<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224053</hangar_id>
 <dok_id>GF0344</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>44</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:44</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>44</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:41:15</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildning av byggnadsstyrelsen, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0344/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0344</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0344</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:44&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om riktlinjer för den statliga&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen och ombildningen&lt;br&gt;av byggnadsstyrelsen, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0344/prop_199192__44-1.png" style="width:39pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvalt-&lt;br&gt;ningen. Uppgiften att förvalta statens fastigheter skall enligt förslaget&lt;br&gt;skiljas från myndigheternas ansvar för lokalförsöijningen. I propositionen&lt;br&gt;föreslås vidare att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en efterfråge-&lt;br&gt;styrd stabs- och servicemyndighet, som bl.a. skall lämna råd och stöd till&lt;br&gt;regeringen och de statliga myndigheterna i lokalförsöijningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också att huvuddelen av byggnadsstyrelsens fastighets-&lt;br&gt;bestånd skall överföras till bolag och fortsättningsvis förvaltas i aktie-&lt;br&gt;bolagsform. Med hänsyn till verksamhetens omfattning föreslås en fastig-&lt;br&gt;hetskoncem med ett statligt helägt moderbolag och ett antal dotterbolag,&lt;br&gt;uppdelade sakområdesvis i bärkraftiga enheter. För fastighetsdriften&lt;br&gt;föreslås ett särskilt dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av fastighetsbeståndet som av skilda skäl bedömts olämplig&lt;br&gt;att föra över till aktiebolag föreslås att förvaltningen skall handhas av en&lt;br&gt;nybildad statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbeståndet har ett beräknat marknadsvärde av 38 miljarder&lt;br&gt;kronor. Den föreslagna fastighetskoncemen blir därmed en av de största&lt;br&gt;i landet. Det egna kapitalet för koncernen kommer att uppgå till 22&lt;br&gt;miljarder kronor och koncernen kommer att få en soliditet på ca 50 %.&lt;br&gt;Nuvarande upplåning genom riksgäldskontoret är ca 15 miljarder kronor.&lt;br&gt;Huvuddelen av dessa lån beräknas efter viss tid kunna ersättas med lån&lt;br&gt;på kapitalmarknaden. Ombildningen av byggnadsstyrelsen skall enligt&lt;br&gt;förslaget påböijas den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:44&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om riktlinjer för den statliga&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen och ombildning av&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt regeringens förslag till riktlinjer för den statliga&lt;br&gt;lokalförsörjningen (prop. 1990/91:150, FiU30, rskr. 386). Riksdagens&lt;br&gt;beslut innebär att myndigheternas ansvar och befogenheter i fråga om&lt;br&gt;lokalförsörjningen successivt kommer att vidgas och att de ges möjlighe-&lt;br&gt;ter att besluta om sin egen lokalförsörjning. Myndigheterna kommer&lt;br&gt;således att överta byggnadsstyrelsens nuvarande uppgift att svara för&lt;br&gt;lokal försörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer nu med förslag till riktlinjer för den statliga fastighets-&lt;br&gt;förvaltningen som helhet och redogör även kort för innebörden av de&lt;br&gt;redan beslutade riktlinjerna för den statliga lokalförsörjningen. Därefter&lt;br&gt;redovisar jag de organisatoriska och finansiella konsekvenserna för&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen och lämnar förslag till en ny associationsform för&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Statlig fastighetsförvaltning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Begreppet fastighetsförvaltning innefattar ekonomisk, juridisk och teknisk&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska förvaltningen inbegriper kapitalförvaltning, hantering&lt;br&gt;av alla löpande inkomster och utgifter för lokalerna, budgetering,&lt;br&gt;redovisning, fastighetsregisterhantering samt hyressättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska förvaltningen omfattar bl.a. avtalsfrågor (hyresavtal,&lt;br&gt;upplåtelseavtal m.m.), fastighetsbildningsfrågor och garantibevakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska förvaltningen omfattar fastighetsdrift och fastighetsunder-&lt;br&gt;håll. Driften omfattar tillhandahållande av t.ex. värme, vatten, el och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;materiel samt olika arbetsinsatser av driftpersonal och entreprenörer.&lt;br&gt;Fastighetsunderhåll består dels av löpande mindre reparationer och&lt;br&gt;justeringar, dels av mer omlättande byggnadsåtgärder för att bibehålla&lt;br&gt;byggnadernas tekniska funktion och ekonomiska värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inte annat särskilt anges avser jag fortsättningsvis med begreppet&lt;br&gt;fastighetsförvaltning såväl ekonomisk som juridisk och teknisk förvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Riktlinjer för statlig fastighetsförvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna inom den statliga fastighetsförvaltningen har - liksom&lt;br&gt;beträffande lokalförsörjningen - två syften. Genom att skilja serviceupp-&lt;br&gt;gifterna från ägar- och förvaltaruppgiftema skall för det första myndig-&lt;br&gt;heternas helhetsanvar för verksamheten klargöras. Ett effektivare&lt;br&gt;resursutnyttjande hos myndigheterna kan därmed nås. För det andra&lt;br&gt;kommer staten som helhet att nå en effektivare fastighets- och förmögen-&lt;br&gt;hetsförvaltning genom att uppgiften att företräda staten som ägare och&lt;br&gt;förvaltare renodlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga fastigheterna har ett mycket stort ekonomiskt värde. De&lt;br&gt;representerar olika produktionskapacitet och därmed olika möjligheter till&lt;br&gt;avkastning. Avkastningen på detta fastighetskapital bör mätas mot&lt;br&gt;avkastning från alternativa kapitalplaceringar på ett bättre sätt än vad som&lt;br&gt;hittills gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbeståndet är mycket blandat. En stor del består av s.k.&lt;br&gt;placeringsfastigheter, dvs. vanliga kontorsfastigheter. En annan del består&lt;br&gt;av s.k. ändamålsfastigheter, dvs. byggnader som saknar, eller har en&lt;br&gt;mycket liten, alternativ användning och/eller har skräddarsytts för sitt&lt;br&gt;ändamål. Staten äger även stora markområden för produktivt jord- och&lt;br&gt;skogsbruk, men också lågavkastande mark som naturreservat och&lt;br&gt;liknande. Staten äger slutligen fastigheter som av historiska och/eller&lt;br&gt;andra skäl har ansetts böra vara i statlig ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheterna måste kunna vårdas så att värdet inte urholkas. För att&lt;br&gt;detta skall vara möjligt måste fastighetsförvaltarens kostnader inkl,&lt;br&gt;reinvesteringar, underhåll m.m. täckas av intäkter. Dessa intäkter&lt;br&gt;motsvarar vanligtvis kostnaderna hos de lokalbrukande myndigheterna&lt;br&gt;(hyresgästerna). De nya riktlinjerna för lokalförsörjningen bör rimligen&lt;br&gt;medföra att de lokalbrukande myndigheterna fortsättningsvis, utifrån&lt;br&gt;behov och ekonomiska ramar, kommer att välja de mest prisvärda&lt;br&gt;lokalerna. För staten som ägare av fastighetskapital är det viktigt att&lt;br&gt;intäkterna från fastighetsförvaltningen kan bära kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lokalhyresmarknaden gäller i stort sett marknadsprissättning. Den&lt;br&gt;skiljer sig därmed från bostadsmarknaden, som är reglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnadsstyrelsen gäller att hyressättningen på statliga lokaler så&lt;br&gt;långt möjligt skall följa marknadspriset. Följsamheten mot marknaden,&lt;br&gt;dvs. vilken investering som kan förräntas till marknadspris, har därmed&lt;br&gt;varit vägledande för prövningen av vad staten skall investera och vad&lt;br&gt;som kan förhyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försvarsdepartementets område utgår man för närvarande enbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från fastigheternas drift- och underhållskostnader som grund för&lt;br&gt;hyressättning. Frågan om införande av kapitalkostnader i försvaret har&lt;br&gt;utretts. Riksdagen ställde sig vid behandling av propositionen om&lt;br&gt;verksamhet och anslag inom totalförsvaret (prop. 1990/91:102, FöU8,&lt;br&gt;rskr. 285) bakom förslagen att dels införa kapitalkostnader, dels ge&lt;br&gt;möjlighet till lånefinansiering och reinvestering av försäljningsinkomster.&lt;br&gt;Utskottet anförde dock (FöU8, s. 44) att tidpunkten för ett införande&lt;br&gt;kunde behöva övervägas ytterligare samt att kapitalkostnader och&lt;br&gt;möjligheter till lånefinansiering borde införas i ett tempo som harmoni-&lt;br&gt;erar med behovet att bearbeta, konkretisera och öka förståelsen för&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall saknas egentliga lokalhyresmarknader. Detta gäller för&lt;br&gt;t.ex. ändamålsfastigheterna. Som exempel på sådana kan nämnas vissa&lt;br&gt;av rättsväsendets lokaler, vissa byggnader för högskolan och inom&lt;br&gt;kulturområdet samt delar av det militära försvarets bestånd. I dessa fall&lt;br&gt;har balanserade kostnadshyror tillämpats. En jämförelse har därmed&lt;br&gt;kunnat göras med vad en privat fastighetsägare skulle kunna kräva i&lt;br&gt;intäkter från staten i förhållande till avtalstider osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare kommer alltid att sträva efter att få avkastning på&lt;br&gt;sitt kapital och detta måste betalas av hyresgästen på det ena eller andra&lt;br&gt;sättet. Detta bör även gälla staten som fastighetsägare. Staten måste&lt;br&gt;därför skaffa sig intäkter som minst motsvarar fastighetsförvaltningens&lt;br&gt;kostnader. I annat fall skall staten avstå från att investera i en fastighet,&lt;br&gt;alternativt avyttra redan befintlig fastighet. Detta innebär å andra sidan&lt;br&gt;att staten såsom verksamhetsansvarig måste vara beredd att i vissa fall&lt;br&gt;betala den lokalhyra som marknaden kräver även för ändamålsfastigheter-&lt;br&gt;na, annars kommer statsbudgeten att visa en oriktig kostnadsbild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mindre del av statens fastigheter ger små eller inga intäkter. Dit hör&lt;br&gt;slotten och monumenten, som kan betraktas som rena underskottsfästig-&lt;br&gt;heter. Dessa fastigheter utgör en del av kulturarvet och en avyttring är&lt;br&gt;därför inte aktuell. Det är emellertid viktigt att kostnaderna för drift och&lt;br&gt;underhåll även av sådana objekt klart visas i statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag här anfört om fastighetsförvaltning gäller också för statens&lt;br&gt;innehav av mark. En stor del av skogs- och jordbruksmarken kan åsättas&lt;br&gt;avkastningskrav på liknande grunder som vissa lokaler resp, ändamåls-&lt;br&gt;fastigheter. Större delen av marken är dock lågavkastande eller rena&lt;br&gt;underskottsfastigheter, t.ex. de svenska fjällen och vissa kronoholmar.&lt;br&gt;Även för dessa fastigheter är det emellertid viktigt att visa kostnaderna&lt;br&gt;för skötsel m.m. på motsvarande sätt som för slotten och monumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag att följande riktlinjer för&lt;br&gt;den statliga fastighetsförvaltningen bör läggas fäst. Riktlinjerna bör&lt;br&gt;tillämpas inom hela statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den statliga fastighetsförvaltningen bör skiljas från brukandet av&lt;br&gt;lokaler och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En mer rättvisande bild bör ges av mark- och lokalkostnaderna i&lt;br&gt;statsbudgeten, både vad avser fästighetsförvaltamas resultat- och&lt;br&gt;balansräkningar och de nyttjande myndigheternas eller uppdragsgivarens/-&lt;br&gt;statens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fastighetsförvaltningen bör bedrivas med ett - så långt möjligt -&lt;br&gt;marknadsmässigt avkastningskrav. För förvaltning av ändamålsfastigheter&lt;br&gt;bör som ett minimum ställas sådana krav på avkastning som inkluderar&lt;br&gt;täckning av kapitalkostnader, dvs. huvudsakligen anskaffningskostnad,&lt;br&gt;samt på att det skapas utrymme för uppbyggnad av eget kapital motsvar-&lt;br&gt;ande reinvesteringar m.m. så att förmögenhetens värde bevaras under&lt;br&gt;fastighetens ekonomiska livslängd. Därmed uppnås högre effektivitet&lt;br&gt;såväl hos myndigheterna som brukare, som hos staten som fastighetsför-&lt;br&gt;valtare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fastighetsförvaltningen bör bedrivas i separata resultatenheter, som&lt;br&gt;så långt möjligt formas efter olika fastigheters särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Statens ägarroll bör renodlas. Graden av kapitalbindning och&lt;br&gt;avkastningen på kapitalet bör fortlöpande bli föremål för prövning.&lt;br&gt;Marknadsmässiga redovisningsprinciper bör därför tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Styrelsens och den verkställande ledningens ansvar för fastighetsför-&lt;br&gt;valtningen bör klaras ut på ett bättre sätt än vad som är möjligt inom&lt;br&gt;myndighetsformen. Förvaltningen bör därför företrädesvis bedrivas i&lt;br&gt;aktiebolagsform. Regeringen skall företräda staten som ägare i denna typ&lt;br&gt;av bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. De fastigheter som av historiska och/eller andra skäl inte kan&lt;br&gt;överföras till bolag bör - oavsett nuvarande förvaltare - läggas under&lt;br&gt;samordnad förvaltning i myndighetsform.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Riktlinjer för statlig lokalförsörjning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående redovisat att uppgiften att förvalta statens&lt;br&gt;fastigheter bör skiljas från uppgiften att svara för lokalförsöijningen. Jag&lt;br&gt;har även redovisat att statens fastighetsförvaltning bör samordnas efter&lt;br&gt;gemensamma riktlinjer i en ny organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill nu kort redovisa vad de av riksdagen redan godkända&lt;br&gt;riktlinjerna för den statliga lokalförsörjningen kommer att innebära för&lt;br&gt;myndigheternas ansvar och befogenheter på det området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje myndighet har ett helhetsansvar för sin verksamhet. Detta&lt;br&gt;innefattar krav på att lokalförsöijningsfrågoma skall hanteras på ett för&lt;br&gt;staten som helhet effektivt och ekonomiskt sätt. Myndigheterna kommer&lt;br&gt;därför att åläggas att fortlöpande upprätta lokalförsöijningsplaner som&lt;br&gt;kan tjäna som underlag för både budgetprocessen och den egna plane-&lt;br&gt;ringen. Det kommer att slås fäst att myndigheterna så långt möjligt skall&lt;br&gt;eftersträva samordning med andra myndigheter, t.ex. ortsvis. Det&lt;br&gt;kommer vidare att slås fäst att myndigheterna bör utgå från en generell&lt;br&gt;standard, utrymmesmässigt och tekniskt, vid prövningen av lösningar på&lt;br&gt;olika lokalproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna skall, somjag redan framhållit, inte förvalta fästigheter,&lt;br&gt;dvs. företräda staten som ägare. Myndigheterna kommer således att vara&lt;br&gt;hyresgäster hos olika hyresvärdar i såväl statliga som kommunala eller&lt;br&gt;privata fästigheter. Myndigheterna bör ges möjlighet att träffe hyresavtal&lt;br&gt;med upp till sex års löptid. För att myndigheterna skall kunna träffa&lt;br&gt;affärsmässiga hyresavtal bör de kunna upphandla biträde från en särskild&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stabs- och servicemyndighet, som jag anser bör inrättas. I de fall Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;hyresavtal avser längre löptid än tre år bör beslut alltid fattas i samråd&lt;br&gt;med stabs- och servicemyndigheten. Vid längre löptider än sex år bör&lt;br&gt;alla hyresavtal av ekonomisk betydelse prövas av regeringen, så att den&lt;br&gt;långsiktiga bindningen kan tydliggöras för statsmaktema. Jag återkommer&lt;br&gt;till stabs- och servicemyndigheten i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna kommer vidare att ges möjligheter att svara för&lt;br&gt;fastighetsdrift inom ramen för sin verksamhet. En förutsättning för detta&lt;br&gt;är dock att ansvarsfördelningen godkänns av resp, fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Riktlinjernas tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu har anfört bör i princip tillämpas inom hela statsförvaltningen.&lt;br&gt;Nuvarande fästighetsförvaltande myndigheters uppgifter är eller kommer&lt;br&gt;därför att bli föremål för översyn och förändringar. Detta gäller&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen, myndigheterna inom försvarsdepartementets område,&lt;br&gt;domänverket, riksantikvarieämbetet, statens naturvårdsverk m.fl.&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot förutser jag för närvarande inga principiella förändringar i&lt;br&gt;regeringens syn på hur affärsverken skall bedriva sin fastighetsförvalt-&lt;br&gt;ning. En sådan omprövning kommer att ske inom ramen för en fort-&lt;br&gt;löpande översyn av affärsverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu anfört innebär således en uppstramning av uppgiften att&lt;br&gt;företräda staten som ägare. Riktlinjerna innebär att myndigheterna inte&lt;br&gt;skall representera staten som ägare av fastigheter och inte heller förvalta&lt;br&gt;fastigheter. Riktlinjerna innebär vidare att myndigheterna inte skall&lt;br&gt;företräda staten som ägare av fästighetsaktiebolag eller motsvarande.&lt;br&gt;Denna funktion skall istället samordnas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna innebär slutligen att fastighetsförvaltningen inom ett antal&lt;br&gt;departements områden kommer att samordnas och ges enhetliga krav på&lt;br&gt;avkastning, redovisning m.m. Efter att ha samrått med berörda statsråd&lt;br&gt;vill jag här lämna en översiktlig redovisning av beredningsläget inom&lt;br&gt;resp, område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Översyn av fastighetsförvaltningen inom&lt;br&gt;försvarsdepartementets område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom det militära försvaret tillämpas ett särskilt planerings- och&lt;br&gt;ekonomisystem (FPE) med en ansvars- och rollfördelning som anpassats&lt;br&gt;till statsmakternas och försvarets behov. De allmänna riktlinjerna för&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen och lokalförsöijningen skall tillämpas även inom&lt;br&gt;försvarsdepartementets område men måste preciseras och anpassas så att&lt;br&gt;de överensstämmer med utvecklingen av ansvars- och rollfördelningen&lt;br&gt;inom försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär för det första att förvaltningen av mark, anläggningar och&lt;br&gt;lokaler som upplåts till försvaret även fortsättningsvis skall vara skild&lt;br&gt;från brakandet. Rollen som företrädare för ägaren/fastighetsförvaltaren&lt;br&gt;måste utvecklas medan myndigheterna skall vara lokalbrukare med&lt;br&gt;bibehållet ansvar för den tekniska fastighetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra måste kostnaderna for fastighetsförvaltningen visas även&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets område. Ett system där kapitalkostnader&lt;br&gt;beaktas och med möjligheter till lånefinansiering av investeringar bör&lt;br&gt;genomföras. Intäkterna och kostnaderna bör redovisas i resultat- och&lt;br&gt;balansräkningar. På motsvarande sätt bör kostnaderna för myndigheternas&lt;br&gt;försöijning med mark, anläggningar och lokaler redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje skall fastighetsförvaltningen enligt de allmänna riktlinjer-&lt;br&gt;na bedrivas i särskilda resultatenheter. En strävan skall därvid vara att&lt;br&gt;söka en samordning med likartade funktioner inom övriga delar av&lt;br&gt;statsförvaltningen. Detta gäller för fortifikationsförvaltningens fastighets-&lt;br&gt;förvaltning och för försvarsmyndighetemas nuvarande egenregiverksam-&lt;br&gt;het inom den tekniska fastighetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu kan slås fäst att vissa fästigheter som inte är specifika för&lt;br&gt;totalförsvaret skall läggas under samma förvaltning som liknande&lt;br&gt;fästigheter inom byggnadsstyrelsens nuvarande ansvarsområde. Till dessa&lt;br&gt;räknas kontorsfastigheter, vissa byggnadsminnen utan militär användning,&lt;br&gt;monument samt viss mark. För den dominerande andelen fästigheter som&lt;br&gt;i dag upplåts till myndigheterna inom försvarsdepartementets område&lt;br&gt;måste dock associationsformerna övervägas ytterligare med hänsyn till&lt;br&gt;övriga förändringar inom försvarets lednings- och myndighetsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa överväganden bör lämpligen ske inom ramen för den pågående&lt;br&gt;översynen av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktur&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets område (Fö 1991:04). Utredaren skall&lt;br&gt;redovisa förslag till en uppgifts- och ansvarsfördelning mellan olika&lt;br&gt;myndigheter inom verksamhetsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att lämna&lt;br&gt;förslag till en rationell och effektiv myndighetsstruktur för stödmyndig-&lt;br&gt;hetema, dit fortifikationsförvaltningen räknas. En av flera utgångspunkter&lt;br&gt;för utredaren är att behov inom försvarsdepartementets område skall&lt;br&gt;tillgodoses på motsvarande sätt som inom statsförvaltningen i övrigt.&lt;br&gt;Enligt direktiven skall särlösningar och dubbleringar av kompetens&lt;br&gt;undvikas. Roll- och ansvarsfördelning beträffande, verksamhet, lokalför-&lt;br&gt;sörjning och fastighetsförvaltning kommer att beredas slutligt inom ramen&lt;br&gt;för denna utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i dessa frågor samrått med chefen för försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Översyn av delar av fastighetsförvaltningen inom&lt;br&gt;näringsdepartementets område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:87, NU38, rskr. 318)&lt;br&gt;bl.a. att domänverket skall ombildas till aktiebolag som ett led i en&lt;br&gt;effektivisering av den statliga förmögenhetsförvaltningen. Ombildningen&lt;br&gt;beräknades ske omkring årsskiftet 1991/92. I propositionen angavs att en&lt;br&gt;ombildning omfattar många detaljfrågor och är i olika avseenden komplex&lt;br&gt;till sin natur. Till de mer komplexa frågorna angavs de särintressen som&lt;br&gt;är kopplade till det stora markinnehavet. Regeringen ansåg därför att den&lt;br&gt;tekniska lösningen för dessa frågor behövde analyseras ytterligare innan&lt;br&gt;bolagiseringen och avsåg återkomma till riksdagen i dessa frågor.&lt;br&gt;Underlag för beslutet kommer att presenteras i en särskild proposition i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;början av år 1992. Inriktningen är att den produktiva skogs- och Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;jordbruksmarken skall överlåtas till ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av en avsevärd del av marken är skyddad genom&lt;br&gt;författningar, avtal eller sedvanerätt. Dessa intressen bör så långt möjligt&lt;br&gt;skyddas vid överlåtelsen. I vissa fäll uppnås detta bäst genom att den&lt;br&gt;berörda marken stannar i statens ägo. Framför allt gäller detta markområ-&lt;br&gt;den, anläggningar och byggnader där en effektiv förmögenhetsförvaltning&lt;br&gt;inte kan vara det enda kriteriet vid förvaltningen, exempelvis i fråga om&lt;br&gt;vissa kulturhistoriskt värdefulla objekt av särskilt värde och en del av&lt;br&gt;totalförsvarets anläggningar. De fastigheter som kvarblir i statens ägo bör&lt;br&gt;förvaltas av den särskilda fastighetsförvaltande myndighet som jag&lt;br&gt;föreslår skall bildas. Denna myndighet kan upphandla skötsel och tillsyn&lt;br&gt;från &amp;quot;domänbolaget&amp;quot; eller annan driftorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del fall kan det vara lämpligt att genom fastighetsbildning avskilja&lt;br&gt;den del av fastigheten som berörs av särintressen. Resterande del kan&lt;br&gt;därefter överlåtas till &amp;quot;domänbolaget&amp;quot;. I andra fall kan det finnas&lt;br&gt;anledning att överlåta ett markområde till bolaget trots att det berörs av&lt;br&gt;ett särintresse. En förutsättning för detta bör dock normalt vara att&lt;br&gt;bolaget i överlåtelseavtalet gör sådana åtaganden att särintresset även i&lt;br&gt;framtiden kan åtnjuta ett fullgott skydd. I vissa avseenden kan särintresset&lt;br&gt;i stället skyddas genom ändringar i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inför bolagiseringen inte går att säkert bedöma om en viss&lt;br&gt;fastighet bör vara kvar i statens ägo eller om den bör överlåtas till&lt;br&gt;bolaget får fastigheten stanna i statens ägo i avvaktan på slutligt ställ-&lt;br&gt;ningstagande i frågan. Bolaget kan dock av praktiska skäl få i uppdrag&lt;br&gt;att tills vidare svara för den tekniska förvaltningen. Under denna period&lt;br&gt;bör byggnadsstyrelsen - fr.o.m. den 1 juli 1992 den nybildade&lt;br&gt;fastighetsförvaltande myndigheten - företräda staten som ägare i&lt;br&gt;ekonomiskt och juridiskt avseende. Detta gäller även fastigheter inom&lt;br&gt;övriga departements områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i dessa frågor samrått med chefen för näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Översyn av fastighetsförvaltningen inom övriga departe-&lt;br&gt;ments områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett tjugotal myndigheter förvaltar fastigheter för statens&lt;br&gt;räkning. Fastighetsbeståndet är av blandad karaktär. Störst bland&lt;br&gt;fastighetsförvaltama är statens naturvårdsverk, statens jordbruksverk,&lt;br&gt;skogsstyrelsen (skogsvårdsstyrelsema). Några myndigheter förvaltar&lt;br&gt;fästigheter av speciell karaktär, t.ex. riksantikvarieämbetet. Dessa&lt;br&gt;myndigheters fastighetsförvaltning bör nu omprövas mot bakgrund av de&lt;br&gt;nya riktlinjer som jag har redovisat. Jag har för avsikt att återkomma&lt;br&gt;med förslag till översyn av dessa myndigheters fastighetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Nytt regelverk för statlig fastighetsförvaltning och&lt;br&gt;lokalförsörjning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ny förordning med bestämmelser angående förvaltningen av statliga&lt;br&gt;fastigheter är under utarbetande. Den skall bygga på befintliga myndighe-&lt;br&gt;ters uppgifter och organisation, men kommer i allt väsentligt att tillämpas&lt;br&gt;efter ombildningen av byggnadsstyrelsen och efter beslut om förändringar&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets m.fl. områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har genom förordningen (1991:896) om ändring i&lt;br&gt;förordningen (1971:727) om försäljning av staten tillhörig fest egendom,&lt;br&gt;m.m. beslutat om utökade bemyndiganden i fråga om försäljning av fest&lt;br&gt;egendom m.m. i enlighet med vad som tidigare har redovisats för&lt;br&gt;riksdagen. I princip gäller tidigare begränsning, att myndigheter inte får&lt;br&gt;sälja fast egendom om värdet överstiger 1 milj. kr. Den huvudsakliga&lt;br&gt;förändringen gäller myndigheternas utökade bemyndiganden att sälja&lt;br&gt;statlig egendom om intäkterna kan användas för andra investeringar.&lt;br&gt;Genom detta har bemyndiganden utvidgats till att gälla försäljningar upp&lt;br&gt;till 10 milj. kr. i det enskilda fellet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny förordning som skall reglera myndigheternas ansvar och&lt;br&gt;befogenhet i lokalförsöijningsfrågor är också under utarbetande.&lt;br&gt;Förordningen skall i princip gälla alla statliga myndigheter inkl,&lt;br&gt;affärsverken och myndigheterna inom försvarsdepartementets område.&lt;br&gt;Det skall därvid läggas fast att det är myndigheterna själva som beslutar,&lt;br&gt;beställer och betalar för sin lokalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya handläggningsordningen kommer att genomföras successivt i&lt;br&gt;takt med att de myndigheter, för vilka byggnadsstyrelsen är lokalhållare,&lt;br&gt;får ramanslag. Lokalkostnaderna kommer därmed inte längre att prövas&lt;br&gt;separat utan kommer att ses som en del av kostnaderna för myndighetens&lt;br&gt;verksamhet. Myndighetens totala kostnad för lokaler, liksom de relativa&lt;br&gt;förändringarna över budgetåren, kommer därmed att prövas på liknande&lt;br&gt;sätt som övriga resursslag. För denna prövning kommer det att krävas ett&lt;br&gt;särskilt underlag. Jag återkommer senare till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom alla förvaltningsmyndigheter ännu inte har ramanslag kommer&lt;br&gt;till en böijan den nuvarande handläggningsordningen från år 1979 att&lt;br&gt;gälla parallellt med den nya. Jag räknar dock med att förändringarna i&lt;br&gt;huvudsak skall vara genomförda fr.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försvarsdepartementets område kommer den nya handläggnings-&lt;br&gt;ordningen att kunna införas inom ramen för försvarets planerings- och&lt;br&gt;ekonomisystem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ombildning av delar av byggnadsstyrelsen till en&lt;br&gt;stabs- och servicemyndighet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna inom den statliga fastighetsförvaltningen och lokalförsörj-&lt;br&gt;ningen, som skall gälla inom hela statsförvaltningen, syftar både till att&lt;br&gt;uppnå ett effektivare resursutnyttjande hos förvaltningsmyndigheterna och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till att få en effektivare fastighets- och förmögenhetsförvaltning för Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;statens del. Den ändrade ansvars- och befogenhetsfördelningen skapar&lt;br&gt;nya behov av stabsfunktioner till regeringen. Vidare kommer myndighe-&lt;br&gt;terna sannolikt att efterfråga en ny typ av stöd och service. Även behovet&lt;br&gt;av stabs- och servicefunktioner kommer således att föreligga inom hela&lt;br&gt;statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen är idag en central förvaltningsmyndighet, vars&lt;br&gt;verksamhet är uppdelad på tre huvudområden; lokalförsöijning,&lt;br&gt;fastighetsförvaltning och byggproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya riktlinjerna för myndigheternas lokalförsöijning och statens&lt;br&gt;fastighetsförvaltning innebär genomgripande förändringar bl.a. av&lt;br&gt;byggnadsstyrelsens uppgifter. I följande avsnitt behandlas ombildningen&lt;br&gt;av delar av byggnadsstyrelsen till en stabs- och servicemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Behovet av en stabsfunktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inledningsvis stryka under att regeringen inom många områden&lt;br&gt;decentraliserar ansvar och befogenheter. Regeringens detaljstyrning&lt;br&gt;minskar och myndigheterna ges ett ökat finansiellt ansvar för sin&lt;br&gt;verksamhet. Regeringen har dock ett övergripande ansvar som innebär&lt;br&gt;att de regelverk, system m.m. inom vilka myndigheterna tillåts agera&lt;br&gt;skall ges en för staten som helhet effektiv lösning. Samtidigt är det&lt;br&gt;viktigt att slå fast att de föreslagna förändringarna ger ökat ansvar och&lt;br&gt;större befogenheter på en marknad som till övervägande del är en intern&lt;br&gt;statlig marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nya riktlinjerna för lokalförsörjningen kommer någon&lt;br&gt;detaljerad prövning av myndigheternas lokalkostnader för den beslutade&lt;br&gt;verksamheten inte att ske i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna måste, inom ramen för den fortlöpande budgetprövning-&lt;br&gt;en, ges kompensation för prisutvecklingen i samhället, så även när det&lt;br&gt;gäller lokalkostnaderna. Prisomräkning kommer i framtiden att ske för&lt;br&gt;en generell kostnadsutveckling på lokaler och inte som hittills i förhållan-&lt;br&gt;de till en hyresavisering i det enskilda fallet som varit baserad på&lt;br&gt;statsmakternas eller byggnadsstyrelsens beslut. Det ankommer på&lt;br&gt;regeringen att närmare precisera utformningen av lokalkostnadsindex,&lt;br&gt;kopplingen till regionala eller ortsvisa variationer etc. Till stöd för detta&lt;br&gt;behöver regeringen en stabsfunktion som kan svara för utformningen och&lt;br&gt;uppdateringen av prisomräkningsfäktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även behov av underlag för fördjupad prövning av&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet, som enligt den resultatorienterade budget-&lt;br&gt;processen förutsätts ske vart tredje år. Vid denna prövning krävs ett rikt-&lt;br&gt;ningsgivande underlag i form av lokalprogram i fråga om lokalbehov för&lt;br&gt;olika verksamheter m.m. För denna typ av utvecklingsarbete saknas&lt;br&gt;kompetens inom regeringskansliet, varför stöd kommer att behövas från&lt;br&gt;en stabsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statlig verksamhet finns som nämnts ett större antal s.k. ändamåls-&lt;br&gt;fastigheter. Behov av sådana fästigheter kommer att finnas även i&lt;br&gt;framtiden. För att stödja regeringen inför beslut om t.ex. anskaffning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och dimensionering av ändamålsfastigheter krävs tillgång till sådan Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;yrkesmässig kompetens, som inte finns - eller behöver finnas - inom&lt;br&gt;regeringskansliet. Det krävs också viss byggadministrativ kompetens, som&lt;br&gt;kan biträda regeringen i värdering av olika lokalaltemativ, fungera som&lt;br&gt;projektledare i tidiga skeden, bedöma kostnader och fungera som kvali-&lt;br&gt;tetskontrollant för statens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett antal löpande avtal med kommuner, landsting och&lt;br&gt;enskilda som rör upplåtelser, nyttjanderätter m.m. För att klara bevak-&lt;br&gt;ningen av dessa avtal och för att kunna möta anspråk på förhandlings-&lt;br&gt;kompetens m.m. krävs en organisation utanför regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsens tidigare uppgift att för statens räkning svara för&lt;br&gt;bevakning av effektiviteten i den statliga lokal försöij ningen bör däremot&lt;br&gt;inte längre vara en särskild uppgift med hänsyn till att statsmakterna&lt;br&gt;fortsättningsvis skall pröva verksamhet och resurstilldelning samlat. Detta&lt;br&gt;bör i stället ingå i förvaltningsrevisionens inom riksrevisionsverket&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom försvarsdepartementets verksamhetsområde krävs tillgång&lt;br&gt;till stabsfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag därför att en stabsfunktion bör inrättas,&lt;br&gt;som efter uppdrag förser regeringen med underlag för bedömning av&lt;br&gt;myndigheternas resursanspråk såvitt avser lokalförsöijning, bistår&lt;br&gt;regeringen med utredningar i lokalförsöijningsärenden samt svarar för&lt;br&gt;viss byggadministrativ kompetens och för vissa förhandlingsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att ange uppgiftsfördelning, inriktning&lt;br&gt;och dimensionering av stabsfunktionen inom de ramar som beslutas av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Behovet av en servicefunktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya riktlinjerna för den statliga lokalförsöijningen får stor betydelse&lt;br&gt;för myndigheterna. De skall fortsättningsvis själva bära ansvaret för och&lt;br&gt;fatta beslut i lokalförsöijningsfrågor. Beroende på resurser och kompe-&lt;br&gt;tens kommer myndigheternas behov av stöd att variera. Regeringen bör&lt;br&gt;övergångsvis garantera ett utbud av tjänster till myndigheter som behöver&lt;br&gt;sådant stöd. Vidare kommer det under en öveigångsperiod att finnas flera&lt;br&gt;frågor av praktisk natur som inte kan klaras ut och överföras till resp,&lt;br&gt;myndigheter, t.ex. löpande hyresavtal, beslut i lokalförsöijningsärenden&lt;br&gt;innan myndigheterna fått ramanslag, m.m. Det finns därför behov av en&lt;br&gt;servicefunktion för dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den service som bör erbjudas myndigheterna hör lokalförsöijnings-&lt;br&gt;planeringen, dvs. delvis den uppgift byggnadsstyrelsen har i dag. Vidare&lt;br&gt;kan myndigheter behöva stöd vid hyresförhandlingar samt hjälp att an-&lt;br&gt;skaffa och förmedla lokaler. Framför allt mindre myndigheter kommer&lt;br&gt;sannolikt att efterfråga olika former av stöd för arbetsgivar- och&lt;br&gt;verksledningsuppgiften, samt för utformning av lokalförsöijningsplaner,&lt;br&gt;lokalprogram, funktionsstudier, inredningsplaner m. m. Liksom regering-&lt;br&gt;en kommer troligen vissa myndigheter att efterfråga underlag för&lt;br&gt;genomförande av speciella lokalförsöijningsuppgifter, samt ha behov av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon som fungerar som projektledare och kontrollant mot entreprenörer, Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;presumtiva hyresvärdar och leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag därför att en efterfrågestyrd servicefunk-&lt;br&gt;tion bör inrättas som kan tillhandahålla myndigheter tjänster inom&lt;br&gt;lokalförsöijningsområdet och det byggadministrativa området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att besluta om inriktning och dimensione-&lt;br&gt;ring av servicefunktionen i avvaktan på att ansvar och befogenheter kan&lt;br&gt;överföras till samtliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 En ny stabs- och servicemyndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens behov av stabsfunktioner och myndigheternas behov av&lt;br&gt;service i lokalförsöijningsfrågor bör ges en samlad organisatorisk&lt;br&gt;lösning. Jag föreslår därför att en statlig myndighet får i uppdrag att&lt;br&gt;svara för dessa uppgifter. Enligt vad jag har anfört bör servicefunktionen&lt;br&gt;hållas avskild från förvaltningsuppgiften. Den nya stabs- och servicemyn-&lt;br&gt;digheten skall därför inte ha förvaltningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen har i flera frågor fungerat som en stabsmyndighet&lt;br&gt;åt regeringen i lokalförsöijningsfrågor. Således har byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;svarat för bedömningarna av myndigheternas lokalbehov, beslutat om&lt;br&gt;förhyrning av kontorslokaler åt statliga myndigheter utan regeringens&lt;br&gt;prövning, beslutat om vissa mindre ombyggnader m.m. Vidare har&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen svarat för bevakningen av att myndigheternas, samt&lt;br&gt;statens som helhet, lokalutnyttjande varit effektivt. I den senare uppgiften&lt;br&gt;har legat att besluta om myndigheternas närmare lokalisering inom resp,&lt;br&gt;stationeringsort. Byggnadsstyrelsen har därmed i praktiken svarat för allt&lt;br&gt;det underlag i budgetprocessen som rört myndigheternas kostnader för&lt;br&gt;lokaler. Byggnadsstyrelsen har också svarat för bevakningen av kostnads-&lt;br&gt;utvecklingen för lokaler inom staten. Byggnadsstyrelsen har därutöver&lt;br&gt;svarat för statens byggproduktion, dvs. investeringarna. I denna uppgift&lt;br&gt;har legat att vara byggherre, projektadministratör, projektledare,&lt;br&gt;byggadministratör och kontrollant för statens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av byggnadsstyrelsens breda kunnande inom fastighets- och&lt;br&gt;byggområdet anser jag att den nya stabs- och servicemyndigheten bör&lt;br&gt;skapas genom ombildning av delar av nuvarande byggnadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Dimensionering av den nya myndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att nu bedöma hur stor servicefunktionen behöver&lt;br&gt;vara i framtiden, eftersom denna funktion förelås bli efterfrågestyrd och&lt;br&gt;finansierad med avgifter. De uppgifter som kan förutses finns i dag&lt;br&gt;huvudsakligen samlade inom lokalförsöijningsfunktionen på byggnadssty-&lt;br&gt;relsen. För lokalförsöijningsuppgiften avdelas i år ca 70 milj. kr. inom&lt;br&gt;ramen för byggnadsstyrelsens resultatbudget. Enligt min bedömning bör&lt;br&gt;detta tjäna som ett riktmärke när det gäller resurstilldelningen till den nya&lt;br&gt;stabs- och servicemyndigheten under den kommande treårsperioden. Ett&lt;br&gt;särskilt anslag bör därför föras upp på statsbudgeten för detta ändamål&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1992/93. Jag avser att återkomma till denna fråga i&lt;br&gt;samband med förslag till statsbudget för nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Lokalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fungera som stöd till regeringen bör den nya stabs- och&lt;br&gt;servicemyndigheten lokaliseras till Stockholmsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna lokalisering talar även det faktum att merparten av de&lt;br&gt;myndigheter som utgör de förväntade kunderna finns i Stockholms-&lt;br&gt;regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ombildning av delar av byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;fastighetsförvaltning till aktiebolag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 En ny organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare anförde måste statens roll som fastighetsägare renodlas&lt;br&gt;och samtidigt ges en mer marknadsmässig inriktning än för närvarande.&lt;br&gt;Vad gäller den del av statens fastighetsbestånd som förvaltas av&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen anser jag detta bäst sker genom att verksamheten&lt;br&gt;överförs till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av verksamhetens betydande omfattning bör en&lt;br&gt;fastighetskoncem bildas. Koncernen bör bestå av ett moderbolag och ett&lt;br&gt;antal dotterbolag. Dotterbolagen bör vara uppdelade sakområdesvis i&lt;br&gt;bärkraftiga enheter. Koncernen bör kunna fungera som en gemensam&lt;br&gt;statlig fastighetskoncem, till vilken fästigheter från skilda statliga&lt;br&gt;verksamhetsområden successivt kan överföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för att föra över ägandet och förvaltningen av fastighetsbestån-&lt;br&gt;det till en koncernstruktur i aktiebolagsform är en strävan att åstadkomma&lt;br&gt;en marknadsstyrd inriktning av verksamheten, en flexiblare hantering av&lt;br&gt;det statliga fästighetsinnehavet och därmed för staten som ägare en&lt;br&gt;effektivare förmögenhetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga aktier i moderbolaget bör ägas av svenska staten. Moderbola-&lt;br&gt;get äger i sin tur aktierna i dotterbolagen. Statens ägande i dotterbolagen&lt;br&gt;blir således endast indirekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av dotterbolagen bör förvalta främst s.k. placeringsfästigheter, dvs.&lt;br&gt;generellt användbara fästigheter främst avsedda för kontorsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter som upplåts till universitet och högskolor utgör en&lt;br&gt;betydande del av det statliga fästighetsbeståndet. Med hänsyn till dessa&lt;br&gt;fastigheters särart bör dessa samlas i ett särskilt dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga s.k. ändamålsfästigheter bör föras över till ett tredje dotterbo-&lt;br&gt;lag. Om en ytterligare uppdelning av detta bolag senare skulle visa sig&lt;br&gt;ändamålsenlig bör en utgångspunkt vara att detta skall ske sakområdes-&lt;br&gt;vis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncernen bör en uppdelning göras mellan ägandet av fästighetema&lt;br&gt;resp, den tekniska förvaltningen av fästighetema. Ett dotterbolag bör&lt;br&gt;därför bildas för att sälja tekniska förvaltningstjänster till de fästighets-&lt;br&gt;ägande bolagen i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolagen har självfallet att besluta om förvärv eller avyttring av&lt;br&gt;enskilda fästigheter utifrån de företagsekonomiska överväganden som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagen gör. Omsättning av fastigheter torde främst kunna komma i fråga Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;för s.k. placeringsfästigheter. Jag vill därvid framhålla att det är min&lt;br&gt;principiella inställning att det inte är nödvändigt att staten, direkt eller&lt;br&gt;indirekt, äger sådana fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna organisationen kan åskådliggöras genom följande skiss.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stabs-&lt;br&gt;Service-&lt;br&gt;my nd ig het&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;j MODERBOLAGETI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förva Itnings—&lt;br&gt;myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;| PLAC.FAST äb~| I utb.fast ab~| I ÖVR.FAST ab~] I DRIFT AB I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt bör svenska staten äga samtliga aktier i&lt;br&gt;moderbolaget. Riksdagen bör som den yttersta företrädaren för staten ha&lt;br&gt;möjlighet till inflytande i avgörande frågor. Därför bör t.ex. en eventuell&lt;br&gt;avyttring av aktier - eller annan förändring av statens ägarandel - i&lt;br&gt;moderbolaget underställas riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget bör inledningsvis äga samtliga aktier i koncernens&lt;br&gt;dotterbolag. Efter det att koncernen bildats bör moderbolaget - utan&lt;br&gt;riksdagens och regeringens prövning - fritt få avyttra hela eller delar av&lt;br&gt;sitt aktieinnehav i dotterbolagen, eller på annat sätt få förändra sin&lt;br&gt;ägarandel i dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell förändring av det statliga ägandet bör ske vid en sådan&lt;br&gt;tidpunkt - och i sådana former - att det är affärsmässigt lämpligt för&lt;br&gt;moderbolaget och därmed för förvaltningen av den statliga förmögenhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget i fastighetskoncemen bör formellt vara bildat och&lt;br&gt;etablerat senast den 1 juli 1992. Av praktiska skäl torde överföringen av&lt;br&gt;verksamheten komma att behöva ske stegvis. Hela ombildningen bör&lt;br&gt;dock i huvudsak vara avslutad den 31 december 1992. Räkenskapsår&lt;br&gt;föreslås vara kalenderår, dvs. ett förkortat första räkenskapsår på sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att moderbolaget skall ha sitt säte i Stockholmsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Finansiella förutsättningar för fastighetskoncemen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudmålsättning vid ombildandet av byggnadsstyrelsen till aktiebolag&lt;br&gt;är att verksamheten skall kunna bedrivas under samma konkurrens-&lt;br&gt;förutsättningar och med jämförbara avkastningskrav som privatägda&lt;br&gt;festighetsföretag. Ombildningen bör därför resultera i att den statliga&lt;br&gt;fastighetskoncemen får en finansiell ställning som motsvarar den som&lt;br&gt;väl fungerande börsnoterade fastighetsföretag har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att redovisa mina överväganden om de Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;finansiella förutsättningar som bör ges den statliga fastighetskoncemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första utgångspunkt har härvid varit att bedöma marknadsvärdet för&lt;br&gt;de fastigheter som ska ingå i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd har hittills inte varit föremål för&lt;br&gt;någon systematisk värdering. För ändamålsfastigheterna förklaras detta&lt;br&gt;bl.a. av att begreppet marknadsvärde delvis saknar relevans. Fastigheter&lt;br&gt;som har en kommersiellt jämförbar användning har däremot värderats,&lt;br&gt;men endast i samband med köp och försäljningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Tillämpliga värderingsmetoder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De marknadsvärden som redovisats i byggnadsstyrelsens årsredovisning&lt;br&gt;baseras på överslagsberäkningar i form av kapitalisering av utgående&lt;br&gt;hyresintäkter resp, driftöverskott med för branschen sedvanliga nyckeltal.&lt;br&gt;Denna metod - avkastningsmetoden - är en av de tre vanligaste värde-&lt;br&gt;ringsmetoderna i branschen. Principen vid avkastningsvärdering är att&lt;br&gt;beräkna det diskonterade nuvärdet av dels förväntade driftnetton över&lt;br&gt;en vald period på ofta tio år, dels restvärdet vid slutet av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturliga utgångspunkten vid fastighetsvärdering är den marknads-&lt;br&gt;orienterade metoden - ortprismetoden. Metoden innebär att noterade&lt;br&gt;priser för jämförbara fästigheter används som värderingsunderlag. En&lt;br&gt;värdering av byggnadsstyrelsens kommersiella fastighetsbestånd kan&lt;br&gt;emellertid i dag inte ske enligt ortprismetoden, eftersom denna metod&lt;br&gt;förutsätter tillgång till faktiska avslut i en omfattning som inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje värderingsmetod som tillämpas i vissa sammanhang är att&lt;br&gt;beräkna fastigheternas återanskaffhingsvärde - produktionskostnadsmeto-&lt;br&gt;den. Denna metod torde vara mest tillämplig beträffande vissa ändamåls-&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Värdering av placeringsfästigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den föreslagna bolagiseringen har tre värderingsinstitut värderat&lt;br&gt;merparten av placeringsfastighetema. I samråd med byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;har instituten valt att tillämpa avkastningsmetoden, varvid utgående eller&lt;br&gt;antagna hyror kapitaliserats med en nettokapitaliseringsprocent, efter&lt;br&gt;avdrag för drift- och underhållskostnader. Metodens tillförlitlighet bygger&lt;br&gt;på riktigheten i bedömningen av hyrornas marknadsmässighet samt på att&lt;br&gt;nettokapitaliseringsfäktom speglar marknadens aktuella avkastningskrav.&lt;br&gt;Även balansen mellan utbud och efterfrågan på fastighetsmarknaden&lt;br&gt;inverkar. I beräkningarna har värderingsinstituten använt en kapitalise-&lt;br&gt;ringsprocent som för kommersiella fästigheter i medelstora regionstäder&lt;br&gt;ligger kring 8 %, att jämföra med 5-6 % under 1980-talets senare år.&lt;br&gt;Avkastningskraven i bästa läge i Stockholm är 1-2 % lägre. Som&lt;br&gt;jämförelse kan nämnas att från och med 1980-talets böljan sjönk&lt;br&gt;marknadens direktavkastningskrav för kommersiella fästigheter, till vilken&lt;br&gt;kategori placeringsfästigheter till stor del kan hänföras, från i genomsnitt&lt;br&gt;ca 12 % till ca 6 % vid ingången av år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att värderingsinstituten beaktat den ökade vakans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grad som uppstått i många städer liksom att utgående hyror, som för Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;vissa fastigheter under senare år avtalats på nivåer som i dag synes&lt;br&gt;överstiga vad marknaden är beredd att betala, nedjusterats till långsiktigt&lt;br&gt;försvarbara nivåer efter avtalsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Värdering av ändamålsfastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen av ändamålsfastigheterna får delvis ske efter andra&lt;br&gt;utgångspunkter än för placeringsfästigheter. Att åsätta samtliga ändamåls-&lt;br&gt;fastigheter ett marknadsvärde i betydelsen det mest sannolika priset vid&lt;br&gt;en försäljning saknar egentlig relevans. Fastigheterna representerar&lt;br&gt;huvudsakligen kollektiva tjänster och det finns ingen kommersiell&lt;br&gt;marknad med efterfrågan på denna typ av fastigheter. Dessutom blir en&lt;br&gt;avyttring sällan aktuell. Undantag gäller dock för t.ex. vissa högskolor&lt;br&gt;där ett al temati vutnyttjande kan finnas i form av upplåtelse till exempel-&lt;br&gt;vis kontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ändamålsfastigheter bör, som jag nämnt ovan, huvudsakligen den&lt;br&gt;s.k. produktionskostnadsmetoden användas. En bedömning av ändamåls-&lt;br&gt;fastigheternas återanskaffningsvärde kräver emellertid en detaljerad&lt;br&gt;planering och en inte oväsentlig genomförandetid. I avvaktan på resultatet&lt;br&gt;av en sådan genomgång bör ändamålsfastigheterna åsättas värden som&lt;br&gt;motsvarar vad som för närvarande kan förräntas på basis av utgående&lt;br&gt;hyror. Jag har beräknat direktavkastningskravet till 10-12 %. Med detta&lt;br&gt;förfaringssätt undviks att bolagsbildningen leder till omgående diskussio-&lt;br&gt;ner om förändrade hyror för berörda myndigheter. På sikt torde dock de&lt;br&gt;verkliga kostnaderna motivera viss uppjustering av utgående hyror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv styrning av fastighetsbolaget fordrar att fastigheternas&lt;br&gt;aktuella värde beräknas årligen genom värdering eller indexering med&lt;br&gt;syfte att mäta den orealiserade värdeförändring som inte framgår av&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Bedömt marknadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsinstituten har med de metoder som jag redogjort for åsatt&lt;br&gt;byggnadsstyrelsens placeringsfästigheter ett värde om ca 23 miljarder&lt;br&gt;kronor. För ändamålsfästighetema har byggnadsstyrelsen beräknat ett&lt;br&gt;värde enligt ovan angivna principer om ca 15 miljarder kronor. Det&lt;br&gt;sammanlagda värdet uppgår således till 38 miljarder kronor, vilket&lt;br&gt;överstiger det värde till vilket fästighetema bokförts i byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;räkenskaper med 23 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till de hyror som för närvarande tas ut av byggnadsstyrel-&lt;br&gt;sen erhålls en direktavkastning på det åsatta värdet inom intervallet 7 -&lt;br&gt;8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 Fastighetskoncernens finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att fästighetskoncemen bildas genom att fästigheter och till&lt;br&gt;verksamheten hörande övriga tillgångar och skulder tillförs genom apport&lt;br&gt;i nybildade aktiebolag. Det är angeläget dels att bolagen får en stark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;soliditet, dels att fästighetema vid apporttillfället upptas till ett värde som Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;möjliggör en enkel och rättvisande uppföljning av bolagens lönsamhet&lt;br&gt;under kommande år. Jag har funnit att dessa mål bäst uppnås om&lt;br&gt;fastigheterna åsätts det bedömda marknadsvärdet, 38 miljarder kronor.&lt;br&gt;Detta leder till att bolaget erhåller en synlig soliditet som väl motsvarar&lt;br&gt;den verkliga soliditeten inkl, dolda reserver i finansiellt starka börsnote-&lt;br&gt;rade fastighetsföretag. Någon dold reserv i fastighetsbeståndet kommer&lt;br&gt;således inte att föreligga vid bolagens bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen finansierar sin löpande verksamhet med hyresmedel,&lt;br&gt;som transfereras via statsverkets checkräkning, och sina investeringar&lt;br&gt;genom lån hos riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare finansierades investeringarna genom investeringsanslag.&lt;br&gt;Kvarvarande investeringslån (ackumulerade investeringsanslag minus&lt;br&gt;amortering) uppgår i bokslutet 1990/91 till ca 13,5 miljarder kronor. På&lt;br&gt;investeringslånet betalar byggnadsstyrelsen ränta som motsvarar statens&lt;br&gt;avkastningsränta. Lånet amorteras i takt med avskrivningarna för berörda&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1990 finansieras byggnadsstyrelsens investeringar&lt;br&gt;med lån hos riksgäldskontoret till marknadsmässig ränta. Riksgäldslånet&lt;br&gt;uppgår i bokslutet 1990/91 till ca 860 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att ansvaret för återbetalning av investeringslån samt&lt;br&gt;riksgäldslån, som belöper på verksamhet som skall överföras till&lt;br&gt;aktiebolag, bör övertas av bolagen. Återbetalning bör ske vid tidpunkt&lt;br&gt;som regeringen bedömer som lämplig och ersättas med motsvarande lån&lt;br&gt;som upptas på kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av apportegendomen bör beaktas att underhållet för vissa&lt;br&gt;delar av det fastighetsbestånd som tillförs bolagen är eftersatt. Det&lt;br&gt;eftersatta underhållet avser främst fästigheter inom universitets- och&lt;br&gt;högskoleområdet. Även andra delar av fastighetsbeståndet uppges vara&lt;br&gt;i behov av vissa underhållsåtgärder. Byggnadsstyrelsen har upprättat ett&lt;br&gt;upprustningsprogram för de kommande tre åren. För att inte initialt&lt;br&gt;belasta den nya fastighetskoncemen med extraordinära underhållskostna-&lt;br&gt;der bör koncernen vid bildandet erhålla en reserv som möjliggör att&lt;br&gt;fastighetsbeståndet kan återställas i fullgott skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsens pensionsskuld bör överföras på fastighetskoncemen.&lt;br&gt;Pensionsskulden, som av ett pensionsinstitut beräknats till ca 400 milj,&lt;br&gt;kr., kommer således att reducera värdet av den tillskjutna apport-&lt;br&gt;egendomen. Pensionsåtaganden bör framdeles redovisas som långfristig&lt;br&gt;skuld i fastighetsbolagens balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under antagande att fästighetema åsätts ett värde om 37,4 miljarder&lt;br&gt;kronor efter avdrag för lagfartskostnader, att betalningsansvaret för&lt;br&gt;investeringslån om 11,9 miljarder kronor och riksgäldslån om 2,9&lt;br&gt;miljarder kronor övertas, att koncernen tillförs en underhållsreserv, att&lt;br&gt;pensionsskulden på ca 400 milj. kr. övertas samt att till den bolagi-&lt;br&gt;seringsbara delen hörande övriga tillgångar och skulder tillförs till ett&lt;br&gt;nettovärde om 1,2 miljarder kronor, kommer koncernen att erhålla ett&lt;br&gt;eget kapital om 22 miljarder kronor. Detta skulle motsvara en synlig&lt;br&gt;soliditet på ca 52 %. Av kapitalet bör 10 miljarder kronor utgöra&lt;br&gt;aktiekapital och resterande del, 12 miljarder kronor, reservfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.7 Förväntad resultatutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetskoncemens verksamhet bör starta den 1 juli 1992. I nuvarande&lt;br&gt;organisation har byggnadsstyrelsen tidigare prognostiserat resultatet för&lt;br&gt;verksamhetsåret 1992/93 till 1,3 miljarder kronor. Som jämförelse kan&lt;br&gt;nämnas att budgetåret 1990/91 nåddes ett resultat på 0,8 miljarder kronor&lt;br&gt;och att för 1991/92 budgeteras ett resultat på 1,2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatnivån för fastighetskoncemen kommer initialt att påverkas dels&lt;br&gt;av vissa omställningskostnader av engångskaraktär vid bolagsbildningen,&lt;br&gt;dels av ökade avskrivningar med ca 470 milj. kr. till följd av att&lt;br&gt;fastigheterna åsätts ett högre värde vid bolagsbildningen än det tidigare&lt;br&gt;bokförda värdet. Resultatnivån kan således i utgångsläget beräknas till ca&lt;br&gt;900 milj. kr. efter avskrivningar enligt plan och räntor. Härtill bör dock&lt;br&gt;beaktas den betydande potential till resultatförbättring som bolagiseringen&lt;br&gt;förväntas medföra, bl.a. genom ökad effektivitet, viss ytterligare&lt;br&gt;marknadsanpassning av hyror för vissa placeringsfästigheter, bortfall av&lt;br&gt;förluster på inhyrda lokaler, vilka får bäras av nyttjama, samt genom att&lt;br&gt;viss värdestegring bör kunna realiseras genom omsättning av placerings-&lt;br&gt;fastigheter i en omfattning som kan vara marknadsmässigt lämplig.&lt;br&gt;Samtidigt tillkommer dock vissa kostnader, i första hand fastighetsskatt,&lt;br&gt;med ca 320 milj. kr. per år till följd av bolagsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetskoncemen kommer under det första verksamhetsåret att&lt;br&gt;belastas av vissa omställningskostnader. Dessa utgörs bl.a. av stämpel-&lt;br&gt;skatt för aktier, ca 290 milj. kr., eventuella kostnader för att ta upp lån&lt;br&gt;på kapitalmarknaden samt kostnader för omorganisation. Vidare kommer&lt;br&gt;att tas ut stämpelskatt vid ansökan om lagfart om ca 1 080 milj, kr.,&lt;br&gt;vilken kommer att behandlas som del av anskaffningsvärdet för fastig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likväl bör resultatpotentialen vara sådan att koncernen redan det första&lt;br&gt;hela verksamhetsåret, kalenderåret 1993, kan möta ett rimligt och&lt;br&gt;marknadsmässigt krav på utdelning. Detta kan för närvarande uppskattas&lt;br&gt;till 2 % av eget kapital, dvs. ca 440 milj. kr. Koncernens finansiella&lt;br&gt;förutsättningar bör även i övrigt möjliggöra att marknadsmässiga krav nås&lt;br&gt;i fråga om kortsiktig direktavkastning samt långsiktig totalavkastning&lt;br&gt;innefattande värdestegring på fastighetsbeståndet. Det bör ankomma på&lt;br&gt;bolagens styrelser att i samverkan med ägarna närmare precisera&lt;br&gt;avkastningskraven. De särskilda förutsättningar som gäller för ändamåls-&lt;br&gt;fastigheter bör härvid särskilt beaktas. Avkastningen av dessa fastigheter&lt;br&gt;måste självfallet vara tillräcklig för att täcka kapitalkostnaderna under en&lt;br&gt;byggnads livslängd. Däremot bör inte krav på avkastning i form av&lt;br&gt;värdetillväxt ställas på dessa fästigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktavkastningen på byggnadsstyrelsens nuvarande bestånd av&lt;br&gt;placeringsfästigheter kan förväntas uppgå till 8 % av marknadsvärdet.&lt;br&gt;För ändamålsfästigheter bör avkastningskravet motsvara byggnadsstyrel-&lt;br&gt;sens genomsnittliga kostnader för lånat och eget kapital, efter beaktande&lt;br&gt;av viss riskpremie för bortfäll av hyresintäkter etc., beräknat på fästig-&lt;br&gt;hetemas nyanskaffhingsvärde. För närvarande innebär detta ett avkast-&lt;br&gt;ningskrav om ca 13 %. På den del av fästighetemas värde som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark med bestående realt värde bör avkastningskravet kunna begränsas&lt;br&gt;till i genomsnitt nominellt 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanvägt för byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd föreligger således&lt;br&gt;ett direktavkastningskrav i storleksordningen 9 % av fastigheternas&lt;br&gt;marknadsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beaktas orealiserad värdestegring på placeringsfästigheter samt att&lt;br&gt;avkastningskravet på ändamålsfastigheter baserats på nyanskaffhingsvärde&lt;br&gt;och inte enbart på anskaffningskostnad bör bolagen kunna uppnå en&lt;br&gt;långsiktig räntabilitet före skatt på det egna kapitalet inkl, dold reserv i&lt;br&gt;fästigheter som motsvarar vad som i genomsnitt gäller för börsföretag i&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.8 Investeringar, likviditet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt byggnadsstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;planeras en investeringsvolym uttryckt i prisläge den 1 januari 1991 om&lt;br&gt;2,7 miljarder kronor, 2,3 miljarder kronor resp. 2,0 miljarder kronor för&lt;br&gt;åren 1992/93 till 1994/95. Genom avskrivningar kommer fästighetsbolag-&lt;br&gt;en att internt tillföras medel om ca 1,0 miljarder kronor per år. Härtill&lt;br&gt;kommer vinstmedel utöver vad som åtgår till utdelning. Bolagens&lt;br&gt;ställning är sådan att resterande belopp naturligen kan lånefinasieras utan&lt;br&gt;att soliditeten minskas i nämnvärd omfättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande rutin fäkturerar byggnadsstyrelsen hyrorna en gång per år&lt;br&gt;i efterskott. Fakturering sker i februari/mars med förfällodag i juni.&lt;br&gt;Privata hyresgäster faktureras månadsvis eller kvartalsvis i förskott. Jag&lt;br&gt;är av uppfättningen att fastighetsbolagen framdeles, på sätt som är gängse&lt;br&gt;för marknaden, bör tillämpa principen att debitera hyror i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redovisat vissa överväganden kring fästighetsbolagens&lt;br&gt;organisation. De finansiella förutsättningar som fastighetsbolagen erhåller&lt;br&gt;är enligt min mening tillräckliga för att dels ge själva moderbolaget i&lt;br&gt;fästighetskoncemen erforderlig finansiell styrka för att kunna agera&lt;br&gt;flexibelt och affärsmässigt, dels förse de fästighetsägande dotterbolagen&lt;br&gt;med tillräckligt riskbärande kapital. Det är styrelsens och företagsled-&lt;br&gt;ningens uppgift att inom dessa ramar närmare utforma hur koncernen&lt;br&gt;skall organiseras. I mina överväganden om bolagets finansiering har jag&lt;br&gt;dock utgått från att frågor om koncernens likviditet och upplåning bör&lt;br&gt;handläggas av en finansfunktion inom moderbolaget. Uppbyggnaden av&lt;br&gt;en sådan resurs bör ges hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från att nuvarande verkskapital föreslås bli tillskjutet&lt;br&gt;som apport kommer byggnadsstyrelsens nuvarande fordran på statsverkets&lt;br&gt;checkräkning att tillföras fastighetskoncemen. Dessa medel kommer&lt;br&gt;således att disponeras av bolagen och överföras till disponibel likviditet&lt;br&gt;placerad hos bank eller i annan form. Medlen krävs för att bolagen ska&lt;br&gt;ha erforderlig likviditet för den löpande verksamheten. En översiktlig&lt;br&gt;analys av hur likviditetsflödena inom byggnadsstyrelsen varierar under&lt;br&gt;året har gjorts och denna visar att en likviditet om ca 4 - 5 % av&lt;br&gt;omsättningen torde vara tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbeståndet bör direkt föras över till de dotterbolag som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara den slutlige ägaren inom fastighetskoncemen. Överföring av Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;fastigheter från ett bolag till ett annat kan annars medföra att lagfarts-&lt;br&gt;stämpel tas ut inte enbart vid bolagsbildningen utan även vid efterföljande&lt;br&gt;interna överföringar mellan bolag i fastighetskoncemen. För att undvika&lt;br&gt;en sådan belastning bör bolagsbildningen genomföras på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bildar ett aktiebolag med ett lågt aktiekapital. Aktiebolaget bildar&lt;br&gt;i sin tur erforderligt antal aktiebolag som är avsedda att bli de fästighets-&lt;br&gt;ägande dotterbolagen. Sistnämnda bolag köper därefter från staten&lt;br&gt;fastigheterna till tidigare redovisade värden mot betalning i form av&lt;br&gt;revers. Staten tillskjuter härefter nämnda reverser samt övriga tillgångar&lt;br&gt;och skulder i den del av byggnadsstyrelsen som skall bolagiseras som&lt;br&gt;apportegendom till moderbolaget. Detta kommer därmed att redovisa ett&lt;br&gt;eget kapital om ca 22 miljarder kronor. Moderbolagets tillgångar kommer&lt;br&gt;initialt att i stor utsträckning bestå av fordringar på de fastighetsägande&lt;br&gt;dotterbolagen. Dessa fordringar kan dock senare konverteras till aktier&lt;br&gt;i dotterbolagen i den utsträckning som bedöms lämplig med hänsyn till&lt;br&gt;behovet av riskkapital i dessa bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baserat på de fastighetsvärden som tidigare angetts kan den totala&lt;br&gt;lagfartskostnaden beräknas till ca 1 080 milj. kr. Beloppet belastar inte&lt;br&gt;resultatet utan kommer att utgöra del av anskaffningsvärdet för fastig-&lt;br&gt;heterna. Likviditetsmässigt krävs dock upplåning av motsvarande belopp&lt;br&gt;och åtföljande räntebelastning i storleksordningen drygt 100 milj.kr. per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.9 Fastighetskoncernens skattesituation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagiseringen av byggnadsstyrelsen kommer att aktualisera ett flertal&lt;br&gt;skattefrågor. Dessa kan indelas i tre grupper: transaktionsskatter, skatter&lt;br&gt;som aktualiseras vid bolagisering samt frågor som rör fastighetsbolagets&lt;br&gt;långsiktiga skattesituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transaktionsskatter kommer att uttas i form av stämpelskatt för aktier&lt;br&gt;och som lagfartsstämpel för fastighet. Som jag redovisat ovan är det min&lt;br&gt;bedömning, under antagande att den nya fastighetskoncemen skall ha en&lt;br&gt;stark soliditet, att stämpelskatt för aktier kommer att tas ut med ca 290&lt;br&gt;milj. kr. och att kostnaden för lagfartsstämpel för fästigheter kommer&lt;br&gt;att uppgå till ca 1 080 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt finns möjlighet att erhålla dispens från skyldigheten att betala&lt;br&gt;nämnda transaktionsskatter. Jag är dock av uppfattningen att fastighets-&lt;br&gt;bolagen inte bör ges sådan dispens av bl.a. konkurrensskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har även gjort en genomgång av vilka skatter som kan komma att&lt;br&gt;bli aktuella till följd av bolagiseringen. Det är fråga om löneskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel, avdrag för pensionsavsättningar enligt tryggandelagen&lt;br&gt;samt inkomstskatt vid överföring av tillgångar och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen kommer, när gjorda pensionsutfästelser överlåts till&lt;br&gt;fastighetskoncemen, att betala särskild löneskatt till staten. Löneskatten&lt;br&gt;kommer att uppgå till ca 70 milj.kr. Beskattningsunderlaget kommer att&lt;br&gt;motsvaras av den ersättning som utgetts för av fastighetskoncemen&lt;br&gt;övertagen pensionsutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det bolag som övertagit ansvaret för pensionsutfästelserna, kommer Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;beskattningsunderlaget för löneskatt att bli skillnaden mellan å ena sidan&lt;br&gt;ökningen av konto Avsatt till pensioner och å andra sidan den ersättning&lt;br&gt;som bolaget erhållit för de övertagna pensionsutfästelserna. Dessa poster&lt;br&gt;bör normalt balansera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har även undersökt fastighetskoncernens långsiktiga skattesituation.&lt;br&gt;De skattefrågor som jag främst avser är inkomstskatt, regler beträffande&lt;br&gt;utdelning och koncernbidrag, Annellavdrag, skatteutjämningsreserv&lt;br&gt;(SURV), fastighetsskatt och mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redovisat att fastighetsskatt kommer att tas ut med ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320 milj. kr. årligen. Fastighetskoncemen kommer i övrigt beträffande&lt;br&gt;inkomstskatt inte att avvika från vad som är gängse för aktiebolag. Det&lt;br&gt;saknas därför anledning att här närmare kvantifiera de olika skatteeffek-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det resultat som kommer fram i fastighetsbolagen kommer att bli&lt;br&gt;föremål för inkomstbeskattning. Den effektiva skattesatsen kommer dock&lt;br&gt;att understiga den nominella skattesatsen på 30 % genom de möjligheter&lt;br&gt;som ges till Annellavdrag, avsättning till skatteutjämningsreserv SURV,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget i koncernen kommer inte att betraktas som förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag, även om dess verksamhet uteslutande kommer att bestå av&lt;br&gt;att förvalta aktierna i dotterbolagen. Detta kommer att medföra att&lt;br&gt;moderbolaget är fritt från skattskyldighet för utdelning på aktierna i&lt;br&gt;dotterbolagen samt att bolaget kan ge och ta koncernbidrag i förhållande&lt;br&gt;till dotterbolagen. Koncernbidrag kan även lämnas mellan dotterbolagen&lt;br&gt;inbördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bolag i fastighetskoncemen som kommer att svara för teknisk&lt;br&gt;förvaltning kommer att vara skattskyldiga för mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de fastighetsägande bolagen föreligger inte automatiskt någon&lt;br&gt;skattskyldighet för mervärdeskatt. Fastighetsägaren kan dock efter&lt;br&gt;ansökan bli frivilligt skattskyldig, vilket innebär att bolaget får avdrag för&lt;br&gt;ingående mervärdeskatt i fastighetsverksamheten och att mervärdeskatt&lt;br&gt;skall läggas på hyran. Det kan noteras att merparten av fästighetema hyrs&lt;br&gt;av olika statliga myndigheter. Dessa har enligt gällande regler inte någon&lt;br&gt;avdragsrätt för ingående mervärdeskatt. De kommer istället att kompen-&lt;br&gt;seras för den ingående skatten när denna förs mot separat inkomsttitel&lt;br&gt;hos resp, myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.10 Betalningsansvar för pensionsskulden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det statliga pensionssystemet har arbetsgivaren staten betalningsansvaret&lt;br&gt;för pensioner till aktiva pensionstagare. Detta innebär att pensionsutfästel-&lt;br&gt;ser inte skuldförs eller periodiseras i myndigheternas balansräkningar&lt;br&gt;och att pensionskostnader belastar statens budget först i samband med&lt;br&gt;pensionsutbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnadsstyrelsen innebär således pensionsreglema att pensions-&lt;br&gt;skulden inte redovisas i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pensionsinstitut har gjort en genomgång av de pensionsutfästelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gjorts av byggnadsstyrelsen. En preliminär bedömning av gjorda Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;utfästelser visar att byggnadsstyrelsens pensionsskuld vid utgången av&lt;br&gt;räkenskapsåret 1991/92 uppgår totalt till ca 400 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redogjort för de skattemässiga effekterna av att&lt;br&gt;fastighetsbolagen mot ersättning övertar betalningsansvaret för dessa&lt;br&gt;utfästelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av jag anfört anser jag att en slutlig beräkning av&lt;br&gt;pensionsskulden bör tas fram för den del av byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;verksamhet som skall överföras till bolag, att betalningsansvaret för dessa&lt;br&gt;pensionsutfästelser övertas av fastighetsbolagen och att det övertagna be-&lt;br&gt;talningsansvaret för pensioner avräknas värdet av den tillskjutna&lt;br&gt;apportegendomen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Fastigheter som inte är lämpliga att förvalta i&lt;br&gt;aktiebolagsform&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens fasta egendom omfattar vissa fästigheter som enligt min mening&lt;br&gt;inte är lämpliga att förvalta i aktiebolagsform. Detta gäller bl. a.&lt;br&gt;fastigheter för utrikesförvaltningen, kungliga slott, vissa donationsfastig-&lt;br&gt;heter och monument.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Fastigheter för utrikesförvaltningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om de fästigheter som används av svenska utlandsmyndigheter skulle&lt;br&gt;föras över till ett aktiebolag, måste bolaget registreras i det främmande&lt;br&gt;landet för att kunna driva verksamhet där. Även om staten äger ett&lt;br&gt;aktiebolag gäller resp, lands civilrättsliga regler om t.ex. bolags förvärv&lt;br&gt;eller förhyrning av fästigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ingående undersökning av och kunskap om resp, lands civilrättsliga&lt;br&gt;lagstiftning på området skulle bli nödvändig. Ett sådant utredningsarbete&lt;br&gt;skulle bli synnerligen omfattande. Den egendom det här är fråga om&lt;br&gt;skulle också gå miste om den immunitet och de privilegier som tillförsäk-&lt;br&gt;ras egendomen när den är i statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bedömer jag att det skulle uppstå åtskilliga&lt;br&gt;svåröverskådliga problem och kanske även negativa ekonomiska effekter&lt;br&gt;om statens innehav av fästigheter för utlandsmyndigheterna förs över i&lt;br&gt;ett aktiebolag. Jag förordar mot denna bakgrund att förvaltningen av&lt;br&gt;dessa fästigheter även fortsättningsvis skall ske i myndighetsform. Enligt&lt;br&gt;vad jag har anfört skall brukandet av lokaler skiljas från förvaltandet.&lt;br&gt;Utrikesfästighetema kommer därför inte att förvaltas av utrikesförvalt-&lt;br&gt;ningen eller tillhöra utrikesdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 De kungliga slotten och Djurgård sförvaltningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De kungliga slotten ägs av staten och är redovisade i byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;förmögenhetsredovisning. Den byggnadstekniska vården av slotten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hanteras av byggnadsstyrelsen. Ståthållarämbetet svarar för den dagliga Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;förvaltningen och tillsynen, liksom vården av till slotten hörande parker&lt;br&gt;och trädgårdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beslut av 1810 års riksdag disponeras de kungliga slotten av&lt;br&gt;den regerande kungliga familjen. Slotten är till övervägande del att&lt;br&gt;betrakta som kulturminnesmärken av museal karaktär. Al temati vanvänd-&lt;br&gt;ningen är därmed mycket begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marken på kungliga Djurgården utgör statens egendom. Konungen har&lt;br&gt;för evärdlig tid enskild dispositionsrätt till marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurgårdsförvaltningen ingår i ståthållarämbetet men har i förhållande&lt;br&gt;till slottsförvaltningama av flera skäl en särställning. Förvaltningens&lt;br&gt;verksamhet avser Konungens dispositionsrätt till Djurgården. Denna rätt&lt;br&gt;har i likhet med vad som gäller för de kungliga slotten senast reglerats&lt;br&gt;genom överenskommelse åren 1809 - 1810 mellan dåvarande monark och&lt;br&gt;rikets ständer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispositionsrätten utgår från förutsättningen att avkastningen av&lt;br&gt;Djurgårdens mark, byggnader och anläggningar m.m. (den s.k. Djur-&lt;br&gt;gårdskassan) får användas endast till Djurgårdens underhåll, förbättring&lt;br&gt;och förskönande eller enligt särskilda beslut för upprustningsarbeten vid&lt;br&gt;de kungliga slotten. Djurgårdsförvaltningens verksamhet finansieras över&lt;br&gt;Djurgårdskassan och av medel som tillförts Djurgårdsfonden i huvudsak&lt;br&gt;vid försäljningar av mark från Djurgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom dispositionen har tillämpats innebär den att Konungen har avstått&lt;br&gt;sin dispositionsrätt dels till förmån för olika juridiska och fysiska&lt;br&gt;personer, dels till olika ändamål (s.k. ändamålsupplåtelser). I de fall där&lt;br&gt;Konungen till förmån för visst ändamål avstått från sin disposition har&lt;br&gt;Konungen vid ändamålets upphörande återinträtt i dispositionsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört och av bl.a. historiska skäl bör de&lt;br&gt;kungliga slotten och kungliga Djurgården förvaltas enligt de principer&lt;br&gt;som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Fästen, monument och statyer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I byggnadsstyrelsens förmögenhetsförvaltning finns upptagna slott, fästen,&lt;br&gt;monument, statyer och en del andra historiska byggnader. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas Uppsala, Vadstena och Kalmar slott, Dalarö Skans och&lt;br&gt;Nyköpingshus, Omässtugan, Karl XII:s staty samt Linnés Hammarby.&lt;br&gt;Objekten fyller i en del fäll en lokalförsöijningsuppgift, medan det i de&lt;br&gt;flesta fallen handlar om historiska minnesmärken utan några egentliga&lt;br&gt;användningsmöj ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för objekten är att de har en sådan karaktär att de bör&lt;br&gt;förvaltas i myndighetsform och följa de principer som gäller för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Vissa donationsfastigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen sköter förvaltningen av ett antal egendomar som&lt;br&gt;donerats till svenska staten. Om egendomen är testamenterad till staten&lt;br&gt;med villkor att staten inte får avhända sig egendomen, är det inte möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att överföra den till bolag. Som exempel på sådana donationer kan Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;nämnas Hallwylska museet, Harpsund och Thielska galleriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund att detta föreslår jag att dessa donationsfastigheter även&lt;br&gt;fortsättningsvis skall förvaltas i myndighetsform.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Tomträtter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen förvaltar ett mindre antal fästigheter som är upplåtna&lt;br&gt;med tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande lagstiftning får tomträtt endast upplåtas i fastighet&lt;br&gt;som tillhör staten eller kommun eller som eljest är i allmän ägo. Med det&lt;br&gt;sistnämnda avses exempelvis kyrklig jord och universitetens donations-&lt;br&gt;fastigheter, däremot inte fastigheter som ägs av statliga aktiebolag.&lt;br&gt;Härutöver får, om regeringen i särskilt fall medger det, tomträtt även&lt;br&gt;upplåtas i fastighet som tillhör stiftelse. Lagstiftaren avsåg därvid främst&lt;br&gt;stiftelse som står det allmänna nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordabalken innehåller inget stadgande som hindrar att äganderätten&lt;br&gt;till en med tomträtt upplåten fastighet övergår på ett annat rättssubjekt än&lt;br&gt;sådant som får upplåta tomträtt. Detta innebär således att det i och för sig&lt;br&gt;är lagligen möjligt att överlåta även dessa fästigheter till ett aktiebolag.&lt;br&gt;Bolaget skulle emellertid enligt gällande lagstiftning vara förhindrat att&lt;br&gt;upplåta nya tomträtter, vari även innefattas att ändra villkoren i gällande&lt;br&gt;tomträttsavtal (jfr. 13 kap. 21 § jordabalken). Huruvida sådana möjlighe-&lt;br&gt;ter bör öppnas för andra än staten och kommunerna är en fråga som för&lt;br&gt;närvarande övervägs i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör de fästigheter som är upplåtna&lt;br&gt;med tomträtt inte överlåtas. De bör tills vidare fortsätta att förvaltas i&lt;br&gt;myndighetsform.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Övriga fastigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vissa anläggningar är en integrerad del av en statlig myndighetsverksam-&lt;br&gt;het som omfattas av en särskilt hög grad av sekretess och säkerhets-&lt;br&gt;skydd. Verksamheten och fastighetsförvaltningen kan därför inte skiljas&lt;br&gt;åt. Ett fortsatt statligt ägande är därför nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ny myndighet för fastighetsförvaltning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag har ovan redovisat att det för vissa delar av det statliga fästighets-&lt;br&gt;innehavet är lämpligt att bibehålla förvaltningen i myndighetsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån de tidigare angivna utgångspunkterna att man bör skilja&lt;br&gt;förvaltningen av fastigheterna från stabs- och servicefunktionen bör en&lt;br&gt;särskild myndighet inrättas, som skall ha som uppgift bl.a. att förvalta&lt;br&gt;de fastigheter som inte bör överföras till aktiebolag. Därigenom kan&lt;br&gt;stabs- och servicemyndigheten agera utan bindningar till ett eget&lt;br&gt;fästighetsbestånd i sitt arbete med att bistå myndigheterna vid utvärdering&lt;br&gt;av olika lokalförsöijningsaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag framhållit ovan kommer samtliga nuvarande fästighetsförval-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tande myndigheters uppgifter att ses över. Dessa översyner kan medföra Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;att den nya förvaltningsmyndigheten kommer att tillföras fastigheter från&lt;br&gt;ett flertal myndigheter. Den nya myndigheten bör även överta vissa andra&lt;br&gt;uppgifter från nuvarande byggnadsstyrelsen. Jag återkommer till detta i&lt;br&gt;det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att nu bedöma storleken av den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan dock förutses att, i den mån förvaltningsuppgifter överförs&lt;br&gt;från andra myndigheter, motsvarande personalresurser också kommer att&lt;br&gt;överföras till förvaltningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den nya myndigheten bör lokaliseras till Stockholmsområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Viss övrig verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen driver byggproduktion, indelad i verksamhetsområdena&lt;br&gt;byggadministration och byggande i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter riksdagsbeslut år 1972 (prop. 1972:1, bil 2, FiUll, rskr. 81) fick&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen i uppdrag att svara för effektivisering och rationalise-&lt;br&gt;ring inom lokalvården i den statliga sektorn. Byggnadsstyrelsen har&lt;br&gt;vidare sedan budgetåret 1979/80 ansvar för inköpssamordningen av&lt;br&gt;städnings- och rengöringsmateriel för statliga myndigheter och bedriver&lt;br&gt;sedan budgetåret 1988/89 försöksverksamhet med lokalvård i egen regi&lt;br&gt;i Norrköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen svarar sedan budgetåret 1971/72 även för gemensam&lt;br&gt;kontorsdrift för hyresgästerna i kvarteret Garnisonen. Verksamheten om-&lt;br&gt;fattar bl.a. telefonväxel, lokalvård, bevakning, inredning och reproduk-&lt;br&gt;tionsservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga nu nämnda verksamheter bör enligt min mening överföras till&lt;br&gt;det eller de bolag som kommer att svara för den tekniska förvaltningen.&lt;br&gt;Inom ramen för bolagens verksamhet får omfattning och inriktning av&lt;br&gt;dessa verksamheter prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rådgivning i transportfrågor som bedrivs av byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1976/77 och som omfattar rådgivning till statliga&lt;br&gt;myndigheter i samband med flyttningar, medverkan vid upphandling,&lt;br&gt;m.m. innefattar även rätten att sluta avtal om sådana transporter av bohag&lt;br&gt;för statsanställda som bekostas av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (SFS 1978:899) om statliga parkeringsplatser skall&lt;br&gt;statliga parkeringsplatser avgiftsbeläggas. Byggnadsstyrelsen ansvarar&lt;br&gt;därvid för avgiftssättningen av parkeringsplatser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att dessa verksamheter bör omprövas. I avvaktan på denna&lt;br&gt;omprövning bör verksamheten bedrivas av den nya stabs- och service-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Personalfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100, bil. 2) redovisade&lt;br&gt;regeringen sin syn på utvecklingen av den offentliga sektorn. Därvid&lt;br&gt;framhölls bl.a. att omställningen av den statliga administrationen - till&lt;br&gt;vilken den nu aktuella ombildningen av byggnadsstyrelsen hör - kommer&lt;br&gt;att ställa krav på både arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för det kommande organisationsarbetet bör vara att&lt;br&gt;personalen vid de två statliga myndigheterna (stabs- och servicemyndig-&lt;br&gt;heten samt fastighetsförvaltningsmyndigheten) skall dimensioneras utifrån&lt;br&gt;det långsiktiga behov som kan förutses. Det utgör enligt min bedömning&lt;br&gt;en mindre del av det antal personer som för närvarande är anställda vid&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen. Huvuddelen av arbetstagarna vid byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;bör därför beredas anställning hos de olika aktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anställda vid byggnadsstyrelsen omfattas för närvarande av de&lt;br&gt;kollektivavtal som gäller på den statliga arbetsmarknaden. De omfattas&lt;br&gt;således av det statliga trygghetssystemet som gör det möjligt att lösa&lt;br&gt;trygghetsfrågor i samband med omställningar inom statsförvaltningen.&lt;br&gt;Detta kommer också att gälla för de anställda hos såväl den ombildade&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen (stabs- och servicemyndigheten) som hos den&lt;br&gt;nybildade fastighetsförvaltande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar den blivande bolagskoncemen förhåller det sig emellertid&lt;br&gt;annorlunda. Vilka kollektivavtal som skall gälla inom bolagskoncemen&lt;br&gt;beror på vilken arbetsgivarorganisation man väljer att ansluta sig till. Det&lt;br&gt;kan därvid vara lämpligt att man inom koncernen väljer en och samma&lt;br&gt;arbetsgivarorganisation och därmed samma avtalsområde. Det ankommer&lt;br&gt;dock på partema på arbetsmarknaden att ytterst avgöra vilka arbetsgivar-&lt;br&gt;resp. arbetstagarorganisationer som de väljer att tillhöra, och därmed&lt;br&gt;vilket avtalskomplex som kommer att gälla för arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Vissa övergångsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;- Byggnadsstyrelsen är för närvarande lokalhållare för flertalet förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheter. Som jag redovisat tidigare kommer förvaltningsmyn-&lt;br&gt;digheterna successivt att överta ansvaret för den egna lokalförsötjningen&lt;br&gt;i takt med att de får ramanslag. Förändringarna kan således inte&lt;br&gt;genomföras i ett sammanhang. Jag räknar därför med att den nya stabs-&lt;br&gt;och servicemyndigheten övergångsvis får till uppgift att fungera som&lt;br&gt;lokalhållare för myndigheter enligt den nu gällande handläggnings-&lt;br&gt;ordningen för lokalförsöijning från år 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lokalhållare tecknar byggnadsstyrelsen för statens räkning&lt;br&gt;hyresavtal samt vissa avtal om hyrköp av fastigheter. Byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;står i utgångsläget således som hyresgäst i förhållande till en utomstående&lt;br&gt;hyresvärd. Byggnadsstyrelsen upplåter därefter lokaler i andra hand till&lt;br&gt;de lokalbrukande myndigheterna. Vid ombildningen av byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;måste vissa avtalsfrågor ges en övergångslösning innan myndigheterna&lt;br&gt;kan träda in i byggnadsstyrelsens ställe. Jag förordar mot denna bakgrund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den nya stabs- och servicemyndigheten ges till uppgift att bevaka Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;dessa hyresavtal och får befogenhet att företräda staten i kommande&lt;br&gt;förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De avtal om lokalupplåtelser som träffats mellan byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;som företrädare för fastighetsägaren staten och myndigheterna utgör inte&lt;br&gt;nyttjanderättsavtal i jordabalkens mening eftersom staten är såväl&lt;br&gt;upplåtare som brukare. När dessa fästigheter överförs till aktiebolag&lt;br&gt;måste följaktligen nya avtal tecknas mellan resp, bolag och den lokal-&lt;br&gt;brukande myndigheten. Fastigheterna bör därför överföras till bolagen&lt;br&gt;med förbehåll för att den rätt som tillkommer de lokalbrukande myndig-&lt;br&gt;heterna skall bestå till dess bolagen och myndigheterna träffat nya avtal.&lt;br&gt;På grund av det stora antalet avtal kan detta arbete förväntas bli&lt;br&gt;tidskrävande. Det ligger dock i såväl bolagens som myndigheternas&lt;br&gt;intresse att arbetet bedrivs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokalbrukande myndigheterna bör under övergångsperioden fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt nu gällande upplåtelser gentemot det bolag som&lt;br&gt;övertagit fastigheten. De bör därvid åläggas att, på det sätt som är&lt;br&gt;brukligt på hyresmarknaden, betala aktuell hyra kvartalsvis i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnadsstyrelsen svarar för avisering och debitering av lokalkostna-&lt;br&gt;der till myndigheterna. Hyresaviseringen sker i ett beräknat prisläge vid&lt;br&gt;debiteringstillfallet. För det icke-statliga lokalbeståndet innebär detta att&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen står för eventuella skillnader, till följd av den allmänna&lt;br&gt;prisutvecklingen, mellan aviserad och debiterad hyra. En liknande&lt;br&gt;ordning måste av praktiska skäl tillämpas för de hyresavtal och för de&lt;br&gt;myndigheter for vilka den nya stabs- och servicemyndigheten övergångs-&lt;br&gt;vis skall svara. För detta ändamål bör ett särskilt anslag uppföras på&lt;br&gt;statsbudgeten fr.o.m. nästa budgetår. Jag återkommer till denna fråga i&lt;br&gt;samband med förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av byggnadsstyrelsens nuvarande fastighetsbestånd&lt;br&gt;kommer att överföras till bolag. Överlåtelsen omfattar ett stort antal&lt;br&gt;fastigheter. I de fall där det kan visa sig svårt att praktiskt klara av&lt;br&gt;fastighetsbildning, skyddsföreskrifter för byggnadsminnen och liknande&lt;br&gt;frågor i god tid före den 1 januari 1993 bör den nya fästighetsför-&lt;br&gt;valtande myndigheten övergångsvis kunna förvalta dessa fästigheter. Det&lt;br&gt;bör ankomma på regeringen att närmare besluta i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Byggnadsstyrelsen har ansvaret för planering och anskaffning av&lt;br&gt;inredning inom högskole- och kulturområdet. Byggnadsstyrelsen har även&lt;br&gt;fått ansvar för enstaka byggnadsprojekt genom särskilda uppdrag,&lt;br&gt;exempelvis inom specialskolan och när det gäller landshövdingarnas&lt;br&gt;tjänstebostäder. För dessa ändamål disponerar byggnadsstyrelsen normalt&lt;br&gt;medel på särskilda anslag på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nya ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan myndig-&lt;br&gt;heterna och byggnadsstyrelsen bör byggnadsstyrelsens ansvar för&lt;br&gt;inredning inom högskole- och kultursektorn överföras till resp, myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förändring bör samordnas med genomförandet av ett nytt Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;anslagssystem m.m. för högskolan. Den nya stabs- och servicemyndig-&lt;br&gt;heten bör övergångsvis svara för byggnadsstyrelsens nuvarande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande förändringar bör genomföras för övriga berörda myndig-&lt;br&gt;heter och övergångsvis hanteras inom den nya stabs- och servicemyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i dessa frågor samrått med cheferna för berörda departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer till de nu nämnda frågorna i samband med&lt;br&gt;förslag till statsbudget för nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Med stöd av skilda regeringsbeslut har vissa fastigheter förvärvats&lt;br&gt;av domänverket för annans räkning. Dessa fästigheter har tagits upp på&lt;br&gt;domänverkets fästighetsfond, men disponeras av andra myndigheter, bl.a.&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall markupplåtelser skett till byggnadsstyrelsen för ändamål att&lt;br&gt;uppföra lokaler för t. ex. kriminalvården bör i anslutning till bolagisering-&lt;br&gt;en av domänverket och byggnadsstyrelsen en reglering ske på så sätt att&lt;br&gt;fastigheterna förs över till den myndighet alternativt det bolag som bäst&lt;br&gt;motsvarar fastigheternas ändamål. I samband med överföringen kan det&lt;br&gt;bli aktuellt att berört markområde avskiljs genom fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Arkivfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen är en myndighet och dess handlingar omfattas av&lt;br&gt;offentlighetsprincipen. De handlingar som inkommer eller upprättas när&lt;br&gt;verksamhet bedrivs i bolagsform omfattas däremot inte av denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arkivlagen (1990:782) skall en statlig myndighets arkiv, sedan&lt;br&gt;myndigheten upphört och dess verksamhet inte har förts över till en&lt;br&gt;annan statlig myndighet, inom tre månader överlämnas till arkiv-&lt;br&gt;myndighet, vilken för byggnadsstyrelsen är riksarkivet. När det gäller&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen kommer delar av verksamheten att fortsätta, dels i&lt;br&gt;myndighetsform, dels i form av aktiebolag. Oavsett verksamhetsformen&lt;br&gt;kommer de nya organisationerna att vara beroende av tillgång till&lt;br&gt;handlingar ur byggnadsstyrelsens arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på riksarkivet att besluta om överlämnande av&lt;br&gt;byggnadsstyrelsens arkiv till de nya myndigheterna och att utforma&lt;br&gt;närmare föreskrifter om detta. Riksarkivet kan också besluta om lån till&lt;br&gt;eller deposition hos bolagen och närmare utforma de föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som de nya myndigheterna skall iaktta i sådana fåll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 &amp;nbsp;Organisationskommittéer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag avser inom kort att återkomma till regeringen med förslag till&lt;br&gt;direktiv till de organisationskommittéer som erfordras för att förbereda&lt;br&gt;genomförandet av de organisatoriska förändringar som nu aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för detta samt de kostnader som uppstått i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtagande av underlag för den föreslagna ombildningen av byggnads- Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;styrelsen m.m. bör finansieras från den i byggnadsstyrelsens resultatbud-&lt;br&gt;get för inrikes och utrikes fastighetsförvaltning uppförda posten Hyror&lt;br&gt;från statsmyndigheterna. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Ekonomiska effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna kommer att medföra både permanenta&lt;br&gt;och engångsvisa effekter på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redovisat under avsnittet 4.2.6 Fastighetskoncemens finansie-&lt;br&gt;ring beräknas den del av tidigare investeringslån om ca 15 miljarder&lt;br&gt;kronor, som skall övertas av fastighetskoncemen, att ersättas med lån på&lt;br&gt;kapitalmarknaden. En återbetalning av byggnadsstyrelsens nuvarande lån&lt;br&gt;bör inte påverka statsbudgeten, utan bör i stället användas för att&lt;br&gt;reducera statsskulden. Detta kommer att minska räntekostnaderna på&lt;br&gt;statsbudgeten med i storleksordningen 1,5 miljarder kronor per år. Till&lt;br&gt;detta kommer inkomster i form av fastighetsskatt om drygt 300 milj. kr.&lt;br&gt;per år. Engångseffektema i samband med ombildningen har beräknats ge&lt;br&gt;en inkomst om ca 1,4 miljarder kronor till följd av redovisade transak-&lt;br&gt;tionsskatter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Överläggning enligt MBA-R&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Överläggning enligt 2 § avtal om medbestämmande vid beredningen av&lt;br&gt;regeringsärenden (MBA-R) har ägt rum den 22 oktober 1991. Till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende bör som bilaga fogas protokollet från över-&lt;br&gt;läggningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;godkänna de riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen som&lt;br&gt;jag har förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och&lt;br&gt;servicemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndiga regeringen att genom apportförfärande fora över huvud-&lt;br&gt;delen av det fastighetsbestånd som förvaltas av byggnadsstyrelsen till en&lt;br&gt;fastighetskoncem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;godkänna att huvuddelen av byggnadsstyrelsens förvaltningsverk-&lt;br&gt;sarnhet i enlighet med vad jag anfört förs över till fastighetskoncemen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bemyndiga regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga&lt;br&gt;för att genomföra bolagsbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänna de angivna riktlinjerna om storleken på statens andel av&lt;br&gt;aktierna i moderbolaget och riksdagens medverkan vid beslut om even-&lt;br&gt;tuella ändringar av aktieinnehavet i moderbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänna att regeringen inrättar en ny statlig myndighet för fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. godkänna att förvaltningen av den del av det redovisade fastighets- Prop. 1991/92:44&lt;br&gt;beståndet som inte är lämplig att förvalta i bolagsform förs över till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya fastighetsförvaltande myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. godkänna att de medel som beräknas inflyta till följd av återbetal-&lt;br&gt;ningen av byggnadsstyrelsens nuvarande lån tillförs en ny inkomsttitel på&lt;br&gt;statsbudgeten från vilken medlen skall överföras till riksgäldskontoret i&lt;br&gt;syfte att minska statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINANSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PROTOKOLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-10-22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dnr 3747/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO-OF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christer Wadelius&lt;br&gt;Bo Riddarström&lt;br&gt;Monica Lundberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Bäckelin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Nyberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berit Ax (ST)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lång (ST)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Gehrke (SALF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Eriksson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig-Evert Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överläggning enligt 2 § avtal om medbestämmande vid&lt;br&gt;beredningen av regeringsärenden (MBA-R) angående vissa&lt;br&gt;frågor i anslutning till propositionen om riktlinjer&lt;br&gt;för den statliga fastighetsförvalningen och ombildning&lt;br&gt;av byggnadsstyrelsen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträdet förklarades öppnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse till överläggning enligt 2 S MBA-R hade skett&lt;br&gt;enligt överenskommelse vid MBA-R information 91-10-&lt;br&gt;18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO-OF framförde att bifogade text skulle biläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SF framförde att texten på sid. 48 i propositionen&lt;br&gt;skulle ändras enligt följande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En utgångspunkt för det kommande organisationsarbetet&lt;br&gt;bör vara att personalen vid de två statliga&lt;br&gt;myndigheterna stabs- och servicemyndigheten respektive&lt;br&gt;fastighetsförvaltningsmyndigheten skall dimensioneras&lt;br&gt;utifrån det långsiktiga behov som kan förutses. Det&lt;br&gt;utgör enligt min bedömning en mindre del av det antal&lt;br&gt;personer som för närvarande är anställda vid&lt;br&gt;byggnadsstyrelsen. Resten, huvuddelen av&lt;br&gt;arbetstagarna, bereds anställning hos de olika&lt;br&gt;aktiebolagen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna förklarade överläggningen avslutad.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0344/prop_199192__44-2.png" style="width:240pt;height:116pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0344/prop_199192__44-3.png" style="width:130pt;height:38pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För SACO&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0344/prop_199192__44-4.png" style="width:203pt;height:29pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För SF&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0344/prop_199192__44-5.png" style="width:230pt;height:37pt;"/&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-10-21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO-OFs OCH SACOs SYNPUNKTER PÄ OMBILDNINGEN AV BYGGNADSSTYRELSEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande förutsättningar för en bra verksamhet är enligt&lt;br&gt;vår mening att,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen grundas på en utvecklad, preciserad helhetssyn för&lt;br&gt;det statliga intresset att äga och förvalta fastigheter/lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi efterlyser en verksamhetsidé för koncernen eftersom det&lt;br&gt;har betydelse för gränsdragning och samordning mellan olika&lt;br&gt;koncerndelar. Med sainna utgångspunkt bör motiven för&lt;br&gt;bolagiseringen ytterligare preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga bolag ansluts till arbetsgivarföreningen BOA som är det&lt;br&gt;enda alternativet som bygger på koncerntanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl arbetsgivarsidan som de anställda och deras fackliga organisa-&lt;br&gt;tioner är självklart intresserade av ett sammanhållet avtalsområde&lt;br&gt;och koncernanpassad yrkesutveckling som grund för en bra efterfrågad&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bl a dessa fördelar som ligger bakom det faktum att Vattenfall,&lt;br&gt;Televerket samt sannolikt också Postverket och Vägverket låter ansluta&lt;br&gt;sina bolag till BOA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalkonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförda och pågående förändringar har under lång tid medfört stora&lt;br&gt;påfrestningar för personalen. Den nu aktuella ombildningen i kombina-&lt;br&gt;tion med osäkerheten inför framtiden innebär ytterligare påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I perioder av genomgripande förändringar har staten i sin egenskap av ägare&lt;br&gt;ett särskilt ansvar för att förhindra utslagning, sjukskrivningar och&lt;br&gt;andra negativa konsekvenser. Det finns mycket kunskaper och erfarenheter&lt;br&gt;om vilka konkreta åtgärder som krävs för att klara förändringar på ett&lt;br&gt;för alla parter tillfredsställande sätt. Särskilt i en arbetsmarknads-&lt;br&gt;situation som präglas av hög arbetslöshet har de anställda rätt att&lt;br&gt;kräva en väl utvecklad personalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter är det enligt vår mening självklart att,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ombildningen genomförs all personal erbjuds fortsatt menings-&lt;br&gt;full sysselsättning (på hemortern) i den fortsatta verksam-&lt;br&gt;eten, antingen på myndigheterna eller i något av bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen genomförs med en realistisk tidplan. Enligt vår&lt;br&gt;mening kräver ombildningen tid för planering, genomförande,&lt;br&gt;erforderlig personalutbildning na fram till 1993-07-01.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen får de resurser som krävs för att kunna&lt;br&gt;bibehålla servicenivån i den löpande verksamheten parallellt&lt;br&gt;med arbete och utbildning inför ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representation och medverkan i orqanisationskommittéarbetet&lt;br&gt;Många detaljfrågor av utomordentligt stort fackligt intresse&lt;br&gt;kommer att vara frågor för överväganden i kommittéarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utgår från att de fackliga organisationerna erbjuds&lt;br&gt;möjligheter att medverka i kormaittéarbetet på ett sådant sätt att&lt;br&gt;erfarenheter från både central och regional nivå finns&lt;br&gt;representerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO-OF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Bäckelin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Eriksson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INNEHÅLLSFÖRTECKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för statlig fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för statlig lokalförsöijning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjernas tillämpningsområde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Översyn av fastighetsförvaltningen inom försvars-&lt;br&gt;departementets område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Översyn av delar av fastighetsförvaltningen inom&lt;br&gt;näringsdepartementets område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Översyn av fastighetsförvaltningen inom övriga&lt;br&gt;departements områden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nytt regelverk för statlig fastighetsförvaltning och&lt;br&gt;lokalförsöijning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av delar av byggnadsstyrelsen till en&lt;br&gt;stabs- och servicemyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en stabsfunktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en servicefunktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En ny stabs- och servicemyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dimensionering av den nya myndigheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalisering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombildning av delar av byggnadsstyrelsens fastighets-&lt;br&gt;förvaltning till aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En ny organisation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiella förutsättningar för fastighetskoncemen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpliga värderingsmetoder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdering av placeringsfästigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4:2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdering av ändamålsfastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bedömt marknadsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetskoncemens finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förväntad resultatutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar, likviditet, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetskoncemens skattesituation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;4.2.10 Betalningsansvar för pensionsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter som inte är lämpliga att förvalta i&lt;br&gt;aktiebolagsform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter för utrikesförvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De kungliga slotten och Djurgårdsförvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fästen, monument och statyer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa donationsfästigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tomträtter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga fastigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ny myndighet för fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viss övrig verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personalfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa övergångsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkivfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittéer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska effekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överläggning enligt MBA-R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bilaga. Protokoll från överläggning enligt MBA-R.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1991/92:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40100, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för den statliga fastighets- förvaltningen som i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för den statliga fastighets- förvaltningen som i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genom apportförfarande föra över huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av byggnadsstyrelsen till en fastighetskoncern</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genom apportförfarande föra över huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av byggnadsstyrelsen till en fastighetskoncern</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att huvuddelen av byggnadsstyrelsens förvaltningsverksamhet i enlighet med vad i propositionen anförts förs över till fastighetskoncernen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att huvuddelen av byggnadsstyrelsens förvaltningsverksamhet i enlighet med vad i propositionen anförts förs över till fastighetskoncernen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna om storleken på statens andel av aktierna i moderbolaget och riksdagens medverkan vid beslut om eventuella ändringar av aktieinnehavet i moderbolaget</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna om storleken på statens andel av aktierna i moderbolaget och riksdagens medverkan vid beslut om eventuella ändringar av aktieinnehavet i moderbolaget</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen inrättar en ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att regeringen inrättar en ny statlig myndighet för fastighetsförvaltning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att förvaltningen av den del av det redovisade fastighetsbeståndet som inte är lämplig att förvalta i bolagsform förs över till den nya fastighetsförvaltande myndigheten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att förvaltningen av den del av det redovisade fastighetsbeståndet som inte är lämplig att förvalta i bolagsform förs över till den nya fastighetsförvaltande myndigheten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att de medel som beräknas inflyta till följd av återbetalningen av byggnadsstyrelsens nuvarande lån tillförs en ny inkomsttitel på statsbudgeten från vilken medlen skall överföras till riksgäldskontoret i syfte att minska statsskulden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att de medel som beräknas inflyta till följd av återbetalningen av byggnadsstyrelsens nuvarande lån tillförs en ny inkomsttitel på statsbudgeten från vilken medlen skall överföras till riksgäldskontoret i syfte att minska statsskulden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:19:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0344</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:19:40</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0344</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__44.pdf</filnamn>
<filstorlek>1623447</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildning av byggnadsstyrelsen, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1C17E3AC-D1DE-48AB-994D-3CD1A68AA33C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU8</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Silfverstrand  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Silfverstrand  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Olov Persson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Olov Persson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elving Andersson  och Rune Thorén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elving Andersson  och Rune Thorén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP, C, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP, C, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sture Ericson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sture Ericson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:44&lt;br/&gt;
Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen  av byggnadsstyrelsen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:44 Riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>