<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2360704</hangar_id>
 <dok_id>GF0337</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>37</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:37</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>37</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-10-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:41:14</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändringar i bankrörelselagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0337/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0337</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0337</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:37&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändringar i bankrörelselagen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0337/prop_199192__37-1.png" style="width:41pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 oktober 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att reglerna i bankrörelselagen (1987:617) om rätt&lt;br&gt;att inrätta filial i utlandet, rätt att förvärva aktier i bl.a. utländska bankföre-&lt;br&gt;tag och rätt att ge krediter med efterställd betalningsrätt blir desamma för&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till effekterna av den pågående omstruktureringen av spar-&lt;br&gt;banks- och föreningsbanksrörelserna har undantagen om rätt för sådana&lt;br&gt;banker att utan tillstånd förvärva aktier i Sparbankernas Bank resp. Före-&lt;br&gt;ningsbankernas Bank samt rätten att lämna vinstandelslån till företag som&lt;br&gt;tillgodoser för sparbanker eller föreningsbanker gemensamma intressen för-&lt;br&gt;lorat i aktualitet. Det föreslås därför att bestämmelserna upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 kap. 3 och 5 §§, 2 kap. 1, 5, 6 a, 8-12, 15 a, 17 och 22 §§, 3 kap.&lt;br&gt;1-3, 6-8 och 15 §§, 4 kap. 1, 3-5, 8, 11 och 12 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1-18 §§,&lt;br&gt;8 kap. 1, 2, 4, 5, och 8 §§ samt 9 kap. 2 och 3 §§ ordet ”bankinspektionen” i&lt;br&gt;olika böjningsformer skall bytas ut mot ”finansinspektionen” i motsvarande&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4§ samt 2 kap. 6, 14 och 15 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt bankföretag får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. efter tillstånd av regeringen driva bankrörelse från avdelningskontor&lt;br&gt;med självständig förvaltning (filial) eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter anmälan till bankinspek-&lt;br&gt;tionen driva verksamhet, som hu-&lt;br&gt;vudsakligen avser representation&lt;br&gt;och förmedling av banktjänster, från&lt;br&gt;kontor eller annat fast driftställe (re-&lt;br&gt;presentationskontor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag får efter till-&lt;br&gt;stånd av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, bankinspek-&lt;br&gt;tionen inrätta filial i utlandet.&lt;br&gt;Tillstånd till filialetablering enligt&lt;br&gt;första stycket 1 och andra stycket&lt;br&gt;skall lämnas om den planerade rö-&lt;br&gt;relsen kan antas komma att uppfylla&lt;br&gt;kraven på en sund bankverksamhet.&lt;br&gt;Bestämmelser om bankaktiebolags&lt;br&gt;förvärv av aktier eller andelar i ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter anmälan till finansinspek-&lt;br&gt;tionen driva verksamhet, som hu-&lt;br&gt;vudsakligen avser representation&lt;br&gt;och förmedling av banktjänster, från&lt;br&gt;kontor eller annat fast driftställe (re-&lt;br&gt;presentationskontor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får efter tillstånd av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, finansinspektionen in-&lt;br&gt;rätta filial i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till filialetablering enligt&lt;br&gt;första stycket 1 och andra stycket&lt;br&gt;skall lämnas om den planerade rö-&lt;br&gt;relsen kan antas komma att uppfylla&lt;br&gt;kraven på en sund bankverksamhet.&lt;br&gt;Bestämmelser om en banks förvärv&lt;br&gt;av aktier eller andelar i utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländska bankföretag finns i 2 kap.&lt;br&gt;6 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankföretag finns i 2 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska bankers verksamhet genom filial i Sverige gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag i tillämpliga delar. I övrigt gäller för sådana företag la-&lt;br&gt;gen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring&lt;br&gt;här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;br&gt;lkap. 5 §1991:1018&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-”-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § 1990:821&lt;br&gt;2 kap. 6a§ 1991:1018&lt;br&gt;2 kap. 9 § 1989:1086&lt;br&gt;2 kap. 9a§ 1991:1018&lt;br&gt;2 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 15a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § 1990:1301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:821.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 § 1989:1086&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 § 1991:372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 § 1989:1086&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 a § 1990:821&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 14 § 1991:1018&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 15 § 1990:821&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 18 § 1991:1018&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 § 1991:372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-”-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 § 1990:1306.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, fi-&lt;br&gt;nansinspektionen får en bank för-&lt;br&gt;värva aktie i bankaktiebolag samt&lt;br&gt;aktie eller andel i utländskt bank-&lt;br&gt;företag och i svenskt eller utländskt&lt;br&gt;företag, vars ändamål kan anses&lt;br&gt;vara till nytta för bankväsendet eller&lt;br&gt;det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;bankinspektionen får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett bankaktiebolag förvärva aktie i&lt;br&gt;annat bankaktiebolag samt aktie el-&lt;br&gt;ler andel i utländskt bankföretag och&lt;br&gt;i svenskt eller utländskt företag, vars&lt;br&gt;ändamål kan anses vara till nytta för&lt;br&gt;bankväsendet eller det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank förvärva aktie eller&lt;br&gt;andel i svenskt företag, vars ändamål&lt;br&gt;kan anses vara till nytta för bankvä-&lt;br&gt;sendet eller det allmänna eller som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodoser för sparbanker gemen-&lt;br&gt;samma intressen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en central föreningsbank för-&lt;br&gt;värva aktie eller andel i svenskt före-&lt;br&gt;tag, vars ändamål kan anses vara till&lt;br&gt;nytta för bankväsendet eller det all-&lt;br&gt;männa eller som tillgodoser för före-&lt;br&gt;ningsbanker gemensamma intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om garantifondsbevis, för-&lt;br&gt;lagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdats av företag som avses i&lt;br&gt;första stycket. Med banks förvärv av garantifondsbevis jämställs utfärdande&lt;br&gt;av garantifondsförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sparbanks förvärv av aktier i&lt;br&gt;Sparbankernas Bank och central&lt;br&gt;föreningsbanks förvärv av aktier i&lt;br&gt;Föreningsbankemas Bank krävs&lt;br&gt;inget tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förvärv av aktier eller andelar i försäkringsföretag gäller 6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bank beviljar kredit far den inte avtala att bankens fordran skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medföra rätt till betalning först efter&lt;br&gt;Efter tillstånd av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;bankinspektionen får dock en spar-&lt;br&gt;bank och en central föreningsbank&lt;br&gt;avtala om sådant villkor vid bevil-&lt;br&gt;jande av kredit till svenskt företag,&lt;br&gt;vars ändamål kan anses vara till nytta&lt;br&gt;för bankväsendet eller det allmänna.&lt;br&gt;Under samma förutsättningar får ett&lt;br&gt;bankaktiebolag avtala om sådant&lt;br&gt;villkor vid beviljande av kredit till&lt;br&gt;annat bankaktiebolag, till utländskt&lt;br&gt;bankföretag eller till sådant svenskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låntagarens övriga borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, fi-&lt;br&gt;nansinspektionen får dock en bank&lt;br&gt;avtala om sådant villkor som avses i&lt;br&gt;första stycket vid beviljande av kre-&lt;br&gt;dit till annan bank, till utländskt&lt;br&gt;bankföretag eller till sådant svenskt&lt;br&gt;eller utländskt företag, vars ändamål&lt;br&gt;kan anses vara till nytta för bankvä-&lt;br&gt;sendet eller det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1018.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1018.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller utländskt företag, vars ändamål&lt;br&gt;kan anses vara till nytta för bankvä-&lt;br&gt;sendet eller det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående rätt att bevilja kredit med villkor som avses i första stycket finns&lt;br&gt;ytterligare bestämmelser i 15a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får inte vid avtal om kre-&lt;br&gt;dit eller i sin rörelse i övrigt förbe-&lt;br&gt;hålla sig andel i vinst på affär, som&lt;br&gt;banken inte själv får avsluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får inte, utöver vad som&lt;br&gt;anges i 15 a §, vid avtal om kredit el-&lt;br&gt;ler i sin rörelse i övrigt förbehålla sig&lt;br&gt;andel i vinst på affär, som banken&lt;br&gt;inte själv får avsluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får inte heller på annat sätt beredas andel i vinst på verksamhet,&lt;br&gt;som banken inte själv får bedriva. Vad nu sagts gäller dock inte utdelning på&lt;br&gt;aktier eller vad banken som ägare av aktier i övrigt har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första och andra&lt;br&gt;styckena får, efter tillstånd av bankin-&lt;br&gt;spektionen, en sparbank och en cen-&lt;br&gt;tral föreningsbank lämna vinstan-&lt;br&gt;de Is lån till ett företag som tillgodoser&lt;br&gt;för sparbanker eller föreningsbanker&lt;br&gt;gemensamma intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående rätt att lämna vinstan-&lt;br&gt;delslån finns ytterligare bestämmel-&lt;br&gt;ser i 15 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1018.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1991/92:37&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkclspiel, Thur-&lt;br&gt;din, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unc-&lt;br&gt;kel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändring i bankrörelselagen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Framställning från Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I en framställning till finansdepartementet den 11 januari 1991 från Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund (SFF) framfördes önskemål om vissa ändringar&lt;br&gt;i banklagstiftningen. Framställningen har i en första omgång föranlett änd-&lt;br&gt;ringar i föreningsbankslagen (1987:620), som skulle underlätta bildandet av&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbank, central föreningsbank (prop. 1990/91:154 s. 86-89,&lt;br&gt;NU41, rskr. 367).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framställningen begärdes också ändringar i bankrörelselagen som skulle&lt;br&gt;innebära att en central föreningsbank skulle få samma rörelseregler som ett&lt;br&gt;bankaktiebolag. Följande frågor berördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ändring i 1 kap. 4 § så att central föreningsbank får inrätta filial i ut-&lt;br&gt;landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ändring i 2 kap. 6 § så att central föreningsbank får förvärva aktier även i&lt;br&gt;bankaktiebolag, utländskt bankföretag och i annat utländskt företag vars&lt;br&gt;ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ändring i 2kap. 7 § så att tillstånd av finansinspektionen inte längre krävs&lt;br&gt;då central föreningsbank skall medverka vid emission av aktier på den&lt;br&gt;allmänna marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ändring i 2 kap. 14 § så att central föreningsbank får möjlighet att avtala&lt;br&gt;om efterställd betalningsrätt även vid beviljande av kredit till bankaktie-&lt;br&gt;bolag, utländskt bankföretag eller annat utländskt företag vars ändamål&lt;br&gt;kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas framställningen från Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund samt en förteckning över remissinstanserna och&lt;br&gt;en sammanställning av remissyttrandena i nu aktuella delar som bilagorna 1&lt;br&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Kreditmarknadskommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadskommittén har i sitt slutbetänkande Förnyelse av kredit-&lt;br&gt;marknaden (SOU 1988:29, Del 1, s. 230 ff) något berört de nu aktuella skill-&lt;br&gt;naderna i rörelsereglerna för de olika formerna för bedrivande av bankverk-&lt;br&gt;samhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank och föreningsbank saknar idag möjlighet att etablera sig i någon&lt;br&gt;form i utlandet. De för rörelserna gemensamma affärsbankerna Sparbanker-&lt;br&gt;nas Bank och Föreningsbankernas Bank har denna möjlighet, vilken båda&lt;br&gt;bankerna också utnyttjat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgång av förarbeten och litteratur ger inget direkt svar på frågan&lt;br&gt;varför sparbanker och föreningsbanker saknar möjlighet att förvärva aktier&lt;br&gt;i utländska företag. Det är emellertid sannolikt att skälen är historiska. De&lt;br&gt;syften som ursprungligen bar upp de båda rörelserna var sådana att det mer&lt;br&gt;eller mindre var uteslutet att engagemang i utländska företag kunde gagna&lt;br&gt;verksamheten. Fram till år 1969, då den samordnade lagstiftningen infördes,&lt;br&gt;är det därför inte svårt att förstå att denna skillnad mellan affärsbankerna å&lt;br&gt;ena sidan och sparbankerna och föreningsbankerna å andra sidan upprätt-&lt;br&gt;hölls. Emellertid finns inte heller i förarbetena till 1968 års samordnade&lt;br&gt;banklagstiftning något nämnt om skälen till denna skillnad. Inte heller syns&lt;br&gt;det ha varit aktuellt att vidta några förändringar för dessa banker i detta hän-&lt;br&gt;seende. En orsak kan ha varit den bestämmelse för sparbankerna som anger&lt;br&gt;att sparbanks rörelse skall avse företrädesvis sparbankens verksamhetsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den samordnade banklagstiftningen var bl.a. att genom undan-&lt;br&gt;röjande av skillnaderna i de olika banklagarnas rörelsekapitel möjliggöra för&lt;br&gt;de olika bankgrupperna att på lika villkor konkurrera med varandra. För&lt;br&gt;sparbankernas och föreningsbankernas del innebar detta en satsning på de&lt;br&gt;områden där affärsbankerna tidigare dominerat helt, främst företagsfinan-&lt;br&gt;sieringen. Sparbankernas och föreningsbankernas verksamhet har också un-&lt;br&gt;der senare år kommit att likna affärsbankernas, även om de sistnämnda allt-&lt;br&gt;jämt har en starkare ställning på företagssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att näringslivet och nu på senare tid även bankverksamheten&lt;br&gt;alltmer internationaliserats har spar-och föreningsbankernas behov av att&lt;br&gt;kunna medverka till finansiella lösningar som inbegriper krediter i utländska&lt;br&gt;valutor ökat. Som exempel kan nämnas att flera av dessa banker har valuta-&lt;br&gt;handelstillstånd. Inom sparbanksrörclsen finns redan större sparbanker och&lt;br&gt;genom omfattande fusioner har bildats sparbanker som till storlek väl kan&lt;br&gt;mätas med en medelstor affärsbank. För föreningsbankerna är behovet av&lt;br&gt;att få etablera sig i utlandet idag inte stort. Ingen av de regionala förenings-&lt;br&gt;bankerna har en sådan storlek att en etablering i utlandet ter sig meningfull.&lt;br&gt;Möjligheten att utnyttja Föreningsbankernas Bank för detta ändamål är så-&lt;br&gt;ledes för närvarande tillräcklig. Emellertid är det inte osannolikt att före-&lt;br&gt;ningsbanksrörelsen inom en inte allför avlägsen framtid organiserar sig på så&lt;br&gt;sätt att en central föreningsbank för hela riket upprättas. En sådan före-&lt;br&gt;ningsbank saknar enligt den nuvarande ordningen möjlighet att etablera sig&lt;br&gt;i utlandet. Enligt kommitténs mening bör utgångspunkten vara att de olika&lt;br&gt;banklagarna skall så långt det är möjligt lämna utrymme för konkurrens mel-&lt;br&gt;lan de olika bankgrupperna på lika villkor. Det framstår numera mot bak-&lt;br&gt;grund av bankvärldens ökande internationalisering som angeläget att för-&lt;br&gt;söka undanröja den skillnad som, såvitt gäller möjligheten att etablera sig&lt;br&gt;utomlands, alltjämt finns i bankrörclselagen. Häremot kan naturligtvis in-&lt;br&gt;vändas att åtskilliga av de enheter som ingår i sparbanksgruppen och i före-&lt;br&gt;ningsbanksrörelsen är mycket små och att en utlandsetablering för dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framstår som helt orealistisk. De har ju dessutom möjlighet att genom Spar- Prop. 1991/92:37&lt;br&gt;bankernas Bank och Föreningsbankernas Bank ge sina kunder den utlands-&lt;br&gt;service som efterfrågas. Samtidigt kan emellertid vissa av de större enhe-&lt;br&gt;terna inom de båda bankgrupperna komma att få ett behov av att själva&lt;br&gt;kunna ge service på utlandssidan. Därtill kommer att det för de spar- och&lt;br&gt;föreningsbanker som önskar etablera sig utomlands skall krävas att bankin-&lt;br&gt;spektionen lämnat tillstånd till etableringen. Det finns således en möjlighet&lt;br&gt;att bevaka att endast större spar- och föreningsbanker kommer att etablera&lt;br&gt;sig utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén finner inte skäl att i lag förbjuda spar- och föreningsbanker&lt;br&gt;att förvärva aktier i bankaktiebolag, svenskt eller utländskt. I förslaget görs&lt;br&gt;således inte skillnad mellan de olika bankinstitutgruppernas möjlighet att&lt;br&gt;förvärva aktier eller andelar. För sparbanks och central föreningsbanks för-&lt;br&gt;värv av aktier i Sparbankernas Bank resp. Föreningsbankernas Bank bör&lt;br&gt;dock i likhet med gällande lag inte krävas tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Omstrukturering av föreningsbanks- och&lt;br&gt;sparbanksrörelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 29 augusti 1991 har regeringen gett de tolv centrala före-&lt;br&gt;ningsbankerna tillstånd att verkställa ett mellan bankerna träffat fusionsav-&lt;br&gt;tal. Samtidigt har regeringen beviljat oktroj för den nybildade banken Sveri-&lt;br&gt;ges Föreningsbank, central föreningsbank, och stadfäst bankens stadgar. Fu-&lt;br&gt;sionen har verkställts och registrerats hos finansinspektionen den 2 septem-&lt;br&gt;ber 1991. Enligt uppgift är avsikten att Föreningsbankernas Bank inom kort&lt;br&gt;skall upplösas och dess rörelse övertas av den nya centrala föreningsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för sparbankernas del pågår en omfattande omstrukturering. Ge-&lt;br&gt;nom de ändringar i bl.a. sparbankslagen (1987:619) som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1991 har sparbanker fått möjlighet att ombildas till bankaktiebolag.&lt;br&gt;Avsikten är att elva av de största sparbankerna och Sparbankernas Bank&lt;br&gt;skall ingå som dotterföretag i en ny bankkoncern benämnd Sparbanksgrup-&lt;br&gt;pen. Regeringen har den 12 september 1991 bl.a. gett tillstånd till ombild-&lt;br&gt;ningarna och medgett att holdingbolaget Sparbanksgruppen AB får vara&lt;br&gt;moderbolag i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Redan genomförd lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 augusti 1991 trädde lagen (1991:981) om värdepappersrörelse i kraft&lt;br&gt;(prop. 1990/91:142, NU37, rskr. 349). I 1 kap. 3 § regleras bl.a. frågan om&lt;br&gt;tillståndskrav för värdepappersrörelse och medverkan vid emissioner av&lt;br&gt;fondpapper eller erbjudanden om köp eller försäljning av finansiella instru-&lt;br&gt;ment som är riktade till en öppen krets. Någon skillnad görs inte mellan olika&lt;br&gt;typer av bankinstitut. Som en konsekvens av att de nya reglerna om medver-&lt;br&gt;kan vid emission ersatte 2 kap. 7 § bankrörelselagen upphävdes den paragra-&lt;br&gt;fen. Någon lagändring av det slag som SFF begärt på denna punkt är därför&lt;br&gt;inte längre aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Enhetliga rörelseregler för alla banker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Någon skillnad mellan de olika bankformerna skall inte&lt;br&gt;längre göras beträffande följande regler i bankrörclselagen: rätt att&lt;br&gt;inrätta filial i utlandet (1 kap. 4 §), rätt att förvärva aktier i bankaktie-&lt;br&gt;bolag, utländskt bankföretag och i annat utländskt företag vars ända-&lt;br&gt;mål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna (2&lt;br&gt;kap. 6 §) samt rätt att avtala om s.k. eftcrställd betalningsrätt vid be-&lt;br&gt;viljande av kredit till bankaktiebolag, utländskt bankföretag eller an-&lt;br&gt;nat utländskt företag vars ändamål kan anses vara till nytta för bank-&lt;br&gt;väsendet eller det allmänna (2 kap. 14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den pågående omstruktureringen av sparbanks- och&lt;br&gt;förcningsbanksrörclscrna tas de bestämmelser bort som gäller rätt att&lt;br&gt;utan tillstånd förvärva aktier i Sparbankernas Bank och Förenings-&lt;br&gt;bankernas Bank samt rätt att lämna vinstandelslån till företag som till-&lt;br&gt;godoser för sparbanker och föreningsbanker gemensamma intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbunds förslag: Övcrcnstämmcr i allt vä-&lt;br&gt;sentligt med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot att de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna genomförs. Flera remissinstanser har framhållit vikten av att rö-&lt;br&gt;relsereglerna för banker blir så lika som möjligt för de olika associationsfor-&lt;br&gt;merna. Finansinspektionen har anfört att kreditmarknaden generellt bör&lt;br&gt;omfattas av enhetliga och därmed så långt möjligt konkurrensneutrala regel-&lt;br&gt;system. Mot denna bakgrund samt med hänsyn till att tillståndsplikt förelig-&lt;br&gt;ger för bankaktiebolagen enligt de aktuella rörelsercglerna tillstyrker finans-&lt;br&gt;inspektionen framställningen. En ändring av rörelsercglerna bör av samma&lt;br&gt;skäl även innefatta cn motsvarande ändring av rörelsercglerna för sparban-&lt;br&gt;ker. Näringsfri/ietsombudsmannen har anfört att det från konkurrenssyn-&lt;br&gt;punkt är angeläget att föreningsbanker och sparbanker inte hindras i sitt age-&lt;br&gt;rande på marknaden av kvarstående diskriminerande inslag i lagstiftningen.&lt;br&gt;Sparbanksgmppen AB har anfört bl.a. följande. Genom bildandet av den&lt;br&gt;finansiella koncernen Sparbanksgruppen kommer de större sparbankerna&lt;br&gt;och totalt ca 80 % av den samlade balansomslutningen inom sparbankssek-&lt;br&gt;torn att regleras av den lagstiftning som gäller för bankaktiebolag. Koncer-&lt;br&gt;nen Sparbanksgruppen torde komma att för de återstående sparbankernas&lt;br&gt;räkning tillhandahålla sådana tjänster att en förändring av de aktuella rörel-&lt;br&gt;sereglerna även för sparbankerna knappast kommer att ha någon praktisk&lt;br&gt;betydelse för i vart fall de mindre av dessa. För de på den svenska kredit-&lt;br&gt;marknaden verksamma bankinstituten bör dock gälla enhetliga och därmed&lt;br&gt;konkurrensneutrala regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I bankrörelselagen finns ett antal bestämmelser i&lt;br&gt;vilka skillnad görs mellan de olika associationsrättsliga formerna för bedri-&lt;br&gt;vande av bankverksamhet. De flesta av dessa bestämmelser hänför sig just&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till skillnaderna i associationsformen och syftar således inte i första hand på&lt;br&gt;själva bankrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har under senare år gått mot att göra rörelsereglerna enhet-&lt;br&gt;liga för bankerna. De förslag som framgår av SFFs framställning överens-&lt;br&gt;stämmer i allt väsentligt med den grundinställning som kreditmarknadskom-&lt;br&gt;mittén gav uttryck för i sitt slutbetänkande (se avsnitt 1.2). Banklagstift-&lt;br&gt;ningen bör så långt som det är möjligt ge utrymme för konkurrens på lika&lt;br&gt;villkor mellan de olika bankgrupperna. Tiden har nu enligt min mening kom-&lt;br&gt;mit att undanröja de sista skillnaderna i detta avseende. Kvar står då bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 kap. 5 § bankrörelselagen om möjligheterna att förvärva ett&lt;br&gt;bankaktiebolags eller en sparbanks rörelse. Av förarbetena (prop.&lt;br&gt;1986/87:12, Band 1, s. 219) till bestämmelsen framgår bl.a. att det bedömdes&lt;br&gt;som ytterst osannolikt att en föreningsbanks rörelse skulle överlåtas till an-&lt;br&gt;nan bank än föreningsbank. Efter förslag från lagrådet ändrades bestämmel-&lt;br&gt;sen så att den kom att röra förvärv endast av bankaktiebolags och sparbanks&lt;br&gt;rörelse. Möjligheterna att förvärva en föreningsbanks rörelse är uttöm-&lt;br&gt;mande reglerade i 10 kap. 8 och 8 a §§ föreningsbankslagen (1987:620).&lt;br&gt;Dessutom kvarstår viss skillnad i bestämmelsen i 2 kap. 10 § bankrörelsela-&lt;br&gt;gen om bestämmande av kapitalkravet i banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter omstruktureringen av sparbanks- och förcningsbanksrörelserna&lt;br&gt;kommer bankväsendet i Sverige att domineras av affärsbanker och samlade&lt;br&gt;sparbanks- resp, föreningsbanksgrupper. Även effekterna av omstrukture-&lt;br&gt;ringen talar för enhetliga rörelseregler. De bestämmelser jag nu föreslår&lt;br&gt;kommer att vara tillämpliga även för kvarvarande sparbanker och lokala&lt;br&gt;föreningsbanker. Eftersom förfaranden enligt bestämmelserna kräver till-&lt;br&gt;stånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektio-&lt;br&gt;nen utgör det inte något problem att kretsen banker som berörs av bestäm-&lt;br&gt;melserna vidgas. Jag utgår från att tillstånd även i fortsättningen kommer att&lt;br&gt;ges först efter en omsorgsfull prövning av förutsättningarna i varje enskilt&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare några frågor bör tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 6 § tredje stycket bankrörelselagen krävs inte tillstånd för&lt;br&gt;sparbanks förvärv av aktier i Sparbankernas Bank eller för central förenings-&lt;br&gt;banks förvärv av aktier i Föreningsbankernas Bank. Efter den pågående om-&lt;br&gt;struktureringen av sparbanksrörelsen skall Sparbankernas Bank ingå som&lt;br&gt;dotterbank i koncernen Sparbanksgruppen. Av aktiekapitalet i Sparbanker-&lt;br&gt;nas Bank utgörs för närvarande 44 % av preferensaktier som ägs av andra&lt;br&gt;än sparbanker. Sparbankernas aktieinnehav motsvarar emellertid 92 % av&lt;br&gt;röstetalet. Kvarvarande sparbanker skall, som ett led i omstruktureringen,&lt;br&gt;överlåta sina aktier i Sparbankernas Bank till holdingbolaget Sparbanks-&lt;br&gt;gruppen AB och som ersättning erhålla aktier i det bolaget. Något skäl att&lt;br&gt;bibehålla undantaget avseende sparbankers förvärv av aktier i Sparbanker-&lt;br&gt;nas Bank föreligger således inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förvärv av aktier i Föreningsbankernas Bank har i SFFs fram-&lt;br&gt;ställning (se bilaga 1) anförts att de centrala föreningsbankerna och SFF till-&lt;br&gt;sammans äger 93,4 % av röstetalet och 80 % av aktiekapitalet samt att avsik-&lt;br&gt;ten är att Föreningsbankernas Bank skall helt integreras i den nya centrala&lt;br&gt;föreningsbanken. Arbetet med att verkställa detta pågår och skall vara slut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fört före årskiftet 1991/1992. Förutsatt att omstruktureringen av förenings-&lt;br&gt;bankerna sker på sätt som angetts kommer kravet på tillstånd för central&lt;br&gt;föreningsbanks förvärv av aktier i Föreningsbankernas Bank inte att vålla&lt;br&gt;några praktiska problem. Skulle Föreningsbankernas Bank finnas kvar efter&lt;br&gt;årskiftet erfordras endast ett tillståndsbeslut för att den nya centrala före-&lt;br&gt;ningsbanken skall kunna förvärva återstående aktier. Inte heller undantaget&lt;br&gt;avseende förvärv av aktier i Föreningsbankernas Bank bör därför bestå, till&lt;br&gt;följd varav 2 kap. 6 § tredje stycket bankrörelselagen kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 10 § bankrörelselagen om bestämmande av kapitalkravet i banker&lt;br&gt;anges i andra stycket bl.a. att fordringar mellan en sparbank och Sparban-&lt;br&gt;kernas Bank resp, fordringar mellan en föreningsbank och Föreningsban-&lt;br&gt;kernas Bank skall undantas vid bestämmande av kapitalkravet. Av förarbe-&lt;br&gt;tena (prop. 1989/90:43 s. 113) framgår att skälet för detta är att det inte an-&lt;br&gt;setts rimligt att nämnda affärsbankers förvaltning av sparbankers resp, före-&lt;br&gt;ningsbankers överskottslikvider skall föranleda krav på kapital täckning. Om&lt;br&gt;inte dessa fordringar undantogs från krav på kapitaltäckning skulle de lokala&lt;br&gt;bankernas upplåningskostnader öka. I avvaktan på resultaten av det på-&lt;br&gt;gående arbetet med omstrukturering av spar- och föreningsbankerna förelig-&lt;br&gt;ger det för närvarande enligt min mening inte skäl för att nu närmare över-&lt;br&gt;väga någon ändring i den angivna bestämmelsen. Den pågående anpass-&lt;br&gt;ningen av svensk lagstiftning till EGs regelsystem medför emellertid att frå-&lt;br&gt;gan måste tas upp på nytt vid ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 15 § tredje stycket bankrörelselagen får en sparbank och en&lt;br&gt;central föreningsbank, efter tillstånd av finansinspektionen, lämna vinstan-&lt;br&gt;delslån till ett företag som tillgodoser för sparbanker eller föreningsbanker&lt;br&gt;gemensamma intressen. Bestämmelsen, som motiverades med att de syften&lt;br&gt;som bär upp förbudet mot vinstandelslån inte gör sig gällande på samma sätt&lt;br&gt;när det är fråga om att lämna vinstandelslån till företag som tillgodoser för&lt;br&gt;sparbanker eller föreningsbanker gemensamma intressen, utgör således ett&lt;br&gt;undantag från huvudregeln i första stycket. Där sägs att en bank inte vid av-&lt;br&gt;tal om kredit eller i sin rörelse i övrigt får förbehålla sig andel i vinst på affär&lt;br&gt;som banken inte själv får avsluta. I fjärde stycket finns en hänvisning till be-&lt;br&gt;stämmelserna i 15 a§ om rätt att lämna vinstandelslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till 2 kap. 15 § bankrörelselagen (prop. 1986/87:12, Band 1,&lt;br&gt;s. 243 f) angavs bl.a. att vissa av de bolag som tillgodosåg för sparbanker&lt;br&gt;gemensamma intressen ingick i en koncern med Svenska sparbanksföre-&lt;br&gt;ningen som moderföretag och att alltför stora aktieförvärv i dessa bolag från&lt;br&gt;de enskilda sparbankerna skulle bryta ut bolagen ur föreningskoncernen.&lt;br&gt;Vinstandelslån ansågs vara ett lämpligt alternativ till aktieförvärv i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående omstruktureringen av sparbanks- och föreningsbanksrörel-&lt;br&gt;serna innebär bl.a. att branschfunktionerna tagits över av Sparbanksgrup-&lt;br&gt;pen AB resp, den nybildade Sveriges Föreningsbank, central föreningsbank.&lt;br&gt;Svenska sparbanksföreningen befinner sig under avveckling och Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund har trätt i likvidation. Omstruktureringen med-&lt;br&gt;för att det inte längre finns behov av att ha kvar undantagsregeln i 2 kap.&lt;br&gt;15 § tredje stycket bankrörelselagen. Genom en redaktionell ändring kan&lt;br&gt;hänvisningen i fjärde stycket flyttas till första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Bestämmelser om bankinspektionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:37&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1991 att per den 1 juli samma år slå samman bank-&lt;br&gt;inspektionen och försäkringsinspektionen till en myndighet, finansinspek-&lt;br&gt;tionen (prop. 1990/91:177, NU44, rskr. 383). I det sammanhanget antogs en&lt;br&gt;särskild lag som generellt föreskriver att författningsbestämmelser om bank-&lt;br&gt;inspektionen eller försäkringsinspektionen skall avse finansinspektionen&lt;br&gt;(SFS 1991:936). Däremot gjordes inga ändringar i de författningar som inne-&lt;br&gt;håller bestämmelser om bankinspektionen eller försäkringsinspektionen.&lt;br&gt;Tanken är att detta skall göras i det löpande författningsarbetet. I enlighet&lt;br&gt;härmed bör bankrörelselagens bestämmelser om bankinspektionen nu änd-&lt;br&gt;ras så att de i stället avser finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats ett för-&lt;br&gt;slag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Lagrådets hörande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är sådant att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Framställning från Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Framställning om ändring av 10 kap 8 § Föreningsbankslagcn (FBL) m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en rationell organisationsstruktur har inom före-&lt;br&gt;ningsbanksrörelsen principbeslut fattats om att sammanföra de nuvarande&lt;br&gt;tolv centrala föreningsbankerna till en riksomfattande central föreningsbank&lt;br&gt;med namnet Sveriges Föreningsbank, central föreningsbank. Sammanlägg-&lt;br&gt;ningen förutses ske i form av fusion genom kombination enligt 10 kap 2 §&lt;br&gt;FBL. I den nya banken kommer jämväl Sveriges Föreningsbankers För-&lt;br&gt;bunds verksamhet att integreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap 8 § FBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de tolv centrala föreningsbankerna har elva en enhetlig organisations-&lt;br&gt;form bestående av central föreningsbank med anslutna lokala föreningsban-&lt;br&gt;ker. Till de senare är de enskilda medlemmarna anslutna. I en av de centrala&lt;br&gt;bankerna, Mälarprovinsernas Föreningsbank (MÄL), tillämpas med stöd av&lt;br&gt;lagstiftningen sedan 1960-talet en annan organisationsmodell, s k tvåledsor-&lt;br&gt;ganisation. Denna organisationsform kännetecknas av att lokala förenings-&lt;br&gt;banker saknas, vilket innebär att medlemmarna är anslutna direkt till den&lt;br&gt;centrala banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att den nya banken skall bli rationell är att den får en&lt;br&gt;enhetlig medlemsstruktur. Detta blir inte fallet om MÄL i oförändrat skick&lt;br&gt;skulle ingå i fusionen. Man skulle då få en medlemskader bestående av ca&lt;br&gt;350 lokala banker, härrörande från de elva centrala bankerna som har en&lt;br&gt;likartad organisation samt ca 58 000 enskilda medlemmar som nu är direk-&lt;br&gt;tanslutna till MÄL, ett förhållande som givetvis inte är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå formell likställighet med övriga centrala banker krävs att&lt;br&gt;man inom MÄLs verksamhetsområde bildar en eller flera lokala förenings-&lt;br&gt;banker. Till denna eller dessa överföres de tillgångar, skulder och delar av&lt;br&gt;fonderna som skall eller bör tillkomma lokal föreningsbank. Likaledes skall&lt;br&gt;givetvis även de enskilda medlemmarna i MÄLs centrala föreningsbank&lt;br&gt;överföras till vederbörlig lokal bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lagrum som i detta sammanhang är akutellt är 10 kap 8 § FBL, Överta-&lt;br&gt;gande av del av annan föreningsbanks rörelse. Tillkomsten av däri intagna&lt;br&gt;bestämmelser får ses som en konsekvens av banklagsutredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning att föreningsbanksrörelsen skulle själv få bestämma över sin interna or-&lt;br&gt;ganisation och att lagstiftningen skulle dels underlätta önskvärda struktur-&lt;br&gt;förändringar, dels undanröja eventuella legala hinder härför. Som ett led i&lt;br&gt;detta strävande infördes ett nytt fusionsförfarande, fusion genom kombina-&lt;br&gt;tion (FBL 10:2), som i många fall är enklare än den tidigare enda möjliga&lt;br&gt;absorptionsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man var emellertid på det klara med att behov kunde föreligga att över-&lt;br&gt;föra del av lokal föreningsbanks rörelse till annan lokal föreningsbanks rö-&lt;br&gt;relse, liksom att skäl kunde föreligga för central föreningsbank att förvärva&lt;br&gt;del av annan föreningsbanks (central eller lokal) rörelse. Första stycket i&lt;br&gt;FBL 10:8 utformades också så att dessa förutsebara behov tillgodosågs. Där-&lt;br&gt;emot förutsåg man inte det motsatta förhållandet som nu är akutellt, nämli-&lt;br&gt;gen att lokal föreningsbank övertar del av central föreningsbanks rörelse.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör därför ändras så att överlåtelse av del av annan förenings-&lt;br&gt;banks rörelse skall kunna ske fritt oavsett vilken typ av föreningsbank den&lt;br&gt;förvärvande eller överlåtande banken tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ifrågavarande paragrafen är emellertid behäftad med ännu en brist&lt;br&gt;som bör rättas till för att paragrafen skall fylla sin tänkta funktion. I motsats&lt;br&gt;till vad som gäller vid fusion enligt 1 och 2 §§ reglerar inte 8 § frågan om&lt;br&gt;överförande av medlemskapen till den övertagande banken. Detta får när-&lt;br&gt;mast ses som ett förbiseende vid lagens tillkomst. Kravet på medlemskap&lt;br&gt;för person som önskar erhålla kredit har alltid varit en central princip inom&lt;br&gt;jordbrukskasse-föreningsbanksrörelsen. Lagstadgandet härom är visserli-&lt;br&gt;gen numera avskaffat men kravet kvarstår ändå fullt ut genom stadgebe-&lt;br&gt;stämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det aktuella fallet gäller det alltså att överföra ca 58 000 medlemmmar i&lt;br&gt;central föreningsbank till en eller flera lokala banker. Att införskaffa nya&lt;br&gt;inträdesansökningar från alla dessa medlemmar är i praktiken omöjligt. För-&lt;br&gt;bundet hemställer därför om ett sådant tillägg till 10 kap 8 § FBL att ett över-&lt;br&gt;tagande av del av annan föreningsbanks rörelse även innefattar medlemska-&lt;br&gt;pet för berörda. Det bör påpekas att lagändringen är nödvändig inte bara för&lt;br&gt;den nu aktuella situationen utan har betydelse vid varje framtida förändring&lt;br&gt;av rörelsens struktur i de fall fusionsinstitutet inte kommer till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsbankerna arbetar med likalydande stadgar över hela fältet.&lt;br&gt;Medlemmarnas rättigheter är därför desamma oavsett vilken föreningsbank&lt;br&gt;vederbörande tillhör. Inte desto mindre bör medlem genom uttryckligt stad-&lt;br&gt;gande i paragrafen tillförsäkras en liknande rätt till utträde som tillkommer&lt;br&gt;medlem som inte samtyckt till fusion enligt 10 kap 3 § andra stycket FBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis hemställer förbundet att 10 kap 8 § FBL ändras så&lt;br&gt;att övertagande av del av annan föreningsbanks rörelse får ske fritt mellan&lt;br&gt;föreningsbanker oavsett vilken typ av föreningsbank övertagandet av-&lt;br&gt;ser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att övertagande av del av annan föreningsbanks rörelse skall avse även be-&lt;br&gt;rörda medlemmar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att dessa medlemmar tillförsäkras en liknande rätt till utträde som tillkom-&lt;br&gt;mer medlem vid fusion enligt 10 kap 3 § andra stycket FBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av Mälarprovinsernas Föreningsbanks organisation ingår som ett&lt;br&gt;förberedande och grundläggande moment för den riksomfattande fusion&lt;br&gt;som är avsedd att genomföras under 1991 och med avsett formellt ikraftträ-&lt;br&gt;dande 1992-01-01. Förbundet hemställer därför om skyndsammast möjliga&lt;br&gt;behandling av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Andra lagändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala föreningsbankerna och förbundet äger tillsammans aktiemajori-&lt;br&gt;teten (ca 93,4 % av rösterna och 80 % av kapitalet) i Föreningsbankernas&lt;br&gt;Bank, som är rörelsens affärsbank. Föreningsbankernas Bank är förenings-&lt;br&gt;bankernas clearingbank, förvaltar föreningsbankernas likviditetsreserv, skö-&lt;br&gt;ter utlands- och fondkommissionsrörelsen m m. Föreningsbankernas Bank&lt;br&gt;kommer i inledningsskedet att vara dotterbolag till Sveriges Föreningsbank&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att - troligen - så småningom helt integreras i Sveriges Föreningsbank&lt;br&gt;sedan utestående aktier köpts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns enligt bankrörelselagen (BRL) vissa skillnader i rö-&lt;br&gt;relseregler mellan bankaktiebolag, å ena sidan, och sparbanker och före-&lt;br&gt;ningsbanker, å andra sidan. Dessa skillnader har sin historiska bakgrund i&lt;br&gt;tidigare skillnader i verksamhetsinriktning, men även andra skäl såsom stor-&lt;br&gt;lek m m torde ha haft betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF anser att det inte längre finns anledning att bibehålla dessa olikartade&lt;br&gt;rörelseregler. SFF avser närmare bestämt följande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap 4 § BRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolag får enligt paragrafens andra stycke efter tillstånd av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande bankinspektionen, inrätta filial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 utlandet. Sådant tillstånd skall lämnas om den planerade rörelsen kan antas&lt;br&gt;komma att uppfylla kraven på en sund bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsatsvis gäller således att central föreningsbank inte kan inrätta filial i&lt;br&gt;utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap 6 § BRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande bankin-&lt;br&gt;spektionen, får ett bankaktiebolag förvärva aktie i annat bankaktiebolag&lt;br&gt;samt aktie eller andel i utländskt bankföretag och i svenkt eller utländskt&lt;br&gt;företag, vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt samma paragraf får en central föreningsbank förvärva aktie eller&lt;br&gt;andel i svenskt företag vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsen-&lt;br&gt;det eller det allmänna eller som tillgodoser för föreningsbanker gemen-&lt;br&gt;samma intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid föreligger således en skillnad i så måtto att bankaktiebolag får för-&lt;br&gt;värva aktie i annat bankaktiebolag, vilket central föreningsbank inte får&lt;br&gt;(med undantag för FB Banken). Vidare får bankaktiebolag förvärva aktie&lt;br&gt;eller andel i utländskt bankföretag och i annat utländskt företag vilket inte&lt;br&gt;central föreningsbank får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap 7 § BRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen gäller att sparbank och central föreningsbank endast efter&lt;br&gt;tillstånd av bankinspektionen får medverka vid emission av aktier mm på&lt;br&gt;den allmänna marknaden. Motsatsvis gäller således att bankaktiebolags&lt;br&gt;medverkan i denna typ av verksamhet inte kräver tillstånd av bankinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap 14 § BRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en huvudregel gäller enligt denna paragraf att när en bank beviljar kre-&lt;br&gt;dit får den inte avtala att bankens fordran skall medföra rätt till betalning&lt;br&gt;först efter låntagarens övriga borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bank-&lt;br&gt;inspektionen får dock en central föreningsbank avtala om sådant villkor vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beviljande av kredit till svenskt företag, vars ändamål kan anses vara till&lt;br&gt;nytta för bankväsendet eller det allmänna. Bankaktiebolag får efter tillstånd&lt;br&gt;avtala om sådant villkor vid beviljande av kredit till annat bankaktiebolag,&lt;br&gt;till utländskt bankföretag eller till sådant svenskt eller utländskt företag vars&lt;br&gt;ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att central föreningsbank inte får avtala om sådant villkor&lt;br&gt;vid beviljande av kredit till annat bankaktiebolag, utländskt företag eller ut-&lt;br&gt;ländskt bankföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF anser att ovan angivna bestämmelser bör ändras på sådant sätt att&lt;br&gt;central föreningsbank jämställs med bankaktiebolag. Det framstår som&lt;br&gt;märkligt om det blivande moderbolaget för Föreningsbankernas Bank får&lt;br&gt;operera under mer restriktiva bestämmelser i angivna avseenden än dotter-&lt;br&gt;bolaget. Under alla förhållanden framstår en ändring av angivna regler som&lt;br&gt;helt nödvändig för att på sikt möjliggöra den tänkta integrationen mellan&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbank och Föreningsbankernas Bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF hemställer att bankrörelselagen ändras i angivna hänseenden, om&lt;br&gt;möjligt redan med verkan från 1992Ä01Å01. Det bör rimligen inte föreligga&lt;br&gt;några problem att ändra lagreglerna vad avser tillämpningen på central före-&lt;br&gt;ningsbank. Den planerade sammanslagningen av de tolv centrala förenings-&lt;br&gt;bankerna leder till en rikstäckande central föreningsbank med en koncern-&lt;br&gt;balansomslutning överstigande 120 mdr kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF har f n ännu inte full överblick över alla frågor som på olika sätt måste&lt;br&gt;lösas under fusionsprocessen. Det är därför inte uteslutet att behov av ytter-&lt;br&gt;ligare lagändringar kan visa sig föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga som ännu inte slutligt lösts är SFFs integrering i den plane-&lt;br&gt;rade nya centrala föreningsbanken. Föreningsbankslagen reglerar endast fu-&lt;br&gt;sioner mellan föreningsbanker. SFF är en ekonomisk förening vars enda&lt;br&gt;medlemmar är de tolv centrala föreningsbankerna. Formella legala möjlig-&lt;br&gt;heter för att SFF skall kunna delta i fusionen saknas således. Alternativet&lt;br&gt;till fusion är att SFF likvideras - en naturlig följd av att SFFs medlemmar&lt;br&gt;fusionerar - och att SFFs tillgångar utskiftas till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken integrationslösning som slutligen väljs, varvid fusionsal-&lt;br&gt;terntivet förutsätter lagändring, utgår SFF från att integrationen kan genom-&lt;br&gt;föras utan skattekonsekvenser i enlighet med den praxis som etablerats vid&lt;br&gt;bankfusioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan SFF fått full överblick över de frågor som måste lösas under fu-&lt;br&gt;sionsprocessen - sannolikt inom de närmaste månaderna - kan SFF således&lt;br&gt;få anledning att återkomma med begäran om ytterligare lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för närvarande mest akuta frågan gäller den under 1 ovan berörda&lt;br&gt;ändringen av 10 kap 8 § FBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVERIGES FÖRENINGSBANKERS FÖRBUND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Svenson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torbjörn Kyhlstedt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissammanställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena över framställning den 11 januari&lt;br&gt;1991 från Sveriges Föreningsbankers Förbund om ändringar i hankrörelsela-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över framställningen från Sveriges Föreningsban-&lt;br&gt;kers Förbund om ändringar i bankrörelselagen avgetts av fullmäktige i Sveri-&lt;br&gt;ges riksbank, finansinspektionen, näringsfrihetsombudsmannen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Sparbanksgruppen AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har förklarat att det avstår från att avge yttrande över&lt;br&gt;framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har anfört:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige tillstyrker Sveriges Föreningsbankers Förbunds framställning&lt;br&gt;om ändringar i bankrörelselagen. Det är en strävan att de legala rörelsereg-&lt;br&gt;lerna för banker blir så lika som möjligt för olika associationsformer. Bevak-&lt;br&gt;ning av att bank inte bedriver rörelse för vilken kompetens ej finns bör i&lt;br&gt;första hand göras i samband med i förekommande fall regeringens och finan-&lt;br&gt;sinspektionens tillståndsprövning och i övrigt ske inom finansinspektionens&lt;br&gt;löpande tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har beretts tillfälle avge yttrande över en framställning från&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund om ändringar i bankrörelselagen&lt;br&gt;(BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till framställningen är följande. Bankrörelselagen gör på&lt;br&gt;några punkter skillnad mellan vad som gäller för bankaktiebolag och för cen-&lt;br&gt;tral föreningsbank. De centrala föreningsbankerna och förbundet äger idag&lt;br&gt;aktiemajoriteten i Föreningsbankernas Bank, som är rörelsens bankaktiebo-&lt;br&gt;lag. De verksamheter som endast får bedrivas av bankaktiebolag kan således&lt;br&gt;för föreningsbanksrörelsens del idag bedrivas i Föreningsbankernas Bank.&lt;br&gt;De centrala föreningsbankerna planerar att gå samman till Sveriges Före-&lt;br&gt;ningsbank. Därefter avses på sikt även Föreningsbankernas Bank bli inte-&lt;br&gt;grerad i Sveriges Föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framställningen anförs att det inte längre finns anledning att behålla&lt;br&gt;dessa skillnader i rörelseregler och att en ändring är nödvändig för att möjlig-&lt;br&gt;göra den framtida fusionen mellan Sveriges Föreningsbank och Förenings-&lt;br&gt;bankernas Bank, eftersom därefter inget bankaktiebolag skulle ingå i före-&lt;br&gt;ningsbanksrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De punkter på vilka avvikelser i rörelsereglerna mellan bankaktiebolag&lt;br&gt;och föreningsbank anförs och som nu begärs ändrade är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bankaktiebolag men inte föreningsbank får, efter regeringens eller finan-&lt;br&gt;sinspektionens tillstånd, inrätta filial i utlandet (1 kap 4 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bankaktiebolag men inte föreningsbank får, efter regeringens eller fi-&lt;br&gt;nansinspektionens tillstånd, förvärva aktier i annat bankaktiebolag eller&lt;br&gt;andel i utländskt bankföretag eller annat utländskt företag (2 kap 6 §&lt;br&gt;BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Bankaktiebolag får utan tillstånd av finansinspektionen medverka vid&lt;br&gt;emission av aktier m m på den allmänna marknaden, medan förenings-&lt;br&gt;bank måste ha sådant tillstånd (2 kap 7 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Bankaktiebolag får, efter regeringens eller finansinspektionens tillstånd,&lt;br&gt;vid beviljande av kredit till annat bankaktiebolag, till utländskt bankföre-&lt;br&gt;tag eller till sådant svenskt eller utländskt företag vars ändamål kan anses&lt;br&gt;vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna avtala att bankens&lt;br&gt;fordran skall medföra rätt till betalning först efter låntagarens övriga bor-&lt;br&gt;genärer. Föreningsbank får, efter tillstånd, avtala om sådant villkor en-&lt;br&gt;dast vid beviljande av kredit till svenskt företag vars ändamål kan anses&lt;br&gt;vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna (2 kap 14 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande medverkan vid emission av aktier har numera den ändringen&lt;br&gt;gjorts, att den angivna paragrafen i BRL upphävts (SFS 1991:1018). Samti-&lt;br&gt;digt har i lagen om värdepappersrörelse (1991:981) införts krav på tillstånd&lt;br&gt;för värdepappersrörelse, vari ingår medverkan vid emission, utan skillnader&lt;br&gt;mellan olika slag av institut. Av de fyra framlagda förslagen om lagändring&lt;br&gt;återstår således tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktiges mening bör de rörelseregler som gäller för banker så&lt;br&gt;långt möjligt vara lika, oberoende av bankens associationsform. Lagen har&lt;br&gt;dock på vissa punkter uppställt begränsningar för centrala föreningsbanker&lt;br&gt;som inte gäller för bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu de tolv centrala föreningsbankerna avser att gå samman till en&lt;br&gt;bank och på sikt även planerar ett samgående med Föreningsbankernas&lt;br&gt;Bank, som idag har de friare rörelsereglerna, bör enligt fullmäktiges mening&lt;br&gt;inga betänkligheter föreligga mot att central föreningsbank på de angivna&lt;br&gt;punkterna i bankrörelselagen ges samma rörelseregler som bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de föreslagna lagändringarna är det dessutom fråga om verksamhet som&lt;br&gt;ändock inte får bedrivas utan tillstånd från regeringen eller finansinspektio-&lt;br&gt;nen. Den restriktivitet som eventuellt kunde visa sig motiverad kan därför i&lt;br&gt;förekommande fall ta sig uttryck i ett vägrat tillstånd, snarare än i ett gene-&lt;br&gt;rellt lagförbud. I övrigt bör det få ankomma på finansinspektionen att i den&lt;br&gt;löpande tillsynen bevaka att en bank har tillbörlig kompetens att sköta den&lt;br&gt;rörelse som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan därför tillstyrka den begäran om ändringar i bankrörelse-&lt;br&gt;lagen som framförts av Sveriges Föreningsbankers Förbund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Finansinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund anser att ett antal olikheter mellan&lt;br&gt;bankinstitutens rörelseregler bör ändras på så sätt att en central förenings-&lt;br&gt;bank jämställs med ett bankaktiebolag. Finansinspektionen noterar därvid&lt;br&gt;att 2 kap 7 § bankrörelselagen upphört att gälla och ersatts av bestämmelser&lt;br&gt;som inte gör skillnad mellan olika bankinstitut. Kreditmarknadskommittén&lt;br&gt;har i sitt betänkande, SOU 1988:29, funnit det angeläget att undanröja den&lt;br&gt;skillnad mellan de olika bankgrupperna som, såvitt gäller möjligheten att&lt;br&gt;etablera sig utomlands, alltjämt finns i bankrörelselagen. Finansinspektio-&lt;br&gt;nen anser att kreditmarknaden generellt bör omfattas av enhetliga och där-&lt;br&gt;med så långt möjligt konkurrensneutrala regelsystem. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt med hänsyn till att tillståndsplikt föreligger för bankaktiebolagen enligt&lt;br&gt;de aktuella rörelsereglerna tillstyrker finansinspektionen den aktuella fram-&lt;br&gt;ställningen. En förändring av de aktuella rörelsereglerna bör av samma skäl&lt;br&gt;även innefatta en motsvarande förändring av rörelsereglerna för sparban-&lt;br&gt;kerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankaktiebolagen gäller i ett antal fall mindre restriktiva rörelseregler&lt;br&gt;enligt bankrörelselagen, nedan benämnd BRL, än de som gäller för de cen-&lt;br&gt;trala föreningsbankerna och sparbankerna. Sveriges Föreningsbankers För-&lt;br&gt;bund anser att följande bestämmelser bör ändras på sådant sätt att en central&lt;br&gt;föreningsbank jämställs med ett bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central föreningsbank eller sparbank får enligt 1 kap 4 § BRL inte inrätta&lt;br&gt;filial i utlandet. Föredragande statsråd har i prop 1986/87:12, sid 202, fram-&lt;br&gt;hållit att ”Möjligheten för sparbanker och föreningsbanker att förvärva ak-&lt;br&gt;tier i utländska bankföretag övervägs av kreditmarknadskommittén. Jag fin-&lt;br&gt;ner det naturligt att filialetablering utomlands för dessa banker prövas i sam-&lt;br&gt;band med frågan om aktieförvärv i sådana företag.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag får enligt 2 kap 6 § BRL efter tillstånd bl.a. förvärva&lt;br&gt;aktie i annat bankaktiebolag samt aktie eller andel i utländskt bankföretag&lt;br&gt;och i utländskt företag, vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsen-&lt;br&gt;det eller det allmänna. Detta gäller även i fråga om garantifondbevis, för-&lt;br&gt;lagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdats av sådana företag. Med&lt;br&gt;banks förvärv av garantifondbevis jämställs utfärdande av garantifondför-&lt;br&gt;bindelsc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central föreningsbank eller sparbank har inte denna förvärvsrätt. Av&lt;br&gt;prop. 1986/87:12, sid 221, framgår att ”Till skillnad mot bankaktiebolagen&lt;br&gt;får sparbanker och centala föreningsbanker inte rätt att förvärva aktier i an-&lt;br&gt;nat bankaktiebolag än sådant som tillgodoser för resp, bankkategori gemen-&lt;br&gt;samma intressen nämligen Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas&lt;br&gt;Bank. Inte heller får sådana banker rätt att förvärva aktier eller andelar i&lt;br&gt;utländska företag. Detta överensstämmer med vad som gälller enligt SpL&lt;br&gt;och JkL. Sparbanksväsendets och jordbrukskasserörelsens förvärv av aktier&lt;br&gt;i sådana företag kan dock redan nu ske genom Sparbankernas Bank resp.&lt;br&gt;Föreningsbankernas Bank. Frågan om sparbanks och föreningsbanks rätt till&lt;br&gt;etablering utomlands skall övervägas av kreditmarknadskommittén.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 2 kap 15 a § BRL vilken träder ikraft 1991-08-01 ges en bank, dvs.&lt;br&gt;samtliga bankinstitut, utvidgad rätt att förvärva aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap 7 § BRL upphör att gälla 1991-08-01. Den ersätts av bestämmelser i&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse (1991:981) vilka inte gör skillnad mellan olika&lt;br&gt;bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolag får enligt 2 kap 14 § BRL efter tillstånd avtala om villkor&lt;br&gt;att bankens fordran skall medföra rätt till betalning först efter låntagarens&lt;br&gt;övriga borgenärer vid beviljande av kredit till annat bankaktiebolag, till&lt;br&gt;uländskt bankföretag eller till sådant svenskt eller utländskt företag, vars än-&lt;br&gt;damål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna. Central&lt;br&gt;föreningsbank eller sparbank har endast motsvarande möjlighet avseende&lt;br&gt;kredit till svenskt företag. Av prop 1980/81:36, sid 24, framgår att banklags-&lt;br&gt;utredningen (Fi 1976:04) anser ”det rimligt och riktigt att bankerna skall&lt;br&gt;kunna skjuta till kapital i företag med bankfrämjande ändamål i form av så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl aktiekapital och förlagslån som lån med tillbakaskjuten förmånsrätt......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren bör emellertid vara desamma som i fråga om aktier och förlagsbe-&lt;br&gt;vis.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ovan nämnda reglering i 2 kap 15 a § BRL ges emellertid även&lt;br&gt;samtliga bankinstitut rätt att inom en viss ram bevilja s.k. lån med efterställd&lt;br&gt;betalningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kreditmarknadskommitténs betänkande, SOU 1988:29, sid 231, fram-&lt;br&gt;går, angående bankernas förvärv av aktier och andelar i organisationsföre-&lt;br&gt;tag, att enligt kommitténs mening bör ”utgångspunkten vara att de olika&lt;br&gt;banklagarna skall så långt det är möjligt lämna utrymme för konkurrens mel-&lt;br&gt;lan de olika bankgrupperna på lika villkor. Det framstår numera mot bak-&lt;br&gt;grund av bankvärldens ökade internationalisering som angeläget att försöka&lt;br&gt;undanröja den skillnad som, såvitt gäller möjligheten att etablera sig utom-&lt;br&gt;lands, alltjämt finns i bankrörelselagen.......Därtill kommer att det för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spar- och föreningsbanker som önskar etablera sig utomlands skall krävas&lt;br&gt;att bankinspektionen lämnat tillstånd till etableringen. Det finns således en&lt;br&gt;möjlighet att bevaka att endast större spar- och föreningsbanker kommer att&lt;br&gt;etablera sig utomlands.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att kreditmarknaden generellt bör omfattas av&lt;br&gt;enhetliga och därmed så långt möjligt konkurrensneutrala regelsystem. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund samt med hänsyn till att tillståndsplikt föreligger för bank-&lt;br&gt;aktiebolagen enligt de aktulla rörelsereglerna tillstyrker finansinspektionen&lt;br&gt;framställningen. En förändring av de aktuella rörelsereglerna bör av samma&lt;br&gt;skäl även innefatta en motsvarande förändring av rörelsereglerna för spar-&lt;br&gt;bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Näringsfrihetsombudmannen (NO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som NO anförde då frågan om ändring av 10 kap. 8 § föreningsbankslagen&lt;br&gt;nyligen var aktuell ser NO från konkurrenssynpunkt positivt på förenings-&lt;br&gt;banksrörelsens strävan att skapa en rationell organisationsstruktur. Den om-&lt;br&gt;strukturering som både landets föreningsbanker och sparbanker är på väg&lt;br&gt;att genomföra eller har genomfört har till ett syfte att storleksmässigt uppnå&lt;br&gt;slagkraftiga enheter i konkurrensen med affärsbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga frågor som Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF) tar upp i&lt;br&gt;sin framställning, och som är aktuella i denna remiss, kan sägas gälla vissa&lt;br&gt;kvarstående skillander i rörelseregler mellan å ena sidan bankaktiebolag och&lt;br&gt;å andra sidan föreningsbanker och sparbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett övergripande syfte med den reformering av banklagstiftningen som i&lt;br&gt;flera omgångar gjorts sedan 1960-talet har varit att skapa konkurrensneutra-&lt;br&gt;litet mellan de olika bankkategorierna. I den mån som kvarstående skillna-&lt;br&gt;der i rörelseregler i de olika banklagarna får till följd ojämlikhet i konkur-&lt;br&gt;rensförutsättningar mellan bankinstituten uppstår en diskriminering på&lt;br&gt;grund av den offentliga regleringen av bankerna. Det är från konkurrenssyn-&lt;br&gt;punkt angeläget att föreningsbanker och sparbanker inte hindras i sitt age-&lt;br&gt;rande på marknaden av kvarstående diskriminerande inslag i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som SFF tar upp i sin framställning utgör såvitt NO kan bedöma&lt;br&gt;exempel på sådan kvarstående diskriminering som berörts ovan. Ändringar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den av SFF föreslagna riktningen synes därför angelägna från de utgångs-&lt;br&gt;punkter som NO har att beakta. NO tillstyrker således att ändringar i be-&lt;br&gt;rörda lagar i huvudsaklig överensstämmelse med SFF:s förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Svenska Bankföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har av finansdepartementet beretts tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över en framställning från Sveriges Föreningsbankers Förbund om&lt;br&gt;ändringar i bankrörelselagen. Föreningen har ingen erinran mot att bestäm-&lt;br&gt;melserna i bankrörelselagen ändras så att verksamhetsbetingelserna för cen-&lt;br&gt;tral föreningsbank likställs med dem som gäller för bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Sparbanksgruppen AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen AB, som numera övertagit Svenska sparbanksförening-&lt;br&gt;ens funktion som branschorgan och företrädare för sparbankssektorn, har&lt;br&gt;beretts tillfälle att avge yttrande i rubricerade ärende. Sparbanksgruppen får&lt;br&gt;i anledning härav anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund (nedan benämnt förbundet) har hem-&lt;br&gt;ställt om att vissa av bankrörelselagens rörelseregler ändras så att en central&lt;br&gt;föreningsbank jämställs med ett bankaktiebolag. De bestämmelser i bankrö-&lt;br&gt;relselagen som avses och som ger bankaktiebolag möjligheter som inte före-&lt;br&gt;ningsbanker och sparbanker har, är 1 kap 4 § (möjlighet att efter tillstånd&lt;br&gt;inrätta filial i utlandet), 2 kap 6 § (möjlighet att efter tillstånd förvärva bl a&lt;br&gt;aktier i bankaktiebolag, utländska bankföretag och andra utländska före-&lt;br&gt;tag), 2 kap 7 § (möjlighet att utan särskilt tillstånd medverka vid emission av&lt;br&gt;aktier m m) och 2 kap 14 § (möjlighet att efter tillstånd träffa avtal om efter-&lt;br&gt;ställd betalningsrätt vid beviljande av kredit till bankaktiebolag, utländskt&lt;br&gt;bankföretag eller andra utländska företag). Förbundets hemställan skall ses&lt;br&gt;mot bakgrund av den omstrukturering som f.n. pågår inom föreningsbanks-&lt;br&gt;rörelsen av innebörd att nuvarande centrala föreningsbanker sammanslås till&lt;br&gt;en central riksomfattande föreningsbank och att bankaktiebolaget Före-&lt;br&gt;ningsbankernas Bank avses komma att integreras i den nya centrala före-&lt;br&gt;ningsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen konstaterar att en av de bestämmelser som avses i för-&lt;br&gt;bundets hemställan, 2 kap 7 § bankrörelselagen, upphört att gälla och att&lt;br&gt;det i det hänseendet numera inte föreligger någon skillnad mellan de olika&lt;br&gt;bankinstituten. Vidare noterar Sparbanksgruppen att det numera införts&lt;br&gt;möjligheter för samtliga bankinstitut att inom vissa ramar förvärva place-&lt;br&gt;ringsaktier och bevilja lån med efterställd betalningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen anser rent allmänt att det för de på den svenska kredit-&lt;br&gt;marknaden verksamma bankinstituten bör gälla enhetliga och därmed kon-&lt;br&gt;kurrensneutrala regler. Ett sådant synsätt torde ligga i linje med den utveck-&lt;br&gt;ling som skett på banklagstiftningsområdet under senare år. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund borde ett bifall till ifrågavarande hemställan leda till att motsvarande&lt;br&gt;förändringar görs för sparbankernas vidkommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bildandet av den finansiella koncernen Sparbanksgruppen kom-&lt;br&gt;mer emellertid de större sparbankerna och totalt ca 80% av den samlade ba-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lansomslutningcn inom sparbanksscktorn att regleras av den lagstiftning&lt;br&gt;som gäller för bankaktiebolag. Koncernen Sparbanksgruppen torde komma&lt;br&gt;att för de återstående sparbankernas räkning tillhandahålla sådana tjänster&lt;br&gt;att en förändring av de aktuella rörelsercglerna även för sparbankerna knap-&lt;br&gt;past kommer att ha någon praktisk betydelse för i vart fall de mindre av&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen har sammanfattningsvis i och för sig inget att invända&lt;br&gt;mot ett bifall till förbundets hemställan. Sparbanksgruppen anser emellertid&lt;br&gt;principiellt sett att banklagstiftningen bör vara enhetlig och konkurrens-&lt;br&gt;neutral. Mot denna bakgrund bör ett bifall till förbundets hemställan inne-&lt;br&gt;fatta motsvarande lagändringar för sparbankerna, trots att behovet av så-&lt;br&gt;dana förändringar bedöms vara begränsat efter koncernen Sparbanks-&lt;br&gt;gruppens bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbundets framställning berörs avslutningsvis i allmänna ordalag even-&lt;br&gt;tuella skattekonsekvenser av det planerade samgåendet mellan förbundet&lt;br&gt;och den nya centrala föreningsbanken. Förbundet utgår därvid ifrån att&lt;br&gt;denna integration kan genomföras utan skattekonsekvenser i enlighet med&lt;br&gt;den praxis som etablerats vid bankfusioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksgruppen vill här framhålla följande. Den strukturomvandling&lt;br&gt;som pågår inom sparbanksscktorn kommer i viss utsträckning att kunna ge-&lt;br&gt;nomföras utan skattebelastning. Skattekonsekvenser av icke obetydlig om-&lt;br&gt;fattning kommer dock att uppkomma. Någon lättnad i detta avseende har&lt;br&gt;lagstiftaren inte velat medverka till. Om det skulle visa sig att föreningsban-&lt;br&gt;kernas strukturomvandling får skatteeffekter enligt gällande rätt, förutsätter&lt;br&gt;Sparbanksgruppen att föreningsbankerna inte får gynnsammare behandling&lt;br&gt;i detta avseende än vad som kommit sparbankerna till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40044, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:NU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-11-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:12:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0337</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:12:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0337</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__37.pdf</filnamn>
<filstorlek>904266</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i bankrörelselagen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3E312239-F371-4CC8-AB3F-CCFA41BFC307</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:NU16</uppgift>
<ref_dok_id>GF01NU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i bankrörelselagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>