<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2226426</hangar_id>
 <dok_id>GF0343</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>43</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:43</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>43</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:41:14</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B-skatt m .m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0343/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0343</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0343</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:43&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om vissa ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i bestämmelserna&lt;br&gt;om skattetillägg, preliminär&lt;br&gt;B-skatt m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1991/92:43&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;om vissa ändringar i bestämmelserna om&lt;br&gt;skattetillägg, preliminär B-skatt m. m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0343/prop_199192__43-1.png" style="width:35pt;height:46pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen lämnade förslagen berör främst de administrativa&lt;br&gt;sanktionsbestämmelserna och innebär bl. a. vissa uppmjukningar och an-&lt;br&gt;passningar av sanktionssystemet till skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg föreslås kunna påföras på undandragen statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt, avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatte- och avgiftstillägg föreslås utgå efter en lägre procentsats när den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften är att anse som ett periodiseringsfel. En viss utvidgning&lt;br&gt;av vad som skall förstås med normalt tillgängligt kontrollmaterial vid&lt;br&gt;taxering och följaktligen medföra en lägre uttagsprocent föreslås också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s. k. nettokvittningen, dvs. kvittningsmöjligheten mellan olika pos-&lt;br&gt;ter inom en förvärvskälla vid beräkning av underlaget för skattetillägg,&lt;br&gt;föreslås slopad. Vidare föreslås att skattetillägg skall kunna påföras vid&lt;br&gt;oriktig uppgift om underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet eller i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift skall kunna påföras när den skattskyldige visserligen&lt;br&gt;lämnat en självdeklaration i rätt tid men den är så ofullständig att den&lt;br&gt;uppenbart inte kan ligga till grund för taxering. Förseningsavgift skall&lt;br&gt;också kunna påföras om inte en s. k. särskild uppgift kommit in i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny eftergiftsgrund införs. Skattetillägg skall efterges om det framstår&lt;br&gt;som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägget. Detsamma föreslås gälla&lt;br&gt;för avgiftstillägg, tulltillägg och förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftertaxering och efterprövning föreslås inte få ske om ett beslut skulle&lt;br&gt;framstå som uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en strikt kontantprincip skall tillämpas vid&lt;br&gt;beskattning av inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tas i propositionen upp en del förslag på uppbördsområdet.&lt;br&gt;Beslutsbehörigheten föreslås få överföras mellan skattemyndigheter. Skat-&lt;br&gt;temyndigheten får möjlighet att efter ansökan besluta att en arbetsgivare&lt;br&gt;vid beräkning av preliminär A-skatt inte skall ta hänsyn till förmån av fri&lt;br&gt;hemresa eller ersättning för kostnader för hemresa med allmänna kommu-&lt;br&gt;nikationer till den del förmånen eller ersättningen inte överstiger vid&lt;br&gt;taxeringen avdragsgillt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att uttaget av preliminär B-skatt under&lt;br&gt;uppbördsåret 1992/93 normalt skall vara 110% av den slutliga skatten året&lt;br&gt;före inkomståret när det gäller såväl juridiska som fysiska personer samt att&lt;br&gt;fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall kunna göras t. o. m. den 18&lt;br&gt;februari året efter inkomståret utan att kvarskatteavgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås vissa mindre justeringar av uppgiftsplikten och änd-&lt;br&gt;ringar av skatteregisterlagen bl. a. i anledning av ändrade materiella be-&lt;br&gt;skattningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1992 och i huvudsak&lt;br&gt;tillämpas fr. o. m. 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 kap. 6 § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbok-&lt;br&gt;förd”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 §, 4 kap. 16 — 18 §§ samt 5 kap. 1, 2, 4 —6, 11 och 13 §§&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommun likställs i denna&lt;br&gt;lag landsting och annan menighet&lt;br&gt;som har beskattningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftertaxering får ske om den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i självdeklaration eller på an-&lt;br&gt;nat sätt lämnat oriktig uppgift till&lt;br&gt;ledning för taxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnat oriktig uppgift i mål om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåtit att lämna självde-&lt;br&gt;klaration, uppgift eller infordrad&lt;br&gt;upplysning trots att han är upp-&lt;br&gt;giftspliktig enligt lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i självdeklaration eller på an-&lt;br&gt;nat sätt under förfarandet lämnat&lt;br&gt;oriktig uppgift till ledning for taxe-&lt;br&gt;ringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåtit att lämna självde-&lt;br&gt;klaration, uppgift eller infordrad&lt;br&gt;upplysning trots att han är upp-&lt;br&gt;giftspliktig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett tax-&lt;br&gt;eringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om&lt;br&gt;förmögenhetsskatt, någon annan person som samtaxeras med honom bli-&lt;br&gt;vit felaktigt eller inte fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftertaxering får också ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise-&lt;br&gt;ende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit&lt;br&gt;felaktig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som anges i&lt;br&gt;13 § andra stycket 1—5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eftertaxering enligt första stycket&lt;br&gt;3 med anledning av beslut som an-&lt;br&gt;ges i 13 § andra stycket 1 avseende&lt;br&gt;annan skattskyldig får inte ske om&lt;br&gt;beslutet skulle framstå som uppen-&lt;br&gt;bart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftertaxering enligt 16 § samt 17 § första stycket 1 och 2 får ske endast&lt;br&gt;om den avser belopp av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftertaxering får inte ske om&lt;br&gt;skattemyndigheten tidigare fattat&lt;br&gt;beslut om eftertaxering avseende&lt;br&gt;samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftertaxering får inte ske om be-&lt;br&gt;slutet med hänsyn till omständighe-&lt;br&gt;terna skulle framstå som uppenbart&lt;br&gt;oskäligt eller om skattemyndighe-&lt;br&gt;ten tidigare fattat beslut om efter-&lt;br&gt;taxering avseende samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig i självdekla-&lt;br&gt;ration eller annat skriftligt medde-&lt;br&gt;lande, som han avgett till ledning&lt;br&gt;för taxeringen, lämnat uppgift som&lt;br&gt;befinns oriktig, skall en särskild av-&lt;br&gt;gift (skattetillägg) påföras ho-&lt;br&gt;nom. Detsamma gäller om den&lt;br&gt;skattskyldige har lämnat en sådan&lt;br&gt;uppgift i mål om taxering och upp-&lt;br&gt;giften inte har godtagits efter pröv-&lt;br&gt;ning i sak eller inte har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg enligt första stycket&lt;br&gt;tas ut med tjugo procent av den&lt;br&gt;mervärdeskatt och med fyrtio pro-&lt;br&gt;cent av den inkomstskatt eller för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt som, om den orik-&lt;br&gt;tiga uppgiften hade godtagits, inte&lt;br&gt;skulle ha påförts den skattskyldige&lt;br&gt;eller hans make eller, i fråga om&lt;br&gt;förmögenhetsskatt, någon annan&lt;br&gt;person som samtaxeras med ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig i självdekla-&lt;br&gt;ration eller annat skriftligt medde-&lt;br&gt;lande, som han under förfarandet&lt;br&gt;avgett till ledning för taxeringen,&lt;br&gt;lämnat uppgift som befinns oriktig,&lt;br&gt;skall en särskild avgift (skatte-&lt;br&gt;tillägg) påföras honom. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om den skattskyldige har&lt;br&gt;lämnat en sådan uppgift i mål om&lt;br&gt;taxering och uppgiften inte har god-&lt;br&gt;tagits efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg enligt första stycket&lt;br&gt;tas ut med tjugo procent av den&lt;br&gt;mervärdeskatt och med fyrtio pro-&lt;br&gt;cent av sådan skatt som avses i 1&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket 1 — 4, 6 och 7&lt;br&gt;som, om den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;hade godtagits, inte skulle ha på-&lt;br&gt;förts den skattskyldige eller hans&lt;br&gt;make eller, i fråga om förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt, någon annan person som&lt;br&gt;samtaxeras med honom, eller, vad&lt;br&gt;gäller mervärdeskatt, felaktigt skul-&lt;br&gt;le ha tillgodoräknats honom. Skulle&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften, om den hade&lt;br&gt;godtagits, ha medfört sådant under-&lt;br&gt;skott i förvärvskälla i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet eller tjänst som&lt;br&gt;inte utnyttjas taxeringsåret, skall&lt;br&gt;skattetillägg i stället beräknas på ett&lt;br&gt;underlag som utgör en fjärdedel av&lt;br&gt;den minskning av underskottet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsberäkning enligt andra&lt;br&gt;stycket sker efter tjugo procent i fall&lt;br&gt;då den oriktiga uppgiften har rät-&lt;br&gt;tats eller hade kunnat rättas med&lt;br&gt;ledning av kontrollmaterial som&lt;br&gt;normalt är tillgängligt vid taxering.&lt;br&gt;Sådant kontrollmaterial kan vara&lt;br&gt;taxeringsavi, den skattskyldiges&lt;br&gt;självdeklaration för det nästföregå-&lt;br&gt;ende beskattningsåret eller uppgifter&lt;br&gt;som det enligt lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter åligger arbetsgivare eller andra&lt;br&gt;att utan föreläggande lämna till led-&lt;br&gt;ning för taxering avseende någon&lt;br&gt;annan. För annat kontrollmaterial&lt;br&gt;än taxeringsavi och självdeklaration&lt;br&gt;för det nästföregående beskattnings-&lt;br&gt;året gäller vad som sagts nu endast&lt;br&gt;om materialet varit tillgängligt för&lt;br&gt;skattemyndigheten före utgången&lt;br&gt;av november taxeringsåret. Som&lt;br&gt;normalt tillgängligt kontrollmateri-&lt;br&gt;al anses inte meddelande från en&lt;br&gt;annan skattemyndighet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättelsen av den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsberäkning enligt andra&lt;br&gt;stycket sker efter tjugo procent el-&lt;br&gt;ler, vad gäller mervärdeskatt, tio&lt;br&gt;procent av underlaget när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den oriktiga uppgiften har rät-&lt;br&gt;tats eller hade kunnat rättas med&lt;br&gt;ledning av kontrollmaterial som&lt;br&gt;normalt är tillgängligt för skatte-&lt;br&gt;myndigheten och som varit tillgäng-&lt;br&gt;ligt för myndigheten före utgången&lt;br&gt;av november taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den oriktiga uppgiften avser pe-&lt;br&gt;riodisering eller därmed jämställd&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse har skett från en&lt;br&gt;självdeklaration genom skönstax-&lt;br&gt;ering, påförs den skattskyldige skat-&lt;br&gt;tetillägg. Tillägget beräknas på den&lt;br&gt;skatt som till följd av skönstax-&lt;br&gt;eringen påförs den skattskyldige ut-&lt;br&gt;över den skatt som annars skulle ha&lt;br&gt;påförts honom. Vid beräkningen&lt;br&gt;skall dessutom bestämmelserna i&lt;br&gt;1 § andra stycket tillämpas. Till den&lt;br&gt;del skönstaxeringen innefattar rät-&lt;br&gt;telse av oriktig uppgift från den&lt;br&gt;skattskyldige skall skattetillägg tas&lt;br&gt;ut enligt bestämmelserna i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse har skett från en&lt;br&gt;självdeklaration genom skönstax-&lt;br&gt;ering, påförs den skattskyldige skat-&lt;br&gt;tetillägg. Tillägget beräknas på den&lt;br&gt;skatt som till följd av skönstax-&lt;br&gt;eringen påförs den skattskyldige ut-&lt;br&gt;över den skatt som annars skulle ha&lt;br&gt;påförts honom. Medför skönstax-&lt;br&gt;eringen att sådant underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla i inkomstslaget nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet eller tjänst som&lt;br&gt;inte utnyttjas taxeringsåret mins-&lt;br&gt;kar, skall skattetillägget i stället be-&lt;br&gt;räknas på ett underlag som utgör en&lt;br&gt;fjärdedel av den minskning av un-&lt;br&gt;derskottet som skönstaxeringen&lt;br&gt;medfört. Vid beräkningen skall&lt;br&gt;dessutom bestämmelserna i 1 §&lt;br&gt;andra stycket tillämpas. Till den&lt;br&gt;del skönstaxeringen innefattar rät-&lt;br&gt;telse av oriktig uppgift från den&lt;br&gt;skattskyldige skall skattetillägg tas&lt;br&gt;ut enligt bestämmelserna i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också&lt;br&gt;om skönstaxering har skett på&lt;br&gt;grund av utebliven självdeklaration&lt;br&gt;och självdeklaration inte kommit&lt;br&gt;in trots att föreläggande sänts ut till&lt;br&gt;den skattskyldige. Tillägget beräk-&lt;br&gt;nas på den skatt som till följd av&lt;br&gt;skönstaxeringen påförs den skatt-&lt;br&gt;skyldige utöver den skatt som skul-&lt;br&gt;le ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter som den skattskyldige&lt;br&gt;kan ha lämnat till ledning för taxe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också&lt;br&gt;om skönstaxering har skett på&lt;br&gt;grund av utebliven självdeklaration&lt;br&gt;och självdeklaration inte kommit&lt;br&gt;in trots att föreläggande sänts ut till&lt;br&gt;den skattskyldige. Tillägget beräk-&lt;br&gt;nas på den skatt som till följd av&lt;br&gt;skönstaxeringen påförs den skatt-&lt;br&gt;skyldige utöver den skatt som skul-&lt;br&gt;le ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter som den skattskyldige&lt;br&gt;kan ha lämnat till ledning för taxe-&lt;br&gt;ringen. Innefattar skönstaxeringen&lt;br&gt;att ett vid tidigare taxering fastställt&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla i in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet el-&lt;br&gt;ler tjänst utnyttjas helt eller delvis,&lt;br&gt;skall skattetillägg beräknas på ett&lt;br&gt;underlag som utgör en jjärdedel av&lt;br&gt;den minskning av underskottet som&lt;br&gt;skönstaxeringen medfört. Har den&lt;br&gt;skattskyldige i en skriftlig uppgift&lt;br&gt;ledning för taxeringen redovisat un-&lt;br&gt;derskott i förvärvskälla i inkomstsla-&lt;br&gt;get näringsverksamhet eller tjänst&lt;br&gt;som inte utnyttjas taxeringsåret och&lt;br&gt;medför sköntaxeringen att sådant&lt;br&gt;underskott minskar, skall skattetill-&lt;br&gt;lägget beräknas på ett underlag som&lt;br&gt;utgör en jjärdedel av den minskning&lt;br&gt;av underskottet som skönstaxe-&lt;br&gt;ringen medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattetillägg skall&lt;br&gt;bestämmas utan hänsyn till invänd-&lt;br&gt;ningar rörande annan fråga än den&lt;br&gt;som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg tas inte ut i sam-&lt;br&gt;band med rättelse av en felräkning&lt;br&gt;eller misskrivning som uppenbart&lt;br&gt;framgår av självdeklarationen eller&lt;br&gt;av ett annat skriftligt meddelande&lt;br&gt;från den skattskyldige. Detsamma&lt;br&gt;gäller vid rättelse av en oriktig upp-&lt;br&gt;gift i fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;eller kapital, om rättelsen har gjorts&lt;br&gt;eller hade kunnat göras med led-&lt;br&gt;ning av kontrolluppgift som skall&lt;br&gt;lämnas utan föreläggande enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg tas inte ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av en felräkning&lt;br&gt;eller misskrivning som uppenbart&lt;br&gt;framgår av självdeklarationen eller&lt;br&gt;av ett annat skriftligt meddelande&lt;br&gt;från den skattskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid rättelse av en oriktig upp-&lt;br&gt;gift i fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;eller kapital, om rättelsen har gjorts&lt;br&gt;eller hade kunnat göras med led-&lt;br&gt;ning av kontrolluppgift som skall&lt;br&gt;lämnas utan föreläggande enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter och som&lt;br&gt;varit tillgänglig för skattemyndig-&lt;br&gt;heten före november månads ut-&lt;br&gt;gång taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg tas inte heller ut i&lt;br&gt;den mån avvikelsen avser bedöm-&lt;br&gt;ning av ett skriftligt yrkande, såsom&lt;br&gt;fråga om yrkat avdrag eller värde&lt;br&gt;av naturaförmån eller tillgång, och&lt;br&gt;avvikelsen inte gäller uppgift i sak.&lt;br&gt;Om den skattskyldige frivilligt har&lt;br&gt;rättat en oriktig uppgift, skall skat-&lt;br&gt;tetillägg inte tas ut.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter och som&lt;br&gt;varit tillgänglig för skattemyndig-&lt;br&gt;heten före november månads ut-&lt;br&gt;gång taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den mån avvikelsen avser be-&lt;br&gt;dömning av ett skriftligt yrkande,&lt;br&gt;såsom fråga om yrkat avdrag eller&lt;br&gt;värde av naturaförmån eller till-&lt;br&gt;gång, och avvikelsen inte gäller&lt;br&gt;uppgift i sak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om den skattskyldige frivilligt&lt;br&gt;har rättat en oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 gäller inte i fråga&lt;br&gt;om kontrolluppgift enligt 3 kap. 44&lt;br&gt;eller 45 § lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om deklarationsskyldig inte har&lt;br&gt;kommit in med självdeklaration&lt;br&gt;inom föreskriven tid, skall en sär-&lt;br&gt;skild avgift (förseningsavgift)&lt;br&gt;påföras honom. Sådan avgift påförs&lt;br&gt;aktiebolag med 1 000 kronor och&lt;br&gt;andra skattskyldiga med 500 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig, som utan före-&lt;br&gt;läggande skall lämna självdeklara-&lt;br&gt;tion, inte kommit in med deklara-&lt;br&gt;tion senast den 1 augusti under tax-&lt;br&gt;eringsåret, bestäms förseningsav-&lt;br&gt;giften till fyra gånger det belopp&lt;br&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om deklarationsskyldig inte har&lt;br&gt;kommit in med självdeklaration&lt;br&gt;inom föreskriven tid eller har han&lt;br&gt;endast lämnat en självdeklaration&lt;br&gt;med så bristfälligt innehåll att den&lt;br&gt;uppenbarligen inte är ägnad att lig-&lt;br&gt;ga till grund för taxering, skall en&lt;br&gt;särskild avgift (förseningsav-&lt;br&gt;gift) påföras honom. Sådan avgift&lt;br&gt;påförs aktiebolag med 1 000 kronor&lt;br&gt;och andra skattskyldiga med 500&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig, som utan före-&lt;br&gt;läggande skall lämna självdeklara-&lt;br&gt;tion, inte kommit in med deklara-&lt;br&gt;tion senast den 1 augusti under tax-&lt;br&gt;eringsåret eller har han dessförin-&lt;br&gt;nan endast kommit in med en själv-&lt;br&gt;deklaration med så bristfälligt inne-&lt;br&gt;håll att den uppenbarligen inte är&lt;br&gt;ägnad att ligga till grund för taxe-&lt;br&gt;ring, bestäms förseningsavgiften till&lt;br&gt;fyra gånger det belopp som anges i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har&lt;br&gt;avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte&lt;br&gt;följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som&lt;br&gt;föreskrivs i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshand-&lt;br&gt;ling, som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast&lt;br&gt;om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläg-&lt;br&gt;gande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1138.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om deklarations-&lt;br&gt;skyldig och skattskyldig i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller också för han-&lt;br&gt;delsbolag, rederi för registrerings-&lt;br&gt;pliktigt fartyg och sådant dödsbo&lt;br&gt;som vid inkomst- och förmögen-&lt;br&gt;hetstaxering skall anses som han-&lt;br&gt;delsbolag, om bolaget, rederiet eller&lt;br&gt;dödsboet inte har lämnat uppgifter&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 19 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter inom före-&lt;br&gt;skriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om deklarations-&lt;br&gt;skyldig och skattskyldig i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller också för den&lt;br&gt;som utan att vara deklarationsskyl-&lt;br&gt;dig är skyldig att lämna uppgift en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 25 § lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter eller särskild uppgift en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 26 § samma lag. Vad&lt;br&gt;som sägs om deklaration gäller då&lt;br&gt;sådan uppgift eller särskild uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall efterges helt,&lt;br&gt;om felaktigheten eller underlåten-&lt;br&gt;heten kan antas ha ett sådant sam-&lt;br&gt;band med den skattskyldiges ålder,&lt;br&gt;sjukdom, bristande erfarenhet eller&lt;br&gt;liknande förhållande att den fram-&lt;br&gt;står som ursäktlig. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler om felaktigheten eller underlå-&lt;br&gt;tenheten framstår som ursäktlig&lt;br&gt;med hänsyn till uppgiftens beskaf-&lt;br&gt;fenhet eller annan särskild omstän-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall efterges helt,&lt;br&gt;om felaktigheten eller underlåten-&lt;br&gt;heten kan antas ha ett sådant sam-&lt;br&gt;band med den skattskyldiges ålder,&lt;br&gt;sjukdom, bristande erfarenhet eller&lt;br&gt;liknande förhållande att den fram-&lt;br&gt;står som ursäktlig. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler om felaktigheten eller underlå-&lt;br&gt;tenheten framstår som ursäktlig&lt;br&gt;med hänsyn till uppgiftens beskaf-&lt;br&gt;fenhet eller annan särskild omstän-&lt;br&gt;dighet eller om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut den sär-&lt;br&gt;skilda avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg får efterges helt när det belopp som kunde ha undandragits&lt;br&gt;genom felaktigheten eller underlåtenheten är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett taxeringsbeslut skall&lt;br&gt;skattemyndigheten vidta den änd-&lt;br&gt;ring av beslut om skattetillägg som&lt;br&gt;föranleds av taxeringsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett taxeringsbeslut i en&lt;br&gt;fråga som föranlett skattetillägg&lt;br&gt;skall skattemyndigheten vidta den&lt;br&gt;ändring av beslutet om skattetillägg&lt;br&gt;som föranleds av taxeringsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift påförs som slutlig eller tillkommande skatt enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272). Skattetillägg som inte uppgår till 100 kronor, på-&lt;br&gt;förs inte. Särskild avgift tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall någon vid taxering till stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt påföras skattetill-&lt;br&gt;lägg, som skall beräknas efter såväl&lt;br&gt;fyrtio som tjugo procent uträknas&lt;br&gt;först skatten på summan av de un-&lt;br&gt;danhållna beloppen. Skatten förde-&lt;br&gt;las sedan vid tillämpningen av de&lt;br&gt;skilda procentsatserna efter den&lt;br&gt;kvotdel som vart och ett av de un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall någon vid taxering till stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt på förvärvsinkomst&lt;br&gt;påföras skattetillägg på undandra-&lt;br&gt;gen skatt efter skilda procentsatser&lt;br&gt;uträknas först skatten på summan&lt;br&gt;av de undanhållna beloppen. Skat-&lt;br&gt;ten fördelas sedan vid tillämpning-&lt;br&gt;en av de skilda procentsatserna ef-&lt;br&gt;ter den kvotdel som vart och ett av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;danhållna beloppen utgör av de&lt;br&gt;sammanlagda undanhållna belop-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;tillämpas också när någon i annat&lt;br&gt;fall än som avses där skall påföras&lt;br&gt;skattetillägg efter skilda procentsat-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de undanhållna beloppen utgör av&lt;br&gt;de sammanlagda undanhållna be-&lt;br&gt;loppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;tillämpas också när någon skall på-&lt;br&gt;föras skattetillägg efter skilda pro-&lt;br&gt;centsatser på undandragen skatt i&lt;br&gt;annat fall än som avses i andra styc-&lt;br&gt;ket. Vid beräkning av skattetillägg&lt;br&gt;på minskning av underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla skall underlaget vid&lt;br&gt;tillämpning av de skilda procent-&lt;br&gt;satserna fördelas efter den kvotdel&lt;br&gt;som vart och ett av de undanhållna&lt;br&gt;beloppen utgör av de sammanlagda&lt;br&gt;undanhållna beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall skattetillägg påföras efter&lt;br&gt;skilda procentsatser och beräknas&lt;br&gt;på såväl undandragen skatt som&lt;br&gt;minskning av underskott i förvärvs-&lt;br&gt;källa görs beräkningen med till-&lt;br&gt;lämpning av andra och tredje&lt;br&gt;styckena på de båda underlagen var&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Såvitt avser andra bestäm-&lt;br&gt;melser än 4 kap. 18 § andra stycket och 5 kap. 6 § första stycket tillämpas&lt;br&gt;lagen första gången vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 28 § ordet ”landstingskommun” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”landsting”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 20, 23, 25 och 26 §§, 3 kap. 60 § samt 4 kap. 8 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländskt skadeförsäkringsföretag som drivit försäkringsrörelse i Sveri-&lt;br&gt;ge, skall i stället för vad som anges i 19 § i självdeklarationen lämna&lt;br&gt;uppgift om premieinkomsten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 2 § 7 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall schablonbeskattas för intäkt av&lt;br&gt;fastighet skall, såvitt gäller fastig-&lt;br&gt;hetsinnehavet, i stället för vad som&lt;br&gt;anges i 19 § i självdeklarationen&lt;br&gt;lämna uppgift om de intäkter och&lt;br&gt;omkostnader som anges i först-&lt;br&gt;nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av näringsverksamhet och som för beskattnings-&lt;br&gt;året enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. i sin&lt;br&gt;balansräkning redovisar pensionsskuld under rubriken Avsatt till pen-&lt;br&gt;sioner, skall i självdeklarationen redovisa vad som avser sådana pensions-&lt;br&gt;åtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 20 d&lt;br&gt;jämfört med punkt 20 e av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Sådan redovisning skall avse förhållandena vid såväl beskatt-&lt;br&gt;ningsårets ingång som dess utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt punkt 20 a eller&lt;br&gt;punkt 20 b av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § kommunalskattelagen gjort av-&lt;br&gt;drag för medel som avsatts till pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse eller personalstiftelse&lt;br&gt;skall lämna uppgift om namn och&lt;br&gt;organisationsnummer på stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag och rederi för re-&lt;br&gt;gistreringspliktigt fartyg skall varje&lt;br&gt;år till ledning för delägares taxering&lt;br&gt;lämna uppgifter som avses i 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag och rederi för re-&lt;br&gt;gistreringspliktigt fartyg skall varje&lt;br&gt;år till ledning för delägares taxering&lt;br&gt;lämna uppgifter som avses i 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;samt för varje delägare uppgifter&lt;br&gt;om hans andel av bolagets eller re-&lt;br&gt;deriets inkomst och värdet av hans&lt;br&gt;andel eller lott i bolaget eller rederi-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt för varje delägare uppgifter&lt;br&gt;om hans andel av bolagets eller re-&lt;br&gt;deriets inkomst av varje förvärvs-&lt;br&gt;källa och värdet av hans andel eller&lt;br&gt;lott i bolaget eller rederiet. Uppgift&lt;br&gt;skall också lämnas om delägares&lt;br&gt;andel av skatteunderlag enligt 3 §&lt;br&gt;lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel och 2§&lt;br&gt;lagen (1991:687) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall lämnas enligt bestämmelserna för allmän självdeklara-&lt;br&gt;tion och på det sätt som anges i 28 och 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;även sådant dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall&lt;br&gt;anses som handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 32 § om anstånd gäller i tillämpliga delar för uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser eller föreningar, som är&lt;br&gt;helt eller delvis frikallade från&lt;br&gt;skattskyldighet, skall i fall som an-&lt;br&gt;ges nedan lämna särskild uppgift&lt;br&gt;om inkomst och förmögenhet, som&lt;br&gt;inte uppgetts till beskattning z själv-&lt;br&gt;deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionsstiftelser som avses i&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personalstiftelser som avses i&lt;br&gt;lagen om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m. m. med ändamål uteslu-&lt;br&gt;tande att lämna understöd vid ar-&lt;br&gt;betslöshet, sjukdom eller olycksfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser som har till huvud-&lt;br&gt;sakligt ändamål att under samver-&lt;br&gt;kan med militär eller annan myn-&lt;br&gt;dighet stärka rikets försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelse som har till huvudsak-&lt;br&gt;ligt ändamål att, utan begränsning&lt;br&gt;till en viss familj, vissa familjer el-&lt;br&gt;ler bestämda personer, främja vård&lt;br&gt;och uppfostran av barn eller lämna&lt;br&gt;understöd till undervisning eller ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelse eller förening, som är&lt;br&gt;helt eller delvis frikallad från skatt-&lt;br&gt;skyldighet, skall i fall som anges ne-&lt;br&gt;dan lämna särskild uppgift om in-&lt;br&gt;komst och förmögenhet, som inte&lt;br&gt;skall tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personalstiftelse som avses i&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m. m. med ända-&lt;br&gt;mål uteslutande att lämna under-&lt;br&gt;stöd vid arbetslöshet, sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall samt stiftelse som bildats&lt;br&gt;enligt avtal mellan organisationer&lt;br&gt;av arbetsgivare och arbetstagare&lt;br&gt;med ändamål som anges i 7 § 4&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelse som har till huvudsak-&lt;br&gt;ligt ändamål att under samverkan&lt;br&gt;med militär eller annan myndighet&lt;br&gt;stärka rikets försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelse som har till huvudsak-&lt;br&gt;ligt ändamål att, utan begränsning&lt;br&gt;till en viss familj, vissa familjer el-&lt;br&gt;ler bestämda personer, främja vård&lt;br&gt;och uppfostran av barn eller lämna&lt;br&gt;understöd till undervisning eller ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;bildning eller utöva hjälpverksam-&lt;br&gt;het bland behövande eller främja&lt;br&gt;vetenskaplig forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föreningar som avses i 7 § 5&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning eller utöva hjälpverksam-&lt;br&gt;het bland behövande eller främja&lt;br&gt;vetenskaplig forskning eller nor-&lt;br&gt;diskt samarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förening som avses i 7 § 5&lt;br&gt;mom. lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. föreningar och stiftelser, som&lt;br&gt;avses i 7 § 5 mom. nionde stycket&lt;br&gt;och 6 mom. sjätte stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Blanketten&lt;br&gt;eller bilaga till denna skall ta upp inkomster och utgifter under räkenskaps-&lt;br&gt;år som gått till ända närmast före taxeringsåret, samt tillgångar och skulder&lt;br&gt;vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall upplysning lämnas om de&lt;br&gt;omständigheter som anses motivera frikallelse från skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift lämnas varje år senast den 31 mars i den ordning som&lt;br&gt;anges i 29 § i fråga om självdeklaration, om inte skattemyndigheten efter&lt;br&gt;framställning medger befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant&lt;br&gt;medgivande får återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelse eller förening som är&lt;br&gt;skyldig att lämna självdeklaration&lt;br&gt;skall foga den särskilda uppgiften&lt;br&gt;till deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen eller föreningen skall efter föreläggande av skattemyndigheten&lt;br&gt;meddela de ytterligare upplysningar som kan behövas för att bedöma&lt;br&gt;stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som läm-&lt;br&gt;nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 §&lt;br&gt;skall fogas särskild uppgift&lt;br&gt;(sammandrag av kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter). I sådant sammandrag skall an-&lt;br&gt;ges namn, postadress och person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnum-&lt;br&gt;mer för den uppgiftsskyldige, anta-&lt;br&gt;let lämnade kontrolluppgifter samt&lt;br&gt;det sammanlagda beloppet av de&lt;br&gt;skatteavdrag som har verkställts för&lt;br&gt;preliminär A-skatt under året före&lt;br&gt;taxeringsåret. Om den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dige har tilldelats särskilt redovis-&lt;br&gt;ningsnummer enligt 53 § 1 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), skall&lt;br&gt;detta anges i stället för personnum-&lt;br&gt;mer eller organisationsnummer.&lt;br&gt;Om den uppgiftsskyldige har gjort&lt;br&gt;avdrag för en arbetstagares kostna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som läm-&lt;br&gt;nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 §&lt;br&gt;skall fogas särskild uppgift&lt;br&gt;(sammandrag av kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter). I sådant sammandrag skall an-&lt;br&gt;ges namn, postadress och person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnum-&lt;br&gt;mer för den uppgiftsskyldige, anta-&lt;br&gt;let lämnade kontrolluppgifter samt&lt;br&gt;det sammanlagda beloppet av de&lt;br&gt;skatteavdrag som har verkställts för&lt;br&gt;preliminär A-skatt under året före&lt;br&gt;taxeringsåret. Om den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dige har tilldelats särskilt redovis-&lt;br&gt;ningsnummer enligt 53 § 1 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), skall&lt;br&gt;detta, / annat sammandrag än så-&lt;br&gt;dant som avser kontrolluppgift om&lt;br&gt;ränta, utdelning eller betalning till&lt;br&gt;eller från utlandet, anges i stället för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1424.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;der enligt 2 kap. 4 § första stycket 6&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;br&gt;skall denna kostnad också anges i&lt;br&gt;sammandraget. I sammandraget&lt;br&gt;skall också anges det sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av semestermedel som har&lt;br&gt;betalts in till en semesterkassa och&lt;br&gt;som den uppgiftsskyldige inte skall&lt;br&gt;redovisa i någon kontrolluppgift&lt;br&gt;samt det sammanlagda skatteun-&lt;br&gt;derlag för särskild löneskatt som&lt;br&gt;har redovisats enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer. Om den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;har gjort avdrag för en arbetstaga-&lt;br&gt;res kostnader enligt 2 kap. 4 § för-&lt;br&gt;sta stycket 6 lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, skall denna kostnad&lt;br&gt;också anges i sammandraget. I&lt;br&gt;sammandraget skall också anges&lt;br&gt;det sammanlagda beloppet av se-&lt;br&gt;mestermedel som har betalts in till&lt;br&gt;en semesterkassa och som den upp-&lt;br&gt;giftsskyldige inte skall redovisa i&lt;br&gt;någon kontrolluppgift samt det&lt;br&gt;sammanlagda skatteunderlag för&lt;br&gt;särskild löneskatt som har redovi-&lt;br&gt;sats enligt lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen&lt;br&gt;skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader skall den dömas som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsam-&lt;br&gt;het underlåter att fullgöra skyldig-&lt;br&gt;het beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgifter enligt 2 kap. 25 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kontrolluppgift som skall läm-&lt;br&gt;nas utan föreläggande av skatte-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader skall den dömas som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsam-&lt;br&gt;het underlåter att fullgöra skyldig-&lt;br&gt;het beträffande kontrolluppgift&lt;br&gt;som skall lämnas utan föreläggande&lt;br&gt;av skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff enligt skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1991:315) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:315) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till penningböter skall den dömas som inte fullgör skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att lämna handlingar och uppgifter enligt 2 kap. 22 eller 30 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att utan föreläggande lämna&lt;br&gt;särskild uppgift som avses i 2 kap.&lt;br&gt;26 § rörande inkomst och förmögen-&lt;br&gt;het och som inte uppgetts till be-&lt;br&gt;skattning i självdeklarationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att enligt 3 kap. 28 och 29 §§,&lt;br&gt;30 § andra stycket samt 31 § lämna&lt;br&gt;särskilda uppgifter eller kontroll-&lt;br&gt;uppgifter om utdelningar och rän-&lt;br&gt;tor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att utan föreläggande enligt 3&lt;br&gt;kap. 44 — 46 eller 48 § lämna kon-&lt;br&gt;trolluppgifter från bostadsförening&lt;br&gt;eller bostadsaktiebolag eller sådan&lt;br&gt;juridisk person som förvaltar sam-&lt;br&gt;fällighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att enligt 3 kap. 63 § lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift till ledning vid be-&lt;br&gt;skattning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att enligt 3 kap. 28 och 29 §§,&lt;br&gt;30 § andra stycket samt 31 § lämna&lt;br&gt;särskilda uppgifter eller kontroll-&lt;br&gt;uppgifter om utdelningar och rän-&lt;br&gt;tor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att utan föreläggande enligt 3&lt;br&gt;kap. 44 — 46 eller 48 § lämna kon-&lt;br&gt;trolluppgifter från bostadsförening&lt;br&gt;eller bostadsaktiebolag eller sådan&lt;br&gt;juridisk person som förvaltar sam-&lt;br&gt;fallighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att enligt 3 kap. 63 § lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift till ledning vid be-&lt;br&gt;skattning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff enligt skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 38, 64 a, 64 f och 64 h §§ lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning får ske om den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i deklaration eller på annat sätt 1. i deklaration eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat oriktig uppgift till ledning under förfarandet lämnat oriktig&lt;br&gt;för beskattningen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgift till ledning för beskattning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut blivit felaktigt eller inte fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning får också ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise-&lt;br&gt;ende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ändring föranleds av beslut som anges i 35 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning som avser annat än omprövning enligt andra stycket 2&lt;br&gt;får ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Efterbeskattning&lt;br&gt;får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå&lt;br&gt;som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten tidigare fattat beslut&lt;br&gt;om efterbeskattning avseende samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig i deklaration&lt;br&gt;eller annat skriftligt meddelande,&lt;br&gt;som han avgett till ledning för be-&lt;br&gt;skattningen, lämnat uppgift som&lt;br&gt;befinns oriktig, skall en särskild av-&lt;br&gt;gift (skattetillägg) påföras ho-&lt;br&gt;nom med tjugo procent av det skat-&lt;br&gt;tebelopp, som ej skulle ha påförts&lt;br&gt;eller som felaktigt skulle ha tillgo-&lt;br&gt;doräknats honom om den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften godtagits. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler om den skattskyldige har lämnat&lt;br&gt;en sådan uppgift i mål om skatt och&lt;br&gt;uppgiften inte har godtagits efter&lt;br&gt;prövning i sak eller inte har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har deklaration lämnats men av-&lt;br&gt;vikelse skett från denna med stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig i deklaration&lt;br&gt;eller annat skriftligt meddelande,&lt;br&gt;som han under förfarandet avgett&lt;br&gt;till ledning för beskattningen, läm-&lt;br&gt;nat uppgift som befinns oriktig,&lt;br&gt;skall en särskild avgift (skatte-&lt;br&gt;tillägg) påföras honom med tjugo&lt;br&gt;procent av det skattebelopp, som ej&lt;br&gt;skulle ha påförts eller som felaktigt&lt;br&gt;skulle ha tillgodoräknats honom&lt;br&gt;om den oriktiga uppgiften godta-&lt;br&gt;gits. Detsamma gäller om den&lt;br&gt;skattskyldige har lämnat en sådan&lt;br&gt;uppgift i mål om skatt och uppgif-&lt;br&gt;ten inte har godtagits efter pröv-&lt;br&gt;ning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsberäkning enligt första&lt;br&gt;stycket sker efter tio procent när den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften avser periodise-&lt;br&gt;ring eller därmed jämställd fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har deklaration lämnats men av-&lt;br&gt;vikelse skett från denna med stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;av 30 § andra stycket, påförs den&lt;br&gt;skattskyldige skattetillägg med tju-&lt;br&gt;go procent av den skatt som till&lt;br&gt;följd av uppskattning påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver vad som an-&lt;br&gt;nars skulle ha påförts eller ej tillgo-&lt;br&gt;doräknats honom. Till den del upp-&lt;br&gt;skattningen innefattar rättelse av&lt;br&gt;oriktig uppgift från den skattskyldi-&lt;br&gt;ge skall dock skattetillägg utgå en-&lt;br&gt;ligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskattning skett med stöd&lt;br&gt;av 30 § andra stycket på grund av&lt;br&gt;utebliven deklaration, påförs den&lt;br&gt;skattskyldige skattetillägg med tju-&lt;br&gt;go procent av den skatt som påförs&lt;br&gt;honom till följd av uppskattningen&lt;br&gt;utöver den skatt som skulle ha på-&lt;br&gt;förts enligt de skriftliga uppgifter&lt;br&gt;han kan ha lämnat till ledning för&lt;br&gt;beskattningen. Till den del upp-&lt;br&gt;skattningen innefattar rättelse av&lt;br&gt;oriktig uppgift från den skattskyldi-&lt;br&gt;ge skall dock skattetillägg utgå en-&lt;br&gt;ligt första stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av 30 § andra stycket, påförs den&lt;br&gt;skattskyldige skattetillägg med tju-&lt;br&gt;go procent av den skatt som till&lt;br&gt;följd av uppskattning påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver vad som an-&lt;br&gt;nars skulle ha påförts eller ej tillgo-&lt;br&gt;doräknats honom. Till den del upp-&lt;br&gt;skattningen innefattar rättelse av&lt;br&gt;oriktig uppgift från den skattskyldi-&lt;br&gt;ge skall dock skattetillägg utgå en-&lt;br&gt;ligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskattning skett med stöd&lt;br&gt;av 30 § andra stycket på grund av&lt;br&gt;utebliven deklaration, påförs den&lt;br&gt;skattskyldige skattetillägg med tju-&lt;br&gt;go procent av den skatt som påförs&lt;br&gt;honom till följd av uppskattningen&lt;br&gt;utöver den skatt som skulle ha på-&lt;br&gt;förts enligt de skriftliga uppgifter&lt;br&gt;han kan ha lämnat till ledning för&lt;br&gt;beskattningen. Till den del upp-&lt;br&gt;skattningen innefattar rättelse av&lt;br&gt;oriktig uppgift från den skattskyldi-&lt;br&gt;ge skall dock skattetillägg utgå en-&lt;br&gt;ligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattetillägg skall&lt;br&gt;bestämmas utan hänsyn till invänd-&lt;br&gt;ningar rörande annan fråga än den&lt;br&gt;som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 f§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får helt eftergivas,&lt;br&gt;om felaktigheten eller underlåten-&lt;br&gt;heten kan antagas ha sådant sam-&lt;br&gt;band med den skattskyldiges ålder,&lt;br&gt;sjukdom, bristande erfarenhet eller&lt;br&gt;därmed jämförligt förhållande att&lt;br&gt;den kan anses ursäktlig. Detsamma&lt;br&gt;gäller om felaktigheten eller under-&lt;br&gt;låtenheten framstår som ursäktlig&lt;br&gt;med hänsyn till den oriktiga uppgif-&lt;br&gt;tens beskaffenhet eller annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet, som rör annat&lt;br&gt;än vad som sägs i första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser skattetillägg oriktig uppgift&lt;br&gt;som beror på felräkning, misskriv-&lt;br&gt;ning eller annat uppenbart förbise-&lt;br&gt;ende i ej avslutad bokföring, får til-&lt;br&gt;lägget helt eftergivas, om det fram-&lt;br&gt;står som uppenbart obilligt att påfö-&lt;br&gt;ra tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får helt eftergivas,&lt;br&gt;om felaktigheten eller underlåten-&lt;br&gt;heten kan antagas ha sådant sam-&lt;br&gt;band med den skattskyldiges ålder,&lt;br&gt;sjukdom, bristande erfarenhet eller&lt;br&gt;därmed jämförligt förhållande att&lt;br&gt;den kan anses ursäktlig. Detsamma&lt;br&gt;gäller om felaktigheten eller under-&lt;br&gt;låtenheten framstår som ursäktlig&lt;br&gt;med hänsyn till den oriktiga uppgif-&lt;br&gt;tens beskaffenhet eller annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet eller om det&lt;br&gt;framstår som uppenbart oskäligt att&lt;br&gt;ta ut den särskilda avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägget får helt eftergivas även i det fall då det belopp som kunde&lt;br&gt;ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som&lt;br&gt;ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får icke påföras sedan skattskyldig har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 h§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande härom ej&lt;br&gt;har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet&lt;br&gt;eller målet om särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beskattningsbeslut&lt;br&gt;skall skattemyndigheten vidta den&lt;br&gt;ändring av beslut om skattetillägg&lt;br&gt;som föranleds av beskattningsbe-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beskattningsbeslut i&lt;br&gt;en fråga som föranlett skattetillägg&lt;br&gt;skall skattemyndigheten vidta den&lt;br&gt;ändring av beslutet om skattetillägg&lt;br&gt;som föranleds av beskattningsbe-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Utom såvitt avser 64 f§&lt;br&gt;skall dock äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om mervärdeskatt&lt;br&gt;som skolat redovisas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § och 7 kap. 1, 6 och 8 §§ lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning får ske om den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i deklaration eller på annat sätt 1. i deklaration eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat oriktig uppgift till ledning under förfarandet lämnat oriktig&lt;br&gt;för beskattningen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgift till ledning för beslut röran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de beskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift, eller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. underlåtit att tillhandahålla begärt varuprov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut blivit felaktigt eller inte fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning får också ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise-&lt;br&gt;ende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ändring föranleds av beslut som anges i 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige i deklara-&lt;br&gt;tion eller annat skriftligt meddelan-&lt;br&gt;de som han avgett till ledning för&lt;br&gt;beskattningen, lämnat uppgift som&lt;br&gt;befinns oriktig, skall en särskild av-&lt;br&gt;gift (skattetillägg) påföras ho-&lt;br&gt;nom. Skattetillägget är tjugo pro-&lt;br&gt;cent av det skattebelopp som inte&lt;br&gt;skulle ha påförts om den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften hade godtagits. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om den skattskyldige har&lt;br&gt;lämnat en sådan uppgift i mål om&lt;br&gt;skatt och uppgiften inte har godta-&lt;br&gt;gits efter prövning i sak eller inte&lt;br&gt;har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avvikelse från deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige i deklara-&lt;br&gt;tion eller annat skriftligt meddelan-&lt;br&gt;de som han under förfarandet av-&lt;br&gt;gett till ledning för beslut rörande&lt;br&gt;beskattningen, lämnat uppgift som&lt;br&gt;befinns oriktig, skall en särskild av-&lt;br&gt;gift (skattetillägg) påföras ho-&lt;br&gt;nom. Skattetillägget är tjugo pro-&lt;br&gt;cent av det skattebelopp som inte&lt;br&gt;skulle ha påförts om den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften hade godtagits. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om den skattskyldige har&lt;br&gt;lämnat en sådan uppgift i mål om&lt;br&gt;skatt och uppgiften inte har godta-&lt;br&gt;gits efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsberäkning enligt första&lt;br&gt;stycket sker efter tio procent när den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften avser periodise-&lt;br&gt;ring eller därmed jämställd fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avvikelse från deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;skett med stöd av 4 kap. 13 §, på-&lt;br&gt;förs den skattskyldige skattetillägg.&lt;br&gt;Skattetillägget är tjugo procent av&lt;br&gt;den skatt som till följd av uppskatt-&lt;br&gt;ningen påförs den skattskyldige ut-&lt;br&gt;över vad som annars skulle ha på-&lt;br&gt;förts honom. Till den del uppskatt-&lt;br&gt;ningen innefattar rättelse av en&lt;br&gt;oriktig uppgift från den skattskyldi-&lt;br&gt;ge påförs dock skattetillägg enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte läm-&lt;br&gt;nat deklaration och har skatt beslu-&lt;br&gt;tats genom uppskattning enligt 4&lt;br&gt;kap. 13 §, påförs den skattskyldige&lt;br&gt;skattetillägg. Skattetillägget är tjugo&lt;br&gt;procent av den skatt som till följd&lt;br&gt;av uppskattningen påförs den skatt-&lt;br&gt;skyldige utöver den skatt som skul-&lt;br&gt;le ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter han kan ha lämnat till&lt;br&gt;ledning för beskattningen. Till den&lt;br&gt;del uppskattningen innefattar rät-&lt;br&gt;telse av en oriktig uppgift från den&lt;br&gt;skattskyldige påförs dock skattetill-&lt;br&gt;lägget enligt första stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skett med stöd av 4 kap. 13 §, på-&lt;br&gt;förs den skattskyldige skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägget är tjugo procent&lt;br&gt;av den skatt som till följd av upp-&lt;br&gt;skattningen påförs den skattskyldi-&lt;br&gt;ge utöver vad som annars skulle ha&lt;br&gt;påförts honom. Till den del upp-&lt;br&gt;skattningen innefattar rättelse av&lt;br&gt;en oriktig uppgift från den skatt-&lt;br&gt;skyldige påförs dock skattetillägg&lt;br&gt;enligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte läm-&lt;br&gt;nat deklaration och har skatt beslu-&lt;br&gt;tats genom uppskattning enligt 4&lt;br&gt;kap. 13 §, påförs den skattskyldige&lt;br&gt;skattetillägg. Skattetillägget är tjugo&lt;br&gt;procent av den skatt som till följd&lt;br&gt;av uppskattningen påförs den skatt-&lt;br&gt;skyldige utöver den skatt som skul-&lt;br&gt;le ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter han kan ha lämnat till&lt;br&gt;ledning för beskattningen. Till den&lt;br&gt;del uppskattningen innefattar rät-&lt;br&gt;telse av en oriktig uppgift från den&lt;br&gt;skattskyldige påförs dock skattetill-&lt;br&gt;lägget enligt första eller andra styc-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattetillägg skall&lt;br&gt;bestämmas utan hänsyn till invänd-&lt;br&gt;ningar rörande annan fråga än den&lt;br&gt;som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;får helt efterges om felaktigheten el-&lt;br&gt;ler underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sådant samband med den skattskyl-&lt;br&gt;diges ålder, sjukdom, bristande er-&lt;br&gt;farenhet eller därmed jämförligt&lt;br&gt;förhållande att den kan anses ur-&lt;br&gt;säktlig. Detsamma gäller om felak-&lt;br&gt;tigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;framstår som ursäktlig med hänsyn&lt;br&gt;till den oriktiga uppgiftens beskaf-&lt;br&gt;fenhet eller annan särskild omstän-&lt;br&gt;dighet som rör annat än vad som&lt;br&gt;sägs i första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;får helt efterges om felaktigheten el-&lt;br&gt;ler underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sådant samband med den skattskyl-&lt;br&gt;diges ålder, sjukdom, bristande er-&lt;br&gt;farenhet eller därmed jämförligt&lt;br&gt;förhållande att den kan anses ur-&lt;br&gt;säktlig. Detsamma gäller om felak-&lt;br&gt;tigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;framstår som ursäktlig med hänsyn&lt;br&gt;till den oriktiga uppgiftens beskaf-&lt;br&gt;fenhet eller annan särskild omstän-&lt;br&gt;dighet eller om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut tillägget&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg får helt efterges även när det belopp som kunde ha undan-&lt;br&gt;dragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande om detta&lt;br&gt;inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som har förekommit i&lt;br&gt;ärendet eller målet om särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beskattningsbeslut&lt;br&gt;skall beskattningsmyndigheten vid-&lt;br&gt;ta den ändring av beslut om skatte-&lt;br&gt;tillägg som föranleds av beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beskattningsbeslut i&lt;br&gt;en fråga som föranlett skattetillägg&lt;br&gt;skall beskattningsmyndigheten vid-&lt;br&gt;ta den ändring av beslutet om skat-&lt;br&gt;tetillägg som föranleds av beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Utom såvitt avser 7 kap. 6 §&lt;br&gt;skall dock äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om skatt som skolat&lt;br&gt;redovisas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 9 § ordet ”landstingskommun” skall bytas ut mot ”landsting”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3, 38, 43, 47 och 60 — 62 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 40 a §, av följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag meddelas av den skattemyndighet hos vilken&lt;br&gt;arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstaga-&lt;br&gt;res skatt, om inte annat följer av 32 §. Är arbetsgivaren inte registrerad&lt;br&gt;meddelas beslut av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är bo-&lt;br&gt;satt. Saknar en arbetsgivare, som är bosatt utomlands eller är juridisk&lt;br&gt;person, fast driftställe här i riket, meddelas beslutet av skattemyndigheten&lt;br&gt;i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om arbetsgivare skall i fråga om beslut&lt;br&gt;enligt 22 a § gälla uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet får uppdra åt&lt;br&gt;en annan skattemyndighet att fatta&lt;br&gt;beslut i dess ställe i ett visst ärende&lt;br&gt;eller en viss grupp av ärenden. Så-&lt;br&gt;dant uppdrag får ges endast om den&lt;br&gt;andra myndigheten medger det och&lt;br&gt;om det kan ske utan avsevärd olä-&lt;br&gt;genhet för arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som i uppbörds-&lt;br&gt;deklaration eller annat skriftligt&lt;br&gt;meddelande om sin skyldighet att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter har läm-&lt;br&gt;nat en uppgift som befinns vara&lt;br&gt;oriktig, påförs avgiftstillägg med 20&lt;br&gt;procent av det avgiftsbelopp som&lt;br&gt;ytterligare rätteligen skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som i uppbörds-&lt;br&gt;deklaration eller annat skriftligt&lt;br&gt;meddelande som han under förfa-&lt;br&gt;randet avgett till ledning för beslut&lt;br&gt;rörande arbetsgivaravgifter har&lt;br&gt;lämnat en uppgift som befinns vara&lt;br&gt;oriktig, påförs avgiftstillägg med 20&lt;br&gt;procent av det avgiftsbelopp som&lt;br&gt;ytterligare rätteligen skall utgå. Det-&lt;br&gt;samma gäller om arbetsgivaren har&lt;br&gt;lämnat en sådan uppgift i mål om&lt;br&gt;avgift och uppgiften inte har godta-&lt;br&gt;gits efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av avgiftstillägg enligt&lt;br&gt;första stycket sker efter 10 procent&lt;br&gt;när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den oriktiga uppgiften har rät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop.1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftstillägg får helt efterges,&lt;br&gt;om felaktigheten eller underlåten-&lt;br&gt;heten kan antas ha sådant samband&lt;br&gt;med arbetsgivarens ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller därmed&lt;br&gt;jämförligt förhållande att den kan&lt;br&gt;anses ursäktlig. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om felaktigheten eller underlåten-&lt;br&gt;heten framstår som ursäktlig med&lt;br&gt;hänsyn till den oriktiga uppgiftens&lt;br&gt;beskaffenhet eller annan särskild&lt;br&gt;omständighet, som rör annat än&lt;br&gt;vad som sägs i första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tats eller hade kunnat rättas med&lt;br&gt;ledning av kontrollmaterial som&lt;br&gt;normalt är tillgängligt för skatte-&lt;br&gt;myndigheten och som varit tillgäng-&lt;br&gt;ligt för myndigheten före utgången&lt;br&gt;av året efter utgiftsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den oriktiga uppgiften avser pe-&lt;br&gt;riodisering eller därmed jämställd&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för avgiftstillägg skall&lt;br&gt;bestämmas utan hänsyn till invänd-&lt;br&gt;ningar rörande annan fråga än den&lt;br&gt;som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftstillägg får helt efterges,&lt;br&gt;om felaktigheten eller underlåten-&lt;br&gt;heten kan antas ha sådant samband&lt;br&gt;med arbetsgivarens ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller därmed&lt;br&gt;jämförligt förhållande att den kan&lt;br&gt;anses ursäktlig. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om felaktigheten eller underlåten-&lt;br&gt;heten framstår som ursäktlig med&lt;br&gt;hänsyn till den oriktiga uppgiftens&lt;br&gt;beskaffenhet eller annan särskild&lt;br&gt;omständighet eller det framstår&lt;br&gt;som uppenbart oskäligt att ta ut av-&lt;br&gt;giftstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftstillägg får helt efterges också om det belopp som kunde ha undan-&lt;br&gt;dragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 43 § om eftergift av avgiftstillägg skall beaktas även&lt;br&gt;om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad&lt;br&gt;som förekommit i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaravgifterna sätts&lt;br&gt;ned, skall också vidtas den ändring i&lt;br&gt;beslutet om avgiftstillägg som ned-&lt;br&gt;sättningen kan föranleda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beslut om arbetsgivar-&lt;br&gt;avgift i en fråga som föranlett av-&lt;br&gt;giftstillägg skall skattemyndigheten&lt;br&gt;vidta den ändring i beslutet om av-&lt;br&gt;giftstillägg som föranleds av beslutet&lt;br&gt;rörande arbetsgivaravgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterprövning får ske om arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i uppbördsdeklaration eller på 1. i uppbördsdeklaration eller på&lt;br&gt;annat sätt lämnat oriktig uppgift, annat sätt under förfarandet lämnat&lt;br&gt;oriktig uppgift till ledning för beslut&lt;br&gt;rörande arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2. lämnat oriktig uppgift i mål om arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåtit att lämna uppbördsdeklaration eller infordrad upplysning&lt;br&gt;och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett avgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut blivit felaktigt eller inte fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterprövning får också ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise-&lt;br&gt;ende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om ett belopp som inte har inräknats i avgiftsunderlaget har ansetts&lt;br&gt;utgöra inkomst av anställning vid beräkningen av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterprövning enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 får inte ske om beslutet skulle&lt;br&gt;framstå som uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterprövning enligt 60 § och 61 § första stycket 1 får ske endast om den&lt;br&gt;avser belopp av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har&lt;br&gt;lämnat om värde av naturaförmån har varit oriktig får skattemyndigheten&lt;br&gt;inte på grund av det felaktiga värdet besluta om höjd avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterprövning får inte ske om&lt;br&gt;skattemyndigheten tidigare fattat&lt;br&gt;beslut om efterprövning avseende&lt;br&gt;samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterprövning får inte ske om be-&lt;br&gt;slutet med hänsyn till omständighe-&lt;br&gt;terna skulle framstå som uppenbart&lt;br&gt;oskäligt eller om skattemyndighe-&lt;br&gt;ten tidigare fattat beslut om efter-&lt;br&gt;prövning avseende samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Utom såvitt avser 43 och&lt;br&gt;62 §§ skall dock äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 § ordet ” landstingsmedel” skall bytas ut mot ”landstings-&lt;br&gt;skatt”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsaXX 11 och22 §§,27 §3 mom, 27a §,43 § 1 mom., 44 §,46 § 1 mom. 49 §&lt;br&gt;4 mom., 50 och 52 §§, 53 § 1 mom., 54 § 1 mom., 68 § 2 och 3 mom., 69 § 1&lt;br&gt;mom. samt 75, 77, 77 b, 86, 93 och 98 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas&lt;br&gt;inkomsten avräknats dels avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag rörande&lt;br&gt;skattskyldig fattas, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs, av skattemyndigheten i&lt;br&gt;det län där den skattskyldiges hem-&lt;br&gt;ortskommun för inkomståret är be-&lt;br&gt;lägen. Om den skattskyldige saknar&lt;br&gt;hemortskommun i landet fattas be-&lt;br&gt;slutet av skattemyndigheten i Stock-&lt;br&gt;holms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag rörande&lt;br&gt;arbetsgivare fattas, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs, av skattemyndigheten i&lt;br&gt;det län där arbetsgivaren för upp-&lt;br&gt;bördsmånaden är registrerad för in-&lt;br&gt;betalning och redovisning av arbets-&lt;br&gt;tagares skatt. Är arbetsgivaren inte&lt;br&gt;registrerad fattas beslutet av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i det län där arbetsgi-&lt;br&gt;varen är bosatt. Saknar en arbetsgi-&lt;br&gt;vare, som är bosatt utomlands eller&lt;br&gt;är juridisk person, fast driftställe&lt;br&gt;här i landet, fattas beslutet av skat-&lt;br&gt;temyndigheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet får uppdra åt&lt;br&gt;en annan skattemyndighet att fatta&lt;br&gt;beslut i dess ställe i ett visst ärende&lt;br&gt;eller en viss grupp av ärenden. Så-&lt;br&gt;dant uppdrag får ges endast om den&lt;br&gt;andra myndigheten medger det och&lt;br&gt;om det kan ske utan avsevärd olä-&lt;br&gt;genhet för den skattskyldige eller ar-&lt;br&gt;betsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i det belopp, som återstår sedan från&lt;br&gt;som den skattskyldige erlägger för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop.1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i&lt;br&gt;samband med tjänst, dels ock avgifter, som den skattskyldige i samband&lt;br&gt;med tjänsten erlägger för egen eller efterlevandes pensionering annorledes&lt;br&gt;än genom försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra vid taxering medgivna&lt;br&gt;avdrag för kostnader för fullgöran-&lt;br&gt;de av tjänst än ovan sagts må hän-&lt;br&gt;syn tagas vid beräkning av prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt endast om riksskattever-&lt;br&gt;ket förklarat att så må ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra vid taxering medgivna&lt;br&gt;avdrag för kostnader för fullgöran-&lt;br&gt;de av tjänst än ovan sagts får hän-&lt;br&gt;syn inte tas vid beräkning av preli-&lt;br&gt;minär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får&lt;br&gt;skattemyndigheten på ansökan av&lt;br&gt;arbetsgivaren besluta att vid beräk-&lt;br&gt;ningen av preliminär A-skatt hän-&lt;br&gt;syn inte skall tas till förmån av fri&lt;br&gt;hemresa eller ersättning för kostnad&lt;br&gt;för hemresa med allmänna kommu-&lt;br&gt;nikationer till den del förmånen el-&lt;br&gt;ler ersättningen inte överstiger av-&lt;br&gt;dragsgillt belopp enligt punkt 3 b av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt&lt;br&gt;samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkom-&lt;br&gt;mande skatt. Skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenav-&lt;br&gt;gifter. Skatt, avgift och ränta enligt denna lag utgår i helt krontal, varvid&lt;br&gt;öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första stycket&lt;br&gt;meddelas av skattemyndigheten i&lt;br&gt;det län där den skattskyldiges hem-&lt;br&gt;ortskommun är belägen. Om den&lt;br&gt;skattskyldige saknar hemortskom-&lt;br&gt;mun beslutar skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Överstiger skattskyldigs&lt;br&gt;slutliga skatt, efter avdrag för&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt, den preliminära skatt som&lt;br&gt;han har betalat senast den 18 janu-&lt;br&gt;ari året efter inkomståret och den&lt;br&gt;preliminära skatt som skall gott-&lt;br&gt;skrivas honom enligt 2 mom. 1 eller&lt;br&gt;2, skall den skattskyldige betala en&lt;br&gt;avgift (kvarskatteavgift) på&lt;br&gt;det överskjutande beloppet. Kvar-&lt;br&gt;skatteavgift utgår med två procent&lt;br&gt;på det överskjutande beloppet till&lt;br&gt;den del det har täckts av preliminär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Överstiger skattskyldigs&lt;br&gt;slutliga skatt, efter avdrag för&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt, den preliminära skatt som&lt;br&gt;han har betalat senast den 18 febru-&lt;br&gt;ari året efter inkomståret och den&lt;br&gt;preliminära skatt som skall gott-&lt;br&gt;skrivas honom enligt 2 mom. 1 eller&lt;br&gt;2, skall den skattskyldige betala en&lt;br&gt;avgift (kvarskatteavgift) på&lt;br&gt;det överskjutande beloppet. Kvar-&lt;br&gt;skatteavgift utgår med två procent&lt;br&gt;på det överskjutande beloppet till&lt;br&gt;den del det har täckts av preliminär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;skatt som har betalats senast den 30&lt;br&gt;april året efter inkomståret och&lt;br&gt;med tio procent på resterande del.&lt;br&gt;Om särskild beräkning i vissa fall&lt;br&gt;föreskrivs i 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt som har betalats senast den 30&lt;br&gt;april året efter inkomståret och&lt;br&gt;med tio procent på resterande del.&lt;br&gt;Om särskild beräkning i vissa fall&lt;br&gt;föreskrivs i 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte&lt;br&gt;om beloppet understiger femtio kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller&lt;br&gt;att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift&lt;br&gt;enligt taxeringslagen (1990:324);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det&lt;br&gt;uppgår till högst den mervärdeskatt som avses i 1 § första stycket jämte&lt;br&gt;20000 kronor och har betalats senast den 30 april året efter inkomståret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att belopp, som avgiften skall beräknas på, avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller över-&lt;br&gt;skjutande ingående mervärdeskatt eller debiteras tillkommande skatt, görs&lt;br&gt;ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som&lt;br&gt;skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av&lt;br&gt;motsvarande slutliga skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande&lt;br&gt;skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig påförts kvar-&lt;br&gt;skatteavgift och beror skillnaden&lt;br&gt;mellan den slutliga och den preli-&lt;br&gt;minära skatten på förhållande, som&lt;br&gt;den skattskyldige inte har kunnat&lt;br&gt;råda över, får skattemyndigheten z&lt;br&gt;det län, där avgiften har påförts, ef-&lt;br&gt;ter ansökan av den skattskyldige&lt;br&gt;besluta att avgiften skall utgå med&lt;br&gt;endast fem procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig påförts kvar-&lt;br&gt;skatteavgift och beror skillnaden&lt;br&gt;mellan den slutliga och den preli-&lt;br&gt;minära skatten på förhållande, som&lt;br&gt;den skattskyldige inte har kunnat&lt;br&gt;råda över, får skattemyndigheten&lt;br&gt;efter ansökan av den skattskyldige&lt;br&gt;besluta att avgiften skall utgå med&lt;br&gt;endast fem procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om nedsättning enligt första stycket skall bortses från den del&lt;br&gt;av avgiften som har beräknats efter två eller fyra procent enligt 27 § 3 eller&lt;br&gt;4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av året&lt;br&gt;efter det då avgiften påfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Arbetsgivare skall vid&lt;br&gt;varje avlöningstillfalle genom sär-&lt;br&gt;skilt kvitto eller på annat lämpligt&lt;br&gt;sätt lämna arbetstagare uppgift om&lt;br&gt;det belopp, som genom skatteav-&lt;br&gt;drag har innehållits på lönen. Skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna sådan uppgift före-&lt;br&gt;ligger dock inte, om lönen kvitteras&lt;br&gt;på avlöningslista, där skatteavdra-&lt;br&gt;get har angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Arbetsgivare skall vid&lt;br&gt;varje avlöningstillfalle genom sär-&lt;br&gt;skilt kvitto eller på annat lämpligt&lt;br&gt;sätt lämna arbetstagare uppgift om&lt;br&gt;det belopp, som genom skatteav-&lt;br&gt;drag har innehållits på lönen. Skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna sådan uppgift före-&lt;br&gt;ligger dock inte, om lönen kvitteras&lt;br&gt;på avlöningslista, där skatteavdra-&lt;br&gt;get har angivits. I fråga om folkpen-&lt;br&gt;sion och tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;delpension enligt lagen (1979:84)&lt;br&gt;om delpensionsförsäkring, livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1954:243) om yrkes-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd eller lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän el-&lt;br&gt;ler annan jämförbar ersättning en-&lt;br&gt;ligt äldre lagstiftning behöver upp-&lt;br&gt;gift om skatteavdragets belopp dock&lt;br&gt;inte lämnas om avdraget är lika&lt;br&gt;stort som vid det närmast föregåen-&lt;br&gt;de utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort&lt;br&gt;belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid&lt;br&gt;det avlöningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, un-&lt;br&gt;derrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 18 i den sista uppbördsmånad, under vilken skatt enligt&lt;br&gt;skattsedel skall erläggas, eller, om arbetstagare tidigare har slutat sin&lt;br&gt;anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln till&lt;br&gt;arbetstagaren. Har arbetstagaren slutat sin anställning under tid då avdrag&lt;br&gt;för kvarstående skatt skall göras, skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren&lt;br&gt;skriftlig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för sådan skatt och&lt;br&gt;den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som skall vara undertecknad&lt;br&gt;eller signerad av arbetsgivaren eller någon hos honom anställd, skall också&lt;br&gt;omfatta arbetsgivarens namn och adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer for-&lt;br&gt;mulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall&lt;br&gt;kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall övervaka, att arbetsgivare behörigen fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt bestämmelserna i 39 —43 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivare eller&lt;br&gt;arbetstagare skall skattemyndighe-&lt;br&gt;ten lämna besked i frågor, som an-&lt;br&gt;går skyldigheten att verkställa skat-&lt;br&gt;teavdrag, beräknandet av sådant&lt;br&gt;avdrag eller tillämpningen i övrigt&lt;br&gt;av bestämmelserna i 39 — 43 §§. Så-&lt;br&gt;dana besked skall meddelas av den&lt;br&gt;skattemyndighet hos vilken arbets-&lt;br&gt;givaren är registrerad för inbetal-&lt;br&gt;ning och redovisning av arbetstaga-&lt;br&gt;res skatt. Är arbetsgivaren inte re-&lt;br&gt;gistrerad, meddelas besked av skat-&lt;br&gt;temyndigheten i det län där arbets-&lt;br&gt;givaren är bosatt. Saknar en arbets-&lt;br&gt;givare, som är bosatt utomlands el-&lt;br&gt;ler är utländsk juridisk person, fast&lt;br&gt;driftställe här i riket, meddelas be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivare eller&lt;br&gt;arbetstagare skall skattemyndighe-&lt;br&gt;ten lämna besked i frågor, som an-&lt;br&gt;går skyldigheten att verkställa skat-&lt;br&gt;teavdrag, beräknandet av sådant&lt;br&gt;avdrag eller tillämpningen i övrigt&lt;br&gt;av bestämmelserna i 39 — 43 §§. Så-&lt;br&gt;dana besked skall meddelas av den&lt;br&gt;skattemyndighet som enligt 2 a§&lt;br&gt;andra stycket har att fatta beslut rö-&lt;br&gt;rande arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;skedet av skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får på begäran av arbetsgivare lämna besked beträf-&lt;br&gt;fande arbetstagares skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Beslut om jämkning av&lt;br&gt;preliminär skatt meddelas av den&lt;br&gt;skattemyndighet, som för inkomst-&lt;br&gt;året skall utfärda skattsedel avseen-&lt;br&gt;de sådan skatt för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig får ge in ansökan om&lt;br&gt;jämkning av preliminär skatt till&lt;br&gt;skattemyndigheten på den ort där&lt;br&gt;han är bosatt, även om myndighe-&lt;br&gt;ten inte är behörig att meddela be-&lt;br&gt;slut enligt första stycket. Myndighe-&lt;br&gt;ten skall göra den utredning som&lt;br&gt;behövs i ärendet och därefter sända&lt;br&gt;ansökningen till den myndighet&lt;br&gt;som skall meddela beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Skattskyldig får ge in&lt;br&gt;ansökan om jämkning av prelimi-&lt;br&gt;när skatt till skattemyndigheten på&lt;br&gt;den ort där han är bosatt, även om&lt;br&gt;myndigheten inte är behörig att&lt;br&gt;meddela beslut om jämkningen.&lt;br&gt;Myndigheten skall göra den utred-&lt;br&gt;ning som behövs i ärendet och där-&lt;br&gt;efter sända ansökningen till den&lt;br&gt;myndighet som skall meddela be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Den som har fått anstånd enligt 1 eller 2 a mom. skall betala&lt;br&gt;ränta (anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet som skall betalas&lt;br&gt;senast vid anståndstidens utgång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i 32 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsränta utgår från utgången av den månad, då beloppet skulle ha&lt;br&gt;betalats om anstånd inte medgetts, till och med den månad, då anståndsti-&lt;br&gt;den gått ut eller, om beloppet betalats dessförinnan, till och med den&lt;br&gt;månad betalning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls den skattskyldiges yrkan-&lt;br&gt;de i omprövningsärendet av skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall erlagd ränta&lt;br&gt;återbetalas. Bifaller domstol ett&lt;br&gt;överklagande skall erlagd ränta&lt;br&gt;återbetalas sedan domen vunnit&lt;br&gt;laga kraft. På återbetalat belopp be-&lt;br&gt;räknas restitutionsränta. I fråga om&lt;br&gt;ränteberäkningen gäller i tillämpli-&lt;br&gt;ga delar bestämmelserna i 69 § 2&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls den skattskyldiges yrkan-&lt;br&gt;de i omprövningsärendet av skatte-&lt;br&gt;myndigheten eller bifaller domstol&lt;br&gt;ett överklagande skall betald ränta&lt;br&gt;återbetalas. På återbetalat belopp&lt;br&gt;beräknas restitutionsränta. I fråga&lt;br&gt;om ränteberäkningen gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;69 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 58 § gäller i fråga om anståndsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstånd meddelas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattemyndighet, som har ut-&lt;br&gt;färdat skattsedel på den skatt som&lt;br&gt;anståndet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om anstånd enligt 48 § Ansökan om anstånd enligt 48 §&lt;br&gt;2 mom. skall ställas till den skatte- 2 mom. skall ges in till skattemyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;myndighet, som avses i första styc-&lt;br&gt;ket, samt inges eller insändas till&lt;br&gt;familjebidragsnämnden i den kom-&lt;br&gt;mun, som har att utge familjebidrag&lt;br&gt;enligt familjebidragslagen (1978:&lt;br&gt;520). Sådan ansökan bör av den&lt;br&gt;värnpliktige göras snarast möjligt&lt;br&gt;och senast inom en månad efter ut-&lt;br&gt;gången av först infallande upp-&lt;br&gt;bördsmånad, som anståndet skall&lt;br&gt;avse. Har ansökan inte inkommit&lt;br&gt;till familjebidragsnämnden inom&lt;br&gt;tre månader efter militärtjänstgö-&lt;br&gt;ringens slut, får ansökningen inte&lt;br&gt;upptagas till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Sådan ansö-&lt;br&gt;kan bör av den värnpliktige göras&lt;br&gt;snarast möjligt och senast inom en&lt;br&gt;månad efter utgången av först infal-&lt;br&gt;lande uppbördsmånad, som an-&lt;br&gt;ståndet skall avse. Har ansökan&lt;br&gt;inte inkommit inom tre månader&lt;br&gt;efter militärtjänstgöringens slut, får&lt;br&gt;ansökningen inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan&lt;br&gt;kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna i&lt;br&gt;46 § 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, som har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag, skall betalas genom&lt;br&gt;insättning på skattepostgirokonto&lt;br&gt;hos skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;den som har innehållit skatten är&lt;br&gt;registrerad för inbetalning och redo-&lt;br&gt;visning av sådan skatt. År han inte&lt;br&gt;registrerad, skall skatten betalas till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där han&lt;br&gt;är bosatt. Inbetalning från lands-&lt;br&gt;tingskommun och kommun skall&lt;br&gt;dock, såvitt gäller preliminär A-&lt;br&gt;skatt, ske genom avräkning mot&lt;br&gt;fordran enligt 4§ lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets ut-&lt;br&gt;debitering av skatt, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, som har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag, skall betalas genom&lt;br&gt;insättning på skattepostgirokonto&lt;br&gt;hos den skattemyndighet som avses&lt;br&gt;i 2 a§ andra stycket. Inbetalning&lt;br&gt;från landsting och kommun skall&lt;br&gt;dock, såvitt gäller preliminär A-&lt;br&gt;skatt, ske genom avräkning mot&lt;br&gt;fordran enligt 4§ lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets ut-&lt;br&gt;debitering av skatt, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som ej har innehållits&lt;br&gt;genom skatteavdrag, preliminär B-skatt samt tillkommande skatt skall&lt;br&gt;betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos den skattemyndighet&lt;br&gt;till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbe-&lt;br&gt;talning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken&lt;br&gt;skattemyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på skatte-&lt;br&gt;postgirokonto hos skattemyndigheten i det län där den som har innehållit&lt;br&gt;skatten respektive den skattskyldige är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara&lt;br&gt;inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postanstalt. Statlig&lt;br&gt;myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (system S) för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;betalning av skatt, skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala&lt;br&gt;skatten sändes till redovisningscentral i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Vid inbetalning av skatt, som har innehållits genom skatteav-&lt;br&gt;drag, skall namn på och postadress till den som har innehållit skatten&lt;br&gt;anges på inbetalningshandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får på ansö-&lt;br&gt;kan av arbetsgivare eller när sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger besluta att&lt;br&gt;skatt, som innehålls genom skatte-&lt;br&gt;avdrag, och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;som uppbärs enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare skall re-&lt;br&gt;dovisas till skattemyndigheten un-&lt;br&gt;der särskilt redovisningsnummer.&lt;br&gt;Beslutet meddelas av den skatte-&lt;br&gt;myndighet till vilken redovisning&lt;br&gt;skall lämnas under det särskilda re-&lt;br&gt;dovisningsnumret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får på ansö-&lt;br&gt;kan av arbetsgivare eller när sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger besluta att&lt;br&gt;skatt, som innehålls genom skatte-&lt;br&gt;avdrag, och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;som uppbärs enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare skall re-&lt;br&gt;dovisas till skattemyndigheten un-&lt;br&gt;der särskilt redovisningsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inbetalning av skatt som avses i 52 § andra stycket, skall på inbetal-&lt;br&gt;ningshandlingen anges den skattskyldiges namn och postadress, person-&lt;br&gt;eller organisationsnummer, skattens beteckning samt det år som skatten&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. En arbetsgivare, som&lt;br&gt;har gjort skatteavdrag för prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt eller utgett lön för vil-&lt;br&gt;ken månadsavgift skall redovisas&lt;br&gt;enligt lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;br&gt;vare skall utan anmaning lämna&lt;br&gt;uppgift (uppbördsdeklara-&lt;br&gt;tion) om detta till den skattemyn-&lt;br&gt;dighet som avses i 52 § första styc-&lt;br&gt;ket. Arbetsgivare som avses i 3§&lt;br&gt;andra stycket sista meningen lagen&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare skall dock lämna de-&lt;br&gt;klarationen till skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län. Deklaration skall&lt;br&gt;lämnas av landstingskommun och&lt;br&gt;kommun senast den 12 och av an-&lt;br&gt;nan arbetsgivare senast den 18 i&lt;br&gt;uppbördsmånaden efter den må-&lt;br&gt;nad då skatteavdraget gjordes eller&lt;br&gt;lönen utgavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. En arbetsgivare, som&lt;br&gt;har gjort skatteavdrag för prelimi-&lt;br&gt;när A-skatt eller utgett lön för vil-&lt;br&gt;ken månadsavgift skall redovisas&lt;br&gt;enligt lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;br&gt;vare skall utan anmaning lämna&lt;br&gt;uppgift (uppbördsdeklara-&lt;br&gt;tion) om detta till den skattemyn-&lt;br&gt;dighet som avses i 2 a § andra styc-&lt;br&gt;ket. Deklaration skall lämnas av&lt;br&gt;landsting och kommun senast den&lt;br&gt;12 och av annan arbetsgivare senast&lt;br&gt;den 18 i uppbördsmånaden efter&lt;br&gt;den månad då skatteavdraget gjor-&lt;br&gt;des eller lönen utgavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är deklara-&lt;br&gt;tionsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på&lt;br&gt;blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsdeklaration skall upptaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda&lt;br&gt;redovisningsnummer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3 §&lt;br&gt;första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräk-&lt;br&gt;nat det belopp som avses i punkt 5;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) månadsavgiftens belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall&lt;br&gt;lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Sådan&lt;br&gt;deklaration-skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och&lt;br&gt;upptaga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som&lt;br&gt;dragits av för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs i första — tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på ränta eller&lt;br&gt;utdelning skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för ränta och utdel-&lt;br&gt;ning) om detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbörds-&lt;br&gt;månaden efter den månad då skatteavdraget gjordes och ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnum-&lt;br&gt;mer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första — tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Den som vinner ned-&lt;br&gt;sättning i eller befrielse från honom&lt;br&gt;påförd slutlig, kvarstående eller till-&lt;br&gt;kommande skatt eller berättigas&lt;br&gt;återfå ytterligare överskjutande&lt;br&gt;skatt äger att genom skattemyndig-&lt;br&gt;heten z det län, där debiteringen&lt;br&gt;skett, återfå vad han betalat för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Den som vinner ned-&lt;br&gt;sättning i eller befrielse från honom&lt;br&gt;påförd slutlig, kvarstående eller till-&lt;br&gt;kommande skatt eller berättigas&lt;br&gt;återfå ytterligare överskjutande&lt;br&gt;skatt äger att genom skattemyndig-&lt;br&gt;heten återfå vad han betalat för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning enligt första stycket sker, såvitt avser överskjutande skatt&lt;br&gt;och ö-skatteränta, endast om beloppet skulle ha återbetalats vid motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning av 1 mom. första stycket. Belopp under 25 kronor&lt;br&gt;återbetalas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Skall den, som jämlikt&lt;br&gt;stadgandet i 2 mom. är berättigad&lt;br&gt;återbekomma skatt, som debiteras&lt;br&gt;å en ort för visst år, i stället utgöra&lt;br&gt;skatt, som debiterats eller bör debi-&lt;br&gt;teras å samma ort men i annan ord-&lt;br&gt;ning eller å annan ort eller för annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Skall den, som enligt 2&lt;br&gt;mom. är berättigad att återfå skatt,&lt;br&gt;som debiterats av en skattemyndig-&lt;br&gt;het, i stället betala skatt, som debi-&lt;br&gt;terats eller bör debiteras av samma&lt;br&gt;skattemyndighet men i annan ord-&lt;br&gt;ning eller av annan skattemyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop.1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;år, och är sistnämnda skatt vid&lt;br&gt;meddelandet av beslut i restitu-&lt;br&gt;tionsärendet ej gulden, äger den&lt;br&gt;skattskyldige utfå allenast den del&lt;br&gt;av det för mycket erlagda beloppet,&lt;br&gt;som överstiger det belopp vilket&lt;br&gt;han sålunda rätteligen har att utgö-&lt;br&gt;ra. Återstoden av det erlagda be-&lt;br&gt;loppet skall gottskrivas den skatt-&lt;br&gt;skyldige till gäldande av sistnämn-&lt;br&gt;da skatt och i förekommande fall&lt;br&gt;skyndsamt tillställas skattemyndig-&lt;br&gt;heten i det län, inom vilken den ort&lt;br&gt;är belägen, där skatten debiterats&lt;br&gt;eller bör debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het, och är sistnämnda skatt vid&lt;br&gt;meddelandet av beslut i restitu-&lt;br&gt;tionsärendet inte betald, har den&lt;br&gt;skattskyldige rätt att få ut endast&lt;br&gt;den del av det för mycket betalda&lt;br&gt;beloppet, som överstiger det belopp&lt;br&gt;vilket han sålunda rätteligen har att&lt;br&gt;betala. Återstoden av det betalda&lt;br&gt;beloppet skall gottskrivas den skatt-&lt;br&gt;skyldige för betalning av sistnämn-&lt;br&gt;da skatt och i förekommande fall&lt;br&gt;skyndsamt föras över till den skatte-&lt;br&gt;myndighet som debiterat skatten el-&lt;br&gt;ler skall debitera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så&lt;br&gt;har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort&lt;br&gt;skatteavdrag, och överskjutande ingående mervärdeskatt överstiger den&lt;br&gt;slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ränteberäkningen gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift&lt;br&gt;enligt taxeringslagen (1990:324);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som&lt;br&gt;avses i 27 § 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter&lt;br&gt;inkomståret;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det belopp som räntan skall beräknas på, avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta utgår för en beräknad tid&lt;br&gt;av tolv månader. Har preliminär&lt;br&gt;skatt, som avses i 27 § 2 mom. 3,&lt;br&gt;betalats efter den 18 januari året&lt;br&gt;efter inkomståret men senast den&lt;br&gt;30 april samma år, skall dock ränta&lt;br&gt;på sådan skatt utgå för en tid av sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta utgår för en beräknad tid&lt;br&gt;av tolv månader. Har preliminär&lt;br&gt;skatt, som avses i 27 § 2 mom. 3,&lt;br&gt;betalats efter den 18 februari året&lt;br&gt;efter inkomståret men senast den&lt;br&gt;30 april samma år, skall dock ränta&lt;br&gt;på sådan skatt utgå för en tid av sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger&lt;br&gt;20000 kronor enligt den räntesats som motsvarar halva det av riksbanken&lt;br&gt;fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsåret och&lt;br&gt;på övrig del enligt en räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal, som i&lt;br&gt;förekommande fall avrundas uppåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas&lt;br&gt;inte ut om beloppet understiger 50 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller över-&lt;br&gt;skjutande ingående mervärdeskatt eller debiteras tillkommande skatt, görs&lt;br&gt;ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha&lt;br&gt;utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande&lt;br&gt;slutliga skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-&lt;br&gt;skatteränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra avdrag for&lt;br&gt;preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som skatte-&lt;br&gt;avdraget skulle ha avsett, till belopp som svarar mot vad han har underlåtit&lt;br&gt;att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på grund av underlåtenhet&lt;br&gt;att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är känd, skall vad&lt;br&gt;arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40 procent av den lön&lt;br&gt;på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om arbetsgivares betal- Beslut enligt första stycket skall&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt första stycket fattas av skattemyndigheten.&lt;br&gt;skall prövas av den skattemyndighet&lt;br&gt;som avses i 44 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet att&lt;br&gt;göra avdrag för preliminär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det&lt;br&gt;inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalnings-&lt;br&gt;skyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om han är känd.&lt;br&gt;Beloppet får indrivas hos arbetstagaren i samma ordning som gäller för&lt;br&gt;restförd skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts&lt;br&gt;arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje&lt;br&gt;stycket, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstaga-&lt;br&gt;ren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut&lt;br&gt;meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkomman-&lt;br&gt;de skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket&lt;br&gt;åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det&lt;br&gt;med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som har gjort skatteavdrag men inte betalat in det&lt;br&gt;innehållna beloppet i den tid och ordning, som föreskrivs i 24 § 2 mom.,&lt;br&gt;52 och 53 §§, är ansvarig för beloppet. Sedan beslut om beloppets storlek&lt;br&gt;har fattats får beloppet drivas in hos arbetsgivaren i den ordning som gäller&lt;br&gt;för indrivning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivaren lämnat uppbördsdeklaration inom den tid som anges&lt;br&gt;i 54 § 1 mom. första stycket eller inom den tid som anges i ett beslut om&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration, anses beslut om skattens storlek ha&lt;br&gt;fattats i enlighet med deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer deklarationen in till skattemyndigheten vid en senare tidpunkt&lt;br&gt;anses beslut om skattens storlek också ha fattats i enlighet med deklaratio-&lt;br&gt;nen, om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket skall Beslut enligt första stycket skall&lt;br&gt;meddelas av den skattemyndighet fattas av skattemyndigheten,&lt;br&gt;som avses i 44 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren är fri från betalningsansvar för skattebelopp som enligt&lt;br&gt;denna paragraf får drivas in hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gift skattskyldig icke i föreskriven tid och ordning inbetalat skatt&lt;br&gt;som påförts på grund av sådan inkomst som avses i tredje stycket av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop.1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370), är maken jämte&lt;br&gt;den skattskyldige betalningsskyldig för skattebeloppet jämte restavgift.&lt;br&gt;Beloppet får uttagas hos maken i den ordning som gäller för indrivning av&lt;br&gt;skatt som påförts honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makes ansvarighet enligt första stycket avser det belopp som utgör&lt;br&gt;skillnaden mellan den skattskyldige debiterad skatt på grund av inkomst&lt;br&gt;och den skatt på grund av inkomst som skulle ha påförts den skattskyldige&lt;br&gt;om denne icke haft att erlägga skatt för inkomst som avses i första stycket.&lt;br&gt;Skatt, som har erlagts på annat sätt än genom indrivning hos den skattskyl-&lt;br&gt;diges make, anses i första hand avse annat än inkomst enligt första stycket.&lt;br&gt;I fråga om betalning av skatt enligt detta stycke äger bestämmelserna i 29 §&lt;br&gt;första stycket motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om makes betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall fattas av skattemyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill den skattskyldige eller arbetsgivaren begära omprövning av ett&lt;br&gt;beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall, om inte annat före-&lt;br&gt;skrivs i tredje stycket, ha kommit in till skattemyndigheten före utgången&lt;br&gt;av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige eller arbetsgivaren gör sannolikt att han inte inom&lt;br&gt;två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått&lt;br&gt;kännedom om ett beslut enligt denna lag som är till hans nackdel eller&lt;br&gt;skattsedel eller annan handling med uppgift om vad han ålagts att betala,&lt;br&gt;får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två&lt;br&gt;månader från den dag han fick sådan kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om omprövning av&lt;br&gt;beslut om preliminär taxering, sät-&lt;br&gt;tet för uttagande av preliminär&lt;br&gt;skatt, debitering eller jämkning av&lt;br&gt;sådan skatt, verkställande av skat-&lt;br&gt;teavdrag och anstånd enligt 48 §&lt;br&gt;med inbetalning av skatt skall ha&lt;br&gt;kommit in till skattemyndigheten&lt;br&gt;inom två månader från den dag då&lt;br&gt;sökanden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om omprövning av&lt;br&gt;beslut om preliminär taxering, sät-&lt;br&gt;tet för uttagande av preliminär&lt;br&gt;skatt, debitering eller jämkning av&lt;br&gt;sådan skatt, verkställande av skat-&lt;br&gt;teavdrag, anstånd enligt 48 § med&lt;br&gt;inbetalning av skatt och betalning&lt;br&gt;och redovisning av skatt som inne-&lt;br&gt;hållits genom skatteavdrag skall ha&lt;br&gt;kommit in till skattemyndigheten&lt;br&gt;inom två månader från den dag då&lt;br&gt;sökanden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige eller arbetsgivaren inom den tid som anges i första&lt;br&gt;eller andra stycket gett in skrivelsen med begäran om omprövning till en&lt;br&gt;annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedel-&lt;br&gt;bart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift&lt;br&gt;om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterprövning enligt 92 § 1 och 3&lt;br&gt;får ske endast om den avser belopp&lt;br&gt;av någon betydelse. Efterprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterprövning enligt 92 § 1 och 3&lt;br&gt;får ske endast om den avser belopp&lt;br&gt;av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;får inte ske om skattemyndigheten Efterprövning får inte ske om be-&lt;br&gt;tidigare fattat beslut om efterpröv- slutet med hänsyn till omständighe-&lt;br&gt;ning avseende samma fråga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;terna skulle framstå som uppenbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oskäligt eller om skattemyndighe-&lt;br&gt;ten tidigare fattat beslut om efter-&lt;br&gt;prövning avseende samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges och arbetsgivarens överklagande skall ha kommit in&lt;br&gt;fore utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket uppbörds-&lt;br&gt;året har gått ut. Om det överklagade beslutet har meddelats efter den 30&lt;br&gt;juni femte året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut&lt;br&gt;och klaganden har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får överklagandet dock komma in&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om preli-&lt;br&gt;minär taxering, sättet för uttagande&lt;br&gt;av preliminär skatt, debitering eller&lt;br&gt;jämkning av sådan skatt, verkstäl-&lt;br&gt;lande av skatteavdrag och anstånd&lt;br&gt;enligt 48 § med inbetalning av skatt&lt;br&gt;skall ha kommit in inom två måna-&lt;br&gt;der från den dag då klaganden fick&lt;br&gt;del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom två månader från den dag då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om preli-&lt;br&gt;minär taxering, sättet för uttagande&lt;br&gt;av preliminär skatt, debitering eller&lt;br&gt;jämkning av sådan skatt, verkstäl-&lt;br&gt;lande av skatteavdrag, anstånd en-&lt;br&gt;ligt 48 § med inbetalning av skatt&lt;br&gt;och betalning och redovisning av&lt;br&gt;skatt som innehållits genom skatte-&lt;br&gt;avdrag skall ha kommit in inom två&lt;br&gt;månader från den dag då klaganden&lt;br&gt;fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige och arbetsgivaren får överklaga ett beslut enligt denna&lt;br&gt;lag även om det inte gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1991:157) om ändring i tullagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1987:1065)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § tullagen (1987:1065) i paragrafens lydelse&lt;br&gt;enligt lagen (1991:157) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som är tullskyldig enligt 10 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i tulldeklaration eller på annat 1. i tulldeklaration eller på annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt lämnat oriktig uppgift till led- sätt under förfarandet lämnat orik-&lt;br&gt;ning för tulltaxeringen, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tig uppgift till ledning för tulltax-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eringen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåtit att lämna uppgift som det ålegat honom att lämna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall en tullmyndighet besluta om eftertulltaxering, om den oriktiga upp-&lt;br&gt;giften eller underlåtenheten har medfört att tull eller annan skatt inte fast-&lt;br&gt;ställts eller fastställts till för lågt belopp. Eftertulltaxering får inte ske, om det&lt;br&gt;belopp som avses är ringa eller det med hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att sådan taxering sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)&lt;br&gt;dels att 83 och 87 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 13 § skall flyttas till närmast före 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som är tullskyldig och&lt;br&gt;skyldig att lämna tulldeklaration, i&lt;br&gt;en tulldeklaration eller ett annat&lt;br&gt;dokument som avgetts till ledning&lt;br&gt;för fastställande av tull eller annan&lt;br&gt;skatt, lämnat en uppgift som be-&lt;br&gt;finns vara oriktig, skall han påföras&lt;br&gt;en särskild avgift (tulltillägg). Tull-&lt;br&gt;tillägget är tjugo procent av den tull&lt;br&gt;och annan skatt som inte skulle ha&lt;br&gt;påförts, om den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;godtagits. Detsamma gäller, om&lt;br&gt;den tullskyldige skriftligen har läm-&lt;br&gt;nat en sådan uppgift i ett omtulltax-&lt;br&gt;eringsärende eller ett överklagat&lt;br&gt;ärende som avser fastställande av&lt;br&gt;tull eller annan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som är tullskyldig och&lt;br&gt;skyldig att lämna tulldeklaration, i&lt;br&gt;en tulldeklaration eller ett annat&lt;br&gt;dokument som under förfarandet&lt;br&gt;avgetts till ledning för fastställande&lt;br&gt;av tull eller annan skatt, lämnat en&lt;br&gt;uppgift som befinns vara oriktig,&lt;br&gt;skall han påföras en särskild avgift&lt;br&gt;(tulltillägg). Tulltillägget är tjugo&lt;br&gt;procent av den tull och annan skatt&lt;br&gt;som inte skulle ha påförts, om den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften godtagits. Det-&lt;br&gt;samma gäller, om den tullskyldige&lt;br&gt;skriftligen har lämnat en sådan&lt;br&gt;uppgift i ett omtulltaxeringsärende&lt;br&gt;eller ett överklagat ärende som av-&lt;br&gt;ser fastställande av tull eller annan&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse från tulldeklaration har skett vid skönstulltaxering skall&lt;br&gt;den tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tuil&lt;br&gt;och annan skatt som vid taxeringen påförs den tullskyldige utöver vad som&lt;br&gt;annars skulle ha påförts honom. Till den del taxeringen innefattar rättelse&lt;br&gt;av en oriktig uppgift från den tullskyldige påförs dock tulltillägg enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är tullskyldig enligt 82 § rätteligen skulle ha lämnat tullde-&lt;br&gt;klaration till ledning för fastställande av tull eller annan skatt, skall han&lt;br&gt;påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt&lt;br&gt;som påförs eller, vid förfogande enligt 82 § andra stycket andra meningen,&lt;br&gt;tjugo procent av den tullförmån som den tullskyldige går miste om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;får helt eller delvis efterges, om fel-&lt;br&gt;aktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;kan antas ha ett sådant samband&lt;br&gt;med den tullskyldiges ålder, sjuk-&lt;br&gt;dom, bristande erfarenhet eller där-&lt;br&gt;med jämförligt förhållande att den&lt;br&gt;kan anses ursäktlig. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler, om felaktigheten eller underlå-&lt;br&gt;tenheten framstår som ursäktlig&lt;br&gt;med hänsyn till den oriktiga uppgif-&lt;br&gt;tens beskaffenhet eller annan sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;får helt eller delvis efterges, om fel-&lt;br&gt;aktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;kan antas ha ett sådant samband&lt;br&gt;med den tullskyldiges ålder, sjuk-&lt;br&gt;dom, bristande erfarenhet eller där-&lt;br&gt;med jämförligt förhållande att den&lt;br&gt;kan anses ursäktlig. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler, om felaktigheten eller underlå-&lt;br&gt;tenheten framstår som ursäktlig&lt;br&gt;med hänsyn till den oriktiga uppgif-&lt;br&gt;tens beskaffenhet eller annan sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;skild omständighet som rör annat skild omständighet eller om det&lt;br&gt;än vad som sägs i första meningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;framstår som uppenbart oskäligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta ut tillägget eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg får helt efterges även när det belopp som kunde ha undandra-&lt;br&gt;gits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift får helt eller delvis efterges också när underlåtenheten&lt;br&gt;är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg eller förseningsavgift får inte påföras sedan den tullskyldige&lt;br&gt;har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 42 § vägtrafikskattelagen (1988:327) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall genom beslut om efterbeskattning fast-&lt;br&gt;ställa den ytterligare vägtrafikskatt som skall betalas i de fall skatt har&lt;br&gt;undandragits genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett fordon har brukats i strid mot vad som är föreskrivet om registre-&lt;br&gt;ring och avställning av fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreskriven anmälan till registreringsmyndigheten inte har gjorts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. oriktig uppgift har lämnats i&lt;br&gt;anmälan eller ansökan till registre-&lt;br&gt;rings- eller beskattningsmyndighe-&lt;br&gt;ten eller annars till ledning för be-&lt;br&gt;skattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. oriktig uppgift har lämnats i&lt;br&gt;anmälan eller ansökan till registre-&lt;br&gt;rings- eller beskattningsmyndighe-&lt;br&gt;ten eller annars under förfarandet&lt;br&gt;till ledning för beskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fordonet inte har undergått föreskriven registreringsbesiktning efter&lt;br&gt;ändring som avses i 15 § eller 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om körsträcka för kilometerskattepliktigt fordon inte har&lt;br&gt;lämnats i vederbörlig ordning eller oriktig uppgift har lämnats om kör-&lt;br&gt;sträckan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett kilometerskattepliktigt fordon har brukats i strid mot 26 § andra&lt;br&gt;stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. oriktig uppgift har lämnats i mål om skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid efterbeskattning får 41 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att punkt 1 av anvisningarna till 24 § och punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;till 41 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en bestämmelse, punkt 7 av anvisningar-&lt;br&gt;na till 46 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.‘ För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av&lt;br&gt;inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas hänsyn&lt;br&gt;till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel-&lt;br&gt;och halvfabrikat m.m., till pågående arbeten samt till fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter. Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings-&lt;br&gt;och skuldposter bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt ford-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rings- och skuldposter tas upp värdet&lt;br&gt;års utgående lager, pågående arbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det bokförda resultatet på-&lt;br&gt;verkats av att bland intäkterna har&lt;br&gt;tagits upp belopp, som inte skall&lt;br&gt;beskattas som inkomst, eller uteslu-&lt;br&gt;tits belopp, som borde ha medräk-&lt;br&gt;nats, eller bland kostnaderna har&lt;br&gt;tagits upp belopp, som inte är av-&lt;br&gt;dragsgilla vid inkomstberäkningen,&lt;br&gt;skall resultatet justeras så att det&lt;br&gt;kan läggas till grund för inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen enligt denna lag. I de fall&lt;br&gt;resultatet har påverkats av att lager,&lt;br&gt;pågående arbeten eller fordrings-&lt;br&gt;post har tagits upp med för lågt be-&lt;br&gt;lopp eller skuldpost med för högt&lt;br&gt;belopp skall dock på yrkande av&lt;br&gt;den skattskyldige justering av det&lt;br&gt;bokförda resultatet underlåtas i den&lt;br&gt;mån det är uppenbart att denne — i&lt;br&gt;överensstämmelse med reglerna för&lt;br&gt;inkomstberäkning i denna lag —&lt;br&gt;genom större avskrivningar på an-&lt;br&gt;läggningstillgångar än som skett el-&lt;br&gt;ler större avsättning enligt lagen&lt;br&gt;(1990:654) om skatteutjämningsre-&lt;br&gt;serv än som gjorts skulle ha kunnat&lt;br&gt;redovisa ett lägre resultat än det&lt;br&gt;som skulle framkomma efter juste-&lt;br&gt;ringen. Om särskilda omständighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av närmast föregående beskattnings-&lt;br&gt;samt fordrings- och skuldposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det bokförda resultatet på-&lt;br&gt;verkats av att bland intäkterna har&lt;br&gt;tagits upp belopp, som inte skall&lt;br&gt;beskattas som inkomst, eller uteslu-&lt;br&gt;tits belopp, som borde ha medräk-&lt;br&gt;nats, eller bland kostnaderna har&lt;br&gt;tagits upp belopp, som inte är av-&lt;br&gt;dragsgilla vid inkomstberäkningen,&lt;br&gt;skall resultatet justeras så att det&lt;br&gt;kan läggas till grund för inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen enligt denna lag. I de fall&lt;br&gt;resultatet har påverkats av att lager,&lt;br&gt;pågående arbeten eller fordrings-&lt;br&gt;post har tagits upp med för lågt be-&lt;br&gt;lopp eller skuldpost med för högt&lt;br&gt;belopp skall dock på yrkande av&lt;br&gt;den skattskyldige justering av det&lt;br&gt;bokförda resultatet underlåtas i den&lt;br&gt;mån det är uppenbart att denne — i&lt;br&gt;överensstämmelse med reglerna för&lt;br&gt;inkomstberäkning i denna lag —&lt;br&gt;genom större avskrivningar på an-&lt;br&gt;läggningstillgångar än som skett el-&lt;br&gt;ler större avsättning enligt lagen&lt;br&gt;(1990:654) om skatteutjämningsre-&lt;br&gt;serv än som gjorts skulle ha kunnat&lt;br&gt;redovisa ett lägre resultat än det&lt;br&gt;som skulle framkomma efter juste-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1421.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop.1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;ter föranleder det skall dock resulta-&lt;br&gt;tet justeras även i sådant fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakt-&lt;br&gt;tas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god&lt;br&gt;redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt bruk-&lt;br&gt;ligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte&lt;br&gt;har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex.&lt;br&gt;i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed&lt;br&gt;jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också&lt;br&gt;i fråga om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters&lt;br&gt;upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det&lt;br&gt;förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de&lt;br&gt;uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de&lt;br&gt;belöper i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under&lt;br&gt;nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som&lt;br&gt;till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del&lt;br&gt;bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag för&lt;br&gt;ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för&lt;br&gt;det år då räntan har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av&lt;br&gt;avyttrade varor skall — även om fakturering inte skett — redovisas som&lt;br&gt;fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas&lt;br&gt;under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av&lt;br&gt;köpeskillingen som influtit under samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet&lt;br&gt;gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på&lt;br&gt;hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år&lt;br&gt;beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare&lt;br&gt;år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i&lt;br&gt;bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt&lt;br&gt;att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en&lt;br&gt;förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattningsmyn-&lt;br&gt;dighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant&lt;br&gt;sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast&lt;br&gt;föregående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget&lt;br&gt;kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående till-&lt;br&gt;gångs- och skuldposter som erfordras för att någon intäkt eller utgift inte&lt;br&gt;skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad på grund av skiftet av&lt;br&gt;tillämpligt inkomstslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7 — 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till&lt;br&gt;näringsverksamhet tillämpas 24 § 1 — 5 mom., 27 § 1 — 4 mom., 28 §,&lt;br&gt;29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller såsom allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits un-&lt;br&gt;der det år, då densamma från den&lt;br&gt;skattskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;såsom verkligen förvärvad och till&lt;br&gt;sitt belopp känd. Detta är framfor&lt;br&gt;allt förhållandet, då inkomsten av&lt;br&gt;den skattskyldige uppburits eller&lt;br&gt;blivit för honom tillgänglig för lyft-&lt;br&gt;ning eller, såsom i fråga om bo-&lt;br&gt;stadsförmån och andra förmåner in&lt;br&gt;natura, då den på annat sätt kom-&lt;br&gt;mit den skattskyldige till godo, det-&lt;br&gt;ta oberoende av huruvida inkoms-&lt;br&gt;ten intjänats under året eller tidiga-&lt;br&gt;re. Har den skattskyldige på grund&lt;br&gt;av sin tjänst fått förvärva värde-&lt;br&gt;papper på förmånliga villkor, tas&lt;br&gt;förmånen upp till beskattning det&lt;br&gt;år förvärvet skedde. Vissa intäkter&lt;br&gt;skall dock hänföras till beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, ehuru de icke uppburits&lt;br&gt;eller varit tillgängliga för lyftning&lt;br&gt;förrän efter nämnda års utgång.&lt;br&gt;Förutsättningen härför är emeller-&lt;br&gt;tid, att de intjänats senast under be-&lt;br&gt;skattningsåret och uppburits eller&lt;br&gt;blivit tillgängliga for lyftning före&lt;br&gt;den 15 januari påföljande år. Lika-&lt;br&gt;så skall intäkter som uppburits eller&lt;br&gt;blivit tillgängliga för lyftning efter&lt;br&gt;den 15 december året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret hänföras till beskattnings-&lt;br&gt;året om de i sin helhet belöper tidi-&lt;br&gt;gast på beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna&lt;br&gt;och omkostnaderna för inkomst-&lt;br&gt;förvärvet avdragas från intäkten&lt;br&gt;under det år, då de verkligen blivit&lt;br&gt;av den skattskyldige bestridda,&lt;br&gt;även om de avser inkomst, som ti-&lt;br&gt;digare förvärvats eller först under&lt;br&gt;ett senare år beräknas inflyta. På&lt;br&gt;motsvarande sätt som i fråga om&lt;br&gt;intäkter gäller dock även här, att en&lt;br&gt;utgift, som betalats efter den 15 de-&lt;br&gt;cemberåret före beskattningsåret el-&lt;br&gt;ler före den 15 januari året efter be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller såsom allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits un-&lt;br&gt;der det år, då densamma från den&lt;br&gt;skattskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;såsom verkligen förvärvad och till&lt;br&gt;sitt belopp känd. Detta är framför&lt;br&gt;allt förhållandet, då inkomsten av&lt;br&gt;den skattskyldige uppburits eller&lt;br&gt;blivit för honom tillgänglig för lyft-&lt;br&gt;ning eller, såsom i fråga om bo-&lt;br&gt;stadsförmån och andra förmåner in&lt;br&gt;natura, då den på annat sätt kom-&lt;br&gt;mit den skattskyldige till godo, det-&lt;br&gt;ta oberoende av huruvida inkoms-&lt;br&gt;ten intjänats under året eller tidiga-&lt;br&gt;re. Har den skattskyldige på grund&lt;br&gt;av sin tjänst fått förvärva värde-&lt;br&gt;papper på förmånliga villkor, tas&lt;br&gt;förmånen upp till beskattning det&lt;br&gt;år förvärvet skedde. Vad gäller rätt&lt;br&gt;beskattningsår för inkomster som&lt;br&gt;tas upp som intäkt av tjänst enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 32 § 1 mom. för-&lt;br&gt;sta stycket h gäller dock bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3§ 5 mom. lagen (1947:&lt;br&gt;5 76) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna&lt;br&gt;och omkostnaderna för inkomst-&lt;br&gt;förvärvet avdragas från intäkten&lt;br&gt;under det år, då de verkligen blivit&lt;br&gt;av den skattskyldige bestridda,&lt;br&gt;även om de avser inkomst, som ti-&lt;br&gt;digare förvärvats eller först under&lt;br&gt;ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop.1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;skattningsåret, kan vara att hänfö-&lt;br&gt;ra till utgift under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. I fråga om rätt beskattningsår&lt;br&gt;för allmänna avdrag gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3§ 5 mom. lagen&lt;br&gt;(194 7:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med&lt;br&gt;1992 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som&lt;br&gt;erlagts i anslutning till årsskiftet 1990—1991 gäller punkt 4 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 41 § i dess lydelse den 30 juni 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 m o m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I fråga om till vilket&lt;br&gt;beskattningsår en inkomst eller ut-&lt;br&gt;gift skall hänföras tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 41 § andra stycket&lt;br&gt;och punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;41 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370), om inte annat före-&lt;br&gt;skrivs i denna lag. Ränta på sådan&lt;br&gt;bankräkning där räntan gottskrivs&lt;br&gt;insättaren den 31 december anses&lt;br&gt;som tillgänglig för lyftning denna&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m. I fråga om till vilket&lt;br&gt;beskattningsår en inkomst eller ut-&lt;br&gt;gift skall hänföras tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 41 § andra stycket&lt;br&gt;och punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;41 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370), om inte annat före-&lt;br&gt;skrivs i denna lag. Ränta på sådan&lt;br&gt;bankräkning där räntan gottskrivs&lt;br&gt;insättaren den 31 december anses&lt;br&gt;som tillgänglig för lyftning denna&lt;br&gt;dag. Intäkter skall hänföras till be-&lt;br&gt;skattningsåret, trots att de inte upp-&lt;br&gt;burits eller varit tillgängliga för lyft-&lt;br&gt;ning förrän efter beskattningsårets&lt;br&gt;utgång under förutsättning att de in-&lt;br&gt;tjänats senast under beskattnings-&lt;br&gt;året och uppburits eller blivit till-&lt;br&gt;gängliga för lyftning före den 15 ja-&lt;br&gt;nuari påföljande år. Likaså skall in-&lt;br&gt;täkter som uppburits eller blivit till-&lt;br&gt;gängliga för lyftning efter den 15&lt;br&gt;december året före beskattningsåret&lt;br&gt;hänföras till beskattningsåret om de&lt;br&gt;i sin helhet belöper tidigast på be-&lt;br&gt;skattningsåret. På motsvarande sätt&lt;br&gt;som i fråga om intäkter skall en ut-&lt;br&gt;gift, som betalats efter den 15 de-&lt;br&gt;cember året före beskattningsåret el-&lt;br&gt;ler före den 15 januari året efter be-&lt;br&gt;skattningsåret, hänföras till beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om förvärv av rätt till ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med&lt;br&gt;1992 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som&lt;br&gt;erlagts i anslutning till årsskiftet 1990—1991 gäller punkt 4 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse den 30 juni&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6§ lagen (1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet för att be-&lt;br&gt;stämma underlaget för fastighets-&lt;br&gt;skatt gäller taxeringslagens&lt;br&gt;(1990:324) bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid taxe-&lt;br&gt;ring till fastighetsskatt gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 8 §§ lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga till avkastningsskatt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska livförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här i&lt;br&gt;riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken&lt;br&gt;Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag och&lt;br&gt;dödsbon som vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;behandlas som handelsbolag är&lt;br&gt;dock delägarna skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) om taxering för inkomst&lt;br&gt;skall tillämpas när skatteunderlaget&lt;br&gt;bestäms. I fråga om debitering och&lt;br&gt;uppbörd av avkastningsskatt gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller vid taxering till&lt;br&gt;avkastningsskatt. I fråga om debite-&lt;br&gt;ring och uppbörd av avkastnings-&lt;br&gt;skatt gäller bestämmelserna i upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av&lt;br&gt;skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för&lt;br&gt;bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet&lt;br&gt;som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos tull-&lt;br&gt;verket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller&lt;br&gt;sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av över-&lt;br&gt;klagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan&lt;br&gt;myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos&lt;br&gt;domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i detta kapitel&lt;br&gt;skatt på inkomst eller förmögenhet&lt;br&gt;samt omsättningsskatt, tull och an-&lt;br&gt;nan indirekt skatt. Med skatt jäm-&lt;br&gt;ställs arbetsgivaravgift, prisregle-&lt;br&gt;ringsavgift och liknande avgift&lt;br&gt;samt skatte- och avgiftstillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift. Med verksamhet&lt;br&gt;som avser bestämmande av skatt&lt;br&gt;jämställs verksamhet som avser be-&lt;br&gt;stämmande av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i detta kapitel&lt;br&gt;skatt på inkomst och, med undan-&lt;br&gt;tag för arvsskatt och gåvoskatt, an-&lt;br&gt;nan direkt skatt samt omsättnings-&lt;br&gt;skatt, tull och annan indirekt skatt.&lt;br&gt;Med skatt jämställs arbetsgivarav-&lt;br&gt;gift, prisregleringsavgift och liknan-&lt;br&gt;de avgift samt skatte- och avgiftstill-&lt;br&gt;lägg och förseningsavgift. Med&lt;br&gt;verksamhet som avser bestämman-&lt;br&gt;de av skatt jämställs verksamhet&lt;br&gt;som avser bestämmande av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida&lt;br&gt;inte beslutet meddelas i ärende om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. befrielse från tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna om beräkning av&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av aktier och liknande&lt;br&gt;egendom i samband med struktur-&lt;br&gt;rationalisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att erhålla avdrag vid taxe-&lt;br&gt;ringen för avsättning till särskild ny-&lt;br&gt;anskajfningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medgivande att skattepliktig&lt;br&gt;intäkt enligt reglerna om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt inte skall anses uppkom-&lt;br&gt;ma vid avyttring av aktier i få-&lt;br&gt;mansföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4. rätt att erhålla avdrag vid taxe-&lt;br&gt;ringen för kostnad för exportkredit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beskattning av utländska fors-&lt;br&gt;kare vid tillfälligt arbete i Sverige&lt;br&gt;när beslutet har fattats av forskar-&lt;br&gt;skattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beskattning av utländska fors-&lt;br&gt;kare vid tillfälligt arbete i Sverige&lt;br&gt;när beslutet har fattats av forskar-&lt;br&gt;skattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;dock fortfarande i fråga om beslut i ärende som avses i 9 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket punkterna 2 —4 i den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan småhusägare eller lä-&lt;br&gt;genhetsinnehavare som avses i 1 §&lt;br&gt;skall inte betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;eller allmän löneavgift på ersätt-&lt;br&gt;ningen och är inte skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) på ersättningen, om&lt;br&gt;denna betalats mot en faktura som&lt;br&gt;innehåller uppgift om uppdragsta-&lt;br&gt;garens namn och postadress, ersätt-&lt;br&gt;ningens storlek samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mervärdeskattens belopp och&lt;br&gt;uppdragstagarens registrerings-&lt;br&gt;nummer till mervärdeskatt eller or-&lt;br&gt;ganisationsnummer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om att uppdragstagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket är&lt;br&gt;uppdragstagaren skyldig att betala&lt;br&gt;egenavgifter på ersättningen enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;samt avgift enligt 2§ lagen&lt;br&gt;(1982:423) om allmän löneavgift.&lt;br&gt;Vid tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;serna om sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst och pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring skall ersättningen&lt;br&gt;anses som inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan småhusägare eller lä-&lt;br&gt;genhetsinnehavare som avses i 1 §&lt;br&gt;skall inte betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;på ersättningen och är inte skyldig&lt;br&gt;att göra skatteavdrag enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) på ersätt-&lt;br&gt;ningen, om denna betalats mot en&lt;br&gt;faktura som innehåller uppgift om&lt;br&gt;uppdragstagarens namn och post-&lt;br&gt;adress, ersättningens storlek samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mervärdeskattens belopp och&lt;br&gt;uppdragstagarens registrerings-&lt;br&gt;nummer till mervärdeskatt eller,&lt;br&gt;om han inte skall vara registrerad,&lt;br&gt;uppdragstagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skyldig att betala B-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket är&lt;br&gt;uppdragstagaren skyldig att betala&lt;br&gt;egenavgifter på ersättningen enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;br&gt;Vid tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;serna om sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst och pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring skall ersättningen&lt;br&gt;anses som inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i första och andra styckena om arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och andra avgifter gäller inte om parterna har träffat avtal om att ersätt-&lt;br&gt;ningen skall anses som inkomst av anställning och ersättningen uppgår till&lt;br&gt;minst 1 000 kronor. I ett sådant fall skall uppdragstagaren anses som&lt;br&gt;arbetstagare och småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren som arbetsgiva-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet.&lt;br&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om allmän löneavgift som avser&lt;br&gt;tid före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 och 21 §§ lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift till den skattskyldige om&lt;br&gt;det belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag gäller vad som i fråga&lt;br&gt;om arbetsgivare sägs i 43 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket första meningen upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om anstånd med inbetalning&lt;br&gt;av skatt i 49 och 51 §§, om indriv-&lt;br&gt;ning m. m. i 57 a —59 och 61 —&lt;br&gt;64 §§, om avkortning och avskriv-&lt;br&gt;ning av skatt i 65 — 67 §§, om cen-&lt;br&gt;tral tillsyn m. m. i 72 §, om rätt att&lt;br&gt;taga del av preliminär självdeklara-&lt;br&gt;tion m.m. i 73 §, om arbetsgivares&lt;br&gt;ansvarighet för arbetstagares skatt,&lt;br&gt;m.m. i 77, 77 a och 78 §§, om&lt;br&gt;straffbestämmelser m.m. i 79 — 81&lt;br&gt;och 83 §§, om omprövning m. m. i&lt;br&gt;84 — 94 §§, om beslut om särskilda&lt;br&gt;debiteringsåtgärder i 95 § samt om&lt;br&gt;överklagande m.m. i 96 —103§§&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). Beslut&lt;br&gt;om anstånd som avses i 49 § nämn-&lt;br&gt;da lag meddelas av beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten enligt denna lag. Be-&lt;br&gt;slut om anstånd skall skyndsamt&lt;br&gt;meddelas den skattskyldige utan&lt;br&gt;kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift till den skattskyldige om&lt;br&gt;det belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag gäller vad som i fråga&lt;br&gt;om arbetsgivare sägs i 43 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket första och tredje me-&lt;br&gt;ningarna uppbördslagen (1953:&lt;br&gt;272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om överflyttning av beslutsbe-&lt;br&gt;hörighet i 2 a §, om anstånd med&lt;br&gt;inbetalning av skatt i 49 och 51 §§,&lt;br&gt;om indrivning m. m. i 57 a— 59 och&lt;br&gt;61— 64 §§, om avkortning och av-&lt;br&gt;skrivning av skatt i 65 — 67 §§, om&lt;br&gt;central tillsyn m. m. i 72 §, om rätt&lt;br&gt;att taga del av preliminär självde-&lt;br&gt;klaration m. m. i 73 §, om arbetsgi-&lt;br&gt;vares ansvarighet för arbetstagares&lt;br&gt;skatt, m. m. i 77, 77 a och 78 §§, om&lt;br&gt;straffbestämmelser m.m. i 79 — 81&lt;br&gt;och 83 §§, om omprövning m. m. i&lt;br&gt;84 — 94 §§, om beslut om särskilda&lt;br&gt;debiteringsåtgärder i 95 § samt om&lt;br&gt;överklagande m.m. i 96—103 §§&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). Beslut&lt;br&gt;om anstånd som avses i 49 § nämn-&lt;br&gt;da lag meddelas av beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten enligt denna lag. Be-&lt;br&gt;slut om anstånd skall skyndsamt&lt;br&gt;meddelas den skattskyldige utan&lt;br&gt;kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret&lt;br&gt;1992/93&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under uppbördsåret den 1 februari 1992 — den 31 januari 1993 skall, i&lt;br&gt;stället för vad som sägs i 13 § 1 mom. första stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), preliminär B-skatt tas ut med belopp motsvarande 110 procent&lt;br&gt;av den slutliga skatt som har påförts den skatteskyldige året före inkomst-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)' att 1, 3,&lt;br&gt;5 — 7 och 10 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automa-&lt;br&gt;tisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett&lt;br&gt;regionalt skatteregister för varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall användas vid beskattning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fy-&lt;br&gt;siska och juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kon-&lt;br&gt;trollverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inkomst- och förmögenhetstax-&lt;br&gt;ering samt bestämmande av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmande och uppbörd av&lt;br&gt;skatt enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) och lagen (1968:430)&lt;br&gt;om mervärdeskatt samt avgift en-&lt;br&gt;ligt lagen (1982:423) om allmän lö-&lt;br&gt;neavgift och lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. taxering enligt taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) samt bestämmande av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmande och uppbörd av&lt;br&gt;skatt enligt uppbördslagen (1953:&lt;br&gt;272), lagen (1968:430) om mervär-&lt;br&gt;deskatt, lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;br&gt;vare, lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ter, lagen (1991:556) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;br&gt;lagen (1990:912) om nedsättning&lt;br&gt;av socialavgifter samt lagen (1951:&lt;br&gt;763) om beräkning av statlig in-&lt;br&gt;komstskatt för ackumulerad in-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall dessutom användas för avräkning enligt lagen&lt;br&gt;(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala skatteregistret skall också användas för utredningar i kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet och för riksskatteverkets&lt;br&gt;tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska per-&lt;br&gt;soner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mervärdeskatt, annan indirekt skatt eller avgift för vilken riksskatte-&lt;br&gt;verket är beskattningsmyndighet och vägtrafikskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetsgivaravgift och allmän 3. arbetsgivaravgift, särskild lö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneavgift, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;neskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:860.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;och särskild inkomstskatt för utom-&lt;br&gt;lands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av&lt;br&gt;skatt eller avgift enligt 1—4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt 1 §&lt;br&gt;nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala skatte-&lt;br&gt;registret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för civilståndsänd-&lt;br&gt;ring och folkbokföringsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrering enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskilt regist-&lt;br&gt;rerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förhållanden som enligt lag el-&lt;br&gt;ler förordning skall antecknas i&lt;br&gt;skattelängd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell försam-&lt;br&gt;ling, tillhörighet till svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. nationalitet, personnummer för hos personen folkbokförda barn un-&lt;br&gt;der 18 år, antal hemmavarande barn som inte har uppnått 16 eller 18 års&lt;br&gt;ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker med annan&lt;br&gt;person, personnummer för denne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera&lt;br&gt;socialförsäkringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. slag av preliminär skatt som personen skall betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges person-&lt;br&gt;nummer för den hos vilken personen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift&lt;br&gt;om personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos&lt;br&gt;vilken personen är folkbokförd, om inte ytterligare uppgift som avses i&lt;br&gt;första stycket behövs för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som ej är folkbokförd här i riket skall uppgifter enligt första,&lt;br&gt;andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskattning här i&lt;br&gt;riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridisk person och för enkelt bolag, partrederi och utländskt före-&lt;br&gt;tags filial i Sverige skall i det centrala skatteregistret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. organisationsnummer med tidpunkt för registrering och avregistre-&lt;br&gt;ring i registret, namn, firma, adress, hemortskommun, säte och juridisk&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrering enligt lagen (1968:&lt;br&gt;430) om mervärdeskatt, särskilt re-&lt;br&gt;gistrerings- och redovisningsnum-&lt;br&gt;mer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrering enligt lagen (1968:&lt;br&gt;430) om mervärdeskatt, särskilt re-&lt;br&gt;gistrerings- och redovisningsnum-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:525.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3. förhållanden som enligt lag el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler förordning skall antecknas i&lt;br&gt;skattelängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo skall även den avlidnes personnummer och dagen för döds-&lt;br&gt;fallet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och&lt;br&gt;6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och&lt;br&gt;dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller&lt;br&gt;mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § tax-&lt;br&gt;eringslagen (1990:324) eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.&lt;br&gt;För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag,&lt;br&gt;myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt med anledning av åtgärden samt&lt;br&gt;het har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av&lt;br&gt;skyldighet att betala skatt, uppgif-&lt;br&gt;ter som behövs för att bestämma&lt;br&gt;skatt enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) och lagen om mervärde-&lt;br&gt;skatt eller avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1982:423) om allmän löneavgift&lt;br&gt;och lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;samt uppgifter om redovisning, in-&lt;br&gt;betalning och återbetalning av så-&lt;br&gt;dana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt fram-&lt;br&gt;ställt förslag till sådant beslut som&lt;br&gt;enligt lag eller förordning skall an-&lt;br&gt;tecknas i skattelängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift huruvida bokföringsskyldig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av&lt;br&gt;skyldighet att betala skatt, uppgif-&lt;br&gt;ter som behövs för att bestämma&lt;br&gt;skatt enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), lagen om mervärde-&lt;br&gt;skatt, lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbetsgi-&lt;br&gt;vare, lagen (1991:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster, lagen (1991:556) om&lt;br&gt;särskild löneskatt för utomlands bo-&lt;br&gt;satta, lagen (1990:912) om nedsätt-&lt;br&gt;ning av socialavgifter och lagen&lt;br&gt;(1951:763) om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt för ackumulerad in-&lt;br&gt;komst samt upp gifter om redovis-&lt;br&gt;ning, inbetalning och återbetalning&lt;br&gt;av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt fram-&lt;br&gt;ställt förslag till beslut om beskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och&lt;br&gt;med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att&lt;br&gt;laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i 7. Uppgifter som skall lämnas i&lt;br&gt;allmän självdeklaration i samman- &amp;nbsp;&amp;nbsp;allmän självdeklaration enligt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;ställningarna för statlig och kom-&lt;br&gt;munal inkomstskatt, i förmögen-&lt;br&gt;hetsredovisningen om skattepliktig&lt;br&gt;förmögenhet samt uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas i förenklad självdekla-&lt;br&gt;ration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskatt-&lt;br&gt;ning, dock ej skälen för beslutet,&lt;br&gt;samt uppgift om utmätning enligt&lt;br&gt;68 § 6 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 13 § första stycket punkterna&lt;br&gt;2—4 och andra stycket lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter samt uppgifter som skall lämnas&lt;br&gt;i förenklad självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskatt-&lt;br&gt;ning, dock ej skälen för beslutet,&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 68 § 6&lt;br&gt;mom. uppbördslagen samt uppgift&lt;br&gt;om anledning till att överskjutande&lt;br&gt;skatt inte helt betalas ut med återbe-&lt;br&gt;talningskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-&lt;br&gt;myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord,&lt;br&gt;likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändel-&lt;br&gt;se samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från&lt;br&gt;sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, del värde, be-&lt;br&gt;skattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs&lt;br&gt;eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare&lt;br&gt;och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt&lt;br&gt;samt uppgifter som behövs för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för&lt;br&gt;planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffan-&lt;br&gt;de enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 26 a § lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings-&lt;br&gt;idkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om bruttointäkt av&lt;br&gt;tjänst och dennas fördelning på oli-&lt;br&gt;ka kategorier av tjänst samt sum-&lt;br&gt;man av avdrag från intäkten och&lt;br&gt;dennas fördelning på kostnader för&lt;br&gt;resor mellan bostad och arbetsplats&lt;br&gt;å ena sidan och övriga kostnader å&lt;br&gt;andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal perioder om&lt;br&gt;trettio dagar för vilka den skattskyl-&lt;br&gt;dige uppburit inkomst som beskat-&lt;br&gt;tas enligt lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter som skall lämnas&lt;br&gt;enligt 2 kap. 19 § lagen om självde-&lt;br&gt;klaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;samt uppgifter angående resultat av&lt;br&gt;bruttovinstberäkning, annan beräk-&lt;br&gt;ning av relationstal eller liknande,&lt;br&gt;skönsmässig beräkning och belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret stått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat&lt;br&gt;av bruttovinstberäkning, annan be-&lt;br&gt;räkning av relationstal eller liknan-&lt;br&gt;de, skönsmässig beräkning och be-&lt;br&gt;lopp som under beskattningsåret&lt;br&gt;stått till förfogande for levnads-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till förfogande for levnadskostna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap.&lt;br&gt;16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt&lt;br&gt;respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för&lt;br&gt;koncernmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas&lt;br&gt;endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som&lt;br&gt;anges i andra—femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet får ha&lt;br&gt;terminalåtkomst till uppgifter som&lt;br&gt;avses i 5 och 6 §§, 7§ 1—6, 9,&lt;br&gt;13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter&lt;br&gt;därutöver som behövs for utfärdan-&lt;br&gt;de av skattsedel och dubblettskatt-&lt;br&gt;sedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får vidare ha&lt;br&gt;terminalåtkomst till uppgifter som&lt;br&gt;avses i 7 § 7, 8, 10—12, 14, 18, 20&lt;br&gt;och 21 och som hänför sig till länet&lt;br&gt;eller gäller skattskyldig som taxeras&lt;br&gt;i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får ha terminal-&lt;br&gt;åtkomst till uppgifter som avses i 5&lt;br&gt;och 6 §§ samt 7 § 1 — 75, 17, 18 och&lt;br&gt;20-22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet får ha&lt;br&gt;terminalåtkomst till uppgifter som&lt;br&gt;avses i 5 och 6 §§, 7§ 1—6, 8,&lt;br&gt;9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgif-&lt;br&gt;ter därutöver som behövs för utfär-&lt;br&gt;dande av skattsedel och dubblett-&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får vidare ha&lt;br&gt;terminalåtkomst till uppgifter som&lt;br&gt;avses i 7 § 7, 10—12, 14, 16, 18,&lt;br&gt;20 och 21 och som hänför sig till&lt;br&gt;länet eller gäller skattskyldig som&lt;br&gt;taxeras i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får ha terminal-&lt;br&gt;åtkomst till uppgifter som avses i 5&lt;br&gt;och 6 §§ samt 7 § 1 —18 och 20—22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skatte-&lt;br&gt;registret i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4.&lt;br&gt;Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva&lt;br&gt;åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt&lt;br&gt;7 § 7, 8,12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som&lt;br&gt;gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan&lt;br&gt;som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får&lt;br&gt;terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där&lt;br&gt;någon som avses i tredje meningen är delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering. Vid 1992 och 1993 års taxeringar gäller förutom vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 7 § 7 att skatteregistret får innehålla uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1136)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;br&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om allmän löneavgift som avser&lt;br&gt;tid före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Finansdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugg-&lt;br&gt;las, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om vissa ändringar i bestämmelserna&lt;br&gt;om skattetillägg, preliminär B-skatt m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skattetilläggsutredningen lade år 1982 fram sitt slutbetänkande (SOU&lt;br&gt;1982:54) Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 2 Nyan-&lt;br&gt;sering av skattetillägg m. m. (ledamöter var regeringsrådet Sverker Wid-&lt;br&gt;mark, ordförande, samt riksdagsledamöterna Tage Sundkvist och Hans-&lt;br&gt;Olov Westberg). Med betänkandet slutfördes utredningens uppdrag att&lt;br&gt;göra en allmän översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet har utredningen lagt fram omfattande och genomgripande&lt;br&gt;förslag med tonvikt på en långt driven nyansering av sanktionsavgifterna.&lt;br&gt;Målsättningen har därvid varit att systemet skall uppfattas som rättvist,&lt;br&gt;men samtidigt har utredningen strävat efter att tillgodose önskemålet att&lt;br&gt;sanktionssystemet skall vara enkelt, schabloniserat och likformigt i till-&lt;br&gt;lämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna har ställt sig ne-&lt;br&gt;gativa till utredningens förslag. Utgångspunkten i kritiken har varit att&lt;br&gt;förslaget är präglat av en alltför långtgående detaljreglering som får till&lt;br&gt;följd att reglerna skulle bli mycket svåra och resurskrävande att tillämpa.&lt;br&gt;Krav på förenklingar har förts fram av i stort sett alla remissinstanser.&lt;br&gt;Många har emellertid ansett att enstaka punkter i utredningens förslag bör&lt;br&gt;kunna genomföras inom ramen för det nuvarande sanktionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförenklingskommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU&lt;br&gt;1988:21 —22) Ny taxeringslag — reformerad skatteprocess vissa ändringar&lt;br&gt;i skattetilläggsreglerna. I prop. 1989/90:74 om ny taxeringslag m.m., där&lt;br&gt;skatteförenklingskommitténs förslag togs upp till behandling, lämnades&lt;br&gt;emellertid förslagen vad gäller materiella ändringar av skattetilläggsregler-&lt;br&gt;na åt sidan för att tas upp i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reformering av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen som skett&lt;br&gt;och som tillämpas fr. o. m. 1992 års taxering har föranlett en mängd&lt;br&gt;anpassningar på andra områden. Riksdagen beslutade redan hösten 1990&lt;br&gt;om åtskilliga följdändringar på taxerings- och uppbördsområdena. Skatte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reformen aktualiserar förändringar också på sanktionsområdet, bl. a. ge-&lt;br&gt;nom den ändrade behandlingen av underskott och den nya förvärvskälle-&lt;br&gt;indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria som utarbetats inom finansdepartementet (Ds&lt;br&gt;1991:16) Några frågor om skattetillägg m.m. har några av de förslag som&lt;br&gt;skattetilläggsutredningen och skatteförenklingskommittén lagt fram vida-&lt;br&gt;rebehandlats. I promemorian lämnas också förslag om bl. a. skattetillägg&lt;br&gt;när en förvärvskälla visar underskott. Jag avser att i det följande behandla&lt;br&gt;promemorians förslag. Sammanfattningen av promemorian bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 1. Efter remiss har yttranden avgetts&lt;br&gt;av hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Sundsvall, länsrät-&lt;br&gt;ten i Södermanlands län, länsrätten i Kalmar län, domstolsverket, riksför-&lt;br&gt;säkringsverket, riksskatteverket, Föreningen Auktoriserade revisorer&lt;br&gt;FAR, Företagarnas riksorganisation, Svenska revisorsamfundet SRS, Sve-&lt;br&gt;riges advokatsamfund och Sveriges industriförbund. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 1355/91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget avser jag även att ta upp en framställning från&lt;br&gt;riksskatteverket (RSV) som gäller vissa andra frågor bl. a. på uppbördsom-&lt;br&gt;rådet som delvis också har anknytning till skattereformen. Framställning-&lt;br&gt;en har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av kammarrätten i Jönkö-&lt;br&gt;ping, länsrätten i Västernorrlands län, Centralorganisationen SACO/SR,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade revisorer FAR, Företagarnas riksorganisation,&lt;br&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation, Svenska revisorsamfundet SRS och&lt;br&gt;Sveriges industriförbund. En sammanställning av remissyttrandena har&lt;br&gt;upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (Dnr 2732/91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 oktober 1991 att inhämta lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med an-&lt;br&gt;ledning av vad jag nu redogjort för. Förslagen — i de delar som avviker&lt;br&gt;från propositionens lagförslag — bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 2. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande bör bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer nu också att redovisa ett förslag till lag om uttag av prelimi-&lt;br&gt;när B-skatt under uppbördsåret 1992/93 och ett förslag om ändring i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) som rör bestämmelserna om kvarskatteavgift.&lt;br&gt;Förslagen gäller ett ämne som tillhör lagrådets granskningsområde. De är&lt;br&gt;dock av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande över förslagen har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i en framställning till regeringen den 3 oktober 1991 lagt fram&lt;br&gt;förslag om ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) med anledning av&lt;br&gt;skattereformen m. m. Jag avser att nu även ta upp denna framställning till&lt;br&gt;behandling. Datainspektionen har avgett yttrande enligt 2 a § datalagen&lt;br&gt;(1973:289) över RSVs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Särskilda avgifter m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten är en väsentlig beståndsdel i skattesystemet. Att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten fullgörs är en nödvändig förutsättning för att skatte-&lt;br&gt;systemet skall kunna verka på avsett sätt. Skattemyndigheterna är beroen-&lt;br&gt;de av att effektiva sanktioner finns mot uppgiftspliktiga som inte medver-&lt;br&gt;kar genom att lämna självdeklaration, kontrolluppgifter, m. m. Syftet med&lt;br&gt;sanktionssystemet är att det skall verka för att korrekta uppgifter lämnas i&lt;br&gt;rätt tid. De sanktioner som kan komma i fråga vid ett bristfälligt fullgöran-&lt;br&gt;de av uppgiftsskyldigheten är skatte- och avgiftstillägg och förseningsav-&lt;br&gt;gift, vite samt böter enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter (LSK). Härtill kommer i vissa fall påföljder enligt skatte-&lt;br&gt;brottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativa sanktioner finns förutom på taxeringsområdet och den&lt;br&gt;indirekta beskattningens område även i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare (USAL), vägtrafikskattelagen (1988:327)&lt;br&gt;och tullagen (1987:1065). Erfarenheterna av det administrativa sanktions-&lt;br&gt;systemet har i allt väsentligt varit positiva. Justeringar av lagstiftningen&lt;br&gt;har skett för att komma tillrätta med problem som uppmärksammats vid&lt;br&gt;tillämpningen och för att anpassa sanktionssystemet till förändringar i&lt;br&gt;annan lagstiftning. Den ursprungliga konstruktionen av sanktionerna&lt;br&gt;kvarstår emellertid oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande utgångspunkten vid utformningen av sanktionssy-&lt;br&gt;stemet bör enligt min mening vara att det skall vara uppbyggt så att det&lt;br&gt;uppfattas som rättvist av de skattskyldiga. En påförd sanktion måste stå i&lt;br&gt;rimlig proportion till den försummelse som den skattskyldige gjort sig&lt;br&gt;skyldig till. Systemet måste därför tillåta att hänsyn kan tas till omständig-&lt;br&gt;heterna i det enskilda fallet. Vidare bör likartade försummelser medföra&lt;br&gt;likartade påföljder. Samtidigt måste emellertid beaktas att sanktionssyste-&lt;br&gt;met skall vara enkelt att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag jag lägger fram i det följande skall ses mot denna bakgrund.&lt;br&gt;Den nya eftergiftsgrund som föreslås gör att det blir möjligt att väga in&lt;br&gt;samtliga omständigheter och därmed få en mer flexibel ordning. Utvidg-&lt;br&gt;ningen av vad som skall anses vara normalt tillgängligt kontrollmaterial&lt;br&gt;vid taxeringen och slopandet av nettokvittningen är förslag som medför att&lt;br&gt;sanktionsavgifter tas ut likformigt vid likartade försummelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag innebär således vissa uppmjukningar och tillrättaläggan-&lt;br&gt;den i sanktionssystemet och är ett steg på vägen mot ökad rättssäkerhet vid&lt;br&gt;beskattningen. Mer återstår emellertid att göra för att stärka den enskildes&lt;br&gt;ställning och få en bättre balans mellan myndigheter och enskilda. De&lt;br&gt;förändringar som jag har i åtanke kräver emellertid ytterligare utredning.&lt;br&gt;Jag avser därför att tillsätta en utredning som skall föreslå åtgärder som&lt;br&gt;leder till att den enskildes rättssäkerhet vid beskattningen förbättras. Den-&lt;br&gt;na utredning bör bl. a. ta upp bevissäkringslagen (1975:1027) som länge&lt;br&gt;har kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Tillämpligheten av skattetilläggsbestämmelserna i&lt;br&gt;taxeringslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattetilläggsbestämmelserna i taxeringslagen skall&lt;br&gt;vara tillämpliga på — förutom inkomst- och förmögenhetsskatt och&lt;br&gt;mervärdeskatt som tas ut enligt taxeringslagen — fastighetsskatt,&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieforslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig i frågan till-&lt;br&gt;styrker förslaget. En remissinstans har dock synpunkter på den föreslagna&lt;br&gt;lagregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Taxeringslagens (1990:324), TL, bestämmelser&lt;br&gt;om skattetillägg är för närvarande tillämpliga enbart på inkomst- och&lt;br&gt;förmögenhetsskatt samt den mervärdeskatt som tas ut enligt TL. Skattetill-&lt;br&gt;lägg kan inte komma i fråga beträffande fastighetsskatt, skogsvårdsavgift,&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oriktiga uppgifter som föranleder för lågt skatteuttag bör behandlas på&lt;br&gt;ett likartat sätt. Det kan inte anses motiverat att undanta vissa skatteslag&lt;br&gt;från sanktionssystemet. Jag ställer mig därför bakom det förslag som förs&lt;br&gt;fram i promemorian att bestämmelserna i 5 kap. TL om skattetillägg skall&lt;br&gt;vara tillämpliga på i princip alla de skatter som anges i 1 kap. 1 § TL. Vad&lt;br&gt;gäller skogsvårdsavgift är avsikten att den skall slopas inom en nära&lt;br&gt;framtid. Något skäl att låta bestämmelserna om särskild avgift nu avse&lt;br&gt;även skogsvårdsavgift föreligger därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i lagen (1984:1052) om statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel och&lt;br&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Genom en&lt;br&gt;generell hänvisning till förfarandereglerna i TL i var och en av dessa lagar&lt;br&gt;framgår enligt min mening tillräckligt tydligt att sanktionsreglerna är&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Lägre skatte- och avgiftstillägg i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Normalt tillgängligt kontrollmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En viss uppmjukning sker i regleringen av vad som är&lt;br&gt;normalt tillgängligt kontrollmaterial vid taxering. Den exemplifie-&lt;br&gt;rande uppräkningen i taxeringslagen av vad som utgör normalt&lt;br&gt;tillgängligt kontrollmaterial och undantaget för meddelande från&lt;br&gt;annan skattemyndighet slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om att oriktig uppgift som rättats eller hade&lt;br&gt;kunnat rättas med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial&lt;br&gt;skall medföra lägre avgiftstillägg — 10% i stället för 20% — förs in i&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås dock inte någon bestämmelse om lägre avgiftstillägg enligt&lt;br&gt;USAL när rättelse kunnat ske med ledning av normalt tillgängligt kontroll-&lt;br&gt;material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätterna i Södermanlands län och Kalmar län&lt;br&gt;anser att det är olämpligt att ytterligare tumma på huvudsyftet med skatte-&lt;br&gt;tillägget, nämligen att inskärpa betydelsen av att det lämnas korrekta&lt;br&gt;uppgifter till ledning vid taxeringen, och avstyrker förslaget. Ett flertal&lt;br&gt;remissinstanser föreslår att kravet på att kontrollmaterialet skall vara&lt;br&gt;tillgängligt före november månads utgång skall slopas. RSV anser att en&lt;br&gt;bestämmelse om lägre avgiftstillägg när en oriktig uppgift kunnat rättas&lt;br&gt;med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial bör föras in i USAL. I&lt;br&gt;övrigt lämnas förslaget utan erinran av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 5 kap. 1 § tredje stycket TL skall skattetill-&lt;br&gt;lägg påföras med 20 i stället för 40% om den oriktiga uppgiften kunnat&lt;br&gt;rättas med ledning av kontrollmaterial, som normalt är tillgängligt vid&lt;br&gt;taxeringen. Som exempel på sådant material nämns taxeringsavi, den&lt;br&gt;skattskyldiges självdeklaration för det nästföregående beskattningsåret el-&lt;br&gt;ler uppgift som det åligger arbetsgivare eller annan att lämna utan föreläg-&lt;br&gt;gande till ledning för annans taxering. Annat kontrollmaterial än taxe-&lt;br&gt;ringsavi och självdeklaration måste ha varit tillgängligt för skattemyndig-&lt;br&gt;heten under taxeringsperioden för att den lägre procentsatsen skall tilläm-&lt;br&gt;pas. Meddelanden från en annan skattemyndighet anses inte som normalt&lt;br&gt;tillgängligt kontrollmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådant kontrollmaterial som inte tillhör det i lagtexten sär-&lt;br&gt;skilt angivna blir tillämpningen av bestämmelsen beroende av om materi-&lt;br&gt;alet kan anses vara normalt tillgängligt vid taxering. Enligt uttalanden i&lt;br&gt;förarbetena (prop. 1977/78:136 s. 151) bör rätt höga krav ställas upp för&lt;br&gt;att kontrollmaterial skall anses normalt tillgängligt. I princip bör man&lt;br&gt;kräva att materialet tas fram årligen för deklarationskontrollen. Vidare bör&lt;br&gt;materialet vara generellt i den meningen att det omfattar alla eller så gott&lt;br&gt;som alla skattskyldiga i landet eller i visst län som haft intäkt, kostnad etc.&lt;br&gt;av det slag som kontrollmaterialet avser att ge upplysning om. Slutligen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör man kräva att det genom administrativa rutiner är sörjt för att de som Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;granskar deklarationerna regelmässigt får tillgång till materialet. Något&lt;br&gt;krav på att materialet skall ha varit direkt tillgängligt finns dock inte. Även&lt;br&gt;sådant kontrollmaterial i form av t. ex. ADB-register som finns hos skatte-&lt;br&gt;myndigheterna bör beaktas under förutsättning att det vid taxeringen&lt;br&gt;rutinmässigt sker en kontroll av deklarationsuppgifterna mot detta. Där-&lt;br&gt;emot omfattas inte material som hämtats in genom särskilda förfrågning-&lt;br&gt;ar, utredningar eller kontrollaktioner av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vad som skall anses vara sådant kontrollmaterial som avses i&lt;br&gt;bestämmelsen har varit uppe i några regeringsrättsavgöranden. Det har&lt;br&gt;därvid klargjorts att skogsliggare, upplysningar om danskt banktillgodo-&lt;br&gt;havande som lämnats enligt 1972 års nordiska avtal om handräckning och&lt;br&gt;anteckningar av taxeringsnämndens ordförande på föregående års deklara-&lt;br&gt;tion inte utgör normalt tillgängligt kontrollmaterial (RÅ 1987 ref 95, RÅ&lt;br&gt;1988 ref 36 och RÅ 1989 ref 30).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rutinerna vid granskning av olika typer av deklarationer skiljer sig åt.&lt;br&gt;Vid granskning av självdeklarationer avseende enskilda näringsidkare och&lt;br&gt;fåmansbolag finns t. ex. regelmässigt utdrag ur bilregistret tillgängligt.&lt;br&gt;Sådant utdrag finns däremot normalt inte vid kontrollen av löntagardekla-&lt;br&gt;rationer. Någon rutinmässig avstämning av de deklarerade uppgifterna&lt;br&gt;mot bilregistret sker inte heller. De nuvarande reglerna innebär således att&lt;br&gt;en löntagare som lämnat en oriktig uppgift som kunnat rättas med ledning&lt;br&gt;av ett utdrag ur bilregistret får ett högre skattetillägg än t. ex. en enskild&lt;br&gt;näringsidkare som lämnat en liknande oriktig uppgift. Den strikta anknyt-&lt;br&gt;ningen till de faktiska kontrollrutinerna innebär således att den sanktion&lt;br&gt;en viss typ av oriktig uppgift kan medföra varierar de skattskyldiga emel-&lt;br&gt;lan. Jag anser detta otillfredsställande. En utgångspunkt bör enligt min&lt;br&gt;mening vara att likartade försummelser föranleder likartade sanktioner.&lt;br&gt;Jag föreslår därför att en oriktig uppgift som upptäckts eller kunnat upp-&lt;br&gt;täckas vid en avstämning mot ett register som skattemyndigheten har&lt;br&gt;tillgång till skall medföra att en lägre procentsats tillämpas oavsett om&lt;br&gt;någon rutinmässig kontroll mot uppgifterna i registret görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kontrollmaterial som för närvarande föranleder en lägre uttagsnivå&lt;br&gt;avser material som har anknytning till den skattskyldige. Kontrollmaterial&lt;br&gt;av mer allmän karaktär som t. ex. aktievärderingslistor, beaktas inte. Vid&lt;br&gt;deklarationsgranskningen sker ingen rutinmässig avstämning av uppgifter-&lt;br&gt;na i deklarationen mot aktievärderingslista. Granskaren har dock tillgång&lt;br&gt;till materialet vid deklarationsgranskningen och kan lätt kontrollera läm-&lt;br&gt;nade uppgifter i detta avseende. Risken för upptäckt av den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften är således betydligt större än annars. Även kontrollmaterial som&lt;br&gt;inte tar sikte på den enskilde deklaranten utan är av mer allmän karaktär&lt;br&gt;bör därför enligt min mening omfattas av bestämmelsen. För att det skall&lt;br&gt;vara fråga om sådant kontrollmaterial som medför en lägre uttagsnivå bör&lt;br&gt;dels materialet innehålla uppgifter som kan användas vid kontroll av ett&lt;br&gt;större antal skattskyldiga som haft viss tillgång, intäkt etc., dels granskarna&lt;br&gt;generellt sett ha tillgång till materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler krävs att annat kontrollmaterial än självdeklara-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion och taxeringsavi faktiskt har varit tillgängligt före utgången av novem- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ber taxeringsåret för att den lägre procentsatsen skall tillämpas. Flera Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;remissinstanser framför i sina yttranden över promemorian att kravet på&lt;br&gt;tillgänglighet före utgången av november bör slopas. Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall anför att det erfarenhetsmässigt ofta föreligger svårigheter att&lt;br&gt;avgöra huruvida visst material varit tillgängligt eller inte. Sveriges indu-&lt;br&gt;striförbund och Företagarnas riksorganisation pekar på de bevissvårighe-&lt;br&gt;ter som uppstår genom att inkommande kontrollmaterial normalt inte&lt;br&gt;diarieförs eller datumstämplas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett slopande av kravet att materialet skall vara tillgängligt före utgången&lt;br&gt;av november taxeringsåret skulle enligt min mening ge alltför stort utrym-&lt;br&gt;me för missbruk. För att minska de bevissvårigheter som remissinstanser-&lt;br&gt;na pekar på anser jag att det i förordningen (1990:1237) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter bör föras in en bestämmelse om att kontrollma-&lt;br&gt;terial som inkommer efter utgången av november året efter taxeringsåret&lt;br&gt;skall inkomststämplas. Jag avser att senare förelägga regeringen ett sådant&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den exemplifierande uppräkning som finns i 5 kap. 1 § tredje stycket TL&lt;br&gt;bör slopas i enlighet med vad som föreslås i promemorian. Vad som är&lt;br&gt;normalt tillgängligt kontrollmaterial är föränderligt över tiden och en&lt;br&gt;exemplifiering blir lätt föråldrad. Som exempel kan nämnas att taxerings-&lt;br&gt;avin fr. o. m. 1992 års taxering kommer att ersättas av andra handlingar&lt;br&gt;som stöd i kontrollarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställer mig också bakom förslaget att undantag inte bör göras för&lt;br&gt;meddelanden från annan skattemyndighet. När undantaget för meddelan-&lt;br&gt;den mellan taxeringsnämnder infördes var förhållandena — inte minst i&lt;br&gt;organisatoriskt avseende — väsentligt annorlunda än i dag. Något skäl att&lt;br&gt;behålla undantaget kan knappast anses föreligga längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anför i sitt remissyttrande att en bestämmelse om lägre avgiftstill-&lt;br&gt;lägg då en oriktig uppgift kan rättas med hjälp av kontrollmaterial som&lt;br&gt;normalt är tillgängligt bör föras in i USAL efter förebild från TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den månadsvisa granskningen av uppbördsdeklarationer som sker&lt;br&gt;under uppbördsåret finns det knappast något material hos skattemyndig-&lt;br&gt;heterna som motsvarar det som åsyftas i 5 kap. 1 § TL. En betydande del&lt;br&gt;av kontrollen av uppbördsredovisningen sker dock på årsbasis efter upp-&lt;br&gt;bördsårets utgång, bl. a. genom en maskinell avstämning mellan kontroll-&lt;br&gt;uppgifter och uppbördsdeklarationer. Jag delar RSVs uppfattning att en&lt;br&gt;lägre uttagsprocent är motiverad i dessa fall. Jag föreslår därför att i 38 §&lt;br&gt;USAL förs in en bestämmelse om att avgiftstillägg skall utgå med 10% när&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av&lt;br&gt;kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid kontroll av uppbördsdek-&lt;br&gt;larationer. I likhet med vad som föreskrivs i TL bör även i USAL gälla som&lt;br&gt;förutsättning att materialet faktiskt varit tillgängligt för skattemyndighe-&lt;br&gt;ten före utgången av året efter utgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Periodiseringsfel&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattetillägg enligt taxeringslagen skall utgå med 20%&lt;br&gt;när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jäm-&lt;br&gt;ställd fråga. Skattetillägg enligt lagen om mervärdeskatt och lagen&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter samt avgiftstillägg enligt&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall i sådana&lt;br&gt;fall utgå med 10%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan är&lt;br&gt;positiva till att skatte- och avgiftstillägg vid periodiseringsfel tas ut efter en&lt;br&gt;lägre uttagsnivå. Sveriges advokatsamfund, Företagarnas riksorganisation&lt;br&gt;och Sveriges industriförbund anser dock att de föreslagna procentsatserna&lt;br&gt;bör halveras och bestämmas till 10 resp. 5. Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;revisorer (FAR) påpekar att fördelningen av inkomster och utgifter på rätt&lt;br&gt;redovisningsperiod så att ett rättvisande resultat kan bestämmas för varje&lt;br&gt;period i betydande grad måste ske genom uppskattningar och approxima-&lt;br&gt;tioner. Häri ligger att man kan tala om ”fel” endast om en avvikelse är&lt;br&gt;väsentlig. Inte heller är det berättigat att tala om ”fel” t. ex. när det&lt;br&gt;verkliga kostnadsutfallet avviker från tidigare skuldförda upplupna kost-&lt;br&gt;nader, om tillgängligt underlag vid bokföringstillfället inte gav anledning&lt;br&gt;att förvänta en sådan avvikelse. Eftersom bedömningen av dessa frågor&lt;br&gt;kan variera starkt föreslår föreningen att bestämmelsen kompletteras med&lt;br&gt;en uttrycklig referens till god redovisningssed. Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;(SRS) anser att det finns skäl att såvitt avser indirekta skatter och socialav-&lt;br&gt;gifter särbehandla räkenskapsfel av den karaktären att de bör upptäckas&lt;br&gt;senast i samband med årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skattetillägg enligt TL utgår enligt huvudregeln&lt;br&gt;med 40% av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade följts, inte&lt;br&gt;skulle ha tagits ut. Har uppgiften rättats eller hade kunnat rättas med&lt;br&gt;ledning av visst kontrollmaterial utgår skattetillägg med 20%. Tillägg&lt;br&gt;enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML), lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) och USAL uppgår till 20%&lt;br&gt;av det undandragna skatte- eller avgiftsbeloppet, eller vad gäller ML, det&lt;br&gt;skattebelopp som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattemässiga och bokföringsmässiga inkomstberäkningen sker för&lt;br&gt;varje år för sig. De konsekvenser denna tidsavgränsning får vid beskatt-&lt;br&gt;ningen brukar kallas principen om beskattningsårets slutenhet. Av princi-&lt;br&gt;pen följer att intäkter som utelämnats ett beskattningsår inte utan vidare&lt;br&gt;kan beskattas ett annat år och att kostnader måste dras av rätt år. Princi-&lt;br&gt;pen gäller för alla skattskyldiga, inte bara näringsidkare. Vilket år som är&lt;br&gt;rätt beskattningsår är beroende av om redovisningen skall ske enligt kon-&lt;br&gt;tantmässiga eller enligt bokföringsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av näringsverksamhet skall enligt 24 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), KL, redovisas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån&lt;br&gt;dessa inte strider mot bestämmelserna i lagen. Inkomster och utgifter skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelas på redovisningsperioder så att ett rättvisande resultat kan bestäm-&lt;br&gt;mas för varje period (periodisering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 41 § KL framgår att i andra fall än vid beräkning av inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet intäkt skall anses ha åtnjutits det beskattningsår, under&lt;br&gt;vilket den blivit tillgänglig för lyftning och utgift belöpa på det beskatt-&lt;br&gt;ningsår under vilket den betalats. Genom skattereformen har reglerna om&lt;br&gt;årsskiftesbetalningar gjorts tvingande. De innebär att intäkter och kostna-&lt;br&gt;der skall redovisas för det år de belöper på även om betalningen skett ett&lt;br&gt;annat år, under förutsättning att betalningen skett i nära anslutning till&lt;br&gt;årsskiftet, närmare bestämt undertiden den 15 december — den 15 janua-&lt;br&gt;ri. Jag återkommer senare till frågan om årsskiftesbetalningar (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lägre skattetillägg vid periodiseringsfel har diskuterats under&lt;br&gt;lång tid. Uppfattningen att det kan vara motiverat med en lägre sanktions-&lt;br&gt;nivå vid periodiseringsfel har sin grund i att det ofta i dessa fall inte är&lt;br&gt;fråga om ett egentligt skatteundandragande utan om en förskjutning av&lt;br&gt;beskattningen mellan beskattningsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser har ställt sig bakom det förslag som läggs fram&lt;br&gt;i promemorian även om delade meningar råder om uttagsprocenten. Ock-&lt;br&gt;så jag ansluter mig till uppfattningen att skattetillägg bör utgå efter en lägre&lt;br&gt;uttagsnivå vid periodiseringsfel. Det är emellertid inte helt problemfritt att&lt;br&gt;avgränsa de situationer som bör omfattas av en lägre sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till periodiseringsfel i skattetilläggshänseende bör man först och främst&lt;br&gt;räkna de fall då den oriktiga uppgiften avser ett belopp som hänförts till fel&lt;br&gt;beskattningsår och som i redovisningsteknisk mening utgör ett periodise-&lt;br&gt;ringsfel. Periodiseringsfel innefattar inte bara fel i fråga om rätt beskatt-&lt;br&gt;ningsår vid redovisning av inkomst eller avdrag utan också t. ex. fel som&lt;br&gt;uppstår vid värdering av pågående arbeten, kundfordringar m. fl. tillgångs-&lt;br&gt;eller skuldposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fel som avser utgående balansposter är regelmässigt periodiseringsfel.&lt;br&gt;Om ingående balans tas upp till ett värde som avviker från föregående års&lt;br&gt;utgående balans är det inte fråga om något periodiseringsfel. Skattetillägg&lt;br&gt;tas ofta ändå ut efter endast 20% i sådana situationer eftersom den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften kunnat rättas med hjälp av föregående års deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre uttagsnivån bör enligt min mening vara tillämplig också i fall&lt;br&gt;som visserligen i bokföringssammanhang inte skulle anses vara ett periodi-&lt;br&gt;seringsfel men som i sanktionshänseende bör jämställas med periodise-&lt;br&gt;ringsfel, eftersom den oriktiga uppgiften inte skulle ha lett till ett skatteun-&lt;br&gt;dandragande utarn till en förskjutning av skatteuttaget mellan beskatt-&lt;br&gt;ningsperioderna. Har skattemyndigheten upptäckt den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;så sent att det kan konstateras att felet har rättats, t. ex. en utelämnad&lt;br&gt;intäkt har tagits upp till beskattning i senare års deklaration, bör man&lt;br&gt;enligt min mening i avgiftssammanhang anse att det är fråga om ett&lt;br&gt;periodiseringsfel och ett lägre skattetillägg — om inte eftergift kan komma&lt;br&gt;i fråga — påföras. Att särskilja de fall där felet är oavsiktligt från sådana&lt;br&gt;där avsikten varit att åstadkomma en temporär skattelättnad torde inte&lt;br&gt;vara möjligt. Samtliga fall där det kan konstateras att rättelse företagits bör&lt;br&gt;därför omfattas av den lägre procentsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När felaktigheten upptäcks på ett så tidigt stadium att den skattskyldige&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ännu inte lämnat självdeklaration för det följande beskattningsåret kan det Prop. 1991 /92:43&lt;br&gt;bli problematiskt att avgöra om en oriktig uppgift avseende en kostnads-&lt;br&gt;eller intäktspost utgör ett sådant fel som motiverar en lägre uttagsnivå. Det&lt;br&gt;kan naturligtvis inte komma i fråga att låta samtliga de fall när en intäkt&lt;br&gt;utelämnats eller en kostnad dragits av för tidigt omfattas av en lägre&lt;br&gt;procentsats. Att helt undanta sådana situationer från regelns tillämpning&lt;br&gt;enbart för att man inte vet hur den skattskyldige kommer att behandla&lt;br&gt;intäkts- eller avdragsposten följande beskattningsår är emellertid inte hel-&lt;br&gt;ler någon bra lösning. Vid vilken tidpunkt den oriktiga uppgiften upptäcks&lt;br&gt;bör inte vara avgörande för uttagsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första förutsättning för att anse att det är fråga om ett periodiserings-&lt;br&gt;fel i skattetilläggshänseende bör — när man inte vet hur felet skulle&lt;br&gt;komma att behandlas nästa år — vara att det är fråga om en intäkts- eller&lt;br&gt;kostnadspost i anslutning till beskattningsårets utgång eller den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften av annan anledning är av sådant slag att en felaktig bedömning&lt;br&gt;av vilket som är rätt beskattningsår kan ha gjorts. Är det fråga om en sådan&lt;br&gt;post får en bedömning göras av sannolikheten för att en utelämnad intäkt&lt;br&gt;skulle ha tagits upp till beskattning följande år eller för att en kostnad inte&lt;br&gt;skulle ha blivit föremål för dubbelavdrag. En omständighet som i sig bör&lt;br&gt;vara tillräcklig för antagandet att t. ex. en utelämnad intäktspost kommer&lt;br&gt;att redovisas ett kommande beskattningsår är att beloppet redan innan&lt;br&gt;skattemyndigheten aktualiserat frågan är bokfört i räkenskaperna. Gene-&lt;br&gt;rellt sett torde det vara en skillnad mellan intäkts- och kostnadsposter på&lt;br&gt;så sätt att risken för att en utelämnad intäkt över huvud taget inte tas upp&lt;br&gt;är större än risken för att dubbelavdrag sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen bör i möjligaste mån grunda sig på yttre objektivt konsta-&lt;br&gt;terbara fakta. Det skick den skattskyldiges bokföring befinner sig i och&lt;br&gt;tillförlitligheten av hans bokföringsrutiner är därvid betydelsefulla fakto-&lt;br&gt;rer. Det är emellertid oundvikligt att bedömningen får ett subjektivt inslag&lt;br&gt;som innebär att de tillämpande myndigheterna måste värdera sannolikhe-&lt;br&gt;ten för att den skattskyldige, om felaktigheten inte hade upptäckts, ändå&lt;br&gt;hade rättat felet kommande år. Detta kan i någon mån sägas bryta struktu-&lt;br&gt;ren i sanktionsbestämmelserna där för närvarande förutsättningarna för&lt;br&gt;att påföra skattetillägg och uttagsnivån för detta bestäms av objektiva&lt;br&gt;kriterier. Det är dock enligt min mening inte någon avgörande invändning&lt;br&gt;mot den utformning av reglerna som föreslås i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den indirekta beskattningens område är periodiseringsfel tämligen&lt;br&gt;frekventa, bl. a. beroende på de korta redovisningsperioderna som innebär&lt;br&gt;att deklaration ofta lämnas på grundval av löpande bokföring. Även vad&lt;br&gt;gäller indirekt beskattning bör en lägre uttagsnivå vid uttag av skattetillägg&lt;br&gt;tillämpas vid periodiseringsfel. Införandet av en lägre uttagsnivå vid pe-&lt;br&gt;riodiseringsfel påverkar inte möjligheterna till hel eftergift av skattetilläg-&lt;br&gt;get i dessa fall. Som jag återkommer till senare (avsnitt 2.9) kan periodise-&lt;br&gt;ringsfel som grundar sig på löpande bokföring i vissa fall vara sådant att&lt;br&gt;hel eftergift bör medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om det är fråga om ett periodiseringsfel som bör&lt;br&gt;föranleda en lägre uttagsnivå bör samma omständigheter beaktas som vid&lt;br&gt;motsvarande bedömning på taxeringsområdet. Det faktum att ett periodi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;seringsfel kvarstår efter bokslut bör inte tillmätas avgörande betydelse for Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;om den lägre uttagsnivån skall tillämpas. Vid bedömningen får hänsyn tas&lt;br&gt;till om räkenskaperna är i sådant skick och kontrollrutinerna så effektiva&lt;br&gt;att det får anses sannolikt att beloppet skulle komma att redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringsfel kan även uppkomma vid uppbörd av sociala avgifter.&lt;br&gt;Detta gäller inte minst sedan det nya uppbördsförfarandet inforts som&lt;br&gt;innebär att uppbördsdeklaration skall lämnas varje månad. Bedömningen&lt;br&gt;om ett periodiseringsfel föreligger eller inte får göras på samma sätt som&lt;br&gt;vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att i TL, ML, LPP och USAL infors bestämmelser om&lt;br&gt;lägre skatte- och avgiftstillägg när den oriktiga uppgiften avser periodise-&lt;br&gt;ring eller därmed jämställd fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att uttagsnivån skall halveras vid periodiserings-&lt;br&gt;fel och således vid taxeringen uppgå till 20% och till 10% i övriga fall.&lt;br&gt;Några remissinstanser anser att dessa nivåer är för höga. Jag kan ha viss&lt;br&gt;förståelse för denna uppfattning. Det är i dessa fall ofta inte fråga om något&lt;br&gt;egentligt skatteundandragande utan om en förskjutning av beskattningen&lt;br&gt;framåt i tiden. Det allmännas förlust kan i stort jämställas med en ränte-&lt;br&gt;förlust. Mot detta kan anföras att den uppgiftspliktige inte fullgjort sina&lt;br&gt;skyldigheter på ett riktigt sätt och att därför en sanktion skall förekomma.&lt;br&gt;Sammantaget anser jag därför att en halvering av uttagsprocenten får anses&lt;br&gt;rimlig i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att det i många fall måste vara den skattskyldige&lt;br&gt;som gör skattemyndigheten uppmärksam på att det finns förutsättningar&lt;br&gt;att tillämpa den lägre procentsatsen. En skyldighet för skattemyndigheten&lt;br&gt;att utreda om det är fråga om ett periodiseringsfel bör inträda först när det&lt;br&gt;av handlingarna eller andra omständigheter kan förmodas att så kan vara&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR anser i sitt remissyttrande att en uttrycklig referens till god redovis-&lt;br&gt;ningssed bör införas i lagtexten. Med hänsyn till att mitt förslag inte&lt;br&gt;innebär någon fullständig överensstämmelse mellan vad som i bokförings-&lt;br&gt;sammanhang kan anses utgöra periodiseringsfel och vad som skall anses&lt;br&gt;vara periodiseringsfel i skattetilläggshänseende anser jag inte att en hänvis-&lt;br&gt;ning till god redovisningssed är lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att den särskilda regeln om eftergift vid s. k.&lt;br&gt;räkenskapsfel enligt 64 f § ML skall slopas. Jag återkommer längre fram till&lt;br&gt;detta förslag (avsnitt 2.9).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Nettokvittning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nettokvittningen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen från kvittningsrätten vid fel i bokslut i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås dock inte att undantaget från rätten till kvittning mellan&lt;br&gt;balansposter skall slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget är föremål för delade meningar. Kammar-&lt;br&gt;rätten i Sundsvall, länsrätterna i Södermanlands län och Kalmar län, RSV,&lt;br&gt;Företagarnas riksorganisation och Sveriges industriförbund tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget eller lämnar det utan erinran. Kammarrätten i Sundsvall anser dock&lt;br&gt;vad gäller lagregleringen att en bestämmelse som syftar till att avskaffa&lt;br&gt;nettokvittningen varken har sin rätta plats i 5 kap. 11 § TL eller att den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen har den innebörd som åsyftas. Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, domstolsverket, FAR, SRS och Sveriges advokatsam-&lt;br&gt;fund avstyrker förslaget. Flera remissinstanser anser att det finns skäl att&lt;br&gt;tillåta kvittning mellan balansposter enligt bestämmelserna i KL vid taxe-&lt;br&gt;ringen även om skattetillägg skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När de särskilda avgifterna infördes gällde att en&lt;br&gt;invändning, som en skattskyldig kvittningsvis framförde mot en ifrågasatt&lt;br&gt;höjning av nettointäkten av en förvärvskälla, reducerade det sanktions-&lt;br&gt;grundande beloppet endast om kvittningsbeloppet var direkt hänförligt till&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften. S. k. oäkta kvittningar godtogs alltså i skattetill-&lt;br&gt;läggshänseende. Var det fråga om en s. k. äkta kvittningsinvändning, dvs.&lt;br&gt;en invändning som hänförde sig till en annan fråga än den oriktiga uppgif-&lt;br&gt;ten, kunde den om den godtogs inverka på taxeringen men inte på det&lt;br&gt;sanktionsgrundande beloppet. Numera — efter uttalanden av skatteut-&lt;br&gt;skottet 1978 (jfr prop. 1977/78:136 s. 165, SkU 1977/78:50 s. 52) - gäller&lt;br&gt;att såväl äkta som oäkta kvittningar inom en förvärvskälla godtas i skatte-&lt;br&gt;tilläggshänseende, s. k. nettokvittning. Däremot finns inte någon kvitt-&lt;br&gt;ningsrätt mellan olika förvärvskällor eller mellan t. ex. olika belopp som&lt;br&gt;redovisas vid beräkning av summan av allmänna avdrag eller den skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmögenheten. När jag fortsättningsvis talar om kvittning avser&lt;br&gt;jag, om inte annat uttryckligen sägs, äkta kvittning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittningsrätten har inte kommit till uttryck i lagtext. Skattetilläggsut-&lt;br&gt;redningen föreslog dock i sitt slutbetänkande (SOU 1982:54) att möjlighe-&lt;br&gt;ten till kvittning inom en förvärvskälla skulle lagfästas. Vidare föreslogs en&lt;br&gt;regel om att underlaget för skattetillägg skulle bestämmas utan hänsyn till&lt;br&gt;ett medgivet avdragsyrkande, som den skattskyldige framställt sedan han&lt;br&gt;fått kännedom om att höjningen av taxeringen beslutats eller ifrågasatts,&lt;br&gt;om avdraget var sådant som den skattskyldige hade kunnat förfoga över.&lt;br&gt;Utredningen föreslog motsvarande kvittningsregler vid beräkningen av&lt;br&gt;undandragen skatt enligt skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittningsrätten har också tagits upp av skatteförenklingskommittén i&lt;br&gt;dess slutbetänkande (SOU 1988:21). Kommittén föreslog att kvittnings-&lt;br&gt;rätten skulle slopas främst mot bakgrund av att den inte kunde inordnas i&lt;br&gt;domstolsprocessen. Den nya processformen, sakprocessen, innebär nämli-&lt;br&gt;gen att endast s. k. oäkta kvittningsinvändningar, dvs. invändningar som&lt;br&gt;är direkt hänförliga till den fråga som är föremål för prövning, blir tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettokvittningen innebär en kvittningsrätt inom förvärvskällan. Skälet&lt;br&gt;till denna avgränsning var att man ansåg att transaktioner inom en för-&lt;br&gt;värvskälla hade någon form av anknytning till varandra. Genom att ha&lt;br&gt;kvittningsrätt inom förvärvskällan slapp man reda ut om en kvittning var&lt;br&gt;äkta eller oäkta. Det räckte att konstatera om den fanns i samma förvärvs-&lt;br&gt;källa. Vid sidan av detta praktiska motiv för kvittningsrätten fanns också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett rättvisemotiv. Sanktionens storlek ansågs böra bestämmas utifrån den Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;skatt som det allmänna faktiskt hade riskerat att förlora i det enskilda&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen har förvärvskälleindelningen ändrats väsentligt.&lt;br&gt;Aktiebolag har endast en förvärvskälla även om bolaget driver olika verk-&lt;br&gt;samheter som inte har något inbördes samband. Om en enskild näringsid-&lt;br&gt;kare har flera aktiva näringsverksamheter så utgör de, oavsett om de har&lt;br&gt;någon anknytning till varandra eller inte, en förvärvskälla. Har en verk-&lt;br&gt;samhet tidigare utgjort passiv näringsverksamhet och finns i verksamhe-&lt;br&gt;ten ackumulerade underskott från den passiva tiden utgör den verksamhe-&lt;br&gt;ten dock alltid en särskild förvärvskälla. Aktiv litterär, konstnärlig eller&lt;br&gt;därmed jämförlig verksamhet bildar en särskild förvärvskälla om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det. Är det fråga om verksamheter som drivs i handels-&lt;br&gt;bolagsform utgör varje aktiv näringsverksamhet en förvärvskälla för sig,&lt;br&gt;om inte verksamheterna har en naturlig anknytning till varandra. Bedrivs&lt;br&gt;däremot bara den ena av två verksamheter i handelsbolagsform utgör varje&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet en förvärvskälla för sig, även om verksamheterna&lt;br&gt;skulle ha en naturlig anknytning till varandra. Varje passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet utgör en förvärvskälla för sig. Självständig näringsverksamhet i&lt;br&gt;utlandet utgör alltid passiv näringsverksamhet. För löntagare innebär skat-&lt;br&gt;tereformen på den här punkten däremot inte någon större skillnad. Varje&lt;br&gt;hobbyverksamhet behandlas för sig vid inkomstberäkningen inom in-&lt;br&gt;komstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan mot bakgrund av det anförda inte längre påstå att just transak-&lt;br&gt;tioner inom en förvärvskälla generellt sett skulle ha särskild anknytning till&lt;br&gt;varandra. Enligt min mening utgör därför inte längre förvärvskällebegrep-&lt;br&gt;pet en naturlig ram inom vilken kvittning bör få ske. Begreppet är ju en&lt;br&gt;lagteknisk konstruktion som kan ändras från tid till annan och som fått sin&lt;br&gt;utformning för att tjäna helt andra syften än utgöra en avgränsning vid&lt;br&gt;beräkning av underlaget för skattetillägg. En fortsatt anknytning av kvitt-&lt;br&gt;ningsrätten till förvärvskälleindelningen skulle medföra att den för olika&lt;br&gt;skattskyldiga får olika omfattning. För t. ex. aktiebolag utökas kvittnings-&lt;br&gt;rätten genom skattereformen till i princip hela inkomsttaxeringen. E&amp;gt;et är&lt;br&gt;enligt min mening inte rimligt att bestämningen av begreppet förvärvskäl-&lt;br&gt;la på detta sätt skall styra vad som kan bli föremål för kvittning och&lt;br&gt;därigenom sanktionens belopp. En utgångspunkt måste vara att likartade&lt;br&gt;förseelser också medför likartade påföljder. En annan lösning måste därför&lt;br&gt;enligt min mening sökas som från fall till fall ger en mer likartad påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den ändrade förvärvskälleindelningen talar även andra skäl för&lt;br&gt;att en förändring måste komma till stånd. Rätten till nettokvittning kan&lt;br&gt;som skatteförenklingskommittén påpekade i sitt slutbetänkande inte in-&lt;br&gt;ordnas i den nya domstolsprocessen. I det nya förfarandet med en femårig&lt;br&gt;omprövningsperiod skulle en bibehållen kvittningsrätt innebära en bety-&lt;br&gt;dande missbruksrisk. Den långa omprövningsperioden aktualiserar vidare&lt;br&gt;frågan om en kvittningsinvändning måste prövas samtidigt med den skat-&lt;br&gt;tetilläggsgrundande höjningen för att påverka skattetillägget. Det finns&lt;br&gt;knappast några rationella skäl för att låta tidpunkten för nedsättningsyr-&lt;br&gt;kandet vara avgörande för om skattetillägget skall påverkas av en sänkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering. I princip borde även en nedsättning av taxeringarna som skett&lt;br&gt;tidigare påverka ett senare påfört skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De alternativ som i olika situationer ger en likartad påföljd är antingen&lt;br&gt;en slopad kvittningsrätt eller en kvittningsrätt inom hela taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka argument talar emellertid mot en vid kvittningsrätt. Missbruks-&lt;br&gt;risken, som enligt min mening är beaktansvärd redan i en ordning med&lt;br&gt;nettokvittning kombinerad med en femårig omprövningsperiod, blir ännu&lt;br&gt;större med en kvittningsrätt inom hela taxeringen. Vidare innebär ett&lt;br&gt;taxeringsbeslut ofta att underlag fastställs för olika skatter. Underlaget för&lt;br&gt;att ta ut kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst&lt;br&gt;resp, på kapitalinkomst, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt m. fl. skatter&lt;br&gt;fastställs genom taxeringen. Skatt tas ut efter olika procentsatser. Vidare&lt;br&gt;räknas 30% av underskott i inkomstslaget kapital av från statlig och&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och fastighetsskatt. En kvitt-&lt;br&gt;ning mellan olika underlag, t. ex. mellan en utelämnad kapitalinkomst och&lt;br&gt;ett avdrag under inkomst av tjänst, skulle förutsätta att hänsyn vid kvitt-&lt;br&gt;ningen togs till att skatteuttaget är olika. Kvittningsrätten skulle följaktli-&lt;br&gt;gen behöva ske inte mellan taxerade belopp utan mellan skattebelopp resp,&lt;br&gt;mellan skattebelopp och skattereduktion. Till detta kommer att för att få&lt;br&gt;en principiellt invändningsfri kvittningsrätt inom taxeringen borde samtli-&lt;br&gt;ga nedsättningar av taxeringen som genomförs efter deklarationsinläm-&lt;br&gt;nandet — oavsett när de kommer i tiden — medföra kvittningsrätt. Detta&lt;br&gt;skulle påfordra en mycket komplicerad lagstiftning och kräva omfattande&lt;br&gt;administrativa rutiner. En kvittningsrätt överensstämmer inte heller med&lt;br&gt;de principer kring vilka den nya processformen på skatteområdet är upp-&lt;br&gt;byggd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också synpunkter av mer grundläggande slag på det admini-&lt;br&gt;strativa sanktionssystemet som bör beaktas. Syftet med skatte- och avgifts-&lt;br&gt;tilläggen är att ge eftertryck åt den skattskyldiges uppgiftsskyldighet. Prak-&lt;br&gt;tiskt taget varje enskild uppgift som skall lämnas måste vara riktig. Läm-&lt;br&gt;nas en oriktig uppgift är det därför enligt min mening naturligt att det är&lt;br&gt;den förseelsen och dess effekt på skatteuttaget som skall vara styrande i&lt;br&gt;fråga om en ekonomisk sanktion skall tas ut eller inte. Att den skattskyldi-&lt;br&gt;ge även gjort andra fel — men då till sin nackdel — vad gäller frågor som&lt;br&gt;inte har något direkt samband med den oriktiga uppgiften, bör med ett&lt;br&gt;sådant synsätt inte påverka det sanktionsgrundande beloppet. En sådan&lt;br&gt;ordning stämmer vidare väl överens med de nya förfarandereglerna på&lt;br&gt;skatteområdet och innebär också att inte andra faktorer som i sig är&lt;br&gt;ovidkommande, t. ex. förvärvskälleindelningen, påverkar underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anför i sitt remissyttrande att den&lt;br&gt;avgörande invändningen mot att avskaffa kvittningsrätten hänger sam-&lt;br&gt;man med hur det skatteadministrativa sanktionssystemet förhåller sig till&lt;br&gt;det judiciella påföljdssystemet. Tillämpas olika kvittningsregler i fråga om&lt;br&gt;skatte- och avgiftstillägg, å ena sidan, och skattebrott, å den andra, får&lt;br&gt;enligt hovrätten gärningsmannen dubbla budskap om hur samhället ser på&lt;br&gt;hans förfarande. Den administrativa lagföringen skulle grunda sig på ett&lt;br&gt;större beloppsunderlag än den judiciella och därför framstå som strängare.&lt;br&gt;Hovrätten anser därför att kvittningsrätten vid beräkning av underlaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för skatte- och avgiftstillägg bör avse hela taxeringen/beskattningen, men Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;med vissa inskränkningar i fråga om vissa typer av avdrag och att samma&lt;br&gt;kvittningsregler bör gälla vid beräkning av undandraget skattebelopp en-&lt;br&gt;ligt skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i och för sig förståelse för hovrättens uppfattning och vill inte&lt;br&gt;utesluta att det kan finnas anledning att se över kvittningsreglerna även&lt;br&gt;vid skattebrott. Jag vill emellertid framhålla att kvittningsreglerna redan i&lt;br&gt;dag är olika på sanktionsavgifts- och skattebrottsområdena. I brottmål är&lt;br&gt;kvittningsrätten mera långtgående. Enligt uttalanden i förarbetena (prop.&lt;br&gt;1971:10) bör sålunda i princip en invändning i brottmålet beaktas om den&lt;br&gt;kan godtas i beskattningsprocessen under förutsättning att gärningsman-&lt;br&gt;nen inte kan misstänkas för att ha haft ett skattebedrägligt syfte genom att&lt;br&gt;först efter brottsupptäckten göra invändning av det slaget. Den bakomlig-&lt;br&gt;gande tanken är att kvittning i skattebrottmål bör behandlas efter i stort&lt;br&gt;sett samma principer som gäller för de allmänstraffrättsliga förmögenhets-&lt;br&gt;brotten. I rättspraxis har denna kvittningsrätt getts en vid tolkning (jfr&lt;br&gt;NJA 1980 s. 359 II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nu avskaffa kvittningsrätten på skattetilläggsområdet medför således&lt;br&gt;inte att det skapas en skillnad av något nytt slag mellan det skatteadmini-&lt;br&gt;strativa sanktionssystemet och det judiciella systemet. Men skillnaderna&lt;br&gt;mellan de olika systemen blir något större. De blir desamma som de var&lt;br&gt;när det administrativa sanktionssystemet infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekomsten av olika kvittningsregler är en följd av att de båda syste-&lt;br&gt;men för närvarande är utformade på olika sätt och har delvis olika syften.&lt;br&gt;Det centrala skattebrottet, skattebedrägeri, är ett s. k. effektbrott, i princip&lt;br&gt;uppbyggt efter mönster från de allmänna förmögenhetsbrotten. Straffbe-&lt;br&gt;stämmelserna tar i första hand sikte på den förmögenhetsskada som kan&lt;br&gt;uppstå om skatt eller avgift blivit för lågt beräknad i ett beslut genom att&lt;br&gt;oriktig uppgift lämnats till ledning för beslutet. Det skatteadministrativa&lt;br&gt;sanktionssystemets huvudsyfte är däremot att understryka vikten av att&lt;br&gt;korrekta uppgifter lämnas till ledning för beslut och riktar sig mot förseel-&lt;br&gt;ser mot uppgiftsplikten. Mitt förslag i avsnitt 2.5 om att skattetillägg skall&lt;br&gt;kunna påföras vid oriktig uppgift om underskott utan att den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften haft någon effekt på skatteuttaget, understryker ytterligare den-&lt;br&gt;na funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag nu sagt föreslår jag att nettokvittningen slopas&lt;br&gt;på taxeringsområdet. Enbart invändningar direkt hänförliga till den orikti-&lt;br&gt;ga uppgiften bör beaktas vid bestämmandet av underlag för skattetillägg.&lt;br&gt;Sedan 1978 tillämpas en utökad kvittningsrätt även på mervärdeskatte-,&lt;br&gt;punktskatte- och socialavgiftsområdena. Även på dessa områden bör en-&lt;br&gt;bart s. k. oäkta kvittningar påverka beräkningen av det undandragna skat-&lt;br&gt;tebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till nettokvittning har inte kommit till uttryck i lagtext. Hur&lt;br&gt;underlaget för skattetillägg skall beräknas är dock enligt min mening så&lt;br&gt;grundläggande och har en så direkt betydelse för sanktionens storlek att&lt;br&gt;det bör kunna utläsas av lagstiftningen. Jag föreslår därför att det i TL,&lt;br&gt;ML, LPP och USAL införs regler varav framgår att vid beräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlaget för skatte- och avgiftstillägg hänsyn endast skall tas till invänd- Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;ningar rörande den fråga som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser berör frågan om sambandet mellan slopandet av&lt;br&gt;nettokvittningen och kvittningen mellan balansposter enligt punkt 1 andra&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 24 § KL. En tillgång eller skuld som har blivit&lt;br&gt;upptagen till för lågt resp, för högt belopp får under vissa omständigheter&lt;br&gt;kvittas mot annan balanspost eller genom större avskrivningar på anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar utan att nytt bokslut behöver upprättas. Om särskilda&lt;br&gt;omständigheter föranleder det skall dock resultatet justeras även i dessa&lt;br&gt;fall. En sådan särskild omständighet kan enligt uttalande i förarbetena&lt;br&gt;(prop. 1980/81:68 s. 188) vara att felet har sådan karaktär att det utgör&lt;br&gt;skattebrott eller medför skattetillägg. Det bör vidare inte godtas att samma&lt;br&gt;typ av fel kommer igen sedan uppmärksammande skett. För tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelsen fordras det också enligt förarbetena att anledning saknas&lt;br&gt;till antagande att den skattskyldige med avsikt söker skaffa sig skattekredit&lt;br&gt;genom undervärdering av en tillgångspost eller övervärdering av en skuld-&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar åsikten att det är mindre lämpligt att — såsom nu är fallet —&lt;br&gt;sanktionsregler styr tillämpningen av de materiella reglerna. Den nuvaran-&lt;br&gt;de regleringen har också den nackdelen att det föreligger en skillnad mellan&lt;br&gt;en skattskyldig som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut och den som&lt;br&gt;inte gör det. Regleringen i punkt 1 av anvisningarna till 24 § KL riktar sig&lt;br&gt;nämligen endast till den som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut.&lt;br&gt;Avslutas inte räkenskaperna med årsbokslut utgör inte det förhållandet att&lt;br&gt;skattetillägg skall utgå hinder mot kvittning. Mitt förslag att nettokvitt-&lt;br&gt;ningen vid beräkningen av underlaget för skattetillägg slopas innebär att&lt;br&gt;det inte längre finns skäl att behålla den nuvarande begränsningen av&lt;br&gt;möjligheten till kvittning mellan balansposter. Balanspostkvittningar, som&lt;br&gt;regelmässigt är äkta kvittningar, påverkar ju i en sådan ordning inte&lt;br&gt;underlaget för beräkning av skattetillägg utan enbart taxeringen. Visserli-&lt;br&gt;gen sker vid en balanspostkvittning inte någon kvittning i verklig mening.&lt;br&gt;De olika balansposterna ändras ju inte. Till grund för balanspostkvittning-&lt;br&gt;en ligger dock ett beslut där det konstateras att ett fel föreligger och att&lt;br&gt;förutsättningar finns för kvittning utan ändring av bokslutet. Jag anser&lt;br&gt;därför att den omständigheten att skattetillägg skall utgå inte längre bör&lt;br&gt;utgöra en begränsning i rätten att tillämpa reglerna om balanspostkvitt-&lt;br&gt;ning vid taxeringen. Ett eventuellt skattetillägg skall beräknas på den skatt&lt;br&gt;som skulle ha påförts om kvittningen inte ägt rum. Därigenom uppnås&lt;br&gt;också en likabehandling av de skattskyldiga som avslutar sina räkenskaper&lt;br&gt;med årsbokslut och de som inte gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller inskränkningen i kvittningsrätten i det fall felet har sådan&lt;br&gt;karaktär att det utgör skattebrott är en sådan bedömning av felet som&lt;br&gt;förutsätts vansklig att göra för skattemyndigheterna. En felbedömning kan&lt;br&gt;få stötande resultat. Dessutom är det tveksamt med hänsyn till den vida&lt;br&gt;tolkning som kvittningsrätten getts på skattebrottsområdet om inskränk-&lt;br&gt;ningen skulle få någon effekt på det straffrättsliga ansvaret. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att den nuvarande inskränkningen i kvittningsrätten i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § KL slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Skattetillägg vid underskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid oriktig uppgift om underskott i förvärvskälla i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst skall&lt;br&gt;skattetillägg påföras. Underlaget för beräkningen av skattetillägg&lt;br&gt;skall i dessa fall utgöras av en fjärdedel av den minskning av under-&lt;br&gt;skottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört. Motsvaran-&lt;br&gt;de skall gälla när underskott minskats genom skönstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran av flertalet re-&lt;br&gt;missinstanser. Domstolsverket och .SÄ.S' menar dock att skattetillägg liksom&lt;br&gt;tidigare bör bestämmas det beskattningsår underskottet utnyttjas. Sam-&lt;br&gt;bandet med den undandragna skatten skulle därmed inte brytas. Företa-&lt;br&gt;garnas riksorganisation och Sveriges industriförbund föreslår att i de fall&lt;br&gt;skattetillägg kan beräknas till högre eller lägre belopp beroende på i vilken&lt;br&gt;ordning man hanterar de oriktiga uppgifterna så skall beräkningen göras så&lt;br&gt;förmånlig som möjligt för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Lagen (1960:63) om förlustavdrag har upphört&lt;br&gt;att gälla vid utgången av juni 1990. Den skall dock fortfarande gälla vid&lt;br&gt;1991 och tidigare års taxeringar. En förlust som var hänförlig till ett&lt;br&gt;tidigare beskattningsår fick enligt denna lag dras av i form av förlustavdrag&lt;br&gt;senast det sjätte eller, vad gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar, det&lt;br&gt;tionde året efter det år då taxering för förluståret ägt rum. Avdraget&lt;br&gt;bestämdes som ett led i inkomsttaxeringen det taxeringsår det utnyttjades.&lt;br&gt;Genom att avdraget bestämdes först det år det utnyttjades ansågs en&lt;br&gt;oriktig uppgift i en förlustdeklaration vara lämnad vid utnyttjandeårets&lt;br&gt;taxering, inte förlustårets. Skattetillägg kunde därför påföras det taxerings-&lt;br&gt;år förlusten utnyttjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebär att underskott i en förvärvskälla i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet får dras av vid beräkningen av inkomst av förvärvs-&lt;br&gt;källan närmast följande beskattningsår. Kvittning av överskott och under-&lt;br&gt;skott mellan olika förvärvskällor är inte tillåten. Visar förvärvskällan&lt;br&gt;underskott under flera beskattningsår i följd ackumuleras underskotten. I&lt;br&gt;enskild näringsverksamhet behandlas underskott vid en förvärvskällas&lt;br&gt;upphörande som reaförlust, vilket innebär att 70% av underskottet får&lt;br&gt;dras av från intäkt av kapital. Underskott i en förvärvskälla i näringsverk-&lt;br&gt;samhet får dras av mot vinst som uppkommit vid avyttring av en närings-&lt;br&gt;fastighet eller en bostadsrätt som inte är privatbostad och som under det&lt;br&gt;löpande innehavet redovisats i förvärvskällan. Är underskottet större än&lt;br&gt;vinsten skall återstoden vara kvar som ett underskott i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet. I fråga om underskott av aktiv litterär eller konstnärlig&lt;br&gt;verksamhet gäller att underskott under vissa förutsättningar får dras av vid&lt;br&gt;beräkningen av inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott i en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet kom-&lt;br&gt;mer normalt att ingå som en post vid beräkningen av inkomsten i förvärvs-&lt;br&gt;källan närmast följande beskattningsår. Underskottets storlek beslutas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en del av inkomsttaxeringen för det beskattningsår förvärvskällan Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;resulterade i ett underskott. Har underskott fastställts till ett felaktigt&lt;br&gt;belopp får rättelse ske genom de vanliga reglerna om omprövning av&lt;br&gt;taxeringsbeslut. De nya reglerna kommer att innebära att nuvarande sank-&lt;br&gt;tionsmöjligheter försvinner om inte några ändringar av skattetilläggsbe-&lt;br&gt;stämmelserna görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del situationer kommer dock de nuvarande sanktionsbestämmelser-&lt;br&gt;na att kunna tillämpas även i fråga om underskott i inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet. Detta gäller när underskott dras av direkt samma taxeringsår&lt;br&gt;enligt reglerna i 33 § 3 mom. KL och när ett underskott dras av mot vinst&lt;br&gt;som uppkommit vid avyttring av näringsfastighet eller bostadsrätt enligt&lt;br&gt;reglerna i 25 § 11 mom. och 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt (SIL). I dessa fall påverkas ju skatten samma år som en&lt;br&gt;eventuell oriktig uppgift lämnas och de bör naturligtvis omfattas av de&lt;br&gt;hittillsvarande skattetilläggsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hobbyverksamhet beskattas enligt skattereformens regler i inkomstsla-&lt;br&gt;get tjänst. Från sådan verksamhet får avdrag göras för utgifter som betalats&lt;br&gt;under beskattningsåret och, om överskott därefter föreligger, även för&lt;br&gt;underskott som hänför sig till året före beskattningsåret. Avdraget får inte&lt;br&gt;överstiga beskattningsårets intäkt av verksamheten och får inte heller&lt;br&gt;kvittas mot andra tjänsteinkomster. I fråga om hobbyverksamhet fastställs&lt;br&gt;aldrig ett underskott. Avdraget bestäms först det beskattningsår det utnytt-&lt;br&gt;jas. Några problem i sanktionshänseende uppkommer därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande inkomst av tjänst i övrigt gäller däremot att i de, förmodli-&lt;br&gt;gen mycket sällsynta, fall då underskott uppkommer, avdrag för under-&lt;br&gt;skott får medges från intäkt av tjänst följande år (34 § andra stycket KL).&lt;br&gt;Ett sådant underskott skall bestämmas underskottsåret. I dessa fall upp-&lt;br&gt;kommer således samma problem som vid underskott i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av kapital beskattas efter skattereformen separat. Ett under-&lt;br&gt;skott i inkomstslaget kapital får dras av i form av skattereduktion på 30%&lt;br&gt;av underskottsbeloppet men får inte sparas. En oriktig uppgift som föran-&lt;br&gt;leder ett för högt underskott får således antingen omedelbar effekt på&lt;br&gt;skatteuttaget eller ingen effekt alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det inte acceptabelt att de ändrade materiella&lt;br&gt;reglerna medför att nuvarande sanktionsmöjligheter försvinner vid orikti-&lt;br&gt;ga uppgifter om underskott i näringsverksamhet och i tjänst med undantag&lt;br&gt;för hobbyverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan mot de hittillsvarande sanktionsmöjligheterna vid underskott&lt;br&gt;har kritik riktats eftersom de innehåller betydande svagheter. Så är t. ex. en&lt;br&gt;oriktig uppgift som uppmärksammats det år underskottet uppkom osank-&lt;br&gt;tionerad med undantag för de fall den oriktiga uppgiften avser ett så stort&lt;br&gt;belopp att skatt påförs. Endast en del av den oriktiga uppgiften har i&lt;br&gt;sådana fall träffats av sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att i TL införs en ny grund för beräkning av&lt;br&gt;skattetillägg när den oriktiga uppgiften avser underskott i förvärvskälla i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst. Skattetillägget skall i sådana&lt;br&gt;fall beräknas på 25% av den minskning av underskottet som rättelsen av&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser uttalar sig for en lösning som innebär att den Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;oriktiga uppgiften, trots att den har lämnats till ledning för ett taxeringsbe-&lt;br&gt;slut ett tidigare taxeringsår, anses vara lämnad det år förlusten utnyttjas.&lt;br&gt;Därigenom skulle — enligt dessa remissinstanser — den nuvarande an-&lt;br&gt;knytningen till undandragen skatt finnas kvar. Med en sådan ordning&lt;br&gt;skulle emellertid även svagheterna i nuvarande system bibehållas. En&lt;br&gt;sådan ordning skulle också innebära att det måste införas ett bevaknings-&lt;br&gt;system inom skattemyndigheterna för att påföljden skulle komma att&lt;br&gt;påföras det eller de år underskottet utnyttjas. Förmodligen skulle det även&lt;br&gt;krävas regler för att närmare bestämma när ett underskott skulle anses&lt;br&gt;vara utnyttjat. Redan det förhållandet att sanktionen inte träffar de fall&lt;br&gt;när oriktig uppgift lämnats anser jag emellertid oacceptabelt och bör&lt;br&gt;utesluta en lösning med diskuterat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som läggs fram i promemorian har godtagits av det stora&lt;br&gt;flertalet remissinstanser. Även jag ställer mig bakom förslaget. Skattetill-&lt;br&gt;lägg bör således påföras det år den oriktiga uppgiften lämnas och underla-&lt;br&gt;get för påföljden bör vara en viss del av den minskning av underskottet&lt;br&gt;som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört. Därigenom påförs påfölj-&lt;br&gt;den det år den oriktiga uppgiften lämnas, vilket enligt min mening är&lt;br&gt;betydelsefullt inte bara från administrativ synpunkt, utan också från den&lt;br&gt;synpunkten att påföljden bör komma i så nära anslutning som möjligt till&lt;br&gt;att den skattskyldige gjort sig skyldig till en försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den valda konstruktionen innebär att skattetillägget i dessa fall inte får&lt;br&gt;någon direkt anknytning till undandragen skatt utan mer till den risk för&lt;br&gt;kommande skatteundandragande som den oriktiga uppgiften inneburit.&lt;br&gt;Det finns enligt min mening skäl att — i likhet med vad som föreslås i&lt;br&gt;promemorian — vid bestämmandet av uttagsprocenten ta hänsyn till&lt;br&gt;detta. Om underlaget för skattetillägget bestäms till 30% av den oriktiga&lt;br&gt;uppgiftens belopp motsvarar detta — i fråga om skattskyldiga som omfat-&lt;br&gt;tas av en trettioprocentig skatt — ett ”vanligt” skattetillägg. För enskilda&lt;br&gt;näringsidkare, som påförs även statlig inkomstskatt, skulle det innebära en&lt;br&gt;betydligt lindrigare sanktion än ett vanligt skattetillägg, däremot inte för&lt;br&gt;juridiska personer eller för enskilda näringsidkare som enbart påförs kom-&lt;br&gt;munal inkomstskatt understigande 30%. Jag anser att det underlag som&lt;br&gt;föreslås i promemorian, 25 %, som generellt sett ger en lägre sanktion, är&lt;br&gt;väl avvägt. Beroende på om den oriktiga uppgiften träffas av ett skattetill-&lt;br&gt;lägg på 40 eller 20% innebär förslaget ett skattetillägg på 10 resp. 5% av&lt;br&gt;den oriktiga uppgiftens effekt på taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att i 5 kap. 1 § TL införs en ny grund för beräkning av&lt;br&gt;skattetillägg i det fall den oriktiga uppgiften avser underskott i förvärvskäl-&lt;br&gt;la i inkomstslaget näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst. Skattetill-&lt;br&gt;lägget skall i sådana fall beräknas på en fjärdedel av den minskning av&lt;br&gt;underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medför. Om rättelsen&lt;br&gt;av den oriktiga uppgiften medför att förvärvskällan visar överskott skall&lt;br&gt;skattetillägg på den delen beräknas med den undandragna skatten som&lt;br&gt;underlag. Detta innebär att för enskilda näringsidkare och löntagare kom-&lt;br&gt;mer sådant skattetillägg i fråga först om intäkten överstiger grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall skattetillägg skall tas ut efter skilda procentsatser gäller redan i Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;dag att en proportionering skall ske. Det totala skattetilläggets storlek&lt;br&gt;skulle i annat fall, t. ex. när skatt i olika inkomstskikt tas ut efter olika&lt;br&gt;procentsatser, påverkas av vilket skattetillägg som vid beräkningen lades&lt;br&gt;”i botten”. Jag anser att detta förfaringssätt skall tillämpas även när&lt;br&gt;skattetillägg skall utgå efter skilda procentsatser såväl på ett underlag som&lt;br&gt;utgörs av minskning av underskott som på undandragen skatt. En regel&lt;br&gt;med sådant innehåll bör föras in i 5 kap. 13 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg bör också kunna utgå när skattemyndigheten med tillämp-&lt;br&gt;ning av bestämmelserna i 4 kap. 3 § TL genom ett skönstaxeringsbeslut&lt;br&gt;minskar ett i självdeklarationen redovisat underskott och när ett skönstax-&lt;br&gt;eringsbeslut i avsaknad av självdeklaration medför att ett tidigare fastställt&lt;br&gt;underskott minskar. Jag föreslår att 5 kap. 2 § TL ändras i enlighet här-&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag nämna något om övergången från den tidigare ordning-&lt;br&gt;en till ett system med rullande underskottsavdrag. Lagen om förlustavdrag&lt;br&gt;tillämpas t. o. m. 1991 års taxering. Juridiska personer utom dödsbon får&lt;br&gt;dra av outnyttjade förluster vid beräkning av inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet vid den första taxeringen i det nya systemet. Uppkommer under-&lt;br&gt;skott får detta föras vidare enligt de nya reglerna. Oriktig uppgift avseende&lt;br&gt;en sådan outnyttjad förlust, som ju inte omfattats av något taxeringsbeslut&lt;br&gt;tidigare, bör anses lämnad vid den första taxeringen efter övergången.&lt;br&gt;Skattetillägg bör således kunna komma ifråga vid oriktig uppgift beträffan-&lt;br&gt;de tidigare outnyttjade förluster som dras av vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer får göra motsvarande avdrag för tidigare förluster&lt;br&gt;inom tid som anges i lagen om förlustavdrag, antingen från sin taxerade&lt;br&gt;förvärvsinkomst eller från inkomst av kapital. I sådana fall bör en eventu-&lt;br&gt;ell oriktig uppgift anses lämnad det år förlusten utnyttjas i enlighet med&lt;br&gt;vad som hittills gällt. För underskott som uppkommer vid 1992 och senare&lt;br&gt;års taxering skall de nya reglerna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Oriktig uppgift vid revision m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Eftertaxering, efterbeskattning, efterprövning och&lt;br&gt;eftertulltaxering samt skatte-, avgifts- och tulltillägg kan komma i&lt;br&gt;fråga även i de fall oriktig uppgift lämnas i samband med utredning&lt;br&gt;rörande skatt, avgift eller tull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av remissinstanserna är&lt;br&gt;positiva till förslaget. SRS anser att det fortfarande finns skäl att särbe-&lt;br&gt;handla uppgifter som lämnas till skattemyndigheten i dess utrednings-&lt;br&gt;eller motpartsfunktion, då den skattskyldige ofta företräds av ombud.&lt;br&gt;Samfundet ifrågasätter om en oriktig uppgift som lämnas av ombud eller&lt;br&gt;biträde skall kunna leda till skattetillägg, särskilt om denne inte varit&lt;br&gt;medveten om den oriktiga uppgiften. Företagarnas riksorganisation och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriförbund menar att det bör klarläggas att avsikten med den Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;föreslagna regleringen inte är att utvidga uppgiftsskyldigheten utöver att&lt;br&gt;tillhandahålla räkenskapsmaterial och besvara de frågor som ställs vid&lt;br&gt;revision. Hovrätten över Skåne och Blekinge samt kammarrätten i Sunds-&lt;br&gt;vall anser att de föreslagna författningsändringarna inte tillräckligt tydligt&lt;br&gt;klargör vilka situationer som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Skattetilläggsutredningen ifrågasatte i sitt slutbe-&lt;br&gt;tänkande (SOU 1982:54) Översyn av det skatteadministrativa sanktions-&lt;br&gt;systemet 2 om skattetillägg kan påföras när en oriktig uppgift lämnats&lt;br&gt;endast till den som företräder det allmänna i en skatteprocess. Utredning-&lt;br&gt;en ansåg det också tveksamt om skattetillägg kan påföras när oriktig&lt;br&gt;uppgift lämnas i samband med taxeringsrevision eller annan kontroll- eller&lt;br&gt;granskningsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att de nuvarande bestämmelserna förtydligas så&lt;br&gt;att det klart framgår att oriktiga uppgifter som lämnats till en skattemyn-&lt;br&gt;dighet och där legat till grund för beslut rörande uppgiftslämnarens taxe-&lt;br&gt;ring, beskattning eller avgift kan föranleda eftertaxering, efterbeskattning&lt;br&gt;eller efterprövning samt skatte- eller avgiftstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr. o. m. 1991 års taxering fattas taxeringsbeslut inte längre av taxerings-&lt;br&gt;nämnd utan av skattemyndighet. Beslut om eftertaxering fattas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten som första instans i stället för länsrätt. Det är normalt&lt;br&gt;samma myndighet — och ofta samma person — som utreder, fattar beslut&lt;br&gt;och för talan i domstol. Det är i en sådan ordning svårt att upprätthålla en&lt;br&gt;gräns mellan sådana uppgifter som lämnas till skattemyndigheten i egen-&lt;br&gt;skap av beslutsfattare och sådana som lämnas till skattemyndigheten i dess&lt;br&gt;utrednings- eller motpartsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser har ställt sig bakom förslaget. Även jag är&lt;br&gt;positiv till det. Skyldigheten att lämna sanningsenliga uppgifter till be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten rörande omständigheter som har betydelse för tax-&lt;br&gt;ering, skatt eller avgift bör gälla oavsett när under förfarandets gång&lt;br&gt;uppgifterna lämnats. Någon utvidgning av uppgiftsplikten i sig innebär&lt;br&gt;inte detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås inte några förändringar av reglerna i tullagen&lt;br&gt;och vägtrafikskattelagen. Jag anser att det föreligger ett intresse av att ha&lt;br&gt;likartade regler på hela skatteområdet och föreslår därför motsvarande&lt;br&gt;justeringar även i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i 4 kap. 16 § och 5 kap. 1 § TL, 38 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 a §§ ML, 4 kap. 7 § och 7 kap. 1 § LPP, 38 och 60 §§ USAL, 20 och 83 §§&lt;br&gt;tullagen samt 42 § vägtrafikskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7 Oriktig uppgift vid domstol&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattetillägg vid oriktig uppgift i domstol skall kom-&lt;br&gt;ma i fråga endast när den oriktiga uppgiften prövats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftstillägg enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare skall kunna tas ut när en oriktig uppgift lämnats i ett mål&lt;br&gt;om särskild avgift och uppgiften inte godtagits efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelserna om skattetillägg vid oriktig&lt;br&gt;uppgift i domstol gäller enligt TL, ML och LPP även i det fall den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften inte prövats i målet. Det finns givetvis ett intresse av att skatt-&lt;br&gt;skyldiga lämnar riktiga uppgifter oavsett om uppgiftslämnandet sker till&lt;br&gt;skattemyndighet eller till domstol i mål om skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandena på taxerings-, mervärdeskatte- och punktskatteområdena&lt;br&gt;har numera ändrats. Det är beskattningsmyndigheten som bedömer om ett&lt;br&gt;överklagande kommit in i rätt tid. Den extraordinära besvärsrätten har&lt;br&gt;slopats. En övergång från s. k. beloppsprocess till sakprocess har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skattetillägg vid oriktig uppgift i domstol är tillämplig&lt;br&gt;inte bara i de fall den oriktiga uppgiften inte prövas på grund av att den&lt;br&gt;skattskyldige återkallar sin talan utan också t. ex. när domstolen avvisat ett&lt;br&gt;överklagande på grund av res judicata eller inte tagit upp en ny fråga till&lt;br&gt;prövning för att den skattskyldige på ett otillåtet sätt ändrat sin talan. Det&lt;br&gt;finns enligt min mening inte något intresse av att kunna påföra skattetill-&lt;br&gt;lägg i sådana mycket speciella situationer. Jag föreslår därför att den&lt;br&gt;nuvarande möjligheten att ta ut skattetillägg vid oriktig uppgift i domstol&lt;br&gt;när uppgiften inte prövats i sak slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oriktiga uppgifter i domstol i mål om taxering eller skatt är sanktionera-&lt;br&gt;de på hela skatteområdet. Någon bestämmelse om avgiftstillägg vid oriktig&lt;br&gt;uppgift i mål om avgift finns dock inte i USAL. Vid införandet av påföljd&lt;br&gt;vid oriktig uppgift i taxerings- och skatteprocess övervägdes även att&lt;br&gt;införa en påföljd vid oriktig uppgift i avgiftsprocess. Med hänsyn till de&lt;br&gt;organisations- och förfarandeförändringar som då förestod ansågs emeller-&lt;br&gt;tid att frågan borde övervägas i ett senare sammanhang (prop.&lt;br&gt;1977/78:136 s. 190).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det vara en fördel om likartade bestämmelser gäller på hela&lt;br&gt;skatte- och avgiftsområdet. Något skäl att undanta oriktig uppgift som&lt;br&gt;lämnas i mål om avgift från avgiftstillägg finns knappast. Jag föreslår&lt;br&gt;därför en justering av 38 § USAL i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.8 Förseningsavgift vid ofullständig deklaration m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förseningsavgift skall kunna tas ut när den skattskyldi-&lt;br&gt;ge visserligen lämnat en självdeklaration men den har så bristfälligt&lt;br&gt;innehåll att den inte kan läggas till grund för taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift skall vidare kunna påföras när stiftelse eller för-&lt;br&gt;ening inte i rätt tid lämnat särskild uppgift om inkomst och förmö-&lt;br&gt;genhet enligt 2 kap. 26 § lagen om självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att lämna såväl allmän självdeklaration som&lt;br&gt;särskild uppgift skall till självdeklarationen foga den särskilda upp-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De judiciella påföljderna vid försummelser av stiftelser och för-&lt;br&gt;eningar mot uppgiftsplikten i 2 kap. 26 § lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter slopas. Samma sak gäller när handelsbolag&lt;br&gt;m. fl. inte fullgjort sin skyldighet enligt 2 kap. 25 § lagen om självde-&lt;br&gt;klaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt vad gäller försenings-&lt;br&gt;avgift vid bristfälliga självdeklarationer. Promemorian innehåller inte nå-&lt;br&gt;got förslag om förseningsavgift när stiftelse eller förening inte lämnat&lt;br&gt;särskild uppgift i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser, med undantag för SRS, är&lt;br&gt;positiva till promemorieförslaget eller lämnar det utan erinran. SRS anser&lt;br&gt;att förslaget är alltför långtgående och att det leder till tillämpningspro-&lt;br&gt;blem. RSV ifrågasätter om det inte bör införas möjlighet att påföra förse-&lt;br&gt;ningsavgift när uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 26 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) föreligger. Behovet av upp-&lt;br&gt;gifter i dessa fall är lika stort som beträffande deklarationer och försening&lt;br&gt;av den särskilda uppgiften medför därför samma administrativa problem&lt;br&gt;som försening av självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Självdeklaration skall enligt 2 kap. 28 § LSK&lt;br&gt;normalt lämnas senast den 15 februari taxeringsåret. Vissa skattskyldiga,&lt;br&gt;bl. a. de som är bokföringsskyldiga eller skyldiga att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141) och har ett räkenskapsår som slutar&lt;br&gt;senare än den 31 augusti året före taxeringsåret, får dock lämna självdekla-&lt;br&gt;ration senast den 31 mars taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna självde-&lt;br&gt;klaration inom föreskriven tid kan få anstånd av skattemyndigheten. An-&lt;br&gt;stånd får inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till&lt;br&gt;utgången av maj månad under taxeringsåret (2 kap. 32 § LSK). Bokförings-&lt;br&gt;byråer och andra som yrkesmässigt biträder skattskyldiga med att upprätta&lt;br&gt;självdeklarationer, kan efter ansökan få anstånd med att enligt tidsplan&lt;br&gt;lämna självdeklarationer under tiden den 1 april — den 15 juni taxerings-&lt;br&gt;året (2 kap. 33 § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer den deklarationsskyldige inte in med självdeklaration inom&lt;br&gt;föreskriven tid skall enligt 5 kap. 1 § TL en särskild avgift, förseningsav-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift, påföras honom. Förseningsavgiften uppgår till 1 OOO kr. för aktiebolag Prop. 1991 /92: 43&lt;br&gt;och till 500 kr. för andra skattskyldiga. Har skattskyldig, som skall lämna&lt;br&gt;självdeklaration utan föreläggande, inte kommit in med självdeklaration&lt;br&gt;senast den 1 augusti taxeringsåret bestäms förseninsgavgiften till ett fyra&lt;br&gt;gånger så stort belopp; alltså 4000 kr. för aktiebolag och 2000 kr. för&lt;br&gt;övriga skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift på 500 kr. påförs en skattskyldig som lämnat en förenk-&lt;br&gt;lad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggan-&lt;br&gt;de att lämna en allmän självdeklaration inom den tid som anges i föreläg-&lt;br&gt;gandet. Lämnar den skattskyldige en deklarationshandling som inte är&lt;br&gt;behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte&lt;br&gt;undertecknas inom den tid som anges i föreläggandet. Förseningsavgiften&lt;br&gt;uppgår då till 500 resp. 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning som med vissa övergångsbestämmelser börjar&lt;br&gt;tillämpas fr. o. m. 1992 års taxering (SFS 1990:1136) har företagens upp-&lt;br&gt;giftslämnande reformerats. Företag skall i sin självdeklaration lämna stan-&lt;br&gt;dardiserade utdrag ur räkenskaperna. Har makar tillsammans deltagit i&lt;br&gt;näringsverksamhet behöver räkenskapsutdrag endast lämnas av en av&lt;br&gt;makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag, rederi för registreringspliktigt fartyg och dödsbo som vid&lt;br&gt;inkomst- och förmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag, skall&lt;br&gt;lämna räkenskapsutdrag till ledning för delägares taxering. Sådana räken-&lt;br&gt;skapsutdrag skall lämnas enligt bestämmelserna för allmän självdeklara-&lt;br&gt;tion (2 kap. 25 § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat- och balansräkning m. fl. handlingar, som tidigare skulle bifo-&lt;br&gt;gas deklarationen i bestyrkt kopia, behöver i den nya ordningen inte längre&lt;br&gt;bifogas. Kopia av revisionsberättelse behöver bifogas endast i vissa fall.&lt;br&gt;De handlingar som skall bifogas skall enligt 2 kap. 30 § LSK lämnas&lt;br&gt;samtidigt med och fogas vid den deklaration som den skattskyldige läm-&lt;br&gt;nar. Om detta möter något hinder skall handlingarna lämnas inom två&lt;br&gt;veckor efter det de upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte handelsbolag, rederi eller dödsbo lämnar räkenskapsutdrag&lt;br&gt;inom föreskriven tid kan förseningsavgift tas ut. Även dagsböter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader kan komma ifråga (4 kap. 8 § LSK). Den som&lt;br&gt;inte fullgör sin skyldighet att bifoga revisionsberättelse till självdeklara-&lt;br&gt;tionen kan dömas till penningböter (4 kap. 9 § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vid skattemyndigheterna ett stort och växande problem att skatt-&lt;br&gt;skyldiga — främst näringsidkare — lämnar in ofullständiga deklarationer.&lt;br&gt;Ofullständigheterna kan bestå i att vissa smärre uppgifter saknas. Ofta är&lt;br&gt;det emellertid så att t. ex. balansräkning och vinst- och förlusträkning&lt;br&gt;saknas eller att deklarationen inte består i annat än en undertecknad&lt;br&gt;blankett med någon enstaka beloppsuppgift och en upplysning om att&lt;br&gt;deklarationen kommer att kompletteras med övriga uppgifter och årsrä-&lt;br&gt;kenskapshandlingar senare. Enligt praxis är kraven för att en självdeklara-&lt;br&gt;tion skall anses föreligga låga. Har den skattskyldige på en fastställd&lt;br&gt;blankett lämnat åtminstone någon beloppsmässig uppgift till ledning för&lt;br&gt;taxeringen och undertecknat blanketten torde en självdeklaration föreligga&lt;br&gt;(jfr RÅ 1951 Fi 1436 och RÅ 1955 ref 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ofullständiga deklarationerna innebär ett betydande merarbete för Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;skattemyndigheterna och en försämrad kontrollverksamhet. En menings-&lt;br&gt;full granskning av en självdeklaration kan inte påbörjas innan den är&lt;br&gt;komplett. Någon fullständig granskning kan därför i dessa fall ofta inte&lt;br&gt;hinnas med under taxeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna har naturligtvis möjligheter att förmå den skatt-&lt;br&gt;skyldige att lämna in de uppgifter som saknas. Om deklarationen inte är&lt;br&gt;upprättad så som föreskrivs i LSK får skattemyndigheten enligt 2 kap. 34 §&lt;br&gt;LSK förelägga den deklarationsskyldige att komma in med de uppgifter&lt;br&gt;som saknas eller, om deklarationen är bristfällig i väsentliga avseenden,&lt;br&gt;med en ny deklaration som är upprättad på riktigt sätt. Ett sådant föreläg-&lt;br&gt;gande får förenas med vite (4 kap. 5 § LSK). Vitesförfarandet är emellertid&lt;br&gt;omständligt och utgör inte någon påtryckning på de skattskyldiga att&lt;br&gt;lämna kompletta handlingar i rätt tid. Ett föreläggande kommer naturligt-&lt;br&gt;vis i fråga först när det konstaterats att den skattskyldige inte kommit in&lt;br&gt;med en fullständig deklaration. Har förfarandet väl fortskridit så långt att&lt;br&gt;den skattskyldige föreläggs vid vite att komplettera deklarationen har&lt;br&gt;skattemyndigheten redan förorsakats merarbete och tid som skulle ha&lt;br&gt;använts för granskning har förflutit. Den skattskyldiges förfarande blir helt&lt;br&gt;osanktionerat eftersom han lätt kan undgå att påföras något vite genom att&lt;br&gt;fullgöra föreläggandet inom den föreskrivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan förseningsavgiften infördes genom lagstiftning 1971, fanns en&lt;br&gt;sanktion i form av penningböter vid deklarationsförsummelse i 120 §&lt;br&gt;dåvarande taxeringsförordningen (1956:623), TF. Böter kunde utgå inte&lt;br&gt;bara i de fall självdeklaration eller årsräkenskapshandlingar inte lämnats&lt;br&gt;inom föreskriven tid, utan också när en självdeklaration lämnats med så&lt;br&gt;bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte var ägnad att ligga till grund&lt;br&gt;för taxering. När förseningsavgiften infördes lämnades bötesstraffet för&lt;br&gt;försummelse att till deklarationen foga årsräkenskapshandlingar oföränd-&lt;br&gt;rat i 120 § TF. Bestämmelsen överfördes sedermera till 4 kap. 9 § LSK.&lt;br&gt;Som tidigare nämnts innebär lagstiftningen om standardiserade räken-&lt;br&gt;skapsutdrag att balansräkning och resultaträkning inte längre behöver&lt;br&gt;bifogas deklarationen och att revisionsberättelse skall bifogas endast i&lt;br&gt;vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya sanktionsformen förseningsavgift knöts inte an till annat än&lt;br&gt;den omständigheten att deklaration inte lämnats eller lämnats för sent.&lt;br&gt;Det fall där den deklarationsskyldige lämnat en gravt ofullständig deklara-&lt;br&gt;tion lämnades helt osanktionerat. I förarbetena till lagstiftningen kom-&lt;br&gt;menterades inte denna skillnad i förhållande till tidigare gällande rätt&lt;br&gt;närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en självdeklaration kommit in i rätt tid till skattemyndigheten kan&lt;br&gt;förseningsavgift alltså inte påföras oavsett hur ofullständig självdeklara-&lt;br&gt;tionen är. Detta trots att den skattskyldige knappast kan sägas ha fullgjort&lt;br&gt;sin uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattemyndigheterna saknar det i praktiken betydelse om man över&lt;br&gt;huvud taget inte får in någon självdeklaration eller om man får in en&lt;br&gt;självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den inte kan läggas till&lt;br&gt;grund för ett taxeringsbeslut. I båda fallen förorsakas skattemyndigheterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentligt merarbete. En förutsättning för ett effektivt granskningsarbete Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;är att behövligt material finns till hands i rätt tid. Varje skriftväxling med&lt;br&gt;en uppgiftsskyldig för att få in de uppgifter han enligt gällande regler är&lt;br&gt;skyldig att lämna utan föreläggande förorsakar merarbete — och därmed&lt;br&gt;kostnader — och fördröjningar i granskningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I LSK finns detaljerade bestämmelser om vilka uppgifter en deklaration&lt;br&gt;skall innehålla, när deklarationen skall lämnas samt inom vilka tidsramar&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration kan ges. Det är enligt min mening inte&lt;br&gt;acceptabelt att skattskyldiga på det sätt som sker kan sätta gällande regler&lt;br&gt;om uppgiftskyldighet ur spel utan påföljd. Det är uppenbart att någon&lt;br&gt;form av sanktion behövs för att komma tillrätta med de beskrivna pro-&lt;br&gt;blemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att det införs en möjlighet att påföra försenings-&lt;br&gt;avgift när en självdeklaration visserligen lämnats i tid men är så gravt&lt;br&gt;ofullständig att den uppenbart inte kan läggas till grund för taxering.&lt;br&gt;Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av så gott som samtliga&lt;br&gt;remissinstanser. Även jag ställer ställer mig bakom förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift bör komma i fråga när en avlämnad självdeklaration är&lt;br&gt;gravt ofullständig. Har en ofullständig deklaration inte kompletterats före&lt;br&gt;den 1 augusti taxeringsåret bör — i likhet med vad som gäller om en&lt;br&gt;självdeklaration inte lämnats före detta datum — förhöjd förseningsavgift&lt;br&gt;utgå. Bestämmelserna i 5 kap. 5 § TL bör ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har uttalat farhågor för att den föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen kan komma att medföra tillämpningsproblem. För att belysa vilka&lt;br&gt;brister en självdeklaration måste vara behäftad med för att vara så ofull-&lt;br&gt;ständig att den inte kan ligga till grund för ett taxeringsbeslut vill jag&lt;br&gt;anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att bestämmelsen måste vara tillämplig i de fall den&lt;br&gt;skattskyldige lämnar en s. k. skaldeklaration. Någon granskning kan inte&lt;br&gt;heller ske om utdrag ur räkenskaperna saknas. Även då bör förseningsav-&lt;br&gt;gift kunna komma ifråga. Däremot utgör inte avsaknad av revisionsberät-&lt;br&gt;telse en sådan omständighet som bör föranleda förseningsavgift. Inte hel-&lt;br&gt;ler utgör ett sådant förhållande att den skattskyldige inte lämnat tillräckli-&lt;br&gt;ga uppgifter för bedömningen av ett yrkande skäl för förseningsavgift. För&lt;br&gt;att förseningavgift skall kunna påföras måste väsentliga uppgifter saknas i&lt;br&gt;deklarationen och den vara så bristfällig att en meningsfull granskning inte&lt;br&gt;kan påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV ifrågasätter i sitt remissyttrande om det inte bör införas en möjlig-&lt;br&gt;het att påföra förseningsavgift när uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 26 §&lt;br&gt;LSK inte har fullgjorts inom föreskriven tid. Enligt denna paragraf skall&lt;br&gt;stiftelse eller förening, som är helt eller delvis frikallad från skattskyldig-&lt;br&gt;het, lämna särskild uppgift om inkomst och förmögenhet, som inte upp-&lt;br&gt;getts till beskattning i självdeklaration. Uppgiftsskyldighet åligger bl. a.&lt;br&gt;pensionsstiftelse och vissa personalstiftelser enligt lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m. m. samt stiftelser och föreningar som&lt;br&gt;främjar vissa allmännyttiga ändamål. Bestämmelsen bör ses mot bakgrund&lt;br&gt;av bestämmelserna i 7 § SIL och 6 § lagen (1967:577) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt där det föreskrivs att vissa juridiska personer är skattskyldiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enbart för vissa slag av inkomster eller helt frikallade från skattskyldighet.&lt;br&gt;Någon deklarationsskyldighet föreligger inte för föreningar och stiftelser&lt;br&gt;till den del de är frikallade från skattskyldighet. För att möjliggöra för&lt;br&gt;skattemyndigheterna att pröva om skattefrihet föreligger är det emellertid&lt;br&gt;nödvändigt att myndigheterna får tillgång till vissa uppgifter om karaktä-&lt;br&gt;ren och omfattningen av den verksamhet som bedrivits. Uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het enligt 2 kap. 26 § tredje stycket LSK föreligger därför i fråga om&lt;br&gt;inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt tillgångar och skulder&lt;br&gt;vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall upplysning lämnas om de&lt;br&gt;omständigheter som anses motivera frikallelse från skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift skall lämnas senast den 31 mars på blankett enligt&lt;br&gt;fastställt formulär. Fullgörs inte uppgiftsskyldigheten kan penningböter&lt;br&gt;ådömas (4 kap. 9 § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen eller föreningen kan också föreläggas av skattemyndigheten att&lt;br&gt;meddela de ytterligare upplysningar som kan behövas för att bedöma&lt;br&gt;skattskyldigheten. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV påpekar i sitt remissyttrande att behovet av uppgifter i dessa fall är&lt;br&gt;lika stort som beträffande deklarationsskyldiga och att försening av den&lt;br&gt;särskilda uppgiften medför samma administrativa problem som försening&lt;br&gt;av självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min mening ett intresse av att utforma sanktioner vid&lt;br&gt;brister i uppgiftslämnadet på ett enhetligt sätt. Försening av en särskild&lt;br&gt;uppgift medför problem motsvarande dem vid försening av en självdekla-&lt;br&gt;ration. Jag föreslår därför att förseningsavgift skall utgå även när särskild&lt;br&gt;uppgift inte lämnas i rätt tid eller en sådan uppgift är gravt ofullständig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något motiv till att ha kvar det nuvarande bötesstraffet vid bristande&lt;br&gt;fullgörelse av uppgiftsskyldigheten enligt 2 kap. 26 § LSK finns inte om&lt;br&gt;förseningsavgift kan tas ut i dessa fall. Även intresset av avkriminalisering&lt;br&gt;av mindre förseelser talar för att bötessanktionen slopas i dessa fall och&lt;br&gt;ersätts av förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt träffas handelsbolag, rederi och dödsbo, som vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen är jämställt med handelsbolag, av dubbla sanktioner,&lt;br&gt;dels förseningsavgift enligt 5 kap. 5 § TL, dels böter eller fängelse enligt 4&lt;br&gt;kap. 8 § första stycket LSK. Jag anser detta dubbla påfölj dssy st em omo-&lt;br&gt;tiverat för denna typ av förseelser och föreslår därför att de judiciella&lt;br&gt;påföljderna i LSK slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i den här delen föranleder ändringar i 5 kap. 5 § TL och 4&lt;br&gt;kap. 8 och 9 §§ LSK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i det här sammanhanget också ta upp en annan fråga som rör den&lt;br&gt;särskilda uppgiften. Enligt nuvarande regler skall särskild uppgift lämnas&lt;br&gt;senast den 31 mars taxeringsåret (2 kap. 26 § tredje stycket LSK). Som&lt;br&gt;framgått av min tidigare redogörelse är juridiska personer som lämnar&lt;br&gt;särskild uppgift ibland också deklarationsskyldiga. Självdeklaration skall&lt;br&gt;enligt 2 kap. 28 § LSK lämnas senast den 15 februari eller, vad gäller bl. a.&lt;br&gt;den som varit bokföringsskyldig och för vilken räkenskapsåret slutar sena-&lt;br&gt;re än den 31 augusti året före taxeringsåret, senast den 31 mars taxerings-&lt;br&gt;året. Samtliga de uppgifter det är fråga om lämnas till ledning för taxering-&lt;br&gt;en. Det är knappast ändamålsenligt att dela upp den enskildes uppgifts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet på det sätt som sker. Jag föreslår därför att i de fall enligt Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;nuvarande regler såväl självdeklaration som särskild uppgift skall lämnas&lt;br&gt;den särskilda uppgiften skall fogas till självdeklaration och således lämnas&lt;br&gt;vid samma tillfälle som deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.9 Eftergift av skattetilläggm.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skatte-, avgifts- och tulltillägg samt förseningsavgift&lt;br&gt;kan efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut&lt;br&gt;tillägget eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda eftergiftsgrunden i lagen om mervärdeskatt vid s. k.&lt;br&gt;räkenskapsfel slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Eftergiftsreglerna har utformats for att förhindra&lt;br&gt;att ursäktliga fel vid fullgörandet av uppgiftsskyldigheten skall medföra att&lt;br&gt;en administrativ sanktion påförs. Bestämmelser om eftergift med likartat&lt;br&gt;innehåll finns i samtliga de författningar som reglerar sanktionsavgifter på&lt;br&gt;skatteområdet. En vidgning av eftergiftsmöjligheterna skedde genom lag-&lt;br&gt;stiftning år 1978 sedan det konstaterats att befrielsegrunderna hade tilläm-&lt;br&gt;pats med större återhållsamhet än vad som hade avsetts i förarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergiftsgrunderna regleras på taxeringsområdet i 5 kap. 6 § TL. Där&lt;br&gt;sägs att särskild avgift skall efterges helt om felaktigheten eller underlåten-&lt;br&gt;heten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder,&lt;br&gt;sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår&lt;br&gt;som ursäktlig. Dessa eftergiftsgrunder tar således sikte på den skattskyldi-&lt;br&gt;ges person. Eftergift är också möjlig om felaktigheten framstår som ursäkt-&lt;br&gt;lig med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständig-&lt;br&gt;het. Eftergiftsgrunden ”den oriktiga uppgiftens beskaffenhet” är främst&lt;br&gt;avsedd att möjliggöra eftergift i de fall den skattskyldige haft att bedöma&lt;br&gt;en svår skatterättslig fråga. Vad gäller befrielsegrunden ”annan särskild&lt;br&gt;omständighet” bör denna enligt förarbetena bl. a. kunna tillämpas när det&lt;br&gt;visserligen föreligger en oriktig uppgift men denna särskilt markerats av&lt;br&gt;den skattskyldige (prop. 1977/78:136 s. 157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således tämligen vida möjligheter att medge befrielse från&lt;br&gt;sanktionsavgift om den felaktighet eller underlåtenhet som den skattskyl-&lt;br&gt;dige gjort sig skyldig till framstår som ursäktlig. Det kan emellertid upp-&lt;br&gt;komma situationer när den oriktiga uppgiften visserligen inte kan anses&lt;br&gt;vara ursäktlig, men där avgiften ändå på grund av omständigheterna i det&lt;br&gt;enskilda fallet framstår som orimlig. De situationer jag har i åtanke är&lt;br&gt;ingalunda vanliga men måste, med hänsyn till att de administrativa avgif-&lt;br&gt;terna är en sanktion, ändå kunna beaktas inom ramen för sanktionssyste-&lt;br&gt;met. De nuvarande befrielsegrunderna medger enligt min mening inte i&lt;br&gt;tillräckligt hög grad en bedömning på grundval av omständigheterna i det&lt;br&gt;enskilda ärendet. Jag anser därför att det i 5 kap. 6 § TL bör införas en ny&lt;br&gt;eftergiftsgrund som medger befrielse från särskild avgift om det framstår&lt;br&gt;som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att med konkreta exempel belysa vad som i en given Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;situation bör medföra att skattetillägget efterges. Jag vill emellertid poäng-&lt;br&gt;tera att den nu föreslagna eftergiftsgrunden skall ses som en ”ventil” för&lt;br&gt;fall när eftergift inte kunnat medges enligt de hittillsvarande eftergiftsgrun-&lt;br&gt;derna. Påföljden skall inte stå i rimlig proportion till den försummelse som&lt;br&gt;den uppgiftsskyldige gjort sig skyldig till eller det skall av annan anledning&lt;br&gt;framstå som stötande att ta ut tillägget. Oskäligheten kan ha sin grund i&lt;br&gt;den föreliggande situationen vid uppgiftslämnandet men också i omstän-&lt;br&gt;digheter som inträffat efter det att den oriktiga uppgiften lämnades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer här in på delvis samma bedömningar som de som ligger till&lt;br&gt;grund för ett annat förslag som jag strax skall ta upp, nämligen att eftertax-&lt;br&gt;ering inte skall få ske om ett beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt.&lt;br&gt;En väsentlig skillnad föreligger emellertid. Ett eftertaxeringsbeslut är en&lt;br&gt;rättelse av ett tidigare felaktigt beslut som medför att den skattskyldige i&lt;br&gt;efterhand påförs den skatt han skulle ha påförts tidigare. Sanktionsavgif-&lt;br&gt;terna är däremot påföljder efter bristande fullgörelse av uppgiftsplikten.&lt;br&gt;En bedömning av omständigheterna i ärendet kan därför mycket väl&lt;br&gt;innebära att den skattskyldige eftertaxeras men att skattetillägget efterges&lt;br&gt;för att det skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande eftergiftsgrund bör föras in även i ML, LPP, USAL och&lt;br&gt;tullagen. Genom hänvisningar i lagen om vägtrafikskatt till LPP blir den&lt;br&gt;nya eftergiftsgrunden tillämplig även på vägtrafikskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 64 f§ andra stycket ML finns en särskild eftergiftsgrund vid s. k.&lt;br&gt;räkenskapsfel. Skattetillägg på grund av oriktig uppgift som beror på&lt;br&gt;uppenbart förbiseende i ej avslutad bokföring får helt efterges om det&lt;br&gt;framstår som uppenbart obilligt att påföra skattetillägget. Av förarbetena&lt;br&gt;till bestämmelsen framgår (prop. 1977/78:136 s. 122) att den avser orikti-&lt;br&gt;ga uppgifter som beror på felaktigheter i den skattskyldiges löpande bokfö-&lt;br&gt;ring. Det skall vara fråga om fel av sådant slag att de kan uppstå även i en&lt;br&gt;välordnad bokföring. Felen bör också karakteriseras av att de med stor&lt;br&gt;sannolikhet skulle ha upptäckts av den skattskyldige senast i samband med&lt;br&gt;bokslut. Räkenskapsfelen kan bestå av konteringsfel, felaktig avläsning av&lt;br&gt;datalistor, fel vid omräkning eller överföring av poster o. d. Har felaktighe-&lt;br&gt;ten inte upptäckts och rättats senast i samband med bokslutet är bestäm-&lt;br&gt;melsen inte tillämplig. En ytterligare förutsättning för att eftergift skall&lt;br&gt;kunna medges enligt bestämmelsen är att tillägget skulle framstå som&lt;br&gt;uppenbart obilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De situationer som avses med bestämmelsen om eftergift vid räken-&lt;br&gt;skapsfel omfattas av den generella befrielsegrunden, att det skulle framstå&lt;br&gt;som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget, som jag nu föreslår. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i 64 f § ML bör därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i det här sammanhanget något beröra eftergift av avgiftstillägg&lt;br&gt;enligt USAL. Vid tillämpningen av USAL kan det uppkomma situationer&lt;br&gt;som i någon mån kan sägas motsvara de s. k. räkenskapsfelen. Vid upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter skall arbetsgivarna göra relativt kvalificerade be-&lt;br&gt;dömningar om avgiftsplikt och värdering av olika förmåner. Den korta tid&lt;br&gt;inom vilken uppbördsdeklaration skall lämnas och frågornas komplexitet&lt;br&gt;kan medföra att olika problem inte hinner uppmärksammas och åtgärdas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under inkomståret. I sådana fall kan med hänsyn till omständigheterna i Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;det enskilda fallet ett uttag av avgiftstillägg framstå som uppenbart oskä-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.10 Eftertaxering m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Eftertaxering, efterbeskattning och efterprövning får&lt;br&gt;inte ske om ett sådant beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla&lt;br&gt;remissinstanser, med undantag för länsrätterna i Södermanlands län och&lt;br&gt;Kalmar län. Länsrätten i Kalmar län anser att frågan om att införa ett&lt;br&gt;subjektivt rekvisit på eftertaxeringens område bör övervägas ytterligare.&lt;br&gt;Det kan redan från synpunkten att skatt skall fastställas så likformigt och&lt;br&gt;riktigt som möjligt diskuteras om införandet av ett skälighetsrekvisit är&lt;br&gt;lämpligt. På sikt kan den föreslagna regeln ge fel signaler till de skattskyldi-&lt;br&gt;ga och minska den preventiva betydelsen av risken att råka ut för eftertax-&lt;br&gt;ering. En uppmjukning av reglerna om eftertaxering kräver en förlängning&lt;br&gt;av ettårsfristen för omprövning till nackdel för skattskyldig. Skulle lagstift-&lt;br&gt;ningen ändå genomföras bör man enligt länsrätten undvika skälighetsbe-&lt;br&gt;greppet och i stället använda ett ursäktsrekvisit av den typ som redan finns&lt;br&gt;i bestämmelserna om skattetillägg och förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom taxeringsreformen fick skattemyndighe-&lt;br&gt;terna behörighet att fatta beslut om eftertaxering. Eftertaxeringsbegreppet&lt;br&gt;fick också ett vidare innehåll genom att i princip samtliga ändringar till&lt;br&gt;den skattskyldiges nackdel efter utgången av året efter taxeringsåret skall&lt;br&gt;ske genom eftertaxeringsbeslut. Den centrala bestämmelsen om eftertaxe-&lt;br&gt;ring står dock kvar i princip oförändrad. Eftertaxering får ske om den&lt;br&gt;skattskyldige i självdeklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift&lt;br&gt;till ledning för sin taxering, lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller&lt;br&gt;underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning&lt;br&gt;trots att han är uppgiftspliktig och den oriktiga uppgiften eller underlåten-&lt;br&gt;heten medfört att taxeringsbeslutet blivit felaktigt eller inte fattats (4 kap.&lt;br&gt;16§TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att eftertaxeringsvis rätta felaktiga taxeringsbeslut finns också&lt;br&gt;i tre andra situationer där rättelse till den skattskyldige nackdel kan ske&lt;br&gt;utan att den skattskyldige lämnat någon oriktig uppgift. Enligt 4 kap. 17 §&lt;br&gt;får rättelse ske av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbise-&lt;br&gt;ende (punkt 1), när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande&lt;br&gt;saknats eller varit felaktig (punkt 2) samt vid följdändring i taxeringsbeslut&lt;br&gt;som föranleds av beslut som anges i 13 § andra stycket 1 — 5 TL (punkt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftertaxering får inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat eftertaxe-&lt;br&gt;ringsbeslut avseende samma fråga. Eftertaxering enligt 4 kap. 16 § och 17 §&lt;br&gt;1 och 2 TL får ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Som&lt;br&gt;förutsättning för följdändring genom eftertaxering i taxeringsbeslut avse-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende annan skattskyldig i anledning av taxeringsbeslut eller domstolsbe- Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;slut i mål om taxering gäller dessutom att beslutet inte får framstå som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt (4 kap. 17 § andra stycket TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarigheter till eftertaxeringsinstitutet finns även i annan förfaran-&lt;br&gt;delagstiftning på skatteområdet. Enligt ML och LPP gäller som generell&lt;br&gt;förutsättning för efterbeskattning att beslutet inte skulle framstå som up-&lt;br&gt;penbart oskäligt (38 § tredje stycket ML, 4 kap. 8 § LPP). Även i 44 §&lt;br&gt;vägtrafikskattelagen och i 20 § tullagen finns motsvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppbördsområdet motsvaras eftertaxeringsinstitutet av reglerna om&lt;br&gt;efterprövning i 61 § USAL och 93 § UBL. Något generellt krav att beslutet&lt;br&gt;inte skulle framstå som oskäligt finns inte där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att eftertaxering enligt 4 kap. 16 § TL skall kunna ske krävs att den&lt;br&gt;skattskyldige inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet på ett riktigt sätt. Upp-&lt;br&gt;giftsplikten regleras av bestämmelserna i 2 kap. LSK. Förutom de detalje-&lt;br&gt;rade reglerna om vilka uppgifter en självdeklaration skall innehålla finns i&lt;br&gt;2 kap. 3 § LSK en regel om att var och en bör, utöver vad som framgår av&lt;br&gt;deklarationsformulären, meddela de ytterligare upplysningar som kan&lt;br&gt;vara av betydelse för egen taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fall där den skattskyldige inte lämnat någon uppgift alls i sin självde-&lt;br&gt;klaration, t. ex. helt utelämnat en intäkt han erhållit, eller lämnat direkt&lt;br&gt;osanna uppgifter genom att t. ex. yrka avdrag för en högre kostnad än vad&lt;br&gt;han haft, föranleder inte några större svårigheter vid tillämpningen av&lt;br&gt;eftertaxeringsbestämmelserna. I dessa fall framstår det ofta som klart att&lt;br&gt;förutsättningar för eftertaxering föreligger och den skattskyldige är nor-&lt;br&gt;malt också medveten om att han lämnat oriktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de lämnade uppgifterna i och för sig inte är osanna utan är ofullstän-&lt;br&gt;diga kan bedömningen om förutsättningar för eftertaxering föreligger bli&lt;br&gt;mer komplicerad. Det kan t. ex. vara så att den skattskyldige lämnat riktiga&lt;br&gt;beloppsmässiga uppgifter om ett yrkat avdrag men inte lämnat ett tillräck-&lt;br&gt;ligt underlag för en rättslig bedömning av avdraget. I princip torde förut-&lt;br&gt;sättningar för eftertaxering alltid föreligga om det felaktiga avdragets rub-&lt;br&gt;ricering direkt hänför sig till ett skatterättsligt begrepp och den skattskyldi-&lt;br&gt;ge inte upplyser om att han inte uppfyller de rättsliga villkoren för avdra-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställs således tämligen stora krav på den skattskyldige vid uppgifts-&lt;br&gt;lämnandet. Den skattskyldige måste för att kunna fullgöra sin uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet ha vissa kunskaper om skattelagstiftningen, t. ex. vilka faktiska&lt;br&gt;omständigheter som är relevanta för ett visst avdrag. Den omfattande&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten är nödvändig med hänsyn till skattelagstiftningens&lt;br&gt;komplexitet och det faktum att det är den skattskyldige själv som har&lt;br&gt;kännedom om de faktiska omständigheterna. Att minska kraven på de&lt;br&gt;skattskyldiga och lägga ett större utredningsansvar på skattemyndigheter-&lt;br&gt;na skulle säkerligen resultera i ett ökat antal oriktiga taxeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför inte att för höga krav ställs på de skattskyldiga i fråga&lt;br&gt;om uppgiftslämnande eller att de nuvarande möjligheterna till eftertaxe-&lt;br&gt;ring generellt sett bör minska. Det vore enligt min mening stötande om&lt;br&gt;rättelse genom eftertaxering inte kunde ske i de fall som enligt nuvarande&lt;br&gt;regler omfattas av eftertaxeringsbestämmelserna. Det är viktigt att under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stryka att eftertaxering inte är en sanktion utan en rättelse av ett felaktigt Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;beslut som innebär att den skattskyldige i efterhand påförs den skatt han&lt;br&gt;borde ha påförts vid ett tidigare tillfälle. Det kan regelmässigt inte anses på&lt;br&gt;något sätt anmärkningsvärt eller oskäligt — utan tvärtom som ett rättvi-&lt;br&gt;sekrav de skattskyldiga emellan — att ett riktigt taxeringsbeslut fattas&lt;br&gt;beträffande den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nuvarande regler är skattemyndigheten normalt skyldig att fatta&lt;br&gt;beslut om eftertaxering om förutsättningar föreligger. Det kan förekomma&lt;br&gt;situationer då ett i och för sig riktigt eftertaxeringsbeslut kan förefalla&lt;br&gt;stötande för den allmänna rättskänslan. I promemorian föreslås en ”ven-&lt;br&gt;til” för sådana mycket speciella fall som i väsentlig mån avviker från den&lt;br&gt;vanliga eftertaxeringssituationen. Eftertaxering skall enligt förslaget inte få&lt;br&gt;ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt. Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av&lt;br&gt;det stora flertalet remissinstanser. Även jag ställer mig bakom det. En regel&lt;br&gt;med det föreslagna innehållet bör därför införas. Regeln bör i enlighet med&lt;br&gt;vad som föreslås i promemorian avse samtliga eftertaxeringssituationer&lt;br&gt;och föras in i 4 kap. 18 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans anför att i stället för ett skälighetsrekvisit bör man&lt;br&gt;använda ett ursäktsrekvisit av den typ som finns i bestämmelserna om&lt;br&gt;sanktionsavgifter. Jag delar inte den uppfattningen. Som jag kommer att&lt;br&gt;senare beröra tar den nu diskuterade bestämmelsen sikte på i vart fall&lt;br&gt;delvis andra situationer än bestämmelserna om eftergift av sanktionsavgif-&lt;br&gt;ter. En väsentlig skillnad är enligt min mening att eftergiftsbestämmelser-&lt;br&gt;na enbart avser förhållandena när den oriktiga uppgiften lämnades. Den&lt;br&gt;bestämmelse jag föreslår innefattar också en bedömning av den föreliggan-&lt;br&gt;de situationen när eftertaxeringsbeslutet skall fattas. Givetvis skall om-&lt;br&gt;ständigheterna vid uppgiftslämnandet också vägas in i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en självklarhet att det för att det i ett enskilt fall skall kunna anses&lt;br&gt;vara uppenbart oskäligt att fatta ett riktigt taxeringsbeslut måste föreligga&lt;br&gt;exceptionella omständigheter. Regeln bör förstås som en ”ventil” för&lt;br&gt;mycket speciella fall. En annan tillämpning skulle innebära ett avsteg från&lt;br&gt;principen att taxeringsbesluten skall bli så likformiga och riktiga som&lt;br&gt;möjligt. Den restriktiva tillämpning som är avsedd kommer till uttryck&lt;br&gt;genom att oskäligheten skall vara ”uppenbar” för att eftertaxering skall&lt;br&gt;kunna underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att entydigt bestämma de omständigheter som kan&lt;br&gt;medföra att ett eftertaxeringsbeslut skulle te sig uppenbart oskäligt. Till&lt;br&gt;ledning för bedömningen vill jag emellertid anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av om ett eftertaxeringsbeslut skulle framstå som oskä-&lt;br&gt;ligt spelar tidsaspekten en väsentlig roll. En eftertaxering är naturligtvis&lt;br&gt;inte oskälig enbart därför att beslut meddelas sent under det femte året&lt;br&gt;efter taxeringsåret. Har den skattskyldige på goda grunder trott sig ha&lt;br&gt;lämnat tillräckliga uppgifter, haft anledning att tro att skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut varit riktigt och kanske företagit andra dispositioner i anledning av&lt;br&gt;beslutet kan ett eftertaxeringsbeslut sent under eftertaxeringsperioden&lt;br&gt;emellertid te sig oskäligt i vissa situationer. I de fall den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat direkt osanna uppgifter får en tillämpning av bestämmelsen dock Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;anses vara utesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omständigheter som gör att ett eftertaxeringsbeslut skulle framstå&lt;br&gt;som oskäligt kan exempelvis vara hänförliga till den oriktiga uppgiften i sig&lt;br&gt;genom att den rör en komplicerad eller ovanlig frågeställning. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten har kanske fått och bedömt uppgifterna på ett visst sätt föregåen-&lt;br&gt;de år och den skattskyldige har haft anledning att tro att han lämnat&lt;br&gt;tillräckliga uppgifter. Ett exempel på när ett beslut om eftertaxering kan&lt;br&gt;framstå som uppenbart oskäligt är när en intäkt som tidigare allmänt&lt;br&gt;ansetts vara ej skattepliktig efter avgörande av regeringsrätten bedömts&lt;br&gt;vara skattepliktig. Har den skattskyldige vid deklarationstillfallet inte&lt;br&gt;brustit i sin uppgiftsplikt bör i sådana fall en tillämpning av bestämmelsen&lt;br&gt;kunna komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon gång kan också omständigheter som hänför sig till den skattskyl-&lt;br&gt;dige själv, t. ex. sjukdom, utgöra en omständighet som bidrar till att&lt;br&gt;eftertaxeringen kan anses oskälig. På samma sätt kan omständigheter som&lt;br&gt;hänförs till t. ex. en oredovisad intäkt eller tillgång undantagsvis bidra till&lt;br&gt;att ett beslut skulle framstå som oskäligt, t. ex. i de fall intäkten inte&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo eller tillgången har gått förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I UBL och USAL finns numera bestämmelser om efterprövning i stort&lt;br&gt;sett efter mönster från TLs eftertaxeringsbestämmelser. Jag anser att det&lt;br&gt;även på upppbörds- och socialavgiftsområdena bör som ytterligare förut-&lt;br&gt;sättning for efterprövning gälla att ett beslut inte skulle framstå som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt. Reglerna i 93 § USAL och 62 § UBL bör ändras i&lt;br&gt;enlighet härmed. Även på dessa områden bör samma restriktiva tillämp-&lt;br&gt;ning som på taxeringsområdet gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Årsskiftesbetalningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kontantprincipen tillämpas fullt ut vad gäller inkomst&lt;br&gt;av tjänst så att en inkomst eller utgift anses belöpa på det beskatt-&lt;br&gt;ningsår under vilken den blivit tillgänglig för lyftning resp, betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSVs förslag: RSV föreslår att punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL&lt;br&gt;ändras så att inkomster som uppburits före den 10 januari och hänför sig&lt;br&gt;till föregående beskattningsår skall beskattas detta år. Vidare föreslås att&lt;br&gt;årsskiftesinkomster undantas från den i UBL och USAL stadgade kon-&lt;br&gt;tantprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av de remissinstanser&lt;br&gt;som yttrat sig i frågan är negativa till RSVs förslag. Flera påpekar att&lt;br&gt;förslaget inte löser avstämningsproblemen. Sveriges industriförbund anser&lt;br&gt;att förslaget innebär fördyringar och merarbete för arbetsgivaren men&lt;br&gt;pekar på att det finns andra metoder för att komma tillrätta med skatteför-&lt;br&gt;valtningens avstämningssvårigheter. Det mest självklara tillvägagångssät-&lt;br&gt;tet är enligt industriförbundet att tillämpa kontantmetoden fullt ut när det&lt;br&gt;gäller årsskiftesbetalningar av arbetsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För inkomst av tjänst och kapital gäller i kon- Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;tantprincipen, dvs. inkomster och utgifter skall redovisas för det beskatt-&lt;br&gt;ningsår under vilket de uppburits resp, betalats. Principen är emellertid&lt;br&gt;inte undantagslös. För betalningar som sker kring årsskiftet har sedan&lt;br&gt;gammalt tillämpats en belöpandeprincip. Före skattereformen gällde be-&lt;br&gt;träffande årsskiftesbetalningar att inkomster och utgifter kunde deklareras&lt;br&gt;för det år de belöpte på även om betalningen skett ett annat år. Som&lt;br&gt;förutsättning gällde att betalningen skett i nära anslutning till årsskiftet.&lt;br&gt;Genom skattereformen gjordes reglerna om årsskiftesbetalningar tvingan-&lt;br&gt;de. Enligt punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL skall intäkter hänföras till&lt;br&gt;beskattningsåret under förutsättning att de intjänats senast under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret och blivit tillgängliga för lyftning före den 15 januari påföljande&lt;br&gt;år. Intäkter som uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning efter den 15&lt;br&gt;december året före beskattningsåret skall hänföras till beskattningsåret om&lt;br&gt;de i sin helhet belöper tidigast på beskattningsåret. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;utgifter som betalats kring årsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgiftsskyldigheten överensstämmer med de materiella be-&lt;br&gt;skattningsreglerna. Belopp som betalas ut mellan den 15 december och den&lt;br&gt;15 januari skall redovisas på kontrolluppgift för det år på vilket de belöper.&lt;br&gt;På uppbörds- och avgiftsområdena gäller emellertid en strikt kontantprin-&lt;br&gt;cip. Arbetsgivare skall redovisa och betala källskatt och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;senast den 18 i månaden efter den då ersättningen betalades ut och&lt;br&gt;skatteavdrag verkställdes. Källskatt och arbetsgivaravgifter på belopp som&lt;br&gt;betalats ut i januari skall således redovisas på den uppbördsdeklaration&lt;br&gt;som skall lämnas senast den 18 februari även när beloppet enligt reglerna i&lt;br&gt;KL skall beskattas ett år tidigare. Detta innebär att inkomsten och prelimi-&lt;br&gt;närskatten i taxerings- och debiteringshänseende hänförs till visst år, me-&lt;br&gt;dan den avdragna skatten och de på inkomsten belöpande avgifterna i&lt;br&gt;uppbördshänseende hänförs till det därefter följande uppbördsåret. Här-&lt;br&gt;igenom försvåras den årliga avstämningen mellan kontrolluppgifts- och&lt;br&gt;uppbördsredovisningen. Skattemyndigheterna får kontrollsignaler avseen-&lt;br&gt;de ett stort antal differenser som hänför sig till dessa årsskiftesinkomster&lt;br&gt;eftersom antalet arbetsgivare som regelmässigt betalar ut en del av decem-&lt;br&gt;berlönen i början av januari påföljande år är betydande. På motsvarande&lt;br&gt;sätt kan misstämningar uppstå om den skattskyldige i slutet av december&lt;br&gt;får förskottslön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tidigare innebar årsskiftesinkomsterna problem. Dessa problem&lt;br&gt;har man i någon mån försökt att avhjälpa genom att ålägga arbetsgivaren&lt;br&gt;att redovisa på ett sådant sätt att överensstämmelse mellan kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter och uppbördsdeklarationer uppnås. Genom de nuvarande tvingande&lt;br&gt;reglerna är detta inte längre möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter som&lt;br&gt;infördes 1985 innebar att det skapades förutsättningar för en avstämning&lt;br&gt;mellan uppbörds- och kontrolluppgiftsredovisning. Ett maskinellt avstäm-&lt;br&gt;ningssystem som ligger till grund för årsavstämningen av arbetsgivarre-&lt;br&gt;dovisningen har byggts upp av RSV. Systemet har visat sig vara i huvudsak&lt;br&gt;väl fungerande och resursbesparande. Den bristande överensstämmelsen&lt;br&gt;mellan beskattnings- och uppbördsbestämmelserna har emellertid minskat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektiviteten i avstämningssystemet. Differenssignalerna innebär att en&lt;br&gt;betydande del av kontrollresurserna måste användas för utredning av&lt;br&gt;skenbara differensposter utan motsvarande kontrollresultat. Arbetsgivare&lt;br&gt;som har redovisat helt korrekt tillställs förfrågningar med anledning av&lt;br&gt;den uppkomna differensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar RSVs uppfattning att det är angeläget att bestämmelserna om&lt;br&gt;till vilket beskattningsår viss inkomst skall hänföras överensstämmer med&lt;br&gt;bestämmelserna om till vilken redovisningsperiod och vilket uppbördsår&lt;br&gt;de på inkomsterna belöpande preliminärskatterna och arbetsgivaravgifter-&lt;br&gt;na skall hänföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem RSV tar upp hänför sig till inkomstslaget tjänst. Även om en&lt;br&gt;gemensam reglering av rätt beskattningsår för såväl inkomst av tjänst som&lt;br&gt;inkomst av kapital är att föredra är en särlösning för inkomst av tjänst&lt;br&gt;enligt min mening en framkomlig väg. Den lösning RSV föreslår — en&lt;br&gt;ändring av tidpunkten vad gäller efterskottsbetalningar avseende inkomst&lt;br&gt;av tjänst till den 10 januari kombinerad med en ändring av den i UBL och&lt;br&gt;USAL stadgade kontantprincipen — har fått stark kritik av remissinstan-&lt;br&gt;serna. Jag anser att en strikt kontantprincip för inkomstslaget tjänst är att&lt;br&gt;föredra framför den av RSV förordade ordningen. Därigenom får man en&lt;br&gt;fullständig överenstämmelse mellan de materiella beskattningsreglerna&lt;br&gt;och bestämmelserna på uppbördsområdet. För de skattskyldiga bör en&lt;br&gt;strikt kontantprincip vara enkel och inte innebära några problem. Det&lt;br&gt;vanliga är att tjänsteintäkter uppbärs i efterskott. Beskattningen förskjuts&lt;br&gt;därmed ett år framåt vad gäller intäkter som uppbärs efter årsskiftet men&lt;br&gt;före den 15 januari i den mån intäkterna belöper på det föregående året.&lt;br&gt;Preliminärskatteuppbörden påverkas dock inte av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag medför att den nuvarande lagstiftningen om årsskiftesbetal-&lt;br&gt;ningar inte längre har sin rätta plats i KL eftersom den tar sikte på&lt;br&gt;inkomstslaget kapital. Jag föreslår därför att reglerna i stället tas in i 3 § 5&lt;br&gt;mom. SIL. Reglerna om årsskiftesbetalningar gäller i dag och bör fortsätta&lt;br&gt;att gälla även allmänna avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör de nu gällande reglerna om årsskiftesbetalningar tilläm-&lt;br&gt;pas på sådan utdelning och reavinst som skall beskattas som inkomst av&lt;br&gt;tjänst hos fåmansföretagare. Annars skulle den del av avkastningen som&lt;br&gt;beskattas som inkomst av kapital ibland behövas tas upp vid en annan&lt;br&gt;taxering än den del som beskattas som inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Skattskyldighet till avkastningsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel införs&lt;br&gt;ett förtydligande om att i fråga om handelsbolag och dödsbon som&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag är det delägar-&lt;br&gt;na som är skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSVs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att erinra mot Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I fråga om bl. a. statlig fastighetsskatt och sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på pensionskostnader gäller i fråga om handelsbolag och&lt;br&gt;dödsbon som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag att&lt;br&gt;skattskyldigheten åvilar delägarna. Någon motsvarande regel finns inte i&lt;br&gt;lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Avsikten har&lt;br&gt;emellertid inte varit att handelsbolag och dödsbon som skall behandlas&lt;br&gt;som handelsbolag skall vara skattskyldiga för sådan skatt utan att, i enlig-&lt;br&gt;het med vad som gäller för övriga direkta skatter, delägarna skall vara&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att i 2 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;förs in en bestämmelse om att i fråga om handelsbolag och dödsbon som&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag delägarna är skattskyl-&lt;br&gt;diga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Uppbördsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Skatteavdrag på ersättning för hemresor m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattemyndigheten får efter ansökan besluta att en&lt;br&gt;arbetsgivare vid beräkningen av preliminär A-skatt inte skall ta&lt;br&gt;hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnader för&lt;br&gt;hemresa med allmänna kommunikationer till den del förmånen&lt;br&gt;eller ersättningen inte överstiger vid taxeringen avdragsgillt belopp&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i punkt 3 b av anvisningarna till 33 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSVs förslag: RSV föreslår att i en ny 10 a § i UBL skall föreskrivas att&lt;br&gt;avdrag för preliminär skatt inte skall göras på ersättning för hemresa eller&lt;br&gt;på förmån av fri hemresa med allmänna kommunikationer till den del&lt;br&gt;ersättningen eller förmånen inte överstiger avdragsgillt belopp enligt punkt&lt;br&gt;3 b av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av remissinstanserna är&lt;br&gt;negativa till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Preliminär A-skatt skall förutom på lön och&lt;br&gt;ersättningar beräknas även på de andra förmåner den skattskyldige fått&lt;br&gt;(8 § UBL). Vad gäller ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänstere-&lt;br&gt;sa finns i 10 § UBL särskilda regler. Preliminär A-skatt skall inte beräknas&lt;br&gt;på belopp som enligt bestämmelserna i KL är avdragsgilla vid taxeringen.&lt;br&gt;För ersättning för hemresekostnader finns däremot inte någon särreglering&lt;br&gt;i UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig, som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin eller&lt;br&gt;sin familjs hemort, har enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 § KL rätt&lt;br&gt;till skäligt avdrag för kostnad för en hemresa varje vecka om avståndet&lt;br&gt;mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdraget, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast gäller kostnad för resa inom riket, skall i regel beräknas efter Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;kostnad för billigaste färdsätt. Om avståndet mellan hemorten och arbets-&lt;br&gt;orten överstiger sjuhundra kilometer eller resan företagits till eller från&lt;br&gt;Gotland medges dock avdrag för kostnad för flygresa. Om godtagbara&lt;br&gt;allmänna kommunikationer saknas får avdrag medges för kostnader för&lt;br&gt;resa med egen bil enligt den schablon som anges i punkt 4 av anvisningar-&lt;br&gt;na till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna belastas för närvarande med en mängd ansökning-&lt;br&gt;ar om jämkning av preliminär skatt på ersättning för kostnader för hemre-&lt;br&gt;sor eller förmån av fria hemresor. Den skattskyldige har ofta mycket svårt&lt;br&gt;att beräkna hur stort belopp han skall söka jämkning för eftersom belop-&lt;br&gt;pets storlek är beroende av en mängd faktorer som kan vara svåra att på&lt;br&gt;förhand överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anför i sin framställning att de uppgifter som behövs för en bedöm-&lt;br&gt;ning av hur stort skatteavdraget bör vara oftast finns hos arbetsgivaren.&lt;br&gt;Det torde, menar verket, inte innebära några större svårigheter för arbets-&lt;br&gt;givaren att bedöma om den anställde är berättigad till avdrag för hemresor&lt;br&gt;och med vilket belopp avdrag kommer att medges. När det gäller statliga&lt;br&gt;myndigheter åtnjuter de anställda ofta förmån av fria hemresor vars värde&lt;br&gt;motsvarar det avdrag som förväntas medges vid taxeringen. Uppbördsre-&lt;br&gt;sultatet kan förmodas bli bättre om arbetsgivaren gör bedömningen om&lt;br&gt;preliminärskatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som från remissinstansernas sida riktats mot RSVs förslag&lt;br&gt;går ut på att förslaget innebär att myndighetsuppgifter förs över från&lt;br&gt;skattemyndigheterna till arbetsgivarna genom att arbetsgivaren skall bedö-&lt;br&gt;ma om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen föreligger för arbetstagaren.&lt;br&gt;Bedömningen avser en fråga som inte har direkt med arbetsgivaren att&lt;br&gt;göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den kritik som framförts anser jag inte RSVs förslag&lt;br&gt;bör ligga till grund för lagstiftning. Med hänsyn till intresset av att prelimi-&lt;br&gt;när skatt i möjligaste mån skall överensstämma med den slutliga skatten&lt;br&gt;och till att nuvarande ordning bereder ett stort antal skattskyldiga bekym-&lt;br&gt;mer, anser jag emellertid att det för arbetsgivare som vill medverka bör&lt;br&gt;tillskapas möjligheter att justera preliminärskatteavdraget. Efter ansökan&lt;br&gt;av arbetsgivaren bör skattemyndigheten få besluta att han vid beräkningen&lt;br&gt;av preliminär A-skatt inte skall ta hänsyn till förmån av fri hemresa eller&lt;br&gt;ersättning för hemresekostnad med allmänna kommunikationer till den&lt;br&gt;del ersättningen eller förmånen inte överstiger avdragsgillt belopp enligt&lt;br&gt;punkt 3 b av anvisningarna till 33 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag omfattar, i likhet med RSVs, inte andra färdmedel än&lt;br&gt;allmänna kommunikationer och inte heller avdrag enligt punkt 3 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § KL vid tillfällig anställning eller dubbel bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika missförstånd vill jag påpeka att den omständigheten att&lt;br&gt;preliminär skatt inte skall dras på förmånen eller ersättningen inte påver-&lt;br&gt;kar uttaget av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ett nytt tredje stycke i 11 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Överflyttning av beslutsbehörighet m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjlighet att överföra beslutsbehörigheten mellan oli-&lt;br&gt;ka skattemyndigheter motsvarande den som gäller på taxeringsom-&lt;br&gt;rådet införs även i uppbördslagen och lagen om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om betalningsskyldighet enligt bestämmelserna i upp-&lt;br&gt;bördslagen om makes ansvar för den andre makens skatt och restav-&lt;br&gt;gift skall prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSVs förslag: Motsvarar mitt vad gäller överflyttning av beslutsbehörig-&lt;br&gt;heten mellan skattemyndigheter. RSV föreslår dock en annan lagteknisk&lt;br&gt;lösning. Verket har inte tagit upp frågan om vilken myndighet som skall&lt;br&gt;vara behörig att besluta om en makes ansvar för den andre makens skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget om överföring av beslutsbehörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 2 § tredje stycket TL får en skatte-&lt;br&gt;myndighet uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe&lt;br&gt;i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Sådant uppdrag får ges&lt;br&gt;endast om den andra myndigheten medger det och om det kan ske utan&lt;br&gt;avsevärd olägenhet för den skattskyldige. Även enligt ML finns en möjlig-&lt;br&gt;het att överföra beslutskompetensen mellan olika skattemyndigheter (41 §&lt;br&gt;ML). På uppbördsområdet finns däremot inte någon motsvarande möjlig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV tar i sin framställning upp olika situationer där det föreligger behov&lt;br&gt;av att kunna överflytta beslutsbehörigheten. Har t. ex. behörigheten att&lt;br&gt;fatta taxeringsbeslut beträffande en grupp företag för ett visst års taxering&lt;br&gt;överförts till en skattemyndighet som utför taxeringsrevision och fattar&lt;br&gt;taxeringsbeslut är denna skattemyndighet inte behörig att fatta de debite-&lt;br&gt;ringsbeslut som följer av taxeringen och inte heller de beslut om arbets-&lt;br&gt;givaransvar som revisionen eventuellt kan föranleda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att överflytta beslutsbehörigheten även på uppbördsområ-&lt;br&gt;det innebär att beslutsbehörigheten kan hållas samman. Detta underlättar&lt;br&gt;för såväl skattemyndigheterna som de skattskyldiga och minskar risken för&lt;br&gt;att taxeringsbeslut inte blir verkställda. Jag ställer mig därför bakom RSVs&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I UBL finns stadganden om behörig skattemyndighet i ett flertal para-&lt;br&gt;grafer. RSV föreslår därför att en generell bestämmelse om överflyttning&lt;br&gt;av beslutsbehörigheten till annan skattemyndighet tas in i slutet av UBL.&lt;br&gt;Jag anser emellertid att en bättre lösning är att i början av lagen i en ny&lt;br&gt;paragraf, 2 a §, ta in bestämmelser om beslutsbehörighet. Därigenom kan&lt;br&gt;bestämmelser om behörig skattemyndighet slopas i ett flertal paragrafer.&lt;br&gt;Mitt förslag föranleder också ändringar i 3 § USAL. Dessutom aktualiseras&lt;br&gt;en justering av bestämmelserna om makeansvar i 77 b § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen i dess nuvarande lydelse finns — i motsats till vad som&lt;br&gt;annars gäller när en annan person än den skattskyldige görs ansvarig för&lt;br&gt;skatten — inga bestämmelser vare sig om att betalningsskyldigheten måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställas innan indrivning får ske eller om vilken myndighet som har att Prop. 1991/92: 43&lt;br&gt;fatta beslut om detta. I den aktuella paragrafen sägs endast att skattebelop-&lt;br&gt;pet får tas ut hos maken i den ordning som gäller for indrivning av skatt&lt;br&gt;som påförts honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna har tolkat bestämmelserna om makeansvar på&lt;br&gt;skilda sätt. Frågan har prövats av olika domstolar och har nu lösts i&lt;br&gt;rättspraxis. Högsta domstolen har i dom den 24 november 1988 (målnr Ö&lt;br&gt;530/88) anfört bl. a. att det inte förutsätts beslut i särskild ordning angå-&lt;br&gt;ende betalningsskyldigheten för att indrivning skall få ske. Domstolen&lt;br&gt;anser att kronofogdemyndigheten själv har att pröva frågan om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 77 b § UBL såsom ett led i den indrivning av skatten som&lt;br&gt;det åligger myndigheten att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nyss nämnda målet fastslog högsta domstolen att för att verkställig-&lt;br&gt;het skulle få ske hos en make med hänvisning till betalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 77 b § UBL måste utredningen i utsökningsmålet ge vid handen att&lt;br&gt;skatten har påförts den skattskyldige på grund av sådan inkomst som avses&lt;br&gt;i tredje stycket av anvisningarna till 52 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utredning som fordras för att indrivning skall få ske kräver alltså&lt;br&gt;skattemyndighetens medverkan. Med hänsyn härtill anser jag att man får&lt;br&gt;ett mer ändamålsenligt förfarande om man redan från början låter skatte-&lt;br&gt;myndigheten tillämpa bestämmelserna om makeansvar. Jag föreslår där-&lt;br&gt;för att det i den aktuella paragrafen tas in en bestämmelse om att beslut&lt;br&gt;enligt paragrafen fattas av skattemyndigheten. Ett sådant beslut skall kun-&lt;br&gt;na överklagas hos länsrätt, kammarrätt och, efter prövningstillstånd, hos&lt;br&gt;regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Överklagande av beslut angående redovisningsanstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tiden för att begära omprövning av eller överklaga&lt;br&gt;beslut enligt 53 § 2 mom. uppbördslagen angående s. k. redovis-&lt;br&gt;ningsanstånd inskränks till två månader från det att arbetsgivaren&lt;br&gt;fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSVs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 53 och 70 §§ USAL stadgas att begäran om&lt;br&gt;omprövning av beslut angående redovisningsanstånd enligt 7 § USAL skall&lt;br&gt;ha kommit in inom två månader från den dag arbetsgivaren fick del av&lt;br&gt;beslutet. Samma frist gäller för överklagande. I UBL finns emellertid inte&lt;br&gt;någon motsvarande inskänkning av den femåriga omprövningsperioden&lt;br&gt;vad gäller beslut enligt 53 § 2 mom. UBL om redovisningsanstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att omprövnings- och överklagandefristen i UBL samordnas&lt;br&gt;med vad som gäller enligt USAL. Förslaget föranleder ändringar i 86 och&lt;br&gt;98 §§ UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Undantagslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om undantag från vissa bestämmelser i upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) m.m. justeras med anledning av att fysiska&lt;br&gt;personer som bedriver verksamhet med en skattepliktig omsättning&lt;br&gt;på högst 200 000 kr. i regel inte skall vara registrerade till mervärde-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fr. o. m. 1991 gäller nya regler för betalning av&lt;br&gt;och registrering till mervärdeskatt. Den som är skattskyldig skall betala&lt;br&gt;mervärdeskatt oberoende av den skattepliktiga omsättningens storlek.&lt;br&gt;Däremot är endast den som bedriver verksamhet med en skattepliktig&lt;br&gt;omsättning överstigande 200 000 kr. skyldig att registrera sig till mervärde-&lt;br&gt;skatt. Skattemyndigheten kan emellertid, om det föreligger särskilda skäl,&lt;br&gt;besluta om registrering även om den skattepliktiga omsättningen inte&lt;br&gt;överstiger 200000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § lagen (1983:850) om undantag från vissa bestäm-&lt;br&gt;melser i uppbördslagen (1953:272) m.m., den s.k. undantagslagen, har&lt;br&gt;redan justerats med hänsyn till att juridiska personer i vissa fall inte skall&lt;br&gt;vara registrerade till mervärdeskatt trots att de är skattskyldiga (prop.&lt;br&gt;1990/91:46, SkU7, rskr. 81, SFS 1990:1326). När det gäller uppdragstaga-&lt;br&gt;re som är fysiska personer är bestämmelserna i undantagslagen tillämpliga&lt;br&gt;om uppdragstagaren är registrerad till mervärdeskatt eller är skyldig att&lt;br&gt;betala preliminär B-skatt. Det förekommer dock att en uppdragstagare&lt;br&gt;som har att betala mervärdeskatt varken är skyldig att registrera sig till&lt;br&gt;mervärdeskatt eller att betala B-skatt. Jag föreslår därför nu, att en juste-&lt;br&gt;ring motsvarande den som redan har gjorts när det gäller juridiska perso-&lt;br&gt;ner skall göras i fråga om fysiska personer som bedriver skattepliktig&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag nämna att det inom regeringskansliet pågå-&lt;br&gt;ende arbetet med s. k. F-skattebevis avses leda fram till att bl. a. undan-&lt;br&gt;tagslagen skall kunna slopas. Jag räknar med att förslag i detta avseende&lt;br&gt;skall kunna föreläggas riksdagen under detta riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Uppgift om skatteavdrag från vissa pensioner och&lt;br&gt;livräntor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När sådan pension eller livränta som avses i 1 § lagen&lt;br&gt;(1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m. m. beta-&lt;br&gt;las ut av riksförsäkringsverket behöver uppgift om skatteavdragets&lt;br&gt;storlek lämnas till den skattskyldige endast när det har förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I uppbördslagen (1953:272), UBL, föreskrivs att&lt;br&gt;en arbetsgivare vid varje avlöningstillfälle skall genom särskilt kvitto eller&lt;br&gt;på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom skatteavdrag har innehållits på lönen. Bestämmelsen gäller även&lt;br&gt;vid utbetalning av pensioner och livräntor (3 § 2 mom. 1 andra stycket&lt;br&gt;UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket betalar i dag ut ca 1,6 milj, pensioner. På ca 1,1&lt;br&gt;milj, av dessa verkställer verket skatteavdrag för betalning av preliminär&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition och i kompletteringspropositionen har rege-&lt;br&gt;ringen lämnat förslag till riktlinjer för omställning och minskning av&lt;br&gt;administrationen inom socialförsäkringsområdet. Det har bl. a. föreslagits&lt;br&gt;att pensionsmottagare som har utbetalning till ett konto skall få underrät-&lt;br&gt;telse om utbetald pension endast vid första utbetalningen och vid ändring&lt;br&gt;av beloppets storlek samt vid årsskifte och inte som i dag varje månad.&lt;br&gt;Förändringen avses genomföras den 1 januari 1992 och beräknas medföra&lt;br&gt;en kostnadsminskning på 24 milj. kr. per år (prop. 1990/91:150 Bilaga&lt;br&gt;11:4, s 42). Motsvarande system har genomförts för barnbidragsutbetal-&lt;br&gt;ningar. Detta har dock inte krävt några lagändringar eftersom skatteavd-&lt;br&gt;rag inte kommer i fråga på barnbidrag. Riksdagen har godkänt de av&lt;br&gt;regeringen föreslagna riktlinjerna (1990/91 :FiU37, rskr. 390).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lägger nu fram förslag till de ändringar i UBL och lagen (1991:586)&lt;br&gt;om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som behövs för att den&lt;br&gt;nyss angivna ordningen skall kunna tillämpas. Förslaget innebär att när&lt;br&gt;sådan pension eller livränta som avses i 1 § lagen (1990:326) om skatte-&lt;br&gt;avdrag i vissa fall från folkpension m. m. betalas ut av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket behöver uppgift lämnas om skatteavdraget endast när avdragsbeloppet&lt;br&gt;har ändrats. Med hänsyn till att de nu aktuella ersättningarna är knutna till&lt;br&gt;basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring kommer storle-&lt;br&gt;ken av en utbetalning i januari i regel att ändras i förhållande till motsva-&lt;br&gt;rande utbetalning i december. Detta medför att uppgift om skatteavdra-&lt;br&gt;gets storlek kommer att lämnas minst en gång varje år. Pensionsmottagar-&lt;br&gt;na är dessutom tillförsäkrade årlig information om utbetalda pensioner&lt;br&gt;och gjorda skatteavdrag genom att utbetalarna är skyldiga att före utgång-&lt;br&gt;en av januari lämna upplysningar om det gångna årets förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6 Kvarskatteavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall kunna&lt;br&gt;göras t.o. m. den 18 februari året efter inkomståret utan att kvar-&lt;br&gt;skatteavgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i UBL (27 § 3&lt;br&gt;mom.) skall normalt kvarskatteavgift tas ut om den skattskyldiges slutliga&lt;br&gt;skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärdeskatt, överstiger&lt;br&gt;den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 januari året efter&lt;br&gt;inkomståret och den preliminära skatt som skall gottskrivas honom enligt&lt;br&gt;särskilda bestämmelser (27 § 2 mom. 1 och 2). Kvarskatteavgiften tas ut&lt;br&gt;med två procent på det överskjutande beloppet till den del det har täckts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomst- Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;året och med tio procent på resterande del. Kvarskatteavgift skall dock&lt;br&gt;inte betalas på överskjutande belopp till den del det avser sådan mervärde-&lt;br&gt;skatt som skall redovisas i allmän självdeklaration jämte 20000 kr. om det&lt;br&gt;överskjutande beloppet har betalats senast den 30 april året efter inkomst-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person skall normalt lämna sin självdeklaration senast den 15&lt;br&gt;februari året efter inkomståret. I särskilda fall, bl. a. om den skattskyldige&lt;br&gt;har bedrivit näringsverksamhet och räkenskapsåret slutat senare än den 31&lt;br&gt;augusti året före taxeringsåret, får deklarationen dock avlämnas senast den&lt;br&gt;31 mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riktig beräkning av den slutliga skatten kräver i allmänhet att självde-&lt;br&gt;klaration först har upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De för deklarerandet nödvändiga blanketterna och det sammanhängan-&lt;br&gt;de informationsmaterialet från skattemyndigheterna finns i många fall att&lt;br&gt;tillgå först efter den 18 januari. Nuvarande regler innebär då att man&lt;br&gt;måste göra en överslagsberäkning av sin slutliga skatt och jämföra den med&lt;br&gt;den preliminära skatten för att veta om man skall göra en fyllnadsinbetal-&lt;br&gt;ning senast den 18 januari för att undgå kvarskatteavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från RSV har jag inhämtat att det inte är möjligt att sända ut informa-&lt;br&gt;tionsmaterial om självdeklarationen till de skattskyldiga i sådan tid att det&lt;br&gt;är tillgängligt för alla före den 18 januari taxeringsåret. Enligt min mening&lt;br&gt;bör man inte ha en ordning där en stor del av de skattskyldiga måste&lt;br&gt;beräkna sin slutliga skatt för att få veta om en fyllnadsinbetalning behövs&lt;br&gt;innan de fått tillgång till skatteförvaltningens informationsmaterial. Jag&lt;br&gt;tänker då närmast på broschyren Dags att deklarera. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;den tidpunkt från vilken den tvåprocentiga kvarskatteavgiften skall tas ut&lt;br&gt;flyttas fram från den 18 januari till den 18 februari året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige gör ett fel vid beräkningen av sin slutliga skatt och&lt;br&gt;på grund av detta gör en för stor fyllnadsinbetalning kommer det för&lt;br&gt;mycket inbetalda beloppet att återbetalas i form av överskjutande skatt,&lt;br&gt;s. k. ö-skatt, jämte ö-skatteränta. I dessa fall bör ö-skatteräntan beräknas&lt;br&gt;på samma sätt som om den preliminära skatten hade betalats i föreskriven&lt;br&gt;ordning under uppbördsåret, dvs. för en tid av tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag föranleder ändringar i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7 Preliminär B-skatt för uppbördsåret 1992/93&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uttaget av preliminär B-skatt under uppbördsåret&lt;br&gt;1992/93 skall normalt vara 110% av den slutliga skatten året före&lt;br&gt;inkomståret när det gäller såväl juridiska som fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Bestämmelserna om hur den preliminära B-&lt;br&gt;skatten skall beräknas finns i 13 § UBL. Enligt huvudregeln skall den&lt;br&gt;preliminära skatten tas ut med ett belopp motsvarande 120% av den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade B-skatten&lt;br&gt;skall dock B-skatt tas ut med 110% av den slutliga skatten. Vid beräkning-&lt;br&gt;en av den preliminära skatten skall vissa skatter räknas bort från den&lt;br&gt;slutliga skatten. Detta gäller t. ex. sådan mervärdeskatt som den skattskyl-&lt;br&gt;dige skall redovisa i sin allmänna självdeklaration och som debiteras som&lt;br&gt;slutlig skatt. Reglerna gäller för såväl juridiska som fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen justerades reglerna om beräkning av den&lt;br&gt;preliminära B-skatten för fysiska personer. Det berodde bl. a. på lagen&lt;br&gt;(1990:655) om återföring av obeskattade reserver enligt vilken ett upp-&lt;br&gt;skovsbelopp skall beslutas vid 1992 års taxering. Fysiska personer som&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet har dock en ovillkorlig rätt att skjuta upp&lt;br&gt;första årets återföring till 1993 års taxering. Det kunde förväntas att det&lt;br&gt;stora flertalet skulle välja att utnyttja denna möjlighet. Detta innebar att&lt;br&gt;det skulle bli fråga om ett extra skatteuttag först för inkomståret 1992.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill och till att skattereformen i övrigt medförde en inte&lt;br&gt;obetydlig sänkning av skatteuttaget för den genomsnittlige enskilde nä-&lt;br&gt;ringsidkaren bedömdes det att den preliminära skatten under uppbörds-&lt;br&gt;året 1991/92 bättre skulle komma att ansluta till den slutliga skatten om&lt;br&gt;uttaget av den preliminära skatten begränsades till 110% av den slutliga&lt;br&gt;skatten. Därvid vägdes också in att preliminär skatt normalt skulle komma&lt;br&gt;att betalas genom skatteavdrag på räntor och utdelningar. Eftersom den&lt;br&gt;bedömning som gjordes under lagstiftningsarbetet var förenad med ett&lt;br&gt;visst mått av osäkerhet begränsades de nya reglerna till ett uppbördsår. De&lt;br&gt;nya reglerna togs in i en särskild lag, lagen om uttag av preliminär B-skatt&lt;br&gt;från en fysisk person under uppbördsåret 1991/92 (prop. 1990/91:5,&lt;br&gt;SkU3, rskr. 57, SFS 1990:1141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Bestämmelserna om beräkning av preliminär B-&lt;br&gt;skatt i UBL innebär att den preliminära skatten för uppbördsåret 1992/93,&lt;br&gt;dvs. för inkomståret 1992, kommmer att beräknas med utgångspunkt i den&lt;br&gt;slutliga skatten för inkomståret 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till senare tids svaga inkomstutveckling inom näringslivet&lt;br&gt;och de antaganden som kan göras i fråga om 1992 är en uppräkning av den&lt;br&gt;preliminära skatten för inkomståret 1992 till 120% av den slutliga skatten&lt;br&gt;för 1990 för stor för såväl juridiska som fysiska personer. En sänkning bör&lt;br&gt;alltså ske. Eftersom inkomstutvecklingen på sikt kan förväntas bli mer&lt;br&gt;positiv bör sänkningen nu gälla endast i fråga om den preliminära skatten&lt;br&gt;för inkomståret 1992. För efterföljande inkomstår kan det finnas skäl att&lt;br&gt;återkomma när det finns bättre förutsättningar för att bedöma den framti-&lt;br&gt;da inkomstutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man beaktar den avskattning av gamla reserver som kan förväntas&lt;br&gt;ske under inkomståret 1992 och att lagen (1991:687) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader skall tillämpas första gången vid 1992 års taxering&lt;br&gt;torde man, för att den preliminära skatten så nära som möjligt skall&lt;br&gt;motsvara den slutliga skatten, behöva sänka uttaget av den preliminära B-&lt;br&gt;skatten för juridiska personer till 110% av den slutliga skatt som debiterats&lt;br&gt;för inkomståret 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller fysiska personer leder en helhetsbedömning till att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den preliminära skatten för inkomståret 1992 bör tas ut med 110 % av den Prop. 1991/92: 43&lt;br&gt;slutliga skatten för inkomståret 1990. Jag väger då också in att den prelimi-&lt;br&gt;nära skatten på räntor och utdelningar som uppbärs av fysiska personer i&lt;br&gt;regel skall betalas genom skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Vissa justeringar av uppgiftsskyldigheten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Uppgift om avsättning till pensions- eller&lt;br&gt;personalstiftelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som gör avdrag för medel som avsatts till pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse eller personalstiftelse skall i självdeklarationen ange&lt;br&gt;namn och organisationsnummer på stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSVs förslag: RSV föreslår att pensionsstiftelser och personalstiftelser&lt;br&gt;skall lämna uppgift om den arbetsgivare som gjort avdrag för medel som&lt;br&gt;avsatts till stiftelsen. Med hänsyn till bestämmelserna i lagen (1991:687)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på pensionskostnader föreligger det ett behov av att&lt;br&gt;samordna granskningen av arbetsgivare och till denne knuten pensions-&lt;br&gt;och personalstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Företagens uppgiftslämnardelegation anser att lag-&lt;br&gt;texten skall ändras så att endast identiteten på den arbetsgivare som avsatt&lt;br&gt;medel till stiftelsen behöver anges, inte om arbetsgivaren gjort avdrag för&lt;br&gt;beloppet. Sveriges industriförbund avstyrker förslaget vad gäller uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet för personalstiftelse eftersom bestämmelserna i lagen om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på pensionskostnader inte motiverar samordnad gransk-&lt;br&gt;ning av arbetsgivare och stiftelse. Övriga remissinstanser har inte något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Pensionsstiftelser är skattskyldiga till bl. a. av-&lt;br&gt;kastningsskatt på pensionsmedel och skall lämna självdeklaration. Perso-&lt;br&gt;nalstiftelser — med undantag för dem med ändamål uteslutande att lämna&lt;br&gt;understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall — är i princip skatt-&lt;br&gt;skyldiga även till inkomstskatt och lämnar således självdeklaration. Stiftel-&lt;br&gt;ser som är helt eller delvis frikallade från skattskyldighet skall lämna&lt;br&gt;särskild uppgift enligt 2 kap. 26 § LSK om inkomst och förmögenhet som&lt;br&gt;inte uppgetts till beskattning i självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger ett behov av att samordna granskningen av stiftelsernas&lt;br&gt;deklarationer och särskilda uppgifter med arbetsgivarnas deklarationer.&lt;br&gt;Främst vad gäller särskild löneskatt på pensionskostnader, men även i de&lt;br&gt;fall avsättning gjorts till personalstiftelse. Jag delar därför RSVs uppfatt-&lt;br&gt;ning att skattemyndigheterna bör få uppgift om samhörigheten. RSV&lt;br&gt;föreslår att det är stiftelsen som skall lämna uppgift om namn och person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer på den arbetsgivare som gjort avdrag&lt;br&gt;för avsättning till stiftelsen. Jag anser emellertid att en mer ändamålsenlig&lt;br&gt;lösning är att de arbetsgivare som i sin självdeklaration yrkar avdrag för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsättning till stiftelsen också lämnar uppgift om till vilken stiftelse avsätt- Prop. 1991 /92:43&lt;br&gt;ning gjorts. Mitt förslag föranleder en ändring i 2 kap. 23 § LSK.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Undantag från skyldigheten att lämna standardiserade&lt;br&gt;räkenskapsutdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bostadsföreningar m. fl. som enligt 2 § 7 mom. lagen&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt schablonbeskattas för intäkt av fastighet&lt;br&gt;skall inte vara skyldiga att lämna standardiserade räkenskapsutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSVs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Bostadsföreningar och bostadsaktiebolag vars&lt;br&gt;verksamhet består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare&lt;br&gt;bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget, schablonbeskat-&lt;br&gt;tas enligt 2 § 7 mom. SIL för intäkt av fastighet med 3% av fastighetens&lt;br&gt;taxeringsvärde. Avdrag får inte göras för andra omkostnader än för ränta&lt;br&gt;på lånat i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande&lt;br&gt;avgäld. Det är därför inte nödvändigt att de lämnar sådana uppgifter som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 19 § LSK (standardiserade räkenskapsutdrag) vad gäller&lt;br&gt;fastighetsinnehavet. Jag föreslår ett tillägg i 2 kap. 20 § LSK varav framgår&lt;br&gt;att den som enligt 2 § 7 mom. SIL skall schablonbeskattas av intäkt av&lt;br&gt;fastighet inte skall, såvitt gäller fastighetsinnehavet, lämna uppgifter enligt&lt;br&gt;2 kap. 19 § LSK utan i stället uppgift om de intäkter och omkostnader som&lt;br&gt;anges i 2 § 7 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Uppgiftsskyldighet för handelsbolag m. fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Handelsbolag skall till ledning för delägares taxering&lt;br&gt;lämna uppgift om delägarens andel av bolagets inkomst från varje&lt;br&gt;förvärvskälla. Bolaget skall vidare lämna uppgift om delägarens&lt;br&gt;andel av skatteunderlag enligt lagen om avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel och lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader.&lt;br&gt;Uppgifter skall även lämnas av rederi för registreringspliktigt fartyg&lt;br&gt;och sådant dödsbo som vid inkomsttaxeringen skall anses som&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSVs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av remissinstanserna. Sveriges&lt;br&gt;industriförbund anser dock att den föreslagna uppgiftsskyldigheten vad&lt;br&gt;gäller uppdelning på förvärvskällor går långt utöver vad som är motiverat&lt;br&gt;av KLs bestämmelser. Det är enligt förbundet angeläget att den begränsas&lt;br&gt;till att täcka endast de fall som kan vara av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 19 § LSK skall den som har inkomst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av näringsverksamhet i sin självdeklaration lämna uppgifter hämtade från Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;bokföringen om bl. a. intäkter och kostnader i verksamheten. RSV har i&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter (RSFS 1990:27) specificerat de uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas. Uppgifterna skall lämnas för varje förvärvskälla. Den som&lt;br&gt;skall redovisa mer än en förvärvskälla måste således lämna separata upp-&lt;br&gt;gifter för var och en av dem. För den som driver en verksamhet som&lt;br&gt;handelsbolag gäller att uppgifterna skall lämnas av bolaget i stället för av&lt;br&gt;delägarna (2 kap. 25 § LSK). Handelsbolaget skall för varje delägare lämna&lt;br&gt;uppgifter om hans andel av bolagets inkomst och värdet av hans andel i&lt;br&gt;bolaget. Uppdelningen mellan olika förvärvskällor är betydelsefull bl. a. på&lt;br&gt;grund av att kvittning inte får ske mellan olika förvärvskällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt min mening ifrågasättas om det inte redan av nuvarande&lt;br&gt;regler framgår att handelsbolag är skyldigt att lämna uppgift om delägares&lt;br&gt;andel av inkomsten av varje förvärvskälla. För att inte någon oklarhet&lt;br&gt;skall råda i detta avseende föreslår jag emellertid en justering av 2 kap.&lt;br&gt;25 § LSK så att det klart framgår att handelsbolag inte bara skall redovisa&lt;br&gt;de totala inkomsterna i skilda förvärvskällor utan också att en uppdelning&lt;br&gt;på olika förvärvskällor skall göras av varje delägares andel av bolagets&lt;br&gt;inkomster. Vad jag nu sagt om handelsbolag gäller också rederi för regi-&lt;br&gt;streringspliktigt fartyg och dödsbo som vid inkomst- och förmögenhets-&lt;br&gt;taxeringen skall anses som handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att, om fler än en förvärvskälla föreligger, lämna uppgifter&lt;br&gt;separat för var och en av dem innebär enligt min mening inte att uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten görs mera omfattande än vad som behövs för tillämpningen&lt;br&gt;av de materiella beskattningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i handelsbolag är skattskyldig för avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel och särskild löneskatt på pensionskostnader. Bolaget måste&lt;br&gt;därför lämna delägare uppgift om hans andel av underlaget för sådan skatt.&lt;br&gt;Jag föreslår att 2 kap. 25 § LSK ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Skatteregisterlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya uppgifter som skall lämnas i självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter i anledning av ändrade materiella beskatt-&lt;br&gt;ningsregler samt de uppgifter som behövs för omprövningsförfaran-&lt;br&gt;det skall få registreras i skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSVs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i yttrande över RSVs framställning anfört att de&lt;br&gt;delar som innehåller förslag om ändringar i registreringen av personuppgif-&lt;br&gt;ter i skatteregistren är betingande av motsvarande förändringar av de&lt;br&gt;materiella skattereglerna. Inspektionen har mot denna bakgrund ingen&lt;br&gt;erinran mot RSVs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Genomgripande reformer har genomförts&lt;br&gt;på skatteområdet under senare tid. Förutom att de materiella reglerna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrats i betydande omfattning har genom TL nya arbetsuppgifter lagts på Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;skattemyndigheterna. Taxeringsförfarandet har förskjutits mot första in-&lt;br&gt;stans. Skattemyndigheterna har fått behörighet att fatta beslut i nya typer&lt;br&gt;av ärenden och ett utökat omprövningsförfarande har införts. De nya&lt;br&gt;förfarandereglerna innebär vidare att förvaltningsdomstolarna i sina do-&lt;br&gt;mar endast skall uttala sig i den fråga som är föremål för prövning.&lt;br&gt;Domstolsbeslutens konsekvenser för taxerad och beskattningsbar inkomst&lt;br&gt;m. m. skall räknas ut av skattemyndigheterna genom beslut om taxerings-&lt;br&gt;åtgärder. Detta utfördes tidigare av domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisade förändringarna väntas medföra en betydligt ökad ärende-&lt;br&gt;mängd hos skattemyndigheterna. Samtidigt som ärendemängden ökar&lt;br&gt;ställs krav på att varje ärende behandlas snabbt. I prop. 1989/90:74 om ny&lt;br&gt;taxeringslag förutsattes att taxeringsbeslut i form av omprövningsbeslut,&lt;br&gt;beslut om taxeringsåtgärder och omdebiteringsbeslut, skall redovisas i&lt;br&gt;en och samma handling. För att möjliggöra en sådan samordning av&lt;br&gt;taxerings- och debiteringsbeslut krävs tillgång till alla de uppgifter som&lt;br&gt;ligger till grund för skatte- och avgiftsberäkningen samt debiteringsuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de organisationsförändringar som skett inom skatteförvaltningen&lt;br&gt;innebär nya krav på skattemyndigheternas arbetssätt. Utgångspunkten i&lt;br&gt;den nya organisationen har varit att beskattningsverksamheten skall inte-&lt;br&gt;greras och att varje skattskyldig i princip bara skall ha en kontaktpunkt&lt;br&gt;inom skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya förfarandereglerna och organisationsförändringarna innebär så-&lt;br&gt;ledes stora förändringar av sättet att arbeta inom skattemyndigheterna.&lt;br&gt;Den satsning som görs på utökad kontroll inom företagsbeskattningsområ-&lt;br&gt;det kräver att resurser frigörs genom att den manuella hanteringen vid&lt;br&gt;granskning av deklarationer reduceras betydligt. Detta mål uppnås enligt&lt;br&gt;RSV endast med utökat ADB-stöd i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya arbetssättet innebär i princip att information från huvudformu-&lt;br&gt;lären för allmän och förenklad självdeklaration liksom bilagorna med&lt;br&gt;standardiserade utdrag ur räkenskaperna (SRU) tas in i ADB-systemen.&lt;br&gt;Omvänt gäller att information som inte kan tas in i ADB-systemen i&lt;br&gt;princip inte skall finnas i deklarationerna. Manuell hantering av deklara-&lt;br&gt;tionerna ersätts således med ADB-stöd. Härigenom kan ärendehantering-&lt;br&gt;en snabbas upp. Vad gäller SRU har riksdagen redan under hösten 1990&lt;br&gt;fattat beslut om att uppgifter om näringsverksamhet skall registreras i&lt;br&gt;skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinellt stöd vid granskningen av deklarationer skall i högre grad än&lt;br&gt;vad hittills skett användas t. ex. vid summeringskontroller och beräkning&lt;br&gt;av pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteregisterlagen är för närvarande i vissa hänseenden uppbyggd efter&lt;br&gt;hur deklarationsformulären är utformade. Enligt 7 § 7 skatteregisterlagen&lt;br&gt;får uppgifter som skall lämnas i allmän självdeklaration i sammanställ-&lt;br&gt;ningarna för statlig och kommunal inkomstskatt, i förmögenhetsredovis-&lt;br&gt;ningen om skattepliktig förmögenhet samt uppgifter som skall lämnas i&lt;br&gt;förenklad självdeklaration registreras i skatteregistret. Fr. o. m. 1992 års&lt;br&gt;taxering är deklarationsformulären till följd av den ändrade materiella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftningen helt omarbetade. Den sammanställning som fanns på första Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;sidan i den tidigare allmänna självdeklarationen har slopats. Den allmän-&lt;br&gt;na deklarationen har anpassats till den förenklade såtillvida att uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas och registreras i den förenklade självdeklarationen även&lt;br&gt;skall lämnas och registreras i den allmänna. Detta skapar förutsättningar&lt;br&gt;för en likformig behandling vid registrering och beslut samt vid ompröv-&lt;br&gt;ning efter taxeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Stora krav ställs på skattemyndigheterna. De nya&lt;br&gt;förfarandereglerna innebär att skattemyndigheten får en betydligt större&lt;br&gt;ärendemängd än hittills. Ett motiv till förskjutningen mot första instans&lt;br&gt;var att felaktiga taxeringsbeslut därigenom skulle kunna rättas snabbare.&lt;br&gt;Omtaxering och omdebitering måste kunna ske snabbt. Den servicefilosofi&lt;br&gt;som genomsyrar skatteförvaltningen kräver att arbetet organiseras på an-&lt;br&gt;nat sätt än tidigare. En nödvändig förutsättning i detta arbete är ett väl&lt;br&gt;fungerande ADB-stöd. De begränsade resurser som står till skattemyndig-&lt;br&gt;heternas förfogande måste utnyttjas maximalt. Att minimera den manu-&lt;br&gt;ella hanteringen av det stora antalet deklarationer som varje år skall&lt;br&gt;behandlas av skattemyndigheterna är en förutsättning för att verksamhe-&lt;br&gt;ten skall kunna bedrivas på ett effektivt och rationellt sätt. Jag ställer mig&lt;br&gt;därför bakom de förslag som RSV lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Budgeteffekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av de i detta sammanhang framlagda förslagen är av sådan&lt;br&gt;natur att de inte kan antas ge annat än obetydliga budgeteffekter. Förslaget&lt;br&gt;om ändrade regler för uttag av kvarskatteavgift skiljer sig dock i detta hän-&lt;br&gt;seende från de övriga förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall få ske en&lt;br&gt;månad senare än nu utan att kvarskatteavgift tas ut kan beräknas medföra&lt;br&gt;en årlig ränteförlust för statsverket på drygt 50 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en särskild schablonregel för uttag av preliminär B-skatt&lt;br&gt;under uppbördsåret 1992/93 baseras på vad motsvarande slutliga skatt vid&lt;br&gt;1993 års taxering kan förväntas komma att uppgå till. Statsbudgeten för de&lt;br&gt;olika budgetår som berörs, 1991/92—1993/94, påverkas av i vilken grad&lt;br&gt;reglerna om debitering av B-skatt leder till avvikelse mellan preliminär och&lt;br&gt;slutlig skatt. Den dominerande effekten för statsbudgeten av en ändrad&lt;br&gt;reglering är således att skatteintäkterna delvis kan komma att omperiodi-&lt;br&gt;seras. Av betydande intresse är därvid att den B-skatt som skall betalas i det&lt;br&gt;enskilda fallet många gånger grundas på en preliminär självdeklaration eller&lt;br&gt;ansökan om jämkning. I sådana fall är det utan betydelse vilken procentsats&lt;br&gt;som anges i schablonregeln om B-skatt. Man kan utgå från att en schablon-&lt;br&gt;regel, av vilken skulle följa ett inte oväsäntligt högre skatteuttag än den&lt;br&gt;enskilde har anledning att räkna med, i åtskilliga fall skulle leda till preli-&lt;br&gt;minära självdeklarationer eller ansökningar om jämkning med lägre skat-&lt;br&gt;tedebiteringar som följd. Det kan på goda grunder hävdas att ett bibehål-&lt;br&gt;lande av en schablonregel om 120% i själva verket inte skulle ha medfört ett&lt;br&gt;högre sammanlagt uttag av B-skatt än vad än sänkning till 110% leder till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del är jag också närmast av uppfattningen att den föreslagna scha- Prop. 1991/92: 43&lt;br&gt;blonregeln om 110% endast leder till obetydliga budgetkonsekvenser jäm-&lt;br&gt;fört med de generellt gällande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:315) om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1991:157) om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa bestäm-&lt;br&gt;melser i uppbördslagen (1953:272) m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under 6 har upprättats i samråd med statsrådet Könberg och&lt;br&gt;förslaget under 15 i samråd med chefen för justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De under 1 — 17 upptagna förslagen har, med undantag för förslaget till&lt;br&gt;ändring av 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. UBL, granskats av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Författningskommentarer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till de av lagrådet granskade förslagen har justeringar av&lt;br&gt;främst redaktionell art gjorts i vissa av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.1 Taxeringslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya kommunallagen (1991:900) mönstras begreppet lands-&lt;br&gt;tingskommun ut och ersätts av ordet landsting. I TL talas enbart om&lt;br&gt;kommun. Avsikten har dock inte varit att göra någon ändring i t. ex.&lt;br&gt;landstings rätt att överklaga beslut. Genom det nya andra stycket framgår&lt;br&gt;att med kommun avses i TL även landsting och annan menighet som har&lt;br&gt;beskattningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till ändringen i första stycket 1 har utvecklats i avsnitt 2.6. En&lt;br&gt;oriktig uppgift som medfört att ett taxeringsbeslut blivit felaktigt skall&lt;br&gt;kunna föranleda eftertaxering även om uppgiften lämnats till t. ex. en&lt;br&gt;taxeringsrevisor och inte i direkt anslutning till ett taxeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3 har justerats med hänsyn till att regler om uppgiftsplikt&lt;br&gt;inte enbart finns i LSK utan även i andra lagar, t. ex. lagen (1990:654) om&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv och lagen (1990:663) om ersättningsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 och 18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § andra stycket har införts som ett generellt villkor för eftertaxering&lt;br&gt;att beslutet med hänsyn till omständigheterna inte framstår som uppen-&lt;br&gt;bart oskäligt. Bestämmelsen i 17 § andra stycket, som enbart tog sikte på&lt;br&gt;följdändring i taxeringsbeslut avseende annan skattskyldig genom eftertax-&lt;br&gt;ering, har därför slopats. Motiven till förslaget framgår av avsnitt 2.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en ändring motsvarande den i 4 kap. 16 § första&lt;br&gt;stycket 1 gjorts. Skattetillägg kan således komma i fråga även när en oriktig&lt;br&gt;uppgift lämnats till t. ex. en taxeringsrevisor i samband med taxeringsrevi-&lt;br&gt;sion. En förutsättning är att den oriktiga uppgiften lämnats skriftligen och&lt;br&gt;att den, om den följts, medfört att skatt påförts med för lågt belopp eller att&lt;br&gt;underskott i förvärvskällan bestäms för högt. Vidare har det sista ledet i&lt;br&gt;andra meningen tagits bort. För att en oriktig uppgift i mål om taxering&lt;br&gt;skall medföra skattetillägg krävs att uppgiften prövats i sak (se avsnitt 2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg skall kunna tas ut vid brister i uppgiftslämnadet, inte bara&lt;br&gt;vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen, utan vid taxering avseende de&lt;br&gt;skatter som räknas upp i 1 kap. 1 § med undantag för skogsvårdsavgift.&lt;br&gt;Andra stycket har ändrats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg vad gäller mervärdeskatt enligt ML kan komma ifråga om&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, skulle ha medfört att skatt&lt;br&gt;inte skulle ha påförts den skattskyldige eller om uppgiften hade medfört att&lt;br&gt;skatt felaktigt tillgodoräknats honom (jfr 64 a § ML). Den senare situatio-&lt;br&gt;nen har inte kommit till uttryck i TL, trots att samma förutsättningar för&lt;br&gt;skattetillägg bör gälla oavsett på vilket sätt den skattskyldige redovisar sin&lt;br&gt;mervärdeskatt. Stycket har därför justerats så att skattetillägg kan komma&lt;br&gt;i fråga när mervärdeskatt felaktigt tillgodoräknats den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har också ett tillägg gjorts som reglerar på vilket underlag&lt;br&gt;skattetillägg skall utgå när oriktig uppgift lämnats till ledning för beslut om&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller i in-&lt;br&gt;komstslaget tjänst (se avsnitt 2.5). Vad gäller hobbyverksamhet, som i och&lt;br&gt;för sig beskattas i inkomstslaget tjänst, skall aldrig något underskott fast-&lt;br&gt;ställas eftersom avdrag för kostnader inte får göras med högre belopp än&lt;br&gt;intäkterna. Avdrag medges i sådan verksamhet endast for kostnader under&lt;br&gt;beskattningsåret och kostnader under året före beskattningsåret i den mån&lt;br&gt;de överstiger det årets intäkter (33 § 1 mom. KL). Underlaget för skattetill-&lt;br&gt;lägg beräknas i sådana fall enligt första meningen på den undandragna&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjas ett underskott samma år det uppstått enligt reglerna i 33 § 3&lt;br&gt;mom. KL, 25 § 11 mom. eller 26 § 9 mom. SIL beräknas också underlaget&lt;br&gt;för skattetillägg i anledning av oriktig uppgift som lämnats angående&lt;br&gt;underskottet enligt första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört sådant&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst&lt;br&gt;som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägget beräknas på ett under-&lt;br&gt;lag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen&lt;br&gt;av den oriktiga uppgiften medfört. Till den del rättelsen av den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften medfört att skatt påförts skall skattetillägg beräknas på ett un-&lt;br&gt;derlag som utgörs av undandragen skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag exempelvis att den skattskyldige i sin självdeklaration redovisat&lt;br&gt;ett underskott i förvärvskällan på 100000 kr. Den skattskyldige har under-&lt;br&gt;låtit att redovisa betydande intäkter. Skattemyndigheten fastställer, efter&lt;br&gt;rättelse av de oriktiga uppgifterna, inkomsten av förvärvskällan till 30000&lt;br&gt;kr. Skattetillägg skall då utgå på två underlag; dels på grund av rättelsen av&lt;br&gt;underskottet på ett underlag om 25% av 100000, dvs. 25000, dels på ett&lt;br&gt;underlag som utgörs av den skatt som påförs på 30000 kr. efter avdrag för&lt;br&gt;grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar således endast hur underlaget för skattetillägg&lt;br&gt;skall beräknas i underskottsfallen. I övrigt gäller de vanliga reglerna. Så&lt;br&gt;skall t. ex. avgiftsberäkning ske efter 20% om de förutsättningar som anges&lt;br&gt;i tredje stycket föreligger. Självfallet är eftergiftsreglerna tillämpliga också&lt;br&gt;när en oriktig uppgift lämnats i en förvärvskälla som visar underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket reglerar de fall när skattetillägg utgår med 20 eller, vad&lt;br&gt;gäller mervärdeskatt, 10%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss utvidgning av vad som skall anses utgöra normalt tillgängligt&lt;br&gt;kontrollmaterial har skett. Meddelanden från annan skattemyndighet un-&lt;br&gt;dantas inte längre från vad som kan anses vara normalt tillgängligt kon-&lt;br&gt;trollmaterial. Ändringen innebär inte att ett meddelande från annan skat-&lt;br&gt;temyndighet avseende t. ex. en kontrollaktion skall innefattas i vad som&lt;br&gt;anses vara normalt tillgängligt kontrollmaterial (se avsnitt 2.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre uttagsnivån skall också tillämpas när den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;avser periodisering eller därmed jämställd fråga (se avsnitt 2.3.2). Genom&lt;br&gt;uttryckssättet ”periodisering eller därmed jämställd fråga” understryks att&lt;br&gt;bestämmelsen är tillämplig inte enbart när det är fråga om fel som i&lt;br&gt;redovisningsteknisk mening anses vara periodiseringsfel utan också i and-&lt;br&gt;ra fall som i avgiftshänseende bör jämställas med periodiseringsfel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till periodiseringsfel hänförs först och främst fel som i redovisningstek-&lt;br&gt;nisk mening är periodiseringsfel, t. ex. oriktiga uppgifter avseende utgåen-&lt;br&gt;de balansposter. Till periodiseringsfel i bestämmelsens mening hänförs&lt;br&gt;också de fall där ett enstaka intäkts- eller kostnadsbelopp hänförts till fel&lt;br&gt;beskattningsår men där rättelse skett ett senare beskattningsår. Den lägre&lt;br&gt;uttagsnivån bör i princip tillämpas i alla de fall felaktigheten upptäcks på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så sent stadium att man kan kontrollera att en utelämnad intäkt har&lt;br&gt;deklarerats följande beskattningsår eller att dubbelavdrag inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En oriktig uppgift bör kunna anses vara ett periodiseringsfel också i&lt;br&gt;vissa fall när felaktigheten upptäcks så tidigt att man inte vet hur den&lt;br&gt;skulle ha behandlats av den skattskyldige nästa år. En förutsättning måste&lt;br&gt;då vara att en felbedömning av rätt beskattningsår kan ha gjorts därför att&lt;br&gt;det är fråga om en utgifts- eller inkomstpost som ligger i anslutning till&lt;br&gt;beskattningsårets utgång e. d. Vidare måste det med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna i ärendet vara sannolikt att rättelse skulle ha skett följande beskatt-&lt;br&gt;ningsår. En sådan bedömning kan många gånger grunda sig på objektivt&lt;br&gt;konstaterbara fakta, t. ex. tillförlitligheten av den skattskyldiges bokföring.&lt;br&gt;Särskild vikt bör därvid fästas vid om de rutiner som tillämpas vid bokfö-&lt;br&gt;ringen utgör en rimlig garanti för en korrekt redovisning. En omständighet&lt;br&gt;som i sig bör vara tillräcklig för antagandet att en utelämnad intäktspost&lt;br&gt;kommer att redovisas ett följande beskattningsår är att beloppet redan&lt;br&gt;innan skattemyndigheten aktualiserade frågan är bokfört i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en skattskyldig som har att redovisa enligt kontantprincipen&lt;br&gt;bör bedömningen av om den lägre uttagsprocenten är tillämplig delvis&lt;br&gt;kunna göras på motsvarande sätt. Kan man inte konstatera att en uteläm-&lt;br&gt;nad intäkt har tagits upp till beskattning nästkommande år eller att en&lt;br&gt;utgift inte blivit föremål för dubbelavdrag måste en grundläggande förut-&lt;br&gt;sättning vara att det är fråga om utgifter eller inkomster i anslutning till&lt;br&gt;årssskiftet eller att omständigheterna av annan anledning är sådana att den&lt;br&gt;skattskyldige kan ha misstagit sig angående rätt beskattningsår. En sådan&lt;br&gt;bedömning får främst baseras på vad som kommer fram vid skriftväxling&lt;br&gt;med den skatt skyld ige. Den skattskyldige måste kunna ge någon rimlig&lt;br&gt;förklaring till sin försummelse, t. ex. att det beträffande en utelämnad&lt;br&gt;inkomst rör sig om förskottsbetalning för arbete som skall utföras följande&lt;br&gt;år och att han därför trodde att beloppet skulle redovisas vid taxeringen&lt;br&gt;för det senare året. Det bör betonas att vad som sagts nu gäller endast den&lt;br&gt;som redovisar enligt kontantprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är inte att de nya bestämmelserna skall medföra någon ändring&lt;br&gt;av praxis i fråga om eftergift i ursäktliga fall av periodiseringsfel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida det är fråga om ett periodiseringsfel eller inte framgår inte&lt;br&gt;alltid av handlingarna i ärendet. Skattemyndigheten bör inte vara skyldig&lt;br&gt;att undersöka om förutsättningar föreligger för att tillämpa den lägre&lt;br&gt;procentsatsen om inte något i ärendet antyder att så kan vara fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avviker skattemyndigheten från en självdeklaration genom att&lt;br&gt;skönstaxera en förvärvskälla med ett deklarerat underskott skall skattetill-&lt;br&gt;lägg enligt första stycket beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av&lt;br&gt;den skönsmässiga minskningen av underskottet. Innebär skönstaxeringen&lt;br&gt;att den skattskyldige påförs en positiv inkomst av förvärvskällan beräknas&lt;br&gt;skattetillägg på den delen på ett annat underlag, nämligen på den undan-&lt;br&gt;dragna skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras när den skattskyldige sköntaxeras i avsaknad av&lt;br&gt;självdeklaration. Underskott i förvärvskälla i näringsverksamhet eller&lt;br&gt;tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret ”rullas” framåt. Har för föregående&lt;br&gt;taxeringsår ett underskott fastställts för den skattskyldige har skattemyn-&lt;br&gt;digheten att utgå från detta vid sköntaxeringen när inkomsten av förvärvs-&lt;br&gt;källan skall beräknas om den skattskyldige inte lämnat något ytterligare&lt;br&gt;skriftligt material till ledning för taxeringen. Sköntaxeringen kommer då&lt;br&gt;att innebära att det vid det tidigare taxeringsåret fastställda underskottet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”konsumeras” helt eller delvis. Skattetillägget skall då utgå på en fjärdedel Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;av minskningen av underskottet som sköntaxeringen medfört. Har den&lt;br&gt;skattskyldige lämnat skriftliga uppgifter till ledning för taxeringen av&lt;br&gt;förvärvskällan — t. ex. i form av en ej undertecknad självdeklaration —&lt;br&gt;och medför sköntaxeringen att det redovisade underskottet minskar, skall&lt;br&gt;skattetillägget beräknas på en fjärdedel av den minskning av det redovisa-&lt;br&gt;de underskottet som sköntaxeringen medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar hur underlaget för skattetillägg skall bestämmas i&lt;br&gt;kvittningssituationer. Den s. k. nettokvittningen föreslås slopad (avsnitt&lt;br&gt;2.4). Vid bestämmandet av underlaget för skattetillägg skall enbart s. k.&lt;br&gt;oäkta kvittningar, dvs. invändningar som har ett direkt samband med den&lt;br&gt;fråga som föranlett skattetilllägget, beaktas. Bedömningen av vad som är&lt;br&gt;en oäkta kvittning i skattetilläggshänseende följer de allmänna principerna&lt;br&gt;inom skatteprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena har redigerats om och bildar ett nytt första&lt;br&gt;stycke. Enligt första stycket 2 skall skattetillägg inte tas ut vid rättelse av en&lt;br&gt;oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital som rättats eller&lt;br&gt;hade kunnat rättas med ledning av kontrolluppgift som skall lämnas utan&lt;br&gt;föreläggande och som varit tillgänglig för skattemyndigheten före novem-&lt;br&gt;ber månads utgång taxeringsåret. Bestämmelsen infördes i samband med&lt;br&gt;den förenklade självdeklarationen. Motivet var att en taxering grundad på&lt;br&gt;en förenklad självdeklaration kunde bli felaktig utan att den skattskyldige&lt;br&gt;eller den som lämnat kontrolluppgift varit försumlig till den del den skatt-&lt;br&gt;skyldige enbart intygar att de kontrolluppgifter han fått är riktiga. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har genom den ändrade indelning i inkomstslag som skett genom&lt;br&gt;skattereformen fått ett vidare och ej avsett innehåll. Avsikten med bestäm-&lt;br&gt;melsen är inte att från sanktion undanta uppgifter som i och för sig&lt;br&gt;framgår av kontrolluppgifter som lämnas utan föreläggande men där också&lt;br&gt;den skattskyldige själv har att redovisa uppgifterna. Oriktig uppgift som&lt;br&gt;kan rättas med ledning av kontrolluppgift enligt 3 kap. 44 eller 45 § LSK&lt;br&gt;bör inte helt undgå skattetillägg. Genom det nya andra stycket gäller inte&lt;br&gt;undantaget från påförande av skattetillägg när rättelse gjorts eller kunnat&lt;br&gt;göras med ledning av sådan kontrolluppgift. Skattetillägg skall då enligt 1 §&lt;br&gt;tredje stycket tas ut med 20% när kontrolluppgiften varit tillgänglig för&lt;br&gt;skattemyndigheten före november månads utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall förseningsavgift påföras inte bara i det fall den&lt;br&gt;deklarationsskyldige inte har kommit in med självdeklaration inom före-&lt;br&gt;skriven tid, utan också när han visserligen har lämnat en självdeklaration&lt;br&gt;men den har så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att&lt;br&gt;ligga till grund för taxering. Bristfälligheterna skall vara grava och uppen-&lt;br&gt;bara för att förseningsavgift skall komma i fråga. Så kan t. ex. vara fallet&lt;br&gt;när en deklaration avseende näringsverksamhet saknar utdrag ur räken-&lt;br&gt;skaperna eller när deklarationen bara innehåller någon enstaka belopps-&lt;br&gt;mässig uppgift och en upplysning om att deklarationen skall kompletteras&lt;br&gt;senare. Däremot kan inte den omständigheten att revisionsberättelse sak-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas eller att den skattskyldige inte lämnat tillräckliga uppgifter för att&lt;br&gt;skattemyndigheten skall kunna bedöma det berättigade i ett yrkat avdrag&lt;br&gt;anses vara sådana brister som medför att förseningsavgift skall utgå.&lt;br&gt;Motiven till förslaget har utvecklats i avsnitt 2.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har justerats så att förhöjd förseningsavgift kan tas ut om&lt;br&gt;bristerna består den 1 augusti taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i femte stycket motiveras av förslaget att förseningsavgift&lt;br&gt;skall kunna utgå när särskild uppgift enligt 2 kap. 26 § LSK inte kommit in&lt;br&gt;inom föreskriven tid (se avsnitt 2.8). Stycket har också justerats i redaktio-&lt;br&gt;nellt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny eftergiftsgrund har införts. Särskild avgift skall efterges om det&lt;br&gt;framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften (se avsnitt 2.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom slopandet av nettokvittningen kan enbart en ändring i ett tax-&lt;br&gt;eringsbeslut avseende en fråga som föranlett skattetillägg påverka beslutet&lt;br&gt;om skattetillägg (se avsnitt 2.4). Paragrafen har justerats i anledning därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats bl. a. i anledning av förslaget att skattetillägg&lt;br&gt;skall kunna utgå även i det fall en förvärvskälla visar underskott. Andra&lt;br&gt;stycket reglerar hur underlaget för skattetillägg på undandragen skatt vid&lt;br&gt;taxering till statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst skall räknas ut när&lt;br&gt;tillägg skall påföras på mer än ett sanktionsgrundande belopp och efter&lt;br&gt;olika uttagsprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att andra stycket skall tillämpas även i andra&lt;br&gt;fall när skattetillägg på undandragen skatt skall påföras efter skilda pro-&lt;br&gt;centsatser. En sådan beräkning har betydelse för storleken av ett skattetill-&lt;br&gt;lägg på undandragen skatt t. ex. när det är fråga om en skatt som i olika&lt;br&gt;skikt utgår med skilda procentsatser och när reglerna om begränsning av&lt;br&gt;skatt träder in. Vid beräkning av skattetillägg på minskning av underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla skall underlaget vid tillämpning av de skilda procentsatserna&lt;br&gt;fördelas efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen&lt;br&gt;utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya fjärde stycket regleras de fall där skattetillägg skall tas ut såväl&lt;br&gt;på ett underlag som utgörs av undandragen skatt som på ett underlag som&lt;br&gt;utgörs av minskning av underskott. Beräkningen görs då på underlagen var&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Bestämmelsen i 4&lt;br&gt;kap. 18 § andra stycket, som innebär att eftertaxering inte skall ske om ett&lt;br&gt;beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt, och den nya eftergiftsgrun-&lt;br&gt;den i 5 kap. 6 § tillämpas dock redan vid 1991 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av näringsverksamhet skall enligt 19 § i sin själv-&lt;br&gt;deklaration för varje förvärvskälla från bokföringen lämna uppgifter om&lt;br&gt;bl. a. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner m. m. Bostadsföreningar,&lt;br&gt;bostadsaktiebolag, allmännyttiga bostadsföretag m. fl. skall enligt 2 § 7&lt;br&gt;mom. SIL schablonbeskattas genom att som intäkt av fastigheten tas upp&lt;br&gt;3% av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Avdrag får&lt;br&gt;endast göras för ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital, tomträttsav-&lt;br&gt;gäld och liknande. Det är därför inte nödvändigt att alla de uppgifter som&lt;br&gt;avses i 19 § lämnas utan det räcker med de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;beräkna schabloninkomsten. Den som skall schablonbeskattas enligt 2 § 7&lt;br&gt;mom. SIL skall därför inte vara skyldig att lämna standardiserade räken-&lt;br&gt;skapsutdrag vad gäller fastighetsinnehavet (se avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som har avsatt medel till pensionsstiftelse eller perso-&lt;br&gt;nalstiftelse blir enligt det nya andra stycket skyldig att lämna uppgift om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer på stiftelsen (se avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg skall enligt nuva-&lt;br&gt;rande regler till ledning för delägares taxering för varje förvärvskälla&lt;br&gt;lämna standardiserade räkenskapsutdrag enligt 19 § samt uppgift om del-&lt;br&gt;ägares andel av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel&lt;br&gt;eller lott i bolaget eller rederiet. Delägare är dessutom skattskyldig för&lt;br&gt;avkastningsskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader. Uppgift&lt;br&gt;skall därför också lämnas om delägares andel av skatteunderlag enligt&lt;br&gt;lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel och lagen om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på pensionskostnader. Dödsbo, som vid inkomst- och förmögen-&lt;br&gt;hetstaxeringen skall behandlas som handelsbolag, skall lämna motsvaran-&lt;br&gt;de uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har fått en annorlunda utformning än förslaget i lagrådsre-&lt;br&gt;missen. I punkt 1 har uppgiftsskyldigheten för pensionsstiftelser slopats.&lt;br&gt;Pensionsstiftelser är skattskyldiga till avkastningsskatt och skall lämna&lt;br&gt;allmän självdeklaration. Förutom personalstiftelser som avses i 7 § 4&lt;br&gt;mom. SIL bör även stiftelse som bildats enligt avtal mellan organisationer&lt;br&gt;av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål som anges i 7 § 4 mom. SIL&lt;br&gt;vara skyldig att lämna särskild uppgift. Uppgifter enligt 26 § är nödvändi-&lt;br&gt;ga för att kunna bedöma om skattskyldighet föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nya punkt 3 har ett tillägg gjorts i anledning av en ändring av 7 § 6&lt;br&gt;mom. SIL (SFS 1991:181). Även stiftelse.som främjar nordiskt samarbete&lt;br&gt;skall lämna särskild uppgift. Punkt 6 har slopats på grund av den ändrade&lt;br&gt;lagstiftningen i SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya femte stycket framgår att stiftelse eller förening som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att lämna självdeklaration skall foga den särskilda uppgiften till Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;deklarationen (se avsnitt 2.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 54 § 1 mom. sista stycket UBL skall avdragen preliminär skatt på&lt;br&gt;räntor och utdelningar redovisas under utbetalarens person- eller organisa-&lt;br&gt;tionsnummer. S. k. särskilt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. andra&lt;br&gt;stycket UBL får inte användas i sådana fall. Det är nödvändigt att kon-&lt;br&gt;trolluppgifter och sammandrag av kontrolluppgifter registreras under sam-&lt;br&gt;ma identitet. I förevarande paragraf har därför tagits in ett undantag från&lt;br&gt;skyldigheten att använda det särskilda redovisningsnumret vad gäller&lt;br&gt;sammandrag av kontrolluppgifter avseende räntor, utdelningar och betal-&lt;br&gt;ningar till och från utlandet. Därmed uppnås samstämmighet mellan de&lt;br&gt;olika reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att bötessanktionen slopas när han-&lt;br&gt;delsbolag, rederi eller dödsbo som taxeras som handelsbolag underlåter att&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter enligt 2 kap. 25 § LSK.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3 Lagen om ändring i lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 2 slopas eftersom förseningsavgift skall kunna tas ut&lt;br&gt;om inte särskild uppgift kommer in i rätt tid (se avsnitt 2.8). Skattetill-&lt;br&gt;lägg kan komma i fråga om oriktig uppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.4 Lagen om mervärdeskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 4 kap. 16 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en ändring gjorts motsvarande den i 38 §. Skattetill-&lt;br&gt;lägg kan komma i fråga även i det fall en oriktig uppgift inte lämnas i&lt;br&gt;direkt anslutning till ett beskattningsbeslut utan under utredningen (se&lt;br&gt;avsnitt 2.6). Vidare har möjligheten att påföra skattetillägg vid oriktig&lt;br&gt;uppgift i domstol slopats i de fall den oriktiga uppgiften inte prövats i sak&lt;br&gt;(avsnitt 2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nya andra stycket skall skattetillägg tas ut med 10% när den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämförlig fråga. Vad&lt;br&gt;som bör omfattas av bestämmelsen har vad gäller taxering utvecklats i&lt;br&gt;avsnitt 2.3.2 och i kommentaren till 5 kap. 1 § TL. Motsvarande synpunk-&lt;br&gt;ter kan anläggas på oriktiga uppgifter som rör periodisering eller motsva-&lt;br&gt;rande vid redovisning av mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena har justerats i anledning av det nya andra Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;stycket. Sker skönsuppskattning skall, till den del uppskattningen innefat-&lt;br&gt;tar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige, skattetillägg utgå&lt;br&gt;enligt första eller andra stycket, dvs. den lägre procentsatsen kan bli&lt;br&gt;tillämplig i ett sådant fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya femte stycket reglerar hur underlaget för skattetillägg skall&lt;br&gt;bestämmas sedan nettokvittningen avskaffats (se avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 f §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en ny eftergiftsgrund införts. Eftergift får medges om&lt;br&gt;det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den särskilda avgiften (se&lt;br&gt;avsnitt 2.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda eftergiftsregeln för s. k. räkenskapsfel i andra stycket har&lt;br&gt;slopats. Detta innebär inte någon förändring i sak eftersom de allmänna&lt;br&gt;eftergiftsreglerna i första stycket är tillämpliga på de situationer som avses&lt;br&gt;(se prop. 1977/78:136 s. 222).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 h§&lt;br&gt;Ändringen föranleds av att nettokvittningen föreslås slopad (se avsnitt&lt;br&gt;2.4).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.5 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 4 kap. 16 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har ändrats i två avseenden. Ändringen i första meningen&lt;br&gt;innebär att en oriktig uppgift som lämnas t. ex. vid en skatterevision och&lt;br&gt;som, om den godtagits, skulle ha medfört för låg skatt kan föranleda&lt;br&gt;skattetillägg (se avsnitt 2.6). Ändringen i andra meningen innebär att en&lt;br&gt;oriktig uppgift i domstol måste ha tagits upp till prövning för att skattetill-&lt;br&gt;lägg skall utgå (se avsnitt 2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya andra stycket har införts en bestämmelse om en lägre uttags-&lt;br&gt;procent i de fall den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed&lt;br&gt;jämställd fråga. Vilka situationer som bör omfattas av bestämmelsen har&lt;br&gt;utvecklats i avsnitt 2.3.2 och i författningskommentaren till 5 kap. 1 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena har justerats i anledning av det nyinförda&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya femte stycket framgår hur underlaget för beräkning av skatte-&lt;br&gt;tillägg skall bestämmas sedan nettokvittningen slopats (se avsnitt 2.4).&lt;br&gt;Hänsyn skall endast tas till invändningar rörande den fråga som föranlett&lt;br&gt;skattetilllägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en ny grund för eftergift av skattetillägg och förse-&lt;br&gt;ningsavgift införts. Skattetillägg och förseningsavgift skall efterges om det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;116&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget eller avgiften (se avsnitt Prop. 1991 /92:43&lt;br&gt;2.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att nettokvittningen slopas (se avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.6 Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya tredje stycket framgår att beslutsbehörigheten kan flyttas&lt;br&gt;mellan skattemyndigheterna. En motsvarighet till bestämmelsen har in-&lt;br&gt;förts i 2 a § tredje stycket UBL. En förutsättning för överflyttning är — i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller överflyttning av behörigheten att fatta beslut i&lt;br&gt;taxeringsärende — att den myndighet dit beslutsbehörigheten flyttas med-&lt;br&gt;ger det och att det kan ske utan avsevärd olägenhet för arbetsgivaren. En&lt;br&gt;överflyttning som sker i syfte att samordna beslut avseende olika upp-&lt;br&gt;bördsperioder kan normalt inte anses innebära avsevärd olägenhet för&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har gjorts för att få överensstämmelse med terminologin i&lt;br&gt;den nya kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket första meningen har kommenterats i avsnitt&lt;br&gt;2.6. I stycket har också ett tillägg gjorts för att göra det möjligt att påföra&lt;br&gt;avgiftstillägg vid oriktig uppgift i mål om avgift (se avsnitt 2.7). För att en&lt;br&gt;oriktig uppgift skall kunna föranleda avgiftstillägg krävs att den lämnats&lt;br&gt;skriftligen. Detta gäller även oriktig uppgift som lämnas i ett mål om&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya andra stycket framgår de fall i vilka avgiftstillägg skall tas ut&lt;br&gt;efter en lägre uttagsprocent. I punkt 1 har efter mönster från TL införts en&lt;br&gt;regel om lägre tillägg när den oriktiga uppgiften kunnat rättas med ledning&lt;br&gt;av normalt tillgängligt kontrollmaterial (se avsnitt 2.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 skall skattetillägg tas ut efter en lägre uttagsnivå när den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga. Moti-&lt;br&gt;ven till regeln har utvecklats i avsnitt 2.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, motiveras av att nettokvittningen slopas (se&lt;br&gt;avsnitt 2.4). Underlaget för avgiftstillägg skall beräknas med hänsyn tagen&lt;br&gt;endast till invändningar rörande den fråga som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en ny eftergiftsgrund införts. Eftergift av avgiftstill-&lt;br&gt;lägg skall ske om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget (se&lt;br&gt;avsnitt 2.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettokvittningen har slopats även på avgiftsområdet (avsnitt 2.4). För&lt;br&gt;att ett ändrat beslut om arbetsgivaravgift skall påverka avgiftstilläggsbeslut&lt;br&gt;krävs att ändringen avser den fråga som föranlett tillägget. Vidare har en&lt;br&gt;ändring gjorts så att det framgår att det är skattemyndigheten som skall&lt;br&gt;besluta om ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 och 62 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 61 § andra stycket har slopats och ersatts av ett generellt&lt;br&gt;stadgande i 62 § tredje stycket att efterprövning inte får ske om beslutet&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt&lt;br&gt;(se avsnitt 2.10).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.7 Uppbördslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens två första stycken har bestämmelserna om beslutsbehörig-&lt;br&gt;het, som varit spridda över ett stort antal stadganden, förts samman för att&lt;br&gt;ge en enklare och mer överskådlig reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har införts en bestämmelse som möjliggör överflyttning&lt;br&gt;av beslutsbehörigheten mellan skattemyndigheter (se avsnitt 5.2). Bestäm-&lt;br&gt;melsen har motsvarigheter i 2 kap. 2 § tredje stycket TL och 41 § andra&lt;br&gt;stycket ML. När behörigheten att fatta taxeringsbeslut avseende en viss&lt;br&gt;skattskyldig överförts till en annan skattemyndighet finns det i regel skäl&lt;br&gt;att också överföra beslutsbehörigheten i de uppbördsärenden som har&lt;br&gt;samband med taxeringsärendeF(jfr prop. 1989/90:74 s. 282). En överfö-&lt;br&gt;ring av beslutsbehörigheten kan ske endast om den mottagande myndighe-&lt;br&gt;ten medger det och det kan ske.utan avsevärd olägenhet för den skattskyl-&lt;br&gt;dige. En överflyttning av beslutsbehörigheten för att samordna beslut&lt;br&gt;avseende flera år torde regelmässigt underlätta för den skattskyldige som&lt;br&gt;därigenom endast behöver ha kontakter med en skattemyndighet i stället&lt;br&gt;för flera. En avsevärd olägenhet för den skattskyldige kan däremot tänkas&lt;br&gt;uppkomma om beslutsbehörigheten flyttas över till en skattemyndighet&lt;br&gt;som den skattskyldige inte har eller har haft någon anknytning till. En regel&lt;br&gt;om överflyttning av beslutsbehörighet föreslås också i 3 § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har gjorts- för att få överensstämmelse med terminologin i&lt;br&gt;den nya kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bemyndigande i andra stycket för RSV att besluta om kost-&lt;br&gt;nadsavdrag vid beräkning av den preliminära skatten har slopats eftersom&lt;br&gt;det strider mot nu gällande grundlagsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket, som är nytt, får skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att arbetsgivare vid beräkning av preliminär A-skatt inte skall ta&lt;br&gt;hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med allmänna kommunikationer, under förutsättning att beloppet inte Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;överstiger avdragsgillt belopp enligt bestämmelserna i KL (se avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har slopats i anledning av att en generell bestämmelse om&lt;br&gt;beslutsbehörighet införts i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att fyllnadsinbetalning av preliminär&lt;br&gt;skatt kan ske t. o. m. den 18 februari året efter inkomståret utan att någon&lt;br&gt;kvarskatteavgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nya 2 a § regleras generellt vilken skattemyndighet som är behörig att&lt;br&gt;fatta beslut enligt UBL. Bestämmelserna gäller även beslut om nedsättning&lt;br&gt;av kvarskatteavgift. Regleringen av behörig skattemyndighet i första styc-&lt;br&gt;ket är därför onödig och har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har lagts till en bestämmelse som befriar den som betalar&lt;br&gt;ut sådana pensioner och livräntor som avses i 1 § lagen (1990:326) om&lt;br&gt;skatteavdrag i vissa fall från folkpension m. m., dvs. riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;att lämna uppgift om skatteavdragets storlek vid varje utbetalning. Upp-&lt;br&gt;gift skall lämnas endast om skatteavdragets storlek har förändrats i förhål-&lt;br&gt;lande till det avdrag som gjordes vid närmast föregående utbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig myndighet att fatta beslut om förhandsbesked är den som anges&lt;br&gt;i 2 a § andra stycket oavsett vem som begär förhandsbeskedet. En bestäm-&lt;br&gt;melse om detta har tagits in i andra stycket av förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har slopats till följd av nya 2 a § som generellt reglerar&lt;br&gt;beslutsbehörigheten. I andra stycket har enbart en redaktionell ändring&lt;br&gt;gjorts i anledning av att första stycket slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare regler skall erlagd ränta återbetalas först sedan domen&lt;br&gt;vunnit laga kraft när domstol bifaller ett överklagande. Skattebeloppet&lt;br&gt;restitueras däremot utan krav på lagakraftvunnen dom. Kravet att domen&lt;br&gt;först skall ha vunnit laga kraft innan anståndsräntan betalas tillbaka med-&lt;br&gt;för att särskilda rutiner för bevakning av att detta sker måste upprättas.&lt;br&gt;Andra stycket har därför ändrats så att anståndsräntan kan betalas tillbaka&lt;br&gt;tillsammans med det restituerade skattebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har slopats till följd av att en generell regel om beslutsbe-&lt;br&gt;hörighet införts i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall ansökan om anstånd enligt 48 § 2 mom. ges in&lt;br&gt;till skattemyndigheten eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Bakgrunden till förslaget är att fr. o. m. den 1 januari 1992 skall riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och de allmänna försäkringskassorna handha administratio-&lt;br&gt;nen av familjebidragen till värnpliktiga och andra som tjänstgör inom&lt;br&gt;totalförsvaret (se prop. 1991/92:22). I propositionen föreslås att handlägg-&lt;br&gt;ningen av dessa bidrag regleras i en ny lag, lagen om handläggning av vissa&lt;br&gt;ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret. Frågan om i vilken&lt;br&gt;utsträckning kommunerna och civilförvaltningen övergångsvis skall hand-&lt;br&gt;lägga ansökningar om familjebidrag efter utgången av år 1991 avses bli&lt;br&gt;reglerad i en förordning om familjebidrag. Till vilken myndighet en ansö-&lt;br&gt;kan om anstånd skall ges in efter utgången av år 1991 bör regleras i&lt;br&gt;uppbördsförordningen (1967:626).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har behörighetsreglerna ersatts med en hänvisning till&lt;br&gt;2a §. Dessutom har ordet landstingskommun bytts ut mot landsting i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med terminologin i den nya kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har stadgandet om behörig beslutsmyndighet tagits bort&lt;br&gt;till följd av införandet av den generella beslutsbehörighetsregeln i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket har införts en hänvisning till 2 a §, i stället för till 52 § och&lt;br&gt;3 § USAL. Ändringen innebär inte någon ändring i sak. Dessutom har&lt;br&gt;ordet landstingskommun ersatts med landsting i överensstämmelse med&lt;br&gt;terminologin i den nya kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om vilken skattemyndighet som beslutar om restitution&lt;br&gt;blir med den nya regeln i 2 a § överflödig och har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket innebär att den ö-skatteränta som avser sådan&lt;br&gt;överskjutande skatt, som uppkommit på grund av en för stor fyllnadsinbe-&lt;br&gt;talning som gjorts senast den 18 februari, kommer att beräknas för samma&lt;br&gt;tid som gäller för sådan preliminär skatt som betalats i föreskriven ordning&lt;br&gt;under uppbördsåret, dvs. för en tid av tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 och 77 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om behörig myndighet har justerats till följd av att en&lt;br&gt;generell regel om beslutsbehörighet införts i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke har tagits in en behörighetsregel. Den innebär att&lt;br&gt;beslut om en makes ansvar för den andre makens skatt och restavgift enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i första och andra styckena skall fattas av skattemyndig-&lt;br&gt;heten (se avsnitt 5.2). Vilken skattemyndighet det blir fråga om framgår av&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att tiden för begäran om omprövning av beslut om&lt;br&gt;s. k. redovisningsanstånd enligt 53 § 2 mom. är två månader från den dag&lt;br&gt;sökanden fick del av beslutet (se avsnitt 5.3). Jfr 98 § UBL samt 53 och&lt;br&gt;70 §§ USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs som förutsättning för efterprövning att ett beslut&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna inte får framstå som uppenbart oskäligt&lt;br&gt;(se avsnitt 2.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut om s. k. redovisningsanstånd enligt 53 § 2 mom.&lt;br&gt;skall ha kommit in inom två månader från det klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet. Motsvarande begränsning av tidsfristen har införts i 86 § vad&lt;br&gt;gäller omprövning (se avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.8 Lagen om ändring i tullagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär en justering så att det skall framgå att eftertulltaxe-&lt;br&gt;ring kan komma i fråga om oriktig uppgift lämnats i samband med utred-&lt;br&gt;ning i tullärende (se avsnitt 2.6).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.9 Tullagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att tulltillägg kan komma i fråga när oriktig uppgift&lt;br&gt;lämnats i samband med utredning i tullärende (se avsnitt 2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en ny grund för eftergift införts. Eftergift skall medges&lt;br&gt;om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget eller avgiften (se&lt;br&gt;avsnitt 2.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.10 Vägtrafikskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 2.6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.11 Kommunalskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att balanspostkvittning inte längre skall vara uteslu-&lt;br&gt;ten om skattetillägg kan komma i fråga. Se avsnitt 2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strikt kontantprincip föreslås gälla vid beräkning av inkomst av&lt;br&gt;tjänst (se avsnitt 3). I anledning därav har de tvingande reglerna om s. k.&lt;br&gt;årsskiftesbetalningar slopats i förevarande anvisningspunkt. Reglerna skall&lt;br&gt;däremot även fortsättningsvis gälla vid beräkning av inkomst av kapital&lt;br&gt;och har därför införts i 3 § 5 mom. SIL. De skall dessutom gälla sådan del&lt;br&gt;av utdelning från förmansföretag och reavinst vid försäljning av aktier i&lt;br&gt;fåmansföretag som skall beskattas som inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annvisningarna till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av tjänst har en strikt kontantprincip införts&lt;br&gt;(avsnitt 3). Tidigare regler om rätt beskattningsår skall fortfarande gälla&lt;br&gt;för inkomst av kapital och allmänna avdrag. I anvisningspunkten har&lt;br&gt;därför en hänvisning till bestämmelserna om rätt beskattningsår i SIL&lt;br&gt;införts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.12 Lagen om statlig inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till förslaget om ändring i punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;41 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.13 Lagen om statlig fastighetsskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att även bestämmelserna om särskilda avgifter i&lt;br&gt;5 kap. TL skall kunna tillämpas på fastighetsskatt (se avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.14 Lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till ändringen framgår av avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen blir TLs regler generellt tillämpliga, även bestämmel-&lt;br&gt;serna om särskilda avgifter i 5 kap. (se avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.15 Sekretesslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en justering gjorts med anledning av att det finns&lt;br&gt;skatter, som avses täckas av bestämmelsen, men som knappast omfattas&lt;br&gt;av lydelsen ”skatt på inkomst och förmögenhet”, t. ex. särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader. Vidare har räckvidden när det gäller skatter förtyd-&lt;br&gt;ligats genom att arvsskatt och gåvoskatt, som inte omfattas av skattesekre-&lt;br&gt;tessen enligt 9 kap., uttryckligen undantagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftning som avses i tredje stycket punkt 2, 35 § 3 mom. tredje&lt;br&gt;stycket KL, har genom skattereformen ersatts med en regel i 27 § 4 mom.&lt;br&gt;SIL om att uppskov med beskattningen erhålls då aktier avyttras mot&lt;br&gt;vederlag som uteslutande utgår i form av nyemitterade aktier i det köpan-&lt;br&gt;de bolaget. För fåmansbolag finns särskilda regler för att säkerställa att&lt;br&gt;arbetsinkomster som sparas i bolaget beskattas likformigt med andra ar-&lt;br&gt;betsinkomster. Delägare i fåmansbolag som kan visa att förhållandena är&lt;br&gt;sådana att beskattning inte skall ske i inkomstslaget tjänst kan efter ansö-&lt;br&gt;kan och särskilt medgivande av skattemyndigheten få uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen. Sådana beslut bör — i likhet med vad som gällt beslut enligt&lt;br&gt;35 § 3 mom. KL — omfattas av sekretess. Punkt 2 har därför utformats så&lt;br&gt;att beslut i ärende om medgivande om tillämpning av 27 § 4 mom. SIL är&lt;br&gt;sekretesskyddat. Beslut som meddelats enligt bestämmelserna i 35 § 3&lt;br&gt;mom. KL skall enligt övergångsbestämmelserna fortfarande vara sekretess-&lt;br&gt;skyddade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond har upphävts genom&lt;br&gt;skattereformen (SFS 1990:688). Nuvarande punkt 3 i tredje stycket har&lt;br&gt;därför slopats. Den upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas vid 1991&lt;br&gt;och tidigare års taxeringar och i fråga om avsättningar som skett enligt den&lt;br&gt;upphävda lagen även vid senare års taxeringar. Av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna framgår att beslut som meddelats och kan komma att meddelas&lt;br&gt;enligt den upphävda lagen omfattas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1978:401) om exportkreditstöd medgavs under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar avdrag vid taxeringen för kostnad för exportkredit beträffande&lt;br&gt;exportkreditavtal som ingåtts under tiden den 13 april 1978 — den 31&lt;br&gt;december 1981. Genom lagen upphävdes den tidigare lagen (1973:423)&lt;br&gt;om avdrag vid inkomsttaxeringen avseende kostnad för exportkredit. Den&lt;br&gt;upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas i fråga om tidigare ingångna&lt;br&gt;exportkreditavtal. Beslut i ärende som avses i nuvarande punkt 4 kommer&lt;br&gt;numera ifråga endast undantagsvis. Punkten har därför slopats. Av över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna framgår att beslut i ifrågavarande ärenden även&lt;br&gt;fortsättningsvis är sekretesskyddade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.16 Lagen om undantag från vissa bestämmelser i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena har justerats i anledning av förslaget att den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften skall slopas (prop. 1991/92:60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmmelserna i första stycket punkt 1 har ändrats på det sättet att&lt;br&gt;paragrafens bestämmelser blir tillämpliga även om en uppdragstagare som&lt;br&gt;är fysisk person bedriver skattepliktig verksamhet med så låg omsättning&lt;br&gt;att verksamheten inte skall föranleda registrering till mervärdeskatt. På&lt;br&gt;fakturan skall då i stället för uppdragstagarens registreringsnummer till&lt;br&gt;mervärdeskatt anges hans personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.17 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna i 43 § 1 mom. UBL avses gälla även i fråga om ersätt-&lt;br&gt;ningar som betalas ut till utomlands bosatta. Ändringen i den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen medför en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att de nya reglerna om överflyttning av besluts-&lt;br&gt;behörighet i 2 a § UBL bör gälla även i fråga om beslut om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.18 Lagen om uttag av preliminär B-skatt under&lt;br&gt;uppbördsåret 1992/93&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagen, som avses gälla uppbördsåret 1992/93, görs undantag från&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser i 13 § 1 mom. första stycket UBL. De där angiv-&lt;br&gt;na procentsatserna för uttag av preliminär B-skatt skall ersättas med den&lt;br&gt;som anges i den nu föreslagna lagen. Däremot avses bestämmelserna i&lt;br&gt;momentets övriga stycken gälla även i fråga om den B-skatt som skall tas&lt;br&gt;ut under uppbördsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.19 Skatteregisterlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats främst i anledning av ändrad lagstiftning. Den&lt;br&gt;allmänna löneavgiften föreslås slopad vid utgången av år 1991 (prop.&lt;br&gt;1991/92:60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av vad som förstås med skatt utökas med särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster och särskild inkomstskatt för utomlands bosat-&lt;br&gt;ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall tas in i skattelängd regleras i 12 § taxeringsförordningen&lt;br&gt;(1990:1236). Skattelängden kan sägas vara ett utdrag ur skatteregistret.&lt;br&gt;Vilka uppgifter som skall tas in skatteregistret bör lämpligen regleras i&lt;br&gt;skatteregisterlagen. Den nuvarande bestämmelsen att i skatteregistret skall&lt;br&gt;anges förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skatte-&lt;br&gt;längd har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av de uppgifter som antecknas i skattelängd ingår i skatteregi-&lt;br&gt;stret med stöd av andra bestämmelser i skatteregisterlagen. Enligt 7 § 8&lt;br&gt;skatteregisterlagen får skatteregistret innehålla beslut om beskattning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däri inbegrips enligt den bestämning som görs av begreppet skatt i 2 och Prop. 1991/92:43&lt;br&gt;3 §§ skatteregisterlagen taxerings- och debiteringsbeslut och beslut om&lt;br&gt;särskild avgift. Med beslut om beskattning måste också förstås beslut som&lt;br&gt;innebär ändring av tidigare beslut. Skatteregisterlagen bör kompletteras&lt;br&gt;med de uppgifter som skall antecknas i skattelängd och som inte registreras&lt;br&gt;med stöd av andra bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 3 har ändrats i anledning av ny lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 har justerats för att undvika hänvisningar till vad som skall&lt;br&gt;antecknas i skattelängd. Vad som i skatteregisterlagen förstås med beskatt-&lt;br&gt;ning definieras i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av punkt 7 föranleds av att den allmänna deklarationsblan-&lt;br&gt;ketten har omarbetats fr. o. m. 1992 års taxering. Sammanställningarna&lt;br&gt;som tidigare funnits på blankettens första sida har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningarna till 2 kap. 13 § första stycket 2 — 4 och andra&lt;br&gt;stycket möjliggörs maskinella summeringskontroller. Under inkomstsidan&lt;br&gt;av inkomst av tjänst innebär inte den föreslagna lagändringen någon&lt;br&gt;utvidgning av möjligheterna att registrera uppgifter i skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 2 kap. 13 § andra stycket LSK innebär bl. a. att pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst i större utsträckning än tidigare kan beräknas&lt;br&gt;maskinellt utifrån deklarerade uppgifter. Avdrag under inkomst av tjänst&lt;br&gt;specificeras i högre grad i det nya deklarationsformuläret än vad som&lt;br&gt;gjorts tidigare, vilket underlättar maskinell beräkning av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ger hänvisningen till 2 kap. 13 § andra stycket LSK möjlighet att&lt;br&gt;registrera justerat ingångsvärde för andel som delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;har. Uppgiften är nödvändig vid framtida realisationsvinstberäkning vid&lt;br&gt;försäljning av andelen. Hänvisningen ger också möjlighet att registrera&lt;br&gt;uppgift avseende kvarstående utdelningsutrymme enligt 3 § 12 mom. SIL&lt;br&gt;för delägare i fåmansföretag. Uppgiften är nödvändig eftersom kvarståen-&lt;br&gt;de sparad utdelning skall minska sådan utdelning eller realisationsvinst&lt;br&gt;som annars skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Bestämmelserna om&lt;br&gt;avräkning av sparad utdelning mot utdelning eller realisationsvinst skall&lt;br&gt;tillämpas ex officio av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8 har kompletterats i anledning av att hänvisningen till uppgift i&lt;br&gt;skattelängd i punkt 4 har slopats. Uppgift om anledning till att överskju-&lt;br&gt;tande skatt inte helt skall betalas ut med återbetalningskort skall enligt 46 §&lt;br&gt;uppbördsförordningen antecknas i skattelängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som enligt nuvarande punkt 16 skall registeras omfattas av&lt;br&gt;den nya lydelsen av punkt 7 och kan därför slopas. Uppgift om antal&lt;br&gt;perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst&lt;br&gt;som beskattats enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt registreras enligt&lt;br&gt;nuvarande regler med stöd av regeln att uppgifter som antecknas i skatte-&lt;br&gt;längd registreras. Eftersom hänvisningen till skattelängd föreslås slopad&lt;br&gt;krävs en uttrycklig bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 18 har justerats i anledning av att det redan av punkt 7 framgår att&lt;br&gt;uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 19 § LSK får registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats med anledning av dels att uppgifter som för&lt;br&gt;närvarande omfattas av 5 § första stycket 3 och 6 § första stycket 3 i stället&lt;br&gt;skall framgå av 7 § 8, dels att 7 § 16 getts en ny lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:315) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreg-&lt;br&gt;leringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1991:157) om ändring i tullagen&lt;br&gt;(1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret&lt;br&gt;1992/93,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ds 1991 :16 Några frågor om skattetillägg m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian berör de skatteadministrativa sanktionsbestäm-&lt;br&gt;melserna samt reglerna om eftertaxering, efterbeskattning och efterpröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattetillägg i taxeringslagen föreslås bli tillämpliga&lt;br&gt;på alla de skatter for vilka underlaget fastställs enligt taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatte- och avgiftstillägg föreslås utgå efter en lägre procentsats om den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften är att anse som ett periodiseringsfel. På taxeringsområ-&lt;br&gt;det föreslås uttagsnivån i sådana fall vara 20 i stället för 40 °/o. På mervär-&lt;br&gt;deskatte-, punktskatte- och socialavgiftsområdena föreslås att tilläggsutta-&lt;br&gt;get i dessa fall skall begränsas till 10%, vilket också innebär en halvering av&lt;br&gt;den nuvarande procentsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss uppmjukning föreslås av regeln om att skattetillägg skall utgå&lt;br&gt;efter en lägre procentsats när felaktigheten har rättats eller hade kunnat&lt;br&gt;rättas med hjälp av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid taxe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s. k. nettokvittningen, dvs. kvittningsmöjligheten mellan olika pos-&lt;br&gt;ter inom en förvärvskälla vid beräkning av underlaget för skattetillägg,&lt;br&gt;föreslås slopad. Fortsättningsvis skall enbart s.k. oäkta kvittning, dvs.&lt;br&gt;kvittning mellan poster som har ett direkt samband med varandra, tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder för närvarande osäkerhet om oriktiga uppgifter som t. ex.&lt;br&gt;lämnats till revisor i samband med taxeringsrevision kan medföra eftertax-&lt;br&gt;ering och skattetillägg. Denna osäkerhet undanröjs genom att det föreslås&lt;br&gt;att lagtexten skall kompletteras med en uttrycklig regel om att eftertaxering&lt;br&gt;skall kunna ske och skattetillägg påföras när en oriktig uppgift lämnats till&lt;br&gt;ledning för beslut rörande taxeringen. Motsvarande klargörande föreslås&lt;br&gt;även i fråga om mervärdeskatt, punktskatter och sociala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås också att skattetillägg skall kunna påföras vid&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om underskott i förvärvskälla i inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet och i inkomstslaget tjänst. Underlaget för beräkning av skatte-&lt;br&gt;tillägg föreslås i dessa fall vara 25% av den oriktiga uppgiftens belopp,&lt;br&gt;vilket med ett skattetillägg på 40% medför en sanktion på (40% av 25% =)&lt;br&gt;10% av den oriktiga uppgiftens belopp. Om rättelsen av den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften medför att förvärvskällan visar överskott skall ”vanligt” skatte-&lt;br&gt;tillägg påföras på den del av rättelsen som medför att skatt utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift skall kunna påföras när den skattskyldige visserligen&lt;br&gt;lämnat en självdeklaration i rätt tid men den är så ofullständig att den&lt;br&gt;uppenbart inte kan ligga till grund för taxering. Kompletteras inte deklara-&lt;br&gt;tionen före den 1 augusti taxeringsåret skall förhöjd förseningsavgift kun-&lt;br&gt;na tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att eftertaxering och efterprövning inte får ske om&lt;br&gt;detta skulle framstå som uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992 och&lt;br&gt;skall, såvitt gäller ändringarna i taxeringslagen, tillämpas fr. o. m. 1992 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Författningsförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 kap. 6 § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbok-&lt;br&gt;förd”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 §, 4 kap. 16—18 §§ samt 5 kap. 1,2, 4 — 6, 11 och 13 §§&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(delar av)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse har skett från en&lt;br&gt;självdeklaration genom skönstaxe-&lt;br&gt;ring, påförs den skattskyldige skat-&lt;br&gt;tetillägg. Tillägget beräknas på den&lt;br&gt;skatt som till följd av skönstaxe-&lt;br&gt;ringen påförs den skattskyldige ut-&lt;br&gt;över den skatt som annars skulle ha&lt;br&gt;påförts honom. Vid beräkningen&lt;br&gt;skall dessutom bestämmelserna i&lt;br&gt;1 § andra stycket tillämpas. Till den&lt;br&gt;del skönstaxeringen innefattar rät-&lt;br&gt;telse av oriktig uppgift från den&lt;br&gt;skattskyldige skall skattetillägg tas&lt;br&gt;ut enligt bestämmelserna i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också&lt;br&gt;om skönstaxering har skett på&lt;br&gt;grund av utebliven självdeklaration&lt;br&gt;och självdeklaration inte kommit&lt;br&gt;in trots att föreläggande sänts ut till&lt;br&gt;den skattskyldige. Tillägget beräk-&lt;br&gt;nas på den skatt som till följd av&lt;br&gt;skönstaxeringen påförs den skatt-&lt;br&gt;skyldige utöver den skatt som skul-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse har skett från en&lt;br&gt;självdeklaration genom skönstaxe-&lt;br&gt;ring, påförs den skattskyldige skat-&lt;br&gt;tetillägg. Tillägget beräknas på den&lt;br&gt;skatt som till följd av skönstaxe-&lt;br&gt;ringen påförs den skattskyldige ut-&lt;br&gt;över den skatt som annars skulle ha&lt;br&gt;påförts honom. Medför skönstaxe-&lt;br&gt;ringen att sådant underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla i inkomstslaget nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet eller tjänst som&lt;br&gt;inte utnyttjas taxeringsåret mins-&lt;br&gt;kar, skall skattetillägget i stället be-&lt;br&gt;räknas på ett underlag som utgör en&lt;br&gt;jjärdedel av den minskning av un-&lt;br&gt;derskottet som skönstaxeringen&lt;br&gt;medfört. Vid beräkningen skall&lt;br&gt;dessutom bestämmelserna i 1 §&lt;br&gt;andra stycket tillämpas. Till den&lt;br&gt;del skönstaxeringen innefattar rät-&lt;br&gt;telse av oriktig uppgift från den&lt;br&gt;skattskyldige skall skattetillägg tas&lt;br&gt;ut enligt bestämmelserna i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också&lt;br&gt;om skönstaxering har skett på&lt;br&gt;grund av utebliven självdeklaration&lt;br&gt;och självdeklaration inte kommit&lt;br&gt;in trots att föreläggande sänts ut till&lt;br&gt;den skattskyldige. Tillägget beräk-&lt;br&gt;nas på den skatt som till följd av&lt;br&gt;skönstaxeringen påförs den skatt-&lt;br&gt;skyldige utöver den skatt som skul-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De här utlämnade delarna av lagrådsremissen är, frånsett några redaktionella&lt;br&gt;ändringar, likalydande med de till propositionen fogade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;le ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter som den skattskyldige&lt;br&gt;kan ha lämnat till ledning för taxe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;le ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter som den skattskyldige&lt;br&gt;kan ha lämnat till ledning för taxe-&lt;br&gt;ringen. Innefattar skönstaxeringen&lt;br&gt;att ett vid tidigare taxering fastställt&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla i in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet el-&lt;br&gt;ler tjänst utnyttjas helt eller delvis,&lt;br&gt;skall skattetillägg i stället beräknas&lt;br&gt;på ett underlag som utgör en fjärde-&lt;br&gt;del av den minskning av underskot-&lt;br&gt;tet som skönstaxeringen medfört ut-&lt;br&gt;över den minskning som skulle ha&lt;br&gt;beslutats enligt de skriftliga uppgif-&lt;br&gt;ter som den skattskyldige kan ha&lt;br&gt;lämnat till ledning för taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga 2&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 28 § ordet ”landstingskommun” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”landsting”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 20, 23, 25 och 26 §§, 3 kap. 60 § samt 4 kap. 8 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser eller föreningar, som är&lt;br&gt;helt eller delvis frikallade från&lt;br&gt;skattskyldighet, skall i fall som an-&lt;br&gt;ges nedan lämna särskild uppgift&lt;br&gt;om inkomst och förmögenhet, som&lt;br&gt;inte uppgetts till beskattning i själv-&lt;br&gt;deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionsstiftelser som avses i&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personalstiftelser som avses i&lt;br&gt;lagen om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m. med ändamål uteslu-&lt;br&gt;tande att lämna understöd vid ar-&lt;br&gt;betslöshet, sjukdom eller olycksfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser som har till huvud-&lt;br&gt;sakligt ändamål att under samver-&lt;br&gt;kan med militär eller annan myn-&lt;br&gt;dighet stärka rikets försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelse eller förening, som är&lt;br&gt;helt eller delvis frikallad från skatt-&lt;br&gt;skyldighet, skall i fall som anges ne-&lt;br&gt;dan lämna särskild uppgift om in-&lt;br&gt;komst och förmögenhet, som inte&lt;br&gt;skall tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionsstiftelse som avses i&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personalstiftelse som avses i&lt;br&gt;lagen om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m. med ändamål uteslu-&lt;br&gt;tande att lämna understöd vid ar-&lt;br&gt;betslöshet, sjukdom eller olycksfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelse som har till huvudsak-&lt;br&gt;ligt ändamål att under samverkan&lt;br&gt;med militär eller annan myndighet&lt;br&gt;stärka rikets försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till&lt;br&gt;en viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och&lt;br&gt;uppfostran av barn eller lämna understöd till undervisning eller utbildning&lt;br&gt;eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föreningar som avses i 7 § 5&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. föreningar och stiftelser, som&lt;br&gt;avses i 7 § 5 mom. nionde stycket&lt;br&gt;och 6 mom. sjätte stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förening som avses i 7 § 5&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förening och stiftelse, som av-&lt;br&gt;ses i 7 § 5 mom. nionde stycket och&lt;br&gt;6 mom. sjätte stycket lagen om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Blanketten&lt;br&gt;eller bilaga till denna skall ta upp inkomster och utgifter under räkenskaps-&lt;br&gt;år som gått till ända närmast före taxeringsåret, samt tillgångar och skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall upplysning lämnas om de&lt;br&gt;omständigheter som anses motivera frikallelse från skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift lämnas varje år senast den 31 mars i den ordning som&lt;br&gt;anges i 29 § i fråga om självdeklaration, om inte skattemyndigheten efter&lt;br&gt;framställning medger befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant&lt;br&gt;medgivande får återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelse eller förening som är&lt;br&gt;skyldig att lämna självdeklaration&lt;br&gt;skall lämna den särskilda uppgiften&lt;br&gt;i deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen eller föreningen skall efter föreläggande av skattemyndigheten&lt;br&gt;meddela de ytterligare upplysningar som kan behövas för att bedöma&lt;br&gt;stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkt 1 av anvisningarna till 24 § och punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;till 41 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en bestämmelse, punkt 7 av anvisningar-&lt;br&gt;na till 46 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller såsom allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits un-&lt;br&gt;der det år, då densamma från den&lt;br&gt;skattskyldiges synpunkt är att anse&lt;br&gt;såsom verkligen förvärvad och till&lt;br&gt;sitt belopp känd. Detta är framför&lt;br&gt;allt förhållandet, då inkomsten av&lt;br&gt;den skattskyldige uppburits eller&lt;br&gt;blivit för honom tillgänglig för lyft-&lt;br&gt;ning eller, såsom i fråga om bo-&lt;br&gt;stadsförmån och andra förmåner in&lt;br&gt;natura, då den på annat sätt kommit&lt;br&gt;den skattskyldige till godo, detta&lt;br&gt;oberoende av huruvida inkomsten&lt;br&gt;intjänats under året eller tidigare.&lt;br&gt;Har den skattskyldige på grund av&lt;br&gt;sin tjänst fått förvärva värdepapper&lt;br&gt;på förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp till beskattning det år förvärvet&lt;br&gt;skedde. Vissa intäkter skall dock&lt;br&gt;hänföras till beskattningsåret, ehuru&lt;br&gt;de icke uppburits eller varit tillgäng-&lt;br&gt;liga för lyftning förrän efter nämnda&lt;br&gt;års utgång. Förutsättningen härför&lt;br&gt;är emellertid, att de intjänats senast&lt;br&gt;under beskattningsåret och uppbu-&lt;br&gt;rits eller blivit tillgängliga för lyft-&lt;br&gt;ning före den 15 januari påföljandår.&lt;br&gt;Likaså skall intäkter som uppburits&lt;br&gt;eller blivit tillgängliga för lyftning ef-&lt;br&gt;ter den 15 december året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret hänföras till beskattnings-&lt;br&gt;året om de i sin helhet belöper tidig-&lt;br&gt;ast på beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna&lt;br&gt;och omkostnaderna för inkomst-&lt;br&gt;förvärvet avdragas från intäkten&lt;br&gt;under det år, då de verkligen blivit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 fråga om inkomst av tjänst gäl-&lt;br&gt;ler såsom allmän regel, att inkomst&lt;br&gt;skall anses hava åtnjutits under det&lt;br&gt;år, då densamma från den skatt-&lt;br&gt;skyldiges synpunkt är att anse så-&lt;br&gt;som verkligen förvärvad och till sitt&lt;br&gt;belopp känd. Detta är framför allt&lt;br&gt;förhållandet, då inkomsten av den&lt;br&gt;skattskyldige uppburits eller blivit&lt;br&gt;för honom tillgänglig för lyftning&lt;br&gt;eller, såsom i fråga om bostadsför-&lt;br&gt;mån och andra förmåner in natura,&lt;br&gt;då den på annat sätt kommit den&lt;br&gt;skattskyldige till godo, detta obero-&lt;br&gt;ende av huruvida inkomsten intjä-&lt;br&gt;nats under året eller tidigare. Har&lt;br&gt;den skattskyldige på grund av sin&lt;br&gt;tjänst fått förvärva värdepapper på&lt;br&gt;förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp till beskattning det år förvärvet&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna&lt;br&gt;och omkostnaderna för inkomst-&lt;br&gt;förvärvet avdragas från intäkten&lt;br&gt;under det år, då de verkligen blivit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den skattskyldige bestridda,&lt;br&gt;även om de avser inkomst, som ti-&lt;br&gt;digare förvärvats eller först under&lt;br&gt;ett senare år beräknas inflyta. På&lt;br&gt;motsvarande sätt som i fråga om&lt;br&gt;intäkter gäller dock även här, att en&lt;br&gt;utgift, som betalats efter den 15 de-&lt;br&gt;cember året före beskattningsåret el-&lt;br&gt;ler före den 15 januari året efter be-&lt;br&gt;skattningsåret, kan vara att hänföra&lt;br&gt;till utgift under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den skattskyldige bestridda,&lt;br&gt;även om de avser inkomst, som ti-&lt;br&gt;digare förvärvats eller först under&lt;br&gt;ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga 2&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:850) om undantag från vissa&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan småhusägare eller lägenhetsinnehavare som avses i 1 § skall&lt;br&gt;inte betala arbetsgivaravgifter eller allmän löneavgift på ersättningen och&lt;br&gt;är inte skyldig att göra skatteavdrag enligt uppbördslagen (1953:272) på&lt;br&gt;ersättningen, om denna betalats mot en faktura som innehåller uppgift om&lt;br&gt;uppdragstagarens namn och postadress, ersättningens storlek samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mervärdeskattens belopp och&lt;br&gt;uppdragstagarens registrerings-&lt;br&gt;nummer till mervärdeskatt eller or-&lt;br&gt;ganisationsnummer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mervärdeskattens belopp och&lt;br&gt;uppdragstagarens registrerings-&lt;br&gt;nummer till mervärdeskatt eller,&lt;br&gt;om han inte skall vara registrerad,&lt;br&gt;uppdragstagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala B-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket är uppdragstagaren skyldig att betala&lt;br&gt;egenavgifter på ersättningen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;samt avgift enligt 2 § lagen (1982:423) om allmän löneavgift. Vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst och pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall&lt;br&gt;ersättningen anses som inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i första och andra styckena om arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och andra avgifter gäller inte om parterna har träffat avtal om att ersätt-&lt;br&gt;ningen skall anses som inkomst av anställning och ersättningen uppgår till&lt;br&gt;minst 1000 kronor. I ett sådant fall skall uppdragstagaren anses som&lt;br&gt;arbetstagare och småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren som arbetsgiva-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-10-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gun-&lt;br&gt;nar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande över förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Karin&lt;br&gt;Almgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1991/92:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrolluppgifter........................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Lag om ändring i lagen (1991:315) om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter........... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt ........... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisregleringsavgifter ....................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från arbetsgivare ........................................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Lag om ändring i uppbördslagen&amp;nbsp;(1953:272) ................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Lag om ändring i lagen (1991:157) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullagen (1987:1065)........................................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Lag om ändring i tullagen&amp;nbsp;(1987:1065) ........................ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327).............. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)............ 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt...... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsmedel............................................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utomlands bosatta....................................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Lag om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1992/93 .&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)............... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 . &amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Särskilda avgifter m. m...................................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter .............................. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Tillämpligheten av skattetilläggsbestämmelserna i taxerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen ................................................. 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Lägre skatte-och avgiftstillägg i vissa fall ................. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Normalt tillgängligt kontrollmaterial................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Periodiseringsfel................................. 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Nettokvittning........................................ 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Skattetillägg vid underskott............................. 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Oriktig uppgift vid revision m. m........................ 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Oriktig uppgift i domstol ............................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;Förseningsavgift vid ofullständig deklaration m. m......... 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;Eftergift av skattetillägg m. m............................ 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Eftertaxering m. m..................................... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Årsskiftesbetalningar ....................................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Skattskyldighet för avkastningsskatt .......................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Uppbördsfrågor............................................ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Skatteavdrag på ersättning för hemresor m. m............. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Överflyttning av beslutsbehörighet&amp;nbsp;m. m.................. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Överklagande av beslut angående redovisningsanstånd ..... 98 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1991/92.&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Undantagslagen....................................... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Uppgift om skatteavdrag från vissa pensioner och&amp;nbsp;livräntor .&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;Kvarskatteavgift ...................................... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;Preliminär B-skatt for uppbördsåret 1992/93 .............. 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Vissa justeringar av uppgiftsskyldigheten...................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Uppgift om avsättning till pensions- eller personalstiftelse .. 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Undantag från skyldigheten att lämna standardiserade räken-&lt;br&gt;skapsutdrag ........................................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Uppgiftsskyldighetforhandelsbolagm.fi.................. 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Skatteregisterlagen ......................................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Budgeteffekter ............................................. 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Upprättade lagförslag....................................... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Författningskommentarer.................................. 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Taxeringslagen...................................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter ........ 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Lagen om ändring i lagen om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter ........................................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;Lagen om mervärdeskatt ............................. 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter........ 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 &amp;nbsp;Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare .... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 &amp;nbsp;Uppbördslagen ..................................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 &amp;nbsp;Lagen om ändring i tullagen .......................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.9 &amp;nbsp;Tullagen ........................................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10 Vägtrafikskattelagen................................. 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.11 Kommunalskattelagen ............................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.12 Lagen om statlig inkomstskatt......................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.13 Lagen om statlig fastighetsskatt ....................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.14 Lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ........... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.15 Sekretesslagen ...................................... 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.16 Lagen om undantag från vissa bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen m. m.................................. 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.17 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlandsbosatta .... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.18 Lagen om uttag av preliminär B-skatt under uppbördsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 ............................................ 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.19 Skatteregisterlagen .................................. 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Hemställan............................................... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Beslut ................................................... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal Sammanfattning av promemorian Ds 1991:16 ........... 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslag........................................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande ................................... 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SkU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:40:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0343</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:40:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0343</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__43.pdf</filnamn>
<filstorlek>5944046</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B-skatt m .m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CDBE4A2C-1BAB-4DFC-9FF6-5B35552AD5F7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SkU7</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SkU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skattetillägg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:43&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B-skatt  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:43 Vissa ändringar i bestämmelserna  om skattetillägg, preliminär B-skatt m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:43&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B-skatt  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sk4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:43 Vissa ändringar i bestämmelserna  om skattetillägg, preliminär B-skatt m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>