<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230429</hangar_id>
 <dok_id>GF0384</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>84</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:84</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>84</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-12-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:11</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0384/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0384</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0384</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:84&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;arbetstvister m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0384/prop_199192__84-1.png" style="width:39pt;height:49pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 19 december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa förslag till ändringar i de regler som gäller&lt;br&gt;för rättegången i arbetstvister. Förslagen läggs fram mot bakgrund av den&lt;br&gt;svåra arbetssituation som arbetsdomstolen under en rad år befunnit sig i. De&lt;br&gt;syftar främst till att förenkla domstolens målhantering och att anpassa reg-&lt;br&gt;lerna för rättegången i arbetstvister till vad som enligt rättegångsbalken nu-&lt;br&gt;mera gäller för tvister i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär i huvudsak följande. Ordförandens behörighet att en-&lt;br&gt;sam på arbetsdomstolens vägnar vidta åtgärder vidgas. Rätten att delegera&lt;br&gt;viss handläggning under förberedelsen till annan lagfaren tjänsteman vid&lt;br&gt;domstolen utsträcks. Vissa hyresmål och s.k. uppfinnarmål förs bort från ar-&lt;br&gt;betstvistlagens område. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)&lt;br&gt;får rätt att föreslå en ledamot i arbetsdomstolen, liksom ersättare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 3 §§, 3 kap. 1, 3 och 7-9 §§ samt 4&lt;br&gt;kap. 3,8-10 och 14 §§ lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen skall som första&lt;br&gt;domstol upptaga och avgöra tvist&lt;br&gt;som väckes av arbetsgivar- eller ar-&lt;br&gt;betstagarorganisation eller av ar-&lt;br&gt;betsgivare som själv slutit kollektiv-&lt;br&gt;avtal, om målet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tvist om kollektivavtal eller an-&lt;br&gt;nan arbetstvist som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstvist i övrigt under förut-&lt;br&gt;sättning att kollektivavtal gäller mel-&lt;br&gt;lan parterna eller att enskild arbets-&lt;br&gt;tagare som beröres av tvisten syssel-&lt;br&gt;sattes i arbete som avses med kollek-&lt;br&gt;tivavtal vilket arbetsgivaren är bun-&lt;br&gt;den av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är behörig dom-&lt;br&gt;stol enligt första stycket även när&lt;br&gt;kollektivavtal tillfälligt icke gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt med arbetstvist enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket får hand-&lt;br&gt;läggas även annan arbetstvist mellan&lt;br&gt;samma eller olika parter, om dom-&lt;br&gt;stolen med hänsyn till utredningen&lt;br&gt;och övriga omständigheter finner så-&lt;br&gt;dan handläggning lämplig. När skäl&lt;br&gt;därtill föreligger, kan domstolen åter&lt;br&gt;särskilja målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är överrätt i mål&lt;br&gt;som enligt 2 § upptagits vid tingsrätt&lt;br&gt;och därifrån fullföljes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen skall som första&lt;br&gt;domstol uppta och avgöra tvist som&lt;br&gt;väcks av arbetsgivar- eller arbetsta-&lt;br&gt;garorganisation eller av arbetsgivare&lt;br&gt;som själv slutit kollektivavtal, om&lt;br&gt;målet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tvist om kollektivavtal eller an-&lt;br&gt;nan arbetstvist som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstvist i övrigt under förut-&lt;br&gt;sättning att kollektivavtal gäller mel-&lt;br&gt;lan parterna eller att enskild arbets-&lt;br&gt;tagare som berörs av tvisten syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med kollek-&lt;br&gt;tivavtal vilket arbetsgivaren är bun-&lt;br&gt;den av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är behörig dom-&lt;br&gt;stol enligt första stycket även när&lt;br&gt;kollektivavtal tillfälligt inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt med arbetstvist enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket får hand-&lt;br&gt;läggas även annan arbetstvist mellan&lt;br&gt;samma eller olika parter, om dom-&lt;br&gt;stolen med hänsyn till utredningen&lt;br&gt;och övriga omständigheter finner så-&lt;br&gt;dan handläggning lämplig. När det&lt;br&gt;föreligger skäl, kan domstolen åter&lt;br&gt;särskilja målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är alltid behörig&lt;br&gt;att som första domstol uppta och av-&lt;br&gt;göra tvist om stridsåtgärd som avses i&lt;br&gt;41 § lagen (1976:580) om medbe-&lt;br&gt;stämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är överrätt i mål&lt;br&gt;som enligt 2 § upptagits vid tingsrätt&lt;br&gt;och därifrån fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:530.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1456.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i arbetsdomstolen talan i visst&lt;br&gt;fall kan föras mot beslut, som med-&lt;br&gt;delats av annan myndighet än tings-&lt;br&gt;rätt, föreskrivs z 12 kap. 70 och 71 §§&lt;br&gt;jordabalken och i lagen (1969:93)&lt;br&gt;om begränsning av samhällsstöd vid&lt;br&gt;arbetskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i arbetsdomstolen talan i visst&lt;br&gt;fall kan föras mot beslut, som med-&lt;br&gt;delats av annan myndighet än tings-&lt;br&gt;rätt, föreskrivs i lagen (1969:93) om&lt;br&gt;begränsning av samhällsstöd vid ar-&lt;br&gt;betskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen prövar besvär över domvilla i fråga om tingsrätts avgö-&lt;br&gt;rande i mål som avses i 2 § och i fråga om de avgöranden av annan myndighet&lt;br&gt;som avses i andra stycket. Frågor om resning och återställande av försutten&lt;br&gt;tid beträffande sådana avgöranden prövas av högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen består av högst&lt;br&gt;tre ordförande, högst fyra vice ord-&lt;br&gt;förande samt sexton andra ledamö-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen består av högst&lt;br&gt;tre ordförande, högst fyra vice ord-&lt;br&gt;förande samt sjutton andra ledamö-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara underårig eller i&lt;br&gt;konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Innan&lt;br&gt;ledamot tar säte i arbetsdomstolen, skall han ha avlagt domared.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i&lt;br&gt;denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övriga tretton ledamöter utses&lt;br&gt;fyra efter förslag av Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, en efter förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, en ef-&lt;br&gt;ter förslag av Landstingsförbundet,&lt;br&gt;en såsom representant för staten&lt;br&gt;som arbetsgivare, fyra efter förslag&lt;br&gt;av Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;två efter förslag av Tj änstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs om utse-&lt;br&gt;ende av ledamot äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning på utseende av ersättare&lt;br&gt;för sådan ledamot. Av ersättarna för&lt;br&gt;de ledamöter som utses efter förslag&lt;br&gt;av Tjänstemännens centralorganisa-&lt;br&gt;tion skall dock två utses efter förslag&lt;br&gt;av Centralorganisationen SACO/SR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare skall upptaga minst dubbelt så&lt;br&gt;många personer som de som skall ut-&lt;br&gt;ses med ledning av förslaget. Har så-&lt;br&gt;dant förslag ej avgetts, förordnar re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övnga. fjorton ledamöter utses&lt;br&gt;fyra efter förslag av Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, en efter förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, en ef-&lt;br&gt;ter förslag av Landstingsförbundet,&lt;br&gt;en såsom representant för staten&lt;br&gt;som arbetsgivare, fyra efter förslag&lt;br&gt;av Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;två efter förslag av Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation och en efter för-&lt;br&gt;slag av Sveriges Akademikers Cen-&lt;br&gt;tralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;utseende av ledamot äger motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning på utseende av er-&lt;br&gt;sättare för sådan ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare skall uppta minst dubbelt så&lt;br&gt;många personer som de som skall ut-&lt;br&gt;ses med ledning av förslaget. Har så-&lt;br&gt;dant förslag ej avgetts, förordnar re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1289.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringen ändå ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare till föreskrivet antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande får ensam på arbets-&lt;br&gt;domstolens vägnar företaga förbere-&lt;br&gt;dande åtgärd samt meddela beslut&lt;br&gt;om avskrivning av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelse som avses i 4&lt;br&gt;kap. 9 § får ordföranden även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pröva yrkande om kvarstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddela beslut om avvisande&lt;br&gt;av mål, om det är uppenbart att rät-&lt;br&gt;tegångshinder föreligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela tredskodom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. meddela dom över yrkande&lt;br&gt;som har medgivits eller eftergivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stadfästa förlikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning som avses i 7 §&lt;br&gt;första stycket kan enligt ordförandes&lt;br&gt;uppdrag också ombesörjas av annan&lt;br&gt;lagfaren tjänsteman vid domstolen,&lt;br&gt;vilken förordnats därtill av domsto-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringen ändå ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare till föreskrivet antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande får ensam på arbets-&lt;br&gt;domstolens vägnar företa förbere-&lt;br&gt;dande åtgärder samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela beslut om avskrivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva yrkande om kvarstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela beslut om avvisande&lt;br&gt;av mål, om det är uppenbart att rät-&lt;br&gt;tegångshinder föreligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avvisa bevisning enligt 35 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avvisa ny omständighet eller nytt&lt;br&gt;bevis enligt 50 kap. 25 § tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hänvisa mål till behörig tingsrätt&lt;br&gt;enligt 2 kap. 6 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. meddela tredskodom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. meddela dom över yrkande&lt;br&gt;som har medgivits eller eftergivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. stadfästa förlikning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. utdöma vite som har förelagts&lt;br&gt;part eller någon annan i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande åtgärder och sådan&lt;br&gt;handläggning som avses i 7 § 1 kan&lt;br&gt;enligt ordförandes uppdrag också ut-&lt;br&gt;föras av annan lagfaren tjänsteman&lt;br&gt;vid domstolen, vilken förordnats&lt;br&gt;därtill av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kan även handläggning&lt;br&gt;som avses i 7§ 6-10 enligt ordföran-&lt;br&gt;des uppdrag utföras av sådan annan&lt;br&gt;lagfaren tjänsteman vid domstolen,&lt;br&gt;som efter att ha vunnit tillräcklig erfa-&lt;br&gt;renhet förordnats därtill av domsto-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:831.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner arbetsdomstolen vid överläggning till dom eller beslut den rådande&lt;br&gt;meningen avvika från rättsgrundsats eller lagtolkning som den senast anta-&lt;br&gt;git, kan domstolen i den sammansättning som föreskrives i 6 § första stycket&lt;br&gt;förordna att målet eller viss i målet uppkommen rättsfråga skall avgöras av&lt;br&gt;domstolen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När mål eller viss däri uppkom-&lt;br&gt;men fråga avgöres av arbetsdomsto-&lt;br&gt;len i dess helhet, skall alla ledamöter&lt;br&gt;eller ersättare för dem deltaga i av-&lt;br&gt;görandet. Av de ledamöter eller er-&lt;br&gt;sättare som har utsetts efter förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och&lt;br&gt;Landstingsförbundet deltager dock&lt;br&gt;endast en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När mål eller viss däri uppkom-&lt;br&gt;men fråga avgörs av arbetsdomsto-&lt;br&gt;len i dess helhet, skall alla ledamöter&lt;br&gt;eller ersättare för dem delta i avgö-&lt;br&gt;randet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande som avses i andra stycket kan fattas utan huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom får grundas endast på vad&lt;br&gt;som förekommit vid huvudförhand-&lt;br&gt;ling inför arbetsdomstolen och vad&lt;br&gt;handlingarna i målet innehåller. Av-&lt;br&gt;göres mål utan huvudförhandling,&lt;br&gt;grundas domen på vad handlingarna&lt;br&gt;innehåller och vad som eljest har&lt;br&gt;förekommit i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom skall meddelas så snart det&lt;br&gt;kan ske. Den skall underskrivas av&lt;br&gt;dem som deltagit i avgörandet. Av-&lt;br&gt;skrift av domen skall utsändas till&lt;br&gt;parterna samma dag som domen&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första och andra styck-&lt;br&gt;ena föreskrivits om dom äger mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning på slutligt be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom skall meddelas så snart det&lt;br&gt;kan ske. Den skall underskrivas av&lt;br&gt;dem som deltagit i avgörandet. Ko-&lt;br&gt;pia av domen skall utsändas till par-&lt;br&gt;terna samma dag som domen med-&lt;br&gt;delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket föreskri-&lt;br&gt;vits om dom gäller också slutligt be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill väcka talan vid arbetsdomstolen skall hos domstolen göra&lt;br&gt;skriftlig ansökan om stämning på motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stämningsansökan skall käran-&lt;br&gt;den uppge vad han yrkar samt de&lt;br&gt;omständigheter som han åberopar till&lt;br&gt;stöd för yrkandet. Käranden skall&lt;br&gt;även uppge de skriftliga bevis som&lt;br&gt;han åberopar. Av ansökan skall&lt;br&gt;framgå de omständigheter som gör&lt;br&gt;domstolen behörig. Ansökan bör åt-&lt;br&gt;följas av de skriftliga bevis som kä-&lt;br&gt;randen innehar. Ansökan skall vara&lt;br&gt;undertecknad av käranden eller hans&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer ej anledning att av-&lt;br&gt;visa ansökan, skall domstolen ut-&lt;br&gt;färda stämning på svaranden att&lt;br&gt;svara på käromålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;, 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer inte anledning att&lt;br&gt;avvisa ansökan, skall domstolen ut-&lt;br&gt;färda stämning på svaranden att&lt;br&gt;svara på käromålet. Svaranden får&lt;br&gt;föreläggas att skriftligen avge svaro-&lt;br&gt;mål enligt 42 kap. 7 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken vid påföljd att tredskodom an-&lt;br&gt;nars kan komma att meddelas mot&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdas stämning, skall förbere-&lt;br&gt;delse i målet äga rum. Arbetsdom-&lt;br&gt;stolen bestämmer efter omständighe-&lt;br&gt;terna, i vilken mån förberedelsen&lt;br&gt;skall vara muntlig eller skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till muntlig förberedelse skall part&lt;br&gt;och ställföreträdare för part kallas att&lt;br&gt;infinna sig personligen, om det kan&lt;br&gt;antagas att förberedelsen därigenom&lt;br&gt;främjas. Skall personlig inställelse&lt;br&gt;ske, kan domstolen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir båda parterna eller en av&lt;br&gt;dem från sammanträde för muntlig&lt;br&gt;förberedelse gäller vad som föreskri-&lt;br&gt;ves i 44 kap. 1 och 2 §§ rättegångs-&lt;br&gt;balken. Finner domstolen med hän-&lt;br&gt;syn till tvistens art eller andra om-&lt;br&gt;ständigheter i målet att yrkande om&lt;br&gt;tredskodom ej bör bifallas, skall&lt;br&gt;domstolen på den tillstädeskomne&lt;br&gt;partens yrkande i stället vidtaga åt-&lt;br&gt;gärder för fortsatt förberedelse, om&lt;br&gt;detta kan antagas vara till gagn för&lt;br&gt;utredningen, eller utsätta målet till&lt;br&gt;huvudförhandling. Framställes ej så-&lt;br&gt;dant yrkande av parten, skall målet&lt;br&gt;avskrivas. Erinran om att målet kan&lt;br&gt;avgöras genom tredskodom skall in-&lt;br&gt;tagas i kallelsen till sammanträdet,&lt;br&gt;om domstolen finner att sådan på-&lt;br&gt;följd för utevar o kan komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter svaranden vid skriftlig&lt;br&gt;förberedelse att inkomma med sva-&lt;br&gt;romål, utsättes målet till huvudför-&lt;br&gt;handling, om icke fortsatt förbere-&lt;br&gt;delse kan antagas vara till gagn för&lt;br&gt;målets utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdas stämning, skall förbere-&lt;br&gt;delse i målet äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir båda parterna eller en av&lt;br&gt;dem från sammanträde för muntlig&lt;br&gt;förberedelse eller underlåter svaran-&lt;br&gt;den att följa föreläggande att skriftli-&lt;br&gt;gen avge svaromål vid påföljd att&lt;br&gt;tredskodom annars kan komma att&lt;br&gt;meddelas mot honom gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 44 kap. 1, 2och 7 a §§&lt;br&gt;rättegångsbalken. Finner domstolen&lt;br&gt;med hänsyn till tvistens art eller&lt;br&gt;andra omständigheter i målet att yr-&lt;br&gt;kande om tredskodom inte bör med-&lt;br&gt;delas, skall domstolen om den andre&lt;br&gt;parten yrkar det i stället vidta åtgär-&lt;br&gt;der för fortsatt förberedelse, om&lt;br&gt;detta kan antas vara till gagn för ut-&lt;br&gt;redningen, eller sätta ut målet till hu-&lt;br&gt;vudförhandling. Framställs inte så-&lt;br&gt;dant yrkande av parten, skall målet&lt;br&gt;avskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter svaranden vid skriftlig&lt;br&gt;förberedelse att komma in med sva-&lt;br&gt;romål, och har inte föreläggande&lt;br&gt;som avses i andra stycket meddelats&lt;br&gt;honom, sätts målet ut till huvudför-&lt;br&gt;handling, om inte fortsatt förbere-&lt;br&gt;delse kan antas vara till gagn för må-&lt;br&gt;lets utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan förberedelsen avslutats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan förberedelsen avslutats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;skall arbetsdomstolen företaga må-&lt;br&gt;let till avgörande så snart det kan&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål avgöres efter huvudförhand-&lt;br&gt;ling. Domstolen får dock avskriva&lt;br&gt;eller avvisa mål, meddela tredsko-&lt;br&gt;dom och dom över yrkande, som&lt;br&gt;medgivits eller eftergivits, samt stad-&lt;br&gt;fästa förlikning utan att hålla huvud-&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen får även i annat fall än&lt;br&gt;som avses i andra stycket företaga&lt;br&gt;mål till avgörande utan huvudför-&lt;br&gt;handling, om part begär det och&lt;br&gt;domstolen med hänsyn till tvistens&lt;br&gt;art och övriga omständigheter finner&lt;br&gt;det lämpligt. Mot parts bestridande&lt;br&gt;får mål dock icke utan synnerliga&lt;br&gt;skäl avgöras i denna ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall arbetsdomstolen företa målet&lt;br&gt;till avgörande så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål avgörs efter huvudförhand-&lt;br&gt;ling. Domstolen får dock avskriva&lt;br&gt;eller avvisa mål, meddela tredsko-&lt;br&gt;dom och dom över yrkande, som&lt;br&gt;medgivits eller eftergivits, samt stad-&lt;br&gt;fästa förlikning utan att hålla huvud-&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen får även i annat fall än&lt;br&gt;som avses i andra stycket företa mål&lt;br&gt;till avgörande utan huvudförhand-&lt;br&gt;ling, om part begär det och domsto-&lt;br&gt;len med hänsyn till tvistens art och&lt;br&gt;övriga omständigheter finner det&lt;br&gt;lämpligt. Mot parts bestridande får&lt;br&gt;mål dock inte avgöras i denna ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisas ej den fullföljda talan, för-&lt;br&gt;ordnar arbetsdomstolen om de åtgär-&lt;br&gt;der som behövs för målets bere-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som fullföljes genom vad&lt;br&gt;skall vadesvaranden föreläggas att&lt;br&gt;inkomma med skriftligt genmäle. I&lt;br&gt;mål som fullföljes genom besvär&lt;br&gt;skall motparten, om anledning finns&lt;br&gt;att höra honom över besvären, före-&lt;br&gt;läggas att inkomma med skriftlig för-&lt;br&gt;klaring. Utan att motparten lämnats&lt;br&gt;tillfälle att förklara sig får ändring ej&lt;br&gt;göras i tingsrättens beslut, såvitt an-&lt;br&gt;går hans rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten avslagit yrkande&lt;br&gt;om förordnande för tiden intill dess&lt;br&gt;lagakraftägande dom eller beslut fö-&lt;br&gt;religger i målet, kan arbetsdomsto-&lt;br&gt;len omedelbart meddela sådant för-&lt;br&gt;ordnande att gälla till dess annor-&lt;br&gt;lunda förordnas. Har tingsrätten bi-&lt;br&gt;fallit yrkande som nu sagts, kan ar-&lt;br&gt;betsdomstolen omedelbart förordna&lt;br&gt;att tingsrättens förordnande ej&lt;br&gt;längre skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten avslagit yrkande&lt;br&gt;om förordnande för tiden intill dess&lt;br&gt;lagakraftägande dom eller beslut fö-&lt;br&gt;religger i målet, kan arbetsdomsto-&lt;br&gt;len omedelbart meddela sådant för-&lt;br&gt;ordnande att gälla till dess annor-&lt;br&gt;lunda förordnas. Har tingsrätten bi-&lt;br&gt;fallit yrkande som nu sagts, kan ar-&lt;br&gt;betsdomstolen omedelbart förordna&lt;br&gt;att tingsrättens förordnande inte&lt;br&gt;längre skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 1, 3 och 9 §§ den 1 juli 1992,&lt;br&gt;och i övrigt den 1 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:84&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;arbetstagares uppfinningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1949:345) om rätten till arbetstaga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;res uppfinningar skall införas en ny paragraf, 9§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag är Stockholms tingsrätt behörig&lt;br&gt;domstol. Vid prövningen av sådant&lt;br&gt;mål skall tingsrätten och, om talan&lt;br&gt;fullföljs, hovrätten ha den samman-&lt;br&gt;sättning som anges i 66 och 67 $$pa-&lt;br&gt;tentlagen (1967:837).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1992. Mål som före ikraftträdandet&lt;br&gt;kommit in till arbetsdomstolen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 12 kap. 72 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 12 kap. 71 och 73 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyrestvister som inte enligt 69 §&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden skall,&lt;br&gt;om de rörkollektivavtal eller tillämp-&lt;br&gt;ning av ett sådant avtal ifall som av-&lt;br&gt;ses i 67 § andra stycket, tas upp av ar-&lt;br&gt;betsdomstolen eller en tingsrätt enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i 70 §&lt;br&gt;tas upp av arbetsdomstolen, om sa-&lt;br&gt;ken rör kollektivavtal eller tillämp-&lt;br&gt;ning av ett sådant avtal ifall som av-&lt;br&gt;ses i 67§ andra stycket, och i annat&lt;br&gt;fall av bostadsdomstolen. Besvärs-&lt;br&gt;handlingen skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i 70 §&lt;br&gt;tas upp av bostadsdomstolen. Be-&lt;br&gt;svärshandlingen skall ges in till hy-&lt;br&gt;resnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54 el-&lt;br&gt;ler 55 b § och i mål om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 16 § andra stycket el-&lt;br&gt;ler om utdömande av vite enligt 62 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin rät-&lt;br&gt;tegångskostnad i bostadsdomstolen&lt;br&gt;eller arbetsdomstolen, om inte annat&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49,54 el-&lt;br&gt;ler 55 b § och i mål om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 16 § andra stycket el-&lt;br&gt;ler om utdömande av vite enligt 62 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin rät-&lt;br&gt;tegångskostnad i bostadsdomstolen,&lt;br&gt;om inte annat följer av 18 kap. 6§&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1992. Mål som före ikraftträdandet&lt;br&gt;kommit in till arbetsdomstolen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1127. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:408.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-&lt;br&gt;gren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändringar i lagen (1974:371) om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsordningen för arbetstvister regleras sedan 1974 i lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen eller LRA). Genom en hän-&lt;br&gt;visning i denna lag gäller i tillämpliga delar rättegångsbalkens regler om rät-&lt;br&gt;tegången i tvistemål, vari förlikning om saken är tillåten, i allt varom inte är&lt;br&gt;särskilt föreskrivet i arbetstvistlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av måltillströmningen till arbetsdomstolen (AD) har under&lt;br&gt;en följd av år varit sådan att domstolens resurser blivit synnerligen hårt an-&lt;br&gt;strängda. Regeringen beslöt därför den 19 februari 1987 att tillkalla en sär-&lt;br&gt;skild utredare för att se över rättegångsordningen för arbetstvister. Syftet&lt;br&gt;med översynen var i första hand att undersöka hur arbetsdomstolens befatt-&lt;br&gt;ning med principiellt mindre viktiga mål kunde minskas och den särskilda&lt;br&gt;sakkunskap som finns i domstolen i motsvarande mån bättre tas till vara.&lt;br&gt;Utredaren skulle även i övrigt föreslå åtgärder som kunde underlätta och&lt;br&gt;förenkla arbetsdomstolens arbete. Utredaren avgav i juni 1988 betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1988:30) Arbetsdomstolen. En sammanfattning av betänkandet bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta regeringsärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-&lt;br&gt;ser som avgett yttrande över betänkandet har upprättats och bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 2. Remissyttrandena finns att tillgå i arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet (dnr R 3679/88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AD-utredningen övervägde frågan om någon målkategori lämpligen&lt;br&gt;kunde föras över till prövning i tingsrätt. Utredningen fann att den grupp av&lt;br&gt;mål som skulle kunna vara av intresse i ett sådant sammanhang var anställ-&lt;br&gt;ningsskyddsmålen. Andra grupper av mål som skulle kunna ge effekt på ar-&lt;br&gt;betsdomstolens arbetsbörda var kollektivavtalstvister och tvister rörande&lt;br&gt;tillämpningen av medbestämmandelagen. Dessa senare målgrupper ansåg&lt;br&gt;emellertid utredningen det uteslutet att kunna föra över för prövning i tings-&lt;br&gt;rätt eftersom de är av så centralt intresse för arbetsmarknadens organisatio-&lt;br&gt;ner och har principiellt arbetsrättsligt intresse. Utredningen fann dock under&lt;br&gt;sitt arbete att inte heller anställningsskyddsmålen borde särbehandlas på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta sätt. Det främsta skälet för detta var att arbetsmarknadens organisatio- Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;ner och deras medlemmar ansåg det närmast självklart att en för den en-&lt;br&gt;skilde så betydelsefull tvist som en anställningsskyddstvist borde kunna hän-&lt;br&gt;skjutas direkt till arbetsdomstolen när den inte kunnat lösas genom förhand-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av främst vissa här ej berörda förslag i syfte att minska arbets-&lt;br&gt;domstolens arbetsbörda blev utredningens huvudförslag att domstolen&lt;br&gt;borde förstärkas med ytterligare en ordförande. Allmänt kan sägas att utred-&lt;br&gt;ningens förslag fått stöd av en majoritet bland remissinstanserna. Arbets-&lt;br&gt;domstolen förordade dock i stället en ordning enligt vilken domstolen skulle&lt;br&gt;vara första och enda domstol på den kollektiva arbetsrättens område, men&lt;br&gt;enbart överinstans för tvister som gäller det enskilda anställningsavtalets&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här anmärkas att AD-utredningen i januari 1988 lagt fram ett för-&lt;br&gt;slag till en provisorisk förstärkning av arbetsdomstolen i form av en heltids-&lt;br&gt;anställd vice ordförande. En sådan förstärkning har också vidtagits. En vice&lt;br&gt;ordförande tjänstgör alltså på heltid i arbetsdomstolen. Denne avlastar ord-&lt;br&gt;förandena genom att handlägga mål som tilldelas honom efter beslut av&lt;br&gt;domstolens administrative chef. I sådana mål går vice ordföranden in i ordfö-&lt;br&gt;randens ställe dels i förekommande fall vid muntlig förberedelse, dels vid&lt;br&gt;huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning främst av arbetsdomstolens remissyttrande har arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet med arbetsmarknadens parter tagit upp frågan om&lt;br&gt;överförande av tvister om det enskilda anställningsavtalet till prövning i&lt;br&gt;tingsrätt som första instans. Det har vid överläggningar med parterna visat&lt;br&gt;sig att det finns ett starkt motstånd mot en sådan förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har också kommit in med en promemoria med förslag&lt;br&gt;till vissa åtgärder som enligt domstolens mening bör vidtas i avvaktan på att&lt;br&gt;den större frågan om mer ingripande åtgärder för att minska domstolens ar-&lt;br&gt;betsbörda får sin lösning. Förslagen innebär bl.a. viss ökad behörighet för&lt;br&gt;ordförandena att ensamma fatta beslut på domstolens vägnar samt ökat ut-&lt;br&gt;rymme för sekreterarna att hantera förberedelse i målen. Promemorian har&lt;br&gt;behandlats vid ett möte med arbetsmarknadens parter. Företrädare för sta-&lt;br&gt;tens arbetsgivarverk, Svenska arbetsgivareföreningen, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänste-&lt;br&gt;männens centralorganisation och Sveriges Akademikers Centralorganisa-&lt;br&gt;tion (SACO) tillstyrkte då arbetsdomstolens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser jag att frågan om en förstärkning av arbets-&lt;br&gt;domstolen och om vilka målkategorier som bör kunna prövas av domstolen&lt;br&gt;som första instans bör övervägas ytterligare. Jag är alltså inte nu beredd att&lt;br&gt;ta ställning till AD-utredningens förslag i dessa delar, men avser att åter-&lt;br&gt;komma till dessa frågor i ett senare sammanhang. Redan nu bör emellertid&lt;br&gt;vissa andra åtgärder i syfte att underlätta arbetsdomstolens målhantering&lt;br&gt;vidtas. Jag avser då AD-utredningens övriga förslag och de åtgärder arbets-&lt;br&gt;domstolen själv tagit upp i den nämnda promemorian. Ett av dessa förslag&lt;br&gt;bör emellertid också övervägas närmare och kommer alltså inte att tas upp&lt;br&gt;här. Det gäller AD-utredningens förslag avseende handläggning av interi-&lt;br&gt;mistiska yrkanden rörande parts bundenhet av fredsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör i detta sammanhang behandlas en fråga som Sveriges Aka- Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;demikers Centralorganisation tidigare har väckt. SACO har i en skrivelse&lt;br&gt;föreslagit att organisationen skall få rätt att föreslå en ledamot i arbetsdom-&lt;br&gt;stolen. Förslaget har föranlett ett författningsförslag som upprättats inom ar-&lt;br&gt;betsmarknadsdepartementet. Författningsförslaget, som har remissbehand-&lt;br&gt;lats, bör fogas till protokollet som bilaga 3. En förteckning över de remissin-&lt;br&gt;stanser som avgett yttrande över förslaget har upprättats och bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 4. Remissyttrandena finns att tillgå i arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet (dnr R 1464/82).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 december 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till ändringar i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,&lt;br&gt;lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar och jordabalken.&lt;br&gt;Förslagen har upprättats i arbetsmarknadsdepartementet. De förslag som&lt;br&gt;har remitterats till lagrådet bör fogas till protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har beträffande den i 3 kap. 7 § punkt 10 föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen föreslagit lydelsen: ”utdöma vite som har förelagts part eller någon an-&lt;br&gt;nan i rättegång”. I övrigt har lagrådet godtagit de föreslagna ändringarna.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 6. Jag behandlar lag-&lt;br&gt;rådets synpunkter under avsnitt 2.2 och i specialmotiveringen till 3 kap. 7 §&lt;br&gt;arbetstvistlagen (avsnitt 5.1). Lagrådets synpunkter har också medfört vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av målen i den dömande verksamheten sker i praktiken på&lt;br&gt;tre ”avdelningar”, var och en ledd av en ordförande. Till sin hjälp skall varje&lt;br&gt;ordförande i princip ha tre sekreterare. Vidare finns vid varje ”avdelning”&lt;br&gt;en byråassistent som sköter den praktiska hanteringen av akterna i målen,&lt;br&gt;utfärdar kallelser och expedierar handlingar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Måltillströmningen till arbetsdomstolen visar sedan länge en långsiktig&lt;br&gt;tendens att stadigt öka. Räknat per den 1 december 1991 hade antalet under&lt;br&gt;året inkomna mål redan med stor marginal passerat antalet under år 1990&lt;br&gt;inkomna mål. Årets siffra torde bli den högsta sedan arbetstvistlagen trädde&lt;br&gt;i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandena i domstolen (inklusive den heltidsanställde vice ordföran-&lt;br&gt;den) svarar i dag för praktiskt taget allt sådant förberedande av målen till&lt;br&gt;slutligt avgörande, som äger rum vid sammanträde med parterna. Ett icke&lt;br&gt;obetydligt antal mål är av mindre komplicerad beskaffenhet, men kan ändå&lt;br&gt;kräva en avsevärd tidsinsats från ordförandenas sida bl.a. i samband med&lt;br&gt;sammanträde för muntlig förberedelse. Ett sätt att förbättra domstolens ar-&lt;br&gt;betssituation vore att avlasta ordförandena en del av arbetet med sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;icke alltför komplicerade mål. Detta kan ske genom att sekreterarnas behö-&lt;br&gt;righet att handlägga mål utvidgas så att de i lämplig omfattning kan från ord-&lt;br&gt;förandena överta uppgiften att förbereda mindre komplicerade mål för slut-&lt;br&gt;ligt avgörande. En sådan utvidgning ställer givetvis krav på sekreterarnas&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen har på senare år haft svårigheter att rekrytera sekreterare.&lt;br&gt;Mestadels har ordförandena inte haft vardera tre sekreterare till sin hjälp&lt;br&gt;utan endast två eller en och en halv. Därtill kommer att den nya domarkar-&lt;br&gt;riären har lett till att sekreterarna, som hittills i regel varit hovrättsfiskaler,&lt;br&gt;numera ofta kommit att tjänstgöra hos domstolen under en mycket kort tid.&lt;br&gt;I fortsättningen måste domstolen söka rekrytera assessorer i hovrätt eller&lt;br&gt;kammarrätt till sekreterartjänsterna. Det kan emellertid befaras att assesso-&lt;br&gt;rer finner sekreterarnas nuvarande arbetsuppgifter alltför osjälvständiga i&lt;br&gt;jämförelse med de domaruppgifter som de annars kan ägna sig åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att underlätta rekryteringen av goda jurister till sekreterartjäns-&lt;br&gt;terna är därför att ge dessa tjänster ett mera självständigt innehåll. Sekrete-&lt;br&gt;rarna får därmed intressantare arbetsuppgifter och deras kompetens som ju-&lt;br&gt;rister kan utnyttjas bättre. Samtidigt kan belastningen på ordförandena&lt;br&gt;minska så att dessa kan ägna mera tid åt de krävande målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså goda skäl för att nu i lämplig omfattning utvidga sekrete-&lt;br&gt;rarnas behörighet. Därigenom skapas inte bara underlag för en bättre perso-&lt;br&gt;nalrekiytering utan också för ett effektivare utnyttjande av all personal vid&lt;br&gt;domstolen. I samband med dessa förändringar bör samtidigt genomföras en&lt;br&gt;del ändringar eller förtydliganden beträffande ordförandenas behörighet att&lt;br&gt;ensamma besluta i vissa frågor samt vissa ändringar av mer teknisk art,&lt;br&gt;främst i syfte att anpassa reglerna för rättegången i arbetstvister till de nu-&lt;br&gt;mera gällande allmänna reglerna i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Ordförandenas behörighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna i arbetstvistlagen om ordförandens behörighet&lt;br&gt;att ensam vidta åtgärder bör ändras så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att behörigheten blir enhetlig för mål som domstolen prövar som första&lt;br&gt;instans och mål som domstolen prövar som fullföljdsinstans,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ordföranden ensam får avvisa bevisning enligt 35 kap. 7 § rättegångs-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ordföranden ensam får hänvisa mål till behörig tingsrätt enligt 2 kap.&lt;br&gt;6 § första stycket arbetstvistlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ordföranden ensam får utdöma vite som förelagts part eller någon an-&lt;br&gt;nan i rättegång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ordföranden ensam får avvisa nya omständigheter eller bevis enligt 50&lt;br&gt;kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag får genomgående stöd av re-&lt;br&gt;missinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I den ansträngda situation arbetsdomstolen sedan&lt;br&gt;länge befinner sig bör alla möjligheter till arbetsbesparingar som kan genom-&lt;br&gt;föras tas till vara. Ett sätt är att förenkla domstolens handläggning av in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komna mål. En sådan förenkling är att utvidga ordförandens behörighet att Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;ensam vidta åtgärder. Därigenom avlastas övriga ledamöter och domstolens&lt;br&gt;kansli arbete valjämte föredragnings- och förhandlingstid sparas in. En så-&lt;br&gt;dan utvidgning bör därför enligt min mening genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början bör bestämmelserna utformas så att ordförandens behörig-&lt;br&gt;het att ensam fatta beslut blir enhetlig för mål som arbetsdomstolen prövar&lt;br&gt;som första och enda instans och mål som domstolen prövar som fullföljdsins-&lt;br&gt;tans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör ordföranden ensam få fatta beslut om vilken bevisning som&lt;br&gt;skall tillåtas. Det innebär att ordföranden själv bör kunna fatta beslut om&lt;br&gt;att avvisa bevisning. AD-utredningen ansåg att ordföranden inte borde ges&lt;br&gt;behörighet att avvisa ny bevisning som åberopas i mål som fullföljts till ar-&lt;br&gt;betsdomstolen. Den bedömningen grundade utredningen främst på att de&lt;br&gt;kriterier som gäller vad avser att tillåta ny bevisning i överrätt är mycket&lt;br&gt;snäva. Rättegångsbalkens regler om vad som krävs för att nya omständighe-&lt;br&gt;ter eller nya bevis skall få åberopas i överinstans har därefter skärpts ytterli-&lt;br&gt;gare. Dessa regler gäller också i överklagade mål i arbetsdomstolen. Arbets-&lt;br&gt;domstolen har i sin promemoria anfört att det skulle kunna spara mycket tid&lt;br&gt;och arbete om ordföranden ensam fick fatta beslut även i denna fråga. Jag&lt;br&gt;delar arbetsdomstolens uppfattning och anser alltså att ordföranden ensam&lt;br&gt;bör få besluta om tillåtligheten av bevisning såväl enligt 35 kap. 7 § som en-&lt;br&gt;ligt 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken samt om tillåtligheten av nya&lt;br&gt;omständigheter enligt sistnämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör ordföranden ensam få besluta i frågor om att hänvisa mål till&lt;br&gt;behörig tingsrätt enligt reglerna i 2 kap. 6 § första stycket arbetstvistlagen&lt;br&gt;samt kunna döma ut vite som förelagts part eller någon annan i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till lagrådet remitterade förslaget föreslogs att ordföranden borde få&lt;br&gt;behörighet att ensam utdöma vite som förelagts part eller vittne i rättegång.&lt;br&gt;Lagrådet har påpekat att vite i rättegång kan föreläggas även andra personer&lt;br&gt;än parter och vittnen. Enligt lagrådets mening borde även sådana fall omfat-&lt;br&gt;tas av ordförandens behörighet att utdöma vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar lagrådets synpunkter och har därför formulerat förslaget i enlig-&lt;br&gt;het därmed.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Sekreterarnas behörighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna i arbetstvistlagen bör ändras så att arbetsdom-&lt;br&gt;stolen skall kunna ge sekreterare med tillräcklig erfarenhet generellt förord-&lt;br&gt;nande att enligt ordförandens uppdrag hålla muntlig förberedelse, meddela&lt;br&gt;tredskodom, meddela dom över yrkande som medgivits eller eftergivits,&lt;br&gt;stadfästa förlikning, hänvisa ett mål till behörig tingsrätt samt utdöma vite&lt;br&gt;som har förelagts part eller någon annan i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog en utvidgning av sekreterar-&lt;br&gt;nas behörighet såvitt avser att under förberedelse även meddela tredskodom&lt;br&gt;och stadfästa förlikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag har lämnats utan erinran av re-&lt;br&gt;missinstanserna. Domstolsverket ansåg att det borde övervägas att utvidga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörigheten även till att meddela dom över yrkande som medgivits eller&lt;br&gt;eftergivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En sekreterare erhåller i samband med anställ-&lt;br&gt;ningen regelmässigt ett förordnande enligt 3 kap. 8§ arbetstvistlagen. Detta&lt;br&gt;innebär enligt 15 § första stycket instruktionen för arbetsdomstolen att sek-&lt;br&gt;reteraren efter uppdrag av ordförande svarar för beredning och föredragning&lt;br&gt;av mål som har tilldelats sekreteraren samt i övrigt hjälper till med målens&lt;br&gt;handläggning enligt de riktlinjer och i den omfattning som ordföranden eller,&lt;br&gt;om en vice ordförande har tilldelats målet, vice ordföranden bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § andra stycket instruktionen för arbetsdomstolen får en sekrete-&lt;br&gt;rare dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avvisa ombud eller biträden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- döma ut viten eller andra påföljder för underlåtenhet att iaktta föreläg-&lt;br&gt;ganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avvisa utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- besluta om syn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordna om ersättning för någons medverkan i mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avslå ansökningar om allmän rättshjälp eller besluta i frågor om byte av&lt;br&gt;biträde enligt rättshjälpslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § instruktionen för arbetsdomstolen får en sekreterare endast ef-&lt;br&gt;ter förordnande av ordföranden i det särskilda målet (eller av vice ordfö-&lt;br&gt;rande som tilldelats målet) hålla muntlig förberedelse, förhör med part eller&lt;br&gt;annan eller uppta bevis utom huvudförhandling. Denna möjlighet att låta en&lt;br&gt;sekreterare bl.a. hålla muntlig förberedelse har hittills utnyttjats i mycket&lt;br&gt;ringa omfattning. En orsak till detta är att en sekreterare enligt nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser saknar behörighet bl.a. att meddela tredskodom, att meddela&lt;br&gt;dom över yrkande som medgivits eller eftergivits och att stadfästa en mellan&lt;br&gt;parterna träffad förlikning. Behov av sådana åtgärder uppkommer ofta i de&lt;br&gt;enklare mål som kan komma i fråga för muntlig förberedelse under ledning&lt;br&gt;av en sekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekreterarnas arbetsuppgifter består därför i praktiken till största delen&lt;br&gt;av dels s.k. målhantering under överinseende av ordförandena (åtgärder i&lt;br&gt;samband med att mål kommer in, kommunicering av inlagor, beviljande av&lt;br&gt;anstånd m.m.), dels föredragning av mål, dels förberedande av och proto-&lt;br&gt;kollföring vid muntliga förberedelser och huvudförhandlingar, dels upprät-&lt;br&gt;tande av förslag till domar och beslut. Sekreterarna fattar sällan beslut själv-&lt;br&gt;ständigt. Sekreterarnas funktioner påminner i praktiken starkt om dem som&lt;br&gt;fullgörs av fiskaler och fiskalsaspiranter i hovrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av tjänsten som sekreterare hos domstolen, så att tjänsten&lt;br&gt;blir mer attraktiv för assessorer och så att sckretararna kan avlasta ordföran-&lt;br&gt;dena en del av befattningen med mindre komplicerade mål bör därför enligt&lt;br&gt;min mening göras. Förändringen bör framför allt gå ut på att skapa författ-&lt;br&gt;ningsmässiga förutsättningar för sekreterarna att på samma sätt som en ord-&lt;br&gt;förande genomföra förberedelsen av ett mål. Detta bör då också innefatta&lt;br&gt;att sekreterarna ges behörighet att fatta i vart fall sådana beslut som ofta&lt;br&gt;aktualiseras under förberedelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda medför till en början att ändringar bör göras i 3 kap. 8 § ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betstvistlagen, som anknyter till 3 kap. 7 § samma lag. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;ändras så att det framgår att sekreterare kan av domstolen erhålla generellt&lt;br&gt;förordnande att enligt ordförandes uppdrag hålla muntlig förberedelse,&lt;br&gt;meddela tredskodom, meddela dom över yrkande som medgetts eller efter-&lt;br&gt;getts, stadfästa en mellan parterna träffad förlikning samt utdöma vite som&lt;br&gt;har förelagts part eller någon annan i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut som en sekreterare inte får fatta enligt 15 § andra stycket&lt;br&gt;instruktionen för arbetsdomstolen i dess nuvarande lydelse kan undantagsvis&lt;br&gt;aktualiseras vid sammanträde för muntlig förberedelse i mindre komplice-&lt;br&gt;rade mål. En sekreterare som erhållit förordnande och uppdrag enligt vad&lt;br&gt;som nu föreslagits bör därför ges behörighet att avvisa ombud eller biträde,&lt;br&gt;döma ut vite för underlåtenhet att iaktta förelägganden, förordna om ersätt-&lt;br&gt;ning för någons medverkan i mål, avslå ansökningar om allmän rättshjälp&lt;br&gt;och besluta i frågor om byte av biträde enligt rättshjälpslagen. Dessa föränd-&lt;br&gt;ringar föranleder ändringar i arbetsdomstolens instruktion. Det ankommer&lt;br&gt;på regeringen att vidta dessa ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör kanske framhållas att det i dessa hänseenden i praktiken rör sig&lt;br&gt;om att ge sekreteraren en formell behörighet som kan utnyttjas när beslut i&lt;br&gt;frågan inte kan anstå. Beslut om att avslå en ansökan om allmän rättshjälp&lt;br&gt;eller om byte av biträde enligt rättshjälpslagen fattas vanligen inte ens av en&lt;br&gt;ordförande ensam, utan sådana frågor brukar hänskjutas till avgörande av&lt;br&gt;en treledamotssammansättning. Övriga beslut som nämns i 15 § andra&lt;br&gt;stycket instruktionen för arbetsdomstolen, nämligen beslut om att avvisa ut-&lt;br&gt;redning och beslut om syn, bör däremot inte ankomma på sekreterare efter-&lt;br&gt;som de har alltför stor betydelse för den fortsatta handläggningen av målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande och uppdrag enligt vad som nu föreslagits bör däremot inne-&lt;br&gt;fatta behörighet för en sekreterare att fatta beslut även om att hänvisa ett&lt;br&gt;mål till behörig tingsrätt enligt 2 kap. 6 § första stycket arbetstvistlagen. Frå-&lt;br&gt;gan härom är i det stora flertalet fall helt okomplicerad och beslut kan väl&lt;br&gt;fattas av sekreterare efter uppdrag av ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana i förhållande till nuläget utvidgade förordnanden och uppdrag en-&lt;br&gt;ligt 3 kap. 8 § arbetstvistlagen som nu har berörts bör naturligtvis ges endast&lt;br&gt;till sekreterare som genom en tids tjänstgöring i arbetsdomstolen har vunnit&lt;br&gt;tillräcklig erfarenhet av arbetsrätt och av domstolens verksamhet. Det torde&lt;br&gt;kunna överlämnas åt domstolen att med ledning av en sådan allmänt hållen&lt;br&gt;regel själv avgöra, när en sekreterare lämpligen kan meddelas ett förord-&lt;br&gt;nande av detta slag. Det synes inte påkallat att begränsa möjligheten att&lt;br&gt;meddela sådant förordnande till att avse endast sekreterare som är assesso-&lt;br&gt;rer i hovrätt eller kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att meddela förordnanden med samma begränsning av behö-&lt;br&gt;righeten för en sekreterare som den som gäller i dag bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Överförande av vissa mål till annan domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mål som rör tillämpningen av lagen om rätten till arbetstagares&lt;br&gt;uppfinningar och mål om hyresvillkor vilka reglerats i kollektivavtal undan-&lt;br&gt;tas från arbetstvistlagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med mitt Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller godtagit&lt;br&gt;utredningens förslag rörande uppfinnar- och hyresmålen. Dit hör arbets-&lt;br&gt;domstolen, domstolsverket, hovrätten för Övre Norrland, Göteborgs tings-&lt;br&gt;rätt, TCO och Sveriges advokatsamfund. Bostadsdomstolen, domstolsverket&lt;br&gt;och Gävle tingsrätt har godtagit förslaget om hyresmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: AD-utredningen undersökte om det finns någon&lt;br&gt;eller några ytterligare grupper av arbetstvister än de som redan är undan-&lt;br&gt;tagna från arbetstvistlagens tillämpningsområde där det skulle vara motive-&lt;br&gt;rat att prövningen sker i annan ordning än enligt rättegångsordningen för&lt;br&gt;arbetstvister. Utredningen fann två kategorier av mål där inslaget av arbets-&lt;br&gt;rättslig fråga i tvisten oftast är av underordnad betydelse och där huvudfrå-&lt;br&gt;gan i målet är sådan att domstolen lämpligen bör ha en annan sammansätt-&lt;br&gt;ning. Detta gäller mål som rör tillämpningen av lagen om rätten till arbetsta-&lt;br&gt;gares uppfinningar och mål om hyresvillkor vilka reglerats i kollektivavtal. I&lt;br&gt;den första gruppen av tvister är oftast de tekniska frågorna och värderings-&lt;br&gt;frågor dominerande medan i den senare gruppen de hyresrättsliga frågorna&lt;br&gt;är mest framträdande. Dessa två typer av tvister förekommer också mycket&lt;br&gt;sällan i arbetsdomstolen. Det är fråga om färre än ett mål om året, vilket&lt;br&gt;innebär att domstolen inte förvärvar någon större erfarenhet av de tekniska&lt;br&gt;respektive hyresrättsliga frågor som är uppe till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar reglerar under vilka om-&lt;br&gt;ständigheter och i vilken utsträckning en arbetsgivare äger rätt till uppfin-&lt;br&gt;ningar, som en arbetstagare gör i samband med anställning hos honom. La-&lt;br&gt;gen avser endast här i Sverige patenterbara uppfinningar av arbetstagare i&lt;br&gt;allmän eller enskild tjänst. I lagen finns bestämmelser om arbetstagarens rätt&lt;br&gt;till ersättning för vad han avstår till arbetsgivaren och om vad arbetstagare&lt;br&gt;och arbetsgivare har att iaktta gentemot varandra, då lagen är tillämplig. Det&lt;br&gt;finns i Jagen även bestämmelser om en statlig nämnd, statens nämnd för ar-&lt;br&gt;betstagares uppfinningar. Nämndens ledamöter, som är sju till antalet, utses&lt;br&gt;av regeringen. Tre av ledamöterna utses bland personer som inte företräder&lt;br&gt;partsintressen, medan av de fyra återstående ledamöterna två skall represen-&lt;br&gt;tera arbetsgivarsidan och två arbetstagarsidan. Ordförande och vice ordfö-&lt;br&gt;rande skall vara lagkunniga och ha domarerfarenhet. Den tredje opartiske&lt;br&gt;ledamoten skall ha särskild insikt i och erfarenhet av patenträttsliga och där-&lt;br&gt;med förbundna frågor. Nämnden har i uppgift att avge utlåtanden i frågor&lt;br&gt;som rör lagens tillämpning, vilka dock inte är bindande för parterna. De&lt;br&gt;flesta reglerna i lagen är dispositiva. Arbetsmarknadsorganisationerna har&lt;br&gt;på privattjänstemannaområdet genom kollektivavtal reglerat hithörande&lt;br&gt;frågor på annat sätt än som föreskrivs i lagen. De kollektivavtal som finns&lt;br&gt;inom området föreskriver också att om enighet inte kan nås mellan parterna&lt;br&gt;tvisten får hänskjutas till skiljenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som gäller tillämpning av lagen om rätten till arbetstagares uppfin-&lt;br&gt;ningar förekommer ytterst sällan i arbetsdomstolen eller i tingsrätt, som i&lt;br&gt;vissa fall har att pröva sådan tvist som första domstol. Detta har naturligtvis&lt;br&gt;delvis sin grund i att arbetsmarknadens organisationer för en del av arbets-&lt;br&gt;marknaden valt att träffa avtal som reglerar motsvarande frågor. Genom att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa avtal innehåller skiljeklausul undandras tvisterna från arbetsdomsto- Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;len. De få mål som domstolen får upp till prövning innebär oftast ett stort&lt;br&gt;arbete, vilket har sin grund i att det är fråga om svåra tekniska överväganden&lt;br&gt;vilka har betydelse för bedömningen om vad som skall anses vara skälig er-&lt;br&gt;sättning för uppfinningen. I arbetsdomstolens sammansättning ingår ingen&lt;br&gt;teknisk sakkunskap. Mot denna bakgrund ansluter jag mig till AD-utred-&lt;br&gt;ningens bedömning att det är lämpligare att låta dessa mål prövas i en annan&lt;br&gt;ordning där behovet av en teknisk sakkunskap kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa specificerade mål som gäller tillämpningen av patentlagen&lt;br&gt;(1967:837) är Stockholms tingsrätt behörig domstol. Tingsrätten är i sådant&lt;br&gt;mål domför med fyra ledamöter, av vilka två skall vara lagfarna och två tek-&lt;br&gt;niskt sakkunniga. Överrätt är hovrätt som i sådant mål är domför med tre&lt;br&gt;lagfarna och två tekniskt sakkunniga ledamöter. Med hänsyn till det tekniska&lt;br&gt;inslaget och även till att lagens tillämpning anknyter till huruvida uppfin-&lt;br&gt;ningen är patentbar i Sverige är det enligt min mening en lämplig ordning&lt;br&gt;för prövning av tvister som gäller tillämpning av lagen om rätten till arbetsta-&lt;br&gt;gares uppfinningar att dessa mål handläggs av Stockholms tingsrätt i den&lt;br&gt;sammansättning som angetts i patentlagen. På samma sätt som gäller för mål&lt;br&gt;som handläggs enligt denna ordning skall hovrätt vara överinstans med den&lt;br&gt;i patentlagen angivna särskilda sammansättningen. Den nu föreslagna nya&lt;br&gt;ordningen för prövning av tvister enligt lagen om rätten till arbetstagares&lt;br&gt;uppfinningar innebär ingen ändring i arbetsdomstolens behörighet att pröva&lt;br&gt;tvister som gäller tillämpningen eller tolkningen av bestämmelse i kollektiv-&lt;br&gt;avtal inom samma område som lagen reglerar. Inte heller avses någon be-&lt;br&gt;gränsning av arbetsdomstolens behörighet att pröva sådan tvist som grundar&lt;br&gt;sig på vad som kan ha överenskommits i dylika frågor i ett enskilt anställ-&lt;br&gt;ningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en sådan ordning som föreslås uppnår man en mer ändamålsenlig&lt;br&gt;domstolssammansättning för dessa särskilda s.k. uppfinnarmål. Däremot&lt;br&gt;påverkas inte arbetsdomstolens arbetssituation annat än ytterst marginellt.&lt;br&gt;Reformen är i stället huvudsakligen motiverad av att arbetsdomstolen en-&lt;br&gt;dast skall pröva tvister där dess särskilda sakkunskap fyller en väsentlig funk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gruppen av tvister jag tänkte ta upp i detta sammanhang är&lt;br&gt;mål angående hyresvillkor vilka reglerats i kollektivavtal. I dessa mål är det&lt;br&gt;hyresrättsliga inslaget framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetstvistlagens huvudregel i 1 kap. 2 §, som reglerar vilka målka-&lt;br&gt;tegorier som undantagits från lagens tillämpningsområde, skall tvister som&lt;br&gt;handläggs av viss tingsrätt eller av tingsrätt i särskild sammansättning inte&lt;br&gt;prövas enligt rättegångsordningen för arbetstvister även om de rör förhållan-&lt;br&gt;det mellan arbetsgivare och arbetstagare. Beträffande hyrestvister har emel-&lt;br&gt;lertid på grund av en särskild reglering i medbestämmandelagen och i jorda-&lt;br&gt;balken gjorts undantag från huvudregeln. Enligt bestämmelserna i medbe-&lt;br&gt;stämmandelagen och jordabalken kan nämligen vissa frågor som behandlas&lt;br&gt;i jordabalken regleras genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan god-&lt;br&gt;känts av central arbetstagarorganisation. Sådana hyresvillkor får även under&lt;br&gt;vissa i jordabalken angivna förutsättningar tillämpas på hyresgäst/arbetsta-&lt;br&gt;gare som sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtalet. Möjligheten att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom kollektivavtal ersätta jordabalkens bestämmelser gäller främst frågor&lt;br&gt;om hyressättning och hyresgästs besittningsskydd. Enligt jordabalkens be-&lt;br&gt;stämmelser och arbetstvistlagen skall tvist som rör sådana bestämmelser i&lt;br&gt;kollektivavtal prövas enligt rättegångsordningen för arbetstvister i stället för,&lt;br&gt;som gäller beträffande andra hyrestvister, av tingsrätt eller, i de fall det är&lt;br&gt;fråga om besvär över hyresnämnds beslut, av bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det hyresrättsliga inslaget klart dominerande i dessa&lt;br&gt;tvister även om frågorna reglerats genom kollektivavtal. Det förhållandet&lt;br&gt;att hyresvillkoret reglerats genom kollektivavtal väger inte så tungt att det&lt;br&gt;motiverar en särskild prövning enligt rättegångsordningen för arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reform avseende dessa hyrestvister är på samma sätt som gäller de s.k.&lt;br&gt;uppfinnarmålen främst motiverad av att arbetsdomstolens särskilda sam-&lt;br&gt;mansättning inte fyller en funktion på grund av att tvisten huvudsakligen rör&lt;br&gt;ett annat särskilt rättsområde för vilket det finns prövningsinstanser med sär-&lt;br&gt;skild sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Arbetsdomstolens sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om arbetsdomstolens sammansättning bör ändras så&lt;br&gt;att antalet ledamöter i domstolen utökas med en som utses efter förslag av&lt;br&gt;SACO. Ändringen medför också att SACO får ge förslag till tre ersättare för&lt;br&gt;denna ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Till dessa remissinstanser hör bl.a.&lt;br&gt;arbetsdomstolen, Sveriges advokatsamfund, Svenska kommunförbundet och&lt;br&gt;Landstingsförbundet. LO och TCO avstyrker förslaget främst av två skäl.&lt;br&gt;För det första anser de att SACO har så få medlemmar att det inte är motive-&lt;br&gt;rat att genomföra den föreslagna ändringen. För det andra anser de att den&lt;br&gt;föreslagna utökningen av arbetsdomstolen kan komma att aktualisera frågan&lt;br&gt;om även andra organisationer bör beredas plats i arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Arbetsdomstolen består i dag av tre ordförande,&lt;br&gt;fyra vice ordförande (varav en är heltidsanställd) och 16 andra ledamöter.&lt;br&gt;Totalt finns alltså 23 ledamöter. För varje ledamot utom ordförandena finns&lt;br&gt;högst tre ersättare. Ledamöter och ersättare utses av regeringen för högst&lt;br&gt;tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandena, vice ordförandena och tre andra ledamöter är de s.k. äm-&lt;br&gt;betsmannaledamöterna. Av de övriga 13 ledamöterna utses tolv efter förslag&lt;br&gt;av arbetsmarknadens parter och en såsom representant för staten som ar-&lt;br&gt;betsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På arbetsgivarsidan föreslår SAF fyra ledamöter, Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet en och Landstingsförbundet en, varjämte en ledamot utses såsom re-&lt;br&gt;presentant för staten som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På arbetstagarsidan föreslår LO fyra och TCO två ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättare för de 13 nu berörda ledamöterna utses på samma sätt som dessa&lt;br&gt;ledamöter, dock att två av de sex ersättarna för TCO-ledamöterna utses efter&lt;br&gt;förslag av SACO. Den ene av dessa skall anses som förste ersättare för TCO-&lt;br&gt;ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO har till stöd för sitt förslag att organisationen skall få rätt att föreslå Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;en ledamot i arbetsdomstolen anfört bl.a. att arbetstagarsidan därigenom får&lt;br&gt;en fullvärdig representation i domstolen och att det totala antalet ledamöter&lt;br&gt;och ersättare därigenom blir lika stort på båda partssidorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av reglerna om parternas representation i arbetsdomstolen&lt;br&gt;har hittills byggt på ståndpunkten att vid sidan av staten endast de tongi-&lt;br&gt;vande organisationerna på arbetsmarknaden bör beredas sådan representa-&lt;br&gt;tion. Ledamöterna från arbetsgivar- och arbetstagarsidan skall bidra med&lt;br&gt;sakkunskap om förhållandena på arbetsmarknaden och de rättsuppfatt-&lt;br&gt;ningar som har utbildats där. De bör utses på ett sätt som garanterar bredd&lt;br&gt;och kontinuitet i dömandet. Den nu rådande ordningen att LO och TCO&lt;br&gt;föreslår ledamöter för arbetstagarsidan infördes efter framställning från&lt;br&gt;TCO i samband med 1974 års lag om rättegången i arbetstvister. Den utred-&lt;br&gt;ning som låg till grund för denna lagstiftning ansåg att LO, TCO och SACO&lt;br&gt;på arbetstagarsidan framstod som klart dominerande jämfört med andra or-&lt;br&gt;ganisationer på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av den allt större utjäm-&lt;br&gt;ningen av tidigare föreliggande skillnader mellan olika arbetstagargrupper&lt;br&gt;är tiden enligt min mening nu mogen att låta SACO föreslå en ledamot i ar-&lt;br&gt;betsdomstolen. Detta ligger också väl i linje med att SACO i andra samman-&lt;br&gt;hang betraktas som en av de tre huvudorganisationerna på arbetstagarsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen bör genomföras på det sättet att antalet ledamöter utökas med&lt;br&gt;en, som tillsätts efter förslag av SACO. Ersättare för denna ledamot bör ut-&lt;br&gt;ses i den ordning som gäller för övriga ersättare. Detta innebär också att den&lt;br&gt;nuvarande specialregeln i 3 kap. 3 § andra stycket arbetstvistlagen om att&lt;br&gt;SACO får föreslå två av ersättarna för de av TCO föreslagna ledamöterna&lt;br&gt;kan utgå. Dessutom kan den speciella regeln i 3 kap. 9 § andra stycket arbets-&lt;br&gt;tvistlagen om de av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet&lt;br&gt;föreslagna ledamöterna vid sammanträde i plenum tas bort. Ändringen för&lt;br&gt;också med sig följdändringar i arbetsdomstolens instruktion. Jag avser att&lt;br&gt;senare återkomma till regeringen med förslag till sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna i arbetstvistlagen bör ändras så att de i högre grad&lt;br&gt;överensstämmer med rättegångsbalkens allmänna regler för rättegången i&lt;br&gt;dispositiva tvistemål. Det gäller dels vad som får läggas till grund för arbets-&lt;br&gt;domstolen dom eller beslut, dels arbetsdomstolens möjlighet att som full-&lt;br&gt;följdsinstans avgöra ett mål utan att utfärda föreläggande om genmäle om&lt;br&gt;det är uppenbart att klagandens talan är ogrundad, dels kraven på vad en&lt;br&gt;ansökan om stämning skall innehålla. Vidare bör i arbetstvistlagen införas&lt;br&gt;en regel som ger arbetsdomstolen möjlighet att förelägga en svarande att in-&lt;br&gt;komma med skriftligt svaromål vid påföljd av att tredskodom annars kan&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör arbetstvistlagens regler om avgörande av mål på handling-&lt;br&gt;arna anpassas till Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Slut-&lt;br&gt;ligen bör även den ändringen göras att tvist om stridsåtgärd, oavsett partss-&lt;br&gt;tällningen, alltid skall prövas av arbetsdomstolen som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen har genomgående fått stöd av remissinstan-&lt;br&gt;serna. TCO, som i och för sig anser anpassningen av arbetstvistlagen till rät-&lt;br&gt;tegångsbalken naturlig, har dock anfört att det av informationsskäl är olyck-&lt;br&gt;ligt att bestämmelsen om vilka krav som ställs på en stämningsansökan får&lt;br&gt;utgå ur arbetstvistlagen. TCO anser också att kravet på att all bevisning skall&lt;br&gt;anges och att det skall anges vad som skall styrkas med varje särskilt bevis&lt;br&gt;kan skapa svårigheter vid handläggningen av bl.a. anställningsskyddsmålen&lt;br&gt;på grund av de korta tidsfrister som där gäller för talans väckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Arbetstvistlagen reglerar rättegången i arbetstvis-&lt;br&gt;ter i såväl tingsrätt som arbetsdomstolen. Genom hänvisning i arbetstvistla-&lt;br&gt;gen till rättegångsbalken eller annan författning om rättegången i dispositiva&lt;br&gt;tvistemål kompletteras arbetstvistlagens reglering av bl.a. rättegångsbalkens&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rättegången i tingsrätt innehåller arbetstvistlagen endast ett fåtal sär-&lt;br&gt;skilda regler varför tingsrätternas handläggning av arbetstvister i huvudsak&lt;br&gt;följer samma processuella regler som gäller för dispositiva tvistemål i all-&lt;br&gt;mänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rättegången i arbetsdomstolen innehåller arbetstvistlagen emellertid&lt;br&gt;ett större antal särskilda bestämmelser som reglerar rättegången såväl när&lt;br&gt;domstolen handlägger mål som första domstol som när den är fullfölj dsins-&lt;br&gt;tans. För det fall rättegångsbalken eller annan författning för dispositiva tvis-&lt;br&gt;temål är att tillämpa för rättegången i arbetsdomstolen gäller att vad som är&lt;br&gt;föreskrivet för rättegången i tingsrätt är tillämpligt beträffande rättegången&lt;br&gt;i arbetsdomstolen som första domstol och vad som föreskrivits för rätte-&lt;br&gt;gången i hovrätt är tillämpligt för rättegången i arbetsdomstolen som full-&lt;br&gt;följdsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan arbetstvistlagens tillkomst 1974 har rättegångsförfarandet vid all-&lt;br&gt;män domstol varit föremål för en översyn, vilket bl.a. lett till väsentliga änd-&lt;br&gt;ringar av de bestämmelser som reglerar rättegången i dispositiva tvistemål i&lt;br&gt;tingsrätt och hovrätt. De ändringar som genomförts har främst haft till syfte&lt;br&gt;att göra det möjligt att i högre grad än tidigare anpassa rättegången till vad&lt;br&gt;det enskilda målet kräver och därigenom göra det möjligt för de allmänna&lt;br&gt;domstolarna att driva verksamheten snabbare och billigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen i arbetstvistlagen till reglerna i rättegångsbalken gäl-&lt;br&gt;ler redan en del av de nya bestämmelserna där för rättegången i arbetstvister.&lt;br&gt;Vid reformerna av rättegångsbalken har emellertid endast ett par mindre&lt;br&gt;ändringar vidtagits i arbetstvistlagen för att i nödvändiga delar anpassa la-&lt;br&gt;gens regler till ändringarna i rättegångsbalken. Några överväganden i övrigt&lt;br&gt;har inte gjorts avseende i vad mån de nya reglerna för rättegången i disposi-&lt;br&gt;tiva tvistemål bör påverka rättegångsordningen i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AD-utredningen har övervägt huruvida de nya bestämmelserna i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken medför att några ändringar bör vidtas i arbetstvistlagen i syfte&lt;br&gt;att undvika dels dubbelreglering, dels en rättegångsordning för arbetstvister&lt;br&gt;som är mindre lämplig. Utredningen har vidare övervägt om det finns skäl&lt;br&gt;att ändra de bestämmelser i arbetstvistlagen som särskilt styr rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister så att rättegångsförfarandet för arbetstvister anpassas till vad&lt;br&gt;som gäller för handläggningen av dispositiva tvistemål i allmänhet. Dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överväganden har utredningen gjort med beaktande av de särskilda förut- Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;sättningar som gäller för rättegången i arbetstvister. Det förhållandet att&lt;br&gt;många arbetstvister är av intresse inte bara för parterna i målet och att ar-&lt;br&gt;betsdomstolen är prejudikatdomstol medför att delvis andra kriterier gäller&lt;br&gt;för hur rättegångsreglerna bör utformas. Även den särskilda partsställning&lt;br&gt;som föreligger i flertalet arbetstvister innebär att inte samma bevekelsegrun-&lt;br&gt;der gör sig gällande för att införa vissa bestämmelser som reglerar rätte-&lt;br&gt;gången i allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen för de dispositiva tvistemålen i allmän domstol har bl.a. innebu-&lt;br&gt;rit att tingsrätterna fått en möjlighet att på ett enkelt sätt avgöra mål utan&lt;br&gt;att stämning på svaranden dessförinnan utfärdats när det är uppenbart att&lt;br&gt;kärandens talan är ogrundad. Motsvarande möjlighet har även införts för&lt;br&gt;överrätterna att avgöra mål utan att utfärda föreläggande om genmäle om&lt;br&gt;det är uppenbart att klagandens talan är ogrundad. Vidare har tingsrätterna&lt;br&gt;fått större valfrihet mellan muntlig och skriftlig handläggning under förbere-&lt;br&gt;delsen. 1 huvudförhandlingsmål har också de s.k. omedelbarhets- och kon-&lt;br&gt;centrationsprinciperna mjukats upp bl.a. genom att möjligheten att ta upp&lt;br&gt;bevisning utom huvudförhanding vidgats samt genom att rätten under vissa&lt;br&gt;förutsättningar har fått möjlighet att sedan huvudförhandlingen avslutats in-&lt;br&gt;hämta ytterligare utredning. Det ställs numera också större krav på innehål-&lt;br&gt;let i en ansökan om stämning och i ett svaromål. Det har också införts en&lt;br&gt;möjlighet att förelägga svaranden att inkomma med ett motiverat skriftligt&lt;br&gt;svaromål vid påföljd av att tredskodom annars kan komma att meddelas mot&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att arbetstvistlagen endast innehåller ett fåtal särskilda regler för&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister i tingsrätt gäller de nu redovisade bestämmelserna&lt;br&gt;redan för rättegången där. Enligt AD-utredningens uppfattning föreligger&lt;br&gt;det inte heller några skäl som motiverar att andra regler, utöver det fåtal&lt;br&gt;särskilda bestämmelser som redan nu finns i arbetstvistlagen, gäller för rätte-&lt;br&gt;gången i arbetstvister i tingsrätt. Jag delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rättegången i arbetsdomstolen finns vissa gemensamma bestämmelser&lt;br&gt;som gäller oavsett om domstolen handlägger en tvist som första domstol eller&lt;br&gt;som fullföljdsinstans. Dessa bestämmelser reglerar bl.a. hur omröstningen&lt;br&gt;till dom eller beslut skall gå till samt vad som får läggas till grund för domsto-&lt;br&gt;lens dom eller beslut. Innebörden av den sistnämnda regeln har ansetts vara&lt;br&gt;att man vid huvudförhandling i arbetsdomstolen inte nödvändigtvis måste&lt;br&gt;läsa upp all skriftlig bevisning. Detta kan särskilt i de till arbetsdomstolen&lt;br&gt;överklagade målen vara av värde. Denna regel och den praxis som utvecklats&lt;br&gt;för rättegången i arbetsdomstolen innebär en uppmjukning av de s.k. ome-&lt;br&gt;delbarhets- och koncentrationsprinciperna som är i linje med de reformer&lt;br&gt;som genomförts för rättegången i de allmänna domstolarna. Genom de nya&lt;br&gt;reglerna i 43 kap. 8 § tredje stycket rättegångsbalken gäller för de allmänna&lt;br&gt;domstolarna att rätten får förordna om att skriftliga bevis skall anses upp-&lt;br&gt;tagna vid huvudförhandling utan att de läses upp vid denna. Enligt min me-&lt;br&gt;ning bör de särskilda bestämmelserna som finns i arbetstvistlagen kunna&lt;br&gt;upphävas, varigenom rättegångsbalkens regler blir direkt tillämpliga för rät-&lt;br&gt;tegången i arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller rättegången i arbetsdomstolen som fullföljdsinstans bör införas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enligt rättegångsbalken befintliga möjligheten att utan att utfärda före-&lt;br&gt;läggande om genmäle avgöra ett mål om det är uppenbart att klagandens&lt;br&gt;talan är ogrundad. Med hänsyn till att tingsrätt har en motsvarande möjlig-&lt;br&gt;het att, utan att utfärda stämning på svaranden, avgöra ett mål om kärandens&lt;br&gt;talan är uppenbart ogrundad, ter det sig logiskt att arbetsdomstolen har&lt;br&gt;samma möjlighet att om part klagar mot tingsrättens dom avgöra målet utan&lt;br&gt;att ett föreläggande om att inkomma med genmäle utfärdas. Arbetsdomsto-&lt;br&gt;lens praxis har också varit att man i detta avseende tillämpat rättegångsbal-&lt;br&gt;kens bestämmelser framför arbetstvistlagens särskilda regel om att svaran-&lt;br&gt;den alltid skall föreläggas att inkomma med genmäle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rättegången i arbetsdomstolen som första domstol innehåller arbets-&lt;br&gt;tvistlagen ett större antal särskilda bestämmelser. Således innehåller arbets-&lt;br&gt;tvistlagen bl.a. särskilda bestämmelser för vad en ansökan om stämning skall&lt;br&gt;innehålla samt hur förberedelsen av målet skall gå till. Därutöver innehåller&lt;br&gt;arbetstvistlagen särskilda regler om hur part och ställföreträdare för part&lt;br&gt;skall kallas till sammanträde för muntlig förberedelse eller huvudförhand-&lt;br&gt;ling samt när part kan kallas till sammanträde och huvudförhandling vid på-&lt;br&gt;följd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom. Utöver&lt;br&gt;de reformer i rättegångsbalken, som redan på grund av hänvisningen i ar-&lt;br&gt;betstvistlagen är tillämpliga för rättegången i arbetsdomstolen som första&lt;br&gt;domstol, bör enligt min uppfattning vissa ändringar vidtas i arbetstvistlagen&lt;br&gt;för att anpassa dess regler efter vad som gäller för rättegången i dispositiva&lt;br&gt;tvistemål i allmänhet. Bestämmelserna om vad en ansökan om stämning&lt;br&gt;skall innehålla bör enligt min uppfattning anpassas efter vad som gäller för&lt;br&gt;tvistemål i allmänhet. Detta innebär att större krav ställs på vad en ansökan&lt;br&gt;om stämning skall innehålla genom att all bevisning, även muntlig, som part&lt;br&gt;känner till, skall anges i ansökan. Vidare skall i ansökan även anges vad som&lt;br&gt;skall styrkas med varje särskilt bevis. Härigenom uppnår man en effektivare&lt;br&gt;förberedelse och att det för part på ett tidigt stadium blir möjligt att ta ställ-&lt;br&gt;ning till vilket behov av bevisning som föreligger. Enligt min uppfattning bör&lt;br&gt;även den i rättegångsbalken givna möjligheten att förelägga svaranden att&lt;br&gt;inkomma med ett motiverat skriftligt svaromål vid påföljd av att tredskodom&lt;br&gt;annars kan komma att meddelas införas för rättegången i arbetsdomstolen.&lt;br&gt;Därigenom skulle det inte längre vara nödvändigt att kalla till muntlig förbe-&lt;br&gt;redelse för att tredskodom skall kunna meddelas. Detta skulle göra hand-&lt;br&gt;läggningen av vissa mål effektivare samtidigt som kärandeparten skulle be-&lt;br&gt;sparas olägenheten att inställa sig till en förhandling. Att märka är att infö-&lt;br&gt;randet av en sådan bestämmelse inte avser att ändra de förhållanden under&lt;br&gt;vilka domstolen trots föreläggande med påföljd om tredskodom ändå kan&lt;br&gt;välja att vidta åtgärder för fortsatt förberedelse eller sätta ut målet till huvud-&lt;br&gt;förhandling. De nu angivna ändringarna bör delvis kunna genomföras ge-&lt;br&gt;nom att man upphäver arbetstvistlagens särskilda bestämmelser som regle-&lt;br&gt;rar förfarandet, varvid på grund av lagens hänvisningsbestämmelser rätte-&lt;br&gt;gångsbalkens regler blir direkt tillämpliga även för rättegången i arbetsdom-&lt;br&gt;stolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstvistlagen innehåller i 4 kap. 10 § bestämmelser om under vilka för-&lt;br&gt;utsättningar ett mål, som prövas av arbetsdomstolen som första domstol, får&lt;br&gt;avgöras på handlingarna. AD-utredningen har anfört att en ändring bör vid-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas i dessa bestämmelser med hänsyn till innehållet i artikel 6 i den Euro-&lt;br&gt;peiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt arbetstvistlagens reg-&lt;br&gt;ler kan nämligen domstolen även mot parts bestridande avgöra ett mål på&lt;br&gt;handlingarna om det föreligger synnerliga skäl. Detta strider enligt utred-&lt;br&gt;ningen mot konventionens regler. Enligt dessa skall envar när det gäller att&lt;br&gt;pröva hans civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot honom&lt;br&gt;för brott vara berättigad till opartisk och offentlig rättegång. Konventionens&lt;br&gt;föreskrift om offentlig rättegång anses innefatta ett dubbelt krav. För det&lt;br&gt;första skall parterna få framträda direkt inför domstolen för att muntligt&lt;br&gt;framlägga sin sak. För det andra skall förfarandet vara offentligt, dvs. till-&lt;br&gt;gängligt för allmänheten. Enligt utredningens mening, som jag ansluter mig&lt;br&gt;till, bör därför arbetstvistlagens regler ändras så att ett mål som arbetsdom-&lt;br&gt;stolen prövar som första domstol inte kan avgöras på handlingarna om part&lt;br&gt;motsätter sig en sådan handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AD-utredningen uppmärksammade också att arbetstvistlagens regler är&lt;br&gt;utformade så att vissa mål om stridsåtgärd kan komma under prövning av&lt;br&gt;tingsrätt som första domstol. Som exempel anfördes det fallet att en enskild&lt;br&gt;arbetsgivare som inte själv slutit kollektivavtal väcker talan i tvist om strids-&lt;br&gt;åtgärd. Utredningen ansåg detta vara otillfredsställande med hänsyn til) att&lt;br&gt;rätten att vidta stridsåtgärder är så central inom arbetsrättens område. Ut-&lt;br&gt;redningen föreslog därför att behörighetsreglerna för arbetsdomstolen&lt;br&gt;borde utvidgas så att domstolen oberoende av partsställningen alltid skall&lt;br&gt;pröva tvist om stridsåtgärd som första instans. Utredningen framhöll att en&lt;br&gt;sådan utvidgning skulle innebära ett ytterst marginellt tillskott av mål, upp-&lt;br&gt;skattningsvis högst ett mål vart femte år. Jag delar utredningens uppfattning&lt;br&gt;såväl att det i detta sammanhang är fråga om mycket sällan förekommande&lt;br&gt;fall som att tvist om stridsåtgärd alltid bör prövas av arbetsdomstolen som&lt;br&gt;första domstol. Arbetstvistlagen bör alltså ändras även i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de förslag som syftar till förenklingar av arbetsdomsto-&lt;br&gt;lens handläggning av mål träder i kraft så snart som möjligt. Lagändringarna&lt;br&gt;föreslås därför träda i kraft den 1 april 1992. När det gäller ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i arbetsdomstolen löper nu gällande förordnanden ut vid utgången&lt;br&gt;av juni 1992. Den föreslagna nya ordningen rörande SACOs representation&lt;br&gt;i arbetsdomstolen bör lämpligen gälla från och med den treårsperiod som&lt;br&gt;böljar den 1 juli 1992. Lagändringarna i den delen bör alltså träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1992. Det gäller 3 kap. 1, 3 och 9 .§§ arbetstvistlagen. De mål rörande&lt;br&gt;tillämpningen av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar och rörande&lt;br&gt;hyresvillkor som reglerats i kollektivavtal vilka anhängiggjorts före utgången&lt;br&gt;av mars 1992 bör handläggas av arbetsdomstolen i vanlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna föranleder inte några ökade kostnader för arbets-&lt;br&gt;domstolens verksamhet. Förslagen rörande uppfinnar- och hyresmålen inne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bär att de allmänna domstolarna och bostadsdomstolen kan få pröva ett ökat Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;antal mål. Det är dock fråga om ett så ringa antal mål att förslagen inte torde&lt;br&gt;medföra något behov av ytterligare resurser för de domstolar som kommer&lt;br&gt;att få handlägga målen. För staten torde förslagen totalt sett inte medföra&lt;br&gt;några ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med det anförda har det inom arbetsmarknadsdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfin-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Domstolarna i arbetstvister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar arbetsdomstolens behörighet att som första domstol&lt;br&gt;uppta och avgöra en arbetstvist. I ett nytt fjärde stycke har införts en bestäm-&lt;br&gt;melse som anger att arbetsdomstolen alltid, oavsett partsställningen, är be-&lt;br&gt;hörig att uppta och avgöra tvist om stridsåtgärd. De närmare skälen för att&lt;br&gt;införa den nya bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 2.6). Begreppet stridsåtgärd har här samma innebörd som i 41 §&lt;br&gt;medbestämmandelagen, dvs. lockout, strejk, blockad, bojkott eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig stridsåtgärd. Detta har uttryckligen angivits i lagtexten.&lt;br&gt;Utöver det nya stycket har i paragrafen gjorts vissa språkliga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke föreslås den ändring som föranleds av att arbets-&lt;br&gt;domstolen inte bör vara fullföljdsinstans i mål som rör hyresförhållanden&lt;br&gt;vilka reglerats i kollektivavtal. Frågan har behandlats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 2.4). Ändringen består i att hänvisningen till jordabalkens&lt;br&gt;bestämmelser i 12 kap. 70 och 71 §§ har tagits bort. Därutöver har i första&lt;br&gt;stycket gjorts en språklig ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Arbetsdomstolens sammansättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras arbetsdomstolens sammansättning. Antalet andra le-&lt;br&gt;damöter har utökats från 16 till 17. Frågan har behandlats närmare i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras hur arbetsgivar- och arbetstagarledamöterna i arbets-&lt;br&gt;domstolen skall utses. I första stycket innebär ändringen att SACO får rätt&lt;br&gt;att lämna förslag till en ledamot på arbetstagarsidan. I andra stycket innebär&lt;br&gt;ändringen att det tidigare gällande undantaget, att av de sex ersättare som&lt;br&gt;skall utses för TCO-ledamöterna två skall utses av SACO, inte längre skall&lt;br&gt;gälla. I tredje stycket har en språklig ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras ordförandens behörighet att ensam på arbetsdomsto-&lt;br&gt;lens vägnar vidta åtgärder. Ändringen innebär i första hand att ordförandens&lt;br&gt;behörighet i detta hänseende blir enhetlig för mål som arbetsdomstolen prö-&lt;br&gt;var som första och enda domstol och mål som domstolen prövar som full-&lt;br&gt;följdsinstans. Ordförandens behörighet utvidgas också i fyra avseenden.&lt;br&gt;Ordföranden får behörighet att avvisa bevisning enligt 35 kap. 7 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. Denna regel har tagits in i punkt 4. I punkt 5 har tagits in en&lt;br&gt;regel som anger att ordföranden är behörig att själv avvisa ny omständighet&lt;br&gt;eller nytt bevis enligt 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken. I punkt 6&lt;br&gt;har förts in en regel som anger att ordföranden är behörig att ensam hänvisa&lt;br&gt;mål till behörig tingsrätt enligt 2 kap. 6 § första stycket. Ordförandens behö-&lt;br&gt;righet utvidgas vidare till att även avse att utdöma vite som förelagts part&lt;br&gt;eller någon annan i rättegång. Denna behörighet för ordföranden har utfor-&lt;br&gt;mats i enlighet med lagrådets förslag och har intagits som punkt 10 i paragra-&lt;br&gt;fen. Det bör påpekas att vissa av de åtgärder som finns angivna i bestämmel-&lt;br&gt;sen endast kan förekomma i mål som domstolen prövar som första domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vilka åtgärder som efter ordförandens uppdrag kan&lt;br&gt;företas av annan lagfaren tjänsteman vid domstolen vilken förordnats därtill&lt;br&gt;av domstolen. Som framgått i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) bör&lt;br&gt;sådant förordnande få ges till lagfaren tjänsteman som enligt arbetsdomsto-&lt;br&gt;lens bedömning vunnit tillräcklig erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser kan ordföranden endast delegera sin be-&lt;br&gt;hörighet att vidta förberedande åtgärder och avskriva mål. Genom en ny be-&lt;br&gt;stämmelse, som förts in som ett andra stycke i paragrafen, har denna rätt att&lt;br&gt;delegera till annan lagfaren tjänsteman vid domstolen utsträckts till att avse&lt;br&gt;även förordnande att hänvisa mål till behörig tingsrätt enligt 2 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket, att meddela tredskodom och dom över yrkande som medgivits eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftergivits, att stadfästa förlikning samt att utdöma vite som har förelagts Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;part eller någon annan i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras under vilka förutsättningar domstolen skall avgöra&lt;br&gt;mål eller viss i målet uppkommen fråga i plenum och domstolens samman-&lt;br&gt;sättning vid sådant sammanträde. I paragrafens andra stycke har undantags-&lt;br&gt;regeln att endast en av de arbetsgivarledamöter som utses på förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet får delta när domsto-&lt;br&gt;len sammanträder i plenum tagits bort. Den behövs inte längre eftersom&lt;br&gt;domstolen genom att SACO fått rätt att föreslå en ledamot fått jämvikt mel-&lt;br&gt;lan arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Såväl arbetsgivar- som arbetstagarsi-&lt;br&gt;dan får genom den ändringen sju ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Rättegången i arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) bör rätte-&lt;br&gt;gångsbalkens regler om vad som får läggas till grund för dom eller beslut&lt;br&gt;även tillämpas för rättegången i arbetsdomstolen. På grund härav bör första&lt;br&gt;stycket av bestämmelsen upphävas. I stället blir på grund av arbetstvistla-&lt;br&gt;gens hänvisningsregel i 5 kap. 3 § rättegångsbalkens bestämmelser i 17 kap.&lt;br&gt;2§ och 43 kap. 14 § tillämpliga. På grund av att första stycket upphävs har&lt;br&gt;det också vidtagits en mindre redaktionell ändring i tredje stycket. Dess-&lt;br&gt;utom har en språklig ändring gjorts i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse regleras hur talan väcks i arbetsdomstolen och vad en&lt;br&gt;ansökan om stämning skall innehålla samt domstolens inledande handlägg-&lt;br&gt;ning av ett mål sedan en ansökan om stämning inkommit. I paragrafens&lt;br&gt;första stycke finns för närvarande angivet att talan vid arbetsdomstolen&lt;br&gt;väcks genom skriftlig ansökan om stämning. Denna bestämmelse föreslås&lt;br&gt;kvarstå oförändrad. Av skäl som anförts i den allmänna motiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 2.6) bör regeln om vad en ansökan om stämning skall innehålla anpassas&lt;br&gt;till vad som gäller enligt rättegångsbalkens motsvarande bestämmelse i 42&lt;br&gt;kap. 2§. I förhållande till arbetstvistlagens nuvarande regel finns i rätte-&lt;br&gt;gångsbalkens bestämmelse de nyheterna att en ansökan om stämning skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om vilken skriftlig bevisning som åberopas samt om den&lt;br&gt;muntliga bevisning som vid tidpunkten för ansökan är känd för käranden.&lt;br&gt;Käranden skall därvid lämna uppgift om vilka bevis han åberopar och vad&lt;br&gt;han vill styrka med varje bevis. En ytterligare nyhet i 42 kap. 2 § rättegångs-&lt;br&gt;balken är att käranden i sin ansökan om stämning bör ange eventuella önske-&lt;br&gt;mål om handläggningsform, såsom om svaranden bör föreläggas att avge&lt;br&gt;skriftligt svaromål eller om målet bör sättas ut till muntlig förberedelse. Ny-&lt;br&gt;heterna är, med hänsyn till vikten av en effektiv handläggning av inkomna&lt;br&gt;mål, väl lämpade att gälla även för rättegången i arbetsdomstolen. För att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undvika en dubbel reglering bör därför andra stycket i paragrafen upphävas&lt;br&gt;och i stället, genom hänvisningsbestämmelsen i 5 kap. 3§ arbetstvistlagen,&lt;br&gt;rättegångsbalkens bestämmelse i 42 kap. 2§ bli tillämplig även för rätte-&lt;br&gt;gången i arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens tredje stycke regleras vad som åligger domstolen om det&lt;br&gt;inte förekommer anledning att avvisa ansökan om stämning. Genom ett till-&lt;br&gt;lägg i detta stycke bör arbetsdomstolen få samma möjlighet som numera gäl-&lt;br&gt;ler enligt rättegångsbalkens regler för dispositiva tvistemål att förelägga sva-&lt;br&gt;randen att skriftligen avge svaromål vid påföljd av att tredskodom annars&lt;br&gt;kan komma att meddelas mot honom. Vad ett skriftligt svaromål skall inne-&lt;br&gt;hålla finns angivet i 42 kap. 7 § rättegångsbalken som genom hänvisningen i&lt;br&gt;arbetstvistlagen även gäller för rättegången i arbetsdomstolen. Föreläg-&lt;br&gt;gande att inkomma med skriftligt svaromål vid påföljd att tredskodom an-&lt;br&gt;nars kan komma att meddelas mot honom bör ofta kunna användas om kä-&lt;br&gt;randen inte angett något annat i sin ansökan om stämning när det är fråga&lt;br&gt;om ett fordringsanspråk. I detta sammanhang skall emellertid påpekas att&lt;br&gt;detta inte innebär någon ändring av de särskilda förutsättningar som gäller&lt;br&gt;enligt 4 kap. 9 § arbetstvistlagen för att arbetsdomstolen skall kunna med-&lt;br&gt;dela tredskodom om svaranden inte efterkommer ett föreläggande vid sådan&lt;br&gt;påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras arbetsdomstolens fortsatta handläggning sedan&lt;br&gt;stämning utfärdats. I bestämmelsen föreslås vissa ändringar för att anpassa&lt;br&gt;rättegången i arbetsdomstolen till vad som gäller för rättegången vid de all-&lt;br&gt;männa domstolarna. Till följd härav föreslås att vissa av reglerna upphävs&lt;br&gt;för att undvika en dubbelreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens första stycke finns nu angivet att arbetsdomstolen efter&lt;br&gt;omständigheterna bestämmer i vilken mån förberedelsen skall vara muntlig&lt;br&gt;eller skriftlig. I rättegångsbalkens regler för dispositiva tvistemål är angivet&lt;br&gt;att förberedelse i mål sker vid sammanträde eller genom skriftväxling eller&lt;br&gt;annan handläggning. Med uttrycket ”annan handläggning” avses enligt för-&lt;br&gt;arbetena till rättegångsbalkens bestämmelse den förberedelseverksamhet&lt;br&gt;som inte äger rum vid sammanträde eller genom skriftväxling utan t.ex. ge-&lt;br&gt;nom att rätten har telefonkontakt med ena parten. I rättegångsbalkens be-&lt;br&gt;stämmelse förutsätts att rätten successivt beslutar om de olika åtgärder som&lt;br&gt;behövs under förberedelsen och efter hand avgör vilken form förberedelsen&lt;br&gt;bör ha i varje skede. I rättegångsbalkens bestämmelse finns emellertid dels&lt;br&gt;en presumtion för att svaromålet skall avges skriftligen dels en presumtion&lt;br&gt;för att förberedelsen skall vara muntlig sedan ett skriftligt svaromål kommit&lt;br&gt;in. Denna ordning överensstämmer väl med den praxis som arbetsdomstolen&lt;br&gt;utvecklat för handläggningen av förberedelsen i domstolen. I rättegångsbal-&lt;br&gt;ken finns vidare angivet att förberedelsen om möjligt skall avslutas vid det&lt;br&gt;första sammanträdet, vilket också överensstämmer med den praxis som före-&lt;br&gt;kommer i arbetsdomstolen. Rättegångsbalkens bestämmelse om förbere-&lt;br&gt;delse i tvistemål bör därför gälla även för rättegången i arbetsdomstolen. För&lt;br&gt;att undvika en onödig dubbelreglering bör i arbetstvistlagen endast behållas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den inledande och grundläggande regeln om att förberedelse i målet skall&lt;br&gt;äga rum sedan stämning utfärdats. Bestämmelsen som reglerar förfarandet&lt;br&gt;vid förberedelsen bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke regleras hur part skall kallas till muntlig förbe-&lt;br&gt;redelse. Detta förfarande finns även reglerat i rättegångsbalken. Rätte-&lt;br&gt;gångsbalkens bestämmelser avviker från arbetstvistlagens nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i det avseendet att de anger att kallelse till muntlig förberedelse&lt;br&gt;i dispositiva tvistemål alltid skall ske vid påföljd av att tredskodom annars&lt;br&gt;kan komma att meddelas mot honom. Någon motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;finns inte i arbetstvistlagen. Något hinder mot att kallelse till muntlig förbe-&lt;br&gt;redelse i arbetsdomstolen också sker vid sådan påföljd föreligger enligt min&lt;br&gt;mening inte. Att en sådan kallelse skett innebär nämligen att de begräns-&lt;br&gt;ningar för under vilka förutsättningar tredskodom kan meddelas av arbets-&lt;br&gt;domstolen ändå är tillämpliga. Detta ställningstagande har domstolen ändå&lt;br&gt;att göra. Enligt min mening bör därför andra stycket av paragrafen upphä-&lt;br&gt;vas. Det medför att rättegångsbalkens bestämmelser för kallelse till muntlig&lt;br&gt;förberedelse i dispositiva tvistemål blir tillämpliga även för rättegången i ar-&lt;br&gt;betsdomstolen. I detta sammanhang bör erinras om att käranden enligt 42&lt;br&gt;kap. 2 § rättegångsbalken har möjlighet att i sin ansökan om stämning begära&lt;br&gt;att rätten inte utfärdar kallelse till muntlig förberedelse eller föreläggande&lt;br&gt;att inkomma med svaromål vid påföljd att tredskodom annars kan komma&lt;br&gt;att meddelas mot honom. Man kan utgå från att en sådan begäran skulle&lt;br&gt;komma att respekteras av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nästa stycke regleras förfarandet vid båda parternas eller&lt;br&gt;ena partens utevaro från muntlig förberedelse. I detta stycke föreslås de änd-&lt;br&gt;ringar som följer av att svaranden enligt 4 kap. 8 § föreslås kunna föreläggas&lt;br&gt;att skriftligen avge svaromål vid påföljd att tredskodom annars kan komma&lt;br&gt;att meddelas mot honom. I stycket har därför införts en hänvisning till rätte-&lt;br&gt;gångsbalkens bestämmelse i 44 kap. 7 a § som reglerar förfarandet när part&lt;br&gt;underlåtit att följa ett föreläggande att skriftligen avge svaromål vid sådan&lt;br&gt;påföljd. I denna bestämmelse i rättegångsbalken regleras genom dess andra&lt;br&gt;stycke indirekt när underlåtenhet att avge svaromål skall anses föreligga. I&lt;br&gt;rättegångsbalken har inte angetts något krav på uttryckligt yrkande från kä-&lt;br&gt;randen för att tredskodom skall kunna meddelas när part trots föreläggande&lt;br&gt;inte inkommit med svaromål. Med hänvisning till bl.a. att käranden, såsom&lt;br&gt;tidigare redovisats, har en möjlighet att i sin ansökan om stämning begära&lt;br&gt;att rätten inte utfärdar föreläggande för svaranden att skriftligen avge svaro-&lt;br&gt;mål vid sådan påföljd har regeln i rättegångsbalken utformats så att tredsko-&lt;br&gt;dom alltid får meddelas vid uteblivet skriftligt svaromål, så länge käranden&lt;br&gt;inte uttryckligen motsätter sig att så sker. Genom hänvisningen till rätte-&lt;br&gt;gångsbalkens bestämmelse i 44 kap. 7 a § blir alltså samma regler tillämpliga&lt;br&gt;för rättegången i arbetsdomstolen. Emellertid följer av bestämmelsens fort-&lt;br&gt;satta lydelse att för rättegången i arbetsdomstolen gäller att om domstolen&lt;br&gt;med hänsyn till tvistens art eller andra omständigheter i målet anser att treds-&lt;br&gt;kodom inte bör meddelas, handläggningen av målet skall fortsätta eller må-&lt;br&gt;let avskrivas. Denna reservation gäller även när part inte inkommit med&lt;br&gt;skriftligt svaromål trots föreläggande vid påföljd att tredskodom annars kan&lt;br&gt;komma att meddelas mot honom. Med hänsyn till att, som tidigare redovi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sats i specialmotiveringen till denna paragraf, rättegångsbalkens regler för&lt;br&gt;hur kallelse skall utfärdas till muntlig förberedelse även blir tillämpliga för&lt;br&gt;rättegången i arbetsdomstolen bör sista meningen i stycket upphävas för att&lt;br&gt;undvika en onödig dubbelreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i paragrafens sista stycke har en ändring gjorts. Bestämmelsen regle-&lt;br&gt;rar handläggningen när svaranden vid skriftlig förberedelse inte inkommer&lt;br&gt;med skriftligt svaromål. Med hänsyn till att käranden i ansökan om stämning&lt;br&gt;kan som önskemål ange att svaranden inte skall föreläggas att inkomma med&lt;br&gt;skriftligt svaromål vid påföljd att tredskodom annars kan komma att medde-&lt;br&gt;las mot honom och till att man kan utgå från att en sådan begäran respekte-&lt;br&gt;ras av domstolen bör bestämmelsen kvarstå. I förtydligande syfte bör det&lt;br&gt;dock tilläggas att bestämmelsen gäller när det inte har meddelats föreläg-&lt;br&gt;gande om skriftligt svaromål vid sådan påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges i andra och tredje styckena i vilka fall ett mål får avgöras&lt;br&gt;utan huvudförhandling. Enligt de nuvarande bestämmelserna i tredje&lt;br&gt;stycket får avgörande utan huvudförhandling inte ske mot parts bestridande.&lt;br&gt;Ett mål kan emellertid företas till avgörande utan huvudförhandling även&lt;br&gt;mot parts bestridande om synnerliga skäl föreligger. Detta strider mot artikel&lt;br&gt;6 i den Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Till följd härav&lt;br&gt;föreslås att bestämmelsen i andra stycket ändras så att det i sista meningen&lt;br&gt;anges att ett mål mot parts bestridande - även om synnerliga skäl skulle före-&lt;br&gt;ligga - inte kan avgöras utan huvudförhandling. Frågan har behandlats när-&lt;br&gt;mare i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6). Dessutom har vissa språk-&lt;br&gt;liga ändringar gjorts i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om fullföljda måls beredande för avgö-&lt;br&gt;rande. Rättegångsbalkens regler om måls beredande kan lämpligen tilläm-&lt;br&gt;pas även för rättegången i arbetsdomstolen. Bestämmelserna bör därför&lt;br&gt;ändras genom att första och andra styckena upphävs. Därigenom blir i stället&lt;br&gt;rättegångsbalkens regler tillämpliga. Vad gäller mål som fullföljts genom vad&lt;br&gt;gäller därvid enligt 50 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken att motparten&lt;br&gt;skall föreläggas inkomma med skriftligt genmäle. I de fall klaganden anfört&lt;br&gt;besvär gäller enligt 52 kap. 7 § rättegångsbalken att motparten skall föreläg-&lt;br&gt;gas att inkomma med skriftlig förklaring om det finns anledning att ändra&lt;br&gt;tingsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär också att bestämmelsen i 50 kap. 8 § andra stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken blir direkt tillämplig för rättegången i arbetsdomstolen&lt;br&gt;som fullföljdsinstans. Den bestämmelsen ger överrätt möjlighet att avgöra&lt;br&gt;ett mål utan att utfärda föreläggande om genmäle när det är uppenbart att&lt;br&gt;klagandens talan är ogrundad. Detta innebär en kodifiering av gällande&lt;br&gt;praxis i arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket, som reglerar förfarandet när tingsrätt avslagit yrkande om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;interimistiskt förordnande eller bifallit ett sådant yrkande, har endast en Prop. 1991/92:84&lt;br&gt;språklig ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1949:35) om rätten&lt;br&gt;till arbetstagares uppfinningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf - som är ny - skall Stockholms tingsrätt vara behörig&lt;br&gt;domstol i mål som rör tillämpningen av lagens bestämmelser. Tingsrätten&lt;br&gt;skall vid prövningen av sådant mål ha den sammansättning som föreskrivs i&lt;br&gt;patentlagen för prövning av patentmål. Detsamma gäller för hovrätt i det&lt;br&gt;fall talan fullföljs mot tingsrättens dom eller beslut. Genom att i bestämmel-&lt;br&gt;sen ange att mål enligt denna lag endast får upptas av Stockholms tingsrätt&lt;br&gt;och med annan sammansättning än vad som anges i rättegångsbalken undan-&lt;br&gt;tas dessa mål från arbetstvistlagens tillämpningsområde. Detta följer av re-&lt;br&gt;geln i 1 kap. 2§ punkt 1 i arbetstvistlagen. Vad avser skälen för att undanta&lt;br&gt;dessa mål från arbetstvistlagens tillämpningsområde hänvisas till den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Hyra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4) bör inte hyres-&lt;br&gt;tvister där hyresvillkoren reglerats i kollektivavtal eller där hyresvillkor i så-&lt;br&gt;dant avtal tillämpas för hyresförhållandet omfattas av arbetstvistlagens till-&lt;br&gt;lämpningsområde. Sådana hyrestvister bör i stället prövas på samma sätt&lt;br&gt;som gäller för andra hyrestvister. I paragrafen har gjorts de ändringar som&lt;br&gt;följer av att någon särskild ordning inte längre skall gälla för prövning av&lt;br&gt;hyrestvister som grundar sig på hyresvillkor som reglerats genom kollektiv-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har endast gjorts den ändringen att hänsyftningen på arbets-&lt;br&gt;domstolen har tagits bort. Detta är en följd av den ändrade rättegångsord-&lt;br&gt;ningen för hyrestvister som grundar sig på hyresvillkor i kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rätte-&lt;br&gt;gången i arbetstvister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till&lt;br&gt;arbetstagares uppfinningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anta förslaget till lag om ändring i jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt våra direktiv skall den övergripande målsättningen för översynen av&lt;br&gt;LRAs regler vara att minska ADs befattning med principiellt mindre viktiga&lt;br&gt;mål så att domstolens särskilda sakkunskap tas till vara på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt samt att ADs arbete underlättas och förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av resultaten från en omfattande kartläggning av ADs mål,&lt;br&gt;handläggningsformer och avgöranden samt tingsrätternas avgöranden, mål&lt;br&gt;och fullföljdsfrekvensen avseende arbetstvister har vi behandlat frågan om&lt;br&gt;behovet av en reform av rättegångsordningen för arbetstvister i avsnitt 3. I&lt;br&gt;denna del behandlar vi också ADs roll som specialdomstol för arbetsmark-&lt;br&gt;nadens tvister samt förutsättningarna för att domstolen skall klara sina upp-&lt;br&gt;gifter och vilka utgångspunkter lagstiftaren vid utformningen av den arbets-&lt;br&gt;rättsliga lagstiftningen haft beträffande hur AD skall bedriva sin verksam-&lt;br&gt;het. Vi har sedan vi klarlagt förutsättningarna för vårt arbete kunnat konsta-&lt;br&gt;tera att det är nödvändigt att förbättra ADs arbetssituation. Vi har funnit att&lt;br&gt;detta i första hand bör ske genom att måltillströmningen begränsas. En så-&lt;br&gt;dan begränsning bör främst avse domstolens befattning med mål som från&lt;br&gt;arbetsrättslig synpunkt eller av andra skäl är att betrakta som mindre viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning av måltillströmningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har funnit att det finns tre sätt att begränsa tillströmningen av mål till AD.&lt;br&gt;Grupper av mål kan undantas från LRAs tillämpningsområde, rätten till&lt;br&gt;överprövning i AD av mål som fullföljs från tingsrätt kan begränsas och&lt;br&gt;grupper av mål som nu handläggs av AD i första instans kan föras över till&lt;br&gt;prövning av tingsrätt med bibehållen rätt till fullföljd till AD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övervägande av det första alternativet, som vi avhandlat i avsnitt&lt;br&gt;4.2.2, har vi funnit två grupper av mål vars arbetsrättsliga inslag är av under-&lt;br&gt;ordnad betydelse, varför prövningen kan ske i annan ordning än enligt LRAs&lt;br&gt;bestämmelser. Detta gäller mål som rör tillämpningen av lagen om rätten till&lt;br&gt;arbetstagares uppfinningar, s.k. uppfinnarmål, och mål om hyresvillkor vilka&lt;br&gt;reglerats i kollektivavtal. I den förstnämnda gruppen av mål är det tekniska&lt;br&gt;inslaget så väsentligt att dessa mål enligt vår uppfattning lämpligare prövas i&lt;br&gt;den ordning som gäller för vissa patentmål vilka nu handläggs i en särskild&lt;br&gt;sammansättning av Stockholms tingsrätt som första domstol. Hyresmålen&lt;br&gt;har vi ansett i stället bör prövas i den ordning som gäller för sådana mål där&lt;br&gt;hyresvillkoren inte reglerats i kollektivavtal. Den begränsning av måltill-&lt;br&gt;strömningen som man uppnår härigenom är dock marginell. Den är dock väl&lt;br&gt;motiverad utifrån syftet att från ADs prövning undanta mål som inte behö-&lt;br&gt;ver domstolens särskilda sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av att en mycket hög fullföljdsfrekvens kan konstateras under de&lt;br&gt;senaste sex åren, över 70 procent, i arbetstvister som avgjorts av tingsrätt,&lt;br&gt;har .vi inte funnit det meningsfullt att endast överväga om någon grupp av&lt;br&gt;mål som AD prövar som första domstol i stället kan föras över till prövning&lt;br&gt;av tingsrätt. Först måste övervägas, om någon åtgärd kan vidtas för att be-&lt;br&gt;gränsa rätten till överprövning i AD. Vi har i avsnitt 4.2.3 behandlat frågan&lt;br&gt;om en begränsning av rätten till överprövning i AD. I direktiven har i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del tagits upp två möjliga sätt. Nämligen antingen att bibehålla det nuva-&lt;br&gt;rande tvåinstanssystemet och införa regler om prövningstillstånd vid över-&lt;br&gt;klagande av tingsrätternas avgöranden eller att genomföra ett treinstanssys-&lt;br&gt;tem även på arbetstvistområdet genom att införa hovrätt som fullföljdsins-&lt;br&gt;tans mellan tingsrätt och AD och krav på att prövningstillstånd beviljats för&lt;br&gt;en fullständig prövning i AD. Vi har övervägt båda alternativen och funnit&lt;br&gt;att det sistnämnda alternativet i och för sig skulle på ett effektivt sätt minska&lt;br&gt;antalet fullföljda mål som AD skulle få pröva. Ett system med ytterligare en&lt;br&gt;instans skulle emellertid på ett inte acceptabelt sätt förlänga processtiden,&lt;br&gt;vilket inte står i överensstämmelse med att en snabb handläggning varit en&lt;br&gt;viktig förutsättning vid utformningen av de materiella reglerna inom den ar-&lt;br&gt;betsrättsliga lagstiftningen. Vi har i stället stannat för att en ordning med ett&lt;br&gt;bibehållande av den nuvarande instansordningen, men med krav på pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd för att få en fullständig prövning i AD, är den lämpligaste ord-&lt;br&gt;ningen. Vi är av den uppfattningen att en sådan ordning om den innefattar&lt;br&gt;vida dispensgrunder, med även rätt till ändringsdispens, uppfyller befogade&lt;br&gt;krav på rättssäkerhet. Med hänsyn till att AD, enligt vad som framkommit&lt;br&gt;vid kartläggning av domstolens avgöranden, fastställer i huvudsak mer än 80&lt;br&gt;procent av tingsrätternas domslut, bör en ordning med en begränsning av&lt;br&gt;rätten till överprövning få en god effekt på antalet fullföljda mål som AD får&lt;br&gt;pröva fullständigt. Eftersom vi anser att det är en stor fördel om bestämmel-&lt;br&gt;serna är konsekventa bör enligt vår uppfattning reglerna om att det fordras&lt;br&gt;prövningstillstånd göras så generella som möjligt och avse alla mål även be-&lt;br&gt;svärsmål som fullföljs till domstolen. Ett prövningstillstånd skall avse domen&lt;br&gt;eller beslutet i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har, vilket vi tagit upp i avsnitt 4.2.4, sedan vi funnit ett sätt att begränsa&lt;br&gt;rätten till överprövning i AD övervägt om någon grupp av mål som AD&lt;br&gt;handlägger som första domstol i stället kan föras över till prövning i tingsrätt.&lt;br&gt;Vi har vid dessa överväganden tagit hänsyn till att ADs huvudfunktion be-&lt;br&gt;står i att pröva de tvister där arbetsmarknadens organisationer bedömer det&lt;br&gt;vara av vikt att just få ett avgörande från AD. Vi har därvid som ett led i&lt;br&gt;övervägandena diskuterat olika konkreta förslag med företrädare för de hu-&lt;br&gt;vudorganisationer som har förslagsrätt vid utseende av ledamöter i AD. Vi&lt;br&gt;har undersökt tre huvudalternativ till ändring av bestämmelserna om ADs&lt;br&gt;behörighet att pröva mål som första domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har övervägt om någon kategori av mål lämpligen kan föras över till&lt;br&gt;prövning i tingsrätt. Den grupp av mål som vi därvid bedömt kunna vara&lt;br&gt;aktuell är anställningsskyddsmålen eftersom andra grupper som också skulle&lt;br&gt;ge effekt, nämligen kollektivavtalstvister och tvister rörande tillämpningen&lt;br&gt;av MBL, är av ett så centralt intresse för arbetsmarknadens organisationer&lt;br&gt;och av så principiellt arbetsrättsligt intresse att en reform avseende dessa mål&lt;br&gt;är otänkbar. Vid en närmare analys och efter diskussioner med organisatio-&lt;br&gt;nernas ledamöter har vi emellertid kunnat konstatera att tvister rörande ar-&lt;br&gt;betstagares anställning eller rörande skadestånd som grundas på ett påstå-&lt;br&gt;ende att en uppsägning eller ett avskedande vilat på felaktig grund anses ofta&lt;br&gt;mycket betydelsefulla, oavsett om det kan sägas att målet rymmer någon&lt;br&gt;prejudikatfråga. För organisationerna och deras medlemmar ter det sig när-&lt;br&gt;mast som en självklar sak att en anställningsskyddstvist som inte kunnat lö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sas genom förhandlingar skall kunna hänskjutas direkt till AD. Vi delar or-&lt;br&gt;ganisationernas uppfattning att man inte bör särbehandla anställnings-&lt;br&gt;skyddsmål. En sådan lösning har vi således inte funnit vara lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har även övervägt att begränsa ADs behörighet som första domstol ge-&lt;br&gt;nom att ändra reglerna för partsställningen på så sätt att man undantar mål&lt;br&gt;där enskild arbetsgivare - undantaget staten och kommunerna - är kärande&lt;br&gt;eller svarande. En sådan reform skulle emellertid få till följd att tingsrätten&lt;br&gt;kunde få mål att pröva där det blir fråga om att tolka en kollektivavtalsbe-&lt;br&gt;stämmelse. Även mål som gäller förhand! ingsvägran eller föreningsrätts-&lt;br&gt;kränkning skulle vid en sådan reform kunna komma under tingsrätts pröv-&lt;br&gt;ning. Vi har inte funnit det acceptabelt att ändra ADs behörighetsregler på&lt;br&gt;ett sätt som kan medföra att från ADs prövning som första domstol undantas&lt;br&gt;tvister som är av den karaktären att det är av vikt att AD direkt får avgöra&lt;br&gt;tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett tredje alternativ har vi övervägt att låta AD själv avgöra om en&lt;br&gt;tvist skall prövas av AD som första domstol eller hänvisas till tingsrätt. AD&lt;br&gt;skulle om man bedömde att en tvist saknade principiellt intresse från arbets-&lt;br&gt;rättslig eller annan synpunkt överlämna målet till tingsrätt för prövning. Vid&lt;br&gt;en genomgång av ett antal inkomna mål under 1987, varvid vi försökt upp-&lt;br&gt;skatta hur många mål som kunde tänkas överlämnas till tingsrätt, har vi&lt;br&gt;emellertid kunnat konstatera att effekten av en sådan reform inte kan antas&lt;br&gt;bli särskilt stor. Om man även beaktar att prövningen av om tvisten skall&lt;br&gt;överlämnas också kräver resurser, är detta alternativet inte effektivt ur&lt;br&gt;aspekten att begränsa ADs arbetsbörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har således inte funnit någon ordning som effektivt skulle begränsa&lt;br&gt;ADs prövning av tvister som första domstol och samtidigt bibehålla ett sy-&lt;br&gt;stem där arbetsmarknadens organisationer har rätt att få de tvister prövade&lt;br&gt;i AD som första domstol där organisationerna bedömer en sådan prövning&lt;br&gt;som väsentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har även, vilket vi tagit upp i avsnitt 4.2.5, övervägt om vissa besvärs-&lt;br&gt;mål, som är utan arbetsrättsligt inslag, kan föras över till prövning i allmän&lt;br&gt;domstol. Vi har därvid funnit att en klart avgränsbar grupp av besvärsmål&lt;br&gt;gäller överprövning av tingsrätts beslut rörande interimistiskt förordnande&lt;br&gt;inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen. Dessa mål har ett klart&lt;br&gt;arbetsrättsligt inslag. För andra besvärsmål i AD är det emellertid i allmän-&lt;br&gt;het så att prövningen inte alls rör någon arbetsrättslig fråga eller att bedöm-&lt;br&gt;ningar med arbetsrättsligt inslag är av underordnad betydelse. Enligt vår me-&lt;br&gt;ning är överinstanserna inom det allmänna domstolsväsendet generellt sett&lt;br&gt;bättre lämpade att pröva dessa besvärsmål. Prövningen av dessa besvärsmål&lt;br&gt;bör därför flyttas över till de allmänna domstolarna. Till AD bör endast part&lt;br&gt;kunna fullfölja talan mot beslut angående arbetsrättsliga interimistiska för-&lt;br&gt;ordnanden. Härigenom begränsar man tillströmningen av besvärsmål till&lt;br&gt;AD med omkring 70 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare åtgärd för att minska ADs arbetsbörda har vi, vilket&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 4.3, övervägt om ADs arbete kan förenklas. Vi har därvid&lt;br&gt;föreslagit att ordförandens behörighet att vidta åtgärder på domstolens väg-&lt;br&gt;nar bör utvidgas i några hänseenden. Ordföranden bör själv kunna avgöra&lt;br&gt;vissa bevisfrågor, kunna hänvisa mål till tingsrätt när förutsättningar härför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligger enligt LRAs bestämmelser och utdöma vite när kallelse vid sådan&lt;br&gt;påföljd utfärdats. Vi har även övervägt om ADs möjligheter att samman-&lt;br&gt;träda i dess mindre sammansättning med tre ledamöter, ordföranden och en&lt;br&gt;ledamot från vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan, kan utvidgas men&lt;br&gt;stannat för att en sådan reform inte skulle tillgodose befogade rättssäker-&lt;br&gt;hetskrav när det är fråga om en rättegångsordning där part i vissa tvister en-&lt;br&gt;dast har tillgång till en rättegång. Vi har vidare ansett att en sådan reform,&lt;br&gt;med hänsyn till vårt förslag om en begränsning av rätten till överprövning i&lt;br&gt;AD, inte skulle bli nämnvärt effektiv på grund av att flertalet mål som skulle&lt;br&gt;vara lämpade för en sådan prövning härigenom inte kommer att prövas full-&lt;br&gt;ständigt av domstolen. Vi har således inte funnit skäl att utvidga ADs dom-&lt;br&gt;förhet i tresammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkning av AD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte med säkerhet kunnat beräkna utfallet av de åtgärder, som vi nu&lt;br&gt;redovisat. Dessa berör emellertid i huvudsak endast de mål som AD prövar&lt;br&gt;som fullföljdsinstans, vilka endast utgör omkring 30 procent av det totala&lt;br&gt;antalet mål, och som dessutom är de mål som är minst arbetskrävande. Vi&lt;br&gt;har därför uppskattat att dessa reformer ger en arbetsbesparing av omkring&lt;br&gt;10 procent. Denna arbetsbesparing har vi bedömt vara otillräcklig, varför&lt;br&gt;AD, vilket vi behandlar i avsnitt 4.4, enligt vår uppfattning även måste för-&lt;br&gt;stärkas. Det är emellertid om man skall förstärka AD av vikt att domstolen&lt;br&gt;inte utvidgas så att man riskerar att det uppstår svårigheter med att upprätt-&lt;br&gt;hålla en enhetlig rättstillämpning eller att rekrytera framstående ledamöter.&lt;br&gt;Samtidigt är det önskvärt, på grund av de idag mer differentierade målty-&lt;br&gt;perna och den praxis som utvecklats inom skilda rättsområden, att AD i&lt;br&gt;större utsträckning kan anpassa sin sammansättning efter målens tyngd och&lt;br&gt;principiella betydelse än vad nuvarande sammansättningsregler ger ut-&lt;br&gt;rymme för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har därvid övervägt olika alternativ till att förstärka AD men stannat&lt;br&gt;för att en utvidgning av domstolen med en fjärde ordförande i kombination&lt;br&gt;med delvis ändrade sammansättningsregler för domstolen är det sätt som&lt;br&gt;bäst uppfyller de förutsättningar som vi uppställt för en förstärkning av AD.&lt;br&gt;AD bör enligt vår uppfattning tillföras en fjärde ordförande samtidigt som&lt;br&gt;sammansättningsreglerna ändras på följande sätt. Domstolens sjusamman-&lt;br&gt;sättning ges, för mål som är av principiellt intresse på arbetsrättens område&lt;br&gt;eller som annars är av stor betydelse för arbetsmarknadens parter, en ändrad&lt;br&gt;sammansättning. I dessa mål skall i domstolen, utöver den ordförande som&lt;br&gt;har målet på sin rotel, ingå någon av de tre andra ordförandena som då ersät-&lt;br&gt;ter den ledamot med särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden. I&lt;br&gt;denna sammansättning skall den av de två ordförandena vars mål är uppe till&lt;br&gt;prövning upprätthålla ordförandeskapet vid huvudförhandlingen, varige-&lt;br&gt;nom man bibehåller ordförandenas i alla avseenden lika ställning i den dö-&lt;br&gt;mande verksamheten. Genom denna förstärkning av AD ökar domstolens&lt;br&gt;kapacitet att sköta de förberedande åtgärderna vid måls handläggning och&lt;br&gt;att avgöra mål i ADs normala sjusammansättning och tresammansättning.&lt;br&gt;Samtidigt höjer man ADs kompetens vid prövningen av principiellt eller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat avseende viktiga mål och får även en garanti för kontinuitet och en&lt;br&gt;enhetlig rättstillämpning vid prövningen av dessa tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har även övervägt om ADs behörighet kan utvidgas till att avse att över-&lt;br&gt;pröva beslut i lönegarantiärenden, vilket vi behandlat i avsnitt 4.5. Med hän-&lt;br&gt;syn till ADs förhållandevis lilla organisation och att vi bedömer det som att&lt;br&gt;det skulle bli fråga om ett mycket stort antal mål i förhållande till domstolens&lt;br&gt;kapacitet har vi ansett att det saknas utrymme för en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har även gjort en teknisk översyn av LRA, som behandlas i avsnitt 4.6.&lt;br&gt;Denna översyn har gjorts främst mot bakgrund av de relativt omfattande&lt;br&gt;ändringar som skett av RBs regler för rättegången i dispositiva tvistemål. Vi&lt;br&gt;har därvid utifrån de nyheter som införts i RB delvis anpassat rättegången i&lt;br&gt;AD efter dessa nya regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har även sett över de bestämmelser som reglerar ADs handläggning av&lt;br&gt;interimistiska yrkanden vid tvist om fredsplikt. Vi har vid dessa övervägan-&lt;br&gt;den funnit att reglerna i MBL och LOA i detta avseende bör göras enhetliga&lt;br&gt;så att även interimistiskt beslut i fråga om stridsåtgärds tillåtlighet kan med-&lt;br&gt;delas enligt LOAs regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över instanser som har avgivit yttrande över AD-utredningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1988:30) Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bostadsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Statens arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Hovrätten för övre Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Göteborgs tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Gävle tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Arbetsgivareföreningen SFO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Kooperationens förhandlingsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Centralorganisationen SACO/SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Sveriges advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Hyresgästernas riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar (SNAU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 §, 3 § och 9 § lagen (1974:371) om rätte-&lt;br&gt;gången i arbetstvister* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen består av högst&lt;br&gt;tre ordförande, högst tre vice ordfö-&lt;br&gt;rande samt sjutton andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen består av högst&lt;br&gt;tre ordförande, högst tre vice ordfö-&lt;br&gt;rande samt sexton andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurstillstånd. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen, skall han ha avlagt&lt;br&gt;domared.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i&lt;br&gt;denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övriga tretton ledamöter utses&lt;br&gt;fyra efter förslag av Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, en efter förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, en ef-&lt;br&gt;ter förslag av Landstingsförbundet,&lt;br&gt;en såsom representant för staten&lt;br&gt;som arbetsgivare, fyra efter förslag&lt;br&gt;av Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;två efter förslag av Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övriga fjorton ledamöter utses&lt;br&gt;fyra efter förslag av Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, en efter förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, en ef-&lt;br&gt;ter förslag av Landstingsförbundet,&lt;br&gt;en såsom representant för staten&lt;br&gt;som arbetsgivare, fyra efter förslag&lt;br&gt;av Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;två efter förslag av Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation och en efter för-&lt;br&gt;slag av Centralorganisationen SA-&lt;br&gt;CO/SR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs om utseende av ledamot äger motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning på utseende av ersättare för sådan ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ersättarna för de ledamöter&lt;br&gt;som utses efter förslag av Tjänste-&lt;br&gt;männens centralorganisation skall&lt;br&gt;dock två utses efter förslag av Cen-&lt;br&gt;tralorganisationen SACOISR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ledamöter och ersättare skall upptaga minst dubbelt så många&lt;br&gt;personer som de som skall utses med ledning av förslaget. Har sådant förslag&lt;br&gt;ej avgetts, förordnar regeringen ändå ledamöter och ersättare till föreskrivet&lt;br&gt;antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner arbetsdomstolen vid överläggning till dom eller beslut den rådande&lt;br&gt;meningen avvika från rättsgrundsats eller lagtolkning som den senast anta-&lt;br&gt;git, kan domstolen i den sammansättning som föreskrives i 6 § första stycket&lt;br&gt;förordna att målet eller viss i målet uppkommen rättsfråga skall avgöras av&lt;br&gt;domstolen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:540.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:1294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1976:581.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:530.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När mål eller viss däri uppkom-&lt;br&gt;men fråga avgöres av arbetsdomsto-&lt;br&gt;len i dess helhet, skall alla ledamöter&lt;br&gt;eller ersättare för dem deltaga i av-&lt;br&gt;görandet. Av de ledamöter eller er-&lt;br&gt;sättare som har utsetts efter förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och&lt;br&gt;Landstingsförbundet deltager dock&lt;br&gt;endast en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande som avses i andra stycl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När mål eller viss däri uppkom-&lt;br&gt;men fråga avgörs av arbetsdomsto-&lt;br&gt;len i dess helhet, skall alla ledamöter&lt;br&gt;eller ersättare för dem delta i avgö-&lt;br&gt;randet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan fattas utan huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förordning om ändring i förordningen (1974:589) med&lt;br&gt;instruktion för arbetsdomstolen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;utfärdad den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver att 6-7 §§ förordningen (1974:589) med instruktion&lt;br&gt;för arbetsdomstolen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetsdomstolen sammanträ-&lt;br&gt;der med två ledamöter för vardera &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivarsidan och arbetstagarsi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan skall i mål, som är av allmän be- &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydelse för förhållandena på arbets- &amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden, deltaga en ledamot som &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsetts efter förslag av Svenska ar- &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsgivareföreningen, en ledamot &amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som utsetts efter förslag av Svenska &amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunförbundet eller Landstings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundet eller representerar staten&lt;br&gt;som arbetsgivare, en ledamot som :&lt;br&gt;utsetts efter förslag av Landsorgani- i&lt;br&gt;sationen i Sverige och en ledamot :&lt;br&gt;som utsetts efter förslag av Tjänste- :&lt;br&gt;männens centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetsdomstolen sammanträ-&lt;br&gt;der med två ledamöter för vardera&lt;br&gt;arbetsgivarsidan och arbetstagarsi-&lt;br&gt;dan skall i mål, som är av allmän be-&lt;br&gt;tydelse för förhållandena på arbets-&lt;br&gt;marknaden, delta en ledamot som&lt;br&gt;utsetts efter förslag av Svenska ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen, en ledamot&lt;br&gt;som utsetts efter förslag av Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet eller Landstings-&lt;br&gt;förbundet eller representerar staten&lt;br&gt;som arbetsgivare, en ledamot som&lt;br&gt;utsetts efter förslag av Landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige och en ledamot&lt;br&gt;som utsetts efter förslag av Tjänste-&lt;br&gt;männens centralorganisation eller&lt;br&gt;Centralorganisationen SACO/SR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid huvudförhandling i mål som huvudsakligen har betydelse endast för&lt;br&gt;visst förhandlingsområde eller när arbetsdomstolen sammanträder med en-&lt;br&gt;dast en ledamot för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan deltager&lt;br&gt;av sådana ledamöter de som utsetts efter förslag av organisationer vars för-&lt;br&gt;handlingsområde tvisten huvudsakligen rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ledamot hindrad att tjänstgöra&lt;br&gt;i visst mål skall, vid tillämpning av 3&lt;br&gt;kap. 4§ andra stycket lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbets-&lt;br&gt;tvister, normalt annan ledamot kal-&lt;br&gt;las att tjänstgöra eller, om även&lt;br&gt;denne har förhinder, ersättare i den&lt;br&gt;ordning som de blivit förordnade.&lt;br&gt;Därvid skall en av de ersättare som&lt;br&gt;utsetts efter förslag av Centralorgani-&lt;br&gt;sationen SACO/SR utgöra förste er-&lt;br&gt;sättare för de ledamöter som utsetts&lt;br&gt;efter förslag av Tjänstemännens cen-&lt;br&gt;tralorganisation .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ledamot till följd av 3 kap. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ledamot hindrad att tjänstgöra&lt;br&gt;i visst mål skall, vid tillämpning av 3&lt;br&gt;kap. 4§ andra stycket lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbets-&lt;br&gt;tvister, normalt annan ledamot kal-&lt;br&gt;las att tjänstgöra eller, om även&lt;br&gt;denne har förhinder, ersättare i den&lt;br&gt;ordning som de blivit förordnade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen om rättegången i arbetstvister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:568.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:568.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har att avträda från huvudförhandling i visst mål skall iakttagas att den som&lt;br&gt;förordnats til) ledamot tjänstgör framför ersättare och att tjänstgöringen i&lt;br&gt;övrigt bestämmes enligt den ordning som förordnande skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över instanser som avgivit yttrande överförslag av Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisationen om ändringar i reglerna om&lt;br&gt;arbetsdomstolens sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kooperationens förhandlingsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Arbetsgivarföreningen SFO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Sveriges Kooperativa och Allmännyttiga Bostadsföretags Förhandlings-&lt;br&gt;organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Sveriges arbetares centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Sveriges advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 3 §§, 3 kap. 1, 3, 7, 8 och 9 §§ samt 4&lt;br&gt;kap. 3,8-10 och 14 §§ lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen skall som första&lt;br&gt;domstol upptaga och avgöra tvist&lt;br&gt;som väckes av arbetsgivar- eller ar-&lt;br&gt;betstagarorganisation eller av ar-&lt;br&gt;betsgivare som själv slutit kollektiv-&lt;br&gt;avtal, om målet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tvist om kollektivavtal eller an-&lt;br&gt;nan arbetstvist som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstvist i övrigt under förut-&lt;br&gt;sättning att kollektivavtal gäller mel-&lt;br&gt;lan parterna eller att enskild arbets-&lt;br&gt;tagare som berörs av tvisten syssel-&lt;br&gt;sätts i arbete som avses med kollek-&lt;br&gt;tivavtal vilket arbetsgivaren är bun-&lt;br&gt;den av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är behörig dom-&lt;br&gt;stol enligt första stycket även när&lt;br&gt;kollektivavtal tillfälligt icke gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt med arbetstvist enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket får hand-&lt;br&gt;läggas även annan arbetstvist mellan&lt;br&gt;samma eller olika parter, om dom-&lt;br&gt;stolen med hänsyn till utredningen&lt;br&gt;och övriga omständigheter finner så-&lt;br&gt;dan handläggning lämplig. När skäl&lt;br&gt;därtill föreligger, kan domstolen åter&lt;br&gt;särskilja målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är överrätt i mål&lt;br&gt;som enligt 2 § upptagits vid tingsrätt&lt;br&gt;och därifrån fullföljes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i arbetsdomstolen talan i visst&lt;br&gt;fall kan föras mot beslut, som med-&lt;br&gt;delats av annan myndighet än tings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen skall som första&lt;br&gt;domstol uppta och avgöra tvist som&lt;br&gt;väcks av arbetsgivar- eller arbetsta-&lt;br&gt;garorganisation eller av arbetsgivare&lt;br&gt;som själv slutit kollektivavtal, om&lt;br&gt;målet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tvist om kollektivavta] eller an-&lt;br&gt;nan arbetstvist som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstvist i övrigt under förut-&lt;br&gt;sättning att kollektivavtal gäller mel-&lt;br&gt;lan parterna eller att enskild arbets-&lt;br&gt;tagare som beröres av tvisten syssel-&lt;br&gt;sättes i arbete som avses med kollek-&lt;br&gt;tivavtal vilket arbetsgivaren är bun-&lt;br&gt;den av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är behörig dom-&lt;br&gt;stol enligt första stycket även när&lt;br&gt;kollektivavta] tillfälligt inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt med arbetstvist enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket får hand-&lt;br&gt;läggas även annan arbetstvist mellan&lt;br&gt;samma eller olika parter, om dom-&lt;br&gt;stolen med hänsyn till utredningen&lt;br&gt;och övriga omständigheter finner så-&lt;br&gt;dan handläggning lämplig. När det&lt;br&gt;föreligger skäl, kan domstolen åter&lt;br&gt;särskilja målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är alltid behörig&lt;br&gt;att som första domstol uppta och av-&lt;br&gt;göra tvist om stridsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen är överrätt i mål&lt;br&gt;som enligt 2 § upptagits vid tingsrätt&lt;br&gt;och därifrån fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i arbetsdomstolen talan i visst&lt;br&gt;fall kan föras mot beslut, som med-&lt;br&gt;delats av annan myndighet än tings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:530.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1456.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt, föreskrivs i 12 kap. 70 och 71 §§&lt;br&gt;jordabalken och i lagen (1969:93)&lt;br&gt;om begränsning av samhällsstöd vid&lt;br&gt;arbetskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt, föreskrivs i lagen (1969:93) om&lt;br&gt;begränsning av samhällsstöd vid ar-&lt;br&gt;betskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen prövar besvär över domvilla i fråga om tingsrätts avgö-&lt;br&gt;rande i mål som avses i 2 § och i fråga om de avgöranden av annan myndighet&lt;br&gt;som avses i andra stycket. Frågor om resning och återställande av försutten&lt;br&gt;tid beträffande sådana avgöranden prövas av högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen består av högst&lt;br&gt;tre ordförande, högst fyra vice ord-&lt;br&gt;förande samt sexton andra ledamö-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen består av högst&lt;br&gt;tre ordförande, högst fyra vice ord-&lt;br&gt;förande samt sjutton andra ledamö-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara underårig eller i&lt;br&gt;konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Innan&lt;br&gt;ledamot tar säte i arbetsdomstolen, skall han ha avlagt domared.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i&lt;br&gt;denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övriga tretton ledamöter utses&lt;br&gt;fyra efter förslag av Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, en efter förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, en ef-&lt;br&gt;ter förslag av Landstingsförbundet,&lt;br&gt;en såsom representant för staten&lt;br&gt;som arbetsgivare, fyra efter förslag&lt;br&gt;av Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;två efter förslag av Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs om utse-&lt;br&gt;ende av ledamot äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning på utseende av ersättare&lt;br&gt;för sådan ledamot. Av ersättarna för&lt;br&gt;de ledamöter som utses efter förslag&lt;br&gt;av Tjänstemännens centralorganisa-&lt;br&gt;tion skall dock två utses efter förslag&lt;br&gt;av Centralorganisationen SACO/SR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare skall upptaga minst dubbelt så&lt;br&gt;många personer som de som skall ut-&lt;br&gt;ses med ledning av förslaget. Har så-&lt;br&gt;dant förslag ej avgetts, förordnar re-&lt;br&gt;geringen ändå ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare till föreskrivet antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övriga fjorton ledamöter utses&lt;br&gt;fyra efter förslag av Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, en efter förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, en ef-&lt;br&gt;ter förslag av Landstingsförbundet,&lt;br&gt;en såsom representant för staten&lt;br&gt;som arbetsgivare, fyra efter förslag&lt;br&gt;av Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;två efter förslag av Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation och en efter för-&lt;br&gt;slag av Sveriges Akademikers Cen-&lt;br&gt;tralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;utseende av ledamot äger motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning på utseende av er-&lt;br&gt;sättare för sådan ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare skall uppta minst dubbelt så&lt;br&gt;många personer som de som skall ut-&lt;br&gt;ses med ledning av förslaget. Har så-&lt;br&gt;dant förslag ej avgetts, förordnar re-&lt;br&gt;geringen ändå ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare till föreskrivet antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1289.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande får ensam på arbets-&lt;br&gt;domstolens vägnar företaga förbere-&lt;br&gt;dande åtgärd samt meddela beslut&lt;br&gt;om avskrivning av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelse som avses i 4&lt;br&gt;kap. 9 § får ordföranden även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pröva yrkande om kvarstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddela beslut om avvisande av&lt;br&gt;mål, om det är uppenbart att rätte-&lt;br&gt;gångshinder föreligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela tredskodom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. meddela dom över yrkande som&lt;br&gt;har medgivits eller eftergivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stadfästa förlikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande får ensam på arbets-&lt;br&gt;domstolens vägnar företa förbere-&lt;br&gt;dande åtgärder samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela beslut om avskrivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva yrkande om kvarstad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela beslut om avvisande av&lt;br&gt;mål, om det är uppenbart att rätte-&lt;br&gt;gångshinder föreligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avvisa bevisning enligt 35 kap. 7§&lt;br&gt;rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avvisa ny omständighet eller nytt&lt;br&gt;bevis enligt 50 kap. 25 § tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hänvisa mål till behörig tingsrätt&lt;br&gt;enligt 2 kap. 6 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. meddela tredskodom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. meddela dom över yrkande som&lt;br&gt;har medgivits eller eftergivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. stadfästa förlikning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. utdöma vite som har förelagts&lt;br&gt;part eller vittne i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning som avses i 7 §&lt;br&gt;första stycket kan enligt ordförandes&lt;br&gt;uppdrag också ombesörjas av annan&lt;br&gt;lagfaren tjänsteman vid domstolen,&lt;br&gt;vilken förordnats därtill av domsto-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedande åtgärder och sådan&lt;br&gt;handläggning som avses i 7 § 1 kan&lt;br&gt;enligt ordförandes uppdrag också ut-&lt;br&gt;föras av annan lagfaren tjänsteman&lt;br&gt;vid domstolen, vilken förordnats&lt;br&gt;därtill av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kan även handläggning&lt;br&gt;som avses i 7§ 6-10 enligt ordföran-&lt;br&gt;des uppdrag utföras av sådan annan&lt;br&gt;lagfaren tjänsteman vid domstolen,&lt;br&gt;som efter att ha vunnit tillräcklig erfa-&lt;br&gt;renhet förordnats därtill av domsto-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner arbetsdomstolen vid överläggning till dom eller beslut den rådande&lt;br&gt;meningen avvika från rättsgrundsats eller lagtolkning som den senast anta-&lt;br&gt;git, kan domstolen i den sammansättning som föreskrives i 6 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:831.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordna att målet eller viss i målet uppkommen rättsfråga skall avgöras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När mål eller viss däri uppkom-&lt;br&gt;men fråga avgöres av arbetsdomsto-&lt;br&gt;len i dess helhet, skall alla ledamöter&lt;br&gt;eller ersättare för dem deltaga i av-&lt;br&gt;görandet. Av de ledamöter eller er-&lt;br&gt;sättare som har utsetts efter förslag av&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och&lt;br&gt;Landstingsförbundet deltager dock&lt;br&gt;endast en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När mål eller viss däri uppkom-&lt;br&gt;men fråga avgörs av arbetsdomsto-&lt;br&gt;len i dess helhet, skall alla ledamöter&lt;br&gt;eller ersättare för dem delta i avgö-&lt;br&gt;randet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande som avses i andra stycket kan fattas utan huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom får grundas endast på vad&lt;br&gt;som förekommit vid huvudförhand-&lt;br&gt;ling inför arbetsdomstolen och vad&lt;br&gt;handlingarna i målet innehåller. Av-&lt;br&gt;göres mål utan huvudförhandling,&lt;br&gt;grundas domen på vad handlingarna&lt;br&gt;innehåller och vad som eljest har&lt;br&gt;förekommit i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom skall meddelas så snart det&lt;br&gt;kan ske. Den skall underskrivas av&lt;br&gt;dem som deltagit i avgörandet. Av-&lt;br&gt;skrift av domen skall utsändas till&lt;br&gt;parterna samma dag som domen&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första och andra styck-&lt;br&gt;ena föreskrivits om dom äger mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning på slutligt be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dom skall meddelas så snart det&lt;br&gt;kan ske. Den skall underskrivas av&lt;br&gt;dem som deltagit i avgörandet. Ko-&lt;br&gt;pia av domen skall utsändas till par-&lt;br&gt;terna samma dag som domen med-&lt;br&gt;delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket föreskri-&lt;br&gt;vits om dom gäller också slutligt be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill väcka talan vid arbetsdomstolen skall hos domstolen göra&lt;br&gt;skriftlig ansökan om stämning på motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ stämningsansökan skall käran-&lt;br&gt;den uppge vad han yrkar samt de&lt;br&gt;omständigheter som han åberopar till&lt;br&gt;stöd för yrkandet. Käranden skall&lt;br&gt;även uppge de skriftliga bevis som&lt;br&gt;han åberopar. Av ansökan skall&lt;br&gt;framgå de omständigheter som gör&lt;br&gt;domstolen behörig. Ansökan bör åt-&lt;br&gt;följas av de skriftliga bevis som kä-&lt;br&gt;randen innehar. Ansökan skall vara&lt;br&gt;undertecknad av käranden, eller hans&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer ej anledning att av-&lt;br&gt;visa ansökan, skall domstolen ut-&lt;br&gt;färda stämning på svaranden att&lt;br&gt;svara på käromålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer inte anledning att&lt;br&gt;avvisa ansökan, skall domstolen ut-&lt;br&gt;färda stämning på svaranden att&lt;br&gt;svara på käromålet. Svaranden får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreläggas att skriftligen avge svaro-&lt;br&gt;mål enligt 42 kap. 7 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken vid påföljd att tredskodom an-&lt;br&gt;nars kan komma att meddelas mot&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdas stämning, skall förbere-&lt;br&gt;delse i målet äga rum. Arbetsdom-&lt;br&gt;stolen bestämmer efter omständighe-&lt;br&gt;terna, i vilken mån förberedelsen&lt;br&gt;skall vara muntlig eller skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till muntlig förberedelse skall part&lt;br&gt;och ställföreträdare för part kallas att&lt;br&gt;infinna sig personligen, om det kan&lt;br&gt;antagas att förberedelsen därigenom&lt;br&gt;främjas. Skall personlig inställelse&lt;br&gt;ske, kan domstolen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir båda parterna eller en av&lt;br&gt;dem från sammanträde för muntlig&lt;br&gt;förberedelse gäller vad som föreskri-&lt;br&gt;ves i 44 kap. 1 och 2 §§ rättegångs-&lt;br&gt;balken. Finner domstolen med hän-&lt;br&gt;syn till tvistens art eller andra om-&lt;br&gt;ständigheter i målet att yrkande om&lt;br&gt;tredskodom ej bör bifallas, skall&lt;br&gt;domstolen på den tillstädeskomne&lt;br&gt;partens yrkande i stället vidtaga åt-&lt;br&gt;gärder för fortsatt förberedelse, om&lt;br&gt;detta kan antagas vara till gagn för&lt;br&gt;utredningen, eller utsätta målet till&lt;br&gt;huvudförhandling. Framställes ej så-&lt;br&gt;dant yrkande av parten, skall målet&lt;br&gt;avskrivas. Erinran om att målet kan&lt;br&gt;avgöras genom tredskodom skall in-&lt;br&gt;tagas i kallelsen till sammanträdet,&lt;br&gt;om domstolen finner att sådan på-&lt;br&gt;följd för utevaro kan komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdas stämning, skall förbere-&lt;br&gt;delse i målet äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir båda parterna eller en av&lt;br&gt;dem från sammanträde för muntlig&lt;br&gt;förberedelse eller underlåter svaran-&lt;br&gt;den att följa föreläggande att skriftli-&lt;br&gt;gen avge svaromål vid påföljd att&lt;br&gt;tredskodom annars kan komma att&lt;br&gt;meddelas mot honom gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 44 kap. 1, 2 och 7 a §§&lt;br&gt;rättegångsbalken. Finner domstolen&lt;br&gt;med hänsyn till tvistens art eller&lt;br&gt;andra omständigheter i målet att yr-&lt;br&gt;kande om tredskodom inte bör med-&lt;br&gt;delas, skall domstolen om den andre&lt;br&gt;parten yrkar det i stället vidta åtgär-&lt;br&gt;der för fortsatt förberedelse, om&lt;br&gt;detta kan antas vara till gagn för ut-&lt;br&gt;redningen, eller sätta ut målet till hu-&lt;br&gt;vudförhandling. Framställs inte så-&lt;br&gt;dant yrkande av parten, skall målet&lt;br&gt;avskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter svaranden vid skriftlig&lt;br&gt;förberedelse att inkomma med sva-&lt;br&gt;romål, utsättes målet till huvudför-&lt;br&gt;handling, om icke fortsatt förbere-&lt;br&gt;delse kan antagas vara till gagn för&lt;br&gt;målets utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter svaranden vid skriftlig&lt;br&gt;förberedelse att komma in med sva-&lt;br&gt;romål, och har inte föreläggande&lt;br&gt;som avses i andra stycket meddelats&lt;br&gt;honom, sätts målet ut till huvudför-&lt;br&gt;handling, om inte fortsatt förbere-&lt;br&gt;delse kan antas vara till gagn för må-&lt;br&gt;lets utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan förberedelsen avslutats,&lt;br&gt;skall arbetsdomstolen företa målet&lt;br&gt;till avgörande så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål avgörs efter huvudförhand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan förberedelsen avslutats,&lt;br&gt;skall arbetsdomstolen företaga må-&lt;br&gt;let till avgörande så snart det kan&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål avgöres efter huvudförhand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling. Domstolen får dock avskriva&lt;br&gt;eller avvisa mål, meddela tredsko-&lt;br&gt;dom och dom över yrkande, som&lt;br&gt;medgivits eller eftergivits, samt stad-&lt;br&gt;fästa förlikning utan att hålla huvud-&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen får även i annat fall än&lt;br&gt;som avses i andra stycket företa mål&lt;br&gt;till avgörande utan huvudförhand-&lt;br&gt;ling, om part begär det och domsto-&lt;br&gt;len med hänsyn till tvistens art och&lt;br&gt;övriga omständigheter finner det&lt;br&gt;lämpligt. Mot parts bestridande får&lt;br&gt;mål dock znte avgöras i denna ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling. Domstolen får dock avskriva&lt;br&gt;eller avvisa mål, meddela tredsko-&lt;br&gt;dom och dom över yrkande, som&lt;br&gt;medgivits eller eftergivits, samt stad-&lt;br&gt;fästa förlikning utan att hålla huvud-&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen får även i annat fall än&lt;br&gt;som avses i andra stycket företaga&lt;br&gt;mål till avgörande utan huvudför-&lt;br&gt;handling, om part begär det och&lt;br&gt;domstolen med hänsyn till tvistens&lt;br&gt;art och övriga omständigheter finner&lt;br&gt;det lämpligt. Mot parts bestridande&lt;br&gt;får mål dock icke utan synnerliga&lt;br&gt;skäl avgöras i denna ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisas ej den fullföljda talan, för-&lt;br&gt;ordnar arbetsdomstolen om de åtgär-&lt;br&gt;der som behövs för målets bere-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som fullföljes genom vad&lt;br&gt;skall skall vadesvaranden föreläggas&lt;br&gt;att inkomma med skriftligt genmäle.&lt;br&gt;I mål som fullföljes genom besvär&lt;br&gt;skall motparten, om anledning finns&lt;br&gt;att höra honom över besvären, före-&lt;br&gt;läggas att inkomma med skriftlig för-&lt;br&gt;klaring. Utan att motparten lämnats&lt;br&gt;tillfälle att förklara sig får ändring ej&lt;br&gt;göras i tingsrättens beslut, såvitt an-&lt;br&gt;går hans rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten avslagit yrkande&lt;br&gt;om förordnande för tiden intill dess&lt;br&gt;lagakraftägande dom eller beslut fö-&lt;br&gt;religger i målet, kan arbetsdomsto-&lt;br&gt;len omedelbart meddela sådant för-&lt;br&gt;ordnande att gälla till dess annor-&lt;br&gt;lunda förordnas. Har tingsrätten bi-&lt;br&gt;fallit yrkande som nu sagts, kan ar-&lt;br&gt;betsdomstolen omedelbart förordna&lt;br&gt;att tingsrättens förordnande ej&lt;br&gt;längre skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten avslagit yrkande&lt;br&gt;om förordnande för tiden intill dess&lt;br&gt;lagakraftägande dom eller beslut fö-&lt;br&gt;religger i målet, kan arbetsdomsto-&lt;br&gt;len omedelbart meddela sådant för-&lt;br&gt;ordnande att gälla till dess annor-&lt;br&gt;lunda förordnas. Har tingsrätten bi-&lt;br&gt;fallit yrkande som nu sagts, kan ar-&lt;br&gt;betsdomstolen omedelbart förordna&lt;br&gt;att tingsrättens förordnande inte&lt;br&gt;längre skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 1, 3 och 9 §§ den 1 juli 1992,&lt;br&gt;och i övrigt den 1 april 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;arbetstagares uppfinningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1949:345) om rätten till arbetstaga-&lt;br&gt;res uppfinningar skall införas en ny paragraf, 9 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag är Stockholms tingsrätt behörig&lt;br&gt;domstol. Vid prövningen av sådant&lt;br&gt;mål skall tingsrätten och hovrätt ha&lt;br&gt;den sammansättning som anges i 66&lt;br&gt;och 67 §§ patentlagen (1967:837).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1992. Mål som före ikraftträdandet&lt;br&gt;kommit in till arbetsdomstolen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 12 kap. 72 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 12 kap. 71 och 73 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyrestvister som inte enligt 69 §&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden skall&lt;br&gt;tas upp av den fastighetsdomstol&lt;br&gt;inom vars område fastigheten är be-&lt;br&gt;lägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyrestvister som inte enligt 69 §&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden skall&lt;br&gt;tas upp av den fastighetsdomstol&lt;br&gt;inom vars område fastigheten är be-&lt;br&gt;lägen. Rör tvisten kollektivavtal eller&lt;br&gt;tillämpning av ett sådant avtal i fall&lt;br&gt;som avses i 67 § andra stycket skall&lt;br&gt;den dock tas upp av arbetsdomstolen&lt;br&gt;eller en tingsrätt enligt vad som före-&lt;br&gt;skrivs i lagen (1974:371) om rätte-&lt;br&gt;gången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i tvister med anledning av tillfällig upplåtelse av hus eller&lt;br&gt;del av hus för uppställning av fordon finns bestämmelse i 10 kap. 10 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister som skall prövas enligt&lt;br&gt;lagsökningslagen (1946:808) eller handräckningslagen (1981:847) finns be-&lt;br&gt;stämmelser i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i 70 §&lt;br&gt;tas upp av arbetsdomstolen, om sa-&lt;br&gt;ken rör kollektivavtal eller tillämp-&lt;br&gt;ning av ett sådant avtal ifall som av-&lt;br&gt;ses i 67 § andra stycket, och i annat&lt;br&gt;fall av bostadsdomstolen. Besvärs-&lt;br&gt;handlingen skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i 70 §&lt;br&gt;tas upp av bostadsdomstolen. Be-&lt;br&gt;svärshandlingen skall ges in till hy-&lt;br&gt;resnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54 el-&lt;br&gt;ler 55 b § och i mål om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 16 § andra stycket el-&lt;br&gt;ler om utdömande av vite enligt 62 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin rät-&lt;br&gt;tegångskostnad i bostadsdomstolen&lt;br&gt;eller arbetsdomstolen, om inte annat&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54 el-&lt;br&gt;ler 55 b § och i mål om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 16 § andra stycket el-&lt;br&gt;ler om utdömande av vite enligt 62 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin rät-&lt;br&gt;tegångskostnad i bostadsdomstolen,&lt;br&gt;om inte annat följer av 18 kap. 6 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1992. Mål som före ikraftträdandet&lt;br&gt;kommit in till arbetsdomstolen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 12 kap. omtryckt 1984:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:242.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:408.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-12-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr, justi-&lt;br&gt;tierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 5 december 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Hörnlund beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfin-&lt;br&gt;ningar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Johan Ek-&lt;br&gt;lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvis-&lt;br&gt;ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 10 i den föreslagna lydelsen får en ordförande ensam på arbets-&lt;br&gt;domstolens vägnar utdöma vite som har förelagts part eller vittne i rätte-&lt;br&gt;gång. Mot en sådan utvidgning av ordförandens behörighet finns i och för&lt;br&gt;sig inget att invända. Vite kan emellertid i rättegång föreläggas även andra&lt;br&gt;än parter och vittnen. Sålunda kan vite föreläggas den som skall förete skrift-&lt;br&gt;ligt bevis (38 kap. 5 § rättegångsbalken) eller tillhandahålla föremål för syn&lt;br&gt;(39 kap. 5 §) eller den som är sakkunnig (40 kap. 12 och 14 §§). Även om&lt;br&gt;sådana fall är mindre vanliga bör de också omfattas av ordförandens behö-&lt;br&gt;righet att utdöma vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda föreslår lagrådet att punkt 10 i förevarande pa-&lt;br&gt;ragraf ges denna lydelse: ”utdöma vite som har förelagts part eller någon&lt;br&gt;annan i rättegång.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill samtidigt erinra om att grundläggande bestämmelser om ut-&lt;br&gt;dömande av vite finns i lagen (1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40409, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:AU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-01-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-01-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-01-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-01-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:48:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0384</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:48:31</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0384</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__84.pdf</filnamn>
<filstorlek>2179024</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E23FBF81-9ACF-486D-B8D9-26DE811BAD54</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:AU6</uppgift>
<ref_dok_id>GF01AU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rättegången i arbetstvister och anslag till arbetsdomstolen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>