<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2227416</hangar_id>
 <dok_id>GF0351</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>51</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:51</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>51</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:01</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-22 16:53:50</publicerad>
 <titel>om en ny småföretagspolitik</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0351/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0351</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0351</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en ny småföretagspolitik&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0351/prop_199192__51-1.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för närings-&lt;br&gt;departementet och chefen för arbetsmarknadsdepartementet samt statsråden&lt;br&gt;Laurén, Könberg och Thurdin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Det är av avgörande betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling under&lt;br&gt;1990-talet att små- och nyföretagandet får en renässans. Det är i småföre-&lt;br&gt;tagen som de nya möjligheterna och de nya jobben finns. Det är nyföretag-&lt;br&gt;andet som måste bli ekonomins spjutspets mot framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition läggs ett samlat program för en ny småföretagspolitik&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya småföretagspolitiken har följande huvudsakliga innehåll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättrad rättssäkerhet bl.a. genom att äganderätten och näringsfriheten&lt;br&gt;skrivs in i grundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en effektiv konkurrens skapas i privat och offentlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skattetrycket sänks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en effektiv riskkapitalmarknad för småföretag skapas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagar och andra regler på olika områden förenklas och tas om möjligt bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nyetablering och Europakontakter underlättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 51&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Proposition om en ny småföretagspolitik&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;1 Sammanfattning&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1.1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den låga tillväxttakten i den svenska ekonomin fordrar en omprövning av&lt;br&gt;den långsiktiga ekonomiska politiken. Nya och mer framgångsrika vägar&lt;br&gt;måste nu prövas. Detta gäller även för småföretagspolitiken som nu läggs&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ta vara på utvecklingskraften och mångfalden hos småföretagen&lt;br&gt;samt underlätta nyetableringar fordras att politiken inriktas på att skapa&lt;br&gt;goda generella förutsättningar. Det innebär att en rad olika politiområden,&lt;br&gt;som t.ex. lagstiftningsfrågor samt konkurrens-, skatte- och arbetsmarknads-&lt;br&gt;politik, kommer att utgöra viktiga komponenter i en ny, sammanhållen små-&lt;br&gt;företagspolitik. De näringspolitiska branschstöden avvecklas och övriga&lt;br&gt;selektiva åtgärder skall begränsas till de mest strategiska områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av småföretagspolitiken innefattar i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1.2 &amp;nbsp;Förbättrad rättssäkerhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;- En parlamentarisk kommitté skall utreda frågan om grundlagsskydd för&lt;br&gt;äganderätten, näringsfriheten och den s.k. negativa föreningsrätten. Ut-&lt;br&gt;redningsarbetet skall vara färdigt i sådan tid att ett förslag till grundlags-&lt;br&gt;ändringar kan föreläggas riksdagen under december månad 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1.3 Effektivare konkurrens&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;- Förslag om en skärpt konkurrenslag läggs fram våren 1992. Den skall slå&lt;br&gt;vakt om mångfalden på marknaden och småföretagens möjligheter att kon-&lt;br&gt;kurrera. Offentlig verksamhet, som inte är av myndighetskaraktär, bör&lt;br&gt;utsättas för konkurrens. Produktionen av sådana tjänster bör baseras på&lt;br&gt;upphandling i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I denna proposition läggs fram förslag till ändring av plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen. Kommunerna skall i sin planering främja näringsfrihet och en effek-&lt;br&gt;tiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1.4 Sänkt skattetryck&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I prop. 1991/92:60 om skattepolitik for tillväxt föreslår regeringen&lt;br&gt;betydande skattesänkningar. Skatten på företagsförmögenhet tas bort redan&lt;br&gt;vid 1992 års taxering. Då slopas också skatteplikten för aktier på de s.k.&lt;br&gt;O- och OTC-listoma. Förmögenhetsskatten avvecklas för att helt avskaffas&lt;br&gt;fr.o.m. 1995 års taxering. Spärrbeloppet som begränsar det sammanlagda&lt;br&gt;uttaget av inkomstskatt och förmögenhetsskatt sänks fr.o.m. 1992 års&lt;br&gt;taxering. Procentsatsen sänks från 75 till 55 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arvs- och gåvoskatten sänks kraftigt. Högsta skattesatsen blir 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att stimulera hushållssparandet och därigenom uppnå en högre&lt;br&gt;investeringsnivå föreslår regeringen att skattesatsen för hushållens&lt;br&gt;kapitalinkomster ändras i riktning mot en internationellt sett mer normal&lt;br&gt;nivå. Skattesatsen för inkomster av kapital sänks från 30 till 25 %. Den nya&lt;br&gt;skattesatsen tillämpas på inkomster fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reglerna om beskattning av utdelning och reavinst som härrör från få-&lt;br&gt;mansföretag ändras. En möjlighet ges att beräkna utrymmet för kapitalbe-&lt;br&gt;skattad utdelning och reavinst på aktier som förvärvats före år 1990 med&lt;br&gt;utgångspunkt i aktiernas värde vid årsskiftet 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den allmänna löneavgiften avskaffas vid utgången av detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att stimulera sparandet föreslås att de bidrag som en arbetsgivare&lt;br&gt;lämnar till en vinstandelsstiftelse inte skall ingå i underlaget för beräkning&lt;br&gt;av arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I avvaktan på pågående utredningsarbete om den framtida beskattningen&lt;br&gt;av enskilda näringsidkare uppskjuts tillämpningen av reglerna om s.k. rän-&lt;br&gt;tefördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skogsvårdsavgiften föreslås avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En utredning med uppgift att föreslå åtgärder i syfte att förbättra den en-&lt;br&gt;skildes rättssäkerhet vid beskattningen tillsätts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1.5 Effektivare riskkapitalmarknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;- En effektiv riskkapitalmarknad för småföretag utan statlig inblandning bör&lt;br&gt;byggas upp successivt. Ett arbete påbörjas för att belysa möjligheterna att&lt;br&gt;tillskapa nya skattestimulanser för teknik- och innovationsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förslag som kan förbättra möjligheterna till en allmän handel med små-&lt;br&gt;företagsaktier - som komplement till den s.k. OTC-marknaden - förbereds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Småföretagsfonden avvecklas. Företagskapital AB, som ägs gemensamt&lt;br&gt;av staten och bankerna, tar över förvaltningen av fondens medel och av&lt;br&gt;fondens ägande i de sex riskkapitalbolag som etablerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Långivning på särskilda villkor till eget kapital i nya företag bör&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1.6 Regelreformering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Särskild bevakning införs för att se till att regelgivningen gentemot nä-&lt;br&gt;ringslivet tar hänsyn till småföretagens situation. En hög kvalitet på regler&lt;br&gt;är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Informationen om EG-rättens och standardiseringsarbetets konsekvenser&lt;br&gt;för små och medelstora företag förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Möjligheterna att ytterligare begränsa småföretagens uppgiftslämnande&lt;br&gt;utreds.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1.7 Arbetsrätt och arbetsmarknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande, för småföretagen viktiga delar av arbetsrätten utreds med förtur:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vidgad möjlighet till provanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- blockad mot företag utan anställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- facklig vetorätt mot entreprenader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen skall föreligga hösten 1992. I utredningsarbetet skall bl.a.&lt;br&gt;också ingå frågor om turordning vid uppsägning och arbetsrättsliga skade-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsförmedlingsmonopolet avskaffas senast den 1 juli 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En obligatorisk arbetslöshetsförsäkring utreds. Förslag beräknas före-&lt;br&gt;ligga vid årsskiftet 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sjuklönereformens slutliga utformning övervägs&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1.8 Nyetablering och Europakontakter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;- Inom småföretagspolitiken skall samhällets näringslivsorgan främst inrikta&lt;br&gt;sig på att underlätta nyetablering, erbjuda rådgivning i företagsutveckling&lt;br&gt;och underlätta småföretagens Europakontakter. Vad gäller nyetablering vilar&lt;br&gt;detta ansvar i första hand på de regionala utvecklingsfonderna som i nära&lt;br&gt;samverkan med företagens organisationer, banker, kommuner, konsultföre-&lt;br&gt;tag och statliga länsorgan skall genomföra informations-, rådgivnings- och&lt;br&gt;finansieringsinsatser för nyetablerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utvecklingsfonderna vidareutvecklar sin service avseende småföretagens&lt;br&gt;Europakontakter, i samverkan med bl.a. handelskamrama och Sveriges ex-&lt;br&gt;portråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Småföretagens möjligheter att delta i europeisk FoU-samverkan förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Firmaregistreringen effektiviseras så att servicen till småföretagen&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;2 Ekonomisk-politiska förutsättningar m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:51&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;2.1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ekonomi befinner sig i en allvarlig kris. Utvecklingskraften har&lt;br&gt;successivt försvagats och resultatet är nu total stagnation. Huvudproblemet&lt;br&gt;är de strukturella brister som har blivit allt tydligare och vars effekter på&lt;br&gt;ekonomins funktionssätt blivit allt mer negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktigt är produktiviteten av avgörande betydelse. Sverige har under&lt;br&gt;de senaste decennierna halkat efter i produktivitetsutveckling i förhållan-&lt;br&gt;de till andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lågkonjunkturen innebär bl.a. fallande vinster i näringslivet, fallande&lt;br&gt;industriinvesteringar och växande arbetslöshet. Bruttonationalprodukten&lt;br&gt;väntas i år falla med 1 % och industriproduktionen med 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.2 &amp;nbsp;Tillväxtpolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste decennierna har lönekostnaderna i Sverige stigit långt&lt;br&gt;snabbare än produktiviteten - och snabbare än i konkurrentländerna. Under&lt;br&gt;den senare delen av 1980-talet har produktionen per arbetad timme ökat&lt;br&gt;med 1 % om året, medan de nominella timlönerna ökat med 10 % per år.&lt;br&gt;Det har lett till inflation och försämrad konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relativt andra länder svagare produktivitetstillväxten har gjort att&lt;br&gt;Sverige sedan år 1970 sjunkit från en position med ungefär 10 % högre&lt;br&gt;materiell standard per capita än genomsnittet för OECD-ländema ned till&lt;br&gt;en position som ungefär motsvarar det nuvarande genomsnittet. Sveriges&lt;br&gt;rörelse mot mitten har inte varit jämn eller rätlinjig. Tillbakagången har&lt;br&gt;skett i etapper. Den stora nedgången kom vid mitten av 1970-talet. En&lt;br&gt;annan nedgång befinner vi oss i nu. De senaste åren har produktivitetstill-&lt;br&gt;växten i industrin nästan upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsproblemen har, som bl.a. produktivitetsdelegationen redo-&lt;br&gt;visat i sitt slutbetänkande (SOU 1991:82) Drivkrafter för produktivitet och&lt;br&gt;välstånd, en rad olika orsaker. Det finns inte någon enda övergripande fak-&lt;br&gt;tor som kan pekas ut som den viktigaste. Det finns därför inte heller några&lt;br&gt;möjligheter att genom en enkel formel eller en enda stor åtgärd komma till&lt;br&gt;rätta med produktivitetsproblemen. I stället krävs en rad olika åtgärder,&lt;br&gt;stora som små, för att tålmodigt och i olika sammanhang förstärka driv-&lt;br&gt;krafterna för produktivt sparande, förbättra produktionsfaktorernas kvalitet,&lt;br&gt;öka effektiviteten i resursutnyttjandet och därigenom skapa underlag för&lt;br&gt;tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka produktiviteten krävs insatser såväl från statsmakterna som&lt;br&gt;från företagen och organisationerna. Statsmakternas uppgift är att utforma&lt;br&gt;regelverket och bidra till att skapa allmänt goda betingelser för långsiktig&lt;br&gt;tillväxt. Via skatter, lagstiftning, infrastruktur, utbildning, etc. kan&lt;br&gt;statsmakterna lägga en grund för en god tillväxt. Det är de enskilda före-&lt;br&gt;tagens, entreprenörernas och individernas uppgift att utnyttja förutsättning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ama till att producera, investera, skapa en modem arbetsorganisation, Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;utveckla ny teknik, etc. Det är bara genom enskilda individers konkreta&lt;br&gt;beslut på dessa områden som strävandena att öka produktiviteten kan för-&lt;br&gt;verkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda individerna som startar nya företag har en stor strategisk be-&lt;br&gt;tydelse för tillväxten. De förmedlar och förverkligar nya kommersiella och&lt;br&gt;tekniska idéer. De skapar nya förutsättningar för produktion av varor och&lt;br&gt;tjänster. De träder in på nya marknader och utmanar etablerade företag&lt;br&gt;och produktionsmönster. De blir pådrivare och aktörer i en omvandling&lt;br&gt;som leder fram till en effektivare näringslivsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad förutsättningar måste uppfyllas för att en positiv utveckling skall&lt;br&gt;uppnås inom småföretagssektom. För det första måste de ekonomiska inci-&lt;br&gt;tamenten vara tillräckligt stora för att individerna skall finna det intressant&lt;br&gt;att satsa på eget företagande med hänsyn till de risker som detta är förenat&lt;br&gt;med. Det måste också finnas en effektiv marknad för riskkapital. En annan&lt;br&gt;viktig förutsättning är att den tekniska forskningen och utvecklingen i landet&lt;br&gt;är på sådan nivå att den tillför ett stort antal nya tekniska idéer och upp-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.3 Stabiliseringspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin befinner sig i en djup lågkonjunktur. Den internatio-&lt;br&gt;nella utvecklingen har hittills i år varit svag. Uppsvinget i Förenta staterna&lt;br&gt;och Storbritannien har fördröjts. En återhämtning inom OECD-området är&lt;br&gt;dock på väg. Även den inhemska efterfrågan har varit svag, vad gäller så-&lt;br&gt;väl privat konsumtion som i fråga om investeringar och lager. Den låga&lt;br&gt;aktivitetsnivån har bidragit till en nedväxling av löne- och prissteg-&lt;br&gt;ringstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalprodukten beräknas minska med ca 1 % i år. Industriduktio-&lt;br&gt;nen väntas falla med så pass mycket som 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de bedömningar som regeringen redovisat i propositionen om den&lt;br&gt;ekonomiska politikens inriktning (prop. 1991/92:38) kommer lågkonjunktu-&lt;br&gt;ren att dominera även under år 1992 med fallande kapacitetsutnyttjande i&lt;br&gt;ekonomin och stigande arbetslöshet som följd. Först ett gott stycke in på&lt;br&gt;1993 kan en stabilisering av arbetsmarknaden förutses. Under förutsättning&lt;br&gt;att den internationella ekonomin vänder uppåt finns emellertid utsikter för&lt;br&gt;gradvis återhämtning under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknaden kännetecknas för närvarande av stigande kreditförluster&lt;br&gt;och befinner sig i en besvärlig anpassningsprocess. Orsaken till de nuva-&lt;br&gt;rande problemen kan tillskrivas två delvis samverkande faktorer, den all-&lt;br&gt;männa lågkonjunkturen och en betydande prisnedgång för kommersiella fas-&lt;br&gt;tigheter. Utvecklingen medför att kreditinstituten har en mer försiktig&lt;br&gt;attityd och en grundligare prövning vid kreditgivning. Större tonvikt läggs&lt;br&gt;vid säkerheter och låntagarens betalningsförmåga. För vissa kreditinstitut&lt;br&gt;utgör de stigande kreditförlusterna i kombination med de kapitaltäcknings-&lt;br&gt;béhov på 8 %, som enligt internationella överenskommelser måste vara&lt;br&gt;upp vid utgången av år 1992, en begränsning för utlåningskapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.4 Småföretagssektoms betydelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns drygt en halv miljon företag inkl, jord- och skogsbruk. Av&lt;br&gt;dem har 99,5 % färre än 200 anställda och räknas därmed till de små och&lt;br&gt;medelstora företagen. Det totala antalet småföretag utanför jordbrukssektorn&lt;br&gt;uppgår till 390 000. Bland dem dominerar tjänstenäringama och ca 70 %&lt;br&gt;av företagen är verksamma inom handel, restaurang, hotell, transport och&lt;br&gt;övriga tjänster. Återstående 30 % fördelas ungefär lika mellan tillverkning&lt;br&gt;och byggnadsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsmässigt är de flesta svenska företag små. Ett småföretag&lt;br&gt;har i genomsnitt mellan två och tre anställda, siffran är dock något högre&lt;br&gt;för de tillverkande företagen som har drygt 6 anställda i genomsnitt. Av det&lt;br&gt;totala antalet anställda arbetar 37 % inom industrisektorn och 63 % inom&lt;br&gt;tjänstesektorn. Tjänsteföretagens betydelse för sysselsättningen har ökat&lt;br&gt;markant under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de nya arbetstillfällen som skapats under den senaste femårsperioden&lt;br&gt;återfinns den större delen i småföretag. Företag med färre än 200 anställda&lt;br&gt;ökade antalet sysselsatta med 177 000, eller 18 %. Storföretagens syssel-&lt;br&gt;sättningsökning var långsammare, ca 7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet nystartade företag har ökat i Sverige under senare delen av 1980-&lt;br&gt;talet. År 1985 startades det i Sverige 18 000 nya företag och år 1990 drygt&lt;br&gt;25 000. Detta ger en nyetableringsfrekvens - andelen företag av det totala&lt;br&gt;företagsbeståndet - på 7,0 % under år 1990. I mitten av 1980-talet låg ny-&lt;br&gt;etableringsfrekvensen på 5,7 %. Denna utveckling har Sverige gemensam&lt;br&gt;med många andra länder. Nyföretagandet har haft en uppgång i nästan&lt;br&gt;samt industriländer under det senaste decenniet. Sverige ligger dock på en&lt;br&gt;väsentligt lägre nivå än t.ex. Tyskland som har en nyetableringsfrekvens på&lt;br&gt;ca 11 % och Frankrike som har ca 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av nyföretagandet i Sverige har varit kraftigare i vissa&lt;br&gt;näringsgrenar än i andra. Det är främst tjänstenäringama som ökat. Det&lt;br&gt;startas i dag 63 % fler företag inom denna näring än det gjordes år 1985.&lt;br&gt;Även antalet nya företag inom byggbranschen har ökat kraftigt, med 80 %&lt;br&gt;sedan år 1985, alltmedan nyetableringen av tillverkande företag gått framåt&lt;br&gt;med endast 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyetablerade företag är i regel mycket små. Hälften av företagen som&lt;br&gt;startades under år 1989 hade under det första verksamhetsåret en omsätt-&lt;br&gt;ning på mindre än 300 000 kronor. Endast 20 % av nyetableringarna kom-&lt;br&gt;mer upp i en omsättning över 1 miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 % av de företag som startades under år 1990 var aktiebolag och en&lt;br&gt;tredjedel enskilda näringsidkare. Nyföretagama väljer i allt högre grad ak-&lt;br&gt;tiebolagsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor leder ungefär 12 % av Sveriges företag men andelen kvinnor&lt;br&gt;som leder nya företag är något högre, 19 %. Det är vanligare att kvinnor&lt;br&gt;startar sina företag inom tjänstenäringama än inom industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 25 000 företag som skapades under år 1990 sysselsatte 47 000 per-&lt;br&gt;soner, varav 28 000 på heltid. Det kan dock konstateras att de svenska&lt;br&gt;nystartade företagen inte växer lika fort som de nystartade företagen i andra&lt;br&gt;länder i Europa. Om denna trend kan brytas och de minsta svenska företa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen böijar växa, skulle det få mycket positiva effekter för landet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyföretagandet har således uppvisat en positiv trend för Sverige. Men&lt;br&gt;antalet konkurser har också ökat. Detta är till väsentlig del en naturlig&lt;br&gt;konsekvens av det ökade nyföretagandet och konjunkturläget. En given del&lt;br&gt;av en effektiv, konkurrensinriktad ekonomi är att många nya företag&lt;br&gt;etableras, men också att ett antal får avvecklas på grund av att de är&lt;br&gt;ineffektiva eller att deras produkter och tjänster inte är efterfrågade.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;3 En ny småföretagspolitik&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av största vikt för Sveriges ekonomiska utveckling under 1990-talet&lt;br&gt;blir att små- och nyföretagandet får en renässans. Det är i dessa&lt;br&gt;företag som de nya möjligheterna och de nya jobben finns. Det är&lt;br&gt;nyföretagandet som måste bli ekonomins spjutspets mot framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk politik som främjar företagande främjar hela landets&lt;br&gt;utveckling. Goda förutsättningar för småföretagen är avgörande för att&lt;br&gt;motverka arbetslöshet och säkra välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya småföretagspolitiken skall ha följande huvudsakliga&lt;br&gt;innehåll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättrad rättssäkerhet bl.a. genom att äganderätten och näringsfri-&lt;br&gt;heten skrivs in i grundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en effektiv konkurrens skapas i privat och offentlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skattetrycket sänks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en effektiv riskkapitalmarknad för småföretag skapas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagar och andra regler på olika områden förenklas och tas om&lt;br&gt;möjligt bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nyetablering och Europakontakter underlättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den låga tillväxttakten i den svenska ekonomin fordrar en omprövning av&lt;br&gt;den långsiktiga ekonomiska politiken. Nya och mer framgångsrika vägar&lt;br&gt;måste nu prövas. Därför läggs nu bl.a. småföretagspolitiken om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittillsvarande politiken har försummat utvecklingsmöjligheterna hos&lt;br&gt;de mindre och medelstora företagen. Därigenom har tillväxtkraften försva-&lt;br&gt;gats och möjligheterna att öka sysselsättningen inom den privata sektorn har&lt;br&gt;successivt blivit allt sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av avgörande betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling under&lt;br&gt;1990-talet att små- och ny företagandet får en renässans. Det måste skapas&lt;br&gt;en ökad förståelse för och en positiv grundsyn på företagandet. Det är i&lt;br&gt;småföretagen som de nya möjligheterna och de nya jobben finns. Det är&lt;br&gt;nyföretagandet som måste bli ekonomins spjutspets mot framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att marknadsekonomin skall fungera krävs livskraftiga små och&lt;br&gt;medelstora företag. Utvecklingskraften och mångfalden hos småföretag är&lt;br&gt;oerhört viktig för att bl.a. skapa och vidmakthålla en sund konkurrens i&lt;br&gt;svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privat företagsamhet är en förutsättning för marknadsekonomi. Privat&lt;br&gt;ägande och därmed privat sparande är omistliga förutsättningar för ett fritt&lt;br&gt;näringsliv och därmed för framgångsrika företag. Därför måste den ekono-&lt;br&gt;miska politiken inriktas på att göra enskilt sparande lönsamt och attraktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora grupper uppfattar det som klart positivt att kunna driva ett eget Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;företag. Strukturella förändringar inom näringslivet med bl.a. en växande&lt;br&gt;tjänsteproduktion och teknologiska framsteg inom det administrativa om-&lt;br&gt;rådet har möjliggjort en positiv utveckling av småföretagssektom. Poten-&lt;br&gt;tialen i denna utveckling har dock inte utnyttjats till fullo i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittillsvarande politiken med en hög beskattning, en dåligt funge-&lt;br&gt;rande riskkapitalmarknad, ett komplicerat regelverk och statlig branschpo-&lt;br&gt;litik måste brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande i småföretagspolitiken bör i stället vara att skapa goda&lt;br&gt;generella förutsättningarna för nyetableringar och tillväxt i småföretag. De&lt;br&gt;generella förutsättningarna bör vara så utformade att de ger medborgarna&lt;br&gt;goda möjligheter att skapa och bygga upp företag. Men samhället skall&lt;br&gt;däremot i princip inte försöka påverka de enskilda företagens eller&lt;br&gt;branschernas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företagarna är skyddet av äganderätten och näringsfriheten av&lt;br&gt;fundamental betydelse. Skyddet bör därför skrivas in i grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet i liten skala - i form av småföretag - kan ofta vara en lämplig&lt;br&gt;form för vissa av de tjänster som i dag faller inom den offentliga sektorns&lt;br&gt;ram. Uppgifter som inte är av myndighetskaraktär bör i större utsträckning&lt;br&gt;utföras av fristående entreprenörer och upphandlas i fri konkurrens. En&lt;br&gt;vidgning av företagens verksamhetsfält på detta sätt inom sektorer där drift&lt;br&gt;i mindre skala är den mest lämpliga, ökar den totala effektiviteten i&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av största vikt är också att skärpa konkurrenslagstiftningen för att minska&lt;br&gt;tendenserna till konkurrensbegränsningar och marknadsdominans och där-&lt;br&gt;med skapa utrymme för flera aktörer på resp, marknad i form av nyetable-&lt;br&gt;ringar av mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelgivningen skall beakta de små företagens situation och reglerna&lt;br&gt;måste utformas på ett sådant sätt att de lätt kan hanteras av småföretagen.&lt;br&gt;En fortsatt avreglering och regelförenkling för de mindre företagen är&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter som i stor utsträckning påverkar småföretagandet sänks för att sti-&lt;br&gt;mulera till ökad tillväxt och en utveckling av sunda familjeföretag. Således&lt;br&gt;tas bl.a. förmögenhetsskatten på arbetande kapital bort och arvsskatten&lt;br&gt;lindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapitaltillförseln för småföretag måste utvecklas. En effektiv&lt;br&gt;riskkapitalmarknad för småföretag bör successivt byggas upp genom&lt;br&gt;generellt inriktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel avsätts också i fortsättningen för utbildning och rådgivning till ny-&lt;br&gt;företagare samt för att utveckla småföretagens Europakontakter. Särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet ägnas kvinnliga företagare. Vissa riktade insatser reduceras&lt;br&gt;och branschanknutna stöd avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.2 En fri ekonomi&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall inte styra utvecklingen i enskilda företag eller branscher.&lt;br&gt;Uppgiften för staten är att ange de ramar och regler som behövs för att fä&lt;br&gt;till stånd en effektiv marknadsekonomi. En väl utformad lagstiftning stärker&lt;br&gt;marknadsekonomin och ger reella möjligheter för företagen att utvecklas så&lt;br&gt;fritt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundlagen har inskrivits vissa fundamentala rättigheter. Skyddet för&lt;br&gt;äganderätten och näringsfriheten i den svenska regeringsformen är emeller-&lt;br&gt;tid relativt svagt jämfört med andra länder i Västeuropa. Detta förhållande&lt;br&gt;bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friheten att starta och driva företag är en nödvändig förutsättning för en&lt;br&gt;fungerande marknadsekonomi. Därför måste näringfrihet råda och olika for-&lt;br&gt;mer av etableringskontroll avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inskränkningar som kan tolereras i rätten att starta och driva ett&lt;br&gt;företag måste grundas på mycket tungt vägande skäl, såsom hänsyn till&lt;br&gt;andra människors liv, hälsa och egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En marknadsekonomi förutsätter fria marknader. Ingrepp i prissättningen&lt;br&gt;förstör marknadernas funktion. Effektiv konkurrens måste råda inom&lt;br&gt;näringslivet. Konkurrensbegränsningar måste motverkas. Även inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn finns det möjligheter att öka konkurrensen och låta delar&lt;br&gt;av tjänsteproduktionen utföras av enskilda företag. Det är viktigt att inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn i största möjliga utsträckning skilja mellan beställar-&lt;br&gt;och utförarfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skärpa konkurrensen inom handeln och därigenom främja en lämp-&lt;br&gt;lig samhällsutveckling är fri etableringsrätt för butiker nödvändig. Med stöd&lt;br&gt;av motivuttalanden till plan- och bygglagen (PBL) och genom sin markpo-&lt;br&gt;litik kan kommunerna styra handelns etableringar. Sådana inslag i den&lt;br&gt;kommunala planeringen och tillståndsgivningen verkar hämmande på&lt;br&gt;konkurrensen. Enligt regeringens uppfattning måste kommunernas detalj-&lt;br&gt;styrning av handeln upphöra. PBL bör därför ändras så att det uttryckligen&lt;br&gt;framgår att näringsfrihet och en effektiv konkurrens skall främjas vid&lt;br&gt;prövning av frågor enligt PBL. Med denna ändring vill regeringen göra&lt;br&gt;klart att intresset av effektiv konkurrens väger avsevärt tyngre än de&lt;br&gt;intressen som kan föranleda olika former av kommunal etableringskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ägande bör begränsas till områden och funktioner där marknaden&lt;br&gt;inte själv förmår skapa de bästa förutsättningarna for en fungerande&lt;br&gt;samhällsekonomi. Detta innebär att staten endast i undantagsfall och då med&lt;br&gt;bestämda motiv bör uppträda som ägare av verksamheter som har kom-&lt;br&gt;mersiella förutsättningar. Kommunerna bör inte subventionera lokala kris-&lt;br&gt;företag eller ha affärsdrivande verksamhet utanför det egna ansvarsområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfondernas verksamhet leder till en ökad statlig inblandning i nä-&lt;br&gt;ringslivet och kan därför inte accepteras. Regeringen har nyligen lagt fram&lt;br&gt;förslag (prop. 1991/92:36) om att löntagarfonderna skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens uppgiftslämnande för statistik och andra ändamål bör be-&lt;br&gt;gränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.3 Sänkt skattetryck&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetrycket är högt i Sverige. Det gäller inte minst småföretagen. Det är&lt;br&gt;av grundläggande betydelse att minska kapitalbeskattningen. Sverige har för&lt;br&gt;närvarande den högsta förmögenhetsbeskattningen bland OECD-ländema.&lt;br&gt;För många mindre företag är förmögenhetsskatten ett stort problem, efter-&lt;br&gt;som de dräneras på pengar som tas ut för att ägaren skall kunna betala den&lt;br&gt;icke avdragsgilla förmögenhetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges internationellt sett mycket höga arvs- och gåvobeskattning skapar&lt;br&gt;problem i samband med generationsskiften och leder ofta till utförsäljning&lt;br&gt;av familjeföretag. Skatten har därför mycket skadliga effekter, eftersom en&lt;br&gt;av de mest betydelsefulla drivkrafterna för många småföretagare är att kun-&lt;br&gt;na överlämna ett företag till nästa generation. De utförsäljningar som skat-&lt;br&gt;ten leder till innebär i många fall att tillväxtkraften avtar. I vissa fall blir&lt;br&gt;utvecklingen i företaget negativ efter ett övertagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesänkningar bör genomföras för att stimulera sparande och förbättra&lt;br&gt;riskkapitalförsöijningen till småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sociala avgifterna är relativt sett mer betungande för småföretagen ef-&lt;br&gt;tersom dessa är arbetsintensiva. Avgifterna motverkar syssättningsexpan-&lt;br&gt;sion. Förslag om en sänkning av socialavgifterna till större delar av Norr-&lt;br&gt;lands inland och till fler verksamheter än i dag kommer senare att föreläg-&lt;br&gt;gas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelverket som styr relationen mellan å ena sidan enskilda företagare&lt;br&gt;och å andra sidan myndigheter i skattefrågor bör reformeras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.4 Riskkapitalförsörjning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett borttagande av förmögenhetskatten på arbetande kapital leder till att&lt;br&gt;många småföretag inte längre dräneras på vinstmedel som kan användas för&lt;br&gt;att bygga upp det egna kapitalet i företaget. Därvid minskar behovet av&lt;br&gt;externt riskkapital för många etablerade vinstgenererande företag. För&lt;br&gt;företag i stark tillväxt kommer dock behovet av externt kapital ofta att&lt;br&gt;finnas kvar. Vidare är externt riskkapital helt avgörande för nyetablerade&lt;br&gt;företag som ännu inte har några överskott. För vissa typer av nyetablerade&lt;br&gt;företag, som t.ex. de forskningsbaserade är kapitalbehovet ofta mycket&lt;br&gt;omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre företagen är således beroende av att det finns en god tillgång&lt;br&gt;på riskkapital. Villkoren för investeringar i svenskt nyföretagande bör inte&lt;br&gt;vara sämre än de som gäller i andra länder. I vissa länder gynnas nyföre-&lt;br&gt;tagandet genom olika former av förmånliga skatteregler. Det finns nu an-&lt;br&gt;ledning att överväga likartade villkor i Sverige. Samtidigt bör de statliga&lt;br&gt;instrument, som tidigare införts, nu ges en annan utformning eller avveck-&lt;br&gt;las. Långivning på särskilda villkor till nystartade företag bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till en allmän handel med småföretagsaktier bör förbätt-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.5 Arbetsmarknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta småföretag finns det mycket goda relationer mellan företagaren&lt;br&gt;och de anställda. Det är naturligt att alla som arbetar i ett litet företag&lt;br&gt;strävar efter att företaget skall fungera så bra som möjligt. Företagaren och&lt;br&gt;de anställda kan ofta på ett enkelt och informellt sätt lösa olika problem.&lt;br&gt;Detta förhållande bör beaktas för utformningen av den arbetsrättsliga lag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provanställningar bör i ökad omfattning få tillämpas i småföretagen, vilka&lt;br&gt;är starkt beroende av att varje nyrekrytering blir bra både för den nyanställ-&lt;br&gt;de och tidigare anställd personal. En ökad möjlighet till provanställning är&lt;br&gt;således till fördel för såväl företaget som den anställde. Andra frågor som&lt;br&gt;nu bör bli föremål för omprövning är bl.a. reglerna om facklig vetorätt och&lt;br&gt;tillämpningen av turordningsregler vid uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande arbetsförmedlingsmonopol bör avskaffas för att få till stånd&lt;br&gt;en effektivare arbetsförmedlingsfunktion genom ökad konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutade sjuklönereformen är generellt sett till fördel för småföreta-&lt;br&gt;gen som ofta har lägre frånvaro än större företag. Det har dock hävdats att&lt;br&gt;anpassningen av arbetsgivaravgifterna som beslutats är otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.6 Europafrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i mycket stor utsträckning beroende av internationell handel. Det&lt;br&gt;är därför ett svenskt intresse att i största möjliga utsträckning värna om fri-&lt;br&gt;handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges närmare samverkan med de Europeiska Gemenskaperna (EG),&lt;br&gt;först genom avtalet om det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) och senare genom ett eventuellt medlemskap, är av utomordentligt&lt;br&gt;stor betydelse för näringslivet. Det gäller inte minst de små och medelstora&lt;br&gt;företagen som inte alls är intemationaliserade i den utsträckning som de&lt;br&gt;stora företagen är. EES-avtalet och ett medlemskap kommer att underlätta&lt;br&gt;för de små företagen att expandera på den europeiska marknaden, som ock-&lt;br&gt;så är mångdubbelt större än den svenska. En viktig aspekt är också att&lt;br&gt;samverkan med företag och med forsknings- och utbildningsinstitutioner i&lt;br&gt;EG kommer att ske på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan också förvänta oss en ökad konkurrens inom vissa segment på den&lt;br&gt;svenska marknaden. De konkurrensbegränsningar som en liten hemmamark-&lt;br&gt;nad ofta ger möjlighet till, kommer att bli svårare att upprätthålla. Detta är&lt;br&gt;i grunden en positiv effekt, som kommer konsumenterna till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade konkurrensen kommer också att öka omvandlingstrycket i&lt;br&gt;många delar av det svenska näringslivet. Detta leder till strukturella&lt;br&gt;förändringar som kommer att resultera i effektivare produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många växande småföretag kommer att ställas inför en delvis ny situation&lt;br&gt;när den svenska ekonomin blir allt mer integrerad med EGs, eftersom de&lt;br&gt;hittills arbetat främst på hemmamarknaden. Det är därför angeläget att&lt;br&gt;småföretagen på olika sätt förbereder sig på kommande förändringar.&lt;br&gt;Därvid kan samhällets serviceorgan i samverkan med företagens organisa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner erbjuda småföretagen olika analys-, rådgivnings- och utbildnings- Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att underlätta för småföretagen att bygga upp&lt;br&gt;nätverk för samarbete med andra företag ute i Europa. Det kan bl.a. ske&lt;br&gt;genom de instrument för samverkan som byggts upp av EG centralt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.7 Regional utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik syftar till att utveckla alla delar av landet. Den ekono-&lt;br&gt;miska tillväxten bör komma hela landet till godo, samtidigt som produk-&lt;br&gt;tionsförmågan i olika regioner måste tillvaratas och utvecklas. Bättre&lt;br&gt;regional balans minskar också risken för överhettningssituationer i tider av&lt;br&gt;högkonjunktur och kan därvid också bidra till att hålla nere inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingskraften i de mindre företagen är avgörande även för den&lt;br&gt;regionalt spridda sysselsättningen. Ett lokalt näringsliv med många små-&lt;br&gt;företag i olika branscher ger stabilitet och tillväxt. En politik inriktad på att&lt;br&gt;stärka småföretagen kommer också att bidra till en balanserad regional ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.8 Forskning och utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De insatser som görs för forskning och utveckling bildar basen för den&lt;br&gt;långsiktiga utvecklingen av svenskt näringsliv. Endast långsiktig kun-&lt;br&gt;skapsutveckling kommer att kunna ge förutsättningar för förnyelse av&lt;br&gt;produktionsteknik och produkter. Det är även viktigt med kunskapsutveck-&lt;br&gt;ling avseende kompetens inom administration och marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket av teknikfömyelsen sker i småföretag. Vissa av dessa är direkta&lt;br&gt;resultat av forsknings- och utvecklingsverksamhet vid dels universitet, hög-&lt;br&gt;skolor och forskningsinstitut, dels i storföretag. På basis av FoU-resultat&lt;br&gt;bildas därvid nya företag som på sikt kan växa. Det är angeläget att på&lt;br&gt;olika sätt underlätta bildandet och utvecklingen av denna typ av företag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.9 &amp;nbsp;Infrastruktur&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För näringslivet är det väsentligt att det finns goda kommunikationer i hela&lt;br&gt;landet. Väg- och järnvägsnätet bör rustas upp och utvecklas. Flygtrafiken&lt;br&gt;bör avregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många småföretag är starkt beroende av ett väl fungerande transportsys-&lt;br&gt;tem. Det gäller framför allt vägnätet. Underleverantörer måste kunna leve-&lt;br&gt;rera punktligt enligt vissa scheman till köparföretagen. Det är därför av&lt;br&gt;avgörande betydelse för deras konkurrensförmåga att transporterna är på-&lt;br&gt;litliga. En väl utbyggd infrastruktur och modem kommunikationsteknik&lt;br&gt;minskar nackdelen av långa avstånd. Ett väl utbyggt utbildnings- och&lt;br&gt;forskningssystem tryggar kompetensförsöij ningen i alla regioner. En&lt;br&gt;effektiv energiförsöijning är också av avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;4 Äganderätt och näringsfrihet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parlamentarisk kommitté bör ges i uppdrag att utreda frågan om&lt;br&gt;grundlagsskydd för äganderätten och näringsfriheten samt den s.k.&lt;br&gt;negativa föreningsrätten. Utredningsarbetet skall vara färdigt i sådan&lt;br&gt;tid att ett förslag till grundlagsändringar kan föreläggas riksdagen&lt;br&gt;under december månad 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till enskilt ägande har grundläggande betydelse för det svenska sam-&lt;br&gt;hällssystemet. Den är en av grundstenarna för rättsordningen. Både vår&lt;br&gt;privaträtt och vår straffrätt utgår från den enskilda äganderättens princip.&lt;br&gt;Dessutom är den enskilda äganderätten en oundgänglig förutsättning för en&lt;br&gt;fungerande marknadsekonomi, och den är av stor betydelse både för enskil-&lt;br&gt;das ekonomiska välfärd och den nationella ekonomin. Äganderätten gör&lt;br&gt;nämligen att de enskilda vårdar sina tillgångar till egen nytta och därigenom&lt;br&gt;skapar ökade resurser för oss alla. Äganderätten är således ytterst en av de&lt;br&gt;mera väsentliga samhällsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots dess avgörande betydelse för samhällslivet har emellertid den&lt;br&gt;enskilda äganderätten ännu inte fått något starkare skydd i regeringsfor-&lt;br&gt;men. Äganderätten kommer visserligen till uttryck genom en regel om er-&lt;br&gt;sättning vid egendomsberövande i 2 kap. 18 §. Den föreskriver emeller-&lt;br&gt;tid bara att ersättning vid expropriation eller annat sådant förfogande skall&lt;br&gt;utgå för förlusten enligt grunder som bestäms i lag. Utöver den regeln finns&lt;br&gt;i regeringsformens s.k. målsättningsstadganden i 1 kap. 2 § en allmänt&lt;br&gt;hållen regel om att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella&lt;br&gt;välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Vår&lt;br&gt;regeringsform ger därmed ett avsevärt sämre uttryck för den enskilda&lt;br&gt;äganderättens princip än grundlagarna i många andra länder. Den enskilda&lt;br&gt;äganderätten skyddas i den europeiska konventionen om de mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 1 i första tilläggs-&lt;br&gt;protokollet till konventionen). Konventionen slår fast att envar fysisk eller&lt;br&gt;juridisk persons rätt till sin egendom skall lämnas okränkt och att ingen får&lt;br&gt;berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förut-&lt;br&gt;sättningar som anges i lag och av folkrättens allmänna grundsatser. Sverige&lt;br&gt;har anslutit sig till konventionen men fällts av den europeiska domstolen för&lt;br&gt;mänskliga rättigheter för bl.a. brott på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund man skall se att regeringen i regeringsförkla-&lt;br&gt;ringen slår fast att skyddet för äganderätten skall skrivas in i grundlagen.&lt;br&gt;Frågan kräver sedvanlig beredning, vilken bör ske i form av en parlamenta-&lt;br&gt;riskt sammansatt kommitté. Regeringen kommer att snarast tillkalla en&lt;br&gt;sådan kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bör också få i uppgift att utreda andra närliggande frågor. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gäller grundlagsskydd för näringsfriheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friheten att starta ett företag och vara verksam i den näring eller det yrke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man önskar är ett omistligt inslag i ett marknadsekonomiskt system. Den&lt;br&gt;är också en förutsättning för mångfald i näringslivet och för utvecklingen&lt;br&gt;av nya företag och produkter. Det har dock blivit allt svårare för den en-&lt;br&gt;skilde att utöva näring. Näringsfriheten är i dag i olika avseenden kring-&lt;br&gt;skuren av monopol, auktorisationskrav, etableringskontroll, särskilda&lt;br&gt;bidragsbestämmelser och andra regleringsåtgärder. Ett avgörande steg för&lt;br&gt;att öka blivande företagares och övriga investerares tilltro till statsmakternas&lt;br&gt;vilja att även fortsättningsvis slå vakt om ett marknadsekonomiskt system&lt;br&gt;vore att i grundlag skydda rätten att starta och driva företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att stå utanför en förening är ingen självklarhet i Sverige. Det fö-&lt;br&gt;rekommer exempelvis att svårigheter uppstår för arbetsgivare som önskar&lt;br&gt;anställa någon som inte är fackligt ansluten. Ett tredje område som kommit-&lt;br&gt;tén bör behandla gäller därför frågan om ett förstärkt skydd för vad som&lt;br&gt;brukar kallas den negativa föreningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkning av grundlagsskyddet på de tre nämnda punkterna bedö-&lt;br&gt;mer regeringen vara av stor betydelse för att underlätta utvecklingen mot&lt;br&gt;ett ökat antal små och medelstora företag i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;5 Effektivare konkurrens&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensförhållandena har en avgörande betydelse för möjligheterna&lt;br&gt;att stärka den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet kommer Sverige att ingå i ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde med enhetliga konkurrensregler för den&lt;br&gt;gränsöverskridande handeln. Det innebär i praktiken att EGs konkur-&lt;br&gt;rensregler kommer att bli gällande i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under våren 1992 lägga fram förslag om en&lt;br&gt;ny förstärkt konkurrenspolitik. Förslagen kommer att vara inriktade&lt;br&gt;på konkurrensfrämjande insatser som ger effektivitet och dynamik i&lt;br&gt;såväl den privata som den offentliga sektorn. Regleringar som är&lt;br&gt;starkt konkurrensbegränsande skall avskaffas eller förändras. Det&lt;br&gt;gäller särskilt regler som försvårar nyetablering och småföretagsam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om en ny central konkurrensmyndighet kommer att&lt;br&gt;redovisas i 1992 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala konkurrensen bör stimuleras genom friare etablerings-&lt;br&gt;möjligheter för handeln, i synnerhet livsmedelshandeln. Näringsfrihet&lt;br&gt;och en effektiv konkurrens skall främjas i kommunernas planering.&lt;br&gt;Plan- och bygglagen (1978: 10) kompletteras därför med en bestäm-&lt;br&gt;melse med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.1 Skärpt konkurrenspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En grundförutsättning för en dynamisk tillväxt i ekonomin och ett småföre-&lt;br&gt;tagsvänligt klimat är att konkurrensen fungerar tillfredsställande. Häm-&lt;br&gt;mande regleringar och marknadsdominans måste motverkas. Inom viktiga&lt;br&gt;delar av den svenska ekonomin är konkurrensen otillräcklig och en serie av&lt;br&gt;åtgärder krävs för att förbättra den. En fri utrikeshandel är det effektivaste&lt;br&gt;sättet att öka konkurrensen på marknaden och förhindra att företag får&lt;br&gt;dominerande ställning eller monopol. Sveriges närmande till EG är i detta&lt;br&gt;avseende centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén (C 1989:03) har i uppdrag att utreda hur konkur-&lt;br&gt;renspolitiken kan förstärkas i såväl privat som offentlig sektor. Arbetet har&lt;br&gt;delats in i olika faser och ett flertal betänkanden har lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén böljade med att granska några reglerade sektorer, nämligen&lt;br&gt;livsmedels-, bygg- och transportsektorerna och har lagt fram förslag om hur&lt;br&gt;de olika marknadernas funktionssätt kan förbättras. Med utgångspunkt i&lt;br&gt;kommitténs förslag har riksdagen beslutat om en lag (1991:921) om för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bud mot konkurrensbegränsningar i fråga om jordbruksprodukter. Lagen Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1991. En avreglering av inrikesflyget påbörjas vid&lt;br&gt;årsskiftet 1991/92. På luftfartsområdet är avsikten att EGs konkurrensregler&lt;br&gt;skall införas redan fr.o.m. den 1 januari 1992 genom ett luftfartsavtal&lt;br&gt;mellan Sverige, Norge och EG. Regeringen kommer under hösten att ge-&lt;br&gt;nom proposition inhämta riksdagens godkännande av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén överlämnade i juli 1991 sitt huvudbetänkande (SOU&lt;br&gt;1991:59) Konkurrens för ökad välfärd, till regeringen. Kommittén redovi-&lt;br&gt;sar där en analys av hur konkurrensförhållandena förändrats på den sven-&lt;br&gt;ska marknaden. Av en studie av konkurrensförhållandena i 61 branscher,&lt;br&gt;som statens pris- och konkurrensverk (SPK) genomfört för kommitténs&lt;br&gt;räkning, framgår att konkurrensen inom flertalet av de studerade bran-&lt;br&gt;scherna är otillfredsställande. Kommitténs slutsats av genomgången av&lt;br&gt;konkurrensförhållandena i det svenska näringslivet är att konkurrens-&lt;br&gt;politiken behöver förstärkas. Kommittén lägger i sitt betänkande fram&lt;br&gt;förslag till en ny konkurrenspolitik. En skärpt lagstiftning föreslås där&lt;br&gt;förbud mot prissamverkan och marknadsdelning samt långtgående sanktio-&lt;br&gt;ner är väsentliga nyheter. Ytterligare avreglering förordas. Kommittén&lt;br&gt;berör kommunikations-, bygg- och livsmedelsområdena, samt etablerings-&lt;br&gt;frågor, importhinder och prisregleringar. Kommittén föreslår organi-&lt;br&gt;sationsförändringar som innebär att verksamheter hos näringsfrihets-&lt;br&gt;ombudmannen (NO) och statens pris- och konkurrensverk (SPK) integreras&lt;br&gt;i en ny myndighet - konkurrensverket. Utredningsförslaget har remissbe-&lt;br&gt;h andlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vidare i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för ökad&lt;br&gt;konkurrens i kommunal verksamhet. Kommitténs förslag i denna del kom-&lt;br&gt;mer att överlämnas till regeringen före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet kommer Sverige att ingå i ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde med enhetliga konkurrensregler för förfaranden som kan&lt;br&gt;påverka den gränsöverskridande handeln. Det innebär i praktiken att EGs&lt;br&gt;konkurrensregler kommer att bli gällande i svensk rätt vid sidan av den&lt;br&gt;nationella konkurrenslagstiftningen. EGs regler bygger på grundsynen om&lt;br&gt;en fri konkurrens och på att olika typer av konkurrensbegränsningar bör&lt;br&gt;motverkas. EGs nuvarande konkurrensregler innebär förbud mot vissa typer&lt;br&gt;av överenskommelser mellan företag. Vidare får missbruk av dominerande&lt;br&gt;ställning inte förekomma. Särskilda regler för företagsförvärv och fusioner&lt;br&gt;mellan företag finns också. Till följd av EES-avtalet kommer den svenska&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen att byggas på med en lagstiftning som innehåller&lt;br&gt;övemationella konkurrensregler. EFTA kommer att inrätta ett särskilt&lt;br&gt;kontrollorgan som parallellt med EG-kommissionen skall övervaka att&lt;br&gt;konkurrensreglerna inom EES-området följs. I den proposition om EES-&lt;br&gt;avtalet som regeringen avser att lägga fram under våren 1992 kommer&lt;br&gt;EES-reglema på konkurrensområdet att behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom fri utrikeshandel har åtgärder som främjar en väl fungerande&lt;br&gt;hemmamarknad stor betydelse för effektiviteten i den svenska ekonomin.&lt;br&gt;Konkurrensbegränsande samarbete, marknadsdominans och monopol måste&lt;br&gt;ständigt uppmärksammas och motverkas genom en effektiv nationell&lt;br&gt;konkurrenslag. De erfarenheter som har dokumenterats av konkurrenskom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mittén visar på behovet av skärpt konkurrenslagstiftning för att upprätthålla Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;en effektiv konkurrens på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaperna om olika konkurrensbegränsningar och deras effekter på&lt;br&gt;resurshushållningen, ekonomiska tillväxten, prisbildningen och välfärden är&lt;br&gt;bristfälliga. En ökad satsning på forskning om konkurrensfrågor är därför&lt;br&gt;ett viktigt inslag i den framtida konkurrenspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under våren 1992 lägga fram en proposition med&lt;br&gt;förslag till en ny förstärkt konkurrenspolitik. Förslagen kommer att vara&lt;br&gt;inriktade på konkurrensfrämjande insatser som ger effektivitet och dyna-&lt;br&gt;mik i såväl den privata som den offentliga sektorn. Förslagen kommer att&lt;br&gt;omfatta bl.a. skärpt konkurrenslagstiftning med sikte på ett ikraftträdande&lt;br&gt;den 1 juli 1992, ytterligare avreglering samt lagändringar som öppnar&lt;br&gt;möjligheterna för konkurrens i den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i arbetet med att främja konkurrensen är en effektiv myndig-&lt;br&gt;hetsorganisation. Konkurrenskommittén har som tidigare nämnts föreslagit&lt;br&gt;att en ny myndighet bildas på konkurrensområdet. Syftet med förändringen&lt;br&gt;anges vara att genom integration effektivisera den verksamhet som i dag&lt;br&gt;bedrivs av SPK och NO samt att höja den professionella kompetensen. Näst&lt;br&gt;intill samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker kommitténs&lt;br&gt;organisa tionsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att en ny central konkurrensmyndighet bör&lt;br&gt;inrättas genom att uppgifter från nuvarande SPK och NO förs samman i en&lt;br&gt;ny organisation. Denna ordning svarar också väl mot de krav ett EES-&lt;br&gt;avtal och sedermera ett EG-medlemskap kommer att ställa på den or-&lt;br&gt;ganisation som har att på nationell nivå fullgöra uppgifter inom avtalets&lt;br&gt;och medlemskapets ram. Regeringen anser att det är angeläget att omorga-&lt;br&gt;nisationen genomförs i god tid före EES-avtalets ikraftträdande och i&lt;br&gt;anslutning till att en ny konkurrenslag avses börja gälla, dvs. den 1 juli&lt;br&gt;1992. Regeringen avser att före årsskiftet tillsätta en organisationskommitté&lt;br&gt;med uppgift att förbereda inrättandet av den nya myndigheten samt att&lt;br&gt;återkomma till riksdagen i frågan i 1992 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.2 Plan- och bygglagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som ett viktigt led i att skärpa konkurrenspolitiken måste ingå en fort-&lt;br&gt;löpande prövning av konkurrensbegränsande inslag, vare sig dessa be-&lt;br&gt;gränsningar beror på samhällets regler i form av lagstiftning på olika&lt;br&gt;områden eller på ofullkomligheter i marknadernas funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har uppmärksamheten alltmer riktats mot de hinder som den&lt;br&gt;kommunala planeringen kan utgöra för nyetablering av företag, framför allt&lt;br&gt;i detaljhandeln. I regeringsförklaringen har regeringen därför bl.a. gett&lt;br&gt;uttryck för behovet av etableringsfrihet för butiker. Ökade möjligheter att&lt;br&gt;etablera sig fritt gagnar konsumentintressen genom en vitaliserad handel,&lt;br&gt;effektivare konkurrens och lägre priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en proposition våren 1991 (prop. 1990/91:146) om ändringar i plan-&lt;br&gt;oeh bygglagen (1987:10), m.m. redovisade dåvarande chefen för bostads-&lt;br&gt;departementet sin syn på konkurrensfrågor och handelsetableringar i sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;band med kommunal planering. Bakgrunden var bl.a. att konkurrenskom- Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;mittén i betänkandet (SOU 1990:25) Konkurrensen inom livsmedelssektorn,&lt;br&gt;konstaterat att den prövning av handelns etableringar som kommunerna gör&lt;br&gt;inom ramen för det kommunala planmonopolet och vid bygglovgivningen&lt;br&gt;har konkurrensaspekter. Kommittén föreslog i detta sammanhang att kon-&lt;br&gt;kurrens borde ingå i den avvägning mellan olika allmänna intressen som&lt;br&gt;skall göras enligt PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen betonade departementschefen vikten av att kommunerna&lt;br&gt;vid tillämpningen av PBL verkar för att begränsningar av konkurrensen i&lt;br&gt;de aktuella avseendena så långt som möjligt undviks. Han ansåg dock att&lt;br&gt;PBL och uttalandena i förarbetena till lagen ger goda förutsättningar för&lt;br&gt;att pröva lämpligheten av markens användning för olika ändamål utan att&lt;br&gt;konkurrensen i något väsentligt avseende sätts ur spel. Planerna borde inte&lt;br&gt;göras så detaljerade att en vitaliserande nyetablering av handeln försvåras.&lt;br&gt;Möjligheten till reglering av olika former av handel borde finnas även i&lt;br&gt;framtiden men begränsningar av t.ex. livsmedelsförsäljning borde användas&lt;br&gt;mycket restriktivt. Mot den bakgrunden ansågs det inte heller behövligt att&lt;br&gt;föra in konkurrens som ett allmänt intresse i 2 kap. PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bostadsutskottets behandling av propositionen behandlades frågan om&lt;br&gt;handelsetableringar i sju motioner (se 1990/9l:BoU 17). Bl.a. förordades i&lt;br&gt;flera motioner att PBL skulle ändras så att kommuner i detaljplan inte&lt;br&gt;skulle kunna styra detaljhandelns lokalisering. Riksdagen anslöt sig dock i&lt;br&gt;likhet med utskottet till de uttalanden som gjorts i propositionen och beslöt&lt;br&gt;lägga propositionen i denna del till handlingarna (rskr. 296).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att en ökad konkurrens inom handeln måste&lt;br&gt;utgöra ett naturligt inslag i vad som allmänt avses med en lämplig sam-&lt;br&gt;hällsutveckling. Möjligheterna att etablera sig fritt har utan tvekan en&lt;br&gt;central betydelse för konkurrensen inom handeln. Kommunerna har bl.a.&lt;br&gt;genom PBL getts vissa möjligheter att styra och kontrollera handelns&lt;br&gt;etableringar. Enligt regeringens uppfattning är motivuttalandena i prop.&lt;br&gt;1990/91:146 inte tillräckligt klarläggande. Därför behövs nu ytterligare&lt;br&gt;förtydliganden och tillägg vad gäller konkurrens och handelsetableringar i&lt;br&gt;den kommunala planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan får meddelas bestämmelser om bl.a. byggnaders användning&lt;br&gt;(5 kap. 7 § 3 PBL). Den möjligheten skall självfallet vara öppen också i&lt;br&gt;fortsättningen. I fråga om byggnaders användning för handel, bör emellertid&lt;br&gt;möjligheterna till reglering begränsas ytterligare, så att en effektiv&lt;br&gt;konkurrens främjas och nyetableringar underlättas. Skillnaderna i omgiv-&lt;br&gt;ningspåverkan mellan de olika former av handel som här är i fråga - parti-&lt;br&gt;handel, detaljhandel med skrymmande varor och detaljhandel med livsmedel&lt;br&gt;- torde i praktiken sakna betydelse, eftersom olika verksamheter naturligt&lt;br&gt;kan antas söka sig till för verksamheten ändamålsenliga platser. Av detta&lt;br&gt;följer naturligtvis också att det i fråga om handel med livsmedel inte finns&lt;br&gt;några skäl som motiverar en särskild reglering. De i förarbetena till PBL&lt;br&gt;angivna möjligheterna till reglering genom en precisering av handelsända-&lt;br&gt;målet (se prop. 1985/86:1, s. 576 ff) bör alltså inte längre stå till buds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stärka konkurrensfrågorna i kommunal planering och prövning&lt;br&gt;av bygglov har som tidigare framgått framförts önskemål om att införa kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurrens som ett allmänt intresse i 2 kap. PBL. Regeringen delar uppfatt- Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;ningen att det finns starkt vägande skäl som talar för att konkurrens ses&lt;br&gt;som ett intresse som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av&lt;br&gt;bebyggelse. Som vi tidigare har framhållit är en väl fungerande konkurrens&lt;br&gt;ett starkt samhällsintresse. Mycket talar därför för att en bestämmelse med&lt;br&gt;den innebörden nu förs in i PBL. Den omständigheten att konkurrens kan&lt;br&gt;vara såväl ett allmänt intresse som ett beaktansvärt enskilt intresse talar för&lt;br&gt;att en sådan bestämmelse förs in i 1 kap., där det bl.a. föreskrivs att både&lt;br&gt;allmänna och enskilda intressen skall beaktas vid prövning av frågor enligt&lt;br&gt;PBL. Regeringen förordar därför att 1 kap. 5 § kompletteras med en be-&lt;br&gt;stämmelse som uttryckligen föreskriver att näringsfrihet och en effektiv&lt;br&gt;konkurrens skall främjas. Bestämmelsen innebär att olika önskemål om att&lt;br&gt;begränsa utbudet på marknaden, att förhindra nya verksamhetsformer eller&lt;br&gt;om särskilda hänsynstaganden till befintliga företag inte bör ges utrymme&lt;br&gt;i planöverväganden eller i samband med bygglov. Det ankommer på bover-&lt;br&gt;ket att inom ramen för sin allmänna uppsikt över planväsendet följa&lt;br&gt;utvecklingen och uppmärksamma regeringen på sådana inslag i den kommu-&lt;br&gt;nala fysiska planeringen som kan hindra en effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av detta har inom bostadsdepartementet upprättats förslag&lt;br&gt;till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10). Förslaget har sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;6 Skattefrågor&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av beskattningen är av stor betydelse för småföretagens&lt;br&gt;möjligheter att etablera sig och att utvecklas. I en särskild proposition om&lt;br&gt;skattepolitik för tillväxt (prop. 1991/92:60) förslår regeringen en rad&lt;br&gt;åtgärder för att få till stånd gynnsammare förutsättningar för små och&lt;br&gt;medelstora företag. Åtgärderna utgör inledningen på ett arbete för att sänka&lt;br&gt;skattetrycket. Skattesänkningen utgör en anpassning till förhållandena i&lt;br&gt;Sveriges omvärld och syftar till att stärka det svenska näringslivets&lt;br&gt;konkurrenskraft. Sänkningen främjar sparande och förbättrar företagens&lt;br&gt;riskkapitalförsöijning. I flera stycken innebär förslagen väsentliga&lt;br&gt;förenklingar i regelverket. Förslagen har i huvudsak följande innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsbeskattningen av kapital som har lagts ner i familjeföretag&lt;br&gt;hämmar företagens utveckling. Förmögenhetsskatten är även i övrigt ogynn-&lt;br&gt;sam för företagandet. Regeringen föreslår därför att förmögenhetsskatten&lt;br&gt;avvecklas för att helt avskaffas fr.o.m. 1995 års taxering. Avvecklingen&lt;br&gt;inleds omgående. Skatten på företagsförmögenhet tas således bort redan vid&lt;br&gt;1992 års taxering. Då slopas också skatteplikten för aktier på de s.k. O-&lt;br&gt;och OTC-listoma. Samtidigt slopas det översta skiktet i förmögenhets-&lt;br&gt;skatteskalan. Fr.o.m. 1993 års taxering faller även mellanskiktet i&lt;br&gt;skatteskalan bort. Skatten blir således proportionell med en skattesats på&lt;br&gt;1,5 % under de sista två åren av aweck-lingsperioden. Som en ytterligare&lt;br&gt;åtgärd sänks fr.o.m. 1992 års taxering procentsatsen för spärrbeloppet som&lt;br&gt;begränsar det sammanlagda uttaget av inkomst och förmögenhetsskatt.&lt;br&gt;Procentsatsen sänks från 75 till 55 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arvinge eller gåvomottagare som vill driva ett övertaget familjeföretag&lt;br&gt;vidare måste i många fall ta ut betydande belopp från företaget för att täcka&lt;br&gt;arvs- eller gåvoskatten. Arvs- och gåvoskatteuttaget ligger på en interna-&lt;br&gt;tionellt sett hög nivå. Regeringen föreslår därför att arvs- och gåvoskatten&lt;br&gt;sänks kraftigt för att därigenom åstadkomma med andra länder likvärdiga&lt;br&gt;förhållanden. Högsta skattesatsen blir 30 % redan fr.o.m. nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera hushållssparandet och därigenom uppnå en högre&lt;br&gt;investeringsnivå föreslår regeringen att skattesatsen för hushållens&lt;br&gt;kapitalinkomster ändras i riktning mot en internationellt sett mer normal&lt;br&gt;nivå. Skattesatsen på kapitalinkomster sänks från 30 till 25 %. Även skatten&lt;br&gt;för aktiefonder sänks till denna nivå. Avkastningen på privata pensions-&lt;br&gt;försäkringar föreslås bli beskattad med 10 % i stället för nuvarande 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera sparandet och företagandet föreslås ytterligare ändringar&lt;br&gt;i beskattningen av kapitalinkomster. De nuvarande begränsningarna i av-&lt;br&gt;dragsrätten för ränteutgifter i inkomstslaget kapital tas bort. I stället&lt;br&gt;begränsas skattereduktionen för underskott för den del av underskottet som&lt;br&gt;överstiger 100 000 kr. Vidare föreslås en ändring i de särskilda reglerna&lt;br&gt;om beskattning av utdelning och reavinst som härrör från fåmansföretag.&lt;br&gt;En möjlighet ges att beräkna utrymmet för kapitalbeskattad utdelning och&lt;br&gt;reavinst på aktier, som förvärvats före år 1990, med utgångspunkt i ak-&lt;br&gt;tiernas värde vid årsskiftet 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka näringslivets konkurrenskraft, förbättra de små arbets- Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;kraftsintensiva företagens situation samt allmänt stärka sysselsättningsläget&lt;br&gt;är det angeläget att uppnå sänkta löneskatter. En sådan sänkning stimulerar&lt;br&gt;små-och nyföretagande. Regeringen föreslår därför som ett led i åtgärderna&lt;br&gt;för att minska skattebelastningen på företagens arbetskostnad att den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften avskaffas vid utgången av detta år. Som en följd av&lt;br&gt;denna åtgärd föreslås en sänkning av den särskilda löneskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstandelssystem i företag gör de anställda delaktiga i företagets resultat&lt;br&gt;och sprider ägandet. Systemet främjar produktivitet och utgör ett långsiktigt&lt;br&gt;sparande. För att stimulera detta sparande föreslås att de bidrag som en&lt;br&gt;arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse inte skall ingå i underlaget&lt;br&gt;för beräkning av arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på det pågående utredningsarbetet om den framtida beskatt-&lt;br&gt;ningen av enskilda näringsidkare uppskjuts tillämpningen av reglerna om&lt;br&gt;s.k. räntefördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsavgiften hämmar en ekonomiskt positiv utveckling av skogs-&lt;br&gt;bruket. Genom skogsvårdsavgiften ökar skogsbrukets totala skattebelastning&lt;br&gt;på ett sätt som inte är motiverat. Regeringen föreslår därför att avgiften&lt;br&gt;avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1992. Övergångsvis betalas en reducerad&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare för avsikt att tillsätta en utredning med uppgift att&lt;br&gt;föreslå åtgärder i syfte att förbättra den enskildes rättssäkerhet vid beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;7 Effektivare riskkapitalmarknad&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på riskkapital för små och medelstora företag behöver öka&lt;br&gt;väsentligt. En effektiv riskkapitalmarknad för småföretag utan statlig&lt;br&gt;inblandning bör successivt byggas upp. En fråga som är av stor vikt&lt;br&gt;att få närmare belyst är möjligheterna att skapa nya skattestimulanser&lt;br&gt;för teknik- och innovationsföretag. Ett arbete med en sådan inriktning&lt;br&gt;påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Småföretagsfonden bör senare avvecklas. Fonden bör tills&lt;br&gt;vidare förvaltas av Företagskapital AB. De sex riskkapitalbolag som&lt;br&gt;etablerats bör tills vidare drivas med den huvudinriktning som tidigare&lt;br&gt;fastlagts. De regionala utvecklingsfondernas och Norrlandsfondens&lt;br&gt;ägarandelar i riskkapitalbolagen avvecklas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsfondernas och Norrlandsfondens finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet begränsas och medel dras in till staten. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att senare återkomma återkomma med förslag om småföreta-&lt;br&gt;gens riskkapitalförsöijning, t.ex. i form av villkorslån liknande de&lt;br&gt;tyska EKH-lånen. Samtidigt kommer förslag om avveckling av de&lt;br&gt;nuvarande formerna för riskkapitaltillförsel t.ex. genom utveck-&lt;br&gt;lingsfonderna att läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.1 Behovet av förändring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en ökning av utbudet av riskkapital till småföretagssektom är&lt;br&gt;allmänt omvittnat. Mot bakgrund av den höga risknivån och nuvarande&lt;br&gt;skatteregler m.m. har privata investerare satsat begränsade belopp på denna&lt;br&gt;marknad. Förutom den höga risknivån får minoritetsägare ofta vänta länge&lt;br&gt;på någon form av utdelning från småföretag eller på en andel av värdetill-&lt;br&gt;växten när aktieposten säljs. Även de institutionella placerarna har visat ett&lt;br&gt;relativt svagt intresse för placeringar i småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under början av 1980-talet växte utbudet av riskkapital till småföretag&lt;br&gt;men under den andra hälften av decenniet avtog tillflödet. Det mest ut-&lt;br&gt;talade behovet av externt riskkapital föreligger hos de nystartade företa-&lt;br&gt;gen. Ägarna har ofta inte egna resurser i tillräcklig omfattning och det kan&lt;br&gt;dröja 4-5 år innan ett nystartat företag kan generera tillräckliga vinster i&lt;br&gt;den egna rörelsen så att ett eget kapital kan byggas upp. Härutöver kan&lt;br&gt;konstateras att de flesta små och medelstora företag har en alltför låg andel&lt;br&gt;eget kapital, dvs. soliditet. Det leder ofta till mycket besvärliga situationer&lt;br&gt;i lågkonjunkturer eller när kraven på kreditmarknaden skärps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att s.k. venture-capitalföretag eller riskkapitalföretag Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;också fyller en viktig funktion som kvalificerade rådgivare till sina kund-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förra regeringen var inte beredd att med skatteincitament stimulera&lt;br&gt;riskkapitalmarknaden utan valde i stället en modell med bl.a. samhällsägda&lt;br&gt;riskkapitalbolag. Pengarna till dessa skulle komma dels från utvecklings-&lt;br&gt;fonderna och Norrlandsfonden, dels från allmänna pensionsfonden via Små-&lt;br&gt;företagsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiken bör nu ändras och en effektiv riskkapitalmarknad bör successivt&lt;br&gt;byggas upp genom generellt inriktade åtgärder. Det är därvid av stor vikt&lt;br&gt;att få närmare belyst möjligheterna att tillskapa nya skattestimulanser för&lt;br&gt;teknik- och innovationsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en riskkapitalmarknad för små och medelstora företag skall&lt;br&gt;fungera väl är det viktigt att det finns möjligheter för riskkapitalbolag och&lt;br&gt;andra att kunna sälja ut sina innehav vid en lämplig tidpunkt. Det bör helst&lt;br&gt;finnas en marknad av börskaraktär, där sådana aktieposter kan placeras.&lt;br&gt;Den s.k. OTC-marknaden som etablerades i Sverige under början av 1980-&lt;br&gt;talet efter utländsk förebild har i princip fungerat som en sådan marknad.&lt;br&gt;OTC-handeln har emellertid kommit att domineras av relativt stora företag.&lt;br&gt;Ett komplement till OTC bör därför övervägas. I finansdepartementet be-&lt;br&gt;reds för närvarande frågan om den framtida börshandeln med aktier m.m.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att i samband därmed pröva frågan om förbätt-&lt;br&gt;rade möjligheter till en allmän handel med småföretagsaktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet som kan vara ett komplement till marknadsförsälj-&lt;br&gt;ning är att låta det företag som ett riskkapitalbolag har aktier i köpa till-&lt;br&gt;baka de aktier som riskkapitalbolaget har. Ett sådant förfarande står dock&lt;br&gt;i strid med nuvarande aktiebolagslag. Men aktiebolagskommittén (Ju&lt;br&gt;1990:08) har fått i uppdrag att studera bl.a. möjligheterna att tillåta förvärv&lt;br&gt;av egna aktier.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.2 De regionala riskkapitalbolagen och Småföretagsfonden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På grundval av riksdagens beslut våren 1990 (prop. 1989/90:88, NU:30,&lt;br&gt;rskr. 326) har under innevarande år bildats sex regionala riskkapitalbolag.&lt;br&gt;Ägare till vaije bolag är dels stiftelsen Småföretagsfonden, dels ett antal&lt;br&gt;regionala utvecklingsfonder. I det nordligaste bolaget är dessutom stiftelsen&lt;br&gt;Norrlandsfonden delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapitalbolagen har fått små styrelser med i huvudsak aktiva företa-&lt;br&gt;gare som ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av riskkapitalbolagen - MIAB i Malmö - bygger på ett bolag som&lt;br&gt;startades år 1979 i enlighet med statsmakternas beslut i samband med&lt;br&gt;nedläggningar inom varvsindustrin. MIAB har under åren gjort ett stort&lt;br&gt;antal placeringar i småföretag i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga finansieringen av riskkapitalbolagen är tänkt att ske&lt;br&gt;genom dels en överföring medelst aktieemissioner eller på annat sätt av 600&lt;br&gt;niilj. kr. från de medel som utvecklingsfonderna disponerar för utlåning&lt;br&gt;m.m., dels en överföring av huvuddelen av de 1 000 milj. kr. Småföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagsfonden enligt riksdagsbeslut får från allmänna pensionsfonden för detta Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utvecklingsfondernas insatser i bolagen har fondema skrift-&lt;br&gt;ligen förbundit sig att under en sjuårsperiod satsa sammanlagt 600 milj. kr.&lt;br&gt;i bolagen. Samtidigt förband sig fondema - i enlighet med riktlinjer i den&lt;br&gt;nämnda propositionen - att under en femårsperiod med början i december&lt;br&gt;1991 betala in ytterligare 1 000 milj. kr. av sina lånemedel till statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskkapitalbolagens ägare har enligt konsortialavtal dem emellan till&lt;br&gt;bolagen betalat ut sammanlagt ca 150 milj. kr. i september 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsfondernas verksamhet grundar sig på avtal mellan staten och&lt;br&gt;landstingen jämte vissa kommuner. Nuvarande avtal, som reglerar bl.a.&lt;br&gt;fondernas ägande av riskkapitalbolag, gäller till utgången av år 1994 och&lt;br&gt;förlängs därefter i sexårsperioder om de inte sägs upp ett år i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsfonden är en stiftelse som inrättades år 1984 i samband med&lt;br&gt;skapandet av löntagarfonderna. Syftet med verksamheten är att med risk-&lt;br&gt;kapital finansiera små och medelstora företag. Fondens stadgar fastställs av&lt;br&gt;regeringen, som också utser dess styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen av medel till Småföretagsfonden regleras i lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. Enligt de nu&lt;br&gt;gällande övergångsbestämmelserna till lagen skall till Småföretagsfonden -&lt;br&gt;utöver de 200 milj. kr. som överfördes för åren 1984 och 1987 - överfö-&lt;br&gt;ras sammanlagt 1 000 milj, kr., fördelade med 200 milj. kr. för vartdera&lt;br&gt;åren 1990-1994. Hittills har 400 milj. kr. förts över för åren 1990-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per den 31 oktober 1991 beräknas fonden preliminärt ha placerat sina&lt;br&gt;sammanlagt 600 milj, kr., jämte ränteintäkter och minskat med förluster,&lt;br&gt;på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engagemang i riskkapitalbolagen, utbetalat 90 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutat 70&lt;br&gt;Ägarengagemang i andra företag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra engagemang i företag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutade, ej genomförda engagemang &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fasta placeringar i likvida medel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvida medel för satsningar i nya projekt och&lt;br&gt;i nuvarande kundföretag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;650&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att satsningen på samhällsägda bolag och stiftelser inte&lt;br&gt;långsiktigt löser problemen när det gäller att öka tillförseln av riskkapital&lt;br&gt;i småföretagssektom. En självständig, effektiv riskkapitalmarknad för små-&lt;br&gt;företag utan statlig inblandning bör byggas upp successivt. I detta syfte är&lt;br&gt;det angeläget att få belyst möjligheterna att tillskapa nya skattestimulanser&lt;br&gt;för teknik- och innovationsföretag. Ett arbete med denna inriktning påbör-&lt;br&gt;jas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om avveckling av löntagarfonderna (prop. Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;1991/92:36) angett att Småföretagsfonden tills vidare bör kunna finnas kvar&lt;br&gt;och att de aviserade återstående 600 milj. kr. överförs till stiftelsen under&lt;br&gt;år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagsfonden bör dock senare avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens medel bör tills vidare förvaltas av Företagskapital AB som&lt;br&gt;bedriver riskkapitalverksamhet och ägs gemensamt av staten och ett flertal&lt;br&gt;banker. Förvaltningsuppdraget innefattar även stiftelsens ägarandelar i de&lt;br&gt;sex riskkapitalbolagen. Dessa bolag bör tills vidare drivas med den huvud-&lt;br&gt;inriktning som tidigare fastlagts. Regeringen avser att ta upp överläggningar&lt;br&gt;med Företagskapital AB i denna fråga. Det ankommer på regeringen att be-&lt;br&gt;sluta om erforderliga ändringar i stiftelsens stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen om statens engage-&lt;br&gt;mang i riskkapitalbolagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsfondernas och Norrlandsfondens ägarandelar i riskkapital-&lt;br&gt;bolagen bör så snart som möjligt avyttras till andra intressenter. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att senare ta upp överläggningar med utvecklingsfonderna och&lt;br&gt;Norrlandsfonden i syfte att åstadkomma sådana förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av att riskkapitalbolagens ägarförhållanden kommer att&lt;br&gt;ändras bör, som nämnts, bolagen drivas vidare enligt hittillsvarande&lt;br&gt;riktlinjer. De utgör en komplettering till det ökade utbud av privat&lt;br&gt;riskkapital på marknaden som kan väntas på sikt. Bolagen bör kunna arbeta&lt;br&gt;såväl med rent ägande, i form av minoritetsandelar, som med vinstandels-&lt;br&gt;lån, konvertibla skuldebrev, villkorslån etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter införandet av nya skatteregler är det också nödvändigt att skapa en&lt;br&gt;marknad för det privata kapital som kommer fram. På denna marknad mås-&lt;br&gt;te det finnas aktörer som kan länka samman efterfrågan och utbud på risk-&lt;br&gt;kapital i småföretagssektom. Riskkapitalbolagen liksom andra företag på&lt;br&gt;marknaden skulle kunna tjäna syftet som &amp;quot;förmedlare&amp;quot; mellan investerare&lt;br&gt;och kundföretag. Regeringen räknar med att det privata ägandet i bolagen&lt;br&gt;på sikt kan komma att öka väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.3 Utvecklingsfondernas och Norrlandsfondens finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De regionala utvecklingsfonderna bedriver finansieringsverksamhet enligt&lt;br&gt;föreskrifter i förordningen (1987:894) om statlig finansiering genom&lt;br&gt;regional utvecklingsfond. De kan lämna lån, garantier och s.k. utveck-&lt;br&gt;lingskapital. Lån kan i vissa fall vara förenade med villkorlig åter-&lt;br&gt;betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingskapital kan lämnas i form av medel till skott med förbehåll att&lt;br&gt;mottagaren förbinder sig att ge ersättning till fonden i form av royalty eller&lt;br&gt;annan typ av ersättning. För samtliga finansieringsformer gäller att risk-&lt;br&gt;nivån är så hög att banker och andra privata kreditinstitut inte är beredda&lt;br&gt;att medverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsfondernas samlade kapital för finansieringsändamål uppgick&lt;br&gt;den 1 januari 1991 till ca 2 800 milj, kr., varav en betydande del bestod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av utestående eller utlovade engagemang i småföretag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har utvecklingsfonderna förbundit sig att under en&lt;br&gt;femårsperiod betala in totalt 1 000 milj. kr. till staten. Dessa förbindelser&lt;br&gt;gäller fortfarande. Med hänsyn till bl.a. kommande förändringar på riskka-&lt;br&gt;pitalmarknaden bör, som redovisats i propositionen om den ekonomiska&lt;br&gt;politikens inriktning (prop. 1991/92:38), de medel som utvecklingsfonderna&lt;br&gt;skulle ha placerat i de regionala riskkapitalbolagen - dvs. 600 milj. kr. - på&lt;br&gt;sikt dras in till statskassan. Regeringen har för avsikt att ta upp&lt;br&gt;överläggningar med utvecklingsfonderna samt med landstingen och berörda&lt;br&gt;kommuner i den fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Norrlandsfonden bedriver sedan böljan av 1960-talet finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet i främst de fyra nordligaste länen. Verksamheten är&lt;br&gt;inriktad på små och medelstora företag. Regeringen fastställer fondens&lt;br&gt;stadgar och utser dess styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrlandsfonden har en balansomslutning på ca 500 milj. kr. varav ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 milj. kr. utgör likvida medel. Efter beslut våren 1990 har Norrlands-&lt;br&gt;fonden i september 1991 placerat 11 milj. kr. i det nordligaste riskkapital-&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Norrlandsfonden tills vidare bör kunna fortsätta&lt;br&gt;med sin finansieringsverksamhet, dock på en lägre nivå än hittills. Som&lt;br&gt;regeringen redovisat i propositionen om den ekonomiska politikens inrikt-&lt;br&gt;ning (prop. 1991/92:38) bör 200 milj. kr. av Norrlandsfondens medel&lt;br&gt;inbetalas till staten. Regeringen kommer därför att ta upp överläggningar&lt;br&gt;med Norrlandsfondens styrelse i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i rapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(B 1991:4) Att skapa livskraft - förslag för ett starkt nyföretagande, som&lt;br&gt;överlämnats till regeringen, föreslagit en rad åtgärder för att stärka&lt;br&gt;ny företagandet. Bl.a. redovisas efter tysk förebild ett förslag till försöks-&lt;br&gt;verksamhet med lån till eget kapital i småföretag. Denna låneform innebär&lt;br&gt;bl.a. att låneräntan sätts lägre än marknadsräntan. Samtidigt ställs krav på&lt;br&gt;att låntagaren har en väl utvecklad affärsplan. Låntagaren erbjuds också&lt;br&gt;kvalificerad rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NUTEKs förslag förutsätts utvecklingsfonderna delta i bedöm-&lt;br&gt;ningen av projekten. Bankerna ges en aktiv finansieringsroll. De formella&lt;br&gt;besluten om stöd skulle fattas av en lokal affärsbedömningsgrupp med före-&lt;br&gt;trädare för bl.a. dessa båda organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att någon form av lån till eget kapital eller liknande&lt;br&gt;bör kunna prövas för att stimulera utvecklingen av nya, bärkraftiga företag&lt;br&gt;i Sverige. Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag om småfö-&lt;br&gt;retagens riskkapitalförsöijning, t.ex. i form av villkorslån av liknande slag&lt;br&gt;som de tyska EKH-lånen. Samtidigt kommer förslag om avveckling av de&lt;br&gt;nuvarande formerna för riskkapitaltillförsel t.ex. genom utvecklingsfon-&lt;br&gt;derna att läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;8 Regelreformering&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelgivningen skall vara restriktiv. Regelkvaliteten skall hållas hög&lt;br&gt;och regelgivningen gentemot näringslivet skall beakta de små före-&lt;br&gt;tagens situation och administrativa kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda resurser avsätts inom näringsdepartementet för att bevaka&lt;br&gt;den samlade regelgivningen mot näringslivet. Konsekvensanalyser,&lt;br&gt;som skall särskilt belysa effekterna för småföretag, blir därvid ett&lt;br&gt;normalt inslag. Information om EG-rättens konsekvenser för svenska&lt;br&gt;småföretag förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens uppgiftslämnande ses över i syfte att så långt som&lt;br&gt;möjligt begränsa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8.1 Behov av god regelkvalitet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Företagen styrs i sin verksamhet av många slags regler, vars innehåll kan&lt;br&gt;ha stor ekonomisk betydelse. Vissa tvingande regler (rättsregler) beslutas&lt;br&gt;av staten (riksdagen, regeringen eller myndighet) eller kommunen. Det&lt;br&gt;finns också andra, inte formellt tvingande, regler som kan ha stor betydel-&lt;br&gt;se, t.ex. standarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa regler är nödvändiga är självklart. Det gäller bl.a. fundamen-&lt;br&gt;tala bestämmelser till skydd för liv, miljö, hälsa och egendom. Ett effektivt&lt;br&gt;regelsystem är också en förutsättning för en marknadsekonomi. Det är&lt;br&gt;emellertid också klart att komplicerade regelsystem, vars konsekvenser inte&lt;br&gt;alltid är tillräckligt utredda, kan medföra stora kostnader och effektivi-&lt;br&gt;tetsförluster. Redan den nuvarande mängden av regler att hålla reda på är&lt;br&gt;ett problem. Att reglerna dessutom ofta ändras förvärrar saken. Alltför&lt;br&gt;många regler och regler av dålig kvalitet skapar osäkerhet och dämpar&lt;br&gt;investeringsviljan. Företagen har behov av fasta spelregler för sin&lt;br&gt;planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små och medelstora företag är särskilt utsatta när regelfloran växer och&lt;br&gt;blir svåröverskådlig. De har inte samma förutsättningar som de större före-&lt;br&gt;tagen att hantera regler utan tvingas sätta av oproportionerligt stora delar&lt;br&gt;av sina resurser för att hålla reda på och tolka regler. Därför är det viktigt&lt;br&gt;för dessa företag att åtgärder nu vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En växande insikt om problemen i samband med regler och regelgiv-&lt;br&gt;ning har lett till att man i många länder arbetar med att begränsa regelflo-&lt;br&gt;ran och höja kvaliteten på de regler som behövs. En sammanfattande&lt;br&gt;benämning på detta arbete inom OECD-ländema är regelreformering. Målet&lt;br&gt;är att begränsa reglerna till sådana som verkligen behövs och ge dessa en&lt;br&gt;utformning så att de är i vid mening uppfyller sitt syfte. Ett begrepp som&lt;br&gt;ibland används i sammanhanget är avreglering. Med det brukar man mena&lt;br&gt;att sammanhängande regler avskaffas eller ändras från grunden (t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valutaregleringen i Sverige). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Sverige pågår ett sådant arbete. En speciell insats i fråga om&lt;br&gt;regler riktade mot näringslivet gjordes under några år på 1980-talet genom&lt;br&gt;den s.k. normgruppen (I 1983:H), som hade ett särskilt sekretariat i dåva-&lt;br&gt;rande industridepartementet. Sekretariatet är numera inordnat i näringsde-&lt;br&gt;partementets ordinarie organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 2,s.47 ff) presen-&lt;br&gt;terades för riksdagen ett program för god regelkvalitet. Där pekas bl.a. på&lt;br&gt;att konsekvensutredningar alltid skall göras vid regelgivning. Detta framgår&lt;br&gt;för myndigheternas del av bestämmelser i begränsningsförordningen&lt;br&gt;(1987:1347). Ett allmänt krav ställs på utredningar (dir. 1984:5) att lämna&lt;br&gt;väl genomarbetade kostnadsberäkningar som tar hänsyn till alla kostnader&lt;br&gt;för olika intressenter. Kravet på konsekvensutredningar gäller också inom&lt;br&gt;regeringskansliet. Vaije departement har ett ansvar för att konsekvens-&lt;br&gt;utredningar görs i de författningsärenden som handläggs inom departemen-&lt;br&gt;tet. Frågan om konsekvensanalyser i propositioner har tagits upp av riks-&lt;br&gt;dagen, se KUs senaste granskningsbetänkande (1990/91:KU30 s.23 ff).&lt;br&gt;Regeringen kommer framöver att öka omfattningen av konsekvensanalyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet pekar också på behovet av regeluppföljning. Många för&lt;br&gt;företagen betydelsefulla regler beslutas på myndighetsnivå. Av betydelse för&lt;br&gt;en förbättrad regelkvalitet är den integrering av regelarbetet i budget-&lt;br&gt;processen som nu har skett. Myndigheterna skall utvärdera hela sin verk-&lt;br&gt;samhet inklusive ändamålsenligheten av de regler som berör myndighetens&lt;br&gt;verksamhetsområde. Möjlighet finns också för regeringen att i de särskilda&lt;br&gt;myndighetsspecifika budgetdirektiven begära särskild utvärdering av vissa&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8.2 Internationaliseringen och de svenska reglerna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En särskild aspekt av regelarbetet bör framhållas, nämligen internationali-&lt;br&gt;seringen. Ett EES-avtal och i förlängningen EG-medlemskap betyder grund-&lt;br&gt;läggande förändringar i våra svenska regler och delvis nya krav i samband&lt;br&gt;med regelgivning. Redan ett EES-avtal innebär att Sverige i princip skall&lt;br&gt;ansluta sig till EGs regelsystem. En följd av detta är bl.a. att svenska&lt;br&gt;reglers förenlighet med våra åtaganden kommer att kunna prövas i särskild&lt;br&gt;juridisk ordning. EG är en sammanslutning på rättslig grund där tvister i&lt;br&gt;sista hand löses av EG-domstolen. På många områden kommer myndighets-&lt;br&gt;föreskrifter att i praktiken ersättas med privaträttsliga standarder (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:88 s. 113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller reglernas innehåll pågår redan ett anpassningsarbete beträf-&lt;br&gt;fande många svenska regler som är av betydelse för företagen. Det är&lt;br&gt;emellertid klart att en ny situation inträder när Sverige blir bundet i en helt&lt;br&gt;ny omfattning av regler som tillkommer utanför landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företagens del innebär detta att regelfloran växer och att det blir&lt;br&gt;svårare både att följa reglernas framväxt och att få dem ändrade. För små-&lt;br&gt;företagen kan detta betyda särskilda svårigheter som måste uppmärk-&lt;br&gt;sammas. Å andra sidan betyder enhetliga regler och en öppen västeuro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;peisk marknad stora möjligheter för småföretag att växa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8.3 Småföretagens behov&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regler som styr företag skall bygga på principen om marknadsekonomi.&lt;br&gt;Till grund för denna ligger vissa principer om etableringsfrihet, konkurrens-&lt;br&gt;frihet och avtalsfrihet. För regler som begränsar dessa principer fordras&lt;br&gt;starka skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens mål är att med utgångspunkt i de nämnda principerna åstad-&lt;br&gt;komma god kvalitet på de regler som berör företagen. Denna allmänna&lt;br&gt;strävan kommer även småföretagen till del. Men det är regeringens mening&lt;br&gt;att småföretagen måste ytterligare uppmärksammas genom att deras situa-&lt;br&gt;tion tas till utgångspunkt när regler ändras och eventuellt nya utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagen speciella behov har tidigare inte i tillräcklig utsträckning&lt;br&gt;beaktats. Till en del beror detta på att konsekvenserna för småföretagens&lt;br&gt;del av olika regler som berör dem inte tillräckligt utretts. En åtgärd som&lt;br&gt;därför omedelbart vidtas är att när regler berör småföretag konsekvenserna&lt;br&gt;för dessa särskilt utreds. EGs modeller för detta bör därvid vara utgångs-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda resurser kommer att avsättas inom näringsdepartementet för att&lt;br&gt;följa upp de riktlinjer för regelgivningen gentemot näringslivet som här&lt;br&gt;angivits och för att informera om bl.a. hur EG-rätten påverkar vår regel-&lt;br&gt;givning om småföretagens situation. Arbetet bör bedrivas i samverkan med&lt;br&gt;näringslivets organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare åtgärd som nu bör vidtas gäller uppgiftslämnandet till stat-&lt;br&gt;liga myndigheter för deras tillsynsverksamhet enligt särskilda författningar.&lt;br&gt;Myndigheterna är skyldiga att samråda med Företagens Uppgiftslämnardele-&lt;br&gt;gation (FUD) innan företag krävs på uppgifter. Uppgiftslämnandet är för-&lt;br&gt;hållandevis omfattande och särskilt betungande för småföretagen. En över-&lt;br&gt;syn bör göras om möjligheterna att ytterligare begränsa detta. I arbetet bör&lt;br&gt;bl.a. övervägas hur frekvensen, tidpunkten och formen för insamlandet&lt;br&gt;skulle kunna begränsas och förändras för att underlätta för de små och&lt;br&gt;medelstora företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelutredningen har i betänkandet (SOU 1990:43) Förenklade&lt;br&gt;statistikreglering, lagt fram bl.a. förslag till lag om den statliga statistik-&lt;br&gt;framställningen. Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande&lt;br&gt;i regeringskansliet. I anslutning härtill avser regeringen att närmare&lt;br&gt;undersöka möjligheterna att ytterligare begränsa och förenkla småföreta-&lt;br&gt;gens uppgiftslämnande till statlig statistikproduktion. Därvid bör, genom ett&lt;br&gt;uppdrag till statistiska centralbyrån, belysas vilka konsekvenserna blir av&lt;br&gt;att i större utsträckning använda urvalsundersökningar i datainsamlingen för&lt;br&gt;bl.a. industristatistik och annan företagsstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;9 Arbetsmarknadsfrågor&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att få en väl fungerande arbetsmarknad finns det anledning att&lt;br&gt;se över vissa frågor inom den arbetsrättsliga lagstiftningen. Vissa&lt;br&gt;delar av arbetsrätten är av särskild vikt för småföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv ges om att i utredningsarbetet avseende den arbetsrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vidgad möjlighet till provanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- frågor avseende blockad mot företag utan anställd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den fackliga vetorätten vid entreprenad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlas med förtur och avslutas hösten 1992. I utredningsarbetet&lt;br&gt;skall också frågor om turordning vid uppsägning och arbetsrättsliga&lt;br&gt;skadestånd ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget redovisar regeringen även sina bedöm-&lt;br&gt;ningar avseende arbetsförmedlingsmonopolet och arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag om avskaffande av arbetsförmedlingsmonopolet senast&lt;br&gt;den 1 juli 1993 förbereds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring genomförs.&lt;br&gt;Arbetet skall vara avslutat vid årsskiftet 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönereformens slutliga utformning övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9.1 Vidgad möjlighet till provanställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § anställningsskyddslagen (1982:80) får avtal om tidsbegränsad&lt;br&gt;provanställning träffas om prövotiden är högst sex månader. Syftet med&lt;br&gt;denna regel är att den skall underlätta möjligheterna för arbetssökande att&lt;br&gt;få anställning. Man kan genom provanställning hjälpa svaga grupper på&lt;br&gt;arbetsmarknaden att få en anställning. Regeln gör det också möjligt för&lt;br&gt;såväl arbetsgivaren som arbetstagarna att avgöra om en arbetstagare är&lt;br&gt;lämplig för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna på arbetsmarknaden kan genom kollektivavtal som slutits eller&lt;br&gt;godkänts av central arbetstagarorganisation överenskomma om kortare tid&lt;br&gt;för provanställning eller annan begränsning av möjligheten till provanställ-&lt;br&gt;ning. När bestämmelsen i anställningsskyddslagen om provanställning under&lt;br&gt;sex månader infördes fanns redan kollektivavtal på ett antal avtalsområden.&lt;br&gt;Dessa innehöll ofta mera begränsande regler om provanställning. Därför är&lt;br&gt;möjligheterna att utnyttja provanställning fortfarande begränsade på delar&lt;br&gt;av arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att en provanställning verkligen skall kunna fylla en&lt;br&gt;funktion är att den kan pågå under så lång tid att arbetstagaren verkligen&lt;br&gt;får möjlighet att visa sin duglighet. Regeringen kommer därför att uppdra&lt;br&gt;åt den arbetsrättsliga utredningen att med förtur utreda lagändringar som på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika sätt vidgar möjligheten till provanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9.2 Blockad mot företag utan anställda&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En arbetsrättslig fråga som enbart rör de mindre företagen är tillåtligheten&lt;br&gt;av blockader mot enskilda företag utan anställda samt mot företag där&lt;br&gt;endast familjemedlemmar arbetar. Under årens lopp har det i olika&lt;br&gt;sammanhang rests krav på förbud mot den typen av stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att med hot om stridsåtgärd förhandla fram kollektivavtal om&lt;br&gt;anställningsvillkor för arbetstagare hör till de grundläggande rättigheterna&lt;br&gt;inom arbetsrätten. Den är också garanterad i ett antal internationella&lt;br&gt;konventioner som Sverige ratificerat. Det kan ibland råda delade meningar&lt;br&gt;i frågan om ett företag har anställda eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den frihet parterna på arbetsmarknaden har att bestämma vilka&lt;br&gt;stridsåtgärder som i olika lägen skall tillgripas följer emellertid ett ansvar&lt;br&gt;för att det ingrepp stridsåtgärden innebär står i rimlig proportion till de&lt;br&gt;resultat man vill uppnå. Regeringen anser mot denna bakgrund att blockad&lt;br&gt;av enmansföretag och företag i vilka endast familjemedlemmar arbetar är&lt;br&gt;en orimlig åtgärd. I direktiven för den arbetsrättsliga utredningen skall ingå&lt;br&gt;ett uppdrag att med förtur komma med förslag till ett förbud mot sådana&lt;br&gt;blockader.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9.3 &amp;nbsp;Facklig vetorätt vid entreprenad m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 39-40 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har&lt;br&gt;arbetstagarorganisationerna möjlighet att hindra arbetsgivaren att anlita&lt;br&gt;entreprenör i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att eventuellt kunna utnyttja sin vetorätt gör de fackliga or-&lt;br&gt;ganisationerna i dag en bedömning av om entreprenören kan förväntas bryta&lt;br&gt;mot lag eller avtal. Denna prövning får, enligt rättspraxis, enbart avse&lt;br&gt;sådana brott som i sin tur kan påverka entreprenörernas egna anställda,&lt;br&gt;t.ex. brott mot MBL, kollektivavtal och reglerna om arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler och den tillämpning som dessa ger möjlighet till är&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning inte rimliga. Entreprenörens eventuella&lt;br&gt;överträdelser mot den egna personalen skall bevakas av dess egna fackliga&lt;br&gt;organisationer och eventuella brott mot skatteregler m.m. skall självfallet&lt;br&gt;beivras genom normalt rättsligt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att lagstiftningens tillämpning fått orimliga konse-&lt;br&gt;kvenser för många mindre företag och även kommit att utgöra en begräns-&lt;br&gt;ning av etableringsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att ge den arbetsrättsliga kommittén i uppdrag att&lt;br&gt;utreda förutsättningarna för ett avskaffande av vetorättsreglema i med-&lt;br&gt;bestäm mandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9.4 Turordning vid uppsägning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 § anställningsskyddslagen (1982:80) skall en arbetsgivare iaktta&lt;br&gt;vissa turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Dessa regler&lt;br&gt;kan vålla problem, särskilt i små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid driftsinskränkningar är det angeläget både för företaget och dess an-&lt;br&gt;ställda att den arbetsstyrka som blir kvar får en sammansättning som gör&lt;br&gt;en fortsatt effektiv verksamhet möjlig. Lagens regler innebär att det är&lt;br&gt;anställningstidens längd som fäller utslaget när arbetsgivaren skall besluta&lt;br&gt;om vem som skall sägas upp. Reglerna är emellertid dispositiva så att&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagarorganisation genom kollektivavtal kan avtala om&lt;br&gt;avsteg. Inom ramen för den arbetsrättsliga utredningen bör en kartläggning&lt;br&gt;av praxis för avsteg från turordningsreglema ske. Särskilt förhållandena för&lt;br&gt;de mindre företagen och deras personal måste uppmärksammas. Utredning-&lt;br&gt;en kan därefter lägga förslag om eventuellt erforderliga förändringar utifrån&lt;br&gt;det allmänna syftet att främja väl fungerande företag som kan ge anställ-&lt;br&gt;ningstrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9.5 &amp;nbsp;Arbetsrättsliga skadestånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsrättsliga lagstiftningen är numera ett omfattande regelverk, vartill&lt;br&gt;kommer den reglering som sker genom kollektivavtalen. Det är svårt att&lt;br&gt;överblicka ett så omfattande regelsystem och efterleva det i alla dess&lt;br&gt;detaljer. Inte minst gäller det mindre företag, som av naturliga skäl inte kan&lt;br&gt;ha tillgång till en egen arbetsrättslig expertis. Skadestånd utkrävs ibland&lt;br&gt;även för tämligen bagatellartade förseelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd till de fackliga organisationerna vid bagatellartade brott mot&lt;br&gt;vissa varsel- och underrättelseskyldigheter, som i realiteten saknar betydelse&lt;br&gt;för en enskild person, kan sättas ifråga. För mindre företag kan skadestån-&lt;br&gt;den vara mycket stora i förhållande till företagets omsättning. Konsekven-&lt;br&gt;serna av skadeståndsreglerna kommer också att bli föremål för en översyn&lt;br&gt;med sikte på behövliga förändringar i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör också nämnas att regeringen avser att i särskild&lt;br&gt;ordning återkomma med förslag till en väsentligt höjning av skadeståndet&lt;br&gt;för deltagande i olovlig stridsåtgärd (den s.k. tvåhundrakronorsregeln).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9.6 Arbetsförmedlingsmonopolets avskaffande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I arbetsmarknadsdepartementet förbereds ett förslag som syftar till att&lt;br&gt;avskaffa det s.k. arbetsförmedlingsmonopolet senast fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1993. Privata eller andra fristående arbetsförmedlingar som komplement till&lt;br&gt;den offentliga arbetförmedlingen innebär flera fördelar. Med en större&lt;br&gt;mångfald inom arbetsförmedlingsområdet skulle man åstadkomma en ökad&lt;br&gt;flexibilitet och anpassningsförmåga som utgör en förutsättning för en väl&lt;br&gt;fungerande arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för den svenska lagstiftningen på området ligger en ILO- Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;konvention som i princip förbjuder privat arbetsförmedling i förvärvssyfte.&lt;br&gt;Så länge Sverige är bundet till denna konvention kan inte privat arbets-&lt;br&gt;förmedling tillåtas i landet. Regeringen avser därför att inom kort ta&lt;br&gt;initiativ till att Sverige säger upp konventionen. En uppsägning av konven-&lt;br&gt;tionen träder i kraft ett år efter det att uppsägningen registrerats hos ILO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att snarast utarbeta direktiv till en utredning&lt;br&gt;som får till uppgift att lämna förslag till en avreglering. Denna utredning&lt;br&gt;skall också få till uppgift att behandla frågan om uthyrning av arbetskraft.&lt;br&gt;Regeringen vill i detta sammanhang understryka att den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen även i framtiden kommer att ha en mycket viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9.7 Arbetslöshetsförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Trots att arbetslöshetsförsäkringen i huvudsak finansieras av allmänna&lt;br&gt;medel saknar en relativt stor del av arbetskraften rätt till arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättning. Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att&lt;br&gt;undersöka förutsättningarna för införande av en obligatorisk arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring som medför att en större andel av arbetstagarna och före-&lt;br&gt;tagarna än för närvarande bereds försäkringsskydd vid arbetslöshet. I&lt;br&gt;dagsläget står ca 20 % av arbetskraften utanför arbetslöshetsförsäkringen.&lt;br&gt;Därav är en stor andel småföretagare eller anställda i små företag. En ökad&lt;br&gt;anslutning till försäkringen skulle förbättra tryggheten för dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9.8 Sjuklönereformen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 träder lagen (1991:1047) om sjuklön i kraft. De nya&lt;br&gt;reglerna innebär att arbetsgivaren skall svara för utbetalning av sjuklön till&lt;br&gt;sina anställda under de första 14 dagarna av en sjukperiod. För att kom-&lt;br&gt;pensera arbetsgivarna för kostnaderna för sjuklönen har arbetsgivaravgiften&lt;br&gt;till sjukförsäkringen sänkts med 1,9 procentenheter. Små företag ges&lt;br&gt;möjligheter att teckna en försäkring mot onormalt höga sjuklönekostnader.&lt;br&gt;De allmänna försäkringskassorna kommer att tillhandahålla en försäkring&lt;br&gt;för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens organisationer har hävdat att den kompensation som den&lt;br&gt;sänkta socialavgiften ger är alldeles för liten i förhållande till företagens&lt;br&gt;ökade kostnader i samband med införandet av sjuklön. Även andra problem&lt;br&gt;i samband med reformen har påtalats av småföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av socialavgiften till sjukförsäkringen med anledning av sjuk-&lt;br&gt;lönereformen fastställdes av riksdagen efter förslag av regeringen (prop.&lt;br&gt;1990/91:181, SfU18, rskr. 372). I propositionen angavs att procentsatsen&lt;br&gt;fastställts mot bakgrund av de dittillsvarande kostnaderna för de första 14&lt;br&gt;dagarna av en sjukperiod, sjuktalsutvecklingen och de förändrade kompen-&lt;br&gt;sationsnivåema inom sjukpenningförsäkringen fr.o.m. den 1 mars 1991 -&lt;br&gt;dvs. då kända förhållanden. I regeringskansliet övervägs för närvarande en&lt;br&gt;ytterligare sänkning av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen. Regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att noga följa kostnadsutvecklingen vad gäller arbetsgivarnas utgifter Prop. 1991/92.51&lt;br&gt;för sjuklönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;10 Europafrågor&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EES-avtal och senare medlemskap i EG ger helt nya förutsätt-&lt;br&gt;ningar för små och medelstora företag som har möjlighet att ex-&lt;br&gt;pandera internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs småföretagsprogram ger småföretagen möjlighet till samverkan&lt;br&gt;med andra småföretag inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala utvecklingsfondernas EG-insatser bör vidareutvecklas&lt;br&gt;bl.a. i samverkan med NUTEK och Sveriges Exportråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små teknikbaserade företag bör ges bättre möjligheter att delta i det&lt;br&gt;s.k. EUREKA-samarbetet. STATT bör i ökad utsträckning arbeta med&lt;br&gt;teknikuppdrag från småföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10.1 De Europeiska Gemenskaperna (EG)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;EGs betydelse för den svenska näringslivet - och därmed också för små-&lt;br&gt;företagen - blir allt större ju närmare en EG-integration Sverige kommer.&lt;br&gt;EG är den största exportmarknaden för de små familjeföretagen. Drygt&lt;br&gt;40 % av dessa företags export går till EG-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1989 fattade EG-kommissionen och EFTA-ländema beslut&lt;br&gt;om att inleda förhandlingar om skapandet av ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (EES) byggt kring visst gemensamt beslutsfattande och&lt;br&gt;gemensamma institutioner. Ett EES-avtal är träffat och träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993. EES-avtalet omfattar den fria rörligheten för varor, tjänster,&lt;br&gt;kapital och personer, samt angränsande politikområden, bl.a. forskning,&lt;br&gt;utbildning, miljö, sociala frågor och småföretagsfrågor. Detta innebär bl.a.&lt;br&gt;att Sverige skall medverka i EGs ramprogram för forskning och utveckling,&lt;br&gt;i vilket småföretagen är en särskilt gynnad grupp. Vidare innebär det att&lt;br&gt;svenska småföretag kommer att få del av EGs småföretagsprogram i princip&lt;br&gt;på likartade villkor som EG-ländemas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördraget ger EGs beslutsfattande organ stor frihet att utforma sin&lt;br&gt;politik på småföretagsområdet. Främst eftersträvas att stärka de små och&lt;br&gt;medelstora företagen genom att främja de allmänna förutsättningarna för&lt;br&gt;företagande. Men mot bakgrund av de ökade kraven, som skapandet av den&lt;br&gt;inre marknaden skulle komma att medföra, beslutades år 1986 att utarbeta&lt;br&gt;ett särskilt småföretagsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet kan övergripande indelas i följande fyra områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;finansiering, bl.a. genom att initiera projekt och program för att påverka&lt;br&gt;de finansiella aktörerna, stödja företag som har finansiella aktiviteter riktade&lt;br&gt;mot småföretag samt uppmuntra kunskapsutbyte på det finansiella området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder för att förbättra informationsflödet till företagen om de föränd-&lt;br&gt;ringarna som sker inom EG, bl.a. genom Euro Info Centre network,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. I saml. Nr 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgivandet av olika publikationer, tillhandahållande av olika databaser Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder för att förebygga att nya regler uppkommer som verkar hind-&lt;br&gt;rande för småföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtgärder för att höja kompetens- och tekniknivån, bl.a. genom program&lt;br&gt;som COMETT (Programme on cooperation between universities and&lt;br&gt;industry regarding training in the field of technology) och SPRINT (Stra-&lt;br&gt;tegic Programme for Innovation and Technology Transfer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har EG program som syftar till att öka samarbetet mellan&lt;br&gt;företagen i olika länder och regioner, exempelvis BC-NET (Business&lt;br&gt;Cooperation Network) och BCC, Business Cooperation Centres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad olika svenska myndigheter och andra organ genomför särskilda&lt;br&gt;aktiviteter med inriktning på EG-frågor. Det kan röra sig om att tillhan-&lt;br&gt;dahålla information, främja samarbete med företag inom EG-ländema eller&lt;br&gt;på annat sätt underlätta för och förbereda företagen på den integra-&lt;br&gt;tionsprocess som pågår. I flera fall rör det sig om samarbete i någon form&lt;br&gt;med olika EG-institutioner. Bland dessa organ bör särskilt nämnas de&lt;br&gt;regionala utvecklingsfonderna. Utvecklingsfonderna genomför i samråd med&lt;br&gt;NUTEK och Exportrådet informationsinsatser riktade till småföretagen rö-&lt;br&gt;rande EG och dess verksamhet samt marknadsutvecklingen i EG-ländema.&lt;br&gt;Rådgivningsinsatsema sker bl.a. i form av s.k. EG-konsekvensanalyser.&lt;br&gt;Utvecklingsfondernas konsulter går igenom företagets verksamhet för att&lt;br&gt;finna de hot och möjligheter som företaget står inför. Dessutom kan ut-&lt;br&gt;vecklingsfonderna delfinansiera ytterligare konsultinsatser inom EG-områ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer det som värdefullt att denna verksamhet hos utveck-&lt;br&gt;lingsfonderna fortsätter och att den vidareutvecklas. Det bör ske i nära&lt;br&gt;samverkan med bl.a. NUTEK och Sveriges exportråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium har en informationstjänst för Europafrågor dit intres-&lt;br&gt;serade företag eller allmänheten kan vända sig för att få information om&lt;br&gt;EG. De har bl.a. tillgång till EG-databaser och har egna experter inom&lt;br&gt;olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BC-NET startades av EG-kommissionen år 1988 som en del av EGs&lt;br&gt;småföretagsprogram och är ett databaserat system som gör det möjligt för&lt;br&gt;företag att snabbt hitta affärskontakter inom EG-länder för olika typer av&lt;br&gt;samarbete, tekniskt, kommersiellt eller finansiellt. I mars 1991 underteck-&lt;br&gt;nades en överenskommelse som innebär att BC-NET-systemet utvidgas till&lt;br&gt;att omfatta även EFTA-ländema. Även länder som exempelvis Brasilien,&lt;br&gt;Mexico, Polen och Tunisien är anslutna. NUTEK är avtalsmässigt s.k.&lt;br&gt;nationell kontaktpunkt i Sverige. Fjorton regionala utvecklingsfonder, sex&lt;br&gt;handelskamrar, Exportrådet och Grossistförbundet är regionala kon-&lt;br&gt;taktpunkter för BC-NET dit företagen kan vända sig. Dessa organ hjälper&lt;br&gt;företagen mot en mindre avgift att sammanställa en s.k. matchningsprofil&lt;br&gt;avseende lämplig samarbetspartner. Förfrågningarna behandlas konfiden-&lt;br&gt;tiellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BC-NET är ett led i strävan att föra ut småföretagen på den europeiska&lt;br&gt;marknaden, att öka konkurrenskraften genom samarbete med europeiska&lt;br&gt;företag och att stärka samverkan mellan svenska och utländska rådgiv-&lt;br&gt;ningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Euro Info Centre network (EIC) etablerades år 1987 för att ge främst Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;små och medelstora företag tillgång till information om EG. Nätverket&lt;br&gt;omfattar ungefär 200 centra. Syftet är att företagen snabbt skall kunna få&lt;br&gt;aktuell information om bl.a. lagstiftning, finansieringsmöjligheter, program&lt;br&gt;riktade till småföretag eller produktstandarder. EIC fungerar som ett&lt;br&gt;nätverk med dels det centrala informationskontoret i Bryssel och dels de&lt;br&gt;regionala EIC med speciella kunskaper om sin region. EIC är integrerade&lt;br&gt;i befintliga lokala eller regionala organ som har verksamhet inriktad på att&lt;br&gt;främja småföretag, exempelvis handelskamrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EICs uppgifter har på senare år utvidgats och de spelar idag en aktiv roll&lt;br&gt;för att motivera företagen till att orientera sig i Europafrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFTA-ländema kommer inom kort att inleda särskilda förhandlingar med&lt;br&gt;EG om ett deltagande i EIC.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10.2 Europeiskt utvecklingssamarbete&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar sedan år 1986 tillsammans med 18 andra europeiska länder&lt;br&gt;och EG-kommissionen i forsknings- och utvecklingssamarbetet EUREKA.&lt;br&gt;Samarbetet, som huvudsakligen är inriktat på konkurrensneutralt men ändå&lt;br&gt;marknadsorienterat utvecklingsarbete, syftar till att höja Europas teknologis-&lt;br&gt;ka nivå och öka industrins internationella konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUREKAs bärande idé är att på ett flexibelt och decentraliserat sätt få&lt;br&gt;till stånd europeiskt samarbete när det gäller utveckling, spridning och&lt;br&gt;implementering av marknadsorienterade projekt främst inom det högtekno-&lt;br&gt;logiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EUREKA-programmet deltar nu ca 3000 industrier och organisationer&lt;br&gt;i nära 500 projekt. Den totala omsättningen för utvecklingsprojekten uppgår&lt;br&gt;till ungefär 50 miljarder kronor. 120 svenska företag deltar för närvarande&lt;br&gt;i 93 projekt. Det finns 30 presumtiva nya projekt som ansökt om&lt;br&gt;EUREKA-status varav 10 avser småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd för deltagande i EUREKA-projekt kan svenska företag erhålla från&lt;br&gt;industrifonden under vissa förhållanden. Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket, NUTEK, kan ge förstudiebidrag och visst projektstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befintliga stödformerna har visat sig otillräckliga. Flera intressanta&lt;br&gt;projekt har fallit på bristande finansiering från svensk sida. Övriga euro-&lt;br&gt;peiska länder har vanligen avsatt särskilda medel för finansiering av denna&lt;br&gt;typ av samarbetsprojekt. Finansieringen är dock vanligen maximerad till&lt;br&gt;50 % av ett företags projektandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagen kommer att svara för en väsentlig del av tillväxten fram-&lt;br&gt;över. Särskilt intressanta är i detta sammanhang de teknikbaserade småfö-&lt;br&gt;retagen. Det är därför mycket viktigt att dessa företag ges tillräckliga&lt;br&gt;möjligheter att delta i den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare konstateras att den ökande internationaliseringen skärper&lt;br&gt;konkurrensen samtidigt som marknaderna vidgas. Kraven på kunskap och&lt;br&gt;kompetens ökar liksom kostnaderna för FoU-samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora företagen kan ofta finansiera sina andelar i ett EUREKA-&lt;br&gt;samarbete. Ofta kan man också använda sig av ett befintligt internationellt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontaktnät. De små och medelstora företagen har vanligen små resurser och Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;möjligheterna att erhålla stöd för utvecklingsprojekt är i regel helt avgö-&lt;br&gt;rande för om deltagande sker eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För deltagande i utvecklingsprojekt inom ramen för EUREKA bör sär-&lt;br&gt;skilda medel avsättas. Den närmare inriktningen av denna verksamhet&lt;br&gt;kommer regeringen att redovisa i 1992 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10.3 Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverk-&lt;br&gt;samhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med utlandskontor på tolv platser i världen har Stiftelsen Sveriges teknisk-&lt;br&gt;vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) till uppgift att främja Sveriges&lt;br&gt;tekniskt industriella och därmed samhälleliga utveckling, dels genom att&lt;br&gt;rapportera om tekniska nyheter och trender, dels genom att utföra uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATTs uppdragsverksamhet har på senare år kommit att alltmer inrik-&lt;br&gt;tas mot stora uppdrag för de stora företagen. Orsaken är ofta bristande lön-&lt;br&gt;samhet vid små uppdrag för små och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATT har ej haft som uttalat delmål att verka för att utveckla de små&lt;br&gt;och medelstora företagen. Många andra statligt finansierade organ har&lt;br&gt;däremot haft just dessa företags utveckling som uttalat delmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATT har bl.a. av dessa skäl saknat naturlig delaktighet i olika åt-&lt;br&gt;gärder som staten tidigare kunnat rikta mot denna målgrupp. STATTs&lt;br&gt;resurser och kompetens har i den meningen ej varit tillräckligt lättillgängli-&lt;br&gt;ga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att genom omprioriteringar avsätta särskilda&lt;br&gt;resurser så att STATT försöksvis kan utveckla sin verksamhet i Sverige på&lt;br&gt;sådant sätt att småföretagen kan dra bättre nytta av STATTs befintliga&lt;br&gt;resurser utomlands, främst i Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10.4 Östeuropa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av näringslivet i Central- och Östeuropa kännetecknas av den&lt;br&gt;snabba utvecklingen av småföretag i olika former och deras betydelse i om-&lt;br&gt;vandlingsprocessen. Svenska företag har en framträdande plats som inve-&lt;br&gt;sterare i såväl Polen som Ungern. Antalet joint-ventures med företag i&lt;br&gt;dessa länder har ökat snabbt under senare år. I framför allt Polen noteras&lt;br&gt;ett stort antal gemensamägda småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller småföretagsutvecklingen i Estland, Lettland och Litauen&lt;br&gt;innebär självständigheten att en helt ny fas inleds i dessa länder. Fram till&lt;br&gt;självständigheten har möjligheterna att bilda privata småföretag varit be-&lt;br&gt;gränsade. För att kunna genomföra en genomgripande förändring i industri-&lt;br&gt;strukturen krävs att det starka beroendet av sovjetisk industri upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ställt sammanlagt 3,5 milj. kr. till NUTEKs förfogande&lt;br&gt;(dåvarande SIND) för budgetåren 1990/91 och 1991/92 för att främja&lt;br&gt;småföretagsutveckling och kunskaper om marknadsekonomins förutsätt-&lt;br&gt;ningar i de baltiska staterna, framför allt Estland. Verket har översatt och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassat utbildningspaket, arrangerat kurser och konferenser, genomfört Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;delegationsresor samt finansierat experthjälp. Vidare har beredningen för&lt;br&gt;internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) anlitat NUTEK för&lt;br&gt;vissa aktiviteter. Även andra organ som exempelvis de regionala utveck-&lt;br&gt;lingsfonderna, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Ingenjörsveten-&lt;br&gt;skapsakademien har aktiviteter riktade mot de baltiska staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att Sverige även i fortsättningen bör verka för en så&lt;br&gt;snabb omställning och utveckling av näringslivet i de baltiska staterna som&lt;br&gt;möjligt. Samarbetet och det ekonomiska utbytet bör fördjupas. Härvid bör&lt;br&gt;även småföretagen utveckla vissa kontakter med Östeuropa, främst Bal-&lt;br&gt;tikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;11 Främjande av nyetableringar&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiska organ på central och regional nivå bör i samverkan&lt;br&gt;med bl.a. kommunerna, företagens organisationer, banker m.fl.&lt;br&gt;bedriva ett intensivt arbete med rådgivning och utbildning riktat till&lt;br&gt;företagsetablerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket (PRV) bör utses till huvudman och&lt;br&gt;ges totalt ansvar för verksamheten med registrering av handelsbolag&lt;br&gt;och ekonomiska föreningar. Ett rikstäckande, enhetligt och med PRVs&lt;br&gt;aktiebolagsregister samordnat register över handelsbolag och ekono-&lt;br&gt;miska föreningar införs successivt från mitten av år 1993 till slutet av&lt;br&gt;år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRVs verksamhet med handels- och föreningsregistren skall&lt;br&gt;finansieras via avgifter, som PRV uppbär. Avgifterna skall täcka&lt;br&gt;kostnaderna för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV skall ansvara för att nyföretagare fortsättningsvis får god&lt;br&gt;information och service vid kontakter med handelsbolags- och&lt;br&gt;föreningsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11.1 Information och rådgivning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i en rapport (B1991:4) Att skapa livskraft - förslag för ett&lt;br&gt;starkt nyföretagande, bl.a. redogjort för de insatser som görs för nyföreta-&lt;br&gt;gande i Sverige och i vissa europeiska länder samt kommit med vissa för-&lt;br&gt;slag. I Sverige finns ungefär 530 offentliga och privata organ på central,&lt;br&gt;regional eller lokal nivå som har verksamhet riktad mot nyföretagare. Ca&lt;br&gt;80 % av dessa ger rådgivning i någon form. Rådgivningen sker på olika&lt;br&gt;sätt och kompletteras med skriftlig information. De viktigaste bland dessa&lt;br&gt;organ är utvecklingsfonder, kommunernas näringslivssekretariat, Jobs &amp;amp;&lt;br&gt;Society och högskolornas kontaktsekretariat. Även banker deltar i denna&lt;br&gt;verksamhet. För kooperativ verksamhet finns särskilda kooperativa utveck-&lt;br&gt;lingscentra. Rådgivningen är kostnadfri i de flesta fall. NUTEK uppskattar&lt;br&gt;att ungefär 20 % av ny företagarna har anlitat något av dessa organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsfonderna har en betydelsefull uppgift som förmedlare av&lt;br&gt;rådgivning och utbildning till nya företag. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;de näringspolitiska organen på central och regional nivå i samverkan med&lt;br&gt;bl.a. kommunerna, företagens organisationer, banker m.fl. bedriva ett&lt;br&gt;intensivt arbete med rådgivning och utbildning riktad till personer som&lt;br&gt;avser att starta ett eget företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de organ som arbetar med nyföretaganderådgivning verkar&lt;br&gt;inom samma geografiska område. Samverkan mellan dessa organ är ofta&lt;br&gt;bristfällig. Samtidigt är de enskilda organens resurser små och deras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktion blir därför otydlig för målgruppen. En ökad samverkan skulle Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;innebära att resurserna används mer effektivt och insatserna når ut bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan samverkan bör initieras på regional och lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset bland kvinnor i alla åldrar för att starta och driva företag har&lt;br&gt;ökat de senaste åren. Enligt statistik från SCB drevs 19 % av företagen som&lt;br&gt;startades år 1990 av kvinnor. 1989 var motsvarande andel 15 %. Intresset&lt;br&gt;hos kvinnliga gymnasiestuderande är större än hos manliga studerande,&lt;br&gt;visar försök på ekonomisk linje som gjorts i samarbete med Ung Företag-&lt;br&gt;samhet. De studerande har fått driva företag i ett år. 60 % av dessa företag&lt;br&gt;har drivits av kvinnliga studerande. Den offentliga sektorn står inför en&lt;br&gt;omfattande reformering som kommer att innebära att bl.a. verksamheter&lt;br&gt;med serviceinriktning kommer att kunna drivas i privat regi. Den offentliga&lt;br&gt;sektorn har till övervägande del kvinnliga anställda. En viktig målgrupp för&lt;br&gt;information och rådgivning blir därför de kvinnor inom offentlig sektor som&lt;br&gt;vill starta eget företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser för att främja kvinnliga företagare görs av de regio-&lt;br&gt;nala utvecklingsfonderna. På initiativ av riksdagen (NU 1984/85:23 rskr.&lt;br&gt;242) har regeringen tillsammans med Landstingsförbundet verkat för att&lt;br&gt;vaije fond skall utse en person, en s.k. jämställdhetsansvarig, som skall&lt;br&gt;arbeta med frågor som rör kvinnliga företagare. Flera utvecklingsfonder har&lt;br&gt;aktiviteter som riktar sig till kvinnor. Verksamheten har inriktat sig på&lt;br&gt;utbildning, bl.a. starta-eget-kurser, rådgivning, bildandet av nätverk samt&lt;br&gt;gemensamma marknadsföringsaktiviteter. Erfarenheter visar att behovet&lt;br&gt;och intresset för dessa aktiviteter är stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beviljat särskilda medel till ett treårigt projekt på NU-&lt;br&gt;TEK som syftar till att öka kunskapen om kvinnliga företagare. Projektet&lt;br&gt;upphör i och med budgetåret 1991/92. Det är regeringens mening att arbe-&lt;br&gt;tet med kvinnliga företagare i fortsättningen skall ingå som en naturlig del&lt;br&gt;av NUTEKs nyföretagarverksamhet. Regeringen avser att inom kort ge&lt;br&gt;NUTEK i uppdrag att utreda kvinnliga företagares situation, främst i de&lt;br&gt;regionalpolitiskt prioriterade områdena. Vidare anser regeringen att det är&lt;br&gt;av stor vikt att utvecklingsfonderna och andra organ som tillhandahåller&lt;br&gt;information till nyföretagare uppmärksammar kvinnliga företagares särskilda&lt;br&gt;behov samt de grupper av potentiella kvinnliga företagare som finns främst&lt;br&gt;inom offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11.2 Effektivare system för firmaregistrering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I handelsregistret registreras handelsbolag, enkla bolag, enskilda näringsid-&lt;br&gt;kare samt ideella föreningar och stiftelser som idkar näring. I föreningsre-&lt;br&gt;gistret registreras ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, sambruks-&lt;br&gt;föreningar och bostadsföreningar enligt äldre lag. Registren, som är läns-&lt;br&gt;visa, förs av länsstyrelsen i respektive län. Trots en kraftig produktivi-&lt;br&gt;tetsökning under 1980-talet har flera länsstyrelser i dag svårt att tillfreds-&lt;br&gt;ställa företagens och föreningarnas behov av service i samband med regist-&lt;br&gt;rering av företag m.m. På några länsstyrelser drivs verksamheten med han-&lt;br&gt;delsbolags- och föreningsregistren med otillräckliga resurser i förhållande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ärendevolymen. Nyföretagare som vill registrera sin firma kan få vänta&lt;br&gt;så länge som fyra månader hos vissa länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande regler får registren inte föras i ADB-form. Ett fåtal av&lt;br&gt;länsstyrelserna har arbetsregister i ett ADB-system, men från detta måste&lt;br&gt;man sedan ta ut ett rättsbärande pappersregister. Att registren inte förs i&lt;br&gt;ADB-form medför problem med registerhanteringen och svårigheter att sö-&lt;br&gt;ka information. Behovet av information kan inte alltid tillgodoses bl.a. just&lt;br&gt;på grund av att registrens uppbyggnad gör det omöjligt att söka all den&lt;br&gt;information som företagare vill ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1990 gav regeringen statskontoret i uppdrag att överväga och&lt;br&gt;föreslå förändringar av länsstyrelsernas verksamhet med registrering av&lt;br&gt;handelsbolag och ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget ingick att statskontoret även skulle lämna förslag till åt-&lt;br&gt;gärder i fråga om informationsinsatser till nyföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150, bil. 11:12)&lt;br&gt;anmäldes att effektivitetsförbättringar i registerverksamheten kan påräknas&lt;br&gt;med anledning av förslag från statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret föreslår att verksamheten med registrering av handelsbolag&lt;br&gt;och föreningar på längre sikt utvecklas så att en samlad och samordnad&lt;br&gt;firmaaregistrering kan uppnås. Förutsättningar för detta är, enligt statskon-&lt;br&gt;toret, att PRV utses som ny huvudman i stället för länsstyrelsernas&lt;br&gt;organisationsnämnd och att ett enhetligt rikstäckande ADB-stöd införs.&lt;br&gt;Enligt statskontoret bör PRV tillträda sitt huvudmannaskap den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande handels- och föreningsregister skall föras i form av register-&lt;br&gt;blanketter. Statskontoret föreslår att berörda förordningar ändras så att&lt;br&gt;registret får föras med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret föreslår att ansvaret för den länsvisa verksamheten bibe-&lt;br&gt;hålls på länsstyrelserna. Nuvarande ärendebalanser bör arbetas bort, vilket&lt;br&gt;i flera av fallen, enligt statskontoret, endast kan ske genom att anställa&lt;br&gt;extra personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret föreslår vidare att verksamheten från den 1 juli 1992 finan-&lt;br&gt;sieras direkt via de avgifter som de registrerade betalar. PRV föreslås få&lt;br&gt;ett 1000-kronorsanslag och rätt att uppbära samtliga avgifter för verksam-&lt;br&gt;heten. PRV föreslås sedan ersätta länsstyrelserna för deras kostnader enligt&lt;br&gt;en överenskommen taxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret räknar med att de föreslagna investeringarna i ett rikstäc-&lt;br&gt;kande, enhetligt och med aktiebolagsregistret samordnat ADB-register skall&lt;br&gt;leda till sådana effektivitetsvinster att investeringarna blir självfinan-&lt;br&gt;sierande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller informationen till nyföretagare föreslår statskontoret att SIND&lt;br&gt;(numera NUTEK) utarbetar ett häfte om vart man skall vända sig som ny-&lt;br&gt;företagare. Statskontoret föreslår vidare att NUTEKs projekt med en&lt;br&gt;samarbetsmodell mellan berörda länsorganisationer kompletteras med en&lt;br&gt;särskild delstudie om informationsfrågor. NUTEK skulle därvid särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beakta den information som riktar sig till nyföretagargruppen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser, däribland PRV, tillstyrker förslaget att PRV blir&lt;br&gt;huvudman för verksamheten. Däremot anser flera av instanserna att an-&lt;br&gt;svarsfördelningen mellan PRV och länsstyrelserna blir oklar med utred-&lt;br&gt;ningens förslag. I stället bör PRV ges ett samlat myndighetsansvar för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget att ett enhetligt och&lt;br&gt;rikstäckande ADB-system baserat på PRVs system för aktiebolagsregist-&lt;br&gt;reringen införs. Företagens Uppgiftslämnardelegation framhåller att&lt;br&gt;insynsfrågoma måste klargöras och registrets ändamål, innehåll och krav&lt;br&gt;på uppgiftslämnama noga måste avvägas. Ett antal av remissinstanserna&lt;br&gt;avstyrker förslaget och förordar i stället det ADB-system som LänsData AB&lt;br&gt;utvecklat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig över frågan om avgifter tillstyrker att&lt;br&gt;verksamheten finansieras via avgifter enligt självkostnadsprincipen. Alla&lt;br&gt;länsstyrelser som yttrat sig anser att avgifterna skall betalas dirket till&lt;br&gt;länsstyrelserna och inte till PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna instämmer i utredningens förslag att en enda&lt;br&gt;myndighet, t.ex. NUTEK, har det övergripande samordningsansvaret för&lt;br&gt;all information till företagarna. Riksskatteverket och Företagens Upp-&lt;br&gt;giftslämnardelegation menar däremot att ansvaret för information angående&lt;br&gt;handelsbolagsregistret bör ligga på den myndighet som ansvarar för re-&lt;br&gt;gistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsregistren fungerar i dag mycket olika och på många håll är förhål-&lt;br&gt;landena otillfredsställande. Detta gäller rutiner, personella resurser, ser-&lt;br&gt;vicegrad, ärendebalanser, arbetsorganisation, information och ADB-hante-&lt;br&gt;ring. Vid vissa handelsregister är handläggningstidema så långa att inak-&lt;br&gt;tuella uppgifter lämnas ut exempelvis om vem som är delägare i ett han-&lt;br&gt;delsbolag. Den uppgiftslämnande myndighetens servicegrad är viktig. Stor&lt;br&gt;vikt måste läggas vid att åstadkomma en rationell handläggningsordning och&lt;br&gt;därigenom nedbringa ärendebalansema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag att utveckla verksamheten till en samlad och sam-&lt;br&gt;ordnad firmaregistrering tillgodoser enligt regeringens mening i huvudsak&lt;br&gt;de krav på en rationell handläggningsordning som allmänheten kan ställa.&lt;br&gt;Vid PRVs bolagsavdelning finns idag ett modernt och väl utvecklat data-&lt;br&gt;system för registrering av och information om de svenska aktiebolagen. Ett&lt;br&gt;ändamålsenligt datasystem är en förutsättning för en samordnad företags-&lt;br&gt;registrering i Sverige. PRVs datasystem kan enkelt anpassas till regist-&lt;br&gt;rering av handelsbolag och föreningar. PRV är därför tekniskt väl rustat att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ny huvudman svara för också handels- och föreningsregistren. Även Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;när det gäller juridisk kompetens och administrativ effektivitet har PRV&lt;br&gt;goda förutsättningar att ombesörja denna uppgift. Bolagsavdelningens&lt;br&gt;handläggningstider har väsentligt förkortats under senare år och motsvarar&lt;br&gt;i dag näringslivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret föreslår att PRV blir ny huvudman, medan det operativa&lt;br&gt;ansvaret och arbetet ligger kvar på länsstyrelserna. Om utredningförslaget&lt;br&gt;genomförs finns det risk att ansvarsfördelningen mellan PRV och länsstyrel-&lt;br&gt;serna blir oklar. Därmed kan, enligt regeringens mening, driften i det nya&lt;br&gt;systemet bli orationell och de förbättringar kring registreringen av&lt;br&gt;handelsbolag som krävs, utebli. Det finns inte heller enligt regeringens&lt;br&gt;mening sådana kopplingar mellan handelsregisterverksamheten och&lt;br&gt;länsstyrelsernas huvudsakliga verksamhet, att en fortsatt anknytning till&lt;br&gt;länsstyrelserna är befogad. PRV bör därför utses till huvudman och ges det&lt;br&gt;totala ansvaret för verksamheten med registrering av handelsbolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Statskontoret har med ekonomiska kalkyler visat att&lt;br&gt;dess organisationsförslag innebär en rationalisering av verksamheten. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör förslaget att PRV utses både till huvudman och&lt;br&gt;samtidigt ges det totala ansvaret för verksamheten innebära ytterligare&lt;br&gt;effektiviseringsvinster. Länsstyrelsernas ansvar för verksamheten kommer&lt;br&gt;därmed att upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för övergången av huvudmannaskapet bör sättas till den 1&lt;br&gt;januari 1993 för att ge länsstyrelserna tillräckligt med tid att gallra sina&lt;br&gt;register och att överföra uppgifterna till sådana databärare, att konverte-&lt;br&gt;ring till det enhetliga ADB-registret hos PRV kan ske maskinellt. Det bör&lt;br&gt;vara möjligt för PRV att utveckla datarutinema fram till den 1 juli 1993&lt;br&gt;och därefter starta inläggningen av registerinnehållet län för län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag att ändra finansieringssättet så att PRV får sina&lt;br&gt;kostnader täckta direkt av avgifter tillfredsställer enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning kravet på ett ändamålsenligt system för en kundstyrd verksamhet.&lt;br&gt;PRVs övriga verksamhet är efterfrågestyrd på samma sätt och helt av-&lt;br&gt;giftsfinansierad. Avgifterna beslutas till vissa delar av regeringen och skall&lt;br&gt;täcka kostnaderna för verksamheten. Det förhållandet har tvingat PRV att&lt;br&gt;effektivisera sin verksamhet, så att kostnadstäckning verkligen kan uppnås.&lt;br&gt;Samma förhållande bör gälla även för verksamheten med registrering av&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt statskontoret är nuvarande avgifter för länsstyrelsernas registre-&lt;br&gt;ring, som varit oförändrad i tio år, så lågt satta att verksamheten går med&lt;br&gt;förlust. Regeringen kommer att överväga om avgifterna skall höjas, när&lt;br&gt;PRV har gjort en ekonomisk kalkyl för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aspekt att ta särskild hänsyn till är den roll som de nuvarande&lt;br&gt;handelsregistren spelar som förmedlare av information till personer som&lt;br&gt;avser att starta företag. Det är ett samhälleligt intresse att den som vill&lt;br&gt;starta ett företag eller ändra associationsform får tillräcklig information om&lt;br&gt;de förpliktelser som företagandet innebär och om de rättsverkningar som&lt;br&gt;är knutna till valet av en viss associationsform. Detta kan i förlängningen&lt;br&gt;bidra till samhällsekonomiska vinster på så sätt att antalet misslyckade&lt;br&gt;företagsstarter kan minska. Enligt regeringens mening är det därför av stor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vikt att nyföretagare har fortsatt tillgång till information och service även Prop. 1991/92:51&lt;br&gt;på regional nivå. PRV får huvudansvaret för att nyföretagare på ett enkelt&lt;br&gt;sätt får tillgång till relevant och aktuell information om registreringsförfa-&lt;br&gt;randet vid kontakter med handelsbolagsregistret. NUTEK och de näringspo-&lt;br&gt;litiska organen på regional nivå bör däremot stå för den mer utförliga&lt;br&gt;informationen och rådgivningen i samband med etablering av företag, i&lt;br&gt;enlighet med vad som tidigare anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nyss redovisade anger den principiella inriktningen av ett system för&lt;br&gt;en samlad registrering av handelsbolag och ekonomiska föreningar. Det är&lt;br&gt;angeläget att i det nya systemet ta till vara alla möjligheter att förbättra&lt;br&gt;tillgängligheten till registren för företag och allmänhet. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att ge PRV i uppdrag att mot bakgrund av statskontorets rapport&lt;br&gt;(1991:11) genomföra visst kompletterande utredningsarbete avseende bl.a.&lt;br&gt;möjligheterna att låta t.ex. banker, revisionsbolag, utvecklingsfonder och&lt;br&gt;andra, som är naturliga lokala kontaktpunkter för nyföretagama, via egna&lt;br&gt;terminaler överföra registreringsunderlag till PRV och som där läggs till&lt;br&gt;grund för en registreringsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;12 Ärendet till riksdagen&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels 1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att riksdagen godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas och&lt;br&gt;Stiftelsen Norrlandsfondens finansieringsverksamhet som regeringen&lt;br&gt;förordar (avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de ändrade riktlinjer för ägandet av de regionala riskkapitalbolagen&lt;br&gt;som regeringen förordar (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5&lt;br&gt;ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor enligt&lt;br&gt;denna lag skall både allmänna&lt;br&gt;och enskilda intressen beaktas,&lt;br&gt;om inte annat är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ plan- och bygglagen (1987:10) skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor enligt&lt;br&gt;denna lag skall både allmänna&lt;br&gt;och enskilda intressen beaktas,&lt;br&gt;om inte annat är föreskrivet.&lt;br&gt;Näringsfrihet och en effektiv&lt;br&gt;konkurrens skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsråden P. Westerberg, Laurén, Hörnlund, Thurdin och Könberg&lt;br&gt;anmäler frågor om en ny småföretagspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;en ny småföretagspolitik i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen har i huvudsak utarbetats inom näringsdepartementet.&lt;br&gt;Nedanstående avsnitt har dock utarbetats inom regeringskansliet enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.1-9.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Dybeck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om en&lt;br&gt;ny småföretagspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sammanfattning..............................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Inledning................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Förbättrad rättssäkerhet.....................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;Effektivare konkurrens...................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;Sänkt skattetryck......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;Effektivare riskkapitalmarknad................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;Regelreformering.........................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 &amp;nbsp;Arbetsrätt och arbetsmarknad.................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 &amp;nbsp;Nyetablering och Europakontakter............... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ekonomisk-politiska förutsättningar m.m............... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Inledning..............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Tillväxtpolitiken..........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Stabiliseringspolitiken...................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Småföretagssektoms betydelse................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 En ny småföretagspolitik........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Inledning..............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;En fri ekonomi..........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Sänkt skattetryck.........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Riskkapitalförsöijning......................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;Arbetsmarknad..........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;Europafrågor............................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;Regional utveckling........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 &amp;nbsp;Forskning och utveckling....................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 &amp;nbsp;Infrastruktur............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Äganderätt och näringsfrihet......................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Effektivare konkurrens.........................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Skärpt konkurrenspolitik. . ...................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Plan- och bygglagen.......................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Skattefrågor................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Effektivare riskkapitalmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;....................24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Behovet av förändring......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;De regionala riskkapitalbolagen och Småföretagsfonden . . 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Utvecklingsfondernas och Norrlandsfondens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringsverksamhet.....................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Regelreformering............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Behov av god regelkvalitet...................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Internationaliseringen och de svenska reglerna........30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Småföretagens behov.......................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Arbetsmarknadsfrågor..........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Vidgad möjlighet till provanställning.............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Blockad mot företag utan anställda...............33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Facklig vetorätt vid entreprenad m.m..............33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Turordning vid uppsägning...................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;Arbetsrättsliga skadestånd....................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;Arbetsförmedlingsmonopolets avskaffande..........34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;Arbetslöshetsförsäkring.....................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 &amp;nbsp;Sjuklönereformen.........................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Europafrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;..............................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 De Europeiska Gemenskaperna (EG).............37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Europeiskt utvecklingssamarbete................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;attachéverksamhet.........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Östeuropa.............................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Främjande av nyetableringar.....................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Information och rådgivning...................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Effektivare system för firmaregistrering............43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde.............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40109, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas och Stiftelsen Norrlandsfondens finansieringsverksamhet som regeringen förordar (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas och Stiftelsen Norrlandsfondens finansieringsverksamhet som regeringen förordar (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för ägandet av de regionala riskkapitalbolagen som regeringen förordar (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för ägandet av de regionala riskkapitalbolagen som regeringen förordar (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:20:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0351</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:20:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0351</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__51.pdf</filnamn>
<filstorlek>2118987</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om en ny småföretagspolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CBB2CC29-6C52-4917-9781-22BF7E3089DA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:BoU10</uppgift>
<ref_dok_id>GF01BoU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Konkurrensen i den kommunala planeringen - ändring i plan- och bygglagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:NU14</uppgift>
<ref_dok_id>GF01NU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny småföretagspolitik, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Gradin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Gradin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Bengt Dalström  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Bengt Dalström  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Erik Persson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Erik Persson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mona Sahlin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mona Sahlin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nic Grönvall  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nic Grönvall  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonia Karlsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:51&lt;br/&gt;
En ny småföretagarpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GF02N10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:51 En ny småföretagspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonia Karlsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>