2284999 GF0325 1991/92 25 prop prop prop Proposition 1991/92:25 Proposition Proposition 25 0 1991-10-31 00:00:00 2025-12-19 13:41:04 1992-01-01 00:00:00 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GF0325/text https://data.riksdagen.se/dokument/GF0325 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0325 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1991/92:25</h1> <h2>med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0325/prop_199192__25-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/> Prop. 1991/92:25 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan. På regeringens vägnar Carl Bildt Anne Wibble <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget I till statsbudge- ten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 8 196,8 milj.kr. Den största delen av detta belopp, 3 560 milj, kr., avser utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därutöver föreslås ytterligare 2 771 milj.kr. till sysselsättningsskapande åtgärder, varav 1 500 milj.kr. avser investeringar i trafikens infrastruktur och 950 milj.kr. vissa byggnads- investeringar. 200 milj.kr. begärs till lokaliseringsbidrag. Drygt 1 678 milj.kr. begärs till omställningsåtgärder i jordbruket m.m. beloppet skall tillföras jordbruket i huvudsak i form av ett bidrag per djur eller per hektar av olika grödor. 1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 25 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Prop. 1991/92:25 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsråden Wibble, Hellsvik, af Ugglas, Björck, B. Westerberg, Odell, Unckel, Ask, Friggebo, Olsson, Hömlund, Lundgren, P. Westerberg <h2>Proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> Statsrådet Wibble anför: I prop. 1991/92:10 om statsbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna har föreslagits att stimulansbidrag till detta ändamål tidigareläggs, motsvarande 600 milj.kr., samt att nämnda belopp anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Regeringen har i proposition 1991/92:40 om vissa socialförsäkrings- frågor föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår under femte huvudtiteln anvisa 25 milj. kr. för bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension. Vidare har regeringen i prop. 1991/92:21 om teckning av aktier m.m. i Nordbanken föreslagit riksdagen att anvisa 3 643 milj. kr. för teckning av aktier m.m. i samband med nyemission i Nordbanken. I propositionen föreslås även att staten garanterar hela den nu aktuella emissionen. De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggs- budget I till statsbudgeten for budgetåret 1991/92. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt. Statsråden föredrar frågor om förslag till anslag m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp, departement. Med anledning av att statliga myndigheter fr.o.m. den 1 juli 1991 får avräkna ingående mervärdeskatt mot inkomsttitel är anslag till myndigheters verksamhet budgeterade exkl. mervärdeskatt. ■> <h2>Justitiedepartementet</h2> Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet Hellsvik Prop. 1991/92:25 Bilaga 1 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Andra huvudtiteln</h2> <h2>E. Kriminalvården</h2> <h3>E 5. Utrustning för kriminalvården</h3> I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 28,3 milj. kr. Vid budgetårets ingång fenns en behållning på avrundat 800 000 kr. En ny säkerhetsanläggning skall utföras vid kriminalvårdsanstalten Kumla. Regeringen har den 11 juli 1991 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad av det yttre områdesskyddet och centralvakten vid anstalten. Anläggningen behöver dessutom kompletteras med omlättande bevakningsteknisk utrustning och inredning. Kostnaderna för denna komplettering beräknas uppgå till 6 milj. kr. under budgetåret 1990/91. Medel härför har inte beräknats i budgetpropositionen 1991. Det är angeläget att den nya säkerhetsanläggningen kan tas i bruk så snart som möjligt. Jag förordar därför att de medel som behövs under innevarande budgetår begärs på tilläggsbudget. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utrustning för kriminalvården på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 6 000 000 kr. Statsrådet Wibble avslutar:                                             Prop. 1991/92:25 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att besluta om anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 och vidta åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram. Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om. Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under- protokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen enligt följande: <table border="1"> <tr><td> Justitiedepartementet</td><td> Bilaga</td><td> 1</td></tr> <tr><td> U trikesdepartementet</td><td> Bilaga</td><td> 2</td></tr> <tr><td> F örsvarsdepartementet</td><td> Bilaga</td><td> 3</td></tr> <tr><td> Socialdepartementet</td><td> Bilaga</td><td> 4</td></tr> <tr><td> Kommunikationsdepartementet</td><td> Bilaga</td><td> 5</td></tr> <tr><td> Finansdepartementet</td><td> Bilaga</td><td> 6</td></tr> <tr><td> U tbildningsdeparte mentet</td><td> Bilaga</td><td> 7</td></tr> <tr><td> Jordbruksdepartementet</td><td> Bilaga</td><td> 8</td></tr> <tr><td> Arbetsmarknadsdepartementet</td><td> Bilaga</td><td> 9</td></tr> <tr><td> Bostadsdepartementet</td><td colspan="2"> Bilaga 10</td></tr> <tr><td> Näringsdepartementet</td><td colspan="2"> Bilaga 11</td></tr> <tr><td> Civildepartementet</td><td colspan="2"> Bilaga 12</td></tr> <tr><td> Anslagsförteckning</td><td colspan="2"> Bilaga 13</td></tr> </table> <h2>Utrikesdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet af Ugglas Prop. 1991/92:25 Bilaga 2 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Tredje huvudtiteln</h2> <h2>D. Information om Sverige i utlandet m.m.</h2> [1] D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag på 52 250 000 kr. Medlen avser täcka kostnader för Radio Swedens programverksamhet och televerkets sändningskost- nader. I sitt betänkande den 7 mars 1991 (1990/91:UU 14) behandlar utskottet bl.a. Sveriges Riksradios begäran om ersättning för ökade kostnader jämte kostnader for fortsatta sändningar på baltiska språk. Avslutningsvis heter det att "Regeringen bör därför i tilläggsbudget återkomma med förslag till anvisning av 3 milj.kr. till Radio Sweden för sändningar på baltiska språk under budgetåret 1991/92". I betänkandet tar man dels upp kostnadsökningar enligt Radio Swedens beräkningar på 1,5 milj.kr. utöver beviljat anslag för 1991/92, dels kostnader för fortsatta sändningar på baltiska språk på 1,3 milj.kr. för år 1992. I en skrivelse den 8 juli 1991 till utrikesdepartementet har Radio Sweden preciserat medelsbehovet för fortsatta radiosändningar på baltiska språk under år 1992 till 1 105 000 kr. De nya reglerna för mervärdeskatt innebär att teletjänster skall vara skattepliktiga till mervärdeskatt fr.o.m. år 1991. Det betyder att även televerkets verksamhet inom rundradioområdet blir skattepliktig och att kostnaderna ökat i motsvarande grad. Televerket anser att kompensation bör utgå för dessa kostnader, i likhet med vad som gäller annan motsvarande verksamhet inom Sveriges Radio-koncernen. De samlade merkostnaderna under åren 1990-1992 bedöms av televerket uppgå till 9,13 milj.kr., varav kostnaderna för mervärdeskatt netto utgör 5,84 milj.kr. Merkostnaderna är av en sådan omfattning att verket vid utebliven kompensation kraftigt måste minska sitt åtagande vad gäller utsändning av Radio Swedens program. <h4>Föredragandens överväganden</h4> Jag anser det angeläget att radiosändningama på baltiska språk kan fortsätta. Jag förordar därför att Radio Sweden kompenseras för kostnaderna för fortsatta sändningar på baltiska språk år 1992, dock ej för merkostnader utöver redan erhållen sedvanlig kostnadsersättning. Radio Sweden bör anvisas ett engångsanslag på 1 105 000 kr. för denna verksamhet avseende budgetåret 1991/92. Med hänsyn till det ansträngda budgetläget vill jag föreslå att beloppet finansieras från de medel som beräknas bli kvar av anslagsposten D 2.2 (Kompensation för prisutveck- ling) för budgetåret 1990/91. Överskjutande medel på denna anslagspost bedöms av Radio Sweden och kammarkollegiet komma att uppgå till ca 1,7 milj.kr. Sista utbetal- ning från anslagsposten D 2.2 (1990/91) beräknas ske under april månad 1992 i samband med slutreglering av det indexberäknade anslaget till Radio Sweden för budgetåret 1990/91 (kalenderåret 1991). Jag förordar därutöver att televerket kompenseras för de kostnader som den nya mervärdeskatteplikten på teletjänster fört med sig. Regeringen bör därför anvisas ytterligare 2 625 000 kr. för verksamheten under år 1991 samt ytterligare 3 042 000 kr. för verksamheten under år 1992 för att täcka kostnader för mervärdeskatt. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet på tillläggs- budget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reserva- tionsanslag på 6 772 000 kr. <h2>F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m. [2] F 2. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)</h2> För detta ändamål finns i statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag på 3 750 000 kr. Vid toppmötet i Paris i november 1990 antogs delvis nya riktlinjer för det fortsatta europeiska samarbetet inom ESKs ram med tonvikt på begreppen demokrati, fred och enhet. Som ett viktigt medel för att nå dessa mål beslöt toppmötet att för första gången inrätta permanenta strukturer inom ESK-området, såväl i form av tre sekretariat i Prag, Wien och Warsawa som regelbundna toppmöten, utrikesministermöten och ämbetsmannamöten inom ESKs ram. Denna institutionalisering av ESKs arbete innebär kraftigt ökade möjligheter att bedriva ett kontinuer- ligt arbete för att befrämja säkerhet och samarbete i Europa. Vidare skall ett kommunikationsnät mellan de deltagande staterna upprättas för överföring av meddelanden i anslutning till överenskomna åtgärder på det militära området. Prop. 1991/92:25 Bilaga 2 <h4>Föredragandens överväganden</h4> Kostnaderna för sekretariaten delas av medlemsländerna enligt en fördelningsnyckel. Den svenska bidragsandelen utgör för närvarande ca 3,6%. Kostnaden för det första året beräknades ursprungligen uppgå till ca 2,5 milj, dollar eller ca 15,5 milj.kr., varav 500 000 kr. skulle fälla på Sverige. Det förslag till budget för kalenderåret 1992 som nu föreligger innebär en anslagshöjning på ca 35 %, varav huvuddelen är att hänföra till intensifierad mötesverksamhet. Jag förutser i denna del en merutgiff på 700 000 kr. ESKs kommunikationssystem väntas efter upphandling och installation börja fungera i november 1991. Jag beräknar kostnaden under inne- varande budgetår till 700 000 kr. Det obligatoriska bidraget till ESKs uppföljningsmöte i Helsingfors, som inleds i mars 1992, beräknas under budgetåret uppgå till ca 1,5 milj.kr. Ca 800 000 kr. av detta belopp beräknas som merutgift i förhållande till normal ESK-verksamhet som den bedömdes vid tid- punkten för den ordinarie anslagsframställningen. Mot bakgrund av vad som anförts ovan räknar jag nu med ytterligare medelsbehov på 2,2 milj.kr. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 2 200 000 kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 2 <h2>Försvarsdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet Björck Prop. 1991/92:25 Bilaga 3 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Fjärde huvudtiteln</h2> <h2>A. Försvarsdepartementet m.m.</h2> <h3>[1] A 2. Utredningar m.m.</h3> I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag på 6,8 milj. kr. Den ingående reservationen under anslaget uppgick till 3 247 300 kr. Under budgetåret 1990/91 har utredningsverskamheten blivit meromfet- tande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1990. Det försvarsbeslut som tidigare förväntades fettas våren 1991 har av flera skäl kommit att förskjutas ett år till våren 1992. Ett skäl härför var att vissa sakområden behövde ytterligare analyseras. Vidare har kompletteringspropositionens (prop. 1990/91:150) rationali- seringsinriktning, med ett sparbeting om 305 milj. kr. för försvarsdepar- tementets verksamhetsområde, ökat kravet på att tidigt analysera möjligheterna till förändringar. Av bland annat dessa skäl tillsattes flera nya utredningar under våren 1991 för översyner inom totalförsvaret. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på ca 4,6 milj. kr. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 4 600 000 kr. <h2>H. Civil ledning och samordning</h2> <h3>[2] H 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Signalskydd</h3> I statsbudgeten för budgetåret 1991/92 har anvisats ett anslag om 7,1 milj. kr. och ett bemyndigande om 420 000 kr. (prop. 1990/91:102, FöU 8, rskr. 285). Från detta anslag finansieras bl.a. anskaffning och underhåll av särskild signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila del. Överstyrelsen för civil beredskap hemställde i anslagsframställningen för budgetåret 1991/92 om ett bemyndigande om 23 milj. kr. Bemyndi- gandet avsågs i allt väsentligt utnyttjas för anskaffning av kryptoapparat 302 för ledningsorganen inom den civila delen av totalförsvaret. Med hänsyn till det ytterligare underlag som nu föreligger förordar jag att det begärda bemyndigandet ställs till överstyrelsens för civil beredskap disposition. Hänsyn bör emellertid tas till de bemyndiganden om 420 000 kr. under detta anslag och 2,5 milj.kr. under anslaget B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel som riksdagen beviljat. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signalskydds- materiel får läggas ut inom en kostnadsram av 20 000 000 kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 3 <h2>Socialdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet B. Westerbeig Prop. 1991/92:25 Bilaga 4 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Femte huvudtiteln</h2> <h2>E. Hälso- och sjukvård m.m.</h2> <h3>[1] E 19. Folkhälsoinstitutet</h3> Den 12 juni 1991 beslutade riksdagen att ett folkhälsoinstitut skulle in- rättas och att verksamheten skulle starta den 1 januari 1992 (prop. 1990/91:175, SoU23, rskr. 376). En organisationskommitté har tillkallats för att utföra det förberedelsearbete som krävs inför starten av institutet. Kommittén inledde sitt arbete i september 1991 (dir. 1991:77). Det förberedelsearbete som skall utföras är omlättande och det har visat sig att den tidigare beslutade tidsplanen är alltför knapp för att arbetet skall kunna fullgöras på ett fullgott sätt. Bl.a. behöver samverkan med eller ett eventuellt inlemmande av vissa ytterligare verksamheter be- lysas, utöver vad som angetts i direktiven för organisationskommitténs arbete. Som exempel kan nämnas aids-delegationen och statens institut för psykosocial miljömedicin. Vidare har det hittills bedrivna arbetet visat på behov av att belysa folkhälsoinstitutets roll för folkhälsoarbetet mer generellt än vad de nuvarande direktiven ger utrymme för, vilket också kan komma att på- verka folkhälsoinstitutets organisation. Organisationskommittén bör vidare i anslutning till beredningen av frågan om institutets placering ytterligare undersöka om det ur bl.a. verksamhetsmässiga och ekono- miska aspekter kan vara lämpligt med en samlokalisering av folkhälso- institutet med någon annan myndighet eller organisation. Jag anser det emellertid angeläget att vissa viktiga folkhälsoinsatser kan påbörjas under innevarande budgetår. Kommittén bör därför initiera sådana. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att besluta om tilläggs- direktiv till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet med denna inriktning. Mot denna bakgrund föreslås att igångsättandet av folkhälsoinstitutet skjuts från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992. Medel för organisa- tionskommitténs arbete bör liksom hittills belasta reservationsanslaget E 19. Statens folkhälsoinstitut. 10 <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att senarelägga tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992. <h2>G. Omsorg om äldre och handikappade</h2> <h3>[2] G 13. Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag</h3> Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statsbudgeten för innevarande budgetår. I samband med ombildning av statens hundskola till ett aktiebolag föreslås en tillfällig anslagspost för innevarande bud- getår betecknad G 13. Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag. <h4>Inledning</h4> I prop. 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till aktiebolag har regeringen föreslagit riksdagen att hundskolan upphör som myndig- het och ombildas till aktiebolag snarast efter den 1 januari 1992, dock senast den 1 juli 1992. En ombildning till aktiebolag omfattar en mängd detaljfrågor bl.a. kring den ekonomiska regleringen i samband med bolagsbildningen. I propositionen anges bl.a. att frågan om slutlig värdering av tillgångar och skulder och om aktiekapitalets storlek inte kunnat slutligt beredas. Vidare behöver preciseras i vilken omfattning statliga medel behöver anslås för att täcka det negativa verkskapitalet. För att bereda dessa och andra frågor inför bolagsbildningen beslutade regeringen den 12 septem- ber 1991 att tillkalla en organisationskommitté med uppgift att inleda och under förbehåll av riksdagens godkännande av prop. 1991/92:7 slutföra nödvändiga förberedelser inför ombildningen av statens hund- skola till aktiebolag. Dåvarande statsråd angav i propositionen att han senare avsåg åter- komma till riksdagen i samband med tilläggsbudgeten med förslag angå- ende frågor om den ekonomiska regleringen av bolagsbildningen. Jag kommer därför i det följande att behandla frågan kring den ekonomiska regleringen av bolagsbildningen samt om de medel jag bedömer kom- mer att behövas för ombildningen. Prop. 1991/92:25 Bilaga 4 11 <h4>Föredragandens överväganden</h4> Jag föreslår följande principer för den ekonomiska regleringen i sam- band med bolagsbildningen. Staten överlåter på det nya bolaget dels statens hundskolas tillgångar enligt den balansräkning som upprättas i samband med att myndigheten upphör, dels befintliga byggnader inom hundskolans område. För dessa tillgångar inklusive byggnader betalar bolaget till staten en köpeskilling som motsvarar det bokförda värdet. Staten erbjuder samtidigt bolaget ett lån på ett belopp motsvarande denna köpeskilling. Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag beräknar jag preliminärt till 7 milj. kr. Dessa medel avser dels statens andel av erforderligt aktiekapital, oiganisationskommitténs kostnader samt i övrigt kostnader för rekonstruktion av verksamheten och reglering av det negativa verkskapitalet. Jag förordar att den ekonomiska regleringen följer de principer jag angett. Slutliga beräkningar av hundskolans tillgångar och skulder före- ligger först sedan bokslut har upprättats i samband med myndighetens avveckling. Anvisade medel under förslagsanslaget G 13. bör därför stå till regeringens förfogande och det bör ankomma på regeringen att besluta om medlens närmare användning. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna de principer för den ekonomiska regleringen som jag förordat, 2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs i sam- band med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för att genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag, 3. till Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 7 000 000 kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 4 12 <h2>Kommunikationsdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet Odell Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Sjätte huvudtiteln</h2> <h2>A. Kommunikationsdepartementet m.m.</h2> <h3>[1] A 4. Särskilda awecklingskostnader</h3> Bakgrund Transportrådet (TPR) inrättades den 1 januari 1980 som en följd av 1979 års trafikpolitiska beslut. TPR har varit central förvaltningsmyndighet för frågor rörande - trafikplanering - energihushållning inom transportområdet - handikappanpassning av kollektiva färdmedel - civil transportverksamhet under kriser och i krig - riksfärdtjänsten - statlig upphandling av viss persontrafik på järnvägar - regionalpolitiskt transportstöd - yrkestrafik och internationell vägtrafik samt - ransonering av drivmedel. Riksdagen fattade under våren beslut (prop. 1990/91:100, bil.8, TU18, rskr. 176) om att TPR skall avvecklas. Avvecklingen skall vara genomförd senast den 31 december 1991. Under andra halvåret av 1991 överförs därför uppgifter och medel motsvarande 44 årsarbetskrafter från TPR till andra myndigheter. TPR har tillsammans med mottagande myndigheter ombesöijt dessa överföringar. Under 1991 har också en departementspromemoria utarbetats (Ds 1991:24). Författningsändringar i anledning av transportrådets avveckling och fortsatt avreglering av linjetrafiken med buss m.m. I promemorian behandlas de ändringar av lagar som föranleds av avvecklingen. <h4>Föredragandens överväganden</h4> Avvecklingen av TPR ombesöijs fram till den 31 december 1991 av myndigheten själv. Efter denna tidpunkt återstår dock en del arbete med avvecklingen. Personalen på TPR har sagts upp under år 1991 vilket medför att uppsägningstiden för personalen i vissa fall löper ut efter den 13 31 december 1991. Dessutom skall lokaler och utrustning avvecklas samt bokslut för TPR göras efter den 31 december 1991. Det innebär att det kommer att finnas behov av en öveigångsoiganisation för att slutföra avvecklingen. Jag avser därför att senare i dag föreslå regeringen att en särskild utredare tillkallas med uppgift att fr.o.m. den 1 januari 1992 slutföra avvecklingen av TPR. Det awecklingsarbete som sker efter den 31 december 1991 och som utförs av utredaren medför vissa kostnader som inte har kunnat förutses eller varit möjliga att hänföra till TPRs ordinarie förvaltningsanslag för andra halvåret av år 1991. Dessa kostnader består till en stor del av lönekostnader för den personal som finns kvar på TPR. Övriga kostnader är administrativa kostnader för avveckling av lokaler, materiel, avtal m.m. Med anledning härav föreslår jag att 3 201 000 kr. anvisas för att fullfölja avvecklingen av TPR. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Särskilda awecklingskostnader på tilläggsbudget I till statsbud- geten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3 201 000 kr. <h2>C. Trafiksäkerhet</h2> <h3>[2] C 2. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.</h3> Bakgrund Vid import av fordon medges fordonsägaren i vissa fall dispens från bilavgasförordningen (1987:586) av naturvårdsverket. Detsamma gäller vid byte av motor för t.ex. rallybilar. I samband med registreringsbesikt- ning av sådana fordon har AB Svensk Bilprovning kontrollerat att aktuell dispensavgift betalats in till naturvårdsverket. AB Svensk Bilprovning anser att det inte är bolagets uppgift att kontrollera dispensavgifter. Naturvårdsverket och trafiksäkerhetsverket har därför kommit överens om att trafiksäkerhetsverket fr.o.m. den 1 oktober 1990 skall administrera aktuella dispensavgifter. Skälet härför är att trafiksäkerhetsverket har stor erfarenhet av registerhållning. Trafiksäkerhetsverket har i en skrivelse den 3 mars 1990 hemställt att verket får avräkna de kostnader som uppstår för administrationen av dispensavgifter. <h4>Föredragandens överväganden</h4> Enligt bilavgasförordningen (1987:586) får statens naturvårdsverk medge undantag från föreskrifterna i nämnda förordning. När naturvårdsverket meddelar undantag skall en dispensavgift tas ut. Trafiksäkerhetsverket handhar i dag ett stort antal register. Jag ser ingen principiell invändning mot att trafiksäkerhetsverket även administ- rerar dispensavgiftema enligt bilavgasförordningen. Tvärtom anser jag Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 14 det vara en rationell lösning att tillvarata den kompetens som finns inom trafiksäkerhetsverkets registerhållningsavdelning. Verket har beräknat administrationskostnaden till för närvarande 10 kr. per ärende. Det bör ankomma på regeringen att fastställa med vilket belopp avräkning skall få ske. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att trafiksäkerhetsverket för administrationen av dispensav- gifter enligt bilavgasförordningen (1987:586) får avräkna sina kostnader mot dispensavgiftema och att regeringen får fastställa med vilket belopp avräkning skall få ske. <h2>G. Kollektivtrafik m.m.</h2> <h3>[3] Avskaffande av kollektivtrafiknämnden</h3> Mitt förslag: Kollektivtrafiknämnden avskaffas från och med den 1 januari 1992. Bakgrunden till mitt förslag: Kollektivtrafiknämnden inrättades den 1 juli 1978 på grundval av regeringens proposition (1977/78:92) om åtgärder för att förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik, den s.k. trafikhuvudmannareformen (TU28, rskr. 364). Nämndens uppgift regleras genom lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd. Uppgiften består i att fastställa ersättningen till utövaren av sådan trafik som omfattas av lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Föredragande departementschefen anförde i nämnda proposition att det inte kunde uteslutas att i vissa enskilda fäll enighet inte kunde uppnås om ersättningens storlek i samband med överens- kommelser mellan trafikföretag med eget linjetrafiktillstånd på en viss sträcka och trafikhuvudmannen. Det fanns därför behov av ett smidigt fungerande system för prövning av ersättningen för trafikutövningen. Mot bakgrund härav föreslogs ett prövningsförfärande i en särskild nämnd. Riksdagsbeslutet innebar att i de fäll part anser att fortsatta förhand- lingar om de ekonomiska mellanhavandena inte längre är meningsfulla skall han kunna begära att ersättningsfrågan avgörs av kollektivtrafik- nämnden. Nämnden har sedan att -- på grundval av bl.a. det material som parterna redovisar — besluta om det ersättningsbelopp som skall utgå för trafiken i fråga under den avsedda perioden. Kollektivtrafiknämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare. De årliga kostnaderna för nämndens verksamhet är 34 400 kr. Kostnaderna har utgått från anslag Transportrådet. Ledamöterna får därutöver ett visst belopp per samman- trädesdag. Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för viss tid. Det nu gällande förordnandet löper ut vid årsskiftet 1991—1992. Skälen för mitt förslag: Inrättandet av kollektivtrafiknämnden skall ses Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 15 mot bakgrund av å ena sidan det ekonomiska och politiska ansvar för trafikförsöijningen som genom 1978 års riksdagsbeslut lades på trafikhuvudmännen, å andra sidan den ordning som då fanns med linjetrafiktillstånd för trafikutövare. Det senare innebar att trafikutövaren i regel hade ensamrätt på trafikering på en viss sträcka. Härigenom var trafikhuvudmannen hänvisad till som regel endast en trafikutövare och någon möjlighet till anbudsupphandling fanns alltså inte. Genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition (1984/85:168, TU30, rskr. 363) om rätt att driva lokal eller regional kollektivtrafik på väg har trafikhuvudmännen fr.o.m. 1 juli 1989 rätt att driva den trafik som omfattas av huvudmannaskapet utan krav på linjetrafiktillstånd. Tidigare meddelade tillstånd upphörde därefter att gälla. Härigenom har möjliggjorts en marknadsmässig upphandling av trafiken som i sin tur medfört inte obetydliga kostnadsbesparingar för trafikhuvudmännen. Trafikhuvudmännens rätt att bedriva linjetrafik utan tillstånd talar för att tiden nu bör vara mogen att avskaffa kollektivtrafiknämnden. Den tvångssituation som trafikhuvudmannen tidigare kunde komma i under förhandlingarna om ersättningen för entreprenadtrafiken föreligger inte längre genom att ytterligare anbud kan infordras. Det har visserligen hävdats att i enstaka glesbygder skulle huvudmannen kunna vara hänvisad till endast en trafikutövare som därigenom skulle befinna sig i något av en monopolsituation. Jag har emellertid svårt att se att en sådan situation ens i teorin skulle kunna uppstå. I Sverige finns ca 1 600 bussföretag och det bör därför vara möjligt med anbudsupphandling även i glesbygder. Det faktum att kollektivtrafiknämnden inte haft ett enda ärende för beslut sedan 1 juli 1989 bekräftar detta. Kollektivtrafiknämnden bör alltså avskaffas. En lämplig tidpunkt är utgången av år 1991. Inom kommunikationsdepartementet har upprättats ett förslag till lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafik- nämnd. Förslaget bör fogas till protokollet som bilaga 3.1. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd. <h3>[4] G 7. Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret</h3> Bakgrund Riksdagen fattade under våren beslut (prop. 1990/91:100, bil. 8, TU 18, rskr. 176) om att transportrådet (TPR) skall avvecklas senast den 31 december 1991. Samtidigt beslutades att ansvaret för funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret som tidigare åvilat TPR skulle överflyttas till överstyrelsen för civil beredskap (OCB). Regeringen fattade sedan beslut om att ansvarsfördelningen skulle genomföras den 1 september 1991. Ansvaret för funktionen Transporter Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 16 och ransonering av drivmedel inom regeringen är dock fortfarande underställt kommunikationsministern. Samtidigt med denna förändring har också de medel for funktionen Transporter som tidigare anvisats som en engångsanvisning på transport- rådets förvaltningsanslag från och med innevarande budgetår i stället anvisats som ett reservationsanslag under kommunikationsdepartemen- tets huvudtitel benämnt Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret. Det innebär att vissa överföringsmöjligheter mellan budgetåren som tidigare funnnits inte längre kvarstår. <h4>Föredragandens överväganden</h4> Inom ansvaret för funktionen Transporter ingår bl.a. följande arbetsupp- gifter - anskaffning av batteridrivna reservpumpar för att säkerställa driv- medelsförsörjningen vid elavbrott, - anskaffning av materiel för skydd mot ABC-stridsmedel inom landsvägstransportområdet, - uppbyggnad av ett radiokommunikationsnät för att kunna leda landsvägstransporter i kriser och i krig. Dessutom har TPR haft ansvaret för ransonering av drivmedel. Dessa åtgärder har redovisats i TPRs programplaner som använts som underlag för de mål för beredskapen som festställs av riksdagen. Till följd av beslutet under föregående riksdagsår om överförandet av ansvaret för funktionen Transporter inom ramen för det civila försvaret, och den i samband härmed ändrade utformningen av medelsanvisningen, har endast en del av tidigare beslutade medel för budgetåret 1990/91 kunnat användas. Det innebär att brister uppstått inom funktionen Transporter. Beträffande drivmedelsförsöijningen har transportrådet haft ett regeringsuppdrag att utreda och lämna förslag till hur drivmedelsför- söijning vid elavbrott bör säkerställas. TPR har därför fastställt mål om hur detta bör ske. De medel som tidigare anvisats för att uppnå detta mål under budgetåret 1990/91 har endast delvis kunnat utnyttjas på grund av de ändrade ansvarsförhållanden som beskrivits ovan. Enligt min mening bör för detta ändamål anslås 620 000 kr. Till följd av 1987 års försvarsbeslut har riksdagen också beslutat att tillfredsställande skydd mot ABC-stridsmedel skall byggas upp i samhället och att transportfunktionen härvid är en prioriterad funktion i detta avseende. De medel som hittills har tilldelats har använts för att anskaffe materielen. Beträffande de medel som inte har kunnat utnyttjas för budgetåret 1990/91 har avsikten varit att utbilda och informera om användningen av anskaffad materiel. För att en godtagbar beredskap skall finnas bör utbildning och information ske. Enligt min mening bör för detta ändamål anslås 400 000 kr. Beträffande uppbyggnaden av ett radiokommunikationsnät har detta skett i vaije län. Ett antal kompletterande uppgifter måste dock vidtas för Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 25 att näten skall fungera i samtliga län och för att de medel som hittills investerats skall vara meningsfulla. Beträffande de medel som inte har kunnat utnyttjas för budgetåret 1990/91 har avsikten varit att vidta dessa kompletterande åtgärder. Enligt min mening bör för detta ändamål anslås ytterligare 230 000 kr. Regeringen har beslutat att ett ransoneringssystem skall vara så förberett att en ransonering skall kunna starta fyra veckor efter att ett regeringsbeslut har tagits om ransonering. Till följd av TPRs avveckling är det nödvändigt att se över andra rutiner samt informationsskrifter och ransoneringshandlingar i enlighet med den nya ansvarsfördelningen. Enligt min mening bör för detta ändamål anslås ytterligare 730 000 kr. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 980 000 kr. <h2>I. Övriga ändamål</h2> <h3>[5] I 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologi- ska institut</h3> I 1991 års budgetproposition meddelade jag att finansieringen av kost- naderna för Sveriges deltagande i EUMETSAT skulle beredas vidare inom regeringskansliet. Jag gör för närvarande bedömningen att det är angeläget att Sverige fortsättningsvis är medlem i EUMETSAT-sam- arbetet. Jag föreslår att 20 milj.kr. avsätts för att täcka Sveriges bidrag avseende år 1992. Jag avser att i 1992 års budgetproposition återkomma med en närmare redogörelse av konsekvenserna av ett fortsatt svenskt medlemskap i EUMETSAT. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 20 000 000 kr. <h2>K. Övriga infrastrukturinvesteringar</h2> <h3>[6] K 2. Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område</h3> Mot bakgrund av konjunkturutvecklingen beslöt den föregående regeringen att med medel från det särskilda anslaget tidigarelägga vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande infrastrukturinvesteringar i de regioner som inte tidigare fått del av de särskilda infrastrukturmedlen. Tidigareläggningen innefattade projekt som var särskilt ägnade att Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 18 förbättra den samhälleliga produktiviteten och som hade ett samband med de beslut om investeringar i infrastrukturen som tidigare tagits men som också kunde ge en relativt snabb sysselsättningseffekt. Inom vägområdet tidigarelades projekt för 1 270 milj.kr. i 14 län med medel från sjätte huvudtitelns reservationsanslag Investeringar i trafikens infrastruktur. Inom järnvägsområdet tidigarelades projekt för 280 milj.kr. i 8 län med medel från anslaget Investeringar i trafikens infrastruktur. Telekommunikationer har stor betydelse för möjligheterna att uppnå regional balans och likartade produktionsbetingelser i olika delar av landet. För att höja kvaliteten och kapaciteten i delar av telenätet uppdrogs åt televerket att förbereda en tidigareläggning av projekt för ca 80 milj.kr. i Karlstad, Gävle, Sundsvalls och Östersunds teleområden. Projekten innebär i huvudsak en modernisering av telenätet genom AXE-utbyggnad och optokabeldragning. Luftfarten är av dokumenterat central betydelse för de regioner i landet som har längst till marknader och befolkningscentra. Inom flygsektorn finns projekt för 29 milj.kr. vid luftfartsverkets flyg- platser i Östersund, Umeå och Kiruna förberedda för tidigareläggning. Projekten avser kapacitetshöjande åtgärder beträffande banor, drifts- och stationsbyggnader. Vidare tillsattes en förhandlingsman med uppgift att förhandla med Lycksele och Vilhelmina kommuner i Västerbottens län och Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län om statlig medverkan vid utbyggnader av de kommunala flygplatserna i dessa kommuner. Utbyggnaderna avser en förlängning av banorna i Lycksele och Vilhelmina och uppförande av en hangar i Arvidsjaur. De statliga insatserna beräknas högst komma att uppgå till 44 milj.kr. För projekten inom tele- och luftfartssektorerna finns emellertid ingen finansiering. För att tidigareläggningama skall kunna realiseras behövs därför ett särskilt anslag på sammanlagt 153 milj.kr. Den negativa konjunkturutvecklingen visar fortfarande inga tecken till att vända och antalet arbetslösa fortsätter att öka. Regeringen har gjort bedömningen att ytterligare satsningar på tillväxt- och sysselsättnings- främjande åtgärder är nödvändiga. Regeringen har därför för avsikt att uppdra åt vägverket och banverket att tidigarelägga investeringar och andra åtgärder inom väg- och järnvägsområdet för 1 347 milj.kr. Inom vägområdet innebär tidigareläggningen dels att brobyggen inom ramen för det av riksdagen tidigare beslutade programmet för bärighets- höjande åtgärder som avser främst vägar i norra Sverige kan komma till utförande tidigare än planerat, dels att broar, främst i mellersta och södra Sverige, som inte omfattas av detta program kan förstärkas och för- bättras. Tidigareläggningen innebär vidare att ett antal större objekt, främst på viktiga delar av riksvägnätet, kan tidigareläggas, bl.a. på europavägar och andra nationella vägar av stor betydelse för person- och godstransporter. Denna åtgärd är i linje med riksdagens beslut om att satsa på ett nationellt vägnät av särskild betydelse och uppfyller sam- Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 19 tidigt vissa av de målsättningar som regeringen angett i regerings- deklarationen. Omfattningen av dessa åtgärder inom vägområdet beräknas till 984 milj.kr. Åtgärderna inom järnvägsområdet koncentreras till en tidigareläggning av arbetet med att anpassa södra stambanan för den kommande snabb- tågstrafiken. Sammanlagt tidigareläggs objekt för 263 milj.kr. I syfte att ge rådrum för att pröva framtiden för trafiken på inlands- banan har regeringen för avsikt att möjliggöra persontrafik på banan under en period av ett år. För att underlätta en trafikstart har en särskild utredare tillkallats. Utredarens uppgift är att förbereda och lägga fram förslag till när och i vilken omfattning trafiken kan återupptas. I utredarens uppdrag ingår även att upphandla såväl trafik som underhåll. Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande att slutligt godkänna en sådan uppgörelse inom en kostnadsram av 100 milj.kr. Jag föreslår att dessa medel anslås inom ramen för de sysselsättningsfrämjande åtgärder som jag tidigare redogjort för. Enligt den dåvarande regeringens beslut skall väg- och jämvägsåt- gärdema som beslutades den 5 september 1991 betalas från sjätte huvud- titelns reservationsanslag Investeringar i trafikens infrastruktur. För de projekt som är hänförliga till riksvägplan, bärighetsplan och åtgärder i järnvägens stomnät skall vägverket resp, banverket till anslaget återbetala det belopp som utgått för tidigareläggning när medel finns tillgängliga i enlighet med nu gällande planer. För tidigareläggning av tele- och luftfartinvesteringama behövs som tidigare redovisats ett särskilt anslag. Utgångspunkten är att televerket och luftfartsverket skall återbetala det belopp de erhållit för tidigare- läggning, med avdrag för tidigareläggningskostnader, vid den tidpunkt när projektet planenligt skulle ha kommit till stånd. I fråga om bidraget till vissa kommunala flygplatser kommer återbetalning inte att bli aktuell. Den totala kostnaden för dessa ändamål kan beräknas till 153 milj.kr. varav ca 100 milj.kr. kan beräknas bli återbetalda vid en senare tidpunkt. Jag förordar att anslag för tidigareläggning begärs av riksdagen så att projekten kan genomföras. Regeringens förslag innebär kostnader för väg- och jämvägsin- vesteringar samt för trafik- och underhåll av inlandsbanan på 1 347 milj.kr. Dessa kostnader bör liksom kostnaderna för åtgärder inom tele- och luftfärtsområdet belasta ett nyinrättat reservationsanslag K 2. Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunik- ationsdepartementets område. Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 20 <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. besluta att persontrafiken på inlandsbanan skall återupptas i en- lighet med de riktlinjer jag anfört i det föregående, 2. till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 500 000 000 kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 21 Förslag till Bilaga 3.1 <h4>Lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafik- nämnd.</h4> Härigenom forskrivs att lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. Prop. 1991/92:25 Bilaga 5 22 <h2>Finansdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet Wibble Prop. 1991/92:25 Bilaga 6 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Sjunde huvudtiteln</h2> <h2>C. Statlig lokalförsörjning</h2> <h3>[1] C 3. Vissa investeringar m.m.</h3> Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår. Det rådande sysselsättningsläget under vintern och våren 1992 gör det nödvändigt att tidigarelägga statliga investeringar och anläggningsarbeten m.m. Jag har under anslaget beräknat medel för bl.a. tidigarelagt under- håll av statliga fastigheter, tidigareläggning av vissa byggnadsprojekt samt mindre kompletteringar av byggnadsanknuten inredning och utrust- ning. Utöver gällande treårsplan för investeringar föreslår jag att följande större byggnadsobjekt över 50 milj. kr. skall tidigareläggas, nämligen en nybyggnad för beteendevetenskapligt centrum vid universitetet i Umeå om 77 milj, kr., en tillbyggnad för statens lantmäteriverk i Gävle för 55 milj. kr. samt en nybyggnad av polishus i Gällivare för 56 milj. kr. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. utöka treårsplanen för investeringar m.m. i enlighet med vad jag förordat, 2. till Vissa investeringar m.m. på tilläggsbudget I till stats- budgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 950 000 000 kr. <h3>[2] Ändring av villkor i avtal mellan staten och Västerås stad</h3> <h4>Föredraganden</h4> Genom markbyte år 1868 mellan staten å ena sidan och Västerås stad å den andra sidan förvärvade staden två tomter av staten. I avtalet om markbytet föreskrevs på det sätt riksdagen hade beslutat, att tomterna skulle överlåtas på staden för all framtid mot villkor att de användes till anläggande av en stadsträdgård eller promenadplats för allmänheten, men 23 inte till bebyggande. Tomtema utgör numera en del av stadsparken i Västerås. Västerås kommun vill uppföra en sommarservering på den mark som kommunen förvärvade genom det nämnda markbytet. Kommunen har därför hos regeringen hemställt att det i avtalet föreskrivna villkoret att marken inte får bebyggas upphävs eller i vart fall att en sommarservering får uppföras utan hinder av detta villkor. Det bör vara en uppgift för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att för staten ta ställning till frågor om avsteg från det angivna avtalsvillkoret om markanvändning och bebyggelse. För att lösa upp den bindning med riksdagen som följer av 1868 års riksdagsbe- slut behövs ett nytt beslut av riksdagen. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge avsteg från det villkor om markanvändning och bebyggelse som ställdes upp i avtalet om markbyte år 1868 mellan staten och Västerås stad. <h3>[3] Utnyttjande av rörlig kredit</h3> Riksdagen har bemyndigat regeringen att disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret uppgående till 400 milj.kr., avsedd att ställas till förfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet (prop. 1990/91:150 bil.1:1, FiU30, rskr. 386). Regeringen har bemyndigat ett stort antal uppdragsmyndigheter att disponera krediter inom denna ram och utrymmet är i det närmaste fullt utnyttjat. Regeringen behöver hand- lingsutrymme för den händelse ytterligare behov av rörlig kredit till myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet uppstår under inne- varande budgetår. Jag föreslår därför att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret uppgående till 450 milj.kr., avsedd att ställas till förfogande för myndig- heter som bedriver uppdragsverksamhet. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att för myndigheter med uppdragsverk- samhet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 450 milj.kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 6 24 <h2>Utbildningsdepartementet</h2> Prop. 1991/92:25 Bilaga 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet Unckel vad avser p. 2, 3, och 6, statstrådet Ask vad avser p. 1, statsrådet Friggebo vad avser p. 4 och 5 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> o <h2>Åttonde huvudtiteln</h2> <h2>B. Skolväsendet</h2> <h3>[1] Redovisning av vidtagna åtgärder mot ungdomsarbetslösheten</h3> För att bemöta ungdomsarbetslösheten har den dåvarande regeringen den 29 augusti 1991 beslutat att lämna särskilt statsbidrag under budget- året 1991/92 dels för informationsinsatser om utbildningsmöjligheter för 16-19-åringar som varken är i utbildning eller arbete, dels för kostnader för anordnande av ett tredje utbildningsår för arbetslösa 18-19-åringar i kommunen med avslutad tvåårig gymnasieskola och för anordnande av utbildning i gymnasieskolan eller komvux för arbetslösa 18-19-åringar utan avslutad tvåårig gymnasieskola. För informationsinsatserna beräknades 20 milj.kr. och för utbild- ningskostnaderna 100 milj.kr. Statens skolverk fick i uppdrag att ut- betala medlen till kommunerna från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala off- entliga skolväsendet. Förslag om ytterligare resurser för komvux Mitt förslag: En tillfällig utökning av möjligheterna att erbjuda komvux görs i en omfattning motsvarande 5 000 heltidsplatser under vårterminen 1992. För ändamålet beräknas 50 milj. kr. i extra statsbidrag under budgetåret 1991/92. Skälen för mitt förslag: I rådande sysselsättningsläge är ökade möjlig- heter till vuxenutbildning en viktig insats. Genom att delta i utbildning kan den som är arbetslös, ofrivilligt deltidssysselsatt eller i övrigt har en osäker ställning på arbetsmarknaden öka sina möjligheter att få ett fast arbete. Jag räknar med att det finns ett starkt intresse i alla kommuner 25 för att skapa utbildningsmöjligheter för dem av kommunens invånare, som befinner sig i en sådan situation. Den nu föreslagna tillfälliga utökningen av komvux skall avse kurser på heltid eller minst halvtid. Rekryteringen skall främst avse kurser som ger de studerande fördjupade eller breddade kunskaper i det egna yrket eller en höjning av deras språkliga kompetens i svenska och i moderna främmande språk. Inom komvux finns åtskilliga kurser som kan er- bjudas i detta syfte. Statens skolverk har också rätt att fastställa ytterliga- re kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser. Det bör ankomma på regeringen att föreskriva hur denna tillfälliga satsning får fördelas mellan kommunerna. Jag har beräknat de totala kostnaderna inkl, studiemedel för en sats- ning av detta slag till ca 67 milj, kr., varav 50 milj. kr. för ett statligt fi- nansiellt stöd med 10 000 kr./heltidsplats till kommunerna för kostnad- erna för 5 000 utbildningsplatser i komvux under vårterminen 1992. Utbildningskostnaderna, 50 milj, kr., bör anvisas på tilläggsbudget under anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skol- väsendet. Prop. 1991/92:25 Bilaga 7 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa förslagsanslag på 50 000 000 kr. <h2>D. Grundläggande högskoleutbildning m.m.</h2> <h3>[2] D 10 Lokala och individuella linjer samt fristående kurser</h3> Mitt forslag: Antalet platser i grundläggande högskoleutbildning ökas med 2 000 fr.o.m. vårterminen 1992. 20 950 000 kr. anvisas under budgetåret 1991/92 för utbildningskostnaderna och 5 400 000 kr. till kostnader för lokaler, inredning och utrust- ning. En långsiktig förstärkning och utbyggnad av högskoleutbildningen bör genomföras under 1990-talet. I regeringsdeklarationen i oktober detta år angav regeringen att, som ett led i en sådan utveckling, antalet platser vid universitet och högskolor bör öka redan våren 1992. Även det rådande sysselsättningsläget gör åtgärder inom utbildnings- området angelägna. Chefen för arbetsmarknadsdepartmentet kommer 26 senare i dag att föreslå att de arbetsmarknadspolitiska insatserna skall förstärkas. Den permanenta utökning av platsantalet inom högskolan som jag föreslår, tillsammans med de byggnadsåtgärder inom högskolans område som chefen för finansdepartementet tidigare i dag föreslagit, kommer att bidra till att underlätta det akuta läget på arbetsmarknaden. Sammanlagt kan enligt min bedömning antalet högskoleplatser ökas med ytterligare 2 000 platser våren 1992. Platserna bör, med hänsyn till den begränsade planeringstiden, beräknas under anslaget för lokala och individuella linjer samt fristående kurser (LIF- anslaget), vilket ger hög- skolorna större handlingsfrihet. Huvuddelen av den nya platserna bör avse de mindre högskolorna. De av mig föreslagna ökningarna bör fördelas på högskoleenheter enligt nedanstående tabell. Prop. 1991/92:25 Bilaga 7 <table border="1"> <tr><td></td><td> Ökning åpl</td><td> tusentals kr. 1991/92</td></tr> <tr><td> Universitetet i Stockholm</td><td> 150</td><td> 1 571</td></tr> <tr><td> Högskoleutbildning på Gotland</td><td> 30</td><td> 314</td></tr> <tr><td> Universitetet i Uppsala</td><td> 100</td><td> 1 047</td></tr> <tr><td> Högskolan i Eskilstuna/Västerås</td><td> 60</td><td> 629</td></tr> <tr><td> Högskolan i Falun/Borlänge</td><td> 60</td><td> 629</td></tr> <tr><td> Högskolan i Gävle/Sandviken</td><td> 60</td><td> 629</td></tr> <tr><td> Högskolan i Örebro</td><td> 95</td><td> 996</td></tr> <tr><td> Universitetet i Linköping</td><td> 150</td><td> 1 571</td></tr> <tr><td> Högskolan i Jönköping</td><td> 60</td><td> 629</td></tr> <tr><td> Universitetet i Lund</td><td> 100</td><td> 1 047</td></tr> <tr><td> Högskolan i Halmstad</td><td> 75</td><td> 785</td></tr> <tr><td> Högskolan i Kalmar</td><td> 50</td><td> 524</td></tr> <tr><td> Högskolan i Karlskrona/Ronneby</td><td> 90</td><td> 943</td></tr> <tr><td> Högskolan i Kristianstad</td><td> 60</td><td> 629</td></tr> <tr><td> Högskolan i Växjö</td><td> 100</td><td> 1 047</td></tr> <tr><td> Universitetet i Göteborg</td><td> 100</td><td> 1 047</td></tr> <tr><td> Högskolan i Borås</td><td> 50</td><td> 524</td></tr> <tr><td> Högskolan i Karlstad</td><td> 100</td><td> 1 047</td></tr> <tr><td> Högskolan i Skövde</td><td> 90</td><td> 943</td></tr> <tr><td> Högskolan i Trollhättan/Uddevalla</td><td> 70</td><td> 733</td></tr> <tr><td> Universitetet i Umeå</td><td> 100</td><td> 1 047</td></tr> <tr><td> Högskolan i Luleå</td><td> 100</td><td> 1 047</td></tr> <tr><td> Högskolan i Sundsvall/Härnösand</td><td> 60</td><td> 629</td></tr> <tr><td> Högskolan i Östersund</td><td> 90</td><td> 943</td></tr> <tr><td> Summa</td><td> 2 000</td><td> 20 950</td></tr> </table> 27 De medeisförstärkningar jag angivit avser första halvårets kostnader för den föreslagna utbyggnaden, exklusive mervärdeskatt. Jag avser att före- slå regeringen att i 1992 års budgetproposition beräkna medel även för andra halvårets kostnader. Min avsikt är att antalet platser fortsättnings- vis skall ligga på denna höga nivå. Den av mig förordade utbyggnaden av högskolan beräknas medföra en ökning av statens kostnader för studiemedel med ca 13 milj. kr. un- der 1991/92 och med 26 milj. kr. som helårseffekt. Lokal-, inrednings- och utrustningskostnaderna bedöms uppgå till to- talt 10,8 milj, kr., varav 5,4 milj. kr. under 1991/92. Jag återkommer se- nare i dag till den anslagsmässiga hanteringen av dessa kostnader. Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. öka planeringsramarna för lokala och individuella linjer samt fristående kurser under budgetåret 1991/92 (UbU 1990/91:12) i enlighet med vad jag nu föreslagit, 2. till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 20 950 000 kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 7 <h2>E. Forskning och forskarutbildning inom hög- skolan m.m.</h2> <h3>[3] E 25. Polarforskning</h3> Medel för kostnader för planering och genomförande av svensk polar- forskningsverksamhet anvisas under förevarande anslag som disponeras av polarforskningssekretariatet. Tyngdpunkten ligger innevarande plan- eringsperiod på forskning i Arktis och i år genomförs en stor expedition i Norra Ishavet med isbrytaren Oden. Detta innebär att huvuddelen av utgifterna i form av fartyg, drivmedel och utrustning kommer att falla på budgetåret 1991/92. Polarforskningssekretariatet har därför anhållit om att få disponera ytterligare 14 milj. kr. budgetåret 1991/92. Jag biträder förslaget. Detta kommer att beaktas vid medelsanvisning- en till polarforskningssekretariatet för budgetåret 1992/93. Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Polarforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud- getåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 14 000 000 kr. 28 <h2>G. Kulturverksamhet m.m.</h2> <h3>[4] G 28. Kulturmiljövård</h3> Prop. 1991/92:25 Bilaga 7 Under denna rubrik finns på statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag på 92 776 000 kr. Från anslaget utgår bl.a. statsbidrag till vård av kulturhistoriskt vär- defull bebyggelse. Också kostnaderna för de kulturminnen m.m. som riksantikvarieämbetet förvaltar för statens räkning betalas från anslaget. Föredragandens överväganden De olika förslagen om anslag på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 innebär bl.a. att en kraftfull satsning bör göras på sysselsättningsskapan- de åtgärder. Såsom ett led i denna bör anslaget för kulturmiljövård för- stärkas engångsvis med 50 milj. kr. under budgetåret för investerings- arbeten avseende viktiga kulturminnen och fornminnesplatser, som be- höver rustas upp. Behovet av sådana åtgärder är stort. Det är därför po- sitivt att ett antal sådana investeringar genom en samordning med ar- betsmarknadspolitiken kan komma till stånd tidigare än vad som annars hade varit möjligt. Riksantikvarieämbetet har som underlag till regeringens förslag pre- senterat ett program över angelägna investeringsobjekt, spridda över lan- det. Huvuddelen av objekten utgörs av kulturminnen som är av intresse för allmännheten och som därför också har betydelse för turismen. Samtidigt är det till övervägande del fråga om byggnader och anlägg- ningar, såsom ruiner, industriminnen och fornminnesplatser, där det inte finns någon ägare som utöver det allmänna kan ta ansvaret för de bevarandeåtgärder som krävs. Från sysselsättningssynpunkt har programmet fördelen att det ger möjlighet att erbjuda främst byggnadsarbetare sysselsättning på även mindre orter där investeringarna annars är måttliga. Jag utgår ifrån att också de regionala sysselsättningsbehoven kommer att vägas in i riks- antikvarieämbetes slutliga urval av projekt. Avsikten är att skapa syssel- sättning redan under vintern 1991/92. Jag vill i sammanhanget nämna att statsrådet Lundgrens senare den- na dag avser att föreslå att elfte huvudtitelns anslag Stöd till icke-statliga kullurlokaler ges en engångsvis förstärkning. Också denna förstärkning motiveras av sysselsättningsskäl men innebär givetvis att ett antal kultur- politiskt angelägna investeringar i kulturlokaler kan genomföras. Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Kulturmiljövård på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 50 000 000 kr. 29 <h3>[5] Vissa garantifrågor m.m. i samband med national- museets 200-årsjubileum</h3> Statens konstmuseer har i skrivelser den 2 maj och den 10 september 1991 anmält att nationalmuseet avser att fira museets 200-årsjubileum år 1992 med bl.a. följande tre arrangemang. En Carl Larsson-utställning anordnas i samarbete med Göteborgs konstmuseum. Utställningen, som visas på nationalmuseet i Stockholm under våren 1992 och därefter på Göteborgs konstmuseum, omfattar verk tillhöriga staten (nationalmuseet, Zornsamlingarna, kungl. biblio- teket, vissa universitet m.fl.) och Göteborgs kommun samt ett stort antal andra långivare. Det sammanlagda värdet på de verk som ingår i utställ- ningen uppgår till ca 389 milj. kr. Därav avser ca 100 milj. kr. verk i statlig ägo, 48 milj. kr. verk tillhöriga Göteborgs kommun, 191 milj. kr. verk i annan svensk ägo och 50 milj. kr. verk som lånas in från utland- et. En vandringsutställning med verk ur nationalmuseets samling av svenskt 1700-talsmåleri visas hos ett antal länsmuseer. Verkens samlade värde beräknas till 25 milj. kr. En "Nationalmuseidag" anordnas den 18 oktober 1992 på ett tjugotal platser i landet. Detta innebär att museet till varje ort skickar ut ett framstående verk ur samlingarna tillsammans med en intendent, som håller en föreläsning kring verket. Det samlade värdet på de utsända verken beräknas till 22,5 milj. kr. Statens konstmuseer har anhållit att regeringen ställer garanti för eventuell skada på eller förlust av föremål, som används i samband med de nämnda evenemangen. Statens kulturråd har tillstyrkt den begärda garantin. Föredragandens överväganden Genom ett riksdagsbeslut år 1976 (prop. 1975/76:125 s. 24-25, KrU 39, rskr 305) fick regeringen ett allmänt bemyndigande att vid behov ställa statlig garanti för ersättning vid skada på eller förlust av föremål i ut- ländsk ägo, som lånas in för utställning vid statliga museer. Uppkom- mande ersättningskostnader belastar anslaget Oförutsedda utgifter. Någon sådan kostnad har inte aktualiserats under de 15 år som systemet har fungerat. Riksdagens allmänna bemyndigande avser endast föremål som de statliga museerna lånar in från utlandet. Statens konstmuseer har nu an- hållit att staten tar ansvar för ett stort antal konstföremål, varav de flesta är svenskägda, i samband med en planerad utställningsverksamhet inom landet som ett led i nationalmuseets 200-årsjubileum. Statens konstmuseers framställning omfattar tre skilda slag av statligt ansvarstagande. För det första begärs att staten skall ställa ekonomisk ga- ranti för verk som nationalmuseet lånar in till den planerade Carl Larsson-utställningen från långivare i Sverige och utomlands. För det Prop. 1991/92:25 Bilaga 7 30 andra skall den statliga garantin, i tillämpliga delar, gälla även under den tid Carl Larsson-utställningen visas på Göteborgs konstmuseum. För det tredje skall staten själv stå risken för eventuell skada på eller förlust av statligt ägda föremål som sänds ut i samband med de aktuella jubileumsarrangemangen. För de verk av Carl Larsson, värderade till drygt 50 milj, kr., som av- ses lånas in från utlandet, har regeringen den 17 oktober 1991 meddelat sedvanlig garanti. Det sammanlagda värdet på de svenskägda verk som kommer att visas i de tre aktuella sammanhangen uppgår, enligt för- teckningar som bilagts statens konstmuseers framställning, till 387 milj, kr., varav 148 milj. kr. avser verk i statlig ägo. Med hänsyn till de stora värden det här gäller bör frågan om statens ansvarstagande för de svenskägda verken underställas riksdagens prövning. Vad avser de föremål ur svenska icke-statliga samlingar som kommer att lånas in till Carl Larsson-utställningen begärs samma typ av ersätt- ningsgaranti, som regeringen tidigare har lämnat för de utländska inlå- nen. Jag finner det rimligt att garanti medges även för de svenska lånen och att garantin omfattar visningen såväl på nationalmuseet som på Göteborgs konstmuseum. Staten förutsätts härutöver själv stå risken för skada på eller förlust av statligt ägda verk i samband med visning på icke-statliga museer. Det vanliga i sådana fall är att låntagaren blir ersättningsskyldig om verket skadas eller förkommer. Flär handlar det emellertid om ett samarbete mellan nationalmuseet, Göteborgs konstmuseum och ett antal länsmu- seer i syfte att uppmärksamma nationalmuseets 200-årsjubileum. Det är ett samarbete som har tillkommit på nationalmuseets initiativ och där nationalmuseet står som huvudproducent. Med hänsyn till dessa om- ständigheter finner jag det naturligt att staten tar på sig skade- och förlustrisken vad gäller de statsägda föremålen. När ersättningsgaranti lämnas till svenska långivare bör garantin, i enlighet med vad som redan gäller vid lån från utlandet, förses med för- behåll om 50 procents reduktion vid s.k. force majeure. Vidare bör stat- en förbehålla sig rätten att resa ersättningsanspråk gentemot Göteborgs konstmuseum och berörda länsmuseer i fall där skada på eller förlust av statlig eller inlånad egendom har vållats uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet från museernas sida. Det bör vara ett villkor för statens åta- ganden att museerna tillhandahåller säkerhetsanordningar enligt de krav som internationell museipraxis uppställer i dylika sammanhang. Statens konstmuseer bör svara för bedömningen av vad som skall anses tillfredsställande säkerhetsanordningar. 1 detta sammanhang vill jag erinra om regeringens tidigare uttalanden (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 394 och prop. 1990/91:125 bil. 4 s. 21) om möjligheterna för museerna att vid större tillfälliga utställningar anpassa entréavgifterna bl.a. till be- hovet av särskilda bevakningsinsatser. Prop. 1991/92:25 Bilaga 7 31 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. medge att staten, med förbehåll om 50 procents reduktion vid force majeure och regressrätt vid skada eller förlust som vållas uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, garanterar värdet av de före- mål som lånas in från icke-statliga långivare i Sverige för Carl Larsson-utställningen på nationalmuseet och Göteborgs konstmu- seum, 2. besluta att eventuell ersättning vid skada på eller förlust av föremål som omfattas av garantiåtagandet betalas ur förslagsansla- get Oförutsedda utgifter, 3. medge att staten avstår från ersättning från Göteborgs konst- museum och berörda länsmuseer vid eventuell skada på eller för- lust av statlig egendom som visas hos dem i samband med arrang- emang avseende nationalmuseets 200-årsjubileum, dock med un- dantag för skada eller förlust som vållas uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. <h2>I. Lokalförsörjning m.m.</h2> <h3>[6] I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m</h3> De av mig i det föregående förordade förstärkningarna av grundlägg- ande högskoleutbildning kommer att föranleda behov av lokaler, inred- ning och utrustning. Jag beräknar kostnaderna härför till 10,8 milj. kr. varav 5,4 milj. kr. kommer att behövas redan under innevarande budgetår. Det får ankomma på regeringen att fördela dessa medel på oli- ka högskoleenheter. I avvaktan härpå bör 5 400 000 kr. begäras på till- äggsbudget under detta anslag. Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 5 400 000 kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 7 32 <h2>Jordbruksdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet Olsson Prop. 1991/92:25 Bilaga 8 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Nionde huvudtiteln</h2> <h2>B. Jordbruk och trädgårdsnäring</h2> <h3>[1] B 13. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.</h3> På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats 5 837 752 000 kr. Mitt förslag:Under budgetåret 1991/92 skall ett belopp på 1 678,5 milj.kr. tillföras jordbruket. Av dessa medel skall 200 milj.kr. användas för att avbetala den räntefria kredit som staten ställt till förfogande för finansiering av exportkostnadema för 1990 års skörd. Resterande belopp skall i huvudsak tillföras jordbruket i form av ett bidrag per djur av olika slag eller per hektar av olika grödor. Medlen skall anvisas över statsbudgeten. Den av riksdagen beslutade höjningen av ersättningen till jordbruket i norra Sverige, 87 milj.kr., skall liksom höjningarna för budgetåren 1989/90 och 1990/91 också i huvudsak utbetalas som ett bidrag per djur eller per hektar av olika grödor. Det bör ankomma på regeringen att fastställa den definitiva fördelningen av beloppen på olika djurslag och grödor m.m. efter förslag från statens jordbruksverk. Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170 milj.kr. skulle tillföras jordbruket under regleringsåret 1989/90 som kompensation för kostnadsökningar m.m. Till följd av en överenskom- melse i GATT i april 1989, som bl.a. innebar att stödprisema till jordbruket inte skulle höjas fram till dess att förhandlingarna avslutats, beslutades att den ökade ersättningen till jordbruket i huvudsak skulle lämnas genom ett bidrag per djur av olika slag eller per hektar av olika grödor i stället för i form av gränsskyddshöjningar. För regleringsåret 1990/91 konstaterade riksdagen att stöd och stimulansåtgärderna för detta år gav ett bättre utbyte för spannmålsproducenterna än för mjölkprodu- 33 3 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 25 centema. Riksdagen beslutade därför att ett belopp på 600 milj.kr. utöver de 1 170 milj.kr. skulle tillföras jordbruket i form av ett bidrag per ko. Med stöd av tidigare beslut har jordbruket bruket av dessa medel, 1 770 milj.kr., tillförts 56,5 milj.kr. genom höjda priser, resterande medel har i huvudsak utbetalats som ett bidrag per ko m.m. Därutöver har jordbruket tillförts 730 milj.kr. som en del av inkomststödet för budgetåret 1990/91. Det totala beloppet uppgår alltså till 2,5 miljarder kronor. Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:191, JoU31, rskr. 365) att 555 milj.kr. av nämnda 2,5 miljarder kronor skulle användas för att betala av den rörliga kredit som finansierar 1990 års spannmålsexport, att 60 milj.kr. tillförs skördeskadefonden och att 100 milj.kr. används för att höja ramen för anläggningsstödet. Enligt riksdagens beslut bör resterande medel kunna tillföras jordbruket på i princip samma sätt under budgetåret 1991/92 som under föregående år, dvs i huvudsak i form av djurbidrag, och utbetalas under år 1991, allt under förutsättning att de fortsatta GATT-förhandlingama inte motiverar förändringar i nuvarande system. Eftersom GATT-förhandlingama under år 1991 inte beräknas leda till sådana resultat att de bör föranleda några förändringar av nuvarande system för utbetalning av ersättningen till jordbruket budgetåret 1991/92, föreslår jag att bidrag per djur eller per hektar av olika grödor bör utbetalas även detta år. Av totalbeloppet bör även detta budgetår 56,5 milj.kr. tillföras jordbruket genom att de tidigare beslutade prishöj- ningarna ligger kvar. Med hänsyn till det allmänna behovet av en stram ekonomisk politik bör härutöver en besparing på 50 milj.kr. göras, vilket innebär att budgetbelastningen uppgår till 1 678,5 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Av dessa medel bör 200 milj.kr. disponeras för en ytterligare avbetalning av den räntefria kredit som staten ställt till förfogande för finansiering av exportkostnadema för 1990 års skörd. Detta innebär att den särskilda höjning av prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel som vidtogs för att finansiera dessa kostnader kan reduceras ytterligare den 1 juli 1992. Föregående års utbetalning av bidrag bör utgöra en utgångspunkt vid fördelningen av totalbeloppet på olika produktionsgrenar. Det bör ankomma på regeringen att fastställa grunderna för och fördelningen av totalbeloppet. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge statens jordbruksverk i uppdrag att, efter hörande av näringen, lämna förslag till fördelning. Till följd av nämnda överenskommelse i GATT har även de höjningar av stödet till jordbruket i norra Sverige som beslutats för budgetåren 1989/90 och 1990/91 betalats ut i form av ett bidrag per djur eller per hektar av olika grödor. Dessa belopp uppgår totalt till 137,3 milj.kr. Riksdagen beslutade våren 1991 att höja ersättningen till jordbruket i norra Sverige med 87 milj.kr. under budgetåret 1991/92 (prop. 1990/91:99, JoU27, rskr. 276). Även dessa medel bör under Prop. 1991/92:25 Bilaga 8 34 budgetåret 1991/92 tillföras jordbruket i form av ett bidrag per djur eller per hektar av olika grödor. Jag avser att föreslå regeringen att ge statens jordbruksverk i uppdrag att utifrån de principer som anges i riksdags- beslutet och tidigare fördelningar av norrlandsstödet lämna förslag till fördelning av beloppet på olika produktionsgrenar. Det bör ankomma på regeringen att besluta om fördelningen. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag har förordat i fråga om utbetalning av bidrag per djur eller per hektar av olika grödor, 2. till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 678 500 000 kr. [2] B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. På detta anslag har riksdagen för budgetåret 1991/92 medgett att 5 milj.kr. får beviljas som statsbidrag till trädgårdsnäringens rationalise- ring, m.m. Härutöver får disponeras medel för statligt stöd till frukt- odlingen inom en ram av 20,5 milj.kr. under åren 1989—1991. Stödet omfattar bl.a. strukturåtgärder inom fruktodlingen. <h4>Föredragandens överväganden</h4> Från anslaget B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. lämnas bl.a. stöd till fruktodlingen samt stöd till marknadsföring av svensk frukt. Dessa stöd infördes på grund av att importregleringen för frukt, med importstopp under vissa delar av året, i huvudsak avvecklades under slutet av 1980-talet (prop. 1988/89:51, SkU8, rskr. 27). Numera finns således endast ett tullskydd. I samband med att importregleringen i fråga om importstopp togs bort infördes ett bidrag för röjning av päron- och äppleodlingar (prop. 1988/89:100 bil. 11, JoU12, rskr. 156). Riksdagen godtog vidare den av regeringen föreslagna bidragsramen för stöd till fruktodlingen på 12,5 milj.kr. men förutsatte att regeringen återkom till riksdagen med förslag om höjning av bidragsramen om de fortsatta förhandlingarna skulle ge vid handen att ytterligare resurser var nödvändiga för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft. Riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:125, JoU 19, rskr. 290) att godta den av regeringen då föreslagna utökade bidragsramen för stöd till fruktodlingen, totalt 20,5 milj.kr. under åren 1989-1991. Jordbruks- utskottet uttalade i det sammanhanget att det var berett att pröva förslag om ytterligare resurser under anslagsperioden 1989-1991, om det ansågs nödvändigt för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft. T.o.m. hösten 1991 har det röjts 1 045 ha och den avsedda arealen på Prop. 1991/92:25 Bilaga 8 35 ca 1 000 ha har således röjts. På grund av att många röjningar utfördes de två första bidragsåren, då bidrag med ett högre belopp lämnades per hektar röjd areal, täcker inte den fastställda bidragsramen den röjda arealen. Detta innebär att bidragsramen behöver utvidgas med 1,1 milj.kr. till 21,6 milj.kr. så att även de odlare som har röjt under år 1991 skall kunna få bidrag. Jag anser att utvidgningen av bidragsramen med 1,1 milj.kr. budgetåret 1991/92 för stöd till fruktodlingen bör finansieras genom en motsvarande minskning av bidragsramen till trädgårdsnäringens rationalisering. Sistnämnda bidragsram uppgår under innevarande budgetår 1991/92 till 4,3 milj. kr. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag har anfört beträffande utvidgning av bidrags- ramen för stöd till fruktodlingen, 2. godkänna vad jag har förordat om dispositionen av det i statsbud- geten för budgetåret 1991/92 anvisade förslagsanslaget Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. <h2>[3] Importavgift på bekämpningsmedel</h2> Prop. 1991/92:25 Bilaga 8 Mitt förslag: Skyldigheten att betala avgift på bekämpningsmedel skall gälla både tillverkare och importör. Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område skulle avgift (prisregleringsavgift) för bekämpnings- medel betalas av såväl tillverkare som importör. Våren 1990 beslutade riksdagen om en ny jordbrukspolitik (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr.327). Beslutet innebär bl.a. att man övergångs- vis behåller de interna avgifter som för närvarande finansierar reglerings- åtgärderna på spannmålsområdet. Dessa avgifter utgörs av bl.a. avgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Avsikten var inte annan än att, liksom tidigare, såväl tillverkare som importör skall vara avgiftsskyldiga. Riksdagsbeslutet innebar att prisregleringslagen på jordbrukets område upphävdes och ersattes av dels lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m, dels lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. Vad gäller handelsgödsel föreligger avgiftsskyldighet för importen enligt lagen om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. och för tillverkningen enligt lagen om införande av avgiftslagen. Såvitt avser bekämpningsmedel har däremot lagregleringen kommit att utformas så att avgiftsskyldigheten bara omfattar tillverkare och inte importör. 36 För att avgiftsskyldigheten skall få avsedd omiättning bör ett tillägg göras i lagen om införande av avgiftslagen. Av tillägget bör framgå att också importör skall kunna åläggas att betala avgift. Avgiftsskyldigheten bör kunna omfatta även varor som levererats under hösten 1991. Avgift för bekämpningsmedel erläggs på levererade kvantiteter. Redovisning sker halvårsvis. Uppbörd av avgifter för leveranser under hösten 1991 sker inte förrän i mars 1992. Samråd i denna fråga har skett med statens jordbruksverk som stöder mitt förslag. I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8:1. På grund av frågans beskaffenhet skulle lagrådets hörande sakna betydelse. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget. Prop. 1991/92:25 Bilaga 8 37 Bilaga 8:1 <h3>Förslag till</h3> <h3>Lag om ändring i lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.</h3> Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 6 § Utöver avgifter enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. får under tiden den 1 juli 1991 - den 30 juni 1995 följande avgifter tas ut. Prop. 1991/92:25 Bilaga 8 Avgiftsskyldig 1.  Tillverkare av mjöl, gryn, flingor eller liknande produkter 2. Mejeri 3. Tillverkare av handelsgödsel och bekämpningsmedel Produkt Vete, råg, kom och havre Konsumtionsmjölk och grädde Varor som anges i bilaga till denna lag Föreslagen lydelse 6 § Utöver avgifter enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. får under tiden den 1 juli 1991 - den 30 juni 1995 följande avgifter tas ut. Avgiftsskyldig 1.  Tillverkare av mjöl, gryn, flingor eller liknande produkter 2. Mejeri 3. Tillverkare av handelsgödsel 4.  Tillverkare och importör av bekämpningsmedel Produkt Vete, råg, kom och havre Konsumtionsmjölk och grädde Varor som anges under 1) i bilaga till denna lag Vtror som anges under 2) i bilaga till denna lag Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. 38 <h2>Arbetsmarknadsdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet Hörnlund vad avser p. 1-2 och p. 4-5 samt statsrådet Friggebo vad avser p. 3 och p. 6-8. Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Tionde huvudtiteln</h2> <h2>A. Arbetsmarknadsdepartementet m.m.</h2> <h3>[1] A 1. Arbetsmarknadsdepartementet</h3> Under denna anslagsrubrik har anvisats på statsbudgeten för innevarande budgetår ett ramanslag på 51 990 000 kr. I propositionen (prop. 1991/92:30) om en särskild nämnd för ut- länningsärenden har statsrådet Friggebo redovisat en besparing under anslaget Arbetsmarknadsdepartementet skall ske till följd av att en särskild nämnd för utlänningsärenden inrättas. Avsikten är att nämnden inrättas fr.o.m. den 1 januari 1992 och i huvudsak övertar den före- dragande- och kanslioiganisation för utlänningsärenden som nu finns i arbetsmarknadsdepartementet. Jag beräknar att belastningen på anslaget skall minskas med vad som motsvarar arbetsmarknadsdepartementets organisation för ändamålet, dvs. med 8 419 000 kr för budgetåret 1991/92. Under främst de två senaste åren har antalet utlänningsärenden till departementet ökat kraftigt. Trots en förstärkning med 18 anställda uppgick antalet ej avgjorda ärenden i september 1991 till drygt 5 300 st. Mot bakgrund av beräkningar och bedömningar av statens invandrar- verk och arbetsmarknadsdepartementet kan ett inflöde väntas av mellan 1000 till 1500 ärenden per månad under hösten. Med nuvarande personalstyrka kan drygt 700 ärenden avgöras per månad. För att förhindra att antalet ej avgjorda ärenden ökar på ett okontrollerat sätt inför bildandet av utlänningsnämnden föreslår jag att arbetsmarknads- departementet tillförs medel motsvarande 30 tjänster fram till årsskiftet 1991-1992. En del av dessa medel avses utnyttjas för att finansiera ett ökat övertidsuttag. Dessutom ingår medel för ADB-stöd för den tillkommande personalen. Jag beräknar att kostnaderna för denna tillfälliga förstärkning kommer att uppgå till 4 382 000 kr. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget. Den ökning resp, minskning av belastningen på anslaget som jag föreslår medför belastningen minskar med 4 037 000 kr. 39 <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänner vad som anförts om utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92. <h3>[2] A 2. Utredningar m.m.</h3> Under denna anslagsrubrik har anvisats på statsbudgeten för budgetåret 1991/92 ett reservationsanslag på 22 465 000 kr. De statliga arbetsmarknadsåtgärderna måste öka ytterligare i effekt- ivitet. För att göra detta möjligt behöver ett antal utredningar påbörjas under innevarande budgetår. Jag föreslår därför att anslaget tillförs 4 000 000 kr. Under förutsättning av att riksdagen godkänner förslaget kommer jag senare att föreslå regeringen att föra bort motsvarande medel från anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, anslagsposten 2. Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 4 000 000 kr. <h3>[3] A 5. Internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m.</h3> Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår. <h4>Bakgrund</h4> Antalet asylsökande i västeuropeiska länder har under 1980-talet ökat från ca 50 000 till ca 400 000. En minskande andel av de asylsökande har bedömts vara flyktingar enligt 1951 års Genéve-konvention om flyktingars rättsliga ställning. Under samma tid har den minskning av den reguljära invandringen, som inleddes under 1970-talet, fortsatt. Sammantaget har dessa omständigheter lett till överansträngda asyl- procedurer, långa handläggningstider i asylärenden och mycket stora offentliga utgifter i alla berörda länder. Detta har givetvis också lett till stora påfrestningar för de sökande, av vilka en stor andel lämnat sina hemländer av skäl som inte motiverar asyl, men väl insatser inriktade på de förhållanden som föranlett dem att söka sig till annat land. På senare år har det mellanstatliga flyktingsamarbetet, mot den bak- grunden, kommit att inriktas på att finna metoder för att med utgångs- punkt från flykting- och immigrationspolitiken, i internationell sam- Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 40 verkan, i större utsträckning än hittills söka påverka de bakomliggande orsakerna till migrationen. <h4>Överväganden och förslag</h4> Ett viktigt inslag i flykting- och immigrationspolitiken bör vara att inrikta arbetet på långsiktiga och strategiska insatser för att påverka bakom- liggande orsaker till flykt och påtvingad migration. Det finns därvid behov av vissa medel för insatser for att, främst i internationell samverkan, kunna göra punktinsatser i sådant syfte, vilka inte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. inom ramen för biståndsmedlen. Medlen bör också kunna användas för bidrag till sådant internationellt samarbete som kan bidra till att utveckla och tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier. Jag tänker här närmast på Sveriges deltagande i dels de informella konsultationerna mellan numera 16 länder i Västeuropa, Nordamerika och Australien i asyl-, flykting- och migrationspolitiska frågor, dels International Oiganization for Migration (IOM) där Sverige är medlem sedan den 1 juli 1991. Jag föreslår att sådana medel anvisas redan under innevarande budgetår. För ändamålet behöver då inrättas ett nytt anslag under tionde huvudtiteln. Jag bedömer anslagsbehovet under budgetåret 1991/92 till sammanlagt 4 milj. kr. Medlen är avsedda att användas tillfälligt för sagda ändamål under budgetåret 1991/92 i avvaktan på regeringens ställningstagande till ny invandrar- och flyktingpolitik. Det bör ankomma på regeringen att ge närmare föreskrifter för medlens användning. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Internationell samverkan inom ramen förflykting- och migrations- politiken m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett nytt reservationsanslag på 4 000 000 kr. <h2>B. Arbetsmarknad m.m.</h2> Inledning Den svenska ekonomin befinner sig nu i en recession med svag tillväxt och snabbt stigande arbetslöshet. Inströmningen av lediga platser till arbetsförmedlingen har minskat mycket kraftigt inom samtliga branscher det senaste året. Sedan böljan av år 1991 har antalet lediga platser varit lägre än det antal som uppmättes under den förra lågkonjunkturen. Antalet varsel om uppsägning har sedan hösten 1990 legat på en historiskt sett mycket hög nivå. Hittills i år har 97 000 personer, eller drygt 2 % av de sysselsatta, varslats om uppsägning. Knappt 60 % av varslen berör anställda inom industrisektorn. Ca 40 % av samtliga varslade är tjänstemän. Under slutet av år 1990 upphörde sysselsättningen att öka. Sedan Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 41 februari i år har antalet sysselsatta minskat mycket kraftigt inom främst tillverkningsindustrin. Antalet sysselsatta inom industrin var i september i år ca 100 000 förre än ett år tidigare. Antalet har under efterkrigstiden aldrig varit så lågt som nu. Arbetslösheten, som böljade stiga sommaren 1990, var i september i år 3,1 % enligt arbetskraftsundersökningen (AKU). Liksom vid tidigare konjunkturnedgångar är det ungdomarna som har drabbats hårdast av det försämrade arbetsmarknadsläget. I ålders- gruppen 16—19 år var arbetslösheten 11,8 %. Bland de äldre ungdomarna (20—24 år) var den samtidigt 6,2 % och bland övriga åldersgrupper 2,4 %. En annan grupp som drabbats hårt av det försämmrade konjunktur- läget är de arbetshandikappade. Ca 33 000 arbetshandikappade var i slutet av september arbetssökande på arbetsförmedlingen. I det nu uppkomna läget, med den högsta arbetslöshetsnivån på närmare tio år, måste kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka en ytterligare försämring och för att öka sysselsättningen. Av denna anledning är det motiverat att de förslag till arbetsmarknads- politiska insatser, som har redovisats tidigare i höst, genomförs. Det är vidare nödvändigt att planera de infrastrukturella insatser tidigareläggs med beaktande av situationen på de lokala arbetsmarknaderna. Enligt min bedömning är det också nödvändigt att ytterligare arbetsmarknads- politiska resurser, i form av konjunkturberoende åtgärder, anvisas. Satsningarna är huvudsakligen av sådan karaktär att det ankommer på riksdagen att besluta om dem. Förslagen är i korthet följande. Vid utbildning i företag bör arbetsgivare inom tillverkningsindustrin kunna få bidrag till lönekostnader för anställda som utbildas. Vidare bör medlen för utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning räknas upp. Medlen för främst sysselsättningsskapande åtgärder bör utökas. Slutligen bör bidrag kunna lämnas till arbetsgivare för handledning av ungdomar. Inom ramen för riksdagens bemyndigande har regeringen under hösten beslutat om att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) får erbjuda arbete inom Samhall åt ytterligare ca 550 arbetshandikappade. Denna satsning bör, mot bakgrund av det allt sämre läget på arbetsmarknaden, kompletteras med att AMS tillförs ytterligare medel till lönebidrag för arbetshandi- kappade. Med nu föreslagna insatserna kommer de konjunkturberoende åtgärderna, under innevarande budgetår, att volymmässigt i det närmaste ha uppnått den nivå över vilken arbetsmarknadsverket med bibehållen effektivitet inte kan sysselsätta fler arbetslösa. Det är därför nödvändigt att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förstärks med insatser inom andra områden. Tidigareläggningar av främst investeringar i transport- systemet redovisades i augusti månad. Syftet är att förbättra de mest centrala delarna av landets väg- och jämvägsstråk. Dessa förslag kompletterades senare under september månad med förslag om invest- eringar som syftar till att förbättra sambandet mellan de centrala transportstråken och andra delar av transportsystemet. Detta sker genom tidigareläggning av investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser och Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 42 telenätet. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare i dag, utöver dessa åtgärder, presenterat ytterligare tidigareläggningar av investeringar i väg- och järnvägsnäten. Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag lämnat förslag till tidigareläggningar av statliga byggnadsinvesteringar. Vidare lämnas förslag till investeringar inom kultursektorn och förslag om investeringar i skolans arbetsmiljö (prop. 1991/92:10 om statsbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna). Inom utbildningsområdet presenterades i augusti insatser för att ge fler ungdomar möjlighet till gymnasieut- bildning. Till denna satsning kan nu läggas förslag om tillskott av platser inom den kommunala vuxenutbildningen och högskolan. Förslag i dessa avseenden har tidigare i dag presenterats av chefen för utbildnings- departementet. För att stödja utvecklingen i särskilt utsatta regioner är det nödvändigt att ytterligare resurser tillförs regionalpolitiken. Jag kommer senare i dag, vid min anmälan av frågor rörande anslag under tolfte huvudtiteln, att föreslå att medlen till lokaliseringsbidrag förstärks. AMS har i skrivelse den 23 augusti 1991 lämnat förslag till ytterligare insatser under budgetåret 1991/92. AMS har även i skrivelser den 10 april och den 14 juni 1991 redovisat underlag för och förslag till åtgärder särskilt riktade till byggarbetsmarknaden. Vidare har det kommit in en rad skrivelser från olika myndigheter, kommuner och andra oiganisa- tioner om olika former av åtgärder med syfte att motverka arbetslösheten. De förslag till åtgärder för sysselsättning och mot arbetslöshet inom de ramar som har presenterats tidigare i dag och som jag nu skall redovisa får ses som de insatser som regeringen nu är beredd att vidta med anledning av bl.a. nämnda framställningar. <h3>[4] B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</h3> På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag på 14 100 687 000 kr. 4.1 Bidrag till utbildning i företag Genom stödformen bidrag till utbildning i företag får bidrag lämnas till en del av de kostnader arbetsgivare har för att genomföra utbildning för de anställda. Med syfte att motverka uppsägningar inom näringslivet beslutade den dåvarande regeringen den 22 augusti 1991 att arbets- marknadsverket som en försöksverksamhet fr.o.m. den 1 september 1991 får lämna bidrag även till en del av de lönekostnader som arbetsgivare har för dem som utbildas. Beslutet innebär att länsarbetsnämnderna får lämna bidrag till arbets- givare inom tillverkningsindustrin med högst 50 kr. per timme för lönekostnader vid utbildning av anställda. Kostnaden vid en omfattning av ca 2 000 deltagare i genomsnitt per månad under tio månader har beräknats till 150 milj.kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 43 Den redovisade försöksverksamheten bör få bedrivas t.o.m. den 30 juni 1992. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av den vidtagna åtgärden. Vidare bör anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillföras 150 milj.kr. för verksamheten. 4.2 Utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning I 1991 års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. 6 s. 12) anfördes att kostnadsutvecklingen för dagpenningen vid arbetsmarknads- utbildning behövde följas upp för att regeringen under hösten 1991 skulle kunna göra en ny bedömning av AMS medelsbehov for utbildnings- bidrag. Genom att medlen för dagpenning, dvs. för utbildningsbidrag, vid arbetsmarknadsutbildning inte längre anvisas förslagsvis utan inom ramen för ett reservationsanslag är en mer exakt beräkning av kostnaderna för utbildningsbidrag av största betydelse för att utbildningen skall kunna genomföras. Den uppföljning av såväl deltagare i arbetsmarknadsutbildning som utbetalade utbildningsbidrag som genomförts under våren 1991 visar dels att andelen deltagare som är medlemmar i arbetslöshetskassorna och därmed har en högre dagpenning, har ökat i förhållande till tidigare beräkningar, dels att kostnaderna för de särskilda bidragen har under- skattats. Därutöver har kostnaderna för dagpenningen till de grupper, bl.a. de arbetshandikappade som deltar i arbetsmarknadsutbildning, där en samordning sker med vissa andra förmåner, varit underskattade. Tillsammans bidrar dessa faktorer till att kostnaderna för utbildnings- bidragen blir 725 milj.kr. högre än vad som tidigare har beräknats. För att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna genomföras i den omfattning som riksdagen har beslutat föreslår jag därför att AMS tilldelas detta belopp för utbildningsbidrag under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den nya anslagskonstruktionen visar på behovet av ett redovisnings- system som gör det möjligt att kontinuerligt följa kostnadsutvecklingen för utbildningsbidragen. För riksdagens kännedom vill jag därför nämna att jag avser att föreslå regeringen att uppdra åt riksförsäkringsverket och AMS att gemensamt utveckla ett sådant system. 4.3 Förstärkning av de sysselsättningsskapande åtgärderna Ökningen hittills av arbetslösheten under innevarande budgetår och prognoserna för resten av budgetåret talar för behovet av en kraftig förstärkning av de sysselsättningsskapande åtgärderna. Förstärkningen är också nödvändig för att kunna stödja de långtidsarbetslösa och andra särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden. Jag föreslår därför att AMS tillförs ytterligare 2 200 milj.kr. under innevarande budgetår för sysselsättningsskapande åtgärder främst för att bekämpa långtidsarbetslöshet och arbetslöshet bland ungdomar och handikappade. Härigenom bör ca 18 000 personer i genomsnitt kunna ges Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 44 sysselsättning i olika åtgärder under resten av detta budgetår. Medlen bör anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I detta sammanhang vill jag ta upp medlen för s.k otraditionella insatser. Under innevarande budgetår disponerar AMS 50 milj.kr. av medlen inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för sådana insatser. Dessa medel skall stimulera till förnyelse av såväl arbets- metoderna inom förmedlingsorganisationen som de arbetsmarknads- politiska åtgärderna. Inriktningen på de otraditionella insatserna skall alltid utgå från den arbetssökande individens behov. Den kraftiga uppgången av antalet arbetssökande på förmedlingarna medför att behovet av förnyelse av arbetet med såväl olika former av gruppinriktat förmedlingsarbete som individuella insatser för långtidsarbe- tslösa ökar. Jag föreslår därför att AMS bör få disponera sammanlagt högst 100 milj.kr. av medlen inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för otraditionella insatser. 4.4 Handledare för ungdomar För att underlätta arbetet med att få fram platser för ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder bemyndigade den dåvarande regeringen den 22 augusti 1991 AMS att fr.o.m. den 1 september 1991, som en försöksverksamhet, lämna bidrag till arbetsgivare för handledare för ungdomar som anställs på avtalade inskolningsplatser, på platser med rekryteringsstöd eller på utbildningsvikariat. Bidrag får lämnas med högst 35 kr. per timme för lönekostnaden för handledaren vid anställning av en ungdom och med högst 10 kr. per timme för vaije ytterligare ungdom upp till fem. För ytterligare handledare lämnas bidrag på motsvarande sätt. Bidrag lämnas under högst sex månader från den sista anställningen. Bidraget till handledare har beräknats till 210 milj.kr. vilket bedöms räcka till ca 2 000 handledare under tio månader. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av den vidtagna åtgärden, som bör få bedrivas enligt de nu redovisade riktlinjerna fram t.o.m. den 30 juni 1992. Vidare bör anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillföras 210 milj.kr. for denna verksamhet. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag har anfört om bidrag till lönekostnader vid utbildning i företag (avsnitt 4.1), 2. godkänna vad jag har anfört om bidrag till handledare vid anställning av ungdomar (avsnitt 4.4), 3. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 3 285 000 000 kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 45 <h2>C. Arbetslivsfrågor</h2> <h3>[5] C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade</h3> På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag på 5 416 489 000 kr. Från anslaget betalas åtgärder för att öka arbetshandikappades möjligheter att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Merparten av de medel som anvisas under anslaget används till lönesubventioner av olika slag. I sin skrivelse den 23 augusti 1991 har AMS begärt ytterligare 275 milj.kr. till lönebidrag. Enligt AMS bedömning skulle ytterligare ca 2 500 arbetshandikappade kunna placeras i arbete med dessa medel. I det försämrade arbetsmarknadsläget har arbetshandikappade särskilt svårt att hävda sig i konkurrensen om de lediga arbetena och risken för långtidsarbetslöshet är stor för dessa sökande. Jag föreslår därför att ytterligare 275 milj.kr. anvisas till lönebidrag för arbetshandikappade för innevarande budgetår. I likhet med AMS bedömer jag att ytterligare ca 2 500 arbetshandikappade sökande skall kunna beredas arbete genom det tillskott av medel till lönebidrag som jag nu föreslår. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten for budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 275 000 000 kr. <h2>D. Invandring m.m.</h2> <h3>[6] D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flykt- ingar m.m.</h3> På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag på 4 464 000 000 kr. Enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting- mottagande m.m. får kommunerna ifråga om flyktingbarn under 18 år som har kommit till Sverige utan egna vårdnadshavare, ersättning för sådan vård i annat hem än barnets eget som ges med stöd av socialtjänst- lagen (1980:620) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. I prop. 1989/90:105 (1989/90: SfU 21, rskr.281) om samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna m.m. preciseras att sådan vård kan ske i ett kommunalt grupphem eller i familjehem. Statens invandrarverk (SIV) har föreslagit en regeländring så att kommunerna, om särskilda skäl motiverar det, även kan få ersättning för Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 46 bistånd till flyktingbarn utan vårdnadshavare som inte är placerade i familjehem eller på grupphem. SIV har i dag svårt att få kommunerna att ta emot flyktingbarn i åldern 16-18 år, utan vårdnadshavare, som inte behöver placeras i familjehem eller grupphem. Jag anser att en ändring av ersättningsreglerna enligt vad SIV förordar, bör genomföras. Den bör kunna leda till att ensamma flyktingbarn som kommer till Sverige utan egna vårdnadshavare snabbare kommer ut i kommunerna och blir integrerade i det svenska samhället. För ungdomar i åldersgruppen 16-18 år kan eget boende i kommunen, kompletterat med stöd av kontaktfämilj/person som är godkänd av socialnämnden i kommunen, vara en tillräcklig stödinsats. Kommunens ansvar för att detta stöd ges finns inskrivet i socialtjänstlagen (1980:620). Jag bedömer att de ökade kostnader för ersättning till kommunerna som kan uppstå blir maiginella och bör rymmas inom anslagna medel på anslaget Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. Jag bedömer vidare att de ökade kostnader för ersättning till kommunerna som kan uppstå mer än väl bör uppvägas av minskade kostnader för förläggningsboende. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag anfört om ändring av reglerna för ersättning för barn utan egna vårdnadhavare <h3>[7] D 8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.</h3> På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett förslagsanslag på 52 500 000 kr. Av anslaget får inte 1 892 000 kr. disponeras till följd av att ingående mervärdesskatt inte skall belasta anslaget utan avräknas mot inkomsttitel. Enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar kan endast utlänningar som fyllt 18 år vid tiden för det första mottagandet i en kommun beviljas lån till hemutrustning. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har föreslagit en komplettering av förordningen med en bestämmelse om undantag från denna regel om det finns särskilda skäl. Ändringen skulle innebära att ungdomar i åldern 17-18 år, som anländer till Sverige utan egna vårdnadshavare och tas emot i en kommun innan de fyllt 18 år vid särskilda skäll bör kunna erhålla lån till hemutrustning när de fyllt 18 år. En sådan komplettering av nu gällande regelverk överensstämmer enligt min mening med intentionerna bakom reformen med lån till hemut- rustning i stället för bidrag. För att undvika ett bidragsberoende bör därför under vissa förhållanden lån även kunna beviljas denna grupp. Regeländringen uppges även ha betydelse för invandrarverkets möjlig- heter att kommunplacera ensamma flyktingbarn i åldersgruppen 17-18 år. Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 47 De flyktingar det kan vara fråga om är främst ensamma flyktingbarn i åldern 17-18 år, som först tas emot i familjehem eller grupphem och som när de fyllt 18 år flyttar till möblerad eller omöblerad lägenhet. En förutsättning bör vara att de inte tidigare erhållit bidrag till hemutrustning eller har egen förmögenhet som kan bekosta inköp av hemutrustning. Jag bedömer att kostnadsökningarna för en sådan regeländring blir ytterst marginell. De ökade kostnaderna under budgetåret 1991/92 bör kunna rymmas inom ramen för anslagna medel. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag anfört om ändring av reglerna för lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. <h3>[8] D 9. Utlänningsnämnden</h3> Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår. <h4>Föredragandens överväganden</h4> I prop. 1991/92: 30 om en särskild nämnd för utlänningsärenden har regeringen föreslagit riksdagen att en fristående myndighet, utlännings- nämnden, inrättas för överprövningsuppgifter i utlänningsärenden. Nämnden avses bölja arbeta den 1 januari 1992. I propositionen angavs att regeringen skulle återkomma med beräk- ningar av anslagsbehovet för budgetåret 1991/92 för den nya nämnden. Tidigare i dag har chefen för arbetsmarknadsdepartementet anmält de minskade anslagsbehov som samtidigt uppkommer i departementet (- 8 419 000 kr.). <h4>Dimensionering:</h4> Utlänningsnämnden bör ha en sådan flexibilitet att den med befintliga resurser, organisatoriskt och anslagsmässigt, kan anpassa verksamheten till fluktuationer i ärendetillströmningen. Jag bedömer att nämnden på helårsbasis bör dimensioneras för att avgöra 4 000 - 6 000 överklaganden i asylärenden. Däijämte skall den ha kapacitet för övriga överprövnings- uppgifter i utlänningsärenden. För en basoiganisation med ca 60 anställda beräknar jag helårskostnaden till 26 milj.kr. Vid etableringen tillkommer anskaffningar och installationer för 3 milj.kr. (engångsutgifter). För perioden den 1 januari - den 30 juni 1992 blir därmed anslags- behovet för utlänningsnämndens basorganisation 16 milj.kr. <h4>Extra resurser för balansavarbetningar:</h4> Enligt vad jag nu kan bedöma, kommer den nya nämnden att få överta Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 en balans av ca 5 800 överklagade asylärenden den 1 januari 1992. Med den föreslagna dimensioneringen av utlänningsnämndens basorganisation bör en normal balans i det ordinarie arbetet ligga på 1 000 - 1 500 asylärenden. Ett ärende brukar i genomsnitt beröra 2-3 asylsökanden. Detta är en fullkomligt oacceptabel situation, såväl med tanke på de människor som väntar på besked om sin framtida tillvaro som ur statsfinansiell synpunkt. En snabb avarbetning av dessa ärenden är nödvändig. Vaije ärende som nu handläggs av arbetsmarknadsdepart- ementet kostar i genomsnitt ca 21 000 kr. i månaden enbart i kostnader för att hysa den eller de aktuella personerna i en förläggning. Den månatliga merkostnaden för förläggningsvistelser som beror på att ärenden väntar längre än normalt på ett avgörande kommer därmed att uppgå till 90 - 100 milj.kr. Jag föreslår mot den bakgrunden att utlänningsnämndens bas- organisation tillfälligt förstärks med ytterligare ca 40 anställda. Såvitt nu kan bedömas, behöver avarbetningen av ackumulerade ärenden pågå till månadsskiftet januari - februari 1993. Jag beräknar kostnaderna för förstärkning av basoiganisationen under perioden den 1 januari - den 30 juni 1992 till 8,7 milj.kr. Av dessa medel avser 2,1 milj .kr. engångsutgifter för att kunna förstärka bas- oiganisationen. <h4>Summering av anslagsbehovet:</h4> Det sammanlagda anslagsbehovet för basorganisation och tillfällig förstärkning för budgetåret 1991/92 uppgår till 24,7 milj.kr., varav engångsvis 5,1 milj.kr. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utlänningsnämnden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 24 700 000 kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 9 4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 25 Rättelse: S. 52 rad 3 Tillkommit: vad---p. 3 <h2>Bostadsdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet Friggebo vad avser p. 1 och statsrådet Lundgren vad avser p. 2 Prop. 1991/92:25 Bilaga 10 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Elfte huvudtiteln</h2> <h2>B. Bostadsförsörjning m.m.</h2> <h3>[1] B 11. Stöd till icke-statliga kulturlokaler</h3> Under denna rubrik finns i statsbudgeten för innevarande budgetår uppfort ett förslagsanslag på 25 milj. kr. Från anslaget betalas ut bidrag för ny- och ombyggnad av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag lämnas med högst 30 procent av kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 procent vid ombyggnad. Bestämmelser om bidrag finns i förordningen (1990:513) om stöd till vissa ickestatliga kulturlokaler. Riksdagen fästställer vaije år ramar för beslut om bidrag för ny- och ombyggnad av sådana lokaler. För budgetåret 1991/92 är ramen fastställd till 25 milj.kr. (prop. 1990/91:100 bil. 13, BoUll, rskr. 159). Efterfrågan på stöd är för närvarande större än tillgången på medel. Under budgetåret 1990/91 inkom ansökningar till en total kostnad av 225 milj. kr. Som en av regeringens åtgärder för att främja sysselsättningen förordar jag att ramen för beslut om bidrag tillfälligt under budgetåret 1991/92 höjs med 25 milj.kr. till 50 milj.kr. Ramvidgningen bör användas for stöd främst inom de län där investeringar i icke-statliga kulturlokaler är särskilt angelägna ur arbetsmarknadssynpunkt. Med hänsyn till den tid som förflyter mellan beslut om bidrag och utbetalning av bidrag bedömer jag att den ökning av ramen som jag förordar inte medför ökade utgifter under det innevarande budgetåret. Något anslag på tilläggsbudget behöver därför inte anvisas. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att med ändring av sitt tidigare beslut medge att beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler under budgetåret 1991/92 meddelas inom en ram om 50 000 000 kronor. 50 <h3>[2] B 21. Statens bostadskreditnämnd</h3> Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen (prop. 1991/92:56) att det den 1 januari 1992 införs statliga kreditgarantier för ny- och ombyggnad av permanenta bostäder. Det innebär bl.a. att riksdagens beslut (prop. 1990/91:34, BoU4, rskr. 92) om att inrätta en nämnd för kreditgarantier för bostäder fullföljs. Nämnden har sedermera i sin instruktion (SFS 1991:1274) benämnts statens bostadskreditnämnd. Långsiktigt skall kostnader för nämndens administration och förluster täckas med avgifter för kreditgarantier. Medlen skall placeras i riksgäldskontoret till marknadsmässig ränta. För att täcka vissa kostnader för att nämnden skall kunna inleda sin verksamhet har riksdagen i det tidigare nämnda beslutet anvisat ett reservationsanslag på 5 milj.kr. Med hänsyn till att nämnden kommer att belastas av vissa kostnader av engångskaraktär, bl.a. för datasystem, innan avgifter har betalats i tillräcklig omfattning bör nämnden ges möjligheter att utjämna sin likviditet. Det behövs vidare mer långsiktiga utjämningsmöjligheter som hänger samman med att det kortsiktigt kan vara svårt att balansera avgifter och kostnader. Avgiftsförändringar förutsätter tills vidare beslut av regeringen och får genomslag efter relativt lång tid. Jag förordar därför att nämnden ges möjlighet att utnyttja en rörlig kredit i riksgälds- kontoret. Regeringen bör inom en ram som anges av riksdagen fa besluta om hur stor kredit som får utnyttjas. Ramen bör bestämmas till 50 milj.kr. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om en rörlig kredit i riks- gäldskontoret för statens bostadskreditnämnd inom en ram om 50 000 000 kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 10 51 <h2>Näringsdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet P. Westerberg vad avser p. 1, 2 och 4 samt statsrådet Hörnlund vad avser p. 3 Prop. 1991/92:25 Bilaga 11 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Tolfte huvudtiteln</h2> <h2>A. Industridepartementet1</h2> <h3>[1] A 1. Industridepartementet</h3> I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslags- rubrik anvisats ett förslagsanslag på 48 000 000 kr. Av detta får högst 42 404 000 kr. användas för löner. Från anslaget bestrids kostnaderna för näringsdepartementet som den 22 oktober 1991 trädde i industrideparte- mentets ställe. Den ökande internationaliseringen inom näringsdepartementets olika verksamhetsområden medför att arbetsuppgifter i departementet för- ändras. Departementet behöver t.ex. ägna ökad uppmärksamhet åt på- gående och planerade harmoniseringssträvanden inom EG och åt konse- kvenserna för det svenska näringslivet av att nya marknader öppnas. Detta ställer krav på fördjupad kompetens och mer aktivt deltagande i arbetsuppgifter på det internationella området. Vidare har en effekt- ivisering av den interna ekonomiadministrationen inletts. För dessa ändamål har jag beräknat ett ytterligare medelsbehov på 1 300 000 kr. för budgetåret 1991/92. I beloppet ingår kostnader för ett utbyggt datorstöd. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Industridepartementet1 på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 300 000 kr. 1 Anslaget avser nuvarande näringsdepartementet 52 <h2>F. Teknisk utveckling m.m.</h2> Prop. 1991/92:25 Bilaga 11 <h3>[2] F 11. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet</h3> Riksmätplatsema är en nationell resurs av stor betydelse för den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Deras verksamhet finansieras genom bidrag från detta anslag och kalibreringsintäkter samt genom riks- mätplatsemas egna bidrag. För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett reservationsanslag på 8 776 000 kr. <h4>Föredragandens överväganden</h4> Enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning kan endast statliga myndigheter vara riksmätplatser och därmed mottaga bidrag från anslaget. I prop. 1990/91:100 bil. 14 föreslogs att medel från anslaget under budgetåret trots detta skulle kunna utgå till FFVs mätplats-verksamhet, som på grund av FFVs omvandling till aktiebolag inte längre bedrivs i en myndighet. En förutsättning var att styrelsen för teknisk ackreditering och FFV kom överens om att verksamheten skulle bedrivas vidare under samma former och villkor som gäller för riksmätplatsverksamheten, innefattande bl.a. att verksam- heten står under ackrediteringstyrelsens tillsyn. En motsvarande situation har nu uppkommit beträffande riksmätplatsen för tid och frekvens. Televerket är sedan många år riksmätplats för tid och frekvens samt uppbär härför årligen bidrag från anslaget för denna verksamhet. Genom att televerket nu delvis bolagiserats och riksmätplat- sverksamheten i samband därmed överförts till Televerket Utveckling AB, kan televerket inte längre formellt kvarstå som riksmätplats. Att bygga upp en motsvarande instrumentering och kompetens hos en annan statlig institution är förenat med betydande kostnader. I budgetpropositionen anmäldes att styrelsen för teknisk ackreditering i myndighetsspecifika direktiv för sin fördjupade anslagsframställning avseende budgetåren 1992/93 - 1994/95 fått i uppdrag att bl.a. överväga möjliga effektiviseringsåtgärder inom riksmätplatssystemet. Ackrediterin- gstyrelsen har i sin anslagsframställning nu redovisat detta uppdrag och föreslår bl.a. att den nuvarande lagstiftningen skall ändras så att såväl statliga myndigheter som privatsrättsliga organ som uppfyller kraven på opartiskhet och kompetens skall kunna utses till riksmätplatser. Detta förslag kommer att behandlas i den kommande budgetpropositionen till innevarande riksmöte. Mot denna bakgrund föreslår jag att bidrag från anslaget under innevarande budgetår skall kunna utbetalas till Televerket Utveckling ABs mätplatsverksamhet under förutsättning att ackrediteringsstyrelsen och bolaget kommer överens om att verksamheten bedrivs vidare under samma former och villkor som gäller för riksmätplatser, innefattande bl.a. att verksamheten står under tillsyn av styrelsen för teknisk ackreditering. 5 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 25 Rättelse: S. 54 rad 7 Tillkommit: [3] 53 <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att medel från anslaget Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet skall kunna utbetalas till Televerket Utveckling ABs mätplatsverksamhet. <h2>G. Regional utveckling</h2> <h3>[3] G 1. Lokaliseringsbidrag m.m.</h3> Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisats ett reservationsanslag på 350 milj.kr. Över anslaget anvisas numera medel till följande ändamål: —lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) eller regeringen, —lån till privata regionala investmentbolag samt —viss administration, uppföljning och utvärdering av det regionalpolitiska företagsstödet m.m. Det regionalpolitiska företagsstödet har varit av stor betydelse under de senaste åren för att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter och regioner. Genom beslut under de två senaste budgetåren beräknas således ca 10 000 nya arbetstillfällen tillkomma med hjälp av detta stöd. Dessa nya arbetstillfällen innebär också att resurser i form av underutnyttjad arbetskraft och samhällelig infrastruktur kan tas till vara på ett sätt som innebär ekonomisk vinning för hela landet. Efterfrågan på lokaliserings- och utvecklingsbidrag har således varit stor under de senaste åren. Trots en successivt ökad delegering av beslutanderätten till länsstyrelserna har därför medelsbrist uppstått på detta anslag, som disponeras av NUTEK och regeringen. Under inne- varande budgetår har NUTEK och regeringen hittills beslutat om lokal- iserings- och utvecklingsbidrag m.m. för sammanlagt över 200 milj.kr. En översiktlig genomgång av kända projekt för vilka beslut skall lättas på central nivå visar att det sammanlagda beloppet för ansökningar om lokaliserings- och utvecklingsbidrag för närvarande uppgår till ca 700 milj.kr. Eftersom så kort tid av budgetåret förlutit kan härutöver ett antal ansökningar om bidrag till ytterligare projekt förväntas. Jag anser att det i nuvarande lågkonjunktur är särskilt angeläget att ta till vara denna investeringsvilja för att förverkliga ytterligare investerings- projekt i regionalpolitiskt prioriterade regioner. För beslut om lokaliser- ings- och utvecklingsbidrag, som beviljas av NUTEK och regeringen, beräknar jag nu mot bakgrund härav ett sammanlagt behov av medelstills- kott på 200 milj.kr. Prop. 1991/92:25 Bilaga 11 54 <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 200 000 000 kr. <h2>I. Övrig näringspolitik</h2> <h3>[4] Behov av författningsändringar i samband med inrättandet av en ny näringspolitisk myndighet</h3> Den 1 juli 1991 inrättades närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) varvid statens energiverk (STEV), statens industriverk (SIND) och styrelsen för teknisk utveckling (STU) lades ner. Utredningen om en ny näringspolitisk myndighet (I 1991:03) hade enligt sina direktiv (Dir. 1991:15) bl.a. till uppgift att lämna förslag till ändringar i berörda författningar. De flesta föreslagna ändringarna är endast av formell natur och innebär att de uppgifter som enligt dessa författningar tidigare åvilat någon av de nu nedlagda myndigheterna övertas av NUTEK. Vid sin översyn av nödvändiga författningsändringar föreslog utred- ningen att förordningen (1973:568) om vissa uppgifter från rörelseidkare skulle upphävas. Enligt denna förordning är den som i landet driver rörelse skyldig att på anmodan av SIND lämna de uppgifter som behövs för SINDs utredande verksamhet. Den som underlåter att fullgöra den av SIND föreskrivna uppgiftsskyldigheten eller uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift kan dömas till böter. Anledningen till att denna uppgiftsskyldighet infördes var att allmänna utredningar rörande branch- förhållanden m.m. utgjorde en viktig del av SINDs verksamhet. Under senare år har branschutredningama minskat i betydelse och enligt uppgifter från SIND har 1973 års förordning inte kommit att tillämpas. Förordningen framstår som otidsenlig och SINDs rätt att avkräva en rörelseidkare uppgifter om hans rörelse för inte föras över till NUTEK. Om uppgifter behövs från företag för genomförande av utrednings- uppdrag bör verket söka få tillgång till uppgifterna genom samverkan med företagen eller med berörda branschoiganisationer. I de fäll uppgifter behövs för prövningen av en ansökan om t.ex. stöd eller tillstånd bör NUTEK - liksom tidigare STEV, SIND och STU - kunna begära in uppgifterna i enlighet med på dessa områden gällande föreskrifter. Mot bakgrund härav bör, som utredningen föreslagit, förordningen upphävas. Förordningen reglerar sådant som enligt den nuvarande regeringsformen kräver lagform och förordningen skall därför upphävas genom lag. Frågans beskaffenhet är sådan att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande behöver därför inte inhämtas. Prop. 1991/92:25 Bilaga 11 55 <h4>Upprättade lagförslag</h4> I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom näringsdepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i lagen (1902:71) om elektriska anläggningar, 2. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto, 3. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt in- vesteringskonto, 4. lag om ändring i vattenlagen (1983:291), 5. lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige, 6. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto, 7. lag om upphävande av förordningen (1973:568) om vissa uppgifter från rörelseidkare. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 1. Jag har i detta ärende samrått med statsråden Laurén och Lundgren. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1902:71) om elektriska anläggningar, 2. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto, 3. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto, 4. lag om ändring i vattenlagen (1983:291), 5. lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vidtillfälligt arbete i Sverige, 6. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelse- konto, 7. lag om upphävande av förordningen (1973:568) om vissa uppgifter från rörelseidkare. Prop. 1991/92:25 Bilaga 11 56 Förslag till Lag om ändring i lagen (1902:71) om elektriska anläggningar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1902:71) om elektriska anläggningar1 att i 19 och 31 §§ orden "statens energiverk" skall bytas ut mot "närings- och teknikutvecklingsverket". Prop. 1991/92:25 Bilaga 11 Underbilaga 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto2 att i 3, 6, 11, 13, 14 och 19 §§ orden "statens in- dustriverk" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "närings- och teknikutvecklingsverket" i motsvarande form. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. ‘Senaste lydelse av 19 § 1988:218 31 § 1988:218 2Senaste lydelse av 3 § 1983:670 6 § 1990:381 11 § 1987:662 13 § 1983:670 14 § 1990:381 19 § 1990:381 57 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1185) om inbetal- ning på särskilt investeringskonto1 att i 3, 6, 11, 13, 14 och 19 §§ orden "statens industriverk" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "närings- och teknikutvecklingsverket" i motsvaran- de form. Prop. 1991/92:25 Bilaga 11 Underbilaga 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Förslag till Lag om ändring i vattenlagen (1983:291) Härigenom föreskrivs i fråga om vattenlagen (1983:291)2 att i 11 kap. 8 § orden "statens energiverk" skall bytas ut mot "närings- och teknikutvecklingsverket". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. lenaste lydelse av <table border="1"> <tr><td> 3</td><td> §</td><td> 1986:1339</td></tr> <tr><td> 6</td><td> §</td><td> 1990:389</td></tr> <tr><td> 7</td><td> §</td><td> 1985:472</td></tr> <tr><td> 11</td><td> §</td><td> 1987:663</td></tr> <tr><td> 13</td><td> §</td><td> 1983:671</td></tr> <tr><td> 14</td><td> §</td><td> 1990:389</td></tr> <tr><td> 19</td><td> §</td><td> 1990:389</td></tr> </table> lenaste lydelse av 11 kap. 8 § 1986:326 58 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:947) om beskattn- ing av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige att i 6 § orden "styrelsen för teknisk utveckling" skall bytas ut mot "närings- och teknikutvecklingsverket". Prop. 1991/92:25 Bilaga 11 Underbilaga 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning pä förnyelsekonto Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1090) om inbetaln- ing på förnyelsekonto1 att i 3, 6, 11, 13, 14 och 19 §§ orden "statens industriverk" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "närings- och teknikutvecklingsverket" i motsvarande form. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Förslag till <h4>Lag om upphävande av förordningen (1973:568) om vissa uppgifter frän rörelseidkare</h4> Härigenom föreskrivs att förordningen (1973:568) om vissa uppgifter från rörelseidkare skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991. ‘Senaste lydelse av 3 § 1986:1341 6 § 1990:395 11 § 1987:664 14 § 1990:395 19 § 1990:395 59 <h2>C iv ildepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammansträde den 31 oktober 1991 Föredragande: statsrådet Wibble vad avser p. 1 och p. 5 samt statsrådet Hellsvik vad avser p. 2-4 Prop. 1991/92:25 Bilaga 12 <h2>Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92</h2> <h2>Trettonde huvudtiteln</h2> <h2>C. Statistik, förvaltning m.m.</h2> <h3>[1] C 15. Folk- och bostadsräkningar</h3> Över detta reservationsanslag finansieras 1990 års folk- och bostads- räkning (FoB 90). För innevarande år uppgår budgeten till 16 874 000 kr. Totalkostnaden i 1988 års prisnivå för FoB 90 är 180 milj.kr. för- delat på budgetåren 1989/90-1992/93 (prop. 1988/89:91). Av denna kostnad ansvarar statistiska centralbyrån (SCB) för 104 milj. kr. SCB har anmält behov av tilläggsanslag på 8 801 000 kr. för att kunna fullgöra FoB 90 enligt ursprungsplanema. Orsaken till kostnad- sökningen är den oväntat låga svarsfrekvensen som verket ej kunnat förutse och de därmed sammanhängande höga uppföljningskostnadema. SCB har även anmält behov av att tidigarelägga ett medelsutnyttjande på 8 200 000 kr. för FoB 90 jämfört med den ursprungliga planen. Detta beror på det påskyndande av produktionsprocessen som blivit möjlig genom tillämpning av ny produktionsteknik. SCB anser att detta är mycket angeläget för användarna. <h4>Föredragandens överväganden</h4> Min principiella uppfattning är att folk- och bostadsräkningar skall genomföras högst vart tionde år. När emellertid redan nära 180 milj, kr. lagts ner på FoB 90 vore det uppenbart orimligt att inte kunna slut- föra undersökningen. Min bedömning är att FoB 90 bör slutföras enligt planerna och att de ökade kostnaderna skall finansieras genom en om- prioritering från anslag C 2. statistiska centralbyrån: statistik, register och prognoser till anslag C 15 Folk- och bostadsräkningar. Jag delar SCBs uppfattning att den tidigareläggning som den nya produktionstekniken möjliggjort är av stort värde för de som använder statistiken. Jag föreslår därför att 8 200 000 kr. av de budgeterade 60 kostnaderna för budgetåret 1992/93 ställs till förfogande redan budget- Prop. 1991/92:25 året 1991/92.                                                            Bilaga 12 <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Folk- och bostadsräkningar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 8 200 000 kr. för en tidigareläggning av FoB 90 godkänna att 8 800 000 kr. omfördelas från anslag C 2. Statistiska centralbyrån: statistik, register och prognoser till anslag C 15. folk och bostadsräkningar i enlighet med vad som ovan anförts. <h2>E. Polisväsendet</h2> <h3>[2] E 1. Rikspolisstyrelsen</h3> Polisverksamheten är personalintensiv. Behovet av poliser har under en följd av år varit större än antalet färdigutbildade poliser. Många polis- tjänster, framför allt i storstäderna, har därför varit vakanta. Antagningen av polisaspiranter ökade från 600 till 800 under budget- året 1990/91. För innevarande budgetår gjordes bedömningen att en återgång till en antagningsnivå av 600 aspiranter skulle vara tillräcklig för att personalsituationen inom polisen skulle ha bringats i balans inom några år. En förnyad prövning av frågan skulle dock göras under hösten 1991. En genomgång av personalsituationen inom polisen visar en för- bättring av vakansläget. Trots detta är personalläget bekymmersamt. Rikspolisstyrelsen har hos regeringen anmält behov av ytterligare polis- aspiranter under innevarande budgetår. Det är angeläget att snabbt förbättra personalläget inom polisen. In- tagningen till polishögskolan bör därför redan innevarande budgetår ökas med ytterligare 100 aspiranter till totalt 700 polisaspiranter. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Rikspolisstyrelsen, på tilläggsbudget I till statsbudgeten, för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 19 000 000 kr. <h3>[3] E.5 Utrustning m.m. för polisväsendet</h3> <h4>Fotbolls-EM</h4> Rikspolisstyrelsen har för att täcka de extra kostnader som beräknas uppstå för polisen till följd av fotbolls-EM år 1992 hemställt att ca 145 milj. kr. ställs till polisens förfogande. Fotbolls-EM kommer att kräva en extraordinär polisiär insats. Av de yrkade medlen hänför sig ca 88 milj. kr. till personalkostnader såsom 61 lönemerkostnader och resekostnader i samband med kommenderingen. För utbildning yrkas ca 10 milj. kr. och för anskaffning av utrustning ca 38 milj. kr. Kostnader för viss bevakning m.m. har beräknats till ca 9 milj. kr. Den polisiära insatsen i samband med fotbolls-EM torde bli den stö- rsta hittills i Sverige. Det är av stor vikt att polisen kan upprätthålla lag och ordning i samband med evenemanget. Det är också uppenbart att insatserna i samband med fotbolls-EM inte kan tillåtas att ta så stor del av polisens resurser i anspråk att polisen inte kan fullgöra sina uppgifter i övrigt på ett tillfredsställande sätt. Till en del bör polisens behov av medel med anledning av fotbolls- EM kunna tillgodoses genom att polisen for ändamålet får använda 64,5 milj. kr. inom ramen för anvisade medel för budgetåret 1991/92 för att bekosta merkostnader till följd av polisiära insatser vid fotbolls-EM. Medlen bör få användas såväl till anskaffning av utrustning som till andra kostnader som hänför sig till polisinsatsen i samband med fot- bolls-EM. Vissa investeringar för andra ändamål får till följd härav senareläggas. Härutöver bör särskilda medel för kostnader i samband med fotbolls- EM tillföras under ett tillfälligt anslag, som jag behandlar i det följande. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat om dispositionen av medel under reservationsanslaget, Utrustning m.m. för polisväsendet. <h3>[4] E 9. Vissa merkostnader för fotbolls-EM</h3> Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår. Jag har i det föregående under anslaget E 5. Utrustning m.m. för polisväsendet redogjort för min bedömning vad avser polisväsendets kostnader för fotbolls-EM. Jag har därvid angett att särskilda medel bör tillföras polisväsendet för dessa tillfälliga kostnadsökningar. Ett nytt reservationsanslag bör därför föras upp på tilläggsbudget för inne- varande budgetår. På anslaget bör rikspolisstyrelsen anvisas 55 milj. kr. Jämte de medel som anvisats för ändamålet på anslag E 5. enligt det föregående står därmed ca 119,5 milj. kr. till rikspolisstyrelsens disposition på reserva- tionsanslag för kostnader i anledning av fotbolls-EM. Övriga kostnader som uppstår för polisen i anledning av fotbolls-EM får finansieras gen- om omprioriteringar. Prop. 1991/92:25 Bilaga 12 62 <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att för Vissa merkostnader för fotbolls-EM på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten for budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 55 000 000 kr. <h2>[5] Dispositionen av anslag till departement och myndigheter vid ändrad fördelning av ärenden</h2> Regeringen begärde i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 2) ett generellt bemyndigande av riksdagen att, vid organisatoriska föränd- ringar inom regeringskansliet som hänger samman med omfördelningar av arbetsuppgifterna, få disponera anvisade anslag på ett annorlunda sätt än det för vilket anslagen beräknats. Riksdagen lämnade det begärda bemyndigandet (FiU20, rskr. 132), som således är begränsat till att avse förändringar inom regeringskansliet. I samband med de organisationsförändringar som nu genomförs inom regeringskansliet är avsikten att överföra vissa frågor, som för när- varande handläggs i civildepartementet, till de s.k. stabsmyndigheterna, dvs. statskontoret, riksrevisionsverket och statens arbetsgivarverk. Detta medför att anvisade anslag till stabsmyndigheterna kan behöva över- skridas, medan anslaget till civildepartementet kommer att belastas i mindre utsträckning än vad som beräknats när anslaget anvisades. Rege- ringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att disponera om anvisade anslag till civildepartementet och vederbörande myndigheter på det sätt som föranleds av omorganisationen. Jag vill betona att detta inte skall leda till någon nettoökning av statsbudgetens utgifter. <h4>Hemställan</h4> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att omdisponera anvisade anslagsmedel för budgetåret 1991/92 mellan civildepartementet samt statskontoret, riks- revisionsverket och statens arbetsgivarverk i enlighet med vad jag förordat i det föregående. Prop. 1991/92:25 Bilaga 12 63 <h3>Förteckning</h3> över anslag som regeringen begär i samlingspropostionen om anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Prop. 1991/92:25 Bilaga 13 <table border="1"> <tr><td> E5</td><td> II. Justitiedepartementet Utrustning för kriminalvården, reservationsanslag</td><td> 6 000 000</td></tr> <tr><td> D2</td><td> III. Utrikesdepartementet Sveriges Riksradios programverksamhet för</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> utlandet, reservationsanslag</td><td> 6 772 000</td></tr> <tr><td> F2</td><td> Konferens om säkerhet och samarbete i Europa</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> (ESK), förslagsanslag</td><td> 2 200 000</td></tr> <tr><td> A2</td><td> IV. Försvarsdepartementet Utredningar m.m., reservationsanslag</td><td> 4 600 000</td></tr> <tr><td> G13</td><td> V. Socialdepartementet Medel för ombildning av statens hundskola,</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> förslagsanslag</td><td> 7 000 000</td></tr> <tr><td> A4</td><td> VI. Kommunikationsdepartementet Särskilda awecklingskostnader av Transportrådet,</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> reservationsanslag</td><td> 3 201 000</td></tr> <tr><td> G7</td><td> Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret,</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> reservationsanslag</td><td> 1 980 000</td></tr> <tr><td> 12</td><td> Bidrag till Sveriges meteorologiska och</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> hydrologiska institut, reservationsanslag</td><td> 20 000 000</td></tr> <tr><td> K2</td><td> Vissa produktivitets och sysselsättnings-</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> främjande åtgärderinom kommunikations- departementets område, reservationsanslag</td><td> 1 500 000 000</td></tr> <tr><td> C3</td><td> VII. Finansdepartementet Vissa investeringar m.m, reservationsanslag</td><td> 950 000 000</td></tr> <tr><td> B8</td><td> VIII. Utbildningsdepartementet Bidrag till driften av det kommunala</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> offentliga skolväsendet, förslagsanslag</td><td> 50 000 000</td></tr> <tr><td> D10</td><td> Lokala och individuella linjer samt fristående</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> kurser, reservationsanslag</td><td> 20 950 000</td></tr> <tr><td> E25</td><td> Polarforskning, reservationsanslag</td><td> 14 000 000</td></tr> <tr><td> G28</td><td> Kulturmiljövård, reservationsanslag</td><td> 50 000 000</td></tr> <tr><td> 12</td><td> Inredning och utrustning av lokaler vid högskole-</td><td></td></tr> <tr><td></td><td> enheterna m.m., reservationsanslag</td><td> 5 400 000</td></tr> </table> 64 IX. Jordbruksdepartementet B13 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., förslagsanslag Prop. 1991/92:25 Bilaga 13 1 678 500 000 <table border="1"> <tr><td colspan="3"> X. Arbetsmarknadsdepartementet</td></tr> <tr><td> Å2.</td><td> Utredningar m.m., reservationsanslag</td><td> 4 000 000</td></tr> <tr><td> A5</td><td> Internationell samverkan inom ramen för flykting-</td><td></td></tr> <tr><td></td><td colspan="2"> och immigrationspolitiken m.m., reservationsanslag 4 000 000</td></tr> <tr><td> B2</td><td> Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reservationsanslag</td><td> 3 285 000 000</td></tr> <tr><td> C7</td><td> Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, reservationsanslag</td><td> 275 000 000</td></tr> <tr><td> D9</td><td> Utlänningsnämnden, förslagsanslag</td><td> 24 700 000</td></tr> <tr><td></td><td> XII. Industridepartementet</td><td></td></tr> <tr><td> Al</td><td> Industridepartementet, förslagsanslag</td><td> 1 300 000</td></tr> <tr><td> G1</td><td> Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag</td><td> 200 000 000</td></tr> <tr><td> •</td><td> XIII. Civildepartementet</td><td></td></tr> <tr><td> C15</td><td> Folk och bostadsräkningen, reservationsanslag</td><td> 8 200 000</td></tr> <tr><td> El</td><td> Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag</td><td> 19 000 000</td></tr> <tr><td> E9</td><td> Vissa merkostnader för fotbolls-EM, reservationsanslag</td><td> 55 000 000</td></tr> </table> Summa <h4>8 196 803 000</h4> 65 gotab 40300, Stockholm 1991 1 1 att riksdagen beslutar om anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 och vidtar åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram. Bifall = utskottet 1991/92:FiU11 ? 1 1 att riksdagen beslutar om anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 och vidtar åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram. ? 10002 10002 att riksdagen utökar treårsplanen för investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats ? 10002 10002 att riksdagen utökar treårsplanen för investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats bifall = utskottet 1991/92:FiU6 ? 10003 10003 att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 200 000 kr. för en tidigareläggning av FoB 90, 90 Bifall = utskottet 1991/92:FiU7 ? 10003 10003 att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 200 000 kr. för en tidigareläggning av FoB 90, 90 ? 10004 10004 att riksdagen till Vissa investeringar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 950 000 000 kr. ? 10004 10004 att riksdagen till Vissa investeringar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 950 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:FiU6 ? 10005 10005 att riksdagen godkänner att 8 800 000 kr. omfördelas från anslag C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser till anslag C 15. Folk- och bostadsräkningar i enlighet med vad i propositionen anförts. Bifall = utskottet 1991/92:FiU7 ? 10005 10005 att riksdagen godkänner att 8 800 000 kr. omfördelas från anslag C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser till anslag C 15. Folk- och bostadsräkningar i enlighet med vad i propositionen anförts. ? 10006 10006 att riksdagen godkänner att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge avsteg från det villkor om markanvändning och bebyggelse som ställdes upp i avtalet om markbyte år 1868 mellan staten och Västerås stad. ? 10006 10006 att riksdagen godkänner att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge avsteg från det villkor om markanvändning och bebyggelse som ställdes upp i avtalet om markbyte år 1868 mellan staten och Västerås stad. bifall = utskottet 1991/92:FiU6 ? 10007 10007 att riksdagen bemyndigar regeringen att för myndigheter med uppdragsverksamhet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 450 milj.kr. bifall = utskottet 1991/92:FiU6 ? 10007 10007 att riksdagen bemyndigar regeringen att för myndigheter med uppdragsverksamhet disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 450 milj.kr. ? 10008 10008 att riksdagen bemyndigar regeringen att omdisponera anvisade anslagsmedel för budgetåret 1991/92 mellan civildepartementet samt statskontoret, riksrevisionsverket och statens arbetsgivarverk i enlighet med vad i propositionen förordats. ? 10008 10008 att riksdagen bemyndigar regeringen att omdisponera anvisade anslagsmedel för budgetåret 1991/92 mellan civildepartementet samt statskontoret, riksrevisionsverket och statens arbetsgivarverk i enlighet med vad i propositionen förordats. Bifall = utskottet 1991/92:FiU7 ? 10009 10009 att riksdagen till Utrustning för kriminalvården på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:JuU12 ? 10009 10009 att riksdagen till Utrustning för kriminalvården på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr. ? 10010 10010 att riksdagen till Rikspolisstyrelsen, på tilläggsbudget I till statsbudgeten, för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 19 000 000 kr. ? 10010 10010 att riksdagen till Rikspolisstyrelsen, på tilläggsbudget I till statsbudgeten, för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 19 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:JuU11 ? 10011 10011 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om dispositionen av medel under reservationsanslaget, Utrustning m.m. för polisväsendet bifall = utskottet 1991/92:JuU11 ? 10011 10011 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om dispositionen av medel under reservationsanslaget, Utrustning m.m. för polisväsendet ? 10012 10012 att riksdagen för Vissa merkostnader för fotbolls-EM på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 55 000 000 kr. ? 10012 10012 att riksdagen för Vissa merkostnader för fotbolls-EM på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 55 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:JuU11 ? 10013 10013 att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2 200 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:UU12 ? 10013 10013 att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2 200 000 kr. ? 10014 10014 att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6 772 000 kr. ? 10014 10014 att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6 772 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:UU12 ? 10015 10015 att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 avisar ett reservationsanslag på 4 600 000 kr. Bifall = utskottet 1991/92:FöU6 ? 10015 10015 att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 avisar ett reservationsanslag på 4 600 000 kr. ? 10016 10016 att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 20 000 000 kr. ? 10016 10016 att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 20 000 000 kr. Bifall = utskottet 1991/92:FöU6 ? 10017 10017 att riksdagen senarelägger tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992. bifall = utskottet 1991/92:SoU9 ? 10017 10017 att riksdagen senarelägger tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992. ? 10018 10018 att riksdagen godkänner de principer för den ekonomiska regleringen som förordats i propositionen ? 10018 10018 att riksdagen godkänner de principer för den ekonomiska regleringen som förordats i propositionen bifall = utskottet 1991/92:SoU9 ? 10019 10019 att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs i samband med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för att genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag bifall = utskottet 1991/92:SoU9 ? 10019 10019 att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs i samband med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt för att genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag ? 10020 10020 att riksdagen till Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 7 000 000 kr. ? 10020 10020 att riksdagen till Medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 7 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:SoU9 ? 10021 10021 att riksdagen till Internationell samverkan inom ramen för flykting och migrationspolitiken m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budget 1991/92 anvisar ett nytt reservationsanslag på 4 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:SfU6 ? 10021 10021 att riksdagen till Internationell samverkan inom ramen för flykting och migrationspolitiken m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budget 1991/92 anvisar ett nytt reservationsanslag på 4 000 000 kr. ? 10022 10022 att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om ändring av reglerna för ersättning för barn utan egna vårdnadshavare ? 10022 10022 att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om ändring av reglerna för ersättning för barn utan egna vårdnadshavare bifall = utskottet 1991/92:SfU6 ? 10023 10023 att riksdagen gokänner vad som anförts i propositionen om ändring av reglerna för lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. bifall = utskottet 1991/92:SfU6 ? 10023 10023 att riksdagen gokänner vad som anförts i propositionen om ändring av reglerna för lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. ? 10024 10024 att riksdagen till Utlänningsnämnden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 24 700 000 kr. ? 10024 10024 att riksdagen till Utlänningsnämnden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 24 700 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:SfU6 ? 10025 10025 att riksdagen till Kulturmiljövård på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:KrU9 ? 10025 10025 att riksdagen till Kulturmiljövård på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr. ? 10026 10026 att riksdagen medger att staten, med förbehåll om 50 procents reduktion vid force majeure och regressrätt vid skada eller förlust som vållas uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, garanterar värdet av de föremål som lånas in från icke-statliga långivare i Sverige för Carl Larsson-utställningen på nationalmuseet och Göteborgs konstmuseum ? 10026 10026 att riksdagen medger att staten, med förbehåll om 50 procents reduktion vid force majeure och regressrätt vid skada eller förlust som vållas uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, garanterar värdet av de föremål som lånas in från icke-statliga långivare i Sverige för Carl Larsson-utställningen på nationalmuseet och Göteborgs konstmuseum bifall = utskottet 1991/92:KrU9 ? 10027 10027 att riksdagen beslutar att eventuell ersättning vid skada på eller förlust av föremål som omfattas av garantiåtagandet betalas ur förslagsanslaget Oförutsedda utgifter bifall = utskottet 1991/92:KrU9 ? 10027 10027 att riksdagen beslutar att eventuell ersättning vid skada på eller förlust av föremål som omfattas av garantiåtagandet betalas ur förslagsanslaget Oförutsedda utgifter ? 10028 10028 att riksdagen medger att staten avstår från ersättning från Göteborgs konstmuseum och berörda länsmuseer vid eventuell skada på eller förlust av statlig egendom som visas hos dem i samband med arrangemang avseende nationalmuseets 200-årsjubileum, dock med undantag för skada eller förlust som vållas uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. ? 10028 10028 att riksdagen medger att staten avstår från ersättning från Göteborgs konstmuseum och berörda länsmuseer vid eventuell skada på eller förlust av statlig egendom som visas hos dem i samband med arrangemang avseende nationalmuseets 200-årsjubileum, dock med undantag för skada eller förlust som vållas uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. delvis bifall = utskottet 1991/92:KrU9 ? 10029 10029 att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr. delvis bifall = utskottet 1991/92:UbU7 ? 10029 10029 att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr. ? 10030 10030 att riksdagen ökar planeringsramarna för lokala och individuella linjer samt fristående kurser under budgetåret 1991/92 (UbU 1990/91:12) i enlighet med vad i propositionen föreslagits ? 10030 10030 att riksdagen ökar planeringsramarna för lokala och individuella linjer samt fristående kurser under budgetåret 1991/92 (UbU 1990/91:12) i enlighet med vad i propositionen föreslagits bifall = utskottet 1991/92:UbU7 ? 10031 10031 att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20 950 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:UbU7 ? 10031 10031 att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20 950 000 kr. ? 10032 10032 att riksdagen till Polarforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14 000 000 kr. ? 10032 10032 att riksdagen till Polarforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:UbU7 ? 10033 10033 att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5 400 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:UbU7 ? 10033 10033 att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5 400 000 kr. ? 10034 10034 att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3 201 000 kr. ? 10034 10034 att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3 201 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:TU5 ? 10035 10035 att riksdagen godkänner att trafiksäkerhetsverket för administrationen av dispensavgifter enligt bilavgasförordningen (1987:586) får avräkna sina kostnader mot dispensavgifterna och att regeringen får fastställa med vilket belopp avräkning skall få ske. bifall = utskottet 1991/92:TU5 ? 10035 10035 att riksdagen godkänner att trafiksäkerhetsverket för administrationen av dispensavgifter enligt bilavgasförordningen (1987:586) får avräkna sina kostnader mot dispensavgifterna och att regeringen får fastställa med vilket belopp avräkning skall få ske. ? 10036 10036 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? 10036 10036 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till bifall = utskottet 1991/92:TU5 ? 10037 10037 att riksdagen till Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1 980 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:TU5 ? 10037 10037 att riksdagen till Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1 980 000 kr. ? 10038 10038 att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr. ? 10038 10038 att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:TU5 ? 10039 10039 att riksdagen beslutar att persontrafiken på inlandsbanan skall återupptas i enlighet med de riktlinjer som i propositionen har anförts bifall = utskottet 1991/92:TU5 ? 10039 10039 att riksdagen beslutar att persontrafiken på inlandsbanan skall återupptas i enlighet med de riktlinjer som i propositionen har anförts ? 10040 10040 att riksdagen till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1 500 000 000 kr. ? 10040 10040 att riksdagen till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1 500 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:TU5 ? 10041 10041 att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till bifall = utskottet 1991/92:JoU7 ? 10041 10041 att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till ? 10042 10042 att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om utbetalning av bidrag per djur eller per hektar av olika grödor ? 10042 10042 att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om utbetalning av bidrag per djur eller per hektar av olika grödor bifall = utskottet 1991/92:JoU7 ? 10043 10043 att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 678 500 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:JoU7 ? 10043 10043 att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 678 500 000 kr. ? 10044 10044 att riksdagen godkänner vad som anförts beträffande utvidgning av bidragsramen för stöd till fruktodlingen ? 10044 10044 att riksdagen godkänner vad som anförts beträffande utvidgning av bidragsramen för stöd till fruktodlingen bifall = utskottet 1991/92:JoU7 ? 10045 10045 att riksdagen godkänner vad som förordats om dispositionen av det i statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisade förslagsanslaget Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. bifall = utskottet 1991/92:JoU7 ? 10045 10045 att riksdagen godkänner vad som förordats om dispositionen av det i statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisade förslagsanslaget Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. ? 10046 10046 att riksdagen till Industridepartementet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 300 000 kr. ? 10046 10046 att riksdagen till Industridepartementet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 300 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:NU13 ? 10047 10047 att riksdagen godkänner att medel från anslaget Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet skall kunna utbetalas till Televerket Utveckling ABs mätplatsverksamhet. bifall = utskottet 1991/92:NU13 ? 10047 10047 att riksdagen godkänner att medel från anslaget Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet skall kunna utbetalas till Televerket Utveckling ABs mätplatsverksamhet. ? 10048 10048 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ? 10048 10048 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till bifall = utskottet 1991/92:NU13 ? 10049 10049 att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr. Bifall = utskottet 1991/92:AU4 ? 10049 10049 att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr. ? 10050 10050 att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92. ? 10050 10050 att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92. Bifall = utskottet 1991/92:AU4 ? 10051 10051 att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 4 000 000 kr. Bifall = utskottet 1991/92:AU4 ? 10051 10051 att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 4 000 000 kr. ? 10052 10052 att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag till lönekostnader vid utbildning i företag (avsnitt 4.1) ? 10052 10052 att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag till lönekostnader vid utbildning i företag (avsnitt 4.1) Bifall = utskottet 1991/92:AU4 ? 10053 10053 att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag till handledare vid anställning av ungdomar (avsnitt 4.4) Bifall = utskottet 1991/92:AU4 ? 10053 10053 att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag till handledare vid anställning av ungdomar (avsnitt 4.4) ? 10054 10054 att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3 285 000 000 kr. ? 10054 10054 att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3 285 000 000 kr. Bifall = utskottet 1991/92:AU4 ? 10055 10055 att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 275 000 000 kr. Bifall = utskottet 1991/92:AU4 ? 10055 10055 att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 275 000 000 kr. ? 10056 10056 att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut medger att beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler under budgetåret 1991/92 meddelas inom en ram om 50 000 000 kronor. ? 10056 10056 att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut medger att beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler under budgetåret 1991/92 meddelas inom en ram om 50 000 000 kronor. bifall = utskottet 1991/92:BoU8 ? 10057 10057 att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en rörlig kredit i riksgäldskontoret för statens bostadskreditnämnd inom en ram om 50 000 000 kr. bifall = utskottet 1991/92:BoU8 ? 10057 10057 att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en rörlig kredit i riksgäldskontoret för statens bostadskreditnämnd inom en ram om 50 000 000 kr. ? B Bordläggning 1991-11-05 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1991-11-05 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1991-11-06 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1991-11-20 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Socialdemokraterna 2014-11-22 23:17:44 statustext statustext Ärendet är avslutat GF0325 2019-05-28 12:27:39 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-22 23:17:44 GF0325 prop_199192__25.pdf 2430702 pdf med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 https://data.riksdagen.se/fil/F90C4AF4-E04C-468F-BAA2-F6093FB7F31B behandlas_i 1991/92:AU4 GF01AU4 bet 1991/92 AU4 Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Betänkande behandlas_i 1991/92:BoU8 GF01BoU8 bet 1991/92 BoU8 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Betänkande behandlas_i 1991/92:FiU11 GF01FiU11 bet 1991/92 FiU11 Sammanställning av tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 Betänkande behandlas_i 1991/92:FiU6 GF01FiU6 bet 1991/92 FiU6 Tilläggsbudget I inom finansdepartementets område Betänkande behandlas_i 1991/92:FiU7 GF01FiU7 bet 1991/92 FiU7 Tilläggsbudget I inom civildepartementets område Betänkande behandlas_i 1991/92:FöU6 GF01FöU6 bet 1991/92 FöU6 Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Betänkande behandlas_i 1991/92:JoU7 GF01JoU7 bet 1991/92 JoU7 Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (jordbruksdepartementet) Betänkande behandlas_i 1991/92:JuU11 GF01JuU11 bet 1991/92 JuU11 Tilläggsbudget I; civildepartementet Betänkande behandlas_i 1991/92:JuU12 GF01JuU12 bet 1991/92 JuU12 Tilläggsbudget I; justitiedepartementet Betänkande behandlas_i 1991/92:KrU9 GF01KrU9 bet 1991/92 KrU9 Tilläggsbudget I inom utbildningsdepartementets område Betänkande behandlas_i 1991/92:NU13 GF01NU13 bet 1991/92 NU13 Tilläggsbudget I (näringsdepartementet) Betänkande behandlas_i 1991/92:SfU6 GF01SfU6 bet 1991/92 SfU6 Vissa invandringsfrågor Betänkande behandlas_i 1991/92:SoU9 GF01SoU9 bet 1991/92 SoU9 Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 m.m. Betänkande behandlas_i 1991/92:TU5 GF01TU5 bet 1991/92 TU5 Tilläggsbudget I inom kommunikationsdepartementets område Betänkande behandlas_i 1991/92:UbU7 GF01UbU7 bet 1991/92 UbU7 Tilläggsbudget I Betänkande behandlas_i 1991/92:UU12 GF01UU12 bet 1991/92 UU12 Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92, bil. 2 Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T4 mot 1991/92 T4 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T5 mot 1991/92 T5 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T6 mot 1991/92 T6 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T7 mot 1991/92 T7 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T8 mot 1991/92 T8 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T9 mot 1991/92 T9 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T10 mot 1991/92 T10 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T11 mot 1991/92 T11 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02A1 mot 1991/92 A1 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02A2 mot 1991/92 A2 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02A3 mot 1991/92 A3 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub7 mot 1991/92 Ub7 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub6 mot 1991/92 Ub6 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub5 mot 1991/92 Ub5 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub4 mot 1991/92 Ub4 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub3 mot 1991/92 Ub3 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub2 mot 1991/92 Ub2 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02So17 mot 1991/92 So17 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02So16 mot 1991/92 So16 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02So15 mot 1991/92 So15 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Fi8 mot 1991/92 Fi8 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Fi7 mot 1991/92 Fi7 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Bo5 mot 1991/92 Bo5 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T9 mot 1991/92 T9 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Bo6 mot 1991/92 Bo6 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Jo18 mot 1991/92 Jo18 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Jo19 mot 1991/92 Jo19 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Jo20 mot 1991/92 Jo20 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 Motion följdmotion av Annika Åhnberg m.fl. (V) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Jo19 mot 1991/92 Jo19 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Annika Åhnberg m.fl. (V) Motion följdmotion av Bengt Hurtig m.fl. (V) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T6 mot 1991/92 T6 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Bengt Hurtig m.fl. (V) Motion följdmotion av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02So17 mot 1991/92 So17 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (S) Motion följdmotion av Birger Rosqvist m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T8 mot 1991/92 T8 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Birger Rosqvist m.fl. (S) Motion följdmotion av Björn Samuelson m.fl. (V) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub2 mot 1991/92 Ub2 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Björn Samuelson m.fl. (V) Motion följdmotion av Britta Sundin m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub3 mot 1991/92 Ub3 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Britta Sundin m.fl. (S) Motion följdmotion av Britta Sundin m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub7 mot 1991/92 Ub7 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Britta Sundin m.fl. (S) Motion följdmotion av Catarina Rönnung m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub6 mot 1991/92 Ub6 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Catarina Rönnung m.fl. (S) Motion följdmotion av Elving Andersson m.fl. (C, S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Bo6 mot 1991/92 Bo6 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Elving Andersson m.fl. (C, S) Motion följdmotion av Georg Andersson (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T4 mot 1991/92 T4 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Georg Andersson (S) Motion följdmotion av Georg Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02So16 mot 1991/92 So16 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Georg Andersson m.fl. (S) Motion följdmotion av Göran Persson m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Jo20 mot 1991/92 Jo20 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Göran Persson m.fl. (S) Motion följdmotion av Hans Gustafsson m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Fi8 mot 1991/92 Fi8 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Hans Gustafsson m.fl. (S) Motion följdmotion av Ian Wachtmeister och Kenneth Attefors () med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T11 mot 1991/92 T11 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Ian Wachtmeister och Kenneth Attefors () Motion följdmotion av Ingvar Johnsson m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub4 mot 1991/92 Ub4 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Ingvar Johnsson m.fl. (S) Motion följdmotion av Kaj Larsson och Åke Selberg (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Jo18 mot 1991/92 Jo18 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Kaj Larsson och Åke Selberg (S) Motion följdmotion av Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson (V) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02A1 mot 1991/92 A1 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson (V) Motion följdmotion av Larz Johansson m.fl. (C) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Ub5 mot 1991/92 Ub5 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Larz Johansson m.fl. (C) Motion följdmotion av Lena Öhrsvik (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T10 mot 1991/92 T10 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Lena Öhrsvik (S) Motion följdmotion av Maj-Inger Klingvall m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T7 mot 1991/92 T7 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (S) Motion följdmotion av Mona Sahlin m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02A2 mot 1991/92 A2 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Mona Sahlin m.fl. (S) Motion följdmotion av Oskar Lindkvist m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Bo5 mot 1991/92 Bo5 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Oskar Lindkvist m.fl. (S) Motion följdmotion av Rune Evensson m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02Fi7 mot 1991/92 Fi7 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Rune Evensson m.fl. (S) Motion följdmotion av Sten-Ove Sundström m.fl. (S) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02T5 mot 1991/92 T5 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Sten-Ove Sundström m.fl. (S) Motion följdmotion av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (C) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02So15 mot 1991/92 So15 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (C) Motion följdmotion av Ulla Orring (FP) med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 GF02A3 mot 1991/92 A3 med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 av Ulla Orring (FP) Motion