2297500 GF0365 1991/92 65 prop prop prop Proposition 1991/92:65 Proposition Proposition 65 0 1991-10-31 00:00:00 2025-12-19 13:43:01 1992-01-01 00:00:00 om valfrihet i barnomsorgen digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GF0365/text https://data.riksdagen.se/dokument/GF0365 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0365 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1991/92:65</h1> <h2>om valfrihet i barnomsorgen</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0365/prop_199192__65-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0365/prop_199192__65-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/> Prop. 1991/92:65 Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991. På regeringens vägnar Carl Bildt Bengt Westerberg <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen föreslås att villkoren för statsbidrag till kommunerna för barnomsorg ändras så att verksamhet i form av daghem och fritidshem som drivs av annan än en kommun underlättas. 1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 65 <h2>Socialdepartementet</h2> Prop. 1991/92:65 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet B. Westerberg <h2>Proposition om valfrihet i barnomsorgen</h2> <h2>1 Inledning</h2> I regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 angavs att det är en av de viktigaste uppgifterna för framtiden att ge bättre förutsättningar för tryg- ga familjer och för barnens uppväxt och omvårdnad i vårt moderna sam- hälle. Familjepolitiken skall underlätta för föräldrarna att själva välja den vård och fostran av barnen och den arbetsfördelning som passar dem och barnen bäst. Det innebär att familjepolitiken skall främja både val- frihet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Den som väljer att förvärvsarbeta skall ha ekonomiskt utbyte av detta. En ny familjepolitik syftar till att ge ökad valfrihet för småbarnsför- äldrar. Om varje barnfamilj får möjlighet att lösa barnomsorgen på det sätt den själv önskar skapas större trygghet. Det innebär att det måste finnas barnomsorg utanför hemmet av god kvalitet för dem som vill ha det och bättre ekonomiska möjligheter för dem som så önskar att stanna hemma när barnen är små. En omläggning av familjepolitiken kommer att ske i flera steg. I ett första steg tas existerande hinder för fri etablering och fritt ut- nyttjande av olika former av barnomsorg bort. Bamomsorgsbidraget följer det val som föräldrarna träffar. Statsbidrag kommer också att utgå till fler alternativ än i dag. Härigenom skapas förutsättningar att snab- bare nå målet full behovstäckning i barnomsorgen. I ett andra steg införs ett bättre ekonomiskt stöd som syftar till att öka småbarnsfamiljernas valfrihet och rättvisan mellan dem. Den statsfman- siella utvecklingen är av avgörande betydelse för i vilken takt detta stöd sedan byggs ut. Jag tar nu upp till behandling några av de frågor som ingår i det första steget i omläggningen av familjepolitiken. <h2>2 Nuvarande regler för statsbidrag till alternativ barnomsorg och till kommunala familjedaghem</h2> Statsbidrag lämnas till kommunal barnomsorg som bedrivs i form av daghem, familjedaghem, deltidsgrupp och öppen förskola. För barnom- sorg enligt det s.k. tre-familj ssystemet utgår statsbidrag enligt samma regler som för familjedaghem. Vidare lämnas statsbidrag till skolbarns- omsorg som bedrivs i fritidshem eller familjedaghem liksom till öppen fritidsverksamhet i kommunal regi. En viss del av statsbidraget till dag- hem och fritidshem är "öronmärkt" för barn med behov av särskilt stöd samt för fortbildning av personal. Statsbidrag utgår också till kommun för barnomsorg i form av daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommunen under förutsättning att daghemmet/fritidshemmet är upptaget i kommunens bamomsorgsplan. I praktiken fordras också att sådant tillstånd att inrätta hemmet erhållits som föreskrivs i 69 § socialtjänstlagen (1980: 620). Som ytterligare förutsättning för att statsbidrag skall lämnas till sådan alternativ barnomsorg gäller att den som driver daghemmet eller fritids- hemmet är en sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om sina egna eller varandras barn (föräldrakooperativ) eller en sammanslutning som har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik eller arbetar på andra liknande ideella grunder. Statsbidrag utgår också till kommun för daghem och fritidshem som drivs av en församling inom svenska kyrkan samt för daghem och fritidshem som ägs och drivs av personalen (personalkoope- rativ). Statsbidrag lämnas inte för daghem eller fritidshem som drivs i "up- penbart vinstsyfte". Föreskrifterna om statsbidrag återfinns i förordning- en (1987:860) om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg (ändrad senast 1991:237). Socialstyrelsen har meddelat verkställighetsföreskrifter om de förutsättningar som gäller för statsbidrag till alternativa bamom- sorgsformer. Prop. 1991/92:65 <h2>3 Nya regler</h2> Prop. 1991/92:65 Mitt förslag: Villkoren för statsbidrag till kommunerna för barn- omsorg ändras så att verksamhet i form av daghem och fritidshem som drivs av annan än en kommun underlättas. Förutom vissa generella krav för bidrag skall följande förutsättningar gälla: 1. att tillstånd att inrätta daghemmet eller fritidshemmet finns enligt 69 § socialtjänstlagen, 2. att kommunen beslutat att verksamheten skall ingå i kom- munens bamomsorgsplan, 3. att den personal som arbetar med barnen i den alternativa barnomsorgen skall ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses, 4. att nivån på föräldraavgiftema inte oskäligt överstiger de avgifter som gäller i den kommunala barnomsorgen. Skälen för mitt förslag: En fri etableringsrätt inom barnomsorgen är angelägen för att ge en ökad valfrihet för småbarnsfamiljerna. Den ger föräldrarna ökade möjligheter att välja mellan olika bamomsorgsformer. Den ökar också personalens valfrihet. De som vill pröva egna idéer om hur verksamheten skall bedrivas kan starta eget i olika företags- former. Förskollärare och barnskötare får fler arbetsgivare att välja mellan. Det ger dem en starkare position när det gäller att skapa goda arbetsvillkor och en större frihet att välja under vilka former de vill arbeta. En fri etableringsrätt kan också förväntas bidra positivt till ut- vecklingen av såväl kvalitet som kostnadseffektivitet inom all barnom- sorg. Det visar erfarenheterna från de alternativ som redan finns. En fri etableringsrätt blir därför en viktig del i en strategi för att klara full behovstäckning inom barnomsorgen. Mitt förslag innebär en fri etableringsrätt med statsbidrag när det gäller verksamhet i daghem och fritidshem. De statsbidragsregler som utesluter barnomsorg som drivs i vinstsyfte försvinner. Dessa regler har byggt på en felaktig syn på vad vinst innebär. På en marknad där det finns alternativ, och där intäkterna dessutom är mer eller mindre givna, är vinst ett uttryck för kostnadseffektivitet. För att förbättra effektiviteten används numera även inom den offentliga sek- torn olika former av vinstmått och vinst- eller överskottsdelning. Det är ett uttryck för en mer realistisk syn på vad vinst är än den som kommit till uttryck i gällande statsbidragsregler. Regeringens mål är att bidrag skall lämnas också för privata familje- daghem, deltidsgrupper och öppna förskolor. En sådan vidgning av statsbidragsgivningen förutsätter dock ytterligare överväganden. Förut- sättningarna kan också komma att förändras av vad som kommer fram av det arbete som bedrivs i den kommunalekonomiska kommittén. Om bidragen till kommunerna blir mer generella kommer statens roll i fram- tiden att bli en annan. Jag avser därför att återkomma till dessa frågor i ett senare sammanhang. Som villkor for att statsbidrag skall utgå föreslår jag att daghemmet eller fritidshemmet skall ha upptagits i kommunens bamomsorgsplan. Vidare skall krävas att tillstånd att inrätta hemmet har meddelats enligt 69 § socialtjänstlagen. Tillståndsgivningen är enligt socialtjänstlagen en uppgift för länsstyrel- serna. Inom ramen för det s.k. frikommunförsöket har frågor om till- stånd i stället kunnat avgöras av en kommun med stöd av en särskild lag, lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillstånds- prövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620). I propositionen (1991/92:13) Frikommunförsöket har ny- ligen föreslagits att lagen 1987:442 dels skall förlängas till utgången av år 1993, dels skall omfatta alla kommuner som åtar sig att delta i verk- samheten. Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen. Utan tvekan ligger det en konflikt inbyggd i att ge kommunerna detta stora inflytande över verksamhet som i en viss mening skall konkurrera med kommunens egen. Jag vill betona den möjlighet som även fortsätt- ningsvis kommer att finnas att till länsstyrelsen överklaga kommunens eventuella beslut att inte ge tillstånd till inrättande av ett hem enligt socialtjänstlagstiftningen. Jag förutsätter dock att kommunerna kommer att agera i enlighet med intentionerna att alternativ barnomsorg skall uppmuntras och att de daghem och fritidshem som får tillstånd också kommer att tas upp i bamomsorgsplanen och få del även av kommunalt stöd. Det finns skäl för en principiellt annan lösning. Den måste dock övervägas i ett vidare sammanhang. I avvaktan härpå avser jag att nog- grant följa utvecklingen. I detta sammanhang kan nämnas att den på- gående översynen av socialtjänstlagen (S 1991:07) förväntas pröva om det i framtiden behövs särskilda kommunala bamomsorgsplaner. Genom den föreslagna förändringen i statsbidragsreglema öppnas möj- lighet för kommunerna att införa en "bamomsorgspeng", dvs. ett bidrag som följer barnen i enlighet med föräldrarnas val av barnomsorg. Själv- klart måste emellertid bidraget även i fortsättningen differentieras med hänsyn till bl.a. om det är frågan om daghem eller familjedaghem och de särskilda behov som vissa barn kan ha. Utöver vad som nyss anförts bör vissa grundläggande kvalitetskrav vara uppfyllda för att statsbidrag skall lämnas för alternativ barnomsorg. När det gäller personalen bör samma krav på utbildning eller erfarenhet gälla som för övrig i bamomsorgsplanen upptagen verksamhet. Jag vill också understryka att de allmänna krav som gäller för statsbidrags- berättigad barnomsorg också bör gälla för den alternativa verksamheten, dvs. den skall bedrivas fortlöpande, barnen skall vara inskrivna och det skall finnas en överenskommelse med föräldrarna om barnens vistelse- tider. Det är också angeläget att avgifterna inte oskäligt avviker från de av- gifter som gäller i den kommunala barnomsorgen. En annan sak är att det är naturligt att daghem och fritidshem som bedriver en verksamhet med en särskild profilering får möjlighet att kompensera en mera resurs- Prop. 1991/92:65 krävande organisation genom högre avgifter. Ytterligare en skälig an- ledning till avvikelse kan vara att den kommunala bidragsgivningen är otillräcklig och därför kan trots intentionerna i denna proposition behöva kompenseras genom högre föräldraavgifter. På motsvarande sätt är det ibland naturligt med lägre avgifter t.ex. när föräldrarna själva utför ett visst arbete för daghemmets eller fritidshemmets räkning. <h2>4 Statsbidrag till dagbarnvårdares egna barn</h2> Dagbamvårdamas insats att i det egna hemmet ta emot andras barn för vård och omsorg är sedan länge accepterad som ett yrkesarbete. Stats- bidrag lämnas för denna barnomsorg. Emellertid har statsmakterna hittills inte accepterad att statsbidraget beräknas med beaktande också av den tillsyn som dagbamvårdama utför avseende sina egna hemmavaran- de barn. Statsbidragssystemet inbegriper för närvarande beträffande dessa barn endast besök i den öppna förskolan och deltagande i den allmänna förskoleverksamheten för sexåringar. Enligt min mening bör dagbamvårdamas egna bam ge rätt till stats- bidrag på samma villkor som gäller för andra yrkesarbetandes bam. Enligt 1991 års bamomsorgsundersökning hade i januari 1991 de kom- munala dagbamvårdama 25 300 egna hemmavarande förskolebarn. Om det nuvarande statsbidraget, 18 000 kr. per bam och år, skulle lämnas även för dessa bam skulle kostnadsökningen för staten uppgå till 455 milj.kr. per år. Även kommunerna skulle, om ersättningen för de egna baraen följer de avtal som gäller när dagbamvårdaren tar emot andras bam, drabbas av kostnadsökningar av minst samma omfattning. I nuvarande samhälls- ekonomiska läge är jag inte beredd att föreslå ett genomförande av den- na reform. Även denna fråga bör ses i ljuset av att kommande förslag från kom- munalekonomiska kommittén kan leda till mer generella statsbidrag och därmed ökad frihet för kommunerna. Prop. 1991/92:65 <h2>5  Kostnadskonsekvenser</h2> Det finns ingen anledning att tro att alternativ barnomsorg är dyrare än kommunal. Tvärtom förutser jag att fler alternativ och ökad konkurrens skall leda till ökad kostnadseffektivitet. Det finns därför inte anledning att räkna med någon merkostnad för staten. <h2>6   Ikraftträdande</h2> Kompletterande föreskrifter om statsbidragsvillkoren avses bli intagna i förordningen om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg. De nya föreskrifterna bör träda i kraft den 1 januari 1992. <h2>7 Hemställan</h2> Prop. 1991/92:65 Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer som jag har angett för statsbidrag till barnomsorg i form av daghem och fritidshem som drivs av annan än en kommun. <h2>8 Beslut</h2> Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som före- draganden har lagt fram. <h2>Innehållsförteckning</h2> Prop. 1991/92:65 Proposition...................................1 Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991  2 1    Inledning ................................2 2    Nuvarande regler för statsbidrag till alternativ barnomsorg och till kommunala familjedaghem....................3 3    Nya regler................................4 4    Statsbidrag till dagbamvårdares egna bam ............6 5    Kostnadskonsekvenser.........................6 6    Ikraftträdande..............................6 7    Hemställan ...............................7 8    Beslut ..................................7 gotab 40091, Stockholm 1991 1 1 att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen angetts för statsbidrag till barnomsorg i form av daghem och fritidshem som drivs av annan än en kommun. Bifall = utskottet 1991/92:SoU12 ? 1 1 att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen angetts för statsbidrag till barnomsorg i form av daghem och fritidshem som drivs av annan än en kommun. ? B Bordläggning 1991-11-04 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1991-11-04 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1991-11-05 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1991-11-19 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Socialdemokraterna 2014-11-22 18:07:55 statustext statustext Ärendet är avslutat GF0365 2019-05-28 12:27:43 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-22 18:07:55 GF0365 prop_199192__65.pdf 263637 pdf om valfrihet i barnomsorgen https://data.riksdagen.se/fil/11F84CFA-8F8C-45CD-BE32-931D05CEEA62 behandlas_i 1991/92:SoU12 GF01SoU12 bet 1991/92 SoU12 Statsbidrag till alternativ barnomsorg m.m. Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So7 mot 1991/92 So7 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So8 mot 1991/92 So8 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So9 mot 1991/92 So9 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So10 mot 1991/92 So10 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So11 mot 1991/92 So11 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So12 mot 1991/92 So12 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So13 mot 1991/92 So13 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So14 mot 1991/92 So14 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen Motion följdmotion av Gustaf von Essen (M) med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So8 mot 1991/92 So8 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen av Gustaf von Essen (M) Motion följdmotion av Harry Staaf (KD) med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So14 mot 1991/92 So14 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen av Harry Staaf (KD) Motion följdmotion av Inga-Britt Johansson m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So10 mot 1991/92 So10 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen av Inga-Britt Johansson m.fl. (S) Motion följdmotion av Ingvar Carlsson m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So7 mot 1991/92 So7 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen av Ingvar Carlsson m.fl. (S) Motion följdmotion av Johan Brohult () med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So9 mot 1991/92 So9 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen av Johan Brohult () Motion följdmotion av Lars Werner m.fl. (V) med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So12 mot 1991/92 So12 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen av Lars Werner m.fl. (V) Motion följdmotion av Lennart Hedquist m.fl. (M) med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So11 mot 1991/92 So11 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen av Lennart Hedquist m.fl. (M) Motion följdmotion av Roland Larsson (C) med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen GF02So13 mot 1991/92 So13 med anledning av prop. 1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen av Roland Larsson (C) Motion