<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230066</hangar_id>
 <dok_id>GF0340</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>40</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:40</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>40</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:41:14</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0340/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0340</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0340</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:40&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0340/prop_199192__40-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram ett flertal förslag inom sjukförsäkringsom-&lt;br&gt;rådet som har samband med de bestämmelser i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring beträffande rehabilitering och rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;som träder i kraft den 1 januari 1992. Kompletteringar föreslås i lagstift-&lt;br&gt;ningen med avseende på beräkningen av sjukersättning vid avbrott i en&lt;br&gt;arbetslivsinriktad rehabilitering och beträffande rätt till tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning under en sådan rehabilitering. En lagändring föreslås också för&lt;br&gt;att klargöra rätten till sjukpenning vid medicinsk behandling och medi-&lt;br&gt;cinsk rehabilitering. Vidare föreslås en komplettering som ger möjlighet&lt;br&gt;att i vissa fall dra in eller sätta ned sjukpenning som utges vid sådan&lt;br&gt;behandling eller rehabilitering. Rehabiliteringspenning föreslås beräknad&lt;br&gt;med bortseende från fosterbamsersättning som uppbärs för samma tid.&lt;br&gt;Vidare skall utmätning och införsel kunna ske i fråga om rehabiliterings-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs också fram vissa förslag som har anknytning till&lt;br&gt;den sjuklönereform som skall genomföras den 1 januari 1992. Beträffan-&lt;br&gt;de sjukpenninggrundande inkomst (SGI) föreslås att ändring skall ske&lt;br&gt;utan väntetid om 14 dagar, dvs. redan fr.o.m. den dag då försäkrings-&lt;br&gt;kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden m.m.&lt;br&gt;undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller sjukpen-&lt;br&gt;ningens storlek. För fall då sjukpenning skall utges i omedelbar anslut-&lt;br&gt;ning till en sjuklöneperiod föreslås att ändring av SGI under alla för-&lt;br&gt;hållanden skall gälla fr.o.m. den första dagen med sjukpenning. Detsam-&lt;br&gt;ma föreslås gälla när sjukpenning skall utges jämsides med sjuklön.&lt;br&gt;Förslag läggs också fram för att möjliggöra för försäkringskassan att till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare lämna ut uppgift om resultatet av en under sjuklöneperioden&lt;br&gt;företagen sjukkontroll. Kompletteringar föreslås vidare i fråga om sjuk-&lt;br&gt;penningberäkning och årsarbetstid i fall då sjukpenning och sjuklön&lt;br&gt;resp, sjukpenning och fosterbamsersättning utges för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare förslag på sjukförsäkringens område gäller ersättning för&lt;br&gt;resa i samband med sjukvårdande behandling vid kommunal dagverk-&lt;br&gt;samhet och i samband med kommunal primärvård samt kostnadsansvaret&lt;br&gt;för vissa förbrukningsartiklar vid vistelse på en vårdinrättning som över-&lt;br&gt;tagits av en kommun enligt särskild lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att samordningstiden enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och viss anknytande lagstiftning&lt;br&gt;förlängs från 90 dagar till 180 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På pensionsområdet föreslås att det särskilda kommunala bostads-&lt;br&gt;tillägget till folkpension skall kunna utges också under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller slutligen förslag i förenklingssyfte i fråga om&lt;br&gt;beslutförhet i vissa typer av ärenden hos försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992. Vissa följdändring-&lt;br&gt;ar av lagteknisk karaktär föreslås dock träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5, 10 c och 12 §§, 4 kap. 12 och&lt;br&gt;14 a §§, 8 kap. 12 § och 18 kap. 21 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en&lt;br&gt;försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall&lt;br&gt;kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning,&lt;br&gt;dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden&lt;br&gt;gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat för-&lt;br&gt;värvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-&lt;br&gt;den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av be-&lt;br&gt;tydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension enligt&lt;br&gt;denna lag beviljas den försäkrade&lt;br&gt;eller redan utgående sådan pen-&lt;br&gt;sion ändras med hänsyn till änd-&lt;br&gt;ring i den försäkrades förmåga&lt;br&gt;eller möjlighet att bereda sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension enligt&lt;br&gt;denna lag beviljas den försäkrade&lt;br&gt;eller redan utgående sådan pen-&lt;br&gt;sion ändras med hänsyn till änd-&lt;br&gt;ring i den försäkrades arbets-&lt;br&gt;förmåga eller, vid särskild efter-&lt;br&gt;levandepension, förmåga eller&lt;br&gt;möjlighet att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan&lt;br&gt;utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades&lt;br&gt;arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den&lt;br&gt;Ändring skall i fall som avses i&lt;br&gt;första stycket a) inte ske förrän 14&lt;br&gt;dagar efter det försäkringskassan&lt;br&gt;fått kännedom om de ändrade&lt;br&gt;omständigheterna. Ändring skall i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första&lt;br&gt;stycket a) skall ske från och med&lt;br&gt;den dag då försäkringskassan fått&lt;br&gt;kännedom om de ändrade omstän-&lt;br&gt;digheterna. Ändring skall i fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:471.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat fall ske så snart anledning som avses i 1 § fjärde stycket och&lt;br&gt;till ändringen uppkommit. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 a § gälla från och med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första dagen med sjukpenning.&lt;br&gt;Ändring skall i annat fall ske så&lt;br&gt;snart anledning till ändringen&lt;br&gt;uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäk-&lt;br&gt;rade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd&lt;br&gt;enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller&lt;br&gt;bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår grundutbildning för&lt;br&gt;vuxna (grundvux), vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;(särvux) eller grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invand-&lt;br&gt;rare och uppbär timersättning för&lt;br&gt;studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår kommunal vuxenut-&lt;br&gt;bildning (komvux), vuxenutbild-&lt;br&gt;ning för psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda (särvux), eller svenskun-&lt;br&gt;dervisning för invandrare (sfi) och&lt;br&gt;uppbär timersättning för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om&lt;br&gt;den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt&lt;br&gt;1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och&lt;br&gt;barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som&lt;br&gt;ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera&lt;br&gt;det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i&lt;br&gt;sin vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår&lt;br&gt;militär grundutbildning för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan,&lt;br&gt;vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den&lt;br&gt;inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.&lt;br&gt;Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att&lt;br&gt;hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av&lt;br&gt;enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifråga-&lt;br&gt;varande förvärvsarbete under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-&lt;br&gt;tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad&lt;br&gt;på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt ijärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6&lt;br&gt;när den försäkrade genomgår grundutbildning eller därtill omedelbart&lt;br&gt;anslutande repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av föreskrifterna i 10 - 10 b §§ beräknas sjukpenning&lt;br&gt;enligt 4 § första stycket när den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på ar-&lt;br&gt;betsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning&lt;br&gt;som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skall uppbära sjukpenning för&lt;br&gt;tid då annars havandeskapspen-&lt;br&gt;ning eller föräldrapenning skulle&lt;br&gt;ha uppburits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skall uppbära sjukpenning för&lt;br&gt;tid då annars havandeskapspen-&lt;br&gt;ning, föräldrapenning eller reha-&lt;br&gt;biliteringspenning skulle ha upp-&lt;br&gt;burits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 12 § skall sjukpen-&lt;br&gt;ning som svarar mot denna ersättning beräknas enligt 4 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdar försäkrad annans barn&lt;br&gt;under aderton år i hemmet som&lt;br&gt;fosterbarn eller under därmed&lt;br&gt;jämförliga förhållanden och utgår&lt;br&gt;ersättning för vården för tid då&lt;br&gt;sjukpenning kommer i fråga,&lt;br&gt;bedömes rätten till sjukpenning&lt;br&gt;med bortseende från ersättningen.&lt;br&gt;Sjukpenningens storlek fastställes&lt;br&gt;därvid på grundval av en sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst som ej&lt;br&gt;omfattar sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdar en försäkrad annans barn&lt;br&gt;under arton år i hemmet som&lt;br&gt;fosterbarn eller under därmed&lt;br&gt;jämförliga förhållanden och läm-&lt;br&gt;nas ersättning för vården för tid&lt;br&gt;då sjukpenning kommer i fråga,&lt;br&gt;bedöms rätten till sjukpenning med&lt;br&gt;bortseende från ersättningen.&lt;br&gt;Sjukpenningens storlek och årsar-&lt;br&gt;betstiden fastställs därvid på&lt;br&gt;grundval av en sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst respektive beräknat&lt;br&gt;antal timmar i förvärvsarbete som&lt;br&gt;inte omfattar sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 11 § utges&lt;br&gt;under högst 60 dagar för varje barn och år. Om föräldern behöver avstå&lt;br&gt;från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket 1, 3 och 4&lt;br&gt;utges tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje&lt;br&gt;barn och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst&lt;br&gt;två dagar per barn och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § fjärde stycket utges under högst&lt;br&gt;tio dagar per barn. Sådan tillfällig föräldrapenning utges inte för tid&lt;br&gt;efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid&lt;br&gt;adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:219.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:741.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver&lt;br&gt;studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvs-&lt;br&gt;arbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning,&lt;br&gt;i den mån föräldern går miste om löneförmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förälder i samband med&lt;br&gt;vård av barn enligt 10 § första&lt;br&gt;stycket eller 11 § eller i fall som&lt;br&gt;avses i 10 § tredje eller fjärde&lt;br&gt;stycket är förhindrad att delta i&lt;br&gt;rehabilitering enligt 22 kap., jäm-&lt;br&gt;ställs frånvaron från rehabilite-&lt;br&gt;ringen med avstående från för-&lt;br&gt;värvsarbete vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna om tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning beräknas enligt 14 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när den försäkrade skall upp-&lt;br&gt;bära tillfällig föräldrapenning för&lt;br&gt;tid då annars havandeskapspen-&lt;br&gt;ning eller föräldrapenning skulle&lt;br&gt;ha uppburits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när den försäkrade skall upp-&lt;br&gt;bära tillfällig föräldrapenning för&lt;br&gt;tid då annars havandeskapspen-&lt;br&gt;ning, föräldrapenning eller reha-&lt;br&gt;biliteringspenning skulle ha upp-&lt;br&gt;burits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fall som avses i 3 kap. 10 c § första stycket 1 och 3 samt andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöj-&lt;br&gt;ligheten har rätt till såväl särskild efterlevandepension som någon av&lt;br&gt;nedan uppräknade förmåner, minskas den särskilda efterlevandepen-&lt;br&gt;sionen med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen&lt;br&gt;(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) timersättning vid grundutbild-&lt;br&gt;ning för vuxna (grundvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;grundläggande svenskundervis-&lt;br&gt;ning för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) timersättning vid kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning (komvux), vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (särvux) och vid&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 r&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd av- En socialförsäkringsnämnd av-&lt;br&gt;gör frågor om rätt till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gör&amp;nbsp;frågor om rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förtidspension,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1.&amp;nbsp;förtidspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskild efterlevandepension,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2.&amp;nbsp;särskild efterlevandepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handikappersättning,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3.&amp;nbsp;handikappersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vårdbidrag.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4.&amp;nbsp;vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte såvitt avser förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för rätt till pension enligt&lt;br&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämnden avgör även frågor om rätt till förmåner&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämnden är beslutför då minst fyra ledamöter är&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall vad i 8-10 §§ föreskrivs med avseende på styrelse ha&lt;br&gt;motsvarande tillämpning med avseende på socialförsäkringsnämnden.&lt;br&gt;Har föredraganden från beslutet avvikande mening skall denna antecknas&lt;br&gt;till protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 5 § tredje stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 12 § den 1 juli 1992, och i övrigt den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:156.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1991:421) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:1466) om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring' i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:421) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:1466) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För resekostnader i samband med läkarvård eller annan sjukvårdande&lt;br&gt;behandling, som avses i 2 eller 5 §, eller sjukhusvård enligt 4 §, utges&lt;br&gt;ersättning enligt grunder som regeringen fastställer. Detsamma gäller&lt;br&gt;resekostnader i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tandvård som avses i 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök med anledning av sjukdom hos läkare eller sjukgymnast inom&lt;br&gt;företagshälsovård, för vilken bidrag lämnas efter beslut av yrkesinspek-&lt;br&gt;tionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. besök med anledning av sjukdom hos läkare inom studerandeorgani-&lt;br&gt;sationemas hälsovård, för vilken statsbidrag utbetalas av högskolestyrel-&lt;br&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. konvalescentvård som lämnas i konvalescenthem som har tagits upp&lt;br&gt;på förteckning som fastställs av regeringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vistelse vid en sådan vårdinrättning som enligt lagen (1990:1402)&lt;br&gt;om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar övertagits&lt;br&gt;av kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. besök för sjukvårdande be-&lt;br&gt;handling som ges såsom särskild&lt;br&gt;omsorg enligt lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. besök för sjukvårdande be-&lt;br&gt;handling som ges såsom Särskild&lt;br&gt;omsorg enligt lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda m.fl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. besök för sjukvårdande be-&lt;br&gt;handling som ges med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna om den kommuna-&lt;br&gt;la hälso- och sjukvården i hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763),om&lt;br&gt;resan går från eller till bostaden&lt;br&gt;och denna inte är en sådan bostad&lt;br&gt;som avses i 20 § andra stycket&lt;br&gt;eller 21 § tredje stycket social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. besök för läkarvård eller an-&lt;br&gt;nan sjukvårdande behandling som&lt;br&gt;ges med stöd av lagen (1991:1136)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med kom-&lt;br&gt;munal primärvård.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för sjuktransporter utges enligt grunder som regeringen&lt;br&gt;fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1040) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 b och 8 §§, 20 kap. 3 och 10 §§&lt;br&gt;samt 22 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafer-&lt;br&gt;nas lydelse enligt lagen (1991:1040) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt 7 § utges&lt;br&gt;även när den försäkrade går miste&lt;br&gt;om förvärvsinkomst i samband&lt;br&gt;med att han genomgår en behand-&lt;br&gt;ling som syftar till att förebygga&lt;br&gt;sjukdom och nedsättning av ar-&lt;br&gt;betsförmågan. Som villkor gäller&lt;br&gt;att behandlingen har ordinerats av&lt;br&gt;läkare och ingår i en av försäk-&lt;br&gt;ringskassan godkänd behandlings-&lt;br&gt;plan. Vidare förutsätts att den&lt;br&gt;försäkrade för behandlingen be-&lt;br&gt;höver avstå från förvärvsarbete&lt;br&gt;minst två timmar under en dag&lt;br&gt;och därvid går miste om minst en&lt;br&gt;fjärdedel av sin dagsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmågan skall anses&lt;br&gt;nedsatt i den mån den försäkrade&lt;br&gt;på grund av behandlingen är för-&lt;br&gt;hindrad att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt 7 § utges&lt;br&gt;även när den försäkrade går miste&lt;br&gt;om förvärvsinkomst i samband&lt;br&gt;med att han genomgår en medi-&lt;br&gt;cinsk behandling eller medicinsk&lt;br&gt;rehabilitering som syftar till att&lt;br&gt;förebygga sjukdom eller nedsätt-&lt;br&gt;ning av arbetsförmågan. Som&lt;br&gt;villkor gäller att behandlingen&lt;br&gt;eller rehabiliteringen har ordine-&lt;br&gt;rats av läkare och ingår i en av&lt;br&gt;försäkringskassan godkänd plan.&lt;br&gt;Vidare förutsätts att den försäk-&lt;br&gt;rade för behandlingen eller reha-&lt;br&gt;biliteringen behöver avstå från&lt;br&gt;förvärvsarbete minst två timmar&lt;br&gt;under en dag och därvid går miste&lt;br&gt;om minst en fjärdedel av sin dags-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmågan skall anses&lt;br&gt;nedsatt i den mån den försäkrade&lt;br&gt;på grund av behandlingen eller&lt;br&gt;rehabiliteringen är förhindrad att&lt;br&gt;förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall,&lt;br&gt;om sjukdomen kan antas vara kortvarig, särskilt beaktas om den försäk-&lt;br&gt;rade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller där-&lt;br&gt;med jämförligt arbete. Om den försäkrade på grund av sjukdomen be-&lt;br&gt;höver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala&lt;br&gt;arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst&lt;br&gt;motsvarande mån den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomen kan antas bli långvarig eller den försäkrade bedöms&lt;br&gt;inte kunna återgå till sitt arbete, skall försäkringskassan undersöka om&lt;br&gt;den försäkrade efter sådan rehabiliteringsåtgärd, som avses i 22 kap.&lt;br&gt;7 §, kan försörja sig själv genom förvärvsarbete om arbetsförhållandena&lt;br&gt;ändras eller om annat lämpligt arbete erhålls. Därvid skall beaktas vad&lt;br&gt;som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till sjukdomen, hans&lt;br&gt;utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden&lt;br&gt;och andra sådana omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till&lt;br&gt;sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende&lt;br&gt;från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komst genom arbete som ligger till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under&lt;br&gt;vilken en försäkrad i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i&lt;br&gt;7 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund för utgående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under&lt;br&gt;vilken en försäkrad i oavbruten&lt;br&gt;följd antingen lider av sjukdom&lt;br&gt;som avses i 7 § eller har rätt till&lt;br&gt;sjukpenning enligt 7 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en period av rehabilitering&lt;br&gt;enligt 22 kap. avbryts på grund av&lt;br&gt;sjukdom som sätter ned den för-&lt;br&gt;säkrades arbetsförmåga med minst&lt;br&gt;en fjärdedel, skall sjukperioden&lt;br&gt;anses ha löpt i oavbruten följd&lt;br&gt;sedan den första dagen med reha-&lt;br&gt;biliteringspenning. Om i ett sådant&lt;br&gt;fall som nu sagts rehabiliterings-&lt;br&gt;perioden omedelbart har föregåtts&lt;br&gt;av en sjukperiod, skall en sjuk-&lt;br&gt;period anses föreligga omfattande&lt;br&gt;också rehabiliteringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är&lt;br&gt;berättigad till ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har&lt;br&gt;dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares&lt;br&gt;föreskrifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift angående förhållande, som&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar en försäkrad utan giltig&lt;br&gt;anledning att underkasta sig sådan&lt;br&gt;rehabilitering som avses i 22 kap.&lt;br&gt;7 § får sjukpenning eller förtids-&lt;br&gt;pension helt eller delvis tills vida-&lt;br&gt;re förvägras honom, under förut-&lt;br&gt;sättning att han erinrats om denna&lt;br&gt;påföljd. Motsvarande skall gälla i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är av betydelse för rätten till ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar en försäkrad utan giltig&lt;br&gt;anledning att underkasta sig sådan&lt;br&gt;behandling eller rehabilitering&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 7 b § eller&lt;br&gt;22 kap. 7 § får sjukpenning eller&lt;br&gt;förtidspension helt eller delvis tills&lt;br&gt;vidare förvägras honom, under&lt;br&gt;förutsättning att han erinrats om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion, om den efterlevande utan&lt;br&gt;giltig anledning vägrar att följa ett&lt;br&gt;villkor som uppställts med stöd av&lt;br&gt;16 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa som har fattats av tjänste-&lt;br&gt;man i ärenden om försäkring&lt;br&gt;enligt denna lag skall omprövas av&lt;br&gt;kassan, om det begärs av en en-&lt;br&gt;skild som beslutet angår och be-&lt;br&gt;slutet inte har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 10 a §. Omprövningen skall&lt;br&gt;göras av socialförsäkringsnämn-&lt;br&gt;den om beslutet gäller fråga som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 12 a eller 12 b §,&lt;br&gt;3 kap. 7-9 eller 17 §, 20 kap. 3&lt;br&gt;eller 4 § eller 22 kap. 7-10 eller&lt;br&gt;16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna påföljd. Motsvarande skall&lt;br&gt;gälla i fråga om särskild efter-&lt;br&gt;levandepension, om den efterle-&lt;br&gt;vande utan giltig anledning vägrar&lt;br&gt;att följa ett villkor som uppställts&lt;br&gt;med stöd av 16 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa som har fattats av tjänste-&lt;br&gt;man i ärenden om försäkring&lt;br&gt;enligt denna lag skall omprövas av&lt;br&gt;kassan, om det begärs av en en-&lt;br&gt;skild som beslutet angår och be-&lt;br&gt;slutet inte har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 10 a §. Omprövningen skall&lt;br&gt;göras av socialförsäkringsnämn-&lt;br&gt;den om beslutet gäller fråga som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 12 a eller 12 b §,&lt;br&gt;3 kap. 7-9 eller 17 §, 20 kap. 3 §&lt;br&gt;eller 22 kap. 7-10 eller 16 §. Om-&lt;br&gt;prövningen skall också göras av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnden om&lt;br&gt;beslutet gäller återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 20 kap. 4 § och det&lt;br&gt;belopp som har utbetalats för&lt;br&gt;mycket överstiger 10 procent av&lt;br&gt;basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omprövning begärs av ett beslut och riksförsäkringsverket överkla-&lt;br&gt;gar samma beslut, skall försäkringskassan inte ompröva beslutet. Be-&lt;br&gt;gäran om omprövning skall anses som ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 16 §&lt;br&gt;första - femte styckena tillämpas&lt;br&gt;även i fråga om rehabiliterings-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 72 §&lt;br&gt;och 16 § första - femte styckena&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om reha-&lt;br&gt;biliteringspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1048) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 a § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:1048) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare skall svara för sjuklön enligt lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön för samma dag som sjukpenning kommer ifråga, fastställs&lt;br&gt;sjukpenningens storlek på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsarbetstiden fastställs i fall&lt;br&gt;som avses i första stycket på&lt;br&gt;grundval av beräknat antal timmar&lt;br&gt;i förvärvsarbete hos arbetsgivare&lt;br&gt;som inte skall svara för sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 och 18 §§ lagen (1988:1465) om ersättning&lt;br&gt;och ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av föreskrifterna i 8 § första stycket beräknas ersättning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon skall uppbära er-&lt;br&gt;sättning för tid då armars havan-&lt;br&gt;deskapspenning eller föräldrapen-&lt;br&gt;ning skulle ha uppburits, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fall som avses i 3 kap. 10 c&lt;br&gt;stycket lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas be-&lt;br&gt;slut samt om överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut tillämpas även i ärende om&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag. Om-&lt;br&gt;prövningen skall i försäkrings-&lt;br&gt;kassan göras av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd om beslutet gäller en fråga&lt;br&gt;som avses i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon skall uppbära er-&lt;br&gt;sättning för tid då annars havan-&lt;br&gt;deskapspenning, föräldrapenning&lt;br&gt;eller rehabiliteringspenning skulle&lt;br&gt;ha uppburits, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 1 och 3 samt andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas be-&lt;br&gt;slut samt om överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut tillämpas även i ärende om&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag. Om-&lt;br&gt;prövningen skall i försäkrings-&lt;br&gt;kassan göras av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd om beslutet gäller en fråga&lt;br&gt;som avses i 17 § och det belopp&lt;br&gt;som utbetalats för mycket översti-&lt;br&gt;ger 10 procent av basbeloppet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol&lt;br&gt;som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:1048.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:225.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas be-&lt;br&gt;slut samt om överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut tillämpas även i ärende om&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag. Om-&lt;br&gt;prövningen skall i försäkrings-&lt;br&gt;kassan göras av en socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd, om beslutet gäller en&lt;br&gt;fråga som avses i 8 eller 13 §&lt;br&gt;eller i 3 kap. 17 § eller 20 kap.&lt;br&gt;3 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas be-&lt;br&gt;slut samt om överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut tillämpas även i ärende om&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag. Om-&lt;br&gt;prövningen skall i försäkrings-&lt;br&gt;kassan göras av en socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd, om beslutet gäller en&lt;br&gt;fråga som avses i 8 § eller i&lt;br&gt;3 kap. 17 § eller 20 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring. Om-&lt;br&gt;prövningen skall också göras av en&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd, om beslu-&lt;br&gt;tet gäller återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 13 § och det belopp som&lt;br&gt;utbetalats för mycket överstiger&lt;br&gt;10 procent av basbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol&lt;br&gt;som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:226.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § och 8 kap. 4 § lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den skadade sjukförsäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, har han vid arbetsska-&lt;br&gt;da rätt till samma förmåner från&lt;br&gt;sjukförsäkringen som vid annan&lt;br&gt;sjukdom under en tid av 90 dagar&lt;br&gt;efter det att skadan inträffade,&lt;br&gt;dock längst till dess skadan med-&lt;br&gt;för rätt till livränta eller rätten till&lt;br&gt;sjukpenning upphör enligt 3 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket andra meningen&lt;br&gt;nämnda lag (samordningstid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den skadade sjukförsäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, har han vid arbetsska-&lt;br&gt;da rätt till samma förmåner från&lt;br&gt;sjukförsäkringen som vid annan&lt;br&gt;sjukdom under en tid av 750 dagar&lt;br&gt;efter det att skadan inträffade,&lt;br&gt;dock längst till dess skadan med-&lt;br&gt;för rätt till livränta eller rätten till&lt;br&gt;sjukpenning upphör enligt 3 kap.&lt;br&gt;3 § andra meningen nämnda lag&lt;br&gt;(samordningstid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende angående livränta till den försäkrade, i annat ärende uppkom-&lt;br&gt;men fråga huruvida den försäkrade har ådragit sig arbetsskada till följd&lt;br&gt;av annat än olycksfall och ärende angående särskild efterlevandelivränta&lt;br&gt;skall i försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd. Regeringen&lt;br&gt;får dock meddela föreskrifter om behörighet för tjänsteman hos försäk-&lt;br&gt;ringskassan att avgöra ärenden som är av enkel beskaffenhet och inte&lt;br&gt;angår livränta till den försäkrade eller särskild efterlevandelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut som gäl-&lt;br&gt;ler fråga som avses i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;och 6 kap. 5 § skall, om beslutet&lt;br&gt;har fattats av tjänsteman, göras av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd. Om-&lt;br&gt;prövning av beslut som tjänsteman&lt;br&gt;fattat med stöd av föreskrifter av&lt;br&gt;regeringen enligt första stycket&lt;br&gt;skall också göras av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut skall&lt;br&gt;göras av socialförsäkringsnämnd,&lt;br&gt;om beslutet har fattats av tjänste-&lt;br&gt;man och gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fråga enligt 3 kap. 5 § om&lt;br&gt;eller i vilken utsträckning den&lt;br&gt;försäkrades sjukdom sätter ned&lt;br&gt;hans förmåga att skaffa sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fråga som avses i 6 kap. 5 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:882.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut som tjänsteman fattat&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter av rege-&lt;br&gt;ringen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 3 kap. 1 § gäller fortfarande i fråga om skada&lt;br&gt;som visat sig före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1042) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:1042) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid då den försäkrade är&lt;br&gt;föremål för sådan rehabilitering&lt;br&gt;som avses i 22 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall hans förmåga att skaffa sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete anses ned-&lt;br&gt;satt även i den mån åtgärden hind-&lt;br&gt;rar honom att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid då den försäkrade är&lt;br&gt;föremål för sådan behandling eller&lt;br&gt;rehabilitering som avses i 3 kap.&lt;br&gt;7 b § eller 22 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall hans förmåga att skaffa sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete anses ned-&lt;br&gt;satt även i den mån åtgärden hind-&lt;br&gt;rar honom att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäk-&lt;br&gt;ring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas be-&lt;br&gt;slut samt överklagande av för-&lt;br&gt;säkringskassas och domstols be-&lt;br&gt;slut tillämpas även i ärende enligt&lt;br&gt;denna lag. Omprövning av beslut i&lt;br&gt;fråga om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 19 § skall göras av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas be-&lt;br&gt;slut samt överklagande av för-&lt;br&gt;säkringskassas och domstols be-&lt;br&gt;slut tillämpas även i ärende enligt&lt;br&gt;denna lag. Omprövning av beslut i&lt;br&gt;fråga om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 19 § skall göras av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd, om det belopp&lt;br&gt;som utbetalats för mycket över-&lt;br&gt;stiger 10 procent av basbeloppet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärende enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat&lt;br&gt;anges i beslutet eller bestäms av domstol som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:222.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1947:529) om allmänna barn-&lt;br&gt;bidrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassas beslut samt om överklagan-&lt;br&gt;de av allmän försäkringskassas&lt;br&gt;och domstols beslut har motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning i ärende enligt&lt;br&gt;denna lag. Omprövning av beslut i&lt;br&gt;fråga om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 12 § skall göras av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassas beslut samt om överklagan-&lt;br&gt;de av allmän försäkringskassas&lt;br&gt;och domstols beslut har motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning i ärende enligt&lt;br&gt;denna lag. Omprövning av beslut i&lt;br&gt;fråga om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 12 § skall göras av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd, om det belopp&lt;br&gt;som utbetalats för mycket översti-&lt;br&gt;ger 10 procent av basbeloppet en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 6 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:216.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1964:143) om bidragsförskott&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende enligt 18 § skall i allmän försäkringskassa avgöras av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd. Bestämmelserna i 17 kap. 1 § första stycket och&lt;br&gt;20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om samman-&lt;br&gt;träffande av förmåner, omprövning och ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning i ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut i fråga&lt;br&gt;om återbetalningsskyldighet enligt&lt;br&gt;13 § skall göras av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut i fråga&lt;br&gt;om återbetalningsskyldighet enligt&lt;br&gt;13 § skall göras av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd, om det belopp som&lt;br&gt;utbetalats för mycket överstiger&lt;br&gt;10 procent av basbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte&lt;br&gt;något annat anges i beslutet eller bestäms av den domstol som har att&lt;br&gt;pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1976:277.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:218.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av&lt;br&gt;ärenden om bilstöd till handikappade&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1988:360) om handläggning av&lt;br&gt;ärenden om bilstöd till handikappade skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt över-&lt;br&gt;klagande av försäkringskassas och domstols beslut skall tillämpas i ären-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den om bidrag som avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut&lt;br&gt;av en försäkringskassa som har&lt;br&gt;fattats av en tjänsteman i ärende&lt;br&gt;om skyldighet att återbetala bi-&lt;br&gt;drag skall göras av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut&lt;br&gt;av en försäkringskassa som har&lt;br&gt;fattats av en tjänsteman i ärende&lt;br&gt;om skyldighet att återbetala bi-&lt;br&gt;drag skall göras av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd, om det belopp som&lt;br&gt;utbetalats för mycket överstiger&lt;br&gt;10 procent av basbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:224.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1991:162) om särskilt kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension, som gäller till utgången av år 1991, skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla till utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1467) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 a och 10 §§ lagen (1981:49) om begräns-&lt;br&gt;ning av läkemedelskostnader, m.m. i paragrafernas lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1467) om ändring i nämnd:, lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vistas vid en sådan&lt;br&gt;vårdinrättning som enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1402) om övertagande av&lt;br&gt;vissa sjukhem och andra vårdin-&lt;br&gt;rättningar övertagits av kommu-&lt;br&gt;nen har rätt att utan kostnad er-&lt;br&gt;hålla läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vistas vid en sådan&lt;br&gt;vårdinrättning som enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1402) om övertagande av&lt;br&gt;vissa sjukhem och andra vårdin-&lt;br&gt;rättningar övertagits av kommu-&lt;br&gt;nen har rätt att utan kostnad er-&lt;br&gt;hålla läkemedel samt förbruknings-&lt;br&gt;artiklar som enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 6 § skall&lt;br&gt;tillhandahållas kostnadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för förmåner enligt denna lag, frånsett förmåner som avses&lt;br&gt;i 2 a §, ersätts av den allmänna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för förmåner som Kostnaden för förmåner som&lt;br&gt;avses i 2 a § ersätts av landstings- avses i 2 a § ersätts av landstings-&lt;br&gt;kommunen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunen i fråga om läkemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och av kommunen i fråga om för-&lt;br&gt;brukningsartiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1991:1047) om sjuklön skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan får företa sjukkontroll under sjuklöne-&lt;br&gt;perioden genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra förfrågan hos arbetstagaren, hans arbetsgivare, läkare eller&lt;br&gt;någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. besöka arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får utan hin-&lt;br&gt;der av sekretess lämna ut uppgift&lt;br&gt;till arbetsgivaren om vad som&lt;br&gt;framkommit vid sjukkontroll enligt&lt;br&gt;första stycket, under förutsättning&lt;br&gt;att uppgiften behövs för ställnings-&lt;br&gt;tagandetill arbetstagarens rätt till&lt;br&gt;sjuklön under sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § och 15 kap. 2 § utsökningsbalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;i å&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, pro-&lt;br&gt;vision eller annan gottgörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning&lt;br&gt;är jämförlig med en arbetstagares,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. belopp som utgår som pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sjukpenning, föräldrapenning-&lt;br&gt;förmåner, ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård och&lt;br&gt;annan ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av sjukdom, smitta, olycks-&lt;br&gt;fall, utbildning, arbetslöshet,&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;tjänstgöring som ersätts med sam-&lt;br&gt;ma eller liknande förmåner som&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring, allt i den&lt;br&gt;mån ersättningen inte avser att&lt;br&gt;kompensera för särskilt angivna&lt;br&gt;kostnader eller skall återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller livränta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sjukpenning, föräldrapenning-&lt;br&gt;förmåner, rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning, ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård och&lt;br&gt;annan ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av sjukdom, smitta, olycks-&lt;br&gt;fall, utbildning, arbetslöshet,&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;tjänstgöring som ersätts med sam-&lt;br&gt;ma eller liknande förmåner som&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring, allt i den&lt;br&gt;mån ersättningen inte avser att&lt;br&gt;kompensera för särskilt angivna&lt;br&gt;kostnader eller skall återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är ej tillämpliga när gäldenären är döds-&lt;br&gt;bo eller annan juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa fall när skälig lön ej utgår för gäldenärens arbete gäller en-&lt;br&gt;ligt 18 § särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom införsel får tagas i anspråk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, pro-&lt;br&gt;vision eller annan gottgörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning&lt;br&gt;är jämförlig med en arbetstagares,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller&lt;br&gt;konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. belopp som utgår som pension eller livränta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1470.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1470.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sjukpenning, föräldrapenning-&lt;br&gt;förmåner, ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård och&lt;br&gt;annan ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av sjukdom, smitta, olycks-&lt;br&gt;fall, utbildning, arbetslöshet,&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;tjänstgöring som ersätts med&lt;br&gt;samma eller liknande förmåner&lt;br&gt;som värnpliktstjänstgöring, allt i&lt;br&gt;den mån ersättningen inte avser&lt;br&gt;att kompensera för särskilt an-&lt;br&gt;givna kostnader eller skall åter-&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sjukpenning, föräldrapenning-&lt;br&gt;förmåner, rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning, ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård och&lt;br&gt;annan ersättning som utgår på&lt;br&gt;grund av sjukdom, smitta, olycks-&lt;br&gt;fall, utbildning, arbetslöshet,&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller annan&lt;br&gt;tjänstgöring som ersätts med&lt;br&gt;samma eller liknande förmåner&lt;br&gt;som värnpliktstjänstgöring, allt i&lt;br&gt;den mån ersättningen inte avser&lt;br&gt;att kompensera för särskilt an-&lt;br&gt;givna kostnader eller skall åter-&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa fall när skälig lön ej utgår för gäldenärens arbete gäller en-&lt;br&gt;ligt 19 § särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag äger tillämpning på avtal, varigenom försäkring meddelas&lt;br&gt;av någon som driver försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte återförsäkring&lt;br&gt;eller försäkring som avses i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring, lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;lagen (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte återförsäkring&lt;br&gt;eller försäkring som avses i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring, lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1979:84) om delpensionsförsäk-&lt;br&gt;ring eller lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte på försäkringar som avses i konsumentförsäk-&lt;br&gt;ringslagen (1980:38). I förhållande till annan än försäkringstagaren&lt;br&gt;tillämpas dock 25, 54 - 58, 86 - 88, 95 och 96 samt 122 och 123 §§&lt;br&gt;även i fråga om sådana försäkringar. Vid tillämpningen av dessa be-&lt;br&gt;stämmelser gäller även 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte heller på trafikförsäkringar i den mån annat följer&lt;br&gt;av trafikskadelagen (1975:1410).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)’ skäll&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för en-&lt;br&gt;skild, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller&lt;br&gt;hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende&lt;br&gt;enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges&lt;br&gt;i 8 § gäller dock bestämmelserna där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt första stycket gäller också i förhållande till en&lt;br&gt;vård- eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans häl-&lt;br&gt;sotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behand-&lt;br&gt;lingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan&lt;br&gt;eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den&lt;br&gt;som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom när-&lt;br&gt;stående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till enskild enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lagstiftningen&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till enskild enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lagstiftningen&lt;br&gt;om allmän försäkring och lagstift-&lt;br&gt;ningen om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Bildt ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende tar jag upp olika frågor som uppkommit som&lt;br&gt;följd av de reformer som beslutats av riksdagen i fråga om rehabilitering&lt;br&gt;och rehabiliteringsersättning samt i fråga om sjuklön. Jag behandlar&lt;br&gt;också en del frågor i övrigt som gäller beräkning m.m. av sjukersätt-&lt;br&gt;ning. På arbetsskadeområdet tar jag upp frågan om förlängning av&lt;br&gt;samordningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag läggs fram om att det särskilda kommunala bostadstillägget till&lt;br&gt;folkpension skall kunna utges även under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen behandlas vissa åtgärder för att förenkla handläggningen hos&lt;br&gt;försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Ersättning vid rehabilitering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i 2 kap. 11 § första stycket AFL har&lt;br&gt;försäkringskassan ansvar för att åtgärder vidtas för att förkorta en&lt;br&gt;försäkrads sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva&lt;br&gt;nedsättning av dennes arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomen rent faktiskt sätter ned den försäkrades arbetsförmåga&lt;br&gt;med minst en fjärdedel har den försäkrade enligt 3 kap. 7 § AFL rätt till&lt;br&gt;sjukpenning i form av hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjuk-&lt;br&gt;penning beroende på i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 8 § andra stycket samma lag i paragrafens nuvarande&lt;br&gt;lydelse kan sjukpenning utges till den som är föremål för åtgärd av&lt;br&gt;beskaffenhet som anges i 2 kap. 11 § i den mån den försäkrade på grund&lt;br&gt;av åtgärden är förhindrad att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rehabilitering kan sjukpenning enligt nuvarande regler således&lt;br&gt;utges till den som inte har sin arbetsförmåga faktiskt nedsatt med minst&lt;br&gt;en ijärdedel eller utges i större omfattning än vad den faktiska ned-&lt;br&gt;sättningen motsvarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som avses i 2 kap. 11 § AFL kan vara såväl medicinska&lt;br&gt;som yrkesinriktade eller av social art. Till den medicinska rehabilitering-&lt;br&gt;en räknas, utöver vanlig sjukvård, undersöknings- och behandlingsfor-&lt;br&gt;mer såsom sjukgymnastik, syn- och hörselrehabilitering, arbetsterapi,&lt;br&gt;tillhandahållande av handikapphjälpmedel samt rådgivning, stödåtgärder&lt;br&gt;och funktionsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag från den dåvarande regeringen (prop. 1990/91:141) har&lt;br&gt;riksdagen beslutat om nya regler om rehabilitering och rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning (SfUlö, rskr. 303). Reglerna, som träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1992, innebär att den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering&lt;br&gt;skall få rehabiliteringspenning med 100 procent av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten under förutsättning att rehabiliteringsåtgärden&lt;br&gt;ingår i en av försäkringskassan upprättad rehabiliteringsplan och att den&lt;br&gt;försäkrade ansöker om sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de nya reglerna i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är arbetsgivaren som i första hand får ansvaret för att den enskil-&lt;br&gt;des behov av rehabilitering klarläggs. Denne skall svara för att behovet&lt;br&gt;av rehabiliteringsåtgärder utreds när den anställde på grund av sjukdom&lt;br&gt;varit borta från arbetet under längre tid än fyra veckor i följd, när den&lt;br&gt;anställde haft upprepade korta sjukfall eller när den anställde själv begär&lt;br&gt;det. En sådan rehabiliteringsutredning skall göras i samråd med den&lt;br&gt;anställde. Den bör vara genomförd inom viss bestämd tid och skall till-&lt;br&gt;ställas försäkringskassan. Arbetsgivaren skall vidare svara för att sådana&lt;br&gt;arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas som kan genomföras&lt;br&gt;inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Inriktningen skall&lt;br&gt;vara att den anställde skall beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren och&lt;br&gt;att andra alternativ skall prövas först när dennes möjligheter är uttömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering ges rätt till reha-&lt;br&gt;biliteringsersättning. Ersättningen omfattar dels rehabiliteringspenning&lt;br&gt;motsvarande 100 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst, dels särskilt bidrag för vissa merkostnader som kan uppkomma&lt;br&gt;i samband med rehabiliteringen. Rehabiliteringspenning kan utges som&lt;br&gt;hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till rehabiliteringsersättning förutsätts att rehabiliteringen ingår&lt;br&gt;i en av försäkringskassan upprättad rehabiliteringsplan, som anger bl.a.&lt;br&gt;aktuella åtgärder, vem som ansvarar för dem, när de skall genomföras&lt;br&gt;och beräknad kostnad. Försäkringskassan skall fortlöpande se till att&lt;br&gt;planen följs och vid behov anpassas efter ändrade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan ges ett övergripande samordningsansvar för reha-&lt;br&gt;biliteringsverksamheten, innefattande ansvar för regionalt och lokalt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbete mellan olika myndigheter och organ med uppgifter på reha-&lt;br&gt;biliteringsområdet. Försäkringskassan skall samordna och ha tillsyn över&lt;br&gt;de utredande och andra insatser som enligt AFL krävs för rehabilitering&lt;br&gt;av enskilda försäkrade. Den skall också när det behövs ta initiativ till&lt;br&gt;sådana insatser. I ansvaret ingår att ge stöd åt den enskilde i kontakter&lt;br&gt;med andra rehabiliteringsansvariga. Gentemot den försäkrades arbets-&lt;br&gt;givare får försäkringskassan ett tillsynsansvar för att denne fullgör sina&lt;br&gt;rehabiliteringsuppgifter enligt AFL. I speciella fall skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan överta ansvaret för att en rehabiliteringsutredning kommer till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om rehabilitering finns intagna i ett nytt 22 kap. i&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1992 kommer 2 kap. 11 § AFL att upphöra att&lt;br&gt;gälla och 3 kap. 8 § samma lag att få ändrad lydelse. Sistnämnda lag-&lt;br&gt;rum i dess nya lydelse innehåller i huvudsak regler för bedömning av&lt;br&gt;arbetsförmågans nedsättning vid korta resp, långa sjukdomsfall. Be-&lt;br&gt;stämmelsen om sjukperiod återfinns oförändrad i den nya lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medicinsk behandling som ges i förebyggande syfte gäller fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1992 en ny bestämmelse i 3 kap. 7 b § AFL. Enligt denna&lt;br&gt;utges sjukpenning enligt 7 § samma kapitel även när den den försäkrade&lt;br&gt;går miste om förvärvsinkomst i samband med att han genomgår en be-&lt;br&gt;handling som syftar till att förebygga sjukdom och nedsättning av arbets-&lt;br&gt;förmågan. Som villkor gäller att behandlingen har ordinerats av läkare&lt;br&gt;och ingår i en av försäkringskassan godkänd behandlingsplan. Vidare&lt;br&gt;förutsätts att den försäkrade för behandlingen behöver avstå från för-&lt;br&gt;värvsarbete minst två timmar under en dag och därvid går miste om&lt;br&gt;minst en fjärdedel av sin dagsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya reglerna har en gränsdragning gjorts mellan arbetslivs-&lt;br&gt;inriktad rehabilitering och medicinsk rehabilitering, dvs. behandling&lt;br&gt;eller annan åtgärd av medicinsk art. Vid den arbetslivsinriktade reha-&lt;br&gt;biliteringen utges rehabiliteringspenning enligt 22 kap. AFL, medan&lt;br&gt;ersättningen vid den medicinska rehabiliteringen utges i form av sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 3 kap. samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna är utformade så att den nya förmånen rehabiliteringspenning&lt;br&gt;endast skall kunna utges när den försäkrade deltar i en arbetslivsinriktad&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärd. En åtgärd anses vara arbetslivsinriktad om den&lt;br&gt;behövs för att den försäkrade skall kunna få eller behålla ett arbete.&lt;br&gt;Exempel på sådana åtgärder är arbetsprövning, arbetsträning och ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringspenning skall däremot inte kunna utges under tid då den&lt;br&gt;försäkrade genomgår enbart medicinsk behandling eller medicinsk reha-&lt;br&gt;bilitering. I dessa fall avses i stället ersättning utges i form av sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt 3 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Ersättning vid medicinsk rehabilitering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ändring görs i 3 kap. 7 b § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring (AFL) så att det klargörs att den som genomgår&lt;br&gt;medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering skall kunna&lt;br&gt;erhålla sjukpenning även om arbetsförmågan inte är nedsatt med-&lt;br&gt;minst en fjärdedel. Som förutsättning för rätt till sjukpenning i&lt;br&gt;dessa fall skall gälla att behandlingen eller rehabiliteringen syftar&lt;br&gt;till att förebygga sjukdom eller nedsättning av arbetsförmågan&lt;br&gt;samt att deltagande i behandlingen eller rehabiliteringen hindrar&lt;br&gt;den försäkrade att utföra förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I den allmänna motiveringen i propositionen&lt;br&gt;(1990/91:141) om rehabilitering och rehabiliteringsersättning (s. 73) har&lt;br&gt;följande framhållits som skäl för förslaget till den nya bestämmelsen i&lt;br&gt;3 kap. 7 b § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebyggande hälsovård är ett viktigt inslag i kampen mot ohälsan.&lt;br&gt;Den som genomgår en behandling som syftar till att förebygga att&lt;br&gt;sjukdom eller nedsättning av arbetsförmågan uppstår bör därför kun-&lt;br&gt;na få ersättning i form av sjukpenning för den tid som behandlingen&lt;br&gt;kräver. Avsikten är att sådan ersättning för inkomstbortfall skall&lt;br&gt;kunna utges i samband med behandling som är resultat av en läkares&lt;br&gt;bedömning att den försäkrade riskerar att bli sjuk och att de ordinera-&lt;br&gt;de åtgärderna väntas minska sjukdomsrisken. Behandlingen skall ingå&lt;br&gt;i en plan, som försäkringskassan först skall godkänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens behandling av förslaget till den nya bestämmelsen i&lt;br&gt;3 kap. 7 b § AFL framhöll socialförsäkringsutskottet i betänkandet&lt;br&gt;1990/91 :SfU16 bl.a. att sjukpenning kan utges i förhållande till faktisk&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan med stöd av 3 kap. 7 § AFL eller under&lt;br&gt;rehabilitering med stöd av 3 kap. 8 § andra stycket AFL i den mån&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärden hindrar den försäkrade att utföra förvärvsarbete.&lt;br&gt;Om såväl 2 kap. 11 § som 3 kap. 8 § andra stycket AFL, såsom föresla-&lt;br&gt;gits i propositionen, upphör att gälla kommer detta enligt utskottet att&lt;br&gt;leda till att sjukpenning vid medicinsk behandling och medicinsk rehabi-&lt;br&gt;litering endast kan utges i förhållande till den faktiska nedsättningen av&lt;br&gt;arbetsförmågan. I regel torde den faktiska arbetsförmågan inte vara&lt;br&gt;nedsatt i samma utsträckning som åtgärderna förhindrar förvärvsarbete.&lt;br&gt;En reumatiker som vistas utomlands för någon veckas s.k. klimatvård&lt;br&gt;och som förvärvsarbetat på heltid före avresan skulle enligt utskottets&lt;br&gt;mening knappast kunna anses ha sin arbetsförmåga fullständigt nedsatt&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 § AFL. Utskottet ansåg att den utvidgning av sjukpen-&lt;br&gt;ningrätten som regeringen föreslagit i 3 kap. 7 b § AFL avsåg situation-&lt;br&gt;er då den försäkrade deltar i en sjukdomsförebyggande behandlingsåt-&lt;br&gt;gärd. Enligt utskottets mening borde därför motsvarigheten till nuvaran-&lt;br&gt;de bestämmelse i 3 kap. 8 § andra stycket AFL jämförd med 2 kap.&lt;br&gt;11 § AFL införas i lagen om allmän försäkring såvitt avser rätten till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukpenning vid medicinsk behandling och medicinsk rehabilitering.&lt;br&gt;Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad riksdagen sålunda uttalat bör ett klargörande ske&lt;br&gt;vad gäller paragrafens räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som utan att arbetsförmågan är nedsatt med minst en&lt;br&gt;fjärdedel genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilite-&lt;br&gt;ring som är avsedd att helt eller delvis förebygga sjukdom eller nedsätt-&lt;br&gt;ning av arbetsförmågan bör med stöd av 3 kap. 7 b § AFL kunna er-&lt;br&gt;hålla sjukpenning enligt bestämmelsen i 7 § samma kapitel om ett del-&lt;br&gt;tagande i behandlingen eller rehabiliteringen hindrar honom från att&lt;br&gt;arbeta. Klargörandet bör ske genom att den beslutade lydelsen av 7 b §&lt;br&gt;ändras så att det uttryckligen anges att det skall vara fråga om förebyg-&lt;br&gt;gande medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att t. ex. en reumatiker som vistas utomlands under&lt;br&gt;någon vecka för s.k. klimatvård skall kunna beviljas sjukpenning under&lt;br&gt;vårdtiden trots att vederbörande arbetat heltid fram till avresedagen,&lt;br&gt;dvs. utan att arbetsförmågan dessförinnan varit nedsatt. Detsamma bör&lt;br&gt;gälla t.ex. personer som lider av obesitas (sjuklig övervikt), och som i&lt;br&gt;syfte att förebygga framtida nedsättning av arbetsförmågan behöver&lt;br&gt;genomgå behandling för att reducera vikten. Naturligtvis måste förut-&lt;br&gt;sättas att övriga i bestämmelsen uppställda krav är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning till 3 kap. 7 b § AFL bör vidare göras i 6 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring för att möjliggöra för arbets-&lt;br&gt;skadade att få arbetsskadeersättning när de genomgår sådan behandling&lt;br&gt;eller rehabilitering som avses i förstnämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Indragning eller nedsättning av ersättning vid&lt;br&gt;medicinsk rehabilitering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en försäkrad utan giltig anledning vägrar att&lt;br&gt;underkasta sig sådan behandling eller rehabilitering som avses i&lt;br&gt;3 kap. 7 b § AFL får sjukpenning eller förtidspension helt eller&lt;br&gt;delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han&lt;br&gt;erinrats om denna påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 20 kap. 3 § andra stycket AFL i para-&lt;br&gt;grafens nuvarande lydelse kan sjukpenning eller förtidspension helt eller&lt;br&gt;delvis tills vidare förvägras en försäkrad som utan giltig anledning väg-&lt;br&gt;rar att underkasta sig åtgärd av beskaffenhet som avses i 2 kap. 11 §&lt;br&gt;samma lag. En förutsättning för indragning eller nedsättning är att den&lt;br&gt;försäkrade erinrats om denna påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m den 1 januari 1992 får bestämmelsen ändrad lydelse så till vida&lt;br&gt;att nedsättning eller indragning av sjukpenning eller förtidspension kan&lt;br&gt;ske om den försäkrade vägrar att utan giltig anledning underkasta sig&lt;br&gt;sådan rehabilitering som avses i 22 kap. 7 § AFL. Ändringen beslutades&lt;br&gt;på grundval av förslag i propositionen 1990/91:141 (SfU16, rskr. 303).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens behandling av propositionen uppmärksammades att&lt;br&gt;lagrummet i dess nya lydelse inte kan tillämpas för att sätta ned eller dra&lt;br&gt;in sjukpenning eller förtidspension i de fall en försäkrad vägrar att un-&lt;br&gt;derkasta sig medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som&lt;br&gt;skulle kunna förkorta en sjukdomstid eller helt eller delvis förebygga&lt;br&gt;eller häva en nedsättning av arbetsförmågan. Enligt riksdagen bör en&lt;br&gt;sådan sanktionsmöjlighet finnas kvar, vilket riksdagen som sin mening&lt;br&gt;gav regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad sålunda förekommit bör den aktuella sanktions-&lt;br&gt;regeln i 20 kap. 3 § AFL kompletteras för att möjliggöra dess tillämp-&lt;br&gt;ning i de fall riksdagen pekat på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Vård av barn i samband med rehabilitering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En förälder som av skäl som anges i 4 kap. 10 §&lt;br&gt;AFL är förhindrad att delta i en rehabilitering enligt 22 kap. AFL&lt;br&gt;skall ha rätt till tillfällig föräldrapenning om villkoren och förut-&lt;br&gt;sättningarna i övrigt för denna förmån är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Föräldrapenningförmåner kan utges såväl i&lt;br&gt;form av föräldrapenning med anledning av ett barns födelse som i form&lt;br&gt;av tillfällig föräldrapenning för vård av barn i samband med t.ex. sjuk-&lt;br&gt;dom hos barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 10 § AFL utges tillfällig föräldrapenning till en förälder&lt;br&gt;som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn under 12 år&lt;br&gt;bl.a. i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets or-&lt;br&gt;dinarie vårdare eller vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård.&lt;br&gt;Enligt 11 § samma kapitel kan tillfällig föräldrapenning utges för vård&lt;br&gt;av barn som har fyllt 12 men inte 16 år i de fall barnet på grund av&lt;br&gt;sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov&lt;br&gt;av särskild tillsyn eller vård och vård- eller tillsynsbehovet inte grundar&lt;br&gt;rätt till vårdbidrag. Därvid förutsätts att föräldern behöver avstå från&lt;br&gt;förvärvsarbete av sådant skäl som anges i 10 §. Tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning kan i dessa fall inte utges för s.k. kontaktdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 120 dagar per barn&lt;br&gt;och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av de nya reglerna om rehabilitering och rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning har eftersträvats att i olika avseenden jämställa delta-&lt;br&gt;gande i en arbetlivsinriktad rehabilitering med förvärvsarbete. Detta syn-&lt;br&gt;sätt innebär att rehabiliteringspenningen med dess hundraprocentiga&lt;br&gt;kompensationsnivå inte får behållas under tid då en förälder behöver&lt;br&gt;vara hemma för vård av t.ex. ett sjukt barn. Så är också de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna i 22 kap. AFL utformade. Även om rehabiliteringspenning inte&lt;br&gt;utges i dessa situationer är det enligt min uppfattning angeläget att föräl-&lt;br&gt;dern i dessa fall ges möjlighet att med ersättning från den allmänna&lt;br&gt;försäkringen stanna hemma för att ta hand om barnet. Detta synes också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha förutsatts av social försäkringsutskottet vid riksdagsbehandlingen av&lt;br&gt;prop. 1990/91:141 (se SfU16, s. 37). Den ersättningsform som ligger&lt;br&gt;närmast till hands är tillfällig föräldrapenning. Väljs denna uppnås lik-&lt;br&gt;ställighet med föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete av&lt;br&gt;samma skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att AFL bör ändras så att en förälder som är förhind-&lt;br&gt;rad att delta i en rehabilitering som avses i 22 kap. AFL skall ha rätt till&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning om villkoren och förutsättningarna i övrigt för&lt;br&gt;denna förmån är uppfyllda. Ändringen bör ske genom ett tillägg i 4 kap.&lt;br&gt;12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av tillfällig föräldrapenning berörs i nästa avsnitt (2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Beräkning av sjukpenning m.m. vid avbrott i&lt;br&gt;rehabilitering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en arbetslivsinriktad rehabilitering enligt&lt;br&gt;22 kap. AFL avbryts på grund av sjukdom skall sjukperioden&lt;br&gt;anses ha löpt i oavbruten följd sedan den första dagen med reha-&lt;br&gt;biliteringspenning. Om i ett sådant fall rehabiliteringen omedelbart&lt;br&gt;föregåtts av en sjukperiod, skall tiderna för sjukdom och rehabili-&lt;br&gt;tering anses utgöra en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande definitionen på begreppet sjukperiod skall&lt;br&gt;omfatta också tid för vilken en försäkrad har rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 b § AFL vid medicinsk behandling eller medicinsk&lt;br&gt;rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av sjukdom avbryter en arbetslivsinriktad&lt;br&gt;rehabilitering skall under sjukdomstiden ha rätt till sjukpenning&lt;br&gt;beräknad per kalenderdag även under tid då ersättningen enligt&lt;br&gt;huvudregeln skall timberäknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avbrott i en arbetslivsinriktad rehabilitering skall kalen-&lt;br&gt;derdagberäkning tillämpas på motsvarande sätt för tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning, ersättning för närståendevård, smittbärarpenning&lt;br&gt;och arbetsskadesjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Hel sjukpenning från den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringen utges enligt huvudregeln i 3 kap. 4 § AFL efter en viss procent-&lt;br&gt;sats av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) delad med&lt;br&gt;365 (kalenderdagberäknad sjukpenning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller sedan den 1 december 1987 för beräkning av&lt;br&gt;sjukpenning enligt AFL för de första 14 dagarna av ett ersättningsfall&lt;br&gt;samt för beräkning av tillfällig föräldrapenning enligt samma lag. Dessa&lt;br&gt;regler gäller också sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring (LAF) och enligt lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd (LSP) samt för smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare och för ersättning enligt lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna gäller endast försäkrade som har en SGI som helt eller delvis&lt;br&gt;grundar sig på anställning och innebär att ersättningen till den del den&lt;br&gt;grundar sig på anställningsinkomst skall timberäknas för de första 14&lt;br&gt;dagarna i en sjukperiod resp, under hela vårdperioden om den försäkra-&lt;br&gt;de uppbär tillfällig föräldrapenning eller närståendevårdsersättning.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 15:e dagen i perioden skall ersättningen - bortsett från de&lt;br&gt;båda sistnämnda ersättningsformerna och för sjukpenning för vissa stu-&lt;br&gt;derande - kalenderdagberäknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För timberäknad ersättning krävs förutom uppgift om årsinkomst även&lt;br&gt;uppgift om årsarbetstid. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som&lt;br&gt;den försäkrade kan antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete&lt;br&gt;som ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Rege-&lt;br&gt;ringen och riksförsäkringsverket har meddelat föreskrifter om schablon-&lt;br&gt;beräkning av årsarbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som har SGI av anställning får sjukpenning under de&lt;br&gt;första 14 dagarna av ett sjukdomsfall endast under förutsättning att han&lt;br&gt;skulle ha förvärvsarbetat om han inte varit sjuk. Med förvärvsarbete&lt;br&gt;jämställs vissa specificerade ledigheter, främst ledighet för semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya regler om kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen&lt;br&gt;gäller fr.o.m. den 1 mars 1991. Enligt dessa utges sjukpenning med&lt;br&gt;65 % av den försäkrades SGI för de första tre ersättningsdagama i vaije&lt;br&gt;sjukperiod och med 80 % för tid därefter t.o.m. den 90:e dagen.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 91 :a dagen utgör ersättningen 90 % av SGI. För vissa&lt;br&gt;personer med återkommande sjukdomfall gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet anställda har genom särskilda avtal rätt till ersättning vid&lt;br&gt;sjukdom utöver ersättningen från den allmänna försäkringen. När sjuk-&lt;br&gt;penning utges från AFL gäller fr.o.m. den 1 mars 1991 att sjukpenning&lt;br&gt;på kompensationsnivåema 65 resp. 80 % av SGI skall minskas om den&lt;br&gt;försäkrade samtidigt erhåller lön av sin arbetsgivare eller viss annan&lt;br&gt;avtalsersättning som överstiger dessa nivåer med mer än 10 %. Minsk-&lt;br&gt;ning skall ske så att sjukersättningen totalt stannar vid 75 resp. 90 % av&lt;br&gt;inkomstbortfallet. När sjukpenning utges med 90 % av SGI minskas&lt;br&gt;sjukpenningen med hela avtalsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutade reformen om rehabilitering och rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;syftar till att förhindra utslagning från arbetslivet och att framhäva ar-&lt;br&gt;betslinjen inom socialförsäkringen. Detta sker bl.a. genom att ansvaret&lt;br&gt;för rehabiliteringsverksamheten tydliggörs samtidigt som nya ersätt-&lt;br&gt;ningsregler införs. I 3 kap. 8 § fjärde stycket AFL definieras sjukperiod&lt;br&gt;som tid under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 7 § AFL. Någon motsvarande bestämmelse har inte&lt;br&gt;tagits in i det nya 22 kapitlet om rehabilitering och rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;ning. Detta torde medföra att en ny sjukperiod kommer att böija löpa&lt;br&gt;fr.o.m. insjuknandedagen för en försäkrad som insjuknar under en reha-&lt;br&gt;bilitering och detta lär bli fallet oavsett om rehabiliteringen omedelbart&lt;br&gt;föregicks av en period med sjukpenning. Sjukpenning enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;AFL kan i ett sådant fall antas bli beräknad efter kompensationsnivåema&lt;br&gt;65 % för de första tre ersättningsdagama och 80 % för tid därefter&lt;br&gt;t.o.m. den 90 dagen i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna stora nedtrappning av sjukförsäkringsersättningen från rehabili-&lt;br&gt;teringspenningens hundraprocentiga nivå är otillfredsställande och kan&lt;br&gt;förutsättas utgöra ett hinder för försäkringskassorna i deras arbete med&lt;br&gt;att motivera sjukskrivna att delta i en rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att en kompletterande regel bör införas, lämpligen i&lt;br&gt;anslutning till bestämmelsen om sjukperiod i 3 kap. 8 § AFL, så att en&lt;br&gt;försäkrad som på grund av sjukdom måste avbryta en arbetslivsinriktad&lt;br&gt;rehabilitering enligt 22 kap. AFL skall erhålla sjukpenning efter den&lt;br&gt;kompensationsnivå som skulle ha gällt om sjukpenning hade utgetts även&lt;br&gt;under rehabiliteringstiden. Det nu sagda skall emellertid endast gälla om&lt;br&gt;tiden för den inledda rehabiliteringen omedelbart följs av tid för vilken&lt;br&gt;sjukpenning skall utges. Om rehabiliteringen i ett sådant fall omedelbart&lt;br&gt;föregicks av en period med sjukpenning skall sjukperioderna knytas&lt;br&gt;samman till en och inbegripa också rehabiliteringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den grundläggande definitionen på begreppet sjukperiod enligt&lt;br&gt;3 kap. 8 § fjärde stycket AFL framgår att sjukpenningtid enligt 7 §&lt;br&gt;inbegrips men däremot inte att sådan tid för medicinsk behandling eller&lt;br&gt;medicinsk rehabilitering omfattas för vilken sjukpenningrätt finns enligt&lt;br&gt;7 b § samma kapitel. För att undvika att sjukersättningen sänks när&lt;br&gt;övergång sker direkt från sjukpenning som uppbärs med stöd av det ena&lt;br&gt;lagrummet till sjukpenning enligt det andra lagrummet bör en komplette-&lt;br&gt;ring ske så att också tid då en försäkrad uppbär ersättning med stöd av&lt;br&gt;3 kap. 7 b § kan beaktas vid sjukperiodens bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i specialmotiveringen till den närmare tillämpningen&lt;br&gt;av de nu föreslagna reglerna om sjukperiod i 3 kap. 8 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem som aktualiseras om en arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring måste avbrytas på grund av sjukdom är att en försäkrad, som är&lt;br&gt;berättigad till sjukpenning, under de första 14 dagarna efter avbrottet&lt;br&gt;kommer att erhålla timberäknad sjukpenning för denna tid. Sjukpenning&lt;br&gt;kommer vidare att utges endast för tid då den försäkrade skulle ha utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete. Fr.o.m. dag 15 utges kalenderdagberäknad sjukpenning,&lt;br&gt;dvs. sjukpenning utbetalas för samtliga dagar i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till den tidigare redovisade timsjukpenningreformen&lt;br&gt;(prop. 1986/87:69 om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och&lt;br&gt;vid tillfällig vård av barn) anförde föredragande statsrådet under avsnitt&lt;br&gt;4.6 (s. 38 och 39) bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna sjukpenningreformen skall det vara en förut-&lt;br&gt;sättning för rätt till sjukpenning under de första 14 dagarna i ett sjuk-&lt;br&gt;fall att den försäkrade avstått från förvärvsarbete på grund av sjuk-&lt;br&gt;domen. I vissa fall finns det dock skäl att utge sjukpenning även för&lt;br&gt;de dagar då den försäkrade inte skulle ha arbetat. Detta gäller då den&lt;br&gt;försäkrade uppbär havandeskapspenning, föräldrapenning eller är&lt;br&gt;arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling. Den er-&lt;br&gt;sättning som uppbärs i dessa situationer träder i stället för arbetsin-&lt;br&gt;komst och detta motiverar att sjukpenning utges vid sjukdom. Det kan&lt;br&gt;emellertid i dessa fall vara svårt för den försäkrade att avgöra hur han&lt;br&gt;skulle ha arbetat om han inte varit sjuk eftersom han inte var i arbete&lt;br&gt;när sjukdomen inträffade. Den sjukpenning som skall utges i dessa&lt;br&gt;fall bör beräknas enligt gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu angivna synsätt kan användas också i fråga om den som i samband&lt;br&gt;med att han genomgår en rehabilitering måste avbryta rehabiliteringen&lt;br&gt;på grund av sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet anförde vid riksdagsbehandlingen av propo-&lt;br&gt;sitionen 1990/91:141 (SfUlö, s. 37) att den som på grund av sjukdom&lt;br&gt;avbryter en rehabilitering skall ha rätt till sjukpenning under sjukdoms-&lt;br&gt;tiden även under den tid ersättningen enligt huvudregeln skall beräknas&lt;br&gt;som s.k. timsjukpenning och att det är lämpligt att ersättningen därvid&lt;br&gt;beräknas per kalenderdag på samma sätt som gäller för t.ex. den som är&lt;br&gt;inskriven vid arbetsmarknadsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet förordade också att tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;skall beräknas per kalenderdag för den som måste avbryta rehabilite-&lt;br&gt;ringen på denna grund. Enligt utskottet torde motsvarande ändringar&lt;br&gt;erfordras även beträffande ersättningen för närståendevård och för ar-&lt;br&gt;betsskadesjukpenningen. Riksdagen beslutade på utskottets hemställan&lt;br&gt;att ge regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 303).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot nu angiven bakgrund bör en lagändring göras så att en försäkrad&lt;br&gt;som på grund av sjukdom måste avbryta en arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring enligt 22 kap. AFL får sjukpenning beräknad per kalenderdag även&lt;br&gt;under tid då ersättningen enligt huvudregeln skall timberäknas. Ändring-&lt;br&gt;en bör ske genom en komplettering av 3 kap. 10 c § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl bör även tillfällig föräldrapenning, som med nuvarande&lt;br&gt;ordning alltid beräknas med tillämpning av reglerna om timsjukpenning,&lt;br&gt;samt närståendevårdsersättning, smittbärarpenning och arbetsskadesjuk-&lt;br&gt;penning kalenderdagberäknas om avbrott sker i rehabiliteringen. För att&lt;br&gt;genomföra detta fordras också kompletteringar i 4 kap. 14 a § AFL och&lt;br&gt;9 § lagen om ersättning och ledighet för närståendevård. I lagreglerna&lt;br&gt;om arbetsskadesjukpenning och smittbärarpenning finns hänvisningar till&lt;br&gt;AFL och någon särskild lagändring behövs därför inte i dessa hänseen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i denna del syftar till att avhjälpa vissa problem som har&lt;br&gt;samband med begreppet sjukperiod i AFL. Riksdagen konstaterade vid&lt;br&gt;behandlingen av propositionen 1990/91:141 att den nya ersättningsfor-&lt;br&gt;men, rehabiliteringsersättning, föranleder behov av att begreppet sjuk-&lt;br&gt;period belyses ytterligare. Jag är dock inte beredd att för närvarande&lt;br&gt;lägga fram förslag i övrigt som rör detta begrepp. Frågan kommer att&lt;br&gt;utredas av den särskilda utredare som jag på sätt anger i proposition&lt;br&gt;1991/92:38 avser att efter regeringens bemyndigande tillsätta för att&lt;br&gt;utarbeta förslag om införande av karensdagar i sjukförsäkringen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Utmätning och införsel av rehabiliteringspenning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utmätning och införsel skall kunna äga rum i reha-&lt;br&gt;biliteringspenning enligt 22 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 och 15 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket 5 utsökningsbalken får löneutmätning och införsel äga&lt;br&gt;rum i bl.a sjukpenning och föräldrapenningförmåner enligt AFL. Även&lt;br&gt;rehabiliteringspenning bör kunna kunna tas i anspråk för löneutmätning&lt;br&gt;resp, införsel och en komplettering bör därför göras i nämnda lagrum&lt;br&gt;såvitt avser denna förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör inte det särskilda bidraget inom rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;ningen beröras av dessa bestämmelser, då detta är avsett att täcka kost-&lt;br&gt;nader i samband med rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7 Rehabiliteringsersättning till fosterförälder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en försäkrad uppbär fosterbamsersättning eller&lt;br&gt;därmed jämförlig ersättning för tid då rehabiliteringspenning utges&lt;br&gt;skall rätten till rehabiliteringspenningen bedömas med bortseende&lt;br&gt;från fosterbamsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En grundläggande förutsättning för rätt till&lt;br&gt;sjukpenning enligt 3 kap. AFL är att den försäkrade avstår från för-&lt;br&gt;värvsarbete. Av 12 § samma kapitel framgår att, om sjukpenning kom-&lt;br&gt;mer i fråga under tid då ersättning utges för fosterbamsvård, rätten till&lt;br&gt;sjukpenning skall bedömas med bortseende från fosterbamsersättningen.&lt;br&gt;Ersättning som utges för att täcka omkostnader som är förenade med&lt;br&gt;vården har inte betydelse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningens belopp skall vidare fastställas på grundval av en SGI&lt;br&gt;som inte omfattar ersättning för vården. Detta innebär att SGI för foster-&lt;br&gt;föräldrar som också har inkomst från annat arbete delas upp på en del&lt;br&gt;som avser fosterlönen och en del som avser inkomsten från det andra&lt;br&gt;arbetet. Fosterföräldrar som under sjukdom fortsätter att vårda barnet&lt;br&gt;och följaktligen uppbär ersättning för vården under sjukdomstiden får&lt;br&gt;sjukpenning som avser den uteblivna inkomsten från det andra arbetet.&lt;br&gt;Om sjukdomen helt hindrar fosterföräldern från att fortsätta vården av&lt;br&gt;bamet, varvid t.ex. bamet tillfälligt tas om hand i något annat hem,&lt;br&gt;utges sjukpenning med belopp som avser både den uteblivna fosterlönen&lt;br&gt;och den förlorade inkomsten från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande regler bör gälla även i fråga om rehabiliteringspenning.&lt;br&gt;Den som vårdar fosterbarn skall således inte ha rätt till rehabiliterings-&lt;br&gt;penning på grundval av fosterbamsersättningen om fosterföräldern fort-&lt;br&gt;sätter att vårda bamet under den tid rehabiliteringspenning utges. En&lt;br&gt;hänvisning bör därför göras i 22 kap. 12 § AFL till 3 kap. 12 § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för beräkning av sjukpenning och sjuklön till fosterförälder&lt;br&gt;berörs även i avsnitt 3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Andra sjukförsäkringsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Ändring av sjukpenninggrundande inkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringskassan skall ändra en försäkrads sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst (SGI) fr.o.m. den dag då kassan fått&lt;br&gt;kännedom om att hans inkomstförhållanden, arbetstid eller andra&lt;br&gt;omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till&lt;br&gt;sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukpenning skall utges i omedelbar anslutning till en sjuk-&lt;br&gt;löneperiod, skall ändringen av SGI dock alltid gälla fr.o.m. första&lt;br&gt;dagen med sjukpenning. Detsamma skall gälla när sjukpenning&lt;br&gt;skall utges jämsides med sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 3 kap. 5 § första stycket AFL föreskrivs att&lt;br&gt;försäkringskassan skall ompröva en försäkrads SGI bl.a. när kassan fått&lt;br&gt;kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden m.m. har under-&lt;br&gt;gått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpen-&lt;br&gt;ningens storlek. Den försäkrade är enligt 6 § samma kap. skyldig att så&lt;br&gt;snart det kan ske och senast inom två veckor anmäla sådan ändring i&lt;br&gt;sina inkomstförhållanden m.m. som påverkar rätten till sjukpenning eller&lt;br&gt;sjukpenningens storlek. Sedan den försäkrade anmält ändrad inkomst till&lt;br&gt;försäkringskassan får enligt 3 kap. 5 § andra stycket ändring av hans&lt;br&gt;SGI inte ske förrän 14 dagar efter det kassan fått kännedom om in-&lt;br&gt;komständringen. Undantag gäller dock i vissa fall, t.ex. när den försäk-&lt;br&gt;rade beviljas förtidspension. Ändring av SGI skall då ske så snart an-&lt;br&gt;ledning till ändringen uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen beslutat om införande av en lagstadgad rätt till&lt;br&gt;sjuklön (prop. 1990/91:181, SfU18, rskr. 372). Reglerna i lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön, som träder i kraft den 1 januari 1992, innebär&lt;br&gt;att en arbetstagare ges rätt att under de första 14 dagarna av ett sjuk-&lt;br&gt;domsfall (sjuklöneperioden) behålla viss andel av den lön och de andra&lt;br&gt;anställningsförmåner som han går miste om till följd av sjukdomen.&lt;br&gt;Andelen utgör, utom för arbetstagare med omfattande korttidsfrånvaro,&lt;br&gt;75 % under de första tre dagarna med sjuklön och 90 % under de åter-&lt;br&gt;stående dagarna. Rätt till sjukpenning, föräldrapenning m.m. föreligger&lt;br&gt;inte för motsvarande tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomsfallet fortsätter efter sjuklöneperioden skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan - efter anmälan av arbetsgivaren - pröva arbetstagarens rätt till&lt;br&gt;sjukersättning enligt bestämmelserna i AFL. Ersättningens storlek blir&lt;br&gt;då beroende bl.a. av storleken på den SGI som försäkringskassan fast-&lt;br&gt;ställt. Som nyss redovisats skall enligt gällande regler en ändring av&lt;br&gt;den försäkrades SGI inte ske förrän 14 dagar efter det försäkringskassan&lt;br&gt;fått kännedom om att inkomsten ändrats. En försäkrad som underlåtit att&lt;br&gt;anmäla ändrad inkomst och vid sjuklöneperiodens slut står kvar i en för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låg SGI kommer till följd härav att under en viss tid få sänkt sjukersätt-&lt;br&gt;ning. En sådan ordning är inte tillfredsställande. Några administrativa&lt;br&gt;hinder för att slopa väntetiden innan en SGI-ändring får verkan förelig-&lt;br&gt;ger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att det finns skäl att slopa kravet i 3 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket AFL om att det skall förflyta 14 dagar innan en ändring av SGI&lt;br&gt;kan ske. Detta förslag får betydelse också för andra förmåner som fast-&lt;br&gt;ställs på grundval av SGI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av en sådan ändring kan bli en viss fördröjning vid utbetalning&lt;br&gt;av ersättning till försäkrade som i ett ersättningsärende anmäler ändrad&lt;br&gt;inkomst. Om inkomständringen föranleder försäkringskassan att företa&lt;br&gt;en inkomstutredning som kan förutses ge upphov till en icke obetydlig&lt;br&gt;försening av utbetalningen finns emellertid möjlighet att med stöd av&lt;br&gt;20 kap. 2 a § AFL meddela ett provisoriskt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall enligt 12 § första stycket lagen om sjuklön till&lt;br&gt;försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos&lt;br&gt;honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter&lt;br&gt;efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras inom sju kalender-&lt;br&gt;dagar från denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att en ändring av SGI och därmed att sjukpenningens&lt;br&gt;storlek vid övergången från sjuklön till sjukpenning blir beroende av när&lt;br&gt;försäkringskassan får en impuls till ändring - vilket torde ske tidigast då&lt;br&gt;kassan får uppgift om sjukdomsfallet från arbetsgivaren - bör en sär-&lt;br&gt;regel införas i 3 kap. 5 § AFL av innebörd att ändring i dessa fall av&lt;br&gt;den försäkrades SGI skall få giltighet fr.o.m. första dagen med sjuk-&lt;br&gt;penning. Denna regel bör gälla de fall då sjukpenning skall utges i&lt;br&gt;omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i situationer då sjuklön och sjukpenning skall utges för samma&lt;br&gt;tid (se under avsnitt 3.2) kan det på likartat sätt vara av betydelse att en&lt;br&gt;SGI-ändring får verkan redan från första sjukpenningdagen. Den före-&lt;br&gt;slagna särregeln bör därför omfatta också sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som har anknytning till det föregående och som socialförsäk-&lt;br&gt;ringsutskottet tagit upp i betänkandet (1990/9 l:SfU9) Vissa ändringar i&lt;br&gt;sjukförsäkringen m.m. är möjligheten att slopa förhandsregistreringen av&lt;br&gt;SGI. Utskottet ansåg att denna möjlighet skulle utredas närmare. Detta&lt;br&gt;gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 104). Frågan&lt;br&gt;bereds inom regeringskansliet och jag avser att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med ett förslag vid en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som omfattas av ett anställningsförhållande har rätt till&lt;br&gt;sjuklön enligt sjuklönelagen. Angående gränsdragningen mellan arbets-&lt;br&gt;tagare å ena sidan och olika former av uppdragstagare och självständiga&lt;br&gt;företagare å den andra har i förarbetena (prop. 1990/91:181 s. 67) ut-&lt;br&gt;talats bl.a. att den torde, så som numera allmänt sker i t.ex. arbetsdoms-&lt;br&gt;tolens praxis, få göras på grundval av en helhetsbedömning av avtalet&lt;br&gt;mellan parterna och övriga omständigheter i fallet. Om avgränsnings-&lt;br&gt;frågan är svårbedömd kan det finnas skäl för försäkringskassan att till-&lt;br&gt;lämpa 20 kap. 2 a § första meningen AFL. Enligt detta lagrum skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassan, om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till&lt;br&gt;ersättning enligt AFL föreligger men det finns sannolika skäl för att en&lt;br&gt;sådan rätt finns, besluta att ersättning skall betalas ut med skäligt belopp&lt;br&gt;om detta är av väsentlig betydelse för den försäkrade (nämnda prop.&lt;br&gt;s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till dessa frågor har socialförsäkringsutskottet i betänkan-&lt;br&gt;det (1990/9l:SfU 18) Sjuklön m.m. anfört att regeringen bör närmare&lt;br&gt;överväga möjligheterna att lösa de problem som gränsdragningen mellan&lt;br&gt;arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen kan ge upphov till i det före-&lt;br&gt;slagna sjuklönesystemet samt snarast återkomma till riksdagen med de&lt;br&gt;förslag som övervägandena ger anledning till. Vad utskottet anfört i&lt;br&gt;denna del beslöt riksdagen att ge regeringen till känna (rskr. 372).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beredning som fordras för att åtstadkomma en lösning på vissa&lt;br&gt;frågor kring arbetstagarbegreppet är ännu inte genomförd. Sedan be-&lt;br&gt;hövligt underlag för regeringens ställningstagande har tagits fram avser&lt;br&gt;jag att återkomma till regeringen med förslag till åtgärd. Jag vill i an-&lt;br&gt;slutning härtill peka på att försäkringskassorna - även om de enligt&lt;br&gt;gällande regler inte kan lämna bindande förhandsbesked - bör kunna&lt;br&gt;bistå med vägledande upplysningar och synpunkter i en del fall där&lt;br&gt;oklarhet föreligger om den försäkrades ställning i ersättningshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Sjukpenningberäkning och årsarbetstid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ändring görs i 3 kap. 12 a § AFL i paragrafens&lt;br&gt;lydelse fr.o.m. den 1 januari 1992 så att, i de fall sjuklön och&lt;br&gt;sjukpenning skall utges för samma dag, årsarbetstiden fastställs&lt;br&gt;med bortseende från beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos&lt;br&gt;arbetsgivare som skall svara för sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändring görs i 3 kap. 12 § AFL så att, i de fall&lt;br&gt;sjukpenning och fosterbamsersättning utges för samma tid, årsar-&lt;br&gt;betstiden fastställs på grundval av beräknat antal timmar i för-&lt;br&gt;värvsarbete som inte omfattar vårduppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som en följd av det nya systemet med sjuk-&lt;br&gt;lön införs i 3 kap. AFL fr.o.m. den 1 januari 1992 en ny paragraf,&lt;br&gt;12 a §. I denna föreskrivs att, om en arbetsgivare skall svara för sjuklön&lt;br&gt;för samma dag som sjukpenning kommer i fråga, sjukpenningens storlek&lt;br&gt;fastställs på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte&lt;br&gt;omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har tillkommit för att sjukpenning som utges på grund-&lt;br&gt;val t.ex. av annat förvärvsarbete för samma tid som en arbetsgivare&lt;br&gt;betalar sjuklön inte skall omfatta inkomstbortfallet från anställningen.&lt;br&gt;Bestämmelsen får tillämpning även i fråga sjukpenning på grundval av&lt;br&gt;fosterbamsvård som en fosterförälder erhåller om han eller hon inte kan&lt;br&gt;fortsätta att vårda bamet under sjukdomstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom även årsarbetstiden har betydelse för sjukpenningens storlek&lt;br&gt;under sjuklöneperioden, dvs. de första fjorton dagarna av ett sjukdoms-&lt;br&gt;fall, bör bestämmelsen kompletteras så att sjukpenningen i nyss nämnda&lt;br&gt;fall fastställs med bortseende från den årsarbetstid som härrör från an-&lt;br&gt;ställning som berättigar till sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande komplettering bör även göras i 3 kap. 12 § AFL, som&lt;br&gt;gäller situationer då den försäkrade under en sjukdomsperiod uppbär&lt;br&gt;ersättning för fosterbamsvård. I dessa fall bör arbetstiden i vårdarbetet&lt;br&gt;inte beaktas vid årsarbetstidens bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Ersättning vid resa i samband med kommunal&lt;br&gt;hälso- och sjukvård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ersättning för resekostnader i samband med vård-&lt;br&gt;besök hos kommunal primärvård som sker inom ramen för lag-&lt;br&gt;reglerad försöksverksamhet eller hos kommunal dagverksamhet&lt;br&gt;skall lämnas efter samma regler som gäller vid resa för motsva-&lt;br&gt;rande landstingskommunala vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Försöksverksamhet med kommunal primär-&lt;br&gt;vård kommer den 1 januari 1992 att påböijas på några orter i landet&lt;br&gt;med stöd av en särskild lag (SFS 1991:1136). Nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;om ersättning vid sjukresor innefattar inte resor för besök hos primär-&lt;br&gt;vård i kommunal regi. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § AFL om ersättning&lt;br&gt;för resekostnader i samband med läkarvård eller annan sjukvårdande&lt;br&gt;behandling gäller - frånsett vissa specialfall - sådana behandlingar som&lt;br&gt;avses i 2 eller 5 § samma kapitel, dvs. öppen hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;bedrivs av staten, ett landsting eller en kommun som inte tillhör något&lt;br&gt;landsting samt vård och behandling som lämnas av försäkringsanslutna&lt;br&gt;privatpraktiserande läkare eller sjukgymnaster. Den nya lagstiftning som&lt;br&gt;föreskriver skyldighet för sjukvårdshuvudmännen att fr.o.m. år 1992&lt;br&gt;administrera ersättningarna vid sjukresor (lagen (1991:419) om ersätt-&lt;br&gt;ning vid sjukresor) leder inte till någon ändring i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening naturligt att ersättning för resekostnader i&lt;br&gt;samband med primärvård utges i samma ordning och på samma villkor&lt;br&gt;oavsett om en sjukvårdshuvudman (landsting eller motsvarande) eller en&lt;br&gt;primärkommun som ingår i ett landsting svarar för vården. För att möj-&lt;br&gt;liggöra detta bör det införas ett tillägg i 2 kap. 6 § AFL, som gör para-&lt;br&gt;grafen tillämplig också beträffande resekostnader i samband med besök&lt;br&gt;för behandlingar som ges med stöd av lagen om försöksverksamhet med&lt;br&gt;primärkommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1992 övertar kommunerna från landstingen ansvaret för&lt;br&gt;dagsjukvården i samband med socialtjänstens dagverksamheter, dock&lt;br&gt;med undantag för läkarvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning kan försäkringskassan ersätta en resa för&lt;br&gt;vård och behandling inom dagsjukvården, men bedömningen av sådana&lt;br&gt;ersättningsanspråk är restriktiv. Detta beror i huvudsak på att de insatser&lt;br&gt;som görs inom dagsjukvården av sjuksköterskor och sjukgymnaster ofta&lt;br&gt;är av social karaktär och föranledda av s.k. naturligt åldrande. Dessa&lt;br&gt;insatser är således i stor utsträckning inriktade på att den enskilde skall&lt;br&gt;så länge som möjligt kunna bo kvar i den egna bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom huvudmannaskapsförändringen kommer ersättningsfrågan i ett&lt;br&gt;nytt läge vad gäller resor för äldre till dagsjukvård från de olika sär-&lt;br&gt;skilda boendeformer för service och omvårdnad som kommunerna skall&lt;br&gt;svara för. En resa från detta kommunala boende till kommunens dag-&lt;br&gt;sjukvård får närmast ses som en överflyttningsresa som kommunen får&lt;br&gt;bära det ekonomiska ansvaret för. Detta gäller enligt nuvarande regler&lt;br&gt;för landstingen vid överflyttning av en patient mellan olika vårdinrätt-&lt;br&gt;ningar i landstingets regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid resa till och från dagsjukvård för äldre som bor kvar i sin bostad&lt;br&gt;bör dock ersättning för resan kunna lämnas av landstinget, på samma&lt;br&gt;grunder som försäkringskassan i dag kan utbetala sådan ersättning. För&lt;br&gt;att möjliggöra detta bör tillägg göras i 2 kap. 6 § AFL även i förevaran-&lt;br&gt;de hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Sjukpenninggrundande inkomst m.m. i samband&lt;br&gt;med viss utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Föreskrifterna i AFL om att fastställd SGI inte får&lt;br&gt;sänkas under tid då den försäkrade bedriver vissa studier och om&lt;br&gt;att särskild efterlevandepension skall minskas med timersättning&lt;br&gt;som utges vid vissa studier anpassas med anledning av ändringar&lt;br&gt;i skollagen (1985:1100). Samtidigt görs en rättelse i lagtexten i&lt;br&gt;3 kap. 5 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper har&lt;br&gt;föreslagits att den kommunala vuxenutbildningen (komvux) får en annan&lt;br&gt;omfattning än tidigare och att svenska för invandrare (sfi) infogas i det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet. Svenska för invandrare blir beteckningen på&lt;br&gt;hela den sammanslagna undervisning som föreslagits i prop.&lt;br&gt;1989/90:102 om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare&lt;br&gt;och som införts från och med den 1 januari 1991. Riksdagen har i juni&lt;br&gt;1991 fattat beslut med anledning av prop. 1990/91:85 (UbU16,&lt;br&gt;rskr. 356). Lagändringarna skall i huvudsakliga delar tillämpas i fråga&lt;br&gt;om utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992. Det anförda föran-&lt;br&gt;leder anpassning av föreskrifterna i 3 kap. 5 § tredje stycket AFL om&lt;br&gt;att fastställd SGI inte får sänkas under tid då den försäkrade bedriver&lt;br&gt;vissa studier och 8 kap. 12 § f) AFL om att särskild efterlevandepension&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall minskas med timersättning som utges vid vissa studier. Ändringar-&lt;br&gt;na bör träda i kraft den 1 juli 1992. Också föreskrifter i 11 kap. 2 § k)&lt;br&gt;AFL om att timersättning som utges vid vissa studier är pensions-&lt;br&gt;grundande behöver ändras på motsvarande sätt. Detta bör dock av lag-&lt;br&gt;tekniska skäl göras i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 5 § första stycket b) AFL, som anger att sjuk-&lt;br&gt;penningförsäkringen skall omprövas när vissa pensionsförmåner beviljas&lt;br&gt;den försäkrade eller ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades&lt;br&gt;förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, ändrades i&lt;br&gt;april 1990 med ikraftträdande den 1 oktober 1991 genom lagen&lt;br&gt;(1990:156) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Därvid&lt;br&gt;gjordes ett tillägg i lagtexten med hänsyn till att möjligheten att bli be-&lt;br&gt;viljad förtidspension av enbart arbetsmarknadsskäl samtidigt slopades.&lt;br&gt;Vid en kort därefter beslutad ändring i paragrafens tredje stycke (SFS&lt;br&gt;1990:637) beaktades av förbiseende inte den vidtagna ändringen i första&lt;br&gt;stycket b), utan detta lagrum erhöll därvid den lydelse det hade närmast&lt;br&gt;före ändringen i april 1990. Också efter den senaste ändringen i paragra-&lt;br&gt;fen (SFS 1991:471) kvarstår första stycket b) oförändrat. I anslutning till&lt;br&gt;den anpassning till skollagen som nu skall ske i paragrafen bör en rättel-&lt;br&gt;se göras så att det tillägg som beslöts genom lagen 1990:156 återinförs.&lt;br&gt;I denna del bör lagändringen träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Kostnadsansvaret för vissa förbrukningsartiklar vid&lt;br&gt;vistelse på vårdinrättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunerna skall svara för kostnaderna för de för-&lt;br&gt;brukningsartiklar som efter förskrivning kostnadsfritt skall till-&lt;br&gt;handahållas den enskilde vid vistelse på sjukhem och andra vård-&lt;br&gt;inrättningar som enligt lagen (1990:1402) om övertagande av&lt;br&gt;vissa sjukhem och andra vårdinrättningar övertagits av en kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fr.o.m. den 1 januari 1992 övertar kommu-&lt;br&gt;nerna från landstingen i den utsträckning som framgår av lagen&lt;br&gt;1990:1402 ansvaret för och driften av sjukhem och andra vårdinrättning-&lt;br&gt;ar. Hälso- och sjukvården vid dessa vårdinrättningar kommer då inte&lt;br&gt;längre att betraktas som sluten utan som öppen vård och likställs med&lt;br&gt;vård i den enskildes hem. Inom sluten vård gäller att sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannen helt svarar för kostnaderna för bl.a. läkemedel och förbruk-&lt;br&gt;ningsartiklar. Vid öppen vård svarar sjukförsäkringen helt för kostnader-&lt;br&gt;na för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar. För prisnedsatta läke-&lt;br&gt;medel betalar konsumenten en reducerad kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten har dock inte varit att den organisatoriska nyordning som&lt;br&gt;följer av äldrereformen skall medföra att sjukförsäkringen eller patien&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema skall bära kostnaderna för dem som vistas vid de nämnda vårdin-&lt;br&gt;rättningarna vad gäller läkemedel och vissa förbrukningsartiklar resp,&lt;br&gt;prisnedsatta läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande läkemedel har därför undantagsbestämmelser införts i&lt;br&gt;lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. som&lt;br&gt;innebär att varken sjukförsäkring eller patienter skall behöva svara för&lt;br&gt;några läkemedelskostnader vid vistelse på dessa vårdinrättningar (prop.&lt;br&gt;1990/91:14, SoU9, rskr. 97, SFS 1990:1467).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening naturligt att ett motsvarande synsätt skall&lt;br&gt;gälla i fråga om förbrukningsartiklar enligt nämnda lag. Det är här fråga&lt;br&gt;om injektionssprutor, kanyler, katetrar, bandage och därmed jämförliga&lt;br&gt;förbrukningsartiklar som, i den omfattning regeringen föreskriver det,&lt;br&gt;kostnadsfritt skall tillhandahållas den som på grund av allvarlig sjukdom&lt;br&gt;eller efter behandling för en sådan sjukdom är i fortlöpande behov av&lt;br&gt;artiklarna (6 §). De närmare föreskiftema finns i kungörelsen&lt;br&gt;(1972:189) om kostnadsfria förbrukningsartiklar vid sjukdom. Frågan&lt;br&gt;var kostnadsansvaret för nämnda förbrukningsartiklar skall ligga bör&lt;br&gt;närmare övervägas av den pågående utredningen med uppgift att göra en&lt;br&gt;översyn av avgiftssystemen inom vissa delar av socialtjänsten och kom-&lt;br&gt;munala hälso- och sjukvården (dir. 1991:79). Jag avser att föreslå rege-&lt;br&gt;ringen att lämna tilläggsdirektiv till utredningen. I avvaktan på resultatet&lt;br&gt;av utredningens arbete anser jag att även dessa förbrukningsartiklar bör&lt;br&gt;omfattas av undantagsbestämmelser liknande dem som finns för läke-&lt;br&gt;medel. Det innebär att den som vistas på en sådan vårdinrättning som&lt;br&gt;övertas av kommunen också fortsättningsvis skall vara garanterad kost-&lt;br&gt;nadsfrihet för artiklarna och att kommunen skall åläggas skyldighet att&lt;br&gt;svara för kostnaderna för förmånen. Bestämmelserna bör tas in i 2 a och&lt;br&gt;10 §§ lagen om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. Eftersom&lt;br&gt;lagen (1990:1467) om ändring i lagen om begränsning av läkemedels-&lt;br&gt;kostnader, m.m. träder i kraft först den 1 januari 1992 får komplette-&lt;br&gt;ringarna ske genom lag om ändring i nämnda ändringslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Försäkring mot kostnader för sjuklön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett tillägg görs i lagen om försäkringsavtal för att&lt;br&gt;klargöra att lagen inte skall tillämpas på försäkring hos en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa mot kostnader för sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lagen (1927:77) om försäkringsavtal (FAL)&lt;br&gt;äger tillämpning på avtal, varigenom försäkring meddelas av någon som&lt;br&gt;driver försäkringsrörelse. I 1 § andra stycket FAL anges att lagen inte&lt;br&gt;gäller återförsäkring eller försäkring som avses i lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, lagen om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet försäkringsrörelse är inte definierat i lag. I 2 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713) föreskrivs att lagen inte gäller för försäkrings-&lt;br&gt;rörelse som drivs enligt andra författningar. I förarbetena (prop.&lt;br&gt;1981/82:180 s. 133) sägs att försäkringsverksamhet som drivs enligt&lt;br&gt;andra författningar än försäkringsrörelselagen är den verksamhet som&lt;br&gt;drivs av bl.a. allmän försäkringskassa enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) införs fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1992 en möjlighet för en arbetsgivare, vars sammanlagda löne-&lt;br&gt;kostnader under ett kalenderår inte beräknas överstiga 60 gånger det för&lt;br&gt;året gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § AFL, att försäkra sig hos den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan för kostnader för sjuklön enligt SjLL. Ett&lt;br&gt;avtal om sådan försäkring avses reglera rättsförhållandet mellan försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren och försäkringstagaren. Vad som föreskrivs i FAL skall&lt;br&gt;alltså inte gälla i fråga om försäkring mot kostnader för sjuklön. Detta&lt;br&gt;bör klargöras genom ett tillägg i 1 § andra stycket FAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.7 Sjukkontroll under en sjuklöneperiod&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringskassan får utan hinder av sekretess läm-&lt;br&gt;na ut uppgifter till en arbetsgivare om resultatet av en sjukkontroll&lt;br&gt;som sker under en sjuklöneperiod, under förutsättning att upp-&lt;br&gt;giften behövs för bedömning av arbetstagarens rätt till sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 11 § lagen (1991:1047) om sjuklön far&lt;br&gt;försäkringskassan utföra sjukkontroll under en sjuklöneperiod. Resultatet&lt;br&gt;av denna sjukkkontroll kan ha betydelse för arbetsgivarens bedömning&lt;br&gt;av rätten till sjuklön för en anställd. Enligt bestämmelser i 7 kap. 7 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess hos allmän försäkringskassa i&lt;br&gt;ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, för&lt;br&gt;uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs. Utan hinder av sekretessen får uppgift&lt;br&gt;dock lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sjukkontroll under en sjuklöneperiod skall fylla sitt syfte krävs&lt;br&gt;det att försäkringskassan har möjlighet att vid behov föra resultatet av&lt;br&gt;kontrollen vidare till den arbetsgivare som har att betala ut sjuklön i det&lt;br&gt;enskilda fallet. Mot denna bakgrund bör därför en bestämmelse föras in&lt;br&gt;i lagen om sjuklön som ger försäkringskassan rätt att utan hinder av&lt;br&gt;sekretess lämna över uppgift om resultatet av en sådan kontroll till ar-&lt;br&gt;betsgivaren, om detta behövs för att denne skall kunna ta ställning till&lt;br&gt;rätten till sjuklön för den anställde. Vidare får en komplettering av lag-&lt;br&gt;teknisk natur göras i 7 kap. 7 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förlängd samordningstid inom&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Nuvarande regler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1977 och gäller skador som visat sig denna dag eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvsarbetar i verksamhet här i riket är enligt LAF försäk-&lt;br&gt;rad för arbetsskada. Egenföretagare och uppdragstagare är dock försäk-&lt;br&gt;rade endast under förutsättning att de är bosatta i Sverige. Försäkringen&lt;br&gt;omfattar även den som genomgår utbildning i den mån utbildningen är&lt;br&gt;förenad med särskild risk för arbetsskada. Med arbetsskada avses skada&lt;br&gt;till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Även skada&lt;br&gt;som framkallats genom smitta kan i den mån regeringen så föreskrivit&lt;br&gt;anses som arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som drabbas av arbetsskada skall i princip försättas i samma situ-&lt;br&gt;ation som om skadan inte hade inträffat. LAF lämnar ersättning för&lt;br&gt;inkomstförlust för skador och sjukdomar som uppkommit i arbetet och&lt;br&gt;som varar längre än 90 dagar. Under de första 90 dagarna efter det att&lt;br&gt;skadan inträffade, den s.k. samordningstiden, skall sjukförsäkringen&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) i princip svara för&lt;br&gt;ersättningen till den skadade. Under dessa 90 dagar kan bl.a. sjukpen-&lt;br&gt;ning från sjukförsäkringen utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomen kvarstår efter samordningstidens slut ersätter arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen nödvändiga kostnader för bl.a. läkarvård, sjukhusvård&lt;br&gt;och läkemedel. Om sjukdomen medfört en fortsatt nedsättning med&lt;br&gt;minst en fjärdedel av förmågan att skaffa sig inkomst genom arbete,&lt;br&gt;utges sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen. Hel sjukpenning för dag&lt;br&gt;utgör - för den som har en fastställd sjukpenninggrundande inkomst - i&lt;br&gt;normalfallet en trehundrasextiofemtedel av denna inkomst, dvs. 100 %&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande inkomsten. I det fall nedsättningen av&lt;br&gt;arbetsförmågan blir bestående utges livränta från arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen. Livräntan utgör skillnaden mellan den inkomst som den försäk-&lt;br&gt;rade skulle ha haft om han inte hade skadats och den inkomst han trots&lt;br&gt;skadan beräknas få. Förmågan att skaffa sig inkomst genom arbete mås-&lt;br&gt;te dock vara nedsatt med minst en femtondel och den årliga inkomstför-&lt;br&gt;lusten uppgå till en fjärdedel av det basbelopp som gällde vid början av&lt;br&gt;det år livräntan skall börja utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen ersätter en årlig inkomstförlust upp till sam-&lt;br&gt;ma inkomsttak som gäller för ATP, dvs. 7,5 basbelopp. Livräntan grun-&lt;br&gt;dar rätt till ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen skall finansieras genom socialavgifter och&lt;br&gt;avkastning från arbetsskadefonden. Avgiften utgör för närvarande&lt;br&gt;0,90 % av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Behovet av förändring av regelsystemet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetsskadeärenden har ökat mycket snabbt. Ar 1985 var antalet&lt;br&gt;ärenden som skulle prövas hos försäkringskassorna diygt 64 000. An-&lt;br&gt;talet ärenden, som år 1989 hade stigit till knappt 119 000, minskade år&lt;br&gt;1990 med 4 % jämfört med året innan. För år 1991 beräknas antalet&lt;br&gt;ärenden uppgå till ca 114 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringens kostnader (inkl, ersättningar enligt äldre lagstiftning) har&lt;br&gt;under perioden 1985 - 1990 ökat från 1 813 milj.kr. till 9 839 milj.kr.&lt;br&gt;per år. Kostnaderna för arbetsskadesjukpenning uppgick under år 1985&lt;br&gt;till 670 milj.kr. och år 1990 till 6 149 milj.kr. Motsvarande kostnader&lt;br&gt;för arbetsskadelivräntor är 223 resp. 2 540 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadefondens medelsbehållning har stadigt minskat och fonden&lt;br&gt;uppvisar sedan år 1987 ett underskott. Vid utgången av år 1990 var det&lt;br&gt;ackumulerade underskottet närmare 14 000 milj.kr. och bedöms vid&lt;br&gt;utgången av år 1991 uppgå till ca 20 200 milj.kr. Främst är det kost-&lt;br&gt;naderna för arbetsskadesjukpenning som stigit mycket kraftigt. På längre&lt;br&gt;sikt är det emellertid kostnaderna för arbetsskadelivräntor som inger&lt;br&gt;störst oro. Med hänsyn dels till den rättspraxis som utbildats ifråga om&lt;br&gt;arbetsskadeersättning, dels till att kostnaderna i de enskilda fallen är&lt;br&gt;förhållandevis höga finns det skäl att utgå från att kostnaderna för ar-&lt;br&gt;betskadelivräntor kommer att öka avsevärt under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande ärendemängden har medfört administrativa påfrestningar&lt;br&gt;för försäkringskassorna, som trots betydande resurstillskott ändå inte har&lt;br&gt;kunnat avgöra ärendena i den takt som de kommer in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen har varit föremål för en granskning av riks-&lt;br&gt;dagens revisorer. I en rapport (1988/89:5) uttalade revisorerna att ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkringen inte fungerar väl i sin nuvarande utformning. Som&lt;br&gt;skäl angavs bl.a. att arbetsskadeförsäkringens högre ersättningsnivå&lt;br&gt;jämte handläggningstidema i systemet torde verka starkt rehabiliterings-&lt;br&gt;hindrande samt att kompensationsnivån inom andra trygghetssystem för&lt;br&gt;flertalet ligger på en tillfredsställande nivå. Revisorerna anmälde där-&lt;br&gt;efter sin granskning till riksdagen (förslag till riksdagen 1989/90:8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet uttalade med anledning av revisorernas&lt;br&gt;granskning i betänkandet (1989/90:SfU 15) Arbetsskadeförsäkringen bl.a.&lt;br&gt;att principen att en skada som beror på arbetet, i vart fall efter det akuta&lt;br&gt;sjukdomsstadiet, genom försäkringsskydd skall ersättas med högre be-&lt;br&gt;lopp än annan skada bör bibehållas. Vidare utgick utskottet från att&lt;br&gt;överväganden även skulle komma att göras beträffande samordning av&lt;br&gt;sjuk- och arbetskadeförsäkringama. Utskottet hänvisade till då pågående&lt;br&gt;beredning av frågan inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringens redovisning hösten 1990 av åtgärder för att&lt;br&gt;stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna&lt;br&gt;(skr. 1990/91:50) innefattade bl.a. en samordning av sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringarna. Därvid framhölls att kostnaderna för dessa försäk-&lt;br&gt;ringar hade utvecklats till ett samhällsekonomiskt och statsfinansiellt&lt;br&gt;problem. Den allvarligaste konsekvensen av denna utveckling var dock&lt;br&gt;den mänskliga, så till vida att regelsystemen medfört att människor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat arbetslivet och fått vänta overksamma på arbetsskadeprövning.&lt;br&gt;Den dåvarande regeringen uttalade därför att en samordning borde ske&lt;br&gt;av sjukpenning enligt AFL och arbetsskadesjukpenning samt att ett sys-&lt;br&gt;tem med obligatorisk arbetsplatsutredning och rehabiliteringsplan borde&lt;br&gt;införas. Syftet var att påskynda rehabilitering och återgång till arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i avsnitt 2.1 redovisade bestämmelserna om rehabilitering och&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning, som träder i kraft den 1 januari 1992, omfattar&lt;br&gt;även den som på grund av arbetsskada är i behov av en arbetslivs-&lt;br&gt;inriktad rehabilitering. I propositionen med förslag till de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna (prop. 1990/91:141) framhölls att en samordning av&lt;br&gt;sjuk- och arbetsskadeförsäkringama är av mycket stor betydelse för ett&lt;br&gt;framgångsrikt rehabiliteringsarbete. Utgångspunkten för en samordning&lt;br&gt;skulle därvid vara att den enskilde som skadas i sitt arbete skall hållas&lt;br&gt;skadeslös samt att samhällets åtaganden gentemot den skadade i huvud-&lt;br&gt;sak skall omfatta sjukpenning under sjukdomstid, rehabiliteringspenning&lt;br&gt;under rehabiliteringstid och livränta vid varaktig nedsättning av arbets-&lt;br&gt;förmågan. Utgångspunkten var vidare att arbetsmarknadens parter skulle&lt;br&gt;ta ansvar för vad som därutöver krävs för att genom avtalsförsäkringar&lt;br&gt;hålla de arbetsskadade skadeslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens behandling av nämnda proposition betonade socialför-&lt;br&gt;säkringsutskottet i betänkandet 1990/91:SfU16 bl.a. vikten av att åtagan-&lt;br&gt;dena gentemot de arbetsskadade klarläggs innan någon förändring sker&lt;br&gt;av samordningstiden inom arbetsskadeförsäkringen. Resultatet av en&lt;br&gt;beredning med arbetsmarknadens parter borde därför avvaktas. Utskottet&lt;br&gt;hemställde att riksdagen skulle avstyrka bifall till motioner om förlängd&lt;br&gt;samordningstid inom arbetsskadeförsäkringen. Riksdagen biföll ut-&lt;br&gt;skottets hemställan (rskr. 303).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen beslöt därefter att tillsätta en kommitté med&lt;br&gt;uppgift att göra en översyn av vissa frågor inom arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;(S 1991:10). Enligt beslutade direktiv (dir. 1991:74) ingår dock inte i&lt;br&gt;uppdraget att lägga fram förslag om förlängd samordningstid inom ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkringen eller att i övrigt föreslå några mera omfattande&lt;br&gt;förändringar i LAF. Detta är enligt min mening inte tillfredsställande&lt;br&gt;och jag avser därför att inom kort föreslå regeringen att ge direktiv för&lt;br&gt;en genomgripande översyn av hela arbetsskadeförsäkringen. Jag åter-&lt;br&gt;kommer till detta i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Förlängd samordningstid inom&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Samordningstiden enligt 3 kap. 1 § LAF förlängs&lt;br&gt;från 90 dagar till 180 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare nämnts har antalet arbetsskade-&lt;br&gt;ärenden ökat mycket kraftigt liksom försäkringsutgiftema. Utgifterna för&lt;br&gt;sjuk- och arbetsskadeförsäkringama har varit den snabbast växande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;posten i socialförsäkringssystemet under det senaste årtiondet. En viktig&lt;br&gt;faktor i sammanhanget är att tillämpningen av de grundläggande bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 kap. LAF blivit alltmer generös. Den ökande ärendemäng-&lt;br&gt;den har medfört såväl administrativa påfrestningar på försäkringskassor-&lt;br&gt;na som en alltför lång väntetid för beslut av försäkringskassan om&lt;br&gt;arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer har framhållit att väntetiderna i sig, liksom ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkringens högre ersättningsnivå utgör ett hinder i rehabili-&lt;br&gt;teringsarbetet. Den skadade önskar i många fall ha arbetsskadeärendet&lt;br&gt;prövat innan han är beredd att medverka i en rehabilitering. Revisorer-&lt;br&gt;nas granskning i denna del bygger på en enkät till landets expertis på&lt;br&gt;rehabiliteringsfrågor. I likhet med revisorerna anser jag att denna yrkes-&lt;br&gt;mässiga opinion måste tas på stort allvar. Det är otill fredställande att&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen uppenbarligen är ett hinder i rehabiliterings-&lt;br&gt;arbetet. Mot bakgrund härav och då utvecklingen av försäkringens kost-&lt;br&gt;nader liksom det växande underskottet i arbetsskadefonden är ytterst&lt;br&gt;oroväckande, är det nödvändigt att åtgärder vidtas för att komma till&lt;br&gt;rätta med problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts omfattar de nya reglerna om rehabilitering och&lt;br&gt;rehabiliteringserättning även den som har drabbats av arbetsskada. Trots&lt;br&gt;detta förhållande finns det - om åtgärder inte vidtas - risk för att den&lt;br&gt;som är arbetsskadad inte är motiverad att delta i en behövlig rehabilite-&lt;br&gt;ring förrän försäkringskassan fattat beslut i arbetsskadeärendet. En för-&lt;br&gt;längning av samordningstiden från 90 till 180 dagar bör enligt min&lt;br&gt;mening kunna medverka till att höja den skadades motivation att delta i&lt;br&gt;en rehabilitering. Om det står klart för den försäkrade att en arbets-&lt;br&gt;skadeprövning inte blir aktuell förrän tidigast sex månader efter det att&lt;br&gt;skadan visade sig samtidigt som försäkringskassan innan dess kan er-&lt;br&gt;bjuda en adekvat rehabilitering med en kompensation på samma höga&lt;br&gt;nivå som arbetsskadesjukpenningen bör man kunna förvänta sig att han&lt;br&gt;accepterar att delta i rehabiliteringen så snart hans hälsotillstånd tillåter&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget att förlänga samordningstiden i arbetsskadeförsäkring-&lt;br&gt;en anser jag att förutsättningar skapas att åtminstone delvis undanröja de&lt;br&gt;hinder som arbetsskadeförsäkringen i nuläget kan innebära för rehabili-&lt;br&gt;teringen av de skadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att den som till följd av arbetsskada har fått sin&lt;br&gt;arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel skall erhålla sjukpenning i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 3 kap. AFL under de första 180 dagarna&lt;br&gt;efter det att skadan visade sig. Detta innebär, med utgångspunkt i de nya&lt;br&gt;regler om kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen som gäller&lt;br&gt;sedan den 1 mars 1991, att sjukpenning under denna tid kommer att&lt;br&gt;utges med 65 %, 80 % eller 90 % av den sjukpenninggrundande inkom-&lt;br&gt;sten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en arbetslivsinriktad rehabilitering påböijas innan samord-&lt;br&gt;ningstiden om 180 dagar löpt ut innebär förslaget att sjukpenning enligt&lt;br&gt;3 kap. AFL byts ut mot rehabiliteringspenning enligt 22 kap. samma lag&lt;br&gt;med en kompensationsnivå på 100 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att kostnader enligt 3 kap. 4 § LAF för läkar-&lt;br&gt;vård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård och läkemedel kommer att&lt;br&gt;ersättas enligt bestämmelserna i AFL under de första 180 dagarna efter&lt;br&gt;det att skadan visade sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förutsättningarna för att erhålla livränta föreslår jag för&lt;br&gt;närvarande ingen ändring av de nuvarande reglerna. Vid en bestående&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan till följd av arbetsskada utges således på&lt;br&gt;samma sätt som idag livränta enligt LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang också något beröra trygghetsförsäkringen&lt;br&gt;vid arbetsskada (TFA). TFA handhas av Arbetsmarknadsförsäkringar&lt;br&gt;(AMF) och lämnar ersättning till anställda som drabbas av arbetsskada.&lt;br&gt;Enligt försäkringsvillkoren får en anställd inte föra skadeståndstalan mot&lt;br&gt;sin arbetsgivare med anledning av arbetsskadan. I stället erhåller den&lt;br&gt;skadade ersättning från TFA enligt i huvudsak skadeståndsrättsliga reg-&lt;br&gt;ler. TFA lämnar ersättning för den inkomstförlust och de kostnader som&lt;br&gt;återstår sedan ersättning från arbetsskadeförsäkringen betalats ut. Från&lt;br&gt;TFA kan också utges ideella ersättningar för lyte och men, sveda och&lt;br&gt;värk m.m. TFA har tillkommit efter utfästelse i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter (LO, SAF och PTK). Kommunal- och lands-&lt;br&gt;tingsanställda är anslutna till försäkringen. Motsvarande regler för stat-&lt;br&gt;ligt anställda finns i avtalet om ersättning för personskada (PSA), som&lt;br&gt;handhas av statens trygghetsnämnd. För TFA och PSA gäller samma&lt;br&gt;regler som i LAF i fråga om vad som skall betraktas som arbetsskada.&lt;br&gt;Försäkringskassornas beslut utgör i regel grunden för den ersättning som&lt;br&gt;utges enligt dessa försäkringar. Den föreslagna förlängningen av sam-&lt;br&gt;ordningstiden får därför betydelse också för TFA och PSA. Detta gäller&lt;br&gt;såväl i fråga om tillgången till försäkringskassans beslut och besluts-&lt;br&gt;underlag som i fråga om ersättning för inkomstförlust - utöver ersätt-&lt;br&gt;ningen från den allmänna försäkringen - under 180 dagar räknat från&lt;br&gt;visandedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förlängningen av samordningstiden innebär en kost-&lt;br&gt;nadsmässig avlastning för arbetsskadeförsäkringen. Jag beräknar att&lt;br&gt;försäkringsutgiftema kan minskas med knappt 140 milj.kr. per år och att&lt;br&gt;besparingen i form av administrationskostnader är betydande. Med hän-&lt;br&gt;syn till ärendebalansema m.m. uppkommer dock besparingarna först&lt;br&gt;något år efter genomförandet av de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter&lt;br&gt;bör tillämpas i fråga om ersättningsfall där skadan visat sig före detta&lt;br&gt;datum. Förslaget innebär således att om visandedagen ligger i tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet kommer nuvarande regler i LAF att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avseende LAF får återverkningar också för ersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget skall ses som ett första steg att komma till rätta med pro-&lt;br&gt;blemen med arbetsskadeförsäkringen. Som nämnts i det föregående&lt;br&gt;(avsnitt 4.2) avser jag att inom kort föreslå regeringen att ge direktiv för&lt;br&gt;en genomgripande översyn av hela arbetsskadeförsäkringen, varvid såväl&lt;br&gt;möjligheten att införa en obligatorisk ansvarsförsäkring för arbetsgivarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förutsättningarna för ett avgiftsuttag som differentieras med hänsyn Prop. 1991/92:40&lt;br&gt;till arbetsskaderiskema skall prövas. Arbetsskadebegreppet skall också&lt;br&gt;ses över och stramas upp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Särskilt kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Giltighetstiden för lagen (1991:162) om särskilt&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension, som gäller till utgången&lt;br&gt;av år 1991, förlängs till utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpen-&lt;br&gt;sion för budgetåret 1991/92 räknas upp med 25 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med tillämpning fr.o.m. den 1 januari 1991&lt;br&gt;utges särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension (SKBT) till de&lt;br&gt;pensionärer som är berättigade till kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension (KBT) och som på grund av storleken på sin pension och utgift&lt;br&gt;för hyran inte når upp till socialstyrelsens socialbidragsnorm. Lagen om&lt;br&gt;särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, som gäller t.o.m. den&lt;br&gt;31 december 1991, tidsbegränsades i avvaktan på förslag från kom-&lt;br&gt;mittén för översyn av kommunalt bostadstillägg (S 1991:06). Kommit-&lt;br&gt;téns huvudbetänkande kommer att avlämnas omkring årsskiftet 1991/92&lt;br&gt;med inriktning på att föreslagna förändringar skall kunna träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i en skrivelse till socialdepartementet den 30 september&lt;br&gt;1991 föreslagit att lagen om särskilt kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension ges förlängd giltighetstid. Kommittén föreslår således att SKBT&lt;br&gt;skall utges även under år 1992. Jag ansluter mig till detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet pensionärer som uppbär SKBT uppgår för närvarande till ca&lt;br&gt;28 000 personer. För närvarande utges SKBT med ett belopp som över-&lt;br&gt;stiger 200 kronor per månad till mer än hälften av de pensionärer som&lt;br&gt;erhåller denna förmån och med mer än 500 kronor per månad till drygt&lt;br&gt;20 % av de förmånsberättigade pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén beräknar kostnaden för utbetalning av SKBT under år 1992&lt;br&gt;till 120 milj.kr. SKBT beräknas utges till ca 30 000 pensionärer under&lt;br&gt;förutsättning att hyrorna inte höjs under år 1992. Statsbidrag till kom-&lt;br&gt;munerna lämnas enligt beslutet av riksdagen (prop. 1990/91:150, bil.&lt;br&gt;1:3, FiU30, rskr. 386) med 40 % av kommunernas kostnader för SKBT.&lt;br&gt;Statsbidraget vid konstant hyresnivå utgör därför ett årsbelopp på&lt;br&gt;48 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från kommitténs kostnadsberäkningar och med&lt;br&gt;beaktande av hyrornas utveckling har jag beräknat kostnaderna under&lt;br&gt;anslaget för budgetåret 1991/92 till 25 milj.kr. utöver vad som tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutats. Jag avser att föreslå regeringen att senare återkomma till riks- Prop. 1991/92:40&lt;br&gt;dagen i 1992 års budgetproposition om medelsbehov för budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Vissa åtgärder för att förenkla handläggningen&lt;br&gt;i försäkringskassorna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare regeringen gav i oktober 1989 riksförsäkringsverket (RFV)&lt;br&gt;och domstolsverket (DV) i uppdrag att utvärdera reglerna om om-&lt;br&gt;prövning av allmän försäkringskassas beslut särskilt med sikte på regler-&lt;br&gt;nas inverkan på handläggningstidema i ärenden om socialförsäkrings-&lt;br&gt;förmåner. I uppdraget ingick att RFV och DV skulle överväga om det -&lt;br&gt;för att minska de sammanlagda handläggningstidema - kunde vara&lt;br&gt;lämpligt att också inom andra områden än arbetsskadeförsäkringen an-&lt;br&gt;vända sig av ett förenklat förfarande för vissa avgränsade typer av ären-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda verken överlämnade den 5 mars 1990 rapporten Kortare hand-&lt;br&gt;läggningstider vid bl.a. omprövning och överklagande inom socialför-&lt;br&gt;säkringen. I rapporten föreslås att vissa omprövningsärenden som för&lt;br&gt;närvarande ankommer på socialförsäkringsnämnd skall handläggas av&lt;br&gt;tjänsteman hos försäkringskassan. Vidare föreslås beträffande några&lt;br&gt;ärendegrupper, där rättspraxis anses oklar, att det klarläggs att tjänste-&lt;br&gt;man är behörig att fatta beslut. Rapporten i nu ifrågavarande del bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 &amp;nbsp;Handläggning av vissa omprövningsärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I vissa ärendegrupper, i vilka beslut fattas av tjäns-&lt;br&gt;teman, skall även omprövningsbeslutet kunna fattas av tjänsteman&lt;br&gt;i stället för av socialförsäkringsnämnd. Det gäller ärenden om&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet samt om hustrutillägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV:s och DV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Det omfattar&lt;br&gt;dock också ärenden om rätt till havandeskapspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av&lt;br&gt;remissinstanserna med få undantag. Försäkringskasseförbundet anser att&lt;br&gt;det bör ankomma på respektive försäkringskassas styrelse att ta ställning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till om beslutsrätt skall delegeras från socialförsäkringsnämnd till tjäns-&lt;br&gt;teman. Detta kan enligt förbundet i jämförelse med förslaget i rapporten&lt;br&gt;innebära en viss utökad delegering av beslutanderätten till tjänsteman.&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping avstyrker förslaget med motivering att det i&lt;br&gt;den enskildes ögon måste framstå som en onödig byråkratisk omgång att&lt;br&gt;tjänsteman omprövar sina egna beslut. Försäkringsrätten för Södra&lt;br&gt;Sverige avvisar förslaget såvitt avser havandeskapspenning och fram-&lt;br&gt;håller att skälighetsfrågoma i denna ärendegrupp inte skiljer sig från vad&lt;br&gt;som gäller i mål om rätt till sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I förarbetena till lagstiftningen om socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnder (prop. 1985/86:73) förutsattes att medverkan av förtro-&lt;br&gt;endemän skall koncentreras till ärendetyper, som har det gemensamt att&lt;br&gt;utgången är av stor betydelse för den försäkrade från trygghets- och&lt;br&gt;försöijningssynpunkt samtidigt som ärendena ofta inrymmer betydande&lt;br&gt;inslag av skälighetsbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett antal ärendeslag, där tjänsteman fattar beslut, sker eventuell om-&lt;br&gt;prövning av beslutet i socialförsäkringsnämnd. Bestämmelser om detta&lt;br&gt;finns i 20 kap. 10 § AFL och i motsvarande reglering i annan socialför-&lt;br&gt;säkrings- och bidragslagstiftning. I rapporten föreslås att även om-&lt;br&gt;prövningsbeslutet för några av dessa ärendeslag skall fattas av tjänste-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör nämnd medverkan förbehållas de ärenden där&lt;br&gt;sådan medverkan har betydelse. I den mån det är fråga om ärendetyper&lt;br&gt;där det finns en väl utvecklad praxis och skälighetsbedömningar före-&lt;br&gt;kommer i liten utsträckning bör omprövning av tjänstemannabeslut fram-&lt;br&gt;deles kunna göras av tjänsteman. Jag förutsätter härvid att omprövnings-&lt;br&gt;beslutet fattas av en annan tjänsteman än den som tidigare beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som anges i rapporten föreslår jag att följande om-&lt;br&gt;prövningsärenden hänförs till dem som skall avgöras av en tjänsteman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Återbetalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skyldighet att återbetala för mycket utbetald ersättning enligt&lt;br&gt;20 kap. 4 § AFL och enligt lagrum med motsvarande lydelse i andra här&lt;br&gt;aktuella lagar omprövas generellt av socialförsäkringsnämnd. För att&lt;br&gt;undvika att nämnden belastas med ärenden av mindre vikt bör en be-&lt;br&gt;loppsgräns införas. Omprövning av socialförsäkringsnämnd bör enligt&lt;br&gt;min mening ske om det belopp som utbetalats för mycket överstiger&lt;br&gt;10 % av basbeloppet. I övrigt bör omprövning göras av en tjänsteman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bo-&lt;br&gt;stadstillägg till folkpension skall frågor om förmåner enligt lagen prövas&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnd i den omfattning regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, riksförsäkringsverket föreskriver det. I enlighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vad som angavs i prop. 1985/86:73 om ökat förtroendemannain-&lt;br&gt;flytande i försäkringskassorna m.m. har regeringen beträffande hustru-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bostadstillägg utfärdat bestämmelser om att vissa&lt;br&gt;omprövningar av beslut skall ankomma på socialförsäkringsnämnd (för-&lt;br&gt;ordningen (1986:778) om förtroendemannamedverkan i ärenden enligt&lt;br&gt;lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;folkpension).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller härvid frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- huruvida gift person i fråga om pensionsförmåner skall behandlas på&lt;br&gt;motsvarande sätt som den som är ogift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återbetalningsskyldighet med tillämpning av 20 kap. 4 § AFL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rätt till förmån vid bosättning utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rätt att överskrida det i kommunens grunder angivna maximala bo-&lt;br&gt;stadstillägget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fördelning av bostadskostnad mellan sammanboende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beräkning av årsinkomst för försäkrad som har del i oskiftat dödsbo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beräkning av årsinkomst från jordbruk, rörelse eller fl erfamilj sfastig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visat sig att dessa ärendeslag som regel inte innefattar skälig-&lt;br&gt;hetsbedömningar. Eventuell omprövning bör således - utom vad avser&lt;br&gt;återkrav av större belopp - handläggas av tjänsteman. Jag avser att före-&lt;br&gt;slå regeringen att ändra bestämmelserna i den nämnda förordningen i&lt;br&gt;enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ärenden om rätt till havandeskapspenning enligt 3 kap. 9 §&lt;br&gt;AFL anser jag i likhet med försäkringsrätten för Södra Sverige att be-&lt;br&gt;dömningsfrågoma är sådana att omprövning alltjämt skall ankomma på&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Klarläggande av beslutsbehörigheten i vissa frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Till följd av problem som aktualiserats i rätts-&lt;br&gt;tillämpningen klargörs att beslut i vissa ärenden skall avgöras av&lt;br&gt;tjänsteman vid försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV:s och DV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Det inbegriper&lt;br&gt;dock också en lagändring avseende ärenden om rätt till bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Försäkringsrätten för Mellansverige framhåller att det är an-&lt;br&gt;geläget att ett klarläggande av beslutsbehörigheten sker. Försäkrings-&lt;br&gt;rätten för Södra Sverige har invändningar såvitt avser beslut som gäller&lt;br&gt;fråga huruvida skada ådragits till följd av olycksfall i arbetet och anser&lt;br&gt;att omprövning skall ankomma på socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I vissa ärenden har i rättstillämpningen frågan&lt;br&gt;om beslutförhet - huruvida beslut skall fattas av tjänsteman eller av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd - aktualiserats. Det är fråga om ärenden som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt min mening bör avgöras av tjänsteman. Jag föreslår att det genom Prop. 1991/92:40&lt;br&gt;lagändringar klargörs att ifrågavarande ärendetyper inte skall prövas av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd. Följande ärendeslag avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förtidspension, särskild efterlevandepension, handikappersättning och&lt;br&gt;vårdbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om allmänna förutsättningar för rätt till folkpension&lt;br&gt;finns i 5 kap. AFL. Det är t.ex. fråga om rätt till folkpension vid bosätt-&lt;br&gt;ning utomlands eller fråga hur lång tid en utländsk medborgare skall ha&lt;br&gt;varit bosatt i Sverige för att vara berättigad till folkpension i olika for-&lt;br&gt;mer. I dessa avseenden är villkoren i form av tidsangivelser m.m. näs-&lt;br&gt;tan genomgående närmare beskrivna i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till folkpension och tilläggspension i form av förtidspension&lt;br&gt;eller särskild efterlevandepension anges ytterligare förutsättningar i 7&lt;br&gt;och 13 kap. resp. 8 och 14 kap. AFL. För rätt till handikappersättning&lt;br&gt;och vårdbidrag finns bestämmelser i 9 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om rätt till förtidspension, särskild efterlevandepension, handi-&lt;br&gt;kappersättning och vårdbidrag skall enligt 18 kap. 21 § AFL avgöras av&lt;br&gt;social försäk ringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oklarhet råder beträffande beslutsbehörigheten för tjänstemän hos&lt;br&gt;försäkringskassan såvitt avser förutsättningarna i 5 kap. AFL vid pröv-&lt;br&gt;ning av rätten till nämnda pensionsförmåner. Det kan anmärkas att mot-&lt;br&gt;svarande prövning görs av en tjänsteman när det gäller t.ex. ålderspen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör alla frågor som avses i 5 kap. AFL avgöras&lt;br&gt;på tjänstemannanivå oavsett förmånsslag. Dessa ärenden inrymmer som&lt;br&gt;regel inte ett sådant mått av skälighetsbedömning att förtroendemanna-&lt;br&gt;medverkan är motiverad. Jag föreslår att 18 kap. 21 § AFL ändras i&lt;br&gt;enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Omprövning av beslut som gäller fråga om sjukpenning vid skada&lt;br&gt;som ådragits till följd av olycksfall i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om rätt till sjukpenning avgörs hos försäkringskassan av en&lt;br&gt;tjänsteman. I de fall den försäkrade begär omprövning av försäkrings-&lt;br&gt;kassans beslut omprövas ärendet i socialförsäkringsnämnd. Såvitt avser&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen finns bestämmelser härom i 8 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1985/86:73 (s. 34) anförde departementschefen att beslut om&lt;br&gt;rätt till sjukpenning vid sjukdom och i samband med rehabilitering ofta&lt;br&gt;har stor betydelse för den försäkrades försörjning och ofta innehåller&lt;br&gt;betydande inslag av skälighetsbedömning. Dock kunde det inte anses&lt;br&gt;lämpligt att generellt införa förtroendemannamedverkan i ärenden om&lt;br&gt;sjukpenning. När ett sådant ärende blir föremål för omprövning borde&lt;br&gt;dock omprövningen ankomma på socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av behörighetsreglerna i 8 kap. 4 § har inneburit&lt;br&gt;tillämpningsproblem. Dessa har avsett ärenden där frågan gällt huruvida&lt;br&gt;skada som förorsakat nedsättning av arbetsförmågan har ådragits till&lt;br&gt;följd av olycksfall i arbete. I tillämpningen råder tveksamhet när det&lt;br&gt;gäller frågan om omprövning av beslut i sådana ärenden skall göras av&lt;br&gt;tjänsteman eller socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätten för Södra Sverige anför i sitt remissyttrande att inte&lt;br&gt;bara frågan om förvärvsförmågans nedsättning utan också sambands-&lt;br&gt;frågan vid olycksfall bör omprövas av socialförsäkringsnämnd då dessa&lt;br&gt;frågor ofta är svåra att särskilja och sambandsbedömningen vid olycks-&lt;br&gt;fall i stort sett är densamma som när det är fråga om arbetssjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör beslut av tjänsteman omprövas av en socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnd då beslutet grundar sig på en bedömning av i vilken&lt;br&gt;utsträckning den försäkrades sjukdom sätter ned hans förmåga att skaffa&lt;br&gt;sig inkomst genom arbete. Om frågan enbart gäller huruvida det före-&lt;br&gt;ligger samband mellan ett olycksfall i arbetet och en ådragen skada, bör&lt;br&gt;dock i enlighet med rapportens förslag omprövningen av kassans beslut&lt;br&gt;ankomma på tjänsteman. Beslutförheten bör klarläggas genom ändring i&lt;br&gt;enlighet härmed av 8 kap. 4 § LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Prövning av ansökan om anpassningsbidrag såvitt avser bilstöd till&lt;br&gt;handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till&lt;br&gt;handikappade anges att frågor om rätt till bidrag avgörs av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1987/88:99 om för-&lt;br&gt;bättrat bilstöd till handikappade s. 28) anges att beslut om rätt till bilstöd&lt;br&gt;bör fattas av socialförsäkringsnämnd och att övriga frågor bör kunna&lt;br&gt;avgöras av tjänsteman vid försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilstöd finns enligt förordningen (1988:890) om bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappade i olika former, nämligen grundbidrag, anskaffningsbidrag och&lt;br&gt;anpassningsbidrag. Anpassningsbidrag lämnas för kostnader för sådan&lt;br&gt;ändring av eller anordning på fordonet som behövs för att den handi-&lt;br&gt;kappade skall kunna bruka det. Vid mer omfattande ändringar av fordon&lt;br&gt;är det ofta inte möjligt att redan i samband med prövningen av rätten till&lt;br&gt;grund- och anskaffningsbidrag ta ställning till vilka anpassningar av for-&lt;br&gt;donet som är nödvändiga. Andrad eller ny anpassning kan också be-&lt;br&gt;hövas senare av medicinska eller tekniska skäl. Ombyggnaden av for-&lt;br&gt;donet kan avsevärt fördröjas om vaije anpassningsärende skall prövas av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd. Dessutom blir det administrativt betungande för&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 3 § nämnda lag har enligt RFVs och DVs rapport&lt;br&gt;förekommit oklarhet om hur begreppet &amp;quot;rätt till bidrag&amp;quot; skall tolkas.&lt;br&gt;Detta har haft till följd att i vissa fall frågor om anskaffnings- och an-&lt;br&gt;passningsbidrag har ansetts skola avgöras av socialförsäkringsnämnd. I&lt;br&gt;rapporten har föreslagits en lagändring för att undanröja oklarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen har genom dom den 28 december 1990 (mål&lt;br&gt;nr 2408/89, referat FÖD 1991:6) tolkat bestämmelsen så att medverkan&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnd krävs vid avgörande av om sökanden upp-&lt;br&gt;fyller de grundläggande förutsättningarna för rätt till bilstöd i 2 och 5 §§&lt;br&gt;förordningen om bilstöd till handikappade. Om socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden funnit att rätt till bilstöd föreligger, kan frågor i övrigt om&lt;br&gt;respektive bidrags storlek m.m. avgöras av tjänsteman hos kassan.&lt;br&gt;Domstolen har i domen erinrat om att, för det fall sökanden skulle be-&lt;br&gt;gära enbart anpassningsbidrag, ett avgörande av om sådant bidrag kan&lt;br&gt;utgå måste föregås av en prövning i socialförsäkringsnämnd av frågan&lt;br&gt;om sökanden uppfyller de grundläggande förutsättningarna för rätt till&lt;br&gt;bilstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsbehörigheten i ärenden rörande bilstöd har således numera&lt;br&gt;förtydligats genom ett domstolsavgörande som torde få prejudicerande&lt;br&gt;betydelse. Det får förutsättas att försäkringsöverdomstolens ställnings-&lt;br&gt;tagande följs i den fortsatta tillämpningen och någon lagändring behövs&lt;br&gt;därför inte för att klargöra att tjänsteman hos försäkringskassan avgör&lt;br&gt;frågor om bilstöd för så vitt frågan inte gäller de grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningarna för rätt till sådan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Kostnader och ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att förlänga samordningstiden i arbetsskadeförsäkringen har&lt;br&gt;beräknats minska försäkringsutgiftema med knappt 140 milj.kr. per år&lt;br&gt;och kan beräknas minska administrationskostnaderna i storleksordningen&lt;br&gt;100 milj.kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förlängningen av särskilt kommunalt bostadstillägg är&lt;br&gt;kostnadsberäknad till 25 milj.kr. för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rationaliseringsvinst som kan beräknas uppstå genom förslagen&lt;br&gt;om utökad behörighet för tjänstemän i försäkringskassorna är ganska&lt;br&gt;marginell. Antalet ärenden som berörs uppgår till högst några tusen per&lt;br&gt;år. Jag avser att beakta kostnadsbesparingen, som kan beräknas till&lt;br&gt;0,5 - 1 milj.kr. för år räknat, i anslutning till kommande budget-&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i 3 kap. 5 § tredje stycket och 8 kap. 12 §&lt;br&gt;AFL bör träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:421) om ändring i lagen (1990:1466)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:1040) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1048) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1991:1042) om ändring i lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden&lt;br&gt;om bilstöd till handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt kom-&lt;br&gt;munalt bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1990:1467) om ändring i lagen (1981:49)&lt;br&gt;om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen under 16-18 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;justitiedepartementet resp, statsrådet Laurén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra sistnämnda lagförslagen gäller ämnen som faller under lag-&lt;br&gt;rådets granskningsområde. Förslagen är emellertid av sådan beskaffen-&lt;br&gt;het att lagrådets hörande skulle vara utan betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Specialmotivering till författningsförslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser ändringen i första stycket b) hänvisas till vad som sägs i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafens andra stycke om s.k. väntetid om 14 dagar&lt;br&gt;vid ändring enligt första stycket a) har i enlighet med vad som angetts i&lt;br&gt;avsnitt 3.1 slopats. En sådan ändring skall i stället ske från och med den&lt;br&gt;dag försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i paragrafen har vidare i enlighet med avsnitt 3.1 kom-&lt;br&gt;pletterats med en särregel om giltighetstiden av en SGI-ändring för dels&lt;br&gt;fall då övergång sker från sjuklön till sjukpenning vid slutet av en sjuk-&lt;br&gt;löneperiod, dels fall då sjukpenning och sjuklön skall utges för samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid på sätt som anges i 12 a §. Särregeln innebär att SGI-ändringen i&lt;br&gt;dessa situationer alltid skall gälla fr.o.m. den första dagen med sjuk-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens tredje stycke är en konsekvens av ändringar i&lt;br&gt;skollagen i enlighet med vad som sägs i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 2.5) görs ett tillägg i paragrafen som innebär att sjukpenning som&lt;br&gt;utges för tid då annars rehabiliteringspenning skulle ha uppburits inte&lt;br&gt;skall timberäknas enligt reglerna i 10 - 10 b §§ utan i stället beräknas&lt;br&gt;per kalenderdag enligt 4 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild reglering av hur rätten till sjukpenning&lt;br&gt;och sjukpenningens storlek skall bestämmas i fall då den försäkrade mot&lt;br&gt;ersättning vårdar annans barn i sitt hem som fosterbarn eller under jäm-&lt;br&gt;förliga förhållanden för tid då sjukpenning kommer i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen kompletteras regleringen med att årsarbetstid skall&lt;br&gt;fastställas för det antal timmar den försäkrade beräknas utföra förvärvs-&lt;br&gt;arbete som inte omfattar sådan vård som avses i paragrafen. Samtidigt&lt;br&gt;görs vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning är att föräl-&lt;br&gt;dern avstår från förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en förälder, som i samband med vård av barn enligt 10 § första&lt;br&gt;stycket eller 11 § eller i fall som avses i 10 § tredje eller fjärde styckena&lt;br&gt;är förhindrad att delta i rehabilitering enligt 22 kap., skall som angetts i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4), om övriga förutsättningar är&lt;br&gt;uppfyllda, ha rätt till tillfällig föräldrapenning vid frånvaro från rehabili-&lt;br&gt;teringen på den grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillägg som föreslås i ifrågavarande paragraf innebär att under-&lt;br&gt;låtenhet att delta i rehabilitering i de angivna situationerna skall jäm-&lt;br&gt;ställas med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av reglerna om&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att tillfällig föräldrapenning skall beräk-&lt;br&gt;nas per kalenderdag när en förälder skall uppbära sådan förmån för tid&lt;br&gt;då annars rehabiliteringspenning skulle ha uppburits (jfr motiveringen&lt;br&gt;till 3 kap. 10 c §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en konsekvens av ändringar i skollagen i&lt;br&gt;enlighet med vad som sägs i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i överensstämmelse med vad som anförts i avsnitt 6.3,&lt;br&gt;kompletterats så att det klargörs att tjänsteman hos försäkringskassa och&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd skall avgöra frågor om rätt till förtidspension,&lt;br&gt;särskild efterlevandepension, handikappersättning och vårdbidrag såvitt&lt;br&gt;gäller förutsättningarna för pension enligt 5 kap. I andra hänseenden än&lt;br&gt;som nu sagts åsyftas inte någon ändring av nuvarande tillämpning i&lt;br&gt;fråga om beslutsbehörigheten enligt paragrafen. Vid omprövning av&lt;br&gt;beslut skall dock naturligtvis tillämpas vad som föreskrivs i 20 kap.&lt;br&gt;10 §. Ett beslut avseende t.ex. återbetalningsskyldighet av pensionsför-&lt;br&gt;mån skall således, om det belopp som har utbetalats för mycket över-&lt;br&gt;stiger 10 procent av basbeloppet, omprövas av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:421) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:1466) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med socialtjänstens dagverksamhet skall kommuner erbjuda&lt;br&gt;hälso- och sjukvård, dock inte läkarvård, enligt vad som sägs i 18 §&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i dess lydelse fr.o.m. år 1992. Ett&lt;br&gt;tillägg har gjorts i punkt 8 i paragrafens uppräkning så att ersättning för&lt;br&gt;resekostnader i samband med besök för sjukvårdande behandling i sam-&lt;br&gt;band med dagverksamhet skall kunna utges i samma ordning som om&lt;br&gt;behandlingen hade getts i landstingskommunal regi. Undantag görs dock&lt;br&gt;vid boende som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), dvs. om den försäkrade bor i en särskild&lt;br&gt;boendeform för service eller omvårdnad eller i en bostad med särskild&lt;br&gt;service för handikappade. I de sistnämnda fallen skall kostnadsansvaret&lt;br&gt;för resor ligga på kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i punkt 9 innebär att ersättning för resekostnader i samband&lt;br&gt;med besök för läkarvård eller annan sjukvårdande behandling inom&lt;br&gt;primärvård skall utges i samma ordning och på lika villkor oavsett om&lt;br&gt;landsting eller kommun är vårdansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande båda tilläggen kan erinras om att den nya lagen (1991:419)&lt;br&gt;om resekostnadsersättning vid sjukresor hänvisar till förevarande para-&lt;br&gt;graf när det gäller det landstingskommunala administrationsansvarets&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1040)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen anförde socialförsäkringsut-&lt;br&gt;skottet vid riksdagsbehandlingen av regeringens förslag om rehabilite-&lt;br&gt;ring och rehabiliteringsersättning (SfU16, s. 29 och 30) bl.a. att det&lt;br&gt;förhållandet att såväl 2 kap. 11 § som 3 kap. 8 § andra stycket AFL&lt;br&gt;upphävs kommer att leda till att sjukpenning vid medicinsk behandling&lt;br&gt;och medicinsk rehabilitering endast kan utges i förhållande till den fak-&lt;br&gt;tiska nedsättningen av arbetsförmågan. I regel torde den faktiska arbets-&lt;br&gt;förmågan inte vara nedsatt i samma utsträckning som åtgärderna för-&lt;br&gt;hindrar förvärvsarbete. Enligt utskottets mening bör motsvarigheten till&lt;br&gt;nuvarande bestämmelse i 3 kap. 8 § andra stycket AFL jämförd med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 § AFL införas i lagen såvitt avser rätten till sjukpenning vid&lt;br&gt;medicinsk behandling och medicinsk rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har ändring gjorts i förevarande paragraf som&lt;br&gt;klargör att det skall vara möjligt att uppbära sjukpenning enligt para-&lt;br&gt;grafen i samband med medicinsk behandling eller medicinsk rehabilite-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i paragrafens fjärde stycke, som ger definitionen på&lt;br&gt;begreppet sjukperiod, jämställs tid under vilken den försäkrade i oav-&lt;br&gt;bruten följd har rätt till sjukpenning enligt 7 b § med sådan tid då den&lt;br&gt;försäkrade i oavbruten följd lider av sjukdom som sätter ned arbets-&lt;br&gt;förmågan med minst en fjärdedel. Härav följer att, om sådan tid för&lt;br&gt;vilken sjukpenning enligt 7 b § utges inleds eller avslutas i omedelbar&lt;br&gt;anslutning till ett sjukfall enligt 7 §, dessa perioder kommer att utgöra&lt;br&gt;en sammanhängande sjukperiod. Detta blir av betydelse främst för fast-&lt;br&gt;ställandet av sjukpenningens kompensationsgrad enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska behandlings- eller rehabiliteringsåtgärder enligt 7 b § kan&lt;br&gt;förekomma etappvis med mellanliggande uppehåll i behandlingen. Under&lt;br&gt;uppehåll i behandlingen kan den försäkrade i vissa fall vara i fullt arbete&lt;br&gt;och i andra fall berättigad till hel eller partiell sjukpenning. Kravet på att&lt;br&gt;rätten till sjukpenning skall föreligga i oavbruten följd innebär att sjuk-&lt;br&gt;perioden bryts vid uppehåll i sjukpenningrätten en hel dag eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas förekomma att en försäkrad som genomgår rehabilitering&lt;br&gt;enligt 22 kap. skulle ha varit berättigad till fortsatt sjukpenning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. om rehabiliteringen inte hade kommit till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 8 § fjärde stycket anses som sjukperiod tid, under vilken&lt;br&gt;en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 3 kap. 7 §.&lt;br&gt;En sjukperiod skall enligt 3 kap. 1 § fjärde stycket - om den inleds i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön - anses omfatta också sjuklöneperioden. En sjukperiod kan be-&lt;br&gt;dömas som avslutad i och med att en rehabiliteringsperiod med reha-&lt;br&gt;biliteringsersättning påböijas. Av skäl som anförts i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 2.5) skall emellertid en försäkrad som måste avbryta&lt;br&gt;en rehabiliteringsperiod på grund av att han insjuknar så att hans arbets-&lt;br&gt;förmåga sätts ned med minst en fjärdedel inte anses påböija en ny sjuk-&lt;br&gt;period. I stället skall, om rehabiliteringsperioden inletts i omedelbar&lt;br&gt;anslutning till en sjukperiod, i sådant fall sjukperioden anses obruten&lt;br&gt;alltsedan första dagen med sjuklön eller sjukpenning. Om rehabilite-&lt;br&gt;ringsperioden inte inletts i omedelbar anslutning till en sjukperiod skall&lt;br&gt;sjukperioden i stället anses obruten alltsedan första dagen med rehabili-&lt;br&gt;teringspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rehabilitering avbryts av orsak som nämnts har det således ingen&lt;br&gt;betydelse om den försäkrade insjuknar i samma eller annan sjukdom än&lt;br&gt;den som föranlett rehabiliteringen. Detta motiveras bl.a. av att försäk-&lt;br&gt;rade, vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av&lt;br&gt;viss sjukdom, inte påbörjar en ny sjukperiod om diagnosen ändras i en&lt;br&gt;löpande sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av tillägget i paragrafens femte stycke kan exemplifieras&lt;br&gt;enligt följande. En försäkrad som haft en sjukperiod om 40 dagar och&lt;br&gt;omedelbart därefter genomgått rehabilitering under 20 dagar skall så-&lt;br&gt;ledes om rehabiliteringsperioden avbryts på grund av att han insjuknar&lt;br&gt;så att hans arbetsförmåga sätts ned med minst en fjärdedel anses ha haft&lt;br&gt;en sammanhängande sjukperiod om 60 dagar. Detta har betydelse för&lt;br&gt;sjukpenningens kompensationsgrad från och med den öka dagen i sjuk-&lt;br&gt;perioden och för den tid som återstår till dess kompensationen höjs från&lt;br&gt;och med den 9l:a dagen i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rehabiliteringsperioden inte inletts i omedelbar anslutning till en&lt;br&gt;sjukperiod har - under i övrigt oförändrade förutsättningar - regeln&lt;br&gt;betydelse för sjukpenningens kompensationsgrad från och med den 21:a&lt;br&gt;dagen i sjukperioden, räknat från första dagen rehabiliteringsersättning,&lt;br&gt;och för den tid som återstår till dess kompensationen höjs från och med&lt;br&gt;den 9ka dagen i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en sammanhängande sjukperiod anses föreligga får vidare till följd,&lt;br&gt;i de båda fall som nyss nämnts, att en sjuklöneperiod inte kan börja löpa&lt;br&gt;när sjukperioden och rehabiliteringsperioden tillsammans pågått minst 14&lt;br&gt;dagar eller rehabiliteringsperioden ensam varat lika länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen, som behandlats i avsnitt 2.3 i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, innebär att försäkringskassan får möjlighet att förvägra en&lt;br&gt;försäkrad ersättning enligt lagen också när denne utan giltig anledning&lt;br&gt;vägrar att underkasta sig sådan medicinsk behandling eller medicinsk&lt;br&gt;rehabilitering som avses i 3 kap. 7 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär i överensstämmelse med vad som anförts i av-&lt;br&gt;snitt 6.2 att omprövning av beslut i fråga om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 4 § skall göras av tjänsteman, om det för mycket utbetalade be-&lt;br&gt;loppet inte överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 §. Här&lt;br&gt;avses basbeloppet för det år då beslutet i ärendet om återkrav först fattas&lt;br&gt;av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 3 kap. 12 § om rätt till sjukpenning för den som under vissa&lt;br&gt;förhållanden vårdar annans barn i hemmet och sättet för fastställande av&lt;br&gt;sjukpenningens storlek i dessa fall blir genom den föreslagna komplette-&lt;br&gt;ringen av hänvisningen i förevarande paragraf tillämpliga på motsvar-&lt;br&gt;ande sätt i fråga om rehabiliteringspenning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1048)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 3.2 i den allmänna motiveringen skall en försäk-&lt;br&gt;rad som uppbär sjukpenning för samma tid som sjuklön skall utges till&lt;br&gt;honom av en arbetsgivare inte tillgodoräknas årsarbetstid från förvärvs-&lt;br&gt;arbete hos den arbetsgivaren vid bestämmande av sjukpenningens stor-&lt;br&gt;lek. Detta klargörs genom den nya föreskriften i andra stycket av para-&lt;br&gt;grafen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465)&lt;br&gt;om ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i paragrafen innebär att ersättning för när-&lt;br&gt;ståendevård skall beräknas per kalenderdag när en förälder skall uppbära&lt;br&gt;sådan förmån för tid då annars rehabiliteringspenning skulle ha upp-&lt;br&gt;burits (jfr motiveringen till 3 kap. 10 c § AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen har samma orsak och innebörd som ändringen i&lt;br&gt;20 kap. 10 § första stycket AFL såvitt gäller omprövning av beslut i&lt;br&gt;fråga om återbetalningsskyldighet (avsnitt 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har samma orsak och innebörd som ändringen i 20 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket AFL såvitt gäller omprövning av beslut i fråga om återbe-&lt;br&gt;talningsskyldighet (avsnitt 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i paragrafen, som behandlats i avsnitt 4 i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen, förlängs den tid under vilken sjukpenning enligt&lt;br&gt;LAF samordnas med sjukpenning enligt AFL. Vidare görs en redak-&lt;br&gt;tionell ändring avseende hänvisningen till 3 kap. 3 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som föreslagits i avsnitt 6.3 skall en tjänsteman ompröva&lt;br&gt;beslut i ärenden som enbart innefattar ställningstagande till huruvida det&lt;br&gt;föreligger orsakssamband mellan ett olycksfall i arbetet och en ådragen&lt;br&gt;skada. Samma sak skall givetvis gälla beträffande sambandsbedömning i&lt;br&gt;frågan huruvida en skada utgör recidiv till ett olycksfall i arbetet. Enligt&lt;br&gt;den nya lydelsen av andra stycket i paragrafen återstår för omprövning&lt;br&gt;genom socialförsäkringsnämnd av beslut i sjukpenningärenden enligt&lt;br&gt;3 kap. 5 § endast de som avser om och i vilken utsträckning den försäk-&lt;br&gt;rades sjukdom sätter ned arbetsförmågan. Hit hör också fall då frågan&lt;br&gt;gäller t.ex. i vilken omfattning en nedsättning av arbetsförmågan skall&lt;br&gt;hänföras till ett olycksfall i arbetet resp, en annan skadeorsak. I övrigt&lt;br&gt;är ändringarna i paragrafen av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1042)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna hänvisningen till 3 kap. 7 b § AFL skall, på sätt&lt;br&gt;som för närvarande (lydelsen intill utgången av år 1991) gäller genom&lt;br&gt;hänvisning till 2 kap. 11 § AFL, en försäkrads förmåga att skaffa sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete när han genomgår medicinsk behandling eller&lt;br&gt;medicinsk rehabilitering anses nedsatt även i den mån han genom åt-&lt;br&gt;gärden är förhindrad att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delpensionsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen har samma orsak och innebörd som ändringen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 § första stycket AFL i vad avser omprövning av beslut i&lt;br&gt;fråga om återbetalningsskyldighet (avsnitt 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen har samma orsak och innebörd som ändringen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 § första stycket AFL i vad avser omprövning av beslut i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om återbetalningsskyldighet (avsnitt 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om&lt;br&gt;bidragsförskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen har samma orsak och innebörd som ändringen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 § första stycket AFL i vad avser omprövning av beslut i&lt;br&gt;fråga om återbetalningsskyldighet (avsnitt 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:360) om&lt;br&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till&lt;br&gt;handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har samma orsak och innebörd som ändringen i 20 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket AFL i vad avser omprövning av beslut i fråga om återbe-&lt;br&gt;talningsskyldighet (avsnitt 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.13 Förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen&lt;br&gt;(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg&lt;br&gt;till folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens giltighetstid förlängs med ett år av skäl som redovisats i av-&lt;br&gt;snitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1467)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av&lt;br&gt;läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen innebär att den som vistas vid en sådan vårdin-&lt;br&gt;rättning som har tagits över av en kommun enligt lagen (1990:1402) om&lt;br&gt;övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar far rätt att&lt;br&gt;kostnadsfritt erhålla sådana förbrukningsartiklar som avses i 6 § i de fall&lt;br&gt;regeringen har förordnat om att artiklarna skall tillhandahållas utan&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i paragrafen åläggs kommunen att svara for kost-&lt;br&gt;naderna för förbrukningsartiklar som enligt 2 a § skall lämnas kostnads-&lt;br&gt;fritt till den som vistas på en vårdinrättning som har övertagits av kom-&lt;br&gt;munen enligt lagen 1990:1402.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i paragrafen öppnas möjlighet för försäkringskassan att&lt;br&gt;utan hinder av sekretessbestämmelsen i 7 kap. 7 § sekretesslagen lämna&lt;br&gt;uppgift till arbetsgivaren om vad som framkommit vid en sjukkontroll.&lt;br&gt;Uppgift får lämnas endast om den behövs för att arbetsgivaren skall&lt;br&gt;kunna ta ställning till arbetstagarens rätt till sjuklön under sjuklöneperio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringskassas skyldighet som sådan att lämna ut uppgift som&lt;br&gt;framkommit vid sjukkontroll regleras inte genom denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.16 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att löneutmätning och införsel får äga rum även i&lt;br&gt;rehabiliteringspenning, såsom redan är fallet med bl.a. sjukpenning och&lt;br&gt;föräldrapenningförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om till att rehabiliteringsersättning i form av särskilt bidrag inte&lt;br&gt;enbart är avsedd att täcka vissa särskilt angivna kostnader utan också&lt;br&gt;delvis är avsedd att täcka vissa allmänna levnadsomkostnader har det&lt;br&gt;ansetts att det särskilda bidraget inte bör komma i fråga för löneexeku-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om&lt;br&gt;försäkringsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i andra stycket klargörs att försäkringsavtalslagen inte&lt;br&gt;skall tillämpas på försäkring hos en allmän försäkringskassa mot kost-&lt;br&gt;nader för sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.18 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § sekretesslagen föreskrivs att uppgift för vilken sekretess&lt;br&gt;gäller enligt lagen inte får röjas för enskild i andra fall än som anges i&lt;br&gt;sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hän-&lt;br&gt;visar. Ett tillägg behövs därför i den aktuella paragrafens fjärde stycke&lt;br&gt;för att sekretessen, som följer av paragrafens första stycke, inte skall&lt;br&gt;gälla förhållanden som undantagits enligt föreskrift i sjuklönelagen (jfr&lt;br&gt;lagförslag 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:421) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:1466) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:1040) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1048) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1991:1042) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av&lt;br&gt;ärenden om bilstöd till handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt Prop. 1991/92:40&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1990:1467) om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;br&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension på&lt;br&gt;tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under&lt;br&gt;femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredrag-&lt;br&gt;anden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning i berörda delar av riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;och domstolsverkets rapport Kortare handläggningstider&lt;br&gt;vid bl.a. omprövning och överklagande inom&lt;br&gt;socialförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) anser att vissa omprövningsärenden i&lt;br&gt;försäkringskassorna som för närvarande ankommer på socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd skall handläggas av tjänsteman. Domstolsverket (DV) anför att&lt;br&gt;DV inte har några invändningar häremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett antal ärendeslag, där tjänsteman i försäkringskassa fattar&lt;br&gt;beslut, sker eventuell omprövning i socialförsäkringsnämnd. RFV&lt;br&gt;konstaterar att för flera av dessa ärenden finns en väl utvecklad rätts-&lt;br&gt;tillämpning och skälighetsbedömningar förekommer i liten utsträckning.&lt;br&gt;Därför kan det finnas skäl att även eventuell omprövning i dessa ären-&lt;br&gt;den görs av tjänsteman. De omprövningsärenden som föreslås bli&lt;br&gt;överflyttade till tjänsteman är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet enligt 20 kap. 4 § AFL om det belopp&lt;br&gt;som utbetalats för mycket uppgår till högst 10 % av basbeloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till havandeskapspenning enligt 3 kap. 9 § AFL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor rörande hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg som&lt;br&gt;enligt förordningen (1986:778) om förtroendemannamedverkan i&lt;br&gt;ärenden enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension skall omprövas av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhåller RFV att oklarhet råder i några frågor huruvida det&lt;br&gt;är socialförsäkringsnämnd eller tjänsteman som är beslutsbehörig. RFV&lt;br&gt;anser att det behövs ett klarläggande att tjänsteman är beslutsbehörig i&lt;br&gt;följande tre fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ställningstagande till huruvida förutsättningarna i 5 kap. AFL är&lt;br&gt;uppfyllda vid prövning av ärenden om förtidspension, handikapp-&lt;br&gt;ersättning och vårdbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prövning av ansökan om anpassningsbidrag inom bilstödet till&lt;br&gt;handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut som gäller fråga huruvida skada ådragits&lt;br&gt;till följd av olycksfall i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV framhåller att förslagen till förenklat beslutsförfarande medför en&lt;br&gt;årlig kostnadsbesparing om 0,5-1 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande&lt;br&gt;över riksförsäkringsverkets och domstolsverkets rapport&lt;br&gt;Kortare handläggningstider vid bl.a. omprövning och&lt;br&gt;överklagande inom socialförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från försäkringsöverdomstolen,&lt;br&gt;kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall, kammarrätten i Jönköping, försäkringsrätten för Mellan-&lt;br&gt;sverige, försäkringsrätten för Södra Sverige, försäkringsrätten för Norra&lt;br&gt;Sverige, statskontoret, riksrevisionsverket, riksdagens ombudsmän (JO),&lt;br&gt;domstolsutredningen (Ju 1989:06), Försäkringskasseförbundet, Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation och Sveriges akademikers centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ...............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning vid rehabilitering....................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Inledning............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Ersättning vid medicinsk rehabilitering..........33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Indragning eller nedsättning av ersättning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medicinsk rehabilitering...................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Vård av barn i samband med rehabilitering .......35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Beräkning av sjukpenning m.m. vid avbrott i reha-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilitering ............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Utmätning och införsel av rehabiliteringspenning .... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Rehabiliteringsersättning till fosterförälder........40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra sjukförsäkringsfrågor....................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Ändring av sjukpenninggrundande inkomst .......41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Sjukpenningberäkning och årsarbetstid ..........43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Ersättning vid resa i samband med kommunal hälso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvård..........................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Sjukpenninggrundande inkomst m.m. i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss utbildning.........................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;Kostnadsansvaret för vissa förbrukningsartiklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid vistelse på vårdinrättning................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;Försäkring mot kostnader för sjuklön...........47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;Sjukkontroll under en sjuklöneperiod...........48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlängd samordningstid inom arbetsskadeförsäkringen ... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Nuvarande regler .......................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Behovet av förändring av regelsystemet m.m ......50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Förlängd samordningstid inom arbetsskadeförsäkringen 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension.......54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa åtgärder för att förenkla handläggningen i försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringskassorna .............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Inledning............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Handläggning av vissa omprövningsärenden.......55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Klarläggande av beslutsbehörigheten i vissa frågor ... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och ikraftträdande....................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering till författningsförslagen...........61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring.......................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:421) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1990:1466) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring .............63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1040) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1048) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning och ledighet för närståendevård........66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till smittbärare ..................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring.....................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1042) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring . 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delpensionsförsäkring.....................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna barnbidrag .....................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsförskott.........................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:360) om&lt;br&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade . 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.13 Förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;folkpension...........................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1467) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läke-&lt;br&gt;medelskostnader, m.m.....................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuklön .............................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.16 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken .... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsavtal ........................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.18 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)........................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1....................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2....................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40092, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:10:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0340</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:10:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0340</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__40.pdf</filnamn>
<filstorlek>2953733</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E225B49A-A42F-46A1-AAF0-74AC091D8039</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SfU5</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SfU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Doris Håvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Doris Håvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Doris Håvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Doris Håvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fredrik Reinfeldt  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fredrik Reinfeldt  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M, KD, FP, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M, KD, FP, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:40&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>