<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286703</hangar_id>
 <dok_id>GF0366</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>66</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:66</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>66</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:01</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kommunalt partistöd</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0366/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0366</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0366</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1991/92:66&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommunalt partistöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Partistödet och andra&amp;nbsp;former av stöd.......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ett vidgat partistöd......................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Ekonomiska konsekvenser................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 EG-konsekvenser........................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Upprättat lagförslag&amp;nbsp;........................................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Specialmotivering.......................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ärendet till riksdagen....................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:80)&lt;br&gt;Kommunalt partistöd.............................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Partistödsutredningens lagförslag.................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Utdrag ur betänkandet (SOU 1991:80), kapitel 2. Rätts-&lt;br&gt;läget och kapitel 3. Statligt och kommunalt partistöd och&lt;br&gt;andra former av stöd — nuvarande förhållanden ...... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:66&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kommunalt partistöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträdet har chefen för civildepartementet varit före-&lt;br&gt;dragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen fram förslag till ändringar i kommunalla-&lt;br&gt;gens (1991:900) regler om kommunalt partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att den kommunala kompetensen att besluta om parti-&lt;br&gt;stöd ges en friare utformning. Bland annat blir det möjligt att dela upp&lt;br&gt;partistödet i ett grundstöd och ett mandatbundet stöd. Det är fullmäktige&lt;br&gt;som får reglera stödets utformning närmare. Det föreslås också att stöd&lt;br&gt;övergångsvis under ett år skall kunna ges till ett parti som upphört att vara&lt;br&gt;representerat i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens proposition &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:66&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Kommunalt partistöd&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1969:596) om kommunalt partistöd (partistödslagen) får&lt;br&gt;kommuner och landsting lämna ekonomiskt bidrag till partier som är&lt;br&gt;representerade i fullmäktige. Partistödslagen upphör att gälla vid utgången&lt;br&gt;av år 1991, men motsvarande regler har arbetats in i den nya kommunallag&lt;br&gt;(1991:900) som träder i kraft den 1 januari 1992. Reglerna finns i 2 kap.&lt;br&gt;9§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen i juni 1991 av förslaget till kommunallag&lt;br&gt;begärde riksdagen hos regeringen en översyn av lagstiftningen om det&lt;br&gt;kommunala partistödet (1990/91:KU38, rskr. 360). Med anledning härav&lt;br&gt;bemyndigade regeringen dåvarande civilministern att tillsätta en kommit-&lt;br&gt;té för översyn av reglerna om kommunalt partistöd. Kommittén, som&lt;br&gt;antog namnet partistödsutredningen (ordförande: landshövding Sten&lt;br&gt;Wickbom), har överlämnat betänkandet (SOU 1991:80) Kommunalt par-&lt;br&gt;tistöd. Sammanfattningen av betänkandet framgår av bilaga 1 och kom-&lt;br&gt;mitténs lagförslag av bilaga 2. I bilaga 3 har kommitténs redovisning av&lt;br&gt;rättsläget och nuvarande förhållanden tagits in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har varit parlamentariskt sammansatt med företrädare för&lt;br&gt;samtliga dåvarande riksdagspartier. I kommittén har representanter för&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet ingått som sakkun-&lt;br&gt;niga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utredningsarbete om det kommunala partistödet har också tidigare&lt;br&gt;bedrivits av förtroendeuppdragsutredningen. Det har redovisats i betän-&lt;br&gt;kandet (SOU 1988:47) Kommunalt stöd till politiska partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens uttalande skulle beredningsarbetet bedrivas skynd-&lt;br&gt;samt med inriktning på att riksdagen skall fatta beslut i frågan hösten&lt;br&gt;1991. Mot denna bakgrund och med hänsyn till kommitténs sammansätt-&lt;br&gt;ning och tidigare utredningsarbete har någon remissbehandling av betän-&lt;br&gt;kandet inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i denna proposition fram förslag till nya regler om det&lt;br&gt;kommunala partistödet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Partistödet och andra former av stöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett statligt stöd till riksdagspartierna har funnits sedan år 1965. Målet med&lt;br&gt;partistödet är att stärka de politiska partiernas ställning i opinionsbild-&lt;br&gt;ningen och därigenom att stärka demokratin (prop. 1965:174).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga partistödet består dels av ett stöd som ges som ett mandat-&lt;br&gt;bidrag, dels av ett kanslistöd som ges i form av ett grundstöd och ett&lt;br&gt;tilläggsstöd. Det totala stödet har ökat från 24,4 milj. kr. under år 1966 till&lt;br&gt;131 milj. kr. under budgetåret 1990/91. Dessutom utgår ett särskilt stöd&lt;br&gt;till partigrupperna i riksdagen samt kontorshjälp till riksdagsledamöterna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två sistnämnda stöden uppgick budgetåret 1990/91 till sammanlagt Prop. 1991/92:66&lt;br&gt;drygt 42 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det kommunala området infördes möjligheten att ge stöd åt politiska&lt;br&gt;partier den 1 januari 1969 (prop. 1969:126, KU 36, rskr. 353).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär att kommuner och landsting får lämna ekonomiskt&lt;br&gt;bidrag till politiska partier som under den tid beslutet om bidrag avser är&lt;br&gt;representerade i fullmäktige. Sådant bidrag skall utgå till varje stödberätti-&lt;br&gt;gat parti med samma belopp för varje mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partistödet i kommunerna har ökat från 28,4 milj. kr. år 1971 till nära&lt;br&gt;240 milj. kr. år 1991. Det lägsta utgående beloppet per mandat var 100 kr.&lt;br&gt;år 1971. År 1989 hade det ökat till 1 500 kr. Det högsta beloppet per&lt;br&gt;mandat ökade under samma tid från 25 000 kr. till 153 450 kr. Högsta stöd&lt;br&gt;per invånare uppgick år 1989 till 73 kr., medan det lägsta uppgick till 9 kr.&lt;br&gt;Riksgenomsnittet var samma år 21 kr. per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partistödet i landstingen har ökat från 9,3 milj. kr. år 1970 till 129,5&lt;br&gt;milj. kr. år 1991. Det utgående stödets storlek per landsting är i stort sett&lt;br&gt;relaterat till befolkningsmängden i respektive landstingsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om det kontanta, mandatbundna stödet lämnar kommunerna&lt;br&gt;och landstingen stöd i andra former till partierna. Det gäller t. ex. till-&lt;br&gt;handahållande av fria möteslokaler, AV-hjälpmedel och kontorsutrustning&lt;br&gt;samt viss kontorsservice. Dessa stödformer har ingen förankring i parti-&lt;br&gt;stödslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild form av stöd till partierna är de tjänster som politiska&lt;br&gt;sekreterare som kommuner och landsting kan inrätta för att biträda de&lt;br&gt;förtroendevalda. Regler om detta finns i 4 kap. 35 § i den nya kommunal-&lt;br&gt;lagen. För närvarande finns det sammanlagt 180 sådana tjänster inrättade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till de politiska ungdomsorganisationerna, vilket inte räknas in i&lt;br&gt;partistödet i egentlig mening, har reglerats i särskild ordning. Bestämmel-&lt;br&gt;ser som ger kommuner och landsting befogenhet att lämna sådant stöd&lt;br&gt;finns i lagen (1989:977) om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan vid tillkomsten av det kommunala partistödet var meningarna&lt;br&gt;delade i fråga om principerna för hur stödet skulle fördelas. I debatten har&lt;br&gt;det bl.a. hävdats att en proportionell fördelning diskriminerar de mindre&lt;br&gt;partierna, eftersom alla partier oavsett storlek anses ha likartade om än&lt;br&gt;inte identiska behov av stöd för sin grund verksamhet. Från denna utgångs-&lt;br&gt;punkt har ett stort antal motioner väckts i riksdagen med förslag om&lt;br&gt;införande av någon form av grundstöd som komplettering till det mandat-&lt;br&gt;bundna stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund fick den år 1988 tillsatta förtroendeuppdragsutred-&lt;br&gt;ningen i uppdrag att redovisa och bedöma konsekvenserna av olika sätt att&lt;br&gt;konstruera det kommunala partistödet. Utredningen föreslog bl. a. att en&lt;br&gt;generell regel om kommunalt partigruppsstöd skulle införas. Det nya stö-&lt;br&gt;det avsågs täcka alla former av biträde till de förtroendevalda som före-&lt;br&gt;kommer liksom andra former av stöd till partierna vid sidan om det&lt;br&gt;lagreglerade stödet. Partigruppsstödet föreslogs bestå av dels ett grund-&lt;br&gt;stöd, dels ett mandatbundet stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendeuppdragsutredningens betänkande har legat till grund för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överläggningar mellan riksdagspartierna under den förra mandatperioden, Prop. 1991/92: 66&lt;br&gt;men överläggningarna har inte lett fram till något ändringsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Ett vidgat partistöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommuner och landsting får ökad frihet att&lt;br&gt;utforma stödet till de politiska partierna. Partistödet får ges till&lt;br&gt;politiska partier som är representerade i fullmäktige. Det får också&lt;br&gt;ges till ett parti, vars representation i fullmäktige har upphört, under&lt;br&gt;ett år efter det att representationen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller miss-&lt;br&gt;gynnar ett parti. Det innebär att det i regel inte är tillräckligt med ett&lt;br&gt;stöd som enbart fördelas per mandat. Det blir en uppgift för full-&lt;br&gt;mäktige att bestämma de närmare formerna för partistödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kommunernas och landstingens nuva-&lt;br&gt;rande kompetens att ge partistöd har under senare tid framstått som alltför&lt;br&gt;begränsad. Åtskilliga kommuner och landsting har beslutat om stöd vid&lt;br&gt;sidan om det mandatbundna i form av t. ex. särskilt stöd för informations-&lt;br&gt;och mötesverksamhet samt fria lokaler och annan kostnadsfri service. Det&lt;br&gt;är tveksamt om sådana stödformer är förenliga med partistödslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om det lagreglerade stödet har således andra stödformer växt&lt;br&gt;fram. De kompletterande stödformerna har ofta syftat till att garantera&lt;br&gt;även mindre partier tillräckligt stöd för information och opinionsbildande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till partistödslagen betonades att stödet främst skulle främ-&lt;br&gt;ja partiernas informationsverksamhet. Utvecklingen under de gångna 20&lt;br&gt;åren har emellertid lett till att stödet bör ses som ett allmänt samhälleligt&lt;br&gt;stöd för att förbättra partiernas möjlighet att utveckla en aktiv medverkan&lt;br&gt;i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom att stärka den&lt;br&gt;kommunala demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med partistödsutredningen att den kommuna-&lt;br&gt;la kompetensen att besluta om partistöd nu bör ges en friare utformning.&lt;br&gt;En sådan ordning skulle bättre stämma överens med den allmänna synen&lt;br&gt;på hur staten bör reglera den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skulle en friare reglering göra det möjligt att dela upp partistödet&lt;br&gt;i ett grundstöd och ett mandatbundet stöd. Det skulle också innebära en&lt;br&gt;önskvärd renodling av nuvarande stödformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara en uppgift för kommunerna och landstingen själva att&lt;br&gt;närmare besluta om utformningen av stödet utifrån de lokala förhållande-&lt;br&gt;na och förutsättningarna, t. ex. att bestämma storleksrelationen mellan ett&lt;br&gt;grundstöd och ett mandatbundet stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullständig frihet för kommuner och landsting att besluta om parti-&lt;br&gt;stödets utformning kan emellertid få ogynnsamma effekter för ett eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flera partier. Starka rättvisekrav och även grundläggande demokratiska Prop. 1991/92:66&lt;br&gt;krav gör det därför enligt vår mening nödvändigt att föreskriva en viss&lt;br&gt;restriktion i fråga om partistödets utformning. Det bör uttryckas på så sätt&lt;br&gt;att partistödet inte får utformas så att det otillbörligt gynnar eller miss-&lt;br&gt;gynnar ett visst parti. En regel av detta slag bör innebära att det i allmänhet&lt;br&gt;inte kan vara tillräckligt med ett stöd som enbart fördelas per mandat. Vi&lt;br&gt;kommenterar detta närmare i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att partistöd får ges under den tid som ett parti är represen-&lt;br&gt;terat i fullmäktige samt för året efter det att representationen har upphört.&lt;br&gt;Den första delen av regeln innebär i sak ingen förändring i förhållande till&lt;br&gt;vad som nu gäller. Möjligheten att övergångsvis ge stöd även till ett parti,&lt;br&gt;vars representation har upphört, innebär däremot en utökning av kompe-&lt;br&gt;tensen. Motivet för detta är att ett parti som går kraftigt tillbaka i ett val&lt;br&gt;kan drabbas av ekonomiska svårigheter. Det kan t. ex. gälla behovet av att&lt;br&gt;snabbt avveckla anställd personal och förhyrda lokaler, något som försvå-&lt;br&gt;ras av reglerna om anställningsskydd och ingångna hyresavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har förslag väckts i riksdagen om att, i likhet med&lt;br&gt;vad som gäller inom det statliga partistödet, införa någon form av utjäm-&lt;br&gt;ningsregel för att motverka de beskrivna olägenheterna. Förtroendeupp-&lt;br&gt;dragsutredningen föreslog för sin del en relativt långtgående form av&lt;br&gt;utjämning, som skulle innebära ökade kostnader för kommunerna och&lt;br&gt;landstingen. Vårt förslag är väsentligt mindre långtgående och medför&lt;br&gt;därför endast marginella kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 35 § kommunallagen får kommuner och landsting anställa&lt;br&gt;politiska sekreterare för att biträda de förtroendevalda i deras politiska&lt;br&gt;arbete. En sådan hjälp kan ha stor betydelse för ett partis möjligheter att&lt;br&gt;agera och verka i det kommunalpolitiska arbetet. Vi anser därför att man&lt;br&gt;bör ta hänsyn till denna särskilda form av stöd när partistödet utformas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har övervägt de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Vi&lt;br&gt;har därvid kommit fram till att dessa inte behöver medföra några kost-&lt;br&gt;nadsökningar vare sig för staten eller för kommunerna och landstingen.&lt;br&gt;Den föreslagna ändringen av reglerna för fördelning av partistödet är&lt;br&gt;nämligen i sig inte kostnadsdrivande. Förändringar av partistödets former&lt;br&gt;i enlighet med förslaget kan därför enligt vår mening genomföras inom i&lt;br&gt;stort sett oförändrade kostnadsramar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 EG-konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning i propositionen om ny kommunallag ligger&lt;br&gt;den nya lagen på de punkter som den kunde komma att beröras av ett&lt;br&gt;kommande EES-avtal eller ett svenskt medlemskap i EG i linje med EGs&lt;br&gt;regelsystem. Riksdagen har inte haft något att erinra mot denna bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i denna proposition berörs inte av några gemensamma Prop. 1991/92:66&lt;br&gt;regler inom EG och ger således inte anledning till någon annan bedömning&lt;br&gt;i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Upprättat lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nu har anförts har inom civildepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Specialmotivering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat&lt;br&gt;stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara represen-&lt;br&gt;terat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen&lt;br&gt;upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar kommunernas och landstingens befogenheter att ge&lt;br&gt;kommunalt partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(första stycket uttrycks den grundläggande regleringen av kompetensen.&lt;br&gt;Begreppet stöd markerar att syftet med partistödet är inte att helt avlasta&lt;br&gt;partierna deras eget ansvar för finansieringen av verksamheten. Partistö-&lt;br&gt;det avser uteslutande den partiverksamhet som är anknuten till kommu-&lt;br&gt;nen respektive landstinget. Rätten att utge stöd är begränsad till de partier&lt;br&gt;som genom representation i fullmäktige utövar en aktiv roll i kommunens&lt;br&gt;respektive landstingets självstyrelse. För att ha rätt till stöd måste ett parti&lt;br&gt;således ha fått mandat och tagit plats i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med politiskt parti menas enligt vedertagen praxis varje politisk sam-&lt;br&gt;manslutning eller grupp av väljare som uppträder i val under en särskild&lt;br&gt;partibeteckning. För att ett parti skall kunna uppbära bidrag måste det&lt;br&gt;emellertid vara en juridisk person, dvs. partiet måste kunna förvärva&lt;br&gt;rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Det är enligt fast rättspraxis fallet&lt;br&gt;om den politiska sammanslutningen eller väljargruppen antagit stadgar&lt;br&gt;och valt en styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om partistöd kan alltså bara avse ett parti som är att betrakta som&lt;br&gt;en juridisk person. Om två eller flera partier samverkar vid ett val genom&lt;br&gt;att använda gemensam partibeteckning utan att skapa en juridisk person&lt;br&gt;för denna samverkan, måste därför beslutet om partistöd avse de samver-&lt;br&gt;kande partierna var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke medges att stöd även får ges till ett parti, vars&lt;br&gt;representation i fullmäktige upphört. Stöd på denna grund får dock ges&lt;br&gt;endast under ett år efter det att partiets representation i fullmäktige&lt;br&gt;upphört. Motiven för detta framgår av avsnitt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 § Fullmäktige skall besluta om partistödets omfattning och&lt;br&gt;formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar&lt;br&gt;eller missgynnar ett parti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med stöd av 4 kap. 35 § har anställts en politisk sekreterare för Prop. 1991/92:66&lt;br&gt;de förtroendevalda i ett parti, skall detta beaktas när stödet bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första meningen i första stycket följer att fullmäktige i princip uttöm-&lt;br&gt;mande skall reglera partistödets omfattning och former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen regleras inte formerna för partistödet. Stöd kan alltså utgå i olika&lt;br&gt;former som kompletterar varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i första stycket ger uttryck för den rättviseprincip som&lt;br&gt;bör gälla för partistödets utformning (jfr avsnitt 3). Den innebär att det i&lt;br&gt;allmänhet inte är tillräckligt med ett stöd som fördelas enbart per mandat.&lt;br&gt;Detta bör dock vara möjligt i vissa undantagssituationer, exempelvis vid&lt;br&gt;en förhållandevis jämn fördelning av mandaten mellan partierna i full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturliga principen för bestämmande av grundstöd är lika fördel-&lt;br&gt;ning mellan de i fullmäktige representerade partierna. En helt konsekvent&lt;br&gt;tillämpning av en sådan princip framstår dock inte alltid som ett självklart&lt;br&gt;rättvisekrav. De allra minsta partierna kan i vissa fall anses ha ett mindre&lt;br&gt;behov av grundstöd än de största. Om stödet sätts till lägre nivå för ett litet&lt;br&gt;parti — dvs. ett parti som har ett i förhållande till fullmäktigeförsam-&lt;br&gt;lingens storlek ringa antal mandat — bör detta därför inte i sig uppfattas&lt;br&gt;som otillbörligt missgynnande. Däremot bör inget parti som är företrätt i&lt;br&gt;fullmäktige kunna uteslutas när det gäller grundstöd och självfallet heller&lt;br&gt;inte när det gäller mandatbundet stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilka former av partistöd som används i en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting skall det totala partistödets fördelning ligga till grund för bedöm-&lt;br&gt;ningen om kraven i paragrafens andra mening uppfylls. Härvid skall&lt;br&gt;hänsyn tas också till värdet av fria lokaler och annan kostnadsfri service&lt;br&gt;som kommunen eller landstinget lämnar. Det är emellertid inte nödvän-&lt;br&gt;digt att det genom interndebitering eller på annat vis sätts ett exakt pris på&lt;br&gt;denna typ av stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke erinrar om den särskilt reglerade form av stöd&lt;br&gt;som inrättande av tjänster som politiska sekreterare utgör. Sådant stöd&lt;br&gt;skall beaktas vid beslut om annat stöd. Det innebär att ett parti som får&lt;br&gt;stöd i form av politiska sekreterare måste acceptera reducering av kontant&lt;br&gt;bidrag. Omvänt gäller att ett existerande stöd genom en politisk sekretera-&lt;br&gt;re kan avlösas genom ökat kontant bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna om partistöd i 2 kap. 9 och 10 §§ bör träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ikraftträdandebestämmelse som finns i kommunallagen kommer&lt;br&gt;att omfatta även dessa föreskrifter. Någon särskild bestämmelse om ikraft-&lt;br&gt;trädande behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut om partistöd under år 1992 som kommuner och landsting har&lt;br&gt;fattat med stöd av nu gällande regler kan givetvis tillämpas under det året&lt;br&gt;utan någon särskild övergångsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också vara möjligt att i förväg besluta om stöd enligt de nya Prop. 1991/92:66&lt;br&gt;reglerna, om i beslutet klart anges att det skall tillämpas bara ifall dessa&lt;br&gt;regler träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Ärendet till riksdagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 9 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 10 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;lämna ekonomiskt bidrag till de po-&lt;br&gt;litiska partier som är representera-&lt;br&gt;de i fullmäktige under den tid som&lt;br&gt;avses i bidragsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget skall fördelas så, att var-&lt;br&gt;je parti får ett lika stort belopp för&lt;br&gt;varje plats som partiet har i full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får ge&lt;br&gt;ekonomiskt bidrag och annat stöd&lt;br&gt;(partistöd) till de politiska partier&lt;br&gt;som är representerade i fullmäkti-&lt;br&gt;ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partistöd får ges också till ett par-&lt;br&gt;ti som har upphört att vara represen-&lt;br&gt;terat i fullmäktige, dock endast un-&lt;br&gt;der ett år efter det att representa-&lt;br&gt;tionen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall besluta om par-&lt;br&gt;tistödets omfattning och formerna&lt;br&gt;för det. Stödet får inte utformas så,&lt;br&gt;att det otillbörligt gynnar eller miss-&lt;br&gt;gynnar ett parti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med stöd av 4 kap. 35 §&lt;br&gt;har anställts en politisk sekreterare&lt;br&gt;för de förtroendevalda i ett parti,&lt;br&gt;skall detta beaktas när stödet be-&lt;br&gt;stäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:80)&lt;br&gt;Kommunalt partistöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1969:596) om kommunalt partistöd får kommuner och&lt;br&gt;landsting lämna ekonomiskt bidrag till partier som under den tid beslutet&lt;br&gt;avser är representerade i fullmäktige. Bidraget skall fördelas i proportion&lt;br&gt;till partiernas mandattal i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala partistödet har senast varit föremål för utredning 1988,&lt;br&gt;då förtroendeuppdragsutredningen överlämnade betänkandet (SOU&lt;br&gt;1988:47) Kommunalt stöd till de politiska partierna. Betänkandet har&lt;br&gt;legat till grund för överläggningar mellan riksdagspartierna om eventuella&lt;br&gt;förändringar av det kommunala partistödet. Överläggningarna har inte&lt;br&gt;resulterat i några förslag till ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen våren 1991 av förslaget till ny kommunal-&lt;br&gt;lag har riksdagen hos regeringen begärt en översyn av lagstiftningen om det&lt;br&gt;kommunala partistödet. Riksdagen har inte angett några närmare rikt-&lt;br&gt;linjer för denna översyn. I anledning av riksdagens begäran har regeringen&lt;br&gt;tillsatt denna kommitté, som har antagit namnet partistödsutredningen.&lt;br&gt;Enligt direktiven bör kommittén ta del av förtroendeuppdragsutred-&lt;br&gt;ningens betänkande och lämna förslag till hur det kommunala partistödet&lt;br&gt;bör vara utformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta betänkande lämnas förslag till ny lagstiftning om det kommunala&lt;br&gt;partistödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 1 redovisas översiktligt bl. a. problemställningen beträffande&lt;br&gt;det kommunala partistödet, där grundproblemet anges vara hur man ska&lt;br&gt;finna ändamålsenliga och rättvisa principer för fördelningen mellan parti-&lt;br&gt;erna. I kapitlet beskrivs även tillkomsten av det statliga (1965) och det&lt;br&gt;kommunala (1969) partistödet samt de ändringar som skedde 1972 och de&lt;br&gt;förslag till ändringar som lagts fram i riksdagen sedan 1971. Ändringsför-&lt;br&gt;slagen har främst gått ut på att införa någon form av grundstöd som&lt;br&gt;komplettering till det mandatbundna, proportionellt fördelade stödet. I&lt;br&gt;slutet av kapitlet jämförs det svenska partistödet i olika avseenden med&lt;br&gt;främst de övriga nordiska ländernas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra kapitlet redogör kommittén för rättsläget på området i&lt;br&gt;kortfattad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor om tillämpningen av lagen om kommunalt partistöd som&lt;br&gt;regeringsrätten avgjort har huvudsakligen gällt rätten till stöd när partier&lt;br&gt;splittrats eller utbrytning skett från parti under pågående mandatperiod;&lt;br&gt;vidare avvikelser från lagens strikta mandatbundna fördelningsgrund samt&lt;br&gt;andra stödformers förenlighet med lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andra former av stöd än kontantstöd och politiska sekrete-&lt;br&gt;rare konstaterar kommittén bl a att särskilt stöd åt partierna för informa-&lt;br&gt;tions- och mötesverksamhet samt fria lokaler och annan kostnadsfri ser-&lt;br&gt;vice utanför det lagreglerade stödet i princip torde strida mot partistöds-&lt;br&gt;lagen och innebära befogenhetsöverskridanden. Kommittén finner även&lt;br&gt;att rättsfallsmaterialet är tämligen rikligt när det gäller kommunernas och&lt;br&gt;landstingens förhållande till det politiska livet i kommunen/landstinget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänhet och där de överklagade besluten innebär stöd för eller diskrimi-&lt;br&gt;nering av olika politiska organisationer eller meningsyttringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kapitel 3 redovisas omfattningen och utvecklingen av det statliga och&lt;br&gt;det kommunala partistödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga partistödet uppgick 1990/91 till cirka 173 milj kronor totalt&lt;br&gt;inklusive bidrag till partigrupperna i riksdagen. Det kommunala partistö-&lt;br&gt;det har ökat från 28 milj kronor 1971 till nära 240 milj kronor 1991. 1989&lt;br&gt;varierade stödet per mandat mellan 1500 och 153450 kronor. Högsta&lt;br&gt;stödet per invånare i kommunen uppgår till 73 kronor och det lägsta till&lt;br&gt;nio kronor. Kommuner med vänstermajoritet ger i allmänhet ett högre&lt;br&gt;stöd än kommuner med borgerlig majoritet eller där majoritetsförhållan-&lt;br&gt;dena är oklara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det landstingskommunala partistödet har ökat från drygt 9 milj kronor&lt;br&gt;1970 till cirka 130 milj kronor 1991. Storleken av partistödet är i stort sett&lt;br&gt;proportionell mot folkmängden i landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 fanns det 573 heltidsengagerade förtroendevalda och 286 deltids-&lt;br&gt;engagerade (minst 40 procent av heltid) i kommunerna. Motsvarande&lt;br&gt;siffror för landstingen var 135 respektive 52.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunerna och landstingen finns i dag totalt 180 tjänster inrättade&lt;br&gt;enligt lagen (1983:565) om politiska sekreterare i kommuner och lands-&lt;br&gt;tingskommuner. Även andra liknande former av biträde till de förtroen-&lt;br&gt;devalda förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av kommunerna betalar genom partierna ut ersättning till&lt;br&gt;förtroendevalda som deltar i utbildning med anknytning till kommunen.&lt;br&gt;Många kommuner och landsting ger stöd till partierna i form av fria&lt;br&gt;möteslokaler, utskrift och kopiering av partimaterial, disponering av AV-&lt;br&gt;hjälpmedel och annan kontorsutrustning samt kostnadsfri spridning av&lt;br&gt;partiinformation till hushållen. 36 kommuner anslog 1989 7,7 milj kronor&lt;br&gt;till de politiska ungdomsorganisationernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 redovisas olika beräkningar av ekonomiska konsekvenser av&lt;br&gt;att införa ett grundstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundstöd på 25 procent av totalbeloppet skulle, om det införts 1989,&lt;br&gt;lett till en betydande omfördelning från de största partierna, främst (s), till&lt;br&gt;de mindre partierna. Förlusten för (s) i kommunerna och landstingen&lt;br&gt;uppgår till cirka 16 procent jämfört med fördelningen enligt nuvarande&lt;br&gt;regler. Vinsten för (kds) i kommunerna skulle uppgå till nära 80 procent,&lt;br&gt;medan vinsten för (mp) i landstingen skulle bli drygt 60 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar av konsekvenserna av grundstöd på 5, 15 och 25 procent&lt;br&gt;baserat på mandatställningen efter 1988 års val och det 1989 utgående&lt;br&gt;partistödet visar att främst (s) men även (m) skulle förlora i förhållande till&lt;br&gt;nuvarande system för fördelning i samtliga fall utom vid förekomst av&lt;br&gt;reduceringsregler för de minsta partierna. I det sistnämnda fallet skulle&lt;br&gt;(m) göra en mindre vinst. Övriga partier skulle vinna i varierande grad.&lt;br&gt;Förlusten för de största partierna skulle reduceras dels vid en sänkning av&lt;br&gt;grundstödets andel av det totala stödet, dels vid införande av regler för&lt;br&gt;reducering av grundstödet för de mindre partierna, vilkas vinst i de flesta&lt;br&gt;fall skulle minska något genom reduceringsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar på kommunal nivå av konsekvenserna av att införa grund-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd redovisas även. Av denna redovisning framgår bl a olika tröskeleffek-&lt;br&gt;ter av grundstöd, med eller utan regler for reducering av stödet för de&lt;br&gt;mindre partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det femte kapitlet redovisas kommitténs överväganden och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framhåller i sina allmänna överväganden, att det kommuna-&lt;br&gt;la partistödet skall ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att förbättra&lt;br&gt;partiernas möjligheter att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildning-&lt;br&gt;en bland medborgarna och därigenom stärka den kommunala demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala kompetensen att besluta om partistöd bör enligt kom-&lt;br&gt;mitténs mening ges en friare utformning. En friare reglering möjliggör en&lt;br&gt;uppdelning av partistödet i ett grundstöd och ett mandatbundet stöd.&lt;br&gt;Kommittén har inte funnit anledning att närmare reglera utformningen av&lt;br&gt;stödet. Det bör ankomma på kommunerna och landstingen själva att&lt;br&gt;bestämma t. ex. storleksrelationen mellan ett grundstöd och ett mandat-&lt;br&gt;bundet stöd. Den föreslagna kompetensregeln vilar på den allmänna lik-&lt;br&gt;ställighetsprincipen, vilket enligt kommitténs mening bör garantera att ett&lt;br&gt;visst parti inte otillbörligt gynnas eller missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär i huvudsak att kommuner och landsting får ge stöd till&lt;br&gt;partier, som är representerade i fullmäktige, för deras till kommu-&lt;br&gt;nen/landstinget anknutna verksamhet under den tid som avses i stödbeslu-&lt;br&gt;tet. Dock får stöd utgå även för året efter det att partiets representation&lt;br&gt;upphört. Stödet, som beslutas av fullmäktige, skall syfta till att möjliggöra&lt;br&gt;partiernas till kommunen/landstinget anknutna verksamhet, och det får&lt;br&gt;inte otillbörligt gynna eller missgynna något parti. Om partistöd utgår i&lt;br&gt;form av politiska sekreterare skall det beaktas vid bestämmandet av annat&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av specialmotiveringen framgår bl a att lika fördelning av grundstödet&lt;br&gt;mellan de i fullmäktige representerade partierna inte är ett självklart&lt;br&gt;rättvisekrav. Om stödet sätts till en något lägre nivå för parti med ett i&lt;br&gt;förhållande till fullmäktigeförsamlingens storlek ringa antal mandat, bör&lt;br&gt;detta inte uppfattas som ett otillbörligt missgynnande. Både när det gäller&lt;br&gt;grundstödet och det mandatbundna stödet bör dock uteslutande vid för-&lt;br&gt;delningen av något representerat parti inte kunna komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Partistödsutredningens lagförslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900) att 2 kap.&lt;br&gt;9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;lämna ekonomiskt bidrag till de po-&lt;br&gt;litiska partier som är representera-&lt;br&gt;de i fullmäktige under den tid som&lt;br&gt;avses i bidragsbeslutet. Bidraget&lt;br&gt;skall fördelas så, att varje parti får&lt;br&gt;ett lika stort belopp för varje plats&lt;br&gt;som partiet har i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får un-&lt;br&gt;der den tid som avses i stödbeslutet&lt;br&gt;ge stöd till partier som är represen-&lt;br&gt;terade i fullmäktige för deras till&lt;br&gt;kommunen respektive landstinget&lt;br&gt;anknutna verksamhet. Stöd får&lt;br&gt;dock utgå även för året efter det att&lt;br&gt;partiet upphört att vara represen-&lt;br&gt;terat i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet beslutas av fullmäktige.&lt;br&gt;Det skall syfta till att för varje parti&lt;br&gt;möjliggöra verksamhet som avses i&lt;br&gt;första stycket och får inte otillbör-&lt;br&gt;ligt gynna eller missgynna något&lt;br&gt;parti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om partistöd genom anställande&lt;br&gt;av politisk sekreterare finns särskil-&lt;br&gt;da bestämmelser. Utgår sådant&lt;br&gt;stöd skall det beaktas vid bestäm-&lt;br&gt;mande av annat stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur betänkandet (SOU 1991:80), kapitel 2. Rättsläget och kapitel 3.&lt;br&gt;Statligt och kommunalt partistöd och andra former av stöd — nuvarande&lt;br&gt;förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Rättsläget&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;2.1 Den kommunala kompetensen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande regeln om kommunernas och landstingens allmänna&lt;br&gt;kompetens finns i 1991 års kommunallag i 2 kap 1 § och har följande&lt;br&gt;lydelse: ”Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelä-&lt;br&gt;genheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller&lt;br&gt;landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas&lt;br&gt;enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon&lt;br&gt;annan”. Kommunallagen har här karaktär av ramlag och kommunernas&lt;br&gt;och landstingens befogenheter inom ramen för bestämmelsen brukar be-&lt;br&gt;nämnas allmän kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver kommunallagen finns andra föreskrifter om kommunernas och&lt;br&gt;landstingens befogenheter och skyldigheter på vissa områden. Dessa befo-&lt;br&gt;genheter, som brukar benämnas specialreglerad kompetens eller special-&lt;br&gt;kompetens, är av två slag, nämligen frivillig och obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frivilliga specialkompetensen är inriktad på att ge ett visst tillskott&lt;br&gt;till eller för visst fall utvidga den allmänna kompetensen. Denna lagstift-&lt;br&gt;ning benämns smålagar. Lagen om kommunalt partistöd och lagen om po-&lt;br&gt;litiska sekreterare i kom-muner och landstingskommuner, vilka båda inar-&lt;br&gt;betats i kommunallagen, är exempel på sådana smålagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra typen av speciallagstiftning tar sikte på att göra vissa angelä-&lt;br&gt;genheter obligatoriska för kommuner och landsting. Exempel på sådan&lt;br&gt;lagstiftning är lagarna om plan- och byggnadsväsendet samt hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande bestämmelsen för den allmänna kompetensen är en&lt;br&gt;generalklausul, vars konkreta innehåll kan anpassas efter samhällsutveck-&lt;br&gt;lingens krav. Bestämmelsen omgärdas emellertid av några regler som&lt;br&gt;begränsar handlingsfriheten. Dessa regler ställer krav att behandla kom-&lt;br&gt;munmedlemmarna rättvist (likställighetsprincipen) och förbjuder retroak-&lt;br&gt;tiva beslut med negativ verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda likställighetsprincipen innebär att rationella skäl eller sak-&lt;br&gt;liga överäganden krävs som grund för att kommunmedlemmar skall be-&lt;br&gt;handlas olika eller att kommunen på saklig grund varit behörig att göra&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.2 Lagen om kommunalt partistöd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har redogjorts för tillkomsten av nu gällande lag&lt;br&gt;(1969:596) om kommunalt partistöd. Lagen som tidigare var en sk smålag&lt;br&gt;har oförändrad inordnats i kommunallagens kompetenskapitel (2 kap 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principiella utgångspunkter kan det mot bakgrund av motiven ifråga-&lt;br&gt;sättas om befogenheten numera skall betraktas som en specialkompetens&lt;br&gt;eller anses omfattad av den allmänna kompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.3 Rättspraxis rörande tillämpningen av partistödslagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De frågor om tillämpningen av lagen om kommunalt partistöd som rege-&lt;br&gt;ringsrätten avgjort har huvudsakligen gällt rätten till stöd när partier&lt;br&gt;splittrats eller utbrytning skett från parti under pågående mandatperiod.&lt;br&gt;Några fall har gällt avvikelser från lagens strikta mandatbundna fördel-&lt;br&gt;ningsgrund. I några fall har andra stödformers förenlighet med lagen&lt;br&gt;prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I R 1976:90 fastställde regeringsrätten att under mandatperioden nybil-&lt;br&gt;dat parti inte kunde göra anspråk på partistöd sedan ledamot av fullmäkti-&lt;br&gt;ge under mandatperioden lämnat det parti han valts för och övergått till&lt;br&gt;det nybildade partiet. Regeringsrättens majoritet ansåg att det nybildade&lt;br&gt;partiet inte kunde grunda sitt krav på bidrag på lagen om kommunalt&lt;br&gt;partistöd eftersom det inte blivit representerat i fullmäktige vid kom-&lt;br&gt;munvalet. Regeringsrätten grundade sitt beslut på definitionen av politiskt&lt;br&gt;parti som angivits i propositionen (1969:126 s 21). Som politiskt parti i&lt;br&gt;partistödssammanhang skall nämligen anses varje politisk sammanslut-&lt;br&gt;ning eller grupp av väljare som uppträder i val under särskild partibeteck-&lt;br&gt;ning. Härutöver krävs att partiet utgör juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I R 1978 2:10 avgjordes en liknande fråga med samma utgång när&lt;br&gt;utbrytning skett ur ett parti och ett nytt parti uppstått. Regeringsrätten,&lt;br&gt;som var enhällig, diskuterade frågan om det gamla partiet hade ombildats&lt;br&gt;och helt eller delvis ersatts med ett annat parti. Ett sådant ombildat parti&lt;br&gt;skulle nämligen kunna anses uppfylla representationsvillkoret. Regerings-&lt;br&gt;rätten konstaterade dock att det nya partiet inte deltagit i valet och att det&lt;br&gt;gamla partiet alltjämt bestod som politiskt parti och således inte ombil-&lt;br&gt;dats. Partistödet skulle således fortsättningsvis utgå till det gamla partiet&lt;br&gt;trots att samtliga för partiet valda ledamöter inte längre representerade&lt;br&gt;partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att partistödet tillfaller partier och inte ledamot personligen har fastsla-&lt;br&gt;gits i flera rättsfall, bi a R 1981 Ab 351.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelse från den av lagen föreskrivna fördelningsgrunden att stöd&lt;br&gt;skall utgå med samma belopp för varje plats som partierna har i fullmäkti-&lt;br&gt;ge har genomgående underkänts av regeringsrätten (R 1977 Ab 491, R&lt;br&gt;1978 Ab 337, R 1976 Ab 592, R 1980 2:1).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.4 Andra former av stöd till politiska organisationer och&lt;br&gt;politisk verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om de lagreglerade stödformerna partistöd och tillhandahållan-&lt;br&gt;de av politiska sekreterare förekommer i varierande omfattning olika&lt;br&gt;former av bidrag. Även annat stöd förekommer som skrivhjälp och annan&lt;br&gt;administrativ hjälp och tillhandahållande av möteslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvoden till förtroendevalda på hel- och deltid har sin grund i deras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag åt kommunen eller landstinget och har sitt stöd i kommunallagens&lt;br&gt;arvodesbestämmelser. Dessa förmåner utgör inte partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidrag för förtroendevaldas deltagande i partiernas utbild-&lt;br&gt;ning i kommunala frågor har likaledes sitt stöd i kommunallagens arvodes-&lt;br&gt;bestämmelser. Detsamma gäller arvode till förtroendevalda vid deltagan-&lt;br&gt;de i partigruppsmöten som förberedelser för ordinarie sammanträden i&lt;br&gt;fullmäktige och nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd åt partierna for informations- och mötesverksamhet samt&lt;br&gt;fria lokaler och annan kostnadsfri service utanför det lagreglerade partistö-&lt;br&gt;det torde i princip strida mot partistödslagen och innebära befogenhets-&lt;br&gt;överskridanden. Beslut om detta skulle sannolikt upphävas efter överkla-&lt;br&gt;gande. Däremot är det fullt i överensstämmelse med kommunallagens&lt;br&gt;arvodesbestämmelser att ge sådant biträde till enskilda förtroendevalda&lt;br&gt;eller ersätta kostnader för dessa om det behövs för att de skall kunna&lt;br&gt;fullgöra förtroendeuppdraget. Politiska sekreterare som är anställda av&lt;br&gt;kommunen har naturligtvis tillgång till kommunförvaltningens admini-&lt;br&gt;strationsapparat. I sakens natur ligger också att de förtroendevalda har&lt;br&gt;tillgång till denna i den utsträckning det kan anses motiverat av deras&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till politiska ungdomsorganisationer har numera sitt stöd i lagen&lt;br&gt;(1989:977) om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer. Stödet får&lt;br&gt;numera avse även den politiska verksamheten. Huvudsyftet är emellertid&lt;br&gt;detsamma som i den tidigare regleringen i den upphävda barnavårdslagen&lt;br&gt;att stödja organisationernas personlighetsutvecklande och samhällsfost-&lt;br&gt;rande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens allmänna kompetens att tillgodose behovet av samlingslo-&lt;br&gt;kaler har tidigare blivit erkänd i rättspraxis. Avgörandena av sådana frågor&lt;br&gt;har inneburit en strikt tillämpning av likställighetsprincipen. I fråga om&lt;br&gt;upplåtelse eller beviljande av anslag förutsätts det att kommunen iakttar&lt;br&gt;partipolitisk neutralitet eller skaffar sig garanti för det av anslagsmottaga-&lt;br&gt;re. Upplåtelse av möteslokaler skall således ske på lika villkor för såväl&lt;br&gt;politiska som andra organisationer i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att differentiera arvoden till förtrodendevalda på hel- eller&lt;br&gt;deltid framgår av 4 kap 15 § tredje stycket i kommunallagen. Om bestäm-&lt;br&gt;melse om sådant arvode utformas som en föreskrift om parti- eller grupp-&lt;br&gt;ledarbidrag till visst parti kommer den emellertid att strida mot partistöds-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.5 Rättspraxis rörande andra stödformer till politisk&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Rättspraxis beträffande de stödformer som redovisats i det föregående&lt;br&gt;är tämligen självklara. Av de ur legalitetssynpunkt mer tvivelaktiga former&lt;br&gt;av bidrag som riktas direkt till partierna har en del fall nämnts i redogörelsen&lt;br&gt;för praxis vid tillämpningen av partistödslagen. De troligen vanligast före-&lt;br&gt;kommande stödformerna vid sidan om lagens mandatbundna stöd, nämli-&lt;br&gt;gen olika former av administrativt stöd till partigrupperna torde sällan bli&lt;br&gt;föremål för rättslig prövning då de bygger på överenskommelser mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partierna. Däremot är rättsfallsmaterialet tämligen rikligt när det gäller&lt;br&gt;kommunernas och landstingens förhållande till det politiska livet i kommu-&lt;br&gt;nen i allmänhet och där de överklagade besluten kan sägas innebära stöd för&lt;br&gt;eller diskriminering av olika politiska organisationer eller meningsyttringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättsfallet R 1979 Ab 258 fann regeringsrätten att det inte var en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet att anslå medel till ett politiskt ungdomsförbunds&lt;br&gt;jubileumsfestival i kommunen. Utgången berodde på att kommunen, som&lt;br&gt;menade att avsikten var att stödja en för allmänheten öppen kulturaktivi-&lt;br&gt;tet, inte förmådde styrka i vilken omfattning kommunmedlemmarna i&lt;br&gt;övrigt kunde ta del av arrangemanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd åt en samhällskritisk teatergrupp med klar politisk målsättning för&lt;br&gt;sin verksamhet har i RÅ 2:64 ansetts tillhöra de kommunala angelägen-&lt;br&gt;heterna att vårda kulturlivet i dess olika former. Inom ramen för åsikts- och&lt;br&gt;yttrandefriheten ansågs kommunen ha frihet att själv bestämma över tea-&lt;br&gt;terverksamhetens inriktning och utformning och vad slags teater den vill&lt;br&gt;stödja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några rättsfall, bl. a. RÅ 1980 2:33, har besvärsinstanserna undanröjt&lt;br&gt;beslut om anslag till kultur- och artistarrangemang i samband med poli-&lt;br&gt;tiska möten, där uppträdandenas kulturella karaktär inte kunnat skiljas&lt;br&gt;från den politiska delen av mötena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av antalet partier som skulle medverka i skolans sam-&lt;br&gt;hällsinformation har gjorts på objektiv grund och har därför inte ansetts&lt;br&gt;strida mot likställighetsprincipen enligt regeringsrätten i R 1981 2:26 I och&lt;br&gt;II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en mera utförlig genomgång av rättsläget, se bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Statligt och kommunalt partistöd samt andra&lt;br&gt;former av stöd — nuvarande förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;3.1 Partistödet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Det statliga partistödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga partistödet består av dels ett partistöd, som utgår som ett&lt;br&gt;mandatbidrag, dels ett kanslistöd, som utgår i form av ett grundstöd och&lt;br&gt;ett tilläggsstöd. Av tabell 1 framgår omfattningen av det statliga partistö-&lt;br&gt;det. Det totala stödet inklusive kanslistödet har i löpande penningvärde&lt;br&gt;ökat från 24,4 milj kr 1966 till 131 milj kr budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom utgår ett särskilt stöd till partigrupperna. Stödet består av ett&lt;br&gt;grundbidrag och ett mandatbundet bidrag. Detta stöd uppgick 1990/91 till&lt;br&gt;19,3 milj kr. Härutöver erhåller riksdagsledamöterna kontorshjälp beräk-&lt;br&gt;nat efter normen en assistent för var fjärde ledamot. Detta bidrag uppgick&lt;br&gt;1990/91 till 23 milj kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Det statliga partistödets omfattning budgetåret 1990/91 i milj kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;partistöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav p st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav k st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;34,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;partigrupperna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav p st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav k hjälp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förkortningar: p st = (mandatbundet) partistöd; k st = kanslistöd; k hjälp = kon-&lt;br&gt;torshjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Partistödet i kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabell 2 har det kommunala partistödet under perioden&lt;br&gt;1971—89 ökat från 28,4 milj kr till 200,1 milj kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminära data från kommunförbundet visar att totalbeloppet för&lt;br&gt;1991 uppgår till 238,5 milj kronor, en ökning med 19 procent sedan 1989.&lt;br&gt;Konsumentprisindex har under motsvarande tid stigit med cirka 15 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Utgående kommunalt partistöd 1971—89 fördelat på partierna i milj kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kds&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunalt förtroendevalda och deras arvoden 1989; Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3 visar mera i detalj hur det kommunala partistödet har föränd-&lt;br&gt;rats under perioden 1971 —89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Förändringen av det kommunala partistödets storlek under perioden 1971 —&lt;br&gt;1989; tabellens övre del visar storleken av partistödet per mandat medan den undre&lt;br&gt;delen visar totalsumman per kommun&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Undre&lt;br&gt;kvartil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Median&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övre&lt;br&gt;kvartil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högsta&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106.700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153.450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.525.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.535.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15.600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262.640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.050.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;387.450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.575.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233.700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494.700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.100.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313.400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625.660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.120.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205.550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;372.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13.938.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunalt förtroendevalda och deras arvoden 1989; Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta stöd per mandat får partierna i de tre storstäderna, men relateras&lt;br&gt;stödet till invånarantalet ligger t ex Stockholm tre kronor under riksge-&lt;br&gt;nomsnittet, 21 kronor per invånare. Högsta stöd per invånare har Arjeplog&lt;br&gt;med 73 kronor. Lägst stöd per invånare har Hörby, Borgholm och Mörby-&lt;br&gt;långa med nio kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har det kommunala partistödet i allmänhet utgått med ett&lt;br&gt;jämnt belopp per mandat. De flesta kommuner har nu gått ifrån detta&lt;br&gt;system och istället knutit beloppet till en viss procent av basbeloppet enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring vid ett visst tillfälle. I hälften av kommunerna&lt;br&gt;utgår partistödet med ett bestämt belopp i förhållande till basbeloppet, och&lt;br&gt;detta belopp regleras endast genom ett särskilt beslut i fullmäktige när&lt;br&gt;höjning skall ske. I övriga kommuner justeras beloppet kontinuerligt ge-&lt;br&gt;nom indexuppräkning i förhållande till basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4 visas skillnaderna mellan kommuner med borgerlig respektive&lt;br&gt;socialistisk majoritet eller kommuner med oklara majoritetsförhållanden&lt;br&gt;vad gäller nivån på partistödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Genomsnittsvärden på utgående kommunalt partistöd per mandat i kommu-&lt;br&gt;ner med skiftande majoritetsförhållanden 1989.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maj.förh.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel-&lt;br&gt;värde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Undre&lt;br&gt;kvartil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Median&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övre&lt;br&gt;kvartil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m + c + fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s + v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.829&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18.070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vågmäst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14.839&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18.060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hela&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;riket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15.000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med ”vågmäst” (vågmästarsituation) menas en situation där miljöpartiet, kds eller&lt;br&gt;annat parti avgör majoritetsförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunalt förtroendevalda och deras arvoden 1989; Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabellen är kommuner med vänstermajoritet (s + v)&lt;br&gt;mer generösa med partistödet, vilket framgår vid en jämförelse mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga värden på den första och den andra raden. Kommuner med Prop. 1991/92:66&lt;br&gt;oklara majoritetsförhållanden/vågmästarsituationer intar en mellanposi- Bilaga 3&lt;br&gt;tion mellan socialistiskt styrda och borgerligt styrda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Partistödet i landstingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det landstingskommunala partistödet har ökat från 9,3 milj kr 1970 till&lt;br&gt;121 milj kr 1989. 1991 är totalbeloppet 129,5 milj kr. Stödets utveckling&lt;br&gt;och fördelningen mellan partierna framgår av tabell 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Det landstingskommunala partistödets fördelning mellan de politiska parti-&lt;br&gt;erna 1971 — 1991 i milj kr, löpande penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kds&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Ds C 1985:8; Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 6 visas relationen mellan landstingens storlek i fråga om antal&lt;br&gt;invånare och nivåerna på de belopp som utbetalas i partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Totalbeloppen i milj kr för det landstingskommunala partistödet i förhållan-&lt;br&gt;de till landstingens storlek samt variationsbredden inom olika storleksklasser 1991 i&lt;br&gt;samtliga 23 landsting.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landstings-&lt;br&gt;storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelvärde&lt;br&gt;(median)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högsta&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Linder 200.000 inv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(n = 3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200.001-300.000 inv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(n- 14)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Över 300.000 inv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(n-6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Andra former av stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med redovisningar av partistödet i kommuner och landsting är&lt;br&gt;det vanligt att man även redovisar stöd till partierna av annat slag än&lt;br&gt;kontantstöd. Det som brukar ingå i sådana beskrivningar är bl a förtroen-&lt;br&gt;devalda på hel- eller deltid, politiska sekreterare samt vissa speciella bi-&lt;br&gt;drag och allmän administrativ service. I den sistnämnda ingår bl a fria&lt;br&gt;möteslokaler, hjälp med utskrift och kopiering och tillgång till kontorsut-&lt;br&gt;rustning. Dessutom brukar man redovisa bidrag till de politiska ungdoms-&lt;br&gt;organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana redovisningar tar i allmänhet inte hänsyn till att de olika former&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av stöd som behandlas är sinsemellan olikartade. Några kategorier borde &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92: 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till deras särskilda karaktär egentligen inte nämnas tillsam- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man med partistöd och andra former av stöd som riktar sig direkt till&lt;br&gt;partierna och deras verksamhet. Det gäller förtroendevalda på hel- eller&lt;br&gt;deltid samt bidrag till politiska ungdomsorganisationer. Inte heller utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag och bidrag till partigruppsmöten i den del som avser arvoden&lt;br&gt;till enskilda förtroendevalda är att betrakta som partistöd i egentlig me-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hel- och deltidsengagerade förtroendevaldas främsta funktion är att&lt;br&gt;utgöra dels en extra resurs för förtroendemannaorganisationen i det poli-&lt;br&gt;tiska arbetet, dels en balans getemot den professionella organisationen.&lt;br&gt;Funktionen är således baserad på behov hos de förtroendevalda och inte&lt;br&gt;hos partiorganisationen eller den rent partipolitiska verksamheten. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden är det inte riktigt att rutinmässigt, som ofta sker, räkna in&lt;br&gt;de hel- och deltidsengagerade förtroendevalda som en del av partistödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller bör ekonomiskt stöd till politiska ungdomsorganisationer&lt;br&gt;räknas in i partistödet främst av det skälet att det inte avser partierna&lt;br&gt;själva utan deras sidoorganisationer samt att stödet inte främst är avsett&lt;br&gt;för politisk verksamhet. Ursprungligen avsåg stödet den samhällsfostrande&lt;br&gt;och den personlighetsdanande delen av ungdomsorganisationernas verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa reservationer bör man ha i minnet vid läsningen av den följande&lt;br&gt;redovisningen. Kostnaderna för arvoden till de förtroendevalda på hel-&lt;br&gt;eller deltid, bidrag till utbildningsverksamhet och partigruppsmöten samt&lt;br&gt;anslagen till de politiska ungsomsorganisationerna skall inte uppfattas som&lt;br&gt;partistöd i egentlig mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Förtroendevalda på hel- och deltid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste årtiondena har det blivit allt vanligare att kommuner och&lt;br&gt;landsting engagerar förtroendevalda på hel- eller deltid. Av de 279 kom-&lt;br&gt;muner som 1989 hade kommunalråd hade 36 kommuner minst fyra kom-&lt;br&gt;munalråd. 156 kommuner (57 procent) hade endast ett kommunalråd.&lt;br&gt;Kommuner med mindre än 10.000 invånare hade samtliga med ett par&lt;br&gt;undantag endast en heltidsengagerad förtroendevald. De tre största kom-&lt;br&gt;munerna hade mellan 11 och 18 kommunalråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabell 7 framgår antalet hel- och deltidsengagerade i kommunerna&lt;br&gt;1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7. Hel- och deltidsengagerade i kommunerna 1989&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heltid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deltid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;859&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Av övriga (heltid) representerade 3 (v), 2 (kds), 1 (mp) och 2 övriga partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övriga (deltid) representerade 14 (v), 10 (mp) och 1 övriga partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Kommunalt förtroendevalda 1989. Svenska kommunförbundet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet förtroendevalda på heltid i kommunerna var 1989&lt;br&gt;573. Ökningen mellan 1986, då antalet uppgick till 531, och 1989 hänför&lt;br&gt;sig främst till socialdemokraterna. Partiet ökade med 77 personer mellan&lt;br&gt;de två valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 fanns det sammanlagt 286 förtroendevalda på deltid (minst 40&lt;br&gt;procent av heltid) i 125 kommuner (44 procent). Det var en ökning med&lt;br&gt;två kommuner respektive 35 deltidsengagerade sedan 1986. Knappt hälf-&lt;br&gt;ten, 134 av 286, av de deltidsengagerade var socialdemokrater. En jämfö-&lt;br&gt;relse med 1986 visar att det är främst inom de mindre partierna som&lt;br&gt;antalet deltidsengagerade har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett har antalet förtroendevalda på hel- och deltid i kommunerna&lt;br&gt;ökat med 77 (cirka 10 procent) mellan 1986 och 1989, då deras antal&lt;br&gt;uppgick till 859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 fanns det förtroendevalda på heltid i samtliga landsting. Deras&lt;br&gt;antal uppgick till 135, en obetydlig ökning jämfört med 1986. Antalet&lt;br&gt;deltidsengagerade var 52. Totalt uppgick antalet hel- och deltidsengagera-&lt;br&gt;de i landstingen till 187.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Politiska sekreterare och andra former av biträde åt de&lt;br&gt;förtroendevalda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 trädde lagen (1983:565) om politiska sekreterare i kommuner och&lt;br&gt;landstingskommuner i kraft. Lagen gör det möjligt att anställa särskilda&lt;br&gt;tjänstemän, politiska sekreterare, att biträda de förtroendevalda. De poli-&lt;br&gt;tiska sekreterarna kan sägas vara en komplementär form av partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiska sekreterare anställda enligt ovannämnda lag finns i dag i 17&lt;br&gt;kommuner (6 procent) och i nio landsting (39 procent). I kommunerna har&lt;br&gt;det inrättats 93 tjänster och i landstingen 87, totalt 180 tjänster. Tjänster-&lt;br&gt;na är i de flesta fall heltidstjänster, men deltidstjänster är också vanliga.&lt;br&gt;Sålunda svarar de 93 tjänsterna i kommunerna mot 73 årsarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet kommuner med politiska sekreterare anställda på detta sätt har&lt;br&gt;ökat med fyra sedan 1987/88, medan antalet landsting har minskat med&lt;br&gt;två under motsvarande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rapporten (Ds 1988:15) Fyra år med politiska sekreterare framgår att&lt;br&gt;alternativet med andra, tillsvidareanställda tjänstemän än politiska sekre-&lt;br&gt;terare med uppgift att bistå de förtroendevalda är relativt vanliga i kom-&lt;br&gt;munerna (11 procent) och landstingen (43 procent). En annan variant är&lt;br&gt;partianställda funktionärer som i huvudsak arbetar åt de förtroendevalda.&lt;br&gt;Detta arrangemang finns i sju kommuner och tre landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 Utbildningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av kommunerna anslår utbildningsbidrag (ersättning till&lt;br&gt;kommunalt förtroendevalda vid deltagande i vissa kurser) till de politiska&lt;br&gt;partierna. 1989 betaide 148 kommuner ut totalt 17,3 milj kr i sådant&lt;br&gt;bidrag. 1986 anslog landstingen 5,1 milj kr för samma ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4 Allmän partiservice&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner och landsting ger stöd till partierna i form av fria Bilaga 3&lt;br&gt;möteslokaler, utskrift och kopiering av partimaterial, disponering av kom-&lt;br&gt;munens/landstingets AV-hjälpmedel och övriga kontorsutrustning, kost-&lt;br&gt;nadsfri partiinformation i den kommunala/landstingskommunala infor-&lt;br&gt;mationstidningen till hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 tillhandahöll (enligt Ds C 1985:8) 63 procent av kommunerna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91 procent av landstingen fria möteslokaler. 27 procent av kommunerna&lt;br&gt;och 52 procent av landstingen tillhandahöll utskrifts- och kopieringsservi-&lt;br&gt;ce. I 46 procent av kommunerna och 87 procent av landstingen fick&lt;br&gt;partierna disponera AV-hjälpmedel och annan kontorsutrustning. Kost-&lt;br&gt;nadsfri publicering av partimaterial tillhandahölls partierna i 4 procent av&lt;br&gt;kommunerna och 13 procent av landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.5 Bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tjugotal kommuner och 15 landsting anslog 1983 särskilda medel, s k&lt;br&gt;ungdomsstöd, till de politiska ungdomsorganisationernas verksamhet. To-&lt;br&gt;talt uppgick detta stöd till 3,8 milj kr i kommunerna och 3,7 milj kr i&lt;br&gt;landstingen. 1989 hade antalet kommuner som lämnade sådant bidrag&lt;br&gt;ökat till 36, och det anslagna beloppet uppgick till 7,7 milj kr. Uppgifter&lt;br&gt;om landstingen vid motsvarande tidpunkt saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Civildepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1991/92:66&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugg-&lt;br&gt;las, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Davidson anmäler fråga om kommunalt partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen&lt;br&gt;om ändringar i kommunallagens (1991:900) regler om kommunalt parti-&lt;br&gt;stöd i enlighet med bilaga till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;br&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:11:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0366</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:11:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0366</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__66.pdf</filnamn>
<filstorlek>942233</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kommunalt partistöd</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CDFD2CFF-741D-4DC0-92C6-0EFB03E48A80</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KU18</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kommunalt partistöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:66&lt;br/&gt;
Kommunalt partistöd</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:66 Kommunalt partistöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:66&lt;br/&gt;
Kommunalt partistöd</uppgift>
<ref_dok_id>GF02K3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:66 Kommunalt partistöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>