<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288588</hangar_id>
 <dok_id>GF0338</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>38</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:38</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>38</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:41:14</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Inriktning av den ekonomiska politiken</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0338/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0338</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0338</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:38&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Inriktningen av den ekonomiska politiken&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för finans-&lt;br&gt;departementet; vidare cheferna för social-, utbildnings- och arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementen samt statsrådet Könbeig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas inriktningen av den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens syn på det ekonomiska läget redovisas. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund presenteras regeringens strategi för att bryta den ekonomiska&lt;br&gt;stagnationen samt för att åter skapa tillväxt och balans i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviseras ett antal kommande propositioner, utredningar&lt;br&gt;etc. inom det ekonomiska-politiska området. Vidare läggs lagförslag&lt;br&gt;rörande bl.a. kommunernas ekonomi och socialförsäkringssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattning och slutsatser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Läget i den svenska ekonomin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allvarlig kris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi befinner sig i allvarlig kris. Utvecklingskraften har&lt;br&gt;successivt försvagats och resultatet är nu total stagnation. Den mest&lt;br&gt;tydliga effekten är den drastiskt ökande arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudproblemet är de strukturella brister som har blivit allt tydligare&lt;br&gt;och vars effekter på ekonomins funktionssätt blivit alltmer negativa. Den&lt;br&gt;s.k. tredje vägens politik, som huvudsakligen bestod av en stor devalve-&lt;br&gt;ring 1982, ledde inte till nödvändiga strukturförändringar därför att den&lt;br&gt;ekonomiska politiken inte lades om. Konkurrenskraften återställdes&lt;br&gt;temporärt, men utvecklingskraften tilläts fortsätta att försvagas. Den&lt;br&gt;djupa svacka svensk ekonomi nu befinner sig i är en följd bl.a. av dessa&lt;br&gt;brister. Att fallet blivit så snabbt och kraftigt är emellertid också en följd&lt;br&gt;av en tilltagande kostnadskris och av en försvagad internationell&lt;br&gt;konjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krisen i den svenska ekonomin är i hög grad självförvållad. Medan den&lt;br&gt;totala tillväxten i OECD-området bedöms öka med ca 3 1/2 % under&lt;br&gt;perioden 1990-1992 faller den i Sverige med inemot 1 %. Än tydligare&lt;br&gt;framgår Sveriges problem när industriproduktionen jämförs. Den väntas&lt;br&gt;under samma period öka med 3 1/4 % i OECD och med 2 1/2 % i&lt;br&gt;OECD-Europa medan den i Sverige beräknas falla med 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om när en vändpunkt kommer i den svenska ekonomin har fått&lt;br&gt;en alltför stor vikt i samhällsdebatten. Ett normalt konjunkturförlopp&lt;br&gt;innebär att en uppgång kommer två-tre år efter det att nedgången inletts.&lt;br&gt;Från ekonomisk-politisk synpunkt är det betydligt viktigare att fråga sig&lt;br&gt;om ekonomin har tillräcklig utvecklingskraft för långsiktigt hållbar&lt;br&gt;tillväxt i takt med omvärlden. Så är inte fallet idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla bedömningar av utsikterna för den svenska ekonomin under 1991-&lt;br&gt;1992 visar på en mycket svag utveckling. Problemen manifesteras inom&lt;br&gt;alla delar av svensk ekonomi. Sysselsättningen minskar och arbetslös-&lt;br&gt;heten ökar. Antalet varsel ökar. Antalet konkurser ökar. Investeringarna&lt;br&gt;rasar, särskilt inom industrin och byggnadsverksamheten. Lönsamheten&lt;br&gt;i industrin sjunker. Bruttonationalprodukten beräknas i år minska med 1&lt;br&gt;% eller mer. Även nästa år bedöms ekonomin utvecklas svagt. Gemen-&lt;br&gt;samt för alla prognoser är en total stagnation för perioden 1991-1992.&lt;br&gt;Alla bedömningar tyder också på att läget för den svenska ekonomin har&lt;br&gt;försämrats sedan i våras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten har på ett år fördubblats och väntas mot&lt;br&gt;slutet av detta år bli drygt 3 %. Under 1992 och 1993 fortsätter den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten att stiga. En nivå i närheten av 4 % under 1993&lt;br&gt;framstår idag som trolig, men det går inte att utesluta att arbetslösheten&lt;br&gt;blir ännu högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sysselsatta inom industrin har minskat med ca 100 000 sedan&lt;br&gt;slutet av 1989. Inte heller i detta avseende är botten nådd. Investeringar-&lt;br&gt;na faller snabbt i det privata näringslivet. Därmed äventyras den framtida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;standardutvecklingen och välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försvagade finanser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I år sker en mycket snabb försvagning av de offentliga finanserna. Den&lt;br&gt;beror dels på den fällande aktiviteten i ekonomin, dels på löne- och&lt;br&gt;prisnedväxlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom de försämrade offentliga finanserna finns också långsiktiga och&lt;br&gt;strukturella problem. Under en följd av år har transfereringarna till&lt;br&gt;hushållen vuxit snabbare än andra offentliga utgifter. Dagens regelsystem&lt;br&gt;ger upphov både till direkt stigande utgifter och till indirekta negativa&lt;br&gt;effekter genom att de bidrar till den låga tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är de statliga finanserna som försämras. Statens finansiella&lt;br&gt;sparande beräknas för helåret 1991 visa ett underskott på ca 33 miljarder&lt;br&gt;kr. Underskottet i statens finansiella sparande ökar till ca 55 miljarder kr.&lt;br&gt;1992 och än mer för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbättring i statens finanser är i första hand beroende av att vi på&lt;br&gt;nytt får ekonomisk tillväxt i Sverige. Det räcker emellertid inte med&lt;br&gt;detta. Förändringar av strukturell karaktär i de olika utgiftssystemen är&lt;br&gt;också nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget på den svenska kreditmarknaden har under senare tid varit&lt;br&gt;oroligt. Många kreditinstitut har ådragit sig betydande kreditförluster och&lt;br&gt;har skärpt sin utlåningspolitik. De nuvarande problemen på kreditmarkna-&lt;br&gt;den beror i hög grad på två delvis samverkande faktorer, den ekonomiska&lt;br&gt;stagnationen och en betydande nedgång i priserna på marknaden för&lt;br&gt;kommersiella fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en avreglerad marknad med fri konkurrens måste aktörerna själva&lt;br&gt;ta ansvar för sitt agerande. Staten har tvingats ingripa i två fäll under det&lt;br&gt;senaste året. I fället Nordbanken var staten ägare och hade i denna&lt;br&gt;egenskap ett särskilt ansvar. I det andra fallet rörande Första Sparbanken&lt;br&gt;fänns det en allvarlig risk för att stabiliteten på de finansiella marknader-&lt;br&gt;na skulle kunna hotas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Europaintegrationen och Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I december 1990 uttalade riksdagen att ett EG-medlemskap låg i Sveriges&lt;br&gt;nationella intresse. En formell ansökan om medlemskap lämnades in i&lt;br&gt;juli 1991. En stor del av det ekonomiska innehållet i ett EG-medlemskap&lt;br&gt;omfettas redan av det heltäckande EES-avtal som blev klart i oktober&lt;br&gt;1991. Som part i detta avtal kan Sverige delta fullt ut i den inre&lt;br&gt;marknaden. EES-avtalet är därför ett viktigt steg på vägen mot svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fullvärdigt svenskt deltagande i det europeiska ekonomisk-politiska&lt;br&gt;samarbetet förutsätter vidare att vi varaktigt lyckas bringa ner inflations-&lt;br&gt;takten. I diskussionen inom EG om en europeisk ekonomisk och monetär&lt;br&gt;union används nivån på den långa räntan som en indikator på detta. Den&lt;br&gt;fortfarande förhållandevis höga räntan är ett tecken på att Sverige ännu&lt;br&gt;inte helt förmått bryta inflationsförväntningarna. Det är därför nödvändigt&lt;br&gt;att i den ekonomiska politiken prioritera inflationsbekämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på skattepolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullt ut kunna deltaga i det ekonomiska och monetära samarbete&lt;br&gt;som nu växer fram krävs att de offentliga finanserna är i balans.&lt;br&gt;Medlemskap innebär dessutom att Sverige inte kan ha ett skattetryck som&lt;br&gt;avviker avsevärt från omvärldens. En anpassning nedåt av ett antal olika&lt;br&gt;skattesatser är angelägen av dessa skäl men också därför att Sveriges&lt;br&gt;höga skattetryck bidragit till att försvaga den svenska ekonomins&lt;br&gt;växtkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första finns formellt bindande krav på förändringar. Ett&lt;br&gt;exempel på detta är ett slopande av kilometerskatten. För det andra&lt;br&gt;kommer det att krävas anpassningar som inte följer av formella krav men&lt;br&gt;där det i stället är en samhällsekonomisk nödvändighet att anpassningen&lt;br&gt;sker; ekonomiskt tvingande anpassningskrav. Det är t.ex. inte möjligt att&lt;br&gt;bibehålla kapitalbeskattningen på nuvarande nivå, eftersom det skulle&lt;br&gt;leda till kapitalflykt. Inte heller ett generellt mervärdeskatteuttag på&lt;br&gt;nuvarande nivå kan behållas utan att omfattande gränshandel uppkommer.&lt;br&gt;Härtill kommer ytterligare krav på anpassningar där det i dagsläget är&lt;br&gt;mera oklart om dessa bör karaktäriseras som bindande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av skattesänkningarna är dock av den art att anpassningen kan&lt;br&gt;genomföras gradvis och att de inte behöver vara fullt genomförda ens till&lt;br&gt;mitten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest akuta anpassningskraven avser kapitalbeskattningen, där&lt;br&gt;regeringen avser att föreslå skattesänkningar redan för 1991 och 1992.&lt;br&gt;Regeringen avser återkomma med en mer utförlig redovisning under&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Fyra huvuduppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringsarbetet kommer under mandatperioden att domineras av fyra&lt;br&gt;stora uppgifter som alla hänger samman med den ekonomiska politiken&lt;br&gt;och arbetet med att ge Sverige en ny start.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första uppgiften är att föra Sverige in i det europeiska samarbetet&lt;br&gt;genom förhandlingarna om medlemskap i den Europeiska Gemenskapen.&lt;br&gt;Det nyligen färdigförhandlade EES-avtalet är ett betydelsefullt steg på&lt;br&gt;vägen mot EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra stora uppgiften för den nya regeringen är att bryta den&lt;br&gt;ekonomiska stagnationen och att lägga grunden för en ny period av&lt;br&gt;tillväxt, företagande och utveckling i hela Sverige. Bara en ekonomisk&lt;br&gt;politik som inriktas på tillväxt kan skapa full sysselsättning, stabila priser&lt;br&gt;och sunda statsfinanser. Bara en sådan politik kan leda till ökat välstånd&lt;br&gt;och ökad rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje stora uppgiften är att genomföra en valfrihetsrevolution&lt;br&gt;inom välfärdspolitiken, liksom andra förbättringar inom välfärd och social&lt;br&gt;omsorg. Välfärdspolitiken skall ges en ny inriktning där köerna kortas,&lt;br&gt;servicen förbättras och valfriheten för den enskilde sätts i första rummet.&lt;br&gt;Välfärdspolitiken gynnar alla, men den betyder allra mest för för de&lt;br&gt;ensamma, fattiga och sjuka och för alla dem som inte själva kan skapa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en rimlig standard och som inte har någon som bryr sig om dem eller tar Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;ansvar för dem. En effektivare produktion av offentliga tjänster är&lt;br&gt;därutöver nödvändig för att rätta till de strukturella obalanserna i&lt;br&gt;ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fjärde stora uppgiften för den nya regeringen är miljöpolitiken. Att&lt;br&gt;skydda och förbättra miljön är en framtidsutmaning i allas intresse.&lt;br&gt;Miljöpolitiken bör i första hand inriktas mot att förebygga miljöskador.&lt;br&gt;Ett viktigt krav på den ekonomiska politiken är att den tillväxt som&lt;br&gt;uppnås skall vara långsiktigt hållbar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Den ekonomisk-politiska strategin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik är en samlad strategi. Var för sig kan&lt;br&gt;inte de åtgärder som föreslås lösa problemen men sammantaget lägger de&lt;br&gt;en grund för en återhämtning i ekonomin och framtida stabil tillväxt.&lt;br&gt;Den väg regeringen anvisar är den enda som kan återupprätta Sverige&lt;br&gt;som industrination och komma till rätta med såväl de samhällsekono-&lt;br&gt;miska som de statsfinansiella obalanserna. Detta är en förutsättning för&lt;br&gt;att bevara och utveckla välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande är att den ekonomiska politiken ges en långsiktig inriktning&lt;br&gt;i syfte att förbättra utvecklingskraften. De åtgärder som sätts in mot&lt;br&gt;kortsiktiga stabiliseringsproblem måste stå i samklang med vad som är&lt;br&gt;långsiktigt nödvändigt. Detta innebär att regeringen avvisar åtgärder som&lt;br&gt;skulle medföra en generell efterfrågeökning. En sådan skulle skapa större&lt;br&gt;underskott i såväl bytesbalans som statsbudget och skulle leda till högre&lt;br&gt;inflation och högre ränta. Detta skulle i sin tur försämra ekonomins&lt;br&gt;långsiktiga utvecklingskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell konjunkturuppgång ger Sverige viss draghjälp men är&lt;br&gt;inte lösningen på Sveriges ekonomiska problem. Den politik som här&lt;br&gt;beskrivs är nödvändig oavsett när den internationella konjunkturen&lt;br&gt;vänder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ägandespridning och enskilt sparande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En marknadsekonomi bygger på privat företagsamhet. Privat ägande och&lt;br&gt;därmed privat sparande är omistliga förutsättningar för ett fritt näringsliv&lt;br&gt;och därmed för framgångsrika företag. Därför måste den ekonomiska&lt;br&gt;politiken inriktas på att göra enskilt ägande och sparande lönsamt och&lt;br&gt;attraktivt. Regeringen avser att stärka det enskilda ägandet bl.a. genom&lt;br&gt;att föreslå förbättrat skydd i grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under november månad avser regeringen att förelägga riksdagen en&lt;br&gt;proposition rörande principer för privatisering av statligt ägda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privata sparmedel och det enskilda ägandets ställning har inte&lt;br&gt;respekterats till fullo. Regeringen har dragit tillbaka propositionen om&lt;br&gt;AP-fondema och lagt fram förslag om avveckling av löntagarfonderna&lt;br&gt;(prop 1991/92:36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparande måste uppmuntras med generella ekonomiska&lt;br&gt;medel. Det måste löna sig för den enskilde att göra det som är bra för&lt;br&gt;hela samhället. Därför skall de skatter som belastar sparande sänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan förelagt riksdagen förslag om att omsättningsskat-&lt;br&gt;ten på aktier tas bort. I en separat skattepolitisk proposition (prop.&lt;br&gt;1991/92:60) lägger regeringen inom kort fram förslag om bl.a. sänkt&lt;br&gt;kapitalbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål för sparandepolitiken är att hushållen skall kunna ha ett&lt;br&gt;sparkapital motsvarande den genomsnittliga årslönen för en industriarbe-&lt;br&gt;tare. Detta skulle skapa ökat oberoende för enskilda individer gentemot&lt;br&gt;myndigheter och arbetsgivare, och inför oväntade ekonomiska förändring-&lt;br&gt;ar. De främsta sparmålen är den egna bostaden och pensionen. Bostads-&lt;br&gt;finansieringssystem och pensionssystem måste därför utformas så att&lt;br&gt;sparandet uppmuntras. Regeringen avser inom kort att tillkalla en särskild&lt;br&gt;utredare för att närmare undersöka olika metoder för att stimulera&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bättre villkor för småföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att marknadsekonomin skall fungera krävs livskraftiga små och&lt;br&gt;medelstora företag. Utvecklingskraften och mångfalden hos småföretag&lt;br&gt;är oerhört viktig för svensk ekonomi och för en sund konkurrens. Det är&lt;br&gt;i de mindre företagen som en stor del av det nytänkande sker som leder&lt;br&gt;till utveckling av produkter, produktionsprocesser och tjänster, vilket i&lt;br&gt;sin tur är en förutsättning för hela näringslivets framgång. De mindre&lt;br&gt;företagen är en bra miljö för nya idéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken råder idag stora svårigheter att starta privata företag inom&lt;br&gt;de verksamheter där den offentliga sektorn producerar tjänster. Oftast&lt;br&gt;gäller det kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg. Det är viktigt&lt;br&gt;att släppa fram småföretagen också här. Det är av betydelse för alla&lt;br&gt;människors valfrihet, inte bara för dem som då får chansen att starta&lt;br&gt;eget, utan också för alla konsumenter och offentliganställda, som får&lt;br&gt;chansen att välja alternativ till den offentliga sektorns tjänster och&lt;br&gt;alternativ till dagens offentliga arbetsgivare. En sådan förändring leder&lt;br&gt;också till förbättrad produktivitet i tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i en separat proposition inom kort fram en rad&lt;br&gt;förslag som tillsammans innebär en kraftfull omläggning av näringspoliti-&lt;br&gt;ken till gagn för ny- och småföretagandet. Förslagen innebär både sänkta&lt;br&gt;skatter, t. ex. slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital, och&lt;br&gt;avregleringar för de mindre företagen. Samtidigt föreslås i det följande&lt;br&gt;att vissa företags- och branschstöd avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall i vår också återkomma till riksdagen med konkreta&lt;br&gt;förslag till förbättrad riskkapitalförsörjning för de mindre och nystartade&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skärpt konkurrens och avreglering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Marknadsekonomi förutsätter förutom enskilt företagande också en&lt;br&gt;effektiv och fungerande konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom viktiga delar av den svenska ekonomin är konkurrensen&lt;br&gt;otillräcklig och en serie av åtgärder krävs för att förbättra den. Europa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrationen kommer att öka konkurrensen för många företag och Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;branscher i Sverige. Redan EES-avtalets ikraftträdande 1993 innebär&lt;br&gt;stora förändringar för branscher som vant sig vid att på sin hemmamark-&lt;br&gt;nad agera i skydd av nationella regleringar. Medlemskap i EG förstärker&lt;br&gt;denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under våren 1992 lägga fram förslag om skärpt&lt;br&gt;konkurrenslagstiftning, som avses träda i kraft den 1 juli 1992 samt&lt;br&gt;förslag om avregleringar av branscher som idag är så hårt styrda att&lt;br&gt;konkurrensen i praktiken inte fungerar. Plan- och bygglagen föreslås&lt;br&gt;ändras fr.o.m den 1 februari 1992 så att näringsfrihet och effektiv&lt;br&gt;konkurrens främjas i kommunal planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn skall reformeras och dess tjänsteproduktion&lt;br&gt;utsättas för konkurrens. Ytterligare förslag till lagändringar som&lt;br&gt;undanröjer hinder för konkurrens i den offentliga sektorn kommer att&lt;br&gt;läggas fram under 1992. Lagregler som ökar konkurrensen i offentlig&lt;br&gt;upphandling kommer också att läggas fram inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av hinder för utländska investeringar i företag och fest&lt;br&gt;egendom leder till ökad konkurrens. Regeringen har den 24 oktober&lt;br&gt;beslutat att till lagrådets granskning överlämna förslag till upphävande av&lt;br&gt;regler om utländska företagsförvärv. En proposition planeras att&lt;br&gt;föreläggas riksdagen senare under hösten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattepolitik för tillväxt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken skall inriktas på en successiv sänkning av det totala&lt;br&gt;skattetrycket. Sänkningarna skall ske på ett sådant sätt att ekonomins&lt;br&gt;utvecklings- och konkurrenskraft stärks. De mest skadliga skatterna sänks&lt;br&gt;först. Dit hör som redan nämnts de skatter som hämmar sparande och&lt;br&gt;företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den internationella integrationen i allmänhet ställer också det&lt;br&gt;framtida EG-medlemskapet krav på den svenska skattepolitiken.&lt;br&gt;Regeringen kommer våren 1992 att redovisa en samlad uppfettning om&lt;br&gt;vilka krav som ställs på den svenska skattepolitiken för att Sverige skall&lt;br&gt;kunna bli medlem av EG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inflationsbekämpning och åtgärder mot arbetslösheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En stram finanspolitik är nödvändig för att säkra en varaktigt låg&lt;br&gt;inflation. Därför måste skattesänkningarna finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel är inte&lt;br&gt;acceptabla. Detta bör vara en norm i den ekonomiska politiken. Under&lt;br&gt;de närmaste åren måste försvagningen av de offentliga finanserna&lt;br&gt;motverkas med all kraft med hänsyn till i första hand inflationsbekämp-&lt;br&gt;ningen. På sikt kan situationen förhålla sig något annorlunda. När&lt;br&gt;hushållen har byggt upp ett eget stabilt sparande är stora finansiella&lt;br&gt;överskott i den offentliga sektorn vare sig önskvärda eller nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära förknippad med inflationsbekämpningen är frågan om hur&lt;br&gt;lönebildningen fungerar. Under hela 1980-talet har arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter slutit avtal som inte haft täckning i produktivitetsutvecklingen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför tenderat att skapa svåra kostnadsproblem och konkurrensnackdelar Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;för svenska produkter på de internationella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avvisar statlig inkomstpolitik. Statsmakternas uppgift är att&lt;br&gt;skapa sådana villkor att parterna kan sluta samhällsekonomiskt motivera-&lt;br&gt;de avtal, inte att lägga sig i själva förhandlingarna. Arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter måste själva bära ansvaret för utfallet av löneförhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet får aldrig bli ett medel i den ekonomiska politiken.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att utnyttja vaije effektiv och ändamålsenlig&lt;br&gt;del i den samlade arbetsmarknadspolitiska arsenalen, bl.a. som ett stöd&lt;br&gt;för den anpassning som svensk ekonomi nu måste genomgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken är en del av den ekonomiska politiken, vars&lt;br&gt;syfte är att åstadkomma en effektiv arbetsmarknad och skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för tillväxt och full sysselsättning. Arbetsmarknadspolitiken skall&lt;br&gt;också hjälpa människor att klara omställningar och perioder av arbetslös-&lt;br&gt;het. Regeringen kommer inte att genomföra några industripolitiska&lt;br&gt;räddningsaktioner för att hålla liv i företag som inte klarar marknadens&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbättrad infrastruktur och utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturen och utbildningssystemet har under en följd av år blivit&lt;br&gt;eftersatta. Försummelser på infrastrukturens område hämmar tillväxt-&lt;br&gt;möjligheterna i den svenska ekonomin. Regeringen avser därför att öka&lt;br&gt;medelstillförseln till investeringar i bland annat järnvägar och vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med förslag om infrastrukturen.&lt;br&gt;Investeringar i infrastruktur som ger hög avkastning kan finansieras via&lt;br&gt;inkomster från försäljningen av statliga företag. Därvid måste också de&lt;br&gt;reala effekterna på samhällsekonomin beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hög standard och kvalitet inom utbildning på alla nivåer och forskning&lt;br&gt;utgör grundläggande förutsättningar för ekonomisk tillväxt. En tillväxt-&lt;br&gt;främjande ekonomisk politik kräver därför offensiva satsningar for att&lt;br&gt;utveckla utbildningssystemet. Regeringen har för avsikt att föra en sådan&lt;br&gt;utbildningspolitik att Sverige vid decenniets slut intar en tätposition i&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa en dynamisk utveckling i utbildning och forskning ges&lt;br&gt;universiteten en i förhållande till statsmakterna mer fristående ställning.&lt;br&gt;Regeringen avser föreslå att en del av avkastningen på det kapital som&lt;br&gt;finns hos löntagarfonderna används för långsiktiga satsningar inom&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelningspolitik och regional balans&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger stor vikt vid en rättvis fördelning. Alla måste&lt;br&gt;garanteras en grundtrygghet. Därför är en beslutsam kamp mot inflation&lt;br&gt;och arbetslöshet viktig. Även i svåra tider måste utsatta och glömda&lt;br&gt;grupper värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningspolitiken måste bygga på en analys av både kortsiktiga och&lt;br&gt;långsiktiga effekter. Sänkta kapitalskatter och minskade bidrag till&lt;br&gt;hushållen kan i ett statiskt perspektiv framstå som fördelningspolitiskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;orättvisa. Men om perspektivet vidgas till att inkludera även dynamiska Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;effekter på sysselsättningen blir resultatet det omvända - det skulle vara&lt;br&gt;fördelningspolitiskt fel att inte vidta åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättvis fördelning måste bygga på en framgångsrik ekonomisk&lt;br&gt;politik, som skapar förutsättningar för företagande och därmed sysselsätt-&lt;br&gt;ning i hela Sverige. Tillväxt, strukturomvandling och rörlighet tillhör de&lt;br&gt;faktorer som är mest avgörande för en positiv utveckling av fördelning&lt;br&gt;av ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten skall komma alla delar av vårt land till&lt;br&gt;godo. Utbyggd infrastruktur och modem kommunikationsteknik minskar&lt;br&gt;betydelsen av geografiska avstånd. Den produktionsförmåga som finns&lt;br&gt;i alla delar av landet måste tillvaratas och ges förutsättningar att&lt;br&gt;utvecklas. Här spelar inte minst de små företagen en central roll. Bättre&lt;br&gt;regional balans minskar risken för överhettningssituationer i tider av&lt;br&gt;högkonjunktur och kan därvid också bidra till att hålla nere inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Åtgärder rörande de offentliga utgifterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifterna uppgår till nästan 63 % av den samlade produktio-&lt;br&gt;nen i Sverige. Ungefär 1/3 av alla förvärvsarbetande är sysselsatta i&lt;br&gt;offentlig verksamhet. De offentliga åtagandena är således av stor&lt;br&gt;betydelse i den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av de omfattande offentliga åtagandena är att skatte-&lt;br&gt;trycket, mätt t.ex. som skatters och avgifters andel av BNP, är högre i&lt;br&gt;Sverige än i något annat OECD-land. Detta skadar ekonomins utveck-&lt;br&gt;lingskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund - och de ökade krav att begränsa de&lt;br&gt;offentliga utgifterna som följer med internationaliseringen och närmandet&lt;br&gt;till EG - som man skall se de förslag till åtgärder som regeringen nu&lt;br&gt;lägger fram. Förslagen utgör ett första steg i en politik för att återställa&lt;br&gt;balansen i den svenska ekonomin och bidra till ekonomins framtida&lt;br&gt;växtkraft. Ytterligare förslag med denna inriktning kommer att presente-&lt;br&gt;ras i budgetpropositionen i januari.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Långsiktig utgiftsstrategi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en långsiktig strategi för de offentliga utgifternas&lt;br&gt;utveckling bör läggas fast. Förslaget om en utgiftsstrategi bygger på&lt;br&gt;övertygelsen att det behövs en systematisk och långsiktig plan för att&lt;br&gt;minska de offentliga utgifterna som andel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för utgiftsstrategin skall vara långsiktiga. Den strategi som&lt;br&gt;föreslås bör avse resten av 1990-talet. Utgiftsutrymmen och besparings-&lt;br&gt;krav bör läggas fast för en treårsperiod i taget. Det är viktigt att&lt;br&gt;poängtera att det bör vara en rullande process med årliga avstämningar.&lt;br&gt;Stabiliseringspolitiska överväganden bör inte beaktas när målet fastställs,&lt;br&gt;eftersom långsiktigheten då skulle gå förlorad. Regeringen har för avsikt&lt;br&gt;att vaije år för riksdagen redovisa effekterna av utgiftsstrategin och de&lt;br&gt;korrigeringar som årligen bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den närmaste treårsperioden bör politiken rörande de offentliga Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;utgifterna ta sin utgångspunkt i de krav på anpassningar av skattesystemet&lt;br&gt;som följer av den internationella integrationen. Av vad som tidigare sagts&lt;br&gt;framgår att stora skattesänkningar kommer att bli nödvändiga under de&lt;br&gt;närmaste åren. Detta innebär inte att utgiftsminskningar skulle vara&lt;br&gt;motiverade uteslutande av detta skäl. De behövs också för att gradvis&lt;br&gt;förbättra ekonomins funktionssätt och återskapa dess växtkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av statens utgifter för budgetåret 1992/93 skall uppgå till&lt;br&gt;mellan 10 och 15 miljarder kr. på helår räknat. Utgiftsminskningarna för&lt;br&gt;följande år bör vara av samma storleksordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommunerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har i dag ett långtgående ansvar för att&lt;br&gt;människomas behov av barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;äldreomsorg m.m. tillfredsställs på ett bra och effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten har under 1980-talet expanderat&lt;br&gt;snabbare än vad det samhällsekonomiska utrymmet har medgett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting måste bidra till att lägga grunden för en ny&lt;br&gt;period av tillväxt, företagande och utveckling i Sverige. För att balans&lt;br&gt;i ekonomin skall kunna skapas parallellt med tillväxt måste de reala&lt;br&gt;resurserna i första hand tillföras den konkurrensutsatta sektom. Regering-&lt;br&gt;ens bedömning är därför att den kommunala sektom inte kan tillåtas&lt;br&gt;expandera under 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välfärdspolitikens nya inriktning kommer i hög grad att påverka den&lt;br&gt;kommunala sektom. Det gäller t.ex. valfriheten inom barnomsorgen,&lt;br&gt;äldreomsorgen och skolan. Åtskillnaden mellan offentlig kontroll och&lt;br&gt;finansiering å den ena sidan och en fri produktion med enskilda,&lt;br&gt;kooperativa och offentliga producenter å den andra kommer att vara en&lt;br&gt;grundläggande princip för förnyelse av de olika välfärdssystem som&lt;br&gt;framförallt kommuner och landsting svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) kommer att&lt;br&gt;presentera sitt betänkande i böljan av december. På grundval av&lt;br&gt;kommitténs betänkande kommer regeringen att föreslå att ett mer&lt;br&gt;generellt statsbidragssystem införs fr.o.m. 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare åtgärder som begränsar den kommunala sektorns inkomster&lt;br&gt;kommer att vidtas. Det genomsnittliga kommunalskatteuttaget kommer&lt;br&gt;inte att tillåtas öka. Regeringen kommer vid ett senare tillfälle att föreslå&lt;br&gt;att kommunernas inkomster år 1993 minskas, i förhållande till det utfall&lt;br&gt;nu gällande regler skulle ge. Minskningen bör vara betydande. Enligt de&lt;br&gt;bedömningar som gjordes i årets långtidsbudget och som görs i de&lt;br&gt;kalkyler som är bilagda denna proposition kommer den kommunala&lt;br&gt;sektorn att redovisa ett stort finansiellt sparande åren 1992 och 1993.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att indragningen bör uppgå till 5-10 miljarder kr.&lt;br&gt;år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande förändringar skall under de närmaste åren genomföras i de&lt;br&gt;regelsystem som styr den kommunala verksamheten. Därmed skapas&lt;br&gt;möjligheter för kommunerna att aktivt rationalisera och effektivisera sin&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Barnbidrag och studiebidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det statsfinansiella läget har försämrats snabbt. Regeringen har nyligen&lt;br&gt;föreslagit betydande ökningar av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna&lt;br&gt;i syfte att lindra effekterna av den snabbt stigande arbetslösheten. Det är&lt;br&gt;därför nödvändigt att i största möjliga utsträckning undvika andra&lt;br&gt;ökningar av statens utgifter. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att&lt;br&gt;den tidigare av riksdagen beslutade bambidragshöjningen, liksom den&lt;br&gt;därmed sammanhängande studiebidragshöjningen flyttas fram till den 1&lt;br&gt;januari 1993. Detta innebär att statsbudgeten 1991/92 och 1992/93&lt;br&gt;engångsvis förstärks med med totalt 2,2 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också att återkomma till riksdagen med förslag om&lt;br&gt;ersättning till ensamstående föräldrar med barn för den avskaffade&lt;br&gt;skattereduktionen på 1 800 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Pensionssystemen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen angav i regeringsförklaringen sin avsikt att på grundval av&lt;br&gt;remissvaren på pensionsberedningens betänkande tillsätta en parlamenta-&lt;br&gt;risk arbetsgrupp för att behandla ATP-systemet och frågor i anslutning&lt;br&gt;till detta. Arbetet bör vara inriktat på att stärka pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förra regeringen redovisade följande utgångspunkter för en&lt;br&gt;reformering av pensionssystemet bl.a. i 1991 års finansplaner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En första utgångspunkt är att beslut rörande pensionssystemet måste&lt;br&gt;vara långsiktiga och präglas av stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En andra utgångspunkt för reformarbetet på pensionsområdet är behovet&lt;br&gt;av ett högre långsiktigt sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En tredje utgångspunkt för förändringar i pensionssystemet är att det&lt;br&gt;skall stimulera till ökat arbete och därmed till den ekonomiska tillväxt&lt;br&gt;som är nödvändig bl.a. för att finansiera pensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i dessa utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka skäl att överväga en successiv återgång till den&lt;br&gt;tidigare pensionsåldern om 67 år. En sådan reform skulle på sikt öka&lt;br&gt;sparandet i ekonomin. Samtidigt skulle arbetskraftsutbud och tillväxt&lt;br&gt;stimuleras. Dessutom minskar problemen med att finansiera pensionerna.&lt;br&gt;En förändring av detta slag bör genomföras etappvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som här anförts bör vara utgångspunkten för det arbete med att&lt;br&gt;reformera pensionssystemet som inleds inom kort. Regeringen eftersträ-&lt;br&gt;var bred politisk förankring i arbetet med att reformera pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sj ukförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna i bl.a. sjuk- och arbetsskadeförsäkringama har ökat i takt med&lt;br&gt;löne- och inflationsutvecklingen och som en följd av sjukfrånvaron och&lt;br&gt;vad gäller arbetsskadeförsäkringen en mer generös praxis. Vissa åtgärder&lt;br&gt;för att dämpa utgiftsexpansionen har vidtagits såsom sänkta ersättnings-&lt;br&gt;nivåer i sjukförsäkringen och en aktiv rehabilitering. Problem som finns&lt;br&gt;i form av långa sjukskrivningar, ett kraftigt ökat antal förtidspensione-&lt;br&gt;ringar och utslagning på arbetsmarknaden är dock långtifrån lösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med problemen och samtidigt begränsa den Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;offentliga utgiftstillväxten krävs förändringar bl.a. i sjukförsäkringen.&lt;br&gt;Inriktningen bör vara att skapa ett system som är rättvist. Samtidigt skall&lt;br&gt;systemet, i enlighet med de principer som tidigare lagts fast, innehålla en&lt;br&gt;självrisk för både arbetsgivare och arbetstagare. Därmed uppmuntras&lt;br&gt;åtgärder som leder till minskad frånvaro och sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att låta utreda införande av karensdagar eller andra&lt;br&gt;åtgärder för att åstadkomma en bättre fungerande sjukförsäkring och&lt;br&gt;minskade utgifter på omkring 5 miljarder kr. och en bättre fungerande&lt;br&gt;sjukförsäkring. Utredaren skall ha slutfört sitt uppdrag så att förändring-&lt;br&gt;arna kan genomföras senast den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som läggs skall gälla alla lika och förenas med ett &amp;quot;högkost-&lt;br&gt;nadsskydd&amp;quot; för personer med särskilda hälsoproblem. I utredningsupp-&lt;br&gt;giften skall vidare ingå att stämma av förslag om karensdagar med de&lt;br&gt;åtaganden Sverige har enligt internationella konventioner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsskadeförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen har ökat kraftigt under det&lt;br&gt;senaste årtiondet. Det är främst två faktorer som bidragit till detta.&lt;br&gt;Antalet ärenden för prövning har ökat snabbt. Vidare har arbetsskade-&lt;br&gt;begreppet fått en alltför vid tolkning genom en generös rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att skyndsamt ge direktiv för en genomgripande&lt;br&gt;översyn av hela arbetsskadeförsäkringen. Härvid skall bl.a. prövas&lt;br&gt;möjligheten att införa en obligatorisk ansvarsförsäkring för arbetsskador&lt;br&gt;för arbetsgivarna. Ett sådant system skulle kunna bidra till att stimulera&lt;br&gt;företagen att förbättra sina arbetsmiljöer och på så vis förebygga&lt;br&gt;arbetsskador. I samband härmed kommer även förutsättningarna för ett&lt;br&gt;avgiftsuttag som differentieras med hänsyn till arbetsskaderiskema att&lt;br&gt;prövas. Arbetsskadebegreppet skall också ses över och stramas upp.&lt;br&gt;Kommittén skall ha slutfört sitt uppdrag så att de nya bestämmelserna&lt;br&gt;kan träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att som ett första steg föreslå en förlängning&lt;br&gt;av den tid under vilken samma ersättning utgår, oberoende av om&lt;br&gt;frånvaron är en följd av arbetsskada eller sjukdom, från 90 till 180 dagar&lt;br&gt;fr.o.m. 1 januari 1992. Därmed minskar utgifterna för staten med 140&lt;br&gt;milj.kr. på helår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lönebildningen och arbetslöshetsförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen bör ske i fria förhandlingar mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter. Det innebär att arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för&lt;br&gt;samhällsekonomin. Statsmakterna skall inrikta sig på att skapa goda&lt;br&gt;förutsättningar för en löneutveckling som är förenlig med ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och samhällsekonomisk balans. Arbetsmarknadens parter bör i&lt;br&gt;större utsträckning själva få bära ansvaret för alltför stora löneökningar.&lt;br&gt;Staten bör emellertid indirekt underlätta avtalsförhandlingarna t ex genom&lt;br&gt;att ändra arbetslöshetsförsäkringen så att parterna får ekonomiska&lt;br&gt;incitament att motverka för höga avtal som urholkar konkurrenskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara ett belopp som motsvarar 70 % av den under det löpande Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;verksamhetsåret genomsnittligt utbetalda dagpenningen i arbetslöshetskas-&lt;br&gt;san. Den föreslagna fördubblingen av egenavgiften är ett första steg mot&lt;br&gt;en större reformering av arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att tillsätta en utredning med uppgift att lägga förslag om en&lt;br&gt;obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Utredningen skall vidare föreslå hur&lt;br&gt;de försäkrade själva skall kunna stå för en större andel av finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen för arbeta skyndsamt. En förändring av nuvarande principer&lt;br&gt;för arbetslöshetsförsäkringen bör genomföras snarast. Då kan ytterligare&lt;br&gt;höjningar av egenavgiftema från den 1 januari 1993 undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förändringar i bostadspolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har lagt förslag om att slopa ett antal kostnadshöjande&lt;br&gt;bestämmelser för bostadsbyggandet. För att underlätta byggandet&lt;br&gt;avvecklas markvillkoret, den kommunala bostadsanvisningsrätten,&lt;br&gt;produktionskostnadsprövningen och konkurrensvillkoret. Kommunernas&lt;br&gt;inflytande över bostadsbyggandet kan fortsättningsvis utövas på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt genom gällande planlagstiftning. Regeringens avsikt&lt;br&gt;är vidare att skyndsamt se över och kraftigt förenkla bestämmelserna om&lt;br&gt;nybyggnad. Sammantaget bör dessa åtgärder kunna leda till betydande&lt;br&gt;kostnadssänkningar för bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund och med hänsyn till de betydande behov av&lt;br&gt;utgiftsneddragningar som föreligger föreslår regeringen att procentsatsen&lt;br&gt;för investeringsbidraget sänks från 9,3 % till 3,1 %, vilket beräknas&lt;br&gt;motsvara minskade utgifter i statsbudgeten på ca 3 miljarder kr. På sikt&lt;br&gt;bör investeringsbidragen helt avvecklas. Denna fråga bör dock behandlas&lt;br&gt;tillsammans med utformningen av ett nytt förslag till en långsiktig lösning&lt;br&gt;av bostadsstödet. En proposition om bostadsstödet skall läggas fram&lt;br&gt;under 1992 med sikte på att förändringarna skall träda i kraft under&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En ny näringspolitik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En rad förändringar kommer att ge näringspolitiken ett nytt innehåll.&lt;br&gt;Generella insatser för näringslivsklimatet, fasta spelregler, fungerande&lt;br&gt;marknader, avreglering och konkurrens blir viktiga delar i en ny&lt;br&gt;näringspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelättnader som påverkar företagande och ägande föreslås i en&lt;br&gt;proposition om skattepolitik för tillväxt (prop. 1991/92:60). Förändring-&lt;br&gt;arna av skatterna görs enligt förslagen på ett sådant sätt att de ger bättre&lt;br&gt;arbetsbetingelser särskilt för de mindre företagen. Förutom skattelättnader&lt;br&gt;kommer även förenklingar av regelverket för de mindre företagen att&lt;br&gt;föreslås (prop. 1991/92:51). Regeringen kommer också att föreslå att&lt;br&gt;företagens tillgång till riskvilligt kapital förbättras genom att skattebelast-&lt;br&gt;ningen minskar och vinstmöjligheterna på satsat kapital ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för snedvridning av konkurrensen på grund av av olika former&lt;br&gt;av stöd och selektiv beskattning är stor. Företagsstöd till vissa branscher&lt;br&gt;konserverar befintliga strukturer och minskar dynamiken i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför föreslås ett antal besparingar i existerande företags- och bransch- Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;stöd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inom utrikesdepartementets område omprövas statens stöd till&lt;br&gt;Sveriges Exportråd. Det statliga stödet reduceras redan budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inom kommunikationsdepartementets område avvecklas sjöfertsstödet&lt;br&gt;och ersätts med ett internationellt register. Vidare föreslås att konsolide-&lt;br&gt;rings- och utvecklingsstödet till svenska rederier avvecklas redan&lt;br&gt;innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inom jordbruksdepartementets område kommer bl.a. bidraget till&lt;br&gt;jordbrukets rationalisering att trappas ned redan under innevarande&lt;br&gt;budgetår. Bidragen till fiskarorganisationerna och bidragen till fiskevård&lt;br&gt;halveras budgetåret 1992/93 och fr.o.m. budgetåret 1993/94 avvecklas&lt;br&gt;bidragen till fiskarorganisationema. Skogsvårdsavgifien halveras den 1&lt;br&gt;januari 1992 och avvecklas helt den 1 juli 1992. Åtgärder som finansie-&lt;br&gt;ras med skogsvårdsavgifien avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inom näringsdepartementets område avvecklas bl.a. statens prospek-&lt;br&gt;teringsverksamhet samt engagemang i nämnden för statens gruvegen-&lt;br&gt;domar. Även statens engagemang i Sveriges turistråd avvecklas&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. För budgetåret 1992/93 anvisas enbart 50 milj.kr.&lt;br&gt;engångsvis, förutsatt att näringen bidrar med samma belopp samt står för&lt;br&gt;framtida kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Effekter på de offentliga finanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag till reformer och förändringar i de offentliga systemen som&lt;br&gt;aviserats kommer, när de har genomförts fullt ut, att få mycket omfattan-&lt;br&gt;de effekter på såväl samhällsekonomin som helhet som de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Särskilt gäller detta de förändringar som måste ske i&lt;br&gt;kommunernas arbetssätt och i pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om syftet med de reformer som genomförs är betydligt vidare&lt;br&gt;och mer långsiktigt än att åstadkomma besparingar i de offentliga&lt;br&gt;budgetarna finns det anledning att belysa åtgärdernas effekter på den&lt;br&gt;offentliga sektorns finanser. Detta framstår som särskilt angeläget mot&lt;br&gt;bakgrund av att det under de närmaste åren kommer att genomföras&lt;br&gt;betydande sänkningar av olika skatter och att det är regeringens avsikt att&lt;br&gt;fullt ut finansiera de skattesänkningar som genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster påverkas av de olika förslag till&lt;br&gt;förändringar i skattesystemet som regeringen den närmaste tiden avser att&lt;br&gt;presentera (prop. 1991/92:60). Sammantaget beräknas dessa förslag&lt;br&gt;innebära att inkomsterna under budgetåren 1991/92 och 1992/93 kommer&lt;br&gt;att minska med ca 3 resp. 7 miljarder kr. Den varaktiga effekten uppgår&lt;br&gt;till ca 7 miljarder kr. per år sedan hänsyn tagits bl.a. till slopad&lt;br&gt;skattereduktion för fackföreningsavgifter och motsvarande avdragsbe-&lt;br&gt;gränsning för arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt innebär de förslag som nu läggs fram besparingar i statens&lt;br&gt;budget vilka på sikt beräknas uppgå till ca 9 miljarder kr. Till detta&lt;br&gt;kommer förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som förstärker de&lt;br&gt;offentliga finanserna med 0,58 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de beräknade inkomst- och utgiftsminskningar som ovan Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;angetts förstärks budgeten tillfälligt. Statsbudgeten förstärks med 2&lt;br&gt;miljarder kr. till följd av att höjningar av barnbidrag skjuts upp. Mellan&lt;br&gt;5-10 miljarder kr. bedöms också komma att tillföras statskassan 1993&lt;br&gt;genom den indragning av medel från kommunerna som aviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kommer 0,8 miljarder kr. att inlevereras från fonder inom det&lt;br&gt;näringspolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till utgiftsnedskämingar som nu aviseras skall ses som ett&lt;br&gt;första steg i regeringens besparingsarbete. Regeringen avser att i&lt;br&gt;budgetpropositionen redovisa ytterligare förslag till utgiftsminskningar.&lt;br&gt;Avsikten är att förstärka statens finanser samtidigt som utgifts- och&lt;br&gt;skattetrycket minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Läge och utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bakgrunden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi befinner sig i allvarlig kris. Utvecklingskraften har&lt;br&gt;successivt försvagats och resultatet är nu total stagnation. Den mest&lt;br&gt;tydliga effekten är den drastiskt ökande arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudproblemet är de strukturella brister som har blivit allt tydligare&lt;br&gt;och vars effekter på ekonomins funktionssätt blivit alltmer negativa. Den&lt;br&gt;djupa svacka svensk ekonomi nu befinner sig i är en följd bl.a. av dessa&lt;br&gt;brister. Att fallet blivit så snabbt och kraftigt är emellertid också en följd&lt;br&gt;av en tilltagande kostnadskris och av en försvagad internationell&lt;br&gt;konjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1 Produktiviteten inom industrin 1973-1990 i Sverige och 11 OECD-&lt;br&gt;länder&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-2.png" style="width:278pt;height:176pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strukturella problemen har sin grund i många års försummelser&lt;br&gt;inom den ekonomiska politiken. Den s.k. tredje vägens politik, som&lt;br&gt;huvudsakligen bestod av en stor devalvering 1982, ledde inte till&lt;br&gt;nödvändiga strukturförändringar därför att den ekonomiska politiken inte&lt;br&gt;lades om. Det utrymme som skapades för en industriell expansion&lt;br&gt;minskade successivt, eftersom riksdag och regering inte lyckades&lt;br&gt;kontrollera utgiftsutvecklingen, vilket i sin tur ledde till ett stigande&lt;br&gt;skattetryck och en överhettad arbetsmarknad. Konkurrenskraften&lt;br&gt;återställdes temporärt, men utvecklingskraften tilläts fortsätta att&lt;br&gt;försvagas. Den konkurrensutsatta sektorn minskade under senare delen&lt;br&gt;av 1980-talet. Industrins andel av den totala bruttonationalprodukten är&lt;br&gt;nu för första gången under detta sekel mindre än 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande problem är det låga totala sparandet och dess&lt;br&gt;fördelning. 1980-talet har kännetecknats av alltför lågt totalt sparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket visat sig i ständiga underskott i betalningarna gentemot utlandet. Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;Sverige har lånat sig fram. Lika allvarligt på sikt är fördelningen av det&lt;br&gt;finansiella sparandet. Den förda ekonomiska politiken ledde till att den&lt;br&gt;privata sektorns sparande minskade och sparandet flyttades till den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Om en sådan utveckling tillåts fortsätta undermineras&lt;br&gt;på sikt det privata ägandet och därmed en avgörande förutsättning för&lt;br&gt;privat företagsamhet.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-3.png" style="width:287pt;height:196pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3 Det finansiella sparandets fördelning på sektorer 1970-1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;% av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1974&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1978&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1982&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-4.png" style="width:248pt;height:153pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken har samtidigt försummat utvecklingsmöjlig- Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;hetema hos de mindre och medelstora företagen. Därigenom har&lt;br&gt;tillväxtkraften försvagats och möjligheterna att öka sysselsättningen inom&lt;br&gt;den privata sektorn successivt blivit allt sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i de små och medelstora företagen som en stor del av det&lt;br&gt;nytänkande sker som leder till nya produkter, tjänster och produktions-&lt;br&gt;processer. Inte minst skulle små och medelstora företag kunna spela en&lt;br&gt;väsentlig roll i produktionen av en del av de tjänster som nu produceras&lt;br&gt;i offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomins funktionssätt är starkt beroende av förekomsten av&lt;br&gt;konkurrens mellan olika producenter. Väsentliga delar av den svenska&lt;br&gt;ekonomin har tillåtits leva med skyddande regleringar. Detta gäller delar&lt;br&gt;av det privata näringslivet men i än högre grad den offentliga sektorn. I&lt;br&gt;alltför stor utsträckning har politiken gått ut på att slå vakt om de&lt;br&gt;offentliga monopolen. Det finns många tecken på att detta har lett till en&lt;br&gt;svag produktivitetsutveckling i den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringssystemen har i ökad utsträckning kommit att dominera&lt;br&gt;de offentliga utgifterna. Det har blivit alltmer uppenbart att reglerna&lt;br&gt;inom en del av dessa system inte är utformade på ett ändamålsenligt sätt.&lt;br&gt;I vissa avseenden har de kommit att motverka arbetskraftsutbud och&lt;br&gt;sparande och leder därmed till både stigande offentliga utgifter och låg&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt. Eftersom utgifterna inom transfereringssystemen har&lt;br&gt;stigit så snabbt har nödvändiga insatser inom offentlig konsumtion och&lt;br&gt;investeringar trängts ut. Statens insatser för en väl fungerande infrastruk-&lt;br&gt;tur och för forskning och högre utbildning har eftersatts. Därigenom har&lt;br&gt;förutsättningarna för näringslivets utveckling gradvis försämrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken var under många år rent destruktiv. Höga marginalskat-&lt;br&gt;ter och bristande symmetri inom kapitalbeskattningen motverkade arbete&lt;br&gt;och sparande. Ständiga skattehöjningar skapade betydande negativa&lt;br&gt;effekter på ekonomins utvecklingskraft. Skattereformen medförde&lt;br&gt;väsentliga förbättringar men ett centralt problem kvarstår, nämligen att&lt;br&gt;Sverige alltjämt har världens högsta skattetryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en orsak till de långsiktiga problemen var den osäkerhet&lt;br&gt;som länge rådde om energipolitiken och Sveriges relationer till den&lt;br&gt;Europeiska Gemenskapen. Denna osäkerhet skapade en negativ förvänt-&lt;br&gt;ningsbild för lönsam produktion i Sverige och medverkade till att&lt;br&gt;företagens investeringar i allt högre grad kom att förläggas till utlandet.&lt;br&gt;Detta påverkar nu negativt sysselsättningen i svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer ett stabiliseringspolitiskt misslyckande. Det tog sig&lt;br&gt;uttryck i en överhettning i den svenska ekonomin i slutet av 1980-talet&lt;br&gt;och under 1990. Finanspolitikens inriktning var inte tillräckligt stram.&lt;br&gt;Inflationen steg till följd av detta till tvåsiffriga tal. Därmed adderades till&lt;br&gt;de långsiktiga problemen också mer akuta stabiliseringspolitiska&lt;br&gt;svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några avseenden skedde i slutet av den förra regeringsperioden&lt;br&gt;förbättringar. Skattereformen, ansökan om medlemskap i EG, energiupp-&lt;br&gt;görelsen, regelförändringen inom sjukförsäkringssystemet samt priorite-&lt;br&gt;ringen av inflationsbekämpningen undanröjde några viktiga brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande kvarstår emellertid merparten av de strukturella problemen. Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis står det klart att den svenska ekonomin känneteck-&lt;br&gt;nas av allvarliga produktivitetsproblem. Dessa hotar den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten och välfärden. Under de närmaste åren drabbas Sverige också&lt;br&gt;av mycket stora sysselsättningsproblem. Resultatet av många års&lt;br&gt;misslyckanden inom den ekonomiska politiken är allvarliga statsfinansiel-&lt;br&gt;la och samhällsekonomiska obalanser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 De senaste åren och utsikterna inför 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska bilden har under de senaste åren kännetecknats av en&lt;br&gt;ovanligt snabb och kraftig nedgång i aktivitetsnivån. Den internationella&lt;br&gt;konjunkturförsvagningen har bidragit till nedgången. Dessutom har flera&lt;br&gt;för Sverige viktiga länder fått vidkännas en särskilt stark nedgång,&lt;br&gt;nämligen USA, Storbritannien och inte minst Finland. Därtill kommer att&lt;br&gt;efterfrågefallet inledningsvis var särskilt kraftigt i flera av de för svensk&lt;br&gt;ekonomi viktigaste sektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående räcker det dock inte med yttre faktorer&lt;br&gt;för att förklara krisen i den svenska ekonomin. Den är i hög grad&lt;br&gt;själv förvållad. Medan den ekonomiska tillväxten i OECD-området som&lt;br&gt;helhet bedöms öka med ca 3 1/2 % 1990-1992 faller den i Sverige med&lt;br&gt;inemot 1 %. Än tydligare framgår Sveriges problem när industriproduk-&lt;br&gt;tionen jämförs. Den väntas under samma period öka med 3 1/4 % i&lt;br&gt;OECD och med 2 1/2 % i OECD-Europa medan den i Sverige beräknas&lt;br&gt;falla med 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Förändringar av BNP och industriproduktion samt nivå för arbets-&lt;br&gt;löshet i Sverige, OECD-Europa och OECD totalt 1990 - 1992. Procent.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen manifesteras inom alla delar av svensk ekonomi. Sysselsätt-&lt;br&gt;ningen minskar och arbetslösheten ökar. Antalet varsel ökar. Antalet&lt;br&gt;konkurser ökar. Investeringarna rasar, särskilt inom industrin och&lt;br&gt;byggnadsverksamheten. Lönsamheten i industrin sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten har på ett år fördubblats och väntas mot&lt;br&gt;slutet av detta år bli drygt 3 %. Under 1992 och 1993 fortsätter den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten att stiga. En nivå i närheten av 4 % under 1993&lt;br&gt;framstår idag som trolig, men det kan inte att uteslutas att arbetslösheten&lt;br&gt;blir ännu högre. Om man räknar in även antalet personer som sysselsätts&lt;br&gt;genom konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgår&lt;br&gt;antalet arbetssökande till ca 7 % av arbetskraften. Därutöver beräknas ca&lt;br&gt;85 000 personer vara sysselsatta genom de speciella insatserna för&lt;br&gt;arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sysselsatta inom industrin har minskat med mer än 100 000 Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;sedan slutet av 1989 och utslagningen av arbetstillfällen i industrin&lt;br&gt;fortsätter. Samtidigt fäller investeringarna snabbt i det privata näringsli-&lt;br&gt;vet. Därmed äventyras den framtida standardutvecklingen och välfärden.&lt;br&gt;I denna situation drabbas utsatta grupper, arbetslösa och hushåll med låga&lt;br&gt;inkomster och små marginaler hårdast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4 Arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1985-&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-5.png" style="width:277pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska Centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet&lt;br&gt;(prognos 1991 och 1992)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har pris- och löneökningstakten i Sverige genomgåen-&lt;br&gt;de varit högre än i konkurrentländerna. Samtidigt har produktivitetstill-&lt;br&gt;växten varit lägre. Den förbättring i konkurrenskraften som devalvering-&lt;br&gt;arna i början av 1980-talet skapade har försvunnit. Lönsamheten i&lt;br&gt;industrin försvagas nu snabbt, se diagram 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaker till den höga inflationen finns att söka såväl i strukturella&lt;br&gt;brister och snedvridningar som i efterfrågeläget i den svenska ekonomin.&lt;br&gt;Den försummade utbudspolitiken har skapat successivt växande struktu-&lt;br&gt;rella problem. Därtill kom att den ekonomiska politiken medförde att&lt;br&gt;efterfrågan fr.o.m. 1984 försköts från export mot konsumtion. Kraven&lt;br&gt;på finanspolitiken accentuerades genom den avreglering på kreditmarkna-&lt;br&gt;den som genomfördes i mitten av 1980-talet. Finanspolitiken var inte&lt;br&gt;tillräckligt stram för att motverka en överhettning och hade dessutom en&lt;br&gt;felaktig inriktning på höjning av skatter i stället för minskning av&lt;br&gt;utgifter. Särskilt den del av de offentliga utgifterna som går till transfere-&lt;br&gt;ringar till hushållen tilläts växa alltför snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste månaderna har en snabb nedgång i inflationen skett&lt;br&gt;till följd av främst det försvagade efterfrågeläget i ekonomin. Den&lt;br&gt;ekonomiska stagnationen och den snabbt stigande arbetslösheten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändrat förutsättningarna för pris- och lönebildningen. Närmandet till Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;EG och den svenska kronans anknytning till ecun har också bidragit till&lt;br&gt;att minska inflationsförväntningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5 Industrins vinstmarginal i Sverige och i 11 OECD-länder 1973-&lt;br&gt;1990°&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-6.png" style="width:278pt;height:196pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Jämförelser av vinstmarginaler mellan länder måste av statistiska skäl göras med&lt;br&gt;stor försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor'. OECD och Konjunkturinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om när en vändpunkt kommer i den svenska ekonomin har fått&lt;br&gt;en alltför stor vikt i samhällsdebatten. Ett normalt konjunkturförlopp&lt;br&gt;innebär att en uppgång kommer två-tre år efter det att nedgången inletts.&lt;br&gt;Det finns nu ingen anledning att förvänta sig något annat denna gång&lt;br&gt;heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ekonomisk-politisk synpunkt är det betydligt viktigare att fråga sig&lt;br&gt;om ekonomin är tillräckligt flexibel och anpassningsbar. Annars finns en&lt;br&gt;betydande risk för att en kommande uppgång bromsas, att produktionstill-&lt;br&gt;växten blir svag och att kostnadstrycket åter ökar. Uppmärksamheten i&lt;br&gt;politiken bör därför förflyttas från frågan om vändpunktens förläggning&lt;br&gt;i tiden till ekonomins förmåga att utnyttja en positiv utveckling i&lt;br&gt;omvärlden. Det är därför viktigt att bryta den nuvarande utvecklingen&lt;br&gt;med omfattande utslagning av industriell kapacitet och bristande&lt;br&gt;framtidstro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför lägga om den ekonomiska politiken så att&lt;br&gt;utvecklingskraften i näringslivet stärks och förutsättningar skapas för en&lt;br&gt;stabil och högre tillväxt. Den nuvarande utvecklingen mot ökad&lt;br&gt;arbetslöshet måste brytas. En varaktigt låg inflation är nödvändig för att&lt;br&gt;den svenska ekonomin skall kunna återhämta sig. Det kommer att ta tid&lt;br&gt;innan effekterna av en ny politik syns. Det närmaste året kommer därför&lt;br&gt;att präglas av sviterna av tidigare misslyckanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 1 redovisas en bedömning av den ekonomiska utvecklingen Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;1991-1993. I den har ingen hänsyn tagits till de förändringar i den&lt;br&gt;ekonomiska politiken som regeringen nu aviserar. I denna mening ger&lt;br&gt;den alltså en bild av vad den förra regeringens ekonomiska politik&lt;br&gt;bedöms leda till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla bedömningar av utsikterna för den svenska ekonomin under 1991-&lt;br&gt;1992 visar på en mycket svag utveckling. Bruttonationalprodukten&lt;br&gt;beräknas i år minska med 1 % eller mer. Även för nästa år är bedöm-&lt;br&gt;ningarna att ekonomin utvecklas svagt. Gemensamt för alla prognoser är&lt;br&gt;en total stagnation under perioden 1991-1992. Alla bedömningar tyder&lt;br&gt;också på att läget för den svenska ekonomin har försämrats sedan i&lt;br&gt;våras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gradvis återhämtning i den svenska ekonomin framstår som trolig&lt;br&gt;i takt med att den internationella konjunkturen förstärks. Både styrka och&lt;br&gt;uthållighet i en kommande konjunkturuppgång är dock osäkra. Som&lt;br&gt;särskilt svårbedömda framstår för närvarande de amerikanska konjunktur-&lt;br&gt;utsikterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora skillnader som finns i bedömningarna för Sverige för 1992&lt;br&gt;hänger delvis samman med den förskjutning av tyngdpunkten mot&lt;br&gt;utlandet som skett inom svensk industri under 1980-talet. Därigenom&lt;br&gt;ökar osäkerheten i fråga om vilka produktionsanläggningar - svenska&lt;br&gt;eller utländska - som först drar nytta av en kommande efterfrågeuppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Försörjningsbalans 1990 - 1992&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabell 2 utvecklas den svenska exporten för närvarande&lt;br&gt;svagt. Detta sammanhänger med både dålig konkurrenskraft och svag&lt;br&gt;marknadstillväxt. Med en bättre internationell konjunktur framöver finns&lt;br&gt;förutsättningar för en bättre exportutveckling. Marknadsandelarna för&lt;br&gt;svensk export väntas dock fortsätta att minska, om än i avtagande takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen stagnerar i år, men väntas både i år och&lt;br&gt;nästa år utvecklas starkare än den totala produktionen. Hushållens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köpkraft ökar markant nästa år, men på grund av skattereformen och den Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;osäkerhet som följer av den snabbt stigande arbetslösheten och oron på&lt;br&gt;de finansiella marknaderna väntas det privata sparandet stiga. Det förblir&lt;br&gt;emellertid väsentligt lägre än i jämförbara länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga konsumtionen utvecklas svagt. Kommunernas ekonomi&lt;br&gt;bedöms tillfälligt bli bättre under 1992 och 1993, men detta väntas bl.a.&lt;br&gt;till följd av de åtgärder som vidtas inte medföra någon stark konsum-&lt;br&gt;tionsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna faller mycket kraftigt i år. Det gäller särskilt industrin&lt;br&gt;och det övriga privata näringslivet. Även nästa år väntas en betydande&lt;br&gt;minskning av bruttoinvesteringarna, särskilt inom byggnadsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagemeddragningama ger i år ett kraftigt negativt bidrag till brutto-&lt;br&gt;nationalprodukten. Neddragningen av lagren blir mindre nästa år, vilket&lt;br&gt;ger ett positivt bidrag till BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalansen förbättras därför att nedgången i investeringarna och&lt;br&gt;den allt lägre aktiviteten i ekonomin medför en kraftig minskning i&lt;br&gt;importen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TabeU 3 Nyckeltal 1990 - 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring (om ej annat anges)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå, %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå, %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den markanta nedgången i ekonomin, den låga vinstnivån och de&lt;br&gt;mycket måttliga prisstegringarna medför att löneökningstakten bedöms&lt;br&gt;bli långsam. Ökningen av konsumentprisindex dämpas nästa år av att&lt;br&gt;effekterna av skattereformen försvinner liksom av den partiella sänkning-&lt;br&gt;en av mervärdeskatten. Även den underliggande inflationstakten avtar&lt;br&gt;successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten bedöms stiga. Den produktionsökning som är att vänta&lt;br&gt;är för liten för att medföra ökad sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är den bild som framkommer av den svenska ekonomin&lt;br&gt;dyster, även om en gradvis återhämtning är möjlig när tillväxten i&lt;br&gt;omvärlden ökar. Också efter återhämtningen förefaller dock tillväxten i&lt;br&gt;Sverige komma att bli lägre än i omvärlden. Stagnationen är i hög grad&lt;br&gt;en följd av den förra regeringens ekonomiska politik. Behovet av en&lt;br&gt;omläggning av politiken framträder tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 De offentliga finanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Orsaker till de försvagade offentliga finanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år sker en mycket snabb försvagning av de offentliga finanserna. Den&lt;br&gt;beror dels på den fållande aktiviteten i ekonomin, dels på nedväxlingen&lt;br&gt;av löne- och prisstegringstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillväxten uteblir eller till och med blir negativ urholkas många&lt;br&gt;skattebaser, varvid inkomsterna viker. Vinsterna faller, sysselsättningen&lt;br&gt;minskar, lönerna pressas tillbaka och konsumtionen försvagas. Detta&lt;br&gt;leder till att intäkterna från företagens skatter, från inkomstskatterna och&lt;br&gt;från mervärdeskatten minskar. Samtidigt ökar utgifterna for bl.a. många&lt;br&gt;av transfereringssystemen med automatik. Också ränteutgifterna ökar när&lt;br&gt;statsskulden växer. Till detta kommer större utgifter för bl.a. arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indexeringen av många utgifter innebär att de ökar med föregående års&lt;br&gt;inflation genom uppjusterade basbelopp, medan skatteintäkterna från&lt;br&gt;arbetsinkomster ökar med innevarande års löneökningstakt. En nödvändig&lt;br&gt;nedväxling i pris- och löneökningstakten förstärker därmed temporärt de&lt;br&gt;statsfinansiella problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya skattesystemet påverkar också statens finanser. Den automati-&lt;br&gt;ska justeringen av gränsen för statlig inkomstskatt innebär att inflation&lt;br&gt;och reallöneökningar inte längre leder till att fler inkomsttagare automa-&lt;br&gt;tiskt får högre marginalskatt. Men därigenom uteblir också en under&lt;br&gt;tidigare år automatisk ökning av skatteintäkterna till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom de försämrade offentliga finanserna finns också långsiktiga och&lt;br&gt;strukturella problem. Under en följd av år har transfereringarna till&lt;br&gt;hushållen vuxit snabbare än andra offentliga utgifter. Detta hänger&lt;br&gt;samman både med snabbt ökande pensionsutbetalningar när ATP ger&lt;br&gt;alltfler pensionärer allt högre pension och med nya och mer generösa&lt;br&gt;åtaganden. Dagens regelsystem ger därmed upphov dels till direkt&lt;br&gt;stigande utgifter, dels till indirekta negativa effekter genom att de bidrar&lt;br&gt;till den låga tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utvecklingen i den offentliga sektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna i bilaga 1 visar att det finansiella sparandet i den&lt;br&gt;offentliga sektorn som helhet i år uppgår till ca 12 miljarder kr. Det&lt;br&gt;innebär en försvagning, jämfört med 1990, med ca 40 miljarder kr. För&lt;br&gt;1992 bedöms det totala finansiella sparandet försämras ytterligare om&lt;br&gt;inga åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är de statliga finanserna som försämras. Det preliminära utfallet&lt;br&gt;av statsbudgetens saldo för budgetåret 1990/91 visar ett underskott på&lt;br&gt;34 miljarder kr. Detta är en kraftig försämring från budgetåret 1989/90&lt;br&gt;då ett överskott på drygt 3 miljarder kr. redovisades. Statens finansiella&lt;br&gt;sparande beräknas för kalenderåret 1991 visa ett underskott på ca 33&lt;br&gt;miljarder kr. Underskottet i statens finansiella sparande ökar till ca 55&lt;br&gt;miljarder kr. 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4 Den offentliga sektorns finanser. 1990 - 1992. Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav: stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas finansiella sparande blir i år positivt efter flera år av&lt;br&gt;underskott. Under 1992 och 1993 förstärks kommunernas finanser. Detta&lt;br&gt;beror på den tvååriga eftersläpningen och avräkningsförfarandet vid&lt;br&gt;utbetalningen av kommunalskattemedel. Kommunernas skatteinkomster&lt;br&gt;ökar därigenom mer än utgifterna när inflationen går ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom socialförsäkringssektorn präglas av att AP-fondens&lt;br&gt;sparande går ned 1991 och 1992. Avgiftsinkomsterna stiger långsamt till&lt;br&gt;följd av lönesummans (avgiftsunderlaget) svaga utveckling samtidigt som&lt;br&gt;utbetalningarna av ATP i stort sett styrs av de föregående årens inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbättring i statens finanser är i första hand beroende av att den&lt;br&gt;ekonomiska stagnationen bryts. Det räcker emellertid inte med detta.&lt;br&gt;Förändringar av strukturell karaktär i de olika utgiftssystemen är också&lt;br&gt;nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Kreditmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avreglering, överhettning och kreditexpansion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget på den svenska kreditmarknaden har under senare tid varit oroligt.&lt;br&gt;Många kreditinstitut har fått vidkännas betydande kreditförluster och har&lt;br&gt;skärpt sin utlåningspolitik. De nuvarande problemen på kreditmarknaden&lt;br&gt;beror i hög grad på två delvis samverkande faktorer, den ekonomiska&lt;br&gt;stagnationen och en betydande nedgång i priserna på marknaden för&lt;br&gt;kommersiella fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Devalveringen 1982, i kombination med en allmän internationell&lt;br&gt;högkonjunktur, inledde en långvarig högkonjunktur i den svenska&lt;br&gt;ekonomin. Hyror, fastighetsvärden och aktiekurser steg kraftigt.&lt;br&gt;Uppgången i fastighetspriserna understöddes av avregleringen av&lt;br&gt;kreditmarknaden, särskilt som den genomfördes flera år före skatterefor-&lt;br&gt;men och avvecklingen av valutaregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten på 1980-talet avreglerades kreditmarknaden. Under perioden&lt;br&gt;därefter, fram t.o.m. 1989, ökade kreditinstitutens utlåning snabbt.&lt;br&gt;Högkonjunkturen och den snabba inflationen skapade förväntningar om&lt;br&gt;fortsatt stigande priser och värden på tillgångar. Det dåvarande skattesy-&lt;br&gt;stemet, med höga skattesatser och gynnsamma avdragsmöjligheter samt&lt;br&gt;kreditinstitutens villighet att belåna fastigheter mycket högt stimulerade&lt;br&gt;samtidigt till lånebaserade investeringar i fastigheter. Detta bidrog till&lt;br&gt;överhettningen på fastighetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med avregleringen på kreditmarknaden upphörde försäkrings- Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;bolagens placeringsplikt, varvid möjligheterna att placera i aktier och&lt;br&gt;fastigheter ökade. Samtidigt kvarstod alltjämt valutaregleringen, vilket&lt;br&gt;medförde att försäkringsbolagen var hänvisade till köp på den svenska&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken var i denna situation inte tillräckligt stram för att&lt;br&gt;dämpa överhettningen. Mellan 1986 och 1989 steg konsumentpriserna&lt;br&gt;med drygt 17 % medan priserna på t.ex. bostäder och fastigheter ökade&lt;br&gt;med omkring 50 resp. 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prisfall och kreditförluster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under 1990 och 1991 har situationen på fastighetsmarknaden förändrats&lt;br&gt;dramatiskt. Priserna på kommersiella fastigheter har fallit kraftigt, enligt&lt;br&gt;vissa bedömare med 20-50 %. Avvecklingen av större delar av valuta-&lt;br&gt;regleringen i juli 1989 medförde att en stor andel av nyinvesteringarna&lt;br&gt;i fastigheter därefter förlädes i utlandet. Skattereformen medförde att&lt;br&gt;låntagande fördyrades genom lägre avdragsvärde för ränteutgifter, varför&lt;br&gt;intresset för lånebaserade placeringar avtog. Fastighetsägande blev&lt;br&gt;därigenom relativt sett dyrare. Vidare har den nuvarande ekonomiska&lt;br&gt;stagnationen förvärrat anpassningsprocessen på fastighetsmarknaden&lt;br&gt;genom att efterfrågan på lokaler har minskat med hyressänkningar och&lt;br&gt;fler lediga lokaler som följd. En annan viktig aspekt är att prioriteringen&lt;br&gt;av inflationsbekämpningen medför att förväntningarna om stigande priser&lt;br&gt;och värden har dämpats. Därmed kräver numera fästighetsinvesterama&lt;br&gt;en avsevärt högre direktavkastning än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisfallen på fastigheter har lett till betydande kreditförluster. Samtidigt&lt;br&gt;medför den djupa lågkonjunkturen att kreditförlusterna på utlåning till&lt;br&gt;näringslivet stiger. Företagens vinster fäller för närvarande kraftigt vilket&lt;br&gt;försvagar deras finansiella ställning. Antalet företagskonkurser har ökat&lt;br&gt;starkt de senaste åren. Från 1988 till 1990 steg antalet konkurser med&lt;br&gt;knappt 80 % till ca 10 000 årligen. Den dramatiska utvecklingen&lt;br&gt;fortsätter också 1991 då företagskonkurserna ökat med 87 % de första&lt;br&gt;nio månaderna, jämfört med samma period 1990. Vid en långvarig&lt;br&gt;lågkonjunktur med stigande arbetslöshet riskerar även kreditförlusterna&lt;br&gt;på hushållsutlåningen att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisfall på fastighetsmarknaden och stora kreditförluster är inte unikt&lt;br&gt;för Sverige. Inte minst i våra nordiska grannländer, i Japan och i de&lt;br&gt;anglosachsiska länderna har en snabb prisuppgång, orsakad av bl.a.&lt;br&gt;högkonjunktur och avregleringar, följts av kraftiga prisfall. I t.ex.&lt;br&gt;Storbritannien och Finland föll fastighetspriserna (nominellt) med ca 20&lt;br&gt;% från sin högsta nivå t.o.m. det första kvartalet 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditförlusterna för bankerna ökade kraftigt under 1990, till 10,9&lt;br&gt;miljarder kr., jämfört med 2,8 miljarder kr. år 1989. Bankernas samlade&lt;br&gt;resultat kunde dock upprätthållas till följd av bl.a. vidgade räntemarginal-&lt;br&gt;er. Under innevarande år förväntas kreditförlusterna stiga ytterligare.&lt;br&gt;Preliminära rapporter från bankerna tyder på att de samlade reservering-&lt;br&gt;ama för kreditförluster kan komma att uppgå till ca 25 miljarder kr. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör dock poängteras att utvecklingen avseende kreditförluster och vinster Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;skiljer sig åt mellan olika banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna situation kommer också bostadsinstitutens kreditförluster att&lt;br&gt;öka. Institutens möjligheter att öka sin utlåning avtar därmed samtidigt&lt;br&gt;som kreditefterfrågan minskar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Restriktiv långivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De stora kreditförlusterna har medfört att kreditgivningen blivit betydligt&lt;br&gt;försiktigare. I vissa kreditinstitut begränsas utlåningen av stigande&lt;br&gt;kreditförluster i kombination med de kapitaltäckningskrav på 8 %, som&lt;br&gt;enligt internationella överenskommelser måste vara uppfyllda vid&lt;br&gt;utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6 Utlåningen till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2—månodersföröndring&lt;br&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-7.png" style="width:277pt;height:187pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa banker kan nu tvingas välja mellan att öka sitt riskkapital eller&lt;br&gt;att ytterligare strama åt sin utlåning. I rådande marknadssituation är det&lt;br&gt;svårt att öka det egna kapitalet. Att reducera balansomslutningen genom&lt;br&gt;utförsäljning av kreditstockar är i praktiken omöjligt, eftersom alla&lt;br&gt;kreditinstitut intar en försiktig hållning. För vissa låntagare, t.ex.&lt;br&gt;nyetablerade företag med svagt utvecklade bankkontakter innebär detta&lt;br&gt;i praktiken mycket stora svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en avreglerad marknad med fri konkurrens måste aktörerna själva&lt;br&gt;ta ansvar för sitt agerande. Staten har tvingats ingripa i två fäll under det&lt;br&gt;senaste året. I fallet Nordbanken var staten ägare och hade i denna&lt;br&gt;egenskap ett särskilt ansvar. I det andra fallet rörande Första Sparbanken,&lt;br&gt;fanns det en allvarlig risk för att stabiliteten på de finansiella marknader-&lt;br&gt;na skulle kunna hotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Den internationella integrationen och EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges framgångsrika ekonomiska utveckling under efterkrigstiden har&lt;br&gt;i hög grad präglats av den internationella ekonomiska integrationen.&lt;br&gt;Genom fri handel med industrivaror och omfettande investeringar över&lt;br&gt;gränserna har Sverige kunnat dra nytta av den internationella arbetsför-&lt;br&gt;delningen. Ytterligare steg i denna process har under 1980-talet varit&lt;br&gt;avregleringen av de finansiella marknaderna och avskaffendet av&lt;br&gt;valutaregleringen. Denna utveckling har gradvis förändrat förutsättningar-&lt;br&gt;na för den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sverige och den europeiska integrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genomgripande förändringar sker nu i Europa. I de central- och&lt;br&gt;östeuropeiska staterna har en process inletts som skall omforma de&lt;br&gt;kollapsade planekonomierna till marknadsekonomier. En integration med&lt;br&gt;Västeuropa är i sikte. Inom EG har integrationen fördjupats under 1980-&lt;br&gt;talet. Gemenskapen står nu inför förverkligandet av den inre marknaden.&lt;br&gt;Samtidigt pågår intensiva diskussioner om en breddning och fördjupning&lt;br&gt;av det politiska och ekonomisk-politiska samarbetet inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige medverkar aktivt i den västeuropeiska integrationsprocessen.&lt;br&gt;Tillsammans med övriga EFTA-länder har Sverige framgångsrikt deltagit&lt;br&gt;i förhandlingar med EG om att skapa ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde, EES. Avtalet - som blev klart i oktober 1991 - skall&lt;br&gt;efter ratifisiering av samtliga medlemsländer träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993. EFTA-ländema blir därmed delaktiga i EGs inre marknad. EES&lt;br&gt;kommer att omfatta 19 länder med omkring 370 miljoner invånare.&lt;br&gt;Sveriges handel med EES-området utgör idag cirka 3/4 av vår totala&lt;br&gt;utrikeshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1990 uttalade riksdagen att ett EG-medlemskap låg i&lt;br&gt;Sveriges nationella intresse. En formell ansökan om medlemskap&lt;br&gt;lämnades in i juli 1991. En stor del av det ekonomiska innehållet i ett&lt;br&gt;EG-medlemskap omfattas redan av ett heltäckande EES-avtal. Sverige&lt;br&gt;kan med ett EES-avtal delta fullt ut i den inre marknaden. EES-avtalet&lt;br&gt;är därför ett viktigt steg på vägen mot svenskt medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först som medlem kan Sverige få inflytande och del av alla de fördelar&lt;br&gt;som integrationen skapar. Särskilt viktigt från tillväxtsynpunkt är&lt;br&gt;effekterna på investeringsverksamheten i Sverige. Sedan EES-avtalet&lt;br&gt;slutits finns det visserligen få formella skäl för att en investerare skulle&lt;br&gt;föredra EG-området framför Sverige. I praktiken talar dock mycket för&lt;br&gt;att medlemskap kommer att underlätta framförallt möjligheten att locka&lt;br&gt;hit utländska investerare och utländskt kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i EG innebär att politiken inom ett antal områden&lt;br&gt;samordnas. De viktigaste av dessa områden är handelspolitik, jordbruks-&lt;br&gt;politik, indirekta skatter samt ekonomiskt och monetärt samarbete. Den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen i Sverige kommer under alla omständigheter&lt;br&gt;även fortsättningsvis att påverkas starkt av de beslut som fettas inom EG.&lt;br&gt;Bara som medlem i EG har vi en möjlighet att framgent påverka&lt;br&gt;innehållet i EG-samarbetet på alla områden i önskvärd riktning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är det från både demokratiska och ekonomiska synpunkter Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;angeläget att med all kraft eftersträva fullt medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utvecklingen inom EG&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har flera initiativ tagits för att ge den ekonomiska&lt;br&gt;integrationen inom EG förnyad kraft. År 1986 beslöts att till den 1&lt;br&gt;januari 1993 förverkliga en enhetlig inre marknad - med fri rörlighet för&lt;br&gt;varor, tjänster, kapital och personer. Två år senare initierades en&lt;br&gt;fördjupning av det ekonomisk-politiska samarbetet. Riktlinjerna drogs&lt;br&gt;upp för en ekonomisk och monetär union (EMU) under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de riktlinjer, som nu diskuteras inom EG, skall EMU införas i&lt;br&gt;tre steg. I den första fasen, som inleddes 1990, stärks den ekonomisk-&lt;br&gt;politiska samordningen inom ramen för existerande institutioner. I fas&lt;br&gt;två, som inleds 1994, inrättas en gemensam monetär institution. Denna&lt;br&gt;får dock till en böljan endast begränsade befogenheter. Inom tre år&lt;br&gt;därefter skall förutsättningarna för att gå vidare till den tredje fesen&lt;br&gt;utvärderas. Den tredje och sista fesen skulle innebära att växelkurserna&lt;br&gt;mellan de deltagande ländernas valutor oåterkalleligen låses och att en&lt;br&gt;europeisk centralbank får ansvar för den gemensamma penningpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-ländema är överens om vissa grundläggande principer för EMU.&lt;br&gt;Detta gäller bl.a att prisstabilitet skall vara ett öveigripande mål för den&lt;br&gt;gemensamma penningpolitiken. Man vill också förhindra mycket stora&lt;br&gt;budgetunderskott och eliminera möjligheten att finansiera budgetunder-&lt;br&gt;skotten genom monetär expansion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ministerrådets (ECO/FIN) överinseende sker en gemensam&lt;br&gt;övervakning av den ekonomiska politiken och utvecklingen, varvid&lt;br&gt;ländernas ekonomier granskas och rekommendationer utfärdas. I syfte att&lt;br&gt;säkerställa en så gynnsam och ensartad ekonomisk utveckling som möjligt&lt;br&gt;bland medlemsländerna inför EMU förstärks denna övervakning. Inför&lt;br&gt;EMUs andra fas är det troligt att de enskilda länderna åläggs att utforma&lt;br&gt;fleråriga åtgärdsprogram för att komma till rätta med obalanser i&lt;br&gt;ekonomierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Objektiva kriterier för denna s.k. konveigens kommer att utarbetas för&lt;br&gt;bl.a. inflationstakt, räntenivåer, budgetunderskott samt statsskuld.&lt;br&gt;Kriteriernas specifika utformning kvarstår att bestämma i den pågående&lt;br&gt;regeringskonferensen om EMU. Det förefeller för närvarande troligt att&lt;br&gt;en snäv gräns sätts för hur mycket inflationstakt och räntenivå i ett land&lt;br&gt;får avvika från bäst presterande land. Vidare kommer sannolikt specifika&lt;br&gt;gränser att sättas även för budgetunderskott och statsskuld.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningarna för svensk ekonomisk politik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska integrationen kommer genom EES-avtalet att leda till att&lt;br&gt;Sverige redan 1993 står inför en inre marknad med betydande öppenhet&lt;br&gt;och rörlighet. Konkurrensen skärps och utökas till nya områden. Sveriges&lt;br&gt;ambition är att bli medlem i EG 1995. Vid denna tidpunkt kan EMU-&lt;br&gt;processen antas befinna sig i sin andra fes. För Sverige skulle detta&lt;br&gt;innebära förpliktande ekonomiskt-politiskt samarbete, bl.a inom ramen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det europeiska monetära samarbetet, EMS, och den framväxande Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;ekonomiska och monetära unionen. Som medlemsland kommer Sverige&lt;br&gt;då att få sin ekonomi granskad utifrån bl.a. de kriterier som nu håller på&lt;br&gt;att läggas fast i EMU-samarbetet. En viktig utgångspunkt för den&lt;br&gt;ekonomisk politiken är att göra det möjligt för Sverige att inträda i EG-&lt;br&gt;samarbetet utifrån en så stark position som möjligt, och att vara rustat för&lt;br&gt;att fullt ut delta i EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning till omvärldens inflation och kostnadsökningstakt är&lt;br&gt;nödvändig alldeles oavsett Sveriges anknytning till EG. Anpassningen&lt;br&gt;underlättas emellertid av en närmare koppling till EG. Trovärdigheten i&lt;br&gt;inflationsbekämpningen har stärkts när Sverige närmat sig EG. Både&lt;br&gt;knytningen av svenska kronan till ecun och ansökan om medlemskap har&lt;br&gt;medverkat till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En valutaunion av det slag som nu är på väg att genomföras inom EG&lt;br&gt;kan få långsiktiga, positiva effekter på resursanvändningen. Osäkerheten&lt;br&gt;i ekonomiska beslut rörande handel och annat utbyte minskar när det bara&lt;br&gt;finns en valuta inom EG-området. De resurser som åtgår för att hantera&lt;br&gt;flera valutor i hushållen, hos företagen etc. kan också användas på ett&lt;br&gt;mer produktivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fäst växelkurs innebär hårda krav såväl på finanspolitiken som på&lt;br&gt;en smidig pris- och löneanpassning. Penningpolitiken måste nämligen helt&lt;br&gt;inriktas på att upprätthålla växelkursen och kan därför inte utnyttjas för&lt;br&gt;att påverka den inhemska efterfrågan. I en framtida monetär union är&lt;br&gt;penningpolitikens främsta uppgift att värna prisstabiliteten i unionen. På&lt;br&gt;nationell nivå förlorar penningpolitiken sin nuvarande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitikens grundläggande uppgift blir att i ett medelfristigt&lt;br&gt;perspektiv skapa förutsättningar för en pris- och lönebildning som är&lt;br&gt;förenlig med full sysselsättning och låg arbetslöshet. Detta innebär inte&lt;br&gt;att Sverige måste anpassa sig till samma arbetslöshet som genomsnittet&lt;br&gt;i EG. Den svenska arbetsmarknaden förefaller fungera väl i ett europeiskt&lt;br&gt;perspektiv. Till detta bidrar arbetsmarknadspolitiken. Den är i högre&lt;br&gt;grad än EG-ländemas inriktad på att upprätthålla arbetslinjen. Detta är&lt;br&gt;en politik regeringen kommer att fullfölja med kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fullvärdigt EG-medlemskap kräver att de offentliga finanserna&lt;br&gt;utvecklas väl. Trots den pågående försvagningen är de i ett europeiskt&lt;br&gt;perspektiv fortfarande goda. Statsskulden är förhållandevis låg. Sparandet&lt;br&gt;i den privata sektorn är dock betydligt lägre än vad som är normalt i&lt;br&gt;EG. Därmed är också det totala sparandet lågt. Mot denna bakgrund är&lt;br&gt;det väsentligt både att sunda statsfinanser etableras och konsolideras i&lt;br&gt;Sverige under perioden fram till ett medlemskap och att ett stabilt&lt;br&gt;hushållssparande byggs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att konsolidera de offentliga finanserna accentueras av den&lt;br&gt;ökande internationaliseringen. Det blir allt svårare för Sverige att ha ett&lt;br&gt;skattetryck som avviker avsevärt från omvärldens. En anpassning nedåt&lt;br&gt;av ett antal olika skattesatser är både angelägen och ofrånkomlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fullvärdigt svenskt deltagande i det europeiska ekonomisk-politiska&lt;br&gt;samarbetet förutsätter att vi varaktigt lyckas bringa ner inflationstakten.&lt;br&gt;I EMU-diskussionen används nivån på den långa räntan som en indikator&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på detta. Den fortfarande förhållandevis höga räntan är ett tecken på att Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;Sverige ännu inte helt förmått bryta inflationsförväntningarna. Det är&lt;br&gt;därför nödvändigt att i den ekonomiska politiken kraftfullt prioritera&lt;br&gt;inflationsbekämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Skatterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Negativa effekter på ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på det samlade skatteuttaget och skattesystemets utformning&lt;br&gt;påverkar i hög grad företagens och hushållens beteende. Skatter medför&lt;br&gt;snedvridningar i ekonomin och försämrar förutsättningarna för en hög&lt;br&gt;och varaktig tillväxt. Det höga skattetrycket med åtföljande skattekilar&lt;br&gt;har bidragit till att försvaga den svenska ekonomins växtkraft. Problemen&lt;br&gt;har accentuerats av att Sverige är ett litet land med fri handel och hög&lt;br&gt;grad av kapital- och arbetskraftsrörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska skattesystemet bidrog tidigare starkt till att försvaga&lt;br&gt;motiven för arbete och sparande. Höga marginalskatter på arbetsinkom-&lt;br&gt;ster drev fram krav på arbetstidsförkortningar, minskade motiven för&lt;br&gt;övertidsarbete och bidrog till ökat skattefusk. De förmånliga avdragsreg-&lt;br&gt;lema i kombination med höga skattesatser i kapitalinkomstbeskattningen&lt;br&gt;diskriminerade sparande och bidrog till att hushållssparandet var lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebar en nödvändig och väsentlig sänkning av&lt;br&gt;marginalskatterna samt en övergång till en mera likformig beskattning.&lt;br&gt;Därmed förbättrades de ekonomiska förutsättningarna för arbete,&lt;br&gt;sparande och produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda beskattningen av extra arbetsinsats - när alla skatter&lt;br&gt;och inkomstberoende bidrag och avgifter beaktas - har sänkts från i&lt;br&gt;genomsnitt cirka 72 % till cirka 63 %. Detta är dock fortfarande högt i&lt;br&gt;ett internationellt perspektiv och främst en följd av det allmänt höga&lt;br&gt;skatteuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 7 Total skatt som andel av BNP 1989&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Sverige, 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige, 1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;7777777777/77777Å&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;\ 7777777/7/ ■/-/ 7 7 ZZZL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG—snitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7/7/7/77/ 7~7~7139.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-snitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;; JJ&lt;sub&gt;8 4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG-länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;///////////// / 749.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Holland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 / / / / 7 / / 7 7 / 7 /&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’ 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7I44.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-'~7~/ Z'7'7 7 7 7 7 7 7 7 743.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'//////////// 142.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'777 7/77777 7138.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7/77/777777 737.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ / / 7/ 7 7 7 / 7 7 437.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 7 / 7 7 7 7 /' 7 /“7 I36.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 7 / 7 / 7 / 7 7 7 735.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 7 7 7 7 7 / 7 7 7 J34.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 7 7 7 7 7 7 7 7 Z133.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Övriga OECD- ’&lt;br&gt;länder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;//////////// / 445.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 7 7//7777//7I41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya Zeeland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7/7 7 7 7 7 7 / 7 7 7I40.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. &lt;sub&gt;y z / y y&lt;/sub&gt; / / 7 7 / / 138.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanada&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'77 / 7/7/7 7'7 I35.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Island&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &lt;sub&gt;y 7&lt;/sub&gt; y &lt;sub&gt;7 7&lt;/sub&gt; / &lt;sub&gt;7&lt;/sub&gt; y y yjj g&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'7/777/7/ 7131.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;' 7 7 7&amp;quot;7 7 7 7 V 4 30.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Australien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/-y-yy-y y y y y &lt;sub&gt;J30&lt;/sub&gt;j&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ 7 7 7 7 7 7 7 7 130.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Turkiet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 / 7 7 7 7~7 7 7I29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kraven på anpassning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna svenska kapitalbeskattningen i form av inkomstskatt&lt;br&gt;samt förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt är hög i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv. Detta motverkar hushållssparande, gör Sverige mindre&lt;br&gt;lockande för personer med kapital och entreprenöranda samt bidrar till&lt;br&gt;skattefusk bl.a. i form av oredovisade tillgångar i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster beskattas i Sverige med 30 %, vilket är högt i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv med hänsyn till att beskattningen avser hela den&lt;br&gt;nominella kapitalavkastningen. Aven vid låg inflation medför detta ett&lt;br&gt;högt realt skatteuttag. Ändå resulterar den personliga kapitalinkomstbe-&lt;br&gt;skattningen sammantaget i mycket begränsade intäkter för statskassan, 3&lt;br&gt;miljarder kr./år. Det hänger samman med att det finns en motsvarande&lt;br&gt;avdragsrätt för skuldräntor. Från sparandesynpunkt är en sänkning av&lt;br&gt;skattesatsen angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsbeskattningen är förmånlig i ett internationellt perspektiv, bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom den låga skattesatsen på 30 %. Detta kan förväntas bidra till att Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;investeringar lokaliseras till Sverige. För att sådana investeringar skall få&lt;br&gt;någon omfattning krävs dock att andra hinder för utländskt företagande&lt;br&gt;och ägande i Sverige elimineras. Dels måste konkurrenshämmande&lt;br&gt;regleringar slopas, som t.ex. förbud mot utländskt ägande, dels måste&lt;br&gt;kostnadsläget förbättras genom höjd produktivitet och sänkta skatter. För&lt;br&gt;att bidra till en hög och varaktig tillväxt är det angeläget att enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet får samma möjlighet som aktiebolag att expandera&lt;br&gt;med enbart 30-procentigt beskattade vinstmedel samt att förutsättningarna&lt;br&gt;mera allmänt görs mera lika för olika typer av och organisationsformer&lt;br&gt;för näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagstadgade sociala avgifterna är förhållandevis höga i Sverige och&lt;br&gt;utgör en väsentlig del av den sammanlagda beskattningen av en extra&lt;br&gt;arbetsinsats. Detta hänger samman med att sambandet mellan avgifter&lt;br&gt;och förmåner ofta är svagt. Vissa avgifter, som t.ex. den allmänna&lt;br&gt;lönevgiften och folkpensionsavgiften, utgör i ekonomisk mening t.o.m.&lt;br&gt;rena skatter, eftersom ökade avgifter inte medför några förmåner. En&lt;br&gt;allmän sänkning av socialavgifterna är önskvärd för att reducera&lt;br&gt;kostnaderna för svenska företag samt för att minska den sammanlagda&lt;br&gt;beskattningen av extra arbetsinkomster i riktning mot en internationellt&lt;br&gt;mera normal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beloppsmässigt mest betydelsefulla anpassningsbehovet gäller&lt;br&gt;mervärdeskatten och övriga indirekta skatter. När Sverige blir medlem&lt;br&gt;i EG kommer det med största sannolikhet inte att finnas gränskontroller&lt;br&gt;inom EG för skatteändamål. Den svenska mervärdeskatten samt en lång&lt;br&gt;rad indirekta skatter kan då inte avvika alltför mycket från nivåema i&lt;br&gt;andra EG-länder. I så fäll skulle i Sverige högt beskattade varor i ökad&lt;br&gt;utsträckning inköpas i andra länder och Sverige skulle då förlora såväl&lt;br&gt;skatteintäkter som inkomster från försäljningen. En sänkning av de&lt;br&gt;indirekta skatterna är angelägen även med hänsyn till att den sammanlag-&lt;br&gt;da beskattningen av en extra arbetsinsats bör reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningskraven är av skilda slag. För det första finns formellt&lt;br&gt;bindande krav på förändringar. Ett exempel på detta är ett slopande av&lt;br&gt;kilometerskatten. För det andra kommer det att krävas anpassningar som&lt;br&gt;inte följer av formella krav men där det istället är en samhällsekonomisk&lt;br&gt;nödvändighet att anpassningen sker; ekonomiskt tvingande anpassnings-&lt;br&gt;krav. Det är t.ex. inte möjligt att bibehålla ett generellt mervärdeskatte-&lt;br&gt;uttag på nuvarande nivå utan att besvärande gränshandel uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda krav på skattesänkningar som idag kan bedömas bli&lt;br&gt;nödvändiga till följd av den internationella integrationen och EG är&lt;br&gt;betydande. De indirekta skatterna spelar störst roll från statsfinansiell&lt;br&gt;synpunkt. Även kapitalbeskattningen måste dock göras mer konkurrens-&lt;br&gt;kraftig och anpassad till internationella förhållanden genom att förmögen-&lt;br&gt;hetsskatten på några års sikt slopas samt genom att arvs- och kapitalin-&lt;br&gt;komstbeskattningen sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att understrykas att flera av skattesänkningarna är av den&lt;br&gt;art att anpassningen kan genomföras gradvis. Bedömningar av anpass-&lt;br&gt;ningskraven ger vid handen att dessa är omfattande, men de kan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande läge bara vara preliminära. Det beror på att det ännu är oklart&lt;br&gt;vilka krav EG kommer att ställa t.ex. när det gäller mervärdeskatt,&lt;br&gt;energiskatt och andra indirekta skatter. Det är också osäkert vilka&lt;br&gt;skattenivåer Sveriges grannländer kommer att tillämpa. Särskilt när det&lt;br&gt;gäller de indirekta skatterna kan detta vara väl så viktigt som de bindande&lt;br&gt;kraven. De mest akuta anpassningskraven avser kapitalbeskattningen, där&lt;br&gt;regeringen avser att föreslå skattesänkningar redan för 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser återkomma med en utförlig redovisning av anpass-&lt;br&gt;ningskraven inom skattepolitiken under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Slutsatser för utvecklingen under de närmaste åren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är troligt att den svenska ekonomin skulle kunna återhämta sig&lt;br&gt;gradvis under 1992-1993 även om tillväxten förblir lägre än i omvärlden.&lt;br&gt;Flera förutsättningar måste emellertid vara uppfyllda för att detta skall&lt;br&gt;vara möjligt. Den internationella konjunkturen måste förstärkas.&lt;br&gt;Samtidigt måste inflationsbekämpningen i Sverige vara framgångsrik. För&lt;br&gt;att balansen i ekonomin skall kunna återupprättas krävs vidare bl.a. att&lt;br&gt;återhämtningen sker genom att de konkurrensutsatta delarna av ekono-&lt;br&gt;min, främst industrin, återvinner sin växtkraft. För att detta skall vara&lt;br&gt;möjligt krävs i sin tur god lönsamhet i industrin. Endast då får invester-&lt;br&gt;ingar och framtidssatsningar en tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oron för sysselsättningen och den ökande arbetslösheten får inte tillåtas&lt;br&gt;motivera en svagare finanspolitik och ökade offentliga utgifter. Detta&lt;br&gt;skulle visserligen kunna få kortsiktiga positiva effekter i form av en lägre&lt;br&gt;arbetslöshet. Konsekvenserna på sikt skulle dock bli förödande. En&lt;br&gt;exportledd tillväxtprocess skulle äventyras, inflationen öka och Sveriges&lt;br&gt;förutsättningar att bli en fullvärdig EG-medlem äventyras. Allt detta&lt;br&gt;skulle långsiktigt undergräva förutsättningarna att uppnå full sysselsätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar av de offentliga utgifternas utveckling under den närmaste&lt;br&gt;femårsperioden redovisades i den reviderade nationalbudgeten och&lt;br&gt;långtidsbudgeten i april 1991. Även om de utgiftsnivåer som där&lt;br&gt;framkom inte längre är aktuella, på grund av den försvagning av&lt;br&gt;statsfinanserna som skett sedan dess, åskådliggör beräkningarna tydligt&lt;br&gt;vikten av en god allmänekonomisk utveckling. Om en återhämtning i den&lt;br&gt;svenska ekonomin sker under de kommande två-tre åren kan den negativa&lt;br&gt;utvecklingen för statens finanser hävas. Det förutsätter att problemet med&lt;br&gt;transfereringarnas snabba tillväxt löses, att ökade resurser avsätts för&lt;br&gt;framtidssatsningar på infrastruktur och utbildning samt att utgiftsnivån&lt;br&gt;totalt sänks i takt med nödvändiga och önskvärda skattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också den kommunala verksamheten är väsentlig för att ekonomin skall&lt;br&gt;återhämta sig och återvinna sin växtkraft. Under 1980-talet har kommu-&lt;br&gt;nerna vuxit betydligt mer än vad riksdagen ansett förenligt med&lt;br&gt;samhällsekonomisk balans. Mycket talar för att detta mönster nu bryts&lt;br&gt;till följd av de åtgärder som vidtas. Detta skapar bättre villkor för en&lt;br&gt;framtida expansion i den konkurrensutsatta sektorn och gör det möjligt&lt;br&gt;att åter få balans i samhällsekonomin. Kommunernas omställning bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starkt underlättas av de lagändringar regeringen föreslår rörande friare Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;former för kommunernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att bedriva en tillräckligt stram finanspolitik kompliceras av&lt;br&gt;de krav på skattesänkningar som finns, både för att anpassa vissa av våra&lt;br&gt;skatter till omvärldens och för att få den svenska ekonomin att struktu-&lt;br&gt;rellt fungera bättre. Betydande neddragningar i de offentliga utgifterna&lt;br&gt;kommer att vara ofrånkomliga för att finansiera skattesänkningarna. Att&lt;br&gt;underlåta att sänka skatterna vore dock att äventyra den framtida&lt;br&gt;tillväxten och välfärden och därmed även grunden för att få balans i&lt;br&gt;statens budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en återhämtning är trolig under de närmaste åren är den inte&lt;br&gt;säkerställd. Ett osäkerhetsmoment utgör den privata konsumtionen. Den&lt;br&gt;förutsätts i de redovisade bedömningarna växa långsamt i förhållande till&lt;br&gt;hushållens inkomster. Hushållens sparande ökar. Stabiliteten i detta&lt;br&gt;mönster beror på den ekonomiska politiken. Den måste utformas så att&lt;br&gt;hushållen, när den ekonomiska utvecklingen blir bättre, vill bibehålla ett&lt;br&gt;högt sparande. Om så inte sker hotar en ny konsumtionsledd expansion&lt;br&gt;i svensk ekonomi 1993-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtal som nu finns på arbetsmarknaden löper ut i mars 1993. Om&lt;br&gt;löneökningarna därefter blir alltför höga kan detta helt omintetgöra&lt;br&gt;återhämtningen. Också för att förhindra detta måste finanspolitiken vara&lt;br&gt;stram. Därutöver krävs åtgärder av strukturell art för att förändra de&lt;br&gt;villkor under vilka lönebildningen verkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje hot utgör utvecklingen på kreditmarknaden. Den bidrar nu&lt;br&gt;till restriktivare utlåning och ökad osäkerhet i ekonomin. En fördjupad&lt;br&gt;stagnation kan skärpa dessa problem samtidigt som det även finns ett&lt;br&gt;motsatt samband; problem på kreditmarknaden fördröjer återhämtningen.&lt;br&gt;Hur besvärliga dessa problem är går ännu inte att helt överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I industrin sker nu en mycket snabb och omfattande utslagning. Även&lt;br&gt;om det är normalt att nedläggningar sker just i djupa lågkonjukturer finns&lt;br&gt;det bedömare som menar att problemen är betydligt mer svårbemästrade&lt;br&gt;än så. Dels kan kostnadsläget vara så dåligt att återhämtningen fördröjs&lt;br&gt;av detta skäl. Dels kan utslagningen begränsa produktionsutvecklingen&lt;br&gt;när efterfrågan så småningom åter växer. Den svenska ekonomin riskerar&lt;br&gt;då att åter snabbt bli överhettad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omläggning av den ekonomiska politiken som nu sker skall bidra&lt;br&gt;till att bryta nedgången i den svenska ekonomin. Det finns inga åtgärder&lt;br&gt;som på kort sikt påtagligt kan förändra situationen till det bättre.&lt;br&gt;Däremot måste åtgärder vidtas som långsiktigt förbättrar ekonomins&lt;br&gt;funktionssätt och ökar den ekonomiska tillväxten. På så vis kan&lt;br&gt;framtidstro och växtkraft återvinnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges strävan att bli fullvärdig medlem i EG är den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen under de närmaste åren mycket väsentlig. För att vi fullt&lt;br&gt;ut skall kunna tillgodogöra oss de möjligheter som det europeiska&lt;br&gt;ekonomiska och monetära samarbetet vid mitten av 1990-talet erbjuder&lt;br&gt;måste vi få bukt med våra långsiktiga ekonomiska problem, häva&lt;br&gt;försämringen av statsfinanserna och säkra den låga inflationstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Regeringens ekonomisk-politiska strategi&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Fyra huvuduppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringsarbetet kommer under mandatperioden att domineras av fyra&lt;br&gt;stora uppgifter som alla hänger samman med den ekonomiska politiken&lt;br&gt;och arbetet med att ge Sverige en ny start.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sverige i Europa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den första uppgiften är att föra Sverige in i det europeiska samarbetet&lt;br&gt;genom förhandlingarna om medlemskap i den Europeiska Gemenskapen.&lt;br&gt;Det nyligen slutna EES-avtalet är ett betydelsefullt steg på vägen mot&lt;br&gt;EG-medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall bli delaktigt i det ekonomiska och kulturella samarbete&lt;br&gt;som växer fram i Europa. Målet är att Sverige blir fullvärdig medlem av&lt;br&gt;EG 1995. Medlemskapet och den ökade internationella integrationen i&lt;br&gt;övrigt leder till att den ekonomiska politiken måste inriktas på att ge&lt;br&gt;Sverige de förutsättningar som behövs för att rätt kunna möta den nya&lt;br&gt;europeiska utmaningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historiskt sett har svensk ekonomisk utveckling gått hand i hand med&lt;br&gt;internationaliseringen. De högsta tillväxttakterna har noterats under&lt;br&gt;perioder då världsekonomin också vuxit och det fria utbytet av varor och&lt;br&gt;tjänster utvecklats. Den accelererande integrationsprocess som Sverige nu&lt;br&gt;står inför kan således ses i ett större ekonomiskt historiskt sammanhang&lt;br&gt;och är inte endast förknippad med det framtida EG-medlemskapet.&lt;br&gt;Sverige har likaväl som andra utvecklade länder ett ansvar för att&lt;br&gt;utvecklingsländerna får förbättrade förutsättningar att på likvärdiga&lt;br&gt;villkor delta i den globala handeln. Att verkligheten utanför landets&lt;br&gt;gränser ställer krav på den svenska ekonomin är inget nytt, utan Sverige&lt;br&gt;har under många decennier levt med ett stort beroende av omvärlden och&lt;br&gt;därav följande krav på inhemsk anpassning. Det som är nytt är däremot&lt;br&gt;formema för detta i och med EGs inre marknad, liksom förändringstak-&lt;br&gt;ten och kraften i den europeiska integrationen. Därav följer att formema&lt;br&gt;för anpassningen också delvis måste ta sig nya uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som internationaliserings- och integrationsprocessen öppnar&lt;br&gt;nya möjligheter ställs större krav på den ekonomiska politiken. Det är&lt;br&gt;inte, som var fallet under 1970-talet, möjligt att försöka lösa de&lt;br&gt;sysselsättningsproblem som en för snabb kostnadsutveckling leder till&lt;br&gt;med en expansion av den offentliga sektom. Inte heller går det att&lt;br&gt;försöka hänskjuta problemen till andra länder, som var fallet genom&lt;br&gt;devalveringarna under 1980-talet. Båda dessa inriktningar av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken skapade fler problem än lösningar. Det är också&lt;br&gt;uppenbart att devalveringar är uteslutna efter ecu-anknytningen av den&lt;br&gt;svenska kronan och ansökan om medlemskap i EG tidigare i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att Sverige kommer med i EG-samarbetet och på alla sätt&lt;br&gt;står väl mstat inför de krav som detta ställer. Som medlem i EG skall&lt;br&gt;Sverige vara redo att spela en pådrivande roll i det europeiska samarbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillväxten äter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra stora uppgiften för den nya regeringen är att bryta den&lt;br&gt;ekonomiska stagnationen och att lägga grunden för en ny period av&lt;br&gt;tillväxt, företagande och utveckling i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken har under 1980-talet, trots en ovanligt&lt;br&gt;utdragen och stark högkonjunktur, misslyckats med att komma till rätta&lt;br&gt;med de grundläggande strukturella problemen i den svenska ekonomin.&lt;br&gt;Sverige har halkat efter. Det svåra ekonomiska läge som Sverige befinner&lt;br&gt;sig i är som tidigare visats endast delvis en följd av en internationell&lt;br&gt;lågkonjunktur. I många avseenden är nedgången djupare i Sverige än i&lt;br&gt;omvärlden. Problemen är i stor utsträckning självförvållade. Den svenska&lt;br&gt;ekonomin har under det senaste decenniet haft en lägre tillväxt än&lt;br&gt;omvärlden. På grund av de strukturella problemen har den svenska&lt;br&gt;ekonomins växtkraft successivt försvagats. Denna utveckling måste&lt;br&gt;brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall föra en ekonomisk politik som främjar marknads-&lt;br&gt;ekonomi, konkurrens och enskilt ägande, och som vidgar individens&lt;br&gt;handlingsutrymme och släpper loss skaparkraft och enskilda initiativ.&lt;br&gt;Avregleringar, åtgärder för effektivare konkurrens och alternativ till den&lt;br&gt;offentliga sektorns produktion är omistliga inslag i en sådan politik.&lt;br&gt;Enskilt sparande och ägande skall uppmuntras. Den ekonomiska politiken&lt;br&gt;skall i alla sina beståndsdelar bygga på det enda ekonomiska system,&lt;br&gt;marknadsekonomi, som visat sig framgångsrikt när det gäller att skapa&lt;br&gt;resurser och som utgör grunden för demokrati och individuell frihet. I&lt;br&gt;denna politik utgör de mindre och medelstora företagen en strategisk&lt;br&gt;resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara en ekonomisk politik som inriktas på tillväxt kan skapa riktiga&lt;br&gt;jobb, stabila priser och sunda statsfinanser. Bara en sådan politik kan&lt;br&gt;leda till ökat välstånd och ökad rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Reformerad välfärd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den tredje stora uppgiften är att genomföra en valfrihetsrevolution inom&lt;br&gt;välfärdspolitiken, liksom andra förbättringar inom välfärd och social&lt;br&gt;omsorg. Välfärdspolitiken skall ges en ny inriktning där köerna kortas,&lt;br&gt;servicen förbättras. Valfriheten och delaktigheten för den enskilde sätts&lt;br&gt;i första rummet. Välfärdspolitiken gynnar alla, men den betyder allra&lt;br&gt;mest för de ensamma, fattiga och sjuka och för alla dem som inte själva&lt;br&gt;kan skapa en rimlig standard och som inte har någon som bryr sig om&lt;br&gt;dem eller tar ansvar för dem. För många kan livskvaliteten förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande ekonomi förutsätter fri konkurrens. Genom fri&lt;br&gt;konkurrens pressas kostnader samtidigt som utveckling och nya idéer&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn har stora resurser till sitt förfogande. Många&lt;br&gt;tjänster produceras och självfallet är mycket av denna produktion också&lt;br&gt;bra. Men stora problem återstår att lösa. Konkurrensen är dålig inom den&lt;br&gt;offenliga sektorn. Den samhällsekonomiska kostnaden för den offentliga&lt;br&gt;sektom tjänsteproduktion är för hög i förhållande till resultatet. Många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;människor känner maktlöshet när det gäller sjukvården, äldreomsorgen,&lt;br&gt;barnomsorgen och skolan därför att de inte i tillräcklig utsträckning kan&lt;br&gt;påverka och därför att det finns köer och andra problem. Regeringen&lt;br&gt;avser att föra en politik som ger större makt och inflytande till de&lt;br&gt;enskilda människorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från system med gemensam finansiering bör&lt;br&gt;utbetalningen av det offentliga stödet i högre grad följa de val som&lt;br&gt;individerna själva träffar. Ett självklart inslag i en politik för avreglering&lt;br&gt;av den offentliga sektorn är att bidragsvillkor och andra regler utformas&lt;br&gt;så att de inte diskriminerar utan uppmuntrar tillkomsten av privata&lt;br&gt;alternativ. Regeringen har beslutat proposition med förslag om ökad&lt;br&gt;valfrihet i bamomsoigen (prop. 1991/92:65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemet utgör en central del av välfärden och är samtidigt&lt;br&gt;betydelsefullt for det totala sparandet i ekonomin. Det har därmed såväl&lt;br&gt;samhällsekonomiska som välfärdspolitiska uppgifter. Alla har rätt till en&lt;br&gt;trygg pensionering. Regeringen kommer att inbjuda till brett samråd om&lt;br&gt;det fortsatta arbetet med att stärka pensionssystemet. Samtidigt bör en&lt;br&gt;kartläggning göras av pensionärernas levnadsvillkor. Den skall ge&lt;br&gt;underlag för att förbättra situationen för de sämst ställda pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Offensiv miljöpolitik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den fjärde stora uppgiften för den nya regeringen är miljöpolitiken. Att&lt;br&gt;skydda och förbättra miljön är en framtidsuppgift i allas intresse.&lt;br&gt;Miljöpolitiken bör i första hand inriktas mot att förebygga miljöskador.&lt;br&gt;Ett viktigt krav på den ekonomiska politiken är därför att den tillväxt&lt;br&gt;som uppnås skall vara långsiktigt hållbar. Inom alla samhällssektorer&lt;br&gt;måste verksamheten anpassas till de ramar som anges av människans och&lt;br&gt;naturens toleransgränser. Hushållning med naturresurser måste prägla allt&lt;br&gt;nyttjande av mark och vatten så att fömybara resurser utnyttjas inom&lt;br&gt;ramen för ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och användning-&lt;br&gt;en av icke fömybara resurser karakteriseras av ansvarsfull hushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När så är fallet är det även från miljösynpunkt önskvärt med en snabb&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt. Då ökar också möjligheterna att bedriva en ambitiös&lt;br&gt;och offensiv miljöpolitik. Sambandet mellan tillväxt och god miljö är&lt;br&gt;komplicerat, men oomtvistat är att många önskvärda och nödvändiga&lt;br&gt;miljöpolitiska satsningar är mycket kostsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövänliga drivmedel skall gynnas särskilt. I en särskild proposition&lt;br&gt;föreslås att punktskatten på etanol vid ren etanoldrift avskaffas. Samtidigt&lt;br&gt;vidgas skattefriheten for vindkraftverk som ett led i arbetet för att främja&lt;br&gt;fömybar energi. Det är främst i samband med investeringar som&lt;br&gt;möjligheter finns att radikalt förändra produktionstekniken i miljövänlig&lt;br&gt;riktning. Det går därför inte att bortse från behovet av tillväxt för att&lt;br&gt;skapa en bättre miljö. Med en dålig ekonomisk utveckling hotas däremot&lt;br&gt;även viktiga miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om förorenarens betalningsansvar skall hävdas. Det innebär&lt;br&gt;att förorenaren själv skall bära den samhällsekonomiska kostnad som&lt;br&gt;miljöförstöringen medför. Därigenom ökar förutsättningarna för en&lt;br&gt;prissättning, som reflekterar de verkliga kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av icke fömybara resurser skall karakteriseras av Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;ansvarsfull hushållning. Inriktningen skall vara att avfall kan återföras till&lt;br&gt;naturens kretslopp, återvinnas eller återanvändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöproblemen känner inga gränser. De kräver internationellt&lt;br&gt;samarbete för att lösas. Ett aktivt arbete i skilda internationella fora och&lt;br&gt;ett svenskt medlemskap i EG ger oss medinflytande på hela Europas&lt;br&gt;miljöpolitik och därmed större möjligheter att föra fram sådana förslag&lt;br&gt;och krav som också förbättrar vår egen miljö. Ett vidgat miljösamarbete&lt;br&gt;med de nordiska länderna samt Östersjöns strandstater har stor betydelse.&lt;br&gt;Regeringen återkommer med förslag om utökat samarbete med bl.a. de&lt;br&gt;baltiska staterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Åtgärder för att ge Sverige en ny start&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik är en samlad strategi för att lösa såväl&lt;br&gt;de långsiktiga som de kortsiktiga problem som redovisas i propositionens&lt;br&gt;inledande avsnitt. Var för sig kan inte de åtgärder som föreslås lösa&lt;br&gt;problemen men sammantaget lägger de grunden för en återhämtning i&lt;br&gt;ekonomin och framtida stabil tillväxt. Den väg regeringen anvisar är den&lt;br&gt;enda som kan återupprätta Sverige som industrination och komma till&lt;br&gt;rätta med såväl de samhällsekonomiska som de statsfmansiella obalanser-&lt;br&gt;na. Detta är en förutsättning för att bevara och utveckla välfärden. En&lt;br&gt;internationell konjunkturuppgång ger Sverige viss draghjälp men är inte&lt;br&gt;lösningen på de ekonomiska problemen. Den politik som här beskrivs är&lt;br&gt;nödvändig oavsett om vändpunkten i den internationella konjunkturen är&lt;br&gt;nära förestående eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ägandespridning och enskilt sparande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En marknadsekonomi bygger på privat företagsamhet. Privat ägande och&lt;br&gt;därmed privat sparande är omistliga förutsättningar för ett fritt näringsliv&lt;br&gt;och därmed för framgångsrika företag. Därför måste den ekonomiska&lt;br&gt;politiken inriktas på att göra enskilt ägande och sparande lönsamt och&lt;br&gt;attraktivt. Regeringen avser att stärka det enskilda ägandet, bl.a. genom&lt;br&gt;förbättrat skydd i grundlagen. Beredningsarbetet för en sådan lagstiftning&lt;br&gt;påböijas inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under november månad avser regeringen vidare att förelägga riksdagen&lt;br&gt;en proposition rörande principer för privatisering av statligt ägda företag.&lt;br&gt;Huvudmotiv för förslagen är att åstadkomma ökad ägandespridning.&lt;br&gt;Förslag som möjliggör ökat privat ägande av bostäder kommer att&lt;br&gt;föreläggas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privata sparmedel och det enskilda ägandets ställning har inte&lt;br&gt;respekterats till fullo. Politiken har varit alltför kortsiktig och grundad på&lt;br&gt;statiska omfördelningsaspekter. Detta har på många sätt skadat tilltron till&lt;br&gt;sparpolitiken. Till de negativa och osäkerhetsskapande åtgärder som&lt;br&gt;vidtagits hör införandet av löntagarfonder och förslag om att använda&lt;br&gt;AP-fondema för att socialisera stora delar av svenskt näringsliv. Dit hör&lt;br&gt;också den s k engångsskatten. Regeringen avser ersätta en sådan negativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politik med en långsiktig, uppbyggande sparpolitik. Sålunda har Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;regeringen dragit tillbaka propositionen AP-fondema och lagt fram&lt;br&gt;förslag om avveckling av löntagarfonderna (prop. 1991/92:36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparande måste uppmuntras med generella ekonomiska&lt;br&gt;medel. Det måste löna sig för den enskilde att göra det som är bra för&lt;br&gt;hela samhället. Detta kräver både vissa generella skattesänkningar och&lt;br&gt;- framför allt - en målmedveten inflationsbekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att det skall löna sig att spara är att inflationen&lt;br&gt;bringas under kontroll och att en långsiktigt trovärdig antiinflationspolitik&lt;br&gt;fors. Den svenska inflationen är sedan några månader låg. Detta är&lt;br&gt;främst en effekt av den svaga ekonomiska utvecklingen. Ett fortsatt&lt;br&gt;konsekvent arbete för att hålla en låg inflationstakt även när den&lt;br&gt;ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen ökar är ett nödvändigt inslag&lt;br&gt;i en sparstimulerande ekonomisk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen har medfört att hushållens negativa sparande, det vill&lt;br&gt;säga låntagande, har upphört. Beskattningen av sparande är emellertid&lt;br&gt;alltför hög. Sverige kan inte ha så höga skatter att kapital och företagan-&lt;br&gt;de drivs ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skatter som belastar sparande måste därför sänkas. Regeringen&lt;br&gt;har redan förelagt riksdagen förslag om att omsättningsskatten på aktier&lt;br&gt;tas bort (prop. 1991/92:34). I en separat skattepolitisk proposition (prop.&lt;br&gt;1991/92:60) lägger regeringen inom kort fram förslag om sänkt&lt;br&gt;kapitalinkomstskatt och omedelbart slopande av förmögenhetsskatten på&lt;br&gt;arbetande kapital. Det föreslås att hela förmögenhetsskatten avskaffas på&lt;br&gt;några års sikt och att arvsbeskattningen sänks kraftigt. Den allmänna&lt;br&gt;löneavgiften försvinner nästa år. De sociala avgifterna på individuella&lt;br&gt;vinstandelar i företag föreslås tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan central aspekt på sparpolitiken är att hushållen känner sig&lt;br&gt;förvissade om att sparmedlen inte går förlorade på en osäker kreditmark-&lt;br&gt;nad. För att eliminera en oönskad osäkerhet och anpassa det svenska&lt;br&gt;kreditsystemet till EG avser regeringen att senare under mandatperioden&lt;br&gt;lägga fram ett förslag med lagstiftning om insättarskydd för banksparan-&lt;br&gt;de. I syfte att säkerställa att kreditmarknader och banksystemet fungerar&lt;br&gt;har regeringen föreslagit att staten garanterar Nordbankens nyemission&lt;br&gt;på drygt 5 miljarder kronor och tecknar sin andel därav samt att staten&lt;br&gt;genom en garanti medverkar till en rekonstruktion av Första Sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål för sparandepolitiken är att hushållen skall kunna ha ett&lt;br&gt;sparkapital motsvarande den genomsnittliga årslönen för en industri-&lt;br&gt;arbetare. Detta skulle skapa ökat oberoende för enskilda individer&lt;br&gt;gentemot myndigheter och arbetsgivare, och inför oväntade ekonomiska&lt;br&gt;förändringar. De främsta sparmålen är den egna pensionen och bostaden.&lt;br&gt;Det är därför särskilt viktigt att pensionssystem och bostadsfinansierings-&lt;br&gt;system utformas så att sparandet uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inom kort tillkalla en särskild utredare för att&lt;br&gt;närmare undersöka olika metoder för att stimulera sparandet. Regeringen&lt;br&gt;kommer också att ta bort hinder och öka möjligheterna för boende att&lt;br&gt;omvandla hyresrätt till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Småföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att marknadsekonomin skall fungera krävs livskraftiga små och&lt;br&gt;medelstora foretag. Utvecklingskraften och mångfalden hos småföretag&lt;br&gt;är oerhört viktiga för svensk ekonomi och för en sund konkurrens. En&lt;br&gt;flora av småföretag sprider det ekonomiska inflytandet, motverkar&lt;br&gt;maktkoncentration och kartellbildningar, samt främjar konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns ca 390 000 företag (exklusive jord- och skogsbruk) och&lt;br&gt;av dessa är mer än 99 % småföretag. De utgör alltså en betydande del av&lt;br&gt;näringslivet. De små privata företagen sysselsätter närmare en och en&lt;br&gt;halv miljon människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av största vikt för Sveriges ekonomiska utveckling under 1990-talet&lt;br&gt;blir att små- och nyföretagandet får en renässans. Det är i dessa företag&lt;br&gt;som de nya möjligheterna och de nya jobben finns. Det är nyföretagandet&lt;br&gt;som måste bli ekonomins spjutspets mot framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i de mindre företagen som en stor del av det nytänkande sker&lt;br&gt;som leder till utveckling av produkter och produktionsprocesser, vilket&lt;br&gt;i sin tur är en förutsättning för hela näringslivets framgång. De mindre&lt;br&gt;företagen är en bra miljö för nya idéer. Av de mindre och medelstora&lt;br&gt;företagen är den övervägande delen familjeföretag, där familjemedlem-&lt;br&gt;marna är direkt engagerade i verksamheten. Ansvaret och intresset för&lt;br&gt;företagets framtid och det personliga risktagande det innebär att driva&lt;br&gt;företag är av stor betydelse för näringslivets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många människor drivs av ambitionen att skapa något eget, att utveckla&lt;br&gt;och pröva en idé. Den fria företagsamheten är därför viktig inte bara för&lt;br&gt;ekonomin som helhet utan också för ett gott samhällsklimat där individer-&lt;br&gt;na får chans att pröva sina krafter och ta egna risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken är det för närvarande svårt att starta privata företag inom&lt;br&gt;de verksamheter där den offentliga sektorn producerar tjänster. Oftast&lt;br&gt;gäller det kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg. Det är viktigt&lt;br&gt;att släppa fram småföretagen också här. Det är av betydelse för alla&lt;br&gt;människors valfrihet, inte bara de som då far chansen att starta eget, utan&lt;br&gt;också alla konsumenter och offentliganställda som får chansen att välja&lt;br&gt;alternativ till den offentliga sektorns tjänster och alternativ till dagens&lt;br&gt;offentliga arbetsgivare. Regeringen kommer att lägga fram förslag bl.a.&lt;br&gt;på grundval av konkurrenskommitténs betänkande och expertrapporter för&lt;br&gt;att avskaffa hinder för privat företagande inom den skattefinansierade&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger inom kort i en separat proposition fram en rad&lt;br&gt;förslag som tillsammans innebär en kraftfull omläggning av näringspoliti-&lt;br&gt;ken till gagn för ny- och småföretagandet. Förslagen innebär både sänkta&lt;br&gt;skatter och avregleringar för de mindre företagen. Samtidigt föreslås i det&lt;br&gt;följande att vissa selektiva branschstöd avvecklas. På så sätt förbättras&lt;br&gt;företagens ekonomiska situation utan att konkurrenssnedvridande&lt;br&gt;branschstöd - som tenderat att frysa en existerande näringsstruktur i&lt;br&gt;stället för att bidra till nödvändig förnyelse och omvandling - hämmar&lt;br&gt;utvecklingen för vissa till förmån för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöijningen av riskkapital har stor betydelse. Nystartade små företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har svårt att hävda sig på aktiemarknaden. Det finns därför anledning att&lt;br&gt;bl.a överväga en ordning där företag och privatpersoner kan lämna&lt;br&gt;villkorslån, som är skattepliktiga för mottagaren och avdragsgilla för&lt;br&gt;långivaren. Regeringen återkommer i vår till riksdagen med ytterligare&lt;br&gt;förslag till förbättrad riskkapitalförsöijning för de mindre och nystartade&lt;br&gt;företagen. Dessa förslag kommer inte att ta sin utgångspunkt i statliga&lt;br&gt;styrningar utan tvärtom basera sig på marknadsbedömningar av riskpro-&lt;br&gt;jekt. Det statliga engagemanget på riskkapitalmarknaden skall successivt&lt;br&gt;avvecklas och ersättas med mer marknadsinriktade former, där en bättre&lt;br&gt;skattemässig behandling av enskilda personers placeringar i form av&lt;br&gt;ägarkapital i småföretag kan utgöra ett alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konkurrens och avreglering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Marknadsekonomi förutsätter förutom enskilt företagande också en&lt;br&gt;effektiv och fungerande konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom viktiga delar av den svenska ekonomin är konkurrensen&lt;br&gt;otillräcklig och en serie av åtgärder krävs för att förbättra den. Europa-&lt;br&gt;integrationen kommer att öka konkurrensen för många företag och&lt;br&gt;branscher i Sverige. Redan EES-avtalets ikraftträdande 1993 innebär&lt;br&gt;stora förändringar för branscher som vant sig vid att på sin hemmamark-&lt;br&gt;nad agera i skydd av nationella regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under våren 1992 lägga fram förslag om en ny&lt;br&gt;och förstärkt konkurrenspolitik. Förslagen kommer att vara inriktade på&lt;br&gt;konkurrensfrämjande insatser som ger dynamik och effektivitet i såväl&lt;br&gt;den privata som den offentliga sektorn. Förslagen kommer att omfatta&lt;br&gt;skärpt konkurrenslagstiftning som avses träda i kraft den 1 juli 1992 och&lt;br&gt;avregleringar av branscher som idag är så hårt styrda att konkurrensen&lt;br&gt;i praktiken inte fungerar. Vissa delar av plan- och bygglagen verkar&lt;br&gt;hämmande på den fria etableringsrätten. Plan- och bygglagen föreslås&lt;br&gt;ändrad fr.o.m den 1 februari 1992. Ändringen innebär att näringsfrihet&lt;br&gt;och konkurrens främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tydligaste exemplet på konkurrensbegränsningar finns inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn, särskilt inom vård, omsorg och utbildning. Den&lt;br&gt;offentliga sektorn skall reformeras och dess tjänsteproduktion utsättas för&lt;br&gt;konkurrens. Förslag till lagändringar som undanröjer hinder för&lt;br&gt;konkurrens i den offentliga sektorn kommer att läggas fram under 1992.&lt;br&gt;Inom kort kommer regeringen att lägga fram förslag som ökar kon-&lt;br&gt;kurrensen i offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av hinder för utländska investeringar leder till ökad&lt;br&gt;konkurrens. Regeringen har nyligen beslutat att till lagrådets granskning&lt;br&gt;överlämna förslag till upphävande av regler om utländska företagsförvärv&lt;br&gt;och planerar att förelägga riksdagen en proposition i ärendet senare under&lt;br&gt;hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den marknadsmässiga upphandlingen av kollektivtrafiken i länen har&lt;br&gt;medfört inte oväsentliga kostnadssänkningar. De positiva erfarenheterna&lt;br&gt;av denna avreglering bör tillämpas för att även i övrigt särskilja&lt;br&gt;beställarrollen från utförarrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att utreda förutsättningarna för konkurrens inom järnvägs- Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;sektorn pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande flygtrafiken anser regeringen att arbetet med att skapa en&lt;br&gt;avreglerad marknad med konkurrens måste intensifieras. Regeringen har&lt;br&gt;därför för avsikt att snarast klarlägga möjligheterna till ytterligare&lt;br&gt;avreglerande steg inom inrikesflyget. Detta arbete måste ske med en&lt;br&gt;utblick mot EGs flygmarknad, som Sverige kommer att vara en del av&lt;br&gt;redan från år 1992 enligt det avtal i luftfartsfrågor mellan Sverige, Norge&lt;br&gt;och EEG som nyligen förelagts riksdagen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i avregleringspolitiken avser regeringen att förelägga&lt;br&gt;riksdagen förslag om att avskaffa registret för fritidsbåtar. Regeringen&lt;br&gt;avser vidare att snarast tillsätta en utredning angående ett slopande av det&lt;br&gt;statliga monopolet på kontrollbesiktningen av vägtrafikfordon.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattepolitik för tillväxt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sveriges höga skattetryck är en viktig orsak till ekonomins försämrade&lt;br&gt;utvecklingskraft. Politiken skall därför inriktas på en successiv sänkning&lt;br&gt;av det totala skattetrycket. Sänkningarna skall ske på ett sådant sätt att&lt;br&gt;ekonomins utvecklingskraft och konkurrenskraft stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats skapar dagens höga skatter snedvridningar i&lt;br&gt;användningen av resurser. Ett viktigt skäl att sänka skatterna är därför&lt;br&gt;att få ekonomin att fungera bättre. Dessutom ställer internationaliseringen&lt;br&gt;och det framtida medlemskapet i EG krav på sänkta skatter. Preliminära&lt;br&gt;bedömningar tyder på skattesänkningsbehov av i storleksordningen 10&lt;br&gt;miljarder kr. per år fram till mitten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall våren 1992 återkomma med en utförlig redovisning&lt;br&gt;av skattepolitiken i perspektivet av EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att sänka skatterna skall påbörjas genast. De skatter som&lt;br&gt;är mest skadliga skall sänkas först. Som redovisats ovan kommer&lt;br&gt;regeringen inom kort att lägga fram förslag om sänkta skatter för&lt;br&gt;sparande och företagande. Fler förslag kommer att presenteras successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till rådande obalanser både i samhällsekonomi och&lt;br&gt;statsbudget måste skattesänkningarna finansieras med minskade utgifter.&lt;br&gt;Sådana förändringar kräver en genomtänkt strategi där inte minst&lt;br&gt;fördelningspolitiska effekter redovisas och beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser återkomma i budgetpropositionen med en utförlig&lt;br&gt;sådan analys. Det står emellertid redan nu klart att starkt negativa&lt;br&gt;effekter på inkomst- och förmögenhetsfördelningen skulle uppkomma om&lt;br&gt;nuvarande höga skatter på sparande och företagande kvarstod. Kapitalet&lt;br&gt;skulle fortsätta att drivas ur landet, liksom företag och investeringar. An&lt;br&gt;fler arbetstillfällen skulle flyttas utomlands. Arbetslösheten skulle&lt;br&gt;fortsätta att stiga, löntagarnas realinkomster skulle sjunka och grunden&lt;br&gt;för välfärden undermineras. De största förlorarna av en sådan politik&lt;br&gt;skulle bli de som i utgångsläget har låga inkomster och en svag position&lt;br&gt;på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preciserade förslag om den framtida skattepolitiken redovisas inom kort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en särskild proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inflationsbekämpning och stram finanspolitik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är glädjande att notera att prisökningstakten i den svenska ekonomin&lt;br&gt;avtagit under senare tid. Tyvärr är dock den främsta orsaken till detta&lt;br&gt;inte att vi undanröjt de grundläggande orsakerna till den höga inflationen,&lt;br&gt;utan att den samlade produktionen minskar på grund av lågkonjunktur&lt;br&gt;och strukturella obalanser. Icke desto mindre finns nu ett unikt tillfälle&lt;br&gt;att åstadkomma en mer varaktig nedväxling av inflationstakten. Till detta&lt;br&gt;kan den sänkning av mervärdeskatten på mat, turism och transporter som&lt;br&gt;regeringen föreslagit bidra (prop. 1991/92:50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stram finanspolitik är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsätt-&lt;br&gt;ning för att uppnå detta angelägna mål. Historiskt har inflationstakten&lt;br&gt;alltid varit lägre när finanspolitiken varit stram. Ofinansierade skattesänk-&lt;br&gt;ningar är därför nu uteslutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestående underskott i de offentliga finanserna är inte acceptabelt.&lt;br&gt;Detta bör vara en norm i den ekonomiska politiken. Under de närmaste&lt;br&gt;åren måste försvagningen av de offentliga finanserna motverkas med all&lt;br&gt;kraft med hänsyn till i första hand inflationsbekämpningen. På sikt kan&lt;br&gt;situationen vara något annorlunda. När hushållen har byggt upp ett eget&lt;br&gt;stabilt sparande är stora finansiella överskott i den offentliga sektorn&lt;br&gt;vare sig önskvärda eller nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitikens överordnade uppgift är att upprätthålla den fästa&lt;br&gt;växelkursen. Finanspolitiken måste hållas stram för att vara förenlig med&lt;br&gt;växelkurspolitiken. Normen att staten inte skall nettolåna i utländsk valuta&lt;br&gt;ligger fäst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förnyelse av lönebildningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nära förknippad med inflationsbekämpningen är frågan om hur lönebild-&lt;br&gt;ningen fungerar. Under hela 1980-talet har arbetsmarknadens parter slutit&lt;br&gt;avtal som inte haft täckning i produktivitetsutvecklingen och därför&lt;br&gt;tenderat att skapa svåra kostnadsproblem och konkurrensnackdelar för&lt;br&gt;svenska produkter på de internationella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre inflationstakten i kombination med den nya inkomstskatte-&lt;br&gt;skalan och reallöneskyddet i skatteskalan skapar goda förutsättningar för&lt;br&gt;att bryta denna trend. Om så inte sker nu finns en allvarlig risk för svåra&lt;br&gt;problem när nuvarande avtalsperiod löper ut 1993. Det är därför viktigt&lt;br&gt;att redan nu lägga grunden till de strukturförändringar som skall skapa&lt;br&gt;de rätta incitamenten att avtal sluts på en samhällsekonomiskt ansvarsfull&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse är den fästa växelkursen och arbetet med det&lt;br&gt;fortsatta samarbetet inom EMU. Detta förtydligar kraven på arbetsmark-&lt;br&gt;nadens parter liksom på att regeringen för en ekonomisk politik som&lt;br&gt;lägger grunden för en förändrad och bättre fungerande lönebildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avvisar statlig inkomstpolitik. Statsmakternas uppgift är att&lt;br&gt;skapa sådana villkor att parterna kan sluta samhällsekonomiskt motivera-&lt;br&gt;de avtal, inte att lägga sig i själva förhandlingarna. Den viktigaste&lt;br&gt;förutsättningen är att det finns något realt löneökningsutrymme alls att&lt;br&gt;förhandla om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i budgetpropositionen med forslag till en bättre Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;fungerande lönebildning. Redan nu slås emellertid fäst att arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter själva måste bära konsekvenserna av för höga avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Politik för en effektivare arbetsmarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska kris som svensk ekonomi befinner sig mitt uppe i&lt;br&gt;manifesterar sig på många sätt. Ett av de allvarligaste är den stigande&lt;br&gt;arbetslösheten och de mycket snabbt stigande antalen varsel om&lt;br&gt;uppsägningar. Sverige står inför den svåraste arbetslöshetskrisen sedan&lt;br&gt;1930-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet får aldrig bli ett medel i den ekonomiska politiken. Detta&lt;br&gt;ställer krav på en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den skall lindra arbetslös-&lt;br&gt;hetens sociala konsekvenser. Dessutom skall den skapa en bättre&lt;br&gt;beredskap för den uppgång i sysselsättningen som kommer. Regeringen&lt;br&gt;har för avsikt att utnyttja vaije effektiv och ändamålsenlig del i den&lt;br&gt;samlade arbetsmarknadspolitiska arsenalen, åtgärder som får arbetsmark-&lt;br&gt;naden att fungera bättre och därmed också bidrar till inflationsbekämp-&lt;br&gt;ningen. I detta syfte tillförs sysselsättningspolitiken ytterligare resurser.&lt;br&gt;Möjligheterna att tidigarelägga nödvändiga investeringar i bland annat&lt;br&gt;vägar och järnvägar kommer att tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken har två huvudsyften. Dels skall den lindra&lt;br&gt;effekterna av arbetslöshet för den enskilda individen och förbättra&lt;br&gt;möjligheterna för denne att snabbt återvända till arbete på den ordinarie&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Dels skall den underlätta rörligheten och tillse att&lt;br&gt;arbetssökande med rätt kompetens och arbetsgivare snabbt finner&lt;br&gt;varandra så att inga trögheter uppstår. Det nuvarande arbetsförmedlings-&lt;br&gt;monopolet kommer att avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inte att genomföra några industripolitiska&lt;br&gt;räddningsaktioner för att hålla liv i företag som inte klarar marknadens&lt;br&gt;krav. Erfarenheterna från 1970-talet visar att sådana insatser från statens&lt;br&gt;sida normalt inte ger annat än ett mycket temporärt andrum, alltid kostar&lt;br&gt;skattebetalarna stora summor och i många fäll bidrar till att motverka en&lt;br&gt;framtidsinriktad strukturomvandling och att frysa felaktiga industristrutu-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken skall stödja särskilt utsatta grupper som&lt;br&gt;handikappade och ungdomar. För unga människor kan arbetslöshet vara&lt;br&gt;dubbelt destruktivt. Enskilda individer förlorar tron på sin egen förmåga,&lt;br&gt;tappar kunskaper som är viktiga för att kunna få ett nytt jobb och&lt;br&gt;förlorar i värsta fäll fotfästet på arbetsmarknaden. En sådan utveckling&lt;br&gt;kan inte accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbättrad infrastruktur och utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturen och utbildningsväsendet har under en följd av år blivit&lt;br&gt;eftersatta. Den snabba offentliga utgiftsexpansionen har istället kanalise-&lt;br&gt;rats till de stora bidragssystemen. Försummelser på infrastrukturens&lt;br&gt;område hämmar tillväxtmöjligheterna i den svenska ekonomin. Regering-&lt;br&gt;en avser därför att öka medelstillförseln till investeringar i bl. a.&lt;br&gt;järnvägar och vägar. Som grund för investeringsbesluten bör i första&lt;br&gt;hand ligga den analys som den statliga produktivitetsdelegationen nyligen&lt;br&gt;presenterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med förslag om utbyggd infrastruktur.&lt;br&gt;Investeringar i infrastruktur som ger hög avkastning kan finansieras av&lt;br&gt;inkomster från försäljningen av statliga företag i kombination med en&lt;br&gt;motsvarande höjning av hushållssparandet. Därvid måste också effekterna&lt;br&gt;på samhällsekonomin beaktas. På så sätt uppnås flera angelägna syften&lt;br&gt;samtidigt - staten skall inte driva företag, ägandet sprids och privatiseras&lt;br&gt;och staten kan finansiera angelägna satsningar för vilka den bär det&lt;br&gt;yttersta ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hög standard och kvalitet inom utbildning på alla nivåer och forskning&lt;br&gt;utgör grundläggande förutsättningar för ekonomisk tillväxt. En tillväxt-&lt;br&gt;främjande ekonomisk politik kräver därför offensiva satsningar på&lt;br&gt;utveckling av utbildningssystemet. Regeringen har för avsikt att föra en&lt;br&gt;sådan utbildningspolitik att Sverige vid decenniets slut intar en tätposition&lt;br&gt;i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en dynamisk utveckling av högre utbildning och forskning krävs&lt;br&gt;att universiteten ges en i förhållande till statsmakterna mer fristående&lt;br&gt;ställning. Regeringen avser att föreslå att en del av avkastningen på det&lt;br&gt;kapital som finns hos löntagarfonderna används för långsiktiga satsningar&lt;br&gt;inom forskning och högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelningspolitik och regional balans&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger stor vikt vid en rättvis fördelning. Alla måste&lt;br&gt;garanteras en grundtrygghet. Därför är en beslutsam kamp mot inflation&lt;br&gt;och arbetslöshet viktig. Även i svåra tider måste utsatta och glömda&lt;br&gt;grupper värnas. Det ställer stora krav på förmågan att prioritera.&lt;br&gt;Arbetslöshet och inflation omfördelar inkomster och resurser på ett&lt;br&gt;godtyckligt sätt, i regel bort från dem som är minst resursstarka. En&lt;br&gt;rättvis fördelning måste därför bygga på en framgångsrik ekonomisk&lt;br&gt;politik som skapar goda förutsättningar för företagande och sysselsättning&lt;br&gt;i hela Sverige. Tillväxt, strukturomvandling och rörlighet är de faktorer&lt;br&gt;som visat sig vara mest avgörande för en positiv utveckling av fördelning&lt;br&gt;av ekonomiska resurser. En ekonomisk politik som leder till god tillväxt&lt;br&gt;är således ytterst angelägen också från fördelningssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga omfördelningssystem eller bidrag kan i längden uppväga&lt;br&gt;skillnaden mellan att ha ett arbete och att vara arbetslös. Därför måste&lt;br&gt;fördelningspolitiska effekter analyseras både i ett kortsiktigt statiskt&lt;br&gt;perspektiv och i ett långsiktigt, mera dynamiskt perspektiv, där hänsyn&lt;br&gt;tas även till effekter på individens beteende av de olika åtgärderna. Som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgått ovan fäster regeringen vikt vid fördelningspolitiska analyser av&lt;br&gt;sådant slag. En utförlig redovisning kommer att ges i budgetproposition-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen omfördelar inkomster och förmögenheter mycket godtyckligt&lt;br&gt;och orättvist. Historiskt har de med reala tillgångar och stora lån vunnit&lt;br&gt;på inflationen medan t ex småsparare utan större skulder har blivt&lt;br&gt;förlorare. En kraftfull antiinflationspolitik är därför av stor fördelnings-&lt;br&gt;politisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxten bör komma alla delar av vårt land till godo.&lt;br&gt;Utbyggd infrastruktur och modem kommunikationsteknik minskar&lt;br&gt;betydelsen av geografiska avstånd. Den produktionsförmåga som finns&lt;br&gt;i alla delar av landet måste tillvaratas. Här spelar inte minst de små&lt;br&gt;företagen en central roll. Bättre regional balans minskar risken för&lt;br&gt;överhettningssituationer i tider av högkonjunktur och kan därvid också&lt;br&gt;bidra till att hålla nere inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Åtgärder rörande de offentliga utgifterna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1. Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De offentliga utgifterna uppgår till knappt 63 % av den samlade produk-&lt;br&gt;tionen i Sverige. Ungefär 1/3 av alla förvärvsarbetande är sysselsatta i&lt;br&gt;offentlig verksamhet. De offentliga åtagandena är således av stor&lt;br&gt;betydelse i den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga systemen har byggts upp av många olika skäl, för att&lt;br&gt;säkra rättstrygghet och försvar, för att bygga ut infrastrukturen och&lt;br&gt;snabbt få en skola som omfattade alla, för att få till stånd god sjukvård&lt;br&gt;och äldrevård i hela landet, för att garantera ersättning för inkomstbort-&lt;br&gt;fall vid sjukdom, ålderdom etc. Denna utveckling har förändrat det&lt;br&gt;svenska samhället och förbättrat välfärden för medborgarna. Den har&lt;br&gt;samtidigt haft många positiva effekter för samhällsekonomin.&lt;br&gt;Regeringen vill vidareutveckla denna generella välfärdspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen för emellertid också med sig problem. De offentliga&lt;br&gt;systemen är inte sällan tungrodda och dyra. Effektiviteten och förmågan&lt;br&gt;till förnyelse brister ofta, vilket framför allt är en följd av att inslagen av&lt;br&gt;konkurrens är få. Samtidigt är valfriheten begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga transfereringarna (sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring,&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring, pensioner etc.) har ofta icke önskvärda effekter på&lt;br&gt;ekonomin. De system som byggts upp är i en del fäll så generösa att&lt;br&gt;utgiftsutvecklingen hotar de offentliga finanserna och därmed balansen i&lt;br&gt;samhällsekonomin. I flera av transfereringssystemen ökar utgifterna&lt;br&gt;automatiskt i takt med bl.a. löne- och inflationsutvecklingen. I en del fäll&lt;br&gt;är systemens konstruktion sådan att den minskar medborgarnas motiv för&lt;br&gt;arbete och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa sociala effekter förekommer också. Utslagningen från&lt;br&gt;arbetslivet har ökat under det senaste decenniet. En anledning till detta&lt;br&gt;är att socialförsäkringssystemet inte konsekvent bidrar till att människors&lt;br&gt;förankring i arbetslivet bibehålls. Regelsystemen har i en del fäll t.o.m.&lt;br&gt;direkt försvårat en återgång till arbetslivet. Så har t.ex. varit fallet inom&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen, där rehabilitering försvårats av de långa&lt;br&gt;handläggningstidema och den högre ersättningsnivån. Konsekvenserna för&lt;br&gt;den enskilde blir mycket allvarliga när delar av välfärdssystemen&lt;br&gt;konstruerats så att de dels inte uppnår sina sociala syften, dels hotar den&lt;br&gt;produktion som är grunden för välfärden. Arbetslinjen skall hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av de omfettande offentliga åtagandena är att skatte-&lt;br&gt;trycket, mätt t.ex. som skatters och avgifters andel av BNP, är högre i&lt;br&gt;Sverige än i något annat OECD-land. Skillnaderna är mindre om andra&lt;br&gt;beräkningssätt används, men problemen med det höga skattetrycket är&lt;br&gt;likväl betydande. Skatter driver normalt in kilar mellan det som är&lt;br&gt;lönsamt för individer och företag och det som är lönsamt för samhället&lt;br&gt;som helhet. Därmed uppstår samhällsekonomiska förluster. En skatte-&lt;br&gt;finansierad ökning av de offentliga utgifterna är motiverad endast om&lt;br&gt;nyttan överstiger summan av skattehöjningen och de indirekta merkostna-&lt;br&gt;derna till följd av ökade snedvridningar i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund - och mot bakgrund av de ökade krav att Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;begränsa de offentliga utgifterna som följer med internationaliseringen&lt;br&gt;och närmandet till EG - som man skall se de förslag till åtgärder som&lt;br&gt;presenteras i följande avsnitt. Förslagen utgör ett första steg i en politik&lt;br&gt;för att återställa balansen i den svenska ekonomin och bidra till ekono-&lt;br&gt;mins framtida växtkraft. Ytterligare förslag med denna inriktning&lt;br&gt;kommer att presenteras i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursutnyttjandet i ekonomin förbättras om enskilda och företag ges&lt;br&gt;större möjligheter att själva förfoga över sina tillgångar. Av samma skäl&lt;br&gt;måste detaljstyrningen av myndigheter och kommuner minska. Den&lt;br&gt;offentliga verksamheten måste utsättas för ökad konkurrens. Företagens&lt;br&gt;skatter skall sänkas parallellt med att ett antal olika stöd till företagssam-&lt;br&gt;heten dras in. I vissa socialförsäkringar bör självrisker införas. De stora&lt;br&gt;transfereringssystemen måste utformas så att de både uppfyller högt&lt;br&gt;ställda fördelningsambitioner och bidrar till att stimulera den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Långsiktig utgiftsstrategi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående framhållit att det i de offentliga&lt;br&gt;utgiftssystemen finns inslag som tenderar att öka vissa utgifter i snabbare&lt;br&gt;takt än den totala inkomstutvecklingen i samhället. Regeringens prövning&lt;br&gt;av de offentliga utgifterna kommer att utgå från en strategi som innebär&lt;br&gt;att utgifterna skall minska som andel av landets samlade produktion.&lt;br&gt;Inom ramen för en stram finanspolitik skall skattetrycket sänkas för att&lt;br&gt;utvecklingskraften i ekonomin skall återvinnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sänkning av utgifterna måste ske parallellt med att skatterna sänks.&lt;br&gt;Om utgifterna inte skulle sänkas i motsvarande grad blir effekterna på&lt;br&gt;den reala ekonomin försvagade offentliga finanser. Detta skulle med ett&lt;br&gt;i nuvarande situation lågt privat sparande i sin tur innebära inflation-&lt;br&gt;stryck och stigande räntor med åtföljande negativa effekter för investe-&lt;br&gt;ringar, ekonomisk tillväxt och välfård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att en långsiktig strategi för&lt;br&gt;de offentliga utgifterna läggs fast. Förslaget om en utgiftsstrategi bygger&lt;br&gt;på övertygelsen att det behövs en systematisk och långsiktig plan för att&lt;br&gt;minska de offentliga utgifterna som andel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för utgiftsstrategin skall vara långsiktiga. Den strategi som&lt;br&gt;föreslås bör avse resten av 1990-talet. Utgiftsutrymmen och besparing-&lt;br&gt;skrav bör läggas fäst för en treårsperiod i taget. Det är viktigt att&lt;br&gt;poängtera att det bör vara en rullande process med årliga avstämningar.&lt;br&gt;Stabiliseringspolitiska överväganden bör inte beaktas när målet fästställs,&lt;br&gt;eftersom långsiktigheten då skulle gå förlorad. Däremot kan de påverka&lt;br&gt;vägen dit vad avser t.ex. val och kombinationer av olika åtgärder och val&lt;br&gt;av tidpunkt. Regeringen har för avsikt att vaije år för riksdagen redovisa&lt;br&gt;effekterna av utgiftsstrategin och de korrigeringar som årligen kan&lt;br&gt;behöva göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skattetrycket skall kunna minskas i önskvärd utsträckning&lt;br&gt;kommer betydande utgiftsnedskämingar att behöva göras. Det kan endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åstadkommas genom strukturella ingrepp, framför allt i de stora trans- Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;fereringssystemen men också i konsumtionsutgifterna. Sådana ingrepp&lt;br&gt;kan bara göras efter väl genomförda analyser av stabiliserings-,&lt;br&gt;allokerings- och fördelningseffekter. Utgiftsstrategin bör omfatta hela den&lt;br&gt;offentliga sektorn och sparkraven kan därmed komma att beröra även&lt;br&gt;kommunerna och socialförsäkringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgiftsstrategi med det klara och långsiktiga målet att sänka&lt;br&gt;budgetens löpande utgifter bör också kunna medverka till att skapa ett&lt;br&gt;ökat utrymme i den offentliga sektorn för investeringar. Detta är&lt;br&gt;nödvändigt för att på sikt nå en stabil och hög tillväxt. Okade utgifter i&lt;br&gt;samband med ett EG-medlemskap utgör också motiv för en långsiktighet&lt;br&gt;i utgiftspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En långsiktig strategi för de offentliga utgifterna kräver tre viktiga&lt;br&gt;ställningstaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Att bedöma den långsiktiga utgiftsutvecklingen. Bedömningen bör ta&lt;br&gt;sin utgångspunkt i behovet att sänka skattetrycket för att förbättra&lt;br&gt;ekonomins funktionssätt och åstadkomma ett i förhållande till&lt;br&gt;omvärlden konkurrenskraftigt skattesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Att fastställa det totala utgiftsutrymmet och fördela detta dels över&lt;br&gt;tiden, dels enligt politiska prioriteringar på sektorer. Därmed krävs&lt;br&gt;även ett ställningstagande till inom vilka områden besparingar skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Att genomfora processen vaije år, göra avstämningar och därmed&lt;br&gt;bestämma utgiftsutrymme för en ny treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsbudgetens beräkningar bör tas som utgångspunkt för att&lt;br&gt;fastställa det totala utgiftsutrymmet. Långtidsbudgeten visar vilka&lt;br&gt;konsekvenser redan fattade beslut och gjorda åtaganden får för inkomster&lt;br&gt;och utgifter under den kommande femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den närmaste treårsperioden bör politiken rörande de offentliga&lt;br&gt;utgifterna ta sin utgångspunkt i de krav på anpassningar av skattesystemet&lt;br&gt;som följer av den internationella integrationen. Av vad som tidigare sagts&lt;br&gt;framgår att stora skattesänkningar kommer att bli nödvändiga under de&lt;br&gt;närmaste åren. Detta innebär inte att utgiftsminskningar skulle vara&lt;br&gt;motiverade uteslutande av detta skäl. De behövs också för att gradvis&lt;br&gt;förbättra ekonomins funktionssätt och återskapa dess växtkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av statens utgifter skall för budgetåret 1992/93 uppgå till&lt;br&gt;mellan 10 och 15 miljarder kr. Utgiftsminskningarna för följande år bör&lt;br&gt;vara av samma storleksordning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Kommunerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har i dag ett långtgående ansvar för att&lt;br&gt;människomas behov av barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;äldreomsorg m.m. tillfredsställs på ett bra och effektivt sätt. Den&lt;br&gt;kommunala sektom förfogar nu över mer än en femtedel av samhällets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totala resurser och kommunernas utgifter motsvarar ca 30% av de Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;offentliga utgifterna. Det betyder att utvecklingen inom den kommunala&lt;br&gt;sektorn har stor betydelse för utvecklingen av den offentliga sektorn och&lt;br&gt;också för den svenska ekonomin. Det betyder också att den kommunala&lt;br&gt;sektorn måste inordnas i den långsiktiga utgiftsstrategi som regeringen&lt;br&gt;lägger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten har under 1980-talet expanderat&lt;br&gt;snabbare än vad det från samhällsekonomiska utgångspunkter funnits&lt;br&gt;utrymme för. Riksdagen har vid upprepade tillfällen under 1980-talet&lt;br&gt;uttalat att den årliga kommunala volymökningen måste begränsas till&lt;br&gt;1 %. Den genomsnittliga volymökningen har under denna period blivit&lt;br&gt;högre än 2 % per år, även om ökningsstakten under senare delen av&lt;br&gt;perioden legat på en något lägre nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn har sedan mitten av 1980-talet haft ett negativt&lt;br&gt;finansiellt sparande. Underskottet har motsvarat omkring 2 % av sektorns&lt;br&gt;totala utgifter. Samtidigt har kommunernas nettosparande (dvs. det inom&lt;br&gt;sektorn genererade finansiella utrymmet för nettoinvesteringar) successivt&lt;br&gt;minskat och beräknas till och med vara negativt år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet år 1990 kan förklaras med att sektorns uppgifter och&lt;br&gt;åtaganden successivt har ökat utan att kommuner och landsting samtidigt&lt;br&gt;har effektiviserat sin verksamhet i tillräcklig omfattning. En annan&lt;br&gt;väsentlig förklaring till underskottet 1990 är att kommunalskatten&lt;br&gt;utbetalas från stat till kommun med två års eftersläpning. De kraftiga&lt;br&gt;kostnadsökningarna till följd av träffade löneavtal kunde då inte&lt;br&gt;finansieras med lika snabbt ökande kommunalskatteinkomster. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund höjdes kommunalskatten år 1990 med i genomsnitt 36 öre per&lt;br&gt;skattekrona och fastigheter och mark såldes till ett värde av 8,7 miljarder&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har situationen förändrats. Utgiftsökningarna begränsas till följd av&lt;br&gt;relativt sett låga lönekostnadsökningar. Samtidigt ökar inkomsterna&lt;br&gt;kraftigt när kommuner och landsting 1991 och 1992 får del av den&lt;br&gt;kraftiga ökningen av de beskattningsbara inkomsterna under 1989 och&lt;br&gt;1990. Skattestopp råder för 1992. Ökningen av den kommunala&lt;br&gt;konsumtionen exkl. sysselsättningsåtgärder, beräknas understiga 1 % år&lt;br&gt;1991 och 0,5 % år 1992. För åren 1991 t.o.m. 1993 förväntas den&lt;br&gt;kommunala sektorn redovisa ett positivt finansiellt sparande. Åren 1992&lt;br&gt;och 1993 förutses överskotten bli mycket betydande. Enligt den&lt;br&gt;bedömning som gjordes i långtidsbudgeten kan stora underskott åter&lt;br&gt;väntas i mitten på 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder inför 1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting måste bidra till att lägga grunden för en ny&lt;br&gt;period av tillväxt, företagande och utveckling i Sverige. För att tillväxten&lt;br&gt;skall kurtnna öka måste de reala resurserna i första hand tillföras den&lt;br&gt;konkurrensutsatta sektorn. Regeringens bedömning är därför att den&lt;br&gt;kommunala sektorn inte kan tillåtas expandera under 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens och riksdagens uppgift att ge sektorn de nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar som behövs för att en förnyelse, omstrukturering och Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;omprövning av verksamheten skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välfärdspolitikens nya inriktning kommer i hög grad att påverka den&lt;br&gt;kommunala sektorn. Det gäller t.ex. valfriheten inom barnomsorgen,&lt;br&gt;äldreomsoigen och skolan. Åtskillnaden mellan offentlig kontroll och&lt;br&gt;finansiering å den ena sidan och en fri produktion med enskilda,&lt;br&gt;kooperativa och offentliga producenter å den andra kommer att vara en&lt;br&gt;grundläggande princip för förnyelse av de olika välfärdssystem som&lt;br&gt;kommuner och landsting har ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunalekonomiska kommittén kommer i böljan av december&lt;br&gt;att presentera sitt betänkande. Enligt sina direktiv skall kommittén&lt;br&gt;redovisa sådana förslag att den kommunala verksamheten kan anpassas&lt;br&gt;till de samhällsekonomiska förutsättningarna. Kommittén skall också&lt;br&gt;utarbeta ett nytt system för statens bidrag till kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att kommittén har framlagt sitt betänkande kommer regeringen att&lt;br&gt;föreslå att ett mer generellt statsbidragssystem införs fr.o.m. 1993.&lt;br&gt;Konkurrens skall också införas och stimuleras i den kommunala sektorn.&lt;br&gt;Enskilda initiativ skall uppmuntras. Privata alternativ och entreprenader&lt;br&gt;bör få en mer framskjuten roll. I princip bör alla offentliga verksamheter&lt;br&gt;som inte innehåller myndighetsutövning utsättas för ökad konkurrens.&lt;br&gt;Hyresgästerna i de kommunala bostadsföretagen bör ges möjlighet att&lt;br&gt;friköpa sina lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala utdebiteringen får inte höjas. Den föregående&lt;br&gt;regeringen och företrädare för kommun- och landstingsförbunden har&lt;br&gt;tidigare träffat en överenskommelse om ett frivilligt skattestopp.&lt;br&gt;Regeringen kommer att ta ställning till formema för att anpassa den&lt;br&gt;kommunala verksamheten till de samhällsekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;i anslutning till behandlingen av kommunalekonomiska kommitténs&lt;br&gt;betänkande. Däri ligger bl.a. att pröva frågan om en förlängning av det&lt;br&gt;kommunala skattestoppet. Regeringen kommer vid ett senare tillfälle att&lt;br&gt;föreslå att kommunernas inkomster år 1993 minskas, i förhållande till det&lt;br&gt;utfall nu gällande regler skulle ge. Enligt de beräkningar som gjordes i&lt;br&gt;årets långtidsbudget och de kalkyler som är bilagda denna proposition&lt;br&gt;kommer den kommunala sektom att redovisa ett stort finansiellt sparande&lt;br&gt;åren 1992 och 1993. Regeringen bedömer att indragningen bör uppgå till&lt;br&gt;5-10 miljarder kr. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande förändringar skall under de närmaste åren genomföras i de&lt;br&gt;regelsystem som styr den kommunala verksamheten. Därmed skapas&lt;br&gt;möjligheter för de kommuner som aktivt vill rationalisera och effektivi-&lt;br&gt;sera sin verksamhet. På längre sikt är det önskvärt med en sänkning av&lt;br&gt;kommunalskatten. Med hänsyn till stagnationen i den svenska ekonomin&lt;br&gt;och behovet av att åstadkomma ett mer konkurrenskraftigt skattesystem&lt;br&gt;måste dock en sänkning av andra skatter ges företräde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärder inför år 1992&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad som hittills föreslagits är åtgärder avsedda att i första hand bidra till&lt;br&gt;en effektivare kommunal service och till att begränsa tillväxten i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattefinansierade kommunala verksamheten. Regeringen har därutöver Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;funnit det angeläget att skyndsamt föreslå några lagändringar som direkt&lt;br&gt;påverkar kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förhindra att vissa kommuner vid en ökning av skatteunder-&lt;br&gt;laget får betala mer i skatteutjämningsavgift än vad skatteinkomsterna&lt;br&gt;ökar, föreslår regeringen att lagen (1987:561) om särskild skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgift ändras. Ändringen innebär att den särskilda skatteutjämnings-&lt;br&gt;avgiften blir högst 10 kr. per skattekrona. Därmed kommer det samman-&lt;br&gt;lagda uttaget av allmän och särskild skatteutjämningsavgift inte att&lt;br&gt;överstiga kommunens utdebitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att utjämna de kortfristiga likviditetssvängningarna på penning-&lt;br&gt;marknaden föreslår regeringen vidare att utbetalningsdag för kommunal-&lt;br&gt;skattemedel ändras något. För närvarande gäller att skattemedel skall&lt;br&gt;utanordnas den 20 i månaden. Regeringen föreslår att lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt m.m., ändras så att skattemedel i stället utanordnas&lt;br&gt;den tredje vardagen räknat från den 17 i månaden varvid dag som enligt&lt;br&gt;lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän&lt;br&gt;helgdag inte skall medräknas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättade lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom finansdepartementet har upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuners och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Barnbidrag och studiebidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det statsfinansiella läget har försämrats snabbt. Regeringen har nyligen&lt;br&gt;föreslagit betydande ökningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna&lt;br&gt;i syfte att lindra effekterna av den snabbt stigande arbetslösheten. Det är&lt;br&gt;därför nödvändigt att i största möjliga utsträckning undvika andra&lt;br&gt;ökningar av statens utgifter. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att&lt;br&gt;den tidigare av riksdagen beslutade bambidragshöjningen framflyttas till&lt;br&gt;den 1 januari 1993. Därmed är det naturligt att också föreslå riksdagen&lt;br&gt;att den beslutade höjningen av studiebidragen på samma vis framflyttas&lt;br&gt;till den 1 januari 1993. Varken barnbidraget eller studiebidraget&lt;br&gt;förändras således under kalenderåret 1992. Detta innebär att statsbud-&lt;br&gt;geten 1991/92 och 1992/93 förstärks med totalt 2,2 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barnfamiljerna innebär naturligtvis en utebliven höjning av bam-&lt;br&gt;och studiebidragen en försämring av köpkraften jämfört med om besluten&lt;br&gt;låg fäst. Under 1992 sker emellertid en snabb förstärkning av hushållens&lt;br&gt;disponibla inkomster bl.a. till följd av sänkningen av mervärdeskatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflations- och reallöneskyddet i skatteskalorna samt återbetalningen av Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;det obligatoriska tillfälliga sparandet. Regeringen avser också återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med förslag om ersättning till ensamstående föräldrar med&lt;br&gt;barn för den avskaffade skattereduktionen på 1 800 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättade lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom socialdepartementet har upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1991:486) om ändring i lagen (1991:233) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:234) om ändring i lagen (1986:378) om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:924) om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Pensionssystemen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen angav i regeringsförklaringen sin avsikt att på grundval av&lt;br&gt;remissvaren på pensionsberedningens betänkande tillsätta en parlamenta-&lt;br&gt;risk arbetsgrupp för att behandla ATP-systemet och frågor i anslutning&lt;br&gt;till detta. Arbetet bör vara inriktat på att stärka pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Problem med nuvarande pensionssystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De offentliga pensionssystemen griper djupt in i flera av samhällsekono-&lt;br&gt;mins viktigaste funktioner. De har bl.a. en avgörande betydelse för&lt;br&gt;sparande, kapitalbildning och arbetskraftsutbud. Därmed påverkar de i&lt;br&gt;hög grad den ekonomiska tillväxten och välfärden för både nuvarande&lt;br&gt;och framtida generationer. Också för de offentliga finanserna spelar&lt;br&gt;pensionssystemen en avgörande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande pensionssystemen medför flera olika typer av problem.&lt;br&gt;Dessa skärps några år in på nästa sekel då den demografiska utvecklingen&lt;br&gt;leder till en långsammare tillväxt i befolkningen i arbetsför ålder,&lt;br&gt;samtidigt som kraven på överföringar från yrkesaktiva till äldre i form&lt;br&gt;av bl.a. pensioner, äldreomsorg och sjukvård ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av problemen är att möjligheterna att finansiera pensionsutfästelser-&lt;br&gt;na inom ramen för ett oförändrat avgifts- och skattetryck är starkt&lt;br&gt;beroende av den ekonomiska tillväxten. En god och stabil ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt förutsätter i sin tur bl.a. ett högt och stabilt sparande och ett&lt;br&gt;ökande arbetskraftsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande till ålderdomen är ett av de naturligaste motiven för sparande.&lt;br&gt;Sedan ATP-systemet infördes har motiven för enskilt sparande minskat.&lt;br&gt;Det totala sparandet är idag för lågt för de omfattande investeringsbehov&lt;br&gt;som finns. Pensionsberedningens betänkande visar att AP-fondens bidrag&lt;br&gt;till sparandet successivt minskar under 1990-talet. Det är därför angeläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utveckla ATP-systemet så att det stimulerar till ökat enskilt sparande&lt;br&gt;samtidigt som andra sparstimulerande åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en faktor som talar för ett reformerat pensionssystem är det&lt;br&gt;svaga sambandet mellan avgifter och förmåner i dagens ATP-system. Det&lt;br&gt;får bl.a. negativa effekter på arbetskraftsutbudet. Kritik har t.ex.&lt;br&gt;framförts mot att ATP-avgifter tas ut även för inkomstdelar som inte ger&lt;br&gt;någon rätt till motsvarande pensionsförmåner. Denna kritik gäller också&lt;br&gt;det faktum att 15- och 30-årsreglerna vid beräkning av ATP innebär att&lt;br&gt;endast inkomsterna under ett relativt begränsat antal år påverkar den&lt;br&gt;slutliga pensionen för en ATP-pensionär. Eftersom övriga pensionspoäng&lt;br&gt;inte påverkar pensionen utgör avgiftsuttaget i dessa sammanhang en ren&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsutvecklingen påverkas också av pensionssystemets&lt;br&gt;konstruktion. Om den ekonomiska tillväxten blir så låg som den varit&lt;br&gt;under de senaste decennierna och om inga förändringar i utgiftsbesparan-&lt;br&gt;de riktning görs i det nuvarande systemet kräver det höjda pensions-&lt;br&gt;avgifter. Det innebär i praktiken ett ökat skatteuttag, vilket inte är&lt;br&gt;förenligt med regeringens målsättning att sänka skattetrycket. Det skulle&lt;br&gt;på sikt försvåra finansieringsproblemet eftersom ett högre skattetryck&lt;br&gt;negativt påverkar tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgångspunkter för förändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den förra regeringen redovisade följande utgångspunkter för en&lt;br&gt;reformering av pensionssystemet bl.a. i 1991 års finansplaner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En första utgångspunkt är att beslut rörande pensionssystemet måste&lt;br&gt;vara långsiktiga och präglas av stabilitet. Detta för att de som nu är i&lt;br&gt;yrkesaktiv ålder skall ha möjlighet att anpassa sig till nya förutsättningar&lt;br&gt;och ha en reell möjlighet att påverka sin situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En andra utgångspunkt för reformarbetet på pensionsområdet är&lt;br&gt;behovet av ett högre långsiktigt sparande. För att stimulera till ett högre&lt;br&gt;sparande behövs ett större inslag av fonderat pensionssparande i mer&lt;br&gt;individuella och försäkringsmässiga former än vad som är fallet i AP-&lt;br&gt;fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En tredje utgångspunkt för förändringar i pensionssystemet är att det&lt;br&gt;skall stimulera till ökat arbete och därmed till den ekonomiska tillväxt&lt;br&gt;som är nödvändig bl.a. för att finansiera pensionerna. Genom att en&lt;br&gt;större andel av de samlade inkomsterna under den förvärvsaktiva åldern&lt;br&gt;läggs till grund för pensionsförmånerna stärks motiven för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i dessa resonemang. De förändringar som&lt;br&gt;genomförs bör också bidra till ett starkare samband mellan avgifter och&lt;br&gt;förmåner. Detta är ett sätt att minska det faktiska skattetrycket och att&lt;br&gt;lindra finansieringsproblemen i det nuvarande pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En bred kartläggning av pensionärernas levnadsvillkor bör ske. I det&lt;br&gt;sammanhanget bör möjligheterna att höja grundpensionen utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också starka skäl att överväga en successiv återgång till den&lt;br&gt;tidigare pensionsåldern om 67 år. I detta sammanhang finns skäl att&lt;br&gt;beakta både att medellivslängd och hälsotillstånd har förbättrats avsevärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedan reglerna for ATP lades fäst och att den faktiska genomsnittliga&lt;br&gt;pensionsåldern, bl.a. till följd av omfattande förtidspensioneringar, har&lt;br&gt;reducerats till ca 62 år. En sådan reform skulle på sikt öka sparandet i&lt;br&gt;ekonomin. Samtidigt skulle arbetskraftsutbud och tillväxt stimuleras.&lt;br&gt;Dessutom minskar finansieringsproblemen. En förändring av detta slag&lt;br&gt;bör genomföras etappvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som här anförts bör utgöra utgångspunkten för det arbete med att&lt;br&gt;reformera pensionssystemet som nu inleds inom kort. Regeringen&lt;br&gt;eftersträvar bred politisk förankring i arbetet med att reformera pensions-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Sjukförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna i bl.a. sjuk- och arbetsskadeförsäkringama har ökat i takt med&lt;br&gt;löne- och inflationsutvecklingen och som en följd av högre sjukfrånvaro&lt;br&gt;och vad gäller arbetsskadeförsäkringen en mer generös praxis. Vissa&lt;br&gt;åtgärder for att dämpa utgiftsexpansionen har vidtagits såsom sänkta&lt;br&gt;kompensationsnivåer i sjukförsäkringen och en aktiv rehabilitering. De&lt;br&gt;problem som finns i form av långa sjukskrivningar, ett kraftigt ökat antal&lt;br&gt;förtidspensioneringar och utslagning på arbetsmarknaden är dock&lt;br&gt;långtifrån lösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med problemen och samtidigt begränsa den&lt;br&gt;offentliga utgiftstillväxten krävs förändringar bl.a. i sjukförsäkringen.&lt;br&gt;Inriktningen bör vara att skapa ett system som är rättvist. Samtidigt skall&lt;br&gt;systemet, i enlighet med de principer som tidigare festlagts, innehålla en&lt;br&gt;viss självrisk för både arbetsgivare och arbetstagare. Därmed uppmuntras&lt;br&gt;åtgärder som leder till minskad frånvaro och sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. ohälsotalet ökade under 1980-talet med ca 8 dagar till 46,6&lt;br&gt;dagar 1989. På senare tid har ett antal åtgärder vidtagits för att dämpa&lt;br&gt;den motsvarande utgiftsexpansionen. Ar 1990 hade ohälsotalet fallit till&lt;br&gt;46,0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsnivåema inom sjukpenningförsäkringen sänktes den 1&lt;br&gt;mars 1991 med 25 % de tre första dagarna och med 10 % dag 4-90.&lt;br&gt;Vidare införs den 1 januari 1992 ett system med 14 dagars sjuklöne-&lt;br&gt;period, vilket bl.a. kommer att innebära ett ökat ansvar och ekonomiskt&lt;br&gt;intresse för arbetsgivarna att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren&lt;br&gt;för de anställda. Samtidigt genomförs en rad förbättringar vad gäller den&lt;br&gt;enskildes möjlighet till rehabilitering och arbetsgivarens ansvar för&lt;br&gt;rehabilitering. En rehabiliteringsersättning på 100 % införs och försäk-&lt;br&gt;ringskassorna får ett tydligt samordningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningstrenden för sjukfrånvaron och ohälsotalet verkar nu vara på&lt;br&gt;väg att brytas. Regeringens mål är att återföra ohälsotalet till samma låga&lt;br&gt;nivå som i böijan av 1980-talet. Ohälsotalet var år 1983 37 dagar. Under&lt;br&gt;en stor del av 1970-talet var ohälsotalet i huvudsak konstant runt 39&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att låta utreda frågan om en bättre fungerande&lt;br&gt;sjukförsäkring och införande av karensdagar eller andra åtgärder för att&lt;br&gt;åstadkomma minskade utgifter på omkring 5 miljarder kr. Utredaren skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha slutfört sitt uppdrag så att förändringarna kan genomföras senast den&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som läggs skall beröra olika grupper på ett likartat sätt och&lt;br&gt;förenas med ett &amp;quot;högkostnadsskydd&amp;quot; för personer med särskilda&lt;br&gt;hälsoproblem. I utredningsuppgiften skall vidare ingå att stämma av&lt;br&gt;förslag om karensdagar med de åtaganden Sverige har enligt internatio-&lt;br&gt;nella konventioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Arbetsskadeförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen har ökat kraftigt under det&lt;br&gt;senaste årtiondet. Under perioden 1985-1990 ökade utgifterna från 1,8&lt;br&gt;miljarder kr. till 9,8 miljarder kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst två faktorer som påverkat den kraftiga ökningen av&lt;br&gt;utgifterna. Antalet ärenden för prövning har ökat från drygt 64 000 år&lt;br&gt;1985 till ca 114 000 år 1990. Vidare har arbetsskadebegreppet fått en&lt;br&gt;alltför vid tolkning genom en generös rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade ärendemängden har medfört administrativa påfrestningar för&lt;br&gt;försäkringskassorna som trots resurstillskott ändå inte har kunnat avgöra&lt;br&gt;ärendena i den takt som de kommer in. Riksdagens revisorer har&lt;br&gt;framhållit att väntan på beslut samt arbetsskadeförsäkringens högre&lt;br&gt;ersättningsnivå utgör ett hinder i rehabiliteringsarbetet. Den anställde&lt;br&gt;önskar i många fall få arbetsskadan prövad innan han är beredd att&lt;br&gt;medverka i en rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är djupt otillfredsställande att arbetsskadeförsäkringen anses utgöra&lt;br&gt;ett hinder i rehabiliteringsarbetet. Vidare inger utvecklingen av försäk-&lt;br&gt;ringens kostnader och det växande underskottet i arbetsskadefonden oro.&lt;br&gt;Regeringen avser att skyndsamt ge direktiv för en genomgripande&lt;br&gt;översyn av hela arbetsskadeförsäkringen. Härvid skall bl.a. prövas&lt;br&gt;möjligheten att införa en obligatorisk ansvarsförsäkring för arbetsskador&lt;br&gt;för arbetsgivarna. Ett sådant system skulle kunna bidra till att stimulera&lt;br&gt;företagen att förbättra sina arbetsmiljöer och på så vis förebygga&lt;br&gt;arbetsskador. I samband härmed kommer även förutsättningarna för ett&lt;br&gt;avgiftsuttag som differentieras med hänsyn till arbetsskaderiskema att&lt;br&gt;prövas. Arbetsskadebegreppet skall också ses över och stramas upp.&lt;br&gt;Kommittén skall ha slutfört sitt uppdrag så att de nya bestämmelserna&lt;br&gt;kan träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare denna dag att föreslå en förlängning av&lt;br&gt;samordningstiden i arbetsskadeförsäkringen dvs. den tid under vilken&lt;br&gt;samma ersättning utgår, oberoende av orsaken till frånvaron, från 90 till&lt;br&gt;180 dagar fr.o.m. 1 januari 1992. Därmed minskar utgifterna för&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen med 140 milj.kr. på helår. En sådan förlängning&lt;br&gt;av samordningstiden begränsar försäkringens negativa effekter på&lt;br&gt;rehabiliteringen. Om det står klart att arbetsskadeprövning inte blir&lt;br&gt;aktuell förrän tidigast sex månader efter det att skadan visat sig,&lt;br&gt;samtidigt som försäkringskassan innan dess kan erbjuda rehabilitering&lt;br&gt;med en ersättning på samma höga nivå som arbetsskadesjukpenningen,&lt;br&gt;bör motivationen för rehabilitering öka i väsentlig grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Lönebildningen och arbetslöshetsförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen bör ske i fria förhandlingar mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter. Det innebär att arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för&lt;br&gt;samhällsekonomin. Statsmakterna skall inrikta sig på att skapa goda&lt;br&gt;förutsättningar för en löneutveckling som är förenlig med ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och samhällsekonomisk balans. De institutionella ramarna för&lt;br&gt;lönebildningen måste vara sådana att konsekvenserna för arbetsmarkna-&lt;br&gt;den och ekonomin i stort av slutna avtal är tydliga för parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneökningar som försvagar konkurrenskraften leder till ökad&lt;br&gt;arbetslöshet. Därmed ökar samhällskostnaden för både aktiva arbetsmark -&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder och för arbetslöshetsersättning. Exempelvis&lt;br&gt;beräknas kostnaderna för arbetslöshetsersättningar innevarande budgetår&lt;br&gt;överstiga fjolårets med närmare 60 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens parter bör i större utsträckning själva få bära&lt;br&gt;ansvaret för alltför stora löneökningar. Staten bör emellertid indirekt&lt;br&gt;underlätta avtalsförhandlingarna, t. ex. genom att ändra arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen så att parterna får ekonomiska incitament för att motverka för&lt;br&gt;höga avtal som urholkar konkurrenskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nuvarande systemet för arbetslöshetsförsäkring utbetalas till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna ett statsbidrag som utgör 100 % av utbetalad&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassorna har ålagts att till staten&lt;br&gt;betala en avgift för finansieringen av kostnaderna för arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningarna. Vaije arbetslöshetskassa skall för vaije medlem som finns i&lt;br&gt;kassan vid utgången av det senaste förflutna verksamhetsåret betala ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar 35 % av den under det löpande verksamhetsåret&lt;br&gt;genomsnittligt utbetalade dagpenningen i arbetslöshetskassan. Denna&lt;br&gt;avgift benämns finansieringsavgift eller i dagligt tal egenavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarnas avgifter till arbetslöshetskassorna skall täcka nämnda&lt;br&gt;finansieringsavgift, en särskild utjämningsavgift samt kassornas admini-&lt;br&gt;strationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med finansieringsavgiften finansieras endast en mindre del av den&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning som arbetslöshetskassorna betalar ut under ett&lt;br&gt;verksamhetsår. År 1990 finansierade medlemmarna i samtliga arbetslös-&lt;br&gt;hetskassor i genomsnitt 7,7 % av den utbetalade arbetslöshetsersättning-&lt;br&gt;en. Varje medlem betalade i genomsnitt år 1990 en finansieringsavgift&lt;br&gt;om 140:70 kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsavgiften är oberoende av arbetslöshetsens omfattning.&lt;br&gt;Detta innebär att när arbetslöshetskassornas utbetalningar ökar på grund&lt;br&gt;av stigande arbetslöshet minskar den andel av utbetalad arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning som finansieras via finansieringsavgiften. Vid sjunkande&lt;br&gt;arbetslöshet blir förhållandet det motsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års kompletteringsproposition (prop. 1989/90:150) föreslog den&lt;br&gt;dåvarande regeringen en fördubbling av egenavgiften från 5 % till 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen skall uppgå till ett belopp som motsvarar 70 % av den under det&lt;br&gt;löpande verksamhetsåret genomsnittligt utbetalda dagpenningen i&lt;br&gt;arbetslöshetskassan. Den föreslagna fördubblingen av finansierings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiften är endast ett första steg mot en större reformering av arbetslös- Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;hetsförsäkringen. Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning med&lt;br&gt;uppgift att skyndsamt lägga förslag om en obligatorisk arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring. Utredningen skall vidare föreslå hur de försäkrade själva skall&lt;br&gt;kunna stå för en större andel av finansieringen. Om en sådan förändring&lt;br&gt;av nuvarande principer för arbetslöshetsförsäkringen kan genomföras&lt;br&gt;under 1992 går det att undvika ytterligare höjningar av finansieringsav-&lt;br&gt;giftema från den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna förändringen av finansieringsavgiften kan träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1992. För arbetslöshetskassorna kan det emellertid&lt;br&gt;medföra problem om förändringen träder i kraft så snart. Ett flertal&lt;br&gt;kassor kan vara i behov av att höja sina medlemsavgifter, vilket&lt;br&gt;förutsätter att föreningsstämmor sammankallas. Därför bör kassorna ges&lt;br&gt;ett skäligt rådrum för att kunna vidta de åtgärder som höjningen av&lt;br&gt;finansieringsavgiften föranleder. Regeringen föreslår därför att uppbörden&lt;br&gt;av den nya högre finansieringsavgiften skall ske på ett sådant sätt att&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna åläggs att betala den högre finansieringsavgiften&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1992, men att uppbörden av själva höjningen av&lt;br&gt;finansieringsavgiften för januari, februari och mars sker först i april&lt;br&gt;•månad 1992. Genom förslaget tillförs arbetsmarknadsfonden ca&lt;br&gt;600 milj.kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget förutsätter ändring i 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring. Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1992. Med&lt;br&gt;hänsyn till att riksdagen tidigare i år beslutat om ändringar i samma lag&lt;br&gt;som skall träda i kraft den 1 januari 1992 (prop. 1990/91:160, AU 24,&lt;br&gt;rskr. 306, SFS 1991:744) förutsätter förslaget en ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:744) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget faller inom lagrådets granskningsområde. Förslaget är&lt;br&gt;emellertid av sådan beskaffenhet att regeringen anser att lagrådets&lt;br&gt;hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättade lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsmarknadsdepartementet har upprättats förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:744) om ändring i lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Förändringar i bostadspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har lagt förslag om att slopa ett antal kostnadshöjande&lt;br&gt;bestämmelser för bostadsbyggandet. Förslaget att bidragstiden för&lt;br&gt;räntebidrag skall räknas från husets färdigställande - och inte som för&lt;br&gt;närvarande från bostadslånets utbetalning - kommer att minska produk-&lt;br&gt;tionskostnaderna med 5-10 %. Effekterna blir störst i storstadsregionerna.&lt;br&gt;För att underlätta byggandet avvecklas markvillkoret, den kommunala&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätten, produktionskostnadsprövningen och konkurrens-&lt;br&gt;villkoret. Kommunernas inflytande över bostadsbyggandet kan fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis utövas på ett tillfredsställande sätt genom gällande planlagstift -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Sammantaget bör dessa åtgärder kunna leda till betydande Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;kostnadssänkningar för bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund och med hänsyn till de betydande behov av&lt;br&gt;utgiftsneddragningar som föreligger föreslår regeringen att procentsatsen&lt;br&gt;för investeringsbidraget sänks från 9,3 % till 3,1 %, vilket beräknas&lt;br&gt;motsvara minskade utgifter i statsbudgeten på ca 3 miljarder kr. 1&lt;br&gt;avvaktan på riksdagens beslut kommer regeringen i annat sammanhang&lt;br&gt;att besluta att bestämmelserna i förordningen (1990:1369) om statligt&lt;br&gt;investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder ändras så att&lt;br&gt;bidrag för ändamålet fr.o.m. den 5 november 1991 tills vidare bara får&lt;br&gt;beviljas i ärenden i vilka ansökan kommit in till kommunen före nämnda&lt;br&gt;dag. På sikt bör inriktningen vara att investeringsbidragen helt avvecklas.&lt;br&gt;Denna fråga bör dock behandlas tillsammans med utformningen av ett&lt;br&gt;nytt förslag till en långsiktig lösning av bostadsfinansieringen. En&lt;br&gt;proposition om bostadsbyggandets finansiering skall läggas fram under&lt;br&gt;1992 med sikte på att de förändringar i bostadsfinansieringen som&lt;br&gt;föreslås skall träda i kraft under 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheten att ett EES-avtal nu har träffats innebär att boverket&lt;br&gt;före den 1 januari 1993 måste ha sett över verkets nybyggnadsregler för&lt;br&gt;att säkerställa att de inte i något avseende står i konflikt med bl.a. EGs&lt;br&gt;byggvarudirektiv. I samband därmed bör verket också så långt det är&lt;br&gt;möjligt med hänsyn till aktuella förutsättningar i fråga om producent-&lt;br&gt;ansvar m.m. kraftigt förenkla bestämmelema med inriktning på att&lt;br&gt;konsekvent utforma dem som funktionskrav. Regeringen avser att lämna&lt;br&gt;ett särskilt uppdrag med denna innebörd. Förenklingar av nybyggnads-&lt;br&gt;reglerna bör göra det möjligt att ytterligare begränsa produktionskostna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 En ny näringspolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Målet för den ekonomiska politiken är att återvinna utvecklings- och&lt;br&gt;tillväxtkraften i svensk ekonomi. Avgörande för näringslivets utveckling&lt;br&gt;och förnyelse är att den generella ekonomiska politiken ger ett bra klimat&lt;br&gt;för företagande i Sverige. För att åstadkomma detta krävs en klar och&lt;br&gt;tydlig omläggning av kursen i den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad förändringar kommer att ge näringspolitiken ett nytt innehåll.&lt;br&gt;Generella insatser för näringslivsklimatet, fungerande marknader,&lt;br&gt;avreglering och konkurrens blir viktiga delar i en ny näringspolitik.&lt;br&gt;Förändringarna innebär en omprövning av den hittills förda, selektiva&lt;br&gt;politiken, som bl.a. bestått av ett stort antal olika finansiella stöd till&lt;br&gt;näringslivet. Både företagsstöd och skatter påverkas således av en&lt;br&gt;omläggning av näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelättnader som påverkar företagande och ägande föreslås i en&lt;br&gt;proposition om skattepolitik för tillväxt (prop. 1991/92:60). Förändring-&lt;br&gt;arna av skatterna görs enligt förslagen på ett sådant sätt att de ger bättre&lt;br&gt;arbetsbetingelser särskilt för de mindre företagen. Förutom skattelättnader&lt;br&gt;kommer även förenklingar av regelverket för de mindre företagen att&lt;br&gt;föreslås (prop. 1991/92:51). Regeringen kommer också att föreslå att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagens tillgång till riskvilligt kapital förbättras genom att skattebelast- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen minskar och vinstmöjligheterna på satsat kapital ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för snedvridning av konkurrensen på grund av av olika former&lt;br&gt;av stöd och selektiv beskattning är stor. Företagsstöd till vissa branscher&lt;br&gt;konserverar befintliga strukturer och minskar dynamiken i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de principiella skäl som finns för att avveckla företagsstöd&lt;br&gt;innebär de skattesänkningar som föreslås att kravet på besparingar inom&lt;br&gt;statsbudgeten ökar. Då skattesänkningarna kommer alla delar av&lt;br&gt;näringslivet till godo bör dessa också till stor del kunna finansieras&lt;br&gt;genom besparingar inom befintliga företagsstöd. Regeringen kommer att&lt;br&gt;i budgetpropositionen redovisa en samlad bild av de besparingar som&lt;br&gt;skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande förslag till besparingar rörande företagsstöd kan dock redan&lt;br&gt;nu redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utrikesdepartementets område omprövas statens stöd till Sveriges&lt;br&gt;exportråd. Övervägandena grundar sig på ett betänkande från exportfräm-&lt;br&gt;jandeutredningen, som presenterades i januari 1991. Regeringen avser att&lt;br&gt;i februari 1992 presentera förslag till riksdagen med anledning av denna&lt;br&gt;utredning. Enligt utredningen finns samhällsekonomiska motiv för fortsatt&lt;br&gt;statligt stöd med viss inriktning till Sveriges exportråd. Samtidigt står det&lt;br&gt;klart att de generella ekonomisk-politiska åtgärder som nu föreslås borde&lt;br&gt;skapa förutsättningar för att väsentligt minska det statliga stödet redan&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Förslag om minskningens storlek kommer att lämnas&lt;br&gt;i den tidigare nämnda propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunikationsdepartementets område föreslås att sjöfartsstödet&lt;br&gt;avvecklas vid utgången av juni 1992. Vidare föreslås att det kommande&lt;br&gt;utvecklingsstödet inom ramen för det äldre stödet till svenska rederier&lt;br&gt;avvecklas redan under innevarande budgetår. Inriktningen är att skapa&lt;br&gt;förutsättningar liknande de som det danska internationella fartygsregistret&lt;br&gt;ger för rederinäringen. Stödet till den civila trafikflygarutbildningen bör&lt;br&gt;upphöra så snart nuvarande elever fardigutbildats. Regeringen kommer&lt;br&gt;alltså inte att under innevarande budgetår ta i anspråk anslaget E7 Stöd&lt;br&gt;till svenska rederier (5 milj.kr.) under sjätte huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV genomför för närvarande en studie av kredittider i företagens&lt;br&gt;inleverans av punktskatter. Studien kommer att klarlägga förutsättningar-&lt;br&gt;na för att korta kredittiderna. Genom en sådan förändring skulle det inom&lt;br&gt;finansdepartementets område vara möjligt att minska statens räntekostna-&lt;br&gt;der med några 100 milj.kr. Eftersom denna fråga har kopplingar till&lt;br&gt;övriga förslag som redovisas i propositionen om skattepolitik för tillväxt&lt;br&gt;avser regeringen att återkomma till riksdagen så snart som RRV har&lt;br&gt;slutfört sin studie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom jordbruksdepartementets område kommer bidraget till jordbrukets&lt;br&gt;rationalisering att avvecklas i takt med att pågående projekt avslutas. Det&lt;br&gt;innebär att inga nya beslut om bidrag kommer att fattas. Bidraget till&lt;br&gt;trädgårdsnäringens rationalisering dras ner under budgetåret 1992/93 och&lt;br&gt;avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1993/94. Bidragen till fiskarorganisatio-&lt;br&gt;nema halveras budgetåret 1992/93 och fr.o.m. budgetåret 1993/94&lt;br&gt;avvecklas bidragen helt till fiskarorganisationema. Bidrag till fiskevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;halveras budgetåret 1992/93. Till fiskvårdsområden som ansökt om Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;bildande före 1990-09-01 kommer bidrag till förrättningskostnader att&lt;br&gt;utgå även efter 1992/93. Skogsvårdsavgiften halveras den 1 januari 1992&lt;br&gt;och avvecklas helt den 1 juli 1992. Åtgärderna som finansieras med&lt;br&gt;skogsvårdsavgiften avvecklas successivt med början 1992/93. Samtliga&lt;br&gt;åtaganden avvecklas den 1 juli 1994. Vissa naturvårdande insatser som&lt;br&gt;hittills finansierats inom denna ram kan komma att inrymmas under andra&lt;br&gt;anslag. Effekten på statsbudgeten med anledning av dessa åtgärder&lt;br&gt;beräknas på sikt bli ca 350 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom särskilda propositioner (1990/91:140 och 141) som riksdagen har&lt;br&gt;beslutat om under våren 1991 har arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö&lt;br&gt;och rehabilitering blivit tydligare och mer omfattande. Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket har därefter genomfört en revisionell studie av den statliga styrningen&lt;br&gt;av företagshälsovården, vilken föreslår att statsbidraget avvecklas. Med&lt;br&gt;utgångspunkt i detta bör inom arbetsmarknadsdepartementets område&lt;br&gt;företagshälsovårdens organisations- och finansieringsformer skyndsamt&lt;br&gt;ses över. I avvaktan på utredarens förslag bör statsbidraget i form av&lt;br&gt;grundbidrag ligga kvar på samma nivå som innevarande år. Regeringen&lt;br&gt;kommer därför att ändra den tidigare regeringens beslut den 13 juni 1991&lt;br&gt;och fastställa grundbidraget till företagshälsovården fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1992 till 276 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom näringsdepartementets område avvecklas den statliga prospekte-&lt;br&gt;ringsverksamheten samt nämnden för statens gruvegendomar. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma i budgetpropositionen om formema för detta.&lt;br&gt;Anslaget till stiftelsen Svensk Industridesign avvecklas budgetåret&lt;br&gt;1993/94. Om bidrag till stiftelsens verksamhet anses motiverat därefter&lt;br&gt;får det prövas inom ramen för närings- och teknikutvecklingsverkets&lt;br&gt;(Nuteks) anslag till småföretagsutveckling. Statens engagemang i Sveriges&lt;br&gt;turistråd avvecklas budgetåret 1992/93. För budgetåret 1992/93 anvisas&lt;br&gt;enbart 50 milj.kr. engångsvis, förutsatt att näringen bidrar med samma&lt;br&gt;belopp samt står för framtida kostnader. Det är angeläget att framför allt&lt;br&gt;de nuvarande organisationerna ges möjlighet att dra nytta av turistrådets&lt;br&gt;marknadsföringsstöd. Anslaget till småföretagsutveckling reduceras.&lt;br&gt;Stödet till teknisk utveckling inom Nutek avseende programmen för nya&lt;br&gt;produkter och ny teknik reduceras. Det 3-åriga branschprogrammet för&lt;br&gt;verkstadsteknik avvecklas ett år i förtid, dvs. budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;Verksamheten vid Nutek minskas som en följd av besparingarna ovan.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma till denna fråga i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om en ny småföretagspolitik (prop. 1991/92:51) kommer&lt;br&gt;frågan om de regionala riskkapitalbolagen att behandlas. Den tidigare&lt;br&gt;beslutade inbetalningen från utvecklingsfonderna till statskassan, 1&lt;br&gt;miljard kr. under 5 år, kommer att genomföras som planerat. Dessutom&lt;br&gt;kommer de medel som Norrlandsfonden och Utvecklingsfonderna skulle&lt;br&gt;satsat i dessa bolag att levereras in till statskassan dvs. 800 milj.kr.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag om småföretagens&lt;br&gt;riskkapitalförsöijning, t.ex. i form av villkorslån av liknande slag som&lt;br&gt;de tyska EKH-lånen. Samtidigt kommer förslag om avveckling av de&lt;br&gt;nuvarande formema för riskkapitaltillförsel t. ex. genom utvecklingsfonder&lt;br&gt;och småföretagsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala effekten på statsbudgeten av förändringarna i näringslivsstö-&lt;br&gt;det beräknas på sikt bli ca 1 300 milj.kr. Därutöver kommer successivt&lt;br&gt;800 milj.kr. att inbetalas till staten från Norrlandsfonden och utvecklings-&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Strategi för statens förmögenhetsförvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten äger idag tillgångar i form av aktier och fastigheter i en mängd&lt;br&gt;olika verksamheter och till betydande värden. En samlad strategi för&lt;br&gt;förvaltningen av statens förmögenhet skall utarbetas där inriktningen är&lt;br&gt;att kommersiell och konkurrensutsatt verksamhet skall avyttras och&lt;br&gt;förvaltningen av den statliga förmögenheten skall effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en marknadsekonomi är statens viktigaste näringspolitiska uppgift att&lt;br&gt;utforma stabila regelsystem samt att säkra en god infrastruktur och&lt;br&gt;fungerande marknader för den samlade företagsamheten i hela landet.&lt;br&gt;Verksamheter som idag bedrivs på konkurrensutsatta och i övrigt väl&lt;br&gt;fungerande marknader bör inte ägas av staten utan säljas till privata&lt;br&gt;ägare. Situationen är något annorlunda för verksamheter som finns på&lt;br&gt;marknader som präglas av marknadsimperfektioner t.ex. utpräglade&lt;br&gt;oligopol- och monopolmarknader. I dessa fall bör förändringar av&lt;br&gt;regelverk och strukturella åtgärder vidtas för att åstadkomma bättre&lt;br&gt;fungerande marknader innan en försäljning påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ägande bör begränsas till områden och funktioner där markna-&lt;br&gt;den inte själv förmår skapa de bästa förutsättningarna för en fungerande&lt;br&gt;samhällsekonomi. Detta innebär att staten endast i undantagsfall och då&lt;br&gt;med bestämda motiv bör uppträda som ägare av verksamheter som har&lt;br&gt;kommersiella förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör effektivisera sitt ägande genom att klart separera ägarrollen&lt;br&gt;från statens ansvar för regelverk och konkurrens inom en sektor. Detta&lt;br&gt;bör ske genom att samla resurser och kompetens för ett aktivt ägande.&lt;br&gt;Strategier för ägandet av olika verksamheter bör läggas fast. Strategier&lt;br&gt;och mål för de enskilda företagen bör däremot fästställas, inom ägarens&lt;br&gt;ramar, av resp, bolagsstyrelse. En aktiv och självständig ägarroll innebär&lt;br&gt;att analys och uppföljning av de olika verksamheterna bör ske konti-&lt;br&gt;nuerligt. För detta bör extern kompetens och erfarenhet utnyttjas i större&lt;br&gt;utsträckning. Regeringen kommer som ägare alltid att kunna ställas till&lt;br&gt;svars för verksamheten. Det är angeläget att regeringskansliet tar ett&lt;br&gt;aktivt ägaransvar för statligt ägda verksamheter så länge som staten har&lt;br&gt;ett väsentligt ägarintresse. Staten skall som ägare ställa höga krav på&lt;br&gt;ansvar i den operativa driften av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin för statens förmögenhetsförvaltning skall vara baserad på en&lt;br&gt;grundläggande kartläggning av statens samlade förmögenhet. Kartlägg-&lt;br&gt;ningen bör bl.a. innehålla en korrekt värdering av samtliga tillgångar&lt;br&gt;samt en genomgång av lämpliga associationsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäljning av statlig förmögenhet inbringar betydande belopp. För&lt;br&gt;att inte minska statens förmögenhet bör dessa medel användas till&lt;br&gt;investeringar i infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt dvs.&lt;br&gt;har en hög samhällsekonomisk avkastning, till investeringar i verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter som ger minst lika bra avkastning som de sålda verksamheterna Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;eller för att amortera statsskulden. Därtill kommer att beslut om statliga&lt;br&gt;investeringar också måste prövas från realekonomiska utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag förvaltas statens tillgångar i tre olika former:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- affärsverkens förvaltning av statlig egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- övriga myndigheters förvaltning av statlig egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvaltning av aktier i bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande ges en kortfattad redogörelse för regeringens arbete med&lt;br&gt;att effektivisera den statliga kapitalförvaltningen inom samtliga dessa&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Affärsverkens förvaltning av statlig egendom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Affärsverken förvaltar idag statlig egendom för att bedriva verksamhet&lt;br&gt;på kommersiell grund. Affärsverken har oftast även ansvar för vissa&lt;br&gt;samhällsuppgifter inom sektorn och för utformningen av regelverk. Som&lt;br&gt;ett led i statens strategi för förmögenhetsförvaltning bör den del av&lt;br&gt;affärsverkens verksamhet som är kommersiell och konkurrensutsatt på&lt;br&gt;sikt privatiseras. En viktig förutsättning är dock att konkurrensneutrala&lt;br&gt;regelverk och fungerande marknader skapas innan en försäljning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett första steg bör verksamheten vid affärsverken och de tillgångar&lt;br&gt;som förvaltas av affärsverken överföras till statligt ägda aktiebolag.&lt;br&gt;Vidare bör tillgångarna värderas och kapitalstrukturen, dvs. fördelningen&lt;br&gt;mellan eget och lånat kapital, ses över innan ett sådant överförande sker.&lt;br&gt;Marknadsmässiga avkastnings- och utdelningskrav bör åläggas bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagsbildning bör verksamhet med karaktär av&lt;br&gt;&amp;quot;naturligt monopol&amp;quot; skiljas ut från konkurrensutsatt verksamhet.&lt;br&gt;Monopoldelama bör även fortsättningsvis vara statligt ägda och fungera&lt;br&gt;som neutrala aktörer samt verka för att en effektiv konkurrens på lika&lt;br&gt;villkor skapas på kringliggande områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tillgångar som saknar kommersiella förutsättningar bör avskiljas.&lt;br&gt;Exempel på sådana tillgångar är mark av stort naturvärde som har&lt;br&gt;undantagits från normalt skogsbruk eller annan mark som har karaktären&lt;br&gt;av nationell tillgång. Detta gäller även mark och byggnader som inte är&lt;br&gt;kommersiella i den meningen att de kan åsättas krav på avkastning.&lt;br&gt;Andra tillgångar som inte bör överföras till juridisk person är bl.a.&lt;br&gt;donationer som är knutna till statligt ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare denna dag kommer regeringen att i en särskild proposition&lt;br&gt;(1991/92:49) närmare precisera åtgärder som skall vidtas i samband med&lt;br&gt;att huvuddelen av verksamheten vid statens vattenfallsverk överförs till&lt;br&gt;aktiebolagsform samtidigt som bl.a. det s.k. storkraftsnätet ges en från&lt;br&gt;Vattenfall AB fristående ställning. Förslagen i propositionen följer den&lt;br&gt;här presenterade inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheterna att privatisera Vattenfall är en av&lt;br&gt;förutsättningarna att det i Sverige finns en väl fungerande elmarknad med&lt;br&gt;effektiv konkurrens. Vertikal integration på elmarknaden som bl.a. tagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig uttryck i kraftföretagens köp av lokal distributionsverksamhet innebär Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;risk för minskad konkurrens och bör motverkas. Regeringen avser&lt;br&gt;förelägga riksdagen en proposition om förändringar på den svenska&lt;br&gt;elmarknaden, där målet bl.a. är att främja konkurrensen och motverka&lt;br&gt;vertikal integration. Regeringen avser även att under våren 1992 lägga&lt;br&gt;fram förslag om en ny och förstärkt konkurrenslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunikationsdepartementets område intensifieras arbetet med&lt;br&gt;att anpassa den svenska telemarknaden till ökad internationalisering och&lt;br&gt;konkurrens. Det är regeringens avsikt att fullfölja arbetet med att&lt;br&gt;bolagisera televerket. Förutsättningarna för ett framtida privat ägande i&lt;br&gt;bolaget övervägs. För att säkerställa en effektiv konkurrens är det&lt;br&gt;nödvändigt att arbeta fram en reglering för detta ändamål av den svenska&lt;br&gt;telekommunikationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn bl.a. till de förändrade konkurrensförhållandena inom&lt;br&gt;flygsektorn avser regeringen att även ta fram förslag angående luftfarts-&lt;br&gt;verkets framtida struktur. Inriktningen är att tydligare skilja myndighets-&lt;br&gt;funktioner och ansvar för infrastruktur från kommersiell verksamhet och&lt;br&gt;att skapa möjligheter för nya former för huvudmannaskap vid flygplatser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock inget självändamål att överföra statens tillgångar till statligt&lt;br&gt;ägda bolag. I vissa fäll kan det ur ett förmögenhetsperspektiv vara&lt;br&gt;lämpligare att staten säljer tillgångar direkt till allmänheten. Den&lt;br&gt;pågående utförsäljningen av mark och fastigheter från domänverket har&lt;br&gt;i detta avseende varit framgångsrik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga myndigheters förvaltning av statlig egendom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter förvaltar i regel statliga tillgångar för att internt inom staten&lt;br&gt;nyttja dem eller för att tillhandahålla dem för allmänhetens nyttjande mot&lt;br&gt;ingen eller låg ersättning. För att öka effektiviteten skall de tillgångar&lt;br&gt;och verksamheter som är att betrakta som kommersiella i första hand&lt;br&gt;överföras till statligt ägda aktiebolag och, i den mån de är att betrakta&lt;br&gt;som konkurrensutsatta, i nästa steg privatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv förvaltning av statens tillgångar är viktigt även internt inom&lt;br&gt;staten. En av utgångspunkterna för en effektivare styrning av myndig-&lt;br&gt;heternas förvaltning är att skilja på ägandet och brukandet av tillgångar-&lt;br&gt;na. Ägandet innebär att utifrån givna krav på avkastning och andra&lt;br&gt;förutsättningar sätta ett pris på utnyttjandet av tillgången. Detta gör&lt;br&gt;kostnaden synlig för brukaren, vilket är en förutsättning för att pröva&lt;br&gt;nyttjandet av tillgången mot andra alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i detta sammanhang angeläget att även statliga tillgångar som&lt;br&gt;saknar alternativ användning eller konkurrens förvaltas effektivt. De bör&lt;br&gt;därför åsättas ett sådant avkastningskrav på det disponerade kapitalet som&lt;br&gt;ger en rättvisande kostnadsbild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en utgångspunkt är att den tekniska förvaltningen bör skiljas&lt;br&gt;från ägandet. Detta gäller främst tjänster i form av underhåll och skötsel&lt;br&gt;av mark och byggnader, där upphandling bör ske i konkurrens på mark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga förvaltningen bör alltid kunna jämföras kostnadsmässigt Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;med konkurrerande alternativ. En förutsättning är dock att klara&lt;br&gt;föreskrifter sätts upp, främst vad gäller de förutsättningar som skall gälla&lt;br&gt;för förvaltningen av naturreservat samt miljö- och kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla fastigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin för förmögenhetsförvaltningen bygger därmed på tre faktorer.&lt;br&gt;En tydlig statlig ägarfunktion som sätter ett pris på nyttjandet av&lt;br&gt;tillgångarna och upphandlar tjänster på marknaden, statliga brukare som&lt;br&gt;inte är bundna att nyttja statens tillgångar samt föreskrifter som utfärdas&lt;br&gt;av ansvariga tillsynsmyndigheter eller av statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild proposition lägger regeringen fram förslag om bolag-&lt;br&gt;isering av stora delar av byggnadsstyrelsens verksamheter. Förslaget&lt;br&gt;följer den ovan beskrivna strategin samt förtydligar hur strategin skall&lt;br&gt;genomföras för att uppnå ökad effektivitet i den statliga förmögenhetsför-&lt;br&gt;valtningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvaltning av aktier i bolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inom kort att begära riksdagens bemyndigande att&lt;br&gt;när det bedöms lämpligt sälja en stor del av dessa tillgångar till de&lt;br&gt;anställda, allmänheten och andra intressenter. Syftet är att stimulera till&lt;br&gt;ökad effektivitet i företagen och att främja ett brett enskilt ägande av&lt;br&gt;aktier. Generellt gäller att statens tillgångar inte bör säljas till ett pris&lt;br&gt;som understiger en korrekt marknadsvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En storskalig försäljning av aktier i statliga bolag förutsätter att det&lt;br&gt;finns tillgång till kapital för placeringar i aktier på marknaden. Regering-&lt;br&gt;en har den 24 oktober 1991 till lagrådet remitterat ett lagförslag som rör&lt;br&gt;reglerna för utländskt ägande i Sverige. Ett av syftena med detta förslag&lt;br&gt;är att öka tillgången på riskvilligt kapital på den svenska marknaden.&lt;br&gt;Regeringen kommer inom kort att föreslå ett antal skattelättnader som&lt;br&gt;syftar bl.a. till att öka tillgången på riskvilligt kapital inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovan presenterade strategin för statlig förmögenhetsförvaltning har&lt;br&gt;som mål att öka effektiviteten i förvaltningen av statens tillgångar och&lt;br&gt;därmed också öka avkastningen på dessa tillgångar. En effektiv statlig&lt;br&gt;förvaltning medför att resurser kan frigöras och användas inom andra&lt;br&gt;prioriterade områden. Strategin är en viktig del i regeringens strävan att&lt;br&gt;öka tillväxten i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.12 Effekter på den offentliga sektorns finanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna har försämrat mycket drastiskt under 1991&lt;br&gt;jämfört med de bedömningar som gjordes av den förra regeringen. Det&lt;br&gt;preliminära utfallet för 1990/91 innebär ett budgetunderskott om&lt;br&gt;34,7 miljarder kr. Så sent som i januari i år bedömdes att budgeten var&lt;br&gt;i stort sett i balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s första prognos över utfallet för innevarande budgetår pekar på&lt;br&gt;ett underskott om ca 39 miljarder kr. Detta skall jämföras med den av&lt;br&gt;riksdagen fastställda statsbudgeten, där budgetunderskottet beräknades&lt;br&gt;stanna vid 5 miljarder kr. Försämringen för innevarande år - ca 34&lt;br&gt;miljarder kr. över de senaste fem månaderna - kan till stor del tillskrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mycket allvarliga ekonomiska nedgången. Den leder till både sämre Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;inkomstutveckling genom att skattebaserna urholkas och till större&lt;br&gt;utgiftsökningar för bl.a. insatser mot arbetslöshet. De försämringar som&lt;br&gt;nu inrapporteras kommer också att påverka statsfinanserna under nästa&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till reformer och förändringar i de offentliga systemen som&lt;br&gt;aviserats kommer, när de har genomförts fullt ut, att få mycket omfattan-&lt;br&gt;de effekter på såväl samhällsekonomin som helhet som de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Särskilt gäller detta de förändringar som måste ske i&lt;br&gt;kommunernas verksamhet och arbetssätt. Kommunernas betydelse för&lt;br&gt;den totala offentliga verksamheten åskådliggörs av att de sysselsätter ca&lt;br&gt;30 % av alla anställda. Också pensionssystemet spelar en central roll&lt;br&gt;för samhällsekonomin och de offentliga finanserna. De offentliga&lt;br&gt;pensionsutbetalningama uppgår till ca 11 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om syftet med de reformer som genomförs är betydligt vidare än&lt;br&gt;att åstadkomma besparingar i de offentliga budgetarna finns det anledning&lt;br&gt;att belysa åtgärdernas effekter på den offentliga sektorns finanser. Detta&lt;br&gt;framstår som särskilt angeläget mot bakgrund av att det under de&lt;br&gt;närmaste åren kommer att genomföras betydande sänkningar av olika&lt;br&gt;skatter och att det är regeringens avsikt att fullt ut finansiera de&lt;br&gt;skattesänkningar som genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ännu inte möjligt att i detalj precisera utfallet på de offentliga&lt;br&gt;budgetarna av de åtgärder som här aviseras. I flera fall är problemen så&lt;br&gt;komplexa att en viss tid för utredande är oundgänglig. När det gäller&lt;br&gt;pensionssystemet eftersträvar regeringen dessutom ett brett politiskt&lt;br&gt;samförstånd, som förutsätter medverkan också av övriga partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i budgetpropositionen 1992 återkomma med&lt;br&gt;ytterligare utgiftsminskningar och preciseringar. Flertalet av de utred-&lt;br&gt;ningar som nu tillsätts ges mycket snäva tidsramar. Senast under 1993&lt;br&gt;skall omfattande, konstnadsbesparande förändringar göras i bl.a. sjuk-&lt;br&gt;och arbetsskadeförsäkringen och bostadsfinansieringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster påverkas av de olika förslag till&lt;br&gt;förändringar i skattesystemet som regeringen avser att presentera (prop.&lt;br&gt;1991/92:60). Sammantaget beräknas dessa förslag innebära att inkomster-&lt;br&gt;na under budgetåren 1991/92 och 1992/93 kommer att minska med ca 3&lt;br&gt;resp. 7 miljarder kr. som en följd av förslagen beräknas en varaktig&lt;br&gt;inkomstminskning på 7 miljarder kr. uppkomma. Hänsyn har då tagits till&lt;br&gt;den slopade skattereduktionen för fackföreningsavgifter och motsvarande&lt;br&gt;avdragsbegränsning för arbetsgivarna på sammanlagt 1,5 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som nu läggs fram innebär besparingar i statens budget&lt;br&gt;vilka på sikt beräknas uppgå till ca 9 miljarder kr. De största besparing-&lt;br&gt;arna sker i näringslivsstödet med 1,3 miljarder kr., investeringsbidragen&lt;br&gt;till bostadsbyggande med ca 3 miljarder kr. och i arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;med knappt 0,14 miljarder kr. Regeringen aviserar vidare besparingar i&lt;br&gt;sjukförsäkringen med omkring 5 miljarder kr. Till detta kommer&lt;br&gt;förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som förstärker den offentliga&lt;br&gt;sektorns finanser med 0,58 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa bestående besparingar förstärks budgeten tillfälligt av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjningen av barn-och studiebidraget skjuts upp. Den totala utgiftsminsk- Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;ningen uppgår till drygt 2,2 miljarder kr. jämnt fördelade på budgetåren&lt;br&gt;1991/92 och 1992/93. Därutöver kommer 0,8 miljarder kr. från&lt;br&gt;Norrlandsfonden och utvecklingsfonderna successivt att inbetalas till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer en indragning av medel från kommunerna 1993.&lt;br&gt;Avsikten är som nämnts att förhindra att kommunerna under de närmaste&lt;br&gt;åren expanderar, vilket skulle äventyra den samhällsekonomiska balansen&lt;br&gt;och bromsa den konkurrensutsatta sektoms tillväxt. Med de förändringar&lt;br&gt;som samtidigt sker i styrningen av kommunerna förbättras deras&lt;br&gt;möjlighet att hushålla med sina resurser. Indragningen kommer att&lt;br&gt;preciseras i den kommunalekonomiska propositionen våren 1992.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att det rör sig om belopp i storleksordningen 5-10&lt;br&gt;miljarder kr. För tiden därefter krävs nya överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till utgiftsnedskämingar som här aviseras skall ses som ett&lt;br&gt;första steg i regeringens besparingsarbete. Regeringen avser att i&lt;br&gt;budgetpropositionen redovisa ytterligare förslag till utgiftsminskningar.&lt;br&gt;Avsikten är att förstärka statens finanser samtidigt som utgifts- och&lt;br&gt;skattetrycket minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att riksdagen antar förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:486) om ändring i lagen (1991:233)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:234) om ändring i lagen (1986:378)&lt;br&gt;om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:744) om ändring i lagen (1973:370)&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att riksdagen godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den ekonomisk politiska strategi som förordats för att återvinna&lt;br&gt;utvecklings- och tillväxtkraften i svensk ekonomi (avsnitt 3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. riktlinjerna för en långsiktig strategi för utgifter inom den offentliga&lt;br&gt;sektorn (avsnitt 4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. riktlinjerna för den kommunala ekonomin (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad regeringen förordat i fråga om investeringsbidrag för bostäder&lt;br&gt;(avsnitt 4.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:38&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun är berättigad att under visst år av staten uppbära&lt;br&gt;kommunalskatt med belopp som motsvarar vad som skulle utgå på&lt;br&gt;grundval av antalet skattekronor och skatteören i kommunen enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) vid&lt;br&gt;det föregående årets (taxeringsåret) taxering, beräknat efter den skattesats&lt;br&gt;som har bestämts för året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 8 kap. 9 § andra stycket kommunallagen (1991:900) annan&lt;br&gt;skattesats slutligt fastställts än den som har bestämts tidigare, skall till&lt;br&gt;grund för utbetalningen läggas den utdebitering som har bestämts i&lt;br&gt;samband med att budgeten fastställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen är berättigad att under visst år av staten såsom förskott&lt;br&gt;uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt&lt;br&gt;skattemyndighets beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen rörande det&lt;br&gt;föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har påförts de&lt;br&gt;skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i kommunens fordran hos&lt;br&gt;staten vid ingången av året näst efter det år, då beslutet fattades.&lt;br&gt;Förskottet avräknas mot den kommunalskatt, som kommunen har rätt att&lt;br&gt;uppbära av staten på grundval av taxeringen under året efter det år, då&lt;br&gt;förskottet utanordnas enligt bestämmelserna i femte stycket. Vid&lt;br&gt;avräkningen för taxeringsåren 1991 och 1992 skall skattesatsen justeras&lt;br&gt;med de belopp som anges i 2 § lagen (1991:1149) om särskild&lt;br&gt;skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och&lt;br&gt;vård för äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar antalet hos skattemyndigheten registrerade folkbokförda invånare&lt;br&gt;i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var&lt;br&gt;vid mitten av augusti månad två år tidigare, skall förskott, beräknat&lt;br&gt;enligt tredje stycket, ökas i förhållande till ökningen i kommunens&lt;br&gt;invånarantal mellan de angivna tidpunkterna. Sådant ökat förskott ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kommunens fordran hos staten och avräknas enligt tredje stycket.&lt;br&gt;Skattemyndigheten skall senast den 10 september lämna kommunen&lt;br&gt;uppgift om det invånarantal och det däremot svarande beräknade antalet&lt;br&gt;skattekronor och skatteören, som skall ligga till grund för ökningen av&lt;br&gt;förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör kommunens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf, för-&lt;br&gt;delas med en tolftedel på vaije&lt;br&gt;kalendermånad. Vad som återstår,&lt;br&gt;sedan avräkning har skett enligt&lt;br&gt;52 § uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;16 § lagen (1962:392) om hustru-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bo-&lt;br&gt;stadstillägg till folkpension, 9 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;8 § lagen (1987:560) om&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift, 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:561) om särskild skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgift och 6 § lagen&lt;br&gt;(1991:1148) om mellankommunal&lt;br&gt;kostnadsutjämning med anledning&lt;br&gt;av ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;service och vård för äldre och&lt;br&gt;handikappade skall skattemyn-&lt;br&gt;digheten utanordna till kommunen&lt;br&gt;den 20 i månaden. Ar kommunens&lt;br&gt;fordran inte uträknad vid utbetal-&lt;br&gt;ningstillfallena i månaderna januari&lt;br&gt;och februari, skall utbetalningarna&lt;br&gt;dessa månader grundas på samma&lt;br&gt;belopp som utbetalningen i decem-&lt;br&gt;ber månad det föregående året.&lt;br&gt;När särskilda skäl föranleder det&lt;br&gt;får skattemyndigheten dock förord-&lt;br&gt;na att utbetalningen skall grundas&lt;br&gt;på ett annat belopp. Om något av&lt;br&gt;de belopp som utbetalningen i&lt;br&gt;månaderna januari och februari&lt;br&gt;grundats på inte motsvarar en&lt;br&gt;tolftedel av kommunens fordran,&lt;br&gt;skall den jämkning som föranleds&lt;br&gt;av detta ske i fråga om utbetal-&lt;br&gt;ningen i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid mgången av ett&lt;br&gt;år utgör kommunens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf, för-&lt;br&gt;delas med en tolftedel på vaije&lt;br&gt;kalendermånad. Vad som återstår,&lt;br&gt;sedan avräkning har skett enligt&lt;br&gt;52 § uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;16 § lagen (1962:392) om hustru-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bo-&lt;br&gt;stadstillägg till folkpension, 9 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;8 § lagen (1987:560) om&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift, 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:561) om särskild skatte-&lt;br&gt;utjämningsavgift och 6 § lagen&lt;br&gt;(1991:1148) om mellankommunal&lt;br&gt;kostnadsutjämning med anledning&lt;br&gt;av ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;service och vård för äldre och&lt;br&gt;handikappade skall skattemyn-&lt;br&gt;digheten utanordna till kommunen&lt;br&gt;den tredje vardagen räknat från&lt;br&gt;den 17 i månaden, varvid dag som&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1930:173) om&lt;br&gt;beräkning av lagstadgad tid jäm-&lt;br&gt;ställs med allmän helgdag inte&lt;br&gt;skall medräknas. Ar kommunens&lt;br&gt;fordran inte uträknad vid utbetal-&lt;br&gt;ningstillfällena i månaderna januari&lt;br&gt;och februari, skall utbetalningarna&lt;br&gt;dessa månader grundas på samma&lt;br&gt;belopp som utbetalningen i decem-&lt;br&gt;ber månad det föregående året.&lt;br&gt;När särskilda skäl föranleder det&lt;br&gt;får skattemyndigheten dock för-&lt;br&gt;ordna att utbetalningen skall grun-&lt;br&gt;das på ett annat belopp. Om något&lt;br&gt;av de belopp som utbetalningen i&lt;br&gt;månaderna januari och februari&lt;br&gt;grundats på inte motsvarar en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tolftedel av kommunens fordran,&lt;br&gt;skall den jämkning som föranleds&lt;br&gt;av detta ske i fråga om utbetal-&lt;br&gt;ningen i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om kommunalskatt tillämpas på motsvarande sätt i&lt;br&gt;fråga om landstingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild&lt;br&gt;skatteutj ämningsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1987:561) om särskild&lt;br&gt;skatteutjämningsavgift skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda skatteutjämningsavgiften erläggs med följande belopp per&lt;br&gt;skattekrona för de delar av skatteunderlaget som ligger inom angivna&lt;br&gt;procent av medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krona per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krona per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skattekrona&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;medel skatte-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skattekrona&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;medelskatte-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100-109,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100-109,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110-119,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110-119,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120-124,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120-124,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125-129,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125-129,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130-134,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130-134,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135-139,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135-139,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140-744,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145-149,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Särskild skatteutjämningsavgift skall dock inte erläggas för den del av&lt;br&gt;skatteunderlaget som understiger det för kommunen garanterade&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:486) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:233) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1991:486) om ändring i lagen (1991:233) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;avser 1 § första och andra styckena&lt;br&gt;den 1 januari 1992 och i övrigt den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 1 § första&lt;br&gt;och andra styckena gäller fortfo-&lt;br&gt;rande i fråga om bidrag som avser&lt;br&gt;tid före den 1 januari 1992. Äldre&lt;br&gt;föreskrifter i 1 § tredje stycket om&lt;br&gt;var barnet skall anses vara bosatt&lt;br&gt;gäller fortfarande för barn som&lt;br&gt;lämnat Sverige före den 1 juli&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;avser 1 § första stycket den 1&lt;br&gt;januari 1993, 1 § andra stycket den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1992 och i övrigt den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 1 § första&lt;br&gt;stycket gäller fortfarande i fråga&lt;br&gt;om bidrag som avser tid före den 1&lt;br&gt;januari 1993. Äldre föreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket gäller fortfaran-&lt;br&gt;de i fråga om bidrag som avser tid&lt;br&gt;före den 1 januari 1992. Äldre&lt;br&gt;föreskrifter i 1 § tredje stycket om&lt;br&gt;var barnet skall anses vara bosatt&lt;br&gt;gäller fortfarande för barn som&lt;br&gt;lämnat Sverige före den 1 juli&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:234) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen&lt;br&gt;(1991:234) om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1992. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:924) om ändring i&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsema till lagen&lt;br&gt;(1991:924) om ändring i studiestödslagen (1973:349) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga&lt;br&gt;om 3 kap. 6 §, 8 kap. 6 §, punkt 6&lt;br&gt;i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;studiestödslagen och punkterna 1&lt;br&gt;och 2 e-1 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1988:877) om&lt;br&gt;ändring i studiestödslagen den&lt;br&gt;1 januari 1992 samt i övrigt den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga&lt;br&gt;om 3 kap. 6 § den 1 januari 1993,&lt;br&gt;i fråga om 8 kap. 6 §, punkt 6 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;studiestödslagen och punkterna 1&lt;br&gt;och 2 e-1 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1988:877) om&lt;br&gt;ändring i studiestödslagen den&lt;br&gt;1 januari 1992 samt i övrigt den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna i punkt 2 g i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1988:877) om ändring i studiestödslagen tillämpas med avseende på&lt;br&gt;bestämmande av slutlig avgift fr.o.m. avgiftsåret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:744) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:744) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid&lt;br&gt;utgången av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För finansiering av statens&lt;br&gt;kostnad för utbetalade&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningar ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar 35 procent av den&lt;br&gt;under det löpande verksamhetsåret&lt;br&gt;genomsnittligt utbetalade dag-&lt;br&gt;penningen i kassan (finansierings-&lt;br&gt;avgift), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpen-&lt;br&gt;ningen (utjämningsavgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalning-&lt;br&gt;arna samt om utjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För finansiering av statens&lt;br&gt;kostnad för utbetalade&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningar ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar 70 procent av den&lt;br&gt;under det löpande verksamhetsåret&lt;br&gt;genomsnittligt utbetalade dag-&lt;br&gt;penningen i kassan (finansierings-&lt;br&gt;avgift), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;br&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,&lt;br&gt;Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsråden Wibble, B. Westerberg, Unckel, Könberg och Hörnlund&lt;br&gt;anmäler frågor om inriktningen av den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen&lt;br&gt;om inriktningen av den ekonomiska politiken i enlighet med detta&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen har i huvudsak utarbetats inom finansdepartementet.&lt;br&gt;Nedanstående avsnitt har dock utarbetats inom regeringskansliet enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet och&lt;br&gt;utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.5-4.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Dybeck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sammanfattning och slutsatser................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Läget i den svenska ekonomin................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Fyra huvuduppgifter..................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;Den ekonomisk-politiska strategin............. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;Åtgärder rörande de offentliga utgifterna......... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;Effekter på de offentliga finanserna............ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Läge&amp;nbsp;och utgångspunkter...................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Bakgrunden........................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Det senaste åren och utsikterna inför 1992 ........ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;De offentliga finanserna...................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Kreditmarknaden.......................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Den internationella integrationen och EG.........28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Skatterna............................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Slutsatser för utvecklingen under de närmaste åren ... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Regeringens ekonomisk politiska strategi.............36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Fyra huvuduppgifter.....................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Åtgärder för att ge Sverige en ny start...........39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Åtgärder rörande de offentliga utgifterna.............48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Inledning............................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Långsiktig utgiftsstrategi...................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Kommunerna..........................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Barnbidrag och studiebidrag.................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Pensionssystemen.......................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Sjukförsäkringen........................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Arbetsskadeförsäkringen...................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Lönebildningen och arbetslöshetsförsäkringen......58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;Förändringar i bostadspolitiken...............59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 En ny näringspolitik.....................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Strategi för statens förmögenhetsförvaltning.......63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 Effekter på den offentliga sektorns finanser........66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Ärendet till riksdagen........................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.......................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m.......................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutjämningsavgift...................  73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:486) om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen (1991:233) om ändring i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag..........................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:234) om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.............75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:924) om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i studiestödslagen (1973:349)..................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:744) om ändring&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen (1973:370)om arbetslöshetsförsäkring...........77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 31 oktober 1991..........................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Svensk ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;SVENSK EKONOMI&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förord&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande bilaga har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska&lt;br&gt;avdelning. Den innehåller en bedömning av den internationella och den&lt;br&gt;svenska ekonomins utveckling t o m 1993 och bygger i tillämpliga delar&lt;br&gt;på konjunkturinstitutets höstrapport. Bedömningarna av utvecklingen&lt;br&gt;under 1993 har en mer översiktlig karaktär. I kalkylerna har beaktats&lt;br&gt;effekterna av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som aviserats i tilläggs-&lt;br&gt;budget I. Däremot har inte de övriga ekonomisk-politiska åtgärder som&lt;br&gt;regeringen aviserar i anslutning till propositionen om den ekonomiska&lt;br&gt;politikens inriktning tagits med i beräkningarna. Ansvarig för bilagan är&lt;br&gt;finansrådet Lars Heikensten. Arbetet har letts av departementsrådet&lt;br&gt;Anders Palmér och avslutades den 31 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin befinner sig i en djup lågkonjunktur, vilket&lt;br&gt;tillsammans med underliggande strukturella problem gör att den samlade&lt;br&gt;produktionen fäller kraftigt i år. Den internationella utvecklingen har&lt;br&gt;hittills i år varit trög. Uppsvinget i USA och Storbritannien har fördröjts,&lt;br&gt;samtidigt som den ekonomiska tillbakagången i Finland varit dramatisk.&lt;br&gt;En återhämtning inom OECD-området är dock på väg. Även den&lt;br&gt;inhemska svenska efterfrågan har varit svag, vad gäller såväl privat&lt;br&gt;konsumtion som fasta investeringar och lager. Sysselsättningen har&lt;br&gt;drabbats hårt. Den låga aktivitetsnivån har emellertid bidragit till en&lt;br&gt;nedväxling av löne- och prisstegringstakten samt till ett fäll i importen&lt;br&gt;som förstärkt handels- och bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lågkonjunkturen kommer också att dominera under 1992 med fällande&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjande i ekonomin och stigande arbetslöshet som följd.&lt;br&gt;Först en bra bit in i 1993 kan en stabilisering av arbetsmarknaden&lt;br&gt;förutses. Under förutsättning att den internationella ekonomin vänder&lt;br&gt;uppåt finns emellertid utsikter för gradvis bättre tillväxttal under de&lt;br&gt;kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren blev tecknen på en förändring till det bättre i den&lt;br&gt;amerikanska konjunkturen allt tydligare. Uppgången ville dock inte riktigt&lt;br&gt;ta färt, främst beroende på en trög utveckling av den privata konsum-&lt;br&gt;tionen. Den uteblivna draghjälpen från USA har också försenat upp-&lt;br&gt;svinget i stora delar av Europa. Flera indikatorer pekar emellertid på att&lt;br&gt;den ekonomiska aktiviteten nu är på väg uppåt i bl.a. Förenta staterna,&lt;br&gt;Storbritannien, Frankrike och Italien. Återhämtningen väntas dock bli&lt;br&gt;måttlig. I Tyskland och Japan håller den tidigare starka expansionen på&lt;br&gt;att mattas av. En bidragande orsak till att marknadstillväxten för svensk&lt;br&gt;export utvecklas mycket svagt är det veritabla ras som inträffat i den&lt;br&gt;finska ekonomin. Exempelvis beräknas den finska importen falla med&lt;br&gt;närmare 20% i år. Sammantaget väntas tillväxten inom OECD-området&lt;br&gt;uppgå till ca 1% 1991, 2,5% 1992 och till 3% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåliga marknadstillväxten i år hämmar den svenska exporten.&lt;br&gt;Dessutom fortsätter företagen att tappa marknadsandelar, om än i&lt;br&gt;avtagande takt. Detta innebär att exportvolymen sannolikt faller något.&lt;br&gt;Eftersom tillväxten därefter förstärks i omvärlden, samtidigt som&lt;br&gt;konkurrenskraften stiger, finns förutsättningar för en bättre exportutveck-&lt;br&gt;ling 1992 och framför allt 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen stagnerar i år, trots en mycket kraftig&lt;br&gt;ökning av hushållens köpkraft. Den snabba förbättringen i sparkvoten&lt;br&gt;under 1990 fortsätter därmed och nivån väntas uppgå till ca 3% 1991.&lt;br&gt;Det innebär en uppgång med ca 8 procentenheter fr.o.m. 1989 vilket kan&lt;br&gt;förklaras av skattereformen, den osäkerhet som följer av den växande&lt;br&gt;arbetslösheten och av oron på de finansiella marknaderna. Dessutom kan&lt;br&gt;man se utvecklingen som en normalisering efter den konsumtionsboom&lt;br&gt;som följde på avregleringen av kreditmarknaden i mitten av 1980-talet.&lt;br&gt;Även nästa år bedöms sparkvoten stiga, vilket gör att konsumtionsupp-&lt;br&gt;gången blir måttlig. År 1993 hålls konsumtionstillväxten tillbaka av en&lt;br&gt;relativt blygsam ökning av de disponibla inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga konsumtionen kommer under prognosperioden att pressas&lt;br&gt;av besparings- och rationaliseringskrav. Kommunernas ekonomi förbätt-&lt;br&gt;ras tillfälligt under 1992 och 1993. Detta väntas dock inte leda till en&lt;br&gt;stark expansion av den kommunala verksamheten. En viss ökning av&lt;br&gt;beredskapsarbetena i kommunal regi drar emellertid upp konsumtions-&lt;br&gt;volymen något under det närmaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarde&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;r Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1340,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1742,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1742,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna fäller mycket kraftigt i år. Nedgången är koncentrerad&lt;br&gt;till industrin och övrigt privat näringsliv. Även för nästa år förutses en&lt;br&gt;betydande minskning av bruttoinvesteringarna. Nybyggandet av bostäder&lt;br&gt;avtar starkt, eftersom de höjda boendekostnaderna och det försämrade&lt;br&gt;läget i ekonomin gradvis reducerar efterfrågan. Även investeringarna&lt;br&gt;inom det privata näringslivet får en negativ utveckling. Däremot är&lt;br&gt;affärsverkens och de statliga myndigheternas investeringar inne i ett&lt;br&gt;expansivt skede p.g.a. de satsningar som görs på att förbättra och bygga&lt;br&gt;ut infrastrukturen. En högre aktivitet i ekonomin 1993 bör leda till ökade&lt;br&gt;investeringar, även om bostadsbyggandet fortsätter att falla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringama har en mycket stor inverkan på kon-&lt;br&gt;junkturförloppet. I år fäller de kraftigt, främst inom handeln med också&lt;br&gt;inom industrin. Lagerinvesteringamas bidrag till BNP blir kraftigt&lt;br&gt;negativt. Nästa år kommer sannolikt lagemeddragningama att fortsätta,&lt;br&gt;speciellt av färdigvaror, då industriföretagen anser att dessa är för stora&lt;br&gt;för närvarande. Eftersom särskilt handelslagren är så små i utgångsläget&lt;br&gt;kommer dock avvecklingen av de totala lagren att gå betydligt lång-&lt;br&gt;sammare än i år. Därmed uppstår ett positivt bidrag till BNP av&lt;br&gt;storleksordningen 0,5 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allt lägre aktiviteten i ekonomin medför att importvolymen fäller&lt;br&gt;kraftigt 1991. Därigenom förbättras handelsbalansen betydligt. Över-&lt;br&gt;skottet väntas uppgå till ca 30 miljarder kr. i år. Även om en återhämt-&lt;br&gt;ning av importen kommer under de närmaste åren bör ändå överskottet&lt;br&gt;kunna växa ytterligare, eftersom exporten stiger än mer. Underskottet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntenettot beräknas öka i allt långsammare takt framöver. Sammantaget&lt;br&gt;medför detta att bytesbalansen väntas förbättras under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund beräknas BNP minska relativt kraftigt i år, med&lt;br&gt;ca 1 %, vilket är mer än vad som förutsågs i våras. Industriproduktionen&lt;br&gt;väntas falla med så pass mycket som 5%, med utgångspunkt från de&lt;br&gt;kalkyler som görs i nationalräkenskaperna. Nästa år bedöms BNP stiga&lt;br&gt;maiginellt, med 0,3%. En stor del av omsvängningen för BNP förklaras&lt;br&gt;av lagercykeln. Under 1993 kan BNP-tillväxten komma upp till den trend&lt;br&gt;som gällt under 1980-talet, knappt 2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av den svaga produktionsutvecklingen blir ett mycket&lt;br&gt;dämpat efterfrågeläge på arbetsmarknaden under de närmaste åren.&lt;br&gt;Arbetslösheten kommer att stiga gradvis in i 1993. Den produktionsupp-&lt;br&gt;gång som behövs för att möta den växande efterfrågan förutses kunna&lt;br&gt;åstadkommas med hjälp av produktivitetsförbättringar. Ökningen av den&lt;br&gt;öppna arbetslösheten hålls dock tillbaka av arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;insatser och av att utbudet av arbetskraft inte stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pressade arbetsmarknadsläget, den låga vinstnivån och de mycket&lt;br&gt;måttliga prisstegringarna gör att lönestegringstakten blir långsam under&lt;br&gt;perioden 1991-1993. Visserligen löper de nu gällande avtalen ut 31 mars&lt;br&gt;1993, men sannolikt kommer de lönedämpande krafterna att fortsätta att&lt;br&gt;vara betydande. Det kan dock inte uteslutas att det då finns ett uppdämt&lt;br&gt;tryck, som kan leda till högre löneökningar än vad arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;motiverar. Den faktiska inflationstakten dämpas nästa år av den partiella&lt;br&gt;sänkningen av mervärdesskatten. Den underliggande inflationstakten&lt;br&gt;väntas successivt avta och hamna på ca 4% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring (om ej annat anges)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec. - dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå, %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet (nivå, %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdr.kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (mdr.kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (% av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att produktionen faller förbättras nu det finansiella sparandet i&lt;br&gt;ekonomin. Underskottet i bytesbalansen minskar successivt och beräknas&lt;br&gt;uppgå till motsvarande drygt 1% av BNP 1993. Förbättringen 1991 och&lt;br&gt;1992 beror på att investeringarna minskar mer än bruttosparandet. Den&lt;br&gt;investeringsuppgång som förutses för 1993 väntas kunna finansieras med&lt;br&gt;inhemskt sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandets fördelning på sektorer ändras radikalt under perioden. Den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella överskott minskar kraftigt och förbyts i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underskott. Det kompenseras av att hushållens och företagens sparande&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3 Sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP i löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar inkl, lager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vaije prognos över den ekonomiska utvecklingen finns betydande&lt;br&gt;osäkerheter. Några faktorer förtjänar att lyftas fram denna gång. När&lt;br&gt;det gäller den internationella konjunkturen är det bl.a. svårt att bedöma&lt;br&gt;styrkan av uppgången i de anglosaxisak länderna och effekterna av den&lt;br&gt;tyska återföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera inhemska faktorer är också mycket svåra att värdera för&lt;br&gt;närvarande, särskilt som det ofta rör sig om en kombination av kon-&lt;br&gt;junkturella och strukturella problem. En sådan faktor är effekterna av den&lt;br&gt;tilltagande oron på de finansiella marknaderna. Bostadssektorns utveck-&lt;br&gt;ling och hushållens sparbeteende är områden, som är speciellt svåra att&lt;br&gt;bedöma. Mot bakgrund av den i många stycken labila situationen finns&lt;br&gt;risk för att utvecklingen för den svenska ekonomin kan bli sämre än vad&lt;br&gt;som här angivits.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Internationell utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Aktiviteten i den internationella ekonomin håller nu på att återhämtas.&lt;br&gt;Detta gäller den grupp av större industriländer som under senare delen&lt;br&gt;av förra året gick in i en regelrätt lågkonjunktur - Förenta staterna,&lt;br&gt;Storbritannien och Kanada - samt för de länder där tillväxten dämpades -&lt;br&gt;bl.a. Frankrike och Italien. Styrkan i återhämtningen är dock svagare än&lt;br&gt;vad som förutsågs tidigare, detta gäller framför allt för Förenta staterna.&lt;br&gt;Bland annat som en följd av den lättnad av penningpolitiken som har&lt;br&gt;skett i flertalet av ovanstående länder väntas tillväxten fortsätta att öka&lt;br&gt;i styrka under 1992 och större delen av 1993. I Japan och Tyskland,&lt;br&gt;d.v.s. de länder som under de senaste åren fungerat som motorer i den&lt;br&gt;internationella konjunkturen, har den långa expansionsfasen resulterat i&lt;br&gt;ett ökat pris- och kostnadstryck. Den åtstramning av den ekonomiska&lt;br&gt;politiken som har skett i dessa länder har lett till en viss avmattning av&lt;br&gt;den ekonomiska aktiviteten under de senaste månaderna. Tillväxten&lt;br&gt;väntas fortsätta att dämpas under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För OECD-ländema sammantagna beräknas BNP-tillväxten i år avta till&lt;br&gt;ca 1%, från 2,5% 1990, för att därefter öka till 2,5% 1992 och drygt&lt;br&gt;3% 1993. Avmattningen av BNP-tillväxten inom OECD-området under&lt;br&gt;1990 och 1991 väntas leda till att även inflationen dämpas under de&lt;br&gt;närmaste åren. Marknadstillväxten för den svenska exporten har bromsats&lt;br&gt;upp markant, främst p.g.a. den kraftiga nedgången i Finland. Utsikterna&lt;br&gt;för den finska ekonomin nästa år ser något sämre ut nu än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4 Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;br&gt;Konsumentpriser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD-totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 1/2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 3/4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dollarkurs i kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råoljepris,&lt;br&gt;dollar per fat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exklusive Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att ekonomin i Förenta staterna fortfarande präglas av låg&lt;br&gt;aktivitet, pekar en rad indikatorer på att ekonomin har passerat vänd-&lt;br&gt;punkten. Det senaste halvåret har industriproduktionen och kapacitetsut-&lt;br&gt;nyttjandet ökat, samtidigt som ledande indikatorer har pekat uppåt och&lt;br&gt;arbetslösheten stabiliserats. Den uppmjukning av penningpolitiken som&lt;br&gt;genomförts sedan våren 1989 väntas bidra till att totalproduktionen ökar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under hösten. Nästa år väntas tillväxten - som genereras av den privata&lt;br&gt;inhemska efterfrågan - att öka i styrka ytterligare. Sammantaget förutses&lt;br&gt;BNP i år minska med drygt 1/2%, för att därefter öka med 2,5% 1992&lt;br&gt;och drygt 3% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan befinner sig f.n. i den längsta expansionsfasen sedan andra&lt;br&gt;världskriget. Under sommaren mattades dock tillväxten av markant,&lt;br&gt;främst p.g.a. en långsammare tillväxt av den privata konsumtionen och&lt;br&gt;ett fall i husbyggnationen. Tidsfördröjda effekter av en relativt lång&lt;br&gt;period av stram penningpolitik samt en sämre inkomstutveckling för&lt;br&gt;hushållen till följd av en dämpad löneutveckling väntas resultera i att&lt;br&gt;investeringar och konsumtion under det närmaste året fortsätter att&lt;br&gt;utvecklas svagt. Nettoexporten väntas - till skillnad från senare delen av&lt;br&gt;1980-talet - bidra positivt till tillväxten under hela prognosperioden.&lt;br&gt;Sammantaget beräknas BNP öka med knappt 5 % i år och med ca 3 %&lt;br&gt;nästa år och knappt 4% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i västra Tyskland har tillväxten mattats av. Under andra kvartalet&lt;br&gt;i år föll BNP, främst p.g.a. en avmattning av exporten och av den&lt;br&gt;privata konsumtionen. Ett högt kapacitetsutnyttjande, höga lönekrav och&lt;br&gt;stark inhemsk efterfrågan fortsätter att utgöra klara inflationshot i den&lt;br&gt;tyska ekonomin. Penningpolitiken förväntas därför vara fortsatt stram.&lt;br&gt;Tillsammans med de skattehöjningar som trädde i kraft i juli i år&lt;br&gt;beräknas detta resultera i att BNP-tillväxten dämpas från 3 % i år till ca&lt;br&gt;2% per år 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nordiska länderna är det utvecklingen i Finland som markant&lt;br&gt;avviker från övriga OECD-området. Recessionen har blivit betydligt&lt;br&gt;kraftigare än tidigare förutsett. Under första halvåret i år har investering-&lt;br&gt;arna och den privata konsumtionen minskat dramatiskt. I år väntas BNP&lt;br&gt;minska med 5%. Under förutsättning att tillväxten i OECD-området&lt;br&gt;vänder uppåt under hösten kan en exportledd återhämtning av kon-&lt;br&gt;junkturen förväntas under 1992 och 1993. I Norge och Danmark förutses&lt;br&gt;en fortsatt ökning av produktionstillväxten, till vilken inhemsk efterfrågan&lt;br&gt;bidrar i ökande grad under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett osäkerhetsmoment i bedömningen knyter sig till styrkan i den&lt;br&gt;amerikanska återhämtningen. En fortsatt restriktiv kreditgivning från&lt;br&gt;bankerna kan försvåra nyinvesteringar för företagen. En ökad osäkerhet&lt;br&gt;om den framtida ekonomiska utvecklingen kan också resultera i att&lt;br&gt;foretag och hushåll är obenägna att öka sin skuldsättning ytterligare.&lt;br&gt;Detta skulle kunna leda till att återhämtningen blir svagare än förväntat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat osäkerhetsmoment rör pris- och kostnadstrycket i flertalet av&lt;br&gt;de större industriländerna. I Förenta staterna har den relativt korta och&lt;br&gt;grunda nedgången medfört att inflationen är förhållandevis hög för att&lt;br&gt;vara i slutet av en konjunktursvacka. Om den ekonomiska politiken&lt;br&gt;därför inte är tillräckligt stram när aktiviteten stärks kan inflationen tillta&lt;br&gt;relativt snart. En sådan utveckling skulle antagligen leda till att den&lt;br&gt;ekonomiska politiken måste stramas åt i ett senare skede, och då&lt;br&gt;sannolikt mycket kraftigare än vad som tidigare krävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Japan och Tyskland innebär pris- och kostnadstrycket problem.&lt;br&gt;Det kan därför inte uteslutas att den ekonomiska politiken måste förbli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stram under en längre period. Det är dessutom möjligt att den strama&lt;br&gt;penningpolitik som förts hittills i dessa länder ännu inte slagit igenom&lt;br&gt;fullt ut. En ytterligare skärpning av penningpolitiken i Tyskland skulle&lt;br&gt;få en dämpande effekt på övriga Europa, dels via en svagare import-&lt;br&gt;efterfrågan och dels p.g.a. ett fortsatt högt ränteläge även i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Utrikeshandel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturförloppet i Tyskland och Finland missgynnar Sverige, efter-&lt;br&gt;som dessa länder väger relativt tungt som mottagare av svensk export.&lt;br&gt;Drygt 15% av den svenska varuexporten går till Tyskland och nära 6%&lt;br&gt;till Finland. Motsvarande andelar för OECD uppgår till knappt 1 % till&lt;br&gt;Finland och 13% till Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadstillväxten för bearbetade varor på Sveriges viktigaste export-&lt;br&gt;marknader inom OECD beräknas stiga med knappt 1% i år. Nästa år&lt;br&gt;bedöms ökningstakten bli drygt 5 %, vilket kan sägas vara en relativt svag&lt;br&gt;återhämtning. 1993 beräknas importen av bearbetade varor till OECD-&lt;br&gt;området öka ytterligare, med ca 6%. Under högkonjunkturen 1984-1986&lt;br&gt;växte marknaden i genomsnitt med 10% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mycket svaga marknadstillväxten i år medför att svensk export av&lt;br&gt;bearbetade varor minskar med drygt 1% i volym. Marknadsandels-&lt;br&gt;förlustema blir emellertid inte lika stora som förra året, men är&lt;br&gt;fortfarande betydande och beräknas uppgå till 3%. Andelsförlustema kan&lt;br&gt;delvis förklaras av att den svenska exportens varusammansättning nu är&lt;br&gt;fortsatt oförmånlig. Den internationella konjunkturnedgången medför&lt;br&gt;minskad efterfrågan på investerings- och insatsvaror. Omkring 20% av&lt;br&gt;den svenska varuexporten utgörs av investeringsvaror och ca 50% av&lt;br&gt;insatsvaror. Detta drabbar främst verkstadsindustrins export. Transport-&lt;br&gt;medelsindustrin mötte redan under 1990 minskad efterfrågan från&lt;br&gt;exportmarknaden. I år har också maskinindustrin fått problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmast följande åren beräknas marknadsandelsförlustema för&lt;br&gt;svensk exportindustri successivt avta. En bidragande orsak till förbätt-&lt;br&gt;ringen är att den tidigare uppgången i Sveriges exportpris relativt&lt;br&gt;konkurrentländerna under perioden 1984-1989 bröts förra året, då det&lt;br&gt;svenska exportpriset på bearbetade varor istället steg långsammare än det&lt;br&gt;sammanvägda konkurrentpriset. Förutom att exportindustrin pressade sina&lt;br&gt;priser gynnades den av att konkurrentländernas valutor effektivt&lt;br&gt;apprecierades mot den svenska kronan med nära 2%, främst till följd av&lt;br&gt;dollarns nedgång och D-markens uppgång. I år deprecieras kronan&lt;br&gt;konkurrentvägt med knappt 1 % (valutakurserna är låsta rent tekniskt med&lt;br&gt;genomsnittskursema för september under resten av prognosperioden).&lt;br&gt;Innan kronan blev knuten till ecu:n i maj i år hann den följa med&lt;br&gt;dollarkursuppgången i början av året till följd av den tidigare konstruk-&lt;br&gt;tionen av den svenska valutakorgen. Genomsnittskursema för dollara&lt;br&gt;samt japanska yen stiger i år jämfört med förra året, medan ecu-&lt;br&gt;relaterade valutor sjunker. Nästa år beräknas Sveriges relativpris för&lt;br&gt;bearbetade varor minska med 0,8%. En relativt låg kostnadsökning i&lt;br&gt;industrin ger möjlighet till en återhållsam prisutveckling. Industrins&lt;br&gt;vinstmarginal väntas ändå öka något. Även 1993 bedöms exportpriset&lt;br&gt;stiga relativt långsamt, men i takt med konkurrentprisema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges totala varuexport minskade med ca 2% under första halvåret&lt;br&gt;1991 jämfört med motsvarande period förra året. Den säsongrensade&lt;br&gt;volymutvecklingen under första och andra kvartalet visar emellertid en&lt;br&gt;utplåning. En ovanligt stor leverans till OPEC andra kvartalet drog upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exportvolymen totalt sett. Under resten av året beräknas exportvolymen Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;bli i stort sett oförändrad, vilket innebär att varuexporten minskar med Bilaga 1&lt;br&gt;ca 1 % i år jämfört med 1990. År 1992 beräknas den totala varuexporten&lt;br&gt;öka med 2 1/2% och med 51/2% 1993. Förutom en ökad marknadstill-&lt;br&gt;växt, beror uppgången på stärkt konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av 1989 dämpades den svenska varuimporten. Nedgången&lt;br&gt;förstärktes under andra halvåret 1990. Första halvåret i år minskade&lt;br&gt;varuimporten med hela 7 % i volym jämfört med motsvarande halvår&lt;br&gt;1990. En nedgång inträffade för i stort sett samtliga varukategorier, men&lt;br&gt;särskilt för investerings- och insatsvaror samt personbilar. Importen steg&lt;br&gt;endast för råolja samt dagligvaror. Importen av petroleumprodukter föll&lt;br&gt;däremot relativt kraftigt i samband med avtagande förbrukning i industrin&lt;br&gt;och i hushållssektom samt neddragning av lagren. Medan råoljeimporten&lt;br&gt;beräknas minska under andra halvåret väntas en uppgång i importen av&lt;br&gt;petroleumprodukter. Den totala varuimporten beräknas också återhämta&lt;br&gt;sig något under andra halvåret. Nedgången under 1991 för varuimporten&lt;br&gt;totalt begränsas därmed till 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importprisema för varor sjönk under loppet av första halvåret. Världs-&lt;br&gt;marknadspriserna på oljor och metaller har främst bidragit till detta.&lt;br&gt;Importpriset för bearbetade varor har varit så gott som oförändrat jämfört&lt;br&gt;med andra halvåret 1990. Under resten av året väntas endast en långsam&lt;br&gt;prisuppgång för bearbetade varor. För 1991 beräknas importpriset för&lt;br&gt;varor totalt därmed bli ungefär oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoserna för efterfrågan medför att varuimporten 1992 bedöms öka&lt;br&gt;med knappt 2% i volym och med nära 4% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5 Export och import av varor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell prisutveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuexport&lt;br&gt;Bearbetate varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuimport&lt;br&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalansen för perioden januari-september visar ett överskott på&lt;br&gt;25 miljarder kr., ungefär dubbelt så mycket som för samma period förra&lt;br&gt;året. Sveriges bytesförhållande har knappt förbättrats under loppet av året&lt;br&gt;till följd av de pressade exportpriserna. Förbättringen i handelsbalansen&lt;br&gt;hänför sig därför så gott som helt till volymutvecklingen. För helåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 beräknas överskottet i handelsbalansen bli ca 30 miljarder kr. Detta&lt;br&gt;bidrar till att underskottet i bytesbalansen minskar från 34,5 miljarder kr.&lt;br&gt;1990 till ca 25 miljarder kr. 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resevalutautgiftema sjönk under första halvåret, vilket till stor del&lt;br&gt;förklaras av den kraftiga nedgången i resandet i samband med kriget vid&lt;br&gt;Persiska viken. Charterresandet från Sverige fortsatte emellertid att&lt;br&gt;minska även månaderna efter kriget. Det kan sättas i samband med den&lt;br&gt;allmäna nedgången i den privata konsumtionen under första halvåret.&lt;br&gt;Resevalutainkomstema minskade ännu mer än utgifterna, vilket delvis&lt;br&gt;beror på relativprishöjningama på svenska turisttjänster, men också på&lt;br&gt;den internationella konjunkturnedgången. Resevalutainkomstema beräknas&lt;br&gt;fälla med nära 8% i volym i år och utgifterna med drygt 4%. Räknat i&lt;br&gt;löpande priser försämras emellertid turistnettot marginellt i år jämfört&lt;br&gt;med de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt beräknas tjänstebalansen förbättras i år jämfört med 1990.&lt;br&gt;Sjölärtsnettot samt övriga transporter visar växande överskott, medan&lt;br&gt;underskottet i nettot för övriga tjänster minskar till -4,4 miljarder kr.&lt;br&gt;Importen av provisions- och försäljningstjänster samt enteprenader har i&lt;br&gt;år fallit kraftigt i samband med den svaga inhemska efterfrågan, vilket&lt;br&gt;stärkt nettot för övriga tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på kapital visar liksom de senaste åren ett betydande&lt;br&gt;underskott. I år beräknas underskottet i räntenettot till knappt 50&lt;br&gt;miljarder kr., vilket är nära 9 miljarder mer än förra året. Underskottet&lt;br&gt;beräknas fortsätta att växa under de närmaste åren, men i en avsevärt&lt;br&gt;lägre takt. Det hör samman med att den räntebärande skulden till utlandet&lt;br&gt;inte ökar lika snabbt som tidigare, till stor del p.g.a. att de svenska&lt;br&gt;direktinvesteringama utomlands fr.o.m. i år väntas vara betydligt lägre&lt;br&gt;än tidigare. Den internationella ränteutvecklingen är också nedåtgående,&lt;br&gt;vilket bromsar försämringen i räntenettot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6 Bytesbalans&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;323,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstenetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav återinvesterade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vinstmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T ransfereringsnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalerna.&lt;br&gt;Källor: Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottet i handelsbalansen beräknas öka med omkring 6 miljarder&lt;br&gt;kr. per år under de två närmaste åren medan underskottet i tjänstebalan-&lt;br&gt;sen stiger med ca 2 miljarder kr. mellan 1991 och 1993. Avkastnings-&lt;br&gt;nettot försämras under samma period, med 1,5 miljarder kr. och&lt;br&gt;transfereringsnettot med ca en miljard kr. Sammantaget förbättras&lt;br&gt;bytesbalansen under perioden 1992-1993 med ca 7,5 miljarder kr.&lt;br&gt;Underskottet 1993 beräknas uppgå till -1,1% av BNP, vilket kan&lt;br&gt;jämföras med -2,6% av BNP 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Industrin&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktionen minskade med 11 % från den senaste konjunktur-&lt;br&gt;toppen i böijan av 1989 till andra kvartalet 1991 (9 kvartal), enligt&lt;br&gt;Statistiska centralbyråns industristatistik. En jämförelse med de senaste&lt;br&gt;konjunkturnedgångarna visar att produktionsminskningen nu gått snabbt.&lt;br&gt;Från konjunkturtoppen i mitten av 1974 till bottennivån i mitten av 1978&lt;br&gt;(16 kvartal) minskade industriproduktionen med ca 16%. Under den&lt;br&gt;följande konjunkturnedgången från slutet av 1979 till slutet av 1982 (12&lt;br&gt;kvartal) minskade industriproduktionen med ca 9%. Skillnader i den&lt;br&gt;internationella konjunkturen, industrins konkurrensläge, den ekonomiska&lt;br&gt;politiken m.m. under de olika perioderna gör att konjunkturförloppen&lt;br&gt;skiljer sig åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsfellet under den nuvarande lågkonjunkturen har medfört att&lt;br&gt;industrins andel av BNP minskat till knappt 19%. Så låg har andelen inte&lt;br&gt;varit under de tidigare konjunkturnedgångarna. För att hitta en lika låg&lt;br&gt;siffra måste man gå tillbaka till början av seklet. Industrins andel av BNP&lt;br&gt;har krympt under de senaste decennierna. I början av 1950-talet uppgick&lt;br&gt;andelen till drygt en tredjedel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska återhämtningen i omvärlden är svagare än tidigare&lt;br&gt;beräknats, vilket i hög grad drabbar industrin. Orderingången från&lt;br&gt;exportmarknaden försämras visserligen inte ytterligare, men väntas ligga&lt;br&gt;kvar på en låg nivå under hösten. Orderingången från hemmamarknaden&lt;br&gt;fortsätter däremot att fälla, enligt den senaste konjunkturbarometem.&lt;br&gt;Drygt 90 % av industriföretagen angav senast i september efterfrågeläget&lt;br&gt;som främsta hindret mot ökad produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen minskade mer än väntat under tredje kvartalet. Konjunk-&lt;br&gt;turbarometem visar en fortsatt nedgång under fjärde kvartalet och&lt;br&gt;industriproduktionen väntas ligga kvar på den låga nivån åtminstone&lt;br&gt;under första halvåret 1992. Förutom den svaga efterfrågan hör den låga&lt;br&gt;produktionen samman med att industrin drar ned sina färdigvarulager.&lt;br&gt;Drygt 40% av industriföretagen bedömde sina färdigvarulager som för&lt;br&gt;stora i september. Under första halvåret skedde en ofrivillig uppbyggnad&lt;br&gt;av färdigvarulagren, men under tredje kvartalet lyckades industrin i viss&lt;br&gt;mån med en neddragning. Lageravvecklingen kommer senare än väntat&lt;br&gt;vilket också motverkar en uppgång i produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt industristatistiken minskade industriproduktionen med ca 7%&lt;br&gt;första halvåret i år jämfört med första halvåret 1990. Enligt national-&lt;br&gt;räkenskaperna är nedgången inte lika kraftig, -4,5%. Prognoserna över&lt;br&gt;industriproduktionen utgår från nationalräkenskaperna, som är avstämda&lt;br&gt;med beräkningar av BNP från efterfrågesidan. Industriproduktionen&lt;br&gt;beräknas minska med 5% i år, öka med 1 % 1992 och med 4 1/2% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga förutsättningar för industriproduktionens tillväxt är att&lt;br&gt;konkurrenskraften stärks och lönsamheten förbättras. Under perioden&lt;br&gt;1984-1990 steg industrins arbetskraftskostnader per producerad enhet i&lt;br&gt;genomsnitt nära 3% snabbare per år än i konkurrentländerna. Kon-&lt;br&gt;kurrensläget försämrades särskilt under de senaste tre åren då industrins&lt;br&gt;relativa enhetsarbetskostnad steg med totalt ca 17%. Den snabba&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsökningen berodde till stor del på överhettningen i ekonomin,&lt;br&gt;med arbetskrafts- och kapacitetsbrist som följd. Under 1990 steg&lt;br&gt;industrins lönekostnad (timlön inkl, sociala avgifter) med drygt 10 1/2%&lt;br&gt;och produktiviteten med bara knappt 1/2%. Arbetskostnaden per&lt;br&gt;producerad enhet ökade sålunda med ca 10%. Motsvarande ökning i&lt;br&gt;konkurrentländerna uppgick till ca 3%. Kronans effektiva depreciering&lt;br&gt;med nära 2% medförde att den relativa kostnadsförsämringen begränsa-&lt;br&gt;des till 5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7 Industriproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkstadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;exkl. varv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm. Basindustri omfattar gruvor, sågverk, massaindustri, pappersindustri samt&lt;br&gt;järn-, stål- och metallverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 beräknas industrins lönekostnader växa med knappt 7%,&lt;br&gt;en klar dämpning jämfört med föregående år. Den svaga efterfrågan och&lt;br&gt;det växande överskottet på arbetskraft har starkt bidragit till att bromsa&lt;br&gt;löneökningstakten. Industrins produktivitet beräknas även i år öka med&lt;br&gt;endast omkring 1/2% vilket sammantaget ger en ökning i industrins&lt;br&gt;enhetsarbetskostnad med ca 6 1/2%, att jämföra med 4% i konkurrent-&lt;br&gt;länderna. Räknat i gemensam valuta, med en effektiv depreciering av&lt;br&gt;kronan med knappt 1 %, stiger lönekostnaden drygt 1 % snabbare i&lt;br&gt;Sverige relativt de viktigaste konkurrentländerna inom OECD. Nästa år&lt;br&gt;beräknas industrins enhetsarbetskostnad däremot öka något långsammare&lt;br&gt;än i konkurrentländerna. Den negativa trenden ser därmed ut att brytas.&lt;br&gt;För 1993 bedöms lönekostnadsökningen inom industrin bli fortsatt&lt;br&gt;måttlig, 4,5%, medan produktiviteten förbättras med lika mycket. Det&lt;br&gt;innebär att industrins arbetskostnad per producerad enhet blir oförändrad&lt;br&gt;medan den beräknas stiga i konkurrentländerna med nära 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka fortsatta marknadsandelsförluster böljade exportindu-&lt;br&gt;strin pressa sina priser 1989. Det ledde, i kombination med det höga&lt;br&gt;kostnadsläget, till en relativt kraftig minskning i vinstmarginalen för&lt;br&gt;industrin 1990. I år beräknas industrins lönsamhet minska ytterligare och&lt;br&gt;nå en botten, ungefär i nivå med åren 1980-1981. Nästa år bör vinst-&lt;br&gt;marginalerna öka. Medan insats- och lönekostnaderna blir historiskt sett&lt;br&gt;mycket låga bedöms produktpriset stiga något. Vinstandelen, d.v.s.&lt;br&gt;driftsöverskottet brutto som andel av förädlingsvärdet, ligger nästa år&lt;br&gt;emellertid fortfarande under 1990 års låga nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Arbetsmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Överhettningen på arbetsmarknaden lättade successivt under loppet av&lt;br&gt;1990. Antalet lediga platser hos arbetsförmedlingarna avtog i en allt&lt;br&gt;snabbare takt. Bristen på arbetskraft reducerades starkt och under andra&lt;br&gt;halvåret böljade arbetslösheten att stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget har fortsatt att försvagas. Bristen på arbetskraft&lt;br&gt;har i det närmaste eliminerats. Antalet varsel om uppsägningar har ökat&lt;br&gt;markant sedan sista kvartalet 1990. Under de tre första kvartalen i år har&lt;br&gt;närmare 100 000 personer varslats om uppsägning, vilket är mer än&lt;br&gt;dubbelt så många som under motsvarande period i böijan av 1980-talet.&lt;br&gt;Hur många som verkligen verkställs är osäkert, men redan idag är&lt;br&gt;personal- och driftsinskränkningar den vanligaste orsaken till att arbets-&lt;br&gt;lösheten ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten uppgick i september till 3,1%, att jämföra med 1,8%&lt;br&gt;samma månad förra året. Ökningen är starkare bland män än bland&lt;br&gt;kvinnor. Det sammanhänger med att män i större utsträckning än kvinnor&lt;br&gt;arbetar i den konkurrensutsatta sektorn där sysselsättningsminskningen&lt;br&gt;också varit som starkast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på arbetskraft har fortsatt att falla i så gott som samtliga&lt;br&gt;delar av ekonomin. Antalet nyanmälda lediga platser ligger nu på ungefär&lt;br&gt;samma nivå som under förra lågkonjunkturen. Nedgången är störst inom&lt;br&gt;industrin men även övriga branscher är drabbade. Inom t.ex den&lt;br&gt;offentliga tjänstesektorn har antalet lediga platser halverats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsutvecklingen stagnerade under loppet av 1990. I böijan&lt;br&gt;av 1991 inleddes en nedgång som sedan har fortsatt i en accelererande&lt;br&gt;takt. Under perioden januari-september har sysselsättningen minskat med&lt;br&gt;i genomsnitt 57 000 personer enligt arbetskraftsundersökningen (AKU).&lt;br&gt;För den i särklass största neddragningen svarar industrin. Hittills i år har&lt;br&gt;antalet minskat med 57 000 personer, eller med ca 5,5%. För övrigt har&lt;br&gt;sysselsättningen minskat också inom jord- och skogsbruk samt inom den&lt;br&gt;privata tjänstesektorn, där handeln drar ned utvecklingen. Inom den&lt;br&gt;kommunala verksamheten samt inom byggsektorn noteras samtidigt&lt;br&gt;ökningstal. Under loppet av perioden har dock sysselsättningen stagnerat&lt;br&gt;också i dessa branscher. I september minskade byggsysselsättningen för&lt;br&gt;första gången. Enligt arbetslöshetskassornas statistik noteras en starkt&lt;br&gt;stigande arbetslöshet bland byggnadsarbetare. Som framgår av tabellen&lt;br&gt;nedan har sysselsättningen inom staten stigit. Det är dock en överskatt-&lt;br&gt;ning till följd av statistiska mätfel. Antalet är istället troligen oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget väntas försämras ytterligare. Det bekräftas också&lt;br&gt;av länsarbetsnämndernas bedömningar fram till 1992. I många fall säger&lt;br&gt;de sig ha underskattat styrkan och snabbheten i den nedgångsfes som&lt;br&gt;varit. Arbetslösheten beräknas stiga från i genomsnitt 1,5% 1990 till&lt;br&gt;2,6% av arbetskraften 1991, eller med i genomsnitt 51 000 personer. Det&lt;br&gt;innebär en arbetslöshet på drygt 3% under fjärde kvartalet i år. Upp-&lt;br&gt;gången hålls tillbaka av ett markant minskat utbud av arbetskraft. Antalet&lt;br&gt;sysselsatta väntas sjunka med ca 68 000 personer. Antalet arbetade&lt;br&gt;timmar beräknas minska obetydligt mer än produktionen vilket innebär&lt;br&gt;en svag produktivitetsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 och 1993 väntas produktionen stiga successivt. Produktivitets-&lt;br&gt;tillväxten blir allt starkare i och med en fortsatt neddragning av&lt;br&gt;sysselsättningen 1992 och en ungefär oförändrad nivå 1993. Arbetslös-&lt;br&gt;heten beräknas uppgå till 3,5 % 1992 och 3,7% 1993. Enligt denna kalkyl&lt;br&gt;kulminerar arbetslösheten således inte förrän en bra bit in i 1993.&lt;br&gt;Uppgången av den öppna arbetslösheten begränsas av en ökning av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder med motsvarande ca 0,7% av arbets-&lt;br&gt;kraften i genomsnitt från 1990 till 1991, och med ytterligare ca 1,1%&lt;br&gt;från 1991 till 1992. Ökningen av antalet platser i det reguljära skol-&lt;br&gt;väsendet (högskola, gymnasium samt kommunal vuxenutbildning)&lt;br&gt;motsvarar ytterligare ca 0,5 procentenheter. Den totala volymen av&lt;br&gt;konjunkturberoende åtgärder beräknas 1992 uppgå till ca 3 % av arbets-&lt;br&gt;kraften. De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som aviserats i tilläggs-&lt;br&gt;budget I är inkluderade i dessa beräkningar. För år 1993 görs ett tekniskt&lt;br&gt;antagande om oförändrad åtgärdsvolym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8 Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring från föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraft, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Löner och konsumentpriser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan 1983 har lönerna stigit snabbare i Sverige än i industriländerna&lt;br&gt;i allmänhet. Overbryggningspolitiken och devalveringarna i slutet av&lt;br&gt;1970-talet och böijan av 1980-talet medförde lägre krav på anpassning&lt;br&gt;av den nominella löneökningstakten än vad som annars sannolikt skulle&lt;br&gt;ha blivit fallet. Den relativt snabba efterfrågetillväxten i kombination med&lt;br&gt;en svag produktivitetsutveckling medförde en tilltagande överhettning på&lt;br&gt;arbetsmarknaden under andra hälften av 1980-talet och omöjliggjorde&lt;br&gt;även fortsättningsvis en lönedämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den överhettade arbetsmarknaden steg lönerna 1990&lt;br&gt;med drygt 10%. Löneglidningen blev den snabbaste som noterats på&lt;br&gt;över 20 år. Den genomsnittliga löneökningstakten inom OECD-området&lt;br&gt;låg betydligt lägre, 5,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9 Timlön för samtliga löntagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det försämrade konjunkturläget har näst intill&lt;br&gt;samtliga parter under 1991 accepterat det avtalsförslag som den särskilda&lt;br&gt;förhandlingsgruppen, ledd av Bertil Rehnberg, presenterade. De&lt;br&gt;avtalsmässiga nivåhöjningarna ligger på drygt 1 resp. 3% för åren 1991&lt;br&gt;och 1992. Avtalets konstruktion och effekter från föregående år, sk.&lt;br&gt;överhäng, medför emellertid en avtalsmässig kostnadsökning på omkring&lt;br&gt;3% båda åren, sett som årsgenomsnitt. Det inkluderar också effekten&lt;br&gt;med 0,5% av förlängd semester 1991. Den snabbt stigande arbetslös-&lt;br&gt;heten, fällande vinster, dämpad inflationstakt och svag produktivitetsut-&lt;br&gt;veckling bidrar till att dämpa löneglidningen, men indikerar samtidigt att&lt;br&gt;avtalet 1992 eventuellt är högt med avseende på marknadsläget. Totalt&lt;br&gt;bedöms lönerna i år och nästa år öka med 5,5 resp 5%. Lönebikostnader-&lt;br&gt;na ökar arbetskraftskostnaden ytterligare med drygt 1% 1991, till följd&lt;br&gt;av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehnbeigavtalet löper ut sista mars 1993. Det mycket svaga arbets-&lt;br&gt;marknadsläget tillsammans med förväntningar om låg inflation medför en&lt;br&gt;fortsatt nedväxling av löneökningstakten. Företagens behov av att&lt;br&gt;förbättra lönsamheten från den låga nivån 1992 kommer att ta i anspråk&lt;br&gt;stora delar av produktivitetsutrymmet. Reallönerna kommer ändå att&lt;br&gt;kunna stiga något, såväl före som efter skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom OECD-området förväntas lönestegrmgstakten inom tillverknings-&lt;br&gt;industrin åren 1991 till 1993 bli 5,6, 5,0 resp. 4,9%, vilket endast är&lt;br&gt;marginellt högre än i Sverige, se diagram 1. En snabb produktivitetsut-&lt;br&gt;veckling mot slutet av perioden inom den svenska industrin bidrar&lt;br&gt;emellertid till att underlätta konkurrenssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1 Nominell timlön inom industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring, nationell valuta&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-8.png" style="width:277pt;height:191pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: OECD-ländema är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent&lt;br&gt;till Sverige på världsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstegringarna i konsumentledet (KPI) har dämpats mycket kraftigt.&lt;br&gt;Hittills i är (t.o.m. september) har priserna ökat med drygt 7%.&lt;br&gt;Höjningarna inträffade främst under första kvartalet och därefter har&lt;br&gt;inflationen varit låg. Priserna stiger långsammare än kostnaderna, vilket&lt;br&gt;innebär att vinstmarginalerna sjunker. Under loppet av 1991 beräknas&lt;br&gt;priserna öka med knappt 8%. Borträknas skattereformens effekter ökar&lt;br&gt;konsumentpriserna med endast 4,2%. Ett vedertaget mått på den&lt;br&gt;underliggande prisökningstakten är nettoprisindex, NPI, (KPI exkl.&lt;br&gt;indirekta skatter och subventioner), som också beräknas öka mindre än&lt;br&gt;5% 1991. Några av förklaringarna bakom omsvängningen i prisbild-&lt;br&gt;ningen är att den privata konsumtionen stagnerat. Därigenom har det&lt;br&gt;sannolikt uppstått ett utbudsöverskott på vissa varor och trots omfattande&lt;br&gt;realisationer har försäljningsvolymen inte ökat i önskad utsträckning.&lt;br&gt;Vidare har räntorna fallit markant, se vidare kapitel 10. Till sist har det&lt;br&gt;skett en radikal dämpning av hushållens inflationsförväntningar för det&lt;br&gt;närmaste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan under första kvartalet 1992 förväntas prisökningstakten sett över&lt;br&gt;de senaste 12 månaderna Calla till ca 2,5%. Nästa år beräknas arbets-&lt;br&gt;kraftkostnaden öka med drygt 3,5%. Vinstmarginalerna förutses emeller-&lt;br&gt;tid stiga i samband med att konsumtionen vänder uppåt. Inom bygg- och&lt;br&gt;tjänstesektorerna väntas produktivitetsutvecklingen bli svagast. Detta&lt;br&gt;tillsammans med bl. a. avtrappningar av räntesubventioner, stigande&lt;br&gt;driftskostnader mm. medför att hyrorna bedöms öka med ca 6,5 %. Kost-&lt;br&gt;naderna för boende i eget hem ökar något mindre. Lägre mervärdeskatt&lt;br&gt;sänker emellertid konsumentprisindex med drygt 1%. Importprisema&lt;br&gt;väntas utvecklas mycket måttligt. Prognosen för prisutvecklingen under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;loppet av 1992 stannar på 3%. Den underliggande prisökningstakten&lt;br&gt;(NPI) faller något jämfört med 1991, trots omslaget i vinstutvecklingen.&lt;br&gt;Detta förklaras främst av lägre ökningar i boendekostnaderna och i&lt;br&gt;arbetskraftskostnaden per producerad enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI dec. - dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI dec. - dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-området&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Statens pris- och konkurrens-&lt;br&gt;verk samt Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993 förutses arbetskraftkostnaden stiga med drygt 2%. Boende-&lt;br&gt;kostnaderna beräknas öka med ca 4% och vinstema fortsätta att&lt;br&gt;förbättras. Sista steget i skattereformen genomförs, då en rad olika&lt;br&gt;punktskatter avskaffas; bl. a. på läskedryck, konfektyr, kemisk-tekniska&lt;br&gt;preparat, kassettband och videoapparater, vilket sänker KPI med 0,3%.&lt;br&gt;Importprisema väntas öka snabbare, med knappt 5% under loppet av&lt;br&gt;året, när den internationella konjunkturen tar fart. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;KPI under loppet av 1993 öka med knappt 4%. Den underliggande&lt;br&gt;prisökningstakten fäller emellertid från 4,6% 1992 till drygt 4% 1993,&lt;br&gt;beroende på framför allt en lägre arbetskrafts- och boende-&lt;br&gt;kostnadsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom OECD-området förutses konsumentpriserna i genomsnitt under&lt;br&gt;perioden 1991 t.o.m. 1993 stiga med 4,3, 3,6 resp. 3,7%. Därmed kan&lt;br&gt;den svenska prisökningstakten komma ned till omvärldens nivåer, se&lt;br&gt;diagram 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-9.png" style="width:286pt;height:200pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: OECD-länderna är sammanvägda efter varje lands betydelse som konkurrent&lt;br&gt;till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hushållens ekonomi och privat konsumtion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under andra hälften av 1980-talet steg hushållens realt disponibla&lt;br&gt;inkomster med i genomsnitt 2% per år. År 1990 ökade realinkomstema&lt;br&gt;med över 4%. Även för 1991 beräknas en stark inkomstökning, med ca&lt;br&gt;3%, trots vikande sysselsättning och växande arbetslöshet. Skatte-&lt;br&gt;reformen bidrar till uppgången genom sänkt inkomstskatt och ökade&lt;br&gt;transfereringar till hushållen. Därtill kommer att inflationen avtagit under&lt;br&gt;1991. Samma faktorer medför en relativt god utveckling av realinkomst-&lt;br&gt;ema också 1992. I det nya skattesystemet justeras skatteskalan genom att&lt;br&gt;grundavdraget höjs i takt med basbeloppets ökning och skiktgränsen för&lt;br&gt;statsskatten (den s.k. brytpunkten) räknas upp med ökningen av&lt;br&gt;konsumentprisindex föregående år (12-månaderstakten i oktober) plus 2&lt;br&gt;procentenheter. Genom att skatteskalan justeras med den historiska&lt;br&gt;inflationen uppkommer en real skattesänkning när inflationen avtar.&lt;br&gt;Pensionärerna får en inkomstökning genom att basbeloppet stiger realt&lt;br&gt;med drygt 1 %. Barnbidragen höjs med 1020 kr. per barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i sysselsättningen upphör under 1993 och inflationen&lt;br&gt;stabiliseras på låg nivå. De faktorer som drar upp inkomsterna 1991 och&lt;br&gt;1992 faller emellertid bort och ökningen av de realt disponibla inkomster-&lt;br&gt;na begränsas därför 1993 till ca 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;621,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;offentliga sektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter&lt;br&gt;och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;787,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;695,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;523,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Inkomster inkl, effekt av&lt;br&gt;tillfälligt sparande&lt;br&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;508,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot, nivå i %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande exkl. tillfälligt&lt;br&gt;sparande, förändring i&lt;br&gt;procentenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;656,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;687,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;831,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;869,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;838,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;532,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;512,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;518,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år stiger hushållen köpkraft utöver de disponibla inkomsterna med 1,5&lt;br&gt;procentenheter, dels genom att det tillfälliga sparandet har upphört och&lt;br&gt;dels genom att 1989 års sparande har återbetalats. I februari 1992&lt;br&gt;återbetalas 1990 års sparande, vilket bidrar med 1/2 procentenhet till&lt;br&gt;hushållens köpkraft nästa år. För 1993 stiger disponibelinkomstema med&lt;br&gt;ca 1 %, medan köpkraften blir oförändrad jämfört med 1992 beroende på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effekterna av avvecklingen av det tillfälliga sparandet under 1991 och&lt;br&gt;1992, se tabell 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avregleringen av kreditmarknaden hösten 1985 ökade den privata&lt;br&gt;konsumtionen kraftigt. Under perioden 1986 t.o.m. 1988 steg konsum-&lt;br&gt;tionen med i genomsnitt 4% per år. Många hushåll valde att öka sin&lt;br&gt;upplåning för att finansiera konsumtion. Hushållens skulder steg med&lt;br&gt;60% och sparkvoten föll med 7 procentenheter mellan 1985 och 1988.&lt;br&gt;Under 1989 dämpades konsumtionstillväxten markant och 1990 registre-&lt;br&gt;rades en svag nedgång i konsumtionen. Sparkvoten förbättrades med&lt;br&gt;över 4 procentenheter och för första gången sedan 1986 översteg inte&lt;br&gt;konsumtionen inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett ur ett internationellt perspektiv är den dramatiska utvecklingen av&lt;br&gt;sparkvoten inte unik. Detta förlopp har observerats i bl.a. våra nordiska&lt;br&gt;grannländer under 1980-talet, vilket framgår av diagram 3. En kraftig&lt;br&gt;nedgång i sparkvoten har skett under några år efter att kreditmarknaden&lt;br&gt;avreglerats, följt av en snabb uppgång. I Sverige har uppgången för-&lt;br&gt;stärkts av skattereformen och det försämrade läget på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-10.png" style="width:287pt;height:194pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: För åren 1991-1992 (1993 i Sveriges fall) svarar resp, finansdepartement för&lt;br&gt;prognosen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan första halvåren 1990 och 1991 sjönk konsumtionen med drygt&lt;br&gt;1%, vilket främst förklaras av fällande bilinköp, ett minskat ut-&lt;br&gt;landsresande efter orolighetema kring Persiska viken och en minskad&lt;br&gt;efterfrågan på olika tjänster. Sällanköpsvaruhandeln gav ett fortsatt&lt;br&gt;positivt bidrag till konsumtionen. Jämfört med andra halvåret 1990 och&lt;br&gt;säsongrensat steg dock konsumtionen något. Denna uppgång beräknas&lt;br&gt;fortsätta under det andra halvåret i år, vilket ger en totalt sett lika stor&lt;br&gt;konsumtion 1991 som 1990. Sammantaget fortsätter sparkvoten att&lt;br&gt;förbättras kraftigt och beräknas uppgå till ca 3 % i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den rådande lågkonjunkturen med ett svagt arbets-&lt;br&gt;marknadsläge och problem inom den finansiella sektorn bedöms&lt;br&gt;hushållens sparkvot fortsätta stiga under prognosperioden, om än i en&lt;br&gt;långsammare takt. En viss oro för pensionssystemets stabilitet kan,&lt;br&gt;tillsammans med det nya skattesystemets effekter, leda till ett större&lt;br&gt;sparandet jämfört med den genomsnittliga nivå som rått under 1970- och&lt;br&gt;1980-talet. Med en uppgång av de disponibla inkomsterna på 1,7%&lt;br&gt;bedöms den privata konsumtionen växa med 0,8% under 1992. När&lt;br&gt;sedan konjunkturen slutar att försämras i en situation där hushållens&lt;br&gt;sparandet befinner sig på en historiskt sett hög nivå beräknas konsum-&lt;br&gt;tionen öka med 1,0% 1993, dvs. i samma takt som inkomsterna. Efter&lt;br&gt;tre år av i stort sett stagnerad konsumtion kan det inte uteslutas att det&lt;br&gt;sker en snabbare uppgång mot prognosperiodens slut med en motsvaran-&lt;br&gt;de nedjustering av sparkvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Investeringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:38&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av bruttoinvesteringarna vände 1990, då en nedgång med&lt;br&gt;1,8% noterades, efter flera års stark expansion. Det var främst närings-&lt;br&gt;livets investeringar som sjönk, men också kommunernas investeringar&lt;br&gt;och ombyggnaderna av bostäder gick ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1991 förutses en betydligt sämre utveckling, med 7 % minskad in-&lt;br&gt;vesteringsvolym. Näringslivets investeringar beräknas fortsätta sjunka.&lt;br&gt;Samtidigt stagnerar bostadsbyggandet. Maskininvesteringama faller mer&lt;br&gt;än byggnadsinvesteringarna i och med att bostadsbyggandet och&lt;br&gt;affärsverkens investeringar bromsar nedgången på byggsidan. Ar 1992&lt;br&gt;minskar investeringarna ytterligare, men i avtagande takt, med 4%. Det&lt;br&gt;största fellet inträffer för bostadsinvesteringama men också inom industri&lt;br&gt;och övrigt näringsliv är utvecklingen negativ. Nedgången motverkas av&lt;br&gt;expansionen i de statliga affärsverken till följd av satsningarna på&lt;br&gt;infrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins investeringar beräknas falla kraftigt 1991 enligt SCB:s&lt;br&gt;investeringsenkät. Det är dålig lönsamhet, lägre kapacitetsutnyttjande och&lt;br&gt;produktion samt en kontinuerligt försämrad konkurrenskraft sedan 1984&lt;br&gt;som gör att investeringsklimatet försämrats märkbart. Nedgången väntas&lt;br&gt;bli starkast inom basindustrin, där skogsindustrin svarar för det största&lt;br&gt;fellet. Även i transportmedelsindustrin sker en markant neddragning.&lt;br&gt;Sammantaget bedöms de totala industriinvesteringarna fella med 18%. År&lt;br&gt;1992 förutses en uppbromsning av investeringsnedgången till -6%, vilket&lt;br&gt;är i linje med investeringsenkäten. En fortsatt stark minskning inom bas-&lt;br&gt;och transportmedelsindustrin verkar neddragande. Prognosen innebär att&lt;br&gt;de totala industriinvesteringarna ändå inte faller ned till de nivåer som&lt;br&gt;rådde under föregående lågkonjunktur. År 1992 beräknas nivån vara&lt;br&gt;densamma som under 1986. Risk finns för en mer negativ utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom övrigt näringsliv väntas investeringarna fella kraftigt.&lt;br&gt;Nedgången prognosticeras till 11% 1991, exklusive affärsverken. Inom&lt;br&gt;finans- och fastighetsförvaltning beräknas en stark minskning ske, främst&lt;br&gt;inom bank- och försäkringsinstituten. Övriga branscher där fortsatta&lt;br&gt;neddragningar väntas är jord- och skogsbruk samt varuhandel, hotell och&lt;br&gt;restauranger. Utvecklingen inom byggbranschen förutses vända och en&lt;br&gt;nedgång prognosticeras för helåret. Inom samtliga dessa sektorer&lt;br&gt;fortsätter försämringen 1992. Inom de statliga affärsverken håller&lt;br&gt;däremot expansionen i sig. Investeringarna stiger särskilt starkt inom&lt;br&gt;Statens järnvägar och Banverket genom byggandet av bl.a. Arlandabanan&lt;br&gt;samt utbyggnad av Västkustbanan och Mälarbanan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala bostadsinvesteringama beräknas kvarstå på ungefär oförän-&lt;br&gt;drad nivå 1991 medan ett fell uppgående till ca 13% förutses 1992.&lt;br&gt;Nyproduktionen av bostäder väntas minska under andra halvåret 1991,&lt;br&gt;därefter fortsätter nedgången. Det innebär en minskning av antalet&lt;br&gt;påböijade lägenheter från 67 000 1990 till 52 000 1991. Tecken på en&lt;br&gt;minskad bostadsefterfrågan finns redan idag, t.ex. har antalet lediga&lt;br&gt;lägenheter hos allmännyttiga bostadsföretag stigit markant från ca 4 000&lt;br&gt;i september 1990 till ca 11 000 i september i år. Efterfrågan bedöms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta att sjunka till följd av ett antal faktorer: det försämrade&lt;br&gt;konjunkturläget med ökande arbetslöshet, relativprishöjningen på bostäder&lt;br&gt;p.g.a. skattereformen samt ett stramare kreditläge. De förväntade högre&lt;br&gt;realräntorna bör också ha en negativ inverkan, främst på lite längre sikt.&lt;br&gt;Antalet påbörjade lägenheter beräknas minska till ca 40 000 1992.&lt;br&gt;Investeringarna i nyproduktion väntas fälla starkt, med ca 24%.&lt;br&gt;Ombyggnaderna prognosticeras däremot stiga bl.a. med hänsyn till den&lt;br&gt;ökning av ansökningar om ombyggnadslån som skett under första&lt;br&gt;halvåret i år. År 1992 beräknas denna ökning uppgå till 14%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala byggvolymen avtar med ca 4% 1991 och med ca 5% 1992.&lt;br&gt;År 1991 bromsar anläggningsbyggandet och bostadsbyggandet den&lt;br&gt;nedgång som sker inom industri och övrigt husbyggande. Nästa år är det&lt;br&gt;ombyggnadsinvesteringar, infrastrukturinvesteringar samt byggnads-&lt;br&gt;reparationer som motverkar nedgången medan nyproduktionen av&lt;br&gt;bostäder fäller. Den totala byggnadsverksamheten, inkl, reparationer,&lt;br&gt;förutses därmed avta med 2% respektive 3% 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala investeringarna förutses åter stiga 1993. Ökad industriproduk-&lt;br&gt;tion och stigande vinster medverkar till en högre investeringsaktivitet&lt;br&gt;inom såväl industri som övrigt näringsliv. Inom myndigheter och statliga&lt;br&gt;affärsverk sker en fortsatt uppgång till följd av infrastruktursatsningama.&lt;br&gt;Bostadsinvesteringama fortsätter dock att sjunka. Sammantaget ökar&lt;br&gt;därmed de totala investeringarna med 2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12 Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Årlig procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-------------------------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bygg och anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringamas bidrag till nedgången i BNP var första halvåret&lt;br&gt;1991 hela 2 procentenheter, dvs mer än det totala fället. Denna kraftiga&lt;br&gt;lagemeddragning var enligt SCB främst koncentrerad till handelsledet där&lt;br&gt;lagren i fästa priser minskade med drygt 6 miljarder kr. Inom industrin&lt;br&gt;drogs lagren ner med ca 1 miljard kr. Här ökade dock lagren av&lt;br&gt;färdigvaror medan lagren av insatsvaror och varor i arbete minskade.&lt;br&gt;Industrins färdigvarulager har därmed ökat med drygt 4 miljarder kr&lt;br&gt;sedan böijan av 1989. De kraftiga lagemeddragningama i handelsledet&lt;br&gt;förutsätts nu vara avslutade varför industrins möjligheter är goda att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. andra halvåret 1991 dra ner sina stora färdigvarulager. Totalt sett Prop. 1991/92:38&lt;br&gt;förutses lagrens negativa bidrag till BNP-tillväxten bli ca 1 procentenhet Bilaga 1&lt;br&gt;för 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 väntas en fortsatt neddragning av främst industrins färdig-&lt;br&gt;varulager. De totala lagemeddragningama väntas i festa priser bli ca 5&lt;br&gt;miljarder kr., vilket är betydligt mindre än under 1991. Omslaget av&lt;br&gt;lagerinvesteringama ger därmed ett positivt BNP-bidrag med ca 0,5&lt;br&gt;procentenheter. Även 1993 förutses lagerinvesteringama ge ett positivt&lt;br&gt;bidrag till BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13 Lagervolymförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.; 1985 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El- och vattenverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partihandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Offentlig sektor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektoms finansiella sparande uppgick 1990 till ca 52&lt;br&gt;miljarder kr., motsvarande nära 4% av BNP. Skatterna och socialförsäk-&lt;br&gt;ringsavgiftemas andel av BNP (skattekvoten) var 56,5 % medan utgifterna&lt;br&gt;var drygt 61,5% som andel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I år har den offentliga sektoms finanser försämrats snabbt och för&lt;br&gt;helåret 1991 beräknas det finansiella sparandet gå ned till motsvarande&lt;br&gt;knappt 1/2% av BNP. Konjunkturnedgången medför minskade skatte-&lt;br&gt;inkomster samtidigt som utgifterna stiger för arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder och ersättningar till arbetslösa. Under 1992 bromsas försäm-&lt;br&gt;ringen av den offentliga sektorns finanser upp. Den ekonomiska tillväxten&lt;br&gt;kommer att vara fortsatt svag men en viss tillväxt sker ändå under nästa&lt;br&gt;år. Tillfälligt ökade inbetalningar från statliga affärsverk till statskassan&lt;br&gt;bidrar också till att hålla uppe det finansiella sparandet, som ändå väntas&lt;br&gt;visa ett underskott på 2 miljarder kr. För 1993 beräknas underskottet siga&lt;br&gt;till motsvarade ca 1 % av BNP, se tabell 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter&lt;br&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;878,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;909,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;939,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;964,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;558,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;579,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social försäkringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;827,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;904,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;941,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;978,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;327,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Subventioner m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav: stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och&lt;br&gt;försäljning av fastigheter och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekvoten beräknas gå ned under prognosperioden. Det är en följd&lt;br&gt;av dels skattesänkningar, dels av att skattebaserna utvecklas svagt.&lt;br&gt;Utgifternas andel av BNP stiger 1991 och 1992. Det försämrade läget på&lt;br&gt;arbetsmarknaden drar upp transfereringarna till hushåll. Därtill kommer&lt;br&gt;de höjningar av barnbidrag m.m. som ligger i skattereformen. Under&lt;br&gt;1993 upphör arbetslösheten att öka samtidigt som nedväxlingen i&lt;br&gt;inflationen slår igenom på pensionsutbetalningama m.m. och utgifts-&lt;br&gt;kvoten sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är statens och i någon mån AP-fondemas finansiella sparande som&lt;br&gt;går ned under prognosperioden medan kommunernas sparande stiger&lt;br&gt;kraftigt. Kommunernas förbättrade ekonomi beror på den tvååriga&lt;br&gt;efersläpningen och avräkningsforfarandet vid utbetalningen av kommu-&lt;br&gt;nala skattemedel. Skatteinkomsterna ökar därigenom starkare än&lt;br&gt;utgifterna när inflationen går ned. Förbättringen av den kommunala&lt;br&gt;ekonomin är tillfällig. Efter 1993 försämras, med nu gällande regler, åter&lt;br&gt;kommunernas finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionen ökade i volym med ca 1 % mellan första&lt;br&gt;halvåren 1990 och 1991. Därvid drogs konsumtionen upp&lt;br&gt;av myndigheternas inköp medan timvolymen utvecklades svagt trots ett&lt;br&gt;ökat antal personer i kommunalt beredskapsarbete. För helåret 1991&lt;br&gt;beräknas den statliga konsumtionen stiga med 0,5% och den kommunala&lt;br&gt;med drygt 1 %. De besparingar och rationaliseringskrav som ställs på de&lt;br&gt;statliga myndigheterna väntas medföra att den statliga konsumtionen&lt;br&gt;minskar med ca 0,5% per år 1992 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillfälliga förbättringen av kommunernas ekonomi 1992 och 1993&lt;br&gt;förutses inte leda till någon starkare expansion av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten. I stället väntas kommunerna använda det finansiella&lt;br&gt;utrymmet för att konsolidera sin ekonomi efter flera år av underskott.&lt;br&gt;Inberäknat en ytterligare ökning av beredskapsarbete i kommunal regi&lt;br&gt;nästa år beräknas den kommunala konsumtionen stiga med ca 1 % 1992&lt;br&gt;och med 0,5% 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kapitalmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sedan årsskiftet har den internationella ränteutvecklingen till övervägande&lt;br&gt;del varit nedåtriktad. Undantaget är Tyskland där räntorna hålls uppe av&lt;br&gt;en stram penningpolitik. Nedgången har varit särskilt stor i Förenta&lt;br&gt;staterna, Storbritannien och Frankrike. Företrädsvis har detta föranletts&lt;br&gt;av lättnader i penningpolitiken i syfte att påskynda en konjunktur-&lt;br&gt;återhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4 Ränteutvecklingen 1990-1991&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-11.png" style="width:278pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: 6 månaders räntor och 5 åriga statsobligationer. Före 20 maj 1991 avser ecu-&lt;br&gt;räntan den korgvägda räntan. Sista observationen avser 25 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på realekonomin av det senaste årets räntesänkningar i&lt;br&gt;Förenta staterna förefaller ännu vara begränsade. Den lättare penning-&lt;br&gt;politiken har framförallt påverkat de korta räntorna medan de långa&lt;br&gt;endast sjunkit något. Betydande kreditförluster i det amerikanska&lt;br&gt;banksystemet medför också att bankerna ej i full utsträckning har&lt;br&gt;anpassat utlåningsräntoma till de sänkta marknadsräntorna. Den tyska&lt;br&gt;ekonomin präglas av hög aktivitet och stigande inflation i spåren av&lt;br&gt;återföreningsprocessen. Detta har föranlett Bundesbank att föra en&lt;br&gt;restriktiv penningpolitik. De korta marknadsräntorna ligger i stort sett på&lt;br&gt;en oförändrad nivå jämfört med årsskiftet medan de längre fallit något.&lt;br&gt;Räntesänkningarna i Storbritannien, som ägt rum parallellt med att&lt;br&gt;inflationsförväntningarna har minskat, har kunnat genomföras utan att&lt;br&gt;pundet nämnvärt har försvagats inom den Europeiska växelkursmekanis-&lt;br&gt;men, ERM. Den allt lägre räntedifferensen gentemot Kontinentaleuropa&lt;br&gt;och den politiska osäkerheten har dock försvagat pundet under den&lt;br&gt;senaste tiden. Även flertalet andra EG-länder har i begränsad omfattning&lt;br&gt;kunnat sänka räntorna. Ränteutvecklingen i Västeuropa har medfört att&lt;br&gt;räntenivåerna i de skilda länderna närmat sig varandra ytterligare under&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första halvåret stärktes dollarn betydligt på valutamarknader-&lt;br&gt;na. Under de senaste månaderna har dock förväntningar om fortsatta&lt;br&gt;räntesänkningar i Förenta staterna inneburit att intresset för placeringar&lt;br&gt;i valutor med högre avkastning, främst D-marksplaceringar, stigit. På de&lt;br&gt;internationella aktiebörserna har köpintresset understötts av lägre räntor.&lt;br&gt;Intresset har varit särskilt stort i New York och London.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången för de svenska räntorna har under 1991 varit förhållandevis&lt;br&gt;kraftig. Lägre omvärldsräntor, minskade inflationsförväntningar och&lt;br&gt;kronans knytning till den europeiska valutaenheten, ecu, är huvudför-&lt;br&gt;klaringarna. Ansökan om EG-medlemskap och ecu-anknytningen har&lt;br&gt;stärkt förtroendet för den festa växelkurspolitiken. Inte minst detta&lt;br&gt;förhållande har medfört att räntedifferensen gentemot omvärlden har&lt;br&gt;nedbringats väsentligt. Ett tecken på det växande utländska förtroendet&lt;br&gt;är att utlandets köp av svenska aktier och räntebärande kronpapper har&lt;br&gt;ökat betydligt. Under årets nio första månader har utlandet köpt sådana&lt;br&gt;papper för 41 miljarder kronor jämfört med 23 miljarder kronor för&lt;br&gt;motsvarande period i fjol. Den allt lägre räntedifferensen har samtidigt&lt;br&gt;medfört att svenskars intresse för att låna i utländsk valuta minskat.&lt;br&gt;Valutaflödena har kännetecknats av stora inflöden i samband med ecu-&lt;br&gt;anknytningen i maj och därefter utflöden. Sammantaget sedan årsskiftet&lt;br&gt;och fram till och med tredje veckan av oktober har ett inflöde registrerats&lt;br&gt;på närmare 15 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget har de svenska marknadsräntorna fallit med mellan 2 och&lt;br&gt;3 procentenheter sedan årsskiftet. I böijan på oktober hejdades räntened-&lt;br&gt;gången. Riksbanken höjde bankernas marginalränta vid upplåning i&lt;br&gt;riksbanken med 0,5 procentenheter till 10,5 % mot bakgrund av det sedan&lt;br&gt;en längre tid pågående valutautflödet, den svagare kronan och för att&lt;br&gt;bryta marknadens förväntningar om ett ytterligare räntefall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 15 Nettoutlåning till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr, i kronor och utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostads-&lt;br&gt;institut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finans-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;utlåning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991, jan-sep&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,1*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stock&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;924,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1931,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: För finansbolagen januari-augusti. &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Varav 12,7 miljarder kr har tillförts från&lt;br&gt;annan sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Sveriges Riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknaden kännetecknas för närvarande av stigande kreditförlus-&lt;br&gt;ter och befinner sig i en besvärlig anpassningsprocess. Orsaken till de&lt;br&gt;nuvarande problemen kan tillskrivas två delvis samverkande fektorer,&lt;br&gt;den allmänna lågkonjunkturen och en betydande prisnedgång för&lt;br&gt;kommersiella fastigheter. Under 1980-talet steg fastighetspriserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftigt. En förklaring till den dramatiska prisutvecklingen var att&lt;br&gt;avregleringama på kredit-och valutamarknaden samt skattereformen kom&lt;br&gt;vid olika tidpunkter. Kreditinstitutens utlåning kännetecknades av stor&lt;br&gt;frikostighet och generös kreditprövning. Högkonjunkturen medförde att&lt;br&gt;bedömningen av den framtida prisutvecklingen var optimistisk. Finans-&lt;br&gt;politiken var inte tillräckligt stram för att dämpa överhettningen och&lt;br&gt;bidrog därmed till att den snabba kreditexpansionen uppkom. Eftersom&lt;br&gt;Sverige bedriver en fäst växelkurspolitik måste nödvändiga anpassningar&lt;br&gt;ske via de interna kostnaderna, vilket påverkar fastighetsmarknaden.&lt;br&gt;Samtidigt innebär lågkonjunkturen att efterfrågan på kommersiella lokaler&lt;br&gt;minskar. Fallande fastighetspriser och stigande kreditförluster är&lt;br&gt;emellertid inte unikt för Sverige utan snarare ett allmänt kännetecken&lt;br&gt;internationellt. Den nuvarande utvecklingen medför att kreditinstituten&lt;br&gt;har en mer försiktig attityd och en grundligare prövning vid kreditgiv-&lt;br&gt;ning. Större tonvikt läggs vid säkerheter och låntagarens betalningsför-&lt;br&gt;måga. För vissa kreditinstitut utgör de stigande kreditförlusterna i&lt;br&gt;kombination med de kapitaltäckningskrav på 8% som enligt internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser måste vara uppfyllda vid utgången av år 1992,&lt;br&gt;en begränsning för utlåningskapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 5 Börsutvecklingen 1990-1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index ultimo 1989=100&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0338/prop_199192__38-12.png" style="width:277pt;height:174pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Dagsnoteringar. Sista observationen avser 25 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utlåningsexpansion har dämpats betydligt i år. I&lt;br&gt;huvudsak är detta ett uttryck för att efterfrågan på krediter från företag&lt;br&gt;och hushåll har minskat. Lågkonjunkturen ökar osäkerheten samtidigt&lt;br&gt;som skattereformen har medfört att ränteavdragens värde minskat.&lt;br&gt;Bostadsinstitutens nettoutlåning har fortsatt att expandera vilket bl.a. skall&lt;br&gt;ses mot bakgrund av att de numera kan erbjuda krediter till rörlig ränta&lt;br&gt;som ofta är lägre än de banker och finansbolag kan erbjuda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 föll de svenska aktiekurserna med i genomsnitt 30%.&lt;br&gt;Under 1991 har aktiekurserna återhämtat sig något. Intresset har främst&lt;br&gt;riktats mot de större exportorienterade företagen. Fortsatta kursfall har&lt;br&gt;dock noterats for företag verksamma inom fastighets- och byggsektorn,&lt;br&gt;banksektorn och för de mindre företagen noterade på den s.k. OTC-&lt;br&gt;listan. Under de senaste månaderna har köpintresset avtagit. Delårs-&lt;br&gt;rapportema visar fortsatta vinstfall vilket har tolkats som att konjunktur-&lt;br&gt;återhämtningen har försenats. Fram till och med slutet av oktober hade&lt;br&gt;aktiekurserna i genomsnitt stigit med 16% sedan årsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Sammanfattning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Internationell utveckling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Utrikeshandel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Industrin&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Arbetsmarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Löner och konsumentpriser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Hushållens ekonomi och privat konsumtion&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Investeringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Offentlig sektor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Kapitalmarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Försörjningsbalans&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Nyckeltal&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Sparande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Internationella förutsättningar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Export och import av varor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Bytesbalans&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Industriproduktion&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Arbetsmarknad&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Timlön för samtliga löntagare&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Konsumentpriser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Hushållssektoms disponibla inkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumtion och sparande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Bruttoinvesteringar efter näringsgren&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Lagervolymförändringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Offentlig sektor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Kapitalmarknaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Nominell timlön inom industrin&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Konsumentpriser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Hushållens sparande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Ränteutvecklingen 1990-1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Börsutvecklingen 1990-1991&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40072, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den ekonomisk politiska strategi som i propositionen förordats för att återvinna utvecklings- och tillväxtkraften i svensk ekonomi (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den ekonomisk politiska strategi som i propositionen förordats för att återvinna utvecklings- och tillväxtkraften i svensk ekonomi (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna för en långsiktig strategi för utgifter inom den offentliga sektorn (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna för en långsiktig strategi för utgifter inom den offentliga sektorn (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna för den kommunala ekonomin (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna för den kommunala ekonomin (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om investeringsbidrag för bostäder (avsnitt 4.9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om investeringsbidrag för bostäder (avsnitt 4.9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 03:46:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0338</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 03:46:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0338</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__38.pdf</filnamn>
<filstorlek>4907445</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Inriktning av den ekonomiska politiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B13B470B-A4D1-4FF2-8DC0-0EF8BEAAFE06</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU10</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Hurtig  och John Andersson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Hurtig  och John Andersson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Hurtig  och Karl-Erik Persson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Hurtig  och Karl-Erik Persson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bruno Poromaa  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bruno Poromaa  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Bo G Jenevall  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Bo G Jenevall  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Andersson  och Gunnar Thollander  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Andersson  och Gunnar Thollander  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Franzén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Franzén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenth Skårvik  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenth Skårvik  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mona Sahlin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mona Sahlin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rinaldo Karlsson  och Carin Lundberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rinaldo Karlsson  och Carin Lundberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:38&lt;br/&gt;
Inriktningen av den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>