2296091 GF0369 1991/92 69 prop prop prop Proposition 1991/92:69 Proposition Proposition 69 0 1991-11-07 00:00:00 2025-12-19 13:43:01 1992-01-01 00:00:00 om privatisering av statligt ägda företag, m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GF0369/text https://data.riksdagen.se/dokument/GF0369 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0369 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1991/92:69</h1> <h2>om privatisering av statligt ägda företag, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0369/prop_199192__69-1.png" style="width:36pt;height:22pt;"/> Prop. 1991/92:69 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 november 1991. På regeringens vägnar Carl Bildt Per Westerberg <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen föreslås att regeringen får bemyndigande att sälja statens aktier i 35 aktiebolag eller delar av dessa. Aktiebolagen är upptagna i bilaga till propositionen. Vidare föreslås att Förvaltningsaktiebolaget Fortia avvecklas. För omstruktureringskostnader i vissa företag inför försäljningen föreslås ett särskilt anslag liksom for direkta omkostnader i samband med försäljningen. 1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 69 <h2>N äringsdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1991 Prop. 1991/92:69 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet P. Westerberg <h2>Proposition om privatisering av statligt ägda företag, m.m.</h2> <h2>1 Den statliga företagssektorn</h2> Statligt ägda företag har funnits i Sverige sedan början av 1900-talet. Den grundläggande idén under denna tidsperiod var att staten skulle ha in- flytande på industrier som grundade sig på landets basresurser såsom gruvor, skog och stål. Förutom av historiska och regionalpolitiska skäl har det statliga ägandet under 1970-talet ökat som ett led i omstruktureringen samt ambitionen att rädda krisdrabbade bolag och branscher. Som exempel på detta kan nämnas det statliga ägandet inom stål- och varvsindustrierna. Den statliga företagssektorn är av stor omfattning och representerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar, alltifrån små bolag med speciell verksamhet till stora industriföretag med kommersiell inriktning. Till detta kommer ett antal affärsverk och finansinstitutioner. Totalt omfattar den statliga företagssektorn ett femtiotal aktiebolag som i flertalet fall är mo- derbolag i koncerner, sju affärsverk samt sex finansieringsbolag där staten äger minst 50 % av aktiekapitalet. De hel- eller delägda statliga företagen äger helt, delvis eller innehar minoritetsandelar i ca 450 bolag. Den sam- manlagda omsättningen i den statliga företagssektorn uppgick år 1990 till drygt 240 miljarder kronor. Utlåningen för kreditinstituten var vid slutet av samma år drygt 400 miljarder kronor. Totalt sysselsatte den statliga företagssektorn år 1990 ca 300 000 personer. Företagen är spridda över hela landet. I vissa regioner spelar de statliga företagen en särskilt stor roll för näringsliv och sysselsättning såsom i Norrbottens län. Ägaransvaret för de statliga företagen är fördelat på tio departement inom regeringskansliet. Merparten av de statliga företagen hör dock till närings-, finans- och kommunikationsdepartementen. Till näringsdeparte- mentets ansvarsområde hör bl.a. Förvaltningsaktiebolaget Fortia samt affärsverken statens vattenfallsverk och domänverket. Till finansdepar- tementet hör bl.a. Nordbanken, Industrikredit AB, Företagskapital AB och Lantbrukskredit AB. Under kommunikationsdepartementets ansvarsområde fmns framför allt affärsverken statens järnvägar (SJ), postverket, luftfarts- verket och televerket. Under detta departements ansvar finns också statens Prop. 1991/92:69 50-procentiga andel i AB Aerotransport (ABA) som i sin tur är delägare i SAS. Hösten 1990 bildades det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortia med uppgift att förvalta aktierna i vissa av staten ägda konkurrensutsatta in- dustriföretag. Till Fortia överfördes statens aktieinnehav i tio hel- eller delägda företag verksamma inom bl.a. basnäringar såsom skog, stål och gruvor. Till Fortia överfördes bl.a. aktieinnehavet i SSAB Svenskt Stål AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, Celsius Industrier AB, AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Ncb AB och Procordia AB. Ytterligare uppgifter om den statliga företagssektorn återfinns i regerin- gens skrivelse 1991/92:20 med 1991 års redogörelse för de statliga företa- gen som nyligen överlämnats till riksdagen. I denna redogörelse (sid. 10- 53) återfinns beskrivningar av företagen. I beskrivningarna ingår bl.a. uppgifter om omsättning, resultat, balansomslutning, sysselsatt kapital, justerat eget kapital, räntabilitet, soliditet och antalet anställda. Det juste- rade egna kapitalet kan sägas utgöra företagens förmögenhetsmassa och är beräknat såsom beskattat eget kapital plus 70 % av obeskattade reserver plus minoritetsandelar minus föreslagen utdelning. Statens förmögenhet är 1 princip företagens förmögenhetsmassa multiplicerat med statens ägar- andel i företagen. Den statliga företagsverksamheten omfattar såväl konkurrensutsatt verk- samhet som verksamhet av annan karaktär och inriktning. Jag kommer i det följande att föreslå att statens ägande av aktier m.m. minskas genom en successiv försäljning. Vidare kommer jag att redogöra för och lämna förslag om vilka principer som bör gälla vid denna försäljning. <h2>2 Motiv för spridning av ägandet</h2> 2.1 Statens roll i näringspolitiken Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange ramar och regel- system för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Staten bör inte styra utvecklingen i enskilda företag eller branscher. Om staten uppträder som företagsägare och själv agerar på den marknad staten har till uppgift att ange spelregler för, uppstår en uppenbar risk för osund konkurrens. En regering kan påverkas av motstri- diga intressen, som medför risk för att konkurrensförhållanden mellan privata och statliga företag snedvrids. Risken för sådan sammanblandning försvagar spelreglernas trovärdighet och lägger en hämsko på företagande och riskvillighet. Rättviseaspekten och den fria konkurrensen kräver därför att staten står neutral mellan olika företag. Dessutom riskerar statligt ägda företag att bli redskap för politiska am- bitioner. Företag som inte kan agera efter normala företagsekonomiska principer får på sikt betydligt svårare att utvecklas. Enbart lönsamma företag kan tillförsäkra sina anställda en reell anställningstrygghet. Statliga företag bör t.ex. ta ansvar för sysselsättningen på samma sätt och i samma 1* Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 69 omfattning som inom den privata företagsamheten. Så sker emellertid inte Prop. 1991/92:69 alltid. Alltför ofta har politiska ambitioner negativt påverkat statliga före- tags långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Av föregående avsnitt framgår att staten äger en lång rad företag. Verk- samheten spänner över vitt skilda fält alltifrån stålproduktion till omfat- tande skogs- och jordbruksegendomar samt investmentbolag och krediti- nstitut. Ett statligt engagemang i företag måste i varje enskilt fall kunna motiveras med särskilda skäl. Det är angeläget att redovisa förutsättning- arna för statligt ägande. För att svenskt näringsliv skall kunna återvinna konkurrenskraft krävs åtgärder på en rad olika områden. Marknadsekonomi är det enda eko- nomiska system som kan skapa tillväxt och välståndsutveckling. Mark- nadsekonomi förutsätter att företagen kan verka utan direkt styrning från statens sida. Lagstiftningen skall ange nödvändiga ramar bl.a. för skydd av liv, hälsa, miljö, säkerhet och egendom. Inom dessa ramar skall sedan företagen verka fritt. Genom att företag och producenter tillverkar varor och erbjuder tjänster i fri och öppen konkurrens ökas möjligheten för konsumenterna att fritt kunna välja efter egna önskemål. Staten skall driva en näringspolitik som stärker marknadsekonomin och ökar näringsfriheten och konkurrensen. Detta kan inte åstadkommas genom ett omfattande statligt ägande av företag. Chefen för finansdepartementet har i propositionen (1991/92:38) om den ekonomiska politiken berört strategin för statlig förmögenhetsförvaltning. Jag vill understryka vikten av att staten agerar som en aktiv ägare i före- tag. Jag vill även erinra om vad som där sagts om att staten bör ha en väl utvecklad strategi för ägandet av de statliga bolagen. Den verksamhet för vilken försäljningsbemyndigande begärs skall behandlas på samma sätt. I det följande föreslår jag att regeringen begär riksdagens bemyndigande att sälja ett antal angivna statliga företag. Detta ställer i sig krav på fortsatt effektiv förvaltning. Till dess att staten har avvecklat sitt ägande bör ägandet vara aktivt och professionellt. Ett bemyndigandet att sälja innebär inte att ägaransvaret upphör. I första hand bör de företagsenheter eller företagsgrupper inom den statliga sektorn som i dag arbetar under kommersiella betingelser på kon- kurrensutsatta marknader successivt säljas. I ett längre perspektiv kan delar av verksamheter inom bl.a. affärsverken bli aktuella för försäljning sedan de utsatts för konkurrens. 2.2 Fördelar förenade med ägarspridning Sedan 1960-talet har merparten av sparandet och förmögenhetsupp- byggnaden ägt rum inom den offentliga sektorn. Denna utveckling har fortgått under 1980-talet. Bl.a. har AP-fondsystemet expanderat kraftigt. Löntagarfonderna har etablerats och byggts upp. Vidare har det in- stitutionella ägandet ökat kraftigt, till stor del av skatteskäl. Samtidigt finns det ett betydande intresse bland enskilda människor för ett ökat aktiesparande. Under 1980-talet har det förekommit ett ökat enskilt spar- ande bl.a. i olika fonder, konvertibellån och aktieförsäljningar riktade till Prop. 1991/92:69 de anställda i olika foretag etc. Detta stora intresse bland allmänheten bör respekteras och tas till vara. Det är bra for vitaliteten i svensk ekonomi om många människor såsom ägare engagerar sig i hur det går för företagen och strävar efter att på- verka deras utveckling. När fler låter sitt sparande förvandlas till ett aktivt ägande får detta positiva effekter även för tillgången på riskvilligt kapital. Försäljningen av statliga företag bör därför ta sikte på att ge många män- niskor möjligheter att spara i aktier och bli delägare i dessa företag. 2.3  Finansiella utvecklingsforutsättningar Erfarenheten visar att riksdagen och regeringen huvudsakligen varit bered- da att tillskjuta kapital till företag som befinner sig i akut kris. Därför har expansiva företag som har staten som ägare i allmänhet inte alltid kunnat räkna med ägartillskott för sina framtidsinriktade investeringar. Ett expan- sivt privat företag som behöver öka sitt kapital for en framtidssatsning har ofta större möjligheter att göra detta t.ex. genom en nyemission. Företaget kan därigenom på ett smidigt sätt få medel till de investeringar och där- med den tillväxt som krävs for framtiden. Företag som inte kan agera efter normala företagsekonomiska principer får på sikt betydligt svårare att tillförsäkra sina anställda en verklig anställningstrygghet. En överföring av de statliga företagen till privat ägo är därför väsentlig för de enskilda företagens utveckling. Erfarenheter i andra länder, bl.a. Storbritannien och Frankrike har visat att privatiserade företag i allmänhet expanderar betydligt snabbare efter privatiseringen. 2.4  Frigörande av kapital Försäljning av statliga företag eller delar därav frigör kapital. Intäkterna från försäljningen kan utnyttjas på olika sätt. En utförsäljning av statliga tillgångar inbringar betydande belopp. För att inte minska statens för- mögenhet bör dessa medel användas till investeringar i infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt, dvs. har en hög samhällsekonomisk avkastning, till investeringar i verksamheter som ger minst lika bra av- kastning som de sålda verksamheterna eller för att amortera statsskulden. <h2>3 Erfarenheter av försäljning av statligt ägda företag i andra länder</h2> Internationellt används begreppet privatisering av statlig verksamhet vid försäljning av statliga företag. I en internationell studie gjord år 1989 har konstaterats att huvudmotiven för den privatiseringspolitik som bedrivits i många länder under 1980-talet har varit att - öka marknadsmässigheten och minska statens inflytande över ekonomin för att därigenom få en sammantaget bättre effektivitet - få bättre effektivitet inom de sålda företagen Prop. 1991/92:69 - minska statens skuldsättning - sprida ägandet i företag och därigenom uppnå större effektivitet i det ekonomiska systemet. Bland länder som drivit en omfattande privatiseringsverksamhet under 1980-talet bör först och främst nämnas Storbritannien och Frankrike. Andra länder där privatisering genomförts i stor utsträckning är Italien, Spanien, Tyskland och Japan. I andra länder såsom t.ex. Finland övervägs en privatisering av statliga företag. I Central- och Östeuropa privatiseras nu näringslivet i snabb takt. Medan Tyskland var det land som forst böljade med att i större om- fattning sälja statliga företag redan i böijan av 1960-talet startade 1980- talets våg av privatisering i Storbritannien. I Storbritannien har regeringen hävdat att medan landet hade den största samhällssektorn i något väst- europeiskt land år 1979 så kommer det att ha den minsta i böijan på 1990-talet. Privatiseringsverksamheten i Storbritannien har drivits med full kraft under hela 1980-talet. I Frankrike däremot genomfördes en om- fattande försäljning endast mellan åren 1986 och 1988. EG-kommissionen ser i stora drag positivt på att statliga företag genom försäljning till privata intressen görs mer konkurrenskraftiga. Kommis- sionen har emellertid menat att de rekonstruktioner som föregått privatise- ringen i vissa fall inneburit alltför kraftigt statligt stöd. <h3>Försäljning av statliga företag i Storbritannien</h3> Privatiseringen av statliga företag i Storbritannien inbringade mellan åren 1979 och 1990 ca 28 miljarder pund. I böijan av perioden såldes endast företag med konkurrensutsatt verksamhet. Denna första omgång genomför- des snabbt. Därefter har regeringen gått in för att sälja även företag som har visst inslag av naturliga monopol t.ex. telekommunikationer, elektrici- tets- och vattenföretag. När det gäller de konkurrensutsatta företagen har försäljningen föregåtts av en omstrukturering eller förstärkning av företaget i den mån det be- hövts. Vid själva försäljningen har de anställda fått en preferensbe- handling. Därefter har allmänheten fått möjlighet att teckna aktier. Om- struktureringskostnadema under första hälften av 1980-talet har varit betydande och enligt uppgift uppgått till ca 600 miljoner pund. De privatiserade företagen har i allmänhet expanderat snabbt och för- bättrat sin lönsamhet under 1980-talet efter privatiseringen. Samtidigt har naturligtvis högkonjunkturen under 1980-talet inverkat positivt. Skat- teintäkterna har ökat från de sålda företagen samtidigt som behovet av kapitaltillskott från ägaren/staten har fallit bort. År 1979, innan privatise- ringen inleddes, var behovet av tillskott 3 miljarder pund. De privatise- rade företagens resultat har fördubblats under 1980-talet. Skatteintäkterna från de privatiserade företagen uppges för närvarande vara i stor- Prop. 1991/92:69 leksordningen 2 miljarder pund per år. Privatiseringarna har inneburit att nya grupper av befolkningen har blivit aktieägare. Sedan år 1979 har antalet aktieägare tredubblats och uppgår numera till 20 % av den vuxna befolkningen. <h3>Försäljning av statliga företag i Frankrike</h3> Den franska industrin har alltsedan slutet på andra världskriget haft en hög andel statligt ägda företag. Under böijan av 1980-talet nationaliserades en rad företag i Frankrike. Det gällde stora industriföretag och kreditinstitut. I samband med regeringsskiftet år 1986 beslöt regeringen om ett omfat- tande privatiseringsprogram för industri, bankverksamhet och försäkrings- verksamhet. Privatiseringen pågick fram till börsnedgången i oktober 1987 och har därefter i stort sett upphört, främst av politiska skäl. Privatiseringsprogrammet gav inkomster som gjorde det möjligt att minska statsskulden. Den 31 december 1987 hade staten registrerat in- komster på ca 70 miljarder francs efter att ha genomfört 12 försäljningar. Av inkomsterna avsattes ca 50 miljarder francs till att minska statsskul- den och ca 20 miljarder francs i kapitaltillskott och investeringar i de åter- stående statliga företagen. Formerna för besluten i Frankrike har visst intresse i detta samman- hang. Frågan behandlades av parlamentet i juli och augusti 1986. I en bilaga till den lag där parlamentet bemyndigade regeringen att sälja ut statliga företag fanns en lista på de 65 företag som skulle privatiseras under den första femårsperioden. I listan ingick de stora industriföretagen, de tre största försäkringsbolagen samt ett fyrtiotal banker och finansbolag. Inga monopol- eller public serviceföretag ingick, ej heller företag med svag ekonomisk ställning. Lagen föreskrev vidare tillvägagångssättet vid värdering och försäljning. En kommission med sju medlemmar utsågs för en period av fem år för att leda värderingsarbetet. Medlemmarna valdes efter kompetens och in- tegritet. På kommissionens inrådan fastställde finansministeriet försälj- ningsvillkoren, varvid hänsyn togs till den rabatt som inom lagens ramar kunde ges vid försäljning av aktier till anställda. Utförsäljning till ett pris under det värde som kommissionen förordat förbjöds uttryckligen i den ovan nämnda lagen. Det viktigaste förbehållet i lagen gällde utländskt ägande. Det begrän- sades till 20 % av kapitalet, med möjlighet för finansministern att reducera andelen om skydd av de nationella intressena så krävde. Det bedömdes att 20 % var tillräckligt för att intressera utländska placerare. Vidare gavs finansministern möjlighet att ge en enskild intressent, fransk eller utländsk, tillstånd att förvärva mer än 10 % av kapitalet, vilket annars var maximigränsen för förvärv vid emissionstillfället. Enskilda placerare, företrädesvis småsparare och anställda i företagen, gynnades vid försäljningarna. <h2>4 Bemyndigande att genomföra en privatisering av prOp. 1991/92:69 vissa statliga företag</h2> Mitt förslag: Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att genomföra försäljning helt eller delvis av statens aktier i 35 i bilaga angivna aktiebolag eller att sälja delar av företag i vilka staten äger samtliga aktier. Bemyndigandet bör även avse möjlighet för regeringen att verka för en minskning av statens ägarandel t.ex. genom att tillstyrka en nyemission till andra än staten. Regeringen bör ha möjlighet att välja lämplig tidpunkt att genomföra försäljningarna i den takt som är affärsmässigt fördelaktig. Det praktiska genomförandet av försäljningarna måste hela tiden anpassas till förutsättningarna i det enskilda fallet och de aktuella förhållandena i omvärlden. Försäljningen bör genomföras enligt de riktlinjer som anges i det följande. 4.1 Försäljningens inriktning och omfattning <h3>Köparkategorier</h3> Vid val av köpare bör följande inriktning gälla. Allmänheten och de anställda bör ges bred möjlighet att teckna aktier m.m. De anställda bör få möjlighet att bli delägare i de företag där de arbetar. Detta gäller själv- fallet även anställda utomlands. Därmed får de anställda också möjlig- heter till ett ökat medinflytande. Ett decentraliserat ägande är väsentligt. Därför bör allmänheten ges tillfälle att teckna aktier. Det är viktigt att företagets ägare känner ett engagemang i företagets verksamhet. Detta engagemang är också en viktig faktor när det gäller att ge stimulans till enskilt aktieägande i företag. När det gäller försäljning av mark bör arren- datorer i vissa fall få förköpsrätt till den mark de brukar. Mark och skog bör även kunna säljas till företag i branschen. Företag och kapitalmarkna- dens ordinarie aktörer kan medverka till att en stabil ägarstruktur etable- ras. Denna inriktning bör i flertalet fall kunna tillgodose kravet att försälj- ningarna leder till industriellt riktiga lösningar. I några fall kan, av detta skäl, ett annat försäljningssätt behöva väljas. För att uppnå en industriellt riktig struktur kan en direkt försäljning till ett annat företag i vissa fall vara lämpligast. Olika köpare bör ges likartade villkor inom ramen för de marknads- mässiga hänsyn som måste tas. Olika former för försäljning av aktier m.m. i samma företag kan av affärsmässiga skäl självfallet innebära olik- heter i villkoren för olika köpare. Jag har tidigare denna dag föreslagit att reglerna för utländska företags- förvärv upphävs. Därigenom väntas intresset för utländska investeringar i Sverige öka. Någon gräns för utländskt ägande vid försäljning av statens aktier som i Frankrike bör inte sättas. I och med att ett spritt ägande Prop. 1991/92:69 eftersträvas i de företag som säljs är risken liten för ett dominerande utländskt ägande med negativa effekter. I vissa av de företag för vilka försäljningsbemyndigande begärs ingår tillverkning av krigsmateriel. För sådan tillverkning gäller särskilda regler i enlighet med vad som sagts i den nyss beslutade propositionen om upphävande av företagsförvärvslagen. <h3>Företag som i första hand bör bli föremål för försäljning</h3> Endast företag som bedriver kommersiell verksamhet och som arbetar på konkurrensutsatta marknader bör bli föremål för försäljning. Verksamhet som bedrivs på marknader med bristfällig konkurrens bör utsättas för konkurrens eller förändras strukturellt innan försäljning blir aktuell. För att precisera de företag där ett försäljningsbemyndigande begärs har jag i samråd med cheferna för kommunikationsdepartementet, jordbruks- departementet, arbetsmarknadsdepartementet, socialdepartementet, civil- departementet, miljödepartementet och statsrådet Lundgren upprättat en lista på företag som skulle vara aktuella för försäljning. Listan upptar de företag för vilka regeringen begär bemyndigande att helt eller delvis för- sälja statens aktier eller delar av verksamheten. I vissa särskilda fall kan det dock vara motiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka företagens verksamhet. Listan bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. Motiv kan finnas att överväga försäljning av ytterligare statlig verksam- het. Viss kommersiell verksamhet som nu bedrivs inom myndigheter, affärsverk eller aktiebolag under monopol eller andra former av betydande konkurrensbegränsning kan sedan verksamheten utsatts för konkurrens övervägas för försäljning. Därför bör en fortsättning planeras och initieras med inriktningen att statlig verksamhet omformas till konkurrensutsatt verksamhet. När konkurrens etablerats bör en försäljning prövas. Jag föreslår nu ett bemyndigande att helt eller delvis sälja domänverket och statens vattenfallsverk efter genomförd bolagsbildning. Som andra exempel där en försäljning kan bli aktuell på längre sikt kan nämnas delar av televerket, postverket, SJ och luftfartsverket. Bland affärsverken kan även finnas delar som lämpar sig för en relativt snar försäljning. Fråga om försäljning av dessa verksamheter får tas upp senare. Generellt bör dock gälla att endast verksamheter som arbetar på konkurrensutsatta mark- nader skall säljas. Målet är att fortsätta arbetet med att sprida ägandet i de företag som nu ägs av staten. <h3>Val av tidpunkt för försäljning, prissättning m.m.</h3> Tidpunkten för försäljning av enskilda försäljningsobjekt bör som jag nyss nämnt väljas med omsorg. Försäljning av statens innehav i ett så stort antal företag som det är fråga om kräver betydande tid att genomföra. Många statligt ägda företag behöver omstruktureras innan de kan säljas. Detta är också en internationell erfarenhet. Särskilt i nu rådande lågkon- Prop. 1991/92:69 junktur är behovet av att strukturera om företagen stort. Statens ägande av företag representerar ett betydande kapital. Generellt bör gälla att statens tillgångar bör säljas till ett marknadsmässigt pris och vid en kommersiellt riktigt vald tidpunkt. När försäljning skall ske till ett större antal köpare genom t.ex. prospekt, börsintroduktion eller på annat sätt bör företagen givetvis uppfylla de krav marknaden ställer eller kan ställa på struktur, strategi, intjänandeförmåga och ekonomisk stabilitet. I vissa situationer kan det som jag nyss nämnt bli aktuellt att sälja företag eller verksam- heter till andra företag t.ex. av strukturskäl eller på grund av ett behov att finna en stark och handlingskraftig ägare. Försäljningen blir då en direkt uppgörelse mellan berörda parter. Vidare finns det anledning att ta hänsyn till om en försäljning av före- taget skulle inverka negativt på andra företags verksamheter. Jag tänker t.ex. på att en försäljning av kreditinstitut till foretag inom den finansiella sektorn kan innebära att det totala utbudet av krediter i landet minskar. Vidare bör vid försäljningar förvärvsreglema i konkurrenslagen beaktas. För kreditinstitut måste försäljningen ske på ett sådant sätt och till så- dana köpare att institutets kreditvärdighet inte försämras. Ett kreditinstitut är for sin verksamhet starkt beroende av trovärdighet bl.a. från långivare och insättare. Staten äger andelar i ett antal regionala investmentbolag som tillskapats i regionalpolitiskt syfte. Vid beslut om försäljning av dessa andelar är det viktigt att se till att syftet med det statliga engagemanget inte går förlorat. En annan väsentlig faktor att ta hänsyn till vid val av försäljningstid- punkt är riskkapitalmarknadens situation. Regeringen kommer att föreslå särskilda åtgärder för att stimulera enskilt sparande. Det kan finnas an- ledning att välja försäljningstidpunkt och metod för försäljning med an- knytning till de åtgärder for att stärka det enskilda sparandet som vidtas. Den av regeringen föreslagna avvecklingen av företagsförvärvslagen och omsättningsskatten på aktier kommer att inverka positivt på möjligheten att placera ut ägandet av de statliga företagen genom att den svenska aktiemarknaden blir mer intressant. Det är viktigt att försäljningen av statliga företag genomförs så att inte övriga företags möjligheter att skaffa kapital förhindras. Jag vill understryka att den i bilaga redovisade listan inte innebär något förslag om när eller i vilken form försäljning bör vidtas. Det bör ankom- ma på regeringen att från fall till fall avgöra detta med hänsyn till de mål för försäljningen som jag tidigare redovisat samt med hänsyn till de en- skilda företagens situation och riskkapitalmarknadens förutsättningar. Riksdagen har tidigare beslutat (prop. 1985/86:150 bil. 1, NU 1986/87:17, rskr. 114) att ge regeringen till känna vad näring sutskottet anfört om försäljning av aktier i statligt ägda bolag. Av utskottets yttrande framgår att utöver riksdagens bemyndigande för försäljning krävs även riksdagens bemyndigande för andra åtaganden som leder till ett minskat ägarinflytande för staten i av staten direkt ägda bolag. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att t.ex. genom att stödja ett 10 förslag till en nyemission till andra ägare medverka till att statens ägar- Prop. 1991/92:69 andel minskas. Mot bakgrund av det sagda anser jag det av praktiska skäl lämpligt att regeringen får ett generellt bemyndigande att sälja aktier m.m. i vissa angivna statligt ägda företag. För att uppnå ett affärsmässigt gott resultat av försäljningen, är en möjlighet att fatta beslut utan dröjsmål när de marknadsmässiga förutsättningarna föreligger i de enskilda fallen som regel nödvändigt. Bemyndigandet bör även avse försäljning av delar av företagen liksom att verka för att genom nyemission till andra ägare än staten medverka till att statens andel av aktiekapitalet och röstetalet i resp, aktiebolag minskar. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att helt eller delvis sälja 35 aktiebolag i bilaga till denna proposition angivna helägda företag och aktier i delägda företag i enlighet med de principer jag har angett. 4.2 Organisation av försäljningen och omstruktureringen av de statligt ägda företagen Det ankommer på regeringen att besluta om hur arbetet skall organiseras. För riksdagens information vill jag översiktligt redovisa hur jag ser på detta. Förberedelserna för försäljningen bör skötas i samarbete med de enskil- da företagens styrelser. I företag som redan har uppnått en sådan struktur och har en sådan strategi och en sådan intjänandeförmåga att en försälj- ning är möjlig bör förberedelser för bedömd ägarspridning vidtagas. I andra företag kan det som jag nyss nämnt vara aktuellt med förändringar av strategi, struktur etc. Det är naturligtvis även möjligt att det i vissa fall kan vara lämpligt att förvärva företag eller verksamheter for att en lång- siktigt uthållig och riktig struktur skall uppnås. Dessa aktiviteter som in- nebär en förberedelse för ägarspridning bör även bedrivas i samråd med de anställda inom ramen för de former för de anställdas medinflytan- de som är lagstadgade. I många fall kan det vara en process som kräver betydande tid och omsorg. Schematiskt kan arbetet för ett enskilt företag delas in i olika faser: 1.  Analys av förutsättningarna för ägarspridning, 2.  Strategisk och kommersiell anpassning av företagets affärsidé och struktur. I vissa fall kan kapitaltillskott, omstrukturering etc. erfordras, 3.  Beslut om hur en försäljning bör genomföras, 4.  Genomförande av ägandeöverlåtelse. Frågor om försäljning m.m. bereds i regeringskansliet. I detta arbete kommer extern expertis att anlitas. Regeringen beslutar om varje enskilt forsäljningsärende. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att tillkalla en särskild kom- mission för bedömning av vissa centrala frågor i dessa sammanhang. Personer som är oberoende och som har en omfattande erfarenhet av näringsliv och ämnesområdet bör ingå i kommissionen. Kommissionen 11 avses stå till regeringens förfogande för bedömning av villkor m.m. för Prop. 1991/92:69 enskilda försäljningsärenden innan regeringen fattar sitt beslut. Kommis- sionens uppfattning kommer att efterfrågas efter det att punkt 1-3 ovan genomförts men innan beslut enligt punkt 4 fattas. Kommissionen skall sålunda bidra till att tillgodose kravet på objektivitet och sakkunskap i fråga om försäljningen av statlig egendom. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till direktiv för kommissionen. Direktiven kommer att ange de generella riktlinjer som bör gälla för kommissionens arbete. Som jag tidigare framhållit krävs en betydande handlingsfrihet i fråga om val av former för och vid vilken tidpunkt försäljningen skall ske. Vid sidan av försäljning av aktier eller andra tillgångar finner jag det därför angeläget att ett bemyndigande om försäljning av aktier i statliga företag även avser möjligheter att använda andra former for försäljningen och olika på marknaden förekommande instrument i samband med försälj- ningen. Det kan gälla konvertibellån, optioner etc. Vidare kan likvid i andra bolags aktier bli aktuellt förutsatt att dessa bedöms möjliga att av- yttra på kortare sikt. I vissa företag är ägandet förbundet med hembudsklausuler och lik- nande. Det bör ankomma på regeringen att efter förhandlingar med ber- örda parter antingen avsluta försäljningen på ett sådant sätt att hem- budsklausulema fullföljs eller avvecklas före försäljningen. I fråga om försäljning av statens aktier i AB Aerotransport (ABA) kommer diskus- sioner att tas upp med de övriga nordiska delägarna i konsortiet Scan- dinavian Airlines Systems (SAS) innan regeringen fattar beslut. <h2>5 Omstruktureringsinsatser, m.m.</h2> Mitt förslag: Ett särskilt anslag förs upp på statsbudgeten för kapitalinsatser i vissa av de angivna företagen i omstruktureringssyfte som förberedelse för försäljning samt för direkta forsäljnings- omkostnader. Skälen för mitt förslag: Det är sannolikt att omstruktureringsinsatsema m.m. i vissa företag kan komma att kräva betydande kapitalinsatser. Jag föreslår i det följande ett bemyndigande for regeringen att avveckla Fortia. När detta genomförs upphör möjligheten att direkt överföra behållna vinst- medel etc. från bolag inom f.d. Fortia till andra enheter som ingått i den samma koncern. För att underlätta möjligheterna att ge kapitaltillskott i de företag som tagits upp i bilaga för omstruktureringsåtgärder m.m. erfordras att rege- ringen får möjlighet att i vissa fall när det är kommersiellt motiverat lämna ägartillskott till dessa företag utan riksdagens medgivande. Jag har tidigare sagt att insatser kan behövas i vissa företag innan en försäljning är möjlig. Vidare krävs vid försäljning av större aktieinnehav i vissa fall att direkta försäljningsinsatser, reklam etc., betalas av säljaren. Dessa 12 kostnader är svåra att beräkna och beror i hög grad på hur försäljningen organiseras. Mot bakgrund av det ovan sagda förordar jag att regeringen föreslår riksdagen att regeringen bemyndigas att besluta om särskilda insatser i vissa av de foretag som anges i bilaga i syfte att möjliggöra en försälj- ning. För att uppnå detta förordar jag att ett särskilt förslagsanslag inrättas under tolfte huvudtiteln på statsbudgeten. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr. och belastas med omstruktureringskostnader och försäljningsom- kostnader i enlighet med vad jag har anfört. Det är omöjligt att nu beräk- na belastningen på anslaget. Jag bedömer dock att de utdelningsinkomster som staten erhåller från bolagen, angivna i bilaga, klart kommer att över- stiga de kostnader som bekostas från anslaget. <h2>6 Avveckling av Förvaltningsaktiebolaget Fortia</h2> Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att avveckla Förvaltnings- aktiebolaget Fortia. Skälen för mitt förslag: Efter beslut av riksdagen våren 1990 (prop. 1989/90:88, NU35, rskr. 249) bildades hösten 1990 det statliga Förvalt- ningsaktiebolaget Fortia med uppgift att förvalta aktierna i vissa av staten hel- eller delägda industriföretag vilka tidigare förvaltats av industridepar- tementet. Huvudsyftet med bildandet av Fortia angavs i propositionen vara att effektivisera ägarfunktionen och därmed skapa möjligheter att mobili- sera ekonomiska resurser i en sådan omfattning att affärsmöjligheter kan tas till vara i det enskilda företaget. Härigenom skulle förutsättningar skapas för atLnå och vidmakthålla en god kapitalavkastning. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget att bilda ett nytt förvaltnings- bolag avstyrkte moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och cen- terpartiet bildandet av ett sådant med hänsyn till att det skulle försvåra en utförsäljning av statens aktier till anställda och allmänhet. Partierna hänvi- sade därvid till sin gemensamma motion (1989/90:N 214) från januari 1990 om försäljning av statliga företag. Riksdagen beslutade vidare hösten 1990 (prop. 1990/91:30, NU12, rskr. 83) om vissa befogenheter för det nya statliga förvaltningsaktiebolaget. Enligt detta beslut gäller att riksdagen skall höras innan förvaltningsak- tiebolaget frånhänder sig röstmajoriteten i helägda bolag. För de delägda bolagen var gränsen en tredjedel av rösterna. Enligt riksdagsbeslutet våren 1990 angående bildandet av förvaltningsaktiebolaget gäller också att bola- get genom att ge ut konvertibla förlagslån maximalt får reducera statens direkta ägarandel i förvaltningsaktiebolaget till 85 % av aktiekapitalet. Till Fortia överfördes genom apportemission statens ägarandelar i SSAB Svenskt Stål AB (47,8 %), Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB (100 %), Celsius Industrier AB (100 %), AB Statens Skogsindustrier (ASSI) (75 %), Ncb AB (50,9 %), Procordia AB (34,2 %), SGAB (100 %), SIB-Invest AB (100 %), FFV AB (100 %) och Cementa AB (5 %). Apportemissionens värde uppgick till 18,7 miljarder kronor. Den 1 Prop. 1991/92:69 13 juni 1991 förvärvade Celsius Industrier AB samtliga aktier i FFV AB. Prop. 1991/92:69 Fortia-koncemens totala fakturerade försäljning och resultat efter finansiel- la poster uppgick år 1990 till 38,7 miljarder kronor respektive 2,6 miljarder kronor. Koncernen sysselsatte samma år ca 42 000 personer. Jag har tidigare bl.a. redogjort för och lämnat förslag på vilka kriterier och former samt vilken organisation som skall gälla vid försäljning av aktier i statligt ägda företag. Till de företag som omfattas av denna för- säljning hör de som ingår i Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Av min tidigare redogörelse framgår också att jag anser att beredningen av frågor rörande utförsäljning av statliga företag skall ske inom rege- ringskansliet och att det slutliga beslutet om utförsäljning bör fattas av regeringen. Fortia kommer därmed inte att ha någon sådan uppgift att fylla i samband med genomförandet av den föreslagna ägarspridningen. Mot denna bakgrund anser jag att Förvaltningsaktiebolaget Fortia bör avvecklas. Regeringen bör inhämta riksdagens medgivande till detta. Det bör ankomma på regeringen att besluta om lämplig teknik och tidpunkt för avvecklingen. Innan Fortia helt kan likvideras måste företagets avtal, åtaganden och ansvarsförbindelser regleras. Det är för närvarande svårt att bedöma vilken tid som krävs för att fullfölja avvecklingen, som dock bör inledas snarast efter årsskiftet 1991-1992. Vidare bör det också vara en uppgift för regeringen att besluta om Fortias roll eller funktion under själva awecklingsperioden. Under awecklingsperioden bör det arbete inledas med förberedelser för utförsäljning av aktieinnehav m.m. som jag tidigare har redogjort för. Efter avvecklingen av Fortia bör enligt min mening samtliga aktieinnehav återföras till näringsdepartementet. Även i denna fråga bör det ankomma på regeringen att bestämma hur detta när- mare skall gå till. Mot denna bakgrund föreslår jag att regeringen bemyndigas att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia i enlighet med de principer jag har föror- dat. <h2>7   Kostnaderna för försäljningen, anslagsfrågor m.m.</h2> I samband med försäljningen och ägarspridningen uppkommer vissa kost- nader för ägaren staten, bl.a. för kommissionen. Jag förordar att kostna- derna belastar respektive departements utredningsanslag. Jag återkommer till näringsdepartementets anslagsbehov i min anmälan till budgetproposi- tionen 1992. Regeringen bör årligen t.ex. i budgetpropositionen, redovisa resultaten av försäljningarna för riksdagen. Då bör även belastningen på det föreslagna anslaget för omstruktureringskostnader m.m. redovisas. <h2>8 Hemställan</h2> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att sälja aktier m.m., delar av verksamheter inklusive fast egendom i vissa angivna statliga företag i enlighet med vad jag har anfört, 14 2.  bemyndiga regeringen att på annat sätt än genom försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna företagen, 3.  godkänna de riktlinjer för en försäljning av statligt ägda företag som jag har angivit, 4.  bemyndiga regeringen att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia i enlighet med vad jag har anfört, 5.  till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag och till försälj ningsomkostnader för vissa statligt ägda företag under tolfte hu- vudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om 6.  organisation och genomförande av privatiseringen av vissa statligt ägda företag. <h2>9 Beslut</h2> Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den lagt fram. Prop. 1991/92:69 15 Prop. 1991/92:69 <h2>Bilaga till</h2> <h2>Regeringens proposition 1991/92:69 om privatisermg av statligt ägda företag, m.m.</h2> Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att genomföra försälj- ning helt eller delvis av statens aktier i nedan angivna aktiebolag eller att sälja delar av företag i vilka staten äger samtliga aktier. <h3>Socialdepartementet</h3> AB Kurortsverksamhet Statens Hundskola (efter bolagsbildning) Statens Bakteriologiska Laboratorium (efter bolagsbildning) <h3>Kommunikationsdepartementet</h3> AB Aerotransport (ABA) AB Svensk Bilprovning <h3>Finansdepartementet</h3> Företagskapital AB AB Industrikredit Lantbrukskredit AB <h3>Jordbruksdepartementet</h3> Svalöf AB <h3>Näringsdepartementet</h3> SSAB Svenskt Stål AB Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB Celsius Industrier AB AB Statens Skogsindustrier (ASSI) Ncb AB Procordia AB SIB-Invest AB Cementa AB SSPA Maritime Consulting AB Sveriges Geologiska AB, SGAB SEMK0 AB AB Svensk Anläggningsprovning Satellitbild AB Nordiska Satellitbolaget AB OK Petroleum AB 16 Statens vattenfallsverk (efter bolagsbildning) Domänverket (efter bolagsbildning) Blekingen AB *’ Rödkallen AB 11 Sorbinvest AB ” Bergslagens Teknikutvecklings AB ” Utvecklings AB Skeppsankaret ” Troponor Invest AB *’ Norrlands Center AB ” <h3>Civildepartementet</h3> SKD-foretagen AB <h3>Mi(j ödepartementet</h3> Svensk Avfallskonvertering AB SAKAB Prop. 1991/92:69 ” Fr.o.m. den 1 december 1991 avses detta bolag överföras till ar- betsmarknadsdepartementets ansvarsområde. 17 gotab 40127, Stockholm 1991 1 1 att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja aktier m.m., delar av verksamheter inkl. fast egendom i vissa angivna statliga företag i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört ? 1 1 att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja aktier m.m., delar av verksamheter inkl. fast egendom i vissa angivna statliga företag i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört ? 1 1 att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja aktier m.m., delar av verksamheter inkl. fast egendom i vissa angivna statliga företag i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört ? 1 1 att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja aktier m.m., delar av verksamheter inkl. fast egendom i vissa angivna statliga företag i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört ? 10002 10002 att riksdagen bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna företagen ? 10002 10002 att riksdagen bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna företagen ? 10002 10002 att riksdagen bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna företagen ? 10002 10002 att riksdagen bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna företagen ? 10003 10003 att riksdagen godkänner de riktlinjer för en försäljning av statligt ägda företag som föredragande statsrådet har angivit ? 10003 10003 att riksdagen godkänner de riktlinjer för en försäljning av statligt ägda företag som föredragande statsrådet har angivit ? 10003 10003 att riksdagen godkänner de riktlinjer för en försäljning av statligt ägda företag som föredragande statsrådet har angivit ? 10003 10003 att riksdagen godkänner de riktlinjer för en försäljning av statligt ägda företag som föredragande statsrådet har angivit ? 10004 10004 att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört ? 10004 10004 att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört bifall = utskottet 1991/92:NU10 ? 10005 10005 att riksdagen till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag och till försäljningsomkostnader för vissa statligt ägda företag under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:NU10 ? 10005 10005 att riksdagen till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag och till försäljningsomkostnader för vissa statligt ägda företag under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. ? 10006 10006 att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om organisation och genomförande av privatiseringen av vissa statligt ägda företag. ? 10006 10006 att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om organisation och genomförande av privatiseringen av vissa statligt ägda företag. bifall = utskottet 1991/92:NU10 ? B Bordläggning 1991-11-11 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1991-11-11 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1991-11-12 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1991-11-26 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Vänsterpartiet 2014-11-23 10:02:03 statustext statustext Ärendet är avslutat GF0369 2019-05-28 12:27:44 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-23 10:02:03 GF0369 prop_199192__69.pdf 711665 pdf om privatisering av statligt ägda företag, m.m. https://data.riksdagen.se/fil/F9CF43F4-0FB1-4033-9BCC-0354DCCF3AED behandlas_i 1991/92:NU10 GF01NU10 bet 1991/92 NU10 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N17 mot 1991/92 N17 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N18 mot 1991/92 N18 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N19 mot 1991/92 N19 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N20 mot 1991/92 N20 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N21 mot 1991/92 N21 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N22 mot 1991/92 N22 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N23 mot 1991/92 N23 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. Motion följdmotion av Bruno Poromaa m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N19 mot 1991/92 N19 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. av Bruno Poromaa m.fl. (S) Motion följdmotion av Elvy Söderström m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N18 mot 1991/92 N18 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. av Elvy Söderström m.fl. (S) Motion följdmotion av Hans Stenberg m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N23 mot 1991/92 N23 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. av Hans Stenberg m.fl. (S) Motion följdmotion av Ingvar Carlsson m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N20 mot 1991/92 N20 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. av Ingvar Carlsson m.fl. (S) Motion följdmotion av John Andersson och Bengt Hurtig (V) med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N17 mot 1991/92 N17 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. av John Andersson och Bengt Hurtig (V) Motion följdmotion av Lars Werner m.fl. (V) med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N22 mot 1991/92 N22 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. av Lars Werner m.fl. (V) Motion följdmotion av Lennart Fridén (M) med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. GF02N21 mot 1991/92 N21 med anledning av prop. 1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m. av Lennart Fridén (M) Motion