<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242174</hangar_id>
 <dok_id>GF0359</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>59</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:59</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>59</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:01</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om följdlagstiftning med anledning av den nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0359/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0359</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0359</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:59&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om följ dlagstiftning med anledning av den nya&lt;br&gt;lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0359/prop_199192__59-1.png" style="width:42pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat en genomgripande reform av den psykiatriska&lt;br&gt;tvångsvården och behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare. Refor-&lt;br&gt;men innebär bl.a. att 1966 års lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i&lt;br&gt;vissa fall ersätts av två nya lagar. Den nya lagstiftningen skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås följdändringar med anledning av reformen. De&lt;br&gt;flesta av förslagen är av endast redaktionell.art men det föreslås också vissa&lt;br&gt;sakliga ändringar i bl.a. passlagen och i sekretesslagstiftningen. Förslaget be-&lt;br&gt;träffande passlagen innebär bl.a. att socialstyrelsen på motsvarande sätt som&lt;br&gt;för närvarande utskrivningsnämnd och chefsöverläkare skall fatta beslut om&lt;br&gt;passtillstånd m.m. Styrelsens beslut skall kunna överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten. I sekretesslagen föreslås ändringar som innebär bl.a. att förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut enligt den nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård&lt;br&gt;m.m. inte skall omfattas av sekretess i andra fall än som följer av de särskilda&lt;br&gt;bestämmelserna om sekretess hos domstolar. Genom en ändring i lagen om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård föreslås vidare att chefsöverläkaren skall vara skyldig&lt;br&gt;att lämna ut vissa uppgifter till kriminalvården då en patient skall förpassas&lt;br&gt;till ett häkte eller en kriminalvårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att chefsöverläkaren i vissa situationer när&lt;br&gt;målsäganden begärt det skall underrätta målsäganden om att en patient som&lt;br&gt;genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har avvi-&lt;br&gt;kit från eller inte återkommit till vårdinrättningen. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl skall sådan underrättelse få lämnas utan att målsäganden begärt det.&lt;br&gt;Förslaget medför ytterligare ändringar i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tas slutligen också upp begreppsbildningen rörande perso-&lt;br&gt;ner med psykiska störningar. Det föreslås att denna inom lagstiftningen i öv-&lt;br&gt;rigt bringas i överensstämmelse med vad som enligt riksdagens beslut skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla inom lagstiftningen om den psykiatriska tvångsvården och straffrätten Prop. 1991/92:59&lt;br&gt;och, enligt ett tidigare förslag som förelagts riksdagen, inom civil- och pro-&lt;br&gt;cessrätten. Det innebär att ”psykisk störning” kommer att användas som&lt;br&gt;grundläggande sjukdomsbegrepp och att detta begrepp kvalificeras genom&lt;br&gt;tillägget ”allvarlig” i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft samtidigt som lagen om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård och de övriga lagändringarna som riksdagen redan beslutat om,&lt;br&gt;dvs. den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1944:133) om kastrering skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kastrering får, om ej nedan annorlunda stadgas, företas endast efter till-&lt;br&gt;stånd av socialstyrelsen. Sådant tillstånd får inte lämnas för någon, såvida&lt;br&gt;inte tillfälle att yttra sig, där så kan ske, har beretts, om han är underårig den&lt;br&gt;som har vårdnaden om honom, om han är gift hans make samt om han är&lt;br&gt;intagen på allmän anstalt dennas läkare och föreståndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den som har fyllt tjugotre år&lt;br&gt;och är i stånd att lämna giltigt sam-&lt;br&gt;tycke får kastrering enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket företagas utan socialstyrel-&lt;br&gt;sens tillstånd, om den läkare som ut-&lt;br&gt;för ingreppet samt någon annan lä-&lt;br&gt;kare i den tjänsteställning rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver, i skriftligt utlå-&lt;br&gt;tande, med angivande av grunden&lt;br&gt;för åtgärden på heder och samvete&lt;br&gt;har förklarat förutsättningarna för&lt;br&gt;densamma föreligga. Vad nu sagts&lt;br&gt;skall dock ej gälla den som är inta-&lt;br&gt;gen i kriminalvårdsanstalt, häkte el-&lt;br&gt;ler hem som avses i lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa fall&lt;br&gt;eller som är intagen på sjukhus med&lt;br&gt;stöd av lagen (1966:293) om bere-&lt;br&gt;dande av sluten psykiatrisk vård i&lt;br&gt;vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den som har fyllt tjugotre år&lt;br&gt;och är i stånd att lämna giltigt sam-&lt;br&gt;tycke får kastrering enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket företagas utan socialstyrel-&lt;br&gt;sens tillstånd, om den läkare som ut-&lt;br&gt;för ingreppet samt någon annan lä-&lt;br&gt;kare i den tjänsteställning rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver, i skriftligt utlå-&lt;br&gt;tande, med angivande av grunden&lt;br&gt;för åtgärden på heder och samvete&lt;br&gt;har förklarat förutsättningarna för&lt;br&gt;densamma föreligga. Vad nu sagts&lt;br&gt;skall dock ej gälla den som är inta-&lt;br&gt;gen i kriminalvårdsanstalt, häkte el-&lt;br&gt;ler hem som avses i lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa fall&lt;br&gt;eller som är intagen på vårdinrätt-&lt;br&gt;ning med stöd av lagen (1991:1128)&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård eller lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas&lt;br&gt;vad i första stycket andra punkten stadgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1476.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva&lt;br&gt;veterinäryrket m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1965:61) om behörighet att utöva vete-&lt;br&gt;rinäryrket m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir legitimerad veterinär på&lt;br&gt;grund av sinnessjukdom eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten ur&lt;br&gt;stånd att nöjaktigt utöva veterinär-&lt;br&gt;yrket, skall jordbruksverket oför-&lt;br&gt;dröjligen återkalla hans legitima-&lt;br&gt;tion, om ej särskilda skäl föranleda&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir legitimerad veterinär på&lt;br&gt;grund av psykisk störning ur stånd&lt;br&gt;att nöjaktigt utöva veterinäryrket,&lt;br&gt;skall jordbruksverket ofördröjligen&lt;br&gt;återkalla hans legitimation, om ej&lt;br&gt;särskilda skäl föranleda annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger grundad anledning till antagande att veterinärs legitimation bör&lt;br&gt;återkallas enligt första stycket, äger jordbruksverket efter samråd med so-&lt;br&gt;cialstyrelsen förordna, att han skall undergå läkarundersökning i den ut-&lt;br&gt;sträckning som fordras för att hans förmåga att utöva veterinäryrket skall&lt;br&gt;kunna bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnas om läkarundersökning enligt andra stycket, äger jordbruksver-&lt;br&gt;ket återkalla legitimationen för tiden till dess ärendet slutligt avgöres. Väg-&lt;br&gt;rar den som skall undersökas att inställa sig till undersökning, skall polis-&lt;br&gt;myndighet på verkets begäran lämna erforderlig handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:383.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4§ datalagen (1973:289)' skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att inrätta och föra per-&lt;br&gt;sonregister som innehåller uppgift&lt;br&gt;om att någon misstänks eller har&lt;br&gt;dömts för brott eller har avtjänat&lt;br&gt;straff eller undergått annan påföljd&lt;br&gt;för brott eller har varit föremål för&lt;br&gt;tvångsingripande enligt lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i&lt;br&gt;vissa fall, lagen (1966:293) om bere-&lt;br&gt;dande av sluten psykiatrisk vård i&lt;br&gt;vissa fall, lagen (1967:940) angående&lt;br&gt;omsorger om vissa psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda eller utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529) får endast om synnerliga&lt;br&gt;skäl föreligger meddelas annan än&lt;br&gt;myndighet som enligt lag eller annan&lt;br&gt;författning har att föra förteckning&lt;br&gt;över sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att inrätta och föra per-&lt;br&gt;sonregister som innehåller uppgift&lt;br&gt;om att någon misstänks eller har&lt;br&gt;dömts för brott eller har avtjänat&lt;br&gt;straff eller undergått annan påföljd&lt;br&gt;för brott eller har varit föremål för&lt;br&gt;tvångsingripande enligt lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i&lt;br&gt;vissa fall, lagen (1991:1128) om psy-&lt;br&gt;kiatrisk tvångsvård, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård, lagen (1967:940) angående&lt;br&gt;omsorger om vissa psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda eller utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529) får endast om synnerliga&lt;br&gt;skäl föreligger meddelas annan än&lt;br&gt;myndighet som enligt lag eller annan&lt;br&gt;författning har att föra förteckning&lt;br&gt;över sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att inrätta och föra personregister som i övrigt innehåller uppgift&lt;br&gt;om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv eller uppgift om att någon&lt;br&gt;fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten eller varit föremål för&lt;br&gt;åtgärd enligt utlänningslagen får endast om särskilda skäl föreligger medde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;las annan än myndighet som enligt lag eller annan författning har att föra&lt;br&gt;förteckning över sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att inrätta och föra personregister som innehåller uppgift om nå-&lt;br&gt;gons ras, politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i övrigt får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas endast om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för tvångsingripande&lt;br&gt;enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:65.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om någons politiska eller religiösa uppfattning, ras eller hudfärg&lt;br&gt;får icke insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om att någon misstänks&lt;br&gt;eller har dömts för brott eller har av-&lt;br&gt;tjänat straff eller undergått annan&lt;br&gt;påföljd för brott eller har varit före-&lt;br&gt;mål för åtgärd enligt socialtjänstla-&lt;br&gt;gen (1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1966:293) om beredande av sluten&lt;br&gt;psykiatrisk vård i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda, 11-&lt;br&gt;14 §§ polislagen (1984:387), lagen&lt;br&gt;(1976:511) om omhändertagande av&lt;br&gt;berusade personer m.m. eller utlän-&lt;br&gt;ningslagen (1989:529) får ej utan&lt;br&gt;medgivande av datainspektionen in-&lt;br&gt;samlas, lagras eller vidarebefordras i&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. Det-&lt;br&gt;samma gäller uppgift om sjukdom,&lt;br&gt;hälsotillstånd eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om att någon misstänks&lt;br&gt;eller har dömts för brott eller har av-&lt;br&gt;tjänat straff eller undergått annan&lt;br&gt;påföljd för brott eller har varit före-&lt;br&gt;mål för åtgärd enligt socialtjänstla-&lt;br&gt;gen (1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård, lagen (1991:1129) om rättspsy-&lt;br&gt;kiatriskvård, lagen (1967:940) angå-&lt;br&gt;ende omsorger om vissa psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda, 11-14 §§ polislagen&lt;br&gt;(1984:387), lagen (1976:511) om&lt;br&gt;omhändertagande av berusade per-&lt;br&gt;soner m.m. eller utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529) får ej utan medgivande&lt;br&gt;av datainspektionen insamlas, lagras&lt;br&gt;eller vidarebefordras i kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;uppgift om sjukdom, hälsotillstånd&lt;br&gt;eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om synnerliga&lt;br&gt;skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i andra stycket utgör ej hinder för att uppgift om närings-&lt;br&gt;förbud insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärd enligt&lt;br&gt;lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:58.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § steriliseringslagen (1975:580) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansöker den som fyllt aderton men icke tjugofem år och som är svensk&lt;br&gt;medborgare eller bosatt här i riket om sterilisering, får socialstyrelsen lämna&lt;br&gt;tillstånd därtill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det föreligger beaktansvärd&lt;br&gt;risk för att arvsanlag som kan med-&lt;br&gt;föra allvarlig psykisk störning, svår-&lt;br&gt;artad kroppslig sjukdom eller svårt&lt;br&gt;lyte av annat slag överförs till av-&lt;br&gt;komling (genetisk indikation),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det föreligger beaktansvärd&lt;br&gt;risk för att arvsanlag som kan med-&lt;br&gt;föra allvarlig psykisk sjukdom eller&lt;br&gt;abnormitet, svårartad kroppslig&lt;br&gt;sjukdom eller svårt lyte av annat slag&lt;br&gt;överförs till avkomling (genetisk in-&lt;br&gt;dikation),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om kvinna, om havandeskap till följd av sjukdom, kroppsfel eller&lt;br&gt;svaghet skulle medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa (medicinsk&lt;br&gt;indikation), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i samband med ansökan om fastställelse enligt 1 § lagen (1972:119) om&lt;br&gt;fastställande av könstillhörighet i vissa fall, om förutsättningar i övrigt före-&lt;br&gt;ligger för sådan fastställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:59&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3§ lagen (1976:600) om offentlig&lt;br&gt;anställning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har rätt till&lt;br&gt;statlig pension men inte har uppnått&lt;br&gt;den ålder då han får avgå med ål-&lt;br&gt;derspension, får inte avskedas enligt&lt;br&gt;1 eller 2 §, om han har begått brottet&lt;br&gt;eller tjänsteförseelsen under infly-&lt;br&gt;tande av sådan själslig abnormitet&lt;br&gt;som avses i 30 kap. 6§ brottsbalken&lt;br&gt;och han lämpligen kan förflyttas el-&lt;br&gt;ler annars omplaceras till någon an-&lt;br&gt;nan anställning som är förenad med&lt;br&gt;sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har rätt till&lt;br&gt;statlig pension men inte har uppnått&lt;br&gt;den ålder då han får avgå med ål-&lt;br&gt;derspension, får inte avskedas enligt&lt;br&gt;1 eller 2 §, om han har begått brottet&lt;br&gt;eller tjänsteförseelsen under påver-&lt;br&gt;kan av en allvarlig psykisk störning&lt;br&gt;och han lämpligen kan förflyttas el-&lt;br&gt;ler annars omplaceras till någon an-&lt;br&gt;nan anställning som är förenad med&lt;br&gt;sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:600.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 a § högskolelagen (1977:218) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om studerande i högskoleutbildning meddela före-&lt;br&gt;skrifter om hinder tills vidare att genomgå utbildning inom högskolan (av-&lt;br&gt;skiljande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskiljande skall få förekomma&lt;br&gt;när en studerande lider av psykisk&lt;br&gt;sjukdom eller psykisk abnormitet,&lt;br&gt;missbrukar alkohol eller narkotika&lt;br&gt;eller har gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet och det därför bedöms&lt;br&gt;föreligga en påtaglig risk för att han&lt;br&gt;kan komma att skada annan person&lt;br&gt;eller värdefull egendom under ut-&lt;br&gt;bildningen. Ett beslut om avskil-&lt;br&gt;jande skall kunna omprövas efter&lt;br&gt;två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskiljande skall fa förekomma&lt;br&gt;när en studerande lider av psykisk&lt;br&gt;störning, missbrukar alkohol eller&lt;br&gt;narkotika eller har gjort sig skyldig&lt;br&gt;till allvarlig brottslighet och det där-&lt;br&gt;för bedöms föreligga en påtaglig risk&lt;br&gt;för att han kan komma att skada an-&lt;br&gt;nan person eller värdefull egendom&lt;br&gt;under utbildningen. Ett beslut om&lt;br&gt;avskiljande skall kunna omprövas&lt;br&gt;efter två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En för högskolan gemensam nämnd skall pröva frågor om avskiljande.&lt;br&gt;Dess ordförande skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv. Nämndens be-&lt;br&gt;slut skall kunna överklagas hos kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:201.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20, 22, 24, 28, 29 och 34 §§ passlagen (1978:302)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;br&gt;Passtillstånd fordras för den som&lt;br&gt;är intagen på sjukhus enligt lagen&lt;br&gt;(1966:293) om beredande av sluten&lt;br&gt;psykiatrisk vård i vissa fall, inskriven&lt;br&gt;i specialsjukhus enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda el-&lt;br&gt;ler utskriven på försök från sjukhus&lt;br&gt;som nu har angivits, dock endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. chefsöverläkaren vid sjukhuset&lt;br&gt;i den ordning regeringen föreskriver&lt;br&gt;har gjort anmälan om att pass ej får&lt;br&gt;utfärdas utan sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana förhållanden föreligger&lt;br&gt;som avses i 17§ andra stycket lagen&lt;br&gt;om beredande av sluten psykiatrisk&lt;br&gt;vård i vissa fall eller 42 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklingsstörda,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd fordras för den som&lt;br&gt;är intagen för vård enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård eller lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård, är inskriven i spe-&lt;br&gt;cialsjukhus enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda el-&lt;br&gt;ler utskriven på försök från sådant&lt;br&gt;sjukhus, dock endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. chefsöverläkaren vid sjukvårds-&lt;br&gt;inrättningen i den ordning rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver har gjort anmälan&lt;br&gt;om att pass ej får utfärdas utan så-&lt;br&gt;dant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. patienten genomgår rättspsykia-&lt;br&gt;trisk vård med särskild utskrivnings-&lt;br&gt;prövning eller sådana förhållanden&lt;br&gt;föreligger som avses i 42 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklingsstörda,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för patienten tidigare utfärdat pass efter intagningen eller inskrivningen&lt;br&gt;har återkallats på grund av framställning enligt 24 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om passtillstånd enligt 20 § Frågor om passtillstånd enligt 20 §&lt;br&gt;prövas, om sökanden är patient som prövas av socialstyrelsen,&lt;br&gt;avses i 20 § 2, av utskrivningsnämn-&lt;br&gt;den och i annat fall av chefsöverläka-&lt;br&gt;ren vid sjukhuset. Denne får dock&lt;br&gt;hänskjuta ärendet till utskrivnings-&lt;br&gt;nämnden för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd skall vägras, om det med hänsyn till ändamålet med vården&lt;br&gt;är olämpligt att patienten har pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undergår passinnehavare kriminalvård som anges i 19 § och föreligger så-&lt;br&gt;dant fall att passtillstånd skulle ha vägrats enligt 21 § andra stycket, kan över-&lt;br&gt;vakningsnämnden besluta att framställning skall göras hos passmyndighet&lt;br&gt;om att passet skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bereds passinnehavare sjukvård&lt;br&gt;som anges i 20 § och är det med hän-&lt;br&gt;syn till ändamålet med vården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bereds passinnehavare vård som&lt;br&gt;anges i 20 § och är det med hänsyn&lt;br&gt;till ändamålet med vården olämpligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olämpligt att han har pass, kan&lt;br&gt;chefsöverläkare eller nämnd, som&lt;br&gt;enligt 22 § första stycket har att pröva&lt;br&gt;fråga om passtillstånd för honom,&lt;br&gt;besluta att framställning skall göras&lt;br&gt;hos passmyndighet om att passet&lt;br&gt;skall återkallas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att han har pass, kan socialstyrelsen&lt;br&gt;besluta att framställning skall göras&lt;br&gt;hos passmyndighet om att passet&lt;br&gt;skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut av övervakningsnämnd enligt denna lag förs talan genom be-&lt;br&gt;svär hos kriminalvårdsnämnden eller den hovrätt, hos vilken klaganden&lt;br&gt;skulle ha kunnat anföra besvär över beslut som avses i 37 kap. 8 § brottsbal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En chefsöverläkares beslut om an-&lt;br&gt;mälan enligt 20 § 1 får inte överkla-&lt;br&gt;gas. Andra beslut av en chefsöverlä-&lt;br&gt;kare enligt denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos utskrivningsnämnden. Utskriv-&lt;br&gt;ningsnämndens beslut får överklagas&lt;br&gt;hos psykiatriska nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut överklagas hos ut-&lt;br&gt;skrivningsnämnden eller psykia-&lt;br&gt;triska nämnden, skall skrivelsen med&lt;br&gt;överklagandet tillställas den nämnd&lt;br&gt;som skall pröva överklagandet. Skri-&lt;br&gt;velsen skall ha kommit in dit inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag klaganden fick&lt;br&gt;del av beslutet. Om skrivelsen kom-&lt;br&gt;mit in för sent, skall nämnden avvisa&lt;br&gt;den. Skrivelsen skall dock inte avvi-&lt;br&gt;sas, om förseningen beror på att den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat beslutet&lt;br&gt;har lämnat klaganden en felaktig un-&lt;br&gt;derrättelse om hur man överklagar.&lt;br&gt;Inte heller skall skrivelsen avvisas,&lt;br&gt;om den har kommit in till den myn-&lt;br&gt;digheten innan tiden för att överklaga&lt;br&gt;har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En chefsöverläkares beslut om an-&lt;br&gt;mälan enligt 20 § 1 får inte överkla-&lt;br&gt;gas. Socialstyrelsens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut enligt denna lag av kri-&lt;br&gt;minalvårdsnämnden, hovrätt eller&lt;br&gt;psykiatriska nämnden får talan ej&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag av krimi-&lt;br&gt;nalvårdsnämnden eller hovrätt får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag föreskrivs om&lt;br&gt;chefsöverläkare gäller även annan&lt;br&gt;läkare som avses i 2§ andra stycket&lt;br&gt;lagen (1966:293) om beredande av&lt;br&gt;sluten psykiatrisk vård i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag föreskrivs om&lt;br&gt;chefsöverläkare gäller även annan&lt;br&gt;läkare som avses i 39 § eller 40 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård eller 23 § la-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:221.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Ärenden hos en utskrivnings-&lt;br&gt;nämnd eller psykiatriska nämnden som inte har avgjorts före ikraftträdandet&lt;br&gt;och ärenden i vilka beslut enligt äldre bestämmelser därefter överklagas hos&lt;br&gt;en sådan nämnd skall efter ikraftträdandet prövas av socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1, 2 och 19 §§ sekretesslagen (1980:100)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 2§, inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksam-&lt;br&gt;het, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination,&lt;br&gt;fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering och åtgärder&lt;br&gt;mot smittsamma sjukdomar samt i verksamhet som avser särskilda omsorger&lt;br&gt;om psykiskt utvecklingsstörda och därmed likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myndig-&lt;br&gt;het som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän&lt;br&gt;eller enskild hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller&lt;br&gt;kommunal myndighet som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första&lt;br&gt;stycket får lämna uppgift till en an-&lt;br&gt;nan sådan myndighet för forskning&lt;br&gt;eller framställning av statistik eller&lt;br&gt;för administration på verksamhets-&lt;br&gt;området, om det inte kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Vidare får utan hinder av sek-&lt;br&gt;retessen uppgift lämnas till enskild&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1984:1140) om insemination och la-&lt;br&gt;gen (1988:1473) om undersökning&lt;br&gt;beträffande HIV-smitta i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller&lt;br&gt;kommunal myndighet som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första&lt;br&gt;stycket får lämna uppgift till en an-&lt;br&gt;nan sådan myndighet för forskning&lt;br&gt;eller framställning av statistik eller&lt;br&gt;för administration på verksamhets-&lt;br&gt;området, om det inte kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Vidare får utan hinder av sek-&lt;br&gt;retessen uppgift lämnas till enskild&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1984:1140) om insemination, lagen&lt;br&gt;(1988:1473) om undersökning be-&lt;br&gt;träffande HIV-smitta i brottmål och&lt;br&gt;lagen (1991:1129) om rättspsykia-&lt;br&gt;trisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 1 § gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av utskrivningsnämnd el-&lt;br&gt;ler psykiatriska nämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annat beslut i ärende enligt lag-&lt;br&gt;stiftningen om viss psykiatrisk vård,&lt;br&gt;om beslutet angår frihetsberövande&lt;br&gt;åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472), om beslutet angår fri-&lt;br&gt;hetsberövande åtgärd och avser an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut i ärende enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om psykiatrisk tvångsvård el-&lt;br&gt;ler rättspsykiatrisk vård, om beslutet&lt;br&gt;angår frihetsberövande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472), om beslutet angår fri-&lt;br&gt;hetsberövande åtgärd och avser an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:426.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nan sjukdom än som anges i 1.3 bila-&lt;br&gt;gan till nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anmälan och beslut i ärende om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nan sjukdom än som anges i 1.3 bila-&lt;br&gt;gan till nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan och beslut i ärende om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos polismyndighet för sådan uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga förhållanden som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om omhändertagande&lt;br&gt;eller handräckning enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om viss psykiatrisk vård eller&lt;br&gt;om vård av missbrukare utan sam-&lt;br&gt;tycke inom socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om omhändertagande&lt;br&gt;eller handräckning enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om psykiatrisk tvångsvård el-&lt;br&gt;ler rättspsykiatrisk vård eller om&lt;br&gt;vård av missbrukare utan samtycke&lt;br&gt;inom socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda eller vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstift-&lt;br&gt;ningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäl-&lt;br&gt;ler inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om beslut av utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden&lt;br&gt;samt i fråga om ärenden enligt lagstiftningen om viss psykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:59&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i&lt;br&gt;vissa fall skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsvård skall beslutas, om någon till följd av ett fortgående missbruk&lt;br&gt;av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att&lt;br&gt;komma ifrån sitt missbruk och vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) eller på något annat sätt och han till följd av missbru-&lt;br&gt;ket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon för kortare tid ges vård&lt;br&gt;med stöd av lagen (1966:293) om be-&lt;br&gt;redande av sluten psykiatrisk vård i&lt;br&gt;vissa fall, hindrar detta inte ett be-&lt;br&gt;slut om tvångsvård enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon för kortare tid ges vård&lt;br&gt;med stöd av lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård, hindrar detta&lt;br&gt;inte ett beslut om tvångsvård enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § utlänningslagen (1989:529) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om hemsändande av utlänningar,&lt;br&gt;som inte är flyktingar och som har&lt;br&gt;tagits om hand enligt lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1966:293) om beredande av sluten&lt;br&gt;psykiatrisk vård i vissa fall eller 35 §&lt;br&gt;lagen (1967:940) angående omsor-&lt;br&gt;ger om vissa psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda jämförd med 6§ lagen&lt;br&gt;(1985:569) om införande av lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger&lt;br&gt;om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om hemsändande av utlänningar,&lt;br&gt;som inte är flyktingar och som har&lt;br&gt;tagits om hand enligt lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vård av unga, lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård, lagen (1991:1129) om rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk vård eller 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;jämförd med 6§ lagen (1985:569)&lt;br&gt;om införande av lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avtal med annat land om behandling av fripassagerare får regeringen&lt;br&gt;föreskriva avvikelser från bestämmelserna i denna lag samt meddela de före-&lt;br&gt;skrifter i övrigt som behövs för tillämpning av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 29 § skall betecknas 30 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 28 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 29 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgår en patient rättspsykia-&lt;br&gt;trisk vård som är förenad med sär-&lt;br&gt;skild utskrivningsprövning skall&lt;br&gt;chefsöverläkaren, om brottet och&lt;br&gt;övriga omständigheter gör det på-&lt;br&gt;kallat, ge målsäganden möjlighet att&lt;br&gt;begära att bli underrättad när beslut&lt;br&gt;fattas om att patienten får vistas&lt;br&gt;utanför sjukvårdsinrättningens om-&lt;br&gt;råde eller att vården skall upphöra.&lt;br&gt;Önskar målsäganden underrättelse,&lt;br&gt;skall en sådan ges så snart som möj-&lt;br&gt;ligt och innan patienten lämnar&lt;br&gt;vårdinrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgår en patient rättspsykia-&lt;br&gt;trisk vård som är förenad med sär-&lt;br&gt;skild utskrivningsprövning skall&lt;br&gt;chefsöverläkaren, om brottet och&lt;br&gt;övriga omständigheter gör det på-&lt;br&gt;kallat, ge målsäganden möjlighet att&lt;br&gt;begära att bli underrättad dels om att&lt;br&gt;patienten har lämnat sjukvårdsinrätt-&lt;br&gt;ningen utan tillstånd eller inte har&lt;br&gt;återvänt dit sedan tiden för ett till-&lt;br&gt;stånd att vistas utanför inrättningens&lt;br&gt;område har gått ut eller tillståndet har&lt;br&gt;återkallats, dels när beslut fattas om&lt;br&gt;att patienten får vistas utanför sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningens område eller att&lt;br&gt;vården skall upphöra. Önskar måls-&lt;br&gt;äganden underrättelse, skall en så-&lt;br&gt;dan ges så snart som möjligt och vid&lt;br&gt;beslut som anges i denna paragraf in-&lt;br&gt;nan patienten lämnar vårdinrätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får un-&lt;br&gt;derrättelse som avses i första stycket&lt;br&gt;lämnas utan att målsäganden begärt&lt;br&gt;att bli underrättad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som annars följer av&lt;br&gt;lag eller förordning är chefsöverläka-&lt;br&gt;ren skyldig att till kriminalvården&lt;br&gt;lämna ut uppgift om en patient som&lt;br&gt;efter den rättspsykiatriska vårdens&lt;br&gt;upphörande skall förpassas till häkte&lt;br&gt;eller kriminalvårdsanstalt, om upp-&lt;br&gt;giften behövs inom kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg och Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om följ dlagstiftning med anledning av&lt;br&gt;den nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 30 maj 1991 om genomgripande förändringar av&lt;br&gt;den psykiatriska tvångsvården m.m. (prop. 1990/91:58, SoU13, rskr.329&lt;br&gt;resp. JuU34, rskr. 330). Reformen innefattar en ny lagstiftning om psykia-&lt;br&gt;trisk tvångsvård och ändringar i brottsbalkens påföljdsregler för psykiskt&lt;br&gt;störda lagöverträdare liksom en ny lagreglering för det medicinska utred-&lt;br&gt;ningsförfarandet vid straffrättsliga åtgärder mot sådana lagöverträdare. Den&lt;br&gt;nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ställningstaganden innebär bl.a. att lagen (1966:293) om bere-&lt;br&gt;dande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) ersätts av två nya lagar,&lt;br&gt;dels lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, dels lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård. Den nya vårdlagstiftningen bygger på en delvis ändrad&lt;br&gt;syn på psykiska sjukdomar och därmed jämställd psykisk abnormitet. För&lt;br&gt;att markera detta används det nya samlingsbegreppet ”allvarlig psykisk stör-&lt;br&gt;ning”. Den nya lagstiftningen innebär vidare att organisationen med utskriv-&lt;br&gt;ningsnämnder och psykiatriska nämnden skall upphöra. Dessa förändringar&lt;br&gt;samt det förhållandet att LSPV ersätts med två nya lagar medför att redak-&lt;br&gt;tionella och andra ändringar bör göras i flera lagar. En del av dessa ändringar&lt;br&gt;har riksdagen redan behandlat (SFS 1991:1130-1135). Som angavs i prop.&lt;br&gt;1990/91:58 finns det emellertid även i annan lagstiftning en rad bestämmelser&lt;br&gt;som knyter an till reglerna om psykiatrisk tvångsvård vilka avsikten var att&lt;br&gt;återkomma till i ett senare sammanhang. Jag lägger nu fram förslag till dessa&lt;br&gt;följdändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den straffrättsliga särregleringen för psykiskt störda lagöverträdare&lt;br&gt;har anpassats till nutida terminologi inom psykiatrin. Också denna föränd-&lt;br&gt;ring och den nya regleringen av bl.a. det rättspsykiatriska undersökningsför-&lt;br&gt;farandet medför behov av ett flertal lagändringar. Riksdagen har i denna del&lt;br&gt;redan fattat beslut om lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning&lt;br&gt;och om ändringar i brottsbalken m.fl. lagar (SFS 1991:1138-1147). Ytterli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare några följdändringar i lagar där det finns hänvisningar till brottsbalken&lt;br&gt;bör dock ske. Jag lägger nu fram förslag även i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan nämnt har terminologin inom den psykiatriska tvångsvårds-&lt;br&gt;lagstiftningen och inom strafflagstiftningen anpassats till nutida terminologi&lt;br&gt;inom psykiatrin. Ett förslag till motsvarande förändring inom civilrätten och&lt;br&gt;processrätten har nyligen förelagts riksdagen (prop. 1990/91:194). Förslaget&lt;br&gt;innebär att begreppsbildningen inom civilrätten och processrätten rörande&lt;br&gt;personer med psykiska störningar bringas i överensstämmelse med vad som&lt;br&gt;skall gälla inom lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård och strafflagstift-&lt;br&gt;ningen. Också inom dessa rättsområden kommer således ”psykisk störning”&lt;br&gt;att användas som grundläggande sjukdomsbegrepp. Detta begrepp kvalifi-&lt;br&gt;ceras genom bestämningen ”allvarlig” i vissa fall. Även dessa lagändringar&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende tar jag upp frågan om begreppsbildningen i lagstiftningen i&lt;br&gt;övrigt rörande personer med psykiska störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den av riksdagen antagna lagen om rättspsykiatrisk vård finns en bestäm-&lt;br&gt;melse som innebär att chefsöverläkaren i vissa situationer skall underrätta&lt;br&gt;målsäganden innan en patient lämnar vårdinrättningen (28 §). Under riks-&lt;br&gt;dagsbehandlingen uttalade sig såväl social- som justitieutskottet för att rege-&lt;br&gt;ringen bör överväga en skyldighet för chefsöverläkaren att underrätta måls-&lt;br&gt;äganden även i samband med att en patient rymmer. Sådana överväganden&lt;br&gt;borde enligt socialutskottets mening lämpligen göras i samband med den&lt;br&gt;översyn av sekretesslagen som skulle äga rum (1990/91:SoU13 s. 70). Riks-&lt;br&gt;dagen gav regeringen till känna vad utskottet hade anfört. Jag lägger nu fram&lt;br&gt;ett förslag till reglering av denna underrättelseskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 oktober 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över lagförslag som upprättats inom socialdepartementet. De förslag som re-&lt;br&gt;mitterats till lagrådet bör fogas till protokollet i detta ärende, bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande, som bör fogas till protokollet som bilaga 2, i&lt;br&gt;allt väsentligt godtagit förslagen. Med anledning av ett påpekande från lag-&lt;br&gt;rådet har i förhållande till lagrådsremissen ett nytt andra stycke tillförts 28 §&lt;br&gt;i förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;br&gt;Dessutom har smärre redaktionella ändringar gjorts i förslaget till lag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning och förslaget till lag om Prop.&lt;br&gt;ändring i passlagen (1978:302).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Hänvisningar till 1966 års lag om beredande av&lt;br&gt;sluten psykiatrisk vård i vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Med anledning av den nya lagstiftningen om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, m.m. görs följdändringar av huvudsakligen redaktionell&lt;br&gt;art i bl.a. datalagen, kreditupplysningslagen och utlänningslagen.&lt;br&gt;Ändringarna innebär att hänvisningar till lagen om beredande av slu-&lt;br&gt;ten psykiatrisk vård i vissa fall ersätts med hänvisningar till de nya la-&lt;br&gt;garna på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykia-&lt;br&gt;trisk vård i vissa fall (LSPV) skall enligt riksdagens beslut upphöra att gälla&lt;br&gt;vid utgången av år 1991 (prop. 1990/91:58, SoU13, rskr. 329). De två nya&lt;br&gt;lagarna på området - lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård resp, la-&lt;br&gt;gen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård - bygger på en delvis ändrad syn&lt;br&gt;på psykiska sjukdomar och därmed jämställd psykisk abnormitet med bl.a.&lt;br&gt;en annan terminologi. Denna förändring samt det förhållandet att LSPV er-&lt;br&gt;sätts med två nya lagar innebär att redaktionella ändringar bör göras i flera&lt;br&gt;lagar. Hänvisningar till eller omnämnanden av LSPV i andra lagar bör, i de&lt;br&gt;fall det inte finns någon anledning att ändra bestämmelsernas innebörd i sak,&lt;br&gt;ersättas med hänvisningar till de nya lagarna. Sådana hänvisningar finns i&lt;br&gt;datalagen (1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173), lagen (1944:133)&lt;br&gt;om kastrering (kastreringslagen), passlagen (1978:302), lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt i utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen och kreditupplysningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § datalagen finns en bestämmelse som innebär att tillstånd att inrätta och&lt;br&gt;föra personregister som innehåller uppgift om att någon varit föremål för&lt;br&gt;tvångsingripande enligt LSPV endast om synnerliga skäl föreligger får med-&lt;br&gt;delas annan än myndighet som enligt lag eller annan författning har att föra&lt;br&gt;förteckning över sådana uppgifter. Enligt 6§ kreditupplysningslagen får&lt;br&gt;motsvarande uppgift inte heller utan medgivande av datainspektionen in-&lt;br&gt;samlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet. De&lt;br&gt;integritetshänsyn som motiverar de nämnda bestämmelserna gör sig gäl-&lt;br&gt;lande med samma styrka när det gäller uppgift om vård enligt någon av de&lt;br&gt;två nya lagarna. Hänvisningarna till LSPV bör därför ersättas med hänvis-&lt;br&gt;ningar till lagarna om psykiatrisk tvångsvård resp, om rättspsykiatrisk vård.&lt;br&gt;Äldre föreskrifter om uppgift om att någon har varit föremål för åtgärder&lt;br&gt;enligt LSPV bör alltjämt gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kastreringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § kastreringslagen finns bestämmelser bl.a. om när kastrering får ske utan&lt;br&gt;socialstyrelsens tillstånd. Dessa bestämmelser gäller dock inte bl.a. den som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är intagen på sjukhus med stöd av LSPV. På senare tid har behovet och ut- Prop. 1991/92:59&lt;br&gt;formningen av kasteringslagen kommit att sättas i fråga. Inom regerings-&lt;br&gt;kansliet pågår för närvarande en översyn av lagen på grundval av ett förslag&lt;br&gt;från socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att föregripa detta beredningsarbete kan det konstateras att kastre-&lt;br&gt;ringslagen inte är helt i samklang med nutida värderingar och språkbruk. I&lt;br&gt;avvaktan på resultatet av översynen föreslår jag inte annan ändring än att&lt;br&gt;hänvisningen till LSPV även i denna lag ersätts med hänvisningar till de nya&lt;br&gt;lagarna på området. Jag kommer senare (avsnitt 5.3) även att ta upp en fråga&lt;br&gt;om terminologin i kastreringslagen beträffande personer med psykiska stör-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 29 § andra stycket lagen om psykiatrisk tvångsvård resp. 17 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om rättspsykiatrisk vård skall vården av en patient som är ut-&lt;br&gt;länning upphöra vid verkställighet av ett beslut om hemsändande som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 12 kap. 3 § utlänningslagen. I sistnämnda lagrum hän-&lt;br&gt;visas för närvarande till LSPV. Hänvisning bör i stället göras till de två nya&lt;br&gt;lagarna (jfr prop. 1990/91:58 s. 270 och 485 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LVM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om tvångsvård enligt LVM hindras inte av att någon för kortare&lt;br&gt;tid ges vård med stöd av LSPV (4§ andra stycket LVM). Bakgrunden till&lt;br&gt;bestämmelsen, som infördes år 1984 (prop. 1983/84:174, SoU33, rskr. 377),&lt;br&gt;är att vård med stöd av LVM inte får beslutas om vårdbehovet kan tillgodo-&lt;br&gt;ses på något annat sätt. Genom bestämmelsen klargörs att vård enligt LVM&lt;br&gt;kan beslutas även om LSPV tillämpas samtidigt under en begränsad tid, ex-&lt;br&gt;empelvis om missbrukaren drabbas av en alkoholpsykos som i ett inlednings-&lt;br&gt;skede kräver sluten psykiatrisk vård. Med kortare tid avses i detta samman-&lt;br&gt;hang upp till en vecka eller undantagsvis något längre (prop. 1983/84:174&lt;br&gt;s.29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till den nu gällande LVM framhöll föredragande statsrådet&lt;br&gt;att bestämmelsens utformning fick övervägas på nytt i anslutning till refor-&lt;br&gt;meringen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen (prop. 1987/88:147).&lt;br&gt;Frågan om gränsdragningen mellan LVM och LSPV togs också upp i prop.&lt;br&gt;1990/91:58 (avsnitt 3.1.2). Det föredragande statsrådet anförde att den nu&lt;br&gt;aktuella bestämmelsen i LVM lämpligen borde kvarstå med oförändrat inne-&lt;br&gt;håll, som dock fick jämkas i formellt hänseende, även sedan LSPV ersatts&lt;br&gt;med ny lagstiftning. Något vägande skäl att göra en annan bedömning än&lt;br&gt;’den som nyss redovisats har inte framkommit. På motsvarande sätt som hit-&lt;br&gt;tills bör en kortare tids vård med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård&lt;br&gt;inte hindra vård enligt LVM. Däremot bör den som vårdas med stöd av lagen&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård inte kunna bli föremål för tvångsvård enligt LVM.&lt;br&gt;Det vårdbehov beträffande missbruk som kan finnas får tillgodoses inom ra-&lt;br&gt;men för den rättspsykiatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningar till LSPV återfinns även i passlagen. Till denna lag återkom-&lt;br&gt;mer jag i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Passlagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om passtillstånd m.m. för personer som ges&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård ändras i den omfattning som är direkt nödvän-&lt;br&gt;dig på grund av den nya lagstiftningen om sådan tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd skall fordras för den som vårdas enligt lagen om psy-&lt;br&gt;kiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård under förut-&lt;br&gt;sättning att chefsöverläkaren har gjort anmälan om att passtillstånd&lt;br&gt;behövs eller att patienten genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild&lt;br&gt;utskrivningsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om passtillstånd skall prövas av socialstyrelsen. Styrelsens&lt;br&gt;beslut skall få överklagas hos kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: De grundläggande reglerna om pass för&lt;br&gt;svenska medborgare finns i passlagen (1978:302). Varje svensk medborgare&lt;br&gt;har i princip rätt att på ansökan få vanligt pass. Ansökan görs hos passmyn-&lt;br&gt;dighet, dvs. inom riket hos polismyndighet. Om sökanden inte ger in foto-&lt;br&gt;grafier eller om vissa andra formella krav på passansökan inte uppfylls skall&lt;br&gt;denna avslås. I övrigt får en passansökan avslås endast under speciella för-&lt;br&gt;hållanden som att sökanden t.ex. är anhållen, har reseförbud eller är efter-&lt;br&gt;lyst (se 7 § passlagen). Pass får inte heller utfärdas om en sökande undantags-&lt;br&gt;vis måste ha särskilt tillstånd till pass men inte har fått sådant tillstånd. I ett&lt;br&gt;passtillstånd kan också föreskrivas att passet får utfärdas endast med begrän-&lt;br&gt;sad giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd krävs enligt nu gällande passlag endast för vissa för brott&lt;br&gt;dömda personer samt för den som är intagen på sjukhus eller utskriven på&lt;br&gt;försök från sjukhuset enligt LSPV eller är inskriven i specialsjukhus enligt&lt;br&gt;35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda (äldre omsorgslagen) eller utskriven på försök från sådant sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att passtillstånd skall krävas för den som vårdas med stöd av LSPV&lt;br&gt;resp, äldre omsorgslagen skall dessutom någon av följande förutsättningar&lt;br&gt;vara uppfylld:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. chefsöverläkaren vid sjukhuset har gjort anmälan om att pass inte får&lt;br&gt;utfärdas utan passtillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana förhållanden föreligger som avses i 17 § andra stycket LSPV,&lt;br&gt;dvs. patienten har intagits på grund av domstols förordnande eller under in-&lt;br&gt;flytande av psykisk sjukdom begått brott mot annans personliga säkerhet,&lt;br&gt;för vilket åtal inte väckts, eller varit intagen i kriminalvårdsanstalt för under-&lt;br&gt;gående av påföljd för brott och under tiden för anstaltsvården eller i sam-&lt;br&gt;band med att denna upphört intagits för sluten psykiatrisk vård med stöd av&lt;br&gt;LSPV och inte skall återföras till anstalten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana förhållanden föreligger som avses i 42 § tredje stycket äldre om- Prop.&lt;br&gt;sorgslagen, dvs. patienten har av domstol överlämnats till vård i specialsjuk-&lt;br&gt;hus eller i annat fall beretts vård i specialsjukhus oberoende av samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och under inflytande av psykisk utvecklingsstörning begått brott mot annans&lt;br&gt;personliga säkerhet, för vilket åtal inte väckts, eller varit intagen i kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalt för undergående av påföljd för brott och under tiden för an-&lt;br&gt;staltsvården eller i samband med att denna upphört inskrivits i specialsjuk-&lt;br&gt;hus oberoende av samtycke och inte skall återföras till anstalten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för patienten tidigare utfärdat pass efter intagningen eller inskrivningen&lt;br&gt;har återkallats på grund av framställning av chefsöverläkaren eller utskriv-&lt;br&gt;ningsnämnd eller psykiatriska nämnden om att det med hänsyn till ändamå-&lt;br&gt;let med vården är olämpligt att patienten har pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kriminalvården skall passtillstånd vägras om det skäligen kan antas&lt;br&gt;att den dömde skulle ägna sig åt brottslig verksamhet i samband med en ut-&lt;br&gt;landsresa, att han genom att resa utomlands skulle söka undandra sig fortsatt&lt;br&gt;verkställighet av den ådömda påföljden eller att resan annars skulle mot-&lt;br&gt;verka hans anpassning i samhället. Frågor om passtillstånd prövas av styres-&lt;br&gt;mannen vid anstalten eller av frivårdsmyndigheten. Styresmannen eller fri-&lt;br&gt;vårdsmyndigheten får alltid och skall i vissa situationer hänskjuta ärendet till&lt;br&gt;övervakningsnämnden. Övervakningsnämndens beslut kan överklagas hos&lt;br&gt;kriminalvårdsnämnden eller, i vissa fall, hovrätt. Kriminalvårdsnämndens&lt;br&gt;eller hovrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är intagen på sjukhus enligt LSPV, inskriven i specialsjukhus&lt;br&gt;enligt den äldre omsorgslagen eller utskriven på försök från sådant sjukhus&lt;br&gt;skall passtillstånd vägras om det med hänsyn till ändamålet med vården är&lt;br&gt;olämpligt att patienten har pass. För de personer som här avses prövas frågor&lt;br&gt;om passtillstånd av chefsöverläkaren vid sjukhuset eller, när det gäller de&lt;br&gt;kategorier patienter som jag tidigare redovisat under punkterna 2 och 3, av&lt;br&gt;utskrivningsnämnden. Chefsöverläkaren får hänskjuta ärendet till utskriv-&lt;br&gt;ningsnämnden för avgörande. En chefsöverläkares beslut om anmälan att&lt;br&gt;pass inte får utfärdas utan passtillstånd får inte överklagas. Andra beslut en-&lt;br&gt;ligt passlagen av en chefsöverläkare får överklagas hos utskrivningsnämn-&lt;br&gt;den. En sådan nämnds beslut får överklagas hos psykiatriska nämnden. I&lt;br&gt;passlagen finns vissa regler om överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En chefsöverläkare eller en nämnd som har att pröva frågor om passtill-&lt;br&gt;stånd får vidare besluta att framställning skall göras hos passmyndighet om&lt;br&gt;att passet skall återkallas om det med hänsyn till ändamålet med vården är&lt;br&gt;olämpligt att en patient som måste ha passtillstånd har pass. I en sådan fram-&lt;br&gt;ställning får begäras att passet skall återkallas endast provisoriskt på sex må-&lt;br&gt;nader eller kortare tid. I stället för återkallelse får begäras begränsning av&lt;br&gt;passets giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en passmyndighet får kännedom om att pass utfärdats i strid mot be-&lt;br&gt;stämmelserna om passtillstånd, skall passmyndigheten omedelbart göra an-&lt;br&gt;mälan till övervakningsnämnd, chefsöverläkare eller utskrivningsnämnd,&lt;br&gt;om passinnehavaren alltjämt undergår kriminalvård eller bereds sjukvård&lt;br&gt;enligt LSPV resp, i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en av den dåvarande regeringen den 11 juli 1991 beslutad lagrådsremiss&lt;br&gt;om ändringar i brottsbalken m.m. (villkorlig frigivning) har föreslagits nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler om villkorlig frigivning med ikraftträdande den 1 januari 1993. Lagrå-&lt;br&gt;det har den 27 september 1991 yttrat sig över remissen. Om förslaget genom-&lt;br&gt;förs föranleder det ändringar i bl.a. passlagen. Jag har dock i detta samman-&lt;br&gt;hang inte funnit anledning att särskilt beakta förslaget i den nämnda lagråds-&lt;br&gt;remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Organisationen med utskrivningsnämnder och&lt;br&gt;psykiatriska nämnden skall upphöra vid utgången av år 1991. Rättslig pröv-&lt;br&gt;ning av frågor om psykiatrisk tvångsvård skall göras av de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna med länsrätterna som första instans. Dessa domstolar&lt;br&gt;skall också ta över utskrivningsnämndernas och psykiatriska nämndens upp-&lt;br&gt;gifter att besluta i vissa fall om vård på vårdhem eller specialsjukhus enligt&lt;br&gt;övergångsregleringen till den nya omsorgslagen. I prop. 1990/91:58 (s. 187)&lt;br&gt;anförde föredraganden att utskrivningsnämndernas och psykiatriska nämn-&lt;br&gt;dens befattning med frågor om passtillstånd och om återkallelse av pass inte&lt;br&gt;bör gå över till domstol. Vidare uttalades att i den mån den prövning som&lt;br&gt;här avses behöver ges en motsvarighet efter nämndernas upphörande bör&lt;br&gt;uppgiften ligga på socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som lagen om psykiatrisk tvångsvård resp, lagen om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård innebär jämfört med LSPV, gör det nödvändigt att för&lt;br&gt;det första ta ställning till vilka patienter som skall omfattas av de särskilda&lt;br&gt;reglerna om passtillstånd. Ändringarna innebär för det andra att utskriv-&lt;br&gt;ningsnämndernas och psykiatriska nämndens uppgifter på området måste&lt;br&gt;ses över och, i den utsträckning uppgifterna behöver vara kvar, gå över till&lt;br&gt;annan myndighet. Slutligen måste vissa ändringar av främst redaktionell art&lt;br&gt;göras i passlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka patienter som skall omfattas av de särskilda&lt;br&gt;reglerna om passtillstånd kan jag konstatera att det redan i samband med&lt;br&gt;passlagens tillkomst diskuterades i vad mån sådana regler var befogade för&lt;br&gt;personer med psykiska avvikelser (prop. 1977/78:156, JuU 39, rskr. 316). En&lt;br&gt;utgångspunkt var därvid att en passvägran i sak innebär ett förbud mot att&lt;br&gt;lämna landet och därför framstår som en begränsning av den rätt att lämna&lt;br&gt;riket som tillförsäkras vaije medborgare enligt 2 kap. 8§ regeringsformen&lt;br&gt;(RF). Begränsningar i en sådan rättighet får enligt 2 kap. 12 § RF göras en-&lt;br&gt;dast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle&lt;br&gt;och får bl.a. aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ända-&lt;br&gt;mål som har föranlett begränsningen. Det har å andra sidan inte ansetts&lt;br&gt;lämpligt att helt undanröja vårdmyndigheternas möjlighet till inflytande i&lt;br&gt;passfrågor i vissa mera speciella situationer såsom då en patient kan misstän-&lt;br&gt;kas vilja avvika från sjukhuset och bege sig utomlands i samband därmed&lt;br&gt;eller då en utlandsresa för en försöksutskriven patient skulle kunna innebära&lt;br&gt;fara för honom själv eller annan. För egen del vill jag tillägga att den kraftiga&lt;br&gt;minskningen av antalet inneliggande LSPV-patienter och de allt kortare&lt;br&gt;vårdtiderna (se prop. 1990/91:58 s. 72 resp. s. 183) kan antas ha medfört att&lt;br&gt;de särskilda reglerna om passtillstånd för dessa patienter med tiden kommit&lt;br&gt;att få en allt mindre betydelse. Denna bedömning bekräftas av att rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen (RPS), enligt vad jag inhämtat under hand, hittills i år registrerat&lt;br&gt;endast en anmälan om att passtillstånd krävs för en LSPV-patient. Utskriv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsnämnderna har enligt en uppgift från psykiatriska nämnden under se- Prop.&lt;br&gt;nare år haft att pröva ett 50-tal passärenden per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avvägning mellan delvis motstående intressen som gjorts i passlagen&lt;br&gt;synes inte ha vållat några större olägenheter vare sig för de patienter som&lt;br&gt;berörs eller de myndigheter som har att tillämpa reglerna. Passtillståndsreg-&lt;br&gt;lerna har inte heller orsakat några praktiska tillämpningsproblem. Med&lt;br&gt;beaktande härav föreslår jag att ändringarna i detta hänseende begränsas till&lt;br&gt;vad som är nödvändigt till följd av den nya lagstiftningen på vårdområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag hittills har anfört föreslår jag följande reglering.&lt;br&gt;För det första bör det, i likhet med vad som nu gäller för den som vårdas&lt;br&gt;med stöd av LSPV, krävas passtillstånd för patienter som vårdas med stöd&lt;br&gt;av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård, om&lt;br&gt;chefsöverläkaren gjort anmälan om att sådant tillstånd behövs. Eftersom an-&lt;br&gt;talet inneliggande patienter och vårdtiderna, som jag redan nämnt, under&lt;br&gt;senare år kraftigt minskat (år 1988 vårdades ca 59 % av de under året ut-&lt;br&gt;skrivna LSPV-patienterna under högst en månad) torde dock chefsöverläka-&lt;br&gt;ren mera sällan ha anledning att göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de patienter som avses i nuvarande 20 § 2 passlagen, för&lt;br&gt;vilka prövning av passtillstånd är obligatorisk, finns inte någon direkt mot-&lt;br&gt;svarighet i de två nya vårdlagarna. Som jag tidigare redovisat tar den&lt;br&gt;nämnda bestämmelsen i passlagen sikte på patienter som har beretts vård på&lt;br&gt;grund av domstols förordnande eller som under inflytande av psykisk sjuk-&lt;br&gt;dom har begått brott mot annans personliga säkerhet för vilket åtal inte&lt;br&gt;väckts. Bestämmelsen tar också sikte på patienter som har varit intagna i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt för verkställighet av påföljd för brott och under tiden&lt;br&gt;för anstaltsvården eller i samband med att denna upphört har intagits enligt&lt;br&gt;LSPV och inte skall föras åter till anstalten. Dessutom omfattar bestämmel-&lt;br&gt;sen motsvarande grupper av patienter med psykisk utvecklingsstörning. Så-&lt;br&gt;vitt gäller LSPV motsvaras patientkategorierna närmast av de patienter som&lt;br&gt;avses i lagen om rättspsykiatrisk vård, dvs. sådan patient som efter beslut av&lt;br&gt;domstol skall ges rättspsykiatrisk vård, sådan som är anhållen, häktad eller&lt;br&gt;intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning eller sådan som är in-&lt;br&gt;tagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt. Vissa skillnader mellan&lt;br&gt;de två grupperna finns dock. Det är enligt min mening inte nödvändigt att&lt;br&gt;låta samtliga patienter som avses i lagen om rättspsykiatrisk vård omfattas&lt;br&gt;av regler om obligatoriskt passtillstånd. För den som är anhållen eller häktad&lt;br&gt;gäller för övrigt enligt 7 § passlagen att passansökan skall avslås oavsett om&lt;br&gt;några regler om passtillstånd är tillämpliga eller inte. För patienter som är&lt;br&gt;intagna i kriminalvårdsanstalt finns andra regler enligt vilka passtillstånd kan&lt;br&gt;krävas. Dessutom kan chefsöverläkaren anmäla att passtillstånd krävs enligt&lt;br&gt;vad jag nyss anfört även för dessa patienter. Endast den patientgrupp där det&lt;br&gt;typiskt sett kan antas finnas ett särskilt starkt intresse för vårdmyndigheterna&lt;br&gt;att ha inflytande över passfrågan bör omfattas av sådana regler som jag nyss&lt;br&gt;nämnde. De patienter för vilka ett sådant antagande kan göras måste enligt&lt;br&gt;min mening vara de som efter beslut av domstol enligt 31 kap. 3 § brottsbal-&lt;br&gt;ken överlämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.&lt;br&gt;För sådana patienter bör således pass aldrig få utfärdas utan passtillstånd.&lt;br&gt;Beträffande de patienter som efter beslut av domstol skall ges rättspsykia-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trisk vård utan särskild utskrivningsprövning bör samma regler gälla som för Prop. 1991/92:59&lt;br&gt;de patienter som vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, dvs.&lt;br&gt;passtillstånd fordras endast om chefsöverläkaren gjort anmälan härom eller&lt;br&gt;om tidigare utfärdat pass har återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det slutligen gäller patienter enligt LSPV som fått sitt pass återkallat&lt;br&gt;efter framställning enligt 24 § andra stycket passlagen finns det inte tillräcklig&lt;br&gt;anledning att ändra reglerna i sakligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om passtillstånd för psykiskt utvecklingsstörda gör jag&lt;br&gt;följande bedömning. I propositionen med förslag till passlag anförde det&lt;br&gt;föredragande statsrådet att han för egen del ansåg det uppenbart att frågan&lt;br&gt;om särskilda regler för den som är omhändertagen enligt omsorgslagen har&lt;br&gt;mycket liten praktisk betydelse (prop. 1977/78:156 s. 27). Främst med hän-&lt;br&gt;syn till att en psykiskt utvecklingsstörd som har gjort sig skyldig till brott kan&lt;br&gt;överlämnas till vård i specialsjukhus av domstol, ansågs dock inte tillräckliga&lt;br&gt;skäl föreligga att frångå gällande ordning i vad denna innebär att en särskild&lt;br&gt;passprövning kan ske beträffande den som oberoende av eget samtycke är&lt;br&gt;föremål för vård på sådant sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisas i prop. 1990/91:58 s. 469 har sedan ganska lång tid tillbaka&lt;br&gt;endast ett fåtal personer årligen med stöd av 31 kap. 3§ brottsbalken över-&lt;br&gt;lämnats till vård i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda. Genom den&lt;br&gt;nya lagstiftningen kommer möjligheten att överlämna en lagöverträdare&lt;br&gt;som är psykiskt utvecklingsstörd till sådan vård att avskaffas (SFS&lt;br&gt;1991:1138). När det gäller behovet av den särskilda övergångsregleringen&lt;br&gt;som alltjämt gäller för vård oberoende av samtycke enligt 35 § äldre om-&lt;br&gt;sorgslagen befanns dock, med tanke på antalet ännu intagna enligt nyss&lt;br&gt;nämnda bestämmelse, att denna inte kunde upphävas i samband med änd-&lt;br&gt;ringarna beträffande den psykiatriska tvångsvården (prop. 1990/91:58&lt;br&gt;s. 186). Som också uttalades ligger dock inriktningen mot att upphäva dessa&lt;br&gt;tvångsbestämmelser fast. Riksdagen hade ingen erinran mot denna bedöm-&lt;br&gt;ning (1990/91:SoU13, rskr. 329).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att bestämmelserna i äldre omsorgslagen inte helt kun-&lt;br&gt;nat avskaffas föreslår jag ingen ändring såvitt gäller den grupp av patienter&lt;br&gt;med psykisk utvecklingsstörning som skall omfattas av de särskilda reglerna&lt;br&gt;om passtillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar i och för sig den tidigare nämnda bedömningen att utskrivnings-&lt;br&gt;nämndernas och psykiatriska nämndens befattning med frågor om passtill-&lt;br&gt;stånd och om återkallelse av pass inte bör gå över till domstol. Passtillstånd&lt;br&gt;skall vägras, om det med hänsyn till ändamålet med vården är olämpligt att&lt;br&gt;patienten har pass. Chefsöverläkaren är den som i första hand har förutsätt-&lt;br&gt;ningar att göra denna bedömning. Chefsöverläkarens uppgifter på detta om-&lt;br&gt;råde bör emellertid med hänsyn till dennes vårdansvar begränsas till att göra&lt;br&gt;anmälan om att passtillstånd krävs i enlighet med vad jag tidigare redovisat.&lt;br&gt;I likhet med vad som nu gäller enligt passlagen bör ett sådant beslut inte&lt;br&gt;kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är socialstyrelsen den myndighet som har de bästa för-&lt;br&gt;utsättningarna att på ett både rättssäkert och ekonomiskt försvarbart sätt&lt;br&gt;klara uppgiften att besluta i frågor om passtillstånd och återkallelse av pass.&lt;br&gt;Inom socialstyrelsen finns redan den medicinska och juridiska kompetens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behövs. Styrelsen har också ett tillsynsansvar över den psykiatriska Prop. 1991/92:59&lt;br&gt;tvångsvården och andra uppgifter på området. Med tanke på det fåtal passä-&lt;br&gt;renden som socialstyrelsen kan förväntas få att handlägga torde inte heller&lt;br&gt;någon resursförstärkning behövas. Övervägande skäl talar därför för att so-&lt;br&gt;cialstyrelsen bör pröva dessa passfrågor. Inte minst av rättssäkerhetsskäl&lt;br&gt;måste dock styrelsens beslut kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om passtillstånd har, som jag redan nämnt, ett nära samband&lt;br&gt;med den grundlagsfästa rätten att lämna riket. En motsvarande rättighet att&lt;br&gt;lämna vilket som helst land, inbegripet sitt eget, finns i tilläggsprotokoll nr 4&lt;br&gt;till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättighe-&lt;br&gt;terna och de grundläggande friheterna. Det torde inte helt kunna uteslutas&lt;br&gt;att denna frihet kan anses som en sådan civil rättighet som enligt konventio-&lt;br&gt;nen berättigar till rättegång inför en oavhängig och opartisk domstol. Social-&lt;br&gt;styrelsen kan inte anses som ett sådant domstolsliknande organ som skulle&lt;br&gt;kunna anses som en domstol i konventionens mening. Trots vad jag tidigare&lt;br&gt;anfört om att passfrågor inte bör gå över till domstol, måste därför socialsty-&lt;br&gt;relsens beslut i dessa frågor kunna prövas i domstol. En möjlighet att över-&lt;br&gt;klaga till kammarrätt bör därför införas. Det blir fråga om endast enstaka&lt;br&gt;mål av detta slag i kammarrätten. Jag vill i sammanhanget anmärka att dom-&lt;br&gt;stolsutredningen (Ju 1989:06), som har i uppdrag att göra en översyn av&lt;br&gt;domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation, utreder också frågor&lt;br&gt;som berör instansordningen enligt passlagen. Utredningen beräknas avsluta&lt;br&gt;sitt arbete före utgången av detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om psykiatrisk tvångsvård resp, lagen om rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;finns bestämmelser som innebär att andra läkare än en chefsöverläkare kan&lt;br&gt;få fullgöra dennes uppgifter. Dessa bestämmelser föranleder en ändring i&lt;br&gt;34 § passlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Vissa sekretessfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Uppgiftslämnande mellan hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;kriminalvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag:Chefsöverläkaren skall till kriminalvården lämna ut upp-&lt;br&gt;gift om en patient som efter den rättspsykiatriska vårdens upphörande&lt;br&gt;skall förpassas till ett häkte eller en kriminalvårdsanstalt, om uppgif-&lt;br&gt;ten behövs inom kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Vårdinrättningar där rättspsykiatrisk vård ges om-&lt;br&gt;fattas av sekretess enligt 7 kap. 1§ sekretesslagen (1980:100, omtryckt&lt;br&gt;1989:713). Det innebär att sekretess gäller för uppgift om enskilds hälsotill-&lt;br&gt;stånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften&lt;br&gt;kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.&lt;br&gt;Sådan sekretess gäller också i förhållande till den vårdbehövande själv i&lt;br&gt;fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas Prop. 1991/92:59&lt;br&gt;till honom (7 kap. 3§). En sekretessbelagd uppgift får inte heller röjas för&lt;br&gt;annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller&lt;br&gt;förordning till vilken sekretesslagen hänvisar (1 kap. 3 §). En sådan hänvis-&lt;br&gt;ning finns i 14 kap 1 § sekretesslagen enligt vilken sekretess inte hindrar att&lt;br&gt;uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller&lt;br&gt;förordning. Enligt en annan undantagsregel får sekretessbelagd uppgift läm-&lt;br&gt;nas till myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas&lt;br&gt;har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda (14 kap. 3 §).&lt;br&gt;Detta undantag, den s.k. generalklausulen, gäller dock inte i fråga om bl.a.&lt;br&gt;sekretess inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också inom kriminalvården finns sekretessregler med hänsyn främst till&lt;br&gt;skyddet för enskilds personliga förhållanden. Med vissa undantag gäller där&lt;br&gt;sekretess för uppgift om sådana förhållanden, om det kan antas att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för&lt;br&gt;att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs (7 kap.&lt;br&gt;21 § sekretesslagen). För uppgifter som finns inom hälso- och sjukvården vid&lt;br&gt;en kriminalvårdsanstalt eller ett häkte rörande intagnas och häktades hälso-&lt;br&gt;tillstånd och andra personliga förhållanden gäller däremot hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdssekretess enligt den tidigare redovisade bestämmelsen i 7 kap. 1 § sek-&lt;br&gt;retesslagen. En konsekvens av denna sekretessreglering är att hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal inom kriminalvården normalt inte kan lämna uppgifter&lt;br&gt;om en intagen vidare till övrig personal inom anstalten, om inte den intagne&lt;br&gt;själv samtycker till det. Uppgift om att en intagen lider av en sådan smittsam&lt;br&gt;sjukdom som enligt smittskyddslagen (1988:1472) utgör en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom undantas emellertid härifrån. Enligt en bestämmelse i 37 § lagen&lt;br&gt;(1974:203) om kriminalvård i anstalt skall hälso- och sjukvårdspersonal inom&lt;br&gt;kriminalvården som får kännedom om ett sådant förhållande underrätta sty-&lt;br&gt;resmannen om detta, om det behövs med hänsyn till fara för att smittan skall&lt;br&gt;spridas. Denna underrättelseskyldighet bryter igenom sekretessen som en&lt;br&gt;följd av den tidigare omnämnda bestämmelsen i 14 kap. 1 § sekretesslagen.&lt;br&gt;En motsvarande bestämmelse om underrättelseskyldighet finns i 4§ lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller förhållandet till hälso- och sjukvården finns vidare en bestäm-&lt;br&gt;melse i 6§ förordningen (1976:376) om behandlingen av häktade och an-&lt;br&gt;hållna m.fl. enligt vilken föreståndaren för förvaringslokalen, då en intagen&lt;br&gt;förs över till sjukhus, skall underrätta den läkare som är ansvarig för vården&lt;br&gt;om ändamålet med frihetsberövandet och övriga förhållanden av betydelse&lt;br&gt;för den intagnes vistelse på sjukhuset. Någon motsvarande bestämmelse då&lt;br&gt;det gäller överförande från en kriminalvårdsanstalt till ett sjukhus har där-&lt;br&gt;emot inte ansetts erforderlig. Det finns inte heller någon uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;från hälso- och sjukvården till kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en häktad person som förts över till en sjukvårdsinrättning för rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård inte längre har behov av sådan vård innan beslutet om fri-&lt;br&gt;hetsberövande upphört att gälla, skall han föras tillbaka till häktet. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller en intagen i kriminalvårdsanstalt intill dess att frigivning skall&lt;br&gt;ske. Från vårdinrättningen kan uppgifter om patienten lämnas till kriminal-&lt;br&gt;vården endast om det står klart att den enskilde eller någon honom närstå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende inte lider men om uppgiften röjs eller med patientens samtycke. Det är&lt;br&gt;emellertid enligt min mening uppenbart att uppgifter om en patient måste få&lt;br&gt;vidarebefordras till kriminalvården från de enheter inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den där rättspsykiatrisk vård har getts i en situation när patienten skall åter-&lt;br&gt;föras till kriminalvården. Jag tänker härvid inte minst på uppgifter om på-&lt;br&gt;gående medicinering eller om fortsatta stöd- eller behandlingsåtgärder som&lt;br&gt;inte kräver rättspsykiatrisk vård. Inom kriminalvården förutsätter dessa åt-&lt;br&gt;gärder att den intagne accepterar dem. Man torde också kunna utgå från att&lt;br&gt;de allra flesta i en sådan situation kommer att samtycka till att uppgifterna&lt;br&gt;vidarebefordras. I de enstaka fall där samtycke inte ges måste det dock fin-&lt;br&gt;nas en möjlighet att trots detta lämna ut uppgifterna. Jag föreslår därför en&lt;br&gt;regel med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen kan lämpligen tas in i en ny paragraf i lagen&lt;br&gt;om rättspsykiatrisk vård och utformas som en uppgiftsskyldighet för chefs-&lt;br&gt;överläkaren. En sådan föreskrift gör att annars sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;kan lämnas ut med stöd av 14 kap. 1 § sekretesslagen. Det förtjänar att fram-&lt;br&gt;hållas att uppgifterna också inom kriminalvårdens hälso- och sjukvård och i&lt;br&gt;den egentliga kriminalvårdsverksamheten kommer att omfattas av sekre-&lt;br&gt;tesskydd. Av bestämmelsen bör framgå att uppgiftsskyldigheten - och där-&lt;br&gt;med möjligheten att utan hinder av sekretess lämna ut uppgiften - endast&lt;br&gt;omfattar uppgifter som behövs inom kriminalvården. Med sådana uppgifter&lt;br&gt;avses t.ex. uppgifter om pågående medicinering och andra vård- eller stödin-&lt;br&gt;satser som kan behövas inom kriminalvården för att anstaltsvistelsen skall&lt;br&gt;kunna utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas och skad-&lt;br&gt;liga följder av frihetsberövandet motverkas. Uppgifter om den avslutade&lt;br&gt;rättspsykiatriska vården och vad som därvid förevarit bör däremot vanligen&lt;br&gt;inte lämnas ut. Att uttömmande ange vilka uppgifter som kan behövas inom&lt;br&gt;kriminalvården låter sig knappast göra. Det måste dock betonas att bestäm-&lt;br&gt;melsen är avsedd att tillämpas med urskillning och varsamhet. I första hand&lt;br&gt;bör den enskildes samtycke till utlämnandet eftersträvas. Denne bör vanli-&lt;br&gt;gen också informeras om vilka uppgifter som lämnas till kriminalvården. I&lt;br&gt;den mån sekretess gäller även gentemot den enskilde själv med stöd av 7&lt;br&gt;kap. 3§ skall givetvis så inte ske. Sådana uppgifter som rör medicinering el-&lt;br&gt;ler annan hälso- och sjukvård bör lämnas ut till hälso- och sjukvården vid&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalten eller häktet medan andra uppgifter lämnas ut till sty-&lt;br&gt;resmannen för anstalten resp, föreståndaren för häktet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Sekretess för beslut m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: På motsvarande sätt som hittills skall sekretess inte gälla&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården för beslut enligt lagstiftningen om psykia-&lt;br&gt;trisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihets-&lt;br&gt;berövande åtgärd. Den särskilda bestämmelsen om att hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdssekretess inte gäller beslut av utskrivningsnämnd eller psy-&lt;br&gt;kiatriska nämnden skall upphävas. I övrigt ändras sekretessreglerna&lt;br&gt;för beslut enligt den nämnda lagstiftningen endast redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Beslut inom den psykiatriska tvångsvården omfat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas av den tidigare redovisade hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 7 kap. Prop. 1991/92:59&lt;br&gt;1 § sekretesslagen. Utan någon undantagsregel skulle även beslut inom&lt;br&gt;tvångsvården om frihetsberövande åtgärder omfattas av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdssekretess. Ett sådant undantag finns dock i 7 kap. 2§ 2 sekretesslagen.&lt;br&gt;Enligt denna bestämmelse gäller hälso- och sjukvårdssekretess inte beslut i&lt;br&gt;ärende enligt lagstiftningen om viss psykiatrisk vård, om beslutet angår fri-&lt;br&gt;hetsberövande åtgärd. Härmed avses inte bara beslut om intagning för&lt;br&gt;tvångsvård utan även t.ex. beslut om utskrivning, tillstånd att vistas utanför&lt;br&gt;vårdinrättningens område och återkallande av sådant tillstånd. Rättssäker-&lt;br&gt;hetsintresset av möjlighet till insyn i dessa beslut gör sig alltjämt gällande.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör dock jämkas i redaktionellt hänseende. Undantagsregeln&lt;br&gt;gäller även i fortsättningen endast uppgifterna i beslutet och inte de uppgif-&lt;br&gt;ter som beslutet grundar sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller hälso- och sjukvårdssekretess också&lt;br&gt;i sådan verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Sekretessen gäller dock inte beslut av utskrivnings-&lt;br&gt;nämnd eller psykiatriska nämnden (7 kap. 2§ 1 sekretesslagen). Som jag ti-&lt;br&gt;digare nämnt skall organisationen med utskrivningsnämnder och psykia-&lt;br&gt;triska nämnden upphöra vid utgången av år 1991. Den rättsliga prövningen&lt;br&gt;av frågor om psykiatrisk tvångsvård skall göras av de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna med länsrätterna som första instans. En ändring behöver därför&lt;br&gt;göras i 7 kap. 2§ 1 sekretesslagen. Det finns däremot inte någon anledning&lt;br&gt;att införa en ny reglering i sak på området (jfr prop. 1990/91:58 s. 206).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sekretesslagen finns särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar&lt;br&gt;(12 kap. sekretesslagen). Dessa bestämmelser blir tillämpliga även på för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarnas beslut enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård resp, la-&lt;br&gt;gen om rättspsykiatrisk vård. Av bestämmelserna följer att om en domstol i&lt;br&gt;sin rättskipande verksamhet erhåller en uppgift som är sekretessbelagd hos&lt;br&gt;annan myndighet, gäller sekretessen också hos domstolen (12 kap. 1 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen). Sekretessen upphör dock att gälla i målet eller ärendet om upp-&lt;br&gt;giften förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller ärende (12 kap.&lt;br&gt;3 § sekretesslagen). Detsamma gäller om uppgiften tas in i dom eller beslut.&lt;br&gt;Domstolen kan dock i denna situation förordna att sekretessen skall bestå.&lt;br&gt;Sådant förordnande får endast i undantagssituationer omfatta domslutet el-&lt;br&gt;ler motsvarande del av annat beslut (12 kap. 4§ sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu redovisade bakgrunden behövs inte någon särskild reglering&lt;br&gt;för beslut hos domstol, motsvarande den som nu gäller hos utskrivnings-&lt;br&gt;nämnderna och psykiatriska nämnden. I domstolarna skall i stället tillämpas&lt;br&gt;de särskilda reglerna om sekretess hos domstolar som redan finns. Härmed&lt;br&gt;uppnås en likställighet med vad som gäller t.ex. beslut angående frihetsberö-&lt;br&gt;vande åtgärd enligt smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den nuvarande 7 kap. 2 § 1 sekretesslagen kan upphävas bör pa-&lt;br&gt;ragrafen i övrigt jämkas i redaktionellt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 19 § sekretesslagen bör slutligen en redaktionell ändring göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Underrättelseskyldighet vid rymning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Chefsöverläkaren får skyldighet att, om den som är måls-&lt;br&gt;ägande i förhållande till den som genomgår rättspsykiatrisk vård med&lt;br&gt;särskild utskrivningsprövning önskar det, underrätta målsäganden om&lt;br&gt;att patienten har lämnat vårdinrättningen utan tillstånd eller inte har&lt;br&gt;återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför inrättningen&lt;br&gt;har gått ut eller tillståndet har återkallats. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;skall underrättelse få lämnas utan att målsäganden begärt att bli un-&lt;br&gt;derrättad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I den av riksdagen antagna lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård finns en bestämmelse (28 §) som innebär att en chefs-&lt;br&gt;överläkare är skyldig att, om den som är målsägande i förhållande till den&lt;br&gt;som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning öns-&lt;br&gt;kar det, ge målsäganden information om beslut om att tvångsvården skall&lt;br&gt;upphöra. Detsamma gäller för beslut om att patienten får vistas utanför sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningens område. Bestämmelsen syftar till att stärka brottsoffrens&lt;br&gt;ställning. Bakgrunden till bestämmelsen och dess närmare innebörd finns re-&lt;br&gt;dovisad i prop. 1990/91:58 (s. 205 f., 211 och 327 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under riksdagsbehandlingen av förslaget till lag om rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;uttalade sig såväl justitieutskottet (1990/91 :JuU34 s. 34 och 51 f.) som social-&lt;br&gt;utskottet (1990/91:SoU13 s. 70) för att regeringen bör överväga en skyldig-&lt;br&gt;het för chefsöverläkaren att underrätta målsäganden även i samband med att&lt;br&gt;en patient som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivnings-&lt;br&gt;prövning rymmer. Riksdagen gav regeringen till känna vad socialutskottet&lt;br&gt;anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet för chefsöverläkaren att underrätta en målsägande om att&lt;br&gt;en patient har lämnat vårdinrättningen utan tillstånd bör regleras i nära an-&lt;br&gt;slutning till bestämmelsen om underrättelser vid vistelse utanför sjukvårds-&lt;br&gt;inrättningens område resp, att vården skall upphöra. Också den nya regeln&lt;br&gt;om underrättelseskyldighet bör tas in i 28 § lagen om rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;och bygga på samma förutsättningar som hittills (se angående dessa prop.&lt;br&gt;1990/91:58 s. 327 f.). Jag vill understryka vikten av att underrättelse sker så&lt;br&gt;snart som möjligt sedan det konstaterats att patienten avvikit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övervägandena har jag funnit att underrättelseskyldighet bör gälla&lt;br&gt;även då en patient inte har återvänt till vårdinrättningen sedan tiden för ett&lt;br&gt;tillstånd att vistas utanför inrättningens område gått ut eller tillståndet har&lt;br&gt;återkallats. En sådan situation är i allt väsentligt jämförbar med att patienten&lt;br&gt;utan tillstånd lämnar vårdinrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplikation i sammanhanget är att skälen för att underrätta en måls-&lt;br&gt;ägande om att en patient har rymt eller uteblivit från vårdinrättningen kan&lt;br&gt;vara lika starka beträffande en målsägande som inte uttryckt önskemål om&lt;br&gt;eller förklarat sig inte vilja ha sådan information. Om det i en sådan situation&lt;br&gt;är överhängande risk för att patienten kommer att utöva våld mot målsägan-&lt;br&gt;den kan det vara nödvändigt att vårdinrättningen snarast möjligt försöker få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontakt med målsäganden. I lagrådsremissen hänvisade jag till att uppgifts- Prop. 1991/92:59&lt;br&gt;lämnandet då kan ske straffritt med stöd av nödregeln i 24 kap. 4 § brottsbal-&lt;br&gt;ken på det sätt som redovisats i prop. 1990/91:58. Lagrådet har påpekat att&lt;br&gt;det, med hänsyn till att skyldigheten att lämna uppgift till målsägande som&lt;br&gt;begärt att bli underrättad fått en utförlig reglering i paragrafen, är lämpligast&lt;br&gt;att bestämmelsen får avse även det fallet att underrättelse är nödvändig&lt;br&gt;fastän målsäganden inte begärt att bli underrättad. Visserligen torde brotts-&lt;br&gt;balkens nödregel omfatta den åsyftade situationen. Inte minst för de myn-&lt;br&gt;digheter inom den rättspsykiatriska vården som har att bedöma om under-&lt;br&gt;rättelse till en målsägande skall eller får ske, ligger det dock ett värde i att&lt;br&gt;bestämmelsen i lagen om rättspsykiatrisk vård innefattar även sådana sär-&lt;br&gt;skilda situationer som nyss nämndes. Jag är därför beredd att ansluta mig till&lt;br&gt;lagrådets mening och föreslår en bestämmelse om att underrättelse får läm-&lt;br&gt;nas utan att målsäganden begärt att bli underrättad, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med särskilda skäl avses således situationer när det är överhängande risk&lt;br&gt;för att patienten kommer att utöva våld mot målsäganden eller på annat sätt&lt;br&gt;utsätter målsäganden för betydande fara. Eftersom målsäganden i de nu av-&lt;br&gt;sedda situationerna inte uttryckt önskemål om att bli underrättad eller kan-&lt;br&gt;ske t.o.m. uttryckligen förklarat sig inte vilja bli underrättad måste det bli&lt;br&gt;en bedömning från fall till fall av vad som skall anses som sådana särskilda&lt;br&gt;skäl som motiverar en underrättelse. Det bör inte komma i fråga med under-&lt;br&gt;rättelse till en målsägande som inte framfört önskemål härom när en patient&lt;br&gt;lämnar vårdinrättningen i enlighet med ett beslut av chefsöverläkaren eller&lt;br&gt;domstol. Jag vill också betona skillnaden mellan underrättelse till en måls-&lt;br&gt;ägande som, efter att ha givits möjlighet därtill, begärt att bli underrättad&lt;br&gt;och en målsägande som inte framfört sådan begäran. I det första fallet skall&lt;br&gt;underrättelse ske och chefsöverläkaren skall därvid inte göra någon bedöm-&lt;br&gt;ning av den aktuella faran för målsäganden. Då en målsägande inte begärt&lt;br&gt;att bli underrättad måste chefsöverläkaren däremot alltid göra en bedöm-&lt;br&gt;ning av faran i den konkreta situationen. Chefsöverläkaren är då inte heller&lt;br&gt;skyldig att underrätta målsäganden, däremot får chefsöverläkaren göra så&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig skillnad mellan den typ av underrättelse som jag nu föreslår&lt;br&gt;och den redan beslutade underrättelseskyldigheten om vistelse utanför sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningens område eller om att vården skall upphöra, är att de sist-&lt;br&gt;nämnda besluten inte omfattas av sekretess vilket däremot en uppgift om att&lt;br&gt;en patient avvikit från pågående rättspsykiatrisk vård gör. Som jag tidigare&lt;br&gt;redovisat bryts sekretess av en uppgiftsskyldighet som följer av lag eller för-&lt;br&gt;ordning. Den regel i sekretesslagen, 14 kap. 1 §, som har denna följd, gäller&lt;br&gt;dock endast uppgiftslämnande till myndighet. Den nyss föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen i lagen om rättspsykiatrisk vård behöver därför kompletteras med en&lt;br&gt;regel om att sekretess inte heller gäller vid sådan underrättelse till målsägan-&lt;br&gt;den. Sekretessgenombrottet bör dock gälla endast gentemot målsäganden.&lt;br&gt;Detta får till följd bl.a. att chefsöverläkaren eller den som är i dennes ställe&lt;br&gt;med en rimlig grad av säkerhet måste förvissa sig om att uppgiften utlämnas&lt;br&gt;till rätt person. Bestämmelsen bör lämpligast kunna tas in i 7 kap. 1 § sekre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tesslagen. Undantaget blir tillämpligt på underrättelser enligt såväl första Prop. 1991/92:59&lt;br&gt;som andra stycket i den föreslagna 28 § lagen om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att de föreslagna bestämmelserna inte innebär någon in-&lt;br&gt;skränkning i polisens skyldigheter och möjligheter att lämna målsäganden&lt;br&gt;den information och det skydd som kan behövas med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna. Den nya underrättelseskyldigheten skall självfallet jnte heller på-&lt;br&gt;verka det samarbete som behövs mellan en sjukvårdsinrättning och polisen&lt;br&gt;då en patient avviker från en vårdinrättning. Inte heller är tillämpningen av&lt;br&gt;regeln i 10 § 6 allmänna läkarinstruktionen (1963:341) om underrättelser då&lt;br&gt;en patient som lämnar eller avser att lämna sjukhuset är farlig för någon an-&lt;br&gt;nans personliga säkerhet eller eget liv, avsedd att påverkas av den nu före-&lt;br&gt;slagna underrättelseskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Terminologin beträffande personer med&lt;br&gt;psykiska störningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera författningar på olika rättsliga områden innehåller bestämmelser med&lt;br&gt;särskilda regler om personer med någon form av psykisk störning. Den ter-&lt;br&gt;minologi som för närvarande används för att beskriva denna personkrets va-&lt;br&gt;rierar. Flera av de uttryck som tidigare varit vanliga i författningar, t.ex. sin-&lt;br&gt;nessjukdom och sinnesslöhet, har inte längre någon motsvarighet inom det&lt;br&gt;moderna medicinska språkbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den hittillsvarande lagstiftningen om beredande av sluten psykiatrisk&lt;br&gt;vård i vissa fall används som grundläggande begrepp uttrycket psykisk sjuk-&lt;br&gt;dom. Med sådan sjukdom jämställs i LSPV psykisk abnormitet som inte är&lt;br&gt;psykisk sjukdom eller utgörs av hämning i förståndsutvecklingen. Den nya&lt;br&gt;lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård bygger, som jag redan redovisat, på&lt;br&gt;en delvis ändrad syn på psykiska sjukdomar och därmed jämställda tillstånd.&lt;br&gt;För att detta skall markeras används det nya gemensamma sjukdomsbegrep-&lt;br&gt;pet ”psykisk störning” vilket kvalificeras genom ordet ”allvarlig” när det gäl-&lt;br&gt;ler det medicinska kriteriet för psykiatrisk tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet allvarlig psykisk störning i den nya lagstiftningen skall således&lt;br&gt;ersätta psykisk sjukdom och därmed jämställd abnormitet i LSPV. Begrep-&lt;br&gt;pet skall också träda i stället för begreppen sinnessjukdom och sinnesslöhet&lt;br&gt;samt det s.k. jämställdhetsbegreppet i brottsbalken. Begreppet allvarlig psy-&lt;br&gt;kisk störning är samanfattningsvis avsett att vara något snävare än begreppet&lt;br&gt;psykisk sjukdom i LSPV men ha en något vidare innebörd än begreppet sin-&lt;br&gt;nessjukdom i brottsbalken. När det gäller den närmare innebörden av detta&lt;br&gt;begrepp i vårdlagstiftningen och strafflagstiftningen vill jag i övrigt hänvisa&lt;br&gt;till uttalanden i prop. 1990/91:58 (särskilt s. 82 ff., 238 ff., 452 ff. samt 530&lt;br&gt;ff). Nämnda uttalanden har i allt väsentligt godtagits av riksdagen (jfr&lt;br&gt;1990/91:JuU34 s. 27 ff. samt 1990/91:SoU13 s. 28 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vapenlagen (1973:1176, omtryckt 1991:1181) har en terminologisk an-&lt;br&gt;passning till lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård m.m. redan beslutats&lt;br&gt;(prop. 1990/91:130, JuU33, rskr. 300). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1990/91:194 om förverkande av rätt att ta arv,&lt;br&gt;m.m. har vidare nyligen föreslagits att den begreppsbildning rörande perso-&lt;br&gt;ner med psykiska störningar som skall användas inom lagstiftningen om den&lt;br&gt;psykiatriska tvångsvården och straffrätten skall användas också inom civil-&lt;br&gt;rätten och processrätten. I det sammanhanget framhålls att det framstår som&lt;br&gt;angeläget att den terminologi inom civilrättslig lagstiftning som används för&lt;br&gt;att beskriva kretsen av personer för vilka särskilda regler gäller med hänsyn&lt;br&gt;till dessa personers psykiska tillstånd, anpassas till modernt språkbruk. För-&lt;br&gt;slaget i nämnda proposition innebär i korthet att begreppen sinnessjukdom&lt;br&gt;och sinnesslöhet ersätts med allvarlig psykisk störning medan sådana beteck-&lt;br&gt;ningar som själslig abnormitet eller annan rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;ersätts med psykisk störning. Vad detta närmare innebär redovisas utförli-&lt;br&gt;gare i den nyss nämnda prop. 1990/91:194.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Vissa hänvisningar till brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Hänvisningar inom arbetsrätten till brottsbalkens särreg-&lt;br&gt;ler för psykiskt störda lagöverträdare anpassas till den nya terminolo-&lt;br&gt;gin inom straffrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ill kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;br&gt;(LOA) finns regler om avskedande av arbetstagare som omfattas av lagen.&lt;br&gt;Reglerna innebär i huvudsak att en arbetstagare som har begått brott eller&lt;br&gt;grov eller upprepad tjänsteförseelse, som visar att han uppenbarligen är&lt;br&gt;olämplig att inneha sin anställning, får avskedas. En arbetstagare som har&lt;br&gt;rätt till statlig pension men inte har uppnått den ålder då han får avgå med&lt;br&gt;ålderspension, får dock inte avskedas om han har begått brottet eller tjänste-&lt;br&gt;förseelsen under inflytande av sådan själslig abnormitet som avses i 30 kap.&lt;br&gt;6 § brottsbalken och han lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till&lt;br&gt;någon annan anställning som är förenad med sådan pensionsrätt (11 kap.&lt;br&gt;3§ LOA). I den bestämmelse i brottsbalken som LOA hänvisar till talas för&lt;br&gt;närvarande om att någon begått brott ”under inflytande av sinnessjukdom,&lt;br&gt;sinnesslöhet eller annan själslig abnormitet av så djupgående natur att den&lt;br&gt;måste anses jämställd med sinnessjukdom”. Som jag tidigare nämnt innebär&lt;br&gt;den nya lagstiftningen på området att den straffrättsliga särregleringen för&lt;br&gt;lagöverträdare med psykiska avvikelser anpassas till nutida terminologi&lt;br&gt;inom psykiatrin. Begreppen ”sinnessjukdom” och ”sinnesslöhet” liksom det&lt;br&gt;s.k. jämställdhetsbegreppet ersätts med ”allvarlig psykisk störning” (lag om&lt;br&gt;ändring i brottsbalken, SFS 1991:1138).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som ligger bakom regleringen i LOA och hänvisningen till brotts-&lt;br&gt;balkens särreglering för lagöverträdare med psykiska avvikelser har alltjämt&lt;br&gt;sin giltighet. Hänvisningen i LOA bör dock språkligt anpassas till den nya&lt;br&gt;lydelsen av 30 kap. 6§ brottsbalken. Som dåvarande chefen för justitiede-&lt;br&gt;partementet anförde i prop. 1990/91:58 innebär detta en viss minskning av&lt;br&gt;den grupp som omfattas av särregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avsikt med införandet av den nya terminologin beträffande psykiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvikelser är att skapa enhetlighet i lagstiftningen. Begreppet ”allvarlig psy-&lt;br&gt;kisk störning” i 30 kap. 6 § brottsbalken har sålunda samma innebörd som i&lt;br&gt;lagarna om psykiatrisk tvångsvård resp, rättspsykiatrisk vård (jfr prop.&lt;br&gt;1990/91:58 s. 531). Avsikten med den föreslagna ändringen i LOA är inte att&lt;br&gt;begreppet ”allvarlig psykisk störning” skall få någon annan innebörd än det&lt;br&gt;har i andra lagstiftningssammanhang. Den direkta hänvisningen till lagrum-&lt;br&gt;met i brottsbalken bör därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande bestämmelse finns i 32 § prästanställningslagen&lt;br&gt;(1988:184). Även denna bestämmelse bör anpassas till den ändrade lydelsen&lt;br&gt;i brottsbalken. Av övergångsbestämmelserna till regeringsformen följer&lt;br&gt;emellertid att bl.a. grundläggande föreskrifter om prästtjänster i svenska&lt;br&gt;kyrkan meddelas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag som stiftas av&lt;br&gt;riksdagen efter yttrande av kyrkomötet. Detsamma gäller i fråga om ändring&lt;br&gt;av sådan lag. Riksdagen har som vilande antagit ett förslag i regeringens pro-&lt;br&gt;position 1990/91:67 om ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsfor-&lt;br&gt;men som innebär att begreppet ”lagen om svenska kyrkan” tas bort ur dessa&lt;br&gt;bestämmelser (1990/91:KU24, rskr. 117). Förslaget innebär dock inte någon&lt;br&gt;ändring såvitt avser grundläggande föreskrifter om prästtjänster i svenska&lt;br&gt;kyrkan. Sedan kyrkomötets yttrande inhämtats bör regeringen återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med ett förslag till lag om ändring i prästanställningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Ny terminologi inom lagstiftningen i övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den begreppsbildning rörande personer med psykiska&lt;br&gt;störningar som skall gälla inom såväl lagstiftningen om den psykia-&lt;br&gt;triska tvångsvården och straffrätten som, enligt förslag som förelagts&lt;br&gt;riksdagen, inom civil- och processrätten skall användas också inom&lt;br&gt;lagstiftningen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framgått av det tidigare sagda har terminolo-&lt;br&gt;gin inom stora delar av det rättsliga området anpassats eller föreslagits an-&lt;br&gt;passad till en mera nutida syn på psykiska avvikelser. Det framstår som ange-&lt;br&gt;läget att denna anpassning genomförs även inom lagstiftningen i övrigt. Ut-&lt;br&gt;över de tidigare redovisade bestämmelserna finns regler om personer med&lt;br&gt;psykiska avvikelser i bl.a. lagen (1944:133) om kastrering, luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.,&lt;br&gt;transplantationslagen (1975:190), steriliseringslagen (1975:580) samt hög-&lt;br&gt;skolelagen (1977:218). I den angivna lagstiftningen beskrivs dessa personer&lt;br&gt;på olika sätt. Det anges ibland att reglerna skall gälla den som lider av psy-&lt;br&gt;kisk sjukdom eller abnormitet. I andra lagar talas om psykisk sjukdom, häm-&lt;br&gt;mad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet. Också uttrycken sinnes-&lt;br&gt;sjukdom eller rubbning av själsverksamhet resp, rubbad själsverksamhet&lt;br&gt;återfinns alltjämt i lagstiftningen. De mera neutrala uttrycken psykisk lämp-&lt;br&gt;lighet eller psykiska förhållanden används också. Sammanfattningsvis ger&lt;br&gt;även den lagstiftning som jag här behandlar ett splittrat och i många delar&lt;br&gt;föråldrat intryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om behörighet att utöva veterinäryrket m.m. anges att, om legitime- Prop. 1991/92:59&lt;br&gt;rad veterinär på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning av själsverk-&lt;br&gt;samheten blir ur stånd att nöjaktigt utöva veterinäryrket, jordbruksverket&lt;br&gt;ofördröjligen skall återkalla hans legitimation, om ej särskilda skäl föranle-&lt;br&gt;der annat. Bestämmelsen omfattar såväl personer med allvarliga psykiska&lt;br&gt;sjukdomar som personer med lättare psykiska störningar. Den nuvarande&lt;br&gt;terminologin bör därför ersättas med det i lagstiftningen om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård grundläggande sjukdomsbegreppet, nämligen psykisk störning.&lt;br&gt;Kvalificeringen i bestämmelsen ligger i stället i att veterinären på grund av&lt;br&gt;sin psykiska störning skall bli ur stånd att nöjaktigt utöva sitt yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en bestämmelse i steriliseringslagen får socialstyrelsen i vissa situa-&lt;br&gt;tioner lämna tillstånd till sterilisering, om det föreligger beaktansvärd risk&lt;br&gt;för att arvsanlag som kan medföra bl.a. allvarlig psykisk sjukdom eller ab-&lt;br&gt;normitet överförs till avkomling. Även i detta sammanhang omfattar således&lt;br&gt;bestämmelsen personer med såväl psykiska sjukdomstillstånd som andra&lt;br&gt;psykiska störningar. Den nuvarande terminologin bör därför ersättas med&lt;br&gt;beteckningen psykisk störning. Att det skall vara fråga om allvarliga sådana&lt;br&gt;tillstånd framgår redan av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i en bestämmelse i högskolelagen om avskiljande av studerande talas&lt;br&gt;om psykisk sjukdom eller psykisk abnormitet (prop. 1986/87:100 bil. 10&lt;br&gt;s. 203 ff.). I enlighet med vad som tidigare anförts bör de båda benämning-&lt;br&gt;arna ersättas av det grundläggande sjukdomsbegreppet psykisk störning.&lt;br&gt;Bestämmelsens omfattning kvalificeras av att det dessutom skall föreligga en&lt;br&gt;påtaglig risk för att den studerande kan komma att skada annan person eller&lt;br&gt;värdefull egendom under utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I transplantationslagen finns en bestämmelse som avser ingrepp på bl.a.&lt;br&gt;den som på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller&lt;br&gt;psykisk abnormitet av annat slag saknar förmåga att lämna samtycke till in-&lt;br&gt;greppet. I enlighet med vad jag tidigare anfört borde även denna bestäm-&lt;br&gt;melse anpassas till en mera nutida terminologi. Emellertid pågår inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet överväganden i anledning av Transplantationsutredningens be-&lt;br&gt;tänkande (SOU 1989:98) Transplantation - etiska, medicinska och rättsliga&lt;br&gt;aspekter. Ett förslag till ny reglering beräknas kunna framläggas under våren&lt;br&gt;1992. Med hänsyn härtill bör den i och för sig önskvärda anpassningen anstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl, dvs. pågående beredning (jfr avsnitt 2.1), bör utrycket&lt;br&gt;rubbad själsverksamhet i kastreringslagen övergångsvis kunna stå kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fullständighetens skull vill jag avslutningsvis nämna att uttrycken psy-&lt;br&gt;kisk lämplighet resp, psykiska förhållanden som används i luftfartslagen en-&lt;br&gt;ligt min mening inte behöver ändras. På motsvarande sätt bör definitionen i&lt;br&gt;stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. av kontrollerad familjevård,&lt;br&gt;dvs. sådan sluten psykiatrisk vård som i anslutning till sjukhuset anordnas i&lt;br&gt;enskilt hem, kunna stå kvar utan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De i detta sammanhang föreslagna lagändringarna bör träda i kraft samtidigt&lt;br&gt;som den av riksdagen redan beslutade lagstiftningen om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård m.m., dvs. den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnader och resursbehov&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De i huvudsak redaktionella och terminologiska ändringarna som föreslås i&lt;br&gt;avsnitt 2 och 5 kan inte antas medföra några kostnader eller något resursbe-&lt;br&gt;hov. De ändringar som föreslås i avsnitt 3 torde inte heller innebära att några&lt;br&gt;nya kostnader uppkommer. Som framgått av nämnda avsnitt har frågor om&lt;br&gt;passtillstånd och andra passärenden med tiden kommit att få en allt mindre&lt;br&gt;omfattning inom den psykiatriska tvångsvården. Socialstyrelsen och kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm kommer dock att som en ny uppgift få ett mindre an-&lt;br&gt;tal sådana ärenden. En utvärdering av denna uppgifts betydelse för styrelsen&lt;br&gt;resp, rätten bör ske två år efter ikraftträdandet. Ändringarna som föreslås i&lt;br&gt;avsnitt 4 erfordrar inte någon resursförstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i högskolelagen (1977:218),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i passlagen (1978:302),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 2-11 har upprättats i samråd med andra berörda stats-&lt;br&gt;råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen frånsett det under 7 gäller lagstiftning som faller inom lagrådets&lt;br&gt;granskningsområde. Lagförslagen under 1, 3, 4, 10 och 11 är dock av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådet har&lt;br&gt;granskat övriga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva&lt;br&gt;veterinäryrket m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1965:61) om behörighet att utöva vete-&lt;br&gt;rinäryrket m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir legitimerad veterinär på&lt;br&gt;grund av sinnessjukdom eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten ur&lt;br&gt;stånd att nöjaktigt utöva veterinär-&lt;br&gt;yrket, skall jordbruksverket oför-&lt;br&gt;dröjligen återkalla hans legitima-&lt;br&gt;tion, om ej särskilda skäl föranleda&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir legitimerad veterinär på&lt;br&gt;grund av psykisk störning ur stånd&lt;br&gt;att nöjaktigt utöva veterinäryrket,&lt;br&gt;skall jordbruksverket ofördröjligen&lt;br&gt;återkalla hans legitimation, om ej&lt;br&gt;särskilda skäl föranleda annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger grundad anledning till antagande att veterinärs legitimation bör&lt;br&gt;återkallas enligt första stycket, äger jordbruksverket efter samråd med so-&lt;br&gt;cialstyrelsen förordna, att han skall undergå läkarundersökning i den ut-&lt;br&gt;sträckning som fordras för att hans förmåga att utöva veterinäryrket skall&lt;br&gt;kunna bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnas om läkarundersökning enligt andra stycket, äger jordbruksver-&lt;br&gt;ket återkalla legitimationen för tiden till dess ärendet slutligt avgöres. Väg-&lt;br&gt;rar den som skall undersökas att inställa sig till undersökning, skall polis-&lt;br&gt;myndighet på verkets begäran lämna erforderlig handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:383.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3§ steriliseringslagen (1975:580) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansöker den som fyllt aderton men icke tjugofem år och som är svensk&lt;br&gt;medborgare eller bosatt här i riket om sterilisering, får socialstyrelsen lämna&lt;br&gt;tillstånd därtill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det föreligger beaktansvärd&lt;br&gt;risk för att arvsanlag som kan med-&lt;br&gt;föra allvarlig psykisk stöming, svår-&lt;br&gt;artad kroppslig sjukdom eller svårt&lt;br&gt;lyte av annat slag överförs till av-&lt;br&gt;komling (genetisk indikation),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det föreligger beaktansvärd&lt;br&gt;risk för att arvsanlag som kan med-&lt;br&gt;föra allvarlig psykisk sjukdom eller&lt;br&gt;abnormitet, svårartad kroppslig&lt;br&gt;sjukdom eller svårt lyte av annat slag&lt;br&gt;överförs till avkomling (genetisk in-&lt;br&gt;dikation),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om kvinna, om havandeskap till följd av sjukdom, kroppsfel eller&lt;br&gt;svaghet skulle medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa (medicinsk&lt;br&gt;indikation), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i samband med ansökan om fastställelse enligt 1 § lagen (1972:119) om&lt;br&gt;fastställande av könstillhörighet i vissa fall, om förutsättningar i övrigt före-&lt;br&gt;ligger för sådan fastställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3§ lagen (1976:600) om offentlig&lt;br&gt;anställning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har rätt till&lt;br&gt;statlig pension men inte har uppnått&lt;br&gt;den ålder då han får avgå med ål-&lt;br&gt;derspension, får inte avskedas enligt&lt;br&gt;1 eller 2 §, om han har begått brottet&lt;br&gt;eller tjänsteförseelsen under infly-&lt;br&gt;tande av sådan själslig abnormitet&lt;br&gt;som avses i 30 kap. 6§ brottsbalken&lt;br&gt;och han lämpligen kan förflyttas el-&lt;br&gt;ler annars omplaceras till någon an-&lt;br&gt;nan anställning som är förenad med&lt;br&gt;sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har rätt till&lt;br&gt;statlig pension men inte har uppnått&lt;br&gt;den ålder då han får avgå med ål-&lt;br&gt;derspension, får inte avskedas enligt&lt;br&gt;1 eller 2 §, om han har begått brottet&lt;br&gt;eller tjänsteförseelsen under påver-&lt;br&gt;kan av sådan allvarlig psykisk stör-&lt;br&gt;ning som avses i 30 kap. 6§ brotts-&lt;br&gt;balken och han lämpligen kan för-&lt;br&gt;flyttas eller annars omplaceras till&lt;br&gt;någon annan anställning som är för-&lt;br&gt;enad med sådan pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20, 22, 24, 28, 29 och 34 §§ passlagen (1978:302)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;br&gt;Passtillstånd fordras för den som&lt;br&gt;är intagen på sjukhus enligt lagen&lt;br&gt;(1966:293) om beredande av sluten&lt;br&gt;psykiatrisk vård i vissa fall, inskriven&lt;br&gt;i specialsjukhus enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda el-&lt;br&gt;ler utskriven på försök från sjukhus&lt;br&gt;som nu har angivits, dock endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. chefsöverläkaren vid sjukhuset i&lt;br&gt;den ordning regeringen föreskriver&lt;br&gt;har gjort anmälan om att pass ej får&lt;br&gt;utfärdas utan sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana förhållanden föreligger&lt;br&gt;som avses i 17§ andra stycket lagen&lt;br&gt;om beredande av sluten psykiatrisk&lt;br&gt;vård i vissa fall eller 42 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklingsstörda,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd fordras för den som&lt;br&gt;intagits för vård enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård eller lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård, är inskriven i spe-&lt;br&gt;cialsjukhus enligt 35 § lagen&lt;br&gt;(1967:940) angående omsorger om&lt;br&gt;vissa psykiskt utvecklingsstörda el-&lt;br&gt;ler utskriven på försök från sådant&lt;br&gt;sjukhus, dock endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. chefsöverläkaren vid sjukvårds-&lt;br&gt;inrättningen i den ordning rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver har gjort anmälan&lt;br&gt;om att pass ej får utfärdas utan så-&lt;br&gt;dant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. patienten genomgår rättspsykia-&lt;br&gt;trisk vård med särskild utskrivnings-&lt;br&gt;prövning eller sådana förhållanden&lt;br&gt;föreligger som avses i 42 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen angående omsorger&lt;br&gt;om vissa psykiskt utvecklingsstörda,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för patienten tidigare utfärdat pass efter intagningen eller inskrivningen&lt;br&gt;har återkallats på grund av framställning enligt 24 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om passtillstånd enligt 20 § Frågor om passtillstånd enligt 20 §&lt;br&gt;prövas, om sökanden är patient som prövas av socialstyrelsen,&lt;br&gt;avses i 20 § 2, av utskrivningsnämn-&lt;br&gt;den och i annat fall av chefsöverläka-&lt;br&gt;ren vid sjukhuset. Denne får dock&lt;br&gt;hänskjuta ärendet till utskrivnings-&lt;br&gt;nämnden för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passtillstånd skall vägras, om det med hänsyn till ändamålet med vården&lt;br&gt;är olämpligt att patienten har pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undergår passinnehavare kriminalvård som anges i 19 § och föreligger så-&lt;br&gt;dant fall att passtillstånd skulle ha vägrats enligt 21 § andra stycket, kan över-&lt;br&gt;vakningsnämnden besluta att framställning skall göras hos passmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att passet skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bereds passinnehavare sjukvård&lt;br&gt;som anges i 20 § och är det med hän-&lt;br&gt;syn till ändamålet med vården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bereds passinnehavare vård som&lt;br&gt;anges i 20 § och är det med hänsyn&lt;br&gt;till ändamålet med vården olämpligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olämpligt att han har pass, kan&lt;br&gt;chefsöverläkare eller nämnd, som&lt;br&gt;enligt 22 § första stycket har att pröva&lt;br&gt;fråga om passtillstånd för honom,&lt;br&gt;besluta att framställning skall göras&lt;br&gt;hos passmyndighet om att passet&lt;br&gt;skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att han har pass, kan socialstyrelsen&lt;br&gt;besluta att framställning skall göras&lt;br&gt;hos passmyndighet om att passet&lt;br&gt;skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut av övervakningsnämnd enligt denna lag förs talan genom be-&lt;br&gt;svär hos kriminalvårdsnämnden eller den hovrätt, hos vilken klaganden&lt;br&gt;skulle ha kunnat anföra besvär över beslut som avses i 37 kap. 8 § brottsbal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En chefsöverläkares beslut om an-&lt;br&gt;mälan enligt 20 § 1 får inte överkla-&lt;br&gt;gas. Andra beslut av en chefsöverlä-&lt;br&gt;kare enligt denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos utskrivningsnämnden. Utskriv-&lt;br&gt;ningsnämndens beslut får överklagas&lt;br&gt;hos psykiatriska nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut överklagas hos ut-&lt;br&gt;skrivningsnämnden eller psykia-&lt;br&gt;triska nämnden, skall skrivelsen med&lt;br&gt;överklagandet tillställas den nämnd&lt;br&gt;som skall pröva överklagandet. Skri-&lt;br&gt;velsen skall ha kommit in dit inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag klaganden fick&lt;br&gt;del av beslutet. Om skrivelsen kom-&lt;br&gt;mit in för sent, skall nämnden avvisa&lt;br&gt;den. Skrivelsen skall dock inte avvi-&lt;br&gt;sas, om förseningen beror på att den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat beslutet&lt;br&gt;har lämnat klaganden en felaktig un-&lt;br&gt;derrättelse om hur man överklagar.&lt;br&gt;Inte heller skall skrivelsen avvisas,&lt;br&gt;om den har kommit in till den myn-&lt;br&gt;digheten innan tiden för att överklaga&lt;br&gt;har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En chefsöverläkares beslut om an-&lt;br&gt;mälan enligt 20 § 1 får inte överkla-&lt;br&gt;gas. Socialstyrelsens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut enligt denna lag av kri-&lt;br&gt;minalvårdsnämnden, hovrätt eller&lt;br&gt;psykiatriska nämnden får talan ej&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag av krimi-&lt;br&gt;nalvårdsnämnden eller hovrätt får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag föreskrivs om&lt;br&gt;chefsöverläkare gäller även annan&lt;br&gt;läkare som avses i 2§ andra stycket&lt;br&gt;lagen (1966:293) om beredande av&lt;br&gt;sluten psykiatrisk vård i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag föreskrivs om&lt;br&gt;chefsöverläkare gäller även annan&lt;br&gt;läkare som avses i 39 § eller 40 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård eller 23 § la-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:221.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen (1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Ärenden hos en utskrivnings-&lt;br&gt;nämnd eller psykiatriska nämnden som inte har avgjorts före ikraftträdandet&lt;br&gt;och ärenden i vilka beslut enligt meddelad fullföljdshänvisning därefter&lt;br&gt;överklagas hos en sådan nämnd skall efter ikraftträdandet prövas av social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1, 2 och 19 §§ sekretesslagen (1980:100)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 2§, inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksam-&lt;br&gt;het, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination,&lt;br&gt;fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering och åtgärder&lt;br&gt;mot smittsamma sjukdomar samt i verksamhet som avser särskilda omsorger&lt;br&gt;om psykiskt utvecklingsstörda och därmed likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myndig-&lt;br&gt;het som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän&lt;br&gt;eller enskild hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller&lt;br&gt;kommunal myndighet som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första&lt;br&gt;stycket får lämna uppgift till en an-&lt;br&gt;nan sådan myndighet för forskning&lt;br&gt;eller framställning av statistik eller&lt;br&gt;för administration på verksamhets-&lt;br&gt;området, om det inte kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Vidare får utan hinder av sek-&lt;br&gt;retessen uppgift lämnas till enskild&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1984:1140) om insemination och la-&lt;br&gt;gen (1988:1473) om undersökning&lt;br&gt;beträffande HIV-smitta i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller&lt;br&gt;kommunal myndighet som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första&lt;br&gt;stycket får lämna uppgift till en an-&lt;br&gt;nan sådan myndighet för forskning&lt;br&gt;eller framställning av statistik eller&lt;br&gt;för administration på verksamhets-&lt;br&gt;området, om det inte kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Vidare får utan hinder av sek-&lt;br&gt;retessen uppgift lämnas till enskild&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1984:1140) om insemination, lagen&lt;br&gt;(1988:1473) om undersökning be-&lt;br&gt;träffande HIV-smitta i brottmål och&lt;br&gt;lagen (1991:1129) om rättspsykia-&lt;br&gt;trisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 1 § gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av utskrivningsnämnd el-&lt;br&gt;ler psykiatriska nämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annat beslut i ärende enligt lag-&lt;br&gt;stiftningen om viss psykiatrisk vård,&lt;br&gt;om beslutet angår frihetsberövande&lt;br&gt;åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472), om beslutet angår fri-&lt;br&gt;hetsberövande åtgärd och avser an-&lt;br&gt;nan sjukdom än som anges i 1.3 bila-&lt;br&gt;gan till nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:426.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut i ärende enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om psykiatrisk tvångsvård el-&lt;br&gt;ler rättspsykiatrisk vård, om beslutet&lt;br&gt;angår frihetsberövande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472), om beslutet angår fri-&lt;br&gt;hetsberövande åtgärd och avser an-&lt;br&gt;nan sjukdom än som anges i 1.3 bila-&lt;br&gt;gan till nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anmälan och beslut i ärende om 3. anmälan och beslut i ärende om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos polismyndighet för sådan uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga förhållanden som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om omhändertagande&lt;br&gt;eller handräckning enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om viss psykiatrisk vård eller&lt;br&gt;om vård av missbrukare utan sam-&lt;br&gt;tycke inom socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om omhändertagande&lt;br&gt;eller handräckning enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om psykiatrisk tvångsvård el-&lt;br&gt;ler rättspsykiatrisk vård eller om&lt;br&gt;vård av missbrukare utan samtycke&lt;br&gt;inom socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda eller vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstift-&lt;br&gt;ningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäl-&lt;br&gt;ler inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 j anuari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om beslut av utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden&lt;br&gt;samt i fråga om ärenden enligt lagstiftningen om viss psykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 29 § skall betecknas 30 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 28 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 29 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgår en patient rättspsykia-&lt;br&gt;trisk vård som är förenad med sär-&lt;br&gt;skild utskrivningsprövning skall&lt;br&gt;chefsöverläkaren, om brottet och&lt;br&gt;övriga omständigheter gör det på-&lt;br&gt;kallat, ge målsäganden möjlighet att&lt;br&gt;begära att bli underrättad när beslut&lt;br&gt;fattas om att patienten får vistas&lt;br&gt;utanför sjukvårdsinrättningens om-&lt;br&gt;råde eller att vården skall upphöra.&lt;br&gt;Önskar målsäganden underrättelse,&lt;br&gt;skall en sådan ges så snart som möj-&lt;br&gt;ligt och innan patienten lämnar&lt;br&gt;vårdinrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgår en patient rättspsykia-&lt;br&gt;trisk vård som är förenad med sär-&lt;br&gt;skild utskrivningsprövning skall&lt;br&gt;chefsöverläkaren, om brottet och&lt;br&gt;övriga omständigheter gör det på-&lt;br&gt;kallat, ge målsäganden möjlighet att&lt;br&gt;begära att bli underrättad dels om att&lt;br&gt;patienten har lämnat sjukvårdsinrätt-&lt;br&gt;ningen utan tillstånd eller inte har&lt;br&gt;återvänt dit sedan tiden för ett till-&lt;br&gt;stånd att vistas utanför inrättningens&lt;br&gt;område har gått ut eller tillståndet har&lt;br&gt;återkallats, dels när beslut fattas om&lt;br&gt;att patienten får vistas utanför sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningens område eller att&lt;br&gt;vården skall upphöra. Önskar måls-&lt;br&gt;äganden underrättelse, skall en så-&lt;br&gt;dan ges så snart som möjligt och vid&lt;br&gt;beslut som anges i denna paragraf in-&lt;br&gt;nan patienten lämnar vårdinrätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som annars följer av&lt;br&gt;lag eller förordning är chefsöverläka-&lt;br&gt;ren skyldig att till kriminalvården&lt;br&gt;lämna ut uppgift om en patient som&lt;br&gt;efter den rättspsykiatriska vårdens&lt;br&gt;upphörande skall förpassas till häkte&lt;br&gt;eller kriminalvårdsanstalt, om upp-&lt;br&gt;giften behövs inom kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-10-21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar&lt;br&gt;Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 10 oktober 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Könberg beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att&lt;br&gt;utöva veterinäryrket m.m., m.fl. lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Björn Reu-&lt;br&gt;terstrand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet (s. 24) sägs att skälen för att underrätta en målsägande&lt;br&gt;om att en patient har rymt eller uteblivit från vårdinrättningen kan vara lika&lt;br&gt;starka beträffande en målsägande som inte uttryckt önskemål om eller för-&lt;br&gt;klarat sig inte vilja ha sådan information. Om det i en sådan situation är över-&lt;br&gt;hängande risk för att patienten kommer att utöva våld mot målsäganden kan&lt;br&gt;det vara nödvändigt att vårdinrättningen snarast möjligt försöker få kontakt&lt;br&gt;med målsäganden. Enligt föredragande statsrådets mening kan uppgiftsläm-&lt;br&gt;nande då ske straffritt med stöd av nödregeln i 24 kap. 4§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att skyldigheten att lämna uppgift till målsägande som be-&lt;br&gt;gärt att bli underrättad fått en utförlig reglering i förevarande paragraf finner&lt;br&gt;lagrådet lämpligast att bestämmelsen får avse även det fallet att underrät-&lt;br&gt;telse är nödvändig fastän målsäganden inte begärt att bli underrättad. Lagrå-&lt;br&gt;det föreslår ett andra stycke i 28 § av följande lydelse: ”Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl får underrättelse som avses i första stycket lämnas utan att måls-&lt;br&gt;äganden begärt att bli underrättad.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från sekretessen enligt 7 kap. 1§ sekretesslagen i fjärde&lt;br&gt;stycket sista meningen av nämnda paragraf blir därmed tillämpligt på under-&lt;br&gt;rättelse i det fall som avses i det föreslagna andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remitterade lagförslag lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1991/92:59&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen.............................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hänvisningar till 1966 års lag om beredande av sluten psykia-&lt;br&gt;trisk vård i vissa fall.................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Passlagen ............................................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa sekretessfrågor................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Uppgiftslämnande mellan hälso- och sjukvården och kri-&lt;br&gt;minalvården ....................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Sekretess för beslut m.m............................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Underrättelseskyldighet vid rymning m.m............. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Terminologin för personer med psykiska&amp;nbsp;störningar......... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Bakgrund......................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Vissa hänvisningar till brottsbalken................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Ny terminologi inom lagstiftningen&amp;nbsp;i övrigt............ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande......................................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och resursbehov.............................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Beslut................................................ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag......................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid lagrådets sammanträde den 21 ok-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tober 1991........................................ 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40063, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:10:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0359</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:10:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0359</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__59.pdf</filnamn>
<filstorlek>1874998</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om följdlagstiftning med anledning av den nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/185FD0C9-88BF-43DE-95FB-F6B0539C7572</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SoU10</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SoU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Följdlagstiftning med anledning av den nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>