommitté som avses i 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i en forsamling eller en kyrklig&lt;br&gt;samfällighet som berörs av indelningsändringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-&lt;br&gt;kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Indelningsdelegerade skall för beredning och verkställighet av dele-&lt;br&gt;gerades ärenden utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får delegerade&lt;br&gt;dessutom utse en eller flera kommittéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegerade får också uppdra åt en nämnd eller en beredning i en&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen att&lt;br&gt;bereda ett ärende som skall beslutas av delegerade och även att därefter&lt;br&gt;verkställa beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling tillämpas på&lt;br&gt;indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkofullmäktige m.m. i&lt;br&gt;församling tillämpas på indelningsdelegerade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 7 § första och andra styckena, 8 § första stycket och 9 § om hur&lt;br&gt;sammanträdena kungörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 10 och 11 §§ om suppleanternas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 12 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 13 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 20 § om avbrutna sammanträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 21 § om bordläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 22 § om offentlighet och ordning vid sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 23 och 24 §§ om hur ärendena avgörs m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 25—27 §§ om interpellation och frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 28 - 30 §§ om protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 5 § om fastställande av budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse in-&lt;br&gt;delningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté som avses&lt;br&gt;i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 13 kap. 10 och 11 §§ om suppleanternas tjänstgö-&lt;br&gt;ring gäller också när en delegerad som inte har utsetts vid proportionellt val&lt;br&gt;har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En interpellation får framställas, förutom till ordföranden i arbetsut-&lt;br&gt;skottet eller en kommitté som avses i 23 §, även till ordföranden i kyrko-&lt;br&gt;rådet, någon annan nämnd eller beredning i en församling eller en kyrklig&lt;br&gt;samfällighet som berörs av indelningsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tillkännagivanden och kungörelser skall anslås på anslagstavlan i&lt;br&gt;varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av indelningsänd-&lt;br&gt;ringen. Kungörelser skall införas i de tidningar i vilka de församlingar som&lt;br&gt;berörs av indelningsändringen inför sina tillkännagivanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Så snart delegerades protokoll har justerats, skall avskrift av protokol-&lt;br&gt;let överlämnas till arbetsutskottet och till församlingarnas och de kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheternas kyrkoråd samt utdrag av protokollet tillställas de kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mittéer eller nämnder åt vilka har uppdragits att verkställa delegerades Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;beslut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsutskottet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ledamöter och suppleanter i arbetsutskottet eller i en kommitté&lt;br&gt;väljs till det antal indelningsdelegerade bestämmer och för indelningsdele-&lt;br&gt;gerades tjänstgöringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsutskottet skall bestå av minst fem ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Delegerade utser bland ledamöterna i arbetsutskottet en ordförande&lt;br&gt;och en eller två vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken ordföranden eller någon vice ordföranden kan närvara vid&lt;br&gt;ett sammanträde med arbetsutskottet, skall utskottet utse någon annan&lt;br&gt;ledamot att för tillfället vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att närvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Arbetsutskottet och en kommitté får kalla en delegerad eller supple-&lt;br&gt;ant för en delegerad, en ledamot av en kommitté eller en anställd hos en&lt;br&gt;församling som har valt delegerade eller en särskild sakkunnig att närvara&lt;br&gt;vid ett sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats får, om utskottet eller kommittén beslutar det, delta&lt;br&gt;i överläggningarna men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelser om kyrkoråd m.m. i församling tillämpas på arbets-&lt;br&gt;utskottet och på en kommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på arbetsutskottet eller på en kommitté:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 och 6 §§ om valbarhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 13 § om ledamots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om tid och plats för sammanträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § andra stycket om delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelser om kyrkofullmäktige och kyrkorådet skall avse indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade respektive arbetsutskottet eller en kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utöver ledamot och suppleant i indelningsdelegerade är bara den&lt;br&gt;valbar som är kyrkobokförd inom området for församlingen eller den&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheten enligt den nya indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tillkännagivanden skall ske på anslagstavlan i varje församling och&lt;br&gt;kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för indelningsdelegerades verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § De församlingar som har valt delegerade skall betala kostnaderna&lt;br&gt;för delegerades verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mer än en församling skall betala kostnaderna skall kostnaderna&lt;br&gt;fördelas mellan församlingarna i förhållande till det antal skattekronor och&lt;br&gt;skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till&lt;br&gt;grund för de berörda församlingarnas bestämmande av skattesatsen för&lt;br&gt;uttag av skatt för det år då beslutet om indelningsändringen meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår endast en del av en berörd församling i församlingen enligt den nya&lt;br&gt;indelningen, skall fördelningen ske i förhållande till antalet skattekronor&lt;br&gt;och skatteören för den församlingsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut av kyrkliga indelningsdelegerade m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkliga indelningsdelegerade,&lt;br&gt;arbetsutskottet eller en kommitté tillämpas 22 kap. 1— 4 §§. Beslut får&lt;br&gt;överklagas också av varje församling eller kyrklig samfällighet som berörs&lt;br&gt;av indelningsändringen och av den som är kyrkobokförd i en sådan&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av beslut av kammarrätten tilllämpas 22 kap.&lt;br&gt;5 §. Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit överklagandet eller&lt;br&gt;förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får även överklagas av en&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällighet som berörs av indelningsändringen&lt;br&gt;och av den som är kyrkobokförd i en sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 kap 6 § om rättelse av verkställighet tillämpas i&lt;br&gt;fråga om beslut av indelningsdelegerade, arbetsutskottet eller av en kom-&lt;br&gt;mitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Namn på kyrkliga enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en ny territoriell församling bildas och vid ändringar i den&lt;br&gt;territoriella pastoratsindelningen eller i kontraktsindelningen skall den&lt;br&gt;myndighet som beslutar om indelningsändringen också fastställa namnet&lt;br&gt;på församlingen, pastoratet respektive kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När en flerpastoratssamfällighet bildas eller ändras skall den myndig-&lt;br&gt;het som beslutar om bildandet eller ändringen fastställa namnet på samfäl-&lt;br&gt;ligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Frågor om ändring av namnet på en territoriell församling, ett&lt;br&gt;territoriellt pastorat, ett kontrakt eller en flerpastoratssamfällighet i andra&lt;br&gt;fall än som avses i 1 och 2 §§ prövas av kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namn på pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Namnet på ett territoriellt pastorat som består av en församling skall&lt;br&gt;vara detsamma som församlingens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnet på ett flerförsamlingspastorat skall innehålla namnet på alla de&lt;br&gt;församlingar som ingår i pastoratet. Första ledet i namnet skall utgöras av&lt;br&gt;namnet på den församling där kyrkoherden är stationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhämtande av yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Innan namnet på en territoriell församling, ett kontrakt eller en&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet fastställs, skall yttrande inhämtas från den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant yttrande behöver dock inte inhämtas om namnet på en&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet skall bestå av namnen på alla de i samfälligheten&lt;br&gt;ingående pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut om namn i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får överklagas i&lt;br&gt;endast i samband med att beslutet om indelningsändringen överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 3 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FEMTE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;DEN LOKALA ORGANISATIONEN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Allmänt om församlingar samt kyrkliga samfälligheter på lokal&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsangelägenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar&lt;br&gt;sköta sina angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med församlingsangelägenheter avses frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni&lt;br&gt;och evangelisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara bygg-&lt;br&gt;nadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra&lt;br&gt;församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och&lt;br&gt;andra församlingslokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anskaffande av lös egendom som inte är byggnadstillbehör, för kyrk-&lt;br&gt;ligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt annan&lt;br&gt;mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen&lt;br&gt;för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig&lt;br&gt;kommun, samt underhåll av kyrkotomt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar i enförsamlingspastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter&lt;br&gt;församlingen själv alla de församlingsangelägenheter som anges i 1 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt&lt;br&gt;denna lag eller annan författning ankommer på pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar i flerförsamlingspastorat, pastoratssamfälligheter och&lt;br&gt;flerpastoratssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat)&lt;br&gt;sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 1 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De församlingsangelägenheter som anges i 1 § andra stycket 3 — 7 skall&lt;br&gt;skötas av en kyrklig samfällighet, som består av samtliga församlingar i&lt;br&gt;pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att ange-&lt;br&gt;lägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En pastoratssamfällighet kan även få sköta de ekonomiska försam-&lt;br&gt;lingsangelägenheter som anges i 1 § andra stycket 1 och 2 (total pastorats-&lt;br&gt;samfällighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att&lt;br&gt;sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges&lt;br&gt;i 1 § andra stycket 1 — 7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelä-&lt;br&gt;genheter (total flerpastoratssamfällighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana samfälligheter som avses i andra stycket får även bildas för&lt;br&gt;angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på&lt;br&gt;pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenhe-&lt;br&gt;ter som anges i 1 § andra stycket 1—7 till en flerpastoratssamfällighet, får&lt;br&gt;ändå en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de&lt;br&gt;återstående ekonomiska församlingsangelägenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter som avses i 4 § andra stycket får inte ha hand om&lt;br&gt;sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelser om hur de olika pastoratssamfälligheterna bildas finns&lt;br&gt;i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet&lt;br&gt;utan att församlingen först har godkänt dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller&lt;br&gt;andra åtgärder avseende kyrkobyggnad, församlingshus och andra försam-&lt;br&gt;lingslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten i församlingar och kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på&lt;br&gt;kyrkostämma, om inte något annat följer av 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall&lt;br&gt;beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortfarande utövas av fullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att försam-&lt;br&gt;lingens beslutanderätt skall utövas av kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i fullmäktige&lt;br&gt;förrän tre år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin&lt;br&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ingår en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, får&lt;br&gt;stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett&lt;br&gt;direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Beslut om att avskaffa eller införa kyrkofullmäktige enligt 10 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § skall tillämpas från och med året efter det år då val av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige nästa gång förrättas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet, liksom stiftsstyrelsen&lt;br&gt;vid beslut enligt 10 § andra stycket och 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderät-&lt;br&gt;ten av församlingsdelegerade eller, om samfälligheten är total, av kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen och verkställigheten i församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I en församling ankommer förvaltningen och verkställigheten på&lt;br&gt;kyrkorådet och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämman. För en sådan uppgift kan fullmäktige eller stäm-&lt;br&gt;man tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får uppdra åt kyrkorådet&lt;br&gt;eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta&lt;br&gt;beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaf-&lt;br&gt;fenhet eller i övrigt av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet ankommer förvalt-&lt;br&gt;ningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller församlingsdelegerade. Bestämmelserna i 15 § andra stycket om&lt;br&gt;en särskild beredning och i 16 § första stycket om uppdrag att i fullmäktiges&lt;br&gt;eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas även i&lt;br&gt;samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I arkivlagen (1990: 782) finns bestämmelser om församlingars och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheters arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Förtroendevalda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med förtroendevalda avses i denna lag valda ledamöter och supple-&lt;br&gt;anter i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga&lt;br&gt;nämnder samt beredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förtroendevald avses också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. revisorer och revisorssuppleanter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordföranden och vice ordförande i kyrkostämma, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 17 kap. 5 §, om han&lt;br&gt;eller hon har utsetts till ordförande eller vice ordförande i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige&lt;br&gt;eller ett direktvalt kyrkoråd i en församling har den som är kyrkobokförd i&lt;br&gt;församlingen, är medlem av svenska kyrkan och har fyllt arton år senast på&lt;br&gt;valdagen. Den som inte är svensk medborgare har rösträtt endast om han&lt;br&gt;har varit kyrkobokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före&lt;br&gt;valåret. Varje röstberättigad har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling har inte&lt;br&gt;rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;direktvalt kyrkoråd i en annan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;kyrklig samfällighet har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter i kyrkofullmäktige i en församling som ingår i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en&lt;br&gt;röstlängd som har upprättats före valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i en församling, ord-&lt;br&gt;föranden och vice ordförande i kyrkostämma väljs bland dem som har&lt;br&gt;rösträtt enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller valet av ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och&lt;br&gt;övriga nämnder samt av revisorer och revisorssuppleanter. Den som har&lt;br&gt;fyllt 18 år senast på dagen for ett sådant val är dock valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till uppdrag som revisor och revisorssuppleant får också väljas den som&lt;br&gt;inte är kyrkobokförd i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Till uppdrag som avses i 5 § får inte väljas den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehar en tjänst som kyrkoherde i församlingen eller innehar ett&lt;br&gt;långtidsvikariat på en sådan tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enligt 17 kap. 5 § andra stycket har förordnats att vara ledamot i&lt;br&gt;församlingens kyrkoråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är anställd hos församlingen och som på grund av sina uppgifter har&lt;br&gt;den ledande ställningen bland de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller någon annan&lt;br&gt;nämnd är inte heller den som är chef för en förvaltning som hör till rådets&lt;br&gt;eller nämndens ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant i kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;en kyrklig samfällighet, församlingsdelegerade, kyrkorådet och övriga&lt;br&gt;nämnder i samfälligheten tillämpas bestämmelserna i 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd och&lt;br&gt;övriga nämnder skall avse samfälligheten, dess fullmäktige eller försam-&lt;br&gt;lingsdelegerade och dess kyrkoråd och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 6 § 2 om kyrkoherde skall gälla den kyrkoherde som&lt;br&gt;är ledamot och hans ersättare i samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragets upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdra-&lt;br&gt;get genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller församlingsdelegerade skall&lt;br&gt;befria en förtroendevald från uppdraget när han eller hon vill avgå, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl som talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet från anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar&lt;br&gt;som behövs för uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman i en församling samt kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige och församlingsdelegerade i en kyrklig samfällighet får besluta&lt;br&gt;att förtroendevalda i församlingen respektive samfälligheten i skälig om-&lt;br&gt;fattning skall få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av&lt;br&gt;uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning för förlorad arbetsinkomst, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arvode.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en församling ingår i en total pastoratssamfällighet eller i en total&lt;br&gt;flerpastoratssamfällighet, får kyrkofullmäktige i samfälligheten besluta att&lt;br&gt;förtroendevalda i församlingens kyrkoråd eller kyrkostämma skall få sådan&lt;br&gt;ersättning och arvode som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvode skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Varje ledamot i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorå-&lt;br&gt;det eller någon annan nämnd har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet&lt;br&gt;eller någon annan nämnd har deltagit i avgörandet av ett ärende får&lt;br&gt;reservera sig mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reserva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen utvecklas närmare, skall den avfattas skriftligen och lämnas senast&lt;br&gt;när protokollet justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Kyrkofullmäktige i församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om val av kyrkofullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns bestämmelser&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. indelning i valdistrikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utseende av suppleanter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått under tjänstgö-&lt;br&gt;ringstiden och när en suppleant har inträtt som ordinarie ledamot i&lt;br&gt;fullmäktige eller av annan anledning har avgått som suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet&lt;br&gt;skall bestämmas till ett udda tal och till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 i församling med 5 000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller därun-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 i forsamling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 i församling med över 10 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall den som har upptagits i gäll-&lt;br&gt;ande röstlängd anses som röstberättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om&lt;br&gt;antalet ledamöter i fullmäktige. Länsstyrelsen skall genast underrättas om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet&lt;br&gt;tillämpas först när val av fullmäktige nästa gång förrättas i hela landet.&lt;br&gt;Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen&lt;br&gt;skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige bestämmer. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser&lt;br&gt;som varje parti får i församling-en. Om det därvid uppkommer ett brutet&lt;br&gt;tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om&lt;br&gt;antalet suppleanter. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutar fullmäktige om ändring av antalet suppleanter tillämpas 2 §&lt;br&gt;fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ledamöter och suppleanter väljs för tre år räknat från och med den 1&lt;br&gt;januari året efter det år då valet har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en&lt;br&gt;eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dess att valen har förrättats utövas ordförandeskapet av den som har&lt;br&gt;varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge,&lt;br&gt;har den som är äldst företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett&lt;br&gt;sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att för tillfället vara&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträdena skall hållas m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kyrkofullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hål-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde skall även hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel&lt;br&gt;av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de&lt;br&gt;befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. Det år då val&lt;br&gt;av fullmäktige har ägt rum i hela landet skall valen förrättas av de nyvalda&lt;br&gt;fullmäktige. Dessa förrättar även andra val som ankommer på fullmäktige&lt;br&gt;och avser tid efter utgången av det nämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur sammanträdena kungörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkofullmäktige skall sam-&lt;br&gt;manträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sam-&lt;br&gt;manträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten har&lt;br&gt;uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordfö-&lt;br&gt;randen i kyrkostämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på&lt;br&gt;församlingens anslagstavla. Den skall inom samma tid också sändas till&lt;br&gt;varje ledamot och suppleant på ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgift om tid och plats för sammanträdet samt, om kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige har bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall också&lt;br&gt;minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstid-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde före december månads utgång avgörs för det följande&lt;br&gt;kalenderåret i vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden skall&lt;br&gt;införas. Därvid bör sådana tidningar väljas som genom sin spridning inom&lt;br&gt;olika grupper av församlingsmedlemmar når så många som möjligt. Om ett&lt;br&gt;förslag om att införa uppgiften i en viss ortstidning får minst en tredjedel&lt;br&gt;av rösterna, skall uppgiften införas i den tidningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det&lt;br&gt;sätt som föreskrivs i 7 § tredje stycket och 8 § första stycket, skall kungö-&lt;br&gt;relsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdes-&lt;br&gt;dagen. Dessutom skall kungörelsen inom samma tid sändas till varje&lt;br&gt;ledamot och suppleant på ett lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanternas tjänstgöring m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde&lt;br&gt;eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en suppleant tjänstgöra i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamotens ställe. Detta gäller även en suppleant som har kallats att&lt;br&gt;tjänstgöra eller som tjänstgör i stället for ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanterna skall tjänstgöra enligt den ordning som har bestämts&lt;br&gt;mellan suppleanterna. En suppleant som har börjat tjänstgöra har dock&lt;br&gt;företräde oberoende av turordning. En suppleant som avbryter tjänstgö-&lt;br&gt;ringen på grund av jäv, får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samtliga suppleanter för en ledamot är förhindrade att inställa sig&lt;br&gt;eller att vidare delta i ett sammanträde, skall i ledamotens ställe den&lt;br&gt;suppleant inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänst-&lt;br&gt;göra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet. Om en&lt;br&gt;sådan suppleant inte kan tjänstgöra, skall den suppleant inträda som står i&lt;br&gt;tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen for partiet&lt;br&gt;och så vidare efter samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde eller till&lt;br&gt;fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra även om en suppleant har&lt;br&gt;inträtt i hans ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett&lt;br&gt;sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får dock därefter under&lt;br&gt;samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Kyrkofullmäktige får handlägga ett ärende endast om mer än hälf-&lt;br&gt;ten av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock föreskriva att&lt;br&gt;interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närva-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot enligt 13 § eller 20 kap. 4 § är jävig i ett ärende, får&lt;br&gt;fullmäktige handlägga detta även om antalet deltagande på grund av jävet&lt;br&gt;inte uppgår till vad som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som&lt;br&gt;personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, föräldrar, barn&lt;br&gt;eller syskon eller någon annan närstående. Bestämmelser om jäv i samband&lt;br&gt;med revision finns i 20 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Rätt att närvara vid kyrkofullmäktiges sammanträden och delta i&lt;br&gt;överläggningarna men inte i besluten har även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ordföranden eller vice ordföranden i kyrkorådet samt kyrkoherden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ordföranden eller vice ordföranden i någon annan nämnd eller i en&lt;br&gt;beredning vid handläggningen av ett ärende som har beretts av nämnden&lt;br&gt;eller beredningen och vid besvarande av interpellationer eller frågor som&lt;br&gt;har framställts till ordföranden i nämnden eller beredningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en interpellation som&lt;br&gt;enligt 26 § andra stycket har överlämnats för att besvaras av honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en revisor hos församlingen vid behandlingen av revisionsberättelsen&lt;br&gt;för den verksamhet som hans uppdrag avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den anställde som på grund av sina uppgifter har den ledande&lt;br&gt;ställningen bland de anställda i församlingen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i den mån fullmäktige har beslutat det, ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;kyrkorådet, annan nämnd eller beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får kalla anställda hos församlingen eller särskilda sakkun-&lt;br&gt;niga för att meddela upplysningar vid ett sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendenas art och beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som väckts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkorådet eller någon annan nämnd, om inte något annat är föreskri-&lt;br&gt;vet i lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, dom-&lt;br&gt;kapitlet, stiftsstyrelsen eller egendomsnämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Innan kyrkofullmäktige avgör ett ärende skall det ha beretts av den&lt;br&gt;nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en&lt;br&gt;beredning som fullmäktige särskilt har utsett för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning&lt;br&gt;dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få&lt;br&gt;tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs. Kyrkorådet skall alltid&lt;br&gt;få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av någon annan än rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kyrkofullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredning behövs inte heller för ärenden som avser ändring av antalet&lt;br&gt;ledamöter eller suppleanter i kyrkorådet eller annan nämnd eller avsägelse&lt;br&gt;från uppdrag som ledamot eller suppleant i fullmäktige, i rådet eller i någon&lt;br&gt;annan nämnd eller som revisor eller revisorssuppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut om&lt;br&gt;den inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan&lt;br&gt;avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid&lt;br&gt;beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom samma tid.&lt;br&gt;Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Opinionsundersökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett&lt;br&gt;ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas synpunkter&lt;br&gt;från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom folkomröstning,&lt;br&gt;opinionsundersökning eller liknande förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får därvid anlita valnämnden i kommunen, om nämndens&lt;br&gt;verksamhet i övrigt inte hindras och om kommunfullmäktige beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av&lt;br&gt;att en församling anlitar valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrutna sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om ett sammanträde inte kan slutföras på utsatt dag, skall det&lt;br&gt;fortsätta genast eller vid en senare tidpunkt. Om sammanträdet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta vid en senare tidpunkt, bestämmer och tillkännager ordföranden Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;genast tid och plats för det fortsatta sammanträdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är propor-&lt;br&gt;tionellt, finns bestämmelser i 47 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bordläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av&lt;br&gt;de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av&lt;br&gt;tidigare bordlagt ärende krävs beslut av mer än hälften av ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden&lt;br&gt;innan sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighet och ordning vid sammanträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Sammanträdena skall vara offentliga. Kyrkofullmäktige får dock&lt;br&gt;besluta att överläggningen i ett visst ärende skall hållas inom stängda&lt;br&gt;dörrar. Suppleanterna får närvara vid en sådan överläggning även om de&lt;br&gt;inte tjänstgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden ansvarar för ordningen vid sammanträdet. Ordföranden&lt;br&gt;får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.&lt;br&gt;Om det uppstår oordning som inte kan avstyras, får ordföranden upplösa&lt;br&gt;sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ärendena avgörs m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ordföranden leder sammanträdena och föredrar ärendena. Ordfö-&lt;br&gt;randen skall se till att ett ärende inte avgörs utan att föreskrifterna i 7 —9 §§&lt;br&gt;om kungörelse och 16 § om beredning har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brådskande ärende får dock avgöras trots att det inte har kungjorts&lt;br&gt;enligt föreskrifterna i 7 —9 §§, om samtliga närvarande ledamöter beslutar&lt;br&gt;det. Ett sådant ärende får också avgöras trots att det inte har beretts enligt&lt;br&gt;föreskriften i 16 §, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § När överläggningen är avslutad lägger ordföranden fram förslag till&lt;br&gt;beslut. Förslaget skall utformas så att det kan besvaras med ja eller nej.&lt;br&gt;Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats&lt;br&gt;och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omröstning begärs, skall den genomföras efter upprop och ske öppet&lt;br&gt;utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen&lt;br&gt;omröstning får omröstningsapparat användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat är särskilt föreskrivet bestäms utgången genom&lt;br&gt;enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom i&lt;br&gt;ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. I sådana ärenden fattas&lt;br&gt;beslutet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer och frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En ledamot får till ordföranden i kyrkorådet, annan nämnd eller&lt;br&gt;beredning framställa interpellation i ämnen som hör till kyrkofullmäktiges&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Kyrkofullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;interpellation får framställas. Interpellationen skall vara tillgänglig för&lt;br&gt;varje ledamot, innan fullmäktige fattar ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att ordföranden i kyrkorådet får överlåta besva-&lt;br&gt;randet av en interpellation till någon annan ledamot i rådet som på grund&lt;br&gt;av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om kyrkofullmäktige beslutar det, får en ledamot till ordföranden i&lt;br&gt;kyrkorådet, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämnen som hör&lt;br&gt;till fullmäktiges handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Vid sammanträde med kyrkofullmäktige skall protokoll föras på&lt;br&gt;ordförandens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och suppleanter som har&lt;br&gt;tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt. Protokollet&lt;br&gt;skall för varje ärende redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fullmäktiges beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka reservationer som har anmälts mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omröstning har ägt rum i ett ärende skall protokollet dessutom för&lt;br&gt;varje ärende redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur omröstningen har utfallit, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur ledamöterna och suppleanterna har röstat vid öppen omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Protokollet skall justeras av ordföranden och ytterligare minst två&lt;br&gt;ledamöter som fullmäktige för varje gång utser bland de närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen skall äga rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen&lt;br&gt;på tid som ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen får också verkställas av fullmäktige antingen genast eller vid&lt;br&gt;nästa sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Senast på andra dagen efter justeringen skall denna tillkännages på&lt;br&gt;anslagstavlan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tillkännagivandet skall framgå var protokollet finns tillgängligt samt&lt;br&gt;vilken dag som det har anslagits. Tillkännagivandet får inte tas bort före&lt;br&gt;överklagandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Kyrkofullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som skall föra ordet till dess att en tillfällig ordförande som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 5 § tredje stycket har utsetts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utsändning av handlingar inför sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan av hinder för tjänstgöring vid sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inkallande av suppleanter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förfarandet vid omröstning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige&lt;br&gt;och kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Kyrkostämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkostämman väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en&lt;br&gt;ordförande och en eller två vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgörings-&lt;br&gt;tiden, väljs en annan för återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträden skall hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkostämman beslutar när ordinarie sammanträden skall hållas.&lt;br&gt;Sammanträde skall också hållas när kyrkorådet begär det eller när ordfö-&lt;br&gt;randen anser att det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde före november månads utgång det år då val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas val av kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de&lt;br&gt;befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur sammanträden kungörs m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ordföranden utfärdar kungörelse om när kyrkostämman skall sam-&lt;br&gt;manträda. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sam-&lt;br&gt;manträdet samt uppgift om de ärenden som skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där&lt;br&gt;den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige, skall den senast valda ordfö-&lt;br&gt;randen i fullmäktige sammankalla kyrkostämman första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ny församling bildas i vilken beslutanderätten skall utövas på&lt;br&gt;kyrkostämma, skall stiftsstyrelsen före den 1 juli året innan församlingen&lt;br&gt;bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande och&lt;br&gt;vice ordförande samt kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på&lt;br&gt;församlingens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 8 § om tillkännagivande i ortstidning gäller&lt;br&gt;också för sammanträden med kyrkostämman. Beslut om i vilken eller vilka&lt;br&gt;ortstidningar som kyrkostämmans sammanträden skall tillkännages får&lt;br&gt;fattas för flera kalenderår, dock inte för längre tid än till utgången av det år&lt;br&gt;då val av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det&lt;br&gt;sätt som förskrivs i 3 § första stycket och 4 §, skall kungörelsen med uppgift&lt;br&gt;om ärendet anslås på församlingens anslagstavla senast fyra dagar före&lt;br&gt;sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetsordn ingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kyrkostämman skall i en arbetsordning meddela de ytterligare före-&lt;br&gt;skrifter som behövs för sammanträden med kyrkostämman och ärendenas&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsordningen skall innehålla föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förfarandet vid omröstning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i kyrkostäm-&lt;br&gt;man och kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling m. m. tillämpas på&lt;br&gt;kyrkostämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beträffande kyrkostämman tillämpas bestämmelserna i 12 kap. 2, 12&lt;br&gt;och 13 §§ samt 13 kap. 13—18 och 20 —30 §§ om kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;församling. Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och ledamot i kyrkofullmäktige&lt;br&gt;skall i stället avse kyrkostämman och röstberättigad kyrkomedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Omröstning skall vara sluten även i andra ärenden än ärenden om val&lt;br&gt;eller tillsättning av tjänst, om någon röstberättigad kyrkomedlem begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har&lt;br&gt;deltagit i stämman eller hur var och en har röstat vid öppen omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Församlingsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Antalet ledamöter i församlingsdelegerade skall bestämmas till ett&lt;br&gt;udda tal och till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 i samfällighet med 5000 röstberättigade kyrkomedlemmar eller där-&lt;br&gt;under,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 i samfällighet med över 20000 till och med 40000 röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 i samfällighet med över 40000 röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa&lt;br&gt;överenskommelse om antalet ledamöter med ledning av första stycket.&lt;br&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet leda-&lt;br&gt;möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamö-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige förrättas nästa gång i hela landet. Länsstyrelsen skall&lt;br&gt;genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsdelegerade får besluta att suppleanter skall utses för ledamö-&lt;br&gt;terna i delegerade. Suppleanterna skall därvid utses till lika stort antal som&lt;br&gt;ledamöterna. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.&lt;br&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. hur många ledamöter i&lt;br&gt;församlingsdelegerade som varje församling skall utse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valpröv-&lt;br&gt;ningsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ledamöter och suppleanter väljs av kyrkofullmäktige eller kyrko-&lt;br&gt;stämman i varje församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade väljs för tre år&lt;br&gt;räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige har förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val av ledamöter och suppleanter inte äger rum under år då val av&lt;br&gt;fullmäktige förrättats i hela landet, skall valet dock inte avse längre tid än&lt;br&gt;till utgången av det år då sådana val av fullmäktige skall äga rum nästa&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade förrättas före&lt;br&gt;december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och supple-&lt;br&gt;anter i församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller&lt;br&gt;om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför-&lt;br&gt;delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen for&lt;br&gt;ledamöterna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller&lt;br&gt;sammanräkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige&lt;br&gt;förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgö-&lt;br&gt;ringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringsti-&lt;br&gt;den, förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en samfällighet där suppleanter har utsetts, skall dock för en ledamot&lt;br&gt;som har utsetts vid proportionellt val inträda en suppleant i ledamotens&lt;br&gt;ställe för återstoden av tjänstgöringstiden, enligt den ordning mellan sup-&lt;br&gt;pleanterna som har bestämts vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas på församlingsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beträffande församlingsdelegerade tillämpas bestämmelserna i 13&lt;br&gt;kap. 5 —31 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall avse försam-&lt;br&gt;lingsdelegerade och samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas&lt;br&gt;kungörelse om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige i den&lt;br&gt;församling i samfälligheten som har flest röstberättigade kyrkomedlem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mar. Om fullmäktige inte finns i denna församling, utfärdas kungörelsen av&lt;br&gt;ordföranden i församlingens kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd&lt;br&gt;att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten föreligger bara&lt;br&gt;vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfäl-&lt;br&gt;ligheten omfattar församlingar i flera pastorat tillkommer rätten för en&lt;br&gt;kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som dom-&lt;br&gt;kapitlet utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftstyrelsen fastställer antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Beslu-&lt;br&gt;tet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall&lt;br&gt;genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kyrkliga samfälligheters indelning i valkretsar och om&lt;br&gt;fastställandet av antalet ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje&lt;br&gt;församling finns i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För ledamöterna skall suppleanter utses till det antal som kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser&lt;br&gt;som varje parti får i samfällighetens fullmäktige eller i varje valkrets, om&lt;br&gt;valbarheten är inskränkt till valkrets. I det senare fallet skall andelen vara&lt;br&gt;densamma i alla valkretsarna. Om det därvid uppkommer ett brutet tal,&lt;br&gt;avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast&lt;br&gt;underrättas om fullmäktiges beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt första&lt;br&gt;stycket av stiftsstyrelsen, om stiftsstyrelsen inte med stöd av 8 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas&lt;br&gt;av indelningsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige i församling&lt;br&gt;tillämpas på kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 13 kap. 4 — 31 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid&lt;br&gt;skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När sammanträde med fullmäktige skall hållas första gången, utfärdas&lt;br&gt;kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 15 kap. 8 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade&lt;br&gt;att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde&lt;br&gt;inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna&lt;br&gt;bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått&lt;br&gt;den första platsen för partiet i församlingen eller i en sådan grupp av&lt;br&gt;församlingar som avses i 4§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra, inträder den suppleant&lt;br&gt;som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen&lt;br&gt;för partiet och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga&lt;br&gt;suppleanter är förhindrade att i en ledamots ställe inställa sig till ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder en suppleant Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;som har utsetts for partiet i en annan församling eller grupp av försam- Bilaga 18&lt;br&gt;lingar efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den suppleant&lt;br&gt;företräde som har utsetts i den församling eller grupp av församlingar där&lt;br&gt;partiets röstetal är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Rätt för ordföranden eller vice ordföranden i en församlings kyrkoråd&lt;br&gt;att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten föreligger bara&lt;br&gt;vid handläggning av ärenden som angår församlingen särskilt. Om samfäl-&lt;br&gt;ligheten omfattar församlingar i flera pastorat, tillkommer rätten för&lt;br&gt;kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som dom-&lt;br&gt;kapitlet utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje församling skall det finnas ett kyrkoråd. Kyrkorådet är för-&lt;br&gt;samlingens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två eller flera församlingar får utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller&lt;br&gt;flera angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess&lt;br&gt;utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter och ha&lt;br&gt;tillsyn över övriga nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på&lt;br&gt;församlingens ekonomiska ställning samt hos kyrkofullmäktige eller kyr-&lt;br&gt;kostämman och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de&lt;br&gt;framställningar som rådet anser behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kyrkorådet skall särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bereda eller yttra sig i ärenden som skali handläggas av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta&lt;br&gt;kyrkans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning&lt;br&gt;inte har uppdragits åt någon annan nämnd eller annars ankommer på&lt;br&gt;någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ha hand om medelsförvaltningen i den mån kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;kyrkostämman inte har medgett någon annan nämnd att helt eller delvis ha&lt;br&gt;hand om sin medelsförvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut i den mån&lt;br&gt;verkställigheten inte har uppdragits åt någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och&lt;br&gt;ärenden i den mån detta inte på grund av lag eller annan författning eller&lt;br&gt;beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på någon an-&lt;br&gt;nan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ha hand om församlingens informationsverksamhet i den mån kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan&lt;br&gt;nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta&lt;br&gt;enskildas kontakter med församlingen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman&lt;br&gt;har överlämnat till rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;tillämpas inte första stycket 1,3 — 6 och 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författ-&lt;br&gt;ningar ankommer på rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämn-&lt;br&gt;der och från beredningar och anställda i församlingen, när det behövs för&lt;br&gt;att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden får förordna en präst som tjänstgör i pastoratet att vara&lt;br&gt;kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden. Förordnan-&lt;br&gt;det skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts.&lt;br&gt;Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ord-&lt;br&gt;förande om förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd,&lt;br&gt;skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar att vara&lt;br&gt;ledamot i rådet och en annan att vara suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Andra ledamöter än dem som avses i 5 § samt suppleanter i kyrkorå-&lt;br&gt;det väljs, utom i fall som avses i 7 §, av kyrkofullmäktige eller kyrkostäm-&lt;br&gt;man till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Antalet valda&lt;br&gt;ledamöter får dock inte vara mindre än fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet valda ledamö-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om beslutanderätten i en församling utövas av ett direktvalt kyrko-&lt;br&gt;råd skall andra ledamöter än dem som avses i 5 § och suppleanter utses&lt;br&gt;genom direkta val när val av kyrkofullmäktige förrättas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval, m.m. finns bestämmelserom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. indelning i valdistrikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utseende av suppleanter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfarandet när en ledamot i kyrkorådet har avgått under tjänstgö-&lt;br&gt;ringstiden och när en suppleant har inträtt som ordinarie ledamot i&lt;br&gt;kyrkorådet eller av annan anledning har avgått som suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd skall väljas till det antal som&lt;br&gt;kyrkorådet bestämmer. Antalet valda ledamöter skall vara jämnt och får&lt;br&gt;inte vara mindre äm ti©'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda lediamöterna skall suppleanter utses till det antal som&lt;br&gt;kyrkorådet bestämmer. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst&lt;br&gt;hälften, av det antal platser som varje parti får i församlingen. Om det&lt;br&gt;därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.&lt;br&gt;Länsstyrelsen skall genast underrättas om kyrkorådets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången, beslutar kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslutar ett direktvalt kyrkoråd om ändring av antalet ledamöter&lt;br&gt;eller suppleanter tillämpas beslutet först när val av kyrkofullmäktige för-&lt;br&gt;rättas nästa gång i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av mars&lt;br&gt;månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter i rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskom-&lt;br&gt;melse mellan församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje församling skall välja minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet leda-&lt;br&gt;möter i rådet och det antal som skall utses av varje församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längdm.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Sådana ledamöter och suppleanter som avses i 6 och 7 §§ skall väljas&lt;br&gt;för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum&lt;br&gt;eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-&lt;br&gt;fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för&lt;br&gt;de ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som har valts av fullmäktige,&lt;br&gt;två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige&lt;br&gt;förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgö-&lt;br&gt;ringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en vald ledamot av kyrkorådet avgår under tjänstgöringstiden,&lt;br&gt;skall fyllnadsval förrättas. För en ledamot som har utsetts vid proportio-&lt;br&gt;nellt val skall dock en suppleant inträda enligt den ordning som anges i 47&lt;br&gt;kap. 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets leda-&lt;br&gt;möter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige&lt;br&gt;eller stämman bestämmer tiden för uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktvalda kyrkoråd och gemensamma kyrkoråd skall dock själva välja&lt;br&gt;ordförande och en eller två vice ordförande bland sina ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara&lt;br&gt;vid ett sammanträde med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för&lt;br&gt;tillfället vara ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är&lt;br&gt;förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan ledamot att&lt;br&gt;som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträdena skall hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträde skall även hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamö-&lt;br&gt;ter eller någon ledamot som avses i 5 § begär det eller ordföranden anser att&lt;br&gt;det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse tilll sammanträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kallelse till sammanträde med kyrkorådet skall anslås minst en&lt;br&gt;vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom samma tid sändas till varje ledamot och suppleant i rådet på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende är så brådskande att kallelse inte kan ske på detta sätt,&lt;br&gt;skall kallelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före sam-&lt;br&gt;manträdesdagen. Dessutom skall kallelsen inom samma tid på ett lämpligt&lt;br&gt;sätt sändas till varje ledamot och suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första och andra styckena gäller bara när det inte finns&lt;br&gt;föreskrifter om kallelse i reglemente för kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kyrkorådet får till sina sammanträden kalla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ledamot eller en suppleant i kyrkofullmäktige, 2. ordföranden eller&lt;br&gt;en vice ordförande i kyrkostämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en ledamot eller en suppleant i en annan nämnd eller beredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en anställd hos församlingen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en särskild sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats till ett sammanträde får delta i överläggningarna&lt;br&gt;men inte i besluten, om rådet beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanternas tjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § I fråga om suppleanternas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 13 kap. 10 och 11 §§ om suppleanternas tjänstgöring i&lt;br&gt;kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket tillämpas också när en av kyrkofullmäktige&lt;br&gt;eller kyrkostämma utsedd ledamot som inte har utsetts vid proportionellt&lt;br&gt;val har avgått och fyllnadsval ännu inte har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanterna får närvara vid rådets sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften av&lt;br&gt;ledamöterna är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En ledamot eller någon annan som skall handlägga ärenden hos&lt;br&gt;kyrkorådet får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ett ärende&lt;br&gt;som personligen rör honom själv eller hans maka, föräldrar, barn eller&lt;br&gt;syskon eller någon annan närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendenas avgörande och protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,&lt;br&gt;protokollets innehåll, justering av protokoll och tillkännagivande om juste-&lt;br&gt;ring tillämpas bestämmelserna i 13 kap. 24 och 28 — 30 §§. Protokollet får&lt;br&gt;dock justeras av ordföranden och ytterligare minst en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningar till kyrkorådet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var framställningar till&lt;br&gt;rådet tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot del-&lt;br&gt;givning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i&lt;br&gt;församlingen enligt 12 kap. 2 §. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland&lt;br&gt;ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året&lt;br&gt;efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets&lt;br&gt;medelsförvaltning inte har ordnats på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Det år då val av kyrkofullmäktige har förrättats i hela landet, skall&lt;br&gt;det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse sådana befatt-&lt;br&gt;ningshavare som avses i 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nyvalda kyrkorådet får även före december månads utgång utse&lt;br&gt;sådana elektorer som avses i 46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglemente och delegering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med&lt;br&gt;närmare föreskrifter om kyrkorådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar det, får kyrkorå-&lt;br&gt;det uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter och supplean-&lt;br&gt;ter i rådet, åt en ledamot eller suppleant eller åt en tjänsteman hos&lt;br&gt;församlingen att på rådets vägnar besluta i vissa grupper av ärenden. Dessa&lt;br&gt;ärendegrupper skall anges i reglementet eller särskilda beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningar eller yttranden till fullmäktige eller stämman, liksom&lt;br&gt;yttranden med anledning av att rådets beslut har överklagats, får dock&lt;br&gt;beslutas endast av rådet samfällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som fattas med stöd av uppdrag enligt första stycket skall anmälas&lt;br&gt;till rådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Bestämmelserna i 26 och 27 §§ tillämpas också på direktvalda&lt;br&gt;kyrkoråd. Därvid skall dock vad som sägs om kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;kyrkostämman i stället avse kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätter nämnder för den&lt;br&gt;förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer&lt;br&gt;på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i författning-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller stämman&lt;br&gt;tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter i sådana&lt;br&gt;nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige&lt;br&gt;eller stämman bestämmer. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;om kyrkorådet i 6§ tredje stycket, 12 — 23 §§, 24 § tredje stycket och&lt;br&gt;25-27 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av vissa ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, om inte något annat är&lt;br&gt;föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller någon&lt;br&gt;annan nämnd skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som&lt;br&gt;annars förvaltas av någon annan nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande från&lt;br&gt;anställning samt andra frågor beträffande arbetstagare som är underställda&lt;br&gt;någon annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt vid sammanträdena m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot&lt;br&gt;eller en suppleant i fullmäktige, kyrkorådet, annan nämnd eller beredning&lt;br&gt;får närvara vid rådets eller någon annan nämnds sammanträden, även om&lt;br&gt;han inte är ledamot eller suppleant i rådet eller nämnden, och delta i&lt;br&gt;överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening antecknad i&lt;br&gt;protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har&lt;br&gt;dock alltid rätt att närvara och delta i överläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § len församling där beslutanderätten utövas av ett direktvalt kyrko-&lt;br&gt;råd tillämpas bestämmelserna i 31 § första stycket. Därvid skall dock vad&lt;br&gt;som sägs om kyrkofullmäktige och kyrkostämma i stället avse kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige i den samfällighet i vilken församlingen ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsberättelse för direktvalda kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Ett direktvalt kyrkoråd skall före utgången av januari månad varje&lt;br&gt;år till samfällighetens fullmäktige avge en berättelse om sin verksamhet&lt;br&gt;under det föregående året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkorådet i en kyrklig samfällighet skall leda förvaltningen av&lt;br&gt;samfällighetens angelägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på&lt;br&gt;samfällighetens ekonomiska ställning samt hos samfällighetens fullmäktige&lt;br&gt;eller församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndig-&lt;br&gt;heter göra de framställningar som rådet anser behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kyrkorådets uppgifter i övrigt tillämpas bestämmelserna i 17&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket och 4 §. Därvid skall dock vad som sägs om&lt;br&gt;församling och kyrkofullmäktige i stället avse samfälligheten och dess&lt;br&gt;fullmäktige eller församlingsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samfälligheten består av församlingar i flera pastorat, skall dom-&lt;br&gt;kapitlet förordna en av kyrkoherdarna att vara ledamot i samfällighetens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkoråd och en annan att vara dennes suppleant. Förordnandena skall&lt;br&gt;avse tiden för de valda ledamöternas tjänstgöringsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall underrätta kyrkofullmäktiges eller församlingsdelege-&lt;br&gt;rades ordförande om förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Andra ledamöter och suppleanter än dem som avses i 2 § väljs av&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade till det antal som fullmäktige&lt;br&gt;eller delegerade bestämmer. Antalet valda ledamöter får dock inte vara&lt;br&gt;mindre än fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet bör om möjligt varje församling bli företrädd i kyrkorådet&lt;br&gt;genom minst en ledamot eller suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet valda ledamö-&lt;br&gt;ter. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkoråd m.m. i församling tilllämpas på&lt;br&gt;kyrkorådet och övriga nämnder i kyrklig samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på kyrkoråd och övriga nämnder i kyrkliga samfälligheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11 — 13 §§ om valperiodens längd m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 § första stycket och 15 § om ordförandeskapet, 17 kap. 16 §&lt;br&gt;om när sammanträdena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 29 § om tillsättning av nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 30 § om handläggningen av vissa ärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 31 § om närvarorätt vid sammanträdena m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse sam-&lt;br&gt;fälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens&lt;br&gt;anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor&lt;br&gt;av större ekonomisk betydelse. Kyrkorådet får infordra yttranden och&lt;br&gt;upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet&lt;br&gt;skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige&lt;br&gt;eller församlingsdelegerade beslutar något annat, uppdra åt kyrkorådet&lt;br&gt;eller någon annan nämnd i en församling eller åt ett för församlingarna i ett&lt;br&gt;pastorat gemensamt kyrkoråd att verkställa beslut av samfällighetens full-&lt;br&gt;mäktige eller församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt&lt;br&gt;fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge samfäl-&lt;br&gt;lighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Ekonomisk förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur egendomen förvaltas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Församlingens egendom bör förvaltas så att förmögenheten inte&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur medelsbehovet täcks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Församlingens medelsbehov skall, i den mån det inte fylls på annat&lt;br&gt;sätt, täckas med skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Församlingen skall varje år upprätta budget för nästa budgetår.&lt;br&gt;Budgetåret löper per kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall, med utgångspunkt i ställningen enligt de avslutade&lt;br&gt;räkenskaperna för året före det år då budgeten upprättas, innehålla en plan&lt;br&gt;för ekonomin under budgetåret. I planen skall redovisas de anslag som&lt;br&gt;skall anvisas och täckningen av medelsbehovet med angivande av skatte-&lt;br&gt;satsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Förslag till budget skall upprättas av kyrkorådet före oktober månads&lt;br&gt;utgång. Om särskilda förhållanden kräver det, får budgetförslaget göras&lt;br&gt;upp i november månad. I sådant fall skall kyrkorådet före oktober månads&lt;br&gt;utgång föreslå skattesats för den församlingsskatt som ingår i preliminär&lt;br&gt;skatt för inkomst under det följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna sina&lt;br&gt;särskilda budgetförslag till rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget&lt;br&gt;görs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före&lt;br&gt;november månads utgång. Om budgeten på grund av särskilda förhållan-&lt;br&gt;den inte kan fastställas före november månads utgång, skall fullmäktige&lt;br&gt;eller stämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall&lt;br&gt;därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige eller stäm-&lt;br&gt;man får då fastställa en annan skattesats än som har bestämts tidigare, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kyrkorådets förslag till budget skall vara tillgängligt för allmänheten&lt;br&gt;från och med kungörandet av det sammanträde med kyrkofullmäktige eller&lt;br&gt;kyrkostämman då budgeten skall fastställas. Platsen där förslaget hålls&lt;br&gt;tillgängligt skall anges i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beslut om anslag skall även innefatta anvisning av medel för att täcka&lt;br&gt;anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kan besluta att ett särskilt anslag,&lt;br&gt;som inte förbrukas under det år för vilket det har beviljats, får användas för&lt;br&gt;samma ändamål under det följande året. Ett sådant beslut får därefter&lt;br&gt;fattas för ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondavsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En församling får avsätta medel till kapitalfonder och driftfonder.&lt;br&gt;Fondmedel får tas i anspråk för annat ändamål än det som fonden avser&lt;br&gt;endast genom beslut i samband med att budgeten fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån och borgen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Församlingen får ta upp lån och ingå borgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot pantsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Församlingen får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet&lt;br&gt;för en fordran. Vid förvärv av egendom får församlingen dock överta&lt;br&gt;betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av&lt;br&gt;panträtt i egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsföring och redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkorådet skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som&lt;br&gt;det förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra nämnder som förvaltar medel skall föra räkenskaper enligt kyr-&lt;br&gt;korådets föreskrifter. De skall också varje år lämna en redovisning till rådet&lt;br&gt;för sin medelsförvaltning under föregående budgetår inom den tid som&lt;br&gt;rådet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När kyrkorådet har fått övriga nämnders redovisningar, skall rådet&lt;br&gt;sammanfatta och avsluta räkenskaperna inom den tid som kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige eller kyrkostämman bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma kyrkoråd skall varje år senast den 31 mars lämna redo-&lt;br&gt;visning till de församlingar som har utsett rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Särskilda bestämmelser finns om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaltning av medel som myndigheter har särskilt tillsyn över, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kollektmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1 —13 §§. Därvid skall&lt;br&gt;följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämn-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om&lt;br&gt;anslag för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd, som bestäm-&lt;br&gt;mer när detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av revisorer och revisorssuppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då val&lt;br&gt;av kyrkofullmäktige har förrättats i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hela landet tre eller flera revisorer samt minst lika många revisorssupp-&lt;br&gt;leanter för granskning av de tre följande årens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer och suppleanter för&lt;br&gt;granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet. Antalet revisorer&lt;br&gt;och suppleanter för varje nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara&lt;br&gt;minst tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum&lt;br&gt;eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-&lt;br&gt;fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för&lt;br&gt;revisorerna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller&lt;br&gt;sammanräkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige&lt;br&gt;förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för återstoden av tjänstgö-&lt;br&gt;ringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman förrätta fyll-&lt;br&gt;nadsval för återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som är ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller annars är&lt;br&gt;redovisningsskyldig till församlingen får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara revisor eller revisorssuppleant för granskning av verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av redovisningsskyldigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delta i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan&lt;br&gt;verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även make, föräldrar, barn, sys-&lt;br&gt;kon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordförandena i kyrkorådet eller andra nämnder&lt;br&gt;får dock delta i kyrkofullmäktiges överläggningar, när revisionsberättelsen&lt;br&gt;över verksamheten inom den egna nämnden behandlas. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts gäller även om de inte är ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Revisorerna skall granska kyrkorådets och övriga nämnders verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna prövar om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är&lt;br&gt;rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om nämnder gäller även beredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas rätt till upplysningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En revisor har rätt att av en nämnd eller en beredning få de uppgifter&lt;br&gt;och upplysningar som behövs för revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får när som helst inventera de tillgångar som en nämnd har&lt;br&gt;hand om samt ta del av räkenskaper och andra handlingar som berör&lt;br&gt;nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas förvaltning och protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte bestäm-&lt;br&gt;mer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall tas upp i&lt;br&gt;protokoll. Bestämmelserna i 17 kap. 22 § om justering av protokoll och&lt;br&gt;tillkännagivande om justeringen tillämpas även på revisorernas protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Revisorerna skall varje år till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman&lt;br&gt;avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser&lt;br&gt;verksamheten under det föregående året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av berättelsen skall framgå om det finns någon anmärkning på den&lt;br&gt;granskade verksamheten eller inte. Om anmärkning framställs, skall anled-&lt;br&gt;ningen till den anges i berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande i frågan huru-&lt;br&gt;vida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av frågan om ansvarsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall inhämta förklaringar&lt;br&gt;över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen. Därefter&lt;br&gt;skall fullmäktige eller stämman vid ett sammanträde före utgången av året&lt;br&gt;efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas&lt;br&gt;eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige eller stämman besluta att&lt;br&gt;skadeståndstalan skall väckas. Talan som inte grundas på brott skall väckas&lt;br&gt;inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars&lt;br&gt;är rätten till sådan talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsreglemente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I fråga om kyrkliga samfälligheter tillämpas 1 —10 §§. Därvid skall&lt;br&gt;följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige eller dess församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel for samfällighetens räkning&lt;br&gt;skall varje år avge redovisning for sin förvaltning under det föregående&lt;br&gt;kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd&lt;br&gt;som bestämmer när detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Församlingsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelser om skyldighet att betala församlingsskatt finns i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling är inte skyldig&lt;br&gt;att betala församlingsskatt till den territoriella församling där han är&lt;br&gt;mantalsskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om&lt;br&gt;viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den&lt;br&gt;kommun där församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är belägen om&lt;br&gt;den skattesats som därvid har bestämts för det följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall&lt;br&gt;kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats.&lt;br&gt;Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så&lt;br&gt;snart skattesatsen har bestämts, kommunen underrättas om denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som&lt;br&gt;anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utbetalning av församlingsskatt finns i samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning över skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kyrkorådet överlämna&lt;br&gt;redovisning för det föregående året över skatt som tillkommer försam-&lt;br&gt;lingen eller den kyrkliga samfälligheten och som har betalats ut till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för Stockholms territoriella församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För Stockholms territoriella församlingar och kyrkliga samfälligheter&lt;br&gt;gäller också följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje församlings och samfällighets kyrkoråd skall, sedan budgeten har&lt;br&gt;fastställts, genast underrätta berörda skattemyndigheter, statistiska&lt;br&gt;centralbyrån och riksskatteverket om den skattesats som har bestämts för&lt;br&gt;det följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten inte har fastställts före oktober månads utgång, skall&lt;br&gt;kyrkorådet i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten genast under-&lt;br&gt;rätta berörda skattemyndigheter och statistiska centralbyrån om rådets&lt;br&gt;förslag till skattesats. Om budgeten inte har fastställts före november&lt;br&gt;månads utgång skall, så snart skattesatsen har bestämts, berörda skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter, statistiska centralbyrån och riksskatteverket underrättas om Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;denna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Kommunalbesvär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut av församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut får, om inte något&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet, överklagas hos kammarrätten. Överklagandet&lt;br&gt;får grundas endast på omständigheter som innebär att beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har tillkommit i laga ordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. står i strid mot lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på annat sätt överskrider kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans&lt;br&gt;befogenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kränker klagandens enskilda rätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. annars vilar på orättvis grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till kammarrätten&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag då justeringen av det protokoll som fördes&lt;br&gt;över beslutet tillkännagavs på församlingens anslagstavla. Om skrivelsen&lt;br&gt;före överklagandetidens utgång har kommit in till församlingen, skall&lt;br&gt;överklagandet ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen skall anges det beslut som överklagas och de omständigheter&lt;br&gt;på vilka överklagandet grundas. Klaganden får inte anföra någon ny&lt;br&gt;omständighet till grund för överklagandet efter överklagandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om överklagande av beslut av kyrkorådet eller någon annan&lt;br&gt;nämnd skall bestämmelserna i 1 § tillämpas, om inte något annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet. Beslut av rent förberedande eller rent verkställande art får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även beslut som har fattats med&lt;br&gt;stöd av uppdrag enligt 17 kap. 27 §. I fråga om beslut som inte har&lt;br&gt;protokollförts särskilt, räknas överklagandetiden från den dag då juste-&lt;br&gt;ringen av det protokoll som fördes vid det sammanträde med kyrkorådet&lt;br&gt;eller nämnden då beslutet anmäldes tillkännagavs på anslagstavlan. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket gäller också i fråga om överklagande av&lt;br&gt;sådant beslut av revisorerna som avses i 20 kap. 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut enligt 1 och 2 §§ får överklagas av den som är kyrkobokförd i&lt;br&gt;församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kammarrätten skall inhämta stiftsstyrelsens yttrande över över-&lt;br&gt;klagandet, om det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av förvaltningsprocesslagen (1971:291) anses försam-&lt;br&gt;lingen som part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen får inte gälla sådan&lt;br&gt;brist i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den&lt;br&gt;eller de omständigheter på vilka överklagandet grundas. Bestämmelsen i&lt;br&gt;29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det&lt;br&gt;bättre för enskild tillämpas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av kammarrätten som har gått klaganden emot får överklagas&lt;br&gt;endast av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit ett överklagande eller&lt;br&gt;förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får överklagas av försam-&lt;br&gt;lingen och av den som är kyrkobokförd i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat&lt;br&gt;beslutet se till att verkställigheten rättas i den mån detta är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar beslut av kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I fråga om överklagande av beslut av församlingsdelegerade, kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige, kyrkorådet eller någon annan nämnd i en kyrklig samfällighet&lt;br&gt;tillämpas 1 — 6 §§, om inte något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut får överklagas också av en församling som ingår i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SJÄTTE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;DEN REGIONALA ORGANISATIONEN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 kap. Allmänt om stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet&lt;br&gt;(stiftssamfällighet) för att sköta de gemensamma församlingsangelägenhe-&lt;br&gt;ter som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftssamfälligheten skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främja församlingslivets utveckling inom stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, sami-&lt;br&gt;ska och andra språk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. främja andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svara för avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten.&lt;br&gt;Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgad verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska angelä-&lt;br&gt;genheter än som avses i 2 §, om de är gemensamma för församlingarna&lt;br&gt;inom stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av&lt;br&gt;stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila&lt;br&gt;tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Stiftsfullmäktige kan&lt;br&gt;dock omedelbart anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande&lt;br&gt;enar sig om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger ett yrkande som avses i andra stycket att ett förslag skall vila&lt;br&gt;och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tige pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om&lt;br&gt;omedelbart antagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stiftssamfällighetens beslutanderätt utövas av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Förvaltningen och verkställigheten i en stiftssamfällighet handhas av&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tige. För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning&lt;br&gt;bestående av en eller flera personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Stiftsfullmäktige får uppdra åt stiftsstyrelsen eller någon annan&lt;br&gt;nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om&lt;br&gt;inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får&lt;br&gt;inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större&lt;br&gt;vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om församlingars och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheters arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna för församlingar om ekonomisk förvaltning, revision,&lt;br&gt;församlingsskatt och kommunalbesvär tillämpas på stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Följande bestämmelser i denna lag tillämpas på stiftssamfälligheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 — 3 §§, 4 § första och andra styckena samt 5 — 13 §§ om ekono-&lt;br&gt;misk förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 —10 §§ om revision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 2 —4 §§ och 5 § andra och tredje styckena om församlingsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 1 — 6 §§ och 7 § andra stycket om kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess&lt;br&gt;kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse stiftsfullmäktige samt&lt;br&gt;stiftsstyrelsen och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Val av revisorer och revisorssuppleanter i en stiftssamfällighet skall&lt;br&gt;förrättas av de nyvalda stiftsfullmäktige snarast efter valperiodens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap. Stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftsfullmäktige beslutar hur många ledamöter som skall väljas i&lt;br&gt;fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 51.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige beslutar om ändring av antalet ledamöter, tillämpas&lt;br&gt;beslutet från och med året efter det år då val i hela landet av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad&lt;br&gt;valåret. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620) skall genast underrättas om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För ledamöterna i stiftsfullmäktige skall väljas lika många supplean-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Valbar till ledamot eller suppleant i stiftsfullmäktige är den som är&lt;br&gt;kyrkobokförd inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och har fyllt&lt;br&gt;18 år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare&lt;br&gt;i stiftsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av sina&lt;br&gt;uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet till stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige utses genom indirekta&lt;br&gt;val. Bestämmelser om hur valet till stiftsfullmäktige förrättas, hur lång&lt;br&gt;valperioden skall vara och hur valen får överklagas finns i 43 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkofullmäktige m. m. i församling tillämpas på&lt;br&gt;stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beträffande stiftsfullmäktige tillämpas bestämmelserna i 12 kap.&lt;br&gt;8 — 13 §§ om förtroendevalda samt 13 kap. 5 — 31 §§ om kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;församling. Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-&lt;br&gt;tens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om suppleanten för en ledamot i fullmäktige är förhindrad att inställa&lt;br&gt;sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder i&lt;br&gt;ledamotens ställe den suppleant som enligt den ordning som har bestämts&lt;br&gt;för suppleanterna står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den&lt;br&gt;första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan suppleant inte kan&lt;br&gt;tjänstgöra, inträder den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den&lt;br&gt;ledamot som har fått den andra platsen för partiet och så vidare efter&lt;br&gt;samma grund. Om ett partis samtliga suppleanter är förhindrade att i en&lt;br&gt;ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i&lt;br&gt;sammanträdet, inträder en suppleant som har utsetts för partiet i en annan&lt;br&gt;valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den suppleant&lt;br&gt;företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de personer som anges i 3 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ledamöterna i stiftsstyrelsen och en ordförande eller en vice ordfö-&lt;br&gt;rande i någon annan nämnd eller i en beredning vid handläggningen av&lt;br&gt;ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och vid besvarande&lt;br&gt;av interpellationer eller frågor som har framställts till ordföranden vid&lt;br&gt;behandlingen av revisionsberättelsen för den verksamhet som hans upp-&lt;br&gt;drag avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— en revisor hos stiftssamfälligheten vid behandlingen av revisions-&lt;br&gt;berättelsen för den verksamhet som hans uppdrag avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ordföranden eller vice ordföranden i församlings eller kyrklig samfäl-&lt;br&gt;lighets kyrkoråd i ärenden som rör församlingen eller den kyrkliga samfäl-&lt;br&gt;ligheten särskilt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— anställda hos stiftssamfälligheten eller särskilda sakkunniga som&lt;br&gt;stiftsfullmäktige har kallat för att meddela upplysningar vid sammanträ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet förrättas&lt;br&gt;val till de befattningar inom samfälligheten som blir lediga vid årets slut av&lt;br&gt;de nyvalda stiftsfullmäktige vid ett sammanträde snarast efter valperio-&lt;br&gt;dens början. Dessa förrättar även andra val som ankommer på stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftsstyrelsen skall leda förvaltningen av stiftssamfällighetens ange-&lt;br&gt;lägenheter och ha tillsyn över övriga nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på&lt;br&gt;stiftssamfällighetens ekonomiska ställning samt hos stiftsfullmäktige och&lt;br&gt;övriga nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar&lt;br&gt;som stiftsstyrelsen anser behövs. I fråga om stiftsstyrelsens uppgifter i&lt;br&gt;övrigt tillämpas bestämmelserna i 17 kap. 3 § första stycket och 4 § andra&lt;br&gt;stycket om kyrkorådet i församling. Därvid skall dock vad som sägs om&lt;br&gt;församling och kyrkofullmäktige i stället avse stiftssamfälligheten och&lt;br&gt;stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall även handlägga sådana ärenden som enligt särskilda&lt;br&gt;bestämmelser ankommer på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Biskopen är ledamot i stiftsstyrelsen. Vice ordföranden i domkapitlet&lt;br&gt;är biskopens ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Andra ledamöter i stiftsstyrelsen än biskopen skall väljas av stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får&lt;br&gt;dock inte vara mindre än åtta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall utses lika många suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valbar till ledamot eller suppleant i stiftsstyrelsen är den som är&lt;br&gt;kyrkobokförd inom stiftet, är medlem av svenska kyrkan och som har fyllt&lt;br&gt;18 år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de personer som avses i 24 kap. 3 § andra stycket får inte heller&lt;br&gt;en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen väljas till ledamot eller suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter och suppleanter i stiftsstyrelsen väljs snarast efter det att&lt;br&gt;stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Biskopen är stiftsstyrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna&lt;br&gt;utser stiftsfullmäktige en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift får ärkebiskopen för en tid som motsvarar återstoden av&lt;br&gt;de valda ledamöternas valperiod sätta den biträdande biskopen i stiftet i&lt;br&gt;sitt ställe som ledamot och ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkoråd i församling tillämpas på stiftsstyrelsen Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;och andra nämnder än egendomsnämnden i stiftssamfälligheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkoråd m.m. i församling&lt;br&gt;tillämpas på stiftsstyrelsen och andra nämnder än egendomsnämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts&lt;br&gt;och om verkan av ledamots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 29 § om tillsättning av nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 30 § om handläggningen av vissa ärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 31 § om närvarorätt vid sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om församling, kyrkofullmäktige och kyrkoråd skall&lt;br&gt;avse stiftssamfälligheten, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall&lt;br&gt;avse biskopen och vice ordföranden i stiftsstyrelsen. I stiftsstyrelsen och&lt;br&gt;andra nämnder i Uppsala stift gäller detsamma också för den biträdande&lt;br&gt;biskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på stiftssamfällighe-&lt;br&gt;tens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stiftsstyrelsen skall underrätta församlingarna om frågor av större&lt;br&gt;ekonomisk betydelse. Stiftsstyrelsen får begära upplysningar från försam-&lt;br&gt;lingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd, när det behövs för&lt;br&gt;att stiftsstyrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Stiftsstyrelsen får, om inte stiftsfullmäktige beslutar något annat,&lt;br&gt;uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig&lt;br&gt;samfällighet att verkställa beslut av stiftsfullmäktige eller att förvalta&lt;br&gt;anslag som enligt fastställd budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt&lt;br&gt;församlingen eller den kyrkliga samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämndens uppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje stiftssamfällighet skall det finnas en egendomsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall ha hand om de uppgifter i fråga om kyrklig jord inom&lt;br&gt;stiftet som ankommer på nämnden enligt denna lag eller bestämmelser&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ledamöter och suppleanter i egendomnämnden väljs av stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får&lt;br&gt;dock inte vara mindre än fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Valbar till ledamot eller suppleant i egendomsnämnden är den som&lt;br&gt;är kyrkobokförd inom stiftet och som är medlem av svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-&lt;br&gt;balken är dock inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden skall väljas snarast&lt;br&gt;efter det att stiftsfullmäktiges valperiod har börjat. Valet gäller till dess att&lt;br&gt;stiftsfullmäktige förrättar nytt val under sin nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bestämmelserna om kyrkoråd i församling tillämpas på&lt;br&gt;egendomsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Följande bestämmelser i denna lag om kyrkoråd i församling tilläm-&lt;br&gt;pas på egendomsnämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 och 9 §§ om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § första stycket om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 12 och 13 §§ om uppdragets upphörande när valet har upphävts&lt;br&gt;och om verkan av ledamots avgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 och 15 §§ om ordförandeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 § om när sammanträdena skall hållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 17 och 18 §§ om kallelse till sammanträdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutforhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 23 § om framställningar till kyrkorådet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26 och 27 §§ om reglemente och delegering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna om församlingen, kyrkofullmäktige och kyrkostäm-&lt;br&gt;man skall avse stiftssamfälligheten och stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap. Domkapitel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets uppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje stift skall det finnas ett domkapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall utföra de uppgifter som enligt denna lag eller annan&lt;br&gt;författning ankommer på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Domkapitlet består av följande ledamöter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biskopen som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten eller, där det inte finns någon domprost, en av regeringen&lt;br&gt;för sex år i sänder bland stiftets kyrkoherdar förordnad ledamot som vice&lt;br&gt;ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en präst vald av stiftets präster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tre lekmän valda av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna enligt första stycket 3 och 4 skall det finnas lika många&lt;br&gt;suppleanter. De utses på samma sätt som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid handläggningen av sådana ärenden som enligt 32 kap. 5 § och 37&lt;br&gt;kap. 33 § andra stycket ankommer på domkapitlet, skall dess sekreterare&lt;br&gt;ingå som ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid förhinder för eller uppkommen ledighet efter någon av de leda-&lt;br&gt;möter som avses i 2 § första stycket 1 och 2, får domkapitlet för en viss tid&lt;br&gt;eller ett visst ärende som ledamot adjungera en präst som har anställning&lt;br&gt;inom stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I domkapitlet i Uppsala stift får ärkebiskopen i den utsträckning han&lt;br&gt;finner det lämpligt sätta den biträdande biskopen i stiftet i sitt ställe som&lt;br&gt;ledamot och ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås&lt;br&gt;och Växjö stift handlägger ärenden som rör domkyrkan skall en lekman,&lt;br&gt;som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, ingå som&lt;br&gt;ledamot i domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamoten skall utses för tre år, räknat från och med den 1 januari året&lt;br&gt;efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Ledamo-&lt;br&gt;ten utses av det nyvalda kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lekmannaledamoten skall på samma sätt utses en suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekreteraren i domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För domkapitlet skall det finnas en sekreterare. Stiftsstyrelsen för-&lt;br&gt;ordnar sekreteraren efter yttrande av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara domkapitlets sekreterare är den som är medlem av&lt;br&gt;svenska kyrkan och har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personal och lokaler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Stiftssamfälligheten skall hålla domkapitlet med sekreteraren och&lt;br&gt;annan personal, kontorslokaler, inventarier, materiel samt det som i övrigt&lt;br&gt;behövs för att domkapitlet skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Valbar till prästledamot eller suppleant för denne i domkapitlet är&lt;br&gt;den som innehar en prästtjänst i ett pastorat inom stiftet eller i stiftssam-&lt;br&gt;fälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till lekmannaledamot eller suppleant för denne i domkapitlet är&lt;br&gt;den som är kyrkobokförd inom stiftet, är medlem av svenska kyrkan och&lt;br&gt;som har fyllt 18 år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller suppleant inte längre är valbar, upphör hans&lt;br&gt;uppdrag genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av ledamöter och suppleanter i domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelser om hur val av ledamöter och suppleanter i dom-&lt;br&gt;kapitlet förrättas, om hur lång valperioden skall vara och om hur valen får&lt;br&gt;överklagas finns i 44 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovkonsistoriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I Stockholm skall det finnas ett hovkonsistorium. Detta skall ha&lt;br&gt;samma befogenheter med avseende på hovförsamlingen som domkapitlen&lt;br&gt;har mot församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap. Biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som innehar en tjänst som biskop skall i stiftet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning&lt;br&gt;ankommer på biskopen i stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varje år visitera så många församlingar som möjligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utse kontraktsprostar efter hörande av kontraktets präster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utse vikarier för kontraktsprostar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträdande biskops uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ärkebiskopen får uppdra åt den som innehar tjänsten som biträd-&lt;br&gt;ande biskop i Uppsala stift att sköta de uppgifter som ankommer på&lt;br&gt;biskopen i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visitationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Biskopen får vid visitationer biträdas av kontraktsprostarna, en&lt;br&gt;ledamot av domkapitlet som biskopen förordnar till det, domkapitlets&lt;br&gt;sekreterare eller någon annan tjänsteman hos stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopen får också uppdra åt kontraktsprostarna att i biskopens ställe&lt;br&gt;visitera församlingar i deras kontrakt eller åt en ledamot eller sekreteraren&lt;br&gt;i domkapitlet att i särskilda fall förrätta visitation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid visitationer skall föras protokoll som skall ges in till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhinder för biskopen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjäns-&lt;br&gt;ten är ledig får domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utse kontraktsprostar och vikarier för dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. besluta om vem som skall fullgöra de uppgifter som biskopen får&lt;br&gt;lämna över till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för Uppsala stift, om ärkebiskopen har uppdra-&lt;br&gt;git åt den biträdande biskopen att sköta uppgifterna. Om denne har&lt;br&gt;förhinder, tillämpas dock första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekreterare åt biskopen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftssamfälligheten skall hålla biskopen med den sekreterarhjälp&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift gäller första stycket bara den biträdande biskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SJUNDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;DEN CENTRALA ORGANISATIONEN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;29 kap. Kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets sammansättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamö-&lt;br&gt;terna skall det finnas ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som är medlem av svenska kyrkan och som har fyllt 18 år kan&lt;br&gt;vara ledamot av kyrkomötet eller ersättare för en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop i&lt;br&gt;svenska kyrkan skall närvara vid kyrkomötets sammanträden och får&lt;br&gt;deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten bara om de är&lt;br&gt;ledamöter av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valen till kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom&lt;br&gt;indirekta val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val till kyrkomötet förrättas vart tredje år. Varje val gäller för tiden från&lt;br&gt;det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast därefter&lt;br&gt;valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur valen till kyrkomötet förrättas och om hur valen&lt;br&gt;får överklagas finns i 46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen skall verkställa kyrkomötets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet,&lt;br&gt;om uppgifterna inte skall skötas av eller har överlämnats till något annat&lt;br&gt;organ som tillsätts av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen och&lt;br&gt;högst fjorton andra ledamöter, som väljs av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ärkebiskopen är svenska kyrkans centralstyrelses ordförande. Bland&lt;br&gt;de valda ledamöterna skall kyrkomötet utse en eller två vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreskrifter om centralstyrelsens organisation m.m. finns i 30&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen&lt;br&gt;överlämnar till kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks av någon&lt;br&gt;av kyrkomötets ledamöter genom en motion eller av ett organ som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag har tillsatts av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller annan lag.&lt;br&gt;I övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets normgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i&lt;br&gt;följande ämnen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska kyrkans lära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kyrkliga ämbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svenska kyrkans böcker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kollekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsar-&lt;br&gt;bete samt diakoni,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under&lt;br&gt;kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyr-&lt;br&gt;kans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollek-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,&lt;br&gt;kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska kyrkans böcker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kollekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den&lt;br&gt;tredje tisdagen i augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton&lt;br&gt;dagar. Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar&lt;br&gt;under en valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Kyrkomötet skall, så snart det kan ske, fatta beslut över anmärk-&lt;br&gt;ningar som har tagits upp i den granskningsberättelse som avses i 46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § tredje stycket och även andra anmärkningar mot en ledamots eller&lt;br&gt;ersättares behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot vars behörighet prövas, får delta i överläggningarna men&lt;br&gt;inte i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandeskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en&lt;br&gt;förste och en andre vice ordförande. Till dess att valen har förrättats,&lt;br&gt;utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två&lt;br&gt;eller flera har varit ledamöter lika länge, har den äldste av dem företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden och lagstiftningsärenden rörande svenska kyrkan samt ledamö-&lt;br&gt;terna i svenska kyrkans centralstyrelse har rätt att närvara och deltaga i&lt;br&gt;kyrkomötets överläggningar, men i besluten bara om de är ledamöter av&lt;br&gt;kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkomötets ärenden bereds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet&lt;br&gt;skall före avgörandet beredas i svenska kyrkans centralstyrelse eller i&lt;br&gt;utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt&lt;br&gt;beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredningen av&lt;br&gt;andra ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får inte&lt;br&gt;tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet&lt;br&gt;bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Utöver vad som följer av 17 § andra och tredje styckena beslutar&lt;br&gt;kyrkomötet om hur lärofrågorna skall beredas före utskottsbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar, även om de inte&lt;br&gt;är ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden&lt;br&gt;och deltaga i dess överläggningar men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om det krävs för beredningen av ett ärende, får kyrkomötet medge&lt;br&gt;att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under&lt;br&gt;valperioden. Ett sådant medgivande får inte avse längre tid än sex dagar&lt;br&gt;mellan två sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkomötets ärenden avgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomö-&lt;br&gt;tet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om&lt;br&gt;ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I&lt;br&gt;annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Vaije ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske&lt;br&gt;öppet utom i ärenden som avser val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 23 § andra stycket gäller som&lt;br&gt;kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig&lt;br&gt;om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära&lt;br&gt;eller böcker skall, om det inte förkastas av kyrkomötet, på yrkande av&lt;br&gt;minst tio av dess ledamöter vila till dess att nästa nyvalda kyrkomöte&lt;br&gt;sammanträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet kan dock omedelbart anta förslaget om minst fem sjättede-&lt;br&gt;lar av de röstande förenar sig om beslutet. Detsamma gäller förslag till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrklig kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har&lt;br&gt;sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkom-&lt;br&gt;mande om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Avgörandet av ett ärende skall delas upp på skilda beslut, om det&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger ett yrkande som avses i 23 § första stycket att ett förslag skall&lt;br&gt;vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall kyrkomötet&lt;br&gt;pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om&lt;br&gt;omedelbart antagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val inom kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning.&lt;br&gt;Valberedningen bereder val av svenska kyrkans centralstyrelse, kyrko-&lt;br&gt;mötets besvärsnämnd och kyrkomötets utskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Val inom kyrkomötet skall ske med slutna sedlar, om omröstning&lt;br&gt;begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara&lt;br&gt;enkla och omärkta samt, om valet inte sker proportionellt, uppta namn på&lt;br&gt;så många personer som valet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om ersättare för ledamöter i organ som tillsätts av kyrkomötet inte&lt;br&gt;väljs proportionellt, skall kyrkomötet även bestämma i vilken ordning som&lt;br&gt;de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar val inom kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Val inom kyrkomötet med slutna sedlar får överklagas hos riksda-&lt;br&gt;gens valprövningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet&lt;br&gt;har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall gälla även om det har överklagats. Bestämmelserna om&lt;br&gt;inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid överklagan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden enligt 28 §&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med&lt;br&gt;slutna sedlar inom riksdagen. Vad som där sägs om kammarkansliet,&lt;br&gt;kammare och talmannen skall i stället gälla svenska kyrkans centralsty-&lt;br&gt;relse, kyrkomötet och kyrkomötets ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Valbar till ledamot eller ersättare för ledamot i svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse är den som är medlem av svenska kyrkan och som har fyllt&lt;br&gt;18 år senast på dagen för valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag&lt;br&gt;genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Valet av svenska kyrkans centralstyrelse skall förrättas snarast efter&lt;br&gt;valperiodens början och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val&lt;br&gt;under sin nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sammanträden skall hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Svenska kyrkans centralstyrelse sammanträder på kallelse av ordfö-&lt;br&gt;randen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande är&lt;br&gt;skyldig att sammankalla styrelsen, om minst en tredjedel av dess ledamöter&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden bara om ord-&lt;br&gt;föranden eller, när denne har förhinder, en vice ordförande samt minst&lt;br&gt;hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kyrkomötet har föreskrivit någon annan ordning i fråga om hand-&lt;br&gt;läggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Som svenska kyrkans centralstyrelses beslut gäller den mening som&lt;br&gt;de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål&lt;br&gt;skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbets-&lt;br&gt;tagare i allmänhet hos staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster vid centralstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av centralstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av centralstyrelsens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Svenska kyrkans centralstyrelses beslut får överklagas hos kyrkomö-&lt;br&gt;tets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om något annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.&lt;br&gt;Ledamöter i besvärsnämnden och deras ersättare väljs av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkomötets besvärsnämnd består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ordförande och en vice ordförande som båda skall vara eller ha&lt;br&gt;varit ordinarie domare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en biskop, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tre andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den biskop som är ledamot skall det finnas en biskop som ersättare.&lt;br&gt;För de tre andra ledamöterna skall utses lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ledamöterna i kyrkomötets besvärsnämnd och deras ersättare skall&lt;br&gt;vara medlemmar av svenska kyrkan. De får inte vara underåriga eller ha&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans uppdrag&lt;br&gt;genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valet av kyrkomötets besvärsnämnd skall förrättas snarast efter&lt;br&gt;valperiodens början och gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val&lt;br&gt;under sin nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kyrkomötets besvärsnämnd är beslutför när ordföranden, biskopen&lt;br&gt;och minst två andra ledamöter är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kyrkomötet har föreskrivit någon annan ordning i fråga om hand-&lt;br&gt;läggningen av vissa slag av ärenden, gäller dock den föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det i kyrkomötets besvärsnämnd framkommer skiljaktiga me-&lt;br&gt;ningar vid en överläggning, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken om omröstning i tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brottmål&lt;br&gt;skall dock tillämpas i frågor om att skilja någon från rätten att utöva det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet eller att för viss tid förklara någon obehörig att utöva det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kyrkomötets besvärsnämnds beslut enligt denna lag får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ÅTTONDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;DET KYRKLIGA ÄMBETET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;32 kap. Det kyrkliga ämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträde i det kyrkliga ämbetet som präst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Frågor om en prästkandidats inträde i det kyrkliga ämbetet prövas av&lt;br&gt;domkapitlet i det stift där kandidaten söker en anställning som präst. I&lt;br&gt;andra fall prövas frågorna av domkapitlet i det stift där kandidaten är&lt;br&gt;kyrkobokförd eller, om han inte är kyrkobokförd inom landet, av dom-&lt;br&gt;kapitlet i Uppsala stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också när en präst som har skiljts från rätten att&lt;br&gt;utöva ämbetet enligt 2 eller 4 § vill ansöka om att återfå denna rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiljande från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har blivit&lt;br&gt;avskedad från sin anställning som präst, kan skiljas från rätten att utöva&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet eller för viss tid, som inte överstiger ett år, förklaras&lt;br&gt;obehörig att utöva detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för den präst, som inte innehar eller uppehåller en&lt;br&gt;prästtjänst och som på grund av sitt levnadssätt eller annars har i avsevärd&lt;br&gt;mån skadat det anseende en präst bör ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En präst, som genom lagakraftägande dom eller beslut har ålagts&lt;br&gt;disciplinpåföljd, kan förklaras obehörig att utöva det kyrkliga ämbetet för&lt;br&gt;viss tid som inte överstiger ett år, om han i anslutning till domen eller&lt;br&gt;beslutet på grund av sin sinnesbeskaffenhet har erhållit tjänstledighet.&lt;br&gt;Under tiden får han inte utöva sin tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för den präst som innehar eller uppehåller en präst-&lt;br&gt;tjänst och som genom lagakraftägande dom funnits ha begått brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En präst kan också förklaras obehörig att utöva det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;under den tid då han är avstängd från sin anställning som präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En präst som har övergett svenska kyrkans lära skall skiljas från&lt;br&gt;rätten att utöva det kyrkliga ämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en anställning som präst får dock skiljas från rätten att&lt;br&gt;utöva ämbetet först sedan han har slutat sin anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande myndigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;eller att för viss tid förklara någon obehörig att utöva detta prövas enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prövas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biskopar och biträdande bis-&lt;br&gt;kop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra präster än biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) präster som är kyrkobokforda i&lt;br&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som är anställda i ett&lt;br&gt;stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i det stift där prästen&lt;br&gt;har sin anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som tjänstgör i svensk&lt;br&gt;församling i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som är anställda inom&lt;br&gt;Svenska kyrkans stiftelse for&lt;br&gt;rikskyrklig verksamhet eller&lt;br&gt;av styrelsen för Svenska kyr-&lt;br&gt;kan i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— övriga präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) präster som inte är kyrkobok-&lt;br&gt;forda i Sverige&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i Uppsala stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i Uppsala stift&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i det stift där prästen&lt;br&gt;är kyrkobokförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i Uppsala stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ansvarsnämndens för biskopar och domkapitlets beslut i ärenden&lt;br&gt;om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller att för&lt;br&gt;viss tid förklara någon obehörig att utöva detta gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beslut enligt detta kapitel får överklagas hos kyrkomötets besvärs-&lt;br&gt;nämnd. Besvärsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap. Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som i svenska kyrkans ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon har erfarit under&lt;br&gt;bikt eller själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;NIONDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;BISKOPS- OCH PRÄSTTJÄNSTER&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;34 kap. Allmänt om biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel och i 35 — 37 kap. tillämpas på bis-&lt;br&gt;kopstjänster samt på prästtjänster i stiftssamfälligheter och andra pastorat&lt;br&gt;än hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det också finnas en&lt;br&gt;tjänst som biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I varje pastorat skall det finnas en tjänst som kyrkoherde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst&lt;br&gt;som domprost, om inte regeringen bestämmer något annat. Domprosten är&lt;br&gt;kyrkoherde i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett pastorat får det också finnas tjänster som komminister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästtjänster i stiftssamfälligheterna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I en stiftssamfällighet får det finnas tjänster som stiftsadjunkt, kon- Bilaga 18&lt;br&gt;traktsadjunkt och pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättande av biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Frågor om inrättande av tjänster som biskop, biträdande biskop och&lt;br&gt;domprost prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om inrättande av tjänster som kyrkoherde, komminister, stifts-&lt;br&gt;adjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt prövas av stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vakanthållning och indragning av prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När en prästtjänst i ett pastorat eller i stiftssamfälligheten blir ledig,&lt;br&gt;skall stiftsstyrelsen pröva om den behöver tillsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänsten inte behöver tillsättas skall den hållas vakant eller dras in av&lt;br&gt;den myndighet som inrättar tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stiftsstyrelsen finner att en tjänst som domprost bör hållas vakant&lt;br&gt;eller dras in, skall styrelsen föreslå det hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Av bestämmelserna i 2 kap. 4 § framgår att endast den som bekänner&lt;br&gt;svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prästtjänst får innehas bara av den som är behörig att utöva det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet som präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Av regeringsformen följer att svenskt medborgarskap gäller som&lt;br&gt;särskilt villkor for innehav och utövande av tjänster som biskop, biträd-&lt;br&gt;ande biskop och domprost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen får meddela föreskrifter om de särskilda villkor som i&lt;br&gt;övrigt skall gälla för behörighet till prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Frågor om behörighet till en prästtjänst prövas av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlöningsförmåner för präster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Avlöningsförmåner för dem som innehar biskopstjänster eller präst-&lt;br&gt;tjänster i pastorat och stiftssamfälligheter fastställs under medverkan av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Stiftssamfälligheten skall svara för följande kostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avlöningsförmåner till stifts- och kontraktsadjunkter, vikarier på&lt;br&gt;sådana tjänster samt pastorsadjunkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arvoden till praktikanter och handledare för dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. prosttillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Pastoratet skall svara för kostnader för avlöningsförmåner till inne-&lt;br&gt;havare av prästtjänster i pastoratet och vikarier på sådana tjänster samt för&lt;br&gt;tjänstebiträden åt präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Stiftsstyrelsen skall bestämma hur kostnaderna för en prästs avlö-&lt;br&gt;ningsförmåner skall fördelas mellan pastoraten eller mellan ett pastorat&lt;br&gt;och stiftssamfälligheten, när en präst tjänstgör i flera pastorat eller i ett&lt;br&gt;pastorat och stiftssamfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Stiftsstyrelsens beslut om inrättande eller indragning av en präst-&lt;br&gt;tjänst enligt 5 och 6 §§ får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Domkapitlets beslut om behörighet till prästtjänst enligt 10 § får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av biskopstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tjänster som biskop och biträdande biskop tillsätts av regeringen&lt;br&gt;efter val. Biskopsval förrättas enligt bestämmelserna i 45 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse av lediga prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet&lt;br&gt;kungöras lediga till ansökan. Regeringen får dock meddela föreskrifter om&lt;br&gt;undantag från denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts gäller inte tjänster som pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Har en sådan tjänst som kyrkoherde eller komminister som enligt 10&lt;br&gt;respektive 15 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden,&lt;br&gt;kungjorts ledig till ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång,&lt;br&gt;om det inte finns tre behöriga sökande till tjänsten och om rådet eller&lt;br&gt;nämnden begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om en prästtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ansökan om en prästtjänst eller vikariat på en sådan tjänst skall ges&lt;br&gt;in till domkapitlet. Detta gäller dock inte tjänster pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall ges in inom föreskriven tid. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet också&lt;br&gt;beakta ansökningar som har kommit in för sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av pastoratstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I varje flerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.&lt;br&gt;Tillsättningsnämnden skall bestå av kyrkoherden och de övriga ledamö-&lt;br&gt;ter som kyrkorådet i varje församling i pastoratet väljer inom sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Antalet valda ledamöter i tillsättningsnämnden och hur många av&lt;br&gt;dem som varje församlingskyrkoråd skall utse bestäms genom överens-&lt;br&gt;kommelse mellan kyrkoråden. Vaije kyrkoråd skall dock välja minst en&lt;br&gt;ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För de valda ledamöterna i tillsättningsnämnden skall väljas lika&lt;br&gt;många suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Följande bestämmelser om kyrkoråd m.m. skall tillämpas på tillsätt-&lt;br&gt;ningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 § om uppdragets upphörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 § om ledighet från anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § om omröstning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11 —13 §§ om valperiodens längd m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 14 § andra stycket om ordförandeskapet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 16 —18 §§ om sammanträden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 19 § om suppleanternas tjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 20 § om beslutförhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 § om jäv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 § om ärendenas avgörande och protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som domprost&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall&lt;br&gt;domkapitlet ge kyrkoråden i varje församling i pastoratet tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig över dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall därefter med eget yttrande lämna över handlingarna&lt;br&gt;avseende behöriga sökande till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som kyrkoherde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir&lt;br&gt;ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet&lt;br&gt;och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte, om tjänsten skall tillsättas genom förflyttning enligt 17 § andra styc-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat&lt;br&gt;tillsätts den av domkapitlet. Detta gäller dock inte, om tjänsten skall&lt;br&gt;tillsättas genom förflyttning enligt 17 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tjänsten tillsätts skall kyrkorådet i varje pastorat ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som komminister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tjänster som komminister tillsätts i ett enförsamlingspastorat av&lt;br&gt;kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte sådana komministertjänster i samarbetskyrka som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § eller en komministertjänst som skall tillsättas genom förflyttning&lt;br&gt;enligt 17 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster i samarbetskyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan svenska&lt;br&gt;kyrkan och annat samfund eller liknande tillsätts av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser vid tillsättning av en tjänst som kyrkoherde&lt;br&gt;eller komminister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När en kyrkoherdetjänst enligt 10 § eller en komministertjänst&lt;br&gt;enligt 12 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall&lt;br&gt;domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från&lt;br&gt;de behöriga sökandena till kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det inte finns tre behöriga sökande till en tjänst som kyrkoherde&lt;br&gt;eller komminister, får kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjäns-&lt;br&gt;ten eller lämna över ärendet till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten eller besluta att tjänsten skall&lt;br&gt;hållas vakant, om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden inte har begärt att&lt;br&gt;tjänsten skall kungöras ledig en andra gång enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kyrkorådet, tillsättningsnämnden eller domkapitlet skall under-&lt;br&gt;rätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina beslut att hålla en&lt;br&gt;tjänst som kyrkoherde eller komminister vakant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillsättningsbeslut har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen ut-&lt;br&gt;färda ett anställningsbevis för den präst som har fått tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning genom förflyttning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Stiftsstyrelsen får förflytta en präst som innehar en tjänst som&lt;br&gt;komminister till en annan sådan tjänst. Förflyttning får ske endast om den&lt;br&gt;tjänst prästen innehar dras in eller när det annars finns synnerliga skäl for&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller också för en präst som innehar en tjänst som kyrko-&lt;br&gt;herde. Synnerliga skäl får dock åberopas bara när det annars är dom-&lt;br&gt;kapitlet som enligt 11 § skulle ha tillsatt den kyrkoherdetjänst till vilken&lt;br&gt;förflyttningen avses ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftsstyrelse förflyttar en präst skall styrelsen bereda kyrkorådet&lt;br&gt;eller tillsättningsnämnden i berörda pastorat tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av stiftstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stifts-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall dom-&lt;br&gt;kapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa&lt;br&gt;till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som pastorsadjunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättning av vikariat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde, komminister, stifts-&lt;br&gt;adjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen. Långtidsvikariat&lt;br&gt;på en tjänst som domprost tillsätts dock i samma ordning som tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall&lt;br&gt;domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från&lt;br&gt;dessa till stiftsstyrelsen eller, i fråga om långtidsvikariat på en tjänst som&lt;br&gt;domprost, till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vikariat på tjänster som komminister får tillsättas endast efter&lt;br&gt;begäran av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att tillsätta andra vika-&lt;br&gt;riat än långtidsvikariat på tjänster som kyrkoherde och komminister inom&lt;br&gt;kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ledighet för vissa präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Stiftsstyrelsen beslutar om semester och annan ledighet för präster&lt;br&gt;som är anställda i pastorat och för pastorsadjunkter. Stiftsstyrelsen får&lt;br&gt;överlåta åt en kontraktsprost att bevilja semester för dessa präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordringsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Vid tillsättning av en prästtjänst skall avseende fästas endast vid&lt;br&gt;sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Bland de grunder som&lt;br&gt;sålunda skall beaktas skall skickligheten sättas främst, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl för något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En tjänst som biskop eller biträdande biskop tillsätts med fullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster tillsätts med förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnanden får dock tidsbegränsas om det föranleds av arbetets&lt;br&gt;särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket,&lt;br&gt;skall förordnandet på talan av prästen förklaras gälla tills vidare utan&lt;br&gt;tidsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning av beslut enligt detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut om förflyttning&lt;br&gt;eller tidsbegränsning av förordnande får väcka talan hos tingsrätten eller&lt;br&gt;arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången&lt;br&gt;i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om en präst vill söka ändring i ett beslut om förflyttning enligt 17 §,&lt;br&gt;skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag han fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan, som avses i 25 § sista stycket, mot tidsbegränsning av ett för-&lt;br&gt;ordnande skall väckas senast två månader efter förordnandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan inte väcks inom den föreskrivna tiden är rätten till talan&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Beslut om förflyttning får inte verkställas förrän beslutet har prö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vats slutligt efter talan som avses i 27 § eller förrän rätten till sådan talan har&lt;br&gt;förlorats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-&lt;br&gt;ligt detta kapitel får i andra fall än som avses i 26 § överklagas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 22 kap. om kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som avses&lt;br&gt;i 26 § överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överklagas bara av den som har sökt tjänsten.&lt;br&gt;Överklagandet skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då beslutet tillkännagavs på domkapitlets anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap. Anställning som präst m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att utöva andra prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som innehar en lönetjänst som präst är skyldig att efter ett beslut&lt;br&gt;av stiftsstyrelsen utöva en annan prästtjänst inom samma stift i stället för&lt;br&gt;den egna tjänsten. En deltidsanställd präst är dock inte skyldig att tjänst-&lt;br&gt;göra i större omfattning än i sin egen tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En präst är dock inte skyldig att utöva en högre tjänst under längre tid än&lt;br&gt;sammanlagt tre månader av samma kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stiftsstyrelsen får ålägga en präst som är anställd på en lönetjänst i ett&lt;br&gt;pastorat att jämsides med sin tjänst utöva en annan prästtjänst i samma&lt;br&gt;eller i ett närbeläget pastorat inom samma stift, om tjänstgöringen varar i&lt;br&gt;högst tre månader under samma kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen får också ålägga den som innehar en lönetjänst som präst&lt;br&gt;att i stället för eller jämsides med sin tjänst sköta en sådan prästtjänst inom&lt;br&gt;samma stift som inrättas i ett pastorat med tillfällig befolkningsökning&lt;br&gt;under en del av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får besluta att innehavaren av en tjänst som biskop skall&lt;br&gt;anvisas tjänstebostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Pastoratet får besluta att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde&lt;br&gt;eller komminister skall anvisas tjänstebostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant&lt;br&gt;beslut endast med samtycke av den som innehar tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall underrätta domkapitlet och egendomsnämnden om be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kostnaderna för en tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;skall betalas av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Egendomsnämnden fastställer hyran för tjänstebostäder för kyrko-&lt;br&gt;herdar och komministrar. Hyran tillfaller pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten skyldig&lt;br&gt;att bo i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad fattas av&lt;br&gt;regeringen, om beslutet rör en biskop, och i andra fall av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet skall medge en ansökan om befrielse, om pastoratet har&lt;br&gt;tillstyrkt den eller om det på grund av prästens eller någon familjemedlems&lt;br&gt;hälsa eller bostadsförhållanden eller andra särskilda omständigheter fram-&lt;br&gt;står som skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bisysslor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får inte utanför tjäns-&lt;br&gt;ten inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba&lt;br&gt;förtroendet för hans eller andra kyrkligt anställdas tjänsteutövning eller&lt;br&gt;skada svenska kyrkans anseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får bara efter tillstånd&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer uppbära&lt;br&gt;sådana gåvo- eller donationsmedel eller liknande förmåner som är för-&lt;br&gt;enade med tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskonflikter och skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I prästerligt arbete som består i myndighetsutövning eller som är&lt;br&gt;oundgängligen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får&lt;br&gt;stridsåtgärd vidtas bara i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på&lt;br&gt;övertid eller nyanställningsblockad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsåtgärd får inte vidtas på grund av något annat än förhållandet&lt;br&gt;mellan domkapitlet som arbetsgivare och präster som arbetstagare i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i annat prästerligt arbete än som sägs i första stycket är stridsåtgärd&lt;br&gt;i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om det uppkommer tvist om en viss stridsåtgärd är tillåten enligt&lt;br&gt;11 §, får denna inte vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Präster får delta i en stridsåtgärd bara efter beslut av den arbetsta-&lt;br&gt;garorganisation som har anordnat åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt&lt;br&gt;orsaka stridsåtgärder som inte tillåts enligt 11 och 12 §§. En sådan organi-&lt;br&gt;sation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka&lt;br&gt;vid tillåtna stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker inleda eller&lt;br&gt;har inlett en otillåten stridsåtgärd, är arbetstagarorganisationen skyldig att&lt;br&gt;söka hindra åtgärden eller verka for att den upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation har inlett en&lt;br&gt;stridsåtgärd i strid mot 13 §, skall domkapitlet och arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nen omedelbart ta upp överläggningar med anledning av stridsåtgärden&lt;br&gt;och gemensamt verka för att den upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns och&lt;br&gt;om inte något annat har bestämts i kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om domkapitlet bryter mot 11,12 eller 15 § eller arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationen mot 14 eller 15 §, skall domkapitlet eller organisationen, även&lt;br&gt;om förpliktelser till följd av kollektivavtal inte har åsidosatts, ersätta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkommen skada enligt de grunder som anges i 54, 55, 60 och 61 §§ lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller präster&lt;br&gt;som bryter mot 11, 12 eller 13 §, om inte något annat följer av andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagarorganisationen inlett eller orsakat en stridsåtgärd som&lt;br&gt;inte är tillåten enligt 11 eller 12 §, får prästen åläggas skadestånd för att han&lt;br&gt;har deltagit i åtgärden endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning av beslut enligt detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som är missnöjd med ett beslut eller en åtgärd enligt 1, 2 eller&lt;br&gt;10—15 § eller som vill begära skadestånd enligt 16 § får väcka talan i&lt;br&gt;tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Talan om skadestånd enligt 16 § skall väckas senast tre månader&lt;br&gt;efter det att stridsåtgärden har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Domkapitlets beslut enligt 8 § får överklagas hos kammarkollegiet.&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 kap. Prästanställningens upphörande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En präst får skiljas från sin prästtjänst endast med stöd av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med präst och prästtjänst i 1—31 §§ avses också biskop och biskops-&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Präster som är förordnade tills vidare får sägas upp om det är sakligt&lt;br&gt;grundat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saklig grund föreligger inte om det är skäligt att kräva att prästen bereds&lt;br&gt;annat arbete inom det pastorat eller den stiftssamfällighet där han är&lt;br&gt;anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till prästen&lt;br&gt;personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som dom-&lt;br&gt;kapitlet har känt till mer än en månad innan underrättelse om uppsägning&lt;br&gt;lämnades. Har domkapitlet underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället&lt;br&gt;från tidpunkten för uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En uppsägning skall ske skriftligen för att vara giltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet i övrigt vid uppsägning tillämpas lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att avgå från en prästtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En präst som överger svenska kyrkans lära är skyldig att avgå från sin&lt;br&gt;prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En präst är skyldig att avgå från sin prästtjänst vid den ålder som&lt;br&gt;anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (pensionsåldern).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entledigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En präst får entledigas innan han har uppnått pensionsåldern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han har förlorat sin arbetsförmåga eller fått den så nedsatt att han&lt;br&gt;i framtiden inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter tillfredsställande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två år i följd inte har&lt;br&gt;tjänstgjort annat än försökvis under kortare tid och socialstyrelsen anser&lt;br&gt;det dels sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett&lt;br&gt;år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att utveckla sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En präst som är anställd med fullmakt får entledigas, om han inte kan&lt;br&gt;fullgöra sin tjänst tillfredsställande och om högst fem år återstår tills han&lt;br&gt;får avgå med ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har&lt;br&gt;uppnått pensionsåldern, får inte entledigas enligt 6 och 7 §§ om han&lt;br&gt;lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till en annan tjänst som är&lt;br&gt;förenad med sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt&lt;br&gt;lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En prästs begäran om entledigande skall ske skriftligen för att vara&lt;br&gt;giltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningens upphörande vid ny anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en präst får en annan statligt reglerad tjänst, upphör den första&lt;br&gt;anställningen utan särskild åtgärd, om inte något annat följer av föreskrif-&lt;br&gt;ter om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal&lt;br&gt;eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med en annan allmän tjänst,&lt;br&gt;av regeringen. Vad som nu har sagts tillämpas även när den andra anställ-&lt;br&gt;ningen är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en statligt reglerad tjänst förstås i denna paragraf en anställning där&lt;br&gt;enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs&lt;br&gt;under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta att anställningen skall&lt;br&gt;bestå utan hinder av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, när det&lt;br&gt;behövs, turordning för uppsägningen fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om turordningen handläggs enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd, om något annat inte följer av 12 och&lt;br&gt;13§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När en prästs plats i turordningen bestäms, skall hänsyn även tas till&lt;br&gt;att uppgifterna i det pastorat eller den stiftssamfällighet där prästen är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställd kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En uppsägning som strider mot bestämmelserna om turordning,&lt;br&gt;skall på talan av prästen förklaras ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tvist om giltigheten av en uppsägning enligt första stycket tillämpas&lt;br&gt;34 § andra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena samt&lt;br&gt;42 § lagen (1982: 80) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i kollek-&lt;br&gt;tivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt till återanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, turordning&lt;br&gt;fastställas för företrädesrätt till återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om företrädesrätt till återanställning handläggs enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om inte annat följer av 17&lt;br&gt;och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sakliga grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 35 kap.&lt;br&gt;23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Företrädesrätt till återanställning gäller inte högre tjänst än den som&lt;br&gt;det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätt till återanställning gäller inte heller gentemot en präst&lt;br&gt;som skall omplaceras på grund av vad som föreskrivs i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982: 80) om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd som rör anspråk på företrädesrätt till återanställning skall, för&lt;br&gt;att vara giltig, göras skriftligen hos domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett&lt;br&gt;tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas&lt;br&gt;skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som&lt;br&gt;åligger honom i hans anställning och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd&lt;br&gt;åläggas honom för tjänsteförseelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disciplinpåföljd får inte i något fall åläggas en präst därför att han har&lt;br&gt;deltagit i en strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken&lt;br&gt;av löneavdrag föreskriver regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om kollektivavtal innehåller någon bestämmelse som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avviker från 18 § eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets&lt;br&gt;storlek, gäller i stället den bestämmelsen för präster som är sysselsatta&lt;br&gt;inom det område som avtalet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskedande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om en präst har begått brott som visar att han uppenbarligen är&lt;br&gt;olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om en präst genom någon annan gärning än brott har begått en grov&lt;br&gt;tjänsteförseelse som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin&lt;br&gt;anställning, får han avskedas i stället för att åläggas disciplinpåföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En präst får också avskedas, om han har ålagts disciplinpåföljd och inom&lt;br&gt;två år därefter i anställning inom samma stift på nytt begår en tjänsteför-&lt;br&gt;seelse och därigenom visar sig uppenbarligen olämplig att inneha sin&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har&lt;br&gt;uppnått pensionsåldern får inte avskedas enligt 20 eller 21 §, om han har&lt;br&gt;begått brottet eller tjänsteförseelsen under inflytande av sådan själslig&lt;br&gt;abnormitet som avses i 30 kap. 6 § brottsbalken och han lämpligen kan&lt;br&gt;förflyttas eller annars omplaceras till en annan prästtjänst som är förenad&lt;br&gt;med sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt&lt;br&gt;lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som&lt;br&gt;domkapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan om avskedandet prövas av ansvarsnämnden för biskopar får&lt;br&gt;avskedandet inte grundas enbart på omständigheter som ansvarsnämnden&lt;br&gt;har känt till mer än två månader före prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte, när beslutet om avskedande begärs&lt;br&gt;av riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter&lt;br&gt;det att omständigheten har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsanmälan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha&lt;br&gt;begått brott enligt 20 kap. 1 — 3 §§ brottsbalken eller något annat brott&lt;br&gt;varigenom han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas&lt;br&gt;till åtal, om fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning&lt;br&gt;anta att talan om enskilt anspråk kommer att föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § I fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten enligt 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängning och läkarundersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Inleds enligt detta kapitel ett förfarande som syftar till att avskeda&lt;br&gt;en präst, får han avstängas från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från&lt;br&gt;arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avske-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att&lt;br&gt;anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § En präst som inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande får&lt;br&gt;avstängas från arbetet, om den bristande tjänstdugligheten beror på sjuk-&lt;br&gt;dom eller därmed liknande förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas tillräcklig utredning om att den bristande tjänstdugligheten beror&lt;br&gt;på sjukdom eller liknande förhållande men framstår detta ändå som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare som anvisas&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Upphör grunden för avstängning enligt 26 eller 27 §, skall avstäng-&lt;br&gt;ningen omedelbart hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 26 och 27 §§ meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av frågor som avses i 17—28 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Bestämmelserna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;br&gt;skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 17 — 28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Bestämmelserna i 11 —14 §§ lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas&lt;br&gt;med stöd av 17 — 28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande myndigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop&lt;br&gt;prövas frågor om anställningens upphörande enligt 5 — 8 §§ av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som innehar en prästtjänst prövas frågor om anställnings&lt;br&gt;upphörande enligt 2 och 5 —8 §§ av domkapitlet i det stift där prästen har&lt;br&gt;sin anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop&lt;br&gt;prövas frågor om avgångsskyldighet enligt 4 §, disciplinansvar, avske-&lt;br&gt;dande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning av ansvars-&lt;br&gt;nämnden for biskopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som innehar en prästtjänst prövas frågor som avses i första&lt;br&gt;stycket av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitie-&lt;br&gt;kanslern att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller&lt;br&gt;avstängning och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § lagen&lt;br&gt;(1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6§ lagen&lt;br&gt;(1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall vara medlemmar av svenska kyrkan. Ordföranden&lt;br&gt;skall vara eller ha varit ordinarie domare. Av de övriga ledamöterna skall&lt;br&gt;en vara biskop. De återstående ledamöterna skall vara lekmän som är&lt;br&gt;förtrogna med det kyrkliga församlingslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om nämndens sammansättning och verksamhet&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt detta kapitel&lt;br&gt;får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92: 85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 18&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;37 § Den som vill söka ändring i ett beslut skall väcka talan inom fyra&lt;br&gt;veckor från den dag då han fick del av beslutet, om beslutet rör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anställnings upphörande enligt 4 —7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. disciplinansvar enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avskedande enligt 20 eller 21 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. läkarundersökning enligt 27 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Bestämmelser om rätt for riksdagens ombudsmän och för justitie-&lt;br&gt;kanslern att söka ändring i beslut om disciplinansvar, avskedande eller&lt;br&gt;avstängning finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. Talan&lt;br&gt;skall väckas inom fyra veckor från det att beslutet har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Bestämmelserna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80)&lt;br&gt;om anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om&lt;br&gt;uppsägning, disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersök-&lt;br&gt;ning bryter mot någon av följande bestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 30 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3 —9§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1976:600) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 32 eller 33 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föreskrifter enligt 29 § om handläggning av ärenden om avstängning&lt;br&gt;eller läkarundersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verställighet av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Beslut om anställnings upphörande enligt 6 och 7 §§, om löneavdrag&lt;br&gt;som disciplinpåföljd enligt 17 § eller om avskedande enligt 20 — 22 §§ får&lt;br&gt;inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut om avgångsskyldighet enligt 5 § om något annat&lt;br&gt;inte följer av 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Beslut om avstängning enligt 26 och 27 §§ gäller omedelbart. I tvist&lt;br&gt;om avstängningen får domstolen dock för tiden intill dess lagakraftägande&lt;br&gt;dom eller beslut föreligger bestämma att avstängningen tills vidare inte&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;TIONDE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;KYRKOMUSIKEN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;38 kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska&lt;br&gt;verksamheten i svenska kyrkans församlingar. Bestämmelserna skall dock&lt;br&gt;inte tillämpas på hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkomusikalisk verksamhet: musikverksamheten hos svenska kyrkans&lt;br&gt;församlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkomusiker: den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor&lt;br&gt;eller organist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratets ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pastoratet skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den&lt;br&gt;ordning som gäller för svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. främjande av kyrkosången,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För sådan verksamhet som anges i 4 § skall pastoratet förordna en&lt;br&gt;eller flera kyrkomusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet får dock, när det finns särskilda skäl, medge att pastoratet&lt;br&gt;förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss&lt;br&gt;gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist&lt;br&gt;eller som kantor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist, om inte&lt;br&gt;domkapitlet medger något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket, om de kyrko-&lt;br&gt;musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av&lt;br&gt;organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Dom-&lt;br&gt;kapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en&lt;br&gt;tjänst som domkyrkoorganist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt&lt;br&gt;högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen eller motsvarande examen i Dan-&lt;br&gt;mark, Finland, Island eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har avlagt kantorsexamen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har avlagt högskoleexamen på musiklärarlinjen med kyrkomusikaliskt&lt;br&gt;tillval, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är behörig att anställas som organist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med examen som avses i första stycket 1 eller 2 jämställs motsvarande&lt;br&gt;examen i Danmark, Finland, Island eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 10 §§ behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor, om&lt;br&gt;han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som&lt;br&gt;jämställd med den som uppfyller dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstetillsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av&lt;br&gt;kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som&lt;br&gt;anges i 35 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva&lt;br&gt;vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska&lt;br&gt;skicklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglemente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall fastställa ett reg-&lt;br&gt;lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 4 § skall&lt;br&gt;tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera, skall reglementet ange hur&lt;br&gt;uppgifterna är fördelade mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Innan reglementet fastställs, skall yttrande inhämtas från försam-&lt;br&gt;lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall&lt;br&gt;särskilt framgå om förslaget till reglemente står i överensstämmelse med&lt;br&gt;vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orgelvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall&lt;br&gt;till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan&lt;br&gt;avhjälpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad&lt;br&gt;enligt 5 § att använda en orgel, skall yttrande inhämtas från den som enligt&lt;br&gt;reglementet har att svara för vården av orgeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyllnadstjänstgöring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som innehar en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra&lt;br&gt;fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer&lt;br&gt;av anställningsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musiksakkunniga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid handläggningen av ärenden enligt detta kapitel får domkapitlet&lt;br&gt;biträdas av en eller flera musiksak- kunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten&lt;br&gt;eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter ytt-&lt;br&gt;rande av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut enligt 5 § andra stycket och 7 § andra stycket får&lt;br&gt;överklagas endast av pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut en-&lt;br&gt;ligt detta kapitel får överklagas enligt bestämmelserna i 22 kap. om kom-&lt;br&gt;munalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;ELFTE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;DEN KYRKLIGA EGENDOMEN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;39 kap. Domkyrkor och församlingskyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I varje stift skall det finnas en domkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Domkyrkorna i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och&lt;br&gt;Växjö stift skall förvaltas av domkapitlet i respektive stift. Domkapitlet&lt;br&gt;skall därvid också svara för den ekonomiska förvaltningen samt förvalta&lt;br&gt;domkyrkans inventarier och övriga lösa egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkan i Lunds stift och dess inventarier samt domkyrkans övriga&lt;br&gt;egendom skall förvaltas av domkyrkorådet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Domkyrkorna i andra stift än de som anges i 2 § förvaltas som&lt;br&gt;församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Närmare bestämmelser om förvaltningen av de domkyrkor som&lt;br&gt;anges i 2 § meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkorådet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Domkyrkorådet i Lund skall fullgöra de uppgifter som enligt denna&lt;br&gt;lag eller annan författning ankommer på rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Domkyrkorådet består av följande ledamöter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biskopen som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en av kyrkorådet i Lunds domkyrkoförsamling utsedd ledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses&lt;br&gt;på samma sätt som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt,&lt;br&gt;skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För varje församling skall det finnas minst en församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-&lt;br&gt;sluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilken eller vilka kyrkor som skall vara församlingskyrka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en församling får ha församlingskyrka tillsammans med en annan&lt;br&gt;församling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att en kyrka inte längre skall vara församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Domkyrkoförsamlingen i de stift som anges i 2 § får använda dom-&lt;br&gt;kyrkan som församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 kap. Upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en kyrka får upplåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En biskop eller biträdande biskop får använda domkyrkan eller&lt;br&gt;andra kyrkor som är invigda för svenska kyrkans gudstjänst för biskopliga&lt;br&gt;ämbetshandlingar i stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kyrkoherden och andra präster som tjänstgör i pastoratet får an-&lt;br&gt;vända kyrkor, som är invigda för svenska kyrkans gudstjänst och som&lt;br&gt;vårdas av en församling eller en kyrklig samfällighet, för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. församlingens huvudgudstjänster, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kyrkor som är invigda för svenska kyrkans gudstjänst och som&lt;br&gt;vårdas av en församling eller en kyrklig samfällighet får upplåtas för andra&lt;br&gt;ändamål än som avses i 1 eller 2 § bara om det kan antas att kyrkorummet&lt;br&gt;och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och aktsamhet. De&lt;br&gt;får inte upplåtas för ändamål som kränker kyrkorummets helgd. En upp-&lt;br&gt;låtelse får inte heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller&lt;br&gt;kyrkliga verksamhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av kyrka för en kyrklig handling som avser någon som tillhör&lt;br&gt;församlingen får vägras bara om upplåtelsen skulle strida mot bestämmel-&lt;br&gt;serna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena skall också gälla en domkyrka&lt;br&gt;som enligt 39 kap. 9 § används som församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som beslutar om upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Frågor om upplåtelse av kyrka för andra ändamål än som avses i 1&lt;br&gt;och 2 §§ prövas av församlingens kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan skall kyrkoher-&lt;br&gt;den, om denne är förhindrad att delta i beslutet, såvitt möjligt ges tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om upplåtelsen gäller en domkyrka som avses i 39 kap. 2 § skall också&lt;br&gt;den som förvaltar domkyrkan ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning,&lt;br&gt;bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller suppleanter i kyrko-&lt;br&gt;rådet, att på rådets vägnar besluta i ärenden om upplåtelse av kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I en annexförsamling där kyrkoherden har förordnat en annan präst&lt;br&gt;att vara ledamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 5 och 6 §§ om kyrkoher-&lt;br&gt;den gälla den prästen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kyrkorådets beslut om upplåtelse av kyrka skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kyrkorådets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos dom-&lt;br&gt;kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av förvaltningslagen (1986:223) får kyrkorådets&lt;br&gt;beslut överklagas också av en ledamot i kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminis-&lt;br&gt;ter i visst pastorat (löneboställe),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;(prästgård),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov (försam-&lt;br&gt;lingskyrkas fastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som förvärvats för medel ur prästlönefonder från flera pastorat och&lt;br&gt;vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i&lt;br&gt;dessa pastorat (prästlönefondsfastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas&lt;br&gt;fastighet), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänstebostad inte längre är anvisad på en prästgård blir denna&lt;br&gt;löneboställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 19 och 21 §§ skall även sådan fast egendom på&lt;br&gt;vilken en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd&lt;br&gt;anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser i lag eller annan författning om fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall&lt;br&gt;fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna, om något annat&lt;br&gt;inte sägs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Pastoratet skall förvalta löneboställen och församlingskyrkors fastig-&lt;br&gt;heter, med undantag av tillhörande skog, samt prästgårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen skall förvalta skogen på församlingskyrkas fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefondsfastigheter, domkyrkas&lt;br&gt;fastigheter och biskopsgården samt skogen på löneboställen. Lunds dom-&lt;br&gt;kyrkas fastigheter skall dock förvaltas av domkyrkorådet i Lund enligt&lt;br&gt;bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet skall förvalta kyrkofondsfastigheter. Egendomsnämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skall dock förvalta en kyrkofondsfastighet, om kammarkollegiet beslu-&lt;br&gt;tar att överlämna förvaltningen av fastigheten åt nämnden. Kammarkolle-&lt;br&gt;giet kan också överlämna förvaltningen åt någon annan förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter&lt;br&gt;ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall&lt;br&gt;förvaltas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid förvaltningen av den kyrkliga jorden skall naturvårdens och&lt;br&gt;kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Förvaltningen av annan kyrklig jord än prästgårdar och biskopsgår-&lt;br&gt;dar skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tas tillvara på&lt;br&gt;ekonomiskt bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Egendomsnämnden får meddela bestämmelser för vården och an-&lt;br&gt;vändningen av prästgårdar som utgör en särpräglad miljöer. Detsamma&lt;br&gt;gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som&lt;br&gt;exempel på en viss tids byggnadsskick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om prästgård i första stycket skall även gälla vid förvalt-&lt;br&gt;ningen av ett löneboställe, som tidigare har varit prästgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Har ett pastorat enligt 36 kap. 5 § anvisat kyrkoherden eller en&lt;br&gt;komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna präst-&lt;br&gt;gården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på&lt;br&gt;den. Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på&lt;br&gt;innehavaren av tjänstebostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopsgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Egendomsnämnden skall svara för underhåll, skötsel och uppvärm-&lt;br&gt;ning av biskopsgården, om detta inte enligt avtal skall ankomma på någon&lt;br&gt;annan. Behöver husen på biskopsgården byggas om eller en ny biskopsgård&lt;br&gt;byggas, skall egendomsnämnden föreslå det hos regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. För biskopsgården i Lunds stift gäller&lt;br&gt;dock de bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om hur egendomsnämndens åligganden enligt första&lt;br&gt;stycket skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringar på löneboställes jordbruk m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett pastorat får endast efter medgivande av egendomsnämnden&lt;br&gt;företa en mera omfattande värdebeständig rationalisering med avseende&lt;br&gt;på ett löneboställes jordbruk. Detsamma gäller i fråga om nybyggnad eller&lt;br&gt;väsentlig ombyggnad av hus på ett löneboställes jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan egendomsnämnden avgör en fråga om sådant medgivande, skall&lt;br&gt;nämnden inhämta yttrande från länsstyrelsen. Om det behövs skall nämn-&lt;br&gt;den också bereda kommunen där egendomen finns tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksarrende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet skall upp-&lt;br&gt;låtas på jordbruksarrende, skall egendomsnämnden bestämma villkoren&lt;br&gt;för upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en arrendenämnd eller en domstol handlägger frågor om sådana&lt;br&gt;villkor företräds den kyrkliga jorden av egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till jakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Rätt till jakt på kyrklig jord upplåts av den som förvaltar egendo-&lt;br&gt;men, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden upplåter rätt till jakt på ett löneboställe, om nämn-&lt;br&gt;den förvaltar skogen på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet får med egendomsnämndens medgivande upplåta rätt till jakt&lt;br&gt;i fråga om sådan mark som inte är skogsmark och som ligger avskilt i&lt;br&gt;förhållande till skogen. Sådant medgivande får inte lämnas om det med&lt;br&gt;hänsyn till jaktvården finns skäl för gemensam upplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Rätt till fiske i vatten som hör till kyrklig jord upplåts av den som&lt;br&gt;förvaltar egendomen. Pastoratet upplåter dock rätt till fiske i vatten som&lt;br&gt;hör till ett löneboställe eller en församlingskyrkas fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra rättigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Egendomsnämnden skall företräda kyrklig jord med undantag för&lt;br&gt;kyrkofondsfastigheter och Lunds domkyrkas fastigheter i ärenden om&lt;br&gt;upplåtelse av följande rättigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov,&lt;br&gt;bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt till annan naturtillgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. servitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om&lt;br&gt;regeringen inte föreskriver att en annan myndighet skall företräda den&lt;br&gt;kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturvårdsområden,&lt;br&gt;naturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispositionsändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Andra dispositionsändringar än sådana som avses i 15 § skall prö-&lt;br&gt;vas av egendomsnämnden i fråga om löneboställe och av den som förvaltar&lt;br&gt;egendomen i fråga om annan kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dispositionsändringen föranleds av att ett självständigt jordbruk&lt;br&gt;inte längre är bärkraftigt, skall frågan dock alltid prövas av egendoms-&lt;br&gt;nämnden. Detsamma gäller om ändringen kan leda till att ett sådant&lt;br&gt;jordbruk inte kan bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av vinst eller förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som upp-&lt;br&gt;kommer vid förvaltningen av prästlönefondsfastigheter på pastoraten i&lt;br&gt;förhållande till deras andelar i fastigheterna. Detsamma gäller för vinst&lt;br&gt;eller förlust vid förvaltningen av skogen på löneboställena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur andelarna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Egendomsnämnden skall ha tillsyn över sådan förvaltning av kyrk-&lt;br&gt;lig jord som pastoraten och församlingarna enligt 4 § första och andra&lt;br&gt;styckena har hand om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock i&lt;br&gt;enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning eller byte av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att tillgodose bostadsbehovet i orten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. for att främja något annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör&lt;br&gt;behållas för sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrklig jord får bara överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det&lt;br&gt;allmänna och om det sker mot ersättning. Om något annat inte föreskrivs&lt;br&gt;särskilt, skall ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske som&lt;br&gt;medför att denna blir kyrklig jord av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Frågor enligt 19 § skall prövas av kammarkollegiet, egendoms-&lt;br&gt;nämnden eller domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prästlönefonder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att fondera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation,&lt;br&gt;upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas. Avkastningen&lt;br&gt;skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som härrör från ett löneboställe eller en prästlönefondsfastig-&lt;br&gt;het skall dock användas till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som&lt;br&gt;har upptagits för lönebostället eller prästlönefondsfastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;fondera medel. Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens be-&lt;br&gt;stämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönefonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från ett&lt;br&gt;löneboställe eller en prästgård skall utgöra prästlönefond för pastoratet.&lt;br&gt;Även en annan fond vars avkastning är avsedd för avlöning åt en kyrko-&lt;br&gt;herde eller komminister utgör prästlönefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönefonderna skall förvaltas av pastoraten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönejordsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Av medel ur prästlönefonder från flera pastorat får en prästlöne-&lt;br&gt;jordsfond bildas för inköp av prästlönefondsfastigheter. Prästlönejords-&lt;br&gt;fonderna skall förvaltas av egendomsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en&lt;br&gt;prästlönefondsfastighet får behållas i en prästlönejordsfond i stiftet och&lt;br&gt;användas till köp av fast egendom, om det kan antas att köp kan komma till&lt;br&gt;stånd inom en nära framtid. Bestämmelser om sådant köp finns i 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall skall sådan ersättning tillföras pastoratens prästlönefonder i&lt;br&gt;förhållande till pastoratens andelar i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en&lt;br&gt;församlingskyrkas eller en domkyrkas fastighet skall utgöra fastighetsfond&lt;br&gt;för församlingskyrkan respektive domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från biskops-&lt;br&gt;gården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet. Domkyrkas&lt;br&gt;fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Ersättning som avses i 21 § och som kommer från en kyrkofondsfas-&lt;br&gt;tighet eller från någon annan biskopsgård än biskopsgårdarna i Lunds och&lt;br&gt;Visby stift skall tillföras kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kyrkofondens förvaltning finns i 42 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om förvaltningen av fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Prästlönefonder och församlingskyrkors eller domkyrkors fastig-&lt;br&gt;hetsfonder skall göras räntebärande på samma sätt som föreskrivs om&lt;br&gt;omyndigs medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att fondernas tillgångar får&lt;br&gt;användas på något annat sätt. Frågor om sådana undantag prövas efter&lt;br&gt;regeringens bestämmande av kammarkollegiet eller egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp av fast egendom eller tomträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Kammarkollegiet eller egendomsnämnden skall enligt bestämmel-&lt;br&gt;ser som regeringen meddelar pröva frågor om köp av fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt för medel ur en prästlönefond, prästlönejordsfond eller försam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingskyrkas fastighetsfond samt frågor om ur vilka prästlönefonder medel&lt;br&gt;skall tillskjutas till en prästlönejordsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Pastoratets, egendomsnämndens och domkyrkorådets i Lund beslut&lt;br&gt;enligt detta kapitel får överklagas hos kammarkollegiet. Egendomsnämn-&lt;br&gt;dens beslut enligt 12 § får endast överklagas av den som förvaltar egendo-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Kammarkollegiet får överlämna ett ärende till regeringens avgö-&lt;br&gt;rande, om kollegiet anser att särskilda skäl motiverar det. Kammarkolle-&lt;br&gt;giet skall då bifoga ett eget yttrande i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Kammarkollegiets beslut i en fråga som har överklagats dit får inte&lt;br&gt;överklagas. I övrigt får kammarkollegiets beslut med undantag av beslut&lt;br&gt;enligt 4 § fjärde stycket överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. Kyrkofonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Genom kyrkofonden skall kostnader för svenska kyrkans verksamhet&lt;br&gt;fördelas enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som i detta kapitel sägs om pastorat skall också tillämpas på&lt;br&gt;pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel skall dock inte tillämpas på hovförsam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsår: det år under vilket bidrag betalas ut enligt 17 — 22 §§,&lt;br&gt;skatteunderlag: antalet skattekronor enligt skattemyndighets beslut om&lt;br&gt;taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) året före bidragsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekraft: skatteunderlaget per kyrkobokförd invånare vid ingången av&lt;br&gt;året före bidragsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelskattekraft: skatteunderlaget för hela landet per kyrkobokförd&lt;br&gt;invånare vid ingången av året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31&lt;br&gt;december året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens styrelse och förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en&lt;br&gt;ordförande och sex andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna i kyrkofondens sty-&lt;br&gt;relse utses för tre år av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter väljs för kyrkomö-&lt;br&gt;tets valperiod snarast efter valperiodens början. Valet gäller till dess att&lt;br&gt;kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För ledamöterna i kyrkofondens styrelse skall det finnas lika många&lt;br&gt;ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ersättare som kyrkomötet utser inte väljs proportionellt, skall det&lt;br&gt;vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkofonden tillförs medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Till kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän och särskild kyrkoavgift enligt 13 — 16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statsbidrag som beviljas for ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kyrkofonden skall även foras avkastning och ersättning från fondens&lt;br&gt;tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det behövs, får kyrkofonden ta upp lån i den omfattning som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kyrkofondens medel används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ur kyrkofonden betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänt och extra utjämningsbidrag enligt 17 — 20 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag enligt 21 och 22§§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och den biträdande&lt;br&gt;biskopen i Uppsala stift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till&lt;br&gt;präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kostnader för försäkringsförmåner som enligt statlig grupplivförsäk-&lt;br&gt;ring utgår för präster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Enligt regeringens bestämmande betalas ur kyrkofonden också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och supple-&lt;br&gt;anter i domkapitlen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvaltningskostnader för ärkebiskopsämbetet och departement eller&lt;br&gt;myndigheter där kyrkliga frågor handläggs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för&lt;br&gt;rikskyrklig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kostnader för kyrkofondsstyrelsens kansli och kyrkofondens förvalt-&lt;br&gt;ning i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra kostnader för kyrkliga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ur kyrkofonden får lån lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som syftar till att rationalisera driften av löneboställen eller&lt;br&gt;prästlönefondsfastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärv av jordbruksfastighet som löneboställe eller prästlönefondsfas-&lt;br&gt;tighet, om förvärvet syftar till en rationalisering av det kyrkliga jordinne-&lt;br&gt;havet i stiftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning eller företag en-&lt;br&gt;ligt lagen (1939:608) om enskilda vägar, anläggningslagen (1973:1149)&lt;br&gt;eller vattenlagen (1983:291) som ett löneboställe eller en prästlönefonds-&lt;br&gt;fastighet skall belastas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän kyrkoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.&lt;br&gt;Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den allmänna kyrkoavgiften skall det antal skatte-&lt;br&gt;kronor som hänför sig till personer som inte är medlemmar av svenska&lt;br&gt;kyrkan minskas med 70 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild kyrkoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Sådana pastorat som har lönetillgångar skall varje år också betala&lt;br&gt;särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Pastoratens lönetillgångar är lönebo-&lt;br&gt;ställen och prästlönefonder samt andelar i prästlönejordsfonder och präst-&lt;br&gt;lönefondsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Särskild kyrkoavgift beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för egendom som taxeras enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;br&gt;till två procent av taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för aktier och andelar i värdepappersfonder enligt lagen (1990:1114)&lt;br&gt;om värdepappersfonder till två procent av marknadsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för obligationer, förlagsbevis och konvertibla skuldebrev till åtta&lt;br&gt;procent av marknadsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för bankmedel och andra fordringar till åtta procent av det nominella&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del taxeringsvärdet enligt första stycket 1 består av skogsbruks-&lt;br&gt;värde skall i stället för vad som där sägs gälla att avgiften skall beräknas till&lt;br&gt;sex procent av skogsbruksvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lönetillgångar som utgörs av andel i fast egendom skall avgiften&lt;br&gt;beräknas i proportion till andelstalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Underlaget för den särskilda kyrkoavgiften bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;förhållandena den 31 december året före det år som närmast föregår&lt;br&gt;bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Pastoraten och stiftssamfälligheterna får varje år ett allmänt utjäm-&lt;br&gt;ningsbidrag, om skatteunderlaget understiger det skatteunderlag som mot-&lt;br&gt;svarar den garanterade skattekraften enligt 19 §. Bidraget lämnas med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar produkten av det enligt 18 § beräknade tillskottet av&lt;br&gt;skatteunderlag och skattesatsen för bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Tillskottet av skatteunderlag utgör skillnaden mellan det skatteun-&lt;br&gt;derlag som motsvarar den garanterade skattekraften enligt 19 § och skat-&lt;br&gt;teunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kyrkliga samfälligheter skall tillskottet av skatteunderlag utgöra&lt;br&gt;summan av de tillskott som enligt första stycket lämnas eller skulle ha&lt;br&gt;lämnats till de pastorat som ingår i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskottet av skatteunderlag avrundas till närmast hela tusental skatte-&lt;br&gt;kronor, varvid 500 skattekronor avrundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;19 § För pastoraten och stiftssamfälligheterna gäller som garanti följ-&lt;br&gt;ande skattekraft i procent av medelskattekraften.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pastoraten och&lt;br&gt;stiftssamfälligheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garanterad&lt;br&gt;skattekraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län utom Mörbylånga och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Borgholms kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mörbylånga och Borgholms kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hallands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens län utom Dorotea, Sorsele,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storumans, Vilhelmina och Åsele kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dorotea, Sorsele, Storumans, Vilhelmina&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Åsele kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens län:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bodens, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Älvsbyns kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvidsjaurs kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arjeplogs kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gällivare, Jokkmokks, Kiruna, Pajala,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överkalix och Övertorneå kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Extra utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kyrkofondens styrelse får bevilja pastorat och stiftssamfälligheter&lt;br&gt;extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen medde-&lt;br&gt;lar bevilja stiftssamfälligheter bidrag ur kyrkofonden för betalning av&lt;br&gt;följande kostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. domkapitlets, stiftsstyrelsens och egendomsnämndens förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lönekostnader för sekreterare till biskopen eller, i Uppsala stift, den&lt;br&gt;biträdande biskopen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lönekostnader för stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter, pastorsadjunk-&lt;br&gt;ter, garnisonspastorn i Boden och kyrkoherdar för samer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arvoden till kontraktsprostar samt till praktikanter och handledare för&lt;br&gt;dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kostnader i samband med möte med stiftets präster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kostnader för särskilda bidrag (strukturbidrag) som stiftsstyrelsen&lt;br&gt;skall fördela mellan pastoraten för särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Kyrkofondens styrelse får bevilja ett pastorat bidrag till kostnads-&lt;br&gt;krävande underhåll och restaurering av en församlingskyrka enligt före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av bidragsbelopp vid indelningsändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare till följd&lt;br&gt;av en indelningsändring, skall kyrkofondens styrelse besluta om bidragets&lt;br&gt;fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkning av utjämningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Kyrkofondens styrelse får bestämma att ett beviljat utjämningsbi-&lt;br&gt;drag skall sättas ner eller inte längre lämnas, om utbetalningen av bidraget&lt;br&gt;kan leda till en sänkning av ett pastorats utdebitering av församlingsskatt&lt;br&gt;under en nivå som fastställs av regeringen. Nivån får inte överstiga medel-&lt;br&gt;utdebiteringen av församlingsskatt i landet med mer än 20 öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillskott av skatteunderlag samt allmän och särskild kyrkoavgift&lt;br&gt;fastställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat tillskottet av&lt;br&gt;skatteunderlag samt vad som skall utgå i allmän och särskild kyrkoavgift.&lt;br&gt;Styrelsen skall meddela pastoraten dessa uppgifter senast den 25 januari&lt;br&gt;bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall kyrkofon-&lt;br&gt;dens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela pasto-&lt;br&gt;raten och stiftssamfälligheterna preliminära uppgifter om tillskott av skat-&lt;br&gt;teunderlag, stiftsbidrag samt belopp för allmän och särskild kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Stiftsstyrelsen skall meddela berörda pastorat preliminära uppgifter&lt;br&gt;om strukturbidraget senast den 1 oktober året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Beslut av kyrkofondens styrelse enligt detta kapitel får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;TOLFTE AVDELNINGEN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;DE KYRKLIGA VALEN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;43 kap. Val till stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige väljs av elektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För val av stiftsfullmäktige utgör varje kontrakt en valkrets, om inte&lt;br&gt;något annat beslutas av länsstyrelsen i det län inom vilket kontraktprosten&lt;br&gt;har sin anställning som präst. För ett sådant beslut tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 24 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatfördelningarna mellan valkretsarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I varje valkrets skall det väljas en ledamot och därutöver så många&lt;br&gt;ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet leda-&lt;br&gt;möter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade&lt;br&gt;kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den&lt;br&gt;senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den centrala valmyndigheten skall, före september månads utgång&lt;br&gt;det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum, fastställa det&lt;br&gt;antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om mandatfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den centrala valmyndighetens beslut om mandatfördelning enligt 4 §&lt;br&gt;får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämn-&lt;br&gt;dens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För val av elektorer utgör varje församling i valkretsen ett valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka organ som utser elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av&lt;br&gt;kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda&lt;br&gt;kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elektorer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I församlingar med högst 500 röstberättigade kyrkomedlemmar utses&lt;br&gt;en elektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I församlingar med mer än 500 men högst 2000 röstberättigade kyrko-&lt;br&gt;medlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat tvåtusental röstberätti-&lt;br&gt;gade kyrkomedlemmar utöver 2 000 utses ytterligare en elektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den&lt;br&gt;senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För elektorerna skall lika många ersättare utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av&lt;br&gt;att valbarheten upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 12 kap. 5 § första stycket, 8 och 9 §§ om ledamot och suppleant&lt;br&gt;i kyrkofullmäktige. Den som har fyllt 18 år senast på dagen för elektorsva-&lt;br&gt;let är dock valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november&lt;br&gt;det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras över val av elektorer. Protokollet skall skyndsamt&lt;br&gt;översändas till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över-&lt;br&gt;klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom ledamöter&lt;br&gt;och suppleanter i stiftsfullmäktige har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektors rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra&lt;br&gt;utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av försam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § För val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige skall stifts-&lt;br&gt;styrelsen utse en person i varje valkrets att vara valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter framställning av valförrättaren skall stiftsstyrelsen kalla elektor-&lt;br&gt;erna inom varje valkrets till ett sammanträde inför denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i&lt;br&gt;hela landet av kyrkofullmäktige har förrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Val av ledamöter och suppleanter skall ske inför öppna dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valför-&lt;br&gt;rättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Valet är&lt;br&gt;därmed avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av valmaterial m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrätta-&lt;br&gt;ren genast sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på&lt;br&gt;ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av bevis för ledamot och suppleant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § För den som har blivit vald till ledamot eller suppleant skall stifts-&lt;br&gt;styrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn&lt;br&gt;samt för vilken tid och valkrets som ledamoten eller suppleanten har blivit&lt;br&gt;vald. Beviset skall sändas till den som har blivit vald och till stiftsfullmäk-&lt;br&gt;tiges ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ledamöter och suppleanter väljs för tre år, räknat från och med den&lt;br&gt;1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden&lt;br&gt;skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe utse&lt;br&gt;den suppleant som står i tur att tillträda enligt den mellan suppleanterna&lt;br&gt;bestämda ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Beslut varigenom ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige har&lt;br&gt;utsetts får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att överklaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid&lt;br&gt;kyrkofullmäktigval och som är kyrkobokförd inom valkretsen. Partier som&lt;br&gt;har deltagit i valet får också överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill överklaga har rätt att hos stiftstyrelsen genast få utdrag ur&lt;br&gt;protokoll eller andra handlingar över förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Skrivelsen med överklagandet enligt 21 § skall ges in till stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom&lt;br&gt;överklagandetiden men till stiftsstyrelsen först därefter, skall överklagan-&lt;br&gt;det ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller&lt;br&gt;inte val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur överklagandet kungörs och handläggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för&lt;br&gt;överklagande som avses i 21 § samtidigt kungöra samtliga överklaganden&lt;br&gt;och sända skrivelserna till riksdagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I&lt;br&gt;kungörelsen skall anges en viss kort tid inom vilken förklaring över över-&lt;br&gt;klagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen skall skyndsamt yttra sig över överklagandena till val-&lt;br&gt;prövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om&lt;br&gt;omprövning av beslut skall inte tillämpas i fråga om överklagande som&lt;br&gt;avses i 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden som&lt;br&gt;avses i 21 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en ledamot och suppleant tillträder uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som har valts till ledamot i stiftsfullmäktige får utöva sitt&lt;br&gt;uppdrag även om valet har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-&lt;br&gt;ringen har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också&lt;br&gt;för en suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap. Val till domkapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av prästledamot och suppleant för denne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Rösträtt vid valet av prästledamot i domkapitlet och suppleant för&lt;br&gt;denne har den som innehar en anställning som präst i ett pastorat i stiftet&lt;br&gt;eller i stiftssamfälligheten och som är behörig att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valperiodens längd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Valet av prästledamoten och dennes suppleant gäller för en tid av sex&lt;br&gt;år räknat från och med den 1 januari året efter det år då valet har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet förrättas vid ett möte med stiftets präster inför biskopen som&lt;br&gt;valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett möte med stiftets präster inte kan sammankallas före en valpe-&lt;br&gt;riods utgång, skall valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som&lt;br&gt;valforrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om prästledamoten eller dennes suppleant avgår under tjänstgö-&lt;br&gt;ringstiden och mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval&lt;br&gt;förrättas för den tid som återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som valforrättare. Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse om valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Tid och plats för valet beslutas av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsprostarna skall i god tid före valet till de röstberättigade sända&lt;br&gt;kungörelsen om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valet sker med slutna valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal avgörs utgången av valet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Röstberättigade som är förhindrade att personligen närvara vid valet&lt;br&gt;får sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert. Kuverten skall&lt;br&gt;förses med egenhändigt undertecknad, av två vittnen styrkt påskrift om&lt;br&gt;innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna för valet av ledamoten respektive suppleanten skall läggas i&lt;br&gt;olika kuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut,&lt;br&gt;utan att läsas, och blandas med de valsedlar som har lämnats personligen&lt;br&gt;vid valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När valet förrättas på möte med stiftets präster, tillkännager valför-&lt;br&gt;rättaren valets utgång efter det att rösterna har räknats samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman rös-&lt;br&gt;terna på den dag som har angetts i kungörelsen om valet och tillkännage&lt;br&gt;valets utgång genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet är avslutat genom att valets utgång tillkännages.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Protokoll skall föras över valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokollet skall anges vilka röstberättigade som har lämnat sina&lt;br&gt;valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som har sänt in sina valsed-&lt;br&gt;lar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet skrivs under av valförrättaren och justeras av minst två&lt;br&gt;röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av valmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande&lt;br&gt;sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Val av prästledamot och suppleant för denne får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio dagar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter det att valet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Domkapitlet skall inhämta valförrättarens förklaring över över-&lt;br&gt;klagandet samt valsedlar och övriga valhandlingar. Domkapitlet skall&lt;br&gt;sända dessa handlingar och överklagandet med eget yttrande till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som har valts till prästledamot utövar sitt uppdrag utan hinder&lt;br&gt;av att valet har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-&lt;br&gt;ringen har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också&lt;br&gt;för en suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;gäller inte vid val av prästledamot och suppleant för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen om omprövning av&lt;br&gt;beslut skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Stiftsfullmäktige skall snarast efter valperiodens början förrätta val&lt;br&gt;av lekmannaledamöter och suppleanter för dessa i domkapitlet. Valet&lt;br&gt;gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en ledamot eller suppleant avgår under tjänstgöringstiden och&lt;br&gt;mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för den tid&lt;br&gt;som återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter skall förrättas&lt;br&gt;på samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll över valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Protokoll skall föras över stiftsfullmäktiges val av ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan protokollet har justerats skall det sändas till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter för dessa i&lt;br&gt;domkapitlet får överklagas enligt bestämmelserna i 22 kap. om kommunal-&lt;br&gt;besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kap. Biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en tjänst som ärkebiskop, biskop eller biträdande biskop blir&lt;br&gt;ledig, skall val förrättas för att upprätta förslag till tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar om biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkorporation vid andra biskopsval än val av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Biskopsval som inte avser ärkebiskopstjänsten förrättas av en valkor-&lt;br&gt;poration som består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präster som vid tidpunkten för valet innehar sådana i stiftet inrättade&lt;br&gt;prästtjänster som avses i 34 kap. 3 och 4 §§ eller som innehar vikariat på&lt;br&gt;sådana tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkorporationer vid ärkebiskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Val av ärkebiskop förättas dels i Uppsala stift av en valkorporation&lt;br&gt;som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av&lt;br&gt;domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Uppsala stift ingår i valkorporationen också de ordinarie ledamöterna&lt;br&gt;av svenska kyrkans centralstyrelse, om de inte ingår i någon annan valkor-&lt;br&gt;poration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer för stiftets lekmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För val av elektorer utgör varje pastorat en valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elektorer i varje valkrets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I varje pastorat skall utses elektorer till det antal som motsvarar&lt;br&gt;antalet i pastoratet inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjänster&lt;br&gt;som är obesatta och som inte uppehålls med vikarie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje pastorat skall dessutom utses elektorer till det antal som motsva-&lt;br&gt;rar antalet i pastoratet placerade pastorsadjunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det pastorat inom varje kontrakt som har det största antalet röstberät-&lt;br&gt;tigade kyrkomedlemmar skall dessutom utses elektorer till det antal som&lt;br&gt;motsvarar antalet i kontraktet placerade kontraktsadjunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För elektorerna skall utses lika många suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet av suppleanter inte sker proportionellt, skall det vid valet även&lt;br&gt;bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för elektorsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Valet av elektorer och deras suppleanter skall förrättas senast den dag&lt;br&gt;som domkapitlet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som väljer elektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Består ett pastorat av en enda församling, skall elektorerna och deras&lt;br&gt;suppleanter väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Består ett pastorat av två eller flera församlingar, skall elektorerna&lt;br&gt;och deras suppleanter väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelege-&lt;br&gt;rade i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pasto-&lt;br&gt;ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i&lt;br&gt;församlingarna i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna&lt;br&gt;som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I valet av elektorer får inte de präster delta som ingår i valkorpora-&lt;br&gt;tionen vid biskopsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Valbar till elektor och suppleant för elektor är den som är behörig&lt;br&gt;att utses till ledamot i kyrkofullmäktige i församling inom pastoratet. En&lt;br&gt;präst som har rösträtt vid biskopsvalet är dock inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättande av biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen bestämmer dagen för val av ärkebiskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra biskopsval förrättas på den dag som domkapitlet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Biskopsvalet förrättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i domkapitlet av domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inför kontraktsprosten av övriga röstberättigade inom varje kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter får inte delta i valet på&lt;br&gt;annat sätt än i domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna inom&lt;br&gt;kontraktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsadjunkter deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är&lt;br&gt;belägen. Sådana ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse som inte&lt;br&gt;ingår i någon annan valkorporation deltar i ärkebiskopsvalet i det kontrakt&lt;br&gt;där Uppsala domkyrka är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Präster som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet får&lt;br&gt;före valet sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt där de&lt;br&gt;har rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken&lt;br&gt;samt särskilda valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje väljande skall på sin valsedel ange de tre personer som är behöriga&lt;br&gt;till biskopstjänsten och som den väljande anser vara lämpligast för tjäns-&lt;br&gt;ten. Namnen skall tas upp i ordningsföljd under varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid andra biskopsval än val&lt;br&gt;av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Domkapitlet skall räkna samman rösterna vid andra biskopsval än&lt;br&gt;val av ärkebiskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det första nam-&lt;br&gt;net, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels röst för&lt;br&gt;det tredje namnet som har tagits upp på valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § När rösterna har räknats samman skall domkapitlet på förslag till&lt;br&gt;tjänsten föra upp namnen på de tre som har fått de högsta röstetalen vid&lt;br&gt;valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att&lt;br&gt;bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid val av ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Vid val av ärkebiskop skall domkapitlet i Uppsala stift räkna&lt;br&gt;samman rösterna. Rösterna räknas därvid särskilt för varje valkorpora-&lt;br&gt;tion. Varje godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § För varje valkorporation skall domkapitlet upprätta en förteckning.&lt;br&gt;På varje förteckning skall domkapitlet i ordningsföljd efter röstetalen föra&lt;br&gt;upp namnen på de tre som vid korporationens val har fått de högsta&lt;br&gt;röstetalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att&lt;br&gt;bestämma vilka som skall föras upp på förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § De namn som har förts upp på förteckningarna skall tilldelas&lt;br&gt;röstvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förteckningen för valkorporationen i Uppsala stift skall de första&lt;br&gt;namnet tilldelas röstvärdet fyra, det andra namnet röstvärdet två och det&lt;br&gt;tredje namnet röstvärdet ett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förteckningarna för övriga valkorporationer skall de uppförda nam-&lt;br&gt;nen på motsvarande sätt tilldelas röstvärdena ett, en halv och en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § När röstvärdena har räknats samman skall domkapitlet på förslag&lt;br&gt;till ärkebiskopstjänsten föra upp namnen på de tre som har fått de högsta&lt;br&gt;sammanlagda röstvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstvärde sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för&lt;br&gt;att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelse av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Det upprättade förslaget skall genast kungöras genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nytt biskopsval skall förrättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om någon av dem som har förts upp på förslaget har avlidit, blivit&lt;br&gt;obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till ärkebiskop, biskop&lt;br&gt;eller biträdande biskop, får regeringen besluta att nytt biskopsval skall&lt;br&gt;förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Elektors- och biskopsvalen överklagas hos kammarrätten. Skrivel-&lt;br&gt;sen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då&lt;br&gt;biskopsförslaget har blivit kungjort genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Elektorsvalet får överklagas endast i samband med att biskopsvalet&lt;br&gt;och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Biskopsvalet och det upprättade förslaget får överklagas av den som&lt;br&gt;har varit röstberättigad vid valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att överklaga har också den som har varit röstberättigad vid&lt;br&gt;elektorsvalet och som anser att fel har förekommit vid det valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap. Val till kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkretsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För val till kyrkomötet utgör varje stift en valkrets. Vart och ett av&lt;br&gt;Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar. I valkretsen&lt;br&gt;för Stockholms stift ingår hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmöhus län och dess&lt;br&gt;nordöstra valkrets Kristianstads län och Blekinge län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra&lt;br&gt;valkrets Västernorrlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra&lt;br&gt;valkrets Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatfördelningen mellan valkretsarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsman-&lt;br&gt;dat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången&lt;br&gt;av september det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje valkrets skall tillföras ett mandat för varje gång som antalet&lt;br&gt;röstberättigade kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundra-&lt;br&gt;femtioendel av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av&lt;br&gt;de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika över-&lt;br&gt;skottstal avgörs företrädet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den&lt;br&gt;senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om någon valkrets vid fördelningen tillförs färre mandat än två, skall&lt;br&gt;antalet mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i&lt;br&gt;övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om mandatfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 5 § får överklagas hos riksda-&lt;br&gt;gens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter och ersättare från varje valkrets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För varje mandat som en valkrets har tillförts skall utses en ledamot&lt;br&gt;av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst fyra i varje&lt;br&gt;valkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valdistrikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För val av elektorer utgör varje pastorat i valkretsen ett valdistrikt.&lt;br&gt;Av 16 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera&lt;br&gt;distrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka organ som utser elektorer och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om ett pastorat består av en enda församling, skall elektorer och&lt;br&gt;deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrko-&lt;br&gt;fullmäktige inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrko-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorer&lt;br&gt;och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pasto-&lt;br&gt;ratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i&lt;br&gt;församlingarna i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall ske infor ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av de nyvalda kyrkoråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en total flerpas-&lt;br&gt;toratssamfällighet, får regeringen för särskilt fall besluta att val av elektorer&lt;br&gt;och deras ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens fullmäkt-&lt;br&gt;ige för de pastorat som omfattas av samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut får meddelas endast om minst hälften av församling-&lt;br&gt;arna i samfälligheten har samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet elektorer i varje valdistrikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar&lt;br&gt;utses en elektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrko-&lt;br&gt;medlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat fyratusental röstberät-&lt;br&gt;tigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den&lt;br&gt;senast upprättade röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För elektorerna skall utses lika många ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i&lt;br&gt;vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är kyrkobokförd inom valdistriktet, eller, i fall som avses i 16 §, inom&lt;br&gt;en församling som ingår i samfälligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är medlem av svenska kyrkan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har fyllt 18 år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads&lt;br&gt;utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Protokoll skall föras över valet av elektorer. Protokollet skall skynd-&lt;br&gt;samt sändas till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts får över-&lt;br&gt;klagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom valet till&lt;br&gt;kyrkomötet har fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektors rätt till ersättning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra Bilaga 18&lt;br&gt;utgifter som föranleds av uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna skall betalas av det pastorat som har valt elektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av ledamöter och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall dom-&lt;br&gt;kapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en&lt;br&gt;valforrättare som har forordnats av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter&lt;br&gt;det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över förrättningen skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Val av ledamöter och ersättare får ske i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om valet sker proportionellt tillämpas bestämmelserna i 47 kap. I&lt;br&gt;andra fall tillämpas bestämmelserna i 26 —35 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Omröstning skall ske med slutna valsedlar, om inte något annat&lt;br&gt;följer av 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara&lt;br&gt;omärkta och uppta namn på så många personer som valet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Vid omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de&lt;br&gt;avgivna rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid omröstningen,&lt;br&gt;skall ytterligare en omröstning ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om enligt 27 § andra stycket en andra omröstningen skall ske, skall&lt;br&gt;valförrättaren upprätta en förteckning som skall innehålla två gånger så&lt;br&gt;många namn som det återstår att välja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förteckningen enligt första stycket skall foras upp namnen på de&lt;br&gt;personer som har fått flest röster utan att ha blivit valda vid den första&lt;br&gt;omröstningen. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om det&lt;br&gt;behövs för att bestämma vilka namn som skall föras upp på förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra omröstningen får inte avse några andra personer än dem som&lt;br&gt;finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning&lt;br&gt;har fått flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom&lt;br&gt;lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om det vid valet läggs fram en enda lista som upptar namn på så&lt;br&gt;många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation, om&lt;br&gt;elektorerna är ense om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Föreskrifterna i 26 —29 §§ gäller även vid val av ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestäm-&lt;br&gt;mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltiga valsedlar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § En valsedel är ogiltig, om den inte är sådan som föreskrivs i 26 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna&lt;br&gt;ogiltiga. Har valsedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna&lt;br&gt;betraktas som giltig vid sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte&lt;br&gt;är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem&lt;br&gt;som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När valet är avslutat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.&lt;br&gt;Därmed är valet avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av valmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande&lt;br&gt;sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller då det görs&lt;br&gt;avbrott i förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamots avgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet for mer än en valkrets&lt;br&gt;skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt&lt;br&gt;avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av&lt;br&gt;den period för vilken han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande&lt;br&gt;skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet&lt;br&gt;har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den&lt;br&gt;ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till&lt;br&gt;ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset skall&lt;br&gt;anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han har blivit vald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviset skall sändas till den valde samt till riksdagens valprövnings-&lt;br&gt;nämnd och kyrkomötets ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskning av ledamöters och ersättares bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamö-&lt;br&gt;terna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har&lt;br&gt;blivit utfärdade i enlighet med 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första&lt;br&gt;sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till&lt;br&gt;valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till kyrkomötets&lt;br&gt;ordförande. Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något&lt;br&gt;har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller&lt;br&gt;ersättares behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar val och beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare samt beslut&lt;br&gt;varigenom en ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksda-&lt;br&gt;gens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio&lt;br&gt;dagar efter det att valet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom&lt;br&gt;överklagandetiden men till domkapitlet först därefter, skall överklagandet&lt;br&gt;ändå prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller&lt;br&gt;inte val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Den som vill överklaga valet har rätt att hos domkapitlet genast få&lt;br&gt;utdrag av protokoll eller andra handlingar över förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur överklagandena kungörs och handläggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Domkapitlet skall snarast möjligt efter överklagandetidens utgång&lt;br&gt;samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till riks-&lt;br&gt;dagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I&lt;br&gt;kungörelsen skall anges viss kort tid inom vilken förklaring över överkla-&lt;br&gt;gandena skall ha kommit in till valprövningsnämriden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Domkapitlet skall skyndsamt yttra sig över överklagandena till&lt;br&gt;riksdagens valprövningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om om-&lt;br&gt;prövning av beslut skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i&lt;br&gt;38 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till uppdrag som ledamot och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag&lt;br&gt;även om valet har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart änd-&lt;br&gt;ringen har kungjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också&lt;br&gt;för en ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande val skall vara proportionella under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 2 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av ledamöter och suppleanter i indelningsdelegerade enligt 9 kap.&lt;br&gt;3§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. val av ledamöter och suppleanter i arbetsutskottet eller i en kommitté&lt;br&gt;enligt 9 kap. 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade enligt 15&lt;br&gt;kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd och övriga nämnder i&lt;br&gt;forsamlingar enligt 17 kap. 6 och 29 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd och övriga nämnder i&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter enligt 18 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. val av revisorer och revisorssuppleanter enligt 20 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. val av ledamöter och suppleanter i stiftsstyrelsen och övriga nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stiftsssamfälligheter enligt 25 kap. 3 och 7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. val av ledamöter och suppleanter i egendomsnämnden enligt 26 kap.&lt;br&gt;2§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. val av ledamöter och ersättare i organ som tillsätts av kyrkomötet&lt;br&gt;enligt 29 kap. 27 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. val av ledamöter och suppleanter i tillsättningsnämnd enligt 35 kap.&lt;br&gt;6§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. val av ledamöter och ersättare i domkyrkorådet i Lund enligt 39 kap.&lt;br&gt;6§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. val av elektorer och ersättare for dessa vid val av ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter i stiftsfullmäktige enligt 43 kap. 8 och 9 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. val av ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige enligt 43 kap.&lt;br&gt;15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. val av lekmannaledamöter och suppleanter for dessa i domkapitel&lt;br&gt;enligt 44 kap. 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. val av elektorer och suppleanter för dessa vid biskopsval enligt 45&lt;br&gt;kap. 5 och 6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. val av elektorer och ersättare för dessa vid val av ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i kyrkomötet enligt 46 kap. 15 och 16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet enligt 46 kap. 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett val skall vara proportionellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många&lt;br&gt;väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande&lt;br&gt;ledamöter eller elektorer delas med det antal personer som valet avser, ökat&lt;br&gt;med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre&lt;br&gt;hela tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid valet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträdande valforrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid valet skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal personer&lt;br&gt;att biträda ordföranden eller den som annars skall förrätta valet (valförrät-&lt;br&gt;taren) vid valförrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedlarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Valet skall ske med slutna valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Valsedlarna skall vara enkla och omärkta samt lika till storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;material och färg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § På valsedlarna skall det finnas en gruppbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppbeteckningen skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp&lt;br&gt;av de väljande eller för en viss meningsriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas&lt;br&gt;upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen&lt;br&gt;mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje person skall anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som&lt;br&gt;avses. Om det behövs bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid&lt;br&gt;namnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En valsedel är ogiltig, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. saknar gruppbeteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upptar mer än en gruppbeteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte är enkel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit&lt;br&gt;anbragt på valsedeln med avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personen inte är valbar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet är överstruket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det inte klart framgår vem som avses, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte&lt;br&gt;klart framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de&lt;br&gt;sista övertaliga namnen anses obefintliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrutna valförrättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om valförrättningen inte kan slutföras samma dag eller det av&lt;br&gt;någon annan anledning är nödvändigt, får valförrättaren, när valsedlarna&lt;br&gt;har avlämnats, bestämma att förrättningen skall fortsätta och avslutas en&lt;br&gt;annan dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om tid och plats för den fortsatta valförrättningen skall genast&lt;br&gt;tillkännages de väljande, men behöver inte kungöras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När valförrättningen skall fortsätta en annan dag skall bland de&lt;br&gt;väljande utses minst två personer att som vittnen närvara vid den fortsatta&lt;br&gt;valförrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avlämnade valsedlarna skall förvaras i en valurna. Valurnan skall&lt;br&gt;förseglas i närvaro av de båda vittnena. Valförrättaren skall därefter se till&lt;br&gt;att valurnan förvaras på en säker plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När valförrättningen fortsätter efter ett avbrott skall valförrättaren&lt;br&gt;i närvaro av vittnena särskilt kontrollera att förseglingen till valurnan inte&lt;br&gt;har brutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanräkning av rösterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Sedan valsedlarna har avlämnats skall de giltiga valsedlarna ordnas&lt;br&gt;i grupper. Inom varje valsedelsgrupp skall ordningen mellan namnen&lt;br&gt;bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ordningen mellan namnen i varje valsedelsgrupp har bestämts skall&lt;br&gt;platserna fördelas mellan grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Valsedlar med samma gruppbeteckning bildar en valsedelsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen inom varje valsedelsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestäm-&lt;br&gt;mas genom särskilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått&lt;br&gt;det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena&lt;br&gt;under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit&lt;br&gt;uppförda på listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta&lt;br&gt;namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn&lt;br&gt;som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En&lt;br&gt;valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och&lt;br&gt;så vidare efter samma grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av platser mellan valsedelsgrupperna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Avser valet bara en plats, skall platsen tillfalla den som står främst&lt;br&gt;på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedels-&lt;br&gt;grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Platserna fördelas en i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 §&lt;br&gt;tilldelas platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast&lt;br&gt;besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en&lt;br&gt;plats från en eller flera andra grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som&lt;br&gt;valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal&lt;br&gt;platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera&lt;br&gt;platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet&lt;br&gt;platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall&lt;br&gt;varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare sker i ett&lt;br&gt;sammanhang, skall jämförelsetalet för valsedelsgrupperna beräknas på&lt;br&gt;nytt enligt 22 § när platserna för ersättarna skall fördelas mellan grupperna.&lt;br&gt;Därvid skall bortses från namn på personer som har utsetts till ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om en valsedelsgrupp har tilldelats platser så många gånger som&lt;br&gt;motsvarar antalet namn på gruppens lista skall gruppen inte längre räknas&lt;br&gt;vid den fortsatta fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika röstetal eller jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom&lt;br&gt;lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträdesordningen för ersättare och suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § När ersättare eller suppleanter har utsetts genom proportionella val&lt;br&gt;skall de tjänstgöra enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma beteckning&lt;br&gt;som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde framför andra&lt;br&gt;ersättare eller suppleanter. Av andra ersättare eller suppleanter har den&lt;br&gt;företräde som har utsetts från en grupp med högre röstetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inom samma grupp har den företräde vars namn har blivit tidigare&lt;br&gt;uppfört på gruppens lista enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper, skall&lt;br&gt;anses vald för den grupp från vilken han först blev tilldelad platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om införande av kyrkolagen (1992:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kyrkolagen (1992:000) och denna lag träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Genom kyrkolagen (1992:000) upphävs med den begränsning som&lt;br&gt;följer av denna lag följande författningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkolagen (1686:0903),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konung Johan III:s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska&lt;br&gt;församlingen i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drottning Kristinas brev den 28 april 1649 med privilegier för tyska&lt;br&gt;eller Kristine församling i Göteborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kungliga brevet den 11 juli 1781 angående lördagspredikningar i&lt;br&gt;Västerbotten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kungörelsen den 13 augusti 1823 om kyrkomusikens fortfarande&lt;br&gt;under fastlagstiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. cirkulärbrevet den 3 december 1823 angående Riksens Ständers&lt;br&gt;underdåniga hemställan om tillåtelse för församlingarna att med deras&lt;br&gt;kyrkoherdar överenskomma om tiden för gudstjänsternas början,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i&lt;br&gt;Stockholms fortfarande, samt om regleringen av dess angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kungörelsen (1841:10) angående fastställd gränsdragning emellan de&lt;br&gt;territoriella och de icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. förordningen (1855:32 s. 3) angående ändring i vissa delar av kyrko-&lt;br&gt;lagens stadganden om prästmöte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. förordningen (1855:61 s. 12) om avskaffande av kyrkoplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. förordningen (1859: 53 s. 1) angående förklaring av 3 kap. 4 § och&lt;br&gt;ändring av 11 kap. 11 § kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. förordningen (1861:19 s. 1) angående jämkning i gällande föreskrif-&lt;br&gt;ter om tiden för begående av Herrens nattvard,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. förordningen (1864: 55 s. 1) angående ändring av 3 kap. 2 § kyrkola-&lt;br&gt;gen jämte förklaring av 3 § i samma kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella församlingar&lt;br&gt;m.m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lagen (1893:86 s. 1) angående prästedens utbytande mot ett löfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lagen (1909:16 s. 5) innefattande ändring i 12 kap. 3§ kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1910:29 s. 1) innefattande ändring i gällande stadganden om&lt;br&gt;nattvardsgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1916:92) innefattande ändring i gällande stadganden om&lt;br&gt;nattvardsgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lagen (1921: 589) angående upphävande av vissa delar av kyrkola-&lt;br&gt;gen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lagen (1946: 778) om tillägg till kap. 3 kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lagen (1948:489) om tillägg till kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lagen (1963:633) om biskopsval,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. förordningen (1965:729) med vissa bestämmelser om anställning&lt;br&gt;som präst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lagen (1976:610) med bemyndigande att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;anställning av präst i svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lagen (1979:926) om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lagen (1982:377) om tillfällig upplåtelse av kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lagen (1982:942) om svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lagen (1982:943) om kyrkomötet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. församlingslagen (1988:180),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. domkapitelslagen (1988:181),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. kyrkofondslagen (1988:182),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. prästanställningslagen (1988:184),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. kyrkliga indelningslagen (1988:185),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har&lt;br&gt;ersatts genom bestämmelser i kyrkolagen (1992:000) eller denna lag tilläm-&lt;br&gt;pas i stället de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 11 kap. kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om beslutanderätten i en icke-territoriell församling med över 500&lt;br&gt;röstberättigade kyrkomedlemmar enligt äldre föreskrifter har utövats av&lt;br&gt;kyrkostämma, skall utan hinder av bestämmelserna i 11 kap. 9 § kyrkola-&lt;br&gt;gen (1992:000) beslutanderätten fortfarande utövas av kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkostämman får dock besluta att församlingens beslutanderätt i stäl-&lt;br&gt;let skall utövas av kyrkofullmäktige. I fråga om kyrkostämmans beslut&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna 11 kap. 13 § kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 17 kap. i den nya kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För varje icke-territoriell församling skall kyrkofullmäktige eller kyr-&lt;br&gt;kostämman under år 1992 utse kyrkoråd för åren 1993 och 1994 enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 17 kap. kyrkolagen (1992:000). Kyrkoråd utses av kyr-&lt;br&gt;kofullmäktige före utgången av december månad och av kyrkostämma före&lt;br&gt;utgången av november månad. Uppdragen för ledamöter i kyrkoråd och&lt;br&gt;suppleanter för dessa som har utsetts enligt äldre bestämmelser gäller till&lt;br&gt;och med utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 23 kap. i den nya kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i 23 kap. kyrkolagen (1992:000) skall för åren 1993&lt;br&gt;och 1994 tillämpas bara på sådana icke-territoriella församlingar som den&lt;br&gt;1 januari 1992 ingick i en stiftssamfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 27 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till domkapitelslagen&lt;br&gt;(1988:181) skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Var och en av kyrkoråden i domkyrkoförsamlingarna i Uppsala,&lt;br&gt;Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift skall före utgången&lt;br&gt;av år 1992 utse en sådan lekmannaledamot och ersättare för denne som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt bestämmelserna i 27 kap. 6§ kyrkolagen (1992:000) skall ingå i&lt;br&gt;domkaptlet vid handläggningen av ärenden som rör domkyrkan. Valet&lt;br&gt;gäller från och med den 1 januari 1993 till dess att respektive kyrkoråd&lt;br&gt;förrättar nytt val under nästa valperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 35 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om förfarandet för tillsättning av en prästtjänst i ett icke-territoriellt&lt;br&gt;pastorat har påbörjats före den 1 januari 1993, skall tillsättningsärendet&lt;br&gt;handläggas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Första och andra gången efter lagens ikraftträdande som en tjänst&lt;br&gt;som kyrkoherde blir ledig i andra icke-territoriella pastorat än Karlskrona&lt;br&gt;amiralitetsförsamling, tillsätts den av kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den turordning som enligt äldre bestämmelser har varit avgörande&lt;br&gt;för hur en kyrkoherdetjänst tillsätts ändras inte genom kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Utan hinder av bestämmelserna i 35 kap. kyrkolagen (1992:000) får&lt;br&gt;regeringen var tredje gång en kyrkoherdetjänst blir ledig i ett pastorat&lt;br&gt;tillsätta tjänsten genom att till denna förflytta en präst som är anställd med&lt;br&gt;fullmakt. Sådan förflyttning får ske endast om det är nödvändigt av&lt;br&gt;organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Vid en tillsättning som nu sagts&lt;br&gt;skall i övrigt alltjämt tilllämpas bestämmelserna i 37 — 39 §§ lagen&lt;br&gt;(1957: 577) om prästval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 38 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Punkterna 4 —6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1989:8) om&lt;br&gt;kyrkomusiken i svenska kyrkan skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till 42 kap. i kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Föreskrifterna i 8 § 4 kyrkofondslagen (1988:182) skall fortfarande&lt;br&gt;gälla, såvitt avser kostnader för försäkringsförmåner som utgår för andra&lt;br&gt;kyrkomusiker än skolkantorer och för vilka statlig grupplivförsäkring gäl-&lt;br&gt;ler den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan&lt;br&gt;tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykolo-&lt;br&gt;ger, psykoterapeuter, kuratorer vid familjerådgivningsbyråer, som drivs av&lt;br&gt;kommuner, landstingskommuner, församlingar eller kyrkliga samfällighe-&lt;br&gt;ter, och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras&lt;br&gt;yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit,&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten&lt;br&gt;gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte&lt;br&gt;får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om&lt;br&gt;det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker&lt;br&gt;till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än&lt;br&gt;försvarare skyldiga att vittna i mål angående brott, för vilket inte är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för präst inom&lt;br&gt;svenska kyrkan är särskilt stadgat.&lt;br&gt;Präst inom annat trossamfund än&lt;br&gt;svenska kyrkan eller den som i så-&lt;br&gt;dant samfund intar motsvarande&lt;br&gt;ställning får inte höras som vittne&lt;br&gt;om något som han vid enskilt skrif-&lt;br&gt;termål eller under själavårdande&lt;br&gt;samtal i övrigt har erfarit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som i&lt;br&gt;svenska kyrkans ordning har vigts&lt;br&gt;till det kyrkliga ämbetet finns före-&lt;br&gt;skrifter i 33 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000). Den som inom annat&lt;br&gt;trossamfund än svenska kyrkan är&lt;br&gt;präst eller den som i sådant sam-&lt;br&gt;fund intar motsvarande ställning&lt;br&gt;får inte höras som vittne om något&lt;br&gt;som han eller hon har erfarit under&lt;br&gt;bikt eller själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 9 §&lt;br&gt;radioansvarighetslagen (1966:756), 1 § lagen (1982:460) om ansvarighet&lt;br&gt;för närradio, 11 eller 16 § lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och&lt;br&gt;kassettidningar eller 2§ lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala&lt;br&gt;kabelsändningar får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten&lt;br&gt;avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne&lt;br&gt;om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som&lt;br&gt;under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:257.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i&lt;br&gt;skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1§ lagen (1951:691) om viss lindring i&lt;br&gt;skattskyldigheten for den som icke tillhör svenska kyrkan&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”försam-&lt;br&gt;lingslagen (1988:180)” skall bytas ut mot ”21 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 1 § 1988:188.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt&lt;br&gt;vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:138) om proportionellt valsätt&lt;br&gt;vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lyd-&lt;br&gt;else.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0385/prop_199192__85-2.png" style="width:16pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller proportionella&lt;br&gt;val inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kommunfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kommunala indelningsdelege-&lt;br&gt;rade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— stiftsfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkofullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkliga indelningsdelegerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkostämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när val skall vara&lt;br&gt;proportionella inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kommunfullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kommunala indelningsdelege-&lt;br&gt;rade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— landstingkommunal nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kommunal nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1972:231.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:189.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 4 a §§ lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för kommuns och annan menighets uttag av skatt skall&lt;br&gt;bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som&lt;br&gt;enligt skattemyndighetens beräkning kommer att påföras de skattskyldiga&lt;br&gt;vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas, ökat med det antal&lt;br&gt;skattekronor, som staten uppskattas skola tillskjuta enligt lagen (1988:491)&lt;br&gt;om skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 4 kap. 4 § andra styc-&lt;br&gt;ket kommunallagen (1977:179) el-&lt;br&gt;ler 10 kap. 4 § tredje stycket försam-&lt;br&gt;lingslagen (1988:180) annan skatte-&lt;br&gt;sats slutligt fastställts än den som&lt;br&gt;har bestämts tidigare, skall den nya&lt;br&gt;skattesatsen om möjligt bestämmas&lt;br&gt;med hänsyn till det antal skattekro-&lt;br&gt;nor och skatteören som har påförts&lt;br&gt;de skattskyldiga vid taxeringen det&lt;br&gt;år skattesatsen skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 4 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;kommunallagen (1977:179) eller 19&lt;br&gt;kap. 5 § kyrkolagen (1992:000) an-&lt;br&gt;nan skattesats slutligt fastställts än&lt;br&gt;den som har bestämts tidigare, skall&lt;br&gt;den nya skattesatsen om möjligt be-&lt;br&gt;stämmas med hänsyn till det antal&lt;br&gt;skattekronor och skatteören som&lt;br&gt;har påförts de skattskyldiga vid tax-&lt;br&gt;eringen det år skattesatsen skall&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling är berättigad att under visst år av staten uppbära församling-&lt;br&gt;sskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av&lt;br&gt;antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt skattemyndighe-&lt;br&gt;tens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) vid det föregående&lt;br&gt;årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skattesats som har be-&lt;br&gt;stämts för året före taxeringsåret. Har skattskyldig enligt lagen (1951:691)&lt;br&gt;om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan&lt;br&gt;åtnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen, skall belopp, som&lt;br&gt;församlingen annars skulle ha varit berättigad att uppbära av staten,&lt;br&gt;nedsättas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 10 kap. 4 § församlings-&lt;br&gt;lagen (1988: 180) annan skattesats&lt;br&gt;slutligt fastställts än den som har&lt;br&gt;bestämts tidigare, skall till grund&lt;br&gt;för utbetalningen läggas den utdebi-&lt;br&gt;tering som har bestämts i samband&lt;br&gt;med att budgeten fastställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 19 kap. 5§ kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000) annan skattesats slutligt&lt;br&gt;fastställts än den som har bestämts&lt;br&gt;tidigare, skall till grund för ut-&lt;br&gt;betalningen läggas den utdebitering&lt;br&gt;som har bestämts i samband med&lt;br&gt;att budgeten fastställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling är berättigad att under ett visst år av statens såsom förskott&lt;br&gt;uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen rörande det&lt;br&gt;föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har påförts de skatt-&lt;br&gt;skyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i församlingens fordran hos staten&lt;br&gt;vid ingången av året efter det år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas&lt;br&gt;mot den församlingsskatt, som församlingen har rätt att uppbära av staten&lt;br&gt;på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i nästföljande stycke utanordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf skall skattemyndigheten under samma år&lt;br&gt;utanordna till församlingen med en tolftedel den 18 i varje kalendermånad.&lt;br&gt;Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena i måna-&lt;br&gt;derna januari och februari, skall vid dessa tillfällen utbetalas samma&lt;br&gt;belopp som har utbetalats i december månad det föregående året. När&lt;br&gt;särskilda skäl föranleder det får länsskattemyndigheten dock förordna att&lt;br&gt;utbetalning skall ske med annat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något av de belopp som utbetalades i månaderna januari och&lt;br&gt;februari inte motsvarar en tolftedel av församlingens fordran, skall den&lt;br&gt;jämkning som föranleds härav ske i fråga om det belopp, som utbetalas i&lt;br&gt;mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om församling tillämpas på motsvarande sätt i fråga&lt;br&gt;om kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshyphotekskassa och om&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1968:576) om Konungariket Sve-&lt;br&gt;riges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan pantsäkerhet får en före-&lt;br&gt;ning lämna lån för vilket någon av&lt;br&gt;föjande svarar som låntagare eller&lt;br&gt;på grund av borgen: staten, kom-&lt;br&gt;mun, landstingskommun, sådan&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällig-&lt;br&gt;het som avses i församlingslagen&lt;br&gt;(1988:180), riksbanken, riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, bankaktiebolag, sparbank&lt;br&gt;eller central föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan pantsäkerhet får en före-&lt;br&gt;ning lämna lån för vilket någon av&lt;br&gt;föjande svarar som låntagare eller&lt;br&gt;på grund av borgen: staten, kom-&lt;br&gt;mun, landstingskommun, sådan&lt;br&gt;församling eller kyrklig samfällig-&lt;br&gt;het som avses i kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000), riksbanken, riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, bankaktiebolag, sparbank&lt;br&gt;eller central föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:578.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 37 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål, vari prövningstillstånd kräves, får omständighet eller bevis, som&lt;br&gt;klaganden åberopar först i regeringsrätten, beaktas endast om det förelig-&lt;br&gt;ger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om förbud mot anfö-&lt;br&gt;rande av nya omständigheter i&lt;br&gt;kommunalbesvärsmål finns i 7 kap.&lt;br&gt;1 § kommunallagen (1977: 179) och&lt;br&gt;13 kap. 1 § församlingslagen&lt;br&gt;(1988:180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om förbud mot anfö-&lt;br&gt;rande av nya omständigheter i&lt;br&gt;kommunalbesvärsmål finns i 7 kap.&lt;br&gt;1 § kommunallagen (1977:179) och&lt;br&gt;22 kap. 1 § tredje stycket kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden bör i besvärshandlingen ange de skäl som han åberopar till&lt;br&gt;stöd för sin begäran om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:193.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig&lt;br&gt;förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra&lt;br&gt;tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande&lt;br&gt;fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om ej hinder&lt;br&gt;möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt&lt;br&gt;senast dagen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom&lt;br&gt;länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de bestäm-&lt;br&gt;melser i 14 kap. 1 § andra stycket, 2—4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 samt&lt;br&gt;15, 15d, 16, 17 och 19 — 24 §§ vallagen (1972:620) som avser val av&lt;br&gt;kommunfullmäktige och utseende av suppleanter för fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 14 kap. 19 § val-&lt;br&gt;lagen om beslut som har fattats med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 2 § kommunallagen&lt;br&gt;(1977:179) skall vid tillämpningen&lt;br&gt;av första stycket i stället gälla beslut&lt;br&gt;som har fattats med stöd av 2 kap.&lt;br&gt;3 §, 5 kap. 2 § eller 7 kap. 5 § för-&lt;br&gt;samlingslagen (1988:180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 14 kap. 19 § valla-&lt;br&gt;gen om beslut som har fattats med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 2 § kommunallagen&lt;br&gt;(1977:179) skall vid tillämpningen&lt;br&gt;av första stycket i stället gälla beslut&lt;br&gt;som har fattats med stöd av 13 kap.&lt;br&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;16 kap. 2 § eller 17 kap. 8 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §§ kyrkolagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1987:1335.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1988:195.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:195.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lagom ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastigheter m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfas-&lt;br&gt;tighet m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”41 kap. kyrkolagen (1992:000)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 § 1988:196.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 5 §§ lagen (1976: 600) om offentlig&lt;br&gt;anställning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej statsråden eller&lt;br&gt;riksdagens ombudsmän och ej hel-&lt;br&gt;ler den som är anställd på annan&lt;br&gt;prästerlig tjänst än sådan som om-&lt;br&gt;fattas av 1 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om arbetstagare hos kom-&lt;br&gt;mun, landstingskommun, kommu-&lt;br&gt;nalförbund, församling eller kyrklig&lt;br&gt;samfällighet gäller 4—17 kap. en-&lt;br&gt;dast om anställningen är statligt re-&lt;br&gt;glerad och ej avser prästerlig tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte statsråden, riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän eller den som&lt;br&gt;är anställd på en statligt reglerad&lt;br&gt;prästtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4—17 kap. gäl-&lt;br&gt;ler inte arbetstagare hos kommun,&lt;br&gt;landstingskommun, kommunalför-&lt;br&gt;bund, församling eller kyrklig sam-&lt;br&gt;fällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1987:1000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar&lt;br&gt;och andra författningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar&lt;br&gt;och andra författningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningar som beslutas av kyrkomötet eller en myndighet under kyrko-&lt;br&gt;mötet skall kungöras i svenska kyrkans författningssamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla sådana för-&lt;br&gt;fattningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett domkapitel eller en stifts-&lt;br&gt;styrelse beslutar med stöd av be-&lt;br&gt;myndiganden i författningar som&lt;br&gt;beslutas av kyrkomötet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kammarkollegiet beslutar med&lt;br&gt;stöd av bemyndiganden av rege-&lt;br&gt;ringen enligt lagen (1988:183) om&lt;br&gt;förvaltningen av kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla sådana för-&lt;br&gt;fattningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett domkapitel eller en stifts-&lt;br&gt;styrelse beslutar med stöd av be-&lt;br&gt;myndiganden i författningar som&lt;br&gt;beslutas av kyrkomötet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kammarkollegiet beslutar med&lt;br&gt;stöd av bemyndiganden av rege-&lt;br&gt;ringen enligt 41 kap. kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:935.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 5 § och 2 kap. 2 § fastighetstaxeringsla-&lt;br&gt;gen (1979:1152)' orden ”lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig&lt;br&gt;jord” skall bytas ut mot ”41 kap. kyrkolagen (1992:000)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § 1988:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § 1988:200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 § och 16 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt angå-&lt;br&gt;ende uppgift som har anförtrotts&lt;br&gt;präst under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal i övrigt gäller i stället för&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag vad&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tystnadsplikt angå-&lt;br&gt;ende uppgifter som under bikt eller&lt;br&gt;själavårdande samtal anförtrotts&lt;br&gt;den som i svenska kyrkans ordning&lt;br&gt;har vigts till det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;gäller i stället för bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag föreskrifterna i 33 kap.&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen att meddela&lt;br&gt;och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2,4 § 1—8 samt 5 § 1 och 3 samma förordning. De fall&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikt följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen regerings-&lt;br&gt;formen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § andra stycket riksdag-&lt;br&gt;sordningen eller beslut enligt 4 kap.&lt;br&gt;15 § riksdagsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen, 9 § radioansvarighetslagen&lt;br&gt;(1966:756), 1 § lagen (1982:460)&lt;br&gt;om ansvarighet för närradio, 11 el-&lt;br&gt;ler 16 § lagen (1982:521) om ansva-&lt;br&gt;righet för radio- och kassettid-&lt;br&gt;ningar eller 2§ lagen (1985:1057)&lt;br&gt;om ansvarighet för lokala kabel-&lt;br&gt;sändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift vars röjande&lt;br&gt;kan antas sätta rikets säkerhet i fara&lt;br&gt;eller annars skada landet allvarligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift vars röjande&lt;br&gt;kan antas sätta rikets säkerhet i fara&lt;br&gt;eller annars skada landet allvarligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift hos riksban-&lt;br&gt;ken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om kvarhål-&lt;br&gt;lande av försändelse på befordring-&lt;br&gt;sanstalt eller om hemlig teleavlyss-&lt;br&gt;ning och hemlig teleövervakning på&lt;br&gt;grund av beslut av domstol, under-&lt;br&gt;sökningsledare eller åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 eller 4 §&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 19&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om annat än&lt;br&gt;verkställigheten av beslut om&lt;br&gt;omhändertagande eller beslut om&lt;br&gt;vård utan samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till annat än ärende om tillrätta-&lt;br&gt;förande av elev eller skiljande av&lt;br&gt;elev från vidare studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 § första eller andra styc-&lt;br&gt;ket, 12 § andra stycket eller 14 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 § 5 § första stycket 2, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2, 7 § första stycket 2&lt;br&gt;eller 8 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §, 12 § första stycket,&lt;br&gt;13 § eller 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 —4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 §, 8 § första eller andra&lt;br&gt;stycket, 9 § eller 10 § första stycket&lt;br&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift vars röjande&lt;br&gt;kan antas medföra fara för att nå-&lt;br&gt;gon utsätts för våld eller annat all-&lt;br&gt;varligt men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till myndighets affärsmässiga ut-&lt;br&gt;låningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om registre-&lt;br&gt;rads förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till ärende om annat än ekono-&lt;br&gt;miskt bistånd till enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 eller 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förbehåll enligt 14 kap. 9 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förordnande med stöd av 5&lt;br&gt;kap. 4§ eller 23 kap. 10 § fjärde&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 8 kap 4 § första stycket tredje&lt;br&gt;meningen rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lagen (1979:926) om tyst-&lt;br&gt;nadsplikt för präst inom svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;6, 6 a och 6 b §§ lagen&lt;br&gt;(1980:11) om tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen att meddela&lt;br&gt;och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2, 4 § 1 —8 samt 5 § 1 och 3 samma förordning. De fall&lt;br&gt;av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket andra meningen regerings-&lt;br&gt;formen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § andra stycket riksdags-&lt;br&gt;ordningen eller beslut enligt 4 kap.&lt;br&gt;15 § riksdagsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen, 9 § radioansvarighetslagen&lt;br&gt;(1966:756), 1 § lagen (1982:460)&lt;br&gt;om ansvarighet för närradio, 11 el-&lt;br&gt;ler 16 § lagen (1982:521) om ansva-&lt;br&gt;righet för radio- och kassettid-&lt;br&gt;ningar eller 2§ lagen (1985:1057)&lt;br&gt;om ansvarighet för lokala kabel-&lt;br&gt;sändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 —4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 eller 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 § första eller andra styc-&lt;br&gt;ket, 12 § andra stycket eller 14 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2, 7 § första stycket 2&lt;br&gt;eller 8 § första stycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryckfrihetsförordningen i övrigt är&lt;br&gt;följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift vars röjande&lt;br&gt;kan antas sätta rikets säkerhet i fara&lt;br&gt;eller annars skada landet allvarligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift vars röjande&lt;br&gt;kan antas sätta rikets säkerhet i fara&lt;br&gt;eller annars skada landet allvarligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift hos riksban-&lt;br&gt;ken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om kvarhål-&lt;br&gt;lande av försändelse på befordrings-&lt;br&gt;anstalt eller om hemlig teleavlyss-&lt;br&gt;ning och hemlig teleövervakning på&lt;br&gt;grund av beslut av domstol, under-&lt;br&gt;sökningsledare eller åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om annat än&lt;br&gt;verkställigheten av beslut om&lt;br&gt;omhändertagande eller beslut om&lt;br&gt;vård utan samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till annat än ärende om tillrätta-&lt;br&gt;förande av elev eller skiljande av&lt;br&gt;elev från vidare studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift vars röjande&lt;br&gt;kan antas medföra fara för att nå-&lt;br&gt;gon utsätts för våld eller annat all-&lt;br&gt;varligt men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 § andra stycket&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;såvitt avser uppgift som hänför Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till myndighets affärsmässiga ut-&lt;br&gt;låningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §, 12 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § eller 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 — 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;såvitt avser uppgift om registre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 §, 8 § första eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket, 9 § eller 10 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 11 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;såvitt avser uppgift som hänför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till ärende om annat än ekonom-&lt;br&gt;iskt bistånd till enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 eller 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förbehåll enligt 14 kap. 9 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förordnande med stöd av 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 4§ eller 23 kap. 10 § fjärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 8 kap 4 § första stycket tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningen rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. 33 kap. kyrkolagen (1992:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;6, 6 a och 6 b §§ lagen&lt;br&gt;(1980:11) om tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § förvaltningslagen (1986:223) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 — 30 §§ gäl-&lt;br&gt;ler inte sådana ärenden hos kom-&lt;br&gt;munala, landstingskommunala och&lt;br&gt;kyrkokommunala myndigheter i&lt;br&gt;vilka besluten kan överklagas enligt&lt;br&gt;7 kap. kommunallagen (1977:179)&lt;br&gt;eller 13 kap. forsamlingslagen&lt;br&gt;(1988:180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 — 30 §§ gäl-&lt;br&gt;ler inte sådana ärenden hos kom-&lt;br&gt;munala, landstingskommunala och&lt;br&gt;kyrkokommunala myndigheter i&lt;br&gt;vilka besluten kan överklagas enligt&lt;br&gt;7 kap. kommunallagen (1977:179)&lt;br&gt;eller 22 kap. kyrkolagen (1992:&lt;br&gt;000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:201.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkomötets skrivelse&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991:11&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Regeringen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1991:1&lt;br&gt;ny kyrkolag (delvis) m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet&lt;br&gt;den 30 augusti 1991 beslöt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid mom. 21 beträffande skiljande från ämbetet anhålla att 32 kap. 5 §&lt;br&gt;förslaget till kyrkolag får den lydelse som framgår av bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid mom. 38 beträffande 34 kap. 7§ kyrkolagsförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstyrka regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bifalla utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Astrand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Törnell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Underbilaga 20: 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller&lt;br&gt;att för viss tid förklara någon obehörig att utöva detta prövas enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prövas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som är anställda i ett&lt;br&gt;stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som tjänstgör i svensk&lt;br&gt;församling i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som är anställda inom&lt;br&gt;Svenska kyrkans stiftelse för riks-&lt;br&gt;kyrklig verksamhet, av styrelsen för&lt;br&gt;Svenska kyrkan i utlandet eller av&lt;br&gt;styrelsen for Svenska kyrkans mis-&lt;br&gt;sion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i det stift där prästen&lt;br&gt;har sin anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i Uppsala stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i Uppsala stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som inte har anställ-&lt;br&gt;ning som präst inom Svenska kyr-&lt;br&gt;kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i det stift där prästen&lt;br&gt;senast var anställd som präst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som aldrig haft anställ-&lt;br&gt;ning som präst inom Svenska kyr-&lt;br&gt;kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i det stift där prästen&lt;br&gt;prästvigdes eller förklarades behö-&lt;br&gt;rig att utöva det kyrklig ämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Andra kyrkolagsutskottets betänkande&lt;br&gt;1991:1 &amp;quot;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Ny kyrkolag (delvis) m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 KL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991: 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta betänkande behandlas delar av regeringens skrivelse 1990:1, näm-&lt;br&gt;ligen kapitlen 1—3, 27 — 37, 40 och 45 i förslaget till kyrkolag samt&lt;br&gt;förslagen till lag om införande av kyrkolagen, lag om ändring i domkapi-&lt;br&gt;telslagen (1988:181) och lag om ändring i prästanställningslagen&lt;br&gt;(1988:184) jämte ett antal lagförslag med följdändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse 1991:9 samt&lt;br&gt;38 motioner. Utskottet har föreslagit vissa ändringar i regeringens lagför-&lt;br&gt;slag. Centralstyrelsens förslag har tillstyrks. Vidare har utskottet bifallit&lt;br&gt;vissa motionsyrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens skrivelse 1990:1 till kyrkomötet kyrkolag&lt;br&gt;(delvis)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för kyrkomötets yttrande — såvitt andra kyrkolagsutskot-&lt;br&gt;tet är i fråga — överlämnat förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkolag, kapitlen 1 —3, 27 — 37, 40 och 45,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om införande av kyrkolagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har kyrkomötet beretts tillfälle ta del av 35 andra lagförslag med&lt;br&gt;följdändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Svenska kyrkans centralstyrelses CsSkr 1991:9 med förslag&lt;br&gt;till yttrande över 40 kap. upplåtelse av kyrka i förslaget till&lt;br&gt;kyrkolag, Regskr 1990:1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i yttrande till regeringen över RegSkr 1990:1 Kyrkolag&lt;br&gt;förslår att 1 — 3 §§ i 40 kap. Upplåtelse av kyrka får i den i bilaga som&lt;br&gt;centralstyrelsens förslag angivna lydelsen, samt att kyrkomötet begär att&lt;br&gt;centralstyrelsen låter utreda frågor om bestående upplåtelse av kyrkorum.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Motionerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991:4 av Rolf Eknefelt m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådant tillägg till reli-&lt;br&gt;gionsfrihetslagen 6 — 12 §§ ”Om medlemskap i svenska kyrkan” att den&lt;br&gt;som döps i Svenska kyrkans ordning blir medlem i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:5 av Dag Sandahl, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar begära att centralstyrelsen låter utvärdera gäll-&lt;br&gt;ande prästanställningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:7 av biskoparna Bengt Wadensjö och Gunnar Weman, vari hem-&lt;br&gt;ställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet som sin mening ger centralstyrelsen till känna att&lt;br&gt;uppdraget till den redan arbetande enmansutredaren bör utökas till att&lt;br&gt;också ta i beaktande de fall, då präst dömts för brott eller gjort sig skyldig&lt;br&gt;till avvikelse i läran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet begär att centralstyrelsen hos regeringen hemställer om&lt;br&gt;en sådan regeländring i Kyrkolagen avd 8, Kap. 32 § 5, mom 2 a, 4:e&lt;br&gt;strecksatsen, beträffande prästs anställningsförhållanden, att denne alltid,&lt;br&gt;då anställningsförhållanden som präst inte föreligger, skall för förvalt-&lt;br&gt;ningen av sitt prästämbete svara inför domkapitel och biskop i det stift, där&lt;br&gt;han senast var anställd som präst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:8 av biskoparna Bengt Wadensjö och Gunnar Weman vari hem-&lt;br&gt;ställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet av regeringen begär ett tillägg i regeringens skrivelse till&lt;br&gt;kyrkomötet 1990:1, Kyrkolag, Åttonde avdelningen, kap. 32, Det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet med följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Återinträde i det kyrkliga ämbetet som präst prövas inför biskop och&lt;br&gt;domkapitel i det stift, där ämbetet nedlades”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:9 av Börje Finnstedt, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär att folkomröstning skall komma till&lt;br&gt;stånd avseende kyrkans förhållande till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:10 av Bengt Gustafsson m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 7 §&lt;br&gt;prästanställningslagen som möjliggör inrättande av interimistiska tillsätt-&lt;br&gt;ningsnämnder i blivande pastorat och som möjliggör att dessa interimist-&lt;br&gt;iska tillsättningsnämnder kan bestå av ledamöter från de församlingskyr-&lt;br&gt;koråd som kommer att ingå i det nya pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:13 av Urban Gibson m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i skrivelse till regeringen föreslår att det i motionen&lt;br&gt;framförda förslaget till ändring av lagen om svenska kyrkan och av lagen&lt;br&gt;om kyrkomötet antas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:16 av Sven Lenhoff och Eric Lundqvist, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet föreslår att 34 kap. 13 § i förslaget till kyrkolag ändras så&lt;br&gt;att domkapitlen tillsätter komminister i samarbetskyrka sedan församlings-&lt;br&gt;kyrkoråd/en och samfundets styrelse beretts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:18 av Mildred Fischer m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om tidsbegränsning för innehav av tjänst som biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:19 av Börje Finnstedt, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar att ställa det kravet på kyrkoherdar att de innan&lt;br&gt;de kan söka och inneha kyrkoherdetjänst skall ådagalägga sin lämplighet&lt;br&gt;som ledare samt ha genomgått ledarskapsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:22 av Olle Wingborg, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär att tidsbegränsat förordnande skall&lt;br&gt;tillämpas vid utnämning av biskopar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:24 av biskop Per-Olov Ahrén, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen över regeringens skrivelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990:1 föreslår följande ändrad lydelse av förslaget till kyrkolag 32 kap.&lt;br&gt;1§:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om en prästkandidats inträde i det kyrkliga ämbetet prövas av&lt;br&gt;biskopen och domkapitlet i det stift där kandidaten söker anställning som&lt;br&gt;präst. I andra fall prövas frågorna av biskopen eller domkapitlet i det stift&lt;br&gt;där kandidaten är kyrkobokförd eller, om han inte är kyrkobokförd inom&lt;br&gt;landet, av biskopen och domkapitlet i Uppsala stift. Frågor om prästvig-&lt;br&gt;ning prövas av biskopen ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också när en präst som har skilts från rätten att&lt;br&gt;utöva ämbetet enligt 2 eller 4 §§ vill ansöka om att återfå denna rätt. Beslut&lt;br&gt;att återge präst som skilts från rätten att utöva ämbetet denna rätt får inte&lt;br&gt;fattas mot biskopens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:25 av biskop Per-Olov Ahrén, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen hemställer om ändring i prästanställnings-&lt;br&gt;förordningen i enlighet med vad som föreslagits i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:26 av biskop Per-Olov Ahrén, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen hemställer om ändring i prästanställnings-&lt;br&gt;förordningen i enlighet med vad som föreslagits i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:27 av Bengt Jacobsson, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär att i 35 kap. 11 § kyrkolagen tillförs&lt;br&gt;en mening med följande innebörd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Inom de nationella icke-territoriella församlingarna tillsättes dock all-&lt;br&gt;tid tjänsten som kyrkoherde av kyrkorådet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:28 av Malte Wiss, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om&lt;br&gt;biskopsval att proceduren förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:30 av Bengt Englund, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet begär att centralstyrelsen inleder ett arbete som mynnar&lt;br&gt;ut i att domkapitlen kan delegera interna personalfrågor om präster till&lt;br&gt;pastoratens personalnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:31 av Hans Siljedahl m.fl. vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär att förslaget till kyrkolag 33 kap. 1 §&lt;br&gt;om tystnadsplikt får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt svenska kyrkans ordning vigs till biskop, präst eller diakon&lt;br&gt;har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han/hon erfarit under bikt eller&lt;br&gt;själavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991: 36 av Karl-Erik Johansson och Torsten Gustavsson, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär dels sådan ändring i prästanställ-&lt;br&gt;ningslagen att stiftsstyrelserna får möjlighet att vid behov inrätta tjänster&lt;br&gt;som pastorsadjunkt dels sådan ändring av gällande regler att stiftsbidrag&lt;br&gt;kan utgår ur kyrkofonden till lönekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:37 yrkande 2 av Alf Sigling, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen föreslår att 34 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket i förslaget till kyrkolag skall ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopen i Uppsala stift är ärkebiskop. I det stiftet får det också finnas en&lt;br&gt;tjänst som biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:41 av Hans-Olof Hansson, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet föreslår regeringen en sådan utformning av kyrkolagens&lt;br&gt;nionde avdelning, 34 kap. 4 § m.fl., att det i en stiftssamfällighet får finnas&lt;br&gt;även en tjänst som pastorsadjunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:42 av Hans-Olof Hansson, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet föreslår regeringen att elfte avdelningen, 40 kap. § 2 i&lt;br&gt;föreslagen kyrkolag får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kyrkoherden och andra präster som tjänstgör i pastoraten får använda&lt;br&gt;kyrkor, som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som vårdas av&lt;br&gt;en församling eller en kyrklig samfällighet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. församlingsgudstjänst, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kyrkliga handlingar och en själavård som avser någon som tillhör&lt;br&gt;församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:43, av Hans-Olof Hansson, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet till sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 fogar&lt;br&gt;en begäran om en snabb översyn av relationerna domkapitel-stiftsstyrelse&lt;br&gt;vad gäller prästärendenas behandling, så att en ev därav föranledd korri-&lt;br&gt;gering av lagförslaget kommer till stånd, innan det fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:45 av Hans-Olof Andrén m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att normgiv-&lt;br&gt;ningen om det kyrkliga ämbetet bör brytas ut ur kyrkolagen och ges i en&lt;br&gt;separat lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:46 av Hans-Olof Andrén m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet begär att centralstyrelsen till 1992 års kyrkomöte fram-&lt;br&gt;lägger förslag till nya medlemskapsregler i svenska kyrkan, vilka står i&lt;br&gt;överensstämmelse med allmänkyrklig praxis och svensk grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:49 av Carina Berg Dennevi, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet hos regeringen begär ändring av nu gällande lagstift-&lt;br&gt;ning så att suppleanter äger rätt att närvara vid domkapitlets sammanträ-&lt;br&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet hos regeringen begär att stiftssamfälligheten medges&lt;br&gt;rätt att ersätta de av stiftssamfälligheten valda suppleanterna för deras&lt;br&gt;kostnader i samband med domkapitlets sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:53 av Gunnar Lindberg, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om vikten av en bred demokratisk enighet i relationsfrågan, om&lt;br&gt;Svenska kyrkans ensamrätt till initiativ som berör hennes identitet som&lt;br&gt;trossamfund och om betydelsen av att inte föregripa församlingarnas svar&lt;br&gt;på petriutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:59 av Carl Gustaf von Ehrenheim m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet föreslår regeringen sådana ändringar i förslag till Kyrko-&lt;br&gt;lag att en tjänst som ärkebiskop samt en tjänst som biskop i Uppsala stift&lt;br&gt;inrättas med beaktande av vad som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:60 av Hans Sjöström, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos centralstyrelsen begär att normer för värdering av&lt;br&gt;tvåspråkighet för tjänster inom Svenska kyrkan fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:63 yrkande 1 av biskop Bengt Wadensjö m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar att i framställning till regeringen begära sådant&lt;br&gt;tillägg i regeringens skrivelse till kyrkomötet 1990:1, avd 4, kap. 5 §§&lt;br&gt;22 — 24, att kyrkoherde i nybildat pastorat kan tillträda i sin befattning i&lt;br&gt;första hand före indelningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:64 av Jan Erik Ågren, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar hos regeringen anhålla om sådan ändring att&lt;br&gt;utnämningar av domprost överföres till domkapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:68 av Bengt Ljungqvist, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om&lt;br&gt;svenska kyrkan att 31 kap. 2 och 5 §§ i nya kyrkolagen får den lydelse som&lt;br&gt;framgår av motion 21/1990 och som tillstyrkts i sin helhet av kyrkomötet&lt;br&gt;1990, och som kyrkomötet anfört i sin skrivelse till regeringen den 30&lt;br&gt;augusti 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:69 av Björn Oxhammar Sr, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet begär att centralstyrelsen låter utreda möjligheterna att i&lt;br&gt;anslutning till 1 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan liksom i andra&lt;br&gt;lagkomplex, där kyrkan anger sin trosdefinition, foga en hänvisning till hur&lt;br&gt;Svenska kyrkans trosdefinition uttrycks i tidigare lagtexter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:70 av Torgny Larsson, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br&gt;motionen anförts om biskopsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991: 73 av Karl-Erik Johansson, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen betonar angelägenheten&lt;br&gt;av en omredigering av den föreslagna kyrkolagen i enlighet med motionen&lt;br&gt;med markering i 1 kap. av respektive avdelnings eller kapitels konstitutio-&lt;br&gt;nella status,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet hos regeringen anhåller att i det föreslagna 2 kap. en ny&lt;br&gt;2 § införes rörande stiftsindelningen och kyrkans episkopala organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:75 av Carl Gustaf von Ehrenheim, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring i förslaget till Kyrko-&lt;br&gt;lag, att i 29 kap. införes regler om ersättare till ärkebiskopen i svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse, och att ersättaren utses av kyrkomötet, bland&lt;br&gt;biskoparna efter förslag av ärkebiskopen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:81 av Ingvar Bergenhorn, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär&lt;br&gt;sådan ändring av 35 kap. förslag till ny kyrkolag att formell möjlighet&lt;br&gt;kommer att finnas för tillsättning av prästtjänst i nybildat pastorat innan&lt;br&gt;pastoratsindelningen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:84 av biskop Lars-Göran Lönnermark och Eskil Jinnegård, vari&lt;br&gt;hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br&gt;motionen anförts om personliga prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utskottet&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Regeringsskrivelsens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till ny kyrkolag samlas sådana nu gällande lagregler som i princip&lt;br&gt;bara riktar sig till svenska kyrkan och dess organ. Lagen avses ersätta 1686&lt;br&gt;års kyrkolag, lagen (1982:942) om svenska kyrkan och ytterligare 35&lt;br&gt;författningar på kyrkans område. I förhållande till vad som nu gäller&lt;br&gt;innebär förslaget till större delen inte några ändringar i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden framhåller i sitt yttrande Ln 1991:1 att genom kyrkolagsför-&lt;br&gt;slaget tagits ett viktigt steg för att tydliggöra Svenska kyrkans identitet,&lt;br&gt;vilket ur läromässig synpunkt är viktigt. Mot de nya inslag i förhållande till&lt;br&gt;nu gällande bestämmelser som ingår i förslaget har läronämnden inte några&lt;br&gt;läromässiga invändningar (bilaga 7).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Relationen kyrka stat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I motion 53 av Gunnar Lindberg framhålls att det vore mycket olyckligt&lt;br&gt;om riksdagen tog ställning för skiljande av kyrkan från staten på statens&lt;br&gt;villkor om inte en bred enighet kan uppnås bland de folkvalda och utan att&lt;br&gt;det tas något initiativ som utgår från kyrkan själv. Det kan upplevas som&lt;br&gt;ett brott mot trosfriheten och mot ekumenikens huvudregel om respekt för&lt;br&gt;andra samfunds särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionären understryker att det från demokratisk synpunkt är viktigt&lt;br&gt;att församlingarna får ge sina synpunkter på den s.k. Petriutredningen om&lt;br&gt;kyrkans ekonomi genom ett grundligt remissförfarande, innan någon be-&lt;br&gt;redning av kyrka-stat-frågan sker på riksdagsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 9 av Börje Finnstedt framhålls att det allt oftare kommer&lt;br&gt;signaler från politiker och inte minst från företrädare från kyrkan om ett&lt;br&gt;skiljande mellan kyrka och stat. Motionären tvivlar på att framställning-&lt;br&gt;arna har någon förankring hos svenska folket och önskar därför en folkom-&lt;br&gt;röstning i frågan. Svenska kyrkans förhållande till staten skall enligt mo-&lt;br&gt;tionären inte avgöras av politiker eller av kyrkliga utredare utan av svenska&lt;br&gt;folket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet får anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års kyrkomöte begärde att regeringen skulle tillsätta en expertut-&lt;br&gt;redning med inriktning på att närmare klargöra Svenska kyrkans ekonom-&lt;br&gt;iska och rättsliga förhållanden (KL 5). Kyrkolagsutskottet framhöll att en&lt;br&gt;utredning om dessa förhållanden inte skall ses som ett initiativ i kyrka-&lt;br&gt;statfrågan. Det handlar därför enligt utskottet inte om att klarlägga grund-&lt;br&gt;förutsättningarna för relationen mellan kyrka och stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tillsattes i februari 1989 med direktiv att redovisa ett fylligt&lt;br&gt;underlag för en bedömning av vilka rättsliga och ekonomiska betingelser&lt;br&gt;kyrkan lever under i dag och hur dessa låter sig anpassas till förändringar&lt;br&gt;av relationerna inom ramen för nuvarande samband mellan stat och kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller förändringar med mer långtgående innebörd. Utredningen avser att&lt;br&gt;redovisa sitt arbete före utgången av 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening saknas anledning att föregripa resultatet av&lt;br&gt;utredningens arbete. Som tidigare framhållits i skilda sammanhang bör&lt;br&gt;initiativ i kyrka-statfrågan komma från kyrkan själv. Utskottet förutsätter&lt;br&gt;att det material utredningen framlägger kommer att bli föremål för en bred&lt;br&gt;och allsidig remiss och att kyrkomötet kommer att ges möjlighet att yttra&lt;br&gt;sig över utredningens resultat innan vidare ställningstaganden görs från&lt;br&gt;statsmakternas sida i kyrka-statfrågan. Motion 53 får därmed anses besva-&lt;br&gt;rad. Enligt utskottets mening bör en folkomröstning inte övervägas förrän&lt;br&gt;kyrkomötet haft möjlighet att ta ställning till resultatet av utredningens&lt;br&gt;arbete. Mot denna bakgrund avstyrks motion 9.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Kyrkolagens disposition&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i kyrkolagen är av olika konstitutionell karaktär. Så har föreskrif-&lt;br&gt;ter i vissa kyrkliga ämnen fått ett särskilt konstitutionellt skydd. Det gäller&lt;br&gt;grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om&lt;br&gt;kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan. Sådana&lt;br&gt;föreskrifter skall i dag meddelas i lagen om svenska kyrkan som skall&lt;br&gt;stiftas, ändras eller upphävas på samma sätt som huvudbestämmelserna i&lt;br&gt;riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall yttrande av kyrkomötet inhäm-&lt;br&gt;tas. Ett motsvarande skydd har getts när det gäller föreskrifter om ändring&lt;br&gt;av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd. Riksdagen&lt;br&gt;kan genom föreskrifter i lagen om svenska kyrkan delegera normgivning-&lt;br&gt;skompetens till kyrkomötet i vissa internt kyrkliga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har som vilande antagit ett förslag till ändring i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till regeringsformen, innebärande att begreppet ”lagen om&lt;br&gt;svenska kyrkan” utmönstras (1990/91:KU24). Avsikten med ändringen är&lt;br&gt;inte att de grundläggande förutsättningarna ändras. Således skall t.ex.&lt;br&gt;grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund och om&lt;br&gt;kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan med-&lt;br&gt;delas i lag som stiftas på samma sätt som riksdagsordningen och yttrande&lt;br&gt;från kyrkomötet fortfarande inhämtas innan sådan lag stiftas. Vidare skall&lt;br&gt;föreskrifter om ändring av det ändamål för vilket kyrklig egendom är&lt;br&gt;avsedd stiftas i denna ordning. Liksom tidigare skall yttrande från kyrko-&lt;br&gt;mötet inhämtas innan riksdagen stiftar lag med grundläggande föreskrifter&lt;br&gt;om prästtjänster i Svenska kyrkan och om biskopar och domkapitel samt&lt;br&gt;andra föreskrifter om kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse 1990:1 till kyrkomötet framhålls att de argument&lt;br&gt;som kan anföras mot en samlad lag är att lagen blir omfattande och att&lt;br&gt;reglerna därigenom blir av olika konstitutionell karaktär. Enligt föredra-&lt;br&gt;gande statsrådet blir regelsystemet som sådant inte mindre omfattande&lt;br&gt;bara för att det placeras i flera lagar. Snarare är det så att vissa ”dubbelre-&lt;br&gt;gleringar” kan undvikas om reglerna samlas i en lag. Enligt statsrådet bör&lt;br&gt;reglernas olika konstitutionella karaktär inte heller vålla några bekymmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu innehåller t.ex. lagen om förvaltningen av kyrklig jord och&lt;br&gt;prästanställningslagen vissa bestämmelser som kräver kyrkomötets ytt-&lt;br&gt;rande och andra som inte kräver det. I alla lagstiftningsärenden måste&lt;br&gt;således enligt statsrådet en bedömning av olika reglers konstitutionella&lt;br&gt;karaktär göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 73 av Karl-Erik Johansson (yrkande 1) framhålls att det finns en&lt;br&gt;uppenbar risk att kyrkolagsbegreppet mer och mer urholkas mot bakgrund&lt;br&gt;av att bestämmelser och stadganden med olika konstitutionell status in-&lt;br&gt;tagits i samma avdelningar och samma kapitel. Förslaget till kyrkolag bör&lt;br&gt;därför omredigeras. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som&lt;br&gt;trossamfund, om kyrkans episkopala organisation, om ändamålsbestäm-&lt;br&gt;ningen av den kyrkliga egendomen samt om kyrkomötet bör kunna sam-&lt;br&gt;manföras i särskilda avdelningar och kapitel med angivanden av den&lt;br&gt;särskilda ordning, i vilken föreskrifter av detta slag stiftas. Övriga grund-&lt;br&gt;läggande föreskrifter bör på samma sätt kunna föras till avdelningar och&lt;br&gt;kapitel, för vilka anges att däri intagna föreskrifter stiftas efter yttrande av&lt;br&gt;kyrkomötet. För återstående i förslaget upptagna föreskrifter bör vid&lt;br&gt;respektive avdelningar eller kapitel anges att kyrkomötet skall beredas&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig i ärenden av ifrågavarande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svaghet med förslaget till kyrkolag ligger enligt utskottets mening i det&lt;br&gt;förhållandet att bestämmelser med olika konstitutionell karaktär förekom-&lt;br&gt;mer i samma avsnitt och att bestämmelser med samma konstitutionella&lt;br&gt;karaktär förekommer på skilda håll i lagförslaget. I alla lagstiftningsären-&lt;br&gt;den, som även kan gälla smärre ändringar, måste således en bedömning av&lt;br&gt;olika reglers konstitutionella karaktör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väg att komma till rätta med de svårigheter denna teknik innebär är&lt;br&gt;att det inledningsvis infogas en bestämmelse som anger dels vilka bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen som skall vara föremål för den kvalificerade lagstiftningsord-&lt;br&gt;ning som gäller för huvudbestämmelserna i riksdagsordningen dels vilka&lt;br&gt;bestämmelser som inte kan ändras utan kyrkomötets yttrande. I special-&lt;br&gt;motiveringen i regeringsförslaget har paragraferna markerats med asteris-&lt;br&gt;ker för att tydliggöra bestämmelsernas olika konstitutionella karaktär.&lt;br&gt;Dessa asterisker bör kunna utgöra utgångspunkt vid utformningen av&lt;br&gt;bestämmelsen. Enligt utskottets mening talar behovet av lättillgänglighet&lt;br&gt;och klarläggande för den skisserade lösningen. Utskottet förordar därför&lt;br&gt;med anledning av motion 73 yrkande 1 att en bestämmelse med ovan&lt;br&gt;redovisat innehåll tas in i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna avdelning har de bestämmelser i lagen om svenska kyrkan som&lt;br&gt;ansetts grundläggande for kyrkan som trossamfund tagits in. I förhållande&lt;br&gt;till 18 § lagen om svenska kyrkan har enligt skrivelsen 5 § kompletterats&lt;br&gt;med att biskoparna har samma tillsynsansvar som domkapitlen. Det&lt;br&gt;innebär ingen ändring i sak, utan motsvarar vad som nu gäller enligt 24&lt;br&gt;kap. 1 § 1686 års kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 motion 73 av Karl-Erik Johansson (yrkande 2) begärs att föreskrifter om&lt;br&gt;stiftsindelningen och kyrkans episkopala organisation införs i lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 69 av Björn Oxhammar Sr föreslås att i lagregleringar där&lt;br&gt;kyrkans trosdefinition anges skall intas en hänvisning till hur svenska&lt;br&gt;kyrkans trosdefinition uttryckts i tidigare lagtexter. Det skulle enligt mo-&lt;br&gt;tionären kunna uttryckas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan denna lag tillkom uttryckte Svenska kyrkans trosdefinition i lagtext&lt;br&gt;i 1809 års regeringsform § 2 med orden: den rena evangeliska läran, sådan&lt;br&gt;som den, uti oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes&lt;br&gt;beslut av år 1593 antagen och förklarad är. Samma ordval återfinns i nu&lt;br&gt;gällande 1810 års successionsordning § 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 1 § förslaget till kyrkolag har intagits den nuvarande bestämmelsen&lt;br&gt;1 § lagen om svenska kyrkan att Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt&lt;br&gt;trossamfund. I förarbetena till lagen om svenska kyrkan (prop.&lt;br&gt;1981/82:192) framhölls att definitionen inte gjorde anspråk på att vara en&lt;br&gt;från teologisk synpunkt fullständig beskrivning av Svenska kyrkan som&lt;br&gt;trossamfund. Det förhållande att paragrafen inte mer utförligt anger&lt;br&gt;Svenska kyrkans trosåskådning fick enligt propositionen inte uppfattas så&lt;br&gt;att en närmare bestämning av denna i författning skulle vara obehövlig. I&lt;br&gt;likhet med vad som dittills gällde borde Svenska kyrkans officiella trosupp-&lt;br&gt;fattning närmare bestämmas. Det måste sålunda finnas en preciserad&lt;br&gt;rättsgrund för att t.ex. avgöra om en präst bekänner Svenska kyrkans lära.&lt;br&gt;Det borde enligt föredragande statsrådets mening inte ankomma på staten&lt;br&gt;att göra denna bedömning. En så vital och känslig fråga måste trossamfun-&lt;br&gt;det självt förfoga över. Det borde därför enligt propositionen ankomma på&lt;br&gt;kyrkomötet att meddela närmare föreskrifter om Svenska kyrkans bekän-&lt;br&gt;nelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också enligt utskottets mening bör Svenska kyrkans trosbekännelse&lt;br&gt;komma till uttryck i föreskrifter som beslutas av kyrkomötet. Svenska&lt;br&gt;kyrkans trosbekännelse hör naturligen hemma i kyrkoordningen. Kyr-&lt;br&gt;koordningskommittén har också nyligen överlämnat delbetänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans grundläggande dokument. Enligt utskottets mening sak-&lt;br&gt;nas mot denna bakgrund också anledning att i lag hänvisa till hur bekänn-&lt;br&gt;elsen uttryckts i tidigare lagtext. Utskottet avstyrker därför motion 69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om stiftsindelningen och kyrkans episkopala organi-&lt;br&gt;sation anser utskottet däremot att bestämmelser i dessa för Svenska kyrkan&lt;br&gt;grundläggande förhållanden bör redovisas bland de grundläggande bestäm-&lt;br&gt;melser om Svenska kyrkan som skall tas in i en ny kyrkolag. Enligt&lt;br&gt;utskottets mening bör därför i 2 kap. kyrkolagen ingå en bestämmelse som&lt;br&gt;anger att Svenska kyrkan är indelad i stift och att stiften leds av biskopar.&lt;br&gt;Motion 73 yrkande 2 tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det saknas anledning att&lt;br&gt;— såsom skett i 4 § — särskilt nämna den biträdande biskopen. Enligt&lt;br&gt;utskottets mening måste den biträdande biskopen anses omfattad av&lt;br&gt;begreppet biskop. I övrigt tillstyrks regeringsskrivelsens förslag till 2 kap.&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Medlemskap i Svenska kyrkan (3 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse framhålls att reglerna i religionsfrihetslagen om&lt;br&gt;medlemskap i Svenska kyrkan inte ansetts förenliga med bestämmelserna&lt;br&gt;till skydd för den s.k. negativa religionsfriheten i 2 kap. 2 § regeringsfor-&lt;br&gt;men. När en ändring av religionsfrihetslagens regler aktualiseras måste de&lt;br&gt;alltså samtidigt göras förenliga med regeringsformen. Därför bör enligt&lt;br&gt;skrivelsen i den nya kyrkolagen tills vidare bara tas in en hänvisning till de&lt;br&gt;aktuella medlemskapsreglerna i 6 —16 §§ religionsfrihetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 4 av Rolf Eknefelt m.fl. yrkas ett sådant tillägg till religionsfrihets-&lt;br&gt;lagen att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir medlem i Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Motionärerna framhåller att datainspektionens föreskrifter anger&lt;br&gt;att endast uppgifter om medlemmar i svenska kyrkan får föras i de nya&lt;br&gt;församlingsregistren. Eftersom dop inte automatiskt ger medlemskap får i&lt;br&gt;församligen inte registerföras uppgifter om sådana döpta som inte anmälts&lt;br&gt;som medlemmar. Alla dop förs visserligen in i dopboken, men adress och&lt;br&gt;andra föränderliga uppgifter kommer inte att uppdateras. Om ett döpt&lt;br&gt;barn som inte anmälts som medlem flyttar till en annan församling blir det&lt;br&gt;inte alls infört i den nya församlingens register, vilket enligt motionen kan&lt;br&gt;medföra en mycket tungarbetad pastoral situation. Motionärena framhål-&lt;br&gt;ler att dopprästen väl normalt ser till att medlemskap anmäls i samband&lt;br&gt;med dopet, men det händer att det blir förbisett. Det naturliga är att&lt;br&gt;medlemskap automatiskt blir en följd av dopet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motion 46 av Hans-Olof Andrén m.fl. kan alla alternativ där&lt;br&gt;födseln utgör grund för medlemskap nu helt avföras från dagordningen&lt;br&gt;som grundlagsstridiga. Därför bör det nu enligt motionärerna vara möjligt&lt;br&gt;för centralstyrelsen att konstruera ett förslag, som tillgodoser teologiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ekumeniska krav och som enligt statsmakternas uppfattning står i Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;överensstämmelse med grundlagen. Motionärerna framhåller att det är Bilaga 21&lt;br&gt;angeläget att de nuvarande reglerna ersätts snarast, eftersom de har konse-&lt;br&gt;kvenser som idag framstår som orimliga (exempelvis att dop av den som&lt;br&gt;icke är medlem ej medför medlemskap). Kyrkomötet bör därför begära hos&lt;br&gt;centralstyrelsen att förslag i frågan läggs fram vid nästa kyrkomöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden noterar i sitt yttrande Ln 1991:6 att motion 4 inte aktuali-&lt;br&gt;serar hela frågan om sambandet mellan dop och kyrkotillhörighet utan&lt;br&gt;endast den grundläggande ordningen att den som döps genom dopet också&lt;br&gt;blir medlem i kyrkan. Detta bör enligt läronämnden få till självklar&lt;br&gt;konsekvens att den som blir döpt i Svenska kyrkans ordning därmed utan&lt;br&gt;särskild anmälan är medlem i Svenska kyrkan (bilaga 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill inledningsvis i detta avsnitt peka på att hänvisningen i 3 kap.&lt;br&gt;kyrkolagen bör omfatta 6 —19 §§ religionsfrihetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de medlemskapsfrågor som tas upp i motionerna 4 och 46&lt;br&gt;får utskottet hänvisa till att frågan är föremål för behandling inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Svenska kyrkans centralstyrelse redovisade för 1989 års kyrko-&lt;br&gt;möte ett utredningsarbete som genomförts inom en arbetsgrupp i fråga om&lt;br&gt;dop och kyrkotillhörighet. Centralstyrelsen framhöll att den inte haft&lt;br&gt;möjlighet att ta ställning till arbetsgruppens två alternativa förslag. Cen-&lt;br&gt;tralstyrelsen avsåg att med ledning av den fortsatta debatten bearbeta&lt;br&gt;frågan i dess olika aspekter mot bakgrund av vad centralstyrelsen kunde&lt;br&gt;finna teologiskt viktigt och riktigt. Enligt uppgift arbetar kyrkoordnings-&lt;br&gt;kommittén med frågan om nya medlemskapsregler och kan komma att&lt;br&gt;under hösten lägga fram ett förslag i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet ställer sig positivt till syftet med motion 4. Enligt utskottets&lt;br&gt;mening bör emellertid det arbete som pågår inom kyrkoordningskom-&lt;br&gt;mittén och centralstyrelsen inte föregripas. Utskottet förutsätter att cen-&lt;br&gt;tralstyrelsen därefter kommer att överlämna ett samlat förslag rörande&lt;br&gt;medlemskapsfrågorna till kyrkomötet. Kyrkomötet har då möjlighet att —&lt;br&gt;mot bakgrund av den utredning som kommer att ligga till grund för&lt;br&gt;förslaget — göra en övergripande bedömning av hur medlemskapsfrågorna&lt;br&gt;bör lösas. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 4 och 46.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Domkapitel (27 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagets bestämmelser motsvarar paragraferna 1 — 5 samt 20 i den&lt;br&gt;nuvarande domkapitelslagen. De föreslagna bestämmelserna i 4 och 6 §§ är&lt;br&gt;dock nya. Enligt bestämmelsen i 4 § får domkapitlet som ledamot adjung-&lt;br&gt;era en inom stiftet anställd präst vid förhinder för någon av de självskrivna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöterna eller vid uppkommen ledighet efter någon av dem. Förslaget i&lt;br&gt;denna del bygger på ett tillkännagivande från 1990 års kyrkomöte. Kyrko-&lt;br&gt;mötet ansåg att det var angeläget att viktiga beslut av domkapitlet alltid&lt;br&gt;skall kunna fattas med en sammansättning som ger uttryck för balansen&lt;br&gt;mellan prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt förankrad självstyrelse.&lt;br&gt;Kyrkomötet förordade därför i första hand att den adjunktionsmöjlighet&lt;br&gt;som tidigare funnits skulle återinföras (2KL 1990:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § skall en lekman som särskilt blivit utsedd av domkyrkoförsam-&lt;br&gt;lingens kyrkoråd ingå som ledamot i domkapitlet i de sex stift som har&lt;br&gt;medeltida domkyrkor när ärenden som rör domkyrkan handläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 30 av Bengt Englund framhålls att det bör ges en möjlighet för&lt;br&gt;domkapitlet att delegera interna personalfrågor om präster till pastoratens&lt;br&gt;personalnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 43 av Elans-Olof Hansson vänder sig mot att många ärenden&lt;br&gt;måste passera domkapitel och stiftsstyrelse innan beslut kan tas. Vidare&lt;br&gt;måste enligt motionären den nuvarande uppdelningen, t.ex. när det gäller&lt;br&gt;tjänstledigheter och semestrar för prästerskapet, anses märklig, när man&lt;br&gt;samtidigt vill hävda, att domkapitlet är arbetsgivarmyndighet. Kyrkomö-&lt;br&gt;tet borde därför enligt motionären i samband med yttrandet över regerin-&lt;br&gt;gens skrivelse 1990:1 begära en snabb översyn av nämnda förhållanden, så&lt;br&gt;att om möjligt en klarare uppdelning mellan domkapitlet och stiftsstyrel-&lt;br&gt;sen vad gäller prästärendenas behandling kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 49 av Carina Berg Dennevi begärs en ändring av nu gällande&lt;br&gt;lagstiftning så att suppleanter äger rätt att närvara vid domkapitlens&lt;br&gt;sammanträden. Vidare begärs att kyrkomötet hos regeringen begär att&lt;br&gt;stiftssamfälligheterna medges rätt att ersätta de av stiftssamfälligheten&lt;br&gt;valda suppleanterna för deras kostnader i samband med domkapitlens&lt;br&gt;sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet utgår från att begreppet kyrkobokförd i kapitlets 9 §, liksom i&lt;br&gt;domkapitelslagen med anledning av folkbokföringsreformen kommer att&lt;br&gt;ersättas av begreppet folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att det efter nästa årsskifte kommer att finnas en&lt;br&gt;domprost i varje stift bör enligt utskottets mening komma till uttryck i 27&lt;br&gt;kap. 2 § kyrkolagen och övergångsvis i 2 § domkapitelslagen och 3 § präst-&lt;br&gt;anställningslagen. 127 kap. 2 § kyrkolagsförslaget och 2 § domkapitelslagen&lt;br&gt;bör första stycket 2 § formuleras ”domprosten, som vice ordförande”. I 3 §&lt;br&gt;prästanställningslagen bör orden ”om inte regeringen bestämmer annat”&lt;br&gt;utgå. Utskottet anser också att 27 kap. 5 § kyrkolagen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse: ”1 domkapitlet i Uppsala stift är ärkebiskopen ordförande och&lt;br&gt;presiderar när han är närvarande. I övrigt utövas ordförandeskapet av&lt;br&gt;biträdande biskopen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt tillstyrks skrivelsens förslag, såvitt avser 27 kap. kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det i motion 43 påtalade förhållandet mellan domkapitel&lt;br&gt;och stiftsstyrelse får utskottet hänvisa till att frågan behandlades under&lt;br&gt;förra årets kyrkomöte (2KL 1990: 5). Utskottet framhöll att mycket talar&lt;br&gt;för att den nya ordningen som gäller i fråga om domkapitlens och stiftssty-&lt;br&gt;relsernas olika arbetsuppgifter har sådana inslag att verksamheten på sina&lt;br&gt;håll blir alltför tidskrävande och ineffektiv. Enligt utskottet tedde sig&lt;br&gt;därför en uppföljning av reformen som angelägen. Enligt utskottets mening&lt;br&gt;borde det ankomma på centralstyrelsen att föranstalta om en kartläggning&lt;br&gt;av vilka problem som uppstått på olika håll och om hur problemen&lt;br&gt;bemästras. Kartläggningen och utvärderingen borde sedan redovisas för&lt;br&gt;kyrkomötet. Vad utskottet anfört gav kyrkomötet som sin mening central-&lt;br&gt;styrelsen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i vissa frågor som rör prästers anställningsförhållanden fattas av&lt;br&gt;domkapitlen. Det gäller bl.a. ärenden om prästexamen, behörighet vid&lt;br&gt;tillsättning av stiftspräster och pastoratspräster, tillsättning av kyrkoherde&lt;br&gt;i pastorat var tredje gång tjänsten är ledig, förordnande av tjänstebiträde åt&lt;br&gt;präster och skiljande från det kyrkliga ämbetet. Någon delegationsmöjlig-&lt;br&gt;het till de kyrkliga församlingarna i dessa frågor finns inte enligt gällande&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande när det gäller förhål-&lt;br&gt;landet mellan domkapitel och stiftsstyrelse. Det bör således ankomma på&lt;br&gt;centralstyrelsen att genomföra en ingående kartläggning och utvärdering&lt;br&gt;av det slag utskottet uttalade sig om' vid förra årets kyrkomöte och som&lt;br&gt;kyrkomötet ställde sig bakom. Utskottet förutsätter således att centralsty-&lt;br&gt;relsen till kyrkomötet lämnar den begärda redovisningen. Något tillkänna-&lt;br&gt;givande till regeringen i frågan är mot denna bakgrund inte behövlig.&lt;br&gt;Motion 43 avstyrks därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om delegation från domkapitel till pastoratens perso-&lt;br&gt;nalnämnder vill utskottet framhålla att domkapitlen redan idag har möj-&lt;br&gt;lighet att inhämta yttranden från personalnämnderna. Utskottet anser&lt;br&gt;emellertid att själva prövningen inte bör delegeras till personalnämnderna.&lt;br&gt;Motion 30 avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare gällande förordningen (1977:625) om information till&lt;br&gt;ersättare i statliga styrelser och nämnder innehöll en bestämmelse om att&lt;br&gt;ersättare, där så bedömdes lämpligt, borde kallas till sammanträde även&lt;br&gt;när ordinarie ledamot inte hade förfall. Denna möjlighet borde särskilt&lt;br&gt;beaktas i det inledande skedet av ersättares förordnande, då ersättare&lt;br&gt;besitter särskild sakkunskap samt då ersättares närvaro av annat skäl är&lt;br&gt;önskvärd men ej nödvändig. I samband med verksledningsreformen (prop.&lt;br&gt;1986/87:99), vars syfte var att skapa bättre möjligheter att styra myndig-&lt;br&gt;heternas verksamhet i stort samtidigt som myndigheterna gavs möjlighet&lt;br&gt;att i större utsträckning bestämma om sina inre angelägenheter, upphävdes&lt;br&gt;ett betydande antal regeringsförfattningar om de statliga myndigheternas&lt;br&gt;administrativa verksamhet, bl.a. den nyssnämnda förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av arvoden m.m. för vissa uppdrag inom de olika departe-&lt;br&gt;mentens verksamhetsområden fastställs återkommande genom regerings-&lt;br&gt;beslut. Sedan den 30 juni 1988 utgår ersättning — om det inte i särskilda&lt;br&gt;fall anges annat — till ersättare och suppleant för varje ledamot med visst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för varje dag han tjänstgör i stället för ordinarie ledamot. Det-&lt;br&gt;samma gäller när han efter särskild kallelse deltar i ett sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill framhålla att nuvarande bestämmelser inte hindrar att&lt;br&gt;suppleanter kallas till domkapitlens sammanträden även om de inte skall&lt;br&gt;ingå som ledamöter. Under förutsättning av att särskild kallelse utgår skall&lt;br&gt;ersättning betalas. Enligt utskottets mening är det många gånger av stort&lt;br&gt;värde att suppleanter kallas utan att delta som ledamot i domkapitlet.&lt;br&gt;Utskottet anser dock att det saknas skäl att ingripa i domkapitlens rätt att&lt;br&gt;själva besluta om sina inre angelägenheter. Motion 49 avstyrks därför.&lt;br&gt;Utskottet vill emellertid framhålla att det enligt utskottets mening finns&lt;br&gt;anledning att betala arvode till de adjungerade ledamöterna i domkapitlen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Biskopar (28 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet inleds med en bestämmelse om biskopens uppgifter, vilka i&lt;br&gt;huvudsak motsvaras av 24 kap. 5, 6, 18 och 21 §§ i 1686 års kyrkolag. Av&lt;br&gt;regeringsskrivelsen framgår att de uppgifter som anges i 28 kap. 1 § är de&lt;br&gt;som ankommer på biskopen i egenskap av stiftschef. Vad som i övrigt&lt;br&gt;ankommer på biskopen i egenskap av innehavare av det kyrkliga ämbetet&lt;br&gt;tillhör kyrkomötets normgivningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § är ny. Med stöd av denna får ärkebiskopen delegera&lt;br&gt;sina arbetsuppgifter som stiftschef till biträdande biskopen i Uppsala stift.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 5 § är också ny. Redan i dag framgår dock av kyrkofonds-&lt;br&gt;lagen att stiftssamfälligheten svarar för att biskopen får behövlig sekrete-&lt;br&gt;rarhjälp. Enligt den föreslagna paragrafens andra stycke gäller i Uppsala&lt;br&gt;stift detta bara för den biträdande biskopen. Förvaltningskostnader for&lt;br&gt;ärkebiskopsämbetet betalas enligt kyrkofondslagen med medel ur kyrko-&lt;br&gt;fonden enligt regeringens bestämmande. I övrigt innebär förslaget i huvud-&lt;br&gt;sak inga ändringar i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 59 av Carl Gustaf von Ehrenheim m.fl. med förslag om inrättande&lt;br&gt;av en självständig tjänst som ärkebiskop i svenska kyrkan framhålls beträf-&lt;br&gt;fande ärkebiskopen och biträdande biskopen i Uppsala stift att ett delat&lt;br&gt;ansvar for biskopsämbetet mellan två personer medför både praktiska och&lt;br&gt;principiella komplikationer. Med hänvisning till den omfattande delega-&lt;br&gt;tionen av ärkebiskopens uppgifter till biträdande biskopen, vikten av&lt;br&gt;kontinuitet i stiftets arbete och under hänsynstagande till stiftets präster&lt;br&gt;och församlingar, föreslår motionärerna att en tjänst som biskop i Uppsala&lt;br&gt;stift inrättas med samma uppgifter som föreskrivs i kyrkolagsförslagets 28&lt;br&gt;kap. Vidare föreslås att en paragraf med bestämmelser om ärkebiskopens&lt;br&gt;uppgifter skall införas i detta kapitel. Denna paragraf skall innehålla&lt;br&gt;bestämmelser att ärkebiskopen företräder Svenska kyrkan inom och utom&lt;br&gt;landet. Den som innehar tjänsten som ärkebiskop skall vidare viga bisko-&lt;br&gt;par, visitera Svenska kyrkans verksamhet i utlandet och regelbundet samla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga biskopar till samråd. I ärkebiskopens uppgifter skall även ingå att&lt;br&gt;vara ordförande i Uppsala domkapitel vid prövning av disciplinärenden&lt;br&gt;rörande präster kyrkobokforda utom riket eller tjänstgörande i svensk&lt;br&gt;församling i utlandet eller anställda inom Svenska kyrkans stiftelse för&lt;br&gt;rikskyrkligt arbete eller av Styrelsen för svenska kyrkan i utlandet. Uppsala&lt;br&gt;domkyrka skall vara biskopskyrka för både ärkebiskopen och biskopen i&lt;br&gt;Uppsala stift. Vidare föreslås att 28 kap. skall innehålla bestämmelser om&lt;br&gt;att den till tjänsten äldste biskopen skall förrätta biskopsvigning samt leda&lt;br&gt;samråd med biskoparna när ärkebiskopen är förhindrad att utöva sin tjänst&lt;br&gt;eller när ärkebiskopstjänsten är ledig. En följdändring när det gäller val-&lt;br&gt;korporation vid ärkebiskopsval föreslås också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden hänvisar i sitt yttrande Ln 1991:9 till sitt tidigare yttrande&lt;br&gt;1989:9 om att uppdraget att vara biskop av tradition i vår kyrka är&lt;br&gt;förbundet med uppgiften att viga präster och att vara pastor pastorum.&lt;br&gt;Detta uppdrag skall enligt läronämnden hänföras till ett bestämt stift,&lt;br&gt;vilket i det tidigare yttrandet lyfts fram som en bärande princip. I yttrandet&lt;br&gt;Ln 1989:9 framhölls beträffande tjänsten som biträdande biskop att det&lt;br&gt;var fråga om en interimistisk lösning i avvaktan på en stiftsindelning&lt;br&gt;(bilaga 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening är det angeläget att bestämmelsen i 1 § som anger&lt;br&gt;biskopens uppgifter kompletteras med uppgiften vigning till det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet. Denna uppgift är av så central betydelse för biskopstjänsten att&lt;br&gt;den inte bör uteslutas ur paragrafen även om den skulle kunna anses ligga&lt;br&gt;inom kyrkomötets eget kompetensområde. Beskrivningen av de uppgifter&lt;br&gt;som åligger innehavare av tjänst som biskop bör enligt utskottets mening&lt;br&gt;inledas med orden ”utföra vigning till det kyrkliga ämbetet”. Den nuva-&lt;br&gt;rande punkten 1 bör i stället utgöra en femte punkt som inleds med orden&lt;br&gt;”i övrigt fullgöra” osv. Som en följd härav bör i kapitlets 4 § intas en punkt&lt;br&gt;om att domkapitlet får ” 1 .för vigning till det kyrkliga ämbetet anlita annan&lt;br&gt;biskop”. Punkterna 1 och 2 bör i stället betecknas 2 resp. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den i motion 59 upptagna frågan om ärkebiskopens&lt;br&gt;ställning vill utskottet hänvisa till att tjänsten som biträdande biskop i&lt;br&gt;Uppsala stift nyligen inrättats. Det kan enligt utskottets mening självfallet&lt;br&gt;inte bortses från att den nya ordningen kan medföra svårigheter av olika&lt;br&gt;slag och att sådana svårigheter måste kunna lösas på ett godtagbart sätt.&lt;br&gt;Enligt utskottets mening har emellertid alltför kort tid förflutit för att en&lt;br&gt;väsentlig förändring skall övervägas. Mot denna bakgrund avstyrks motion&lt;br&gt;59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Kyrkomötet (29 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagets 29 kap. innehåller i huvudsak bestämmelser om kyrkomötet&lt;br&gt;som i dag återfinns i 3 —9 §§ lagen om svenska kyrkan samt 26—40 §§ lagen&lt;br&gt;om kyrkomötet. Kapitlets 2 och 7 §§ motsvaras dock av 5 och 6 §§ lagen om&lt;br&gt;svenska kyrkan i dess lydelse före den 1 juni 1991. Enligt 5 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om svenska kyrkan gäller numera att de som innehar tjänster som&lt;br&gt;biskop eller biträdande biskop i svenska kyrkan skall närvara vid kyrko-&lt;br&gt;mötets sammanträden och får delta i kyrkomötets överläggningar och&lt;br&gt;framställa förslag, men delta i besluten endast om de är ledamöter av&lt;br&gt;kyrkomötet. Vidare stadgas numera i 6 § att kyrkomötet skall behandla&lt;br&gt;ärenden som väcks genom bl.a. motion av den som innehar tjänst som&lt;br&gt;biskop eller biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 29 kap. 5 och 6 §§ förslaget till ny kyrkolag har centralstyrelsen 15&lt;br&gt;ledamöter med ärkebiskopen som ordförande. De övriga 14 ledamöterna&lt;br&gt;är valda och ersättare för dem skall utses. Bland de valda ledamöterna skall&lt;br&gt;kyrkomötet utse en eller två vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 13 av Urban Gibson m.fl. begärs sådana lagändringar att bisko-&lt;br&gt;parna blir självskrivna ledamöter av kyrkomötet. Motionärerna anser förra&lt;br&gt;kyrkomötets beslut om biskoparnas ställning i kyrkomötet mycket olyck-&lt;br&gt;ligt och aktualiserar återigen möjligheten för biskoparna att bli fullvärdiga&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 75 av Carl-Gustaf Ehrenheim framhålls att det i 29 kap. bör&lt;br&gt;finnas bestämmelser om ersättare för ärkebiskopen i svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse. I en episkopal kyrka synes det enligt motionären riktigt att&lt;br&gt;ersättaren av kyrkomötet utses inom kretsen av biskopar efter förslag av&lt;br&gt;ärkebiskopen. Ersättaren bör inte tjänstgöra som ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämndens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden hänvisar i sitt yttrande Ln 1991: 8 till sitt yttrande vid förra&lt;br&gt;årets kyrkomöte 1990:11, där nämndens majoritet fann starka skäl tala för&lt;br&gt;att biskoparna skall bli självskrivna ledamöter (bilaga 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet får hänvisa till att frågan om biskoparnas självskrivenhet i&lt;br&gt;kyrkomötet fick en ingående behandling vid 1990 års kyrkomöte. Övervä-&lt;br&gt;gande skäl talade enligt utskottet för att biskoparna inte skulle ges en&lt;br&gt;självskriven ställning som ledamöter i kyrkomötet. Utskottet förordade i&lt;br&gt;stället att biskoparna i större utsträckning genom införande av motions-&lt;br&gt;och förslagsrätt skulle ges möjlighet att påverka beslutsfattande i kyrkomö-&lt;br&gt;tet. Kyrkomötets majoritet ställde sig bakom utskottets ställningstagande.&lt;br&gt;Enligt utskottets mening saknas anledning att nu frångå detta ställningsta-&lt;br&gt;gande. Motion 13 avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändring i lagen om svenska kyrkan har biskoparna getts den av&lt;br&gt;kyrkomötet begärda rätten att framställa förslag till kyrkomötet. Utskottet&lt;br&gt;förutsätter att 29 kap. 2 och 7 §§ i den nya kyrkolagen får den lydelse som&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 § andra stycket och 6 § första stycket lagen om svenska&lt;br&gt;kyrkan har sedan den 1 juni 1991, dock bör — som tidigare framhållits —&lt;br&gt;inte någon åtskillnad göras mellan biskop och biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om ersättare för ärkebiskopen i Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse anser utskottet att det i likhet med vad som gäller för&lt;br&gt;stiftsstyrelse finns behov av reglering i frågan. I förslaget till kyrkolag&lt;br&gt;saknas bestämmelser om ersättare till ärkebiskopen i centralstyrelsen. En&lt;br&gt;sådan bestämmelse bör tas in i lagen. Ersättaren bör, som föreslås i&lt;br&gt;motionen, utses av kyrkomötet bland biskoparna efter förslag av ärkebis-&lt;br&gt;kopen. Motion 75 tillstyrks således.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt tillstyrks regeringsskrivelsens förslag till 29 kap. kyrkolagen,&lt;br&gt;bortsett från att utskottet förordar att biträdande biskopen inte anges&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Svenska kyrkans centralstyrelse (30 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i förslagets 30 kap. om svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;motsvaras av de nuvarande bestämmelserna i 9 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;svenska kyrkan samt 41 —45 §§ lagen om kyrkomötet. Utskottet tillstyrker&lt;br&gt;skrivelsens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Kyrkomötets besvärsnämnd (31 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i detta kapitel motsvarar 46 — 49 §§ lagen&lt;br&gt;om kyrkomötet. Liksom i de nuvarande bestämmelserna anges att besvärs-&lt;br&gt;nämnden skall bestå av en ordförande och en vice ordförande som båda&lt;br&gt;skall vara eller ha varit ordinarie domare, en biskop och tre andra ledamö-&lt;br&gt;ter. För den biskop som är ledamot skall finnas en biskop som ersättare.&lt;br&gt;Ordföranden, vice ordföranden, biskopen och dennes ersättare väljs sär-&lt;br&gt;skilt. Ledamöterna och ersättarna väljs av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 68 av Bengt Ljungqvist begärs att kyrkomötet hos regeringen&lt;br&gt;upprepar sin vid förra kyrkomötet beslutade anhållan till regeringen om att&lt;br&gt;besvärsnämnden utöver ordförande, vice ordförande och biskop skall&lt;br&gt;bestå av fyra ledamöter. Kyrkomötet skulle härigenom få sin majoritets-&lt;br&gt;ställning tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1990 års kyrkomöte tillstyrkte utskottet bifall till ett motionsyrkande&lt;br&gt;motsvarande det nu aktuella. Kyrkomötet godtog utskottets förslag. Kyr-&lt;br&gt;komötets anhållan till regeringen har inte föranlett proposition till riksda-&lt;br&gt;gen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser fortfarande att övervägande skäl talar för den i motionen&lt;br&gt;föreslagna sammansättningen av kyrkomötets besvärsnämnd. Visserligen&lt;br&gt;är det kyrkomötet som utser samtliga ledamöter i besvärsnämnden men&lt;br&gt;enligt utskottets mening är det endast de som kan väljas utan begränsning&lt;br&gt;till viss kategori som kan sägas representera kyrkomötet. För att dessa&lt;br&gt;representanter inte skall överröstas genom ordförandens utslagsröst bör&lt;br&gt;enligt utskottets mening den balans som tidigare gällde återställas på det&lt;br&gt;sätt som föreslås i motionen. Motion 68 tillstyrks således.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att 31 kap. 2§ första stycket 3 bör ha lydelsen ”fyra andra&lt;br&gt;ledamöter” och andra stycket andra meningen bör lyda:”För de fyra andra&lt;br&gt;ledamöterna skall utses lika många ersättare” bör i 5 § första stycket&lt;br&gt;förutom ordföranden och biskopen anges ”minst tre andra ledamöter”. I&lt;br&gt;övrigt tillstyrks regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10. Det kyrkliga ämbetet (kap. 32)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås att de bestämmelser om det kyrkliga ämbetet som i dag&lt;br&gt;finns i lagen om svenska kyrkan tills vidare tas i den nya kyrkolagens 32&lt;br&gt;kap. I sak innebär förslaget ingen annan ändring än att en bestämmelse&lt;br&gt;som reglerar prövningen av en ansökan att återfå rätten att utöva ämbetet&lt;br&gt;tas in i lagen. Prövningen i dessa fall skall ske i samma ordning som i dag&lt;br&gt;gäller för prästkandidats inträde i det kyrklga ämbetet. Frågan skall således&lt;br&gt;prövas av domkapitlet i det stift, där den som önskar återinträde söker&lt;br&gt;anställning som präst. I andra fall skall prövningen ske av domkapitel i det&lt;br&gt;stift där den enskilde är kyrkobokförd. Är han inte kyrkobokförd i Sverige&lt;br&gt;sker prövningen av domkapitlet i Uppsala stift. I skrivelsen föreslås vidare&lt;br&gt;att oförändrade forumregler skall gälla i de fall någon skiljs från rätten att&lt;br&gt;utöva det kyrkliga ämbetet eller för viss tid förklaras obehörig att utöva&lt;br&gt;detta. Det innebär bl.a. att det är domkapitlet i det stift där prästen har sin&lt;br&gt;anställning som prövar frågan. Saknar prästen anställning prövas frågan av&lt;br&gt;domkapitlet i det stift där prästen är kyrkobokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 7 av biskoparna Bengt Wadensjö och Gunnar Weman behandlas&lt;br&gt;två frågor med anknytning till biskopens och domkapitlets arbetsgivar-&lt;br&gt;funktion. Den ena frågan avser det fall en präst har gjort sig skyldig till ett&lt;br&gt;allvarligt brott eller avvikit från läran. Med hänsyn till den ekonomiska&lt;br&gt;tryggheten för den enskilde föreslår motionärerna att kyrkomötet som sin&lt;br&gt;mening ger centralstyrelsen till känna att uppdraget till den nu sittande&lt;br&gt;utredningen om det ekonomiska trygghetssystemet bör utökas till att även&lt;br&gt;avse de fall en präst dömts till brott eller avvikit från läran. I motionen&lt;br&gt;behandlas också frågan om möjligheten för stiften att kunna utöva sitt&lt;br&gt;arbetsgivaransvar gentemot prästerna på ett kraftfullt sätt. Ett problem&lt;br&gt;med nuvarande system är att präst som inte innehar anställning som präst,&lt;br&gt;svarar för förvaltningen av sitt ämbete inför biskop och domkapitel i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stift han är kyrkobokförd. Någon formell relation finns inte vare sig till det&lt;br&gt;stift där han senast var anställd eller till det stift där han blev prästvigd. Det&lt;br&gt;föreslås därför att förslaget till 32 kap. 5 § kyrkolag ändras så att präst i de&lt;br&gt;fall anställningsförhållanden inte föreligger, svarar inför biskop och dom-&lt;br&gt;kapitel i det stift han senast var anställd som präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 8 av biskoparna Bengt Wadensjö och Gunnar Weman behandlar&lt;br&gt;frågan om återinträde i det kyrkliga ämbetet. Motionärerna anser att det är&lt;br&gt;önskvärt att frågan om återinträde regleras i lag samt att den bör prövas&lt;br&gt;inför biskop och domkapitel i det stift där präst nedlade eller skildes från&lt;br&gt;sin rätt att utöva det kyrkliga ämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 24 av biskop Per-Olov Ahrén framhålls att det för inträde i det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet som präst krävs prästvigning och att det är biskopen&lt;br&gt;ensam som prövar om vigning skall ske. Detta bör framgå av kyrkolagen.&lt;br&gt;Det bör även framgå att biskopen skall vara delaktig i beslut om att återge&lt;br&gt;någon rätten att utöva ämbetet och att ett sådant beslut inte bör kunna&lt;br&gt;fattas mot biskopens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 45 av Hans-Olof Andrén m.fl. påpekas att kap. 32 i förslag till&lt;br&gt;kyrkolag kommer att upphävas i sin helhet när kyrkomötet har meddelat&lt;br&gt;egna föreskrifter om det kyrkliga ämbetet. Lagen kommer således kort efter&lt;br&gt;sin tillkomst, att sakna ett kapitel. Det föreslås därför att bestämmelserna&lt;br&gt;om det kyrkliga ämbetet bryts ut ur kyrkolagen och ges i en separat lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiella frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i punkt 10 övergångsbestämmelserna till regeringsfor-&lt;br&gt;men och 7 § lagen om svenska kyrkan har kyrkomötet från och med den 1&lt;br&gt;juli 1989 fått möjligheter att meddela föreskrifter om det kyrkliga ämbetet.&lt;br&gt;Samtidigt togs det i lagen om svenska kyrkan in bestämmelser om inträde&lt;br&gt;i det kyrkliga ämbetet, om skiljande från ämbetet och om att för viss tid&lt;br&gt;förklara någon obehörig att utöva ämbetet. I lagstiftningasarbetet (prop.&lt;br&gt;1987/88:31 s. 178) uttalades att de bestämmelser om ämbetet som togs in&lt;br&gt;i lagen om svenska kyrkan borde upphävas när kyrkomötet hade meddelat&lt;br&gt;egna föreskrifter i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1990 överlämnade kyrkoordningskommittén delbetän-&lt;br&gt;kandet Det kyrkliga ämbetet. I betänkandet presenterades ett förslag till&lt;br&gt;reglering av ämbetet. Med hänsyn till remissutfallet ansåg centralstyrelsen&lt;br&gt;att vissa frågor måste bearbetas vidare. Under våren 1991 tillsattes en&lt;br&gt;utredningsgrupp som skall inrikta sitt arbete särskilt på frågor om diako-&lt;br&gt;natet. Utredningsgruppen skall även behandla bl.a. kyrkans tjänste- och&lt;br&gt;ämbetsstruktur utifrån en samtidsanalys. Centralstyrelsen avser att lägga&lt;br&gt;fram ett förslag till en samlad kyrkoordning vid kyrkomötet 1993 (CsSkr&lt;br&gt;1991:3 s. 4). Denna inomkyrkliga reglering skall efter riksdagsbeslut er-&lt;br&gt;sätta nuvarande lagbestämmelser. Kyrkomötet har därför först att ta&lt;br&gt;ställning till om bestämmelser om det kyrkliga ämbetet skall tas in i&lt;br&gt;kyrkolagen eller behållas i en särskild lag i avvaktan på kyrkomötets&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening finns det i och för sig skäl att ifrågasätta det&lt;br&gt;lämpliga i att bestämmelser om det kyrkliga ämbetet tas in i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen. Från främst principiell synpunkt kan invändningar riktas mot&lt;br&gt;att i lag reglera sådant som faller under kyrkomötets kompetensområde. I&lt;br&gt;sammanhanget måste dock hänsyn tas till att det för närvarande är svårt att&lt;br&gt;bedöma när kyrkomötet själv kan komma att meddela föreskrifter i ämnet.&lt;br&gt;Området kan under denna tid inte vara oreglerat. I motion 45 föreslås att&lt;br&gt;bestämmelserna i kyrkolagens 32 kap. skall ges i en särskild lag. Utskottet&lt;br&gt;anser för sin del däremot att övervägande, framförallt praktiska, skäl talar&lt;br&gt;för den föreslagna ordningen. Att den nya kyrkolagen i en framtid kommer&lt;br&gt;att sakna innehåll i ett kapitel är i sammanhanget av underordnad bety-&lt;br&gt;delse. Utskottet kan därför inte tillstyrka motion 45.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare diskuteras om det är riktigt att nu göra ändringar i&lt;br&gt;reglerna om det kyrkliga ämbetet. Det kan naturligtvis hävdas att ändring-&lt;br&gt;arna bör anstå till den inomkyrkliga reglerigen. Med detta synsätt skulle&lt;br&gt;således de ändringar som anses befogade i stället beaktas av centralstyrel-&lt;br&gt;sen i den fortsatta beredningen av ärendet. Utskottet anser inte att detta är&lt;br&gt;en bra lösning. Det är som tidigare nämnts oklart när kyrkomötet kan&lt;br&gt;komma att meddela föreskrifter om det kyrkliga ämbetet. Att underlåta att&lt;br&gt;göra de ändringar som är nödvändiga, kan mot denna bakgrund inte anses&lt;br&gt;försvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i befintlig lagstiftning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet i förslaget till kyrkolag är att även frågan om återinträde i ämbetet&lt;br&gt;regleras. I skrivelsen föreslås nämligen att det i 32 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;kyrkolagen tas in en bestämmelse om hur en ansökan att återfå rätten att&lt;br&gt;utöva det kyrkliga ämbetet skall prövas. Bestämmelsen kan tillämpas i de&lt;br&gt;fall en präst har blivit skild från eller förklarad obehörig att utöva ämbetet&lt;br&gt;på grund av att han har blivit avskedad från sin anställning som präst eller&lt;br&gt;på grund av att han har övergett svenska kyrkans lära. Ansökan om&lt;br&gt;återinträde skall behandlas på samma sätt som frågor om en prästkandi-&lt;br&gt;dats inträde i det kyrkliga ämbetet. Det är tillfredsställande att regeringen&lt;br&gt;föreslår att även förfarandet vid återinträde regleras. Utskottet delar där-&lt;br&gt;emot inte regeringens uppfattning att prövningen skall ske i samma ord-&lt;br&gt;ning som vid inträde i ämbetet. Mot den föreslagna ordningen talar bl.a.&lt;br&gt;det förhållandet att en präst kan söka återinträde i ämbetet utan att&lt;br&gt;samtidigt söka anställning. Enligt utskottets mening är det dessutom dom-&lt;br&gt;kapitlet och biskopen i det stift där prästen blev skild från ämbetet som är&lt;br&gt;mest lämpade att pröva frågan om återinträde. Utskottet tillstyrker motion&lt;br&gt;8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande forumreglerna vid skiljande från ämbetet m.m. är kopp-&lt;br&gt;lade dels till aktuella anställningsförhållanden, dels till hemvisten. Där-&lt;br&gt;emot finns ingen anknytning till det stift där prästvigning ägde rum eller till&lt;br&gt;stift där präst tidigare har haft anställning. Det är enligt utskottet naturligt&lt;br&gt;att en präst för förvaltningen av sitt ämbete skall svara inför domkapitel&lt;br&gt;och biskop i det stift där han senast var anställd som präst. Det bör därför&lt;br&gt;göras ett tillägg av denna innebörd till nuvarande regler. Utskottet anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare att den nuvarande anknytningen till den enskildes hemvist är Prop. 1991/92:85&lt;br&gt;mindre lyckad. Det kan i och för sig hävdas att denna regel behövs för de &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall en präst aldrig har innehaft en prästanställning. Enligt utskottets&lt;br&gt;mening är det dock i sådana fall mer lämpligt att prästen för förvaltningen&lt;br&gt;av sitt ämbete svarar infor domkapitel och biskop i det stift där prästvig-&lt;br&gt;ning ägde rum. Den nuvarande bestämmelsen med anknytning till hemvist&lt;br&gt;bör därför ersättas med en bestämmelse som knyter domkapitels och&lt;br&gt;biskops behörighet att pröva frågan till prästvigningsstiftet. Utskottet&lt;br&gt;anser dessutom att det av bestämmelsen bör framgå att dessa frågor&lt;br&gt;avseende präster anställda av Nämnden för Svenska kyrkans mission skall&lt;br&gt;prövas av domkapitlet i Uppsala stift. Utskottet tillstyrker vidare motion 7&lt;br&gt;yrkande 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framhållits i motion 24 är det biskopen som prövar om&lt;br&gt;prästvigning skall ske. Biskopens beslut om vigning är en förutsättning för&lt;br&gt;att inträde i ämbetet överhuvudtaget skall kunna komma i fråga. Detta bör&lt;br&gt;enligt utskottets mening framgå av bestämmelserna om det kyrkliga ämbe-&lt;br&gt;tet. Ett sådant förtydligande innebär inte att det samrådsförfarande som i&lt;br&gt;dag förekommer sätts ur spel. Utskottet anser vidare att det är rimligt att&lt;br&gt;biskopen har vetorätt i fråga om återinträde i ämbetet. Domkapitlet bör&lt;br&gt;således inte få medge någon återinträde i ämbetet mot biskopens vilja. En&lt;br&gt;bestämmelse av denna innebörd bör därför införas. Utskottet tillstyrker&lt;br&gt;motion 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande det ekonomiska trygghetssystemet för präster kan nämnas&lt;br&gt;att 1989 års kyrkomöte beslöt på grundval av motion 1989:59 att utreda&lt;br&gt;detta för enskild präst i det fall denne på grund av olämplighet, dock utan&lt;br&gt;att ha frånfallit kyrkans lära eller gjort sig skyldig till brott, inte bedöms&lt;br&gt;lämplig att kunna fortsätta som präst. I likhet med motionärerna i motion&lt;br&gt;7 anser utskottet att den nu sittande utredaren bör få sitt uppdrag utvidgat&lt;br&gt;till att även avse de fall en präst har fällts till ansvar för brott eller har&lt;br&gt;avvikit från läran. Utskottet tillstyrker yrkande 1 i motion 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utskottet tidigare har framhållit bör det inte göras någon åtskillnad&lt;br&gt;mellan biskop och biträdande biskop. Vidare bör begreppet kyrkobokförd&lt;br&gt;ersättas av begreppet folkbokförd i kyrkolagen liksom i lagen om Svenska&lt;br&gt;kyrkan, lagen om kyrkomötet, domkapitelslagen och kyrkofondslagen. I&lt;br&gt;övrigt tillstyrks regeringsskrivelsens förslag till 32 kap. kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11. Tystnadsplikt (kap. 33)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kyrkolagsförslaget i denna del skall den som i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet ha tystnadsplikt i fråga om&lt;br&gt;uppgifter som han eller hon har erfarit under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal. För närvarande föreskrivs i lagen (1979:926) om tystnadsplikt för&lt;br&gt;präst inom svenska kyrkan att den som är prästvigd i Svenska kyrkan har&lt;br&gt;tystnadsplikt i fråga om det han erfarit under bikt eller själavårdande&lt;br&gt;samtal i övrigt. Den nu föreslagna bestämmelsen innebär ingen ändring i&lt;br&gt;sak. I dag finns nämligen bara föreskrifter om innehav av det kyrkliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ämbetet som präst. Om kyrkomötet meddelar föreskrifter om innehav av&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet som diakon och diakonissa kommer dock också dessa&lt;br&gt;att omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås också ändringar i 1 kap. 10 § sekretesslagen och i 36&lt;br&gt;kap. 5 § rättegångsbalken i huvudsak med innebörd att begreppet präst&lt;br&gt;inom svenska kyrkan ersätts med orden ”den som i svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning har vigts till det kyrkliga ämbetet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås inte någon överföring av 7 kap. 3 § 1686 års kyrkolag&lt;br&gt;till den nya kyrkolagen. Enligt denna bestämmelse skall bl.a. prästen om&lt;br&gt;någon bekänner planering av vissa allvarliga brott noga utreda omständig-&lt;br&gt;heterna och förmana den som gjort bekännelsen att ange sig själv. Om&lt;br&gt;denne inte kan övertalas får prästen varna den som är utsatt för det&lt;br&gt;planerade brottet men han får inte röja personen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa bestämmelser inte överförs till den nya kyrkolagen kommer&lt;br&gt;skyldigheten i 23 kap. 6 § brottsbalken att anmäla vissa allvariga brott som&lt;br&gt;är å färde i stället att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan skrivelsen 1990:1 överlämnats till kyrkomötet har regeringen&lt;br&gt;beslutat om proposition till nästa riksmöte med förslag till ändring av&lt;br&gt;sekretesslagen med innebörd att en ny paragraf 7 kap. 33 § införs. Enligt&lt;br&gt;detta förslag skall sekretess gälla inom svenska kyrkans församlingsvår-&lt;br&gt;dande verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Siljedahl m.fl. yrkar i motion 31 att lagtexten i förslaget till kyrkolag&lt;br&gt;skall ändras så att tystnadsplikten omfattar den som i svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning vigts till biskop, präst eller diakon. Härigenom tillgodoses enligt&lt;br&gt;motionärerna behovet av att diakoner och diakonissor omfattas av tyst-&lt;br&gt;nadsplikten i kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tystnadsplikt för diakoner och diakonissor behandlades av 1989&lt;br&gt;års kyrkomöte. Kyrkolagsutskottet uttalade då att diakoner och diakonis-&lt;br&gt;sor har uppgifter som till vissa delar kan jämföras med prästernas; framför&lt;br&gt;allt inom det själavårdande området. Utskottet fann det därför motiverat&lt;br&gt;att den diakonvigde i detta avseende skulle ha samma skydd och samma&lt;br&gt;rätt som präst när det gäller sådant som erfarits i samband med den direkta&lt;br&gt;själavården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser inte att det finns skäl att nu göra en annan bedömning.&lt;br&gt;Kyrkolagens bestämmelse om tystnadsplikt bör därför omfatta även dia-&lt;br&gt;koner. Med hänsyn till tidigare vigningsordningar bör också diakonissa&lt;br&gt;särskilt anges och för tydlighetens skull även biskop. Den i regeringsskri-&lt;br&gt;velsen föreslagna kopplingen till det kyrkliga ämbetet kan enligt utskottets&lt;br&gt;mening då utgå. I förslaget till ändring av 36 kap. 5 § rättegångsbalken och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ändring av 1 kap. 10 § sekretesslagen bör motsvarande ändring göras.&lt;br&gt;Motion 31 tillstyrks således i huvudsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening är det angeläget att den tystnadsplikt som nu&lt;br&gt;gäller för präster inom svenska kyrkan inte begränsas genom att 1686 års&lt;br&gt;kyrkolag upphävs utan att det infors någon motsvarighet till de bestämmel-&lt;br&gt;ser i lagens 7 kap. 3 § som hindrar röjande av den som planerar vissa&lt;br&gt;allvarliga brott. Utskottet förordar därför att bestämmelser i detta avse-&lt;br&gt;ende införs i 33 kap. kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12. Allmänt om biskops- och prästtjänster (kap. 34)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Biskops- och prästtjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlets 2 § andra stycke föreslås en bestämmelse med lydelsen ”1&lt;br&gt;Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet får det också finnas en&lt;br&gt;tjänst som biträdande biskop”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås beträffande prästtjänster att nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser i prästanställningslagen avseende bl.a. tjänsteorganisation, inrättande&lt;br&gt;och tillsättande av tjänster, vakanthållning och indragning av tjänster samt&lt;br&gt;behörighetsprövning tas in i den nya kyrkolagens 34 kap. I kapitlet har&lt;br&gt;beaktats de ändringar som blir följden av om förslaget till ändring av&lt;br&gt;prästanställningslagen träder i kraft. Det senare förslaget innebär att det&lt;br&gt;inte längre skall vara regeringen och Svenska kyrkans centralstyrelse som&lt;br&gt;beslutar om antalet prästtjänster i landet eller i varje stift. Det bör i stället&lt;br&gt;ankomma på stiftsstyrelserna att själva bestämma antalet prästtjänster,&lt;br&gt;genom att inrätta inte bara tjänster som kyrkoherde, komminister och&lt;br&gt;pastorsadjunkt, utan även tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt. På&lt;br&gt;stiftsstyrelsen bör enligt förslaget också ankomma att dra in eller besluta&lt;br&gt;om att hålla sistnämnda tjänster vakanta. Förslaget innebär att 2 § prästan-&lt;br&gt;ställningslagen kan upphävas och att 24 § tredje stycket, 26 § och 58 §&lt;br&gt;samma lag ändras. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;br&gt;Det föreslås vidare att stiftsstyrelserna skall få tillsätta personliga präst-&lt;br&gt;tjänster antingen som stifts- eller kontraktsadjunktstjänster enligt de be-&lt;br&gt;stämmelser som gäller för st i ft stj änster eller i undantagsfall som komminis-&lt;br&gt;tertjänster genom förflyttning enligt bestämmelserna i 10 — 11 §§ prästan-&lt;br&gt;ställningslagen. Den nuvarande lagregleringen om personliga tjänster anses&lt;br&gt;obehövlig och upphävs. Förslaget avseende personliga tjänster motiveras&lt;br&gt;med bl.a. att stiftsstyrelsen har ett ansvar för den prästerliga organisatio-&lt;br&gt;nen i stiftet samt att den genom sin närhet till verksamheten bör ha bättre&lt;br&gt;möjligheter än centralstyrelsen att i det enskilda fallet pröva möjligheterna&lt;br&gt;till rehabilitering eller andra åtgärder innan behovet av att inrätta en&lt;br&gt;personlig tjänst eventuellt uppstår. De ändrade reglerna om personliga&lt;br&gt;tjänster har sin grund i ett förslag från 1990 års kyrkomöte. Kyrkomötet&lt;br&gt;föreslog då att ansvaret för dessa tjänster skulle ligga på stiftsnivå och att&lt;br&gt;kostnadsansvaret för avlöningsförmånerna skulle läggas på stiftssamfällig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 34 kap. 24 § i kyrkolagsförslaget skall, liksom i dag enligt 22 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prästanställningslagen, gälla att en tjänst som biskop eller biträdande&lt;br&gt;biskop tillsätts med fullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prästanställningslagen används begreppet prästtjänster i betydelsen&lt;br&gt;biskops- och prästtjänter. I förslag till ny kyrkolag används i stället begrep-&lt;br&gt;pen biskopstjänster och prästtjänster. Begreppet biskopstjänster omfattar&lt;br&gt;tjänsterna som ärkebiskop, biskop och biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden framhåller i sitt yttrande Ln 1991:13 att biskop i Svenska&lt;br&gt;kyrkan vigs till ett uppdrag som i princip är livsvaraktigt. Att biskopstjäns-&lt;br&gt;ten är en i princip livsvaraktig tjänst kan enligt läronämnden också ses som&lt;br&gt;ett utryck för vad som brukar kallas den dubbla ansvarslinjen och som är&lt;br&gt;en grundläggande princip för Svenska kyrkan (bilaga 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 motion 37 (yrkande 2) av Alf Sigling föreslås att formuleringen av 34 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket i stället skall lyda ”Biskopen i Uppsala stift är ärkebiskop.&lt;br&gt;I det stiftet får det också finnas en tjänst som biträdande biskop”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 36 av Karl-Erik Johansson och Torsten Gustafsson tar i likhet&lt;br&gt;med motion 41 av Hans-Olof Hansson upp frågan om pastoratsadjukts-&lt;br&gt;tjänster. I båda motionerna framhålls att det är en brist att stiftsledning-&lt;br&gt;arna numera inte har möjlighet att inrätta sådana tjänster. I motion 36&lt;br&gt;uppges att behov att inrätta pastoratsadjunktstjänster kan uppkomma för&lt;br&gt;vissa projektliknande uppgifter, för placering av pastorsadjunkter efter&lt;br&gt;introduktionsåret och för kyrkoherdar som beviljats delpension. I motion&lt;br&gt;41 framhålls att pastoratsadjunktstjänster behövs i de fall en präst inte kan&lt;br&gt;erhålla en pastoratsprästtjänst, vid omplacering och som reserv. Enligt&lt;br&gt;motion 36 bör lönekostnaderna bestridas av stiftsbidrag ur kykofonden. I&lt;br&gt;två motioner — 18 av Mildred Fischer m.fl. och 22 av Olle Wingborg —&lt;br&gt;begärs att biskopstjänsterna skall tillsättas med tidsbegränsade förordnan-&lt;br&gt;den. I motion 18 framhålls att detta skulle motverka ”utbrändhet” och&lt;br&gt;avdramatisera tillsättningsförfarandet. Dessutom skulle fler personer ges&lt;br&gt;möjlighet att vara biskop. Enligt motion 22 skulle tidsbegränsning medföra&lt;br&gt;en vitalisering av verksamheten i stiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 84 av biskop Lars-Göran Lönnermark och Eskil Jinnegård&lt;br&gt;framhålls att det är angeläget att personliga tjänster kan inrättas i undan-&lt;br&gt;tagsfall och att regeringen meddelar föreskrifter som säkerställer att tjäns-&lt;br&gt;terna inte behöver kungöras lediga oavsett om det är en stiftsprästtjänst&lt;br&gt;eller en komministertjänst. Det är vidare angeläget att stiftsbidrag kan utgå&lt;br&gt;för kostnaderna samt att det inte uppstår någon lucka mellan upphävandet&lt;br&gt;av nu gällande regler och ikraftträdandet av de nya. Motionärerna vill att&lt;br&gt;kyrkomötet som sin mening ger regeringen detta till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening är formuleringen i kapitlets 2 § andra stycket inte&lt;br&gt;helt tillfredsställande. Även om den kan ha valts för att det inte skall uppstå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missförstånd rörande det särskilda ärkebiskopsvalet anser utskottet att den&lt;br&gt;i motionen föreslagna lydelsen är en bättre lösning. Motion 37 yrkande 2&lt;br&gt;tillstyrks därför. Utskottet avstyrker således regeringsförslaget i denna del&lt;br&gt;och förordar att 34 kap. 2 § andra stycket kyrkolagen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopen i Uppsala stift är ärkebiskop. I det stiftet får det också finnas en&lt;br&gt;tjänst som biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om tidsbegränsade förordnanden för biskopar anser&lt;br&gt;utskottet att en sådan ordning framför allt strider mot kyrkans traditionella&lt;br&gt;uppfattning om biskopsämbetets karaktär och även har praktiska nackde-&lt;br&gt;lar. Det kan bl.a. finnas risk för att biskoparna får en mindre självständig&lt;br&gt;ställning. Dessutom uppkommer frågor kring biskoparnas fortsatta tjänst-&lt;br&gt;göring och anställningförhållanden om ett tidsbegränsat förordnande inte&lt;br&gt;förlängs. Avgörande skäl talar enligt utskottets mening för att den nuva-&lt;br&gt;rande ordningen med fullmaktstjänster behålls. Motionerna 18 och 22&lt;br&gt;avstyrks därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom prästanställningslagens tillkomst förenklades den prästerliga&lt;br&gt;tjänsteorganisationen. En av de tjänstetyper som utmönstrades var pasto-&lt;br&gt;ratsadjunkt. Som en övergångslösning fick dock tjänsterna finnas kvar till&lt;br&gt;utgången av juni 1991. 1 motionerna 36 och 41 pekas på att pastoraten i&lt;br&gt;vissa situationer kan ha behov av att tillsätta tjänster i annan ordning än&lt;br&gt;den som nu gäller. Enligt utskottets mening bör det dock vara möjligt att&lt;br&gt;lösa de problem som kan uppkomma inom ramen för nuvarande system.&lt;br&gt;På de platser där särskilda förhållanden råder kan t.ex. strukturbidrag vara&lt;br&gt;en lösning. Den föreslagna beslutsordningen vad gäller inrättandet av&lt;br&gt;prästtjänster torde dessutom skapa en större flexibilitet vid tillsättandet av&lt;br&gt;tjänster. Stiftsstyrelserna kommer själva att, förutom pastorsadjunktstjäns-&lt;br&gt;ter för nyprästvigda, kunna inrätta stifts- och kontraktsadjunktstjänster.&lt;br&gt;Stiftsstyrelserna kommer även att kunna inrätta personliga tjänster. I&lt;br&gt;sammanhanget kan påpekas att det inte är länge sedan den nuvarande&lt;br&gt;tjänsteorganisationen infördes. Det är därför, enligt utskottets mening, för&lt;br&gt;tidigt att göra några ändringar. När den nuvarande organisationen har&lt;br&gt;varit i funktion några år kan det däremot finnas anledning att utvärdera&lt;br&gt;den. Utskottet kan därför inte tillstyrka motionerna 36 och 41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande personliga tjänster vill utskottet understryka att det är&lt;br&gt;angeläget att sådana i undantagsfall kan inrättas och att regeringen genom&lt;br&gt;de föreskrifter den avser att meddela säkerställer att tjänsten inte behöver&lt;br&gt;kungöras ledig oavsett om tjänten inrättas som stiftsprästtjänst eller kom-&lt;br&gt;ministertjänst. Utskottet vill också framhålla att det är mycket viktigt att&lt;br&gt;kostnaderna för tjänsterna kan täckas genom stiftsbidrag samt att lagänd-&lt;br&gt;ringarna görs på sådant sätt att ingen lucka uppstår mellan nya och gamla&lt;br&gt;bestämmelser. Utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna.&lt;br&gt;Motion 84 tillstyrks således.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås att prästanställningslagens regler om behörighet skall&lt;br&gt;tas in i den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 25 av biskop Per-Olov Ahrén pekas på de problem som kan&lt;br&gt;uppstå genom att domkapitlet numera kan förklara en pastorsadjunkt&lt;br&gt;behörig till tjänst som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt&lt;br&gt;om det kan antas att sökanden vid tidpunkten för beslutet att tillsätta&lt;br&gt;tjänsten har tjänstgjort som präst i Svenska kyrkan under minst ett år. Det&lt;br&gt;föreslås därför att det är tidpunkten för tillträdet som skall vara avgörande&lt;br&gt;för behörigheten och inte tidpunkten för beslutet om tillsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 26 av biskop Per-Olov Ahrén behandlar frågan om EFS-&lt;br&gt;pastorernas möjligheter att erhålla prästtjänst i Svenska kyrkan. I motio-&lt;br&gt;nen föreslås att den som är prästvigd för tjänst inom Evangeliska Foster-&lt;br&gt;landsstiftelsen efter dispens från föreskriven utbildning, inte får komma i&lt;br&gt;fråga för tillsättning på prästtjänst inom Svenska kyrkan utan särskilt&lt;br&gt;tillstånd av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 19 av Börje Finnstedt hävdas att många församlingar är dåliga&lt;br&gt;arbetsplatser på grund av att kyrkoherden saknar ledarkompetens. Det&lt;br&gt;föreslås därför att det skall krävas att den som söker en kyrkoherdetjänst&lt;br&gt;skall visa sin lämplighet som ledare samt ha genomgått ledarskapsutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 60 av Hans Sjöström framhålls att det är angeläget att kyrkan&lt;br&gt;ser och uppskattar det värde som finns i att de anställda har språkfärdig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterier for när en person har uppnått status av tvåspråkighet och hur&lt;br&gt;denna skall bedömas behöver utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet utgår från att 34 kap. 7 § i förslaget till kyrkolag får den lydelse&lt;br&gt;17 § prästanställningslagen har sedan den 1 juni 1991, då orden ” som&lt;br&gt;präst. Detta gäller inte för tjänster som biskop eller biträdande biskop”&lt;br&gt;tillfogades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prästanställningslagen (och nya kyrkolagen) finns vissa grundläggande&lt;br&gt;behörighetsvillkor intagna. De villkor som i övrigt skall gälla meddelas av&lt;br&gt;regeringen. Det är alltså riksdag och regering som reglerar frågor om&lt;br&gt;behörighet till statligt reglerade prästtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om behörighet att söka präststjänst behandlades av 1990 års&lt;br&gt;kyrkomöte (2KL 1990:2 s. 6 f.). Kyrkomötet hemställde då att regeringen&lt;br&gt;skulle ändra prästanställningsförordningen på sådant sätt att det blev&lt;br&gt;möjligt att kunna söka en tjänst innan utbildningsåret var fullgjort. Rege-&lt;br&gt;ringen ändrade bestämmelsen så att detta blev möjligt. Behörighetspröv-&lt;br&gt;ningen knöts dock till tidpunkten för beslutet att tillsätta tjänsten. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har skapat problem för pastoraten och oro hos adjunkterna. Utskottet delar&lt;br&gt;motionärens uppfattning att det är en bättre ordning att knyta behörighe-&lt;br&gt;ten till tidpunkten för tillträdet. 19 § i prästanställningsförordningen bör&lt;br&gt;därför ändras så att den sökande som vid ansökningstidens utgång har&lt;br&gt;tjänstgjort under minst nio månader, inte skall förklaras obehörig till en&lt;br&gt;tjänst som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt, om det kan&lt;br&gt;antas att sökanden vid tidpunkten för tillträdet på den sökta tjänsten har&lt;br&gt;tjänstgjort under minst ett år. Utskottet tillstyrker motion 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande EFS-pastorernas möjlighet att erhålla prästtjänster i&lt;br&gt;Svenska kyrkan vill utskottet framhålla att den överkommelse som under&lt;br&gt;år 1990 slöts mellan EFSs styrelse och centralstyrelsen utgick från att det&lt;br&gt;för dessa präster skall gälla särskilda förhållanden. Överenskommelsen&lt;br&gt;godkändes av 1990 års kyrkomöte. Centralstyrelsen har under våren 1991&lt;br&gt;avgivit ett yttrande till regeringen i denna fråga (jfr. CsSkr 1991:3 s. 13). I&lt;br&gt;skrivelsen framhåller centralstyrelsen behovet av en reglering . Utskottet&lt;br&gt;vill understryka vikten av att frågan regleras. Det bör härvid framgå att den&lt;br&gt;som har prästvigts för tjänst inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS)&lt;br&gt;efter dispens från föreskriven prästutbildning, inte får utan särskilt till-&lt;br&gt;stånd från domkapitlet komma i fråga för tillsättning på prästtjänst inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Utskottet förutsätter att denna fråga genom regeringens&lt;br&gt;försorg blir föremål för reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om särskilda behörighetskrav för kyrkoherdar behandlades ut-&lt;br&gt;förligt i förarbetena till prästanställningslagen (prop. 1987/88:31 s. 148).&lt;br&gt;Det framhölls att det borde införas krav på att de sökande till vissa&lt;br&gt;kyrkoherdetjänster har genomgått arbetsledarutbildning med godkänt re-&lt;br&gt;sultat eller att den sökande på annat sätt visat sig lämpad för arbetsledande&lt;br&gt;arbete. Utskottet delar helt den i motion 19 framförda uppfattningen att&lt;br&gt;det är viktigt att en kyrkoherde har ledarkompetens. Frågan är dock hur&lt;br&gt;detta skall uppnås. Sedan slutet av 1970-talet har det inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;pågått arbete med att förbättra utbildningen för kyrkoherdar. Utbildnings-&lt;br&gt;insatser har gjorts både av utbildningsnämnden och av domkapitlen. Det&lt;br&gt;tar dock tid att bygga upp en fungerande modell för utbildningen. Det finns&lt;br&gt;i dag inte en gemensam arbetsledarutbildning, utan varje stift har sin egen.&lt;br&gt;För närvarande finns det således ingen möjlighet att kräva arbetsledarut-&lt;br&gt;bildning för innehav av kyrkoherdetjänst. Frågan kan dock komma i ett&lt;br&gt;annat läge när pågående utbildningsinsatser har funnit sin form. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill kan inte utskottet tillstyrka motion 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande värderingen av tvåspråkighet anser utskottet att det är&lt;br&gt;värdefullt att normer för bedömning utarbetas. Med anledning av motio-&lt;br&gt;nen bör detta ges centralstyrelsen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande begreppet biskop och biträdande biskop anser utskottet att&lt;br&gt;det bortsett från 2 § inte bör göras någon åtskillnad dem emellan i kapitlet.&lt;br&gt;I övrigt tillstyrks regeringsskrivelsens förslag till 34 kap. kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13. Tillsättning av biskops- och prästtjänster&lt;br&gt;(35 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås att nuvarande regler i prästanställningslagen om bl.a.&lt;br&gt;tillsättningsförfarandet tas in i 35 kap. En nyhet är förslaget att bestämmel-&lt;br&gt;serna om prästanställningar i sin helhet skall gälla även för präster an-&lt;br&gt;ställda i andra icke-territoriella pastorat än hovförsamlingen. Tillsättnings-&lt;br&gt;förfarandet skall således vara detsamma, dvs. att domkapitlet en gång av&lt;br&gt;tre tillsätter kyrkoherdetjänsten i pastoratet. I skrivelsen motiveras detta&lt;br&gt;med att det är värdefullt att domkapitlet får samma roll i fråga om de&lt;br&gt;arbetsledande tjänsterna i de icke-territoriella pastoraten som det i dag har&lt;br&gt;för övriga pastorat. Domkapitlet skall dessutom oavsett detta i varje&lt;br&gt;prästanställningsärende pröva den sökandes behörighet. Förslaget är inte&lt;br&gt;avsett att hindra att kyrkoråden i församlingarna aktivt deltar i arbetet&lt;br&gt;med rekryteringen av nya präster. I övrigt föreslås ingen annan ändring än&lt;br&gt;att tillsättningsnämndernas sammansättning ändras så att kyrkoherden&lt;br&gt;skall ingå som självskriven ledamot i tillsättningsnämnden. Detta medför&lt;br&gt;att 7 § prästanställningslagen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna 10, 63 och 81 tar upp vissa problem, som kan uppkomma i ett&lt;br&gt;genom pastoratsreglering nybildat pastorat, bl.a. tillsättning av kyrko-&lt;br&gt;herde. I motion 10 av Bengt Gustafsson m.fl. framhålls att bildandet av en&lt;br&gt;tillsättningsnämnd inte kan ske förrän pastoratet har bildats. Det är väsent-&lt;br&gt;ligt att en kyrkoherde kan utses och komma i tjänst redan under förbere-&lt;br&gt;delserna till en indelningsändring eller i vart fall att saken är klar när&lt;br&gt;indelningsändringen träder i kraft. Det föreslås därför att 7 § prästanställ-&lt;br&gt;ningslagen ändras så att det blir möjligt att inrätta interimistiska tillsätt-&lt;br&gt;ningsnämnder i blivande pastorat och att dessa nämnder skall bestå av&lt;br&gt;ledamöter från de församlingskyrkoråd som kommer att ingå i det nya&lt;br&gt;pastoratet. I motion 81 av Ingvar Bergenhorn föreslås att om prästtjänster&lt;br&gt;skall tillsättas innan en beslutad pastoratsindelning har trätt i kraft, skall&lt;br&gt;församlingarna i det nybildade pastoratet gemensamt utse en tillfällig&lt;br&gt;tillsättningsnämnd. Samma regler som finns i dag i prästanställningslagen&lt;br&gt;skall gälla, dock att vad som sägs om kyrkoråd skall avse indelningsdelege-&lt;br&gt;rades arbetsutskott i en nybildad församling. Frågan om tillsättning av&lt;br&gt;kyrkoherde i nybildat pastorat tas också upp i motion 63 av biskop Bengt&lt;br&gt;Wadensjö m.fl. (yrkande 1). I motionen framhålls att det är angeläget att&lt;br&gt;den nye kyrkoherden bereds tillfälle att delta i uppbyggnadsarbetet i ett&lt;br&gt;nybildat pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 16 av Sven Lenhoff och Eric Lundqvist tas frågan om tillsätt-&lt;br&gt;ningsförfarande av komministertjänster i samarbetskyrka upp. Tillsättning&lt;br&gt;av präst i samarbetskyrka och icke-territoriella församlingar hör enligt&lt;br&gt;motionärerna ihop. Det finns därför inte skäl att behålla regeringsutnäm-&lt;br&gt;ning av komminister i samarbetskyrka. Tjänsterna bör i stället tillsättas av&lt;br&gt;domkapitel efter hörande av församlingskyrkoråd och samfundets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 27 av Bengt Jacobsson behandlas frågan om tillsättningsförfa-&lt;br&gt;randet av kyrkoherdetjänster i de nationella icke-territoriella församling-&lt;br&gt;arna. Det föreslås att kyrkoherdetjänsten i sådana församlingar alltid skall&lt;br&gt;tillsättas av kyrkorådet, eftersom särskilda krav måste ställas på kyrkoher-&lt;br&gt;detjänsten i dessa församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 64 av Jan Erik Ågren framhålls att utnämningsrätten av&lt;br&gt;domprostar och biskopar bör överföras till kyrkliga organ. Som ett första&lt;br&gt;steg i den riktningen föreslås att domkapitel skall få utnämna domprost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden understryker i sitt yttrande (Ln 1991:5) med anledning av&lt;br&gt;bl.a. motionerna 10 och 63 vikten av att den prästerliga ämbetslinjen finns&lt;br&gt;företrädd i uppbyggnadsarbetet av ett nytt pastorat. Yttrandet bifogas som&lt;br&gt;bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom prästanställningslagen (1988:184) ändrades formerna för till-&lt;br&gt;sättning av prästtjänster. Tidigare tillsattes prästtjänster genom domkapi-&lt;br&gt;telbeslut med eller utan föregående prästval i församlingarna. Numera&lt;br&gt;förekommer inte prästval. För kyrkoherdetjänst gäller att första och andra&lt;br&gt;gången en sådan tjänst är ledig skall domkapitlet först pröva vilka sökan-&lt;br&gt;den som är behöriga. Domkapitlet lämnar därefter med eget yttrande över&lt;br&gt;ärendet till det kyrkoråd eller den tillsättningsnämnd som skall tillsätta&lt;br&gt;tjänsten. Tredje gången tjänsten är ledig tillsätts den av domkapitlet efter&lt;br&gt;yttrande från berörda församlingars kyrkoråd. Komministertjänster till-&lt;br&gt;sätts av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden. Domkapitlet prövar vilka&lt;br&gt;sökande som är behöriga till tjänsten och avger yttrande till pastorat.&lt;br&gt;Domprosttjänst tillsätts av regeringen efter yttrande av domkapitlet, som&lt;br&gt;skall ha gett samtliga församlingskyrkoråd i pastoratet tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna 10, 63, yrkande 1, och 81 tar alla upp problemet med hur en&lt;br&gt;kyrkoherde i nybildat pastorat skall tillsättas. Utskottet delar motionärer-&lt;br&gt;nas uppfattning att det är angeläget att den nye kyrkoherden får tillfälle att&lt;br&gt;delta i uppbyggnadsarbetet i ett nybildat pastorat. Frågan om tillsättnings-&lt;br&gt;förfarandet måste därför lösas. Ett sätt att lösa problemet är att domkapitel&lt;br&gt;tillsätter kyrkoherdetjänsten. Utskottet anser dock att församlingarna i det&lt;br&gt;nybildade pastoratet bör ha det avgörande inflytandet vid tillsättningen.&lt;br&gt;Utskottet anser att det är en fördel om något befintligt organ kan ges&lt;br&gt;befogenhet att besluta om tillsättning av prästtjänster. Under förutsättning&lt;br&gt;att kyrkomötet bifaller det i motion 63 framställda yrkandet om att den&lt;br&gt;prästerliga ämbetslinjen skall vara representerad i indelningsdelegerade&lt;br&gt;och dess arbetsutskott (yrkande 2), anser utskottet att det är lämpligt att&lt;br&gt;indelningsdelegerades arbetsutskott ges befogenhet att tillsätta prästtjän-&lt;br&gt;ster. Vid beslutet om tillsättning bör berörda församlingar finnas represen-&lt;br&gt;terade. Vad utskottet anfört bör med anledning av motionerna 10, 63 och&lt;br&gt;81 ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet vid tillsättning av tjänst som komminister i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetskyrka anser utskottet i likhet med motion 16 att det är dom-&lt;br&gt;kapitlet som skall ha denna befogenhet. Före tillsättningsbeslutet skall&lt;br&gt;domkapitlet höra församlingskyrkoråd och berörd samfundsstyrelse. Detta&lt;br&gt;innebär att 35 kap. 13 § förslag till kyrkolag bör ändras. Utskottet, som&lt;br&gt;utgår från att motionsyrkandet rätteligen avser denna bestämmelse, till-&lt;br&gt;styrker bifall till motion 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om förfarandet vid tillsättning av tjänst som&lt;br&gt;kyrkoherde i de icke-territoriella församlingarna delar utskottet de över-&lt;br&gt;väganden som har gjorts i regeringsskrivelsen. Utskottet avstyrker därför&lt;br&gt;motion 27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 64 tas frågan om tillsättningsforfarandet för domprost upp.&lt;br&gt;Förfarandet ändrades i samband med att prästanställningslagen infördes.&lt;br&gt;Valförfarandet slopades och ersattes av yttranden över de behöriga sökan-&lt;br&gt;dena av berörda församlingars kyrkoråd. Domkapitlet lämnar sedan med&lt;br&gt;eget yttrande över ärendet till regeringen, som tillsätter tjänsten. Dompros-&lt;br&gt;ten uppträder i många situationer som ersättare for biskopen, bl.a. som&lt;br&gt;ordförande i domkapitlet. Med hänsyn härtill anser utskottet att tjänsten&lt;br&gt;som domprost bör tillsättas av samma myndighet som tillsätter biskops-&lt;br&gt;tjänsten. Utskottet avstyrker motion 64.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordringsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås att nuvarande regler om befordringsgrunder i prästan-&lt;br&gt;ställningslagen tas in i den nya kyrkolagen. Dvs. att vid tillsättning av en&lt;br&gt;prästtjänst skall avseende endast fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst&lt;br&gt;och skicklighet. Bland de grunder som skall beaktas skall skickligheten&lt;br&gt;sättas främst, om det inte finns särskilda skäl for något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 5 av Dag Sandahl behandlas frågan huruvida det har förekommit&lt;br&gt;att ovidkommande faktorer har tillmätts betydelse vid prästtillsättningar.&lt;br&gt;Motionären anser att det både for de enskilda befattningshavarnas och&lt;br&gt;församlingarnas skull är angeläget med en utvärdering och analys av&lt;br&gt;prästanställningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 års kyrkomöte avslog en motion (1990:1) om ändrad tillsättningsord-&lt;br&gt;ning beträffande prästtjänster. I motionen hade framförts vissa farhågor&lt;br&gt;om tillsättningsnämndernas möjligheter att på ett korrekt sätt tillämpa den&lt;br&gt;nya lagstiftningen. Det föreslogs därför att tillsättningsforfarandet skulle&lt;br&gt;ändras. Andra kyrkolagsutskottet (2KL 1990:3 s. 3) ansåg att frågan var för&lt;br&gt;tidigt väckt samt framhöll att den nya ordningen innebär att domkapitlen&lt;br&gt;dels skall avge yttrande över de sökande till kyrkorådet eller tillsättnings-&lt;br&gt;nämnden, dels stå till tjänst med rådgivning i tillsättningsärenden. Utskot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet anser att det för närvarande inte finns anledning att utvärdera tillämp- Prop. 1991/92: 85&lt;br&gt;ningen av prästanställningslagens regler om tjänstetillsättningar. Utskottet Bilaga 21&lt;br&gt;avstyrker motion 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt tillstyrker utskottet regeringsförslaget till 35 kap. kyrkolagen.&lt;br&gt;Dock bör som tidigare framhållits inte göras någon åtskillnad mellan&lt;br&gt;biskop och biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14. Anställning som präst m.m. (kap. 36)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet har tagits in bestämmelser om skyldighet för präst att utöva andra&lt;br&gt;prästtjänster, tjänstebostäder, bisysslor m.m. samt arbetskonflikter och&lt;br&gt;skadestånd. Bestämmelserna finns för närvarande i förordningen med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om anställning som präst, lagen om offentlig anställ-&lt;br&gt;ning, prästanställningslagen och prästanställningsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet tillstyrker regeringsförslaget till 36 kap. kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15. Prästanställningens upphörande m.m. (kap. 37)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet finns bestämmelser om bl.a. uppsägning, entledigande, anställ-&lt;br&gt;ningens upphörande vid ny anställning, turordning vid uppsägning på&lt;br&gt;grund av arbetsbrist, företrädesrätt till återanställning, disciplinansvar,&lt;br&gt;avskedande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning. Bestäm-&lt;br&gt;melserna finns för närvarande i förordningen med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;anställning som präst, lagen om offentlig anställning och prästanställnings-&lt;br&gt;lagen. Genom en ny bestämmelse (40 §) uppnås överensstämmelse mellan&lt;br&gt;prästtjänster och andra statlig reglerade tjänster i fråga om verkställighets-&lt;br&gt;förbud omfattande beslut om löneavdrag som disciplinpåföljd och om&lt;br&gt;avgångsskyldighet vid uppnådd pensionsålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i detta kapitel används begreppen biskop och biträdande biskop.&lt;br&gt;Enligt utskottet bör en gemensam beteckning användas. I övrigt tillstyrker&lt;br&gt;utskottet regeringsförslaget till 37 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16. Upplåtelse av kyrka (40 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna är delvis nya men innebär enligt skrivelsen&lt;br&gt;väsentligen inte några sakliga förändringar i förhållande till vad som nu&lt;br&gt;gäller enligt sedvanerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen föreslår en annan lydelse av kapitlets 1 — 3 §§ än den&lt;br&gt;regeringen föreslagit. När det gäller 1 § föreslås att ärkebiskopen nämns&lt;br&gt;särskilt för att markera ärkebiskopens möjlighet att använda Uppsala&lt;br&gt;domkyrka för biskopsvigningar, vilka hänför sig till Svenska kyrkan som&lt;br&gt;helhet. Centralstyrelsens förslag till annan lydelse av 2 § innebär bl.a. att&lt;br&gt;användningsområdet för kyrkoherde och andra präster som tjänstgör i&lt;br&gt;församlingen utvidgas till att gälla församlingens alla gudstjänster samt alla&lt;br&gt;kyrkliga handlingar även om de inte avser någon i församlingen. Vidare&lt;br&gt;innebär förslaget i denna del att även andra präster än kyrkoherde och&lt;br&gt;andra präster i församlingen ges en uttalad rätt att få använda kyrkan för&lt;br&gt;kyrklig handling som avser någon som tillhör församlingen. I konsekvens&lt;br&gt;därmed förordas att 3 § inte skall innehålla den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;rörande begränsning i rätten att vägra upplåtelse när det gäller kyrklig&lt;br&gt;handling som avser den som tillhör församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen föreslår också att styrelsen ges i uppdrag att utreda&lt;br&gt;frågan om bestående upplåtelse av kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 42 av Hans-Olof Hansson framhålls att regeringsskrivelsens&lt;br&gt;förslag i denna del innebär en begränsning i förhållande till nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser. Församlingspräst skulle bara få använda församlingskyrka&lt;br&gt;till huvudgudstjänst och kyrklig handling, medan beträffande övriga enligt&lt;br&gt;av domkapitlet fastställd gudstjänstordning anordnade gudstjänster i för-&lt;br&gt;samlingen särskilt beslut skulle behöva fattas varje gång. Detta skulle enligt&lt;br&gt;motionären innebära inte blott en onödig och omständlig procedur utan&lt;br&gt;också en direkt nyordning kyrkorättsligt sett eftersom präst enligt gängse&lt;br&gt;praxis haft tillgång till församlingskyrka utan särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden har i sitt yttrande 1991:3 förklarat sig från läromässig&lt;br&gt;synpunkt inte ha någon erinran mot centralstyrelsens förslag (bilaga 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för centralstyrelsens för-&lt;br&gt;slag till lydelse av 40 kap. 2 och 3 §§ kyrkolagen. Som framhålls i motionen&lt;br&gt;kan härigenom undvikas onödiga och omständliga procedurer. En given&lt;br&gt;utgångspunkt är dock kyrkorådets ansvar för förvaltning och verksamhet&lt;br&gt;och därigenom för möjligheten att upplåta kyrkorum. Utskottet anser&lt;br&gt;således att centralstyrelsens förslag i denna del bör tillstyrkas och regering-&lt;br&gt;ens förslag i motsvarande delar avstyrkas. Härigenom får syftet med&lt;br&gt;motion 42 anses tillgodosett. Motionen avstyrks därför. Utskottet anser&lt;br&gt;också att kapitlets 1 § bör ha den lydelse centralstyrelsen föreslagit med&lt;br&gt;undantag för att den biträdande biskopen — som tidigare sagts — inte bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framhållas särskilt. Enligt utskottets mening är det vidare angeläget att&lt;br&gt;centralstyrelsen ges i uppdrag att utreda frågan om bestående upplåtelse av&lt;br&gt;kyrka. Utskottet tillstyrker således centralstyrelsens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har vidare uppmärksammat en anmärkningsvärd konsekvens&lt;br&gt;av bestämmelsen i regeringsförslagets 40 kap. 5 § andra stycket. Enligt&lt;br&gt;denna bestämmelse skall inför upplåtelse av domkyrka den som förvaltar&lt;br&gt;domkyrkan ges tillfälle att yttra sig till kyrkorådet. Av 39 kap. 2 § förslaget&lt;br&gt;till kyrkolag framgår att de medeltida domkyrkorna — med undantag för&lt;br&gt;Lunds domkyrka — skall förvaltas av domkapitlet i respektive stift. Dom-&lt;br&gt;kapitlet skall således kunna avge yttrande i fråga om upplåtelse av domkyr-&lt;br&gt;kan. Dessutom skall domkapitlet enligt 40 kap. 9 § pröva överklagande som&lt;br&gt;gäller kyrkorådets beslut i frågan. Utskottet har emellertid på den korta tid&lt;br&gt;som stått till buds inte kunnat komma fram till en annan lösning även om&lt;br&gt;den jävsliknande situation som kan uppkomma knappast kan anses&lt;br&gt;godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17. Biskopsval (45 kap.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås att den nuvarande valkorporationen vid val av andra&lt;br&gt;biskopar än ärkebiskopen, som nu förutom bl.a. lekmannaelektorer —&lt;br&gt;består av domkapitlets ledamöter, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt&lt;br&gt;och kontraktsadjunkt, liksom ev. vikarier skall utökas med stiftsstyrelsens&lt;br&gt;ledamöter samt med pastorsadjunkter. Präster som är anställda som före-&lt;br&gt;ståndare för diakonianstalter skall dock inte längre ingå i valkorporatio-&lt;br&gt;nen. Elektorer skall enligt skrivelsen även fortsättningsvis utses av pasto-&lt;br&gt;raten. Utöver vad som nu gäller skall i varje pastorat utses elektorer till det&lt;br&gt;antal som motsvarar i pastoraten placerade pastorsadjunkter. Dessutom&lt;br&gt;skall i varje kontrakt det pastorat som har det största antalet röstberätti-&lt;br&gt;gade kyrkomedlemmarna utse elektorer till det antal som motsvarar i&lt;br&gt;kontraktet placerade kontraktsadjunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förändringen i lekmannainflytandet hänför sig enligt&lt;br&gt;skrivelsen dels till att pastorsadjunkterna också föreslås ges rösträtt dels till&lt;br&gt;att antalet inom stiften inrättade tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt&lt;br&gt;ökat avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen föreslås att den nuvarande ordningen att pastorat får utse&lt;br&gt;det antal elektorer som svarar mot det antal inrättade prästtjänster som är&lt;br&gt;besatta med innehavare eller vikarier, skall bestå eftersom den är rationell&lt;br&gt;— även om det i enstaka fall kan brista i full paritet mellan präster och&lt;br&gt;lekmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen framförs att det är mindre lämpligt att lekmannaelektorer&lt;br&gt;utses av stiftsfullmäktige, som ju är ett organ på stiftsplanet samt är utsett&lt;br&gt;genom indirekta val och för helt andra ändamål. Det påpekas att elektor-&lt;br&gt;erna skall företräda lekmännen i stiftets församlingar och pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 70 av Torgny Larsson framförs som principiell utgångspunkt när&lt;br&gt;det gäller rösträtt vid biskopsval att om möjligt lika många präster som&lt;br&gt;lekmannaelektorer bör få delta, att for att obalans mellan pastoraten inte&lt;br&gt;skall uppstå bör pastorat få utse lekmannaelektorer även om pastorats-&lt;br&gt;prästtjänst är obesatt eller om pastoratspräst röstar i egenskap av domka-&lt;br&gt;pitels - eller stiftsstyrelseledamot samt att stiftsfullmäktige bör utse det&lt;br&gt;antal lekmannaelektorer som motsvarar antalet stifts-, kontrakts- och&lt;br&gt;pastorsadjunkter i stiftet; dock med jämkning på grund av vakanser på&lt;br&gt;pastoratsprästtjänster samt snedfördelning mellan präster och lekmän i&lt;br&gt;stiftsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malte Wiss vänder sig i motion 28 mot att bestämmelserna om biskops-&lt;br&gt;val är omfattande och svårförståeliga. I motionen begärs ett sådant förslag&lt;br&gt;till lagändring att proceduren förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1988 års kyrkomöte behandlades en regeringsskrivelse med förslag till&lt;br&gt;ändringar bl.a. när det gäller lekmannaelektorer vid biskopsval. Kyrkolags-&lt;br&gt;utskottet föreslog — i samband med uttalande om att pastorsadjunkterna&lt;br&gt;borde få rätt att delta i biskopsval -att för varje inrättad tjänst borde&lt;br&gt;stiftsfullmäktige utse en elektor jämte suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet delar numera bedömningen i regeringsskrivelsen att det inte är&lt;br&gt;den lämpligaste ordningen att stiftsfullmäktige utser elektorer. Stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige är bl.a. som framhålls i regeringsskrivelsen, utsett genom indirekta&lt;br&gt;val. Detta är ett förhållande som enligt utskottets mening talar mot den&lt;br&gt;ordningen. Vad gäller de övriga frågor som tas upp i motion 70 anser&lt;br&gt;utskottet att det visserligen kan finnas visst fog för de invändningar&lt;br&gt;motionären har mot lösningarna i regeringsförslaget. Enligt utskottets&lt;br&gt;mening bör emellertid de snedfördelningar som kan uppkomma inte be-&lt;br&gt;höva medföra sådana problem att regeringens förslag bör underkännas.&lt;br&gt;Utskottet har inte heller funnit skäl tillstyrka sådana förenklingar i valpro-&lt;br&gt;ceduren som föreslås i motion 28. Utskottet godtar således regeringens&lt;br&gt;förslag till 45 kap. kyrkolagen, bortsett från att biträdande biskopen inte&lt;br&gt;bör anges särskilt i någon bestämmelse. Motionerna 28 och 70 avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet tillstyrker förslaget till lag om införande av kyrkolagen, varige-&lt;br&gt;nom upphävs bl.a. 1686 års kyrkolag, som utgör grunden för den svenska&lt;br&gt;kyrkorätten och som utgjort utgångspunkt för de senaste århundradenas&lt;br&gt;kyrkolagstiftning. Vidare tillstyrks förslaget till lagen om ändring i prästan-&lt;br&gt;ställninslagen (1988:184). Utskottet har självt tidigare föreslagit ändring i&lt;br&gt;en annan bestämmelse i prästanställningslagen, se avsnitt 5. Beträffande&lt;br&gt;domkapitelslagen har utskottet tidigare i stället förordat det förslag som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 5. Vissa följdändringar har från utskottets sida förordats&lt;br&gt;i förslagen till lag om ändring i rätttegångsbalken och lag om ändring i&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet hemställer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beträffande relationen kyrka stat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1991:53 som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande folkomröstning i kyrka-statfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:9,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beträffande kyrkolagens disposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1991:73 yrkande 1 hos rege-&lt;br&gt;ringen begär en komplettande bestämmelse i 1 kap. förslaget till kyrkolag i&lt;br&gt;enlighet med vad utskottet anfört (s. 8f),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beträffande hänvisning till trosdefinition i tidigare lagtexter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:69,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beträffande Svenska kyrkan som trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:73 yrkande 2 hos regeringen&lt;br&gt;begär att 2 kap. förslaget till kyrkolag kompletteras med en bestämmelse&lt;br&gt;som anger att Svenska kyrkan är indelad i stift och att stiften leds av&lt;br&gt;biskopar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beträffande medlemskap i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med avslag på motionerna 1991:4 och 1991:46 tillstyr-&lt;br&gt;ker regeringens förslag till 3 kap. kyrkolag dock att hänvisningen till&lt;br&gt;religionsfrihetslagen bör avse 6 — 19 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beträffande lagförslagen rörande domkapitel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med avstyrkande av regeringens förslag till 27 kap. 2 och&lt;br&gt;5 §§ kyrkolagen och med tillstyrkande av förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;domkapitelslagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet&lt;br&gt;anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beträffande förhållandet domkapitel-stiftsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:43,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. beträffande delegation från domkapitlen till församlingarnas personal-&lt;br&gt;nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:30,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beträffande suppleanters närvarorätt i domkapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:49 yrkandena 1 och 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beträffande arvode till adjungerad ledamot i domkapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens förslag som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 14),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. beträffande 28 kap. 1 och 4 §§ förslaget till kyrkolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär att paragraferna skall kompletteras&lt;br&gt;i enlighet med vad utskottet anfört (s. 15),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. beträffande tjänsten som ärkebiskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:59,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. beträffande självskrivenhet för biskoparna i kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:13,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. beträffande 29 kap. 2 och 7§§ förslaget till kyrkolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse som sin mening&lt;br&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 16),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. beträffande ersättare för ärkebiskopen i centralstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:75 som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 16f),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. beträffande besvärsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:68 och med anledning av&lt;br&gt;regeringens skrivelse hos regeringen begär att 31 kap. 2 och 5 §§ förslaget&lt;br&gt;till kyrkolag ges den lydelse som framgår av vad utskottet anfört (s. 17f),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. beträffande inträde i det kyrkliga ämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1991:24, såvitt nu är i fråga,&lt;br&gt;och med anledning av regeringens skrivelse hos regeringen anhåller att 32&lt;br&gt;kap. 1 § förslag till kyrkolag utformas så att det framgår att det är domkapi-&lt;br&gt;tel och biskop som beslutar om inträde i det kyrkliga ämbetet samt att det&lt;br&gt;är biskop som prövar om prästvigning skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. beträffande återinträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse och av motion&lt;br&gt;1991:8 hos regeringen anhåller att 32 kap. 1 § andra stycket förslaget till&lt;br&gt;kyrkolag utformas så att det framgår att en begäran om återinträde i det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet skall prövas av domkapitel och biskop i det stift där präst&lt;br&gt;skildes från sin rätt att utöva det kyrkliga ämbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. beträffande biskops medgivande vid återinträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1991:24, såvitt nu är i fråga,&lt;br&gt;hos regeringen anhåller att 32 kap. förslaget till kyrkolag kompletteras med&lt;br&gt;en bestämmelse som säger att beslut om återinträde i ämbetet inte får fattas&lt;br&gt;mot biskopens mening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. beträffande skiljande från ämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:7 yrkande 2 och med avstyr-&lt;br&gt;kande av regeringens förslag i denna del anhåller att 32 kap. 5 § förslaget till&lt;br&gt;kyrkolag får den lydelse som framgår av bilaga 8,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. beträffande det ekonomiska trygghetssystemet för präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991: 7 yrkande 1 som sin mening&lt;br&gt;ger centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört i denna del (s. 21),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. beträffande särreglering av det kyrkliga ämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:45,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. beträffande tystnadspliktskretsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse och motion&lt;br&gt;1991:31 hos regeringen begär att 33 kap. 1§ förslaget till kyrkolag skall ha&lt;br&gt;den lydelse som framgår av utskottets nedanstående förslag samt att&lt;br&gt;förslagen till ändring i rättegångsbalken och sekretesslagen ges motsva-&lt;br&gt;rande följdändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 21&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som i svenska kyrkans ord-&lt;br&gt;ning har vigts till det kyrkliga ämbe-&lt;br&gt;tet har tystnadsplikt i fråga om upp-&lt;br&gt;gifter som han eller hon har erfarit&lt;br&gt;under bikt eller själavårdande sam-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i svenska kyrkans ordning&lt;br&gt;har vigts till biskop, präst, diakon&lt;br&gt;eller diakonissa har tystnadsplikt i&lt;br&gt;fråga om uppgifter som han eller&lt;br&gt;hon har erfarit under bikt eller sjä-&lt;br&gt;lavårdande samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. beträffande tystnadspliktens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen anhåller att 7 kap. 3 § 1686 års kyrkolag&lt;br&gt;erhåller en motsvarighet i 33 kap. förslaget till kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. beträffande ärkebiskopen och Uppsala stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:37 yrkande 2 samt med&lt;br&gt;anledning av regeringens skrivelse hos regeringen begär att 34 kap. 2 §&lt;br&gt;förslaget till kyrkolag skall ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala stift är ärkebiskopen&lt;br&gt;biskop. I det stiftet får det också&lt;br&gt;finnas en tjänst som biträdande bis-&lt;br&gt;kop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopen i Uppsala stift är ärkebis-&lt;br&gt;kopen. I det stiftet får det också&lt;br&gt;finnas en tjänst som biträdande bis-&lt;br&gt;kop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. beträffande tidsbegränsade förordnanden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motionerna 1991:18 och 1991:22,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. beträffande pastoratsadjunktstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motionerna 1991:36 och 1991:41,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. beträffande behörighetsprövning av pastorsadjunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:25 hos regeringen hemställer&lt;br&gt;om ändring i prästanställningsförordningen i enlighet med vad som före-&lt;br&gt;slagits i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. beträffande EFS-pastorers möjlighet att erhålla prästtjänst i Svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1991:26 som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 26),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. beträffande ledarkompetens hos kyrkoherdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:19,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. beträffande normer för tvåspråkighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1991:60 hos centralstyrelsen&lt;br&gt;begär att normer för värdering av tvåspråkighet för tjänster inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan utarbetas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. beträffande förfarande vid prästtillsättningar i nybildat pastorat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motionerna 1991:10, 1991:63, yr-&lt;br&gt;kande 1, och 1991:81 som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br&gt;utskottet anfört (s. 28f),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. beträffande personliga tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:84 som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 25),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. beträffande komministertjänster i samarbetskyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:16 och med anledning av&lt;br&gt;regeringens skrivelse som sin mening ger regeringen till känna vad utskot-&lt;br&gt;tet anfört (s. 29),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. beträffande kyrkoherdetjänst i icke-territoriella församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:27,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. beträffande tillsättning av tjänst som domprost&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:64,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. beträffande 34 kap. 7§ kyrkolagsförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse som sin mening&lt;br&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört (s. 26),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. beträffande utvärdering av prästanställningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. beträffande upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse och motion&lt;br&gt;1991:42 samt med bifall till centralstyrelsens förslag CsSkr 1991:9 första&lt;br&gt;att-satsen hos regeringen begär att 40 kap. 1 — 3 §§ skall ges den lydelse som&lt;br&gt;framgår av centralstyrelsens lagförslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. beträffande yttrande vid upplåtelse av domkyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet&lt;br&gt;anfört (s. 32),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. beträffande bestående upplåtelse av kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till centralstyrelsens förslag CsSkr 1991:9&lt;br&gt;andra att-satsen begär att centralstyrelsen utreder frågor om bestående&lt;br&gt;upplåtelse av kyrkorum,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. beträffande biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motionerna 1991:28 och 1991:70,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. beträffande beteckningen biskop resp, biträdande biskop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse som sin mening&lt;br&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. beträffande begreppet kyrkobokförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet&lt;br&gt;anfört (s. 21),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. beträffande lagförslagen i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet tillstyrker regeringsförslagen till kyrkolag kap. 1—3,&lt;br&gt;27 — 37, 40 och 45 i övrigt, lag om införande av kyrkolagen samt lag om&lt;br&gt;ändring i prästanställningslagen (1988:184).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På andra kyrkolagsutskottets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Erik Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Eilemar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åse Matz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Karl-Erik Johansson, ordförande, Gunnar Lindberg, Solveig&lt;br&gt;Fridh, Karl-Axel Johansson, Thure Jadestig, Tor Frylmark, Carl-Eric&lt;br&gt;Abrahamson, Solveig Eriksson, Torsten Gustafsson, Thomas Söderberg,&lt;br&gt;Carl Gustaf von Ehrenheim, Berith Öhrnberg, Hans Siljedahl, Karl-Gustav&lt;br&gt;Lindelöw och Britt Louise Agrell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskop Per-Olov Ahrén och biskop electus Lars Eckerdal har deltagit i&lt;br&gt;överläggningarna i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Reservationer&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1. Medlemskap i Svenska kyrkan (mom. 6)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Britt Louise Agrell anser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;dels att det avsnitt i utskottets överväganden som börjar med ”Utskottet&lt;br&gt;ställer sig” och slutar med ”motionerna 4 och 46.” bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill avstyrks motion 46.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom läronämnden funnit uppmärksammar motion nr 4 dock endast&lt;br&gt;den grundläggande ordningen att den som döps genom dopet också blir&lt;br&gt;medlem i kyrkan. Anledning finns därför inte att i denna del avvakta&lt;br&gt;ytterligare utredning och samlat förslag till regler om medlemskap i&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Då det är naturligt att den som döps i Svenska kyrkans&lt;br&gt;ordning därigenom samtidigt blir medlem i Svenska kyrkan, bör motion nr&lt;br&gt;4 bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beträffande medlemskap i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 4 och med avslag på motion 46 hos&lt;br&gt;regeringen begär förslag till tillägg till religionsfrihetslagen 6 — 12 §§ att den&lt;br&gt;som döps i Svenska kyrkans ordning blir medlem i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Tjänsten ärkebiskop (mom. 13)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Carl Gustaf von Ehrenheim, Tor Frylmark, Karl-Gustav Lindelöw, Britt&lt;br&gt;Louise Agrell och Solveig Eriksson anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att andra stycket i utskottets överväganden i avsnitt 6 bort ha haft&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den i motion 59 upptagna frågan om ärkebiskopens&lt;br&gt;ställning vill utskottet hänvisa till att tjänsten som biträdande biskop i&lt;br&gt;Uppsala stift nyligen inrättats. Det kan enligt utskottets mening självfallet&lt;br&gt;inte bortses från att den nya ordningen kan medföra svårigheter av olika&lt;br&gt;slag och att sådana svårigheter måste kunna löses på en godtagbart sätt. I&lt;br&gt;förslaget till kyrkolag saknas bestämmelser om de rikskyrkliga uppgifter&lt;br&gt;och befogenheter som av ålder tillagts ärkebiskopen. Sådana bestämmelser&lt;br&gt;bör intas i lagen. Med hänvisning till läronämndens yttrande och då&lt;br&gt;motionen i vissa avsnitt anvisar alternativa lösningar, anser utskottet att&lt;br&gt;de i motionen väckta frågorna i sin helhet bör hänvisas till centralstyrelsen&lt;br&gt;för ytterligare bearbetning. Mot denna bakgrund avstyrkes motion 59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. beträffande tjänsten som ärkebiskop&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1991:59 uppdrager åt centralsty-&lt;br&gt;relsen att till kommande kyrkomöte återkomma med förslag i frågan om&lt;br&gt;ärkebiskopens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilt yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Lindberg, Thure Jadestig, Karl-Gustav Lindelöw, Solveig Fridh,&lt;br&gt;Karl-Axel Johansson, Torsten Gustafsson och Carl-Eric Abrahamsson an-&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nåd kan inte göras till lag. Att forknippa dopet med medlemskap är att&lt;br&gt;göra det till en juridisk handling som strider mot dess väsen som villkors-&lt;br&gt;löst nådeserbjudande. Motion nr 4 gör en sådan sammankoppling när den&lt;br&gt;anser att dop automatiskt skall leda till medlemskap. Dopet i dagens&lt;br&gt;folkkyrka är skilt från den administrativa och lagfästa handling som ger&lt;br&gt;barn tillhörighet genom föräldrarnas bejakande av kyrkans tjänster och&lt;br&gt;deras villighet att betala kyrkoskatt. Därmed bevaras dopets sakramentala&lt;br&gt;nådeskaraktär och hindras från att bli ett verktyg som skiljer ut fullvärdiga&lt;br&gt;från icke-legitimerade kristna. Motionens hemställan innebär ett steg mot&lt;br&gt;en särskiljande dopsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:1&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;med anledning av regeringens skrivelse om en ny kyrkolag&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991:1-15&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats RegSkr 1990:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till en ny kyrkolag innebär i huvudsak att gällande offentliga&lt;br&gt;lagregler om Svenska kyrkan har sammanförts från skilda källor och givits&lt;br&gt;en så vitt möjligt enhetlig redigering. Vissa nya inslag ingår, mot vilka&lt;br&gt;läronämnden inte har läromässiga invändningar. Genom kyrkolagsförsla-&lt;br&gt;get har ett viktigt steg tagits för att tydliggöra Svenska kyrkans identitet,&lt;br&gt;vilket ur läromässig synvinkel är betydelsefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att konstatera att kyrkolagsförslaget endast utgör ett&lt;br&gt;etappmål i ett större reformarbete. Viktiga ämnen återstår att behandla. Så&lt;br&gt;t.ex. rymmer lagförslaget inte något så grundläggande som medlemskaps-&lt;br&gt;regler. Åtskilliga frågor måste bearbetas i den fortsatta reformprocessen. I&lt;br&gt;det sammanhanget är det nödvändigt att göra de läromässiga bedömning-&lt;br&gt;arna av lösningsförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 13 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL WERKSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gösta Wrede&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas&lt;br&gt;Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,&lt;br&gt;biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar&lt;br&gt;Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per&lt;br&gt;Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,&lt;br&gt;Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 21:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:6&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;med anledning av motion om dop och medlemskap i Svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 21:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden noterar att motionen inte aktualiserar hela frågan om&lt;br&gt;sambandet mellan dop och kyrkotillhörighet utan endast den grundläg-&lt;br&gt;gande ordningen att den som döps genom dopet också blir medlem i&lt;br&gt;kyrkan. Detta bör enligt läronämnden få till självklar konsekvens att den&lt;br&gt;som blir döpt i Svenska kyrkans ordning därmed utan särskild anmälan är&lt;br&gt;medlem i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 13 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL WERKSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gösta Wrede&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas&lt;br&gt;Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,&lt;br&gt;biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar&lt;br&gt;Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per&lt;br&gt;Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,&lt;br&gt;Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:9&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;med anledning av motion om skiljande av tjänsten som&lt;br&gt;ärkebiskop från tjänsten som biskop i Uppsala stift&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991:9&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 21:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden har i sitt yttrande 1989:9 redovisat en princip som&lt;br&gt;nämnden menar är tillämplig även med avseende på den nu aktuella&lt;br&gt;motionen, nämligen att uppdraget att vara biskop av tradition i vår kyrka&lt;br&gt;är förbundet med uppgiften att viga präster och att vara pastor pastorum.&lt;br&gt;Detta uppdrag skall hänföras till ett bestämt stift, varvid det i och för sig är&lt;br&gt;möjligt med ordningen ”ett stift en biskop” eller ordningen med biskop&lt;br&gt;och ”biträdande biskop”. Yttrandet 1989:9 gällde just frågan om inrät-&lt;br&gt;tande av tjänst som biträdande biskop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella motionen skulle, om förslagen bifalls, få till följd att&lt;br&gt;ärkebiskopstjänsten de facto omgestaltades och därvid lösgjordes från de&lt;br&gt;uppgifter som sedan kyrkans äldsta tid ansetts konstituera biskopstjänsten&lt;br&gt;och som läronämnden i det nämnda yttrandet lyft fram som en bärande&lt;br&gt;princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I yttrandet 1989:9 framhåller läronämnden att det borde markeras att&lt;br&gt;det var fråga om en interimistisk lösning i avvaktan på en stiftsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 13 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL WERKSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gösta Wrede&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas&lt;br&gt;Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,&lt;br&gt;biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar&lt;br&gt;Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per&lt;br&gt;Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,&lt;br&gt;Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:8&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;med anledning av motion om biskoparnas ställning i&lt;br&gt;kyrkomötet&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991:8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 21:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden hänvisar till sitt yttrande 1990:11 med anledning av&lt;br&gt;förslag till förändringar rörande kyrkomötet och biskoparnas ställning i&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta yttrande framhålls två principer. Den ena principen gäller hand-&lt;br&gt;läggningen av lärofrågor. Kyrkomötet som helhet har beslutsansvar, men&lt;br&gt;lärofrågorna fordrar särskild och noggrann behandling före beslut. Den&lt;br&gt;andra principen gäller biskoparnas ansvar för lärofrågor. Ett särskilt ansvar&lt;br&gt;har i Svenska kyrkans tradition lagts på biskoparna. I vigningsordningen&lt;br&gt;sägs sålunda att de skall tillse att Guds ord blir rent och klart förkunnat.&lt;br&gt;”Detta uppdrag kan inte, vilket också framgår av vigningsordningen,&lt;br&gt;begränsas till endast s k andliga frågor till skillnad från ett administativt/&lt;br&gt;juridiskt ledarskap. I det åt biskopen anförtrodda uppdraget ligger ett&lt;br&gt;helhetsansvar. Det för vår tradition principiellt viktiga är att biskoparnas&lt;br&gt;läroansvar klart kommer till uttryck i vår kyrkas organisation”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån dessa principer kan dock olika slutsatser dras. Läronämndens&lt;br&gt;majoritet fann 1990 att starka skäl talar för att biskoparna skall bli&lt;br&gt;självskrivna ledamöter i kyrkomötet. I särskilt yttrande av två ledamöter&lt;br&gt;framfördes dock att majoritetens slutsats snarare var kyrkopolitiskt än&lt;br&gt;läromässigt motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 13 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL WERKSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gösta Wrede&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas&lt;br&gt;Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,&lt;br&gt;biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar&lt;br&gt;Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per&lt;br&gt;Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,&lt;br&gt;Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:13&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;med anledning av motion om tidsbegränsning för innehav av&lt;br&gt;tjänst som biskop&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ln&lt;br&gt;1991:13&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:18 och 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Svenska kyrkan vigs biskop till ett uppdrag som i princip är livsvarak-&lt;br&gt;tigt. Det måste inte nödvändigtvis vara på det sättet. Men det utgör en&lt;br&gt;viktig sida av vår kyrkas sätt att värna om den nödvändiga lednings- och&lt;br&gt;tillsynfunktion (episkope). Av ålder har vår kyrkas ordning med biskopar&lt;br&gt;betraktats som en Andens gåva till henne. I konsekvens med detta har&lt;br&gt;biskopstjänsten inte setts enbart såsom ett för viss tid givet uppdrag, vilket&lt;br&gt;upphör eller kan förnyas för en ny period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att biskopstjänsten är en i princip livsvaraktig tjänst kan också ses som&lt;br&gt;ett uttryck för vad som brukar kallas den dubbla ansvarslinjen och som är&lt;br&gt;grundläggande princip för Svenska kyrkan. Att införa en tidsbegränsning&lt;br&gt;av uppdragets utövande på det sätt motionärerna föreslår skulle utgöra en&lt;br&gt;anpassning av biskopsämbetet till ett för vår kyrkotradition främmande&lt;br&gt;synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL WERKSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gösta Wrede&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas&lt;br&gt;Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop electus Jan Arvid Hellström,&lt;br&gt;biskop Per-Olov Ahrén, biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wa-&lt;br&gt;densjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Gunnar Weman, biskop electus&lt;br&gt;Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per Erik Persson, vice ordf.,&lt;br&gt;Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita&lt;br&gt;Franzén, Björn Skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 21:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:5&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 21:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;med anledning av motioner angående kyrkoherdens ställning&lt;br&gt;vid bildande av nytt pastorat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:3 (om kyrko-&lt;br&gt;herdens ställning i indelningsdelegerades arbetsutskott), 1991:10 (om till-&lt;br&gt;sättningsordningen av kyrkoherdetjänst i ett genom pastoratsreglering&lt;br&gt;nybildat pastorat) och 1991:63 (om former för tillsättning av kyrkoherde i&lt;br&gt;nybildat pastoret m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden vill med anledning av motionerna understryka vikten av&lt;br&gt;att den prästerliga ämbetslinjen finns företrädd i uppbyggnadsarbetet av ett&lt;br&gt;nytt pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 13 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL WERKSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gösta Wrede&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas&lt;br&gt;Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,&lt;br&gt;biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar&lt;br&gt;Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per&lt;br&gt;Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,&lt;br&gt;Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 21:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;med anledning av centralstyrelsens skrivelse med förslag till&lt;br&gt;yttrande över 40 kap. Upplåtelse av kyrka i förslaget till&lt;br&gt;kyrkolag, RegSkr 1990:1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats CsSkr 1991:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsens förslag föranleder ingen erinran från läromässig syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 13 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL WERKSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ragnar Persenius&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas&lt;br&gt;Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,&lt;br&gt;biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar&lt;br&gt;Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per&lt;br&gt;Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,&lt;br&gt;Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utskottets förslag till lydelse av 32 kap. 5 § kyrkolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om att skilja någon från rätten att utöva det kyrkliga ämbetet eller&lt;br&gt;att för viss tid förklara någon obehörig att utöva detta prövas enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 21:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som är anställda i ett&lt;br&gt;stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som tjänstgör i svensk&lt;br&gt;församling i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som är anställda inom&lt;br&gt;Svenska kyrkans stiftelse för riks-&lt;br&gt;kyrklig verksamhet, av styrelsen för&lt;br&gt;Svenska kyrkan i utlandet eller av&lt;br&gt;Nämnden för Svenska kyrkans mis-&lt;br&gt;sion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som inte har anställ-&lt;br&gt;ning som präst inom Svenska kyr-&lt;br&gt;kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— präster som aldrig haft anställ-&lt;br&gt;ning som präst inom Svenska kyr-&lt;br&gt;kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i det stift där prästen&lt;br&gt;har sin anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i Uppsala stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i Uppsala stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i det stift där prästen&lt;br&gt;senast var anställd som präst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkapitlet i det stift där prästen&lt;br&gt;prästvigdes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kyrkomötets skrivelse&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991:13&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Första kyrkolagsutskottets betänkande 1991:9 om ny&lt;br&gt;kyrkolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet&lt;br&gt;den 30 augusti 1991 beslöt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid mom. 9 med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del och motion 1991:8 som sin mening ge regeringen till känna att 10 kap.&lt;br&gt;6 § bör ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsens beslut i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får överklagas hos&lt;br&gt;kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 1 och 3 §§ får överklagas&lt;br&gt;hos regeringen av berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid mom. 26 bifalla reservation 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i övrigt bifalla utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Astrand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Bengt Törnell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Första kyrkolagsutskottets betänkande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:9&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;om ny kyrkolag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1KL&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991:9&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i skrivelse 1990:1 om en ny kyrkolag m.m. för kyrkomötets&lt;br&gt;yttrande överlämnat fyra lagförslag. Dessa är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lag om införande av kyrkolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lag om ändring i domkapitelslagen (1988:181)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lag om ändring i prästanställningslagen (1988:189)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har regeringen berett kyrkomötet tillfälle att ta del av ytterli-&lt;br&gt;gare 13 i skrivelsen intagna lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse har hänvisats till första lagutskottet såvitt avser&lt;br&gt;4-26, 38, 39, 41-44, 46 och 47 kap. i förslaget till kyrkolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utskottet har vidare hänvisats följande motioner vilka behandlas i&lt;br&gt;detta betänkande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:3 av Per-Jan Wållgren om kyrkoherdens ställning i indelningsde-&lt;br&gt;legerades arbetsutskott (4.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:6 av Dag Sandahl om möjligheter att överklaga beslut vid till-&lt;br&gt;sättning av kantorstjänst (4.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:11 av Britas Lennart Eriksson om villkoren för anställning av&lt;br&gt;kyrkomusiker inom svenska kyrkans kyrkomusikaliska verksamhet (4.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:14 av Urban Gibson och Runar Patriksson om avreglering av&lt;br&gt;förvaltning av kyrklig jord (4.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:15 av Bengt Kindbom och Anders Svärd om den nya kyrkolagen&lt;br&gt;(3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:21 av Sven Lenhoff om kallelse till kyrkorådssammanträde (4.2)&lt;br&gt;1991:32 av Urban Gibson och Per Henrik Wetterlöf om direktval till&lt;br&gt;kyrkomöte och stiftsfullmäktige (4.6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:34 av Torsten Gustafsson och Karl-Erik Johansson om ändrade&lt;br&gt;regler för val av kyrkomötet (4.6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:37 av Alf Sigling om vissa ändringar i förslaget till kyrkolag&lt;br&gt;punkterna 1 —3 (4.1,2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:48 av Sigvard Härnring om tidigare tillträdesdag för nyvalda&lt;br&gt;ledamöter i kyrkofullmäktige (4.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:50 av Åke Nilsson om personval vid de kyrkliga valen (4.6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:52 av Carl-Magnus Magnuson om partiella kyrkliga samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:54 av Birger Hassel om kompetensfördelningen mellanen försam-&lt;br&gt;ling och en total flerpastoratssamfällighet (4.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:63 av Bengt Wadensjö m.fl. om former för tillsättning av kyrko-&lt;br&gt;herde i nybildat pastorat i vad gäller andra och tredje att-satserna (4.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:65 av Per-Jan Wållgren om antalet ledamöter i direktvalt kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:66 av Bengt Linvall och Gudrun Larsén om särskild styrelse för de&lt;br&gt;medeltida domkyrkorna (4.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:78 av Ingvar Bergenhorn om suppleanter i församlingsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:79 av Ingvar Bergenhorn om suppleanters tjänstgöring i stiftsfull-&lt;br&gt;mäktige (4.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:80 av Ingvar Bergenhorn om överklagande av namn på kyrkliga&lt;br&gt;enheter (4.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:82 av Ingvar Bergenhorn och Sigvard Härnring om delegation till&lt;br&gt;gemensamt kyrkoråd (4.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:90 av Lisen Ridne om tillhandahållande av kistor och urnor (4.2)&lt;br&gt;Motionsyrkandena redovisas i betänkandet i anslutning till berörda&lt;br&gt;delar av regeringsskrivelsen. Parenteserna efter respektive motion anger&lt;br&gt;det avsnitt i betänkandet där motionen behandlas. Beträffande de närmare&lt;br&gt;motiveringarna hänvisas till motionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden har yttrat sig över regeringens skrivelse samt över motion&lt;br&gt;1991:3 och 1991:63. Läronämndens yttranden 1991:1 och 1991:5 fogas&lt;br&gt;som bilaga 1 och 2 till detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse om en ny kyrkolag grundar sig i huvudsak på det&lt;br&gt;slutbetänkande som den år 1983 tillsatta kyrkoförfattningsutredningen&lt;br&gt;avgav, En ny kyrkolag m.m. (SOU 1987:4 och 5). Utredningens uppdrag&lt;br&gt;var att se över regelbeståndet rörande svenska kyrkan. Detta motiverades&lt;br&gt;av att regelsystemet var svåröverskådligt och svårtillgängligt. Orsaken till&lt;br&gt;detta var såväl mångfalden av bestämmelser som det förhållandet att&lt;br&gt;åtskilliga bestämmelser var ålderdomliga eller obsoleta. Ett genomförande&lt;br&gt;av 1983 års kyrkomötesreform i praktiken krävde att man fick en överblick&lt;br&gt;över alla gällande författningar på det kyrkliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag, som i huvudsak innebar att de&lt;br&gt;centrala lagbestämmelserna om svenska kyrkan samlas i en ny kyrkolag,&lt;br&gt;har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns in-&lt;br&gt;tagen i promemorian (Ds 1988:31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör även nämnas en inom civildepartementet&lt;br&gt;upprättad promemoria ang. domkyrkornas förvaltning (KY 1634/89). Ka-&lt;br&gt;pitel 39 i regeringens förslag till kyrkolag i den del det behandlar domkyr-&lt;br&gt;kornas förvaltning överensstämmer i huvudsak med de förslag som lades&lt;br&gt;fram i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1987 tillsattes inom civildepartementet en arbetsgrupp med uppgift&lt;br&gt;att bl.a. göra en översyn av gällande bestämmelser för de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna. Gruppen redovisade sina förslag i promemorian ”Icke-&lt;br&gt;territoriella församlingar i svenska kyrkan” i oktober 1989. Den har&lt;br&gt;remissbehandlats och har i huvudsak legat till grund för kyrkolagsförslaget&lt;br&gt;i vad avser regleringen av de icke-territoriella församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sammanfattning av regeringens skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att alla lagregler av central betydelse för svenska kyrkan&lt;br&gt;samlas i en ny kyrkolag. Detta medför att lagen bara innehåller sådana&lt;br&gt;regler som i princip riktar sig endast till svenska kyrkan och dess organ.&lt;br&gt;Lagen delas in i tolv avdelningar och 47 kapitel med sammanlagt drygt 680&lt;br&gt;paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal lagar förs sålunda i huvudsak oförändrade över till den&lt;br&gt;nya kyrkolagen. Vissa redaktionella ändringar förekommer och i några fall&lt;br&gt;har även ändringar i sak gjorts i förhållande till nu gällande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de nu gällande lagar som föreslås föras över till den nya kyrkolagen&lt;br&gt;kan nämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1982:942) om svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1982:943) om kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- forsamlingslagen (1988:180)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- domkapitelslagen (1988:181)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkofondslagen (1988:182)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1988:183) om förvaltningen av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- prästanställningslagen (1988:184)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkliga indelningslagen (1988:185)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa lagar tillsammans med 1686 års kyrkolag samt ett större antal&lt;br&gt;andra kyrkliga författningar föreslås bli upphävda genom tillkomsten av&lt;br&gt;den nya kyrkolagen. Förslaget medför också vissa konsekvensändringar i&lt;br&gt;ett antal nu gällande författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av exemplifieringen ovan kommer kyrkolagen att inne-&lt;br&gt;hålla lagar av olika konstitutionell karaktär. Sålunda finns lagregler som&lt;br&gt;kräver kyrkomötets medverkan enligt punkterna 9 och 10 övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till regeringsformen samt sådana regler om grunderna för&lt;br&gt;de kyrkliga kommunernas organisation och verksamhetsformer och deras&lt;br&gt;befogenheter som kräver lagform enligt punkt 13 i samma övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakliga ändringarna i förhållande till gällande rätt är — såvitt avser&lt;br&gt;innehållet i detta betänkande — i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Domkapitlet skall utgöra styrelse för de medeltida domkyrkorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skyldigheten för församlingarna att hålla församlingskyrka lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reglerna om organisation och beslutsordning för de territoriella försam-&lt;br&gt;lingarna skall i huvudsak tillämpas på de icke-territoriella församling-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samma bestämmelser som gäller för de territoriella pastoraten i fråga&lt;br&gt;om den kyrkliga egendomen, prästanställningar och kyrkomusiken skall&lt;br&gt;tillämpas på de icke-territoriella pastoraten, med undantag för hovför-&lt;br&gt;samlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stiftssamfällighetens befogenheter utökas till att även avse främjande av&lt;br&gt;församlingsarbete på andra språk än svenska, finska, samiska och tec-&lt;br&gt;kenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För ledamöterna av kyrkomötet skall utses lika många ersättare. I varje&lt;br&gt;valkrets skall dock utses minst fyra ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Valet av ledamöter och ersättare skall kunna ske i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Valet av ersättare av kyrkomötet skall kunna överklagas på samma sätt&lt;br&gt;som gäller valet av ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kyrkolagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Allmänt om innehållet i förslaget till ny kyrkolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt för bedömningen av vad en ny kyrkolag skall innehålla&lt;br&gt;anges i skrivelsen att den förutom regler om organisation och verksamhets-&lt;br&gt;former inom svenska kyrkan också skall innehålla sådana särskilda regler&lt;br&gt;som främst riktar sig till kyrkliga organ. Detta har bl.a. inneburit att&lt;br&gt;förslaget på några principiella punkter skiljer sig från det förslag som&lt;br&gt;redovisats i kyrkoförfattningsutredningens slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall erinras om att kyrkomötet till andra kyrkolagsutskottet hänvi-&lt;br&gt;sat motion 1991:73 om omredigering av kyrkolagen m.m. De över-&lt;br&gt;väganden och ställningstaganden som nämnda motion kan föranleda redo-&lt;br&gt;visas därför i det utskottets betänkande om ny kyrkolag. Utskottet utgår&lt;br&gt;från att andra kyrkolagsutskottet kommer att från konstitutionella aspekter&lt;br&gt;behandla kyrkolagsförslagets innehåll vad gäller lagen om svenska kyrkan&lt;br&gt;och medlemskapsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrkliga indelningsdelegerade, lagen om proportionellt valsätt&lt;br&gt;samt lagen om kyrkofullmäktigeval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningen har i sitt förslag tagit in lagreglerna om val&lt;br&gt;till kyrkofullmäktige med hänvisning till att de får anses så viktiga för den&lt;br&gt;kyrkliga verksamheten att det bör ingå i den nya kyrkolagen. Däremot&lt;br&gt;föreslogs att lagen om indelningsdelegerade inte borde inordnas i kyrkola-&lt;br&gt;gen av det skälet att reglerna inte används så ofta. Inte heller reglerna om&lt;br&gt;proportionellt valsätt fanns med som del av kyrkolagen i kyrkoförfattnings-&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu föreliggande förslag ingår i kyrkolagen såväl lagen om kyrkliga&lt;br&gt;indelningsdelegerade som reglerna om proportionellt valsätt, de senare&lt;br&gt;efter viss redaktionell bearbetning. Motivet till att lagen om kyrkliga&lt;br&gt;indelningsdelegerade skall ingå i kyrkolagen är enligt skrivelsen att reglerna&lt;br&gt;i allt väsentligt vänder sig till och har huvudsaklig betydelse för kyrkliga&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till kyrkoförfattningsutredningen föreslår regeringen dock att&lt;br&gt;lagen om kyrkofullmäktigeval inte skall ingå i den nya kyrkolagen. Som&lt;br&gt;motiv för detta anförs i skrivelsen att ansvaret för valens genomförande&lt;br&gt;ligger på de borgerliga valmyndigheterna och det är till dessa som reglerna&lt;br&gt;i första hand riktar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsamlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kyrkoförfattningsutredningens förslag ingick den dåvarande lagen om&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfälligheter i den nya kyrkolagen. Utred-&lt;br&gt;ningen anför i sitt betänkande härom bl.a. (del 1 sid. 55):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vi har övervägt om de bestämmelser som föreslås bli införda i fjärde&lt;br&gt;kapitlet med hänsyn till deras karaktär av kommunallagsregler och deras&lt;br&gt;betydande omfång borde hållas utanför den nya kyrkolagen och således&lt;br&gt;ingå i en självständig lag. Den omständigheten att skilda konstitutionella&lt;br&gt;regler gäller för stiftandet och ändrandet av de olika bestämmelser som&lt;br&gt;sammanförts i förslaget till en ny kyrkolag har vi inte bedömt vara ett skäl&lt;br&gt;för att underlåta att ta med dem i vårt förslag (se avsnitt 4.2). Inte heller&lt;br&gt;regelsystemets omfång har utgjort något bärande skäl mot ett införande i&lt;br&gt;förslaget till en ny kyrkolag. Av betydelse är i stället att reglerna är väl&lt;br&gt;systematiserade och lättillgängliga genom bl.a. en frikostig rubriksättning.&lt;br&gt;Därvid är det också ovidkommande om bestämmelserna återges i flera&lt;br&gt;eller ett kapitel som i vårt förslag.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoförfattningsutredningens förslag överensstämmer i nu aktuellt&lt;br&gt;hänseende med föreliggande förslag. Bestämmelserna i nuvarande försam-&lt;br&gt;lingslag har sålunda utan ändring i sak men med viss redaktionell bearbet-&lt;br&gt;ning förts över till den nya kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse i detta sammanhang är den kommunallagsreform för de&lt;br&gt;borgerliga kommunerna som träder i kraft den 1 januari 1992 i och med&lt;br&gt;den nya kommunallagen (SFS 1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse har gjorts vissa överväganden när det gäller&lt;br&gt;anpassningen av församlingslagen till den nya kommunallagen. Det fram-&lt;br&gt;hölls därvid att man borde avvakta resultatet av den då ännu ej avslutade&lt;br&gt;beredningen inom civildepartementet av det nya kommunallagsförslaget&lt;br&gt;innan man tar ställning till frågan huruvida och i vilken utsträckning&lt;br&gt;regleringen av de kyrkliga kommunerna även i fortsättningen bör anpassas&lt;br&gt;till lagstiftningen för de borgerliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begra vn ingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med den bedömning kyrkoförfattningsutredningen gjort ingår inte&lt;br&gt;begravningslagstiftningen i förslaget till ny kyrkolag. Motivet härför är&lt;br&gt;enligt skrivelsen att kyrkolagen inte bör innehålla regler som visserligen i&lt;br&gt;stor utsträckning riktar sig till svenska kyrkan men som också riktar sig till&lt;br&gt;icke-kyrkliga samhällsorgan och som reglerar allmänt samhälleliga uppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:15 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br&gt;motionen anförts om en ny kyrkolag omfattande de i regeringens&lt;br&gt;skrivelse till kyrkomötet 1990:1 upptagna kapitlen 1 — 10 och&lt;br&gt;27-46,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen tillkänna vad som i&lt;br&gt;motionen anförts om bearbetning av församlingslagen (1988:180),&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br&gt;motionen anförts om proportionella val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UTSKOTTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet förutsätter inledningsvis att lagändringar som genomförts sedan&lt;br&gt;skrivelsen överlämnades till kyrkomötet kommer att beaktas i förslaget till&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utskottets behandling har övervägts lämpligheten av att lagen om&lt;br&gt;kyrkofullmäktigeval lämnas utanför kyrkolagen. Utskottet har dock funnit&lt;br&gt;att de skäl kyrkoförfattningsutredningen åberopat till stöd för sitt ställ-&lt;br&gt;ningstagande inte väger lika tungt som de motiv som anförs i skrivelsen till&lt;br&gt;stöd för uppfattningen att denna lag inte bör tas in i kyrkolagen. Detta&lt;br&gt;ställningstagande grundar sig framför allt på det förhållandet att lagen om&lt;br&gt;kyrkofullmäktigeval i första hand riktar sig till de borgerliga valmyndighe-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har vidare diskuterat huruvida nu gällande begravningslag&lt;br&gt;(1990:1144) bör ingå i den nya kyrkolagen. Av begravningslagen framgår&lt;br&gt;att begravningsverksamheten är en angelägenhet för de territoriella pasto-&lt;br&gt;raten inom svenska kyrkan. Härigenom har klargjorts att denna verksam-&lt;br&gt;het är en lagreglerad uppgift för svenska kyrkan. Enligt utskottets uppfatt-&lt;br&gt;ning är detta ett mycket starkt motiv till att begravningslagen bör ingå som&lt;br&gt;del i den nya kyrkolagen. På grund härav förordar utskottet att denna lag&lt;br&gt;på lämpligt sätt infogas i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad härefter gäller de önskemål som framförs i motion 1991:15 har&lt;br&gt;utskottet den uppfattningen att forsamlingslagen har en så central bety-&lt;br&gt;delse för svenska kyrkan att den bör ingå i sin helhet. Utskottet delar&lt;br&gt;sålunda inte motionärernas uppfattning att lagen därmed skulle få en&lt;br&gt;underordnad ställning. Utskottet tror inte heller att församlingslagens&lt;br&gt;infogande i kyrkolagen kommer att innebära någon större nackdel för det&lt;br&gt;eventuellt kommande arbetet med att anpassa den till den nya kommunal-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ovan sagda medför också att utskottet i likhet med motionärerna&lt;br&gt;anser att tillkomsten av en ny lag på det borgerligt kommunala området&lt;br&gt;motiverar en bearbetning av de delar av förslaget till kyrkolag som motsva-&lt;br&gt;ras av nu gällande församlingslag. Eftersom regleringen av kyrkans organi-&lt;br&gt;sation på lokalplanet är av kommunalrättslig natur är det väsentligt att&lt;br&gt;denna lagstiftning anpassas till den som gäller på den borgerligt kommu-&lt;br&gt;nala sidan. Detta gäller inte minst ett sådant grundläggande kommunal-&lt;br&gt;rättsligt institut som den kommunala besvärsrätten eller, med den termi-&lt;br&gt;nologi som används i den nya kommunallagen, laglighetsprövningen.&lt;br&gt;Begrepp som ”ersättare” bör naturligtvis även användas i den kyrkokom-&lt;br&gt;munala lagstiftningen. Det är emellertid nödvändigt att anpassningen sker&lt;br&gt;med utgångspunkt från att svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt&lt;br&gt;trossamfund och med hänsynstagande till den på lokalplanet rådande&lt;br&gt;kyrkokommunala strukturen. Detta bör ges regeringen till känna, vilket är&lt;br&gt;innebörden av den andra att-satsen i motion 1991:15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet utgår från att kyrkomötet bereds tillfälle att yttra sig innan&lt;br&gt;sådant lagförslag föreläggs riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen yrkas slutligen att kyrkolagsförslagets sista kapitel om pro-&lt;br&gt;portionellt valsätt skall utgå och ersättas med en allmän hänvisning om i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka fall proportionella val skall ske. De flesta val inom kyrkan kan ske&lt;br&gt;som proportionella val. Enligt utskottets uppfattning är det därför av&lt;br&gt;framför allt praktiska skäl lämpligt att reglerna om proportionella val finns&lt;br&gt;intagna i kyrkolagen. Härigenom kommer tillämpningen av dessa valregler&lt;br&gt;att underlättas vid genomförandet av de kyrkliga valen. Utskottet tillstyr-&lt;br&gt;ker därför inte bifall till motionen i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lagförslaget avdelningsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta avsnitt tar utskottet upp till behandling de avdelningar i&lt;br&gt;förslaget till ny kyrkolag som har hänvisats till utskottet. Motioner hänför-&lt;br&gt;liga till förslaget tas upp under den avdelning till vilka de enligt sitt innehåll&lt;br&gt;hör hemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Fjärde avdelningen. Den kyrkliga indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om Sveriges indelning i för-&lt;br&gt;samlingar, pastorat, kontrakt och stift. Avdelningen innehåller också regler&lt;br&gt;om kyrkliga samfälligheter och om indelningsdelegerade. Dessutom finns&lt;br&gt;föreskrifter om namn på kyrkliga enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fjärde avdelningen har överförts nu gällande bestämmelser i kyrkliga&lt;br&gt;indelningslagen (1988:185) och lagen (1972:229) om kyrkliga indelnings-&lt;br&gt;delegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i 4 kap. beträffande de icke-territoriella församlingarna är&lt;br&gt;ny men överensstämmer i sak med den ordning som idag gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 4 § har den sakliga nyheten införts att även kyrklig samfällighet&lt;br&gt;får väcka fråga om ändrad församlingsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 15 § och 8 kap. 11 § har tagits bort den möjlighet som kammar-&lt;br&gt;kollegiet idag har att i vissa fall lämna över ärende rörande den kyrkliga&lt;br&gt;indelningen till regeringen för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. har några formella bestämmelser i den nuvarande lagen om&lt;br&gt;kyrkliga indelningsdelegerade utelämnats då de saknar funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 kap. om namn på kyrkliga enheter är nya. I kapitlet&lt;br&gt;anges att det är den myndighet som beslutar om indelningsändringen eller&lt;br&gt;samfällighetsbildningen som också skall fastställa namnet på den kyrkliga&lt;br&gt;enheten. I andra fall prövas namnfrågan av kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:3 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring i lagen om kyrkliga&lt;br&gt;indelningsdelegerade att kyrkoherden blir självskriven ledamot av indel-&lt;br&gt;ningsdelegerades arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:37 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen föreslår de ändringar i&lt;br&gt;förslaget till kyrkolag som angetts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta avsnitt behandlar utskottet den ändring som föreslås under&lt;br&gt;punkten 1 i motionen, nämligen att 4 kap. 5 § i kyrkolagen ändras enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ett kontrakt består av flera pastorat i ett stift. En av prästerna i&lt;br&gt;kontraktet förordnas som kontraktsprost. Andra icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar än Hovförsamlingen tillhör det kontrakt, inom vilket församlingskyr-&lt;br&gt;kan är belägen. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:63 hemställs bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar att i framställning till regeringen begära sådant&lt;br&gt;tillägg i regeringens skrivelse till kyrkomötet 1990:1, avd. 4, kap. 5, §§&lt;br&gt;22-24,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den prästerliga ämbetslinjen representeras i indelningsdelegerade&lt;br&gt;och dess arbetsutskott genom antingen kyrkoherde eller annan därtill&lt;br&gt;av kyrkoherden utsedd präst enligt samma regler som gäller för&lt;br&gt;kyrkoherde avseende kyrkofullmäktige och kyrkoråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att uppgifter som enligt särskild lag eller annan författning ankommer&lt;br&gt;på kyrkoråd må utföras av indelningsdelegerades arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:80 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär&lt;br&gt;sådan ändring av 10 kap. 6 § att beslut om namn i ärenden som avses i 1&lt;br&gt;och 2 §§ får överklagas även om inte själva beslutet om indelningsänd-&lt;br&gt;ringar överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UTSKOTTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under utskottets överläggning rörande fjärde avdelningen i kyrkolagsför-&lt;br&gt;slaget har aktualiserats bestämmelserna om tvist i anledning av den eko-&lt;br&gt;nomiska regleringen vid ändringar i den kyrkliga indelningen. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser har oförändrade flyttats över på kyrkliga indelningslagen till&lt;br&gt;kyrkolagsforslaget och finns där intagna i 6 kap. 5 § och 3 st. och 8 kap. 7 §.&lt;br&gt;Det framgår där att tvister skall avgöras enligt lagen (1929:145) om&lt;br&gt;skiljemän. I 6 § nämnda lag anges hur skiljemän skall utses vid oenighet&lt;br&gt;mellan parterna. Enligt den tolkning utskottet gjort av denna bestämmelse&lt;br&gt;förutsätter dess tillämpning att det endast är två parter som tvistar.&lt;br&gt;Indelningsändringar kan dock många gånger beröra fler än två kyrkokom-&lt;br&gt;muner. Om ett större antal av dessa blir oeniga om den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen synes mot bakgrund av utskottets tolkning av nu aktuell be-&lt;br&gt;stämmelse, denna inte kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser därför att bestämmelserna om hur tvister skall lösas bör&lt;br&gt;bli föremål för översyn. I det civilrättsliga regelsystemet finns exempel på&lt;br&gt;lagar som är tillämpliga när fler än två parter tvistar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill här peka på den ordning som valts i lagen (1904:48) om&lt;br&gt;samäganderätt. Situationen vid en pastoratsreglering eller upplösning av&lt;br&gt;en samfällighet kan många gånger bli snarlik den som uppstår när samfälld&lt;br&gt;egendom skall förvaltas av eller delas mellan flera ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda förordar utskottet sålunda att en&lt;br&gt;översyn görs av bestämmelserna i kyrkolagsforslaget vad beträffar tvister i&lt;br&gt;anledning av den ekonomiska regleringen vid indelningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna 1991:3 och 1991:63, den senare såvitt avser den del som&lt;br&gt;detta utskott har att behandla, berör kyrkoherdens ställning i kyrkliga&lt;br&gt;indelningsdelegerade och dess arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kyrkliga indelningsdelegerade finns i kyrkliga indel-&lt;br&gt;ningslagen och i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade. Be-&lt;br&gt;stämmelserna har i sak oförändrade flyttats över till 5, 6, 8 och 9 kap. i&lt;br&gt;kyrkolagsforslaget. Indelningsdelegerade och dess arbetsutskott är närmast&lt;br&gt;att betrakta som någon form av interimistiska kyrkokommunala organ som&lt;br&gt;får utses i samband med ändringar i den kyrkliga indelningen. Sålunda kan&lt;br&gt;vid exempelvis ändringar i församlingsindelningen den beslutande myn-&lt;br&gt;digheten bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall&lt;br&gt;företrädas av indelningsdelegerade. Detta gäller till dess indelningsänd-&lt;br&gt;ringen träder i kraft. Den beslutanderätt som tillkommer kyrkofullmäktige&lt;br&gt;utövas sålunda av företrädare för församlingen enligt den nya indelningen.&lt;br&gt;Regleringen av kyrkliga indelningsdelegerade finns intagen i 9 kap. kyrko-&lt;br&gt;lagsförslaget. Där finns bl.a. bestämmelser om valbarhet, sammanträden,&lt;br&gt;närvarorätt, arbetsutskott och ordförandeskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutsats om kyrkoherdens ställning i såväl indelningsdelegerade som&lt;br&gt;dess arbetsutskott som dras i de bägge motionerna är riktig. Den prästerliga&lt;br&gt;ämbetslinjen finns sålunda, som läronämnden konstaterat i sitt yttrande,&lt;br&gt;inte företrädd i uppbyggnadsskedet av en ny kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet delar motionärernas uppfattning att ämbetslinjen bör vara&lt;br&gt;företrädd i indelningsdelegerades arbetsutskott enligt samma principer&lt;br&gt;som gäller för kyrkoherdens ställning enligt församlingslagen. Berör indel-&lt;br&gt;ningsändringen flera pastorat bör det enligt utskottets mening ankomma&lt;br&gt;på domkapitlet att efter framställan från stiftsstyrelsen förordna en av&lt;br&gt;kyrkoherdarna att vara ledamot och en annan att vara dennes ersättare i&lt;br&gt;arbetsutskottet. Bestämmelse härom bör lämpligen införas i förslagets 9&lt;br&gt;kap. 15 §. Ändringen torde även medföra vissa konsekvensändringar i&lt;br&gt;kapitlet. Utskottet utgår från att detta kommer att beaktas i samband med&lt;br&gt;den begärda revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tredje att-satsen i motionen 1991:63 bör framhållas att&lt;br&gt;uttryckliga lagregler saknas om vilka uppgifter och befogenheter som till-&lt;br&gt;kommer indelningsdelegerades arbetsutskott. Rent kyrkokommunalt är det&lt;br&gt;dock att jämställa med kyrkorådet i en församling eller samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av 5 kap. 20 § 2 st. i lagförslaget att befintliga kyrkokom-&lt;br&gt;munala organ enligt den äldre indelningen endast får besluta i frågor som&lt;br&gt;uteslutande avser den befintliga kyrkokommunen och som inte har verkan&lt;br&gt;efter den nya indelningens ikraftträdande. Frågor som har verkan efter&lt;br&gt;indelningens ikraftträdande och avser den nya kyrkokommunen an-&lt;br&gt;kommer däremot uteslutande på indelningsdelegerade och dess arbetsut-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det syftemål som motionärerna i nu aktuell fråga önskar uppnå synes&lt;br&gt;enligt utskottets uppfattning därmed vara tillgodosett redan inom ramen&lt;br&gt;för gällande lagstiftning. Anledning saknas därför att tillstyrka bifall till&lt;br&gt;motionen i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande motionsyrkandet under punkt 1 i motion 1991:37 kan först&lt;br&gt;konstateras att det av 4 kap. 4 § 2 st. kyrkolagsforslaget framgår att varje&lt;br&gt;icke-territoriell församling utgör ett pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu gällande kyrklig indelningslag (1988:185) anges i 1 kap. 4 § att ett&lt;br&gt;kontrakt består av flera pastorat i ett stift. Enligt 4 kap. 1 § beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftsstyrelsen om ändringar i kontraktsindelningen. Stiftsstyrelsen skall&lt;br&gt;vidare enligt 2 § verka for en ändamålsenlig kontraktsindelning och får&lt;br&gt;själv ta upp frågor om ändring i indelningen. Här angivna bestämmelser i&lt;br&gt;kyrkliga indelningslagen föreslås oförändrade överflyttas till avdelningen&lt;br&gt;om den kyrkliga indelningen i den nya kyrkolagen (7 kap. 1 § 2 st. och 7&lt;br&gt;kap. 2 § 1 st.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer sålunda på stiftsstyrelsen att bestämma vilka pastorat,&lt;br&gt;inklusive de icke-territoriella, som skall ingå i de olika kontrakten i stiftet.&lt;br&gt;Enligt utskottets mening saknas anledning att i lag ytterligare reglera&lt;br&gt;förutsättningarna för stiftsstyrelsens befogenheter i nu aktuellt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad däremot gäller den under samma punkt i motionen påtalade risken&lt;br&gt;för missuppfattning delar utskottet motionärens bedömning i denna del.&lt;br&gt;Hela 5 § i 4 kap. bör därför få följande lydelse: ”Ett kontrakt består av flera&lt;br&gt;pastorat i ett stift. En av prästerna i kontraktet förordnas som kontrakts-&lt;br&gt;prost.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:80 konstateras att beslut i ärenden om namn på kyrkliga&lt;br&gt;enheter inte kan överklagas särskilt. Motivering härför saknas i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets uppfattning är detta inte tillfredsställande och utskottet&lt;br&gt;tillstyrker därför bifall till motionen. 10 kap. 6 § bör sålunda ges följande&lt;br&gt;lydelse: ”Stiftsstyrelsens beslut i ärenden som avses i 1 och 2 §§ får&lt;br&gt;överklagas hos kammarkollegiet av berörda församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter. Kammarkollegiets beslut i ärenden som avses i 3 § får inte&lt;br&gt;överklagas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Femte avdelningen. Den lokala organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11—22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte avdelningen innehåller bestämmelser om organisation och verk-&lt;br&gt;samhetsformer för församlingar och kyrkliga samfälligheter på lokalnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till femte avdelningen har överförts större delen av nu gällande bestäm-&lt;br&gt;melser i församlingslagen (1988:180). Viss redaktionell bearbetning har&lt;br&gt;gjorts. Bl.a. har införts ett nytt kapitel (12 kap.) i vilket har samlats reglerna&lt;br&gt;om de förtroendevalda. Denna systematik är anpassad till den nya kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakliga nyheterna är få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 kap. 1 § lagförslaget har införts en bestämmelse om senaste dag för&lt;br&gt;stiftsstyrelsens fastställelse av antalet ledamöter i kyrkofullmäktige i sam-&lt;br&gt;fällighet. Bestämmelse härom saknas i nu gällande församlingslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 kap. om revision har i 9 § en anpassning gjorts till motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i den nya kommunallagen. Den enda sakliga ändringen i&lt;br&gt;förhållande till gällande rätt är en ändring av sättet att beräkna när&lt;br&gt;preskriptionstiden skall börja löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:21 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet föreslår regeringen att 17 kap. 17 § i förslaget till kyrkolag&lt;br&gt;ändras så att kravet på att kallelse till kyrkorådssammanträde skall anslås&lt;br&gt;på församlingens anslagstavla upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:37 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen föreslår de ändringar i&lt;br&gt;förslaget till kyrkolag, som angetts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta avsnitt behandlar utskottet de ändringar som föreslås under&lt;br&gt;punkterna 2 och 3 i motionen, vari föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 kap. 8 § i kyrkolagen ändras enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 en församling utövas beslutanderätten på kyrkostämma eller av kyr-&lt;br&gt;kofullmäktige, om inte annat följer av 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 kap. 31 § 2 st. ändras enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kyrkoherden eller någon annan präst som avses i 5 § andra stycket har&lt;br&gt;dock alltid rätt att närvara i arman nämnd och delta i överläggningarna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:48 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br&gt;anförts om ett tidigareläggande av tillträdesdagen för de nyvalda kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:52 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos centralstyrelsen anhåller att denna låter utreda&lt;br&gt;förutsättningarna för en ändring av forsamlingslagen så att samfälligheter&lt;br&gt;kan bildas med hänsynstagande till skilda lokala förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:54 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär en sådan ändring i forsamlingslagen&lt;br&gt;som föreslås i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den yrkade ändringen innebär att det skall klart utsägas i lagen att en&lt;br&gt;församling inte kan vidta åtgärder vad avser byggnad och dess fasta&lt;br&gt;inredning utan att samfälligheten godkänner åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:65 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring i försam-&lt;br&gt;lingslagen (7 kap. 5 §) att antalet valda ledamöter i ett direktvalt kyrkoråd&lt;br&gt;skall vara udda och inte mindre än elva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:78 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär&lt;br&gt;ändringar av 15 kap. förslag till ny kyrkolag av innebörd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att församlingarna skall kunna träffa överenskommelse om även&lt;br&gt;suppleanter när delegerade skall utses första gången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att det bör ankomma på församlingsdelegerade - och församling-&lt;br&gt;arna när delegerade skall utses första gången — att besluta om antalet&lt;br&gt;suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att någon bestämd tidsfrist för beslut om suppleanter bör inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:82 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär&lt;br&gt;sådan ändring av 18 kap. 4 § punkt 4 förslag till ny kyrkolag att vad där sägs&lt;br&gt;om gemensamt kyrkoråd måtte avse även sådant kyrkoråd i flerpastorats-&lt;br&gt;samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:90 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hemställer hos regeringen att till begravningslagen fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en särskild bestämmelse som ger myndigheten rätt att tillhandahålla askur-&lt;br&gt;nor och kistor samt gravanordningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UTSKOTTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill till en början erinra om vad tidigare anförts om behovet av&lt;br&gt;bearbetning av denna avdelning av kyrkolagsforslaget med hänsyn till till-&lt;br&gt;komsten av ny kommunallag på den borgerligt kommunala sidan. Även om&lt;br&gt;det sålunda finns anledning att förutsätta att femte avdelningen kommer&lt;br&gt;att bli föremål för bearbetning bör påtalas vissa brister och felaktigheter i&lt;br&gt;det nu föreliggande förslaget. Det som anges i det följande skall inte&lt;br&gt;uppfattas som uttömmande, utan får snarare ses som en exemplifiering i&lt;br&gt;syfte att understryka vikten av en grundlig bearbetning inte minst från&lt;br&gt;redaktionell och språklig synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 kap. 2 § sista meningen synes vara onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Användningen av de personliga pronomenen han och hon i 12 kap. 7 § 2&lt;br&gt;st. 2 p. och 12 kap. 9 § är inte konsekvent. Utskottet förordar här det&lt;br&gt;användningssätt som föreslås i kyrkoförfattningsutredningens slutbe-&lt;br&gt;tänkande, del 1, under avsnittet 4.3.1. Den språkliga bearbetningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 13 kap. 14 § reglerar rätten att delta i fullmäktiges överläggningar.&lt;br&gt;Rätten att närvara skall inte regleras i detta stadgande. Fullmäktiges&lt;br&gt;sammanträden är ju offentliga sammankomster, varför en bestämmelse&lt;br&gt;om närvarorätt i detta sammanhang kan missförstås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Begreppen ”mer än hälften av ledamöterna” i 13 kap. 21 § och ”enkel&lt;br&gt;majoritet” i 13 kap. 24 § 3 st. syftar i detta sammanhang på samma sak.&lt;br&gt;Sådant bör undvikas i lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 13 kap. 28 § 3 st. 3 p. anger att protokollet skall redovisa hur ledamö-&lt;br&gt;terna och suppleanterna har röstat vid öppen omröstning. Suppleanter&lt;br&gt;har ingen rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 1991:21 berör förenklingar i kallelseförfarandet till samman-&lt;br&gt;träde med kyrkorådet. 1989 års kyrkomöte avslog på hemställan av kyrko-&lt;br&gt;lagsutskottet (KL 1989:2) en motion av samma innehåll som denna. Som&lt;br&gt;motiv för sin hemställan anförde utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Församlingar och samfälligheter torde i allmänhet ha antagit regle-&lt;br&gt;mente för sina kyrkoråd med särskilda föreskrifter om kallelseförfarandet.&lt;br&gt;Genom att dessa föreskrifter tar över lagens bestämmelser undviks de&lt;br&gt;olägenheter som måhända kan vara förenade med lagens mer omständliga&lt;br&gt;kallelseförfarande. Enligt utskottets mening saknas därför anledning att&lt;br&gt;föreslå den av motionären önskade lagändringen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit anledning att frångå det ställningstagande som&lt;br&gt;gjordes av 1989 års kyrkomöte i denna fråga. Utskottet hemställer därför&lt;br&gt;om avslag på motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller avsnitt 2 och 3 i motion 1991:37 föreslås några redaktionella&lt;br&gt;ändringar i 11 kap. 8 § och 17 kap. 31 § kyrkolagsforslaget i, enligt motio-&lt;br&gt;närens uppfattning, klarläggande och förtydligande syfte. Utskottet har&lt;br&gt;inte kunnat finna att de aktuella lagrummen inrymmer några oklarheter&lt;br&gt;och anser följaktligen inte att de av motionären yrkade ändringarna skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebära någon förbättring. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:48 begärs sådan lagändring att de nyvalda kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tiges mandatperiod tidigareläggs till den 1 november valåret. Syftet där-&lt;br&gt;med skulle vara att ge de nyvalda budgetansvaret redan det första året av&lt;br&gt;mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av den föreslagna lagändringen skulle innebära en&lt;br&gt;anpassning till den ordning som idag gäller i de borgerliga kommunerna.&lt;br&gt;Frågan om en tidigareläggning av kyrkofullmäktiges mandatperiod har&lt;br&gt;varit föremål för överväganden i andra sammanhang. Önskemål härom har&lt;br&gt;dock inte kunnat tillgodoses med hänvisning till tidpunkten för de kyrkliga&lt;br&gt;valen. Det är sålunda inte praktiskt möjligt för valmyndigheterna att göra&lt;br&gt;den erforderliga röstsammanräkningen på den tid som i sådant fall skulle&lt;br&gt;stå dem till buds. Detta skulle kräva en tidigareläggning av tidpunkten för&lt;br&gt;valen, en fråga som dock bör tas upp i ett större sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:52 framförs önskemål om vidgade möjligheter att bilda&lt;br&gt;samfälligheter. För samfälligheter av det slag som åsyftas i motionen, dvs.&lt;br&gt;flerpastoratssamfälligheter, gäller 1 kap. 6 § i den nuvarande församlings-&lt;br&gt;lagen. Bestämmelsen föreslås i sak oförändrad flyttas över till 11 kap. i&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flerpastoratssamfälligheter får sålunda bildas för att sköta en, flera eller&lt;br&gt;alla församlingsangelägenheter. Nu gällande lagstiftning ger sålunda stora&lt;br&gt;möjligheter till alternativa samverkansformer inom ramen för den kyrko-&lt;br&gt;kommunala kompetensen. Som villkor härför gäller härutöver den, utan&lt;br&gt;ändring till kyrkolagsforslaget överförda, bestämmelsen att pastoraten&lt;br&gt;skall vara överens eller att den tilltänkta samfällighetsbildningen skall vara&lt;br&gt;till övervägande och varaktig fördel för berörda pastorat, 8 kap. 3 §&lt;br&gt;kyrkolagsforslaget. Enligt utskottets mening möjliggör redan nu gällande&lt;br&gt;lagstiftning bildandet av samfälligheter med hänsynstagande till de skilda&lt;br&gt;lokala förutsättningar som kan finnas. Motionärens önskemål är därmed&lt;br&gt;tillgodosett, varför utskottet inte tillstyrker bifall till motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 1991:54 tar upp frågan om kompetensfördelningen mellan en&lt;br&gt;församling och en total samfällighet. Utskottet har tagit del av en dom i ett&lt;br&gt;kommunalbesvärsmål av kammarrätten i Göteborg, meddelad&lt;br&gt;1991 —04 — 23 i mål 5680-1990. Domen berör den i motionen aktualise-&lt;br&gt;rade frågeställningen men innebär inte enligt utskottets uppfattning i något&lt;br&gt;avseende ett frångående av hittills gällande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1987/88:31 Ny organisation på lokal- och stiftsplanet i&lt;br&gt;svenska kyrkan m.m. anför departementschefen bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Jag vill också betona att den föreslagna kompetensfördelningen inte&lt;br&gt;skall ses som ett hinder för en församling att själv med frivilliga medel och&lt;br&gt;gåvor bekosta den ytterligare utsmyckning som församlingen anser önsk-&lt;br&gt;värd. I den mån den fasta inredningen berörs kan en förändring inte vidtas&lt;br&gt;utan överenskommelse med pastoratet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta uttalande anser utskottet det klarlagt att en församling inte&lt;br&gt;kan vidta åtgärder vad avser byggnad eller dess fasta inredning utan att&lt;br&gt;detta medgivits av samfälligheten. Någon lagändring är enligt utskottets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening därmed ej påkallad for att uppnå syftet med motionen. Motionen&lt;br&gt;bör därför avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:65 hemställs om en ändring i forsamlingslagen av inne-&lt;br&gt;börd att antalet ledamöter i direktvalt kyrkoråd, inklusive den självskrivne&lt;br&gt;ledamoten, skall vara jämnt. Bestämmelsen om antalet ledamöter i direkt-&lt;br&gt;valt kyrkoråd har oförändrad flyttats över till 17 kap. 8 § kyrkolagsförsla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill med anledning härav peka på att den av motionären&lt;br&gt;önskade förändringen står i strid med den allmänt accepterade principen&lt;br&gt;att antalet ledamöter i styrelser och beslutande organ bör vara udda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett jämnt antal röstande får till konsekvens att lottning måste tillgripas i&lt;br&gt;de fall det uppstår lika röstetal och ärendet gäller val eller tillsättning av&lt;br&gt;tjänst. Detta är enligt utskottets meningen inte önskvärd situation. Utskot-&lt;br&gt;tet avstyrker därför motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:78 riktas erinringar mot de bestämmelser i församlingsla-&lt;br&gt;gen som reglerar suppleanter i församlingsdelegerade och som oförändrade&lt;br&gt;återfinns i 15 kap. 1 — 3 §§. Utskottet delar motionärens uppfattning att&lt;br&gt;suppleanter skall kunna utses första gången och tillstyrker därför på de&lt;br&gt;grunder som anförs i motionen bifall till densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:82 yrkas ändring i en från församlingslagen i oförändrat&lt;br&gt;skick till 18 kap. 4 § punkt 4 kyrkolagsforslaget överförd bestämmelse om&lt;br&gt;delegation. Bestämmelsen reglerar de möjligheter som en samfällighets&lt;br&gt;kyrkoråd har att delegera beslutanderätt till kyrkoråd i församling eller till&lt;br&gt;ett gemensamt kyrkoråd mellan två eller flera församlingar i pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutsats som dras i motionen synes i och för sig vara riktig.&lt;br&gt;Lagtexten anger att delegation kan ske till ett för församlingarna inom&lt;br&gt;pastoratet gemensamt kyrkoråd. 1 de fall församlingarna ligger i olika&lt;br&gt;pastorat, torde denna form av delegation inte vara tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet menar dock att detta inte är något större problem. För det&lt;br&gt;första är förekomsten av gemensamma kyrkoråd relativt sällsynt, i synner-&lt;br&gt;het vad gäller sådana som utsetts från församlingar i olika pastorat. För det&lt;br&gt;andra saknas enligt utskottets uppfattning anledning att främja tillkomsten&lt;br&gt;av ytterligare kyrkoråd av nu nämnd natur. Ett bättre och mer ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt att samverka församlingar emellan är att använda sig av de olika&lt;br&gt;typer av samfällighetsbildningar som lagen ger möjlighet till. Utskottet är&lt;br&gt;därför inte berett att tillstyrka bifall till motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:90 framförs önskemål om rätt för kyrkogårdsmyndighet&lt;br&gt;att tillhandahålla askurnor, kistor och gravanordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kyrkokommunernas rätt att tillhandahålla kistor och urnor&lt;br&gt;har behandlats i promemorian Begravningskostnader för enskilda, som&lt;br&gt;överlämnades till civildepartementet i december 1986. 1 promemorian&lt;br&gt;föreslogs att församlingens kompetens skulle utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;begravningstjänst. Med begravningstjänst avsågs i promemorian försam-&lt;br&gt;lingens möjligheter att med skattemedel bidra och stödja verksamhet inom&lt;br&gt;begravningsväsendets område i syfte att minska kostnaderna för den&lt;br&gt;enskilde i samband med dödsfall. Som exempel på åtgärder hänförliga till&lt;br&gt;begravningstjänst angavs att församlingen tillhandahåller fria kistor och&lt;br&gt;urnor samt svarar för transporten. Utredningsmannen hade genom en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enkät noterat att i praxis förekom en viss fri begravningstjänst som gick&lt;br&gt;utanför församlingens legala kompetens. Lagstiftningen borde därför enligt&lt;br&gt;utredarens mening anpassas till gällande praxis. Vidare borde överlämnas&lt;br&gt;åt kyrkokommunerna själva att besluta om vilken begravningshjälp de var&lt;br&gt;villiga att erbjuda sina invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1987 års kyrkomöte aktualiserades frågan genom en motion om&lt;br&gt;enskildas kostnader för transporter vid gravsättning på hembygdens kyr-&lt;br&gt;kogård. Kyrkolagsutskottet noterade i sitt betänkande (1987:11) att&lt;br&gt;svenska kyrkans centralstyrelse avgett yttrande över promemorian om&lt;br&gt;enskildas begravningskostnader. Utskottet såg, liksom centralstyrelsen,&lt;br&gt;positivt på ett införande av begravningstjänsten i den kyrkokommunala&lt;br&gt;kompetensen men ansåg att dittillsvarande utredning inte gav svar på alla&lt;br&gt;frågor om effekterna av förslaget eller om alternativa lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en utvidgning av församlingens kompetens behandlades i&lt;br&gt;propositionen 1987/88:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i&lt;br&gt;svenska kyrkan, m.m. I propositionen avvisades förslaget med hänvisning&lt;br&gt;bl.a. till vad kyrkomötet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om enskildas begravningskostnader utreddes ytterligare av be-&lt;br&gt;gravningskostnadsutredningen som i sitt betänkande (SOU 1990:82) Vad&lt;br&gt;kostar begravningar — vem betalar? bl.a. gav en samlad bild av kostna-&lt;br&gt;derna för olika typer av tjänster vid begravning. Utredningen redovisade&lt;br&gt;vidare behovet av samhällsstöd till enskilda för sådana kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot angivna bakgrund anser utskottet, liksom motionären, att det bör&lt;br&gt;falla inom den kyrkokommunala kompetensen att svara för begravnings-&lt;br&gt;tjänst. Uppgiften bör dock inte vara obligatorisk. Enligt utskottets mening&lt;br&gt;bör begreppet begravningstjänst avse varor och tjänster som är ofrån-&lt;br&gt;komliga i samband med en begravning, exempelvis kistor och urnor. Med&lt;br&gt;den av utskottet angivna definitionen är däremot en gravanordning inte&lt;br&gt;hänförlig till begravningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagbestämmelse som vidgar församlingens kompetens till att inne-&lt;br&gt;fatta begravningstjänst bör införas i 11 kap. 1 § punkt 6 kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Sjätte avdelningen. Den regionala organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 — 26 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte avdelningen innehåller bestämmelser om organisation och verksam-&lt;br&gt;hetsformer för stiftssamfälligheter och dess olika organ. I avdelningen tas&lt;br&gt;också in föreskrifter om domkapitlen och om biskopens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sjätte avdelningen har, såvitt avser de kapitel som detta utskott skall&lt;br&gt;behandla, överförts vissa av nu gällande bestämmelser i forsamlingslagen&lt;br&gt;samt vissa av nu gällande bestämmelser i lagen om förvaltning av kyrklig&lt;br&gt;jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakliga nyheterna finns i 23 kap. I kapitlets 2 § utökas stiftssamfällig-&lt;br&gt;hetens befogenheter till att avse främjande av församlingsarbete även på&lt;br&gt;andra språk än svenska, finska, samiska och teckenspråk. I 3 § 3 st. har i&lt;br&gt;förtydligande syfte förts in vissa förfaranderegler när det gäller stiftsfull-&lt;br&gt;mäktiges beslut om utvidgad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:79 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse 1990:1 begär&lt;br&gt;ändring av 24 kap. 5 § 3 p. förslag till ny kyrkolag i enlighet med vad som&lt;br&gt;anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UTSKOTTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under utskottets överläggningar om sjätte avdelningen i förslaget till ny&lt;br&gt;kyrkolag har uppmärksammats den ändrade formuleringen av stiftssamfäl-&lt;br&gt;lighetens kompetens vad gäller församlingsarbete på andra språk. Nuva-&lt;br&gt;rande formulering i 1 kap. 8 § 1 st. 2 p. är församlingsarbete bland&lt;br&gt;finskspråkiga, samer och teckenspråkiga —” Motsvarande formulering i&lt;br&gt;lagförslaget 23 kap. 2 § 1 st. 2 p., är församlingsarbete bland tecken-&lt;br&gt;språkiga samt på finska, samiska och andra språk — Förutom den&lt;br&gt;vidgade kompetensen vad avser verksamhet även på andra språk innebär&lt;br&gt;den förändrade formuleringen i vart fall i språkligt avseende en förändring&lt;br&gt;i sak. Huruvida detta har varit avsett undandrar sig utskottets bedömning.&lt;br&gt;Utskottet vill dock för sin del betona att detta ej bör vara lagens innebörd.&lt;br&gt;För att undanröja den oklarhet som den förändrade formuleringen kan ge&lt;br&gt;upphov till förordar utskottet att bestämmelsen får en sådan lydelse att det&lt;br&gt;framgår att det är bland människor med annat modersmål än svenska som&lt;br&gt;verksamheten skall främjas. 23 kap. 2 § 2 bör därför ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ”främja församlingsarbete bland teckenspråkiga och bland dem som&lt;br&gt;talar finska, samiska eller andra språk,”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:79 aktualiseras vissa problem som kan uppstå vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelsen om suppleanters tjänstgöring i stiftsfullmäktige.&lt;br&gt;Bestämmelsen finns intagen i 24 kap. 5 § 3 p. kyrkolagsforslaget och har&lt;br&gt;oförändrad flyttats över från 6 kap. 23 § 3 församlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande församlingslag bygger i stora delar på 1982 års lag om&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfälligheter. De delar som behandlar stifts-&lt;br&gt;samfälligheten var vid tillkomsten helt nya eftersom motsvarande kyrko-&lt;br&gt;kommunala organisation inte funnits tidigare. Förebild för bestämmel-&lt;br&gt;serna om stiftssamfällighetens beslutande organ, stiftsfullmäktige, kom i&lt;br&gt;stor utsträckning att hämtas från dem som gällde för kyrkofullmäktige i&lt;br&gt;samfällighet. Sålunda anges i specialmotiveringen till nu aktuell bestäm-&lt;br&gt;melse (prop. 1987/88:31) att denna i huvudsak överensstämmer med vad&lt;br&gt;som gäller för kyrkofullmäktige i samfällighet. Ytterligare motivuttalanden&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om suppleantinträde i kyrkofullmäktige i samfälligheter och,&lt;br&gt;efter tillkomsten av nuvarande församlingslag, i stiftsfullmäktige bygger&lt;br&gt;bl.a. på att suppleanter från viss valkrets kan inträda för ordinarie ledamot&lt;br&gt;i annan valkrets. En förutsättning härför är dock att samtliga suppleanter&lt;br&gt;från visst parti i den senare valkretsen har förhinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kyrkofullmäktige i samfällighet gäller att samtliga ledamöter&lt;br&gt;i detta organ har utsetts vid direkta val enligt bestämmelserna om kyrko-&lt;br&gt;fullmäktigeval. Dessa ledmöter och deras suppleanter kan otvetydigt här-&lt;br&gt;ledas till visst parti, eftersom giltig valsedel vid kyrkofullmäktigeval förut-&lt;br&gt;sätter en partibeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftsfullmäktige är förhållandena annorlunda. Stiftsfullmäktige utses&lt;br&gt;genom indirekta val i den meningen att ledamöter och suppleanter väljs&lt;br&gt;kontraktsvis (valkretsvis) av elektorer utsedda från de i kontraktet ingå-&lt;br&gt;ende församlingarna. För val till stiftsfullmäktige gäller i princip samma&lt;br&gt;regler som för val av kyrkoråd och nämnder, dvs. majoritetsval eller val&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i lagen om proportionellt valsätt. Vid majoritetsval&lt;br&gt;saknar den formella partitillhörigheten betydelse. Vid proportionellt val-&lt;br&gt;sätt skall däremot kandidaterna finnas upptagna på en valsedel på vilken&lt;br&gt;en gruppbeteckning måste anges. Slutsatsen härav blir att ledamöterna och&lt;br&gt;suppleanterna i stiftsfullmäktige inte entydigt kan sägas tillhöra visst parti.&lt;br&gt;En bokstavstrogen tillämpning av bestämmelserna om suppleantinträde i&lt;br&gt;stiftsfullmäktige kan därmed ej ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet kan sålunda konstatera att det råder viss oklarhet om den&lt;br&gt;exakta tillämpningen av denna regel i stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock noteras att reglerna ännu inte varit i bruk en hel mandat-&lt;br&gt;period. Enligt utskottets mening är det därför lämpligt att avvakta med&lt;br&gt;eventuella ändringsinitiativ till dess man vinner erfarenhet av bestämmel-&lt;br&gt;sernas tillämpning i praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill däremot betona vikten av att nu rådande system, med&lt;br&gt;möjlighet att låta suppleant inträda från annat kontrakt/valkrets, bevaras.&lt;br&gt;Det är viktigt att så långt möjligt minimera risken för eventuella vakanser&lt;br&gt;bland ledamöterna. Ett bifall till motionen skulle enligt utskottets mening&lt;br&gt;nämligen medföra att suppleanter endast kan inträda för ordinarie ledamot&lt;br&gt;i samma valkrets. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att tillstyrka&lt;br&gt;bifall till motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Tionde avdelningen. Kyrkomusiken 38 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tionde avdelningen innehåller bestämmelser om kyrkomusiken i svenska&lt;br&gt;kyrkan och om kyrkomusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till tionde avdelningen har överförts nu gällande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1989:8) om kyrkomusiken i svenska kyrkan. Genom en ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:365) har behörighetskravet för tjänst som organist eller kantor&lt;br&gt;utvidgats till att gälla även avlagd examen i övriga nordiska länder. Denna&lt;br&gt;ändring har även överförts till kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:6 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring av lagen att en vidgad&lt;br&gt;möjlighet till överklagande införs när det gäller tillsättning av kyrkomusi-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:11 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen begär förslag till sådan ändring att i&lt;br&gt;anslutning till 38 kap. 9 § förslaget till kyrkolag införs en bestämmelse om&lt;br&gt;att för att vara behörig att inneha kyrkomusikalisk tjänst ska man tillhöra&lt;br&gt;svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UTSKOTTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:6 föreslås vidgad rätt att överklaga beslut om tillsättning av&lt;br&gt;kyrkomusiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i detta ämne föreslås utan ändring i sak överföras till den&lt;br&gt;nya kyrkolagen. Sålunda framgår av 38 kap. 12 § att kyrkomusikertjänsten&lt;br&gt;tillsätts av kyrkorådet eller i flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnd.&lt;br&gt;Beslut i tillsättningsärenden överklagas enligt 38 kap. 21 § i den ordning&lt;br&gt;som gäller för kommunalbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta följer att beslut i tillsättningsärende endast får överklagas av&lt;br&gt;den som är folkbokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett&lt;br&gt;flerförsamlingspastorat. Vidare gäller att ett överklagat beslut endast kan&lt;br&gt;bli föremål för en legalitetsprövning. Beslutets lämplighet kan sålunda inte&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu angiven ordning är en konsekvens av den nyligen genomförda&lt;br&gt;kyrkomusikerreformen. Att utöka kretsen av dem som kan överklaga eller&lt;br&gt;att vidga besvärsprövningen skulle komma i strid med de allmänna prin-&lt;br&gt;ciper som gäller för överklagande av kyrkokommunala beslut. Utskottet&lt;br&gt;finner inte tillräckliga skäl att frångå dessa principer varför motionen bör&lt;br&gt;avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:11 hemställs att krav på tillhörighet till svenska kyrkan&lt;br&gt;skall införas som villkor för behörighet till kyrkomusikertjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna frågeställning har bl.a. behandlats av 1988 års kyrkomöte. I&lt;br&gt;motion 1988:18 framfördes krav på obligatoriskt medlemskap i svenska&lt;br&gt;kyrkan för kyrkomusiker. Skälet härtill ansågs vara kyrkomusikerns ansvar&lt;br&gt;inom en så vital del av församlingens liv som gudstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets utbildningsutskott avstyrkte bifall till motionen med hän-&lt;br&gt;visning till att det inte var önskvärt att särbehandla en kategori av i kyrkan&lt;br&gt;anställda lekmän. Frågan om medlemskap för kyrkligt anställda borde&lt;br&gt;lösas i ett sammanhang. Vid kyrkomötets behandling av ärendet beslöt&lt;br&gt;dock kyrkomötet i enlighet med motionärens förslag, vilket gavs regeringen&lt;br&gt;tillkänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1987/88:144 Musiken i svenska kyrkan be-&lt;br&gt;handlades frågan om krav på medlemskap i svenska kyrkan för kyrkomu-&lt;br&gt;siker. Departementschefen avvisade dock på sid. 28 i propositionen den&lt;br&gt;tanken med följande motivering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan&lt;br&gt;bör vara en förutsättning för anställning som kyrkomusiker, något som&lt;br&gt;även har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella&lt;br&gt;skäl som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anser jag emellertid&lt;br&gt;föga vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren&lt;br&gt;kan förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något&lt;br&gt;formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav är inte som jag ser det någon&lt;br&gt;garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något&lt;br&gt;motsvarande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av&lt;br&gt;församlingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle&lt;br&gt;särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett&lt;br&gt;formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i&lt;br&gt;kyrkan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med riksdagsbehandlingen av propositionsförslaget togs frå-&lt;br&gt;gan om kravet på medlemskap upp av kulturutskottet. I anledning av&lt;br&gt;motion Kr 28 (yrkande 4 och 5) avstyrkte utskottet en författningsmässig&lt;br&gt;reglering av frågan om medlemskap i svenska kyrkan. Motiven var dels art&lt;br&gt;frågan om dop och kyrkotillhörighet fortfarande var under övervägande i&lt;br&gt;svenska kyrkan dels en i oktober 1988 utfärdad rekommendation från&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. I denna rekommen-&lt;br&gt;derade förbundsstyrelsen att det vid antagande av befattningsbeskriv-&lt;br&gt;ningar och vid ledigförklarande av befattningar inom den verksamhet i&lt;br&gt;församlingarna som avser gudstjänstliv, undervisning, diakoni, evangeli-&lt;br&gt;sation, barn- och ungdomsarbete — för anställningens erhållande och&lt;br&gt;bibehållande — skulle ställas som krav att befattningshavaren skall tillhöra&lt;br&gt;svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kyrkomusiken i svenska kyrkan kom följaktligen inte att&lt;br&gt;innehålla något krav på medlemskap. De allmänna behörighetsvillkoren&lt;br&gt;finns i lagförslaget intagna i 38 kap. 9—11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att det framför allt av principiella skäl är motiverat att&lt;br&gt;som villkor för innehav av kyrkomusikertjänst ställa krav på medlemskap&lt;br&gt;i svenska kyrkan. De motiv som i olika sammanhang anförts mot en sådan&lt;br&gt;ordning har enligt utskottets mening inte tillräcklig tyngd. Utskottet före-&lt;br&gt;slår därför, såsom motionären yrkat, att 38 kap. i förslaget till ny kyrkolag&lt;br&gt;kompletteras med en bestämmelse av innehåll att medlemskap i svenska&lt;br&gt;kyrkan skall vara ett behörighetskrav för innehav av sådan kyrkomusiker-&lt;br&gt;tjänst som avses i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Elfte avdelningen. Den kyrkliga egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39, 41 och 42 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elfte avdelningen innehåller bestämmelser om domkyrkor och församlings-&lt;br&gt;kyrkor, om förvaltningen av den kyrkliga jorden samt om kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna avdelning har, såvitt avser de kapitel som detta utskott skall&lt;br&gt;behandla, överförts större delen av nu gällande bestämmelser i lagen om&lt;br&gt;förvaltningen av kyrklig jord samt kyrkofondslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakliga nyheterna under detta avsnitt gäller framför allt förvaltningen&lt;br&gt;av de medeltida domkyrkorna. En enhetlig form för deras förvaltning&lt;br&gt;införs. Domkapitlet skall utgöra styrelse för domkyrkan. Ytterligare en&lt;br&gt;lekman, som utses av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, skall ingå som&lt;br&gt;ledamot i domkapitlet när det fungerar som domkyrkans styrelse. Bestäm-&lt;br&gt;melserna härom har intagits i 27 kap. 6 §. Regeringen kommer härutöver&lt;br&gt;att meddela särskilda föreskrifter om den byggnadstekniska expertis som&lt;br&gt;domkyrkostyrelsen bör ha tillgång till. Nuvarande befattningar som dom-&lt;br&gt;kyrkosyssloman slopas därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen ändring görs vad gäller förvaltningen av Lunds domkyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga övriga domkyrkor skall förvaltas som församlingskyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande församlingskyrkor har lagreglerats gällande praxis av inne-&lt;br&gt;håll att det skall ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer att besluta i frågor om vilken eller vilka av en församlings&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkor som skall vara församlingskyrka. Även frågor om avlysning av&lt;br&gt;församlingskyrka beslutas i samma ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nu gällande lag om förvaltningen av kyrklig jord flyttas&lt;br&gt;ärenden som rör upplåtelse av rätt till vattenkraft från kammarkollegiet till&lt;br&gt;egendomsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till 42 kap. har överförts nuvarande bestämmelser i kyrkofondslagen.&lt;br&gt;Vissa smärre ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Bestämmelserna om kyrkofonden blir tillämpliga på de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna med undantag för hovförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Vissa ändamål för vilka kyrkofondens medel kan användas har tagits&lt;br&gt;bort. Detta är dock konsekvensändringar efter tidigare fattade beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Begreppet ”aktiefonder” har ersatts med ”värdepappersfonder enligt&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stiftsbidrag kan beviljas för betalning av lönekostnader för sekreterare&lt;br&gt;till biträdande biskopen i Uppsala stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:14 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar att i skrivelse till regeringen föreslå att ”Lag&lt;br&gt;(1988:183) om förvaltning av kyrklig jord” och ”Förordning (1988:88) om&lt;br&gt;förvaltning av kyrklig jord” upphävs och ersätts av den mindre detaljerade&lt;br&gt;reglering som kan erfordras för att skogs- och jordbruksförvaltningen i&lt;br&gt;församlingar, pastorat och egendomsnämnder behålls som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:66 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar föreslå regeringen följande lydelse i kyrkolagen&lt;br&gt;angående de medeltida domkyrkorna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medeltida domkyrkorna skall alltjämt ha en egen styrelse. Denna&lt;br&gt;skall utgöras av domkapitlet eller av särskild styrelse. Lunds domkyrka&lt;br&gt;skall förvaltas av domkyrkorådet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UTSKOTTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utskottet behandlar i annat sammanhang frågan om förslag till ny över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse i kyrkofondslagen (1988:82) och i förslaget till ny kyr-&lt;br&gt;kolag (se utskottets betänkande 1991:8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utskottets överläggning har pekats på en konsekvens som kan&lt;br&gt;följa av regleringen om församlingskyrka. Enligt 39 kap. 8 § i lagförslaget&lt;br&gt;skall det ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer att besluta vilken eller vilka kyrkor som skall vara församlingskyrka&lt;br&gt;eller att en kyrka skall upphöra att vara församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 42 kap. 22 § lagförslaget framgår att ett pastorat kan beviljas s.k.&lt;br&gt;kyrkobyggnadsbidrag för underhåll och restaurering av församlingskyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets uppfattning finns det viss risk att sistnämnda bestäm-&lt;br&gt;melse kan tolkas så att enbart kyrkor som enligt beslut är församlingskyr-&lt;br&gt;kor kan komma i åtnjutande av kyrkobyggnadsbidrag. Övriga av ett&lt;br&gt;pastorat förvaltade kyrkor skulle därmed lämnas utanför. Utskottet utgår&lt;br&gt;från att detta inte kan ha varit avsikten. I förtydligande syfte bör därför i 42&lt;br&gt;kap. 22 § ordet ”församlingskyrka” ersättas med ordet ”kyrka”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:14 föreslås att de författningar som reglerar den kyrkliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordens förvaltning skall upphävas och ersättas av en mindre detaljerad&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De författningar som åsyftas är lagen (1988:183) om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord med till denna anslutande förordning (1988:88). Lagen har&lt;br&gt;med ovan angivet undantag utan ändring i sak överförts till 41 kap.&lt;br&gt;kyrkolagsforslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande författningar på området innehåller en mängd bestämmelser&lt;br&gt;som gör regelsystemet om den kyrkliga egendomen både komplicerat och&lt;br&gt;svåröverskådligt. Exempel härpå är det fördelade förvaltningsansvar som&lt;br&gt;gäller löneboställenas jordbruk och prästgårdar. Inte minst reglerna om&lt;br&gt;egendomsnämndernas tillståndsgivning i vissa fall samt regleringen av&lt;br&gt;prästlönefondernas förvaltning och användning försvårar för pastoraten&lt;br&gt;att på ett enkelt och ändamålsenligt sätt fullgöra sina förvaltningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet delar därför den uppfattning om behovet av en avreglering av&lt;br&gt;regelsystemet som kommit till uttryck i motionen. Inom civildepartemen-&lt;br&gt;tet har dock i anledning av kyrkofondens utredning ”Jorden, skogen och&lt;br&gt;fonderna” tagits initiativ till ett sådant arbete. Enligt vad utskottet har&lt;br&gt;erfarit skall resultatet redovisas vid 1992 års kyrkomöte. Utskottet anser&lt;br&gt;därför att det i varje fall för närvarande saknas anledning för kyrkomötet&lt;br&gt;att aktualisera frågan. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet inte bifall till&lt;br&gt;motionens yrkande att skrivelse skall avges till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:66 föreslås en ändring i lagförslaget vad gäller förvalt-&lt;br&gt;ningen av de medeltida domkyrkorna. Den begärda ändringen skulle med-&lt;br&gt;föra att nu befintliga domkyrkostyrelser kan finnas kvar med de skiljaktig-&lt;br&gt;heter i deras sammansättning som uppkommit i olika stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget ansluter sig i huvudsak till det förslag som lades fram i&lt;br&gt;departementspromemorian den 1 juni 1989 angående domkyrkornas för-&lt;br&gt;valtning. Samtliga remissinstanser på den kyrkliga sidan har tillstyrkt eller&lt;br&gt;lämnat promemorieförslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enhetliga form för de gamla domkyrkornas förvaltning som föreslås&lt;br&gt;i 39 kap. kyrkolagen förefaller lämplig. Domkapitlen som stiftsmyndighe-&lt;br&gt;ter, med de uppgifter som följer av detta, synes vara väl lämpade att&lt;br&gt;fungera som styrelser. Utskottet vill i sammanhanget också peka på egen-&lt;br&gt;domsnämndens och stiftsstyrelsens resurser. I 27 kap. 6 § föreslås att en&lt;br&gt;lekman, utsedd av domkyrkoförsamlingens kyrkoråd, skall ingå i dom-&lt;br&gt;kapitlet när detta fungerar som styrelse för domkyrkan. Härigenom blir&lt;br&gt;domkyrkoförsamlingens berättigade intresse av medinflytande i frågor,&lt;br&gt;som rör den egna kyrkan, tillgodosedda. Utskottet finner därför inga&lt;br&gt;bärande skäl att avvisa den i skrivelsen föreslagna förvaltningsordningen.&lt;br&gt;På grund härav kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Tolfte avdelningen. De kyrkliga valen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43, 44, 46 och 47 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolfte avdelningen innehåller bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— val av stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— val av ledamöter i domkapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— biskopsval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkomötesval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelningen innehåller även bestämmelser om proportionellt valsätt&lt;br&gt;vid kyrkliga val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot ingår ej bestämmelserna om val av kyrkofullmäktige och&lt;br&gt;direktvalda kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna avdelning har, såvitt avser de kapitel detta utskott skall&lt;br&gt;behandla, överförts delar av nu gällande bestämmelser i forsamlingslagen,&lt;br&gt;domkapitelslagen samt lagen om kyrkomötet. Bestämmelserna om propor-&lt;br&gt;tionella val är hämtade från 1955 års lag om proportionellt valsätt men har&lt;br&gt;inte ändrats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakliga nyheterna under detta avsnitt berör valen till kyrkomötet och&lt;br&gt;är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hovförsamlingen ingår i valkretsen för Stockholms stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För ledamöterna av kyrkomötet skall utses lika många ersättare, dock&lt;br&gt;minst fyra ersättare i varje stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall kunna ske i&lt;br&gt;ett sammanhang också då valet sker proportionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Krav på valsedeln har skärpts. Sedeln skall uppta namn på så många&lt;br&gt;personer som skall väljas. Vidare skall sedeln till storlek, material och&lt;br&gt;färg vara lika med övriga vid valet använda sedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Även valet av ersättare av kyrkomötet kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:32 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet begär att regeringen framlägger förslag om direkta val till&lt;br&gt;kyrkomötet och till stiftsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:34 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet beslutar att i förnyad framställning till regeringen hem-&lt;br&gt;ställa om ändring i reglerna för val till kyrkomötet i enlighet med central-&lt;br&gt;styrelsens och kyrkomötets tidigare framlagda förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1991:50 hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen anhåller att en utredning görs med syfte&lt;br&gt;att i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval åstadkomma möjligheter till&lt;br&gt;ett ökat inslag av personval.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UTSKOTTET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Motionerna 32 och 50 behandlar bägge frågor av övergripande natur, som&lt;br&gt;rör de kyrkliga valen och länge varit föremål för kyrkomötets uppmärksam-&lt;br&gt;het. Det gäller (motion 32) möjligheterna av direkta val till kyrkomöte och&lt;br&gt;stiftsfullmäktige samt (motion 50) ökat inslag av personval vid kyrkokom-&lt;br&gt;munala val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förra frågan behandlades ingående av kyrkolagsutskottet vid 1989&lt;br&gt;års kyrkomötessammanträde. För en redovisning av frågans bakgrund kan&lt;br&gt;hänvisas till kyrkolagsutskottets betänkande 1989:28. Med bifall till ut-&lt;br&gt;skottets hemställan beslöt kyrkomötet med anledning av två motioner att&lt;br&gt;hos regeringen hemställa om åtgärder för genomförande av direkta val till&lt;br&gt;kyrkomöte och stiftsfullmäktige (KSkr. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om inslag av personval vid kyrkokommunala val utgör en del av&lt;br&gt;ett större frågekomplex som rör även andra kyrkliga val och som senast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utförligt behandlats av kyrkomötet 1988. Bakgrunden framgår i detta fall&lt;br&gt;av kyrkolagsutskottets betänkande 1988:9. Kyrkomötet biföll utskottets&lt;br&gt;hemställan och begärde med anledning av en motion att centralstyrelsen&lt;br&gt;skulle verka för att folkstyrelsekommitténs förslag om ett förstärkt person-&lt;br&gt;valsmoment aktualiserades för de kyrkliga valen (KSkr 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd bl.a. av kyrkomötets ställningstaganden har såväl frågan&lt;br&gt;om ökat personvalsinslag som frågan om direkta kyrkliga val behandlats av&lt;br&gt;folkstyrelsekommittén i betänkandet (SOU 1987:6). Folkstyrelsens vill-&lt;br&gt;kor. Härför har redogjorts i de ovan nämnda utskottsbetänkandena. Kom-&lt;br&gt;mitténs förslag har endast i begränsade delar blivit genomförda, och dessa&lt;br&gt;gäller inte de här aktuella frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner inte något skäl att frångå de ställningstaganden som&lt;br&gt;kyrkomötet tidigare gjort i frågorna. Det står dock klart att dessa har ett&lt;br&gt;samband med andra, mer övergripande konstitutionella frågor, t.ex. om&lt;br&gt;förbättrade möjligheter till personval vid de allmänna valen, mandatperio-&lt;br&gt;dens längd och tiden för riksdags- resp, kommunalval, samt att de kräver&lt;br&gt;ytterligare utredning bl.a. mot denna bakgrund. Utskottet ställer sig därför&lt;br&gt;tveksamt till värdet av nya framställningar till regeringen i nuvarande läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin verksamhetsberättelse för år 1990 (CsSkr 1991:2 s. 72) redovisar&lt;br&gt;centralstyrelsen det initiativ styrelsen tagit i form av en framställning till&lt;br&gt;regeringen den 15 november 1990 rörande en utredning om de kyrkliga&lt;br&gt;valen sedan regeringen aktualiserat frågan om en författningsutredning.&lt;br&gt;Utskottet utgår från att centralstyrelsen fortsätter att bevaka frågorna i&lt;br&gt;enlighet med kyrkomötets tidigare beslut. Detta bör ges centralstyrelsen till&lt;br&gt;känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om mandatfördelningen mellan stiften vid val till kyrkomötet,&lt;br&gt;som nu regleras i 2 § lagen om kyrkomötet och enligt förslaget i 46 kap.&lt;br&gt;4 — 7 §§, tas upp i motionen 1991:34. Motionärerna vill att kyrkomötet skall&lt;br&gt;i detta sammanhang på nytt hos regeringen aktualisera frågan om represen-&lt;br&gt;tationen för Visby stift. Kyrkomötet behandlade saken senast år 1985 i&lt;br&gt;samband med andra frågor om ändringar i reglerna om val till kyrkomötet&lt;br&gt;m.m. Med bifall till ett förslag som centralstyrelsen på kyrkomötets upp-&lt;br&gt;drag utarbetat anhöll kyrkomötet då hos regeringen att 2 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen om kyrkomötet skulle erhålla viss lydelse, enligt vilken minsta antalet&lt;br&gt;kyrkomötesombud från ett stift skulle vara tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan togs upp i propositionen (prop. 1984/85:169) om vissa ändringar&lt;br&gt;av reglerna om val till kyrkomötet m.m. Föredragande statsrådet intog&lt;br&gt;emellertid ståndpunkten att ändringarna i valreglerna i huvudsak borde&lt;br&gt;begränsas till sådana som framstod som särskilt angelägna för att praktiskt&lt;br&gt;underlätta valförfarandet. Andra frågor borde anstå i avvaktan på en&lt;br&gt;övergripande utvärdering av kyrkomötesreformen. Det framhölls dock&lt;br&gt;även att Visby stift var jämförelsevis starkare representerat i kyrkomötet&lt;br&gt;än i riksdagen. Riksdagen delade bedömningen (jfr. KU 1984/85:32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har utskottet avvisat tanken på att i nuvarande läge i&lt;br&gt;framställningar till regeringen ta upp andra valfrågor av för kyrkan mer&lt;br&gt;generellt intresse. Utskottet finner inte skäl att se annorlunda på den nu&lt;br&gt;behandlade frågan om ändring i valreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;HEMSTÄLLAN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beträffande begravningslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande församlingslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del och med avslag på motion 1991:15, yrkande 1, som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beträffande bearbetning av forsamlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del samt motion 1991:15, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till&lt;br&gt;känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beträffande proportionella val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:15, yrkande 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beträffande den ekonomiska regleringen vid indelningsändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beträffande kyrkoherdens ställning i indelningsdelegerades arbetsut-&lt;br&gt;skott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del samt motionerna 1991:3 och 1991:63, yrkande 2, som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beträffande uppgifter och befogenheter for indelningsdelegerades ar-&lt;br&gt;betsutskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:63, yrkande 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beträffande indelning i kontrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del och motion 1991:37 i denna del som sin mening ger regeringen till&lt;br&gt;känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. beträffande överklagande av beslut om namn på kyrkliga enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del och motion 1991:80 som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br&gt;utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beträffande redaktionell bearbetning av femte avdelningen i förslaget&lt;br&gt;till ny kyrkolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beträffande kallelse till kyrkorådssammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:21,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. beträffande vissa redaktionella ändringar av bestämmelser om beslu-&lt;br&gt;tanderätt i församlingar och närvarorätt vid sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:37 i denna del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. beträffande tidigareläggning av kyrkofullmäktiges mandatperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:48,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. beträffande vidgade möjligheter att bilda samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:52,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. beträffande kompetensfördelningen mellan församling och total sam-&lt;br&gt;fällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991: 54,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. beträffande antalet ledamöter i direktvalt kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:65,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. beträffande suppleanter i församlingsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion (1991: 78) och med anledning av&lt;br&gt;regeringens skrivelse 1990:1 i denna del begär ändringar av 15 kap. i&lt;br&gt;förslaget till ny kyrkolag av innebörd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. att församlingarna skall kunna träffa överenskommelse om även&lt;br&gt;suppleanter när delegerade skall utses första gången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. att det bör ankomma på församlingsdelegerade — och församlingarna&lt;br&gt;när delegerade skall utses första gången — att besluta om antalet supplean-&lt;br&gt;ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. att någon bestämd tidsfrist för beslut om suppleanter inte bör finnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. beträffande delegation till gemensamt kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:82,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. beträffande begravningstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del och motion 1991:90 som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br&gt;utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. beträffande församlingsarbete på vissa andra språk än svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. beträffande suppleanters tjänstgöring i stiftsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:79,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. beträffande överklaganden av beslut om tillsättning av kyrkomusiker&lt;br&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. beträffande medlemskap i svenska kyrkan som behörighetsvillkor för&lt;br&gt;kyrkomusiker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del och motion 1991:11 hos regeringen begär förslag till sådan ändring i&lt;br&gt;förslaget till kyrkolag att i 38 kap. infors en bestämmelse om att man för att&lt;br&gt;vara behörig att inneha kyrkomusikalisk tjänst skall tillhöra svenska kyr-&lt;br&gt;kan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. beträffande kyrkobyggnadsbidrag för församlingskyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. beträffande mindre detaljerad reglering av förvaltning av kyrklig jord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991:14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. beträffande förvaltningen av de medeltida domkyrkorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomöet avslår motion 1991:66,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. beträffande mandatfördelningen mellan stiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1991: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. beträffande de kyrkliga valen i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 i denna&lt;br&gt;del samt motionerna 1991:32 och 1991:50 som sin mening ger centralsty-&lt;br&gt;relsen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. beträffande lagförslaget i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet tillstyrker förslaget till kyrkolag i övrigt till den del som&lt;br&gt;det har hänvisats till utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På första kyrkolagsutskottets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Kindbom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Erman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Pålsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patrik Tibbling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Bengt Kindbom, orförande, Urban Gibson, Britas Lennart&lt;br&gt;Eriksson, Rune Norberg, Gurli Nylund, Gunnar Bäckström, Karl-Erik&lt;br&gt;Antonzon, Yngve Engström, Sune Elolgersson, Margit Sjunnesson, Per-Jan&lt;br&gt;Wållgren, Knut Kullenberg, Gudrun Larsén, Hans-Olof Hansson och&lt;br&gt;Hans-Olof Andrén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskop electus Jan Arvid Hellström och biskop Bengt Wadensjö har&lt;br&gt;deltagit i utskottets överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;RESERVATIONER&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. av Urban Gibson, Hans-Olof Hansson och Hans-Olof Andrén, som&lt;br&gt;ansett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottet, i stället för det stycke i avsnitt 3. Allmänt om innehål-&lt;br&gt;let i förslaget till ny kyrkolag, under UTSKOTTET, som börjar med orden&lt;br&gt;”Utskottet har vidare” och slutar med orden ”infogas i lagförslaget”, bort&lt;br&gt;anföra följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningslagsstiftningen innehåller visserligen regler som i stor ut-&lt;br&gt;sträckning riktar sig till svenska kyrkan och dess organ på lokal- och&lt;br&gt;stiftsplanet, men den riktar sig även till icke-kyrkliga samhällsorgan och&lt;br&gt;reglerar allmänt samhälleliga uppgifter. Utskottet delar därför den bedöm-&lt;br&gt;ningen som gjorts av kyrkoförfattningsutredningen och av regeringen i&lt;br&gt;skrivelsen till kyrkomötet att begravningslagen inte bör ingå i den nya&lt;br&gt;kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottets hemställan mom. 1, bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beträffande begravningslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1990:1 som sin&lt;br&gt;mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av Bengt Kindbom, som ansett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att, i avsnitt 3. Allmänt om innehållet i förslaget till ny kyrkolag,&lt;br&gt;under UTSKOTTET, första meningen i det stycke som börjar med orden&lt;br&gt;”det ovan sagda” bort utgå samt att utskottet i stället för det föregående&lt;br&gt;stycket som börjar med orden ”Vad härefter gäller” och slutar med orden&lt;br&gt;”den nya kommunallagen” bort anföra följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion 15,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkande ett, och anser att kyrkomötet som sin mening bör ge detta rege-&lt;br&gt;ringen tillkänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottets hemställan mom. 2 bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande församlingslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:15, yrkande 1, som sin&lt;br&gt;mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en ny&lt;br&gt;kyrkolag omfattande de i regeringens skrivelse till kyrkomötet 1991:1&lt;br&gt;upptagna kapitlen 1 —10 och 27—46,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. av Bengt Kindbom, som ansett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottet, i stället för sista stycket i avsnitt 3. Allmänt om&lt;br&gt;innehållet i förslaget till ny kyrkolag, under UTSKOTTET, som börjar&lt;br&gt;med ”1 motionen yrkas” och slutar med ”motionen i denna del”, bort&lt;br&gt;anföra följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion 15,&lt;br&gt;yrkande tre, och anser att kyrkomötet som sin mening bör ge regeringen&lt;br&gt;detta tillkänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottets hemställan, mom. 4, bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beträffande proportionella val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:15, yrkande 3, som sin&lt;br&gt;mening ger regeringen tillkänna, vad som i motionen anförts om propor-&lt;br&gt;tionella val,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av Gudrun Larsén som ansett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottet, i stället för de två sista styckena i avsnitt 4.5, Elfte&lt;br&gt;avdelningen. Den kyrkliga egendomen 39, 41 och 42 kap., under UT-&lt;br&gt;SKOTTET, bort anföra följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som framgår av motionen tillstyrker utskottet bifall till denna,&lt;br&gt;dels att utskottets hemställan, mom. 26, bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. beträffande förvaltningen av de medeltida domkyrkorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1991:66 föreslår regeringen föl-&lt;br&gt;jande lydelse i kyrkolagen angående de medeltida domkyrkorna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medeltida domkyrkorna skall alltjämt ha en egen styrelse. Denna&lt;br&gt;skall utgöras av domkapitlet eller av särskild styrelse. Lunds domkyrka&lt;br&gt;skall förvaltas av domkyrkorådet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 23:1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;med anledning av regeringens skrivelse om en ny kyrkolag&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991:1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har for yttrande överlämnats RegSkr 1990:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till en ny kyrkolag innebär i huvudsak att gällande offentliga&lt;br&gt;lagregler om Svenska kyrkan har sammanförts från skilda källor och givits&lt;br&gt;en så vitt möjligt enhetligt redigering. Vissa nya inslag ingår, mot vilka&lt;br&gt;läronämnden inte har läromässiga invändningar. Genom kyrkolagsförsla-&lt;br&gt;get har ett viktigt steg tagits för att tydliggöra Svenska kyrkans identitet,&lt;br&gt;vilket ur läromässig synvinkel är betydelsefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att konstatera att kyrkolagsforslaget endast utgör ett&lt;br&gt;etappmål i ett större reformarbete. Viktiga ämnen återstår att behandla. Så&lt;br&gt;t ex rymmer lagförslaget inte något så grundläggande som medlemskapsreg-&lt;br&gt;ler. Åtskilliga frågor måste bearbetas i den fortsatta reformprocessen. I det&lt;br&gt;sammahanget är det nödvändigt att göra de läromässiga bedömningen av&lt;br&gt;lösningsförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 13 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL WERKSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gösta Wrede&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskopen Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin,&lt;br&gt;biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas&lt;br&gt;Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,&lt;br&gt;biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar&lt;br&gt;Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per&lt;br&gt;Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,&lt;br&gt;Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén, Björn Skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Läronämndens yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991:5&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;med anledning av motioner angående kyrkoherdens ställning&lt;br&gt;vid bildande av nytt pastorat&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991:5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underbilaga 23:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:3 (om kyrko-&lt;br&gt;herdens ställning i indelningsdelegerades arbetsutskott), 1991:10 (om till-&lt;br&gt;sättningsordningen av kyrkoherdetjänst i ett genom pastoratsreglering&lt;br&gt;nybildat pastorat) och 1991:63 (om former för tillsättning av kyrkoherde i&lt;br&gt;nybildat pastorat m m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden vill med anledning av motionerna understryka vikten av&lt;br&gt;att den prästerliga ämbetslinjen finns företrädd i uppbyggnadsarbetet av ett&lt;br&gt;nytt pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 13 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL WERKSTRÖM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gösta Wrede&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskopen Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Har-&lt;br&gt;lin, biskop Martin Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jo-&lt;br&gt;nas Jonson, biskop electus Jan Arvid Hellström, biskop Per-Olov Ahrén,&lt;br&gt;biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Gunnar&lt;br&gt;Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per&lt;br&gt;Erik Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson,&lt;br&gt;Carl-Axel Axelsson, Anita Franzén. Björn Skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen antar 2 kap. och 29 kap. 1-13 §§ i det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen antar 2 kap. och 29 kap. 1-13 §§ i det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen antar 2 § i det propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen antar 2 § i det propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen antar det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen antar det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar 1, 3-28 kap., 29 kap. 14-33 §§ och 30-47 kap. i det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar 1, 3-28 kap., 29 kap. 14-33 §§ och 30-47 kap. i det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar 1, 3-15 §§ i det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar 1, 3-15 §§ i det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de övriga i propositionen föreslagna lagförslagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de övriga i propositionen föreslagna lagförslagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-02-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:02:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0385</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:02:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0385</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__85.pdf</filnamn>
<filstorlek>27542886</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny kyrkolag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F0445F8F-7E96-4EA9-AE4C-B1AF074D4B34</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KU32</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KU32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny kyrkolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU9</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa uppbörds- och indrivningsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:85&lt;br/&gt;
Ny kyrkolag</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:85 Ny kyrkolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:85&lt;br/&gt;
Ny kyrkolag</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:85 Ny kyrkolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:85&lt;br/&gt;
Ny kyrkolag</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:85 Ny kyrkolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:85&lt;br/&gt;
Ny kyrkolag</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:85 Ny kyrkolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Åstrand  och Bertil Danielsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:85&lt;br/&gt;
Ny kyrkolag</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:85 Ny kyrkolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Åstrand  och Bertil Danielsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:85&lt;br/&gt;
Ny kyrkolag</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:85 Ny kyrkolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Liisa Rulander  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:85&lt;br/&gt;
Ny kyrkolag</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:85 Ny kyrkolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Liisa Rulander  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Eliasson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:85&lt;br/&gt;
Ny kyrkolag</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:85 Ny kyrkolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Eliasson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>