<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289254</hangar_id>
 <dok_id>GF0350</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>50</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:50</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>50</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:01</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0350/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0350</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0350</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:50&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om sänkning av mervärdeskatten på vissa&lt;br&gt;varor och tjänster, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0350/prop_199192__50-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås bl.a. att mervärdeskatten på livsmedel, hotell-&lt;br&gt;och restaurangtjänster samt personbefordran sänks till 18 % från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1992 och att skatten bibehålls på 25 % för övriga varor och&lt;br&gt;tjänster. Vidare föreslås att vissa tjänster avseende kinematografisk film,&lt;br&gt;förvaltning av värdepappersfonder samt tillhandahållande av vissa&lt;br&gt;livräddningsfartyg undantas från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8, 13 och 17 §§ samt anvisningarna till 8 §&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) sjukvård, tandvård och social omsorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel och där-&lt;br&gt;med jämförlig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) försäkringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) i punkt 7 av anvisningarna angivna varor och tjänster inom&lt;br&gt;kulturverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) överlåtelse eller upplåtelse av arrende, hyresrätt, bostadsrätt,&lt;br&gt;tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet eller del av&lt;br&gt;fastighet om inte annat följer av anvisningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) postverkets befordran av annat än postpaket, gruppkorsband eller&lt;br&gt;varor i diligenstrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) frimärke, dock inte vid omsättning eller import i särskild för&lt;br&gt;butiksförsäljning avsedd förpackning, samt sedel och mynt som är eller&lt;br&gt;har varit gällande betalningsmedel, dock inte guldmynt präglade 1967&lt;br&gt;eller senare som omsätts efter sitt metallvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9) allmän nyhetstidning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan&lt;br&gt;tillhandahålls utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd&lt;br&gt;eller införs till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk&lt;br&gt;publikation som väsentligen framstår som oigan för sammanslutning med&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt,&lt;br&gt;miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att&lt;br&gt;företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk&lt;br&gt;periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publika-&lt;br&gt;tion förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan&lt;br&gt;publikation inkommer direkt till prenumerant,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11) införing eller ackvisition av annons i publikation av sådant slag&lt;br&gt;som anges i 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12) framställning av publikation av sådant slag som anges i 10 samt&lt;br&gt;tjänst som framställaren tillhandahåller i samband därmed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13) &amp;nbsp;Sveriges Radio-koncernens verksamhet för produktion och&lt;br&gt;utsändning av radio- och televisionsprogram, i den mån verksamheten&lt;br&gt;finansieras genom TV-avgiften eller statsanslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14) lakemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus eller&lt;br&gt;införs till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15) organ, blod eller modersmjölk från människa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16) flygbensin och flygfotogen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17) lotterier, däri inräknat vadhållning och andra former av spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet,&lt;br&gt;när tillgången överlåts i samband med överlåtelse av verksamheten eller&lt;br&gt;del därav eller övertas i samband med fusion eller liknande förfarande,&lt;br&gt;allt under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19) tjänst som avser gravöppning&lt;br&gt;eller gravskötsel när tjänsten till-&lt;br&gt;handahålls av huvudmannen för&lt;br&gt;allmän begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19) tjänst som avser gravöppning&lt;br&gt;eller gravskötsel när tjänsten till-&lt;br&gt;handahålls av huvudmannen för&lt;br&gt;allmän begravningsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20) fartyg för livräddning samt&lt;br&gt;del, tillbehör eller utrustning till&lt;br&gt;sådant fartyg, under förutsättning&lt;br&gt;att fartyget ställs till förfogande för&lt;br&gt;Svenska Sällskapet för Räddning af&lt;br&gt;Skeppsbrutne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår med 23,46 procent&lt;br&gt;av beskattningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår med 25 procent av&lt;br&gt;beskattningsvärdet. Skatten utgår&lt;br&gt;dock med 18 procent av beskatt-&lt;br&gt;ningsvärdet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) serveringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) rumsuthyrning i hotellrörelse&lt;br&gt;eller liknande verksamhet samt&lt;br&gt;upplåtelse av campingplats och&lt;br&gt;motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) personbefordran utom sådan&lt;br&gt;befordran där resemomentet är av&lt;br&gt;underordnad betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) transport i skidliftar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) omsättning och import av&lt;br&gt;sådana livsmedel och livsmedelstill-&lt;br&gt;satser som avses i 1 § livsmedelsla-&lt;br&gt;gen (1971:511) med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. vatten från vattenverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;som tillhandahålls av det detalj-&lt;br&gt;handelsbolag som avses i 15 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1977:293) om&lt;br&gt;handel med drycker samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig far med de begränsningar som anges i 18 och 60 §§ vid&lt;br&gt;redovisning av skatt göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;förvärv eller import för verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt att göra avdrag för ingående skatt i statlig och&lt;br&gt;kommunal verksamhet gäller dock bestämmelserna i 18 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet eller&lt;br&gt;importen enligt god redovisningssed borde ha bokförts om inte annat&lt;br&gt;följer av fjärde eller femte stycket. Har medgivande enligt 5 a § andra&lt;br&gt;stycket erhållits får avdrag för andra förvärv än sådana som avses i fjärde&lt;br&gt;eller femte stycket göras först vid beskattningsårets utgång eller när&lt;br&gt;betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför&lt;br&gt;sig till förskotts- eller a conto-likvid får göras under den redovisnings-&lt;br&gt;period då betalning har erlagts eller, i fråga om byggnads- eller&lt;br&gt;anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har&lt;br&gt;mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast&lt;br&gt;vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som hänför sig till&lt;br&gt;förvärv, import eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vara förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om&lt;br&gt;återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan&lt;br&gt;näringsidkare m.fl. får avdrag för den ingående skatten, oavsett&lt;br&gt;principerna för den skattskyldiges bokföring, göras för den redovisnings-&lt;br&gt;period under vilken faktura eller motsvarande handling har mottagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av avverkningsrätt till skog får avdrag för ingående skatt&lt;br&gt;göras endast för vad som har betalats under redovisningsperioden. Rätten&lt;br&gt;till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid införsel till landet&lt;br&gt;inträder tidigast när en av tullverket utfärdad tullräkning har mottagits av&lt;br&gt;den skattskyldige. Har skattskyldig övertagit annan skattskyldigs&lt;br&gt;verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för verksamheten, i den&lt;br&gt;mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande&lt;br&gt;ändamål far avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens&lt;br&gt;förvärv med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som&lt;br&gt;nu har sagts gäller endast i den mån i samfälligheten deltagande fastighet&lt;br&gt;används i verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en&lt;br&gt;svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda&lt;br&gt;dotterbolag) och tillhandahåller ett av företagen något annat av företagen&lt;br&gt;en tjänst som inte är skattepliktig får det andra företaget göra avdrag för&lt;br&gt;den skatt som belöper på det förstnämnda företagets förvärv eller införsel&lt;br&gt;för tillhandahållande av tjänsten, i den mån avdragsrätt hade förelegat om&lt;br&gt;förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga företaget. Vad&lt;br&gt;nu har sagts gäller även aktiebolag vars aktier till mer än nio tiondelar&lt;br&gt;ägs av ett eller flera helägda dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar skattskyldig mot ve-&lt;br&gt;derlag skattepliktig vara inom&lt;br&gt;landet från den som inte är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättning av varan,&lt;br&gt;skall som ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;för den skattskyldige anses 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar skattskyldig mot ve-&lt;br&gt;derlag skattepliktig vara inom&lt;br&gt;landet från den som inte är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättning av varan,&lt;br&gt;skall som ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;för den skattskyldige anses 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent av vederlaget. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller även den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för förmedling som avses i&lt;br&gt;punkt 3 första stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent av vederlaget. Om förvär-&lt;br&gt;vet avser sådan vara för vilken&lt;br&gt;skatt utgår med 18 procent av&lt;br&gt;beskattningsvärdet enligt 13 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra meningen, skall som ingåen-&lt;br&gt;de mervärdeskatt dock anses 15,25&lt;br&gt;procent av vederlaget. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller även den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för förmedling som avses i&lt;br&gt;punkt 3 första stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande&lt;br&gt;ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas&lt;br&gt;föreskrivs i 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda&lt;br&gt;och behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid bamsbörd,&lt;br&gt;om åtgärderna avser vård vid sjukhus eller annan inrättning som drivs av&lt;br&gt;det allmänna eller vid inrättning som avses i 1 § stadgan (1970:88) om&lt;br&gt;enskilda vårdhem m. m. Som sjukvård skall även anses vård av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet som berättigar till sjukvårdsersättning enligt 2 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring samt vård som i övrigt tillhanda-&lt;br&gt;hålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.&lt;br&gt;Även sjuktransporter som utförs med därför särskilt inrättade fordon&lt;br&gt;hänförs till sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget beträffande sjukvård omfattar, förutom varor och tjänster&lt;br&gt;som tillhandahålls vårdtagaren direkt av vårdgivaren, även sådana&lt;br&gt;kontroller och analyser av prov som tillhandahålls vårdgivaren av arman&lt;br&gt;som ett led i sjukvården. Undantaget avser inte vård av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla&lt;br&gt;sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget beträffande tandvård omfattar, förutom varor och tjänster&lt;br&gt;som tillhandahålls vårdtagaren direkt av vårdgivaren, även dentaltekniska&lt;br&gt;produkter och tjänster avseende sådana, när produkten eller tjänsten&lt;br&gt;tillhandahålls vårdgivaren, dentaltekniker eller den för vars bruk&lt;br&gt;produkten är avsedd. Undantaget avser inte vård av djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Med social omsorg avses offentlig eller privat verksamhet för&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg, särskilda omsorger om psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda och annan jämförlig social omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget beträffande social omsorg omfattar varor och tjänster som&lt;br&gt;den som bedriver omsorgen direkt tillhandahåller den som åtnjuter denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Undantaget beträffande utbildning omfattar varor och tjänster som&lt;br&gt;den som bedriver utbildningen direkt tillhandahåller den som åtnjuter&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar inte sådan utbildning som säljare eller uthyrare&lt;br&gt;anordnar i samband med tillhandahållande av skattepliktig vara eller&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Med värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet avses&lt;br&gt;omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, vare&lt;br&gt;sig de representeras av värdepapper eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådan verksamhet förstås&lt;br&gt;också ett fondbolags fondverksam-&lt;br&gt;het enligt 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för bank- och finansieringstjänster omfattar inte notariat-&lt;br&gt;verksamhet, inkassotjänster, uthyrning av förvaringsutrymmen eller&lt;br&gt;finansieringsföretags omsättning av varor som enligt köpeavtal återtagits&lt;br&gt;av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Med försäkringstjänster avses även tjänster hänförliga till återförsäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet samt tjänster utförda av försäkringsmäklare eller annan&lt;br&gt;förmedlare av försäkringar. Undantaget beträffande försäkringstjänster&lt;br&gt;omfattar inte försäkringsföretags omsättning av varor som övertagits i&lt;br&gt;samband med skadereglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Undantaget från skatteplikt enligt 8 § 5 gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) upplåtelse eller överlåtelse av rättighet som omlättas av 1, 4 eller&lt;br&gt;5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,&lt;br&gt;dock inte såvitt avser reklamalster eller system och program för&lt;br&gt;automatisk databehandling och inte heller film, videogram eller annan&lt;br&gt;jämförlig upptagning som avser information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) överlåtelse eller import av sådant alster av bildkonst som avses i 1&lt;br&gt;§ nämnda lag och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt&lt;br&gt;verk samt rättighet i fråga om ljud- eller bildupptagning av sådant&lt;br&gt;framförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) konserter samt cirkus-, biograf-, teater-, opera-, balett- och därmed&lt;br&gt;jämförliga föreställningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;biblioteksverksamhet i form av tillhandahållande av böcker,&lt;br&gt;tidskrifter, tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av&lt;br&gt;bildkonst samt bibliografiska upplysningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) arkivverksamhet i form av förvaring och tillhandahållande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arkivhandlingar och uppgifter därur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) museiverksamhet i form av&lt;br&gt;utställning för allmänheten och&lt;br&gt;tillhandahållande av föremål för&lt;br&gt;utställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) museiverksamhet i form av&lt;br&gt;utställning för allmänheten och&lt;br&gt;tillhandahållande av föremål för&lt;br&gt;utställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) tjänst avseende framställning,&lt;br&gt;kopiering eller annan efterbehand-&lt;br&gt;ling av kinematografisk film som&lt;br&gt;avser annat än reklam eller infor-&lt;br&gt;mation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Undantaget enligt 8 § 6 för fästighetsupplåtelse omfattar också&lt;br&gt;upplåtarens tillhandahållande av gas, vatten, elektricitet och värme som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sker som ett led i fästighetsupplåtelsen. Detsamma gäller tillhandahållan- Prop. 1991/92:50&lt;br&gt;de av nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. sådan upplåtelse för vilken skattskyldighet medgivits enligt 2 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverk-&lt;br&gt;ningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller arman&lt;br&gt;naturprodukt samt rätt till jakt, fiske eller bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt&lt;br&gt;upplåtelse av campingplats och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. upplåtelse av parkeringsplats i parkeringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtelse för lärtyg eller luftfartyg av hamn eller flygplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtelse av förvaringsbox,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtelse av utrymme för reklam eller annonsering på fastighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtelse av byggnad eller mark för djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Undantaget för allmän nyhetstidning i 8 § 9 gäller sådan publikation&lt;br&gt;av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer vaije&lt;br&gt;vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Undantaget för periodisk publikation i 8 § 10 gäller svensk och&lt;br&gt;utländsk publikation, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt&lt;br&gt;minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte&lt;br&gt;att verka för idrottsligt ändamål hänförs endast sådan som är ansluten till&lt;br&gt;Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet&lt;br&gt;eller är representerad i Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfräm-&lt;br&gt;jande sammanslutning räknas endast sådan som anges i 1 § kungörelsen&lt;br&gt;(1970:301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgift att&lt;br&gt;stödja hemvärnets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Undantagen i 8 § 9—12 omfattar även publikation i form av&lt;br&gt;radiotidning eller kassettidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könbeig, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om sänkning av mervärdeskatten på&lt;br&gt;vissa varor och tjänster, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut (prop. 1989/90:150 (bil.4), FiU40, rskr. 358,&lt;br&gt;SFS 1990:575) är mervärdeskatten under tiden den 1 juli 1990—den&lt;br&gt;31 december 1991 höjd och utgår med 25 % i stället för 23,46 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i juni 1991 hemställt hos regeringen om förslag till en&lt;br&gt;sådan ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML) att mervärde-&lt;br&gt;skatten på livsmedel och serveringstjänster från den 1 januari 1992 utgår&lt;br&gt;med 18 % och på övriga skattepliktiga varor och tjänster med 25 %&lt;br&gt;(1990/9 l:FiU30, rskr 386).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser nu att ta upp den av riksdagen begärda ändringen. I detta&lt;br&gt;sammanhang vill jag också aktualisera en breddning av området för lägre&lt;br&gt;mervärdeskatt för att stärka den svenska turistnäringens konkurrenskraft.&lt;br&gt;Jag tar också upp vissa andra ändringar i det mervärdeskattepliktiga&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höjning av mervärdeskatten som genomfördes genom att reduce-&lt;br&gt;ringsreglema för hotell- och restaurangtjänster slopades och skatteplikt&lt;br&gt;infördes på personbefordran har inneburit väsentligt ökade kostnader för&lt;br&gt;att turista i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa är det vanligt med differentierade skatter på hotell- och&lt;br&gt;restaurangtjänster. Skidliftverksamhet, som är av vital betydelse för den&lt;br&gt;svenska fjällturismen, mervärdebeskattas över huvud taget inte i Norge,&lt;br&gt;Finland, Frankrike m. fl. länder med vilka Sverige konkurrerar om&lt;br&gt;vinterturismen. Personbefordran i övrigt beskattas i flera länder i Europa&lt;br&gt;med en lägre skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har enighet uppnåtts om vilka nivåer för mervärdeskatten&lt;br&gt;som skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1993. För huvuddelen av varor och&lt;br&gt;tjänster infors en miniminivå om 15%. Någon övre gräns finns inte. För&lt;br&gt;ett antal varor och tjänster får länderna en frihet att ha en lägre&lt;br&gt;skattesats. Till denna grupp hör bl.a. livsmedel, hotellvistelse, upplåtelse&lt;br&gt;av campingplatser samt persontransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av riksdagen angivna området för en sänkning av mervärdeskatten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör utvidgas till att omfatta också hotell- och campingtjänster samt Prop. 1991/92:50&lt;br&gt;personbefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 18 januari 1990 tillkallades en särskild utredare med uppgift att&lt;br&gt;göra en teknisk översyn av mervärdeskattelagen. Jag avser att senare&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med de förslag som kan föranledas av denna&lt;br&gt;översyn. Jag har också uppmärksammat vissa problem som rör&lt;br&gt;utformningen av undantaget från skatteplikt för sjukvård och även för&lt;br&gt;sjukvårds- och utbildningstjänster som inte tillhandahålls direkt till&lt;br&gt;vårdtagare resp. elev. Även utformningen av vissa andra bestämmelser&lt;br&gt;t.ex. i fråga om undantaget från skatteplikt vid upplåtelse av rätt till&lt;br&gt;fastighet och dess effekter på vissa upplåtelser inom idrottsområdet&lt;br&gt;liksom den generella skattepliktens effekter vid utarrendering av t.ex.&lt;br&gt;tandläkarpraktik har uppmärksammats. Jag har också uppmärksammat&lt;br&gt;att det inte råder fullständig konkurrensneutralitet mellan enskild bedriven&lt;br&gt;verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning och&lt;br&gt;motsvarande verksamhet bedriven i offentlig regi. Vidare har bestämmel-&lt;br&gt;serna om när persontransport skall anses som skattefri export kommit att&lt;br&gt;utnyttjas i skatteundandragande syfte. Jag avser att se över dessa och&lt;br&gt;även ytterligare frågor och återkomma med de förslag som kan erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare också att redovisa riktlinjer för en Europa-&lt;br&gt;anpassning av skatterna. Inför den svenska EG-anslutningen måste bl.a.&lt;br&gt;en betydande sänkning av den generella mervärdeskatten ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ärendets beredning har diskussioner om tekniska lösningar forts&lt;br&gt;med företrädare för riksskatteverket och generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande har inhämtats över lagförslaget till den del det avser&lt;br&gt;sänkningen av mervärdeskatten på livsmedel och serveringstjänster.&lt;br&gt;Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Förutom utvidgningen av&lt;br&gt;området för sänkt skatt så har vissa redaktionella ändringar gjorts i&lt;br&gt;förhållande till det till lagrådet remitterade förslaget. Det remitterade&lt;br&gt;lagförslaget och lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Skattesatsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande mervärdeskatten på 25 % bibehålls&lt;br&gt;även efter den 1 januari 1992. Skatten sänks dock till 18 % för&lt;br&gt;vissa varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt riksdagens beslut (prop. 1989/90:150&lt;br&gt;(bil.4), FiU40, rskr.358, SFS 1990:575) skall den tillfälliga höjningen av&lt;br&gt;mervärdeskatten upphöra den 31 december 1991. Mervärdeskatten sänks&lt;br&gt;då, om riksdagen inte beslutar annat, från 25 till 23,46 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag framhållit inledningsvis har riksdagen hemställt om ett förslag Prop. 1991/92:50&lt;br&gt;till ändring av ML innebärande dels ett bibehållande av den tillfälligt&lt;br&gt;höjda mervärdeskatten, dels en sänkning av skatten på livsmedel och&lt;br&gt;serveringstj änster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens hemställan bör den generella mervärdeskatten&lt;br&gt;om 25 % tills vidare behållas som normal skattesats. Eftersom nivån&lt;br&gt;25 % föreslås gälla tills vidare bör skattesatsen regleras direkt i 13 §&lt;br&gt;ML och inte som tidigare i en särskild lag (SFS 1990:575). Jag tar i det&lt;br&gt;följande upp de områden som bör omfettas av den sänkta skatten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Avgränsning av området för sänkt mervärdeskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Livsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mervärdeskatten för sådana livsmedel och livs-&lt;br&gt;medelstillsatser som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) sänks&lt;br&gt;till 18 %. Sänkningen omfattar dock inte vatten från vattenverk,&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl samt tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den lägre skatten skall tillämpas på bl.a.&lt;br&gt;livsmedel. Begreppet livsmedel används i flera olika sammanhang, men&lt;br&gt;någon entydig allmängiltig definition finns inte. Behovet av en exakt&lt;br&gt;definition beror på i vilket sammanhang begreppet används. När det&lt;br&gt;gäller statistiska sammanhang kan tveksamhet beträffande någon enstaka&lt;br&gt;produkt helt sakna betydelse. I andra sammanhang, exempelvis när det&lt;br&gt;gäller livsmedelshygien, är det av större betydelse att varan klassificeras&lt;br&gt;rätt och därmed omfettas av de regler som är önskvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När begreppet livsmedel skall användas som grund för vilken skatt som&lt;br&gt;skall tas ut vid omsättning av varan är det av mycket stor betydelse att&lt;br&gt;begreppet är entydigt definierat. Om så inte är fellet kan problem med&lt;br&gt;hantering och bristande konkurrensneutralitet uppkomma. Risker finns&lt;br&gt;också för ett omotiverat skattebortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frångåendet av en enhetlig skatt leder ofrånkomligen till komplikatio-&lt;br&gt;ner i tillämpningen. Storleken på dessa är beroende av hur väl man&lt;br&gt;lyckas definiera särområdet. Målet bör vara att göra området så entydigt&lt;br&gt;som möjligt och att få det att överensstämma med annan tillämpning eller&lt;br&gt;med vad som i allmänhet förstås med begreppet. Man bör också bl.a. för&lt;br&gt;att förenkla hanteringen undvika att i skattesystemet bygga in bedömning-&lt;br&gt;ar av om varan i fråga är bra eller dålig från folkhälsosynpunkt eller dess&lt;br&gt;karaktär av nödvändighetsvara eller lyxvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket vid definition av begreppet livsmedel som uppfyller de&lt;br&gt;nämnda kraven och som torde ge få tillämpningsproblem finns i&lt;br&gt;livsmedelslagen (1971:511). Enligt denna lag förstås med livsmedel&lt;br&gt;matvaror, dryckesvaror (inkl, dricksvatten), njutningsmedel eller andra&lt;br&gt;varor som är avsedda att förtäras av människor. Varor som omfettas av&lt;br&gt;läkemedelsfÖrordningen (1962:701) räknas dock inte som livsmedel enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livsmedelslagen. Denna avgränsning innebär att praktiskt taget alla Prop. 1991/92:50&lt;br&gt;produkter utom läkemedel som på något sätt förtärs (sväljs, sugs eller&lt;br&gt;tuggas) av människor behandlas som livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med en vid definition i livsmedelslagen av begreppet&lt;br&gt;livsmedel är att få denna lag tillämplig i ett tidigt led i beredningsproces-&lt;br&gt;sen av det som är avsett att bli ett livsmedel och att därmed få de&lt;br&gt;livsmedelshygieniska aspekterna beaktade. På ett område har det, trots&lt;br&gt;denna vida definition, uppstått vissa svårigheter. Det gäller frågan om när&lt;br&gt;en råvara övergår till en vara som är avsedd att förtäras av människor.&lt;br&gt;Detta gäller exempelvis spannmål. Livsmedelshygieniska skäl kräver inte&lt;br&gt;att säd omfattas av livsmedelslagen och säd kan därför hållas utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till ytterligare några sådana avgränsningar men vill&lt;br&gt;redan nu framhålla att det från mervärdeskattesynpunkt vore en fördel om&lt;br&gt;också alla råvaror kunde betraktas som livsmedel i ett så tidigt skede som&lt;br&gt;möjligt i hanteringskedjan. Mot detta skall dock ställas önskemålet om&lt;br&gt;att inte ge begreppet livsmedel en speciell betydelse i skattesammanhang.&lt;br&gt;En sådan ordning bör så långt möjligt undvikas. Med hänsyn till att&lt;br&gt;råvaror som inte direkt kan räknas som livsmedel ofta kräver omfattande&lt;br&gt;beredning torde försäljning av sådana råvaror nästan uteslutande ske&lt;br&gt;mellan skattskyldiga. De faktiska skatteproblemen torde därför bli små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelslagen har tillämpats sedan år 1971. Det torde med hänsyn&lt;br&gt;härtill vara relativt fa fäll där tveksamheter fortforande förekommer. Jag&lt;br&gt;har därför funnit det mest ändamålsenligt att knyta området för den lägre&lt;br&gt;mervärdeskatten direkt till livsmedelslagen. Härigenom möjliggörs också&lt;br&gt;att skattemyndigheterna i tveksamma fäll kan samråda med livsmedels-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffände importen kan sägas att tullverket sedan lång tid tillbaka har&lt;br&gt;vana att arbeta med differentierade avgifter vid import inte minst på&lt;br&gt;livsmedelsområdet. Den nu valda definitionen torde kunna bindas till den&lt;br&gt;statistiska varuförteckningen. Bortsett från merarbetet i samband med&lt;br&gt;omställningen bör differentieringen därför inte vålla tullverket några&lt;br&gt;större besvärligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte få onödiga problem vid tillämpningen av skattelagstiftning-&lt;br&gt;en bör också livsmedelstillsatser som de definieras i livsmedelslagen&lt;br&gt;omfattas av den lägre skatten. Det som omfättas är ämnen som tillförs&lt;br&gt;eller förekommer i eller på livsmedel utan att vara råvaror. För att dessa&lt;br&gt;skall få användas i livsmedel krävs särskilt godkännande. Det torde&lt;br&gt;därför inte innebära några större svårigheter att skilja dessa tillsatser från&lt;br&gt;andra som inte har med livsmedel att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgränsning av området för lägre skatt som jag nu redovisat&lt;br&gt;innebär dock att problem kan uppkomma med vissa produkter, exempel-&lt;br&gt;vis vegetabiliska oljor, som kan användas både som livsmedel och som&lt;br&gt;insatsvara i t.ex. kemisk industri. Det kan i dessa fäll inte vara rimligt&lt;br&gt;att för importpartier ålägga tullmyndigheterna skyldighet att i efterhand&lt;br&gt;kontrollera hur ett visst importparti fäktiskt använts. Det torde få&lt;br&gt;accepteras att vissa varor som i realiteten inte ingår i livsmedelsproduk-&lt;br&gt;tionen får del av skattesänkningen. Den bestående skatteeffekten torde bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt negligerbar eftersom den kemiska industrins produkter är mervärde- Prop. 1991/92:50&lt;br&gt;skattebelagda och inköpen följaktligen avdragsgilla i mervärdeskattehän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande råvarorna kan sammanfattningsvis sägas att en direkt&lt;br&gt;anknytning till livsmedelslagen innebär att spannmål betraktas som&lt;br&gt;livsmedel när det kommit till kvamanläggningen och där bedömts&lt;br&gt;kvamgillt. Kött betraktas som livsmedel när de köttproducerande djuren&lt;br&gt;kommer till slakteriet och då underkastats veterinärbesiktning. Fisk anses&lt;br&gt;som livsmedel redan när den rensas och bearbetas ute till havs. Mjölk&lt;br&gt;blir livsmedel då den ankommer till mejeriet. Från detta görs dock&lt;br&gt;undantag när varor tillhandahålls av producenten direkt till konsument.&lt;br&gt;Kött, mjölk, vegetabilier eller andra varor blir livsmedel enligt livsme-&lt;br&gt;delslagen direkt vid försäljningen eller överlämnandet till konsument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelslagens definition av livsmedel innebär att också alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker, snus och tuggtobak räknas som livsmedel. Dessa produkter&lt;br&gt;är klart definierade i annan lagstiftning nämligen lagen (1977:292) om&lt;br&gt;tillverkning av drycker och lagen (1961:394) om tobaksskatt. För de&lt;br&gt;alkoholdrycker som säljs i systembutikerna bör, trots önskemålet om få&lt;br&gt;avvikelser, någon prissänkning inte ske. Dessa bör således inte omfattas&lt;br&gt;av den lägre skatten. Av praktiska skäl bör särreglerna för de alkoholhal-&lt;br&gt;tiga dryckerna inte gälla folkölet. Samtliga drycker som säljs i den&lt;br&gt;vanliga matvaruhandeln bör mervärdebeskattas efter samma skattesats.&lt;br&gt;Jag bedömer att den prissänkning som folkölet därmed skulle omfattas av&lt;br&gt;inte står i konflikt med de alkoholpolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röktobak räknas inte som livsmedel. Det gör däremot snus och&lt;br&gt;tuggtobak. Av praktiska skäl bör samtliga tobaksprodukter beskattas efter&lt;br&gt;samma skattesats. Det innebär att också snus och tuggtobak beskattas&lt;br&gt;efter den generella skattesatsen som gäller för andra varor än livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem som aktualiseras med den valda definitionen på&lt;br&gt;livsmedel är hur dricksvatten skall beskattas. Dricksvatten är enligt denna&lt;br&gt;definition ett livsmedel. Enbart en ringa del av det vatten som tillhanda-&lt;br&gt;hålls från vattenverk används emellertid som livsmedel, dvs. som dryck&lt;br&gt;eller i matlagning. Det mesta används för bad, diskning, tvätt eller&lt;br&gt;liknande ändamål. Ersättning för vatten tas ofta ut som en kombination&lt;br&gt;av en fest avgift och en rörlig avgift. Den lägre skatten skulle vid en&lt;br&gt;strikt tillämpning endast tillämpas på en mindre del av kostnaden för&lt;br&gt;vattnet. Några uppgifter om hur stor del av inköpt vattenledningsvatten&lt;br&gt;som i vaije enskilt hushåll förbrukas som livsmedel (dricksvatten) finns&lt;br&gt;inte. Det skulle bli nödvändigt att fastställa mycket grova schabloner för&lt;br&gt;att en sådan ordning över huvud taget skulle bli möjlig. Merparten av det&lt;br&gt;vatten som köps skulle vara belagt med den högre skatten eftersom det&lt;br&gt;inte är avsett för förtäring. Framför allt praktiska skäl talar för att det&lt;br&gt;vatten som tillhandahålls från vattenverk bör beskattas enligt den&lt;br&gt;generella skattesatsen som gäller för andra varor än livsmedel. För&lt;br&gt;hushållen är detta ställningstagande av synnerligen ringa ekonomisk&lt;br&gt;betydelse. Med vattenverk avses vattenanläggning som drivs av kommun&lt;br&gt;för framställning av dricksvatten eller sådan anläggning som förklarats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för allmän av länsstyrelsen. Till vattenverk hänförs också andra&lt;br&gt;anläggningar från vilka vatten tillhandahålls genom vattenledning till flera&lt;br&gt;hushåll eller eljest i större omfattning till sjukhus, camping- eller&lt;br&gt;semesteranläggningar, stugbyar eller liknande. Annat vatten som säljs&lt;br&gt;t.ex. buteljerat i butiker eller som tillhandahålls på restauranger bör dock&lt;br&gt;även i mervärdeskattesammanhang räknas som livsmedel på vanligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler av nu angiven innebörd bör föras in i 13 § ML. De nu&lt;br&gt;föreslagna reglerna föranleder också ändringar i 17 § åttonde stycket&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotell- och restaurangtjänster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mervärdeskatten för hotell- och restaurangtjänster,&lt;br&gt;liksom för upplåtelse av campingplats m.m., sänks till 18 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fram till den 1 januari 1990 omfattades hotell-&lt;br&gt;och restaurangtjänster av särskilda reduceringsregler. Skatten utgick på&lt;br&gt;60 % av beskattningsvärdet. Genom en lagändring den 1 januari 1990&lt;br&gt;(prop. 1989/90:50, SkU 10, rskr 96, SFS 1989:1027) slopades reduce-&lt;br&gt;ringsreglema och dessa tjänster omfattas nu av den generella skatten och&lt;br&gt;beskattas således med 25 % av det fulla beskattningsvärdet. Den 1&lt;br&gt;januari 1991 utvidgades det skattepliktiga området till att också omfatta&lt;br&gt;upplåtelse av campingplats och motsvarande i campingverksamhet (prop.&lt;br&gt;1990/91:111, SkU 31, rskr 357, SFS 1990:576).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag anfört tidigare har dessa förändringar medfört negativa&lt;br&gt;effekter för i första hand turistnäringen. Hotell- och restaurangtjänster&lt;br&gt;liksom campingtjänster bör därför omfattas av den av mig föreslagna&lt;br&gt;sänkningen av mervärdeskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av hyresrätt eller andra rättigheter till fastighet undantas i&lt;br&gt;princip från skatteplikt till mervärdeskatt enligt 8 § 6) ML. Genom&lt;br&gt;särskilt stadgande i punkt 8) c av anvisningarna till 8 § regleras&lt;br&gt;skatteplikten för hotell- och campingtjänster. Skatteplikten omfattar -&lt;br&gt;utöver sådana tillhandahållanden på vilka lagen (1966:742) om hotell- och&lt;br&gt;pensionatsrörelse är tillämplig - även tillhandahållande av plats för&lt;br&gt;uppställning av tält eller husvagnar samt upplåtelse av enklare stugor och&lt;br&gt;liknande på campingområden. För att inte åstadkomma konkurrenssned-&lt;br&gt;vridningar och för att så långt möjligt undvika gränsdragningsproblem&lt;br&gt;bör alla skattepliktiga upplåtelser av nu angivet slag omfattas av&lt;br&gt;sänkningen av mervärdeskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad jag tidigare har anfört om restaurangtjänstemas betydelse&lt;br&gt;för turistnäringen vill jag framhålla följande. Fram till den 1 januari 1990&lt;br&gt;omfattades som nämnts också serveringstjänster av de s.k. reducerings-&lt;br&gt;reglema. Detta innebar att mat som köptes från ett serveringsställe för&lt;br&gt;hemtagning fick en högre mervärdeskatt än den mat som åts upp på&lt;br&gt;serveringsstället. De praktiska och kontrollmässiga svårigheterna med&lt;br&gt;denna ordning var påtagliga. Resurser fick tas i anspråk för att se till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna olikhet i skattebelastning verkligen upprätthölls. Erfarenheterna&lt;br&gt;från denna tid visar att man bör undvika att serveringsställena hamnar i&lt;br&gt;samma situation som tidigare. Försäljning av livsmedel på serveringsstäl-&lt;br&gt;len för hemtagning omfattas av den av mig föreslagna sänkningen av&lt;br&gt;mervärdeskatten. Också för att undvika gränsdragnings- och kontrollpro-&lt;br&gt;blem bör därför serveringstjänster beskattas efter den lägre skattesatsen.&lt;br&gt;Med serveringstjänst bör liksom tidigare förstås tillhandahållande av mat,&lt;br&gt;dryck eller annan serveringsvara för förtäring på stället inom därför&lt;br&gt;iordningställd lokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom restaurangsektom är påslagen vid tillhandahållande av alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker oftast mycket höga. En styrning mot en generellt hög&lt;br&gt;prisnivå på dessa drycker följer också av nuvarande bestämmelser i&lt;br&gt;alkohollagstiftningen. Detta innebär att det utan alkoholpolitiska&lt;br&gt;olägenheter är möjligt att tillåta att också alkoholdrycker som tillhanda-&lt;br&gt;hålls som en del av en serveringstjänst beläggs med den lägre mervärde-&lt;br&gt;skatten. Genom en sådan ordning underlättas tillämpningen inom&lt;br&gt;restaurangnäringen högst avsevärt. Restaurangnotomas olika poster utom&lt;br&gt;tobak behöver inte beläggas med mervärdeskatt efter olika skattesatser.&lt;br&gt;Hela serveringstjänsten och annan försäljning av livsmedel från ett&lt;br&gt;serveringsställe får beskattas efter den lägre mervärdeskattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kräver ändringar i 13 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personbefordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mervärdeskatten på tjänster avseende personbeford-&lt;br&gt;ran d.v.s resetjänster, sänks till 18 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den generella skatteplikt som infördes den 1&lt;br&gt;januari 1991 innebär att också resor till skillnad från vad som gällde&lt;br&gt;tidigare numera omfattas av skatteplikten. Kostnaderna för resor inom&lt;br&gt;landet har avgörande betydelse för turistnäringen, i synnerhet när det&lt;br&gt;gäller turismen i fjällvärlden och övrig glesbygd. Mervärdebeskattningen&lt;br&gt;har också inneburit påtagliga kostnadsökningar för resenärer i kollektiv-&lt;br&gt;trafiken. Starka skäl talar således som jag tidigare framhållit för att också&lt;br&gt;personbefordran skall omfattas av sänkningen av mervärdeskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personbefordran avses inte bara resor i kollektivtrafik och&lt;br&gt;taxiresor utan även turist- och charterresor, sightseeing-turer och&lt;br&gt;liknande, oavsett vilket transportmedel som används. Däremot bör rena&lt;br&gt;nöjesattraktioner såsom t.ex. karusellturer, turer i berg- och dalbanor,&lt;br&gt;ponnyridning, rundturer på nöjesanläggningar, bilbanor och liknande inte&lt;br&gt;anses som personbefordran i detta sammanhang, även om dessa&lt;br&gt;tillhandahållanden i viss utsträckning kan innefatta ett transportmoment.&lt;br&gt;Inte heller bör andra tillhandahållanden där transporten är av underordnad&lt;br&gt;betydelse, t.ex. hissar till utsiktstorn och liknande, räknas som personbe-&lt;br&gt;fordran eftersom den ersättning som erläggs i sådana fåll närmast har&lt;br&gt;karaktär av sedvanlig entréavgift och inte ersättning för en resa i vanlig&lt;br&gt;bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transport i skidliftar torde i de flesta fall kunna inordnas under Prop. 1991/92:50&lt;br&gt;begreppet personbefordran. Det kan dock finnas fall där tveksamhet kan&lt;br&gt;råda. Det bör därför särskilt anges att sänkningen av mervärdeskatten&lt;br&gt;också omfattar transport i skidliftar. Det förhållandet att skidliftar i vissa&lt;br&gt;fall kan användas för andra ändamål utanför skidsäsongen bör inte&lt;br&gt;föranleda att verksamheten beskattas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler av nu angiven innebörd bör tas in i 13 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Vissa laboratorietjänster m.m. avseende film&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tjänster avseende framställning, kopiering eller&lt;br&gt;annan efterbehandling av kinematografisk film undantas från&lt;br&gt;skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Både kinematografisk film och videogram utgör&lt;br&gt;skattepliktig vara enligt ML. Försäljning av sådana varor medför&lt;br&gt;skattskyldighet enligt de allmänna bestämmelserna. Detta gäller också&lt;br&gt;inspelade filmer som i den allmänna handeln försäljs eller hyrs ut för&lt;br&gt;privat bruk. För offentlig visning producerade filmer försäljs emellertid&lt;br&gt;normalt inte utan omsätts i form av överlåtelse eller upplåtelse av&lt;br&gt;visningsrätten till filmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom särskilt stadgande i anvisningarna till 8 § undantas från&lt;br&gt;skatteplikt överlåtelse och upplåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4&lt;br&gt;eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga&lt;br&gt;verk. Undantaget omfattar bl.a. visningsrättigheter till filmer av annat&lt;br&gt;slag än reklam- eller informationsfilm. Produktion och distribution av&lt;br&gt;t.ex. spelfilmer för offentlig visning liksom filmvisning på biografer&lt;br&gt;medför således inte skattskyldighet till mervärdeskatt och det föreligger&lt;br&gt;inte heller någon avdragsrätt för den mervärdeskatt som belöper på&lt;br&gt;kostnaderna i sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska och andra tjänster avseende sådana filmer omfattas dock av&lt;br&gt;skatteplikten till mervärdeskatt. Således är t.ex. framkallning av&lt;br&gt;filmnegativ liksom kopiering, textsättning och annan efterbearbetning&lt;br&gt;skattepliktig om tjänsten tillhandahålls i yrkesmässig verksamhet.&lt;br&gt;Eftersom denna skatt inte är avdragsgill hos filmproducenten eller&lt;br&gt;distributören stannar den som en kostnad hos denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt praxis utgår inte mervärdeskatt vid införsel av filmkopior som&lt;br&gt;upplåtits i samband med upplåtelse av rätt till offentlig visning. Film-&lt;br&gt;kopian anses i dessa fäll endast vara bärare av den visningsrätten. Om&lt;br&gt;den som upplåter en skattefri visningsrätt till en film också tillhandahåller&lt;br&gt;kopior av filmen är det en odelbar prestation som inte till någon del är&lt;br&gt;skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller undervisningsfilm har Sverige anslutit sig till en UNESCO-&lt;br&gt;konvention om tullfrihet för bl.a. undervisningsfilm. Konventionen&lt;br&gt;tillämpas så att även kopior av undervisningsfilmer som producerats i&lt;br&gt;Sverige kan införas tull- och skattefritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG föreligger i allmänhet skatteplikt för såväl biografverksamhet Prop. 1991/92:50&lt;br&gt;som för upplåtelse och överlåtelse av rätt till film- och videoinspelningar.&lt;br&gt;Samtliga led i produktion, distribution samt offentlig visning av film&lt;br&gt;omfattas därför av skattskyldighet. Upplåtelse av visningsrätt till utlandet&lt;br&gt;jämställs med export. Det innebär att filmkopior som framställts i ett EG-&lt;br&gt;land och som förs in skattefritt i Sverige inte heller belastas med någon&lt;br&gt;skatt från exportlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att tjänster av detta slag i Sverige omfattas av&lt;br&gt;skatteplikten medan import av kopior i princip kan ske utan skattebelast-&lt;br&gt;ning, har medfört att importörer och distributörer av i utlandet produce-&lt;br&gt;rade biograffilmer väljer att låta utföra kopiering och textsättning&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskatten skall vara konkurrensneutral. Ett av syftena med den&lt;br&gt;reformering av mervärdeskatten som genomfördes den 1 januari 1991 var&lt;br&gt;att genom en generell och enhetlig mervärdebeskattning så långt möjligt&lt;br&gt;undanröja de konkurrenssnedvridningar som tidigare kunde uppkomma&lt;br&gt;genom undantag och begränsningar i skatteplikten. Den gällande&lt;br&gt;ordningen innebär emellertid beträffande kopiering och textsättning av&lt;br&gt;biograffilm betydande konkurrenssnedvridningar till nackdel för de&lt;br&gt;svenska laboratorier som tillhandahåller dessa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kommande svensk anslutning till EG och med en harmonisering&lt;br&gt;av de svenska mervärdeskattebestämmelsema till vad som gäller inom&lt;br&gt;EG, kommer de nu beskrivna konkurrensproblemen att elimineras. I&lt;br&gt;avvaktan på en sådan närmare harmonisering bör dock bestämmelserna&lt;br&gt;ändras för att uppnå neutralitet mellan svenska och utländska filmlabora-&lt;br&gt;torier. Detta åstadkoms enklast genom att de nu ifrågavarande tjänsterna&lt;br&gt;undantas från skatteplikt till mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan är det i första hand beträffande tjänster avseende&lt;br&gt;kopiering och textsättning av for offentlig visning avsedda filmer som de&lt;br&gt;angivna konkurrensproblemen uppstår. Av praktiska skäl och för att&lt;br&gt;undgå gränsdragningsproblem bör dock ett sådant undantag omfatta&lt;br&gt;framställning, dvs. framkallning av filmnegativ, kopiering och annan&lt;br&gt;efterbehandling som t.ex. synkronisering, klippning, dubbning, effekt-&lt;br&gt;och musikläggning samt mixning och textsättning, av kinematografisk&lt;br&gt;film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse eller upplåtelse av rättigheter till filmer avseende reklam&lt;br&gt;eller information omfattas inte av undantaget från skatteplikt. För att&lt;br&gt;undvika kumulativa effekter bör det nu föreslagna undantaget inte omfatta&lt;br&gt;tjänster på sådana filmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna undantaget från skatteplikt föranleder ändringar i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 av anvisningarna till 8 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Fondverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förvaltning av värdepappersfonder undantas från&lt;br&gt;skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 8 § 3) ML undantas från skatteplikt&lt;br&gt;bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel och därmed&lt;br&gt;jämförlig verksamhet. Med värdepappershandel och därmed jämförlig&lt;br&gt;verksamhet avses enligt anvisningarna till 8 § omsättning och förmedling&lt;br&gt;av aktier, andra andelar och fordringar, vare sig de representeras av&lt;br&gt;värdepapper eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall det för vaije&lt;br&gt;värdepappersfond finnas ett fondbolag som förvaltar fondens tillgångar.&lt;br&gt;För denna tjänst erlägger fonden en avgift till fondbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdeskattelagens bestämmelser i fråga om bank- och finansierings-&lt;br&gt;tjänster har tolkats så att dessa förvaltningsavgifter inte skulle omfattas&lt;br&gt;av undantaget från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av utgångspunkterna vid utformningen av undantaget från skatteplikt&lt;br&gt;i fråga om bank- och finansieringstjänster var att uppnå konformitet med&lt;br&gt;vad som gäller inom EG. I EGs sjätte mervärdeskattedirektiv undantas&lt;br&gt;uttryckligen förvaltningstjänster avseende värdepappersfonder (manage-&lt;br&gt;ment of special investment funds) från skatteplikt. Fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1990 är direktivet i denna del bindande för samtliga medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mervärdebeskattning av dessa tjänster kan komma att medföra&lt;br&gt;konkurrensnackdelar för de svenska värdepappersfonderna gentemot EG-&lt;br&gt;baserade fonder. En bestämmelse motsvarande vad som gäller inom EG&lt;br&gt;på detta område bör därför införas i anvisningarna till 8 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Vissa fartyg för livräddning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Omsättning av sådana fartyg för livräddning som&lt;br&gt;ställs till Sjöräddningssällskapets förfogande undantas från skatte-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fram till den 1 januari 1991 undantogs från&lt;br&gt;skatteplikt enligt dåvarande lydelse av 8 § ML fartyg för yrkesmässig&lt;br&gt;sjöfart eller yrkesmässigt fiske, fortyg för bogsering, bärgning eller&lt;br&gt;livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person- och godsbefordran samt&lt;br&gt;delar, tillbehör och utrustning till sådant fertyg eller luftfartyg. Enligt till&lt;br&gt;paragrafen hörande anvisningar gällde undantaget i fråga om fartyg för&lt;br&gt;livräddning endast fertyg som ställdes till förfogande för Svenska&lt;br&gt;Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebar att Sjöräddningssällskapet kunde färvärva sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartyg med utrustning och tillbehör skattefritt, dvs. att säljarens omsätt- Prop. 1991/92:50&lt;br&gt;ning i denna del undantogs från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för indirekta skatter föreslog med hänsyn till önskvärdheten&lt;br&gt;av en generell och enhetlig mervärdeskatt att bl.a. undantaget från&lt;br&gt;skatteplikt i fråga om fertyg m.m. skulle slopas. Departementschefen&lt;br&gt;delade denna uppfattning och riksdagen beslutade i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöräddningssällskapets situation med anledning av det slopade undanta-&lt;br&gt;get har varit föremål för behandling i skatteutskottet. Utskottet var enigt&lt;br&gt;om att Sjöräddningssällskapet borde erhålla kompensation för de ökade&lt;br&gt;kostnader som det slopade undantaget medfört (1990/91: SkU 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar denna uppfettning. Den verksamhet som Sjöräddningssällska-&lt;br&gt;pet bedriver är av mycket stor betydelse för den svenska sjöfarten. Det&lt;br&gt;är också av vikt att sällskapet kompenseras för de kostnadsökningar som&lt;br&gt;det slopade undantaget från skatteplikt medfört. Jag anser att starka skäl&lt;br&gt;talar för att undantaget från skatteplikt för fertyg som ställs till Sjörädd-&lt;br&gt;ningssällskapets förfogande liksom för del, tillbehör och utrustning till&lt;br&gt;sådant fartyg bör återinföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser med nu angiven innebörd bör föras in i 8 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Redovisning och kontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En differentierad mervärdeskatt leder även vid de av mig nu förordade&lt;br&gt;lösningarna till vissa problem i den praktiska tillämpningen. Livsmedel&lt;br&gt;tillhandahålls exempelvis av en mängd olika företag i varierande storlek,&lt;br&gt;från renodlade livsmedelsbutiker till kiosker, bensinstationer och&lt;br&gt;liknande. I samtliga fell torde varuutbudet omfetta såväl livsmedel som&lt;br&gt;andra varor. Enligt huvudregeln skall fektura med uppgift om bl.a.&lt;br&gt;skattens belopp utfärdas för vaije omsättning för vilken mervärdeskatt&lt;br&gt;utgår. I den mån fektura utfärdas kan denna således ligga till grund för&lt;br&gt;redovisningen av mervärdeskatt med olika skattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att utställa fektura gäller dock inte för detaljhandel eller&lt;br&gt;därmed jämförlig verksamhet. Normalt utfärdas således inte fektura vid&lt;br&gt;försäljning till konsument och därmed saknas ett motsvarande underlag&lt;br&gt;för redovisningen av utgående mervärdeskatt. Dagens försäljningar&lt;br&gt;bokförs i allmänhet i en enda kassapost utan uppdelning på olika varor.&lt;br&gt;För sådana butiker som är utrustade med avläsningsapparatur och&lt;br&gt;butiksdator för det s.k. EAN-systemet eller som i övrigt använder sig av&lt;br&gt;moderna kassaapparater med flera register torde inga problem uppkomma&lt;br&gt;i fråga om redovisningen av olika skattesater. För mindre företag där det&lt;br&gt;av ekonomiska eller andra skäl inte är motiverat att investera i sådan&lt;br&gt;modem utrustning bör det ankomma på skattemyndigheterna att lämna&lt;br&gt;rekommendationer om acceptabla rutiner för skatteredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På övriga områden som omfettas av den föreslagna sänkningen av&lt;br&gt;mervärdeskatten torde det inte uppstå några mer betydande svårigheter.&lt;br&gt;Det är fråga om klart avskiljbara tjänster och differentieringen torde i&lt;br&gt;normalfallet inte medföra några särskilda gränsdragnings- eller kontroll-&lt;br&gt;problem. Reduceringsregler har tidigare tillämpats i fråga om hotell- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serveringstjänster. När det gäller servering har den gränsdragning som Prop. 1991/92:50&lt;br&gt;tidigare förorsakade huvuddelen av problemen, dvs. gränsdragningen&lt;br&gt;mellan serveringstjänst och fullbeskattad försäljning av livsmedel från&lt;br&gt;t.ex. gatukök och liknande, eliminerats. Mitt förslag i fråga om&lt;br&gt;skattesatsen på personbefordran innebär att många transportörer kommer&lt;br&gt;att få tillämpa två skattesatser. Dels den generella för godstransporter,&lt;br&gt;dels den lägre för personbefordran. Med hänvisning till att man också&lt;br&gt;tidigare i mervärdeskattehänseende haft att göra åtskillnad mellan gods-&lt;br&gt;och persontransporter, bör nyordningen inte föranleda alltför stora&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En differentierad mervärdeskatt kommer att ställa nya krav på&lt;br&gt;skattemyndigheternas kontrollverksamhet. Inte minst för att främja&lt;br&gt;konkurrensneutralitet är det viktigt att tillse att rätt skatt redovisas. Detta&lt;br&gt;är självfallet också viktigt av statsfmansiella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för annan skattekontroll far det överlåtas&lt;br&gt;åt skattemyndigheterna att bestämma hur kontrollen av den differentiera-&lt;br&gt;de mervärdeskatten skall ske. Några specialbestämmelser är såvitt nu kan&lt;br&gt;bedömas inte nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är angeläget att de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;kan genomföras den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till en differentierad mervärdeskatt innebär emellertid ett&lt;br&gt;omfattande arbete både hos enskilda näringsidkare och hos skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen. Varor skall prisommärkas och butiksdatorer omprogrammeras,&lt;br&gt;prislistor och kataloger skall tryckas. Nya rutiner för redovisning skall&lt;br&gt;tas fram m.m. En hel del av detta förberedelsearbete kan påbörjas redan&lt;br&gt;när förslaget föreläggs riksdagen. Prisommärkning och dylikt kan dock&lt;br&gt;självfallet inte ske förrän vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Statsfmansiella effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett bibehållande av mervärdeskatten på 25 % kan i förhållande till en&lt;br&gt;sänkning av skatten till 23,46 % beräknas innebära ökade intäkter med&lt;br&gt;8,62 miljarder kr. De föreslagna sänkningarna av mervärdeskatten vad&lt;br&gt;avser livsmedel, servering och hotelltjänster inkl, camping m.m. kan&lt;br&gt;beräknas medföra minskade intäkter med 7,31, 1,64 resp. 0,29 miljarder&lt;br&gt;kr. För inrikes personbefordran kan inkomstminskningen beräknas till&lt;br&gt;0,77 miljarder kr. Det innebär en skattesänkning på totalt 1,39 miljarder&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Lagrådets hörande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande har inhämtats över förslaget till den del det avser&lt;br&gt;sänkningen av mervärdeskatten på livsmedel och serveringstjänster. Jag&lt;br&gt;anser att förslaget i övrigt är sådant att lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 och 17 §§ lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår med 23,46 procent Skatten utgår med 25 procent av&lt;br&gt;av beskattningsvärdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beskattningsvärdet. Skatten utgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock med 18 procent av beskatt-&lt;br&gt;ningsvärdet för serveringstjänster&lt;br&gt;samt vid omsättning och import av&lt;br&gt;sådana livsmedel och livsmedelstill-&lt;br&gt;satser som avses i 1 § livsmedelsla-&lt;br&gt;gen (1971:511) med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vatten från vattenverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;som tillhandahålls av Systembola-&lt;br&gt;get AB samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig far med de begränsningar som anges i 18 och 60 §§ vid&lt;br&gt;redovisning av skatt göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;förvärv eller import för verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt att göra avdrag för ingående skatt i statlig och&lt;br&gt;kommunal verksamhet gäller dock bestämmelserna i 18 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet eller&lt;br&gt;importen enligt god redovisningssed borde ha bokförts om inte annat&lt;br&gt;följer av fjärde eller femte stycket. Har medgivande enligt 5 a § andra&lt;br&gt;stycket erhållits får avdrag för andra förvärv än sådana som avses i fjärde&lt;br&gt;eller femte stycket göras först vid beskattningsårets utgång eller när&lt;br&gt;betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför&lt;br&gt;sig till förskotts- eller a conto-likvid får göras under den redovisnings-&lt;br&gt;period då betalning har erlagts eller, i fråga om byggnads- eller anlägg-&lt;br&gt;ningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har&lt;br&gt;mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast&lt;br&gt;vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som hänför sig till&lt;br&gt;förvärv, import eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vara förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om&lt;br&gt;återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan&lt;br&gt;näringsidkare m.fl. får avdrag för den ingående skatten, oavsett&lt;br&gt;principerna för den skattskyldiges bokföring, göras för den redovisnings-&lt;br&gt;period under vilken faktura eller motsvarande handling har mottagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av avverkningsrätt till skog får avdrag för ingående skatt&lt;br&gt;göras endast för vad som har betalats under redovisningsperioden. Rätten&lt;br&gt;till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid införsel till landet&lt;br&gt;inträder tidigast när en av tullverket utfärdad tullräkning har mottagits av&lt;br&gt;den skattskyldige. Har skattskyldig övertagit annan skattskyldigs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för verksamheten, i den&lt;br&gt;mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i samfallighet för vattenreglering, väghållning eller liknande&lt;br&gt;ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens&lt;br&gt;förvärv med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som&lt;br&gt;nu har sagts gäller endast i den mån i samfälligheten deltagande fastighet&lt;br&gt;används i verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en&lt;br&gt;svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda&lt;br&gt;dotterbolag) och tillhandahåller ett av företagen något annat av företa-&lt;br&gt;gen en tjänst som inte är skattepliktig får det andra företaget göra avdrag&lt;br&gt;för den skatt som belöper på det förstnämnda företagets förvärv eller&lt;br&gt;införsel för tillhandahållande av tjänsten, i den mån avdragsrätt hade&lt;br&gt;förelegat om förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga&lt;br&gt;företaget. Vad nu har sagts gäller även aktiebolag vars aktier till mer än&lt;br&gt;nio tiondelar ägs av ett eller flera helägda dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar skattskyldig mot ve-&lt;br&gt;derlag skattepliktig vara inom&lt;br&gt;landet från den som inte är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättning av varan,&lt;br&gt;skall som ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;för den skattskyldige anses 19&lt;br&gt;procent av vederlaget. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller även den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för förmedling som avses i&lt;br&gt;punkt 3 första stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar skattskyldig mot ve-&lt;br&gt;derlag skattepliktig vara inom&lt;br&gt;landet från den som inte är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättning av varan,&lt;br&gt;skall som ingående mervärdeskatt&lt;br&gt;för den skattskyldige anses 20&lt;br&gt;procent av vederlaget. Omförvär-&lt;br&gt;vet avser sådan vara för vilken&lt;br&gt;skatt utgår med 18 procent av&lt;br&gt;beskattningsvärdet enligt 13 §&lt;br&gt;andra meningen, skall som ingåen-&lt;br&gt;de mervärdeskatt dock anses 15,25&lt;br&gt;procent av vederlaget. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller även den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för förmedling som avses i&lt;br&gt;punkt 3 första stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande&lt;br&gt;ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas&lt;br&gt;föreskrivs i 49 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-09-19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 juni 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mer-&lt;br&gt;värdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren&lt;br&gt;Torbjörn Boström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40094, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Ny demokrati</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:49:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0350</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:49:57</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0350</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__50.pdf</filnamn>
<filstorlek>1011387</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DE741701-8236-46DA-AEE5-1A4614F85B76</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU5</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:50&lt;br/&gt;
Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:50 Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:50&lt;br/&gt;
Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:50 Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:50&lt;br/&gt;
Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:50 Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:50&lt;br/&gt;
Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:50 Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:50&lt;br/&gt;
Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:50 Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  och Rune Thorén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:50&lt;br/&gt;
Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:50 Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  och Rune Thorén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:50&lt;br/&gt;
Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:50 Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:50&lt;br/&gt;
Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:50 Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>