<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2232770</hangar_id>
 <dok_id>GF0360</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>60</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:60</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>60</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:01</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-22 16:53:54</publicerad>
 <titel>om skattepolitik för tillväxt</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0360/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0360</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0360</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:60&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om skattepolitik för tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991/92:60&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås grundläggande förändringar av den svenska&lt;br&gt;skattepolitiken. Tillväxthämmande inslag i beskattningen lindras och&lt;br&gt;kapitalinkomstbeskattningen läggs om i riktning mot ett internationellt&lt;br&gt;konkurrenskraftigt system. I detta första steg sätts åtgärder som främjar&lt;br&gt;småföretagsverksamhet och sparande i centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatten slopas redan i år för arbetande kapital i företag&lt;br&gt;och avskaffas helt fr.o.m. år 1994. Skatteplikten slopas redan i år även&lt;br&gt;för aktier på OTC- och O-listoma. Samtidigt slopas det översta skiktet&lt;br&gt;i förmögenhetsskatteskalan. Fr.o.m. år 1992 faller även mellanskiktet i&lt;br&gt;skatteskalan bort så att skatten blir proportionell med en skattesats på&lt;br&gt;1,5%. Procentsatsen för spärrbeloppet i begränsningsregeln sänks redan&lt;br&gt;i år till 55 % samtidigt som sambeskattningen av fosterföräldrar och&lt;br&gt;fosterbarn slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvs- och gåvoskatten sänks kraftigt. Redan fr.o.m. den 1 januari 1992&lt;br&gt;tas den högsta skattesatsen ner till 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att skatten på kapitalinkomster sänks från&lt;br&gt;30 % till 25 % fr.o.m. den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan för inkomståret 1992 sänks skatten på aktievinster till 25 %.&lt;br&gt;Beskattningen av värdepappersfonder och kapitalförsäkringar reduceras&lt;br&gt;också till 25 % fr.o.m. den 1 januari 1992. Samtidigt sänks avkastnings-&lt;br&gt;skatten på privata pensionsförsäkringar från 15 till 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att de nuvarande begränsningarna i avdragsrätten för&lt;br&gt;ränteutgifter i inkomstslaget kapital tas bort nästa år. Fri kvittning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199U92. 1 samt. Nr 60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränteutgifter tillåts inom inkomstslaget men det skattemässiga värdet av Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;underskott begränsas enligt förslaget genom att den del av ett underskott&lt;br&gt;som överstiger 100 000 kr. endast ger skattereduktion med 21 % under&lt;br&gt;år 1992 och med 18 % fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också en ändring av de särskilda reglerna för&lt;br&gt;beskattning av utdelning och reavinst som härrör från fåmansföretag. En&lt;br&gt;möjlighet ges att beräkna utrymmet för kapitalbeskattad utdelning och&lt;br&gt;reavinst på aktier som förvärvats före år 1990 med utgångspunkt i&lt;br&gt;aktiernas värde vid utgången av år 1990. Den nya regeln får användas&lt;br&gt;redan för inkomståret 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna löneavgiften slopas vid utgången av detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda löneskatten sänks till 21,85 % som en följd av att den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag läggs fram om att socialavgifterna på bidrag till vinstandelsstif-&lt;br&gt;telser skall avskaffas vid utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsavgiften halveras vid kommande årsskifte för att sedan&lt;br&gt;avvecklas vid halvårsskiftet 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på det pågående utredningsarbetet om den framtida beskatt-&lt;br&gt;ningen av enskilda näringsidkare uppskjuts tillämpningen av reglerna om&lt;br&gt;räntefördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skadeförsäkringsföretagen föreslås särskilda regler vid 1992 års&lt;br&gt;taxering för att öka företagens reserveringsutrymme. Säkerhetsreserven&lt;br&gt;anses som skuld vid survberäkningen endast till den del den överstiger&lt;br&gt;70 % av säkerhetsreserven enligt bokslutet till ledning för 1991 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att punkt 3 av anvisningarna till 19 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 19 och 20 §§, punkterna 4, 23 och 33 av anvisningarna till 23 §,&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 46 § samt punkterna 12 och 13 av&lt;br&gt;öveigångsbestämmel serna till lagen (1990:650) om ändring i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, punkt 17 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade&lt;br&gt;premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid&lt;br&gt;vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fäll&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom&lt;br&gt;eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke&lt;br&gt;tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas&lt;br&gt;ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan&lt;br&gt;är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår&lt;br&gt;på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på&lt;br&gt;grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig&lt;br&gt;natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfäll eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar&lt;br&gt;ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsent-&lt;br&gt;ligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1457.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället&lt;br&gt;hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och&lt;br&gt;dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund&lt;br&gt;av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på&lt;br&gt;grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke&lt;br&gt;förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör&lt;br&gt;ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens&lt;br&gt;räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt&lt;br&gt;och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för&lt;br&gt;utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma&lt;br&gt;lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och&lt;br&gt;äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen efter vaije avliden&lt;br&gt;förälder inte överstiger 0,4 basbelopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kon tantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 § § lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör&lt;br&gt;ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor enligt 3&lt;br&gt;kap. 7 a § samma lag eller enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring eller 10 § lagen om statligt personskadeskydd, särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till&lt;br&gt;folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam samt&lt;br&gt;hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommunala medel till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som festställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fell räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fera eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,01 basbelopp avrundat&lt;br&gt;till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering,&lt;br&gt;vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för&lt;br&gt;vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar&lt;br&gt;som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett&lt;br&gt;beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 § tullagen&lt;br&gt;(1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;beträffende vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter inte redovisas i kon-&lt;br&gt;trolluppgift om sådan ränta för den&lt;br&gt;skattskyldige under ett beskattnings-&lt;br&gt;år sammanlagt inte uppgår till 500&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant statligt bostadsstöd som&lt;br&gt;avses i punkt 3 av anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter inte redovisas i kon-&lt;br&gt;trolluppgift om sådan ränta för den&lt;br&gt;skattskyldige under ett beskattningsår&lt;br&gt;sammanlagt inte uppgår till 500&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfäller på grund av avtalsgruppsj ukförsäkring&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter,&lt;br&gt;såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd&lt;br&gt;eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som&lt;br&gt;anges i anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges egen ränta på den skattskyldiges eget&lt;br&gt;kapital som har nedlagts i hans kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på&lt;br&gt;grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om&lt;br&gt;avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt (1984:318) kontrollavgift enligt lagen&lt;br&gt;om kontrollavgift vid olovlig (1984:318) om kontrollavgift vid&lt;br&gt;parkering; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;olovlig parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försöijningsberedskap på natur-&lt;br&gt;gasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på lånat kapital till den del&lt;br&gt;räntan motsvaras av sådan eftergift&lt;br&gt;av ränta eller amortering eller täcks&lt;br&gt;av sådant statligt bidrag som avses&lt;br&gt;i punkt 3 av anvisningarna till 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m. m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mätnings- och granskningsavgift som avses i 2 § lagen (1982:1193) om&lt;br&gt;skattereduktion för fäckföreningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anvisningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Till intäkt räknas statligt&lt;br&gt;räntebidrag för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Avdrag som för ränta får&lt;br&gt;göras vid återbetalning av sådant&lt;br&gt;statligt bidrag som avses i punkt 3&lt;br&gt;av anvisningarna till 19 §. Avdrag&lt;br&gt;får inte göras med större belopp än&lt;br&gt;som tidigare har avräknats från&lt;br&gt;erlagd ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för kostnad&lt;br&gt;för reparation och underhåll som&lt;br&gt;utförts i samband med sådan om-&lt;br&gt;byggnad för vilken genom preli-&lt;br&gt;minärt eller slutligt beslut lån eller&lt;br&gt;bidrag beviljats enligt bostadsfi-&lt;br&gt;nansieringsfömrdningen (1974:946),&lt;br&gt;förordningen (1977:332) om statligt&lt;br&gt;stöd till energibesparande åtgärder&lt;br&gt;i bostadshus m. m., kungörelsen&lt;br&gt;(1974:255) om tilläggslån till kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefull bebyggelse,&lt;br&gt;kungörelsen (1962:538) omförbätt-&lt;br&gt;rings lån, bostadslånekungörelsen&lt;br&gt;(1967:552) eller ombyggnadslåne-&lt;br&gt;förordningen för bostäder&lt;br&gt;(1986:693), till den del kostnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avdrag som för ränta får göras&lt;br&gt;vid återbetalning av statligt ränte-&lt;br&gt;bidrag för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för kostnad&lt;br&gt;för reparation och underhåll som&lt;br&gt;utförts i samband med sådan om-&lt;br&gt;byggnad för vilken statligt ränte-&lt;br&gt;bidrag beviljats, till den del kostna-&lt;br&gt;den för reparation och underhåll&lt;br&gt;tillsammans med ombyggnadskostna-&lt;br&gt;den inte överstiger den i bidragsären-&lt;br&gt;det godkända eller beräknade kost-&lt;br&gt;naden (bidrags underlaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för reparation och underhåll till-&lt;br&gt;sammans med ombyggnadskostna-&lt;br&gt;den inte överstiger den i låne- eller&lt;br&gt;bidragsärendetgodkändaÅojmoJen,&lt;br&gt;samt kostnad för reparation och&lt;br&gt;underhåll för vilken bidrag har&lt;br&gt;beviljats enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:974) om statligt räntestöd vid&lt;br&gt;förbättring av bostadshus, till den&lt;br&gt;del kostnaden inte överstiger den i&lt;br&gt;bidragsärendet beräknade kostna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas vid ärendets slutliga&lt;br&gt;avgörande hos lönemyndigheten inte&lt;br&gt;sådant lån eller bidrag som nyss&lt;br&gt;nämnts eller begränsas långivningen&lt;br&gt;till att avse bara visst slag av om-&lt;br&gt;byggnadsarbeten och skall på grund&lt;br&gt;härav avdrag medges för kostnad för&lt;br&gt;reparation och underhåll gäller&lt;br&gt;följande. Har värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna tidigare&lt;br&gt;medgetts skall motsvarande belopp&lt;br&gt;avräknas från de kostnader, för&lt;br&gt;vilka avdrag får ske enligt vad nyss&lt;br&gt;sagts. Underlaget för beräkning av&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag skall därvid&lt;br&gt;minskas med belopp motsvarande&lt;br&gt;det på vilket avdraget beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär det nya beslutet att lån&lt;br&gt;eller bidrag beviljas med högre&lt;br&gt;belopp än som följer av det tidigare&lt;br&gt;beslutet, eller ändras det tidigare&lt;br&gt;beslutet på sådant sätt att avdrag för&lt;br&gt;reparation eller underhåll för tidi-&lt;br&gt;gare beskattningsår av annat skäl&lt;br&gt;medgivits med för högt belopp, skall&lt;br&gt;därav föranledda tillägg till den för&lt;br&gt;tidigare år fastställda inkomsten och&lt;br&gt;övriga ändringar i stället vidtagas&lt;br&gt;för det beskattningsår under vilket&lt;br&gt;det nya beslutet om lån eller bidrag&lt;br&gt;meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Avdrag får göras för skogs-&lt;br&gt;vårdsavgift, fastighetsskatt och&lt;br&gt;särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader och speciella för&lt;br&gt;näringsverksamheten utgående&lt;br&gt;skatter och avgifter till det allmänna.&lt;br&gt;Däremot får svenska allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut fattas som innebär&lt;br&gt;att bidragsunderlaget minskas och&lt;br&gt;skall på grund härav avdrag med-&lt;br&gt;ges för kostnad för reparation och&lt;br&gt;underhåll gäller följande. Har värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i punkt 6 av anvis-&lt;br&gt;ningarna tidigare medgetts skall&lt;br&gt;motsvarande belopp avräknas från&lt;br&gt;de kostnader, för vilka avdrag får&lt;br&gt;ske enligt vad nyss sagts. Underlaget&lt;br&gt;för beräkning av värdeminskningsav-&lt;br&gt;drag skall därvid minskas med&lt;br&gt;belopp motsvarande det på vilket&lt;br&gt;avdraget beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär ett beslut om ändrat&lt;br&gt;bidragsunderlag att avdrag för&lt;br&gt;reparation eller underhåll för tidi-&lt;br&gt;gare beskattningsår medgivits med&lt;br&gt;för högt belopp, skall därav föranled-&lt;br&gt;da tillägg till den för tidigare år&lt;br&gt;fastställda inkomsten och övriga&lt;br&gt;ändringar i stället vidtagas för det&lt;br&gt;beskattningsår under vilket det nya&lt;br&gt;beslutet meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Avdrag får göras för&lt;br&gt;fastighetsskatt och särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader och speciella&lt;br&gt;för näringsverksamheten utgående&lt;br&gt;skatter och avgifter till det allmänna.&lt;br&gt;Däremot far svenska allmänna skatter&lt;br&gt;inte dras av (se 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:692.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring, som&lt;br&gt;tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss närings-&lt;br&gt;verksamhet, utgör avdragsgill om-&lt;br&gt;kostnad i näringsverksamheten. Om&lt;br&gt;den ersättning, som kan komma att&lt;br&gt;utfälla på grund av försäkringen,&lt;br&gt;utgår efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt&lt;br&gt;grupplivförsäkring för befattnings-&lt;br&gt;havare i statens tjänst, skall dock&lt;br&gt;endast den del av premien som kan&lt;br&gt;anses motsvara förmåner enligt&lt;br&gt;grupplivförsäkring för nämnda&lt;br&gt;befattningshavare räknas som om-&lt;br&gt;kostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatter inte dras av (se 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;som tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss närings-&lt;br&gt;verksamhet, utgör avdragsgill om-&lt;br&gt;kostnad i näringsverksamheten. Om&lt;br&gt;den ersättning, som kan komma att&lt;br&gt;utfälla på grund av försäkringen,&lt;br&gt;utgår efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt&lt;br&gt;grupplivförsäkring får befattnings-&lt;br&gt;havare i statens tjänst, skall dock&lt;br&gt;endast den del av premien som kan&lt;br&gt;anses motsvara förmåner enligt&lt;br&gt;grupplivförsäkring för nämnda&lt;br&gt;befattningshavare räknas som om-&lt;br&gt;kostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av&lt;br&gt;fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 b mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift&lt;br&gt;till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst&lt;br&gt;av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Avdrag medges för förlust&lt;br&gt;vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;(realisationsförlust) av tillgång eller&lt;br&gt;förpliktelse i fråga om vilken, om&lt;br&gt;realisationsvinst i stället hade upp-&lt;br&gt;kommit, vinsten skulle ha utgjort&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet. Vid in-&lt;br&gt;komstberäkningen i ett handelsbolag&lt;br&gt;begränsas avdraget för realisations-&lt;br&gt;förlust på sätt anges i 3 § 2 mom.&lt;br&gt;femte stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt såvida inte&lt;br&gt;innehavet av tillgången eller för-&lt;br&gt;pliktelsen betingas av näringsverk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs av den skatt-&lt;br&gt;skyldige eller annan som med hän-&lt;br&gt;syn till äganderättsförhållanden eller&lt;br&gt;organisatoriska förhållanden kan&lt;br&gt;anses stå den skattskyldige nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Avdrag medges för förlust vid&lt;br&gt;icke yrkesmässig avyttring (realisa-&lt;br&gt;tionsförlust) av tillgång eller förplik-&lt;br&gt;telse i fråga om vilken, om reali-&lt;br&gt;sationsvinst i stället hade uppkom-&lt;br&gt;mit, vinsten skulle ha utgjort intäkt&lt;br&gt;av näringsverksamhet. Vid in-&lt;br&gt;komstberäkningen i ett handel sbolag&lt;br&gt;begränsas avdraget för realisations-&lt;br&gt;förlust på sätt anges i 3 § 2 mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt såvida inte&lt;br&gt;innehavet av tillgången eller för-&lt;br&gt;pliktelsen betingas av näringsverk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs av den skatt-&lt;br&gt;skyldige eller annan som med hän-&lt;br&gt;syn till äganderättsförhållanden eller&lt;br&gt;organisatoriska förhållanden kan&lt;br&gt;anses stå den skattskyldige nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäkringen&lt;br&gt;ägs av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:692.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget får inte överstiga summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av aktiv näringsverksamhet före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och före avdrag&lt;br&gt;för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt&lt;br&gt;1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskattningsåret&lt;br&gt;eller året närmast dessförinnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får&lt;br&gt;uppgå till högst ett belopp motsvarande det basbelopp som enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret&lt;br&gt;och dessutom i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent&lt;br&gt;av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före&lt;br&gt;avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna&lt;br&gt;anvisningspunkt och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt&lt;br&gt;lagen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som&lt;br&gt;överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt&lt;br&gt;i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening&lt;br&gt;vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35 procent av&lt;br&gt;inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp&lt;br&gt;samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men&lt;br&gt;inte trettio gånger nämnda basbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och i, och inkomst ombord enligt lagen&lt;br&gt;om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning&lt;br&gt;till högst 10 procent av den del av inkomsten som överstiger tio men inte&lt;br&gt;tjugo gånger samma basbelopp. — Avdrag enligt detta stycke beräknas&lt;br&gt;i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under&lt;br&gt;beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Om den&lt;br&gt;skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer än en&lt;br&gt;förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga det avdrag&lt;br&gt;som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och samma&lt;br&gt;förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda rätt till&lt;br&gt;avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet och som&lt;br&gt;allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett basbelopp&lt;br&gt;fördelas efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av de&lt;br&gt;sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan besluta&lt;br&gt;att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp&lt;br&gt;än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock&lt;br&gt;följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse&lt;br&gt;som inkomst endast av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt&lt;br&gt;i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för&lt;br&gt;skattskyldig som avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit&lt;br&gt;särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej&lt;br&gt;skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med&lt;br&gt;högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna&lt;br&gt;får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande&lt;br&gt;inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §.&lt;br&gt;Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk person&lt;br&gt;— bedrivit näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och&lt;br&gt;har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,&lt;br&gt;får avdrag beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig till&lt;br&gt;försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fäll beräknas med&lt;br&gt;beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten,&lt;br&gt;dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek&lt;br&gt;tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till&lt;br&gt;avdrag för avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6. Avdraget får&lt;br&gt;dock inte överstiga ett belopp som för vaije år som driften pågått motsvarar&lt;br&gt;tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts&lt;br&gt;för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan&lt;br&gt;i förekommande fall före avdraget, före avdrag för särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och före avdrag&lt;br&gt;för avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter och sådan&lt;br&gt;inkomst av kapital som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse&lt;br&gt;av förvärvskällan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger&lt;br&gt;skattemyndigheten det högsta belopp varmed avdrag för avgift för&lt;br&gt;försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna&lt;br&gt;i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en&lt;br&gt;förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke&lt;br&gt;får överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket&lt;br&gt;6 men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock&lt;br&gt;inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger&lt;br&gt;vad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift&lt;br&gt;som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 inte med högre belopp än&lt;br&gt;skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika&lt;br&gt;förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av&lt;br&gt;vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår&lt;br&gt;då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte&lt;br&gt;beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fäll får avdraget&lt;br&gt;överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt tredje&lt;br&gt;stycket sjätte meningen på grund av&lt;br&gt;att aktier eller andelar i fåmans-&lt;br&gt;företag avyttrats skall avdraget i&lt;br&gt;första hand göras som allmänt&lt;br&gt;avdrag. Avdraget begränsas till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det lägsta av&lt;br&gt;den del av vinsten vid avyttringen&lt;br&gt;som tas upp som intäkt av tjänst och&lt;br&gt;inkomsten av tjänst före avdraget.&lt;br&gt;Till den del avdraget inte kan ut-&lt;br&gt;nyttjas som allmänt avdrag får&lt;br&gt;avdrag göras i inkomstslaget kapital&lt;br&gt;enligt 3 § 2 mom. åttonde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt. I det fäll avdrag medges&lt;br&gt;på grund av att andelar i fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag avyttrats skall avdrag&lt;br&gt;göras i inkomstslaget kapital enligt&lt;br&gt;3 § 2 mom. åttonde stycket lagen&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt tredje&lt;br&gt;stycket sjätte meningen på grund av&lt;br&gt;att aktier eller andelar i fåmans-&lt;br&gt;företag avyttrats skall avdraget i&lt;br&gt;första hand göras som allmänt&lt;br&gt;avdrag. Avdraget begränsas till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det lägsta av&lt;br&gt;den del av vinsten vid avyttringen&lt;br&gt;som tas upp som intäkt av tjänst och&lt;br&gt;inkomsten av tjänst före avdraget.&lt;br&gt;Till den del avdraget inte kan ut-&lt;br&gt;nyttjas som allmänt avdrag får&lt;br&gt;avdrag göras i inkomstslaget kapital&lt;br&gt;enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt. I det fäll avdrag medges&lt;br&gt;på grund av att andelar i fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag avyttrats skall avdrag&lt;br&gt;göras i inkomstslaget kapital enligt&lt;br&gt;3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Ifråga om intäkt enligt punkt&lt;br&gt;16 av anvisningarna till 22 § gäller&lt;br&gt;vid 1993—1995 års taxeringar att&lt;br&gt;underlaget för räntefördelning multi-&lt;br&gt;pliceras med 55, 70 respektive 85&lt;br&gt;procent av statslåneräntan vid ut-&lt;br&gt;gången av november året före be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Vid tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna om räntefördelning i&lt;br&gt;punkt 16 tredje stycket av anvis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Intäkt enligt punkt 16 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § (räntfördeln-&lt;br&gt;ing) skall inte påföras vid 1992 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års taxeringar, eller, om den&lt;br&gt;skattskyldige pä grund av förlängt&lt;br&gt;räkenskapsår inte skall taxeras för&lt;br&gt;inkomst från företaget vid 1993 års&lt;br&gt;taxering, vid 1994 års taxering. Vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 och 1995 års taxeringar skall&lt;br&gt;underlaget för räntefördelning multi-&lt;br&gt;pliceras med 70 respektive 85 pro-&lt;br&gt;cent av statslåneräntan vid utgången&lt;br&gt;av november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Vid tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna om räntefördelning i&lt;br&gt;punkt 16 tredje stycket av anvis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama till 22 § skall vid 1992—&lt;br&gt;1999 års taxeringar i fråga om&lt;br&gt;delägare i handelsbolag, utöver vad&lt;br&gt;som följer av fjärde stycket i nämn-&lt;br&gt;da punkt, bortses från en övergångs-&lt;br&gt;post. Overgångsposten är ett belopp&lt;br&gt;motsvarande ett negativt underlag&lt;br&gt;för räntefördelning vid 1992 års&lt;br&gt;taxering, eller, om delägaren på&lt;br&gt;grund av förlängt räkenskapsår inte&lt;br&gt;skall taxeras för inkomst från han-&lt;br&gt;delsbolaget detta år, vid 1993 års&lt;br&gt;taxering, till den del detta negativa&lt;br&gt;underlag överstiger fribeloppet. Vid&lt;br&gt;beräkning av skillnadsbeloppet enligt&lt;br&gt;tredje stycket tredje och fjärde&lt;br&gt;meningarna i nämnda punkt skall&lt;br&gt;tillgångar som avses där tas upp till&lt;br&gt;det högsta av de värden som följer&lt;br&gt;av 6 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;skatteutj ämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Overgångsposten skall reduceras&lt;br&gt;i den mån delägarens nettouttag från&lt;br&gt;bolaget (uttag utöver tillskott) under&lt;br&gt;beskattningsår som taxerats år 1991&lt;br&gt;överstigit såväl hans skattepliktiga&lt;br&gt;nettoinkomst från bolaget (skatte-&lt;br&gt;pliktiga inkomster utöver avdrags-&lt;br&gt;gilla underskott) som hans andel av&lt;br&gt;bolagets resultat. Någon räntefördel-&lt;br&gt;ning skall dock inte ske vid 1992&lt;br&gt;årstaxering, eller, om delägaren på&lt;br&gt;grund av förlängt räkenskapsår inte&lt;br&gt;skall taxeras för inkomst av han-&lt;br&gt;delsbolaget detta år, vid 1993 års&lt;br&gt;taxering.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama till 22 § skall vid 1993—&lt;br&gt;1999 års taxeringar i fråga om&lt;br&gt;delägare i handelsbolag, utöver vad&lt;br&gt;som följer av fjärde stycket i nämnda&lt;br&gt;punkt, bortses från en övetgångspost.&lt;br&gt;Overgångsposten är ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande ett negativt underlag för&lt;br&gt;räntefördelning vid 1993 års taxe-&lt;br&gt;ring, eller, om delägaren på grund&lt;br&gt;av förlängt räkenskapsår inte skall&lt;br&gt;taxeras för inkomst från handels-&lt;br&gt;bolaget detta år, vid 1994 års taxe-&lt;br&gt;ring, till den del detta negativa&lt;br&gt;underlag överstiger fribeloppet. Vid&lt;br&gt;beräkning av skillnadsbeloppet enligt&lt;br&gt;tredje stycket tredje och fjärde me-&lt;br&gt;ningarna i nämnda punkt skall&lt;br&gt;tillgångar som avses där tas upp till&lt;br&gt;det högsta av de värden som följer&lt;br&gt;av 6 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;skatteutj ämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Overgångsposten skall reduceras&lt;br&gt;i den mån delägarens nettouttag från&lt;br&gt;bolaget (uttag utöver tillskott) under&lt;br&gt;beskattningsår som taxerats år 1991&lt;br&gt;och 1992 överstigit såväl hans&lt;br&gt;skattepliktiga nettoinkomst från&lt;br&gt;bolaget (skattepliktiga inkomster ut-&lt;br&gt;över avdragsgilla underskott) som&lt;br&gt;hans andel av bolagets resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 1-3 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Äldre föreskrifter i punkt 4 första stycket av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;skall alltjämt tillämpas om bidraget uppburits före ikraftträdandet. Äldre&lt;br&gt;föreskrifter i punkt 4 andra - fjärde styckena tillämpas alltjämt om det&lt;br&gt;ursprungliga beslutet om lån och bidrag fattats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i punkt 23 av anvisningarna till 23 § tillämpas alltjämt&lt;br&gt;i fråga om skogsvårdsavgift som belöper på tid före den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i punkterna 12 och 13 av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 6 och 7 mom., 3 § 1, 2, 4 och 12 mom.,&lt;br&gt;10 §, 10a § samt 27 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Med livförsäkringsföretag förstås i denna lag företag vars&lt;br&gt;försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser person-&lt;br&gt;försäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidrags-&lt;br&gt;försäkring samt arbetslöshetsförsäkring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skadeförs äkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än liv-&lt;br&gt;försäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som&lt;br&gt;företaget drivit här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan&lt;br&gt;kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000&lt;br&gt;kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsföretag i fråga&lt;br&gt;om verksamhet som är hänförlig till livförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt&lt;br&gt;livförsäkringsföretag, anses nettointäkten av företagets kapital- och&lt;br&gt;fastighetsförvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper&lt;br&gt;på dels pensionsförsäkringar, vilka företaget meddelat direkt eller&lt;br&gt;meddelat i återförsäkring åt inländskt försäkringsföretag, dels avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettointäkt som inte undantagits från beskattning enligt tredje stycket&lt;br&gt;skall beräknas enligt reglerna för näringsverksamhet enligt denna lag. För&lt;br&gt;den del av nettointäkten som undantagits från beskattning enligt nämnda&lt;br&gt;stycke och som avser pensionsförsäkringar gäller särskilda regler i lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt&lt;br&gt;skadeförs äkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av&lt;br&gt;inländskt skadeförsäkringsföretag, får från bruttointäkten avdrag göras&lt;br&gt;förutom för driftkostnader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för&lt;br&gt;avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sam-&lt;br&gt;manslutning och som avser att understödja verksamhet med syfte att&lt;br&gt;förebygga skador, vilka fäller inom ramen för den av företaget bedrivna&lt;br&gt;rörelsen, för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för&lt;br&gt;ökning av säkerhetsreserv samt för utbetald återbäring och verkställd&lt;br&gt;premieåterbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skul-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;(premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad&lt;br&gt;återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får&lt;br&gt;redovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av&lt;br&gt;försäkringsinspektionen fästställd normalplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning av försäkringstekniska&lt;br&gt;skulder för egen räkning, av säker-&lt;br&gt;hetsreserv, av regleringsfond för&lt;br&gt;trafikförsäkring och av minskning&lt;br&gt;av utjämningsfonderna av säker-&lt;br&gt;hetsreserv skall anses som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning av försäkringstekniska&lt;br&gt;skulder för egen räkning, av säker-&lt;br&gt;hetsreserv, av regleringsfond för&lt;br&gt;trafikförsäkring och minskning av&lt;br&gt;utjämningsfond skall anses som&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till&lt;br&gt;omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag drivit här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför-&lt;br&gt;säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven&lt;br&gt;försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets&lt;br&gt;försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att&lt;br&gt;dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags&lt;br&gt;verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk&lt;br&gt;förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen&lt;br&gt;består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda&lt;br&gt;bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening&lt;br&gt;eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag,&lt;br&gt;vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att&lt;br&gt;tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller&lt;br&gt;annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i&lt;br&gt;byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet tillhört bo-&lt;br&gt;stadsförening eller bostadsak-&lt;br&gt;tiebolag skall såsom intäkt av&lt;br&gt;fastigheten tas upp ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande för helt år räknat tre&lt;br&gt;procent av fastighetens taxerings-&lt;br&gt;värde året näst före taxeringsåret.&lt;br&gt;Är taxeringsvärde inte åsatt för&lt;br&gt;året näst före taxeringsåret, beräk-&lt;br&gt;nas intäkten på grundval av fastig-&lt;br&gt;hetens värde, uppskattat enligt de&lt;br&gt;grunder, som gällt för åsättande av&lt;br&gt;taxeringsvärde för året näst före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet tillhört bo-&lt;br&gt;stadsförening eller bostadsak-&lt;br&gt;tiebolag skall såsom intäkt av&lt;br&gt;fastigheten tas upp följande poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett belopp motsvarande för&lt;br&gt;helt år räknat tre procent av fas-&lt;br&gt;tighetens taxeringsvärde året näst&lt;br&gt;före taxeringsåret. Är taxerings-&lt;br&gt;värde inte åsatt för året näst före&lt;br&gt;taxeringsåret, beräknas intäkten på&lt;br&gt;grundval av fastighetens värde,&lt;br&gt;uppskattat enligt de grunder, som&lt;br&gt;gällt för åsättande av taxerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;S enaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fastighet, för vilken&lt;br&gt;intäkten skall beräknas enligt andra&lt;br&gt;stycket, får avdrag inte göras för&lt;br&gt;andra omkostnader än för ränta på&lt;br&gt;lånat, i fastigheten nedlagt kapital&lt;br&gt;samt tomträttsavgäld eller liknande&lt;br&gt;avgäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde för året näst före taxerings-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett belopp motsvarande under&lt;br&gt;beskattningsåret erhållet statligt&lt;br&gt;räntebidrag för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fastighet, för vilken&lt;br&gt;intäkten skall beräknas enligt andra&lt;br&gt;stycket, får avdrag inte göras för&lt;br&gt;andra omkostnader än för ränta på&lt;br&gt;lånat, i fastigheten nedlagt kapital,&lt;br&gt;återbetalning av statligt räntebi-&lt;br&gt;drag för bostadsändamål samt&lt;br&gt;tomträttsavgäld eller liknande&lt;br&gt;avgäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta moment skall även gälla i fråga om fastighet,&lt;br&gt;vilken tillhört bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen&lt;br&gt;(statens byggnadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts såsom&lt;br&gt;allmännyttigt bostadsföretag. Vidare får regeringen efter ansökan medge&lt;br&gt;att vad som sägs i detta moment skall gälla i fråga om fastighet som&lt;br&gt;tillhört annat företag under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företagets verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande&lt;br&gt;består i att äga och förvalta bostadsfastigheter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget bedriver sin verksamhet enligt principer liknande dem som&lt;br&gt;gäller för allmännyttiga bostadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens medgivande får återkallas om omständigheterna ger&lt;br&gt;anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger fastigheten del i sådan&lt;br&gt;samfällighet som avses i 41 a §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall fastighetens andel av samfal-&lt;br&gt;lighetens taxeringsvärde inräknas i&lt;br&gt;underlaget för intäktsberäkningen&lt;br&gt;enligt andra stycket i de fall där&lt;br&gt;samfälligheten utgör en särskild&lt;br&gt;taxeringsenhet. Vidare skall som&lt;br&gt;intäkt tas upp dels sådan inkomst&lt;br&gt;som avses i punkt 2 av anvisning-&lt;br&gt;arna till nyssnämnda paragraf i den&lt;br&gt;mån den utgörs av avkastning av&lt;br&gt;kapital och överstiger 300 kronor,&lt;br&gt;dels sådan utdelning som avses i&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till sam-&lt;br&gt;ma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger fastigheten del i sådan&lt;br&gt;samfållighet som avses i 41 a §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall fastighetens andel av samfäl-&lt;br&gt;lighetens taxeringsvärde inräknas i&lt;br&gt;underlaget för intäktsberäkningen&lt;br&gt;enligt andra stycket 1 i de fall där&lt;br&gt;samfälligheten utgör en särskild&lt;br&gt;taxeringsenhet. Vidare skall som&lt;br&gt;intäkt tas upp dels sådan inkomst&lt;br&gt;som avses i punkt 2 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till nyssnämnda paragraf&lt;br&gt;i den mån den utgörs av avkastning&lt;br&gt;av kapital och överstiger 300 kro-&lt;br&gt;nor, dels sådan utdelning som&lt;br&gt;avses i punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;till samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Till intäkt av kapital&lt;br&gt;räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande avkastning, vinster och&lt;br&gt;annan intäkt som härrör från egen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Till intäkt av kapital&lt;br&gt;räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande avkastning, vinster och&lt;br&gt;annan intäkt som härrör från egen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom, i den mån intäkten inte är att&lt;br&gt;hänföra till näringsverksamhet. Till&lt;br&gt;intäkt av kapital hör bland annat&lt;br&gt;ränta på banktillgodohavanden,&lt;br&gt;obligationer och andra fordringar,&lt;br&gt;utdelning på aktier och andelar,&lt;br&gt;vinst (realisationsvinst) vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring av tillgångar&lt;br&gt;och åtaganden enligt avtal om op-&lt;br&gt;tioner och terminer samt andra&lt;br&gt;därmed jämförliga förpliktelser,&lt;br&gt;ersättning vid upplåtelse av&lt;br&gt;privatbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lotterivinst som inte är frikallad&lt;br&gt;från beskattning enligt 19 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom, i den mån intäkten inte är att&lt;br&gt;hänföra till näringsverksamhet. Till&lt;br&gt;intäkt av kapital hör bland annat&lt;br&gt;ränta på banktillgodohavanden,&lt;br&gt;obligationer och andra fordringar,&lt;br&gt;utdelning på aktier och andelar,&lt;br&gt;vinst (realisationsvinst) vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring av tillgångar&lt;br&gt;och åtaganden enligt avtal om op-&lt;br&gt;tioner och terminer samt andra&lt;br&gt;därmed jämförliga förpliktelser,&lt;br&gt;ersättning vid upplåtelse av&lt;br&gt;privatbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lotterivinst som inte är frikallad&lt;br&gt;från beskattning enligt 19 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt räntebidrag för bo-&lt;br&gt;stadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utdelning avses även utbetalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 1 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid&lt;br&gt;bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av&lt;br&gt;fusionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap. 6 § aktiebolagslagen och 11&lt;br&gt;kap. 7 § bankaktiebolagslagen. Som utdelning anses även utbetalning från&lt;br&gt;utländskt bolag om utbetalningen är jämförlig med sådan utbetalning från&lt;br&gt;svenskt bolag som avses i första eller andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fäll skall&lt;br&gt;hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som&lt;br&gt;medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde&lt;br&gt;(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet&lt;br&gt;för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte&lt;br&gt;avskattning. I sådant fäll behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteut-&lt;br&gt;gift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av&lt;br&gt;tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte&lt;br&gt;annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte&lt;br&gt;skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsför-&lt;br&gt;lust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha&lt;br&gt;förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:693.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ränteutgifterna överstiger&lt;br&gt;ränteintäkterna med mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 000 kronor eller — om den&lt;br&gt;skattskyldige inte fyllt 18 år eller&lt;br&gt;fråga är om dödsbo som behandlas&lt;br&gt;som handelsbolag — 10 000 kro-&lt;br&gt;nor medges dock avdrag med en-&lt;br&gt;dast 70 procent av det överskjutan-&lt;br&gt;de beloppet om inte annat framgår&lt;br&gt;av tredje stycket eller 4 mom.&lt;br&gt;andra stycket. Till ränteintäkter&lt;br&gt;hänförs därvid endast följande&lt;br&gt;avkastning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ränta på banktillgodohavan-&lt;br&gt;den i svenska kronor och likvär-&lt;br&gt;diga fordringar som betalas varje&lt;br&gt;år med hela det vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång upplupna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ränta respektive sådan reali-&lt;br&gt;sationsvinst som jämställs med&lt;br&gt;ränta enligt 29 § 2 mom. på skul-&lt;br&gt;debrev som avses i 29 § och givits&lt;br&gt;ut mot ett vederlag som inte under-&lt;br&gt;stiger 85 procent av skuldebrevets&lt;br&gt;nominella belopp under förutsätt-&lt;br&gt;ning att räntan betalas varje år&lt;br&gt;och beräknas efter samma ränte-&lt;br&gt;sats under hela löptiden eller efter&lt;br&gt;en räntesats som följer ändringar-&lt;br&gt;na i den allmänna räntenivån. 1&lt;br&gt;fråga om obligationslån och lik-&lt;br&gt;nande lån avses med vederlag kur-&lt;br&gt;sen för de först utgivna skuldebre-&lt;br&gt;ven i lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Realisationsvinst som jämställs&lt;br&gt;med ränta enligt 29 § 2 mom. på&lt;br&gt;finansiellt instrument med en löptid&lt;br&gt;på högst ett år vars underliggande&lt;br&gt;egendom är skuldebrev av det slag&lt;br&gt;som avses i 2 eller hänförlig till&lt;br&gt;ränteindex för fordringar i svenska&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i fåmansföretag, som&lt;br&gt;avses i 12 mom. nionde stycket, får&lt;br&gt;göra fullt avdrag för ränteutgifter&lt;br&gt;utöver vad som följer av föregåen-&lt;br&gt;de stycke, med högst så stor pro-&lt;br&gt;cent av den skattskyldiges anskaff-&lt;br&gt;ningskostnad för aktierna eller&lt;br&gt;andelarna och lämnade ovillkorliga&lt;br&gt;kapitaltillskott som svarar mot&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;november året före beskattnings-&lt;br&gt;året med tillägg av fem procenten-&lt;br&gt;heter. Som anskaffningskostnad&lt;br&gt;räknas även arvs- och gåvoskatt&lt;br&gt;som den skattskyldige har betalat i&lt;br&gt;anledning av förvärv av aktierna&lt;br&gt;eller andelarna. Har aktierna eller&lt;br&gt;andelarna förvärvats på annat sätt&lt;br&gt;än genom köp, byte eller därmed&lt;br&gt;jämförligt fång, skall anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av 24 § 1 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten, i&lt;br&gt;den mån inte annat anges i 27 § 5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger&lt;br&gt;1 000 kronor under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra&lt;br&gt;liknande insatser i lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. Avdrag såsom för&lt;br&gt;ränta får göras vid återbetalning av&lt;br&gt;sådant statligt bidrag som avses i&lt;br&gt;punkt 3 av anvisningarna till 19 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Avdrag får inte göras med större&lt;br&gt;belopp än som tidigare har avräk-&lt;br&gt;nats från erlagd ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räntefördelning enligt punkt&lt;br&gt;16 av anvisningarna till 22 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen får avdrag göras&lt;br&gt;som för ränta med samma belopp&lt;br&gt;som skall tas upp som intäkt i&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt anvis-&lt;br&gt;ningspunkten. En skattskyldig som&lt;br&gt;är berättigad till sådant avdrag&lt;br&gt;får, utöver vad som följer av 2&lt;br&gt;mom. andra stycket, göra fullt&lt;br&gt;avdrag för ränteutgifter med högst&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar statslåne-&lt;br&gt;räntan vid utgången av november&lt;br&gt;året före beskattningsåret multi-&lt;br&gt;plicerad med reduceringen av&lt;br&gt;värdet pä fastigheter och andra&lt;br&gt;tillgångar enligt 6 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1990:654) om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv eller, såvitt gäller&lt;br&gt;delägare i handelsbolag, punkt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. Avdrag som för ränta&lt;br&gt;far göras vid återbetalning av&lt;br&gt;statligt räntebidrag för bostads-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räntefördelning enligt punkt&lt;br&gt;16 av anvisningarna till 22 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) får&lt;br&gt;avdrag göras som för ränta med&lt;br&gt;samma belopp som skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt i näringsverksamhet&lt;br&gt;enligt anvisningspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen. Grän-&lt;br&gt;sen för full avdragsrätt får dock&lt;br&gt;inte höjas med större belopp än&lt;br&gt;räntefördelningsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid&lt;br&gt;återbetalning av lån i förtid. Motsvarande gäller för sådan ränteförmån&lt;br&gt;som enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 § nyss nämnda lag skall&lt;br&gt;anses som betald ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 momf Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor&lt;br&gt;procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och&lt;br&gt;lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed&lt;br&gt;jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;24 § 1 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av&lt;br&gt;första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som&lt;br&gt;senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad&lt;br&gt;utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om&lt;br&gt;utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning&lt;br&gt;läggs för vaije år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag&lt;br&gt;skall hälften av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad&lt;br&gt;utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Uppkommer realisationsförlust&lt;br&gt;genom att aktierna förlorat sitt värde till följd av att företaget upplösts&lt;br&gt;genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § ak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1975:1385) skall vid tillämpning av första stycket det&lt;br&gt;överskjutande beloppet minskas med förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som förvärvats&lt;br&gt;före år 1990får vid tillämpningen&lt;br&gt;av första—tredje styckena anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden räknas upp med&lt;br&gt;hänsyn till förändringarna i det&lt;br&gt;allmänna prisläget från och med&lt;br&gt;förvärvsåret, dock tidigast från och&lt;br&gt;med år 1970, till år 1990. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller för ovillkorliga kapi-&lt;br&gt;taltillskott som gjorts före år 1990.&lt;br&gt;Bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;styckena gäller även för utdelning&lt;br&gt;och avyttring under tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår efter det år då ett företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;styckena gäller även för utdelning&lt;br&gt;och avyttring under tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår efter det år då ett företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphört att vara fåmansföretag i&lt;br&gt;fråga om utdelning eller realisa-&lt;br&gt;tionsvinst på aktier som den skatt-&lt;br&gt;skyldige eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende ägde när företaget upphörde&lt;br&gt;att vara fåmansföretag eller har&lt;br&gt;förvärvat med stöd av sådana&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphört att vara fåmansföretag i&lt;br&gt;fråga om utdelning eller realisa-&lt;br&gt;tionsvinst på aktier som den skatt-&lt;br&gt;skyldige eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende ägde när företaget upphörde&lt;br&gt;att vara fåmansföretag eller har&lt;br&gt;förvärvat med stöd av sådana&lt;br&gt;aktier. / fråga om aktier som för-&lt;br&gt;värvats före år 1990 gäller vid&lt;br&gt;tillämpningen av första—tredje&lt;br&gt;styckena följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Som anskaffningskostnad får&lt;br&gt;tas upp värdet på aktierna vid&lt;br&gt;utgången av år 1990 beräknat&lt;br&gt;enligt punkt 5 av anvisningarna till&lt;br&gt;3 och 4 §§ lagen (1947:577) om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt i dess då&lt;br&gt;gällande lydelse. Därvid gäller&lt;br&gt;dock att värden som enligt punkt 5&lt;br&gt;första—fjärde styckena tagits upp&lt;br&gt;till 75 eller 30 procent skall multi-&lt;br&gt;pliceras med 1,4 respektive 3,5.&lt;br&gt;Har femte stycket av nämnda an-&lt;br&gt;visningspunkt tillämpats skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) värdet multipliceras med 5 om&lt;br&gt;någon del av underlaget vid värde-&lt;br&gt;ringen satts ned till 20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i andra fall än a värdet multi-&lt;br&gt;pliceras med 3,5 om någon del av&lt;br&gt;underlaget vid värderingen satts&lt;br&gt;ned till 30 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) i andra fall än a och b värdet&lt;br&gt;multipliceras med 1,4 om någon&lt;br&gt;del av underlaget vid värderingen&lt;br&gt;tagits upp till 75 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Anskaffningskostnaden får —&lt;br&gt;om den inte beräknas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 — räknas upp&lt;br&gt;med hänsyn till förändringarna i&lt;br&gt;det allmänna prisläget från och&lt;br&gt;med förvärvsåret, dock tidigast&lt;br&gt;från och med år 1970, till år 1990.&lt;br&gt;Motsvarande gäller för ovillkorliga&lt;br&gt;kapitaltillskott som gjorts före år&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första—tredje styckena tillämpas endast om den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i&lt;br&gt;betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna&lt;br&gt;gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under&lt;br&gt;någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,&lt;br&gt;som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att&lt;br&gt;denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-&lt;br&gt;ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget&lt;br&gt;upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger&lt;br&gt;del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;första—tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger.&lt;br&gt;Härvid beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana&lt;br&gt;personer på vilka bestämmelserna i första—tredje styckena till följd av&lt;br&gt;femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller&lt;br&gt;dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt&lt;br&gt;belopp som för den skattskyldige och honom närstående under samma&lt;br&gt;tidsperiod uppgår till 100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under 18&lt;br&gt;år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har&lt;br&gt;varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den skatt-&lt;br&gt;skyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det&lt;br&gt;belopp som enligt bestämmelserna i första—tredje styckena skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-&lt;br&gt;ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-&lt;br&gt;täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs&lt;br&gt;verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt&lt;br&gt;14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid&lt;br&gt;bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag&lt;br&gt;skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom&lt;br&gt;någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått beskattningsåret&lt;br&gt;betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;br&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har varit verksamma i företaget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;br&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;styckena på sistnämnda finansiella&lt;br&gt;instrument skall dock tillägget till&lt;br&gt;statslåneräntan begränsas till en&lt;br&gt;procentenhet och sådan uppräkning&lt;br&gt;som avses i fjärde stycket inte med-&lt;br&gt;ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;styckena på sistnämnda finansiella&lt;br&gt;instrument skall dock tillägget till&lt;br&gt;statslåneräntan begränsas till en&lt;br&gt;procentenhet och värdering enligt&lt;br&gt;fjärde stycket 1 eller uppräkning&lt;br&gt;enligt fjärde stycket 2 inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysiska personer och dödsbon beräknas statlig inkomstskatt enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del&lt;br&gt;av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns&lt;br&gt;på 170 000 kronor vid 1992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår&lt;br&gt;skiktgränsen till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad&lt;br&gt;med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan&lt;br&gt;det allmänna prisläget i oktober andra året före taxeringsåret och&lt;br&gt;prisläget i oktober tredje året före taxeringsåret med tillägg av två&lt;br&gt;procentenheter. Skiktgränsen fästställs av regeringen före utgången av&lt;br&gt;andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på kapitalinkomst utgör 30 Skatt på kapitalinkomst utgör 25&lt;br&gt;procent av inkomsten av kapital procent av inkomsten av kapital&lt;br&gt;enligt 3 § 14 mom. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt 3 § 14 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra skattskyldiga än fysis-&lt;br&gt;ka personer och dödsbon, utgör&lt;br&gt;statlig inkomstskatt 30 procent av&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra skattskyldiga än fysis-&lt;br&gt;ka personer, dödsbon, värdepap-&lt;br&gt;persfonder och livförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag, utgör statlig inkomstskatt 30&lt;br&gt;procent av den beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten. För värdepappersfonder&lt;br&gt;och livförsäkringsföretag utgör&lt;br&gt;statlig inkomstskatt 25 procent av&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Realisationsförlust&lt;br&gt;vid avyttring av marknadsnoterad&lt;br&gt;tillgång som avses i 1 mom. får&lt;br&gt;dras av från realisationsvinst på&lt;br&gt;marknadsnoterad sådan tillgång&lt;br&gt;utan den begränsning av avdrags-&lt;br&gt;rätten som framgår av 3 § 2 mom.&lt;br&gt;femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock i fråga om an&lt;br&gt;värdet av fondens innehav av aktier i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m. Realisationsförlust vid&lt;br&gt;avyttring av marknadsnoterad&lt;br&gt;tillgång som avses i 1 mom. får&lt;br&gt;dras av från realisationsvinst på&lt;br&gt;marknadsnoterad sådan tillgång&lt;br&gt;utan den begränsning av avdrags-&lt;br&gt;rätten som framgår av 3 § 2 mom.&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del i värdepappersfond endast om&lt;br&gt;ite annat än tillfälligtvis understigit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;br&gt;'”Senaste lydelse 1991:412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre fjärdedelar av fondförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsförlust som uppkom-&lt;br&gt;mit genom att aktie förlorat sitt&lt;br&gt;värde till följd av att bolaget upp-&lt;br&gt;lösts genom likvidation eller ge-&lt;br&gt;nom fusion enligt 14 kap. 1 eller&lt;br&gt;2 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 11 kap. 1 eller 2 § bankak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1987:618) är av-&lt;br&gt;dragsgill utan den begränsning av&lt;br&gt;avdragsrätten som framgår av 3 §&lt;br&gt;2 mom. femte stycket till den del&lt;br&gt;förlusten svarar mot utdelning från&lt;br&gt;bolaget av annat slag än som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fjärde stycket under&lt;br&gt;beskattningsåret och närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsförlust som uppkom-&lt;br&gt;mit genom att aktie förlorat sitt&lt;br&gt;värde till följd av att bolaget upp-&lt;br&gt;lösts genom likvidation eller gen-&lt;br&gt;om fusion enligt 14 kap. 1 eller&lt;br&gt;2 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 11 kap. 1 eller 2 § bankak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1987:618) är av-&lt;br&gt;dragsgill utan den begränsning av&lt;br&gt;avdragsrätten som framgår av 3 §&lt;br&gt;2 mom. tredje stycket till den del&lt;br&gt;förlusten svarar mot utdelning från&lt;br&gt;bolaget av annat slag än som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fjärde stycket under&lt;br&gt;beskattningsåret och närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 1—5&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Äldre bestämmelser i 3 § 4 mom. första stycket tillämpas alltjämt&lt;br&gt;om det ursprungliga beslutet om räntebidrag fettas före den 1 januari&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 3 § 12 mom. tillämpas första gången vid 1992 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid 1993 års taxering gäller för fysiska personer och dödsbon&lt;br&gt;följande. Av realisationsvinst på sådana finansiella instrument som avses&lt;br&gt;i 27 § 1 mom. skall som skattepliktig intäkt tas upp fem sjättedelar.&lt;br&gt;Avdrag för realisationsförlust på sådana instrument skall grundas på fem&lt;br&gt;sjättedelar av förlusten. Vad nu sagts gäller på motsvarande sätt&lt;br&gt;realisationsvinst och realisationsförlust på andel i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 10 § tredje stycket tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre bestämmelser i 10 a § tillämpas för beskattningsår som&lt;br&gt;påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § och 3 kap. 21 och 22 §§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person får, om inte annat följer av 11 §, lämna förenklad&lt;br&gt;självdeklaration om vad som skall redovisas i fråga intäkter och avdrag&lt;br&gt;avser endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mkomst av tjänst och annat avdrag än som avses i 33 § 2 mom.&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) inte yrkas för fullgörande av tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av kapital samt av-&lt;br&gt;drag för kostnader yrkas endast för&lt;br&gt;ränta och tomträttsavgäld och&lt;br&gt;intäkten utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ränta eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utdelning på svenska aktier&lt;br&gt;och andelar i svenska värdepap-&lt;br&gt;persfonder eller ekonomisk före-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) intäkt vid försäljning av teck-&lt;br&gt;ningsrätt eller delbevis som grun-&lt;br&gt;das på aktieinnehav i svenskt bo-&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänt avdrag för pensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av kapital samt avdrag&lt;br&gt;för kostnader yrkas endast för&lt;br&gt;ränta och tomträttsavgäld och&lt;br&gt;intäkten utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ränta eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utdelning på svenska aktier&lt;br&gt;och andelar i svenska värdepap-&lt;br&gt;persfonder eller ekonomisk före-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) intäkt vid försäljning av teck-&lt;br&gt;ningsrätt eller delbevis som grun-&lt;br&gt;das på aktieinnehav i svenskt bo-&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) statligt räntebidrag för bo-&lt;br&gt;stadsändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om räntebidrag&lt;br&gt;eller eftergift på räntelånefordran&lt;br&gt;skall lämnas av boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;fysisk person som fått bidrag eller&lt;br&gt;eftergift. Kontrolluppgiften skall ta&lt;br&gt;upp debiterad ränta, räntebidrag,&lt;br&gt;eftergiven ränta eller amortering&lt;br&gt;samt länenummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om statligt ränte-&lt;br&gt;bidrag för bostadsändamål och&lt;br&gt;eftergiven återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;skall lämnas av boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;fysisk person som fått bidrag eller&lt;br&gt;eftergift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1364.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mässigt ombesöijt att pengar blivit räntebärande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländsk aktie eller&lt;br&gt;annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den som gottskrivits ränta eller till&lt;br&gt;vilken ränta betalats ut (borgenär)&lt;br&gt;och den som har varit antecknad&lt;br&gt;som innehavare av utländskt ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper oavsett om&lt;br&gt;ränta utgått. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall ta upp den ränta som den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige sammanlagt gott-&lt;br&gt;skrivit eller betalat ut till bor-&lt;br&gt;genären med uppgift om i vad mån&lt;br&gt;räntan är att hänföra till sådan&lt;br&gt;kvittningsgill ränteintäkt som avses&lt;br&gt;i 3 § 2 mom. andra stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;dennes sammanlagda fordran på&lt;br&gt;den uppgiftsskyldige vid årets&lt;br&gt;utgång och avdragen preliminär&lt;br&gt;skatt. I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;ränta som utbetalats eller gott-&lt;br&gt;skrivits samt om innehavet i depån&lt;br&gt;eller den kontoförda fordringen vid&lt;br&gt;årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehas ett konto av mer än en p&amp;lt;&lt;br&gt;lika mellan innehavarna, om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den som gottskrivits ränta eller till&lt;br&gt;vilken ränta betalats ut (borgenär)&lt;br&gt;och den som har varit antecknad&lt;br&gt;som innehavare av utländskt ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper oavsett om&lt;br&gt;ränta utgått. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall ta upp den ränta som den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige sammanlagt gott-&lt;br&gt;skrivit eller betalat ut till bor-&lt;br&gt;genären, dennes sammanlagda&lt;br&gt;fordran på den uppgiftsskyldige vid&lt;br&gt;årets utgång och avdragen prelimi-&lt;br&gt;när skatt. I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;ränta som utbetalats eller gott-&lt;br&gt;skrivits samt om innehavet i depån&lt;br&gt;eller den kontoförda fordringen vid&lt;br&gt;årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rson skall ränta och fordran fördelas&lt;br&gt;annat förhållande är känt för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte&lt;br&gt;redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala&lt;br&gt;räntan och fordran redovisas utan fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det&lt;br&gt;sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering om inte annat följer av punkterna 1 och 2 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Äldre bestämmelser i 3 kap. 21 § tillämpas i fråga om räntebidrag&lt;br&gt;som betalats ut före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Vid 1992 års taxering behöver uppgift enligt de äldre be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 22 § lämnas endast om i vad mån räntan är att&lt;br&gt;hänföra till sådan kvittningsgill ränteintäkt som avses i 3 § 2 mom. andra&lt;br&gt;stycket 1 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill&lt;br&gt;den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. och 7 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Skattereduktion med-&lt;br&gt;ges skattskyldig för underskott av&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen uppgår till 30&lt;br&gt;procent av underskottet. Har skatt-&lt;br&gt;skyldig under beskattningsåret varit&lt;br&gt;skyldig att betala sjömansskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt och har denna nedsatts&lt;br&gt;enligt 12 § 4 mom. samma lag på&lt;br&gt;grund av underskott av kapital&lt;br&gt;skall skattereduktionen dock mins-&lt;br&gt;kas med det belopp varmed ned-&lt;br&gt;sättning har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. Skattereduktion med-&lt;br&gt;ges skattskyldig för underskott av&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen uppgår till 25&lt;br&gt;procent av den del av underskottet&lt;br&gt;som inte överstiger 100 000 kronor&lt;br&gt;och 18 procent av återstoden. Har&lt;br&gt;skattskyldig under beskattningsåret&lt;br&gt;varit skyldig att betala sjömansskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt och har denna nedsatts&lt;br&gt;enligt 12 § 4 mom. samma lag på&lt;br&gt;grund av underskott av kapital&lt;br&gt;skall skattereduktionen dock mins-&lt;br&gt;kas med det belopp varmed ned-&lt;br&gt;sättning har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig&lt;br&gt;skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduk-&lt;br&gt;tion bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av tjänst, som icke avser bestämd tidsperiod eller icke&lt;br&gt;uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, skall utgå preliminär&lt;br&gt;A-skatt med trettio procent av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbäres inkomst som avses i första stycket jämte inkomst, som avses&lt;br&gt;i 4 § 1 mom. första stycket, skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst som avses i 3 § 2&lt;br&gt;mom. 1 tredje stycket skall preli-&lt;br&gt;minär skatt utgå med trettio pro-&lt;br&gt;cent av inkomsten. Preliminär skatt&lt;br&gt;på ränta eller utdelning på utländ-&lt;br&gt;ska värdepapper skall utgå med så&lt;br&gt;stort belopp att det tillsammans&lt;br&gt;med den skatt som innehållits i&lt;br&gt;utlandet uppgår till trettio procent&lt;br&gt;av räntan eller utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första eller andra sty&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst som avses i 3 § 2&lt;br&gt;mom. 1 tredje stycket skall preli-&lt;br&gt;minär skatt utgå med tjugofem&lt;br&gt;procent av inkomsten. Preliminär&lt;br&gt;skatt på ränta eller utdelning på&lt;br&gt;utländska värdepapper skall utgå&lt;br&gt;med så stort belopp att det tillsam-&lt;br&gt;mans med den skatt som innehållits&lt;br&gt;i utlandet uppgår till tjugofem&lt;br&gt;procent av räntan eller utdelningen,&lt;br&gt;et uttages icke på belopp under tio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskilda grunder för uttagande av preliminär A-skatt kan föreskri-&lt;br&gt;vas i vissa fäll framgår av 3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gälla icke om annat följer av 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om preliminär skatt för 1992 och slutlig skatt på grund av 1993&lt;br&gt;års taxering om inte annat följer av punkterna 1—2 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I fråga om preliminär skatt för 1992 och slutlig skatt på grund av&lt;br&gt;1993 års taxering gäller, i stället för vad som sägs i 2 § 4 mom. första&lt;br&gt;stycket andra meningen, att skattereduktionen uppgår till 30 procent av&lt;br&gt;den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och 21&lt;br&gt;procent av återstoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 7 § tillämpas i fråga om preliminär skatt för&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § 3 mom., 23 § B och F, 28 §, samt 43 §&lt;br&gt;lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Ingår fast egendom&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) i en förvärvskälla inom in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 4 §&lt;br&gt;och, med undantag av femte styck-&lt;br&gt;et sista meningen, punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt. Vad nu har sagts gäller&lt;br&gt;även sådan egendom som enligt&lt;br&gt;punkt 2 sjunde och åttonde styck-&lt;br&gt;ena av anvisningarna till 3 och 4&lt;br&gt;§§ lagen om statlig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt skall anses som en särskild&lt;br&gt;förvärvskälla inom inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Ingår fest egendom&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) i en förvärvskälla inom in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 4 §&lt;br&gt;och, med undantag av femte styck-&lt;br&gt;et sista meningen, punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt i dess lydelse intill ut-&lt;br&gt;gången av år 1991. Vad nu har&lt;br&gt;sagts gäller även sådan egendom&lt;br&gt;som enligt punkt 2 sjunde och&lt;br&gt;åttonde styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 3 och 4 §§ lagen om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt i dess lydelse&lt;br&gt;intill utgången av år 1991 skall&lt;br&gt;anses som en särskild förvärvskälla&lt;br&gt;inom inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall&lt;br&gt;som taxeringsvärde anses det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av arvsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i&lt;br&gt;värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts&lt;br&gt;marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig&lt;br&gt;omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent&lt;br&gt;av det noterade värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade&lt;br&gt;eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier&lt;br&gt;i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade&lt;br&gt;aktierna. Ar flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas&lt;br&gt;upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:587.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1991:417.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:417.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en&lt;br&gt;försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan&lt;br&gt;försäljning läggas till grund för värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som inte omfettas av&lt;br&gt;bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;styckena samt andelar i ekonomis-&lt;br&gt;ka föreningar och handelsbolag tas&lt;br&gt;upp till det pris som kan påräknas&lt;br&gt;vid en försäljning under normala&lt;br&gt;förhållanden, varvid dock följande&lt;br&gt;skall iakttas. I den mån uppskatt-&lt;br&gt;ningen grundas på värdet av till-&lt;br&gt;gångar som ingår i förvärvskälla&lt;br&gt;inom inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet beräknas — under förutsätt-&lt;br&gt;ning att egendomen är sådan som&lt;br&gt;avses i punkt 2 första stycket eller&lt;br&gt;sjunde och åttonde styckena av&lt;br&gt;anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt — tillgångarnas värde&lt;br&gt;med tillämpning av reglerna i F&lt;br&gt;tredje stycket; vid gåva dock under&lt;br&gt;den ytterligare förutsättningen att&lt;br&gt;de i 43 § andra stycket angivna&lt;br&gt;kraven iakttagits. I den mån upp-&lt;br&gt;skattningen grundas på värdet av&lt;br&gt;tillgångar som avses i första—tredje&lt;br&gt;styckena, skall värdet av dessa&lt;br&gt;tillgångar anses motsvara vad som&lt;br&gt;skulle tas upp vid en tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna i första—fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapper som inte omfettas av&lt;br&gt;femte styckena tas upp till det pris s&lt;br&gt;under normala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som inte omfettas av&lt;br&gt;bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;styckena samt andelar i ekonomis-&lt;br&gt;ka föreningar och handelsbolag tas&lt;br&gt;upp till det pris som kan påräknas&lt;br&gt;vid en försäljning under normala&lt;br&gt;förhållanden, varvid dock följande&lt;br&gt;skall iakttas. I den mån uppskatt-&lt;br&gt;ningen grundas på värdet av till-&lt;br&gt;gångar som ingår i förvärvskälla&lt;br&gt;inom inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet beräknas — under förutsätt-&lt;br&gt;ning att egendomen är sådan som&lt;br&gt;avses i punkt 2 första stycket eller&lt;br&gt;sjunde och åttonde styckena av&lt;br&gt;anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt i dess lydelse intill ut-&lt;br&gt;gången av år 1991 — tillgångarnas&lt;br&gt;värde med tillämpning av reglerna&lt;br&gt;i F tredje stycket; vid gåva dock&lt;br&gt;under den ytterligare förutsättning-&lt;br&gt;en att de i 43 § andra stycket&lt;br&gt;angivna kraven iakttagits. I den&lt;br&gt;mån uppskattningen grundas på&lt;br&gt;värdet av tillgångar som avses i&lt;br&gt;första—tredje styckena, skall värdet&lt;br&gt;av dessa tillgångar anses motsvara&lt;br&gt;vad som skulle tas upp vid en&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;första—fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i första—tredje och&lt;br&gt;om kan påräknas vid en försäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde&lt;br&gt;som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller&lt;br&gt;bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde&lt;br&gt;som föreningens eller bolagets festighet skall tas upp till enligt 22 § och&lt;br&gt;med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder&lt;br&gt;enligt senaste bokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas&lt;br&gt;ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts&lt;br&gt;av boets avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av förvärvskälla&lt;br&gt;eller del av förvärvskälla som&lt;br&gt;enligt kommunal skattelagen (1928:&lt;br&gt;370) ingår i inkomstslaget närings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av förvärvskälla&lt;br&gt;eller del av förvärvskälla som en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) ingår i inkomstslaget närings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:417.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet tillämpas — under för-&lt;br&gt;utsättning att egendomen är sådan&lt;br&gt;som avses i punkt 2 första stycket&lt;br&gt;eller sjunde och åttonde styckena&lt;br&gt;av anvisningarna till 3 och 4 §§&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt — bestämmelserna&lt;br&gt;i 4 § och, med undantag av femte&lt;br&gt;stycket sista meningen, punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen&lt;br&gt;om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet tillämpas — under för-&lt;br&gt;utsättning att egendomen är sådan&lt;br&gt;som avses i punkt 2 första stycket&lt;br&gt;eller sjunde och åttonde styckena&lt;br&gt;av anvisningarna till 3 och 4 §§&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig förmö-&lt;br&gt;genhetsskatt i dess lydelse intill&lt;br&gt;utgången av är 1991 — bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 § och, med undantag av&lt;br&gt;femte stycket sista meningen,&lt;br&gt;punkt 2 av anvisningarna till 3 och&lt;br&gt;4 §§ lagen om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt i dess lydelse intill ut-&lt;br&gt;gången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klass I hänföras efterlevande make, sambo, barn, avkomling&lt;br&gt;till barn, make och sambo till barn och efterlevande make eller sambo till&lt;br&gt;avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av&lt;br&gt;adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes&lt;br&gt;efterlevande make eller sambo 280 000 kronor, från vad som tillkommer&lt;br&gt;annan i klass I 70 000 kronor och från lott, som beskattas enligt klass II&lt;br&gt;eller klass III, 21 000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn&lt;br&gt;vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 18 år, avdrages ytterligare 10 000&lt;br&gt;kronor förvaije helt år eller del därav, som då återstod till dess sagda&lt;br&gt;ålder uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styvbarns- och fosterbamsförhållande räknas lika med skyldskap. Med&lt;br&gt;fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den&lt;br&gt;avlidnes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som&lt;br&gt;erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid&lt;br&gt;skilda tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klass II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än&lt;br&gt;sådan som avses i klass I eller III.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klass III hänföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommun, kommun eller annan menighet ävensom hushåll-&lt;br&gt;ningssällskap med stadgar som festställts av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande,&lt;br&gt;sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga&lt;br&gt;kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;&lt;br&gt;registrerad understödsförening;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet&lt;br&gt;tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer&lt;br&gt;ovan angivet ändamål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1430.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande sam-&lt;br&gt;manslutning, som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla&lt;br&gt;allmän samlingslokal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes&lt;br&gt;jämlikt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den&lt;br&gt;klass, gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet&lt;br&gt;eller för mottagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.&lt;br&gt;Skatten beräknas enligt följande skalor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;Klass I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skiktet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 120 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 200 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 390 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klass II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvskatt, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;inom skiktet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 250 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 500 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 500 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 500 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klass III&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvskatt, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skiktet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 600 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klass l&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvskatt, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 % inom skiktet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 % &amp;quot; &amp;quot; ;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 % &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;Klass 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 000 - &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;140 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140 000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvskatt, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 000 + 20 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 000 + 30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom skiktet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ft &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;W&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klass III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 000- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;170 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170 000 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvskatt, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 000 + 20 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 000 + 30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom skiktet;&lt;br&gt;M &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fl&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt&lt;br&gt;angivna bestämmelser i 6 - 9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om&lt;br&gt;arvsskatt vidare är stadgat i 4 § tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och&lt;br&gt;20 §§, 22 § med undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje&lt;br&gt;stycket, 24 - 27 §§, 28 § med undantag av andra och fjärde styckena&lt;br&gt;samt 32 §. Därvid skall hänvisningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla&lt;br&gt;41 § samt 28 § första och tredje styckena tillämpas som om gåvan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgjorde arv efter givaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gåva lämnats utan förbehåll&lt;br&gt;till förmån för givaren eller annan&lt;br&gt;och avser gåvan all givarens rätt&lt;br&gt;till förvärvskälla eller del av för-&lt;br&gt;värvskälla inom inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:280) som&lt;br&gt;han äger direkt eller genom juri-&lt;br&gt;disk person, skall, utöver be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket —&lt;br&gt;under förutsättning att egendomen&lt;br&gt;är sådan som avses i punkt 2 första&lt;br&gt;stycket eller sjunde och åttonde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 3&lt;br&gt;och 4 §§ lagen (1947:577) om stat-&lt;br&gt;lig förmögenhetsskatt - även 22 §&lt;br&gt;3 mom. och 23 § F tredje stycket&lt;br&gt;tillämpas när gåvoskatten bestäms.&lt;br&gt;Har gåvotagaren inom fem år efter&lt;br&gt;det att skattskyldighet för gåvan&lt;br&gt;inträtt genom köp, byte eller något&lt;br&gt;därmed jämförligt fång eller genom&lt;br&gt;gåva eller bodelning av annan&lt;br&gt;anledning än makes död avhänt sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gåva lämnats utan förbehåll&lt;br&gt;till förmån för givaren eller annan&lt;br&gt;och avser gåvan all givarens rätt&lt;br&gt;till förvärvskälla eller del av för-&lt;br&gt;värvskälla inom inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:280) som&lt;br&gt;han äger direkt eller genom juri-&lt;br&gt;disk person, skall, utöver be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket —&lt;br&gt;under förutsättning att egendomen&lt;br&gt;är sådan som avses i punkt 2 första&lt;br&gt;stycket eller sjunde och åttonde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 3&lt;br&gt;och 4 §§ lagen (1947:577) om stat-&lt;br&gt;lig förmögenhetsskatt i dess lydelse&lt;br&gt;intill utgången av år 1991 — även&lt;br&gt;22 § 3 mom. och 23 § F tredje&lt;br&gt;stycket tillämpas när gåvoskatten&lt;br&gt;bestäms. Har gåvotagaren inom&lt;br&gt;fem år efter det att skattskyldighet&lt;br&gt;för gåvan inträtt genom köp, byte&lt;br&gt;eller något därmed jämförligt fång&lt;br&gt;eller genom gåva eller bodelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:417.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendomen eller väsentlig del&lt;br&gt;därav, skall ny gåva anses förelig-&lt;br&gt;ga med det värde varmed den&lt;br&gt;ursprungliga gåvan nedsatts.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av annan anledning än makes död&lt;br&gt;avhänt sig egendomen eller väsent-&lt;br&gt;lig del därav, skall ny gåva anses&lt;br&gt;föreligga med det värde varmed&lt;br&gt;den ursprungliga gåvan nedsatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas i de fäll&lt;br&gt;skattskyldighet inträder efter utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Sjömansskatt enligt 7 § får genom beslut om jämkning&lt;br&gt;nedsättas i den mån förutsättningarna för skattereduktion enligt lagen&lt;br&gt;(1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning får vidare ske om förutsättningar för skattereduktion för&lt;br&gt;underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning enligt detta moment får&lt;br&gt;dock endast medges i den mån&lt;br&gt;skattereduktion ej kan antas ha&lt;br&gt;skett i fråga om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, kommunal inkomstskatt,&lt;br&gt;skogsvårdsavgift eller statlig fes-&lt;br&gt;tighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättning eller stadigvarande vistelse här i riket krävs dock inte för&lt;br&gt;jämkning enligt detta moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning enligt detta moment får&lt;br&gt;dock endast medges i den mån&lt;br&gt;skattereduktion ej kan antas ha&lt;br&gt;skett i fråga om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, kommunal inkomstskatt eller&lt;br&gt;statlig festighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1970:933.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:60&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering&lt;br&gt;till statlig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskatt-&lt;br&gt;ningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under&lt;br&gt;beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast&lt;br&gt;föregått taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och inkomst av annat förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beräkningen av in-&lt;br&gt;komst av anställning, som avses i&lt;br&gt;2 § första stycket o) eller för vil-&lt;br&gt;ken den försäkrade inte är skatt-&lt;br&gt;skyldig här i riket eller för vilken&lt;br&gt;den försäkrade har att erlägga&lt;br&gt;sjömansskatt, finns det särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutas av riksdagen särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beräkningen av in-&lt;br&gt;komst av anställning, för vilken&lt;br&gt;den försäkrade inte är skattskyldig&lt;br&gt;här i riket eller för vilken den&lt;br&gt;försäkrade har att betala sjömans-&lt;br&gt;skatt, finns det särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:569.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1040) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:1040) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag samt punkterna 1 och 3 av ikraftträdande- och övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1991:1040) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnads-&lt;br&gt;ersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från&lt;br&gt;en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller&lt;br&gt;sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda&lt;br&gt;skatt. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkning-&lt;br&gt;en av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas&lt;br&gt;av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sys-&lt;br&gt;selsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund&lt;br&gt;av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning&lt;br&gt;för merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpen-&lt;br&gt;sionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under&lt;br&gt;repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsför-&lt;br&gt;bandsövning eller särskild övning inom vämpliktsutbildningen, läkare&lt;br&gt;under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid grundut-&lt;br&gt;bildning för vuxna (grundvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;grundläggande svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i&lt;br&gt;den mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) värdet av vad den försäkrade&lt;br&gt;tillgodoförs som följd av att en&lt;br&gt;arbetsgivare lämnar sådant bidrag&lt;br&gt;som likställs med lön enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs&lt;br&gt;självständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension samt i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av ideell förening gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som&lt;br&gt;är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svenska medbotgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är&lt;br&gt;svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är&lt;br&gt;bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgif-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i&lt;br&gt;fråga om 2 kap. 14 § och 3 kap.&lt;br&gt;9 § den 1 juli 1991 och i övrigt&lt;br&gt;den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i&lt;br&gt;fråga om 2 kap. 14 § och 3 kap.&lt;br&gt;9 § den 1 juli 1991, i fråga om 11&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket k) den 1 juli&lt;br&gt;1992 och i övrigt den 1 januari&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya föreskriften i 11 kap.&lt;br&gt;2 § tillämpas första gången när&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst be-&lt;br&gt;stäms för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya föreskrifterna i 11&lt;br&gt;kap. 2 § tillämpas första gången&lt;br&gt;när pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;bestäms för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1991:588) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:588) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig&lt;br&gt;här i riket enligt kommunalskattelagen (1928:370) samt inkomst av&lt;br&gt;anställning, för vilken den försäkrade är skattskyldig enligt lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, skall&lt;br&gt;bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan&lt;br&gt;uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten&lt;br&gt;avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 3 kap. 58 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. I uppgiften skall&lt;br&gt;anges den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress samt&lt;br&gt;beloppet av den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som&lt;br&gt;denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om den försäkrade fått&lt;br&gt;skattepliktiga naturaförmåner. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid&lt;br&gt;som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som&lt;br&gt;utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av anställning, som&lt;br&gt;avses i 11 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;o) lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;skall bestämmas med ledning av&lt;br&gt;uppgift om det värde som den&lt;br&gt;försäkrade tillgodoförts som följd&lt;br&gt;av bidraget. Sådan uppgift skall av&lt;br&gt;arbetsgivaren lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för en försäkrad, som inte är&lt;br&gt;skattskyldig här i riket, i särskild&lt;br&gt;uppgift enligt första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en försäkrad, som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket lagen (1958:295)&lt;br&gt;om sjömansskatt, i redares redovis-&lt;br&gt;ning enligt 14 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för annan försäkrad, i kon-&lt;br&gt;trolluppgift enligt 3 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1976:1015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den&lt;br&gt;allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att denna lag tillämpas även i&lt;br&gt;fråga om allmän löneavgift, ar-&lt;br&gt;betsmiljöavgift och särskild löne-&lt;br&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster&lt;br&gt;framgår av lagen (1982:423) om&lt;br&gt;allmän löneavgift, lagen (1989:&lt;br&gt;484) om arbetsmiljöavgift och la-&lt;br&gt;gen (1990:659) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att denna lag tillämpas även i&lt;br&gt;fråga om arbetsmiljöavgift och&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster framgår av lagen&lt;br&gt;(1989:484) om arbetsmiljöavgift&lt;br&gt;och lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter&lt;br&gt;tillämpas fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före utgången av&lt;br&gt;år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1989:633.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1991:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1050) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:1050) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren&lt;br&gt;under året har utgett som lön i pengar eller annan ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete eller eljest med anledning av tjänsten, dock inte pension, eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner eller, i fäll som avses i 3 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för&lt;br&gt;utfört arbete. Bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring likställs med lön. Med lön likställs även kostnads-&lt;br&gt;ersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön likställs också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare&lt;br&gt;lämnar till en juridisk person, om&lt;br&gt;ett väsentligt ändamål för den&lt;br&gt;juridiska personen är att tillgodose&lt;br&gt;ekonomiska intressen hos dem som&lt;br&gt;är eller har varit anställda hos&lt;br&gt;arbetsgivaren. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte bidrag som lämnas till en&lt;br&gt;pensions- eller personalstiftelse&lt;br&gt;enligt lagen (1967:531) om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som en arbetsgivare&lt;br&gt;utger till en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa som följd av bestämmelsen i&lt;br&gt;24 § första stycket lagen (1991:&lt;br&gt;1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av vad någon tillgodoförs&lt;br&gt;som följd av sådant bidrag som&lt;br&gt;likställs med lön enligt andra styck-&lt;br&gt;et 1 samt ersättning som avses i&lt;br&gt;andra stycket 2 skall anses som&lt;br&gt;ersättning till arbetstagare vid&lt;br&gt;tillämpning av 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön likställs också ersättning&lt;br&gt;som en arbetsgivare utger till en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa som följd&lt;br&gt;av bestämmelsen i 24 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som avses i andra&lt;br&gt;stycket skall anses som ersättning&lt;br&gt;till arbetstagare vid tillämpning av&lt;br&gt;4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter och allmän löneavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1990:912) om nedsättning&lt;br&gt;av socialavgifter och allmän löneavgift samt 1, 7 och 8 §§ lagen skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om nedsättning av socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges föreskrifter om&lt;br&gt;stöd till näringslivet genom ned-&lt;br&gt;sättning helt eller delvis av social-&lt;br&gt;avgifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aijeplogs, Arvidsjaurs, Gällivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges föreskrifter om&lt;br&gt;stöd till näringslivet genom ned-&lt;br&gt;sättning helt eller delvis av social-&lt;br&gt;avgifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och allmän löneavgift&lt;br&gt;enligt lagen (1982:423) om allmän&lt;br&gt;löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet ges till näringslivet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertomeå&lt;br&gt;kommuner i Norrbottens län, Dorotea, Malå, Sorsele, Storumans,&lt;br&gt;Vilhelmina och Åsele kommuner i Västerbottens län, Bergs, Härjedalens,&lt;br&gt;Ragunda och Strömsunds kommuner samt Hotagens, Laxsjö, Föllinge,&lt;br&gt;Offerdals och Alsens församlingar i Krokoms kommun i Jämtlands län&lt;br&gt;(stödområde 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet ges också i den omfattning som framgår av 5 och 6 §§ till&lt;br&gt;näringslivet i Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner i Norrbot-&lt;br&gt;tens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som driver eller&lt;br&gt;etablerar verksamhet som avses i&lt;br&gt;2 § vid fest driftställe i Svap-&lt;br&gt;pavaara samhälle, Kiruna kommun,&lt;br&gt;har rätt att efter särskilt tillstånd&lt;br&gt;bli befriad från arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och allmän löneavgift för denna&lt;br&gt;verksamhet till och med utgiftsåret&lt;br&gt;1993. Sådan befrielse medges&lt;br&gt;endast om en etablering är lämplig&lt;br&gt;från samhällsekonomisk synpunkt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med utgiftsåret 1994 gäller samma bestämmelser som för&lt;br&gt;stödområde 1 i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som driver eller&lt;br&gt;etablerar verksamhet som avses i&lt;br&gt;2 § vid fest driftställe i Svap-&lt;br&gt;pavaara samhälle, Kiruna kommun,&lt;br&gt;har rätt att efter särskilt tillstånd&lt;br&gt;bli befriad från arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;för denna verksamhet till och med&lt;br&gt;utgiftsåret 1993. Sådan befrielse&lt;br&gt;medges endast om en etablering är&lt;br&gt;lämplig från samhällsekonomisk&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som bedriver eller En försäkrad som bedriver eller&lt;br&gt;etablerar verksamhet som avses i etablerar verksamhet som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § vid fest driftställe i Svap-&lt;br&gt;pavaara samhälle, Kiruna kommun,&lt;br&gt;har rätt att efter särskilt tillstånd&lt;br&gt;befrias från egenavgifter och all-&lt;br&gt;män löneavgift för inkomster från&lt;br&gt;denna verksamhet till och med in-&lt;br&gt;komståret 1993. Sådan befrielse&lt;br&gt;medges endast om en etablering är&lt;br&gt;lämplig från samhällsekonomisk&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med inkomståret 1994&lt;br&gt;stödområde 1 i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § vid fest driftställe i Svap-&lt;br&gt;pavaara samhälle, Kiruna kommun,&lt;br&gt;har rätt att efter särskilt tillstånd&lt;br&gt;befrias från egenavgifter för in-&lt;br&gt;komster från denna verksamhet till&lt;br&gt;och med inkomståret 1993. Sådan&lt;br&gt;befrielse medges endast om en&lt;br&gt;etablering är lämplig från samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iller samma bestämmelser som för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Lagen tillämpas fortfe-&lt;br&gt;rande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för&lt;br&gt;allemanssparande och ungdomsbosparande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1988:847) om skattelättnader&lt;br&gt;för allemanssparande och ungdomsbosparande skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ränta på sparmedel som satts&lt;br&gt;in i allemanssparandet samt bonus-&lt;br&gt;ränta enligt 5 § lagen (1983:890) om&lt;br&gt;allemanssparande utgör endast två&lt;br&gt;tredjedelar skattepliktig inkomst vid&lt;br&gt;taxering enligt lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av realisationsvinst och utdelning&lt;br&gt;på andel i allemansfond tas två tred-&lt;br&gt;jedelar upp som skattepliktig in-&lt;br&gt;komst. Avdrag för realisationsför-&lt;br&gt;lust på sådan andel grundas på två&lt;br&gt;tredjedelar av förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utdelning enligt 18 § sista stycket lagen om allemanssparande skall gå-&lt;br&gt;voskatt betalas i den mån skattskyldighet föreligger enligt lagen (1941:416)&lt;br&gt;om arvsskatt och gåvoskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ränta på sparmedel som satts&lt;br&gt;in i allemanssparandet samt bonus-&lt;br&gt;ränta enligt 5 § lagen (1983:890) om&lt;br&gt;allemanssparande utgör endast fyra&lt;br&gt;femtedelar skattepliktig inkomst vid&lt;br&gt;taxering enligt lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av realisationsvinst och utdelning&lt;br&gt;på andel i allemansfond tasfyra fem-&lt;br&gt;tedelar upp som skattepliktig in-&lt;br&gt;komst. Avdrag för realisationsför-&lt;br&gt;lust på sådan andel grundas p&amp;amp;fyra&lt;br&gt;femtedelar av förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bonusränta enligt 11 § lagen&lt;br&gt;(1988:846) om ungdomsbosparande&lt;br&gt;utgör endast två tredjedelar skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst vid taxering enligt la-&lt;br&gt;gen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bonusränta enligt 11 § lagen&lt;br&gt;(1988:846) om ungdomsbosparande&lt;br&gt;utgör endast fyra femtedelar skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst vid taxering enligt la-&lt;br&gt;gen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1316.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:675.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1990:654) om&lt;br&gt;skatteutj ämningsreserv&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:654) om skatteutjämningsre-&lt;br&gt;serv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 och 8 §§ samt punkt 6 av övergångsbestämmelserna skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 8, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon är skillnaden vid be-&lt;br&gt;skattningsårets ingång mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27§ 1 mom., 28 §, 29 § 1&lt;br&gt;mom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida&lt;br&gt;inte vederlag eller realisationsvinst vid avyttring utgör intäkt av näringsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som har avsatts till ersättningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lån för anskaffande av tillgångar som enligt andra stycket inte räknas in&lt;br&gt;i kapitalunderlaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig inkomstskatt, statlig för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt, kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt, egenavgifter enligt la-&lt;br&gt;gen (1981:691) om socialavgifter,&lt;br&gt;särskild löneskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster och lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader samt skattetill-&lt;br&gt;lägg och förseningsavgift enligt taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324) räknas inte&lt;br&gt;som tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstunderlaget är den vid tax-&lt;br&gt;eringen till statlig inkomstskatt be-&lt;br&gt;räknade inkomsten av förvärvskäl-&lt;br&gt;lan före avdrag för underskott från&lt;br&gt;föregående år, avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), avdrag för&lt;br&gt;särskild löneskatt enligt 3§ lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig inkomstskatt, statlig för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt, kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt, egenavgifter enligt la-&lt;br&gt;gen (1981:691) om socialavgifter,&lt;br&gt;särskild löneskatt enligt 3§ lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader samt skattetill-&lt;br&gt;lägg och förseningsavgift enligt taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324) räknas inte&lt;br&gt;som tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstunderlaget är den vid tax-&lt;br&gt;eringen till statlig inkomstskatt be-&lt;br&gt;räknade inkomsten av förvärvskäl-&lt;br&gt;lan före avdrag för underskott från&lt;br&gt;föregående år, avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), avdrag för&lt;br&gt;särskild löneskatt enligt 3§ lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionskostnader, avdrag för upp-&lt;br&gt;skov enligt lagen (1979:611) om&lt;br&gt;upphovsmannakonto, avdrag för av-&lt;br&gt;sättning för egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och la-&lt;br&gt;gen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster samt av-&lt;br&gt;drag för årets avsättning till skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv beräknad på in-&lt;br&gt;komstunderlaget. Intäkt enligt&lt;br&gt;punkt 16 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen ingår inte i&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionskostnader, avdrag för upp-&lt;br&gt;skov enligt lagen (1979:611) om&lt;br&gt;upphovsmannakonto, avdrag för av-&lt;br&gt;sättning för egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och av-&lt;br&gt;drag för årets avsättning till skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv beräknad på in-&lt;br&gt;komstunderlaget. Intäkt enligt&lt;br&gt;punkt 16 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen ingår inte i&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vid beräkning av kapitalunder-&lt;br&gt;laget för fysiska personer och döds-&lt;br&gt;bon gäller följande. Vid 7993-1999&lt;br&gt;års taxeringar skall som kapital-&lt;br&gt;underlag anses den skattskyldiges&lt;br&gt;kapitalunderlag enligt 4 § med till-&lt;br&gt;lägg för en övergångspost. Över-&lt;br&gt;gångsposten är ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande den skattskyldiges negativa&lt;br&gt;kapitalunderlag vid 7993 års taxe-&lt;br&gt;ring eller, om företaget på grund av&lt;br&gt;förlängt räkenskapsår inte skall tax-&lt;br&gt;eras detta år, vid 1994 års taxering,&lt;br&gt;till den del detta negativa underlag&lt;br&gt;överstiger fribeloppet enligt punkt&lt;br&gt;16 fjärde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vid beräkning av kapitalunder-&lt;br&gt;laget för fysiska personer och döds-&lt;br&gt;bon gäller följande. Vid 7992-1999&lt;br&gt;års taxeringar skall som kapital-&lt;br&gt;underlag anses den skattskyldiges&lt;br&gt;kapitalunderlag enligt 4§ med till-&lt;br&gt;lägg för en övergångspost. Över-&lt;br&gt;gå ngsposten är ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande den skattskyldiges negativa&lt;br&gt;kapitalunderlag vid 7992 års taxe-&lt;br&gt;ring eller, om företaget på grund av&lt;br&gt;förlängt räkenskapsår inte skall tax-&lt;br&gt;eras detta år, vid 1993 års taxering,&lt;br&gt;till den del detta negativa underlag&lt;br&gt;överstiger fribeloppet enligt punkt&lt;br&gt;16 fjärde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige flera förvärvskällor skall vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket overgångsposten bestämmas med ledning av förvärvskällornas sam-&lt;br&gt;manlagda kapitalunderlag. Är det sammanlagda kapitalunderlaget negativt&lt;br&gt;skall det fördelas mellan förvärvskällorna med negativt kapitalunderlag i för-&lt;br&gt;hållande till deras andel av det sammanlagda kapitalunderlaget i dessa för-&lt;br&gt;värvskällor. Det sålunda beräknade negativa underlaget utgör förvärvskäl-&lt;br&gt;lans övergångspost till den del beloppet överstiger det till förvärvskällan&lt;br&gt;hänförliga fribeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderla-&lt;br&gt;get vid 7992 års taxering eller, om&lt;br&gt;företaget på grund av förlängt rä-&lt;br&gt;kenskapsår inte skall taxeras detta&lt;br&gt;år, vid 1993 års taxering, skall fastig-&lt;br&gt;heter som inte utgör omsättningstill-&lt;br&gt;gångar tas upp till det högsta av de&lt;br&gt;värden som följer av 6§ andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller inte vid tillämpning av&lt;br&gt;11§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderla-&lt;br&gt;get vid 1993 års taxering eller, om&lt;br&gt;företaget på grund av förlängt rä-&lt;br&gt;kenskapsår inte skall taxeras detta&lt;br&gt;år, vid 1994 års taxering, skall fastig-&lt;br&gt;heter som inte utgör omsättningstill-&lt;br&gt;gångar tas upp till det högsta av de&lt;br&gt;värden som följer av 6§ andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Vid beräkning av kapital-&lt;br&gt;underlaget för skadeförsäkringsföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag skall vid 1992 års taxering säker-&lt;br&gt;hetsreserv räknas som skuld endast&lt;br&gt;till den del reserven överstiger 70 pro-&lt;br&gt;cent av säkerhetsreserven i bokslut&lt;br&gt;till ledning för 1991 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorle-&lt;br&gt;des än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring&lt;br&gt;utbetalas av staten eller kommun&lt;br&gt;som arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje Särskild löneskatt skall för varje&lt;br&gt;år betalas till staten med 22,2 pro- år betalas till staten med 21,85 pro-&lt;br&gt;cent på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;cent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år&lt;br&gt;eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags-&lt;br&gt;försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorle-&lt;br&gt;des än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring&lt;br&gt;utbetalas av staten eller kommun&lt;br&gt;som arbetsgivare eller av annan ar-&lt;br&gt;betsgivare, under förutsättning att ar-&lt;br&gt;betsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen tecknats&lt;br&gt;i enlighet med vad som anges i punkt&lt;br&gt;20 e första stycket b av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grun-&lt;br&gt;der som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisa-&lt;br&gt;tioner till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till&lt;br&gt;sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts en-&lt;br&gt;ligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som&lt;br&gt;inte utgör kompensation för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första stycket.&lt;br&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket&lt;br&gt;2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;skall för varje år till staten betala&lt;br&gt;särskild löneskatt med 22,2 procent&lt;br&gt;på inkomst av passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet här i riket samt, om den&lt;br&gt;skattskyldige före årets början fyllt&lt;br&gt;65 år eller avlidit under året, på in-&lt;br&gt;komst som avses i 3 kap. 4 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;skall för varje år till staten betala&lt;br&gt;särskild löneskatt med 21,85 procent&lt;br&gt;på inkomst av passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet här i riket samt, om den&lt;br&gt;skattskyldige före årets början fyllt&lt;br&gt;65 år eller inte fyllt 65 år men under&lt;br&gt;hela året uppburit hel ålderspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1426.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1426.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter samt vidare på ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt sådan avtalsgrupp-&lt;br&gt;sjukförsäkring som avses i punkt 12&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller enligt&lt;br&gt;sådan trygghetsförsäkring som avses&lt;br&gt;i nämnda anvisningspunkt till den&lt;br&gt;del ersättningen utgår i form av en-&lt;br&gt;gångsbelopp som inte utgör kom-&lt;br&gt;pensation för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller avlidit under året, på inkomst&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 4§ andra stycket&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;samt vidare på ersättning som utgår&lt;br&gt;enligt sådan avtalsgruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring som avses i punkt 12 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928:370) eller enligt sådan&lt;br&gt;trygghetsförsäkring som avses i&lt;br&gt;nämnda anvisningspunkt till den del&lt;br&gt;ersättningen utgår i form av en-&lt;br&gt;gångsbelopp som inte utgör kom-&lt;br&gt;pensation för mistad inkomst. Skatt&lt;br&gt;beräknas inte på sådana inkomster&lt;br&gt;för vilka den skattskyldige skall be-&lt;br&gt;tala egenavgifter enligt 3 kap. 4§ la-&lt;br&gt;gen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt beräknas inte heller på ersättning för ett uppdrag där avtal har träf-&lt;br&gt;fats om att ersättningen för uppdraget skall likställas med inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på lön eller annan&lt;br&gt;ersättning som utges efter utgången av år 1991 samt på inkomst enligt 2§&lt;br&gt;som tas upp till beskattning vid 1993 års taxering eller senare. Omfattar be-&lt;br&gt;skattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1991, skall - om den&lt;br&gt;skattskyldige inte visar annat - så stor del av beskattningsårets inkomst anses&lt;br&gt;hänförlig till tiden efter utgången av år 1991 som svarar mot förhållandet&lt;br&gt;mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 10 procent av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt 3§ första -&lt;br&gt;tredje styckena såvitt underlaget av-&lt;br&gt;ser tjänstepension och till 15 procent&lt;br&gt;såvitt underlaget avser annat än tjäns-&lt;br&gt;tepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 1,1 procent av skatteunderlaget enligt 3§ fjärde&lt;br&gt;stycket. I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall&lt;br&gt;skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Detsamma skall gälla om pensions-&lt;br&gt;skuld som avses i nyssnämnda stycke helt upplöses under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 10 procent av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt 3§ första -&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utfäst en tjänstepension&lt;br&gt;skall till staten betala särskild löne-&lt;br&gt;skatt med 21,85 procent på kostna-&lt;br&gt;den för pensionsutfästelsen, beräk-&lt;br&gt;nad enligt 2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utfäst en tjänstepension&lt;br&gt;skall till staten betala särskild löne-&lt;br&gt;skatt med 22,2 procent på kostnaden&lt;br&gt;för pensionsutfästelsen, beräknad&lt;br&gt;enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behand-&lt;br&gt;las som handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;som medges avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall för det&lt;br&gt;beskattningsåret till staten betala&lt;br&gt;särskild löneskatt med 11,1 procent&lt;br&gt;på avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;som medges avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall för det&lt;br&gt;beskattningsåret till staten betala&lt;br&gt;särskild löneskatt med 21,85 procent&lt;br&gt;på avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om upphävande av lagen (1946:324) om&lt;br&gt;skogsvårdsavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av juni 1992. Lagen tillämpas dock&lt;br&gt;alltjämt i fråga om avgift som belöper på tiden före dess upphävande i&lt;br&gt;den mån annat inte anges nedan i fråga om beräkning av skogsvårdsav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beskattningsår som avslutas efter den 31 december 1991 gäller&lt;br&gt;följande. Skogsvårdsavgiften beräknas på grundval av 1991 års skogs-&lt;br&gt;bruksvärde och är för helt år räknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 8 promille till den del beskattningsåret omfattar tid före den 1&lt;br&gt;januari 1992 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 4 promille för tiden därefter. Beskattningsår som avslutas efter den&lt;br&gt;30 juni 1992 anses ha gått ut denna dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skogsbruksvärdet inte bestämts för år 1991 uppskattas skogsbruks-&lt;br&gt;värdet enligt de grunder som då gällde för bestämmande av skogsbruks-&lt;br&gt;värdet. Om den skattskyldige så yrkar beräknas skogsvårdsavgiften på&lt;br&gt;grundval av det för år 1992 gällande skogsbruksvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om upphävande av lagen (1947:577) om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Den upphävda lagen&lt;br&gt;tillämpas dock alltjämt vid 1994 och tidigare års taxeringar. Vid 1992—&lt;br&gt;1994 års taxeringar tillämpas den upphävda lagen med de ändringar som&lt;br&gt;framgår av punkterna 1—4 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillgångar är inte skattepliktiga och skulder är inte avdragsgilla i&lt;br&gt;den mån de är hänförliga till verksamhet som omfattas av de särskilda&lt;br&gt;reduceringsreglema i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 3 och&lt;br&gt;4 §§. Sådana tillgångar och skulder skall inte heller medräknas vid&lt;br&gt;värdering av aktie eller andel enligt punkt 5 femte stycket av anvisningar-&lt;br&gt;na till 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Aktier som avses i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 3 och&lt;br&gt;4 §§ är inte skattepliktiga. Detsamma gäller för aktier som vid utgången&lt;br&gt;av år 1991 omfattades av bestämmelserna i nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Statlig förmögenhetsskatt för skattskyldig som avses i 11 § 1 mom.&lt;br&gt;är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 1992 års taxering 1,5 procent av den del av den beskattningsbara&lt;br&gt;förmögenheten som överstiger 800 000 kronor men inte 1 600 000 kro-&lt;br&gt;nor och 2,5 procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten&lt;br&gt;som överstiger 1 600 000 kronor, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 1993 och 1994 års taxeringar 1,5 procent av den del av den&lt;br&gt;beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som&lt;br&gt;hemmavarande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av&lt;br&gt;skatt i vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1970:172) om begränsning av skatt i&lt;br&gt;vissa fall skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Den upphävda&lt;br&gt;lagen tillämpas dock alltjämt vid 1994 och tidigare års taxeringar. Vid&lt;br&gt;1992—1994 års taxeringar tillämpas den upphävda lagen med den&lt;br&gt;ändringen i fråga om 3 § tredje stycket att spärrbeloppet skall bestämmas&lt;br&gt;till 55 procent av summan av den justerade beskattningsbara förvärvsin-&lt;br&gt;komsten och inkomsten av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om upphävande av lagen (1982:423) om allmän&lt;br&gt;löneavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1982:423) om allmän löneavgift skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Lagen tillämpas fortfarande&lt;br&gt;i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om upphävande av lagen (1990:1454) om höjning av den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften intill utgången av juni 1991&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1990:1454) om höjning av den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften intill utgången av juni 1991 skall upphöra att gälla&lt;br&gt;vid utgången av år 1991. Lagen tillämpas fortfarande i fråga om&lt;br&gt;förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om upphävande av lagen (1991:703) om sänkning av&lt;br&gt;den allmänna löneavgiften intill utgången av december 1992&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1991:703) om sänkning av den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften intill utgången av december 1992 skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1991. Lagen tillämpas fortfarande i fråga om&lt;br&gt;förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om skattepolitik för tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En av huvuduppgifterna för regeringen är att bryta den ekonomiska&lt;br&gt;stagnationen och att lägga grunden för en ny period av tillväxt, företagan-&lt;br&gt;de och utveckling i Sverige. Detta är en förutsättning för att bevara och&lt;br&gt;utveckla välfärden. Som framhållits i regeringsdeklarationen är det därvid&lt;br&gt;av största vikt att små- och ny företagandet får en renässans. En sänkning&lt;br&gt;av kapitalbeskattningen är också nödvändig för att stimulera hushålls-&lt;br&gt;sparandet. Av grundläggande betydelse för att förverkliga dessa mål är&lt;br&gt;att snabbt vidta åtgärder som undanröjer eller lindrar verkningarna av de&lt;br&gt;höga skatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden är det väsentligt att i ett första steg&lt;br&gt;angripa de mest skadliga inslagen i skattesystemet. Hög prioritet måste&lt;br&gt;därvid ges skattesänkningar som stärker de mindre och medelstora&lt;br&gt;företagen och den allmänna riskkapitalförsöijningen. De höga kapitalskat-&lt;br&gt;terna motverkar tillväxt och måste lindras. De åtgärder som sätts in kan&lt;br&gt;med i det närmaste omedelbar verkan förändra företagsklimatet i Sverige.&lt;br&gt;Regeringens strävan att närma vår kapitalinkomstbeskattning till&lt;br&gt;omvärldens måste också ta sig konkreta uttryck i detta första steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 oktober 1991 att inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över vissa lagförslag. De till lagrådet remitterade förslagen bör&lt;br&gt;fogas till protokollet som bilaga 1. Lagrådet har lämnat lagförslagen utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer nu att redovisa mina förslag till de inledande åtgärder på&lt;br&gt;skatteområdet som bidrar till en ny start för Sverige. Vid beredningen av&lt;br&gt;ärendet har synpunkter inhämtats från bl.a. riksskatteverket, riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, finansinspektionen och riksbanken. De synpunkter som har&lt;br&gt;framförts har huvudsakligen varit av tekniskt slag och har med någon&lt;br&gt;avvikelse beaktats vid utformningen av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ekonomi befinner sig i en allvarlig kris. Utvecklingskraften har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successivt försvagats och resultatet är nu total stagnation. Den mest Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;tydliga effekten är den ökande arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeringens syn på läget i den svenska ekonomin och vilka&lt;br&gt;åtgärder som nu krävs för att komma till rätta med obalanserna har&lt;br&gt;redovisats i prop. 1991/92:38. I denna fästslås att en rad strukturella&lt;br&gt;åtgärder måste vidtagas för att långsiktigt räta upp Sveriges ekonomi. Det&lt;br&gt;räcker inte med konjunkturpolitik. Bland de viktigaste strukturåtgärderna&lt;br&gt;i regeringens ekonomisk-politiska strategi är en sänkning av det totala&lt;br&gt;skattetrycket. Högskattepolitiken har i betydande grad hämmat förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för tillväxt i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bedömningar som görs i den ekonomisk-politiska propositionen&lt;br&gt;utgör naturligtvis centrala utgångspunkter för den allmänna diskussion om&lt;br&gt;behovet av en ny skattepolitik som jag kommer att föra i det följande.&lt;br&gt;Med hänsyn till den korta tid som stått till buds efter regeringsskiftet vill&lt;br&gt;jag understryka att de åtgärder vi nu föreslår är resultatet av en&lt;br&gt;prioritering bland en rad angelägna förändringar av skatterna. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att dessa åtgärder är nödvändiga inslag i en strategi för ökad&lt;br&gt;tillväxt. Åtgärder på skatteområdet utgör därmed grunden för en politik&lt;br&gt;som leder till att välfärden bevaras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebar väsentliga förbättringar på ett antal punkter.&lt;br&gt;Marginalskattesänkningen och övergången till en mer likformig beskatt-&lt;br&gt;ning har förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för arbete, sparande&lt;br&gt;och produktion. De grundläggande principerna bakom skattereformen&lt;br&gt;ligger fast. Reformen är dock i flera avseenden otillräcklig. Även efter&lt;br&gt;skattereformen är den sammanlagda beskattningen av en extra arbetsin-&lt;br&gt;sats för hög i ett internationellt perspektiv. Detta gäller också när man&lt;br&gt;gör en motsvarande jämförelse på kapitalbeskattningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga svenska kapitalbeskattningen får en rad skadliga effekter.&lt;br&gt;Hushållssparandet motverkas och företagens riskkapitalförsöijning&lt;br&gt;försämras. Sverige blir mindre lockande för personer med kapital och&lt;br&gt;entreprenöranda. Kapitalbeskattningen är således skadlig för den svenska&lt;br&gt;ekonomin och undergräver därmed förutsättningarna för tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges kapitalskatter kan inte väsentligt avvika från utlandets när&lt;br&gt;Sverige blir alltmer internationellt integrerat. Det skulle få starka&lt;br&gt;negativa konsekvenser för Sveriges ekonomi. En alltför hög kapitalbe-&lt;br&gt;skattning innebär ett fortsatt kapitalutflöde, minskade investeringar och&lt;br&gt;färre arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten ingick inte i skattere-&lt;br&gt;formen, utan de höga skattesatserna bibehölls. Dessa skatter reducerar&lt;br&gt;motiven för sparande och har tydliga skadeeffekter på företagsområdet.&lt;br&gt;En lindring är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt viktigt är en justering nedåt vad gäller skatten på sparande i&lt;br&gt;företag. Förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företag bör slopas&lt;br&gt;med omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i den svenska ekonomin är beroende av goda förutsättningar&lt;br&gt;för små- och ny företagande. Vid sidan av de åtgärder jag nyss nämnt&lt;br&gt;måste det till ytterligare förändringar av skattepolitiken både på kort och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något längre sikt för att främja företagandet. Jag redovisar mina förslag Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;på företagsskatteområdet och min syn på behoven av ytterligare&lt;br&gt;förändringar i det följande (avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera hushållssparandet och inte äventyra företagens&lt;br&gt;riskkapitalförsöijning samt för att anpassa kapitalinkomstbeskattningen till&lt;br&gt;EG-ländemas nivåer bör skattesatsen för kapitalinkomster vara lägre än&lt;br&gt;nuvarande 30 %. En reducering av skatteuttaget på kapitalinkomster är&lt;br&gt;dock förenad med vissa problem. Det är nämligen enligt min uppfattning&lt;br&gt;av värde att vi kan bevara den nuvarande symmetrin i beskattningen. En&lt;br&gt;sänkning av skattesatsen reducerar då också ränteavdragens skattemässiga&lt;br&gt;värde. Detta medför, allt annat givet, högre boendekostnader, vilket i&lt;br&gt;nuvarande läge på bostadsmarknaden kan orsaka vissa övergångsproblem.&lt;br&gt;Jag förordar därför att kapitalinkomstskattesatsen i ett första steg, med&lt;br&gt;verkan från år 1993, sänks till 25 %. Med en sådan uppläggning ges&lt;br&gt;hushållen en rimlig anpassningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande (avsnitt 5.1) utvecklar jag min syn på hur förändringarna&lt;br&gt;av kapitalinkomstbeskattningen bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första steg på en omlagd skattepolitik för här berörda områden som&lt;br&gt;jag nu skisserat har en tydlig profil. Skattereglerna utformas så att de i&lt;br&gt;högre utsträckning bidrar till sparande och tillväxt i Sverige. Detta leder&lt;br&gt;till ekonomisk utveckling som ger sysselsättning och välfärd för hela&lt;br&gt;Sveriges befolkning. Detta är särskilt nödvändigt med tanke på den&lt;br&gt;stigande arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förmögenhetsskatten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är de mindre och medelstora företagen som i hög grad måste svara&lt;br&gt;för den framtida tillväxten. Villkoren för dessa företag måste vara goda&lt;br&gt;för att inte konkurrensen med utländska företag skall försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsbeskattningen av kapital som har lagts ner i ett familje-&lt;br&gt;företag kan vara en allvarlig belastning för företaget. Den som äger ett&lt;br&gt;företag och vill driva det vidare måste vaije år ta en del av företagets&lt;br&gt;avkastning i anspråk för betalning av förmögenhetsskatt. Denna skatt är&lt;br&gt;inte avdragsgill vid ägarens inkomsttaxering utan måste normalt betalas&lt;br&gt;med beskattade medel som tas ur företaget. På grund av inkomstskatten&lt;br&gt;och de sociala avgifterna krävs relativt stora uttag ur företaget för att&lt;br&gt;inkomsten efter skatt skall täcka förmögenhetsskatten. Belastningen på&lt;br&gt;företaget hämmar dess investeringar och tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför inte försvarbart att behålla en förmögenhetsskatt på&lt;br&gt;kapital som lagts ner i mindre företag. Denna beskattning bör slopas&lt;br&gt;redan fr.o.m. 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid otillräckligt att enbart slopa förmögenhetsbeskattning-&lt;br&gt;en för familjeföretagen. Behålls förmögenhetsskatten på börsnoterade&lt;br&gt;aktier uppstår ett hinder för de mindre företagens tillväxt. Förmögenhets-&lt;br&gt;skatten blir då, i högre grad än tidigare, en faktor som kommer att&lt;br&gt;avhålla många växande företag från en börsintroduktion och således&lt;br&gt;försvåra företagens tillgång till riskkapitalmarknaden. Principiellt sett bör&lt;br&gt;således förmögenhetsbeskattningen slopas på allt företagskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skillnad i beskattningen mellan företagsförmögenhet och andra&lt;br&gt;tillgångar kan på sikt påverka investeringarna och snedvrida prisbildning-&lt;br&gt;en. Starka skäl talar därför för att förmögenhetsbeskattningen avskaffas&lt;br&gt;helt. Ett slopande av skatten minskar risken för utflyttning från Sverige&lt;br&gt;av kapital som annars hade kunnat investeras här. Förslaget innebär&lt;br&gt;också en betydande förenkling för såväl de enskilda som skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen. Den tillväxt som blir följden av skattens avskaffande medför i sin&lt;br&gt;tur att välståndet kan öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av statsfinansiella skäl bör ändringarna genomföras i flera steg. På sikt&lt;br&gt;medför reformen dock ökade intäkter till staten bl.a. genom ett minskat&lt;br&gt;kapitalflöde till utlandet och en positiv påverkan på företagandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Förmögenhetsskattens avveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det översta skiktet i förmögenhetsskatteskalan slopas&lt;br&gt;fr.o.m. 1992 års taxering. Fr.o.m. 1993 års taxering görs skatten&lt;br&gt;proportionell och utgår med 1,5 % av den del av den beskattnings-&lt;br&gt;bara förmögenheten som överstiger 800 000 kr. Fr.o.m. 1995 års&lt;br&gt;taxering avskaffas förmögenhetsskatten helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den statliga förmögenhetsskatten utgår enligt&lt;br&gt;en progressiv skala på beskattningsbara förmögenheter som överstiger&lt;br&gt;800 000 kr. På den del av förmögenheten som ligger mellan 800 000 kr.&lt;br&gt;och 1 600 000 kr. tas 1,5 % ut i skatt. När förmögenheten överstiger&lt;br&gt;1 600 000 kr. men inte 3 600 000 kr. är förmögenhetsskatten 12 000 kr.&lt;br&gt;för 1 600 000 kr. och 2,5 % för återstoden. Överstiger förmögenheten&lt;br&gt;3 600 000 kr. blir skatten 62 000 kr. för 3 600 000 kr. och 3 % av&lt;br&gt;återstoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatt betalas av fysiska personer och dödsbon. Dessutom&lt;br&gt;beskattas bl.a. vissa föreningar och samfund. För de senare utgår en&lt;br&gt;proportionell skatt på 1,5 promille på den del av den beskattningsbara&lt;br&gt;förmögenheten som överstiger 25 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För makar beräknas den beskattningsbara förmögenheten gemensamt.&lt;br&gt;Hemmavarande barn under 18 år sambeskattas med sina föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande skatteskala justerades med verkan fr.o.m. 1991 års taxering&lt;br&gt;med anledning av 1990 års fastighetstaxering (prop. 1989/90:50, SkUlO,&lt;br&gt;SFS 1989:1026). Förmögenhetsbeskattningen regleras i lagen (1947:577)&lt;br&gt;om statlig förmögenhetsskatt, SFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt särskilda bestämmelser i lagen (1970:172) om begränsning av&lt;br&gt;skatt i vissa fall får statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt sättas ner&lt;br&gt;om den sammanlagda skatten överstiger ett spärrbelopp som är 75 % av&lt;br&gt;summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital&lt;br&gt;(begränsningsregeln).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående avsnittet konstaterat att en avveckling av den&lt;br&gt;allmänna förmögenhetsbeskattningen är nödvändig. Av statsfinansiella&lt;br&gt;skäl bör skatten avvecklas på några års sikt för att helt tas bort fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års taxering. Avvecklingen bör inledas redan vid 1992 års taxering&lt;br&gt;med ett slopande av skatten på s.k. arbetande kapital. Dessutom bör&lt;br&gt;förmögenhetsskatteskalan omgående förändras för att lindra de skadliga&lt;br&gt;effekterna av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en av de inledande åtgärderna bör det översta skiktet på 3 % tas&lt;br&gt;bort. Fr.o.m. 1993 års taxering slopas även mellanskiktet i skatteskalan.&lt;br&gt;Skatten blir därigenom proportionell och utgår med 1,5 % av den del&lt;br&gt;av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kr.&lt;br&gt;Beslut bör tas redan nu om ett upphävande av lagen om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt. Bestämmelserna bör dock tillämpas övergångsvis t.o.m. 1994&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande förmögenhetsskatt inbringar ca 2,5 miljarder kr. till staten.&lt;br&gt;Med de förslag jag redovisar i avsnitt 3.3 och 3.4 om skattefrihet för&lt;br&gt;arbetande kapital och en justerad begränsningsregel kommer skatteintäk-&lt;br&gt;terna att uppgå till ca 1,7 miljarder kr. Mitt förslag till förändring av&lt;br&gt;skatteskalan med en proportionell skattesats kan beräknas minska&lt;br&gt;skatteintäkterna med ytterligare ca 300 milj.kr. Därav är en sjundedel&lt;br&gt;hänförlig till borttagandet av 3-procentskiktet. I det här sammanhanget&lt;br&gt;vill jag åter peka på att avskaffandet av skatten medför på sikt totalt sett&lt;br&gt;ökade intäkter till staten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillgångar och skulder i näringsverksamhet som är&lt;br&gt;hänförliga till annan verksamhet än kapital- eller fastighetsförvalt-&lt;br&gt;ning är inte skattepliktiga resp, avdragsgilla. Skatteplikten slopas&lt;br&gt;även för aktier på OTC- och O-listoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sedan 1971 års taxering har lättnadsregler av&lt;br&gt;olika slag funnits för värdering av s.k. arbetande kapital i rörelse och&lt;br&gt;jordbruk. Lättnadsreglema är intagna i punkt 2 av anvisningarna till 3&lt;br&gt;och 4 §§ SFL. Reglerna innebär i princip att 30 % av substansvärdet av&lt;br&gt;en förvärvskälla i näringsverksamhet beskattas. Egendom som är&lt;br&gt;hänförlig till kapital- och fastighetsförvaltning omfattas inte av lättnader-&lt;br&gt;na. Reglerna tillämpas även vid värdering av onoterade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noterade aktier som inte är inregistrerade vid fondbörsen, dvs. aktier&lt;br&gt;på OTC- resp. O-listan, omfattas också av skattelättnader. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna del, som innebär att sådana aktier tas upp till 30% av&lt;br&gt;det noterade värdet, finns i punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare konstaterat att det inte är försvarbart att behålla en&lt;br&gt;förmögenhetsskatt på kapital som lagts ner i mindre företag. Denna&lt;br&gt;beskattning bör slopas redan fr.o.m. 1992 års taxering. Med hänsyn till&lt;br&gt;den korta tid som återstår till nästa års deklarationsperiod bör nuvarande&lt;br&gt;gränsdragning för de s.k. lättnadsreglema utnyttjas vid ändringen.&lt;br&gt;Förmögenhetsskatt skall således inte betalas för andra tillgångar i&lt;br&gt;näringsverksamhet än de som är hänförliga till kapital- eller fastighetsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtning. På motsvarande sätt saknas avdragsrätt för skulder som är&lt;br&gt;hänförliga till den gynnade näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lättnadsregler för OTC-aktier m.fl. gör jag följande&lt;br&gt;bedömning. Skattereglerna bör självfallet utformas så att de inte försvårar&lt;br&gt;för företagen att skaffa riskkapital via aktiemarknaden. Det är därför&lt;br&gt;principiellt olämpligt att inregistrering av företag på en officiell börslista&lt;br&gt;medför högre beskattning. I ett längre perspektiv kan bibehållna lättnader&lt;br&gt;för en viss noteringsform således inte försvaras. Det är samtidigt viktigt&lt;br&gt;att reglerna får en utformning som inte diskriminerar de familjeföretag&lt;br&gt;som valt en notering vid sidan av börsens A-listor för att få tillgång till&lt;br&gt;riskkapital. Mot bakgrund av att förmögenhetsskatten avskaffas helt inom&lt;br&gt;några få år anser jag att övervägande skäl talar för att undanta de aktuella&lt;br&gt;aktierna från skatteplikt. Jag har därvid inte funnnit skäl nog att överge&lt;br&gt;nuvarande likabehandling av aktier på OTC- resp. O-listan. De aktier&lt;br&gt;som vid utgången av detta år är föremål för de särskilda lättnadsreglema&lt;br&gt;för OTC-aktier m.fl. bör behålla sin skattefrihet vid en inregistrering på&lt;br&gt;börsen. Jag lämnar därför förslag till en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om slopad beskattning av företagsförmögenhet kan&lt;br&gt;beräknas minska skatteintäkterna med 700 milj.kr. för vart och ett av&lt;br&gt;åren 1991 och 1992 samt med 550 milj.kr. för år 1993. Det större&lt;br&gt;skattebortfallet under de två första åren beror på de nya reglernas&lt;br&gt;påverkan på den avtrappning av det särskilda grundavdraget för&lt;br&gt;pensionärer som sker övergångsvis för åren 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Begränsningsregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Procentsatsen för spärrbeloppet som begränsar det&lt;br&gt;sammanlagda uttaget av inkomstskatt och förmögenhetsskatt sänks&lt;br&gt;fr.o.m. 1992 års taxering från 75 till 55 %. Begränsningsregeln&lt;br&gt;avskaffas fr.o.m. 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I lagen (1970:172) om begränsning av skatt&lt;br&gt;i vissa fall finns bestämmelser som syftar till att hindra att det samman-&lt;br&gt;lagda skatteuttaget blir för högt (begränsningsregeln). Bestämmelserna&lt;br&gt;innebär i korthet att ett spärrbelopp bestäms med hänsyn till inkomsten.&lt;br&gt;Spärrbeloppet jämförs sedan med den sammanlagda skatten. Spärrbelop-&lt;br&gt;pet är 75 % av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst&lt;br&gt;av kapital. Den del av det sammanlagda skattebeloppet som överstiger&lt;br&gt;spärrbeloppet kan falla bort helt eller delvis. Endast förmögenhetsskatten&lt;br&gt;och den statliga inkomstskatten får sättas ned. Förmögenhetsskatten får&lt;br&gt;dock inte reduceras så att skatten blir lägre än skatten på halva den&lt;br&gt;beskattningsbara förmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsregeln justerades tekniskt våren 1991 för att anpassas till&lt;br&gt;de nya inkomstskattereglema. Nivån för spärrbeloppet låg dock fäst vid&lt;br&gt;75 % trots de sänkta marginalskattesatsema för inkomstskatten.&lt;br&gt;Procentsatsen för spärrbeloppet var även oförändrad när den högsta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marginal skattesatsen sänktes från 75 till 72 % för år 1989 och från 72 till&lt;br&gt;65 % för år 1990 (vid en kommunal skattesats på 30 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande nivå för spärrbeloppet får endast ett relativt litet antal&lt;br&gt;personer sin skatt sänkt med stöd av begränsningsregeln. Det beror på att&lt;br&gt;marginal skattesänkningen gett ett större utrymme för uttag av förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt inom ramen för det 75-procentiga spärrbeloppet. Den höga&lt;br&gt;nivån för spärrbeloppet innebär således att en grupp inte får del av&lt;br&gt;skattereformens sänkning av inkomstskatterna. Enligt min mening bör&lt;br&gt;marginalskattereformen slå igenom på beskattningen utan undantag. Jag&lt;br&gt;förordar därför en sänkning av procentsatsen for spärrbeloppet till 55 %.&lt;br&gt;Nivån har valts med hänsyn till högsta uttag av kommunalskatt som&lt;br&gt;ligger på ca 33,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder en ändring i 3 § lagen om begränsning av skatt&lt;br&gt;i vissa fall. Den nya regeln bör tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. När&lt;br&gt;förmögenhetsskatten slopas helt vid 1995 års taxering blir begränsnings-&lt;br&gt;regeln överflödig. Jag föreslår därför att regeln upphävs med verkan&lt;br&gt;fr.o.m. samma taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sänkta nivån för spärrbeloppet kan beräknas minska skatteintäkter-&lt;br&gt;na med 250 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Sambeskattning av fosterbarn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fosterbarn skall inte sambeskattas med fosterföräldrar-&lt;br&gt;na för förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sambeskattningen av makars inkomster är&lt;br&gt;numera i sin helhet avskaffad. Vid förmögenhetsbeskattningen sambeskat-&lt;br&gt;tas emellertid såväl makar som barn under 18 år. Regeln gäller också&lt;br&gt;styvbarn och fosterbarn. Sambeskattningen regleras i 12 § SFL.&lt;br&gt;Innebörden av begreppet hemmavarande barn framgår av 65 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370), KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening borde sambeskattningen utmönstras helt av såväl&lt;br&gt;principiella som administrativa skäl. I och med att förmögenhetsskatten&lt;br&gt;tas bort fr.o.m. 1995 års taxering försvinner också de kvarvarande&lt;br&gt;sambeskattningsbestämmelsema. Av statsfinansiella skäl får sambeskatt-&lt;br&gt;ningen dock leva kvar under skattens avveckling fram till 1995 års&lt;br&gt;taxering. På en punkt vill jag emellertid nu ändå modifiera bestämmelser-&lt;br&gt;na. Nuvarande sambeskattning av fämiljehemsplacerade barn med&lt;br&gt;fosterföräldrarna kan i åtskilliga fäll vara direkt stötande. Denna form av&lt;br&gt;sambeskattning bör därför tas bort med omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Arvs- och gåvobeskattningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arvs- och gåvobeskattningen sänks i alla klasser&lt;br&gt;genom justeringar i skatteskalan. När det gäller värderingsreglerna&lt;br&gt;i arvs- och gåvoskattelagen företas vissa tekniska justeringar med&lt;br&gt;hänsyn till förslaget om slopad förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelserna om arvs- och gåvobeskatt-&lt;br&gt;ningen finns i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.&lt;br&gt;Skatten är progressiv. Mottagarna delas in i olika klasser, klass I, II eller&lt;br&gt;III, och för vaije klass gäller skilda skatteskalor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klass I, där skatteuttaget är lägre än i klass II, hänförs bl. a.&lt;br&gt;efterlevande make, sambo och barn. Vid arvsbeskattningen medges i&lt;br&gt;klass I skattefria grundavdrag med 280 000 kr. för efterlevande make&lt;br&gt;eller sambo och 70 000 kr. för annan mottagare. Om barn eller&lt;br&gt;avkomling till avlidet barn ännu inte fyllt 18 år vid skattskyldighetens&lt;br&gt;inträde dras — utöver nämnda grundavdrag — av ytterligare 10 000 kr.&lt;br&gt;för vaije år eller del av år som återstår till denna ålder uppnås. Vid&lt;br&gt;gåvobeskattningen utgör grundavdraget 10 000 kr. I det lägsta skiktet —&lt;br&gt;upp till 140 000 kr. — är skatteuttaget 10 %. I skiktet mellan 140 000&lt;br&gt;kr. och 280 000 kr. är skatteuttaget 20 %. I de två högsta skikten —&lt;br&gt;mellan 1 120 000 kr. och 11 200 000 kr. resp. 11 200 000 kr. och&lt;br&gt;däröver — uppgår skatten till 50 resp. 60 %. Det finns sammanlagt sex&lt;br&gt;skikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klass II hör bl.a. föräldrar och syskon men också mer avlägsna&lt;br&gt;släktingar, obesläktade personer och vissa icke allmännyttiga organisatio-&lt;br&gt;ner. Vid arvsbeskattningen är grundavdraget 21 000 kr. och vid&lt;br&gt;gåvobeskattningen detsamma som i klass I, dvs. 10 000 kr. Också här&lt;br&gt;finns det sex skikt. I det lägsta — upp till 35 000 kr. — är skattesatsen&lt;br&gt;15 %. I vaije skikt ökar skattesatsen med 10 procentenheter. I det högsta&lt;br&gt;— 2 800 000 kr. och däröver — uppgår skatten till 65 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klass III hänförs vissa allmännnyttiga stiftelser och ideella&lt;br&gt;föreningar. Grundavdraget vid arvsbeskattningen är 21 000 kr. Det finns&lt;br&gt;tre skikt. Det lägsta går upp till 42 000 kr. och det högsta avser 84 000&lt;br&gt;kr. och däröver. Skattesatsen uppgår i de olika skikten till 10, 20 resp&lt;br&gt;30 %. Gåvoskatt utgår ej för mottagare i klass III.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiktindelningen och grundavdragen ändrades senast genom lagstiftning&lt;br&gt;hösten 1990 (prop. 1990/91:54, SkUlO, SFS 1990:1430). Ändringarna&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1991. Skiktindelningen och skattesatserna i&lt;br&gt;de skatteskalor som då justerades liksom de grundavdrag som vid&lt;br&gt;arvsbeskattningen gällde för klasserna II och III hade tillkommit genom&lt;br&gt;lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1987 (prop. 1986/87:54,&lt;br&gt;SkU12, SFS 1986:1198). Grundavdragen för arvinge och testamentstaga-&lt;br&gt;re i klass I tillkom i samband med de förändringar i arvs- och gåvo-&lt;br&gt;skattelagstiftningen som genomfördes med anledning av familjerättsrefor-&lt;br&gt;men och trädde i kraft den 1 januari 1988 (prop. 1987/88:61, SkU14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1987:1206). Grundavdraget vid gåvobeskattningen hade i princip Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;varit oförändrat sedan år 1959. De justeringar avseende skiktgränser och&lt;br&gt;grundavdrag som företogs inför årsskiftet 1990/91 skedde bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av de höjda taxeringsvärdena på fastigheter och med hänsyn till&lt;br&gt;den allmänna prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvs- och gåvoskatteuttaget i Sverige befinner sig internationellt sett&lt;br&gt;på en mycket hög nivå. Med hänsyn till detta och mot bakgrund av vad&lt;br&gt;jag i det föregående uttalat om behovet av en allmän sänkning av&lt;br&gt;kapitalbeskattningen föreslår jag, såvitt gäller klasserna I och II, att den&lt;br&gt;högsta skattesatsen skall sänkas till 30 % och att skiktgränsema i alla tre&lt;br&gt;klasserna ungefär fördubblas i de lägre skikten. I klass I bör således den&lt;br&gt;övre gränsen för det lägsta skiktet, där skattesatsen är 10 %, höjas från&lt;br&gt;140 000 kr. till 300 000 kr. Skiktet där skattesatsen är 20 % — mellan&lt;br&gt;140 000 kr. och 280 000 kr. — bör på motsvarande sätt innefatta belopp&lt;br&gt;mellan 300 000 kr. och 600 000 kr. Uppgår det skattepliktiga beloppet&lt;br&gt;till 600 000 kr. eller däröver bör skatten i skiktet vara 30 % vilket&lt;br&gt;ersätter skikt med skattesatserna 30, 40, 50 och 60 %. Förslagen innebär&lt;br&gt;sammantaget att skikten har gjorts bredare och att progressionen har&lt;br&gt;dämpats. Den närmare utformningen av skatteskalorna framgår av&lt;br&gt;lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder justeringar i 28 § AGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i skatteskalorna kan beräknas ge ett&lt;br&gt;inkomstbortfall på 420 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vissa tekniska justeringar till vilka jag återkommer i det&lt;br&gt;följande är jag nu inte beredd att föreslå ytterligare ändringar av arvs-&lt;br&gt;och gåvoskattelagstiftningen. I finansdepartementet bereds för närvarande&lt;br&gt;frågan om arvs- och gåvobeskattningens framtida utformning och jag&lt;br&gt;avser att senare återkomma till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller värderingen av s.k. företagsförmögenhet vid arvs- och&lt;br&gt;gåvobeskattningen hänvisar bestämmelserna i AGL till motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i SFL. Jag har i det föregående föreslagit att SFL skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1991 men att den med vissa&lt;br&gt;undantag och justeringar ändå skall tillämpas vid 1992 - 1994 års&lt;br&gt;taxeringar. Att SFL upphör att gälla innebär att det är nödvändigt att&lt;br&gt;utforma kopplingen mellan bestämmelserna i AGL och den upphävda&lt;br&gt;lagens värderingsregler avseende företagsförmögenhet på ett något&lt;br&gt;annorlunda sätt. Mina förslag i dessa hänseenden — som föranleder vissa&lt;br&gt;justeringar i 22 § 3 mom. 23 § B och F samt 43 § AGL — berörs&lt;br&gt;närmare i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kapitalinkomstbeskattningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Sänkt skattesats för hushållssektorns kapitalinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattesatsen för fysiska personers och dödsbons&lt;br&gt;kapitalinkomster sänks från 30 % till 25 % fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Fysiska personers kapitalinkomster&lt;br&gt;beskattas separat med en proportionell statlig skatt på 30 %. Kapital-&lt;br&gt;beskattningen är därmed frikopplad från beskattningen av förvärvsinkom-&lt;br&gt;ster i fråga om både beräkning av skatteunderlag och skattesats. Skatten&lt;br&gt;på förvärvsinkomster varierar vid 31 % kommunalskatt från 23,25 % i&lt;br&gt;det inkomstintervall där grundavdraget upptrappas till 51 % i det&lt;br&gt;inkomstintervall där det även utgår statlig skatt för förvärvsinkomster.&lt;br&gt;Ytterligare skillnader mellan kapitalinkomstskattesatsen och skattesatserna&lt;br&gt;för förvärvsinkomster uppkommer genom att kapitalinkomster beskattas&lt;br&gt;med en enhetlig statlig skatt på 30 % medan beskattningen av förvärvs-&lt;br&gt;inkomster beror på kommunalskattesatsen i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skattesatsen för fysiska personers kapital-&lt;br&gt;inkomster på 30 % är förhållandevis hög i ett internationellt perspektiv&lt;br&gt;med hänsyn till att beskattningen omfattar alla slag av nominellt&lt;br&gt;beräknade kapitalinkomster och således även reavinster. I andra länder&lt;br&gt;förekommer både lägre och högre skattesatser men den faktiska&lt;br&gt;beskattningen är ofta väsentligt lägre genom omfettande undantag från&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög beskattning av kapitalinkomster bidrar tillsammans med annan&lt;br&gt;kapitalbeskattning till att göra Sverige mindre attraktivt för personer med&lt;br&gt;kapital och entreprenöranda och motverkar därmed en angelägen tillväxt.&lt;br&gt;En hög sammanlagd kapitalbeskattning kan dessutom bidra till skattefusk&lt;br&gt;genom att tillgångar och inkomster i utlandet inte redovisas. Detta skapar&lt;br&gt;orättvisor och missgynnar svenska banker och andra institut som verkar&lt;br&gt;här jämfört med institut i utlandet. En hög svensk kapitalinkomstbeskatt-&lt;br&gt;ning kan också skapa snedvridningar genom att gynna sparformer i&lt;br&gt;utlandet som inte inom överskådlig tid beskattas i Sverige. Det senare&lt;br&gt;gäller t.ex. långsiktiga placeringar i reinvesterande värdepappersfonder&lt;br&gt;med säte i lågskatteländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna måste öka för att bidra till en hög och varaktig tillväxt.&lt;br&gt;Denna ökning av investeringarna får inte finansieras genom ett högre&lt;br&gt;offentligt sparande då detta skulle försvåra nödvändiga skattesänkningar.&lt;br&gt;Finansiering genom lån från utlandet är inte heller lämplig då detta&lt;br&gt;endast är en kortsiktig lösning som medför ökad belastning för framtida&lt;br&gt;generationer. Den högre investeringsnivån bör i stället finansieras genom&lt;br&gt;ett högre hushållssparande. Ett ökat hushållssparande är angeläget även&lt;br&gt;av andra skäl eftersom det medför ökad trygghet och ökade valmöjlighe-&lt;br&gt;ter för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag om slopad förmögenhetsskatt och sänkt arvs- och&lt;br&gt;gåvoskatt förbättrar villkoren för sparande i Sverige men är inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräckliga med hänsyn till högt ställda ambitioner om en hög och Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;varaktig tillväxt. För att stimulera sparandet för alla hushåll är det&lt;br&gt;angeläget att även sänka kapitalinkomstbeskattningen. Även de nyss&lt;br&gt;nämnda internationella aspekterna talar för en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell sänkning av skattesatsen för hushållens kapitalinkomster till&lt;br&gt;20 eller 25 % är enligt min mening den viktigaste åtgärden av följande&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sänkning av skattesatsen för kapitalinkomster ger en förhållandevis&lt;br&gt;kraftfull och varaktig effekt på hushållssparandet genom att sparande&lt;br&gt;generellt blir mera förmånligt samtidigt som låntagande motverkas.&lt;br&gt;Selektiva sparstimulerande åtgärder är inte lika verkningsfulla eftersom&lt;br&gt;de kan leda till en omflyttning av sparmedel utan att det totala sparandet&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från inkomstskatteutredningens (SOU 1989:33)&lt;br&gt;antaganden om en inflationstakt på 4 % och en realränta på 3 % ger&lt;br&gt;nuvarande skattesats på 30 % en real ränta efter skatt på 0,9 %. En&lt;br&gt;sänkning av kapitalinkomstskattesatsen till 20 % ökar den reala räntan&lt;br&gt;efter skatt till 1,6 % medan en skattesats på 25 % ger en real ränta efter&lt;br&gt;skatt på 1,25 % vid dessa antaganden. Förbättringen av sparandets&lt;br&gt;villkor när skattesatsen sänks till 20-25 % belyses också av att realräntan&lt;br&gt;efter skatt blir positiv vid en inflation på upp till 12 resp. 9 % och inte&lt;br&gt;bara vid en inflation på upp till 7 % som när nuvarande skatteregler&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sänkt skattesats medför således att såväl vanligt banksparande som&lt;br&gt;andra typer av sparande blir mera förmånligt. Låntagande för bl.a.&lt;br&gt;konsumtionsändamål blir däremot mindre attraktivt om låntagaren själv&lt;br&gt;får betala 75-80 % i stället för 70 % av ränteutgifterna. Avser låntagan-&lt;br&gt;det i stället t.ex. investeringar i aktier balanseras den ökade lånekostna-&lt;br&gt;den av att skattesatsen sänks även för aktieutdelningar och reavinster.&lt;br&gt;Detta gynnar till väx tbefrämj ande investeringar i näringslivet jämfört med&lt;br&gt;lånefinansierad konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sänkning av kapitalinkomstskattesatsen är också motiverad vid en&lt;br&gt;jämförelse med den sammanlagda beskattningen av arbetsinkomster. Vid&lt;br&gt;inkomstskatteutredningens antaganden uppgår skatten med nuvarande&lt;br&gt;regler till 30 % av den nominella räntan på 7 % eller till 2,1 %, vilket&lt;br&gt;utgör 70 % av den reala räntan före skatt. Skattens andel av den reala&lt;br&gt;räntan överstiger därmed det sammanlagda skatteuttaget för arbetsinkom-&lt;br&gt;ster inklusive skattedelen av socialavgifterna på 36-64 %. En kapital-&lt;br&gt;inkomstskattesats på 20-25 % reducerar skattens andel av den reala&lt;br&gt;räntan till 47-58 %, vilket bättre överensstämmer med det sammanlagda&lt;br&gt;skatteuttaget på arbetsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler uppgår skattesatserna till 30, 23, 20, 15 och&lt;br&gt;10 % för hushållens normala kapitalinkomster, sparande i aktiebolag med&lt;br&gt;hänsynstagande till reserveringsmöjligheter, allemanssparande, privat&lt;br&gt;pensionsförsäkring resp, tjänstepensionsförsäkring. En sänkning av&lt;br&gt;skattesatsen för hushållens normala kapitalinkomster till 20-25 %&lt;br&gt;reducerar det högsta av dessa skatteuttag. Därmed uppnås en mera rättvis&lt;br&gt;och likformig beskattning av olika typer av sparande, vilket innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteeffekter i mindre grad än nu snedvrider hushållens val mellan olika Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;sparformer. Likformigheten och rättvisan ökar också mera allmänt genom&lt;br&gt;att det blir något mindre betydelsefullt om avkastningen beskattas&lt;br&gt;löpande, som för banksparande och normala obligationer, eller med&lt;br&gt;tidsfördröjning, som för s.k. nollkupongobligationer, vissa riksgäldskon-&lt;br&gt;ton, reinvesterande utländska värdepappersfonder och reavinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan betydelsefull effekt av en sänkt skattesats är att skatteuttaget&lt;br&gt;på realiserade kapitalvinster reduceras, vilket minskar de inlåsningar som&lt;br&gt;uppkommer genom att försäljningar utlöser beskattning. En av många&lt;br&gt;effekter av denna typ är att det maximala skatteuttaget vid försäljning av&lt;br&gt;en permanentbostad reduceras från 9 % till 6-7,5 % av försäljningspriset&lt;br&gt;när skattesatsen sänks till 20-25 %. Därmed ökas flexibiliteten på arbets-&lt;br&gt;och bostadsmarknaderna, vilket är önskvärt ur ett tillväxtperspektiv.&lt;br&gt;Inlåsningen reduceras även för bl. a. aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare skäl för en sänkt kapitalinkomstskattesats är att en&lt;br&gt;skattesatssänkning, tillsammans med följdändringar avseende räntebidrag-&lt;br&gt;en, ger en viss budgetförstärkning. Det ger i sin tur utrymme för&lt;br&gt;ytterligare skattelättnader. Detta är betydelsefullt då det finns många ur&lt;br&gt;ett tillväxtperspektiv angelägna skattesänkningar som av statsfinansiella&lt;br&gt;skäl inte kan genomföras nu. En allmän sänkning av kapitalinkomst-&lt;br&gt;skattesatsen medför vidare administrativa lättnader i förhållande till&lt;br&gt;riktade skattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda skatten på aktieutdelningar uppgår idag till 51 %&lt;br&gt;genom att bolagsvinster beskattas med 30 % samtidigt som den därefter&lt;br&gt;återstående delen av vinsten beskattas med 30 % hos aktieägaren. En&lt;br&gt;sänkning av kapitalinkomstskattesatsen till 20-25 % reducerar den&lt;br&gt;sammanlagda skatten till 44—47,5 %, vilket är ett väsentligt steg i rätt&lt;br&gt;riktning. Eftersom eget kapital också gynnas genom Annellavdrag samt&lt;br&gt;genom kapitalbaserade reserveringsmöjligheter uppnås en i ett internatio-&lt;br&gt;nellt perspektiv förmånlig beskattning av eget kapital i svenska bolag.&lt;br&gt;Liksom i många andra länder är dock lånat kapital fortfarande gynnat&lt;br&gt;jämfört med eget kapital eftersom räntor till skillnad från aktieutdelningar&lt;br&gt;är generellt avdragsgilla. Detta utgör i och för sig ett argument för&lt;br&gt;ytterligare lättnader i dubbelbeskattningen av aktieutdelningar. En sänkt&lt;br&gt;skattesats för kapitalinkomster medför emellertid att det omedelbara&lt;br&gt;behovet av ytterligare lättnader av dubbelbeskattningen reduceras. Med&lt;br&gt;hänsyn till att det finns många andra angelägna skattesänkningar och med&lt;br&gt;hänsyn till behovet av fortsatta överväganden är jag inte beredd att nu&lt;br&gt;föreslå ytterligare lättnader i dubbelbeskattningen av aktieutdelningar&lt;br&gt;utöver den sänkta kapitalinkomstskattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bedömning av nivån på kapitalskattesatsen bör även enskilda&lt;br&gt;näringsidkares situation beaktas. För närvarande ser en särskild utredare&lt;br&gt;över beskattningsfrågoma för enskilda näringsidkare och handelsbolag&lt;br&gt;(dir. 1990:82). Utgångspunkten är att behandla de olika organisationsfor-&lt;br&gt;merna för näringsverksamhet på ett likformigt sätt. En ur tillväxtsyn-&lt;br&gt;vinkel central aspekt är att nuvarande högre beskattning av kapitalavkast-&lt;br&gt;ning inom enskild näringsverksamhet undanröjs. Enligt vad jag erfarit&lt;br&gt;överväger den särskilde utredaren att föreslå att enskilda näringsidkares&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster fördelas mellan en schablonmässigt beräknad kapitalavkastning Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;som beskattas i inkomstslaget kapital, och resterande förvärvsinkomst&lt;br&gt;som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Ett liknande system&lt;br&gt;tillämpas i Danmark och införs i Norge. Om systemet införs också i&lt;br&gt;Sverige kommer en sänkning av kapitalinkomstskattesatsen att medföra&lt;br&gt;en väsentlig skattelättnad, vilket också är fördelaktigt ur tillväxtsynvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således ett antal tungt vägande skäl för en sänkning av&lt;br&gt;kapitalinkomstskattesatsen. Flera av dessa skäl, bl.a. målet om ett högt&lt;br&gt;hushållssparande och målet om internationellt konkurrenskraftiga regler,&lt;br&gt;talar för en sänkning av skattesatsen till 20 % och kanske t.o.m. till&lt;br&gt;15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt finns det emellertid skäl som talar mot en snabb sänkning av&lt;br&gt;skattesatsen för kapitalinkomster. Som nämnts tidigare medför en sänkt&lt;br&gt;skattesats en högre ränta efter skatt, vilket ökar bostadskostnaderna för&lt;br&gt;belånade egnahem och bostadsrätter. Om låneräntan är 12 % medför en&lt;br&gt;sänkning av kapitalinkomstskattesatsen från 30 till 20 % en ökning av&lt;br&gt;räntan efter skatt med 1,2 procentenheter. För ett genomsnittligt belånat&lt;br&gt;egnahem skulle därmed bostadskostnaden öka med cirka 6 %. Effekten&lt;br&gt;är likvärdig med en ökning av räntan före skatt med 1,7 procentenheter&lt;br&gt;och kan således sägas innebära ett återtagande av en del av de sänkningar&lt;br&gt;av bostadsutgifterna som uppkommit genom sjunkande räntor. En sänkt&lt;br&gt;kapitalinkomstskattesats tenderar att dämpa prisutvecklingen för egnahem&lt;br&gt;och kan därmed också dämpa bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som diskuteras närmare senare bör en sänkt skattesats för kapitalin-&lt;br&gt;komster också leda till följdändringar i form av reducerade räntebidrag&lt;br&gt;för hyres- och bostadsrätter, motsvarande en hyreshöjning på cirka 3 %&lt;br&gt;vid en sänkning av skattesatsen till 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omedelbar sänkning av kapitalinkomstskattesatsen till 20 % kan&lt;br&gt;enligt min mening ge en alltför snabb ökning av bostadskostnaderna med&lt;br&gt;risk för störningar på fastighetspriser och byggande. Samtidigt bör&lt;br&gt;givetvis inte bostadspolitiska hänsynstaganden avseende i första hand&lt;br&gt;övergångseffekter varaktigt förhindra en anpassning av kapitalinkomst-&lt;br&gt;skattesatsen till en ekonomiskt lämplig och internationellt anpassad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lämplig avvägning är att nu fatta beslut om en sänkning av&lt;br&gt;kapitalinkomstskattesatsen till 25 %. Därmed uppnås inte obetydliga&lt;br&gt;förbättringar på alla de sätt som diskuterats i det föregående samtidigt&lt;br&gt;som höjningen av bostadskostnaderna begränsas och möjligheten kvarstår&lt;br&gt;att sänka skattesatsen ytterligare vid ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare minska risken för oönskade övergångseffekter och&lt;br&gt;för att ge hushållen bättre möjligheter att anpassa sig till den sänkta&lt;br&gt;skattesatsen föreslår jag att sänkningen av skattesatsen sker först den 1&lt;br&gt;januari 1993. Beslut om denna skattesatssänkning bör dock fattas redan&lt;br&gt;nu. De sparstimulerande effekterna kan därigenom uppnås utan tidsför-&lt;br&gt;dröjning. De effekter skattesatssänkningen medför för boendekostnaderna&lt;br&gt;måste beaktas i samband med den omläggning av bostadsfinansieringen&lt;br&gt;— och med den sammanhängande förändringar av fastighetsskatten — som&lt;br&gt;kan bli aktuell 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den tidigare diskussionen finns det många skäl som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talar för ytterligare sänkningar av skattesatsen för kapitalinkomster.&lt;br&gt;Storleken på och tidpunkten för sådana ytterligare förändringar får&lt;br&gt;emellertid avvägas vid ett senare tillfälle med hänsyn till dels den&lt;br&gt;allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige, dels förändringar av&lt;br&gt;skattereglerna i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för allemanssparandet uppgår redan vid nuvarande regler&lt;br&gt;till 20 % och bör inte justeras i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidragen för hyres- och bostadsrätter är högre än för egnahem&lt;br&gt;med hänsyn till att ägare av egnahem utöver räntebidraget får en&lt;br&gt;skattelättnad på 30 % för sina ränteutgifter. Den garanterade räntan för&lt;br&gt;nybyggda egnahem uppgår således till 4,9 % motsvarande en ränta efter&lt;br&gt;30-procentig skattelättnad på 3,4 %, vilket överensstämmer med den&lt;br&gt;garanterade räntan för ett nybyggt hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprätthålla denna balans mellan olika boendeformer bör en&lt;br&gt;sänkning av kapitalinkomstskattesatsen enligt min mening kombineras&lt;br&gt;med en motsvarande höjning av de garanterade räntorna för hyres- och&lt;br&gt;bostadsrätter. Jag avser att i ett annat sammanhang föreslå en sådan&lt;br&gt;anpassning av de garanterade räntorna för hyres- och bostadsrätter. Som&lt;br&gt;tidigare nämnts måste detta beaktas i samband med en omläggning av&lt;br&gt;bostadsfinansieringen 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder en ändring av 10 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sänkning av skattesatsen för kapitalinkomster till 25 % reducerar&lt;br&gt;skatten på överskott i inkomstslaget kapital med 3,23 miljarder kr.&lt;br&gt;Skattereduktionen för underskott i inkomstslaget kapital reduceras med&lt;br&gt;nästan lika mycket eller med 2,92 miljarder kr. En anpassning av&lt;br&gt;räntebidragen för hyres- och bostadsrätter motsvarande den sänkta&lt;br&gt;skattesatsen på kapitalinkomster reducerar de offentliga utgifterna med&lt;br&gt;1,41 miljarder kr. En sänkning av kapitalinkomstskattesatsen och&lt;br&gt;följdändringar avseende räntebidragen ger således sammantaget en&lt;br&gt;budgetförstärkning på 1,10 miljarder kr. fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Sänkt reavinstskatt på aktier m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skatten på reavinster på aktier och andra finansiella&lt;br&gt;instrument som beskattas enligt aktievinstreglema sänks till 25 %&lt;br&gt;redan år 1992 för fysiska personer och dödsbon. Detsamma gäller&lt;br&gt;för reavinst på andelar i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den generella sänkningen av skattesatsen för&lt;br&gt;kapitalinkomster till 25 % sker således först den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Tidsfördröjningen är främst motiverad av bostadspolitiska skäl. Skatte-&lt;br&gt;sänkningen bör dock uppnås redan år 1992 för reavinster på aktier för att&lt;br&gt;allmänt reducera inlåsningseffektema så snabbt som möjligt och för att&lt;br&gt;inte inlåsningar skall uppkomma som en följd av att kapitalinkomstskatte-&lt;br&gt;satsen sänks fr.o.m. år 1993. Skattesatsen bör således sänkas från 30 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 % för reavinster på aktier redan år 1992. Detta uppnås enklast genom&lt;br&gt;en särskild övergångsregel till SIL om att den skattepliktiga reavinsten år&lt;br&gt;1992 utgör 5/6 av den faktiska reavinsten för aktier. På motsvarande sätt&lt;br&gt;bör reaförluster vara avdragsgilla till 5/6. Denna lagstiftningsteknik&lt;br&gt;används redan för allemanssparandet, där den önskade skattesatsen på&lt;br&gt;20 % uppnås genom att 2/3 av berörd kapitalavkastning beskattas med&lt;br&gt;30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redan år 1992 sänkta skattesatsen för reavinster bör omfatta inte&lt;br&gt;bara aktier utan även konvertibla skuldebrev, aktieoptioner och andra&lt;br&gt;finansiella instrument som är anknutna till företagens vinster, dvs. de&lt;br&gt;instrument som omfattas av 27 § 1 mom. SIL. Dessutom bör även&lt;br&gt;andelar i handelsbolag omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sänkta reavinstskatten beräknas medföra en budgetförsvagning på&lt;br&gt;840 milj.kr. för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Sänkt skattesats för andra privata sparformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattesatsen för avkastning på kapitalförsäkringar och&lt;br&gt;för värdepappersfonder sänks från 30 till 25 % fr.o.m. år 1992.&lt;br&gt;Skatten på avkastningen av privata pensionsförsäkringar sänks från&lt;br&gt;15 till 10 % fr.o.m. år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Sparande i kapitalförsäkring är likställt&lt;br&gt;med direkt hushållssparande genom att sparandet avser inkomstbeskattade&lt;br&gt;medel, genom att förmögenhetsskatt utgår och genom att skattesatsen är&lt;br&gt;30 %. Även värdepappersfonder beskattas med 30 %. Avkastningen på&lt;br&gt;privat pensionsförsäkring, dvs. pensionsförsäkring som betalas av den&lt;br&gt;enskilde, beskattas med 15 % medan avkastningen på tjänstepensionsför-&lt;br&gt;säkring beskattas med 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Balansen mellan hushållens direkta sparande&lt;br&gt;och sparande i kapitalförsäkring bör upprätthållas genom att skattesatsen&lt;br&gt;sänks till 25 % även för kapital försäkringar. En sådan skattesänkning är&lt;br&gt;också angelägen för att kapital försäkring i svenska bolag skall vara&lt;br&gt;konkurrenskraftig jämfört med kapitalförsäkring i utländska bolag och för&lt;br&gt;att stimulera även denna typ av privat sparande. Skattesatsen för&lt;br&gt;kapi tal försäkring bör sänkas redan fr.o.m. år 1992 eftersom det på detta&lt;br&gt;område inte finns några särskilda skäl som talar för en tidsfördröjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersfonder utgör också ett näraliggande alternativ till&lt;br&gt;hushållens direkta sparande. Fondema beskattas med 30 % för överskott&lt;br&gt;som inte delas ut till delägarna. En bibehållen skattesats på 30 % för&lt;br&gt;värdepappersfonder skulle sannolikt medföra ökade avdragsgilla&lt;br&gt;utdelningar från dessa fonder, varvid beskattning ändå skulle ske hos&lt;br&gt;hushållen med 25 %. Ytterligare en aspekt är att svenska värdepappers-&lt;br&gt;fonder i hög grad konkurrerar med utlandsbaserade värdepappersfonder.&lt;br&gt;Detta talar för en anpassning i riktning mot den beskattning som gäller&lt;br&gt;i de för värdepappersfonder mest förmånliga länderna. Mot denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrund och för att även stimulera sparande i värdepappersfonder, Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;förslår jag att skattesatsen utan tidsfördröjning sänks till 25 % även för&lt;br&gt;värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investmentbolag och andra förvaltningsföretag bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;ha samma skattesats som övriga aktiebolag eftersom skälen för en&lt;br&gt;anpassning med hänsyn till den sänkta skattesatsen för hushållen är&lt;br&gt;mindre starka för dessa företagsformer än för värdepappersfonder.&lt;br&gt;Likheten mellan förvaltningsföretagen och vanliga aktiebolag är också&lt;br&gt;större än mellan värdepappersfonder och vanliga aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen på privat pensionsförsäkring beskattas med 15 % medan&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring beskattas med 10 %. Beskattningen sker hos&lt;br&gt;livförsäkringsföretagen. Jag anser att det inte finns några tungt vägande&lt;br&gt;skäl för en sådan skillnad i beskattning med hänsyn till att tjänstepen-&lt;br&gt;sionsförsäkring i allt högre utsträckning liknar privat pensionsförsäkring.&lt;br&gt;Bl.a. kan även villkoren för tjänstepensionsförsäkring numera anpassas&lt;br&gt;efter den försäkrades individuella önskemål. Skillnaden i skattesatser&lt;br&gt;medför komplikationer för skattskyldiga och skattemyndigheter. Den&lt;br&gt;skapar även snedvridningar och orättvisor till nackdel för privat&lt;br&gt;pensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sänkning av skattesatsen för privat pensionsförsäkring är också&lt;br&gt;angelägen för att stimulera det privata sparandet och med hänsyn till att&lt;br&gt;motsvarande försäkringar ofta är skattefria i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund förelår jag att skattesatsen för privat pensionsför-&lt;br&gt;säkring utan tidsfördröjning sänks från 15 till 10 %. Detta bör ske genom&lt;br&gt;en justering av 5 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sänkta skattesatsen för avkastning på kapital försäkringar föranleder&lt;br&gt;en ändring av 10 a § SIL i vilken anges att skattesatsen för livförsäk-&lt;br&gt;ringsföretagen skall vara 25 %. I samma paragraf bör en motsvarande&lt;br&gt;ändring göras för värdepappersfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna sänkningen av skattesatserna för kapitalförsäkring,&lt;br&gt;värdepappersfonder och privat pensionsförsäkring beräknas ge ett&lt;br&gt;skattebortfall på 510, 390 resp. 320 milj.kr. Det sist nämnda beloppet&lt;br&gt;är beräknat med hänsyn till att en sänkt skattesats för privat pensionsför-&lt;br&gt;säkring medför följdändringar avseende den särskilda löneskatten. Jag&lt;br&gt;återkommer till dessa följdändringar (avsnitt 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Slopad ränteavdragsbegränsning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om ränteavdragsbegränsning slopas.&lt;br&gt;I stället begränsas skattereduktionen för underskott i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital till 18 % för den del av underskottet som överstiger&lt;br&gt;100 000 kr. Under år 1992 kommer skattereduktionen för motsvar-&lt;br&gt;ande underskott att uppgå till 21 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: I 3 § 2 mom. SIL finns bestämmelser&lt;br&gt;om begränsningar i avdragsrätten för räntor. De har införts i samband&lt;br&gt;med skattereformen och utvidgades genom lagstiftning under hösten&lt;br&gt;1990. Bestämmelserna syftar till att förebygga skatteplanering och&lt;br&gt;motverka skattekrediter. Avsikten var att skapa approximativ likformighet&lt;br&gt;vid lånefinansiering av tillgångar där det förekommer skattekrediter&lt;br&gt;genom att avkastningen beskattas först när den realiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för reglerna är att ränteutgifter fritt får kvittas mot&lt;br&gt;kapitalintäkter avseende tillgångar där det inte förekommer några&lt;br&gt;skattekrediter. Det finns en särskild bestämmelse som definierar vad som&lt;br&gt;skall räknas som sådan kvittningsgill ränteintäkt. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas att definitionen omfattar ränta på banktillgodohavanden i svenska&lt;br&gt;kronor och likvärdiga fordringar som betalas vaije år med hela det vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång upplupna beloppet men inte motsvarande&lt;br&gt;fordringar i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteavdragsbegränsningen kan sägas vara uppbyggd i två steg. Dels&lt;br&gt;får kvittning endast ske mot sådana kapitalintäkter som uppfyller&lt;br&gt;definitionens krav på ränteintäkt, dels begränsas avdragsrätten till 70 %&lt;br&gt;om ränteutgifterna överstiger ränteintäkterna med mer än 100 000 kr.&lt;br&gt;Skattereduktionen för det överskjutande räntebeloppet begränsas alltså till&lt;br&gt;21 % vid en kapitalskattesats på 30 %. För barn och ungdomar under&lt;br&gt;18 år är beloppet för full avdragsrätt begränsat till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Reglerna om avdragsbegränsning för&lt;br&gt;utgiftsräntor har sin grund i uppfattningen att en fri kvittningsrätt skulle&lt;br&gt;kunna leda till en omfattande skatteplanering. Det är för att undanröja&lt;br&gt;risken för sådan skatteplanering som dessa bestämmelser har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis nämnde är det i dagens ekonomiska situation&lt;br&gt;utomordentligt viktigt att skattereglerna utformas så att de bidrar till&lt;br&gt;tillväxt i ekonomin. Skatteregler som hindrar den ekonomiska utveckling-&lt;br&gt;en måste avskaffas eller lindras i största möjliga utsträckning. Det är&lt;br&gt;därför nödvändigt att ta upp en diskussion om ränteavdragsreglemas&lt;br&gt;funktion och berättigande. I den frågan vill jag framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nuvarande begränsningen förhindras kvittning av ränteutgif-&lt;br&gt;ter mot utdelningsintäkter. Det är heller inte möjligt att kvitta räntorna&lt;br&gt;mot reavinster. Dessa inskränkningar i kvittningsrätten försvårar för&lt;br&gt;investerare att tillskjuta kapital till företagssektorn. Enligt min uppfattning&lt;br&gt;begränsar reglerna därmed utbudet av riskkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande avdragsbegränsningen har blivit alltför restriktivt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformad eftersom den ställer upp hinder mot kvittning av utgiftsräntor Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;utan att den medför fördelar i andra hänseenden som uppväger nackdelar-&lt;br&gt;na med begränsningen. Det framstår därför som angeläget att undersöka&lt;br&gt;om det är möjligt att förändra eller avvara bestämmelsen om ränteav-&lt;br&gt;dragsbegränsning utan att regelsystemet utnyttjas på ett inte avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i det nuvarande regelsystemet flera bestämmelser inom&lt;br&gt;inkomstslaget kapital som förhindrar och försvårar skatteplanering. Jag&lt;br&gt;tänker här främst på att skattesatsen i inkomstslaget kapital numera är&lt;br&gt;betydligt lägre än den var tidigare. Detta har givetvis stor betydelse för&lt;br&gt;lönsamheten för olika slag av skatteplanering. Till detta kommer&lt;br&gt;bestämmelsen att reaförluster enligt huvudregeln endast är avdragsgilla&lt;br&gt;till 70 % och förbudet mot avdrag för förskottsräntor för tiden efter&lt;br&gt;beskattningsårets utgång. Jag vill slutligen erinra om att möjligheten att&lt;br&gt;ta upp stora lån för skatteplanering är avsevärt mindre i dag än för bara&lt;br&gt;några år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu sagt bör kompletteras på en punkt. Det måste nämligen&lt;br&gt;konstateras att den nuvarande utformningen av bestämmelserna har blivit&lt;br&gt;utomordentligt komplicerad. Detta har skett främst genom införandet av&lt;br&gt;den särskilda definitionen av vad som skall anses utgöra ränteintäkt. En&lt;br&gt;speciell komplikation är att barn och ungdomar under 18 år samt&lt;br&gt;handelsbolagstaxerade dödsbon träffas av avdragsbegränsningen redan vid&lt;br&gt;överskjutande ränteutgifter på 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den komplicerade utformningen av regelsystemet gör givetvis att detta&lt;br&gt;blir svårt att förstå och överblicka. Även en förenkling av reglerna&lt;br&gt;framstår därför som en angelägen uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således min uppfattning att reglerna på detta område bör&lt;br&gt;förbättras och förenklas i betydelsefulla hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera olika möjligheter står därvid till buds. Ett alternativ är att göra&lt;br&gt;mindre justeringar av de nuvarande bestämmelserna. Mer än marginella&lt;br&gt;förenklingar synes emellertid inte vara möjliga att göra med bibehållande&lt;br&gt;av den nuvarande strukturen på regeln om ränteavdragsbegränsning. Det&lt;br&gt;är därför nödvändigt att ta ett större grepp for att kunna åstadkomma&lt;br&gt;bättre skattemässiga villkor för anskaffning av riskkapital till de små och&lt;br&gt;medelstora företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ är att utvidga regeln om avdragsbegränsning så att&lt;br&gt;också andra slag av kapitalinkomster får kvittas mot ränteutgifter.&lt;br&gt;Närmast till hands ligger alternativet att tillåta kvittning av ränteutgifter&lt;br&gt;mot utdelningsinkomster. Även andra slag av kapitalinkomster är givetvis&lt;br&gt;tänkbara i en sådan utvidgad kvittningsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av kvittningsområdet till att omfatta utdelningsinkomster&lt;br&gt;kan sägas ligga i linje med den nuvarande utformningen av regeln. Den&lt;br&gt;särskilda regeln i 3 § 2 mom. tredje stycket SIL om ett förhöjt avdragsut-&lt;br&gt;rymme för innehavare av fåmansbolagsaktier tillkom nämligen för att&lt;br&gt;möjliggöra full kvittning mellan ränteutgifter ocb utdelningsinkomster&lt;br&gt;från bolaget, låt vara att denna kvittning uppnås på ett indirekt sätt.&lt;br&gt;Bestämmelsen medger att avdragsutrymmet höjs med i princip hela&lt;br&gt;utrymmet för kapitalbeskattad utdelning och detta även om den faktiska&lt;br&gt;utdelningen har varit lägre. Det kan således hävdas att avdragsbegräns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningens nuvarande utformning i princip tillåter viss kvittning också mot Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;utdelningsinkomster. Den utvidgningen har emellertid kunnat åstadkom-&lt;br&gt;mas endast med hjälp av en komplicerad lagteknisk utformning av&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avsevärd regelförenkling skulle därför kunna uppnås om alla slag&lt;br&gt;av utdelning behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag om en på detta sätt utvidgad regel om avdragsbegränsning&lt;br&gt;kan emellertid kritiseras från andra utgångspunkter. Det kan med fog&lt;br&gt;ifrågasättas om en sådan förändring skulle medföra en tillräcklig&lt;br&gt;förbättring för försöijningen med riskkapital till de små och medelstora&lt;br&gt;företagen. Till detta kommer att den förenkling som uppnås med den&lt;br&gt;angivna utvidgningen av kvittningsområdet blir obetydlig. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden framstår en ytterligare utvidgning av kvittningsrätten till att&lt;br&gt;omfatta även reavinster som naturlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en sådan regeländring kommer full kvittningsrätt att finnas&lt;br&gt;mellan ränteutgifter och alla slag av kapitalinkomster. Detta innebär&lt;br&gt;generellt sett en avsevärd förenkling såväl för de skattskyldiga som för&lt;br&gt;skattemyndigheterna. En annan fördel är att kontrolluppgiftslämnandet&lt;br&gt;förenklas genom att det inte längre krävs någon fördelning mellan&lt;br&gt;ränteintäkter som är kvittningsgilla och sådana som inte är det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnde har avdragsbegränsningen för utgiftsräntor&lt;br&gt;tillkommit för att motverka alltför vidlyftig skatteplanering. Jag delar&lt;br&gt;uppfattningen att skattesystemet bör utformas så att sådan skatteplanering&lt;br&gt;motverkas. Från den utgångspunkten kan det hävdas att ett fullständigt&lt;br&gt;slopande av ränteavdragsbegränsningen med bibehållande av övriga regler&lt;br&gt;innebär att skattesystemet kommer att kunna utnyttjas för att erhålla stora&lt;br&gt;skattekrediter utan att motsvarande fördelar uppkommer för näringslivet.&lt;br&gt;Det är därför motiverat att utforma kapitalinkomstreglerna med viss&lt;br&gt;restriktivitet. Även statsfinansiella skäl talar för att en begränsning bör&lt;br&gt;införas i detta hänseende. En lämplig avvägning erhålls om den&lt;br&gt;nuvarande ordningen med full resp, kvoterad avdragsrätt omvandlas och&lt;br&gt;överförs till beräkning av skattereduktion för underskottet. Den lösningen&lt;br&gt;skulle alltså innebära att skattereduktion medges med 25 % för under-&lt;br&gt;skott i inkomstslaget kapital upp till 100 000 kr. För överskjutande&lt;br&gt;underskott bör skattereduktion medges med 18%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1992 gäller fortfarande kapitalskattesatsen på 30 %. Skatte-&lt;br&gt;reduktionen bör då uppgå till 30 % och 21 % i resp, skikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu diskuterade utvidgningen av kvittningsrätten skulle enligt min&lt;br&gt;uppfattning medföra avsevärda förenklingar och en inte oväsentlig&lt;br&gt;förbättring för tillgången på riskkapital. Vad jag tidigare anfört om de&lt;br&gt;anslutande bestämmelsernas utformning och funktion gör det enligt min&lt;br&gt;mening möjligt att vidta denna förändring med bibehållande av en rimlig&lt;br&gt;balans mellan kravet att reglerna inte skall motverka utveckling och&lt;br&gt;tillväxt och önskemålet att de skall vara motståndskraftiga mot otillbörlig&lt;br&gt;skatteplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär alltså att reglerna om ränteavdragsbegränsning&lt;br&gt;slopas och att den nuvarande gränsen för fullt avdragsgilla ränteutgifter&lt;br&gt;omvandlas till en ren skattereduktionsregel. Det återstår då att ta ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till om bestämmelsen om nedsatt kvittningsrätt för ungdomar och&lt;br&gt;handelsbolagstaxerade dödsbon skall förvandlas till en särskild skatte-&lt;br&gt;reduktionsregel. I den frågan kan konstateras att en specialbestämmelse&lt;br&gt;för ungdomar skulle sakna praktisk betydelse. En särskild bestämmelse&lt;br&gt;endast för handelsbolagstaxerade dödsbon skulle komplicera reglerna utan&lt;br&gt;att medföra någon egentlig fördel. Bestämmelsen om skattereduktion bör&lt;br&gt;därför gälla utan undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagteknisk synvinkel medför förslaget att andra och tredje&lt;br&gt;styckena i 3 § 2 mom. SIL kan upphävas. Detsamma gäller regeln i 3 §&lt;br&gt;4 mom. andra stycket SIL om höjt ränteavdragstak vid räntefördelning&lt;br&gt;och den särskilda bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för vad som är&lt;br&gt;kvittningsgill ränteintäkt i 3 kap. 22 § andra stycket lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter. I uppbördslagen (1953:272) ändras&lt;br&gt;den nuvarande bestämmelsen i 2 § 4 mom. om skattereduktion för&lt;br&gt;underskott i kapital så att full skattereduktion på 25 % medges för&lt;br&gt;underskott på högst 100 000 kr. medan överskjutande underskott medför&lt;br&gt;en skattereduktion på 18 %. I en övergångsbestämmelse till uppbörds-&lt;br&gt;lagen bör anges att skattereduktionen för underskott som uppkommer&lt;br&gt;under inkomståret 1992 då den högre kapitalskattesatsen gäller medges&lt;br&gt;med 30 % resp. 21 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av mitt förslag kan beräknas till ett skattebortfall på ca 200&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Beskattning av delägare i fåmansföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid tillämpning av de särskilda reglerna för beskatt-&lt;br&gt;ning av utdelning och reavinst som härrör från fåmansföretag får&lt;br&gt;utrymmet för kapitalbeskattad utdelning och reavinst avseende aktier&lt;br&gt;som anskaffats före år 1990 alternativt beräknas med utgångspunkt&lt;br&gt;i aktiernas värde vid utgången av år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: En delägare i ett fåmansföretag som&lt;br&gt;samtidigt är verksam i företaget har normalt möjlighet att ta ut sina&lt;br&gt;arbetsinkomster som utdelning eller reavinst. Till följd av skillnaden&lt;br&gt;mellan den proportionella beskattningen av kapitalinkomster och den&lt;br&gt;progressiva beskattningen av förvärvsinkomster skulle detta — utan&lt;br&gt;särskilda regler — leda till att arbetsinkomster beskattas proportionellt&lt;br&gt;med en skattesats på 30 % i stället för progressivt med en högsta&lt;br&gt;marginalskatt på ca 50 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka effekten av att arbetsinkomster tas ut som utdelnings-&lt;br&gt;inkomster och reavinster infördes som ett led i skattereformen särskilda&lt;br&gt;regler för beskattning av delägare i fåmansföretag. En förutsättning för&lt;br&gt;att reglerna skall tillämpas är att delägaren — eller någon denne&lt;br&gt;närstående — varit verksam i bolaget i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda bestämmelserna finns intagna i 3 § 12 mom. SIL. Om&lt;br&gt;bestämmelserna är tillämpliga skall utdelning och reavinst på aktier i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fåmansföretag beskattas i inkomstslaget kapital till den del inkomsten Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;kan anses utgöra en schablonmässigt beräknad normal kapitalavkastning&lt;br&gt;medan eventuell överskjutande utdelning och reavinst i princip beskattas&lt;br&gt;som om det vore fråga om lön. För personer med höga förvärvsinkom-&lt;br&gt;ster kommer utdelning som överstiger normal kapitalavkastning därmed&lt;br&gt;att beskattas med ca 50 % och således inkomstbeskattas på samma sätt&lt;br&gt;som löneinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattemässiga gränsdragningen mellan vad som egentligen utgör&lt;br&gt;arbetsinkomst respektive kapitalinkomst bestäms således schablonmässigt.&lt;br&gt;Utgångspunkten är att en delägare i ett fåmansföretag i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning skall få samma totala skattebelastning som en löntagare som&lt;br&gt;äger aktier i t.ex. ett börsbolag vid samma faktiska arbetsinkomst och&lt;br&gt;samma kapitalinkomst. Normal kapitalavkastning — kapitalbeskattat&lt;br&gt;utrymme — beräknas som summan av anskaffningskostnaden och lämnade&lt;br&gt;ovillkorliga kapitaltillskott multiplicerad med statslåneräntan med ett&lt;br&gt;tillägg på fem procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger den faktiska utdelningen det belopp som definieras som&lt;br&gt;normal kapitalavkastning får skillnaden däremellan sparas. Det sparade&lt;br&gt;utrymmet läggs följande år till underlaget för beräkning av utrymmet för&lt;br&gt;kapitalbeskattad inkomst och ger därmed, utöver sparande, utrymme för&lt;br&gt;en högre kapitalbeskattad utdelning senare år. Vid försäljning av aktierna&lt;br&gt;fördelas reavinsten så att hälften beskattas som kapitalinkomst och andra&lt;br&gt;hälften i inkomstslaget tjänst. Bestämmelsen innebär emellertid en viss&lt;br&gt;lättnad genom att endast hälften av den del av reavinsten som överstiger&lt;br&gt;eventuellt ackumulerat sparat utrymme beskattas i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som nu beskrivits har kompletterats med två undan-&lt;br&gt;tagsregler. Den första innehåller en högsta gräns för hur stor del av en&lt;br&gt;reavinst som kan komma att beskattas i inkomstslaget tjänst. Den andra&lt;br&gt;undantagsregeln innebär att de särskilda reglerna för beskattning av&lt;br&gt;delägare i fåmansföretag överhuvudtaget inte skall tillämpas om utom-&lt;br&gt;stående äger minst 30 % av aktierna i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Företagandet är av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;tillväxten i ekonomin. Det gäller särskilt småföretagen. Det innebär&lt;br&gt;givetvis också att fåmansföretag inte bör beskattas hårdare än andra&lt;br&gt;foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen på det kapital som en företagare satsat i sitt bolag skall&lt;br&gt;givetvis beskattas som kapitalinkomst med den lägre proportionella&lt;br&gt;skattesatsen. Det gäller även en viss riskersättning. När det är fråga om&lt;br&gt;inkomst som genererats på grund av att ägaren varit verksam i företaget&lt;br&gt;bör beskattning ske i inkomstslaget tjänst. Detta innebär att det finns ett&lt;br&gt;behov av bestämmelser som begränsar den inkomst som kan beskattas&lt;br&gt;som kapitalinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett hänseende anser jag att nuvarande regler måste göras generösare&lt;br&gt;och det gäller bestämningen av förmögenhetsmässigt ingångsvärde för&lt;br&gt;aktier som anskaffats före år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som anskaffats före år 1990 finns inte några sparanderegler&lt;br&gt;för tiden fram till 1990. För att hänsyn skall tas till i företaget sparad&lt;br&gt;kapitalavkastning och de förändringar av penningvärdet som skett före år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 infördes genom lagstiftning hösten 1990 (prop. 1990/91:54, SkUlO, Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;SFS 1990:1422) en särskild övergångsreglering. Vid beräkning av den&lt;br&gt;del av avkastningen som skall kapitalbeskattas får anskaffningskostnaden&lt;br&gt;räknas upp med beaktande av den allmänna prisutvecklingen fram till år&lt;br&gt;1990. Uppräkning medges inte för längre tid tillbaka än 20 år, dvs.&lt;br&gt;första uppräkningsår är 1970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte att denna övergångsreglering är tillräcklig. Av praktiska&lt;br&gt;skäl är det emellertid mindre lämpligt att tillåta uppräkning med längre&lt;br&gt;än 20 år tillbaka. Mitt förslag är att det kapitalbeskattade utrymmet för&lt;br&gt;aktier som förvärvats före år 1990 alternativt får bestämmas med&lt;br&gt;utgångspunkt i värdet på aktierna vid utgången av år 1990. Det är&lt;br&gt;lämpligt att värdet beräknas enligt de regler som gällde för förmögenhets-&lt;br&gt;värderingen vid denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förmögenhetsvärderingen skall vissa tillgångar tas upp till ett&lt;br&gt;reducerat värde. Det kapitalbeskattade utrymmet skall emellertid beräknas&lt;br&gt;på ett underlag som i princip motsvarar det oreducerade värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller aktier som inte omsätts marknadsmässigt görs regelmäss-&lt;br&gt;igt en värdering av skattemyndigheten i det län där bolaget har sitt&lt;br&gt;hemvist. Detta värde bör också vara utgångspunkt för beräkning av det&lt;br&gt;kapitalbeskattade utrymmet. Till grund för värderingen av aktierna ligger&lt;br&gt;en substansvärdering av bolagets tillgångar. Har bolagets tillgångar lagts&lt;br&gt;ned i rörelse eller jordbruk skall substansvärdet sättas ned till 30 %.&lt;br&gt;Aktierna skall sedan tas upp till detta värde. Vid beräkning av det&lt;br&gt;kapitalbeskattade utrymmet bör denna reducering kompenseras genom en&lt;br&gt;uppräkning av värdet med 3,5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det värde på aktierna som används vid förmögenhetstaxeringen kan&lt;br&gt;utgöras av tillgångar av vilka vissa tas upp till ett reducerat värde och&lt;br&gt;andra till det fulla värdet. Att urskilja hur stor del av aktievärdet som&lt;br&gt;belöper på de olika tillgångsslagen innebär tillämpningsproblem. Även&lt;br&gt;om en uppräkning av det totala värdet med 3,5 i sådana blandade fäll&lt;br&gt;innebär en överkompensation får denna av praktiska skäl godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av mitt förslag kan illustreras med ett exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag bildas år 1958 och anskaffningskostnaden för aktierna är&lt;br&gt;50 000 kr. Vid utgången av år 1990 är förmögenhetsvärdet på aktierna&lt;br&gt;2 milj.kr. Den nuvarande bestämmelsen om uppräkning av anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden ger ett ingångsvärde på 252 000 kr. Statslåneräntan var vid&lt;br&gt;utgången av november 1990 12,56 % och det ger för år 1991 ett&lt;br&gt;kapitalbeskattat utrymme på 44 251 kr. I och med den nu föreslagna&lt;br&gt;alternativa beräkningsregeln kommer det kapitalbeskattade utrymmet att&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i förmögenhetsvärdet vid utgången av år&lt;br&gt;1990. Till grund för beräkning av detta värde (2 milj.kr.) låg ett till&lt;br&gt;30 % reducerat värde på tillgångarna i bolaget. Vid beräkning av det&lt;br&gt;kapitalbeskattade utrymmet skall därför värdet räknas upp tre och en halv&lt;br&gt;gång vilket ger ett ingångsvärde på 7 milj.kr. Det kapitalbeskattade&lt;br&gt;utrymmet blir år 1991 1,23 milj.kr. Om det kapitalbeskattade utrymmet&lt;br&gt;sparas och statslåneräntan fr.o.m. år 1991 antas vara 10 % kan aktierna&lt;br&gt;säljas efter fem år för 14,4 milj.kr. utan att någon del av reavinsten&lt;br&gt;kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den alternativa beräkningsregeln bör endast gälla aktier och andelar i&lt;br&gt;fåmansföretag. Beträffande andra finansiella instrument som exempelvis&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev är förhållandena normalt sådana att den löpande&lt;br&gt;avkastning som utbetalats under tidigare år i många fall motsvarar&lt;br&gt;huvuddelen av den faktiska nominella avkastningen. Av samma skäl&lt;br&gt;medgavs inte heller att den särskilda bestämmelsen om uppräkning av&lt;br&gt;anskaffningskostnaden fick tillämpas annat än på aktier och andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeteffekterna av mitt förslag innebär ett inkomstbortfall på ca 110&lt;br&gt;milj.kr för 1992, 160 milj.kr. för 1993 och 210 milj.kr för 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändring i 3 § 12 mom. SIL. Den alternativa&lt;br&gt;beräkningsregeln bör få tillämpas redan vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Räntebidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statliga räntebidrag för bostadsändamål görs skatte-&lt;br&gt;pliktiga och avdrag medges för hela räntekostnaden även till den del&lt;br&gt;den täcks av räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: I december 1990 beslutade riksdagen att&lt;br&gt;införa ett nytt system för bostadsfinansiering vid ny- och ombyggnad&lt;br&gt;(prop. 1990/91:34, BoU4). Beslutet innebar bl.a. att delar av räntebidrag&lt;br&gt;enligt gällande regler skulle ersättas av s.k. räntelån förenade med&lt;br&gt;statliga kreditgarantier. I maj 1991 beslutade riksdagen om komplette-&lt;br&gt;ringar och ändringar av det tidigare beslutet (prop. 1990/91:144,&lt;br&gt;BoU20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansdepartementet har under våren 1991 utarbetats ett förslag till&lt;br&gt;ändrade skatteregler för det nya bostadsfinansieringssystemet. Promemo-&lt;br&gt;rian (Ds 1991:38) Skatteregler för ny bostadsfinansiering m.m., har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;bör fogas som bilaga 3 till protokollet. En remissammanställning finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 2697/91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att skattereglerna genomgående skall knytas till&lt;br&gt;de olika komponenterna i bostadsstödet och inte till de faktiska finansi-&lt;br&gt;eringsförhållandena. Utgående realräntebidrag skall vara skattepliktiga&lt;br&gt;och bidraget skall höja taket för fullt avdrag för ränteutgifter i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt regeringsförklaringen den 4 oktober&lt;br&gt;1991 skall det beslutade systemet om s.k. räntelån inte genomföras.&lt;br&gt;Förslag om en långsiktig förändring av bostadsfinansieringen kommer att&lt;br&gt;läggas fram under år 1992. I avvaktan på detta har regeringen i prop.&lt;br&gt;1991/92:56 redovisat ett förslag i fråga om bostadsbyggandets finansie-&lt;br&gt;ring för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i nämnda proposition innebär bl.a. att räntebidrag kan utgå&lt;br&gt;till en fastighetsägare i samband med ny- eller ombyggnad av bostaden&lt;br&gt;oavsett hur åtgärden har finansierats. Hittills har endast fastighetsägare&lt;br&gt;med statliga bostadslån kunnat erhålla räntebidrag. Räntebidraget har inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit skattepliktigt samtidigt som den del av räntekostnaden som täckts Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;av bidraget inte varit avdragsgill. I och med att räntebidraget enligt&lt;br&gt;förslaget skall kunna utgå oavsett hur finansiering skett bör det vara&lt;br&gt;skattepliktigt samtidigt som erlagda räntekostnader är avdragsgilla även&lt;br&gt;till den del de täcks av räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av de bestämmelser som reglerar den&lt;br&gt;skattemässiga behandlingen är beroende av om det är fråga om ett&lt;br&gt;räntebidrag som skall redovisas i inkomstslaget kapital eller i inkomstsla-&lt;br&gt;get näringsverksamhet. Jag återkommer senare till den skattemässiga&lt;br&gt;behandlingen av räntebidrag i näringsverksamhet (avsnitt 6.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om räntebidrag som skall redovisas i inkomstslaget kapital&lt;br&gt;föranleder mitt förslag ändringar i 3 § 1 och 4 mom. SIL. Jag har&lt;br&gt;tidigare (avsnitt 5.4) föreslagit att bestämmelserna om ränteavdragsbe-&lt;br&gt;gränsning skall slopas. I stället begränsas skattereduktionen för under-&lt;br&gt;skott i inkomstslaget kapital, dvs. efter kvittning mellan räntebidrag och&lt;br&gt;ränteutgifter, för den del av underskottet som överstiger 100 000 kr.&lt;br&gt;Några särskilda regler beträffande möjligheten till avdrag för räntekostna-&lt;br&gt;der erfordras därför inte. I 2 kap. 10 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter föreslås en bestämmelse som innebär att fysisk person&lt;br&gt;som skall redovisa statligt räntebidrag som inkomst av kapital skall kunna&lt;br&gt;använda sig av förenklad självdeklaration. Vidare föreslås en ändring i&lt;br&gt;3 kap. 21 § samma lag beträffande skyldigheten att lämna kontrollupp-&lt;br&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Företagsbeskattning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare framhållit är den nya regeringens ambition på skatte-&lt;br&gt;området att i ett första steg lindra eller avskaffa de skatter som leder till&lt;br&gt;störst skadeverkningar för samhällsekonomin. Åtgärder krävs även på&lt;br&gt;före tagsskatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla företag bör skatten på arbetsinkomster sänkas genom att den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften tas bort från årsskiftet. Det föranleder bl.a. att den&lt;br&gt;särskilda löneskatten också bör justeras. En annan åtgärd som bör vidtas&lt;br&gt;utan onödig tidsutdräkt är att ta bort arbetsgivaravgifterna på de bidrag&lt;br&gt;som en arbetsgivare lämnar till en s.k. vinstandelsstiftelse. Vidare bör&lt;br&gt;skogsbruket ges bättre möjligheter genom att skogsvårdsavgiften halveras&lt;br&gt;från årsskiftet för att sedan slopas fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den korta tiden sedan regeringsskiftet har som tidigare&lt;br&gt;nämnts en prioritering i behandlingen av angelägna skattefrågor varit&lt;br&gt;nödvändig. Tonvikten har lagts på kapitalbeskattningssidan. Jag vill&lt;br&gt;emellertid i det här sammanhanget också redovisa behov av framtida&lt;br&gt;förändringar av företagsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebär en genomgripande omläggning av den svenska&lt;br&gt;företagsbeskattningen. Det är min uppfattning att omläggningen är ett&lt;br&gt;stort steg mot en mer ändamålsenlig och internationellt konkurrenskraftig&lt;br&gt;företagsbeskattning. Genom den sänkta bolagsskattesatsen i förening med&lt;br&gt;en breddning av skattebasen är grunden lagd för en samhällsekonomiskt&lt;br&gt;mindre snedvridande beskattning. De genomförda ändringarna ansluter&lt;br&gt;till en fortgående internationell utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet kan emellertid förbättras i flera avseenden.&lt;br&gt;Allra mest angelägen är frågan om beskattningen av enskilda näringsid-&lt;br&gt;kare och handelsbolag. En allmän uppfattning är att egenföretagare bör&lt;br&gt;få möjlighet att arbeta på samma skattemässiga villkor som aktiebolag&lt;br&gt;utan att behöva använda sig av någon form av bolag. Frågan har utretts&lt;br&gt;i olika sammanhang. Det senaste förslaget lades fram hösten 1989 (SOU&lt;br&gt;1989:94). Modellen kallades särskild redovisningsmetod (SRM).&lt;br&gt;Förslaget togs fram på mycket kort tid för att kunna utgöra ett komple-&lt;br&gt;ment till betänkandet Reformerad företagsbeskattning (SOU 1989:34).&lt;br&gt;Det visade sig emellertid att förslaget — trots stora förtjänster i vissa&lt;br&gt;avseenden — inte hunnit bearbetas tillräckligt för att kunna läggas till&lt;br&gt;grund för lagstiftning (prop. 1989/90:110 s. 518). För närvarande arbetar&lt;br&gt;en särskild utredare med att utforma ett system anpassat efter de nya&lt;br&gt;företagsskattereglerna (dir. 1990:82). Enligt vad jag inhämtat kan ett&lt;br&gt;förslag väntas till stundande årsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som är av stor vikt att få närmare belyst är möjligheterna att&lt;br&gt;tillskapa nya skattestimulanser för teknik- och innovationsföretag. Det&lt;br&gt;skulle t.ex. kunna vara fråga om att få avdrag för kapitaltillskott till&lt;br&gt;riskfylld verksamhet. Ett arbete med en sådan inriktning bör påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att vid sidan av dessa frågor mer förutsättningslöst&lt;br&gt;göra en övergripande bedömning av vilka förändringar av företags-&lt;br&gt;beskattningen som kan behövas. Utgångspunkten bör vara att utforma&lt;br&gt;företagsbeskattningen så att onödiga hinder för företagandet undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling av det nuvarande systemet bör ta sikte på att få ett så&lt;br&gt;enkelt, begripligt och överskådligt system som möjligt. Som jag berört&lt;br&gt;tidigare är det av vikt att förutsättningarna för skilda organisationsformer&lt;br&gt;för näringsverksamhet som aktiebolag, handelsbolag och enskild närings-&lt;br&gt;verksamhet är så lika som möjligt. Jag kan också erinra om att en&lt;br&gt;särskild kommitté håller på med en teknisk översyn av inkomstskatte-&lt;br&gt;lagstiftningen (dir. 1991:39). Den fortgående internationaliseringen&lt;br&gt;kommer vidare att kräva ytterligare anpassningar av våra interna regler.&lt;br&gt;Fortsatta överväganden måste också göras mot bakgrund av den nu&lt;br&gt;föreslagna sänkningen av kapitalskattesatsen. En fråga som får ses i den&lt;br&gt;belysningen är den ekonomiska dubbelbeskattningen. I sammanhanget får&lt;br&gt;också ställning tas till förslaget från utredningen om reformerad företags-&lt;br&gt;beskattning om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör det vara möjligt för regering och riksdag att&lt;br&gt;med början nästa år behandla frågor om fortsatta förändringar av före-&lt;br&gt;tagsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de förslag till skattesänkningar som berördes inledningsvis&lt;br&gt;avser jag att ta upp några ytterligare frågor som det är angeläget att&lt;br&gt;riksdagen kan ta ställning till före årsskiftet. Det rör bl.a. tillämpningen&lt;br&gt;av räntefördelningen vid 1992 års taxering, beskattningen av räntebidrag&lt;br&gt;och skadeförsäkringsföretagens beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Den allmänna löneavgiften avskaffas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den allmänna löneavgiften tas bort vid utgången av år&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den allmänna löneavgiften infördes år 1982&lt;br&gt;för att finansiera första steget i 1982 års skattereform (prop.&lt;br&gt;1981/82:197, SkU 60, SFS 1982:423).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare beräknas löneavgiften på det underlag som gäller för&lt;br&gt;arbetsgivaravgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter. För enskilda näringsidkare beräknas löneavgiften på det&lt;br&gt;underlag som gäller för egenavgift till folkpensioneringen enligt nämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna löneavgiften utgick först med 2 % av avgiftsunderlaget.&lt;br&gt;Uttaget av avgiften har därefter ändrats vid ett flertal tillfällen. I samband&lt;br&gt;med skattereformen höjdes den allmänna löneavgiften under perioden&lt;br&gt;januari-juni 1991 från 0,34 % till 1,64 % (prop. 1990/91:54, SkUlO,&lt;br&gt;SFS 1990:1454).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som särskild löneskatt på pensionskostnader infördes sänktes&lt;br&gt;den allmänna löneavgiften tillfälligt till 0,16 % för tiden juli 1991-&lt;br&gt;december 1992 (prop. 1990/91:166, SkU29, SFS 1991:703).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats tidigare bör den allmänna löneavgiften avskaffas vid&lt;br&gt;årsskiftet (avsnitt 6.1). Därmed sänks skattebelastningen på arbets-&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget leder till minskade skatteintäkter på omkring 1 miljard kr. för&lt;br&gt;år 1992. För vart och ett av åren 1993 och 1994 beräknas skattebortfallet&lt;br&gt;bli omkring 2,3 miljarder kr. Skattebortfallet netto blir lägre om man&lt;br&gt;beaktar att en slopad allmän löneavgift bl.a. ökar underlaget för&lt;br&gt;företagens eller hushållens inkomstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om avveckling av löneavgiften innebär att lagen (1982:423)&lt;br&gt;om allmän löneavgift skall upphöra att gälla vid utgången av december&lt;br&gt;1991. Vidare bör lagen (1990:1454) om höjning av den allmänna&lt;br&gt;löneavgiften intill utgången av juni 1991 och lagen (1991:703) om&lt;br&gt;sänkning av den allmänna löneavgiften intill utgången av december 1992&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder vidare ändringar i lagen om socialavgifter och&lt;br&gt;lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga har jag samrått med statsrådet Könberg och chefen för&lt;br&gt;näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Sänkt särskild löneskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster sänks till 21,85 % med anledning av att den allmänna&lt;br&gt;löneavgiften slopas. Motsvarande justering görs beträffande den&lt;br&gt;särskilda löneskatten på pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringidkares löneskatt på avgift för pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring skall utgå med oreducerad skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa justeringar görs vidare av underlaget för löneskatten på&lt;br&gt;förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt på förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt utgår på vissa förvärvsinkomster. Bestämmelserna&lt;br&gt;finns i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten är 22,2 % av underlaget. Nivån är baserad på de socialavgifter&lt;br&gt;som tas ut av enskilda näringsidkare (egenavgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att slopa den allmänna löneavgiften (avsnitt 6.2) aktualiserar&lt;br&gt;en nedsättning av den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster&lt;br&gt;(jfr prop. 1990/91:110 s. 382).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör den särskilda löneskatten sänkas med vad som&lt;br&gt;motsvarar den slopade allmänna löneavgiften. Fr. o. m. år 1992 bör&lt;br&gt;därför skatten tas ut med 21,85 % av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1991 om en sänkning av arbetsgivaravgiften&lt;br&gt;till sjukförsäkringen från 10,1 % till 8,2 % (prop. 1990/91:181, SfU18,&lt;br&gt;SFS 1991:1050). Med anledning av sänkningen fick regeringen i uppdrag&lt;br&gt;av riksdagen att lägga fram ett förslag om justering av den särskilda&lt;br&gt;löneskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av den särskilda löneskatten valde man att även för Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;arbetsgivare basera skatten på de lägre egenavgiftema (prop. 1989/90:110&lt;br&gt;s. 378 f). Om löneskatten baserats på arbetsgivaravgifterna borde&lt;br&gt;skattesatsen bestämts till 23,9 % i stället för 22,2 %&amp;gt;. Eftersom egenav-&lt;br&gt;giftema inte påverkas av den beslutade sänkningen av arbetsgivaravgiften&lt;br&gt;till sjukförsäkringen bör sänkningen enligt min mening inte föranleda&lt;br&gt;någon ändring av den särskilda löneskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller noggrannheten på delkomponenterna inom socialavgifts-&lt;br&gt;systemet uttrycks i dag samtliga med minst två decimaler. Jag anser det&lt;br&gt;lämpligt och konsekvent att fortsättningsvis ange även särskild löneskatt&lt;br&gt;med två decimaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag också ta upp två frågor som rör underlaget&lt;br&gt;för den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utformningen av reglerna har i ett avseende fått en&lt;br&gt;utformning som innebär att den som inte fyllt 65 år och för hela året&lt;br&gt;uppbär hel ålderspension på vissa förvärvsinkomster varken betalar egen-&lt;br&gt;avgifter eller särskild löneskatt. Denna brist i regelsystemet bör enligt&lt;br&gt;min mening korrigeras. Jag återkommer till frågan i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan rör avgångsersättningar från kommunala företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall enligt 1 § första stycket 2 lagen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster betalas på ersättning som utfäller&lt;br&gt;enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknats av&lt;br&gt;arbetsgivare till förmån för arbetstagare. Enligt 1 § första stycket 3&lt;br&gt;betalas särskild löneskatt på avgångsersättning som annorledes än på&lt;br&gt;grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av&lt;br&gt;staten eller kommun som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa företag med kommunal anknytning som betalar ut sådan&lt;br&gt;ersättning som avses i 1 § första stycket 3 omfettas inte av denna&lt;br&gt;bestämmelse och inte heller av bestämmelserna i 1 § första stycket 2&lt;br&gt;eftersom ersättningen inte utfäller på grund av någon sådan försäkring&lt;br&gt;som där avses. På dessa avgångsersättningar erlägger företagen fulla&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet har i en skrivelse ställd till finansdepartementet&lt;br&gt;påtalat att kollektivavtalet AGF-KL gäller även hos kommunala företag&lt;br&gt;under förutsättning dels, att företaget tillämpar kommunalt pensionsavtal&lt;br&gt;(PA-KL eller motsvarande), dels att borgen föreligger. Vidare har&lt;br&gt;påtalats att reglerna i sin nuvarande utformning skapat en oavsedd och&lt;br&gt;oönskad olikhet i uttag av avgifter mellan olika arbetsgivarkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma neutralitet i skattehänseende mellan dessa olika&lt;br&gt;arbetsgivarkategorier bör enligt min mening även avgångsersättningar&lt;br&gt;från arbetsgivare som tillämpar kommunalt pensionsavtal och där&lt;br&gt;kommunal borgen föreligger omfettas av reglerna om särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förslag föranleder ändringar i 1 § första stycket och 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt utgår även på pensionskostnader. Bestämmelserna om&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader finns i lagen (1991:687) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att den allmänna löneavgiften slopas bör den särskilda&lt;br&gt;löneskatten på pensionskostnader sättas ned i motsvarande mån. Det&lt;br&gt;betyder att särskild löneskatt fr. o. m. år 1992 bör tas ut med 21,85 %&lt;br&gt;på pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För enskilda näringsidkare gäller att löneskatt tas ut på den avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring som har dragits av som omkostnad i förvärvskällan.&lt;br&gt;Löneskatten uppgår för närvarande till 11,1 % av underlaget. Anled-&lt;br&gt;ningen till den lägre skattesatsen är att enskilda näringsidkare inte kan&lt;br&gt;teckna tjänstepensionsförsäkring utan är hänvisade till vanlig pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring. Avkastningen på tjänstepensionsförsäkring beskattas i&lt;br&gt;livförsäkringsföretagen med 10 % medan avkastningen på vanliga&lt;br&gt;pensionsförsäkringar beskattas med 15 %. Eftersom enskilda näringsid-&lt;br&gt;kare skattemässigt bör jämställas med anställda vad gäller möjligheten till&lt;br&gt;pensionering kompenseras den först nämnda gruppen för den högre&lt;br&gt;avkastningsskatten genom ett i motsvarande mån lägre uttag av löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit att beskattningen av avkastning på vanliga&lt;br&gt;pensionsförsäkringar skall sättas ned till 10 %. Sådana försäkringar&lt;br&gt;kommer alltså med mitt förslag att avkastningsbeskattas efter samma&lt;br&gt;regler som tjänstepensionsförsäkringar. På grund av detta föreligger inte&lt;br&gt;längre någon grund för nedsättning av den särskilda löneskatten för&lt;br&gt;enskilda näringsidkare. Den bör således i fortsättningen utgå med&lt;br&gt;oreducerad skattesats på 21,85 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i denna del kan uppfattas som en skärpt beskattning av&lt;br&gt;enskilda näringsidkares pensionssparande. Jag vill därför framhålla att så&lt;br&gt;inte är fallet. Beskattningen ligger på samma nivå som tidigare men en&lt;br&gt;omfördelning har skett mellan avkastningsskatt och särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en enskild näringsidkare betalar samma pensionsförsäkringsavgifit&lt;br&gt;som tidigare kommer han visserligen att debiteras en högre löneskatt.&lt;br&gt;Denna uppvägs emellertid av att avkastningen i livförsäkringsföretaget&lt;br&gt;endast beskattas med den lägre skattesatsen på 10 %. Värdetillväxten på&lt;br&gt;försäkringssparandet blir därför i motsvarande mån högre. Om egenföre-&lt;br&gt;tagaren inte vill satsa mer pengar totalt sett i en pensionsförsäkring än&lt;br&gt;han nu gör kan detta ske genom att han sänker sin årliga avgift för&lt;br&gt;försäkringen. Den lägre sparinsatsen uppvägs i ett sådant fall av den&lt;br&gt;lägre beskattningen av avkastningen på sparbeloppet. I inget av dessa&lt;br&gt;fäll sker således någon försämring av villkoren för försäkringssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 1 och 3 §§ lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sänkta löneskatten på förvärvsinkomster och pensionskostnader&lt;br&gt;medför ett årligt skattebortfall på netto 90 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Slopande av socialavgifter på vinstandelsmedel m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Socialavgifter tas fr.o.m. den 1 januari 1992 inte&lt;br&gt;längre ut på arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelser. Bidragen&lt;br&gt;skall inte heller vara pensionsgrundande för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt görs tekniska justeringar i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring med anledning av ändringar i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I ett stort antal företag har åtgärder vidtagits&lt;br&gt;för att genom vinstandelssystem göra de anställda delaktiga av företagets&lt;br&gt;resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i företaget&lt;br&gt;och öka känslan av samhörighet med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av vinstmedel till en företagsanknuten vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;beslutas av företaget i regel i anslutning till att resultatet för det gångna&lt;br&gt;året fästställs. Överföringen sker till en av de anställda eller personalor-&lt;br&gt;ganisationerna vid företaget bildad stiftelse. Stiftelsen utgör ett från&lt;br&gt;företaget fristående rättssubjekt. Enligt praxis får företaget under vissa&lt;br&gt;förutsättningar göra avdrag vid inkomsttaxeringen för det till stiftelsen&lt;br&gt;överförda beloppet. Ofta bildar vaije avsättning en särskild fond men&lt;br&gt;andra konstruktioner förekommer också. Stiftelsen placerar i regel&lt;br&gt;medlen i värdepapper, ofta i aktier i det företag som lämnat bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelsrätt i stiftelsens förmögenhet grundas på anställning i det&lt;br&gt;överförande företaget vid en viss tidpunkt eller under viss tidsperiod. De&lt;br&gt;individuella andelarna bestäms med utgångspunkt i anställningsform,&lt;br&gt;avlönad tid eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen förvaltar de överförda medlen (vinstandelsmedlen), inkl,&lt;br&gt;avkastning och realiserad värdestegring, för andelsägarnas räkning. Efter&lt;br&gt;viss tid — ofta efter fem år eller vid pensionering — erhåller den an-&lt;br&gt;delsberättigade utbetalning av sin andel i form av kontanter eller aktier.&lt;br&gt;När så sker beskattas mottagaren för sin andel i inkomstslaget tjänst. Den&lt;br&gt;som slutar sin anställning erhåller i allmänhet ett s.k. fribrev avseende&lt;br&gt;sin andelsrätt. Med fribrev avses ett bevis om den eller de andelar som&lt;br&gt;den anställde tillgodoförts i redan överförda medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt praxis togs tidigare inte ut några arbetsgivaravgifter när medlen&lt;br&gt;lämnades till stiftelsen. Avgifter togs inte heller ut när de anställda eller&lt;br&gt;tidigare anställda erhöll sin andel från stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1988 har avgiftsskyldighet införts (prop.&lt;br&gt;1986/87:107, SfU20, SFS 1987:567). Socialavgifter tas ut på bidrag som&lt;br&gt;en arbetsgivare lämnar till stiftelsen. Av praktiska skäl togs inte&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift eller arbetsskadeavgift ut på bidragen. I samband&lt;br&gt;med 1990 års skattereform ändrades reglerna. Numera tas fulla social-&lt;br&gt;avgifter ut på bidragen (prop. 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:658).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som socialavgifter infördes på vinstandelsmedel beslutades&lt;br&gt;att värdet av vad som på grund av arbetsgivarens bidrag till en vinst-&lt;br&gt;andelsstiftelse tillgodoförs en försäkrad skulle anses som inkomst av&lt;br&gt;anställning vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Förvärv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel i vinstandelsstiftelse har dock inte legat till grund för beräkning av Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Vinstandelssystem i företag gör&lt;br&gt;de anställda delaktiga i företagets resultat och sprider ägandet. Systemet&lt;br&gt;främjar produktivitet och utgör ett långsiktigt sparande. Detta sparande&lt;br&gt;bör stimuleras ytterligare. Det kan enklast ske genom att återgå till de&lt;br&gt;förhållanden som gällde före 1987 års lagstiftning. Socialavgifter bör inte&lt;br&gt;tas ut vare sig när medlen lämnas till stiftelsen eller när de anställda eller&lt;br&gt;tidigare anställda erhåller sin andel från stiftelsen. En sådan åtgärd skulle&lt;br&gt;enligt min uppfattning bidra till att vitalisera företagandet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag nu anfört bör därför avgiftsskyldigheten för&lt;br&gt;bidrag till vinstandelsstiftelser tas bort. Förslaget tar sikte på bidrag som&lt;br&gt;utges den 1 januari 1992 eller senare. En ändring bör göras i 2 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bidrag till en vinstandelsstiftelse inte bör ingå i beräkningen&lt;br&gt;av underlaget för arbetsgivaravgifter bör inte heller värdet av vad som&lt;br&gt;tillförs en försäkrad genom avsättning till en sådan stiftelse vara&lt;br&gt;pensionsgrundande. Det föranleder ändringar i 11 kap. 2 och 4 §§ AFL&lt;br&gt;samt 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Någon ändring i 54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. fjärde stycket 4 uppbördslagen när det gäller hänvisningen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § andra stycket lagen om socialavgifter blir inte nödvändig. Det&lt;br&gt;bör emellertid anmärkas att hänvisningen får en ny innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vinstandelssystemets nuvarande omfattning kommer förslaget&lt;br&gt;budgetmässigt att leda till ett intäktsbortfall på omkring 100 milj.kr. om&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som jag föreslår ändringar i 11 kap. 2 § AFL bör av tekniska&lt;br&gt;skäl vissa justeringar göras med anledning av ändringar i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100). I prop. 1990/91:85 föreslogs att den kommunala vuxen-&lt;br&gt;utbildningen skulle få en annan omfattning än tidigare och att svensk-&lt;br&gt;undervisning för invandrare skulle infogas i det offentliga skolväsendet.&lt;br&gt;Svenskundervisning för invandrare blir beteckningen på hela den&lt;br&gt;sammanslagna undervisning som infördes från och med den 1 januari&lt;br&gt;1991 efter förslag i prop. 1989/90:102 om reformerad svenskundervis-&lt;br&gt;ning för vuxna invandrare. Riksdagen fattade i juni 1991 beslut med&lt;br&gt;anledning av prop. 1990/91:85 (UbU16, SFS 1991:1107). Lagändring-&lt;br&gt;arna i bl.a. skollagen skall i huvudsakliga delar tillämpas i fråga om&lt;br&gt;utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992. En anpassning i ter-&lt;br&gt;minologiskt hänseende till dessa regler bör därför göras i AFL med&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i de här frågorna samrått med statsrådet Könberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Slopad skogsvårdsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skogsvårdsavgiften avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;br&gt;För tiden januari-juni 1992 betalas en reducerad avgift grundad på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års skogsbruksvärde. Om skogsägaren så yrkar skall i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års skogsbruksvärde få läggas till grund för avgiftsberäk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skogsvårdsavgift skall betalas årligen med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande 0,8 % av den del av en fastighets taxeringsvärde&lt;br&gt;som utgörs av skogsbruksvärdet. Avgiften tillkom ursprungligen för att&lt;br&gt;finansiera skogsvårdsstyrelsema. Medlen betraktas numera som skogs-&lt;br&gt;ägarnas bidrag i vid mening till det svenska skogsbruket (prop.&lt;br&gt;1983/84:40, bil. 7). De används för att finansiera skoglig forskning,&lt;br&gt;kampanjer, inventeringar och andra åtgärder av gemensamt intresse samt&lt;br&gt;för bidrag av olika slag till skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med skogsvårdsavgift for att finansiera diverse åtgärder på&lt;br&gt;skogsbruksområdet har under senare tid utsatts för en allt större kritik&lt;br&gt;från skogsägarna. Skogsvårdsavgiften anses medföra en omotiverat hög&lt;br&gt;skattebelastning. Avgiftens starkt negativa effekter för ett långsiktigt och&lt;br&gt;rationellt skogsbruk har framhållits. I upprepade skrivelser har företräda-&lt;br&gt;re för det enskilda skogsbruket hemställt att såväl skogsvårdsavgiften som&lt;br&gt;de därtill kopplade bidragen avskaffas. Detsamma har framhållits i ett&lt;br&gt;stort antal riksdagsmotioner under de senaste åren. Några har ansett att&lt;br&gt;de bidrag som är av rent regionalpolitisk karaktär bör finnas kvar, medan&lt;br&gt;övriga bidragsformer, t. ex. bidraget till byggande av skogsbilvägar, kan&lt;br&gt;avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förra regeringen tillsatte i juni 1990 en skogspolitisk kommitté. Av&lt;br&gt;direktiven framgår att kommittén bl.a. skall lämna förslag till eventuella&lt;br&gt;förändringar av skogsvårdsavgiften (dir. 1990:47). Arbetet beräknas vara&lt;br&gt;avslutat nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framföra följande. Jag delar bedömningen om&lt;br&gt;avgiftens skadeverkningar. Skogsägarna själva är de som bäst kan avgöra&lt;br&gt;vilka investeringar som behövs. Skogsvårdsavgiften och därmed&lt;br&gt;sammanhängande bidrag m.m. bör således avskaffas. Åtgärderna som&lt;br&gt;finansieras med skogsvårdsavgiften bör avvecklas successivt med böijan&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Samtliga åtaganden bör avvecklas den 1 juli 1994.&lt;br&gt;Vissa naturvårdande insatser som hittills finansierats inom denna ram kan&lt;br&gt;komma att inrymmas under andra anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bör mot denna bakgrund slopas helt fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;br&gt;För perioden januari-juni 1992 bör avgiftsuttaget halveras. Skogsbruks-&lt;br&gt;värdet höjs i allmänhet den 1 januari 1992 till följd av den allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter under år 1992. Effekterna av&lt;br&gt;de nya taxeringsvärdena bör inte slå igenom vid uttaget av skogsvårds-&lt;br&gt;avgifter. Ifrågavarande avgifter bör i stället grundas på 1991 års&lt;br&gt;skogsbruksvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsvis kan 1992 års skogsbruksvärden tänkas bli lägre än 1991&lt;br&gt;års värden. Det kan exempelvis bli fallet om en skogsägare avverkat sin&lt;br&gt;skog under år 1991. Den avgiftsskyldige bör i sådana fäll ha rätt att efter&lt;br&gt;särskilt yrkande i deklarationen få lägga det nya skogsbruksvärdet till&lt;br&gt;grund för avgiftsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fäll kan en fastighet sakna skogsbruksvärde för år 1991. Det&lt;br&gt;kan bero på att den utgör en del av en fastighet som ombildats efter&lt;br&gt;förvärv eller överlåtelse av viss areal under år 1991. I sådana fäll finns&lt;br&gt;endast ett skogsbruksvärde för år 1992 åsatt. Skogsvårdsavgiften bör i&lt;br&gt;sådana fäll få beräknas med ledning av ett uppskattat skogsbruksvärde för&lt;br&gt;år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag föranleder en lag om upphävande av lagen om skogs-&lt;br&gt;vårdsavgift samt följdändringar i KL och lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt. Också i prop. 1991/92:48 om justeringar i beskattningen i&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst, m.m. föreslås ändringar i sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen respektive slopandet av skogsvårdsavgiften medför ett&lt;br&gt;skattebortfall för år 1992 på brutto 330 milj.kr. eller 440 milj.kr. på sikt.&lt;br&gt;Om hänsyn tas till att underlaget för andra skatter ökar beräknas skatte-&lt;br&gt;bortfället netto uppgå till 180 milj.kr. år 1992 och 240 milj.kr. på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Räntefördelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet om&lt;br&gt;beskattningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag skjuts&lt;br&gt;tillämpningen av reglerna om räntefördelning upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Reglerna om räntefördelning innebär att om&lt;br&gt;en förvärvskällas kapitalunderlag, beräknat enligt 4 och 6 §§ lagen&lt;br&gt;(1990:654) om skatteutjämningsreserv (survlagen), är negativt, skall ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det negativa kapitalunderlaget multiplicerat med&lt;br&gt;statslåneräntan redovisas som intäkt av näringsverksamhet. Ett motsvar-&lt;br&gt;ande belopp får dras av i inkomstslaget kapital. Bestämmelserna verkar&lt;br&gt;så att avdragseffekten för vissa skuldräntor schablonmässigt begränsas till&lt;br&gt;30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lindra övergången infördes vissa lättnadsregler. Negativa&lt;br&gt;underlag som uppkommit före övergången till det nya skattesystemet&lt;br&gt;undantas t.o.m. 1999 års taxering genom bestämmelser om en övergångs-&lt;br&gt;post. Overgångsposten beräknas normalt vid 1992 års taxering på&lt;br&gt;grundval av kapitalunderlaget per den 1 januari 1991. Vid beräkningen&lt;br&gt;av kapitalunderlaget får fastigheter som utgör anläggningstillgångar tas&lt;br&gt;upp till 70 % av det bokförda restvärdet alternativt 70 % av 60-100 %&lt;br&gt;av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet. Overgångsposten motsvarar&lt;br&gt;det negativa kapitalunderlaget till den del det överstiger ett fribelopp om&lt;br&gt;50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att först vid 1993 års taxering kan räntefördelning bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuell. En förutsättning är att förvärvskällans kapitalunderlag per den 1&lt;br&gt;januari 1992 är lägre än per den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare förklarat att det är nödvändigt att ett nytt system för&lt;br&gt;beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag införs. Ett förslag&lt;br&gt;på grundval av det utredningsarbete som kan väntas till årsskiftet bör&lt;br&gt;kunna leda till lagstiftning under hösten 1992. I det perspektivet ter det&lt;br&gt;sig mindre väl avvägt att bölja tillämpa systemet för räntefördelning vid&lt;br&gt;1992 års taxering. Stark kritik har framförts mot räntefördelningen.&lt;br&gt;Invändningarna har framför allt riktats mot att fastigheter värderas till&lt;br&gt;endast 70 % vid beräkning av kapitalunderlaget. Det sagda leder till att&lt;br&gt;tillämpningen av reglerna om räntefördelning bör skjutas upp i avvaktan&lt;br&gt;på ett ställningstagande till det kommande förslaget om en ny beskattning&lt;br&gt;av enskilda näringsidkare och handelsbolag. Till bilden hör också att den&lt;br&gt;socialdemokratiska regeringen förra hösten aviserade en ändring av&lt;br&gt;räntefördelningsreglema avseende behandlingen av statligt subven-&lt;br&gt;tionerade lån (prop. 1990/91:54 s. 281).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument mot att skjuta upp räntefördelningen skulle kunna vara att&lt;br&gt;det ges tillfälle att ytterligare försvaga kapitalunderlagen genom uttag och&lt;br&gt;ökad belåning i näringsverksamheten. Jag vill då erinra om att ränteför-&lt;br&gt;delningen är ett sätt att göra schablonmässiga korrigeringar. I 44 § KL&lt;br&gt;finns dessutom regler om fördelning av lånat kapital på olika förvärvskäl-&lt;br&gt;lor. Enligt min bedömning är dessa regler analogt tillämpliga vid&lt;br&gt;bestämmande av kapitalunderlagen för surv och räntefördelning. Det&lt;br&gt;innebär att skattemyndigheterna har möjlighet att rätta till eventuella&lt;br&gt;felaktigheter som kan förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att tillämpningen av reglerna om räntefördelning&lt;br&gt;skjuts upp ett år så att en övergångspost i normalfallet beräknas vid 1993&lt;br&gt;års taxering. Det föranleder ändringar i övergångsbestämmelserna till KL&lt;br&gt;och survlagen. I 4 och 8 §§ survlagen bör vidare vissa justeringar göras.&lt;br&gt;Ändringarna kommenteras i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Räntebidrag i näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statliga räntebidrag för bostadsändamål görs&lt;br&gt;skattepliktiga. Avdrag medges för hela räntekostnaden även till den&lt;br&gt;del räntekostnaden finansieras med räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande gäller att räntebidrag som&lt;br&gt;lämnas vid statligt finansierad ny-, till- och ombyggnad av bostäder inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt. Å andra sidan medges inte avdrag för den del&lt;br&gt;av räntekostnaden som täcks av räntebidrag. Jag har tidigare (avsnitt 5.6)&lt;br&gt;redogjort för regeringens nyligen avlämnade förslag om bostadsbyggan-&lt;br&gt;dets finansiering år 1992, m.m. (prop. 1991/92:56). Hittills har en&lt;br&gt;fastighetsägare mte kunnat komma i åtnjutande av räntebidrag om han&lt;br&gt;inte samtidigt haft statligt bostadslån. Förslaget innebär bl.a. att statligt&lt;br&gt;räntebidrag utgår oberoende av finansieringen och således även vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egenfinansiering. Det är en avgörande skillnad jämfört med gällande&lt;br&gt;regler. Med hänsyn härtill behöver skattereglerna anpassas dels så att&lt;br&gt;räntebidragen blir skattepliktiga, dels så att avdrag medges för hela&lt;br&gt;räntekostnaden inkl, den del av räntan som täcks med räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats föreslogs i promemorian Ds 1991:38 att&lt;br&gt;räntebidragen skulle göras skattepliktiga (avsnitt 5.6). Motsvarande gällde&lt;br&gt;även i fråga om näringsverksamhet. Förslaget innebar att särskilda regler&lt;br&gt;togs in i en punkt 17 av anvisningarna till 22 § KL. Det framfördes inga&lt;br&gt;erinringar mot förslaget vid remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga räntebidragen syftar till att minska den årliga (löpande)&lt;br&gt;kostnaden för bostadsfastighetema. För att neutralitet skall råda mellan&lt;br&gt;egenfinansierade och lånefinansierade investeringar fordras därför att&lt;br&gt;räntebidragen i båda fallen är skattepliktiga i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skatteplikt för räntebidragen bör regleras särskilt. Samtidigt&lt;br&gt;bör nuvarande bestämmelser om skattefrihet för räntebidrag resp,&lt;br&gt;reducering av ränteavdrag slopas. Vad som nu föreslås bör gälla även för&lt;br&gt;schablonbeskattade näringsfastigheter, dvs. sådana som ägs av bl. a. bo-&lt;br&gt;stadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör tillämpas på alla räntebidrag som utbetalas fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1992. Detta bör gälla räntebidrag som utbetalas med stöd&lt;br&gt;av beslut fattade såväl före som efter årsskiftet 1991-1992. Eftersom&lt;br&gt;sådana räntebidrag som utbetalas enligt beslut som fattats före den 1&lt;br&gt;januari 1992 med stöd av äldre bidragsförordningar endast utgår vid&lt;br&gt;lånefinansiering och bidraget alltid understiger räntekostnaden påverkas&lt;br&gt;inte nettot av inkomstberäkningen om bidraget görs skattepliktigt. Av&lt;br&gt;förenklingsskäl är det däremot av värde att alla räntebidrag som utbetalas&lt;br&gt;efter den 1 januari 1992 kan behandlas på ett enhetligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen medför ändringar i 19 och 20 §§ KL samt punkt 4 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § KL och 2 § 7 mom. SIL. Vidare bör punkten 3&lt;br&gt;av anvisningarna till 19 § KL upphävas och en punkt 17 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 22 § KL införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Skadeförsäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särskilda regler skall gälla vid 1992 års taxering.&lt;br&gt;Säkerhetsreserven räknas som skuld vid beräkning av survunder-&lt;br&gt;laget endast till den del reserven överstiger 70 % av säkerhetsre-&lt;br&gt;serven i bokslutet till ledning för 1991 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Ställningstagandena till den reformerade&lt;br&gt;företagsbeskattningen har för skadeförsäkringsföretagens del gjorts i två&lt;br&gt;lagstiftningsärenden under våren och hösten 1990 (prop. 1989/90:110,&lt;br&gt;SkU30 och prop. 1990/91:54, SkUlO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reserveringsmöjligheter och avskattning av obeskattade reserver samt&lt;br&gt;frågan om konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag&lt;br&gt;har inneburit särskilda svårigheter. Vid riksdagsbehandlingen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;propositionen om fortsatt reformering av inkomst- och företagsbeskatt-&lt;br&gt;ningen (prop. 1990/91:54) förutsatte skatteutskottet att regeringen noga&lt;br&gt;skulle följa utvecklingen när det gäller de ömsesidiga försäkringsbolagens&lt;br&gt;konkurrenssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatteutskottets behandling av ett antal under den allmänna&lt;br&gt;motionstiden 1991 väckta motioner togs konkurrensfrågan upp på nytt.&lt;br&gt;Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet bör föreligga mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag i&lt;br&gt;samband med genomförandet av skattereformen (1990/91:SkU30).&lt;br&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1990/91:313).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam och Länsförsäkringsbolagen har i en gemensam skrivelse som&lt;br&gt;kom in till finansdepartementet den 31 maj 1991 (dnr 2384/91) samt&lt;br&gt;Folksam i en skrivelse som kom in den 30 augusti 1991 (dnr 3066/91)&lt;br&gt;redovisat sin syn på hur frågan bör hanteras. Den senare skrivelsen har&lt;br&gt;remitterats till Försäkringsförbundet som avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Folksams och Länsförsäkringsbolagens förslag som överensstäm-&lt;br&gt;mer med tidigare branschförslag och som företer likheter med ett av&lt;br&gt;dåvarande försäkringsinspektionens (numera finansinspektionen) förslag&lt;br&gt;skall 70 % av ömsesidiga bolags obeskattade reserver i bokslut för år&lt;br&gt;1990 utan avskattning få överföras till fritt eget kapital. Ingående&lt;br&gt;säkerhetsreserv i bokslutet för 1991 skall anses vara 30 % av utgående&lt;br&gt;för år 1990. Enligt Folksams ytterligare förslag skall 1990 års utgående&lt;br&gt;säkerhetsreserv i sin helhet få föras över till utjämningsfond som 1991&lt;br&gt;års ingående balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrörelselagen (1982:713) medger att försäkringsverksamhet&lt;br&gt;bedrivs i två former, ömsesidiga bolag och försäkringsaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ömsesidiga bolagen ägs av försäkringstagarna. Försäkringstagarna&lt;br&gt;är både fordringsägare och ansvariga för bolagets förpliktelser. Ansvaret&lt;br&gt;begränsas ofta till några årspremier. Eventuella överskott skall i princip&lt;br&gt;tilldelas försäkringstagarna i form av återbäring eller lägre premier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkringsföretag beskattas för överskottet av försäkringsrörelsen&lt;br&gt;(2 § 6 mom. SIL). Det är alltså fråga om en nettovinstbeskattning.&lt;br&gt;Försäkringsföretagens placeringstillgångar i form av värdepapper och&lt;br&gt;fastigheter utgör lager. Skadeförsäkringsföretagens sammanlagda&lt;br&gt;avsättningar till värderegleringsreserv (skillnaden mellan placeringstill-&lt;br&gt;gångarnas bokförda värde enligt lägsta värdets princip och utnyttjat lägsta&lt;br&gt;skattemässiga värde) uppgick vid utgången av år 1989 till ca 5,3&lt;br&gt;miljarder kr., varav 4,7 miljarder avsåg riksbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebär att tidigare möjlighet till skattemässig kon-&lt;br&gt;solidering genom lagemedskrivning slopats. Vid beskattningen får lager&lt;br&gt;av värdepapper eller fastigheter inte tas upp till lägre värde än det lägsta&lt;br&gt;av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet, lägsta värdets princip&lt;br&gt;(punkt 2 av anvisningarna till 24 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkringsföretag har i likhet med andra företag i gengäld fått&lt;br&gt;en ny reserveringsmöjlighet, skatteutjämningsreserv (surv). Underlaget&lt;br&gt;för surv är företagets eget kapital (tillgångar — skulder) varvid till-&lt;br&gt;gångarna värderas till sina skattemässiga värden. Som skuld räknas,&lt;br&gt;förutom vanliga låneskulder, bl. a. skuldreserveringar i den mån avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgetts vid inkomsttaxeringen. Avdrag medges med högst 30 % på Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;underlaget (K-surv). Företaget kan alternativt beräkna avsättningen på ett&lt;br&gt;underlag motsvarande lönesumman (L-surv). Avdrag medges då med&lt;br&gt;högst 15 % av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skadeförsäkringsföretagens del beräknas survunderlaget enligt&lt;br&gt;generella regler med den skillnaden att utjämningsfond och reglerings-&lt;br&gt;fond för trafikförsäkring inte räknas som skuld trots att avsättningar till&lt;br&gt;fondema medfört avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1992 års taxering skall lagerreserver och vissa andra obeskattade&lt;br&gt;reserver skattas av. Bestämmelserna finns i lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver. Det återförda beloppet beskattas med&lt;br&gt;den nya bolagsskattesatsen på 30 %. Skillnaden mellan det återförda&lt;br&gt;beloppet och årets survavsättning utgör skattepliktig intäkt med 25 % om&lt;br&gt;året vid 1992 - 1995 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särpräglande för skadeförsäkringsföretagens beskattning är avdragsgilla&lt;br&gt;avsättningar till vad man brukar kalla försäkringstekniska skulder.&lt;br&gt;Utgångspunkten för avsättningarna är den av försäkringsinspektionen&lt;br&gt;fastställda normalplanen. Syftet är att försäkringsföretagen gör tillräckligt&lt;br&gt;stora avsättningar så att förpliktelserna kan fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av svårigheter att förutsäga framtida skadeutfall och&lt;br&gt;kostnaderna för dessa, vilket kan leda till stora oförutsedda variationer&lt;br&gt;i resultatet, har skadeförsäkringsföretagen fått en särskild resul-&lt;br&gt;tatreglerande möjlighet i säkerhetsreserven. Maximala avsättningar till&lt;br&gt;säkerhetsreserven beräknades enligt den t.o.m. verksamhetsåret 1990&lt;br&gt;gällande normalplanen genom att premieinkomsten för egen räkning inom&lt;br&gt;de skilda verksamhetsgrenarna multiplicerades med vissa procentsatser.&lt;br&gt;Enligt den fr.o.m. verksamhetsåret 1991 gällande normalplanen skall&lt;br&gt;därutöver 15 % av ersättningsreserven (en försäkringsteknisk skuld) för&lt;br&gt;de flesta försäkringsslag räknas med i underlaget för avsättning till&lt;br&gt;säkerhetsreserven. Enligt beräkningar inom finansdepartementet ökar den&lt;br&gt;nya planen utrymmet för avsättningar med ca 9 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda avsättningarna till säkerhetsreserv uppgick vid&lt;br&gt;utgången av år 1989 till ca 21,5 miljarder kr., varav ca 19,3 miljarder&lt;br&gt;kr. avsåg riksbolag. Vid utgången av år 1988 hade försäkringsföretagen&lt;br&gt;utnyttjat drygt 60 % av maximalt utrymme för avsättning till säkerhets-&lt;br&gt;reserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning till utjämningsfond var t.o.m. 1991 års taxering en annan&lt;br&gt;reservering med skattemässig verkan. Utjämningsfonderna behöver inte&lt;br&gt;återföras till beskattning vid övergången till det nya skattesystemet men&lt;br&gt;en upplösning är skattepliktig även i fortsättningen. Utjämningsfonderna&lt;br&gt;uppgick vid utgången av år 1989 till sammanlagt ca 1,7 miljarder kr.,&lt;br&gt;varav ca 1,1 miljarder kr. avsåg riksbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning till regleringsfond för trafilförsäkring var tidigare obligato-&lt;br&gt;risk. Avsättningsskyldigheten har avskaffats fr.o.m. bokslut för år 1991&lt;br&gt;(SFS 1991:368) som en konsekvens av att avdragsrätten för nyavsättning&lt;br&gt;slopats fr.o.m. 1992 års taxering. Inte heller regleringsfonderna behöver&lt;br&gt;skattas av. En upplösning är även fortsättningsvis skattepliktig. De&lt;br&gt;svenska försäkringsföretagens regleringsfonder uppgick vid utgången av&lt;br&gt;år 1989 till ca 0,5 miljarder kr. Hela beloppet avsåg riksbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skadeförsäkringsföretagens beskattning behandlades av&lt;br&gt;utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF). Utredningen&lt;br&gt;ansåg att visst kompletterande arbete behövdes. Det gällde frågan om&lt;br&gt;eventuella inslag av skattekonsolidering i säkerhetsreserven (SOU&lt;br&gt;1989:34 s. 293).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningen av URFs förslag ansågs ytterligare överväganden&lt;br&gt;krävas även beträffande avskattningen av obeskattade reserver (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 575 f). Avskattning enligt generella regler skulle innebära&lt;br&gt;betydande olikheter beroende på de stora skillnaderna i förekomsten av&lt;br&gt;beskattat eget kapital mellan skilda skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna utreddes på regeringens uppdrag av försäkringsinspektionen.&lt;br&gt;Inspektionen redovisade utförligt grunderna för säkerhetsreserven och en&lt;br&gt;ny normalplan. Inspektionen förslog att skadeförsäkringsföretagen skulle&lt;br&gt;få rätt till survavsättning och att basen för surv skulle utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta 70 % av säkerhetsreserven, det s.k. huvudalternativet. Avskatt-&lt;br&gt;ning skulle då ske enligt generella regler. Alternativt förordade inspek-&lt;br&gt;tionen att de obeskattade reserverna helt eller delvis skulle få upplösas&lt;br&gt;utan avskattning. Basen för surv skulle vid detta alternativ följa generella&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen konstaterades att huvudalternativet innebar oförändrade&lt;br&gt;reserveringsmöjligheter med den då gällande normalplanen och att det&lt;br&gt;alternativa förslaget innebar t.o.m. utvidgade reserveringsmöjligheter&lt;br&gt;(prop. 1990/91:54 s. 262 f). Trots att avsättning till säkerhetsreserv kan&lt;br&gt;ge ett ytterligare konsolideringsutrymme ansågs det likväl befogat att&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretagen skulle få rätt till surv. För att underlätta&lt;br&gt;övergången ansågs det motiverat att utjämningsfond och regleringsfond&lt;br&gt;för trafikförsäkring inte skulle återföras till beskattning och inte heller&lt;br&gt;räknas som skuld vid bestämmande av survunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När frågan om skadeförsäkringsföretagens&lt;br&gt;reserveringsmöjligheter i det nya systemet behandlades av regering och&lt;br&gt;riksdag togs särskild hänsyn till den speciella verksamhet försäkringsföre-&lt;br&gt;tagen bedriver (prop. 1990/91:54, SkUlO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebelastningen för branschen har varit låg. Beräkningar som gjorts&lt;br&gt;i finansdepartementet för åren 1983—1988 (jfr tabell) visar att den&lt;br&gt;genomsnittliga skattebelastningen för riksbolag uppgick till 3,69 % av&lt;br&gt;resultatet före bokslutsdispositioner. För ömsesidiga bolag uppgick den&lt;br&gt;genomsnittliga skattebelastningen till 1,4 % mot 5,3 % för försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag. Den högre skattebelastningen för aktiebolagen torde främst&lt;br&gt;förklaras av att dessa tagit fram vinster till beskattning för att kunna&lt;br&gt;lämna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skatteförhållanden som rått tidigare får konsekvenser vid över-&lt;br&gt;gången till den nya företagsbeskattningen. Avskattningen av obeskattade&lt;br&gt;reserver för ömsesidiga bolag blir typiskt sett större än för försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 98 rad 6 Står: Skatte- Rättat till: Skattebe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell. Resultat före dispositioner (RFD), skatt och skattebelastning (skatt i Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;forhållande till RFD) för försäkringsaktiebolag (AB) och ömsesidiga bolag (ÖB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstår 1983 - 1988. Milj.kr. och procent (källa: Enskilda försäkringsföretag,&lt;br&gt;Sveriges officiella statistik, Försäkringsinspektionen).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ÖB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RFD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebe-&lt;br&gt;lastning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RFD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebe-&lt;br&gt;lastning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 755,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 481,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;708,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 636,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 511,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 013,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;858,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 353,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 531,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983-1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 627,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;461,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 132,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Även i det nya skattesystemet torde försäkringsaktiebolagen på grund&lt;br&gt;av utdelningskravet från aktieägarna få en högre löpande skattebelastning&lt;br&gt;än ömsesidiga bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har emellertid framförts att särskilt de ömsesidiga bolagen i vissa&lt;br&gt;fall kan komma i en ofördelaktig situation. Det gäller framför allt i&lt;br&gt;förhållande till ömsesidiga bolag som ombildas till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta synsätt kan redovisas på följande sätt. Genom ombildningen till&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag transformeras det ömsesidiga bolagets obeskattade&lt;br&gt;reserver till beskattat eget kapital utan att någon beskattning sker i&lt;br&gt;bolaget. Försäkringsaktiebolaget får därmed ett stort survunderlag och&lt;br&gt;även outnyttjat utrymme för säkerhetsreserv. Samtidigt motverkas de&lt;br&gt;skattemässiga effekterna av utdelningskrav på aktiebolag av den möjlighet&lt;br&gt;till Annellavdrag som uppkommer enligt lagen (1967:94) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning. För bolag som ombildats före&lt;br&gt;skattereformen aktualiseras inte någon avskattning av obeskattade&lt;br&gt;reserver (bortsett från reserveringar efter ombildningen). Detta balanseras&lt;br&gt;dock delvis av den beskattning av återbäring som sker hos de försäk-&lt;br&gt;ringstagare som är näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av att få Annellavdrag, ökat survunderlag och avsättnings-&lt;br&gt;utrymme till säkerhetsreserv innebär att till aktiebolag ombildade&lt;br&gt;ömsesidiga bolag helt kan undgå att betala inkomstskatt under ett&lt;br&gt;betydande antal år. För ett bolag som behåller sin ömsesidiga företags-&lt;br&gt;form kan många gånger en faktisk skattebelastning uppkomma. Avsätt-&lt;br&gt;ningar till säkerhetsreserv kan öka endast genom tillväxt i premieinkoms-&lt;br&gt;ten för företag som vid övergången till det nya skattesystemet gjort&lt;br&gt;maximala avsättningar till säkerhetsreserv i sina bokslut för år 1990 (här&lt;br&gt;bortses från att avsättningsutrymmet ökar genom den nya normalplanen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymmet för survavsättningar blir mindre. För ett ömsesidigt bolag med Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;normal tillväxt i premieinkomsten torde skattebelastningen komma att&lt;br&gt;ligga på ca 10 % om året (lägre om maximal avsättning till säkerhets-&lt;br&gt;reserv inte gjorts vid övergången). Denna nivå är klart lägre än för&lt;br&gt;övriga såväl finansiella som icke-finansiella företag men alltså klart högre&lt;br&gt;än för till försäkringsaktiebolag ombildade ömsesidiga bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som förts fram från branschhåll innebär krav på långtgående&lt;br&gt;lättnader och skulle t.o.m. innebära utvidgade reserveringsmöjligheter i&lt;br&gt;jämförelse med tidigare regler. En ytterligare svaghet med dessa förslag&lt;br&gt;är att sedan de utvidgade reserveringsmöjlighetema utnyttjats skulle en&lt;br&gt;ombildning till aktiebolag kunna aktualiseras på nytt. En ombildning&lt;br&gt;skulle då — vid i övrigt oförändrade regler — te sig än mer förmånlig än&lt;br&gt;en ombildning i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslagna åtgärderna skulle alltså inte innebära någon långsiktigt&lt;br&gt;hållbar lösning. Vidare skulle sådana åtgärder leda till att en betydande&lt;br&gt;permanent skattekredit tillskapades för redan etablerade bolag. Det skulle&lt;br&gt;kunna försvåra nyetablering t.ex. i form av dotterbolag till utländska&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket arbete har lagts ned såväl inom finansdepartementet som av&lt;br&gt;företrädare för försäkringsbranschen för att inom ramen för den nya&lt;br&gt;företagsbeskattningen lösa frågan. Något förslag som uppfyller rimliga&lt;br&gt;krav på rättvisa och långsiktighet föreligger dock inte för närvarande.&lt;br&gt;Frågan bör därför övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på detta arbete föreslår jag att en temporär lösning görs för&lt;br&gt;1992 års taxering. Med förebild i förslag från branschen och dåvarande&lt;br&gt;försäkringsinspektionen bör säkerhetsreserv räknas som skuld vid&lt;br&gt;beräkning av survunderlaget endast till den del reserven överstiger 70 %&lt;br&gt;av säkerhetsreserven i bokslutet till ledning för 1991 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att någon avskattning av obeskattade reserver inte&lt;br&gt;bör uppkomma vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kan beräknas ge ett budgetbortfall — motsvarande ränteförlust&lt;br&gt;på utebliven avskattning av värderegleringsreservema — på knappt 50&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt görs ingreppet som en ny punkt i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen om skatteutjämningsreserv. Samtidigt görs en rättelse av en&lt;br&gt;redaktionell felaktighet i 2 § 6 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Upprättade lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1991/92:60&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1941:416)&amp;nbsp;om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1958:295)&amp;nbsp;om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1962:381)&amp;nbsp;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1991:1040)&amp;nbsp;om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:588) om ändring i lagen (1959:551)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1991:1050) om ändring i lagen (1981:691)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för allemans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparande och ungdomsbosparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om upphävande av lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om upphävande av lagen (1982:423) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om upphävande av lagen (1990:1454) om höjning av den all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männa löneavgiften intill utgången av juni 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om upphävande av lagen (1991:703) om sänkning av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna löneavgiften intill utgången av december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under punkterna 7-11 har upprättats i samråd med statsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under punkt 18 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;jordbruksdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under punkt 12 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande har i vissa delar inhämtats beträffande förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under punkterna 1-4. Övriga lagförslag är av sådan beskaffenhet att Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket 29 ledet och punkt 3 av anvisningarna skall statligt&lt;br&gt;räntebidrag för bostadsändamål samt eftergivet belopp av ränta och&lt;br&gt;amortering avseende lån enligt det gamla bostadsfinansieringssystemet&lt;br&gt;inte betraktas som skattepliktig intäkt. Dessa regler upphävs nu.&lt;br&gt;Räntebidragen görs i stället skattepliktiga. Uttryckliga bestämmelser&lt;br&gt;införs i punkt 17 anvisningarna till 22 § KL samt i 2 § 7 mom. och 3 §&lt;br&gt;1 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 24 ledet slopas som en följd av ändringarna i 19 §. Hela&lt;br&gt;räntekostnaden blir därmed avdragsgill inklusive den delen som betalas&lt;br&gt;med hjälp av räntebidrag. I övrigt görs redaktionella rättelser i 5 och 18&lt;br&gt;ledet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anvisningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den nya anvisningspunkten framgår att statligt räntebidrag för&lt;br&gt;bostadsändamål skall räknas som skattepliktig intäkt. Någon närmare&lt;br&gt;definition eller specificering av vad som avses med statligt räntebidrag&lt;br&gt;har inte ansetts nödvändig. Räntebidrag för sådana bostadsändamål som&lt;br&gt;anges i den upphävda punkten 3 av anvisningarna till 19 § hör hit.&lt;br&gt;Räntebidrag för bostadsändamål kan utgå för ny-, om- och tillbyggnad,&lt;br&gt;ävensom för reparation och underhåll eller annan förbättring av&lt;br&gt;bostadsfästigheter och bostadslägenheter. Avsikten är att uttrycket&lt;br&gt;bostadsändamål skall bestämmas i första hand med ledning av bostads-&lt;br&gt;låneförfattningama. Bidragen kan avse räntekostnader för förvärv,&lt;br&gt;gatukostnadsersättning eller energibesparande åtgärder samt tomträttsav-&lt;br&gt;gäld. Även vissa s.k. bostadskomplement som tvättstuga, mindre gemen-&lt;br&gt;samhetsutrymmen etc. räknas som bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunkten innehåller bl.a. bestämmelser om rättelser vid ett&lt;br&gt;senare års taxering än den då räntebidraget beskattades. Tidigare års&lt;br&gt;taxeringar ändras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalas ett räntebidrag, som tidigare redovisats enligt punkt 17 av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 22 §, får avdrag göras som för ränta det år räntebidra- Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;get återbetalas. Detta framgår av första stycket. Återbetalningen av&lt;br&gt;bidraget har i regel föregåtts av ett återkrav därför att villkoren för&lt;br&gt;bidraget åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehöll tidigare regler som begränsade avdragsrätten för&lt;br&gt;kostnader för reparationer och underhåll som finansierats med hjälp av&lt;br&gt;lån och bidrag. Hänvisning gjordes till vissa angivna författningar, av&lt;br&gt;vilka flera numera upphävts och ersatts av andra. Med bidrag avsågs då&lt;br&gt;såväl räntebidrag som olika former av investeringsbidrag. Den ändringen&lt;br&gt;görs nu att hänvisningen till författningarna slopas. Avdragsbegräns-&lt;br&gt;ningen skall i stället gälla generellt för reparations- och underhållskostna-&lt;br&gt;der som finansierats med hjälp av statligt räntebidrag för bostadsändamål.&lt;br&gt;För investeringsbidragen gäller reglerna om näringsbidrag i punkt 9 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och Jjärde styckena ansluter till andra stycket och innehåller&lt;br&gt;regler om rättelse vid senare års taxering för det fall ett beslut om ändrat&lt;br&gt;bidragsunderlag innebär att avdrag för reparations- och under-&lt;br&gt;hållskostnader tidigare medgivits med ett för lågt resp, för högt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ändras till följd av att skogsvårdsavgiften avskaffas. I&lt;br&gt;andra stycket görs en redaktionell rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;punkt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att någon räntefördelning inte skall göras vid 1992&lt;br&gt;och 1993 års taxeringar. Bestämmelsen gäller såväl fysiska personer,&lt;br&gt;dödsbon, dödsbon som taxeras som handelsbolag och delägare i&lt;br&gt;handelsbolag. Skall den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår&lt;br&gt;inte taxeras för inkomst från företaget vid 1993 års taxering skall&lt;br&gt;räntefördelning inte heller ske vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet handlar om beräkning av övergångspost för delägare i&lt;br&gt;handelsbolag. Enligt första stycket skall overgångsposten beräknas först&lt;br&gt;vid 1993 års taxering, eller, om delägaren på grund av förlängt räken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsår inte skall taxeras för inkomst från handelsbolaget det året, vid Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i andra stycket har slopats eftersom punkten 12 i dess&lt;br&gt;nya lydelse anger att räntefördelning inte skall ske vid 1992 års taxering&lt;br&gt;eller vid den taxering då overgångsposten beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1993 års taxering såvida inte annat anges i punkterna 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter i punkt 4 första stycket av anvisningarna till 23 § skall&lt;br&gt;alltjämt tillämpas om bidraget uppburits före ikraftträdandet. Äldre&lt;br&gt;föreskrifter i anvisningspunkten andra — fjärde styckena skall alltjämt&lt;br&gt;tillämpas om det ursprungliga beslutet fattats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter i punkt 23 av anvisningarna till 23 § tillämpas alltjämt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om skogsvårdsavgift som belöper på tid före den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om uppskjuten räntefördelning tillämpas redan&lt;br&gt;vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 6 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tionde stycket rättas en felaktig lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrummet regleras schablonbeskattning av bl.a. bostadsrättsföreningar&lt;br&gt;och de allmännyttiga bostadsföretagen (definitioner i första resp, fjärde&lt;br&gt;styckena). Regler för beräkning av intäkten och vilka avdrag som får&lt;br&gt;göras finns i andra resp, tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att bostadsrättsföreningar och&lt;br&gt;allmännyttiga bostadsföretag skall beskattas också för statligt räntebidrag&lt;br&gt;för bostadsändamål som uppburits under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom slopandet av avdragsbegränsningen i 20 § KL får även de&lt;br&gt;schablonbeskattade subjekten rätt till avdrag för hela räntekostnaden,&lt;br&gt;inkl, den del som täcks av räntebidrag. I tredje stycket görs nu det&lt;br&gt;tillägget att avdrag medges även för återbetalning av statligt räntebidrag&lt;br&gt;för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhållet statligt räntebidrag för bostadsändamål skall tas upp som&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Ändringen i första stycket innebär att om bidraget&lt;br&gt;inte utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet skall det tas upp som&lt;br&gt;intäkt av kapital. Vad som avses med statligt räntebidrag utvecklas&lt;br&gt;närmare i specialmotiveringen till punkt 17 av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avdragsbegränsning för utgiftsräntor i andra och&lt;br&gt;tredje styckena har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ändringen i första stycket framgår att vid återbetalning av statligt&lt;br&gt;räntebidrag för bostadsändamål får avdrag göras såsom för ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda bestämmelsen i andra stycket om förhöjt ränteavdragstak&lt;br&gt;för enskilda näringsidkare som vid räntefördelning endast har fått ta upp&lt;br&gt;värdet av fastighet o.d. till 70 % har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket finns bestämmelser om den särskilda uppräkning som&lt;br&gt;ökar det kapitalbeskattade utrymmet för aktier och andelar som har&lt;br&gt;anskaffats före år 1990. Ändringen innebär att det kapitalbeskattade&lt;br&gt;utrymmet för sådana aktier alternativt får beräknas med utgångspunkt i&lt;br&gt;aktiemas värde vid utgången av år 1990. Av lagtekniska skäl har den&lt;br&gt;nuvarande bestämmelsen om uppräkning av aktiemas värde jämte den&lt;br&gt;nya bestämmelsen flyttats till slutet av fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av den alternativa beräkningsregeln skall aktierna enligt&lt;br&gt;fjärde stycket 1 värderas enligt punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§&lt;br&gt;förmögenhetsskattelagen i dess lydelse vid 1991 års taxering. Särskilda&lt;br&gt;bestämmelser finns för det fall att värdet på aktierna har reducerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den tidigare nämnda punkten 5 första - fjärde styckena av&lt;br&gt;anvisningarna framgår att aktier i svenska och utländska börsnoterade&lt;br&gt;bolag i princip skall tas upp till 75 % av det noterade värdet och aktier&lt;br&gt;på de inofficiella noteringslistoma, dvs. OTC- resp. O-listan, till 30 %&lt;br&gt;av det noterade värdet. De särskilda reglerna om beskattning av delägare&lt;br&gt;i fåmansbolag kan i vissa fall bli tillämpliga under en period av tio år&lt;br&gt;efter det att bolaget upphört att vara fåmansföretag. Det gäller dock&lt;br&gt;endast i fråga om aktier som ägdes när företaget upphörde att vara&lt;br&gt;fåmansföretag eller som förvärvats med stöd av sådana aktier. I något&lt;br&gt;enstaka fall kan det alltså bli fråga om att beräkna det kapitalbeskattade&lt;br&gt;utrymmet för aktierna i ett börsnoterat bolag. Av fjärde stycket 1 framgår&lt;br&gt;att i sådant fall skall det enligt förmögenhetsskattereglema beräknade&lt;br&gt;värdet på aktierna räknas upp med 1,4. Aktier i OTC-bolag räknas upp&lt;br&gt;med 3,5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda fåmansföretagsreglerna kommer normalt att tillämpas på Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;sådana aktier som inte omsätts marknadsmässigt, dvs. sådana aktier som&lt;br&gt;värderas enligt punkt 5 femte stycket av nämnda anvisning. Av hänvis-&lt;br&gt;ningen till anvisningspunkten 2 femte stycket framgår att det då kan bli&lt;br&gt;fråga om en substansvärdering av bolagets tillgångar. Har tillgångarna&lt;br&gt;lagts ned i rörelse eller jordbruk skall substansvärdet sättas ned till 30 %&lt;br&gt;om det inte är fråga om egendom som innehas med fideikommissrätt då&lt;br&gt;värdet skall sättas ned till 20 %. Det nedsatta värdet anses utgöra&lt;br&gt;aktiernas förmögenhetsvärde. Tillgångar i form av aktier i börsnoterade&lt;br&gt;bolag eller i OTC-bolag värderas enligt de regler som gäller för sådana&lt;br&gt;aktier. Andra tillgångar tas i regel upp till ett oreducerat substansvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket 1 sista meningen a - c framgår hur en eventuell&lt;br&gt;reducering vid förmögenhetsvärderingen skall elimineras. Har substans-&lt;br&gt;värdet på tillgångar satts ned till 30 % skall värdet på aktierna räknas&lt;br&gt;upp med 3,5. Består verksamheten exempelvis endast av fastighetsförvalt-&lt;br&gt;ning har tillgångarna vid den värdering som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkningen av aktiernas värde tagits upp till fulla värdet och någon&lt;br&gt;uppräkning skall inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förekomma att det i ett bolag finns olika slag av verksamheter&lt;br&gt;för vilka värdet på tillgångar skall beräknas på olika sätt, exempelvis så&lt;br&gt;att vissa tillgångar skall sättas ned till 30 % medan andra skall värderas&lt;br&gt;till 100 %. Bestämmelserna om uppräkning i a - c har utformats så att&lt;br&gt;om någon del av underlaget har satts ned avgör den lägsta procentsatsen&lt;br&gt;med vilken faktor uppräkning skall göras. Visserligen innebär detta en&lt;br&gt;överkompensation men av förenklingsskäl bör detta accepteras. Det&lt;br&gt;innebär också att man kan utgå från det värde som skattemyndigheten i&lt;br&gt;flertalet fall har åsatt aktierna även när underlaget utgörs av tillgångar&lt;br&gt;som värderas på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kapitalbeskattade utrymmet beräknas med utgångspunkt från&lt;br&gt;förmögenhetsvärdet får den skattskyldige inte samtidigt tillämpa den&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att värdet på aktien får räknas upp med hänsyn&lt;br&gt;till den allmänna prisutvecklingen. Det framgår av fjärde stycket 2 som&lt;br&gt;i övrigt utgörs av den bestämmelse som förut var placerad i böljan av&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ändringen i tionde stycket framgår att den alternativa beräkningsre-&lt;br&gt;geln inte får tillämpas vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet&lt;br&gt;för andra finansiella instrument än aktier och andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket innebär att kapitalskattesatsen för fysiska&lt;br&gt;personer och dödsbon sänks till 25 %. Av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;framgår emellertid att detta gäller först fr.o.m. 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för värdepappersfonder och livförsäkringsföretag sänks till&lt;br&gt;25 %. Den sänkta skattesatsen tillämpas för beskattningsår som påböijas&lt;br&gt;den 1 januari 1992 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbes tämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas&lt;br&gt;första gången vid 1993 års taxering såvida inte annat anges i punkterna&lt;br&gt;1 - 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återbetalning av statligt räntebidrag som utbetalats före den 1 januari&lt;br&gt;1992 gäller äldre bestämmelser i 3 § 4 mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya alternativa beräkningsregeln i 3 § 12 mom. avseende beskattning&lt;br&gt;av delägare i fåmansföretag får tillämpas första gången vid 1992 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1993 års taxering gäller följande. Fysiska personer och dödsbon skall&lt;br&gt;ta upp 5/6 av reavinst på aktier och andra finansiella instrument som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom. som skattepliktig intäkt. På motsvarande sätt gäller&lt;br&gt;att avdrag för reaförlust på sådana instrument beräknas på ett underlag&lt;br&gt;av 5/6 av förlusten. Det är samma teknik som används i lagen&lt;br&gt;(1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbospar-&lt;br&gt;ande. Genom bestämmelsen kommer skatte- och avdragseffekten att&lt;br&gt;sänkas till 25 % för vinster och förluster på de nämnda instrumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är fråga om en förlust som inte är fullt kvittningsgill enligt&lt;br&gt;27 § 5 mom. första stycket innebär detta att drygt 58 % (5/6 x 70 %) av&lt;br&gt;förlusten får dras av. Avdragets värde vid underskott i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital bestäms enligt den allmänna regeln om att skattereduktion medges&lt;br&gt;med 30 % för underskott upp till 100 000 kr. och med 21 % därutöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller även reavinster resp, reaförluster på andelar i&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 § 12 mom. gäller att av den del&lt;br&gt;av reavinsten som skall beskattas i inkomstslaget kapital skall 5/6 tas upp&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tillämpas endast för beskattningsåret 1992 som en&lt;br&gt;övergångsregel för vissa reavinster innan skattesatsen för hela inkomstsla-&lt;br&gt;get sänks till 25 % fr.o.m. beskattningsåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att kapitalskattesatsen för fysiska personer och dödsbon&lt;br&gt;skall sänkas till 25 % tillämpas först fr.o.m. 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sänkta skattesatsen för värdepappersfonder och livförsäkringsföretag&lt;br&gt;gäller för beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1992 och senare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse har lagts till i andra punkten d som innebär att den som&lt;br&gt;erhåller statligt räntebidrag skall kunna avge förenklad självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket skall lämna kontrolluppgift om statligt räntebidrag som betalats&lt;br&gt;ut till fysisk person. Därigenom kan skattskyldig som lämnar förenklad&lt;br&gt;självdeklaration beskattas för räntebidraget på grundval av kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter och den skattskyldige behöver inte själv lämna kompletterande&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar bl.a. kontrolluppgiftsskyldigheten för vad som&lt;br&gt;utgör kvittningsgill ränta enligt reglerna för avdragsbegränsning för&lt;br&gt;ränteutgifter. Eftersom avdragsbegränsningen slopas upphävs också den&lt;br&gt;till dessa regler knutna uppgiftsskyldigheten. Vid 1992 års taxering skall&lt;br&gt;dock ränteavdragsbegränsningen tillämpas. I övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;regleras den kontrolluppgiftsskyldighet som då skall gälla. För att inte&lt;br&gt;onödigtvis belasta dem som är uppgiftsskyldiga vid den enda taxering&lt;br&gt;vid vilken uppgiftsskyldigheten kommer att gälla har skyldigheten att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift inskränkts till att endast avse ränta på banktillgodo-&lt;br&gt;havanden och liknande fordnngar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns regeln om skattereduktion för underskott i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital. Den nya lydelsen innebär att skattereduktion medges fullt&lt;br&gt;ut, dvs. med 25 %, för underskott upp till 100 000 kr. Om underskottet&lt;br&gt;är större än 100 000 kr. begränsas skattereduktionen för det överskjutan-&lt;br&gt;de underskottsbeloppet till 18 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är en följd av sänkningen av kapitalskattesat-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna följer av sänkningen av kapitalskattesatsen till&lt;br&gt;25 %. Eftersom skattesatsen skall sänkas först fr.o.m. 1994 års taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns i punkterna 1 och 2 övergångsbestämmelser för skattereduktion vid Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;1993 års taxering och för preliminärskatteuttag år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår följande. Ingår fest egendom i en förvärvskälla&lt;br&gt;inom inkomstslaget näringsverksamhet skall värderingen vid arvs- och&lt;br&gt;gåvobeskattningen under vissa förutsättningar ske enligt reglerna i SFL.&lt;br&gt;SFL är emellertid avsedd att upphöra att gälla i och med utgången av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991. Hänvisningen kan alltså inte finnas kvar i dess nuvarande skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har därför ett tillägg gjorts av innebörd att det är&lt;br&gt;värderingsreglerna i SFL såsom dessa lydde intill utgången av år 1991&lt;br&gt;som vid arvs- och gåvobeskattningen blir tillämpliga vid värdering av nu&lt;br&gt;aktuell egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § B och F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillägg som skett i de två bestämmelsernas femte resp, tredje stycke&lt;br&gt;har samma orsak och innebörd som motsvarande justering i 22 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i skatteskalorna omfettar skattesatserna, antalet skikt och&lt;br&gt;skiktgränsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande det tillägg som skett i andra stycket hänvisas till vad som&lt;br&gt;ovan anförts beträffande motsvarande åtgärd i 22 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att skogsvårdsavgiften avskaffes.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av vad en försäkrad tillgodoförs till följd av att en arbetsgivare&lt;br&gt;lämnar bidrag till en vinstandelsstiftelse skall enligt ändringen i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § (se specialmotiveringen till nämnda paragraf) inte längre utgöra&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst. Upplysningen angående sättet för beräkning&lt;br&gt;av inkomst av anställning vad gäller värdet av vinstandel tas genom&lt;br&gt;ändringen i förevarande paragraf därför bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Lagen (1991:1040) om ändring i lagen (1962:381) om allmän Prop.&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen upphävs punkten o. Det innebär att värdet av vinst-&lt;br&gt;andelsmedel inte längre skall utgöra pensionsgrundande inkomst. Sam-&lt;br&gt;tidigt sker i punkten k en anpassning till de nya reglerna i bl.a. skollagen,&lt;br&gt;se avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 Lagen (1991:588) om ändring i lagen (1959:551) om beräkning&lt;br&gt;av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, som avser bestämmande av inkomst av anställning med&lt;br&gt;ledning av uppgift om tillgodofört värde av vinstandel, upphävs som en&lt;br&gt;följd av ändringen i 11 kap. 2 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.10 Lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till den allmänna löneavgiften tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas fortfarande i fråga om allmän löneavgift som hänför sig&lt;br&gt;till tiden före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.11 Lagen (1991:1050) om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att bidrag till vinstandelsstiftelser inte längre skall&lt;br&gt;utgöra underlag för socialavgifter upphävs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; andra stycket 1. Andra och&lt;br&gt;tredje styckena jämkas samtidigt i redaktionellt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.12 Lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och allmän&lt;br&gt;löneavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rubriken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att den allmänna löneavgiften avskaffas ändras rubriken&lt;br&gt;till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att den allmänna löneavgiften avskaffas tas hänvisningen&lt;br&gt;till lagen (1982:423) om allmän löneavgift bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1C9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som driver verksamhet i Svappavaara samhälle i Kiruna&lt;br&gt;kommun har i vissa fall rätt till befrielse från arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;allmän löneavgift. Eftersom löneavgiften avskaffas tas hänvisningen till&lt;br&gt;löneavgiften bort i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna löneavgiften avskaffas vid utgången av år 1991. Äldre&lt;br&gt;föreskrifter tillämpas i fråga om allmän löneavgift som avser tid före&lt;br&gt;utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.13 Lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och&lt;br&gt;ungdomsbosparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemanssparande och bonusränta på ungdomsbosparande beskattas enligt&lt;br&gt;nuvarande regler med en skattesats på 20 %. Tekniskt sker detta genom&lt;br&gt;att två tredjedelar av räntan beskattas med den 30-procentiga skattesatsen&lt;br&gt;i inkomstslaget kapital. För att uppnå motsvarande resultat när kapital-&lt;br&gt;skattesatsen sänks till 25 % skall fyra femtedelar av räntan tas upp till&lt;br&gt;beskattning. Reavinster, utdelningar och reaförluster skall vara skatteplik-&lt;br&gt;tiga resp, avdragsgilla till fyra femtedelar. Även här blir den effektiva&lt;br&gt;skattesatsen 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har införts i första och andra styckena. Den nya lydelsen&lt;br&gt;skall tillämpas första gången vid 1994 års taxering då kapitalskattesatsen&lt;br&gt;sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av samma karaktär som i föregående paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.14 Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 femte stycket anges bl.a. att särskild löneskatt på vissa förvärvsinkom-&lt;br&gt;ster inte skall räknas som tillgång eller skuld vid beräkning av kapital-&lt;br&gt;underlaget för fysiska personer och dödsbon. Undantag görs vidare för&lt;br&gt;bl.a. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader enligt lagen (1991:687) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kan komma att leda till en inte avsedd olikformighet,&lt;br&gt;nämligen i det fall en enskild näringsidkare har anställda för vilka han&lt;br&gt;betalar arbetsgivaravgifter jämfört med en enskild näringsidkare som har&lt;br&gt;anställda för vilka särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall&lt;br&gt;betalas. Arbetsgivaravgifterna kommer enligt gällande lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragrafen att behandlas som skuld och således reducera kapitalunder- Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;laget medan den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster inte&lt;br&gt;behandlas som skuld. Vidare kommer den särskilda löneskatten på&lt;br&gt;pensionskostnader för en enskild näringsidkare att utgå både på avgift för&lt;br&gt;egen pensionsförsäkring och på kostnad för pensionsutfästelse till&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ta bort hänvisningen till lagen om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster kommer arbetsgivaravgifterna och den särskilda&lt;br&gt;löneskatten på vissa förvärvsinkomster att behandlas lika. För att&lt;br&gt;motsvarande skall gälla för särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;br&gt;d.v.s. det skall bara vara särskild löneskatt på den egna pensionsförsäk-&lt;br&gt;ringspremien som inte skall beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget,&lt;br&gt;bör hänvisningen till lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;avse endast 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;br&gt;anges bl.a. att vad som i lagen om skatteutjämningsreserv är föreskrivet&lt;br&gt;i fråga om socialavgifter även gäller särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster. Genom denna bestämmelse kommer den särskilda löneskatten&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster för en enskild näringsidkare, som skall betala&lt;br&gt;särskild löneskatt på den egna inkomsten, inte att behandlas som skuld&lt;br&gt;eller tillgång, vid beräkning av kapitalunderlaget enligt 4 §, på samma&lt;br&gt;sätt som gäller för en näringsidkare som betalar egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen av 4 § föreslås träda i kraft den 1 januari 1992. Vid&lt;br&gt;1992 års taxering påverkas dock inte kapitalunderlaget av särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster eller särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader eftersom kapitalunderlaget utgör skillnaden mellan tillgångar&lt;br&gt;och skulder vid beskattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras hur inkomstunderlaget skall beräknas. Av systemati-&lt;br&gt;ska skäl (jfr den föreslagna lydelsen av 4 §) tas hänvisningen till lagen&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster bort. Det innebär ingen&lt;br&gt;saklig ändring. Redan av nuvarande lydelse framgår att det endast är&lt;br&gt;särskild löneskatt på den egna inkomsten som avses.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet handlar om övergångspost vid räntefördelning. Ändringarna&lt;br&gt;i första stycket innebär att overgångsposten skall beräknas först vid 1993&lt;br&gt;års taxering eller, för det fall företaget på grund av förlängt räkenskapsår&lt;br&gt;inte skall taxeras då, vid 1994 års taxering. Har näringsidkaren kalen-&lt;br&gt;derår som räkenskapsår skall således overgångsposten vid 1993 års&lt;br&gt;taxering beräknas på grundval av kapitalunderlaget per den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket görs en följdändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten som är ny har kommenterats i avsnitt 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.15 Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 punkterna 2-4 anges att löneskatt tas ut på vissa avgångsbidrag.&lt;br&gt;Punkt 3 omfattar sådan avgångsersättning som annorledes än på grund av&lt;br&gt;kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten eller&lt;br&gt;kommun som arbetsgivare. Punkten omfattar i sin nya lydelse även andra&lt;br&gt;arbetsgivare under förutsättning att dessa tillämpar kommunalt pensions-&lt;br&gt;avtal och att kommunal borgen föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med införandet av den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster&lt;br&gt;beiades förvärvsinkomster som inte grundar rätt till socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner med en särskild löneskatt motsvarande skattedelen av social-&lt;br&gt;avgifterna (prop. 1989/90:110 s. 378 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inkomst av näringsverksamhet där den skattskyldige inte själv är&lt;br&gt;aktiv eller är 65 år eller äldre utgår särskild löneskatt. Sådan skatt tas&lt;br&gt;också ut för lön och annan arbetsersättning till personer som är 65 år&lt;br&gt;eller äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter framgår att den som&lt;br&gt;har hel ålderspension och är under 65 år inte omfattas av reglerna om&lt;br&gt;egenavgifter även om han är under 65 år. Den som i dag har hel&lt;br&gt;ålderspension och är under 65 år betalar således på inkomster av aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet varken särskild löneskatt enligt denna lag eller&lt;br&gt;egenavgifter enligt 3 kap. 3 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till principerna för uttag av den särskilda löneskatten bör&lt;br&gt;i dessa fåll särskild löneskatt tas ut. Lagregleringen har emellertid fått en&lt;br&gt;sådan utformning att detta inte blir fallet. Reglema om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster bör därför ändras så att de kommer att&lt;br&gt;omfatta även den som under ett helt år har uppburit hel ålderspension&lt;br&gt;men inte fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.16 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andringen innebär att samma skattesats skall tillämpas såväl för&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkringar som för vanliga pensionsförsäkringar. Den&lt;br&gt;gäller för beskattningsår som påböijas den 1 januari 1992 och senare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.17 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda löneskatten har satts ned till 21,85 % som en följd av att&lt;br&gt;den allmänna löneavgiften har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att en enskild näringsidkare skall betala särskild&lt;br&gt;löneskatt med 21,85 %, dvs. med oreducerad skattesats, på sådan avgift&lt;br&gt;för pensionsförsäkring för vilken avdrag har gjorts i förvärvskällan.&lt;br&gt;Denna ändring är en följd av att avkastningsskatten på vanliga pensions-&lt;br&gt;försäkringar har satts ned till 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Såväl den generellt sänkta skattesatsen enligt 1 § som den oreducerade&lt;br&gt;skattesatsen på avgift för pensionsförsäkringar enligt 3 § gäller för&lt;br&gt;beskattningsår som påböijas den 1 januari 1992 och senare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.18 Lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall upphöra att gälla i och med utgången av juni 1992. Den&lt;br&gt;upphävda lagen skall emellertid alltjämt tillämpas i fråga om avgift som&lt;br&gt;belöper på tiden före dess upphävande. I fråga om beräkning av&lt;br&gt;skogsvårdsavgiften gäller särskilda bestämmelser för beskattningsår som&lt;br&gt;avslutas efter den 31 december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket grundas avgiftsberäkningen på 1991 års skogs-&lt;br&gt;bruksvärde. Avgiften utgår med 8 promille för helt år räknat för tid som&lt;br&gt;belöper på år 1991 och med 4 promille för helt år räknat för tid som&lt;br&gt;belöper på perioden januari - juni 1992. Beskattningsår som avslutas efter&lt;br&gt;den 30 juni 1992 skall — såvitt gäller skogsvårdsavgiften — anses avslutat&lt;br&gt;den 30 juni 1992. Det innebär att avgift endast beräknas för sex månader&lt;br&gt;om beskattningsåret överensstämmer med kalenderåret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anta att en enskild skogsbrukare har kalenderår som räkenskapsår och&lt;br&gt;ett skogsbruksvärde år 1991 på 1 milj.kr. Skogsvårdsavgiften vid 1993&lt;br&gt;års taxering blir (1 000 000 x 0,004 x 6/12 =) 2 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattningsåret omfattar såväl del av år 1991 som del av år 1992&lt;br&gt;(brutet räkenskapsår) måste hänsyn även tas till att avgiftssatsen sänks vid&lt;br&gt;årsskiftet från 8 promille till 4 promille. Anta att ett aktiebolag har&lt;br&gt;räkenskapsår 1 september 1991 - 31 augusti 1992. Skogsbruksvärdet är&lt;br&gt;6 milj.kr. Vid 1993 års taxering uppgår skogsbruksavgiften till&lt;br&gt;(6 000 000 x 0,008 x 4/12) + (6 000 000 x 0,004 x 6/12) = 28 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket regleras det fallet att en avgiftspliktig fastighet saknar&lt;br&gt;skogsbruksvärde för år 1991. Det kan bero på att viss areal på en&lt;br&gt;fastighet bytt ägare under år 1991. En sådan fastighet åsätts ett skogs-&lt;br&gt;bruksvärde först vid fastighetstaxeringen för år 1992 eftersom en ny&lt;br&gt;taxeringsenhet bildas först året efter ett köp av ett visst område. I nu&lt;br&gt;åsyftade fall får ett skogsbruksvärde uppskattas för år 1991, dvs. efter de&lt;br&gt;grunder som tillämpades vid 1981 års allmänna fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i tredje stycket tar sikte på att det för år 1992 gällande&lt;br&gt;skogsbruksvärdet undantagsvis kan vara lägre än 1991 års skogsbruksvär-&lt;br&gt;de. Det gäller exempelvis om stora avverkningar gjorts under år 1991.&lt;br&gt;I sådana fall har skogsägaren rätt att yrka att 1992 års skogsbruksvärde&lt;br&gt;skall läggas till grund för beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 199U92. 1 samt. Nr 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.19 Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen upphör att gälla vid årsskiftet 1991-1992 men skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas t.o.m. 1994 års taxering. Vid 1992-1994 års taxeringar skall&lt;br&gt;den upphävda lagen tillämpas med ändringar på fyra punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 framgår att nuvarande gränsdragning för de s.k. lättnads-&lt;br&gt;reglema har utnyttjats för att ange skattebefriad företagsförmögenhet.&lt;br&gt;Tillgångar och skulder har därvid fått en symmetrisk behandling.&lt;br&gt;Tillgångar och skulder i näringsverksamhet som är hänförliga till rörelse&lt;br&gt;och jordbruksfastighet är således inte skattepliktiga resp, avdragsgilla.&lt;br&gt;Omfattningen av det skattegynnade området framgår av punkt 2 första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL jämförd med 1 § tredje&lt;br&gt;stycket sista meningen SFL. Tillgångar och skulder som är hänförliga till&lt;br&gt;kapital- och fastighetsförvaltning omfattas således inte av lättnaderna (viss&lt;br&gt;egendom hänförs dock till rörelse enligt sjunde och åttonde styckena i&lt;br&gt;nyss nämnda anvisningspunkt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 har angetts att skatteplikt inte gäller för aktier som är föremål&lt;br&gt;för en sådan notering som avses i punkt 5 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 3 och 4 §§ och således inte är inregistrerade vid fondbörsen. En&lt;br&gt;särskild regel i övergångsbestämmelsen anger att skattebefrielsen kvarstår&lt;br&gt;för aktie vid senare börsregistrering om aktien den 31 december 1991&lt;br&gt;är noterad utanför börsens A-listor på det sätt som anges i andra stycket&lt;br&gt;av nyss nämnda anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 3 reglerar skattesats och fribelopp för fysiska&lt;br&gt;personer m.fl. Nuvarande fribelopp på 800 000 kr. ligger fast. Vid 1992&lt;br&gt;års taxering slopas 3-procentskiktet. Vid 1993 och 1994 års taxeringar&lt;br&gt;är skatten proportionell och utgår med 1,5 % av den del av den&lt;br&gt;beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 har införts en ändring som innebär att fosterbarn inte längre&lt;br&gt;skall sambeskattas med sina fosterföräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.20 Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen upphör att att gälla vid utgången av år 1991 men skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas t.o.m. 1994 års taxering. Vid 1992-1994 års taxeringar skall&lt;br&gt;den upphävda lagen tillämpas med den ändringen att procentsatsen för&lt;br&gt;spärrbeloppet enligt 3 § tredje stycket utgör 55 i stället för 75 %.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.21 Lagen (1982:423) om allmän löneavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen upphör att gälla vid utgången av år 1991. Den upphävda lagen&lt;br&gt;tillämpas förfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;den 1 januari 1992, dvs. för ersättningar som utgetts före utgången av år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 enligt 1 § den upphävda lagen samt för enskilda näringsidkares av-&lt;br&gt;giftsgrundade inkomst som hänför sig till tiden före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av specialmotiveringen till lagen om upphävande av lagen (1991:703)&lt;br&gt;om sänkning av den allmänna löneavgiften intill utgången av december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 (avsnitt 8.23) framgår hur den allmänna löneavgiften skall redovisas&lt;br&gt;om en försäkrad har brutet räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.22 Lagen (1990:1454) om höjning av den allmänna löneavgiften Prop. 1991/92:60&lt;br&gt;intill utgången av juni 1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt den tillfälliga lagen var den allmänna löneavgiften tillfälligt höjd&lt;br&gt;under första halvåret 1991. I samband med att övrig lagstiftning avseende&lt;br&gt;den allmänna löneavgiften avvecklas upphävs även denna lag. Den&lt;br&gt;upphävda lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför&lt;br&gt;sig till tiden före den 1 juli 1991, dvs. för ersättningar som utgetts före&lt;br&gt;utgången av juni 1991 enligt 1 § av den upphävda lagen samt för en&lt;br&gt;försäkrads avgiftsgrundade inkomst som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;utgången av juni 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.23 Lagen (1991:703) om sänkning av den allmänna löneavgiften&lt;br&gt;intill utgången av december 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen är den allmänna löneavgiften sänkt under perioden juli 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- december 1992. Som en följd av att den allmänna löneavgiften upphör&lt;br&gt;från årsskiftet 1991-1992 upphävs även den tillfälliga lagen. Den&lt;br&gt;upphävda lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför&lt;br&gt;sig till tiden före den 1 januari 1992, dvs. för ersättningar som utgetts&lt;br&gt;före utgången av år 1991 enligt 1 § den upphävda lagen samt för enskilda&lt;br&gt;näringsidkares avgiftsgrundade inkomst som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § den upphävda lagen finns en proportioneringsregel som tar sikte&lt;br&gt;på att fördela en inkomst som avser tid med den nedsatta löneavgiften&lt;br&gt;och annan tid. Om en försäkrad har brutet räkenskapsår (t.ex. den 1 juli&lt;br&gt;1991 - den 30 juni 1992) innebär slopandet av löneavgiften från den 1&lt;br&gt;januari 1992 att 6/12 av inkomsterna anses belöpa på sista halvåret 1991&lt;br&gt;då löneavgift utgår och 6/12 på första halvåret 1992 då löneavgift inte&lt;br&gt;utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgi fter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1941:416)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1958:295)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1962:381)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i&amp;nbsp;lagen (1991:1040)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:588) om ändring i lagen (1959:551)&lt;br&gt;om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1991:1050) om ändring i lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter&lt;br&gt;och allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för allemans-&lt;br&gt;sparande och ungdomsbosparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om upphävande av lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt&lt;br&gt;i vissa fäll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om upphävande av lagen (1982:423) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om upphävande av lagen (1990:1454) om höjning av den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften intill utgången av juni 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om upphävande av lagen (1991:703) om sänkning av den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften intill utgången av december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i enlighet med hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 33 av anvisningarna till 23 § och punkt&lt;br&gt;6 av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avdrag medges för förlust&lt;br&gt;vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;(realisationsförlust) av tillgång eller&lt;br&gt;förpliktelse i fråga om vilken, om&lt;br&gt;realisationsvinst i stället hade upp-&lt;br&gt;kommit, vinsten skulle ha utgjort&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;inkomstberäkningen i ett handels-&lt;br&gt;bolag begränsas avdraget för reali-&lt;br&gt;sationsförlust på sätt anges i 3 § 2&lt;br&gt;mom. femte stycket lagen (1947:&lt;br&gt;576) om statlig inkomstskatt så-&lt;br&gt;vida inte innehavet av tillgången&lt;br&gt;eller förpliktelsen betingas av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;den skattskyldige eller annan som&lt;br&gt;med hänsyn till äganderättsförhål-&lt;br&gt;landen eller oiganisatoriska förhål-&lt;br&gt;landen kan anses stå den skatt-&lt;br&gt;skyldige nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Avdrag medges för förlust&lt;br&gt;vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;(realisationsförlust) av tillgång eller&lt;br&gt;förpliktelse i fråga om vilken, om&lt;br&gt;realisationsvinst i stället hade upp-&lt;br&gt;kommit, vinsten skulle ha utgjort&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;inkomstberäkningen i ett handels-&lt;br&gt;bolag begränsas avdraget för reali-&lt;br&gt;sationsförlust på sätt anges i 3 § 2&lt;br&gt;mom. tredje stycket lagen (1947:&lt;br&gt;576) om statlig inkomstskatt såvida&lt;br&gt;inte innehavet av tillgången eller&lt;br&gt;förpliktelsen betingas av närings-&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av den&lt;br&gt;skattskyldige eller annan som med&lt;br&gt;hänsyn till äganderättsförhållanden&lt;br&gt;eller organisatoriska förhållanden&lt;br&gt;kan anses stå den skattskyldige&lt;br&gt;nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om&lt;br&gt;försäkringen ägs av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget får inte överstiga summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av aktiv näringsverksamhet före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och före&lt;br&gt;avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt&lt;br&gt;1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskatt-&lt;br&gt;ningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till&lt;br&gt;storleken av sådan inkomst. Avdraget får uppgå till högst ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring bestämts för året närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent&lt;br&gt;av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 .Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.Senaste lydelse 1991:692.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna&lt;br&gt;anvisningspunkt och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt&lt;br&gt;lagen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda&lt;br&gt;inkomst som överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt&lt;br&gt;i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk&lt;br&gt;förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt&lt;br&gt;20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35&lt;br&gt;procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger&lt;br&gt;tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och i, och inkomst ombord enligt lagen&lt;br&gt;om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig&lt;br&gt;dagpenning till högst 10 procent av den del av inkomsten som överstiger&lt;br&gt;tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. — Avdrag enligt detta stycke&lt;br&gt;beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskatt-&lt;br&gt;ning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan.&lt;br&gt;Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer&lt;br&gt;än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga&lt;br&gt;det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och&lt;br&gt;samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda&lt;br&gt;rätt till avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett&lt;br&gt;basbelopp fördelas efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av&lt;br&gt;de sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre&lt;br&gt;belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid&lt;br&gt;skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som&lt;br&gt;är att anse som inkomst endast av tjänst med bortseende från sådan intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i men som i huvudsak&lt;br&gt;saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp,&lt;br&gt;beräknat som för skattskyldig som avses i andra stycket b. Har sådan&lt;br&gt;skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning&lt;br&gt;upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två&lt;br&gt;närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som&lt;br&gt;härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har&lt;br&gt;sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig, som — själv eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person — bedrivit näringsverksamhet, upphört med&lt;br&gt;driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffet sig&lt;br&gt;ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på inkomst av&lt;br&gt;kapital som är hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget,&lt;br&gt;på inkomst av passiv näringsverksamhet före avdraget samt på sådan&lt;br&gt;intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får&lt;br&gt;i detta fell beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige&lt;br&gt;drivit näringsverksamheten, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid&lt;br&gt;bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i&lt;br&gt;46 § 2 mom. första stycket 6. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp&lt;br&gt;som för vaije år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i&lt;br&gt;förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under&lt;br&gt;beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan i förekom-&lt;br&gt;mande fäll före avdraget, före avdrag för särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och före avdrag&lt;br&gt;för avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter och sådan&lt;br&gt;inkomst av kapital som är att hänföra till vinst med anledning av&lt;br&gt;överlåtelse av förvärvskällan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring, anger skattemyndigheten det högsta belopp varmed&lt;br&gt;avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som&lt;br&gt;upphört med driften i en förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i detta stycke får överklagas hos riksskatteverket. Riksskat-&lt;br&gt;teverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket&lt;br&gt;6 men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid&lt;br&gt;taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock&lt;br&gt;inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år&lt;br&gt;överstiger vad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för&lt;br&gt;avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 inte med högre belopp&lt;br&gt;än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika&lt;br&gt;förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av&lt;br&gt;vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår&lt;br&gt;då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte&lt;br&gt;beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fäll får&lt;br&gt;avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 §&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt tredje&lt;br&gt;stycket sjätte meningen på grund&lt;br&gt;av att aktier eller andelar i fåmans-&lt;br&gt;företag avyttrats skall avdraget i&lt;br&gt;första hand göras som allmänt&lt;br&gt;avdrag. Avdraget begränsas till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det lägsta av&lt;br&gt;den del av vinsten vid avyttringen&lt;br&gt;som tas upp som intäkt av tjänst&lt;br&gt;och inkomsten av tjänst före av-&lt;br&gt;draget. Till den del avdraget inte&lt;br&gt;kan utnyttjas som allmänt avdrag&lt;br&gt;får avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. åttonde&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. I det fäll avdrag&lt;br&gt;medges på grund av att andelar i&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag avyttrats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt tredje&lt;br&gt;stycket sjätte meningen på grund&lt;br&gt;av att aktier eller andelar i fåmans-&lt;br&gt;företag avyttrats skall avdraget i&lt;br&gt;första hand göras som allmänt&lt;br&gt;avdrag. Avdraget begränsas till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det lägsta av&lt;br&gt;den del av vinsten vid avyttringen&lt;br&gt;som tas upp som intäkt av tjänst&lt;br&gt;och inkomsten av tjänst före avdra-&lt;br&gt;get. Till den del avdraget inte kan&lt;br&gt;utnyttjas som allmänt avdrag får&lt;br&gt;avdrag göras i inkomstslaget kapi-&lt;br&gt;tal enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt. I det fäll avdrag med-&lt;br&gt;ges på grund av att andelar i&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag avyttrats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall avdrag göras i inkomstslaget skall avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kapital enligt 3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § 2, 4 och 12 mom. samt 27 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteut-&lt;br&gt;gift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av&lt;br&gt;tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte&lt;br&gt;annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte&lt;br&gt;skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsför-&lt;br&gt;lust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha&lt;br&gt;förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ränteutgifterna överstiger&lt;br&gt;ränteintäkterna med mer än&lt;br&gt;100 000 kronor eller — om den&lt;br&gt;skattskyldige inte fyllt 18 år eller&lt;br&gt;fråga är om dödsbo som behandlas&lt;br&gt;som handelsbolag — 10 000 kronor&lt;br&gt;medges dock avdrag med endast 70&lt;br&gt;procent av det överskjutande belop-&lt;br&gt;pet om inte annat framgår av tred-&lt;br&gt;je stycket eller 4 mom. andra&lt;br&gt;stycket. Till ränteintäkter hänförs&lt;br&gt;därvid endast följande avkastning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ränta på banktillgodohavan-&lt;br&gt;den i svenska kronor och likvär-&lt;br&gt;diga fordringar som betalas varje&lt;br&gt;år med hela det vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång upplupna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ränta respektive sådan rea-&lt;br&gt;lisationsvinst som jämställs med&lt;br&gt;ränta enligt 29 § 2 mom. på skul-&lt;br&gt;debrev som avses i 29 § och givits&lt;br&gt;ut mot ett vederlag som inte under-&lt;br&gt;stiger 85 procent av skuldebrevets&lt;br&gt;nominella belopp under förutsätt-&lt;br&gt;ning att räntan betalas varje år&lt;br&gt;och beräknas efter samma ränte-&lt;br&gt;sats under hela löptiden eller efter&lt;br&gt;en räntesats som följer ändring-&lt;br&gt;arna i den allmänna räntenivån. I&lt;br&gt;fråga om obligationslån och lik-&lt;br&gt;nande lån avses med vederlag kur-&lt;br&gt;sen för de först utgivna skuldebrev-&lt;br&gt;en i lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Realisationsvinst som jämställs&lt;br&gt;med ränta enligt 29 § 2 mom. pä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 .Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.Senaste lydelse 1991:693.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiellt instrument med en löptid&lt;br&gt;på högst ett år vars underliggande&lt;br&gt;egendom är skuldebrev av det slag&lt;br&gt;som avses i 2 eller hänförlig till&lt;br&gt;ränteindex för fordringar i svenska&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i fåmansföretag, som&lt;br&gt;avses i 12 mom. nionde stycket, får&lt;br&gt;göra fullt avdrag för ränteutgifter&lt;br&gt;utöver vad som följer av föregåen-&lt;br&gt;de stycke, med högst så stor pro-&lt;br&gt;cent av den skattskyldiges an-&lt;br&gt;skaffningskostnadför aktierna eller&lt;br&gt;andelarna och lämnade ovillkorliga&lt;br&gt;kapitaltillskott som svarar mot&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av&lt;br&gt;november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret med tillägg av fem pro-&lt;br&gt;centenheter. Som anskaffningskost-&lt;br&gt;nad räknas även arvs- och gåvo-&lt;br&gt;skatt som den skattskyldige har&lt;br&gt;betalat i anledning avförvärv av&lt;br&gt;aktierna eller andelarna. Har&lt;br&gt;aktierna eller andelarna förvärvats&lt;br&gt;på annat sätt än genom köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång, skall&lt;br&gt;anskaffningskostnaden beräknas&lt;br&gt;med tillämpning av 24 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten, i&lt;br&gt;den mån inte annat anges i 27 § 5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger&lt;br&gt;1 000 kronor under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra&lt;br&gt;liknande insatser i lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Avdrag såsom för ränta får göras vid återbetalning av sådant&lt;br&gt;statligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 19 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370). Avdrag får inte göras med större belopp&lt;br&gt;än som tidigare har avräknats från erlagd ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räntefördelning enligt punkt&lt;br&gt;16 av anvisningarna till 22 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen får avdrag göras&lt;br&gt;som för ränta med samma belopp&lt;br&gt;som skall tas upp som intäkt i&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt anvis-&lt;br&gt;ningspunkten. En skattskyldig som&lt;br&gt;är berättigad till sådant avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räntefördelning enligt punkt&lt;br&gt;16 av anvisningarna till 22 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen får avdrag göras&lt;br&gt;som för ränta med samma belopp&lt;br&gt;som skall tas upp som intäkt i&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt anvis-&lt;br&gt;ningspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får, utöver vad som följer av 2&lt;br&gt;mom. andra stycket, göra fullt&lt;br&gt;avdrag för ränteutgifter med högst&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar stats-&lt;br&gt;läneräntan vid utgången av novem-&lt;br&gt;ber året före beskattningsåret&lt;br&gt;multiplicerad med reduceringen av&lt;br&gt;värdet på fastigheter och andra&lt;br&gt;tillgångar enligt 6 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1990:654) om skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv eller, såvitt gäller&lt;br&gt;delägare i handelsbolag, punkt 16&lt;br&gt;tredje stycket v anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen. Grän-&lt;br&gt;sen för full avdragsrätt får dock&lt;br&gt;inte höjas med större belopp än&lt;br&gt;räntefördelningsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid&lt;br&gt;återbetalning av lån i förtid. Motsvarande gäller för sådan ränteförmån&lt;br&gt;som enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 § nyss nämnda lag skall&lt;br&gt;anses som betald ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 mom* Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor&lt;br&gt;procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och&lt;br&gt;lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed&lt;br&gt;jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;24 § 1 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av&lt;br&gt;första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som&lt;br&gt;senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad&lt;br&gt;utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om&lt;br&gt;utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning&lt;br&gt;läggs för vaije år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag&lt;br&gt;skall hälften av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad&lt;br&gt;utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Uppkommer realisationsförlust&lt;br&gt;genom att aktierna förlorat sitt värde till följd av att företaget upplösts&lt;br&gt;genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § ak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1975:1385) skall vid tillämpning av första stycket det&lt;br&gt;överskjutande beloppet minskas med förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om aktier som förvärvats&lt;br&gt;före år 1990får vid tillämpningen&lt;br&gt;av första—tredje styckena anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden räknas upp med&lt;br&gt;hänsyn till förändringarna i det&lt;br&gt;allmänna prisläget från och med&lt;br&gt;förvärvsåret, dock tidigast från och&lt;br&gt;med år 1970, till år 1990. Motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande gäller för ovillkorliga kapi-&lt;br&gt;taltillskott som gjorts före år 1990.&lt;br&gt;Bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;styckena gäller även för utdelning&lt;br&gt;och avyttring under tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår efter det år då ett företag&lt;br&gt;upphört att vara fåmansföretag i&lt;br&gt;fråga om utdelning eller realisa-&lt;br&gt;tionsvinst på aktier som den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom&lt;br&gt;närstående ägde när företaget upp-&lt;br&gt;hörde att vara fåmansföretag eller&lt;br&gt;har förvärvat med stöd av sådana&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;styckena gäller även för utdelning&lt;br&gt;och avyttring under tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår efter det år då ett företag&lt;br&gt;upphört att vara fåmansföretag i&lt;br&gt;fråga om utdelning eller realisa-&lt;br&gt;tionsvinst på aktier som den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom&lt;br&gt;närstående ägde när företaget upp-&lt;br&gt;hörde att vara fåmansföretag eller&lt;br&gt;har förvärvat med stöd av sådana&lt;br&gt;aktier. 1 fråga om aktier som för-&lt;br&gt;värvats före år 1990 gäller vid till-&lt;br&gt;lämpningen av första—tredje styck-&lt;br&gt;ena följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Som anskaffningskostnad får&lt;br&gt;tas upp värdet på aktierna vid&lt;br&gt;utgången av år 1990 beräknat en-&lt;br&gt;ligt punkt 5 av anvisningarna till 3&lt;br&gt;och 4 §§ lagen (1947:577) om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt i dess då&lt;br&gt;gällande lydelse. Därvid gäller&lt;br&gt;dock att värden som enligt punkt 5&lt;br&gt;första—fjärde styckena tagits upp&lt;br&gt;till 75 eller 30 procent skall multi-&lt;br&gt;pliceras med 1,4 respektive 3,5.&lt;br&gt;Har femte stycket av nämnda an-&lt;br&gt;visningspunkt tillämpats skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) värdet multipliceras med 5 om&lt;br&gt;någon del av underlaget vid värde-&lt;br&gt;ringen satts ned till 20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i andra fall än a värdet multi-&lt;br&gt;pliceras med 3,5 om någon del av&lt;br&gt;underlaget vid värderingen satts&lt;br&gt;ned till 30 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) i andra fall än a och b värdet&lt;br&gt;multipliceras med 1,4 om någon&lt;br&gt;del av underlaget vid värderingen&lt;br&gt;tagits upp till 75 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Anskaffningskostnaden får -&lt;br&gt;om den inte beräknas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 - räknas upp med&lt;br&gt;hänsyn till förändringarna i det&lt;br&gt;allmänna prisläget från och med&lt;br&gt;förvärvsåret, dock tidigast från och&lt;br&gt;med år 1970, till år 1990. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller för ovillkorliga kapi-&lt;br&gt;taltillskott som gjorts före år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena tillämpas endast om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio&lt;br&gt;beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna&lt;br&gt;gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under&lt;br&gt;någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,&lt;br&gt;som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att&lt;br&gt;denna verksamhet inte påböljades senare än under det tionde beskatt-&lt;br&gt;ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget&lt;br&gt;upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger&lt;br&gt;del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;första—tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger.&lt;br&gt;Härvid beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana&lt;br&gt;personer på vilka bestämmelserna i första—tredje styckena till följd av&lt;br&gt;femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller&lt;br&gt;dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt&lt;br&gt;belopp som för den skattskyldige och honom närstående under samma&lt;br&gt;tidsperiod uppgår till 100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under 18&lt;br&gt;år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har&lt;br&gt;varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den&lt;br&gt;skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det&lt;br&gt;belopp som enligt bestämmelserna i första—tredje styckena skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-&lt;br&gt;ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-&lt;br&gt;täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs&lt;br&gt;verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt&lt;br&gt;14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid&lt;br&gt;bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag&lt;br&gt;skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom&lt;br&gt;någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret har varit verksamma i företaget i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;br&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna&lt;br&gt;finansiella instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena på sistnämnda finansiella&lt;br&gt;instrument skall dock tillägget till&lt;br&gt;statslåneräntan begränsas till en&lt;br&gt;procentenhet och sådan uppräkning&lt;br&gt;som avses i fjärde stycket inte med-&lt;br&gt;ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;br&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna&lt;br&gt;finansiella instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena på sistnämnda finansiella&lt;br&gt;instrument skall dock tillägget till&lt;br&gt;statslåneräntan begränsas till en&lt;br&gt;procentenhet och värdering enligt&lt;br&gt;fjärde stycket 1 eller uppräkning&lt;br&gt;enligt fjärde stycket 2 inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m. Realisationsförlust vid&lt;br&gt;avyttring av marknadsnoterad till-&lt;br&gt;gång som avses i 1 mom. får dras&lt;br&gt;av från realisationsvinst på mark-&lt;br&gt;nadsnoterad sådan tillgång utan den&lt;br&gt;begränsning av avdragsrätten som&lt;br&gt;framgår av 3 § 2 mom. tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsförlust som uppkom-&lt;br&gt;mit genom att aktie förlorat sitt&lt;br&gt;värde till följd av att bolaget&lt;br&gt;upplösts genom likvidation eller&lt;br&gt;genom fusion enligt 14 kap. 1 eller&lt;br&gt;2 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 11 kap. 1 eller 2 § bankak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1987:618) är av-&lt;br&gt;dragsgill utan den begränsning av&lt;br&gt;avdragsrätten som framgår av 3 §&lt;br&gt;2 mom. tredje stycket till den del&lt;br&gt;förlusten svarar mot utdelning från&lt;br&gt;bolaget av annat slag än som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fjärde stycket under&lt;br&gt;beskattningsåret och närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Realisationsförlust&lt;br&gt;vid avyttring av marknadsnoterad&lt;br&gt;tillgång som avses i 1 mom. får&lt;br&gt;dras av från realisationsvinst på&lt;br&gt;marknadsnoterad sådan tillgång&lt;br&gt;utan den begränsning av avdrags-&lt;br&gt;rätten som framgår av 3 § 2 mom.&lt;br&gt;femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock i fråga om andel i värdepappersfond endast om&lt;br&gt;värdet av fondens innehav av aktier inte annat än tillfälligtvis understigit&lt;br&gt;tre fjärdedelar av fondförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsförlust som uppkom-&lt;br&gt;mit genom att aktie förlorat sitt&lt;br&gt;värde till följd av att bolaget&lt;br&gt;upplösts genom likvidation eller&lt;br&gt;genom fusion enligt 14 kap. 1 eller&lt;br&gt;2 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 11 kap. 1 eller 2 § bankak-&lt;br&gt;tiebolagslagen (1987:618) är av-&lt;br&gt;dragsgill utan den begränsning av&lt;br&gt;avdragsrätten som framgår av 3 §&lt;br&gt;2 mom. femte stycket till den del&lt;br&gt;förlusten svarar mot utdelning från&lt;br&gt;bolaget av annat slag än som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fjärde stycket under&lt;br&gt;beskattningsåret och närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas såvitt gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § 12 mom. första gången vid 1992 års taxering och&lt;br&gt;i övrigt vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.Senaste lydelse 1991:412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 22 § lagen (1990:325) om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländsk aktie eller&lt;br&gt;annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den som gottskrivits ränta eller till&lt;br&gt;vilken ränta betalats ut (borgenär)&lt;br&gt;och den som har varit antecknad&lt;br&gt;som innehavare av utländskt ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper oavsett om&lt;br&gt;ränta utgått. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall ta upp den ränta som den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige sammanlagt gott-&lt;br&gt;skrivit eller betalat ut till borgenä-&lt;br&gt;ren, dennes sammanlagda fordran&lt;br&gt;på den uppgiftsskyldige vid årets&lt;br&gt;utgång och avdragen preliminär&lt;br&gt;skatt. I fäll som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;ränta som utbetalats eller gott-&lt;br&gt;skrivits samt om innehavet i depån&lt;br&gt;eller den kontoförda fordringen vid&lt;br&gt;årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den som gottskrivits ränta eller till&lt;br&gt;vilken ränta betalats ut (borgenär)&lt;br&gt;och den som har varit antecknad&lt;br&gt;som innehavare av utländskt ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper oavsett om&lt;br&gt;ränta utgått. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall ta upp den ränta som den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige sammanlagt gott-&lt;br&gt;skrivit eller betalat ut till borgenä-&lt;br&gt;ren med uppgift om i vad mån&lt;br&gt;räntan är att hänföra till sådan&lt;br&gt;kvittningsgill ränteintäkt som avses&lt;br&gt;i 3 § 2 mom. andra stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;dennes sammanlagda fordran på&lt;br&gt;den uppgiftsskyldige vid årets&lt;br&gt;utgång och avdragen preliminär&lt;br&gt;skatt. I fäll som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;ränta som utbetalats eller gott-&lt;br&gt;skrivits samt om innehavet i depån&lt;br&gt;eller den kontoförda fordringen vid&lt;br&gt;årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas&lt;br&gt;lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte&lt;br&gt;redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala&lt;br&gt;räntan och fordran redovisas utan fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.Senaste lydelse 1991:1002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det&lt;br&gt;sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1993 års taxering. Vid 1992 års taxering behöver dock uppgift enligt&lt;br&gt;de äldre bestämmelserna lämnas endast om i vad mån räntan är att&lt;br&gt;hänföra till sådan kvittningsgill ränteintäkt som avses i 3 § 2 mom. andra&lt;br&gt;stycket 1 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill&lt;br&gt;den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Skattereduktion med-&lt;br&gt;ges skattskyldig för underskott av&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen uppgår till 30&lt;br&gt;procent av underskottet. Har&lt;br&gt;skattskyldig under beskattningsåret&lt;br&gt;varit skyldig att betala sjömans-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt och har denna ned-&lt;br&gt;satts enligt 12 § 4 mom. samma&lt;br&gt;lag på grund av underskott av ka-&lt;br&gt;pital skall skattereduktionen dock&lt;br&gt;minskas med det belopp varmed&lt;br&gt;nedsättning har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. Skattereduktion med-&lt;br&gt;ges skattskyldig för underskott av&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen uppgår till 30&lt;br&gt;procent av den del av underskottet&lt;br&gt;som inte överstiger 100 000 kronor&lt;br&gt;och 21 procent av återstoden. Har&lt;br&gt;skattskyldig under beskattningsåret&lt;br&gt;varit skyldig att betala sjömansskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt och har denna nedsatts&lt;br&gt;enligt 12 § 4 mom. samma lag på&lt;br&gt;grund av underskott av kapital&lt;br&gt;skall skattereduktionen dock min-&lt;br&gt;skas med det belopp varmed ned-&lt;br&gt;sättning har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig&lt;br&gt;skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid festställande av&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Oretal som uppkommer vid beräkning av skattereduk-&lt;br&gt;tion bortfeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om preliminär skatt för 1992 och slutlig skatt på grund av 1993&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.Senaste lydelse 1990:1425.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LAGRÅDET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Protokoll vid sammanträde 1991-10-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren&lt;br&gt;Peter Kindlund och kammarrättsassessorn Ingrid Melbi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;finansdepartementets promemoria (Ds 1991:38) Skatteregler för ny&lt;br&gt;bostadsfinansiering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian inkommit från riksskatte-&lt;br&gt;verket, boverket, Svea hovrätt, kammarrätten i Sundsvall, bokförings-&lt;br&gt;nämnden, riksbanken, riksrevisionsverket, riksgäldskontoret, statskonto-&lt;br&gt;ret, finansinspektionen, datainspektionen, Byggentreprenörerna,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;br&gt;(FAR), HSB:s Riksförbund ek för (HSB), Hyresgästernas Riksförbund,&lt;br&gt;Stadshypotekskassan, Landsorganisationen i Sverige (LO), Mäklarsam-&lt;br&gt;fundet, Riksförbundet Vi i Småhus, Statens Bostadsfinansieringsaktie-&lt;br&gt;bolag (SBAB), Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankförening-&lt;br&gt;en, Svenska Kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet, Riksbyggen&lt;br&gt;ek för, Sparbanksgruppen AB, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag&lt;br&gt;(SABO), Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC),&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Föreningsbank, Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Redovisningskon-&lt;br&gt;sulters Förbund, Sveriges Villaägareförbund och Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Stockholms Handelskammare och&lt;br&gt;Sveriges Trähusfäbrikers Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har till sitt yttrande fogat yttranden som inhämtats från skattemyn-&lt;br&gt;digheterna i Stockholms, Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län. Till&lt;br&gt;riksbankens yttrande har fogats ett särskilt yttrande av de borgerliga&lt;br&gt;ledamöterna i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har förutom eget yttrande åberopat yttrande&lt;br&gt;från näringslivets skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Stock-&lt;br&gt;holms Handelskammare och Sveriges Industriförbund har åberopat&lt;br&gt;yttrande från näringslivets skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisationen SACO/SR, Riksförbundet Vi i Småhus och&lt;br&gt;SBAB har förklarat sig avstå från att yttra sig över förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om yttrandena från kommunförbundet och SABO har m-, c- och&lt;br&gt;fp-gruppema i de båda organisationernas styrelser förklarat sig avstå från&lt;br&gt;att avge yttrande med hänvisning till att de inte delar resp, styrelsemajo-&lt;br&gt;ritets uppfettning i fråga om det nya räntelånesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i kommunalskattelagen&amp;nbsp;(1928:370)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen (1947:576) om&amp;nbsp;statlig inkomstskatt 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen (1990:325) om&amp;nbsp;självdeklaration&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i uppbördslagen (1953:272)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen (1941:416) om&amp;nbsp;arvsskatt och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gåvoskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1958:295)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;sjömansskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1962:381)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;allmän försäkring&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1991:1040) om ändring i lagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen&amp;nbsp;(1991:588)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i lagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1991:1050) om ändring i lagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter och allmän löneavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för allemanssparande och ungdomsbosparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatte-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utj ämningsreserv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt 50&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på 52&lt;br&gt;pensionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på pensionskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1946:324) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogsvårdsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1947:577) om statlig&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning 56&lt;br&gt;av skatt i vissa fäll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1982:423) om allmän&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1990:1454) om höjning av 58&lt;br&gt;den allmänna löneavgiften intill utgången av juni 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1991:703) om sänkning av 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den allmänna löneavgiften intill utgången av december 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokoll den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskatten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsskattens avveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsregeln&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sambeskattning av fosterbarn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvs- och gåvobeskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomstbeskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkt skattesats för hushållssektoms kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkt reavinstskatt på aktier m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkt skattesats för andra privata sparformer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slopad ränteavdragsbegränsning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av delägare i fåmansföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F öre tagsbeskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna löneavgiften avskaffes&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sänkt särskild löneskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slopande av socialavgifter på vinstandelsmedel m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slopad skogsvårdsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntefördelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag i näringsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkringsföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialmotivering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1991:1040) om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1991:588) om ändring i lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1991:1050) om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12 Lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och&lt;br&gt;allmän löneavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13 Lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande&lt;br&gt;och ungdomsbosparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.14 Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.15 Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.16 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.17 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.18 Lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.19 Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.20 Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fäll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.21 Lagen (1982:423) om allmän löneavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.22 Lagen (1990:1454) om höjning av den allmänna&lt;br&gt;löneavgiften intill utgången av juni 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.23 Lagen (1991:703) om sänkning av den allmänna&lt;br&gt;löneavgiften intill utgången av december 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109 &amp;nbsp;Prop. 1991/92:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal &amp;nbsp;De remitterade lagförslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40105, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:57:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0360</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:57:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0360</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__60.pdf</filnamn>
<filstorlek>5658038</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om skattepolitik för tillväxt</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E54578B6-27C1-425E-8BD4-FD03BF4DA188</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU10</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skattepolitik för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:60&lt;br/&gt;
Skattepolitik för tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:60 Skattepolitik för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:60&lt;br/&gt;
Skattepolitik för tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:60 Skattepolitik för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:60&lt;br/&gt;
Skattepolitik för tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:60 Skattepolitik för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:60&lt;br/&gt;
Skattepolitik för tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:60 Skattepolitik för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  och Birger Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:60&lt;br/&gt;
Skattepolitik för tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:60 Skattepolitik för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  och Birger Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Bengt Dalström  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:60&lt;br/&gt;
Skattepolitik för tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:60 Skattepolitik för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Bengt Dalström  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:60&lt;br/&gt;
Skattepolitik för tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:60 Skattepolitik för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:60&lt;br/&gt;
Skattepolitik för tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:60 Skattepolitik för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>