<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284472</hangar_id>
 <dok_id>GF0319</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>19</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:19</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>19</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:41:04</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0319/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0319</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0319</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:19&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0319/prop_199192__19-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0319/prop_199192__19-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 12 september 1991 för den åtgärd och det ända-&lt;br&gt;mål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ Bengt Lindqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas en överenskommelse som träffats med företrä-&lt;br&gt;dare för sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar från sjukförsäkring-&lt;br&gt;en m.m. för år 1992. Den ansluter till det system med schabloniserade&lt;br&gt;ersättningar till sjukvårdshuvudmännen som infördes fr.o.m. år 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från år 1991 har parterna kunnat enas även om storleken&lt;br&gt;på den allmänna sjukvårdsersättningen för år 1992. Till följd av den s.k.&lt;br&gt;äldrereformen överförs ca 21 % av kostnaderna för hälso- och sjukvården&lt;br&gt;från sjukvårdshuvudmännen till kommunerna, varför den allmänna sjuk-&lt;br&gt;vårdsersättningen har reducerats med diygt 3 miljarder kr. Om man&lt;br&gt;bortser från detta ökar dock det totala ersättningsbeloppet från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen med 100 milj.kr. under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer ett bruttotillskott till sjukvårdshuvudmännen på sam-&lt;br&gt;manlagt ca 200 milj.kr. till följd av att dessa fr.o.m. år 1992 förväntas&lt;br&gt;överta debitering och uppbörd av sjukhusvårdsavgifter för bl.a. sjuk-&lt;br&gt;penningförsäkrade. Denna systemförändring är föranledd av att en arbets-&lt;br&gt;givarperiod på 14 dagar då kommer att införas inom sjukförsäkringen.&lt;br&gt;Förändringen förutsätter vissa ändringar i bl.a. lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. I propositionen läggs därför fram förslag om sådana&lt;br&gt;lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den år 1991 införda särskilda ersättningen på 400 milj.kr. för rehabili- Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;terings- och behandlingsinsatser har också höjts och uppgår under år 1992&lt;br&gt;till högst 485 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för överenskommelsen är att parterna gemen-&lt;br&gt;samt formulerat den fortsatta inriktningen på det utvecklings- och föränd-&lt;br&gt;ringsarbete som numera bedrivs inom hälso- och sjukvården. Behovet av&lt;br&gt;att kunna följa upp och utvärdera arbetet inom hälso- och sjukvården, inte&lt;br&gt;minst det pågående intensiva utvecklings- och förändringsarbetet, har&lt;br&gt;därvid särskilt uppmärksammats. Parterna har också redovisat ett antal&lt;br&gt;pågående eller nyligen avslutade aktiviteter som visar att ett stort antal&lt;br&gt;aktörer är engagerade i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är eniga om nödvändigheten av att stödja sådana åtgärder hos&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen som syftar till en bättre informationsförsöijning&lt;br&gt;på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Enligt överenskommelsen&lt;br&gt;avsätts högst 20 milj.kr. under år 1992 för detta ändamål, inkl, medel&lt;br&gt;för nationella register för produktkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att effektivisera informationsförsöijningen bl.a. med inriktning på&lt;br&gt;att förbättra folkhälsan skall inrättas ett epidemiologiskt centrum vid&lt;br&gt;socialstyrelsen. För år 1992 avsätts högst 5 milj.kr. för delfinansiering&lt;br&gt;av ett sådant centrum.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § och 4 kap. 8 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 10 - 10 b §§ utgör hel sjukpenning för dag&lt;br&gt;följande andel av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad&lt;br&gt;med 365, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 65 procent för de första tre dagarna med sjukpenning i vaije sjuk-&lt;br&gt;period, dock med undantag som anges i 4 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 80 procent för tid därefter till och med den nittionde dagen i sjuk-&lt;br&gt;perioden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 90 procent för tid därefter. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då den försäkrade&lt;br&gt;får sjukhusvård skall sjukpenning&lt;br&gt;enligt denna lag minskas med&lt;br&gt;70 kronor, dock med högst en tredje-&lt;br&gt;del av sjukpenningens belopp. Där-&lt;br&gt;vid skall det belopp varmed&lt;br&gt;minskning sker avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om sjukpenning för tid då den för-&lt;br&gt;säkrade uppbär hel ålderspension&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbetsgivaren erhåller lön under sjukdom för&lt;br&gt;samma tid som sjukpenningen avser, skall sjukpenning som utges med&lt;br&gt;den procentandel som anges i första stycket 1 eller 2 minskas med det&lt;br&gt;belopp som lönen under sjukdom överstiger 10 procent av vad den för-&lt;br&gt;säkrade skulle ha fått i lön om han varit i arbete, och sjukpenning som&lt;br&gt;utges med den procentandel som anges i första stycket 3 minskas med&lt;br&gt;hela lönen under sjukdom. Till den del lönen under sjukdom utges i&lt;br&gt;förhållande till lön i arbete som för år räknat överstiger den högsta sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst som kan beräknas enligt 2 § skall minskning&lt;br&gt;dock endast ske med belopp som överstiger 75 procent av lönen i arbete&lt;br&gt;när sjukpenning utges med den procentandel som anges i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 90 procent av lönen i arbete när sjukpenning utges med den&lt;br&gt;procentandel som anges i första stycket 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;( Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:325.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i fjärde stycket skall ersättning som&lt;br&gt;utges på grund av förmån av fri&lt;br&gt;gruppsjukförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställs i kol-&lt;br&gt;lektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer anses som lön&lt;br&gt;under sjukdom från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra stycket skall ersättning&lt;br&gt;som utges på grund av förmån av&lt;br&gt;fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställs i kol-&lt;br&gt;lektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer anses som lön&lt;br&gt;under sjukdom från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed minskning skall göras avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hela krontal. Avräkning skall i första hand göras vid utbetalning av&lt;br&gt;sjukpenning som avser samma tid som den lön under sjukdom som föran-&lt;br&gt;lett minskningen men får också göras vid närmast följande utbetalning av&lt;br&gt;sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning får utges med belopp som motsvarar hel, halv eller&lt;br&gt;fjärdedels garantinivå när föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av nor-&lt;br&gt;mal arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket om minskning av sjukpenning&lt;br&gt;tillämpas på föräldrapenning när den&lt;br&gt;försäkrade får sjukhusvård. Hel&lt;br&gt;föräldrapenning utges dock alltid&lt;br&gt;lägst med belopp motsvarande ga-&lt;br&gt;rantinivån enligt 6 § första stycket.&lt;br&gt;I den mån den försäkrade inte har&lt;br&gt;begärt att förmånen utges för tid då&lt;br&gt;sjukhusvården pågår, skall minsk-&lt;br&gt;ningen i stället göras pä föräldra-&lt;br&gt;penning som utges till den försäkra-&lt;br&gt;de därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om minskning av&lt;br&gt;sjukpenning eller föräldrapenning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1321.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1466) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4a § och 20 kap. 8 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafernas lydelse enligt lagen (1990:1466)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 4 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena gäller också en för-&lt;br&gt;säkrad som vistas vid en sådan vård-&lt;br&gt;inrättning som enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1402) om övertagande av&lt;br&gt;vissa sjukhem och andra vårdinrätt-&lt;br&gt;ningar övertagits av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad&lt;br&gt;vistas vid en sådan vårdinrättning&lt;br&gt;som enligt lagen (1990:1402) om&lt;br&gt;övertagande av vissa sjukhem och&lt;br&gt;andra vårdinrättningar övertagits av&lt;br&gt;kommunen skall sjukpenning enligt&lt;br&gt;denna lag minskas med 70 kronor,&lt;br&gt;dock med högst en tredjedel av sjuk-&lt;br&gt;penningens belopp. Därvid skall&lt;br&gt;det belopp varmed minskning sker&lt;br&gt;avrundas till närmast lägre hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om sjukpenning för tid då den för-&lt;br&gt;säkrade uppbär hel ålderspension&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna lag&lt;br&gt;åligger att, i enlighet med de föreskrifter som meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bestämmande, av riksförsäkringsverket, lämna de&lt;br&gt;uppgifter, som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande&lt;br&gt;den som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabal-&lt;br&gt;ken har förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, gode&lt;br&gt;mannen eller förvaltaren skyldighet att lämna uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver en sjukvårdsin-&lt;br&gt;rättning som är att anse som sjukhus&lt;br&gt;enligt denna lag är skyldig att med-&lt;br&gt;dela den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san när en patient tas in för vård på&lt;br&gt;sjukhuset och när sjukhusvården&lt;br&gt;upphör. Sådan uppgift skall utan&lt;br&gt;dröjsmål lämnas till den försäkrings-&lt;br&gt;kassa där patienten är inskriven.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver en sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättning som är att anse som&lt;br&gt;sjukhus enligt denna lag är skyldig&lt;br&gt;att meddela den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassan när en patient, som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 12 §, tas inför vård&lt;br&gt;på sjukhuset och när sjukhusvården&lt;br&gt;upphör. Sådan uppgift skall utan&lt;br&gt;dröjsmål lämnas till den försäkrings-&lt;br&gt;kassa där patienten är inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning på den som driver en&lt;br&gt;vårdinrättning som enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1402) om övertagande av&lt;br&gt;vissa sjukhem och andra vårdinrätt-&lt;br&gt;ningar övertagits av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver en vårdinrättning&lt;br&gt;som enligt lagen (1990:1402) om&lt;br&gt;övertagande av vissa sjukhem och&lt;br&gt;andra vårdinrättningar övertagits av&lt;br&gt;kommunen är skyldig att meddela&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;när en försäkrad tas in på vårdin-&lt;br&gt;rättningen och när vistelsen där&lt;br&gt;upphör. Sådan uppgift skall utan&lt;br&gt;dröjsmål lämnas till den försäk-&lt;br&gt;ringskassa där den försäkrade är&lt;br&gt;inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1040) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1040) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 22 kap. 14 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 15 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst, om tjänstgöringen&lt;br&gt;inte avser grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande repetitions-&lt;br&gt;utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom&lt;br&gt;tagits om hand på det allmännas bekostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall än då den försäkrade insjuknar medan&lt;br&gt;han utför arbete som ett led i en här i riket bedriven verksamhet eller&lt;br&gt;som sjöman anställd på svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller&lt;br&gt;i fall som avses i 7 b § reser till utlandet med försäkringskassans med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad&lt;br&gt;bereds vård i ett sådant hem för&lt;br&gt;vård eller boende eller familjehem&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;som ger vård och behandling åt&lt;br&gt;missbrukare av alkohol eller narko-&lt;br&gt;tika, skall sjukpenning på begäran&lt;br&gt;av den som svarar för vårdkostna-&lt;br&gt;derna minskas på det sätt som fram-&lt;br&gt;går av 4 § andra stycket. Det belopp&lt;br&gt;som sjukpenningen minskas med&lt;br&gt;skall betalas ut till den på vars be-&lt;br&gt;gäran minskningen har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije dag då en försäkrad&lt;br&gt;bereds vård i ett sådant hem för&lt;br&gt;vård eller boende eller familjehem&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;som ger vård och behandling åt&lt;br&gt;missbrukare av alkohol eller narko-&lt;br&gt;tika, skall sjukpenningen på begäran&lt;br&gt;av den som svarar för vårdkostna-&lt;br&gt;derna minskas med 70 kronor, dock&lt;br&gt;med högst en tredjedel av sjukpen-&lt;br&gt;ningens belopp. Därvid skall det&lt;br&gt;belopp varmed minskning sker av-&lt;br&gt;rundas till närmast lägre hela kron-&lt;br&gt;tal. Det belopp som sjukpenningen&lt;br&gt;minskas med skall betalas ut till den&lt;br&gt;på vars begäran minskningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som avses&lt;br&gt;under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom&lt;br&gt;anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; samt punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dag då den försäkrade erhaller&lt;br&gt;sjukhusvård minskas sjukpenningen&lt;br&gt;med belopp som framgår av 3 kap.&lt;br&gt;4 § andra stycket lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 14 och 15 §§ lagen om allmän försäkring skall&lt;br&gt;tillämpas även beträffande sjukpenning som utges från arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1977, då lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring skall upphöra&lt;br&gt;att gälla. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skada som&lt;br&gt;har inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; träder i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1977, då lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring skall upphöra&lt;br&gt;att gälla. Ifråga om skada som har&lt;br&gt;inträffat före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;fortfarande äldre bestämmelser,&lt;br&gt;dock med undantag av 13 § andra&lt;br&gt;stycket nämnda lag såvitt avser&lt;br&gt;avdrag på sjukpenning vid sjukhus-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om minskning av eller&lt;br&gt;avdrag på sjukpenning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:163.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; 1976:380.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; 1991:0000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1043) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:1469) om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:1043) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:1469) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om smittbärarpenning tillämpas även följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § om ersättning när förtidspension utges m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § andra stycket och 4 a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 kap. 4 a § om minskning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om minskning av ersättning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § om anmälan av inkomstförhållanden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 § tredje stycket om tid som skall jämställas med tid för för-&lt;br&gt;värvsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 15 § första stycket a) - d) samt andra och tredje styckena om&lt;br&gt;ersättning när värnpliktstjänstgöring fullgörs m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § om arbetsgivarinträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § om indragning eller nedsättning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som uppbär smittbärarpenning tillämpas även föreskrif-&lt;br&gt;terna om åtgärder för rehabilitering i 22 kap. 5 och 6 §§ lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 juli 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphäves&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) militärersättningslagen (1950:261),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada,&lt;br&gt;ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada,&lt;br&gt;ådragen under vistelse å anstalt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser gäller fort- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ifråga om skada som har inträffat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;farande i fråga om skada som har före ikraftträdandet gäller fortfaran-&lt;br&gt;inträffatföre ikraftträdandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de äldre bestämmelser, dock med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag av 6 § 2 mom. andra&lt;br&gt;stycket militärersättningslagen såvitt&lt;br&gt;avser avdrag på sjukpenning vid&lt;br&gt;sjukhusvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om avdrag på sjuk-&lt;br&gt;penning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 1977:265.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 1991:0000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- &lt;sup&gt;1991/92:19&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström,&lt;br&gt;Lööw, Persson, Molin, Larsson, Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. oredragande: statsrådet Lindqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa ersättningar till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet med schabloniserad ersättning från den allmänna&lt;br&gt;sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen har gällt fr.o.m. år 1985.&lt;br&gt;Det innebar när det infördes en successiv övergång från prestationsbund-&lt;br&gt;na ersättningar till en samlad ersättning per invånare i form av en allmän&lt;br&gt;sjukvårdsersättning. Härvid skedde även en samordning med försäkring-&lt;br&gt;ens ersättningar till försäkringsanslutna privatpraktiserande läkare och&lt;br&gt;sjukgymnaster för att förbättra förutsättningarna för en samordnad plane-&lt;br&gt;ring av den offentliga och den privata hälso- och sjukvården i enlighet&lt;br&gt;med hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom en allmän sjukvårdsersättning har vaije år lämnats ett varie-&lt;br&gt;rande antal särskilda ersättningar för olika ändamål till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen. Under år 1991 utges från sjukförsäkringen sammanlagt&lt;br&gt;15 262 milj.kr., varav 14 772,5 milj.kr. utgör allmän sjukvårdsersätt-&lt;br&gt;ning. År 1988 skedde en viktig förändring vid fördelningen av den all-&lt;br&gt;männa sjukvårdersättningen till sjukvårdshuvudmännen. Då komplettera-&lt;br&gt;des principen om en invånarbaserad ersättning med ett antal behovskrite-&lt;br&gt;rier. Den sålunda utvecklade fördelningsmodellen var helt genomförd&lt;br&gt;fr.o.m. år 1990. De fördelningskriterier som ligger till grund för den&lt;br&gt;behovsrelaterade fördelningen är skillnader i befolkningens dödlighet,&lt;br&gt;sjukfrånvaro och förtidspensionering samt antalet ensamboende äldre.&lt;br&gt;Fördelningsmodellen har givit sjukvårdshuvudmännen ökade förutsätt-&lt;br&gt;ningar att anpassa hälso- och sjukvårdens resurser till skillnader i vårdbe-&lt;br&gt;hoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom överenskommelsen för år 1991 beslöts två större förändringar&lt;br&gt;i ersättningssystemet. I linje med utvecklingen mot ökad mål- och resul-&lt;br&gt;tatstyrning med uppföljning och utvärdering av sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet inordnades de särskilda ersättningarna för avinstitutionalise- Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;ring, förebyggande åtgärder samt tillhandahållande av hjälpmedel åt&lt;br&gt;handikappade i den allmänna sjukvårdsersättningen. Samtidigt infördes,&lt;br&gt;som ett led i den ökade satsningen inom rehabiliteringsområdet, en sär-&lt;br&gt;skild ersättning för att förbättra kapaciteten inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;för rehabiliterings- och behandlingsinsatser. Dessa medel, som skall bidra&lt;br&gt;till att sänka det s.k. ohälsotalet, utbetalas först sedan försäkringskassan&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmannen kommit överens om hur medlen bäst skall&lt;br&gt;användas för att förbättra kapaciteten på just detta område inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överenskommelse som nu har träffats för år 1992 följer i allt&lt;br&gt;väsentligt de principer som lagts fast i tidigare träffade överenskommelser&lt;br&gt;fr.o.m. år 1985. Överenskommelsen innehåller dock några viktiga mo-&lt;br&gt;ment som jag särskilt vill nämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt för överenskommelsen för år 1991 preciserade par-&lt;br&gt;terna gemensamt inriktningen på utvecklings- och förändringsarbetet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården under år 1991. En viktig målsättning med detta&lt;br&gt;arbete, som har ett fl erårsperspektiv, är att säkra hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;kvalitet och ett effektivt utnyttjande av tillgängliga ekonomiska och per-&lt;br&gt;sonella resurser. I den för år 1992 träffade överenskommelsen lämnas&lt;br&gt;en redovisning av detta pågående arbete på olika områden, varvid fram-&lt;br&gt;går att många aktörer är engagerade. Ur statsmakternas perspektiv är det&lt;br&gt;angeläget att utvecklingen kan följas på nationell nivå och att nationella&lt;br&gt;uppföljningar och utvärderingar kan göras. Det är emellertid i första hand&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännens ansvar att kontinuerligt följa upp verksamheten&lt;br&gt;och utvärdera förändringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är mot den bakgrunden överens om att det är nödvändigt att&lt;br&gt;stödja åtgärder som syftar till en förbättrad informationsförsörjning inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården på alla nivåer. Ett viktigt led i en förbättrad infor-&lt;br&gt;mationsförsörjning för att bl.a. förbättra folkhälsan är inrättandet av ett&lt;br&gt;epidemiologiskt centrum vid socialstyrelsen med uppgift att på nationell&lt;br&gt;nivå följa och analysera orsaker till ohälsa och förekomst av olika sjuk-&lt;br&gt;domar m.m. Parterna har därför i överenskommelsen för år 1992 enats&lt;br&gt;om att avsätta högst 20 milj.kr. för att i första hand utveckla och förbät-&lt;br&gt;tra informationsförsörjningen inom hälso- och sjukvården och högst&lt;br&gt;5 milj.kr. som delfinansiering av ett epidemiologiskt centrum vid social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av den fr.o.m. år 1991 införda särskilda ersättningen&lt;br&gt;för rehabiliterings- och behandlingsinriktade insatser har varit mycket&lt;br&gt;positiva enligt parternas bedömning. Överenskommelsen för år 1992&lt;br&gt;innebär därför en ökning av denna ersättning från 400 till 485 milj.kr.&lt;br&gt;Sjukvårdshuvudmännen skall senast under mars 1992 inkomma till resp,&lt;br&gt;försäkringskassa med en resultatredovisning för medlens användning för&lt;br&gt;år 1991. Dessa redovisningar bör läggas till grund för en utvärdering av&lt;br&gt;denna ersättningsform inför nästa överläggningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partema har också enats om att sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. år 1992 Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;skall handha debitering och uppbörd av avgifterna för sjukhusvård för&lt;br&gt;bl.a. de sjukpenningförsäkrade, varvid ordningen med sjukhusvårdsav-&lt;br&gt;drag från sjukpenning skall upphöra. Denna förändring föranleds av att&lt;br&gt;riksdagen nyligen beslutat om att införa en arbetsgivarperiod med sjuklön&lt;br&gt;under de första 14 dagarna av en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt vill jag framhålla att äldrereformens genomförande den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1992 kommer att medföra en betydande överföring av kostnader&lt;br&gt;för hälso-och sjukvård från sjukvårdshuvudmännen till kommunerna. Till&lt;br&gt;följd härav skall en motsvarande reduktion göras av den allmänna sjuk-&lt;br&gt;vårdsersättningen för år 1992. Denna reduktion har beräknats till&lt;br&gt;3 066 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att de i överenskommelsen angivna åtgärderna genomförs&lt;br&gt;på det sätt som jag redovisar i det följande. Förslaget om att sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen övertar administrationen av sjukhus vårdsavgifter för bl.a.&lt;br&gt;de sjukpenningförsäkrade förutsätter ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring (AFL) och i viss angränsande lagstiftning. I övrigt&lt;br&gt;ankommer det på regeringen att fatta nödvändiga beslut. Riksdagen bör&lt;br&gt;beredas tillfälle att ta del av överenskommelsen genom att den fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 1. Chefen för socialdepartementet&lt;br&gt;kommer senare att föreslå regeringen de förordningsändringar som krävs&lt;br&gt;för genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att sjukvårdshuvudmännen informerar berörd personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården om innehållet i den träffade överenskommel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Gällande ersättningsregler m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Ersättningssystemet fr.o.m. år 1985&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsersättning från den allmänna sjukförsäkringen utges enligt&lt;br&gt;2 kap. AFL i form av ersättning för bl.a. öppen hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;läkarvård, sjukvårdande behandling som utförs av annan än läkare, sjuk-&lt;br&gt;husvård, tandvård samt för resekostnader i samband med vården eller be-&lt;br&gt;handlingen. Vidare utges viss ersättning för sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;kostnader för handikapphjälpmedel samt ersättning för avinstitutionalise-&lt;br&gt;ring och förebyggande hälsovård. Ersättningarna utbetalas enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till att nya regler infördes fr.o.m. år 1985 för ersättning&lt;br&gt;från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen ändrades även reglerna&lt;br&gt;för anslutning av privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster till sjuk-&lt;br&gt;försäkringens ersättningssystem. Den då införda ordningen för anslutning&lt;br&gt;gäller fortfarande med vissa mindre ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Ersättningar och ersättningsbelopp för år 1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det totala ersättningsbelopp som lämnas från sjukförsäkringen till sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen uppgår till 15 262 milj.kr. för år 1991. Av detta&lt;br&gt;belopp utgörs 14 772,5 milj.kr. av en allmän sjukvårdsersättning som&lt;br&gt;fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen efter en behovsbaserad modell.&lt;br&gt;Denna ersättning avser inte bara primärvård och övrig öppen vård, sjuk-&lt;br&gt;husvård samt sjuktransporter utan fr.o.m. år 1991 även avinstitutionalise-&lt;br&gt;ring, förebyggande åtgärder samt tillhandahållande av hjälpmedel åt&lt;br&gt;handikappade. I beloppet ingår även summan av de avgifter som tas ut av&lt;br&gt;sjukpenningförsäkrade och pensionärer vid sjukhusvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna sjukvårdsersättningen fördelas sedan år 1988 enligt en&lt;br&gt;behovsbaserad modell mellan sjukvårdshuvudmännen, vilka delas in i tre&lt;br&gt;behovsklasser. Differensen i ersättning per invånare mellan klasserna är&lt;br&gt;50 kr. Det innebär således att ersättningen per invånare i klass 3 är&lt;br&gt;100 kr. högre än i klass 1. Den allmänna ersättningen finansieras till ca&lt;br&gt;29 % genom att 4 300 milj.kr. av statsbidraget till allmän sjukvård m.m.&lt;br&gt;utges till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1991 infördes en särskild ersättning till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen på sammanlagt högst 400 milj.kr. för att förbättra kapaciteten&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården för rehabiliterings- och behandlingsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare infördes fr.o.m. år 1991 särskilda ersättningar för handledning&lt;br&gt;av kiropraktorer, för vissa patientöverföringar till Finland samt för anord-&lt;br&gt;nande av rikssjukvård för HIV-smittade med högst 1, 2 resp. 5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med tidigare år finansieras, enligt en särskild överenskommelse&lt;br&gt;mellan staten och Landstingsförbundet, Handikappinstitutets verksamhet&lt;br&gt;inom ramen för den allmänna sjukförsäkringen. Bidraget, som tidigare&lt;br&gt;ingick i ersättningen för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade,&lt;br&gt;utges fr.o.m. år 1991 som ett direkt bidrag från sjukförsäkringen och&lt;br&gt;uppgår till 46,5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare lämnas under år 1991 en särskild ersättning med sammanlagt&lt;br&gt;högst 21 milj.kr. till sjukvårdshuvudmännen för att göra det möjligt för&lt;br&gt;dessa att öka tillgången på psykoterapeutiska behandlingsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1991 lämnas även en ersättning på högst 10 milj.kr. för att&lt;br&gt;öka tillgängligheten och kapaciteten inom hälso- och sjukvården samt&lt;br&gt;sammanlagt högst 4 milj.kr. till de sjukvårdshuvudmän som åtar sig att&lt;br&gt;svara för nationella register för produktkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu redovisade ersättningsbelopp och grunderna för dem har - med&lt;br&gt;undantag för statsbidraget till allmän sjukvård m.m. - fastställts av rege-&lt;br&gt;ringen i förordningen (1984:908) om vissa ersättningar till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en särskild överenskommelse mellan staten och sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen skall ett särskilt bidrag utges till den psykiatriska vården under&lt;br&gt;åren 1982-1991. För år 1991 uppgår bidraget till 186 milj.kr. med&lt;br&gt;fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen efter särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Patientavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom överenskommelsen för år 1991 enades parterna om att den statliga&lt;br&gt;regleringen av avgifterna inom den öppna hälso- och sjukvården skulle&lt;br&gt;avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1991. Denna förändring omfattade även&lt;br&gt;avgiftssystemet för de till sjukförsäkringssystemet anslutna privatpraktise-&lt;br&gt;rande läkarna och sjukgymnasterna. Det förutsattes också att avgifterna&lt;br&gt;för den sjuk- och hälsovård som lämnas inom företags- och studerande-&lt;br&gt;hälsovården skulle anpassas till sjukvårdshuvudmännens avgiftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för att avreglera systemet med öppenvårdsavgifter var att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för sjukvårdshuvudmännen att effektivare kunna utnyttja&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens organisation och resurser t. ex. genom att differen-&lt;br&gt;tiera avgiftssättningen mellan olika typer av mottagningar eller genom att&lt;br&gt;införa enhetliga avgifter för öppenvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna var eniga om att denna avreglering krävde ändringar i det s.k.&lt;br&gt;högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och läkemedel. Härmed avsågs&lt;br&gt;en övergång från ett egenkostnadstak baserat på antal vårdbesök eller&lt;br&gt;läkemedelsinköp inom en 12-månadersperiod till ett egenkostnadstak för&lt;br&gt;de försäkrade på högst 1 500 kr. under en motsvarande period. En sådan&lt;br&gt;ändring förutsatte dock beslut av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade under hösten 1990 i enlighet med ett förslag från&lt;br&gt;regeringen om nämnda ändring i högkostnadsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya avgiftssystemet, som trädde i kraft fr.o.m. år 1991, har med-&lt;br&gt;fört att ett antal sjukvårdshuvudmän har differentierat sina avgifter mellan&lt;br&gt;olika typer av mottagningar. Landstingsförbundet har gjort en samman-&lt;br&gt;ställning över avgifterna inom öppenvården fr.o.m. den 1 januari 1991.&lt;br&gt;Denna visar att avgiften för läkarvård inom primärvården i allmänhet är&lt;br&gt;100 kr. Vid sjukhusanslutna öppna mottagningar (länssjukvård) är mot-&lt;br&gt;svarande avgift hos en del huvudmän något högre, dock högst 150 kr.&lt;br&gt;För annan sjukvårdande behandling än läkarvård varierar avgifterna&lt;br&gt;mellan 40 och 75 kr, men är i regel 50 eller 60 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp när högkostnadsskyddet skall inträda är enligt riksdagens&lt;br&gt;beslut maximerat till 1 500 kr. Av Landstingsförbundets sammanställning&lt;br&gt;framgår att samtliga sjukvårdshuvudmän beslutat tillämpa ett lägre be-&lt;br&gt;lopp. I regel ligger detta mellan 1 000 - 1 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sluten sjukhusvård tas avgift ut genom försäkringskassans försorg.&lt;br&gt;För förvärvsarbetande sker detta i form av ett avdrag på sjukpenningen&lt;br&gt;med högst 70 kr. per vårddag. Ett motsvarande avgiftssystem tillämpas&lt;br&gt;för pensionärer med hel ålderspension och pensionärer med hel förtids-&lt;br&gt;pension. För pensionärer utgör avgiften, per dag räknat, en tredjedel av&lt;br&gt;utgående pensioner från den allmänna försäkringen före skatt, dock högst&lt;br&gt;65 kr. för vaije vårddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Villkoren för privatpraktiserande läkares och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:19&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;sjukgymnasters anslutning till försäkringen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av det nya ersättningssystemet till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;fr.o.m. år 1985, ändrades reglerna för privatpraktiserande läkares och&lt;br&gt;sjukgymnasters anslutning till försäkringskassans ersättningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln får därmed en privatpraktiserande läkare eller sjuk-&lt;br&gt;gymnast anslutning till försäkringssystemet endast om sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannen tillstyrker detta. En sådan tillstyrkan sker i regel genom att ett&lt;br&gt;samverkansavtal träffas. Vid omläggningen år 1985 infördes på försök&lt;br&gt;även fri etableringsrätt inom stödområdena A,B och C för privatpraktiker&lt;br&gt;med heltidsverksamhet. Denna försöksverksamhet permanentades fr.o. m.&lt;br&gt;år 1988. Då permanentades också en annan fr.o.m. år 1985 införd för-&lt;br&gt;söksverksamhet med fri ersättningsetablering över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har vissa andra smärre justeringar och kompletteringar gjorts&lt;br&gt;i villkoren för försäkringsanslutning. Av dessa kan nämnas ändringarna&lt;br&gt;i den fria ersättningsetableringen den 1 juli 1989. Då begränsades denna&lt;br&gt;till att gälla endast i de fall tillträdande privatläkare avser att driva verk-&lt;br&gt;samheten vidare med i huvudsak oförändrad inriktning. Vidare infördes&lt;br&gt;möjlighet för privatläkare att vid överlåtelse av befintlig praktik i sam-&lt;br&gt;band med pensionering under kortare tid arbeta parallellt med den tillträ-&lt;br&gt;dande läkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1990 slopades den nämnda stödområdesindelningen A, B&lt;br&gt;och C och ersattes av en indelning i två stödområden, benämnda 1 och&lt;br&gt;2. Ändringen innebar att vissa kommuner eller delar av kommuner som&lt;br&gt;ingick i stödområde C inte längre ingick i ett permanent stödområde.&lt;br&gt;Denna ändring var av betydelse för bestämmelserna om fri nyetablering&lt;br&gt;för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster. Enligt beslut av rege-&lt;br&gt;ringen har den nya stödområdesindelningen fr.o.m. år 1991, med några&lt;br&gt;undantag, lagts till grund för reglerna om nyanslutning till försäkrings-&lt;br&gt;kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1991 gäller också - till skillnad från vad som gäller för&lt;br&gt;läkare i övrigt - att läkarpsykoanalytiker kan kombinera en tjänstgöring&lt;br&gt;på halvtid hos offentlig sjukvårdshuvudman med verksamhet som privat-&lt;br&gt;praktiker.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I likhet med tidigare år har parterna gemensamt formulerat vissa allmänna&lt;br&gt;utgångspunkter för utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården. Under&lt;br&gt;de senaste åren har allt större vikt lagts vid behovet av att intensifiera&lt;br&gt;utvecklingsinsatserna inom hälso- och sjukvården för att bl.a. säkerställa&lt;br&gt;kvalitet och ett effektivt utnyttjande av tillgängliga ekonomiska och perso-&lt;br&gt;nella resurser. Rikrevisionsverket har nyligen i en rapport till regeringen&lt;br&gt;framhållit att det saknas en återkommande samlad uppföljning och ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdering av hälso- och sjukvården mot de angivna målen för verksam-&lt;br&gt;heten. Det pågående intensiva utvecklings- och förändringsarbetet under-&lt;br&gt;stryker också behovet av en relevant utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår för närvarande ett flertal aktiviteter som är inriktade på&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvården. Mycket av detta&lt;br&gt;arbete har dock ett mer långsiktigt perspektiv och förutsätter både bättre&lt;br&gt;grunddata och inte minst större enhetlighet i sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;redovisningssystem för att relevant utvärdering skall kunna ske. För både&lt;br&gt;regering och riksdag är det mycket angeläget att framför allt utvecklingen&lt;br&gt;på riksnivå kan följas och att uppföljningar och utvärderingar kan göras&lt;br&gt;på denna nivå. En mer fullständig redovisning kan emellertid företas först&lt;br&gt;när bättre och enhetligare grunddata finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett resultat av föregående års överenskommelser om inriktningen&lt;br&gt;av utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården har en nationell sam-&lt;br&gt;rådsgrupp för kvalitet inom hälso- och sjukvården bildats. Gruppen&lt;br&gt;förväntas inom en nära framtid redovisa vissa förslag om hur kvalitets-&lt;br&gt;säkringsarbetet bör bedrivas och organiseras. Vidare pågår ett arbete&lt;br&gt;under medverkan av expertgrupper inom socialstyrelsen med att utveckla&lt;br&gt;kriterier och indikationer för att föra upp patienter på väntelista resp,&lt;br&gt;erbjuda vård vid vissa tillstånd/diagnoser. En redovisning av det arbetet&lt;br&gt;beräknas kunna ske vid årsskiftet 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har nyligen publicerat två rapporter som ger viss&lt;br&gt;möjlighet att studera skillnader i resursfördelning och resursutnyttjande&lt;br&gt;mellan och inom landstingen och som ger visst underlag för att belysa&lt;br&gt;vad hälso- och sjukvården presterar samt att bedöma hur väl insatta&lt;br&gt;resurser utnyttjats. På grund av olikheter i sjukvårdshuvudmännens upp-&lt;br&gt;följnings-och redovisningssystem är dock möjligheterna till jämförelser&lt;br&gt;mellan huvudmännen begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Landstingsförbundet med start i april 1991 inlett fortlöpande&lt;br&gt;rapportering av väntelistsituationen för ett antal väldefinierade diagnoser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det s.k. Dagmar 50-projektet har en uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av resursutnyttjande och tillgänglighet företagits och redovi-&lt;br&gt;sats inom de sex specialiteterna ortopedi, kirurgi, intemmedicin, urologi,&lt;br&gt;kvinnosjukvård och ögonsjukvård. När nämnda projekt avslutas vid&lt;br&gt;utgången av detta år kommer även förslag att lämnas om hur denna typ&lt;br&gt;av uppföljningar skall kunna företas kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp med företrädare för socialdepartementet och Landstings-&lt;br&gt;förbundet bereder för närvarande frågan om hur sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;skall kunna redovisa uppgifter om prestationer i öppen och sluten vård,&lt;br&gt;resurser, köer och väntetider för vissa ingrepp, väntetider inom den&lt;br&gt;öppna delen av primärvården, antal färdigbehandlade patienter, effekter&lt;br&gt;av vården m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande ansvarsfördelningen inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;är det främst sjukvårdshuvudmännens ansvar att kontinuerligt följa upp&lt;br&gt;verksamheten och utvärdera förändringsarbetet. Parterna har genom den&lt;br&gt;träffade överenskommelsen varit eniga i bedömningen att det är nödvän-&lt;br&gt;digt att stödja åtgärder som syftar till en förbättrad informationsförsöij-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning på alla nivåer inom hälso-och sjukvården. En utgångspunkt för detta Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;är det utredningsarbete som den s.k. informationsstrukturutredningen&lt;br&gt;(INFHOS) nyligen redovisat (SOU 1991:7). Utredningen behandlade och&lt;br&gt;klargjorde främst frågor om ansvarsfördelningen mellan de olika aktörer-&lt;br&gt;na och framhöll att arbetet med en gemensam informationsstruktur bör&lt;br&gt;ses som en fortlöpande utvecklingsprocess, vars innehåll och form fort-&lt;br&gt;löpande kommer att påverkas av förändringar i hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;organisation, ledning och styrning, datateknikens utveckling samt verk-&lt;br&gt;samhetens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat enligt parterna viktigt led i en förbättrad informationsförsörj-&lt;br&gt;ning med inriktning på att bl.a. förbättra folkhälsan är inrättandet av ett&lt;br&gt;epidemiologiskt centrum vid socialstyrelsen. Dess främsta uppgift skall&lt;br&gt;vara att på nationell nivå följa, analysera och rapportera om utvecklingen&lt;br&gt;av folkhälsoproblem, sjukdomar och sociala problem samt motsvarande&lt;br&gt;riskfaktorers utbredning i olika befolkningsgrupper. För att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att upprätta och vidmakthålla relevanta register blir dock centru-&lt;br&gt;met helt beroende av att korrekt och enhetlig information inges av samt-&lt;br&gt;liga berörda huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har, mot bakgrund av behovet av att snabba åtgärder krävs&lt;br&gt;hos sjukvårdshuvudmännen för förbättringar i informationsförsörjningen,&lt;br&gt;enats om att avsätta sammanlagt högst 20 milj.kr. för främst detta ända-&lt;br&gt;mål under år 1992. Dessutom har enighet nåtts om att ytterligare högst&lt;br&gt;5 milj.kr. avsätts för att möjliggöra inrättandet av ett epidemiologiskt&lt;br&gt;centrum vid socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag nämna att parterna som ett ytterligare led i ut-&lt;br&gt;vecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården, i enlighet med överenskom-&lt;br&gt;melsen för år 1991, gemensamt utrett förutsättningarna för att överföra&lt;br&gt;kostnadsansvaret för läkemedel inom öppenvården från riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket till sjukvårdshuvudmännen. På grundval av denna utredning har&lt;br&gt;parterna enats om att snarast påböija överläggningar med inriktning på att&lt;br&gt;senare under år 1991 träffa en särskild överenskommelse om ett sådant&lt;br&gt;överförande med ett beräknat genomförande den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för år&lt;br&gt;1992&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I samband med äldrereformens genomförande den 1 januari 1992 överförs&lt;br&gt;ca 21 % av sjukvårdshuvudmännens kostnader för hälso- och sjukvård till&lt;br&gt;kommunerna. Med anledning härav skall ett ersättningsbelopp av motsva-&lt;br&gt;rade storlek föras över från sjukvårdshuvudmännen till kommunerna. För&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännens vidkommande innebär detta bl.a. en reduktion&lt;br&gt;av den allmänna sjukvårdsersättningen med 3 066 milj.kr. Denna reduk-&lt;br&gt;tion skall hos samtliga sjukvårdshuvudmän ske med ett lika stort belopp&lt;br&gt;räknat per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 införs en arbetsgivarperiod på 14 dagar inom sjuk- Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;försäkringen. Arbetsgivarna kommer att under denna period svara för&lt;br&gt;sjukersättning i form av sjuklön. Försäkringskassan kommer därför inte&lt;br&gt;att under arbetsgivarperioden kunna ta ut avgifter för sjukhusvård genom&lt;br&gt;avdrag på sjukpenningen. Sjukvårdshuvudmännen erhåller för närvarande&lt;br&gt;dessa avgifter genom att ett belopp motsvarande summan av sjukpen-&lt;br&gt;ningavdragen, ca 200 milj.kr., ingår i den allmänna sjukvårdsersättning-&lt;br&gt;en. Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar att parterna har&lt;br&gt;kunnat enas om att sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. år 1992 skall överta&lt;br&gt;administrationen för debitering och uppbörd av dessa avgifter. Någon&lt;br&gt;reducering av den allmänna sjukvårdsersättningen med nämnda belopp&lt;br&gt;skall därvid inte ske. Detta innebär i praktiken ett bruttotillskott till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen på sammanlagt 200 milj.kr., då de ges rätt att ta&lt;br&gt;ut dessa avgifter av de försäkrade med ett i princip lika stort belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av den år 1991 införda särskilda ersättningen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 milj.kr. för att förbättra kapaciteten inom hälso- och sjukvården för&lt;br&gt;rehabiliterings- och behandlingsinsatser har hittills - enligt vad alla in-&lt;br&gt;blandade parter framhållit - varit mycket positiva. Detta gäller såväl&lt;br&gt;samarbetet mellan försäkringskassan och sjukvårdshuvudmannen som&lt;br&gt;inriktningen av de lokalt träffade överenskommelserna angående dessa&lt;br&gt;nyinsatta resurser. Jag anser därför att det är angeläget att fortsätta med&lt;br&gt;att utveckla detta nya sätt att samarbeta. Den överenskomna höjningen av&lt;br&gt;ersättningen till högst 485 milj.kr. för år 1992 är ett uttryck för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenskommelsen har parterna framhållit att uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ring av utvecklingen inom hälso- och sjukvården måste förbättras i olika&lt;br&gt;avseenden. Inte minst behöver åtgärder vidtas hos sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;för en bättre informationsförsöijning. För detta arbete har parterna som&lt;br&gt;nämnts i det föregående enats om att avsätta högst 20 milj.kr. under år&lt;br&gt;1992. I detta belopp ingår även den under föregående år i särskild ord-&lt;br&gt;ning beslutade ersättningen till de sjukvårdshuvudmän som åtagit sig att&lt;br&gt;svara för nationella register för produktkontroll. Det förutsätts att Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet i sitt arbete med dessa frågor samarbetar med socialstyrel-&lt;br&gt;sen. Landstingsförbundet lämnar förslag till fördelning av dessa medel till&lt;br&gt;riksförsäkringsverket för beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har som också nämnts enats om att under år 1992 avsätta högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 milj.kr. som delfinansiering av ett epidemiologiskt centrum vid social-&lt;br&gt;styrelsen. Centrumets uppgift skall i huvudsak vara att på nationell nivå&lt;br&gt;följa och analysera orsaker till ohälsa och förekomst av olika sjukdomar.&lt;br&gt;Åtgärden att inrätta detta centrum bör enligt min uppfattning också ses&lt;br&gt;som ett led i en förbättrad informationsförsöijning. Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Landstingsförbundet skall lämna en gemensamt upprättad plan över&lt;br&gt;verksamheten vad avser hälso-och sjukvård vid detta centrum till riks-&lt;br&gt;försäkringsverket för beslut om ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som bestämdes för de två närmast föregående åren&lt;br&gt;har parterna enats om att en särskild ersättning för psykoterapeutisk&lt;br&gt;verksamhet bör lämnas till sjukvårdshuvudmännen även under år 1992.&lt;br&gt;Detta ekonomiska stöd gör det möjligt för huvudmännen att genom vård-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal med legitimerade privata vårdgivare öka tillgången på psykotera- Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;peutisk behandling till rimliga kostnader för de försäkrade. Nästan alla&lt;br&gt;huvudmän har också utnyttjat denna möjlighet till resursförstärkning. Det&lt;br&gt;är därför rimligt att denna ersättningsform kvarstår under år 1992 och att&lt;br&gt;beloppet med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen höjs till&lt;br&gt;högst 23 milj.kr. Det är också - som framgår av överenskommelsen -&lt;br&gt;nödvändigt att parterna gör en gemensam uppföljning av medlens an-&lt;br&gt;vändning inför nästa överläggningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har parterna - i enlighet med en särskild överenskommelse -&lt;br&gt;enats om att även under år 1992 utge direkt ersättning från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen för finansiering av Handikappinstitutets verksamhet. Ersättningsbe-&lt;br&gt;loppet bör med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen höjas till&lt;br&gt;49 milj.kr. Denna särskilda överenskommelse framgår av bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har parterna enats om att de fr.o.m. år 1991 införda särskilda&lt;br&gt;ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen förhandledd praktiktjänstgöring&lt;br&gt;av kiropraktorer, för överföring av vissa patienter från Sverige till Fin-&lt;br&gt;land samt för anordnande av rikssjukvård för HIV-smittade skall utges&lt;br&gt;även under år 1992. De totala ersättningsbeloppen som för år 1991 var&lt;br&gt;högst 1, 2 resp. 5 milj.kr. skall för år 1992 vara högst 1, 1,25 resp.&lt;br&gt;5,25 milj.kr. Ersättningen för överföring av vissa patienter från Sverige&lt;br&gt;till Finland har reducerats, eftersom parterna anser det sannolikt att den&lt;br&gt;endast kommer att utnyttjas sporadiskt. För samtliga dessa tre ersättnings-&lt;br&gt;former gäller att socialstyrelsen svarar för handläggningen av förekom-&lt;br&gt;mande ärenden och lämnar ett underlag till riksförsäkringsverket för&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad jag redovisat under avsnitt 2.2 lämnas efter år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 inte något särskilt bidrag till den psykiatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen skall i enlighet med vad jag&lt;br&gt;ovan redovisat sammanfattningsvis vara följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Allmän sjukvårdsersättning avseende såväl öppen som sluten vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. med fördelning enligt den behovsmodell som gällt sedan år 1988&lt;br&gt;och som jag tidigare beskrivit. Ersättningsbeloppet har i enlighet med&lt;br&gt;överenskommelsen i förhållande till år 1991 reducerats med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 066 milj.kr. till följd av äldrereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt utges en allmän sjukvårdsersättning med 11 706,5 milj.kr. för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992. Fördelningen av ersättningen mellan sjukvårdshuvudmännen fram-&lt;br&gt;går av bilaga 1:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av den allmänna ersättningen till resp, sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;man skall försäkringskassan som tidigare frånräkna det belopp som mot-&lt;br&gt;svarar under närmast föregående år utbetalade försäkringsersättningar&lt;br&gt;till de försäkringsanslutna privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster&lt;br&gt;som var verksamma inom resp, sjukvårdshuvudmans geografiska område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) För att förstärka hälso- och sjukvårdens resurser för rehabiliterings-&lt;br&gt;och behandlingsinsatserutges under vissa förutsättningar ersättning med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagt 485 milj.kr. Fördelningen av dessa medel mellan sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen sker enligt en särskild fördelningsmodell, som är baserad&lt;br&gt;på det s.k. ohälsotalet och invånarantalet. Medlen utbetalas av försäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringskassan först när kassan och huvudmannen träffat en lokal överens- Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;kommelse om medlens användning. Fördelningen av ersättningen mellan&lt;br&gt;huvudmännen framgår av bilaga 1:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För finansiering av Handikappinstitutets verksamhet lämnas ersätt-&lt;br&gt;ning med 49 milj.kr. enligt en särskild överenskommelse mellan staten&lt;br&gt;och Landstingsförbundet. Ersättningen utbetalas av riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) För att möjliggöra för sjukvårdshuvudmännen att öka tillgången på&lt;br&gt;psykoterapeutiska behandlingsresurser utges ersättning med sammanlagt&lt;br&gt;högst 23 milj.kr. Ersättningen fördelas mellan huvudmännen och utges&lt;br&gt;dels med 300 000 kr. per huvudman, dels med 1,80 kr. per invånare.&lt;br&gt;Den lämnas efter särskild rekvisition av riksförsäkringverket under förut-&lt;br&gt;sättning att sjukvårdshuvudmannen träffat av socialstyrelsen godkända&lt;br&gt;vårdavtal med legitimerade privata vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till enförbättrad&lt;br&gt;informationsförsörjning och till de sjukvårdshuvudmän som åtar sig att&lt;br&gt;svara för nationella register för produktkontroll samt för att fortsätta&lt;br&gt;arbetet med att öka tillgängligheten och kapaciteten inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården utges ersättning med sammanlagt högst 20 milj.kr. Det förut-&lt;br&gt;sätts att Landstingsförbundet samarbetar i dessa frågor med socialsty-&lt;br&gt;relsen. Landstingförbundet lämnar förslag till fördelning av medlen till&lt;br&gt;riksförsäkringsverket för beslut om fördelning och utbetalning av ersätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) För inrättande av ett epidemiologiskt centrum vid socialstyrelsen&lt;br&gt;lämnas ersättning med högst 5 milj.kr. Socialstyrelsen och Landstings-&lt;br&gt;förbundet lämnar - för den del som omfattar hälso- och sjukvården - en&lt;br&gt;gemensamt upprättad plan över denna verksamhet vid centrumet till&lt;br&gt;riksförsäkringsverket för utbetalning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) För de sjukvårdshuvudmän som svarar för handledd praktiktjänst-&lt;br&gt;göring av kiropraktorer enligt socialstyrelsens anvisningar utges ersättning&lt;br&gt;med sammanlagt högst 1 milj.kr. Ersättning lämnas med högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 000 kr. per praktikant. Socialstyrelsen svarar för handläggningen av&lt;br&gt;dessa ärenden och tillställer riksförsäkringsverket ett underlag för utbe-&lt;br&gt;talning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) För överföring av vissa patienter från Sverige till Finland utges&lt;br&gt;ersättning med sammanlagt högst 1,25 milj.kr. I varje enskilt fall lämnas&lt;br&gt;ersättning för hälften av den vårdkostnad som uppkommer sedan sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmannens ansvar för kostnaden upphört efter ett halvt år.&lt;br&gt;Socialstyrelsen svarar för handläggningen av dessa ärenden och tillstäl-&lt;br&gt;ler riksförsäkringsverket ett underlag för den årsvisa utbetalningen av&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) För anordnandeav institutioner för HTV-smittade som omhändertas&lt;br&gt;för isolering enligt smittskyddslagen lämnas ersättning med sammanlagt&lt;br&gt;högst 5,25 milj.kr. Ersättning utges därvid med högst 525 000 kr. per&lt;br&gt;plats och år. Socialstyrelsen svarar för handläggningen av dessa ärenden&lt;br&gt;och tillställer riksförsäkringsverket ett underlag för utbetalning av ersätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala ekonomiska omfattningen av överenskommelsen om ersätt- Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;ning till sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen för år 1992, fram-&lt;br&gt;går av följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalbelopp&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän sjukvårdsersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 706,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för rehabili-&lt;br&gt;terings- och behandlingsinsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till Handikappinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för psykotera-&lt;br&gt;peutisk verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för informations-&lt;br&gt;försöijning och produktkontroll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning till epidemio-&lt;br&gt;logiskt centrum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för handledning&lt;br&gt;av kiropraktorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för vissa patient-&lt;br&gt;överföringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för rikssjukvård&lt;br&gt;för HIV-smittade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 296,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen innebär i förhållande till år 1991 att det totala&lt;br&gt;ersättningsbeloppet från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;minskar med 2 966 milj.kr. Om man bortser från reduceringen av ersätt-&lt;br&gt;ningen på 3 066 milj.kr. till följd av äldrereformen, ökar emellertid&lt;br&gt;ersättningsbeloppet med 100 milj.kr. under år 1992. Härutöver far sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen genom överenskommelsen behålla ersättningsbeloppet&lt;br&gt;på ca 200 milj .kr. avseende sjukhusvårdsavdragen för sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;rade samt laglig rätt att ta ut dessa avgifter med ett i princip lika stort&lt;br&gt;totalbelopp. Detta innebär i praktiken ett bruttotillskott på ytterligare ca&lt;br&gt;200 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningarna skall i likhet med tidigare år till större delen utges från&lt;br&gt;den allmänna sjukförsäkringen. För sjukförsäkringens finansiering lämnas&lt;br&gt;också ett särskilt statsbidrag. I årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:100, bil.7) har för budgetåret 1991/92 under punkt E 15. Bidrag&lt;br&gt;till allmän sjukvård m.m. tagits upp ett förslagsanslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 512 682 000 kr. I avvaktan på de nu slutförda överläggningarna med&lt;br&gt;företrädare för sjukvårdshuvudmännen har förutsatts att från det särskilda&lt;br&gt;statsbidraget skall utges bidrag till den allmänna sjukvårdsersättningen&lt;br&gt;med oförändrat belopp 4 300 milj.kr. för år 1992. Utbetalning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda anslag följer de allmänna utbetalningsregler som gäller för den Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;allmänna sjukvårdsersättningen, vilket innebär att sjukvårdshuvudmännen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får ersättningen månadsvis i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Avgiftssystemet för sjukhusvård&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrad administration för debitering och uppbörd av&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den 1 januari 1992 överförs administrationen av av-&lt;br&gt;gifterna för sjukhusvård för försäkrade som uppbär sjukpenning,&lt;br&gt;föräldrapenning eller smittbärarpenning från försäkringskassorna till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen. Avgifterna för sjukhusvård för den som&lt;br&gt;uppbär sjuklön eller rehabiliteringspenning enligt de nya lagregler&lt;br&gt;som träder i kraft den 1 januari 1992 skall också administreras av&lt;br&gt;sj uk vårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid sjukhusvård tillämpas för närvarande den&lt;br&gt;ordningen att försäkringskassan tar ut en avgift av patienten för vaije&lt;br&gt;vårddag på sjukhus. Beroende på om patienten är förvärvsarbetande eller&lt;br&gt;ålders- eller förtidspensionär sker detta genom att ett avdrag beräknas&lt;br&gt;och görs på sjukpenning eller på utgående pensionsförmåner från den&lt;br&gt;allmänna försäkringen före skatt. Denna avgift, som är högst 70 kr. resp.&lt;br&gt;65 kr. per vårddag, motsvarar i huvudsak kostnader för kost och logi&lt;br&gt;under sjukhusvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa avdrag beräknas bl.a. på grundval av uppgifter om patienternas&lt;br&gt;in- och utskrivningsdagar som sjukvårdshuvudmännen inrapporterar till&lt;br&gt;försäkringskassorna. Det är således kassorna som svarar för uppbörden&lt;br&gt;av dessa avgifter. Medel motsvarande summan av sjukpenningavdragen&lt;br&gt;för sjukhusvård ingår i den allmänna sjukvårdsersättning som utges till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av riksdagen (prop. 1990/91:181, SfU18, rskr.372) kom-&lt;br&gt;mer den 1 januari 1992 en arbetsgivarperiod på 14 dagar att införas inom&lt;br&gt;sjukförsäkringen. Arbetsgivarna kommer att under denna period svara för&lt;br&gt;utbetalning av sjuklön till sina anställda vid deras sjukfrånvaro. Det&lt;br&gt;innebär att förutsättningar inte föreligger för försäkringskassan att under&lt;br&gt;arbetsgivarperioden ta ut avgifter för sjukhusvård genom avdrag på&lt;br&gt;sjukpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd härav har fråga uppkommit om det är möjligt att föra över&lt;br&gt;administrationen för debitering och uppbörd av dessa sjukhusvårdsavgifter&lt;br&gt;från försäkringskassorna till sjukvårdshuvudmännen. Det är med stor&lt;br&gt;tillfredsställelse som jag nu konstaterar att en överenskommelse har&lt;br&gt;kunnat nås om en modell för en sådan förändring som jag kan ansluta&lt;br&gt;mig till. Den innebär att administrationen inte bara omfattar avgifter för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid under vilken sjuklön skall utbetalas, utan även avgifter när sjuk- Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;penning, föräldrapenning, rehabiliteringspenning eller smittbärarpenning&lt;br&gt;utges. Jag vill i samband härmed också framhålla att det är naturligt att&lt;br&gt;den som svarar för sjukvården debiterar och uppbär avgifter till följd av&lt;br&gt;denna. Så sker ju också i fråga om avgifterna för den öppna hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Trots att sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. år 1992 övertar&lt;br&gt;denna administrativa uppgift från försäkringskassorna måste huvudmän-&lt;br&gt;nen i vissa fall kunna inhämta uppgifter från försäkringskassorna för att&lt;br&gt;korrekta avgifter skall kunna debiteras. Jag förutsätter att detta infor-&lt;br&gt;mationsbehov kommer att tillgodoses på ett smidigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt överenskommelsen skall sjukvårdshuvudmännen inte erhålla sär-&lt;br&gt;skild kompensation för de administrativa merkostnader som kan upp-&lt;br&gt;komma till följd av detta nya åtagande. För försäkringskassornas vid-&lt;br&gt;kommande uppkommer genom denna förändring en mindre administrativ&lt;br&gt;besparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om en motsvarande överföring av administrationen&lt;br&gt;av sjukhusvårdsavgiftema för ålders- och förtidspensionärer i landstings-&lt;br&gt;kommunal vård har parterna enligt överenskommelsen varit ense om att&lt;br&gt;denna skall tas upp i de överläggningar som skall avse ersättningar från&lt;br&gt;sjukförsäkringen för tiden efter år 1992. Som jag framhållit i det föregå-&lt;br&gt;ende är det naturligt att den som svarar för sjukvården debiterar och&lt;br&gt;uppbär avgifter för denna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att&lt;br&gt;kommunerna fr.o.m år 1992 övertar ansvaret för betydande delar av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården för de äldre, vilket innebär att även kommunerna&lt;br&gt;kommer att inrapportera nämnda uppgifter till försäkringskassan. Frågan&lt;br&gt;om en ev. ansvarsförändring vad gäller den återstående administrationen&lt;br&gt;av sjukhusvårdsavgifterna kommer således att beröra även kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu redovisat förutsätter att reglerna i AFL rörande avdrag på&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning resp, rehabiliteringspenning i samband med&lt;br&gt;sjukhusvård upphävs. I lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och&lt;br&gt;lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare liksom i vissa äldre för-&lt;br&gt;fattningar, nämligen lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och&lt;br&gt;militärersättningslagen (1950:261), finns hänvisningar till de nämnda&lt;br&gt;reglerna i AFL. Dessa hänvisningar skall följaktligen utgå. Den som&lt;br&gt;driver en sjukvårdsinrättning skall fortsättningsvis till försäkringskassan&lt;br&gt;lämna in- och utskrivningsuppgift endast angående patienter som har hel&lt;br&gt;ålders- eller förtidspension. Detta föranleder ändring i 20 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket AFL. Vidare skall göras redaktionella ändringar i 3 kap. 4a § och&lt;br&gt;20 kap. 8 § tredje stycket resp. 3 kap. 15 § andra stycket AFL, som&lt;br&gt;gäller avdrag på sjukpenning i samband med vistelse vid vissa sjukhem&lt;br&gt;och andra vårdinrättningar som övertagits av en kommun resp, i samband&lt;br&gt;med viss vård enligt socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Följdändringar i avgiftssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den avsedda ändringen av administrationen av sjukhus-&lt;br&gt;vårdsavgiften har parterna i överenskommelsen förordat ett avgiftssystem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i princip innebär att sjukvårdshuvudmännen under år 1992 får ta ut Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;en högsta avgift på 70 kr. per vårddag och att det blir sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannen som beslutar om ev. regler för nedsättning av sjukhusvårdsav-&lt;br&gt;giftens storlek. Det nya avgiftssystemet förutsätts enligt överenskommel-&lt;br&gt;sen komma att gälla för alla försäkrade, oavsett om de uppbär sjuklön,&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning, rehabiliteringspenning ellersmittbärarpen-&lt;br&gt;ning. Av bl.a. administrativa skäl är det inte motiverat att ha olika av-&lt;br&gt;giftssystem för sjukpenningförsäkrade. Det nya systemet ger sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmännen möjlighet att besluta om lägre avgift än 70 kr. per vårddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild hänsyn bör därvid tas till de grupper av sjukförsäkrade som i dag&lt;br&gt;inte uppbär någon sjukpenning eller har låg sjukpenning och därmed inte&lt;br&gt;betalar någon avgift eller en låg avgift för sjukhusvård. Detta gäller bl.a.&lt;br&gt;barn och hemmamakeförsäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att omläggningen av administrationen av sjukhus-&lt;br&gt;vårdsavgiftema innebär att de beslut som sjukvårdshuvudmännen fattar&lt;br&gt;i fråga om sjukhusvårdsavgift inte kommer att kunna överklagas enligt&lt;br&gt;socialförsäkringens bestämmelser för besvärsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom socialdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:1466) om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:1040) om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1991:1043) om ändring i lagen (1990:1469)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta del av vad jag har anfört om ersättningarna från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen till sjukvårdshuvudmännen och därmed sammanhängande&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LANDSTINGSFÖRBUNDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-06-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Överenskommelse om vissa ersättningar från&lt;br&gt;sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen m.m.&lt;br&gt;för år 1992&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen har överenskommelse träffats om ersättningar från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen till sjukvårdshuvudmännen under år 1992 enligt följande. Överens-&lt;br&gt;kommelsen grundas på motsvarande överenskommelser år 1984, 1986,&lt;br&gt;1987, 1989 samt 1990 avseende ersättningar för åren 1985 t.o.m. 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ersättningsbelopp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande ersättningar utges till sjukvårdshuvudmännen enligt nu gällande&lt;br&gt;överenskommelser för år 1991 och enligt beslut av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Allmän sjukvårdsersättning avseende såväl öppen som sluten vård&lt;br&gt;med 14 772,5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Ersättning till Handikappinstitutet med 46,5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser med&lt;br&gt;400 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Särskild ersättning för psykoterapeutisk verksamhet med 21 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Särskild ersättning för ökad tillgänglighet och kapacitet i hälso- och&lt;br&gt;sjukvården med 10 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Särskild ersättning till register för produktkontroll med 4 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Särskild ersättning för handledning av kiropraktorer med 1 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) Särskild ersättning för vissa patientöverföringar till Finland med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) Särskild ersättning för anordnande av rikssjukvård för HIV-smittade&lt;br&gt;med 5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt utges till sjukvårdshuvudmännen ersättningar från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen och bidrag till allmän sjukvård enligt punkterna a)—i) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 262 milj.kr. för år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Ersättningar för år 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den behovsbaserade fördelningen av den allmänna sjukvårdsersättningen&lt;br&gt;genomfördes fullt ut fr.o.m. år 1990. Den innebär att skillnaden i ersätt-&lt;br&gt;ning är 50 kr. per invånare mellan var och en av de tre behovsklasser&lt;br&gt;som sjukvårdshuvudmännen är uppdelade i. Genom äldrereformens ge-&lt;br&gt;nomförande den 1 januari 1992 överförs ca 21 % av sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männens kostnader för hälso- och sjukvård till kommunerna. Till följd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;härav skall en motsvarande reduktion göras av den allmänna sjukvårdser-&lt;br&gt;sättning som lämnas till sjukvårdshuvudmännen för år 1992. Denna&lt;br&gt;reduktion uppgår till 3 066 milj.kr. Reduktionen skall göras med ett visst&lt;br&gt;antal kronor per invånare, samma för alla sjukvårdshuvudmän. Det&lt;br&gt;innebär att utgångsläget för beräkning av den allmänna sjukvårdsersätt-&lt;br&gt;ningen för år 1992 är 11 706,5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 införs en arbetsgivarperiod på 14 dagar inom sjuk-&lt;br&gt;penningförsäkringen. Detta innebär att arbetsgivarna under denna period&lt;br&gt;kommer att betala ut sjuklön. För arbetsgivarperioden utges i princip inte&lt;br&gt;sjukpenning från försäkringskassan. Det blir således inte längre möjligt&lt;br&gt;för försäkringskassorna att genom avdrag på sjukpenningen ta ut denna&lt;br&gt;avgift under nämnda 14-dagarsperiod. Den totala storleken på sjukpen-&lt;br&gt;ningavdragen beräknas under år 1992 uppgå till ca 200 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har parterna enats om att sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;fr.o.m. år 1992 övertar administrationen med uttag av sjukhusvårdsav-&lt;br&gt;gifter avseende tid för vilken sjuklön, sjukpenning eller föräldrapenning&lt;br&gt;utbetalas. I anslutning till kommande års överenskommelser kommer&lt;br&gt;parterna att överväga om administrationen av samtliga sådana avgifter,&lt;br&gt;dvs. även för ålders- och förtidspensionärer, skall föras över till berörda&lt;br&gt;vårdgivare vid en senare överenskommen tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel motsvarande sjukpenningavdragen för sjukhusvård ingår redan&lt;br&gt;i den allmänna sjukvårdsersättning som utges till sjukvårdshuvudmännen.&lt;br&gt;Parterna är dock överens om att den allmänna sjukvårdsersättningen till&lt;br&gt;huvudmännen inte skall reduceras med anledning av att sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen övertar administrationen av avdragen. Beloppet om ca&lt;br&gt;200 milj.kr. utgör således ett tillskott till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den särskilda ersättning på 400 milj.kr. för rehabiliterings-&lt;br&gt;och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården som infördes fr.o.m.&lt;br&gt;år 1991 har parterna enats om att ett belopp på 485 milj.kr. skall utges&lt;br&gt;för år 1992 för detta ändamål. En utvärdering av denna nya ersättnings-&lt;br&gt;form skall ske senast under mars 1992 i enlighet med överenskommelsen&lt;br&gt;för år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappinstitutets verksamhet finansieras fr.o.m. år 1991 via ett&lt;br&gt;direkt bidrag inom ramen för den allmänna sjukförsäkringen. I samband&lt;br&gt;härmed ändrades även Handikappinstitutets inriktning och verksamhet&lt;br&gt;bl.a. genom att institutets roll inom forskning och utveckling på hjälpme-&lt;br&gt;delsområdet ytterligare accentuerades. Parterna har enats om att ersätt-&lt;br&gt;ningen till Handikappinstitutet för år 1992 skall vara 49 milj.kr. enligt&lt;br&gt;en särskild överenskommelse som träffats mellan staten och Landstings-&lt;br&gt;förbundet om finansieringen av Handikappinstitutet år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att även under år 1992 öka tillgången på psykoterapeutiska behand-&lt;br&gt;lingsresurser till rimliga kostnader för den enskilde har parterna enats om&lt;br&gt;att den särskilda ersättningen för detta ändamål till sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen för år 1992 bör vara sammanlagt 23 milj.kr. Ersättningen utges med&lt;br&gt;ett grundbelopp på 300 000 kr. per huvudman och dessutom med 1,80 kr.&lt;br&gt;per invånare. Parterna är också överens om att så snart medlen för år&lt;br&gt;1992 har fördelats skall en gemensam uppföljning göras av medlens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användning under de tre år som denna särskilda ersättning lämnats till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen. Uppföljningen skall presenteras senast i mars&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dels förbättra informationsförsöijningen inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården, dels ge ersättning till de sjukvårdshuvudmän som åtar sig att&lt;br&gt;svara för nationella register för produktkontroll samt fortsätta arbetet med&lt;br&gt;att öka tillgänglighet och kapacitet inom hälso- och sjukvården har parter-&lt;br&gt;na enats om att utge en särskild ersättning med sammanlagt högst&lt;br&gt;20 milj.kr. för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är parterna överens om att - som ett ytterligare led i en förbätt-&lt;br&gt;rad informationsförsörjning - en särskild ersättning med 5 milj.kr. skall&lt;br&gt;utges under år 1992 för inrättade av ett epidemiologiskt centrum vid&lt;br&gt;socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga särskilda ersättningar som utges till sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmännen under år 1991 är parterna överens om att dessa bör utges&lt;br&gt;även under år 1992. Den särskilda ersättningen avseende institutioner för&lt;br&gt;HIV-smittade som omhändertas enligt smittskyddslagen bör dock höjas&lt;br&gt;med 0,25 milj.kr. till 5,25 milj.kr., medan den särskilda ersättningen för&lt;br&gt;vissa patientöverföringar till Finland reduceras med 0,75 milj.kr. till&lt;br&gt;högst 1,25 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för år 1992 skall mot denna&lt;br&gt;bakgrund vara följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Allmän sjukvårdsersättning avseende såväl öppen som sluten vård&lt;br&gt;utges med fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen efter behovsbaserad&lt;br&gt;modell och efter reduktion av ersättningen med den andel av hälso- och&lt;br&gt;sjukvården som övertas av kommunerna i enlighet med äldrereformen.&lt;br&gt;Vidare har hänsyn tagits till vad som redovisats i fråga om den ändrade&lt;br&gt;administrationen av avdraget för sjukpenningförsäkrade vid sjukhusvård.&lt;br&gt;Sammanlagt utges allmän sjukvårdsersättning med 11 706,5 milj.kr. för&lt;br&gt;år 1992. Fördelningen av den allmänna ersättningen mellan huvudmännen&lt;br&gt;framgår av bilaga 1:2. Vid utbetalning av den allmänna ersättningen till&lt;br&gt;resp, sjukvårdshuvudman skall i likhet med tidigare avräknas det belopp&lt;br&gt;som motsvarar under närmast föregående år utbetalade försäkringsersätt-&lt;br&gt;ningar till de privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster som var&lt;br&gt;verksamma inom respektive sjukvårdshuvudmans geografiska område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) För rehabiliterings- och behandlingsinsatser lämnas ersättning med&lt;br&gt;högst 485 milj.kr. Fördelning av medlen skall ske enligt en särskild&lt;br&gt;fördelningsmodell som är baserad på det s.k. ohälsotalet och invånaranta-&lt;br&gt;let. Fördelningen av denna ersättning mellan sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;framgår av bilaga 1:3. Medlen utbetalas av försäkringskassan efter det att&lt;br&gt;en överenskommelse träffats mellan kassan och huvudmannen om med-&lt;br&gt;lens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För Handikappinstitutets verksamhet lämnas särskild ersättning med&lt;br&gt;49 milj.kr. enligt en separat överenskommelse mellan staten och Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) För att möjliggöra för sjukvårdshuvudmännen att öka tillgången på&lt;br&gt;psykoterapeutiska behandlingsresurser utges särskild ersättning med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagt högst 23 milj.kr. Ersättningen utges till huvudmännen dels&lt;br&gt;med 300 000 kr. per huvudman, dels med 1,80 kr. per invånare och&lt;br&gt;lämnas efter särskild rekvisition av riksförsäkringsverket under förutsätt-&lt;br&gt;ning att sjukvårdshuvudmannen träffar av socialstyrelsen godkända vård-&lt;br&gt;avtal med legitimerade privata vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en förbättrad&lt;br&gt;informationsförsörjning m.m. utges ersättning med sammanlagt högst&lt;br&gt;20 milj.kr. Det förutsätts att landstingsförbundet i sitt arbete med dessa&lt;br&gt;frågor samarbetar med socialstyrelsen. Landstingsförbundet lämnar för-&lt;br&gt;slag till fördelning av medlen till riksförsäkringsverket, som på grundval&lt;br&gt;härav beslutar om fördelning och utbetalning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) För inrättande av ett epidemiologiskt centrum vid socialstyrelsen&lt;br&gt;lämnas särskild ersättning med högst 5 milj.kr. Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Landstingsförbundet lämnar en gemensamt upprättad plan över verksam-&lt;br&gt;heten vid detta centrum i den del som avser hälso- och sjukvården till&lt;br&gt;riksförsäkringsverket som därefter beslutar om utbetalning av ersättning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) För de sjukvårdshuvudmän som svarar för handledd praktiktjänst-&lt;br&gt;göringavkiropraktorer enligt socialstyrelsens anvisningar utges ersättning&lt;br&gt;med sammanlagt högst 1 milj.kr. Ersättning lämnas med högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 000 kr. per praktikant. Socialstyrelsen svarar för handläggningen av&lt;br&gt;dessa ärenden och lämnar underlag till riksförsäkringsverket som svarar&lt;br&gt;för utbetalning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) För överföring av vissa patienter från Sverige till Finland utges ersätt-&lt;br&gt;ning med sammanlagt högst 1,25 milj.kr. Ersättning skall i vaije enskilt&lt;br&gt;fall lämnas med hälften av den vårdkostnad som uppkommer när sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmannens ansvar för kostnaden upphör efter ett halvt år.&lt;br&gt;Socialstyrelsen svarar för handläggningen av dessa ärenden och lämnar&lt;br&gt;underlag till riksförsäkringsverket som svarar för den årsvisa utbetal-&lt;br&gt;ningen av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) För institutioner för HIV-smittade som omhändertas för isolering&lt;br&gt;enligt smittskyddslagen lämnas ersättning med sammanlagt högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,25 milj.kr. Ersättning utges med 525 000 kr. per plats och år. Social-&lt;br&gt;styrelsen svarar för handläggningen av dessa ärenden och lämnar erfor-&lt;br&gt;derligt underlag till riksförsäkringsverket för utbetalning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen framgår av bilaga&lt;br&gt;1:1. Totalt beräknas ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen från sjuk-&lt;br&gt;försäkringen enligt punkterna a)—i) till 12 296 milj.kr. för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Uppföljning och utvärdering av utvecklingen inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Dagmaröverenskommelserna läggs stor vikt vid behovet av uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering. Riksrevisionsverket har under våren 1991 överlämnat en&lt;br&gt;rapport till regeringen, Statsbidragen till sjukvården - en analys av Dag-&lt;br&gt;marreformenm.m. (Fu 1991:3), som omfattar statsbidragsgivningen åren&lt;br&gt;1984 - 1988. I rapporten behandlas bl.a. uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt informationsvärdet av tillgänglig statistik. Bl.a. konstateras att det&lt;br&gt;saknas en återkommande samlad uppföljning och utvärdering av hälso-&lt;br&gt;och sjukvården mot de angivna målen. Vidare framhålls att det är nöd-&lt;br&gt;vändigt att åstadkomma ett fördjupat och mer relevant underlag för upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1987/88:63 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;m.m. för åren 1988 och 1989 enades parterna om att tillsätta en gemen-&lt;br&gt;sam utredning, sedermera den s.k. informationsstrukturutredningen,&lt;br&gt;INFHOS. Syftet var att skapa tillgång till ett för staten och sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmännen gemensamt underlag för planering, styrning, uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av verksamheten på olika nivåer. Under den begränsade tid&lt;br&gt;som stod till utredningens förfogande kunde dock detta syfte inte helt&lt;br&gt;uppnås. Utredningen behandlade och klargjorde främst frågor om an-&lt;br&gt;svarsfördelningen mellan de olika aktörerna och framhöll att arbetet med&lt;br&gt;en gemensam informationsstruktur för hälso- och sjukvården bör ses som&lt;br&gt;en fortgående utvecklingsprocess, vars innehåll och form fortlöpande&lt;br&gt;kommer att påverkas av förändringar i hälso- och sjukvårdens organisa-&lt;br&gt;tion, ledning och styrning, datateknikens utveckling och verksamhetens&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu gällande överenskommelse enades parterna om att intensifiera ut-&lt;br&gt;vecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården under år 1991. Arbetet har&lt;br&gt;dock ett flerårsperspektiv och en viktig målsättning är att säkra hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens kvalitet och ett effektivt utnyttjande av tillgängliga eko-&lt;br&gt;nomiska och personella resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågående intensiva förändringsarbetet understiyker ytterligare be-&lt;br&gt;hovet av relevant utvärdering. Som följd av föregående års överenskom-&lt;br&gt;melser om inriktningen av utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;har en nationell samrådsgrupp för kvalitet i hälso- och sjukvården bildats.&lt;br&gt;I gruppen ingår socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Spri och företräda-&lt;br&gt;re för sjukvårdsprofessionen. Fackliga representanter kan adjungeras vid&lt;br&gt;behov. Gruppen förväntas inom kort presentera vissa förslag till hur&lt;br&gt;kvalitetssäkringsarbetet bör bedrivas och organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare pågår ett arbete med att utarbeta kriterier och indikationer för att&lt;br&gt;föra upp patienter på väntelista resp, erbjuda vård vid vissa tillstånd/dia-&lt;br&gt;gnoser under medverkan av expertgrupper inom socialstyrelsen, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet och Svenska Läkarsällskapet. Vid årsskiftet 1991/92&lt;br&gt;beräknas en redovisning av arbetet kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har nyligen publicerat två rapporter, dels Lands-&lt;br&gt;tingen i diagram och siffror, som belyser utvecklingen 1980 - 1989 på&lt;br&gt;grundval av material från LKELP-undersökningen, dels Jämförelsetal för&lt;br&gt;landstingen 1989, som redovisar jämförelsetal på landstings- och klinik-&lt;br&gt;nivå. Detta ger möjligheter att studera skillnader i resursfördelning och&lt;br&gt;resursutnyttjande mellan och inom landstingen och ger visst underlag för&lt;br&gt;att belysa vad hälso- och sjukvården presterar samt att bedöma hur väl de&lt;br&gt;insatta resurserna använts. Olikheter i sjukvårdshuvudmännens uppfölj-&lt;br&gt;nings- och redovisningssystem begränsar dock möjligheterna till jämförel-&lt;br&gt;ser mellan huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har också i april 1991 böljat att fortlöpande belysa Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;väntelistsituationen kvartalsvis för ett antal väldefinierade diagnoser. Bilaga 1&lt;br&gt;En arbetsgrupp med representanter för socialdepartementet och Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet bereder för närvarande frågan om hur sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen kan redovisa uppgifter om prestationer i öppen och sluten vård,&lt;br&gt;resurser, köer och väntetider för vissa ingrepp, väntetider inom den&lt;br&gt;öppna primärvården, antal färdigbehandlade patienter, effekter av vården&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den uppföljning och utvärdering som genomförts inom&lt;br&gt;det s.k. Dagmar 50-projektet har resursutnyttjande och tillgänglighet&lt;br&gt;inom de sex specialiteterna ortopedi, kirurgi, intemmedicin, urologi,&lt;br&gt;kvinnosjukvård och ögonsjukvård nyligen redovisats i lika många rappor-&lt;br&gt;ter. I samband med att nämnda projekt skall avslutas vid utgången av år&lt;br&gt;1991, kommer även förslag att lämnas om hur denna typ av uppföljningar&lt;br&gt;skall kunna företas kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver kan nämnas att en arbetsgrupp inom civildepartementet&lt;br&gt;arbetar med att ta fram metoder för uppföljning och utvärdering av kom-&lt;br&gt;munal verksamhet bl.a. inom hälso- och sjukvården. Dessutom pågår ett&lt;br&gt;arbete inom den kommunalekonomiska kommittéen om nyckel- och&lt;br&gt;jämförelsetal för den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete i syfte att skapa datoriserade informationssystem be-&lt;br&gt;drivs lokalt hos flertalet sjukvårdshuvudmännen. Bl.a. görs försök med&lt;br&gt;datoriserad joumalhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många aktörer är således inblandade i uppföljningen och utvärderingen&lt;br&gt;av hälso- och sjukvården. Mycket av det som f.n. diskuteras har ett mer&lt;br&gt;långsiktigt perspektiv och förutsätter förbättrade grunddata och framförallt&lt;br&gt;större enhetlighet i sjukvårdshuvudmännens redovisningssystem för att en&lt;br&gt;relevant utvärdering skall kunna ske. Ur statsmakternas perspektiv är det&lt;br&gt;angeläget att utvecklingen kan följas på nationell nivå och att nationella&lt;br&gt;uppföljningar och utvärderingar kan göras. För ett mer långsiktigt per-&lt;br&gt;spektiv på en förbättrad återföring har riksrevisionsverket i sin tidigare&lt;br&gt;nämnda rapport flera förslag. Det är emellertid främst sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männens ansvar att kontinuerligt följa upp verksamheten och utvärdera&lt;br&gt;förändringsarbetet. Parterna är överens om att det är nödvändigt att stödja&lt;br&gt;åtgärder som syftar till en förbättrad informationsförsöijning inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården på alla nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är också överens om att ett viktigt led i en förbättrad informa-&lt;br&gt;tionsförsöijning i syfte bl.a. att förbättra folkhälsan är inrättandet av ett&lt;br&gt;epidemiologiskt centrum vid socialstyrelsen. Dess uppgift skall vara att&lt;br&gt;på nationell nivå följa, analysera och rapportera om utvecklingen av&lt;br&gt;folkhälsoproblem, sjukdomar och sociala problem samt motsvarande&lt;br&gt;riskfaktorers utbredning i olika befolkningsgrupper. Avnämare för centru-&lt;br&gt;mets verksamhet är - utöver statsmakterna, landsting och kommuner -&lt;br&gt;forskningsinstitutioner, andra myndigheter, folkhälsoinstitutet och vissa&lt;br&gt;organisationer. För att kunna skapa och upprätthålla relevanta register är&lt;br&gt;dock socialstyrelsen helt beroende av att korrekt underlag inges av be-&lt;br&gt;rörda huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är parterna överens om att avsätta dels 20 milj.kr.&lt;br&gt;för informationsförsöijning inkl, register för produktkontroll, dels&lt;br&gt;5 milj.kr. för inrättande av ett epidemiologiskt centrum i den del som&lt;br&gt;berör hälso- och sjukvården. I sistnämnda fall skall socialstyrelsen i&lt;br&gt;samråd med Landstingsförbundet upprätta en plan för verksamheten vid&lt;br&gt;centrumet avseende hälso- och sjukvården för år 1992, vilken inlämnas&lt;br&gt;till riksförsäkringsverket innan utbetalning av medlen sker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Patientavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom den av parterna träffade överenskommelsen om ersättningar från&lt;br&gt;sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för år 1991 slopades den&lt;br&gt;statliga regleringen av avgifterna inom den öppna hälso- och sjukvården&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1991. Ändringen omfattade även de till försäkring-&lt;br&gt;en anslutna privatpraktiserande läkarna och sjukgymnasterna. System-&lt;br&gt;förändringen förutsatte också ändringar i det s.k. högkostnadsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet skall enligt överenskommelsen för år 1991 följa&lt;br&gt;hur sjukvårdshuvudmännen utnyttjar avregleringen av avgifterna och&lt;br&gt;redovisa detta för regeringen i samband med nästa års överläggningar om&lt;br&gt;ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen. Någon mer&lt;br&gt;underbyggd och fullständig redovisning har dock inte kunnat göras på&lt;br&gt;grund av att det statistiska underlaget omfattar en alltför kort tidsperiod.&lt;br&gt;Landstingsförbundet kommer därför att senast i mars 1992 lämna denna&lt;br&gt;redovisning till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Administration av avgifterna för sluten vård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 kommer en arbetsgivarperiod på 14 dagar att införas&lt;br&gt;inom sjukpenningförsäkringen. Detta innebär att förutsättningarna för&lt;br&gt;försäkringskassan att ta ut avgifter för sjukhusvård genom avdrag på&lt;br&gt;sjukpenningen inte längre föreligger, eftersom den försäkrade under&lt;br&gt;nämnda period uppbär sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har parterna enats om att sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;från nämnda tidpunkt övertar administrationen av debitering och uppbörd&lt;br&gt;av dessa avgifter för alla försäkrade, oavsett om de uppbär sjuklön sjuk-&lt;br&gt;penning eller föräldrapenning. Sjukvårdshuvudmännen övertar därmed&lt;br&gt;avgiftsinkomster om ca 200 milj.kr. Därvid kommer ett ändrat avgifts-&lt;br&gt;system att införas som i princip innebär att sjukvårdshuvudmännen under&lt;br&gt;år 1992 får ta ut en högsta avgift på 70 kr. per vårddag. Det förutsätts att&lt;br&gt;försäkringskassorna lämnar sjukvårdshuvudmännen de uppgifter som&lt;br&gt;huvudmännen kommer att behöva för att korrekta avgifter skall kunna tas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överenskomna ordningen innebär att sjukvårdshuvudmännen ges&lt;br&gt;möjlighet att ta ut avgifter för sluten vård med sammanlagt ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 milj.kr. per år fr.o.m. år 1992, utan att en motsvarande reducering&lt;br&gt;sker av den allmänna sjukvårdsersättningen. Detta innebär ett resurstill-&lt;br&gt;skott till sjukvårdshuvudmännen. Parterna är överens om att sjukvårds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudmännen åtar sig de administrativa merkostnader som kan upp- Prop. 1991/92:19&lt;br&gt;komma genom det nya åtagandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är också ense om att vid en senare tidpunkt pröva om sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen skall överta administrationen av ålderspensionärers&lt;br&gt;och förtidspensionärers avgifter för landstingskommunal sluten vård från&lt;br&gt;försäkringskassorna och att denna fråga skall tas upp i de överläggningar&lt;br&gt;som skall avse ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen för tiden efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsansvaret för läkemedel inom öppen hälso- och&lt;br&gt;sjukvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Parterna har, i enlighet med nu gällande överenskommelse, gemensamt&lt;br&gt;utrett förutsättningarna för att ge sjukvårdshuvudmännen det direkta&lt;br&gt;kostnadsansvaret för läkemedel inom den öppna hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Enligt denna utredning bör ett ändrat kostnadsansvar för läkemedel inom&lt;br&gt;den öppna hälso- och sjukvården skapa förutsättningar för en rationellare&lt;br&gt;och mindre kostnadskrävande läkemedelsanvändning än för närvarande.&lt;br&gt;Utredningen har därvid visat dels på ett antal problem som uppkommer&lt;br&gt;vid ett överförande, dels på olika åtgärder som kan bidra till att lösa&lt;br&gt;dessa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är överens om att - med utgångspunkt i nämnda utredning -&lt;br&gt;snarast påbötja överläggningar med inriktning på att nå en överenskom-&lt;br&gt;melse senare under år 1991. Ett överförande till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;av det direkta kostnadsansvaret för läkemedel inom den öppna hälso- och&lt;br&gt;sjukvården skulle därmed kunna ske den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbetalningsregler m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt punkterna 2a) och 2c) utbetalas utan särskild rekvisition&lt;br&gt;månadsvis i efterskott. Övriga ersättningar utges efter särskild rekvisition&lt;br&gt;av försäkringskassa avseende 2b) och i övrigt av riksförsäkringsverket när&lt;br&gt;villkoren för respektive ersättning är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av rege-&lt;br&gt;ringen och Landstingsförbundets styrelse samt att riksdagen beslutar om&lt;br&gt;de lagändringar som är nödvändiga för genomförandet av överenskom-&lt;br&gt;melsen. Lagförslag och de författningsändringar som behövs för genom-&lt;br&gt;förandet av överenskommelsen kommer att utarbetas av socialdeparte-&lt;br&gt;mentet . Erforderliga tillämpningsanvisningar utarbetas av riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket i samråd med Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har parterna träffat en separat överenskommelse om finansiering-&lt;br&gt;en av Handikappinstitutet för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Hedborg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gunnar Hofring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1991/92:19&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1007 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalbelopp&lt;br&gt;milj kr&lt;br&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän sjukvårdsersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 706,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för rehabiliterings-&lt;br&gt;och behandlingsinsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till Handikappinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för psykoterapeutisk&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för informations-&lt;br&gt;försörjning och produktkontroll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för handledning av&lt;br&gt;kiropraktorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för vissa patient-&lt;br&gt;överföringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för rikssjukvård för&lt;br&gt;HIV-smittade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning till epidemiologiskt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;centrum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fördelningen av allmän sjukvårdsersättning år 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudman&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 270,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;411,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;727,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;409,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;588,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;369,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;363,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Y&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;364,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 706,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings- och&lt;br&gt;behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården år 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sj ukvårdshuvudman&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Y&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LANDSTINGSFÖRBUNDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-06-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Överenskommelse mellan staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet om finansiering av&lt;br&gt;Handikappinstitutet år 1992&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till 2 § i avtalet den 24 mars 1977 mellan staten och Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet om Handikappinstitutet har parterna träffat följande över-&lt;br&gt;enskommelse för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 För Handikappinstitutets finansiering har parterna tillfört institutets&lt;br&gt;fond 49 milj, kr för 1992 års verksamhet. Beloppet tillförs fonden i enlig-&lt;br&gt;het med överenskommelsen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen&lt;br&gt;till sjukvårdshuvudmännen för år 1992. Beloppet utbetalas av riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket med en tolftedel för varje månad i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Medel som ingår i Handikappinstitutets fond disponeras med de un-&lt;br&gt;dantag som följer av punkterna 3 och 4 nedan - av institutets styrelse&lt;br&gt;för verksamheten i enlighet med institutets stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning: Styrelsen bör i sammanhanget beakta vad som stadgas om&lt;br&gt;utredningsarbete på regeringens respektive sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Från institutets fond skall utbetalas 5 100 000 kr. för år 1992 till&lt;br&gt;Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolags (SUB) verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Av Handikappinstitutets fond skall för år 1992 avdelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 000 kr. att av institutets styrelse disponeras för att initiera och&lt;br&gt;stimulera tillverkningen av vissa handikapphjälpmedel, för vilka förelig-&lt;br&gt;ger svårigheter att etablera produktion på gängse villkor. Medlen får även&lt;br&gt;användas som förlustgaranti. Härutöver får institutet möjlighet att utnyttja&lt;br&gt;4 000 000 kr. såsom förlustgaranti i samband med beställningar av hjälp-&lt;br&gt;medel. Erforderliga avtal för genomförande härav skall tecknas av SUB&lt;br&gt;i nära samarbete med institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och&lt;br&gt;Landstingsförbundets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sture Korpi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gunnar Hofring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september&lt;br&gt;1991......................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ...............................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ersättningsregler m.m...................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Ersättningssystemet fr.o.m.&amp;nbsp;år&amp;nbsp;1985 ............ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Ersättningar och&amp;nbsp;ersättningsbelopp&amp;nbsp;för år 1991 .....14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Patientavgifter.........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Villkoren för privatpraktiserande läkares och sjuk-&lt;br&gt;gymnasters anslutning till försäkringen m.m.......16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården m.m......16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för år 1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;  18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftssystemet för sjukhusvård .................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Andrad administration för debitering och uppbörd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter.............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Följdändringar i avgiftssystemet..............24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse om vissa ersättningar från sjukförsäkringen&lt;br&gt;till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1992 ............. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om finan-&lt;br&gt;siering av Handikappinstitutet år 1992 &amp;nbsp;................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40009, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad som anförts i propositionen om ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen och därmed sammanhängande frågor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad som anförts i propositionen om ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen och därmed sammanhängande frågor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-09-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-09-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:35:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0319</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:35:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0319</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__19.pdf</filnamn>
<filstorlek>1559392</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/27D61917-155A-4884-9E66-77C569D1284D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SfU3</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SfU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:19&lt;br/&gt;
Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:19 Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:19&lt;br/&gt;
Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:19 Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:19&lt;br/&gt;
Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:19 Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:19&lt;br/&gt;
Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:19 Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Brohult  och Leif Bergdahl  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:19&lt;br/&gt;
Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:19 Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Brohult  och Leif Bergdahl  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:19&lt;br/&gt;
Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:19 Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>