<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285329</hangar_id>
 <dok_id>GF03174</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>174</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:174</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>174</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-06-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:01</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>med förslag till lag om krigsmateriel</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03174/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03174</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03174</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:174&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;med förslag till lag om krigsmateriel&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03174/prop_199192__174-1.png" style="width:42pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag ur re-&lt;br&gt;geringsprotokollet den 4 juni 1992 för de åtgärder och det ändamål som&lt;br&gt;framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Dinkelspiel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om krigsmateriel. Förslaget innebär att&lt;br&gt;lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.&lt;br&gt;och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. förs&lt;br&gt;samman till en lag i syfte att förtydliga de bestämmelser som skall gälla för&lt;br&gt;den samlade kontrollen över tillverkning och tillhandahållande av krigsma-&lt;br&gt;teriel liksom med avseende på samverkan med utlandet på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen införs regler om samverkan med utlandet i fråga om till-&lt;br&gt;verkning och utveckling av krigsmateriel, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller en översyn och precisering av riktlinjerna för&lt;br&gt;prövning av ärenden rörande undantag från lagens förbud, liksom av princi-&lt;br&gt;perna för klassificering av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen behandlar därutöver vissa frågor om rutiner och kontrollåt-&lt;br&gt;gärder vid tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna, liksom vissa ad-&lt;br&gt;ministrativa frågor i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:174&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;br&gt;Lag (1992:000) om krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt&lt;br&gt;bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmate-&lt;br&gt;riel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkning-, framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör&lt;br&gt;krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahållande-, försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån,&lt;br&gt;gåva eller förmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens&lt;br&gt;eget bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar&lt;br&gt;rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel får&lt;br&gt;inte bedrivas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga&lt;br&gt;myndigheter som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som&lt;br&gt;avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter el-&lt;br&gt;ler sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag&lt;br&gt;tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstill-&lt;br&gt;stånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser&lt;br&gt;tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som&lt;br&gt;finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för fram-&lt;br&gt;ställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana till-&lt;br&gt;verkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahål-&lt;br&gt;landet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet en- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;ligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som&lt;br&gt;regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hante-&lt;br&gt;ring av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrif-&lt;br&gt;terna i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller sta-&lt;br&gt;digvarande vistas här får inte utan tillstånd av regeringen i det enskilda fallet&lt;br&gt;till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet eller&lt;br&gt;uppfinning rörande krigsmateriel eller metod för framställning av sådan ma-&lt;br&gt;teriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd av regeringen, om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om program-&lt;br&gt;vara likställs med utförsel överföring till utlandet genom telekommunikation&lt;br&gt;eller på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte&lt;br&gt;är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel pröva frågor om tillstånd enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om utförsel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning&lt;br&gt;samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt,&lt;br&gt;tävling eller övning utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som&lt;br&gt;har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen&lt;br&gt;(1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tillverkningsrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till nå-&lt;br&gt;gon i utlandet får inte ingås här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för&lt;br&gt;hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan&lt;br&gt;materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i&lt;br&gt;landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av avtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd&lt;br&gt;enligt 7 eller 8 § får inte ingås utan tillstånd av regeringen, om tillägget eller&lt;br&gt;ändringen avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den materiel som omfattas av avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidi- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;gare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelser om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärt inriktad utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska medborgare&lt;br&gt;får inte bedrivas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan ut-&lt;br&gt;bildning utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av&lt;br&gt;krigsmateriel eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndighe-&lt;br&gt;ter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen&lt;br&gt;föreskriver, lämna redovisning till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller&lt;br&gt;8§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet&lt;br&gt;och om undantag från denna. Regeringen får också i det enskilda fallet&lt;br&gt;medge undantag från sådan redovisningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsgivning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndighe-&lt;br&gt;ter som bedriver motsvarande verksamhet skall underrätta regeringen innan&lt;br&gt;anbud lämnas, eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal in-&lt;br&gt;gås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställ-&lt;br&gt;ning av krigsmateriel som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt för un-&lt;br&gt;derrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. Regeringen får&lt;br&gt;också i enskilda fall medge undantag från underrättelseskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte är av större omfattning eller i övrigt inte är av större&lt;br&gt;vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av&lt;br&gt;krigsmateriel medge undantag i enskilda fall från föreskrifter om tid för läm-&lt;br&gt;nande av underrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller&lt;br&gt;avtal ingås, som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillstånd enligt 3 eller 4 § för ett svenskt aktiebolag får förenas med vill-&lt;br&gt;kor om att endast en viss andel av aktierna, direkt eller indirekt, får ägas&lt;br&gt;av utländska rättssubjekt. Ett tillstånd får också förenas med villkor om att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelseledamöter och suppleanter för dem samt verkställande direktör i bo- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;laget skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 eller 4 § får även för handelsbolag förenas med villkor&lt;br&gt;avseende ägandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd enligt 3 - 10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillstånd enligt 3 och 4 §§ får meddelas för viss tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillstånd enligt 3 -10 §§ kan återkallas av regeringen, om tillståndshava-&lt;br&gt;ren åsidosatt en föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor eller bestäm-&lt;br&gt;melse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra sär-&lt;br&gt;skilda skäl till återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7 - 9 §§ som&lt;br&gt;redan ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet om ägande i utländska rättssubjekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet&lt;br&gt;som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt&lt;br&gt;de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till regeringen om&lt;br&gt;ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, mark-&lt;br&gt;nadsföring eller försäljning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar, till tillsynsmyndigheten lämna deklaration på&lt;br&gt;heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har medde-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;lämna deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd enligt 6§ skall lämna uppgifter om krigsmateriel&lt;br&gt;som förts ut ur landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall efter anmodan av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrol-&lt;br&gt;len samt lämna tillsynsmyndigheten tillträde till lokaler där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs. Tillsynsmyndigheten har rätt att anlita biträde från andra statliga&lt;br&gt;myndigheter i sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid ändring i förhål-&lt;br&gt;landen som tagits upp i tillståndsansökan anmäla detta till regeringen i enlig-&lt;br&gt;het med de föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För att täcka kostnaderna för tillsynsmyndighetens organisation och&lt;br&gt;verksamhet skall den som har fått tillstånd enligt 3 § årligen betala en avgift&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen bestämmer. Avgiften beräknas efter ett för samtliga tillver- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;kare lika förhållande till det fakturerade värdet av försåld krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags&lt;br&gt;efterlevnad av bestämmelserna enligt denna lag och anmärkningen har fram-&lt;br&gt;förts i en sådan revisionsberättelse som sägs i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i&lt;br&gt;vissa företag, skall han genast sända in en kopia av revisionsberättelsen till&lt;br&gt;regeringen. En revisor vid en svensk statlig myndighet har motsvarande skyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelser om olovlig utförsel och försök därtill finns i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som bryter mot någon av 3 - 5 §§ eller 7 - 10 §§ eller mot förbud&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 12 § döms,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två&lt;br&gt;år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att lämna till-&lt;br&gt;stånd enligt någon av 3 - 5 §§ eller 7 - 10 §§ och därigenom föranleder att&lt;br&gt;avtal fullföljs eller tillhandahållande kommer till stånd döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Om gärningen har skett av oaktsamhet, döms till bö-&lt;br&gt;ter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om brott enligt 25 § har begåtts uppsåtligen och det är att bedöma som&lt;br&gt;grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett&lt;br&gt;betydande värde, om brottet varit av stor omfattning eller varaktighet eller&lt;br&gt;om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att underrätta regeringen enligt 12 § eller att lämna uppgifter&lt;br&gt;enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansö-&lt;br&gt;kan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen&lt;br&gt;av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbe-&lt;br&gt;stämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas, om gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Utbyte av brott som avses i 25 eller 26 § skall förklaras förverkat om det&lt;br&gt;inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Allmänt åtal för brott mot 3 eller 4 § får väckas endast efter medgivande&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1983:1034) om kon-&lt;br&gt;troll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om för-&lt;br&gt;bud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lag skall vid tillämpningen&lt;br&gt;av den nya lagen anses som meddelat enligt denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas på avtal av det slag som avses i 7 eller&lt;br&gt;8 §, även om avtalet på grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5, 28 a och 46 §§ vapenlagen (1973:1176)* skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Utan tillstånd enligt denna lag får inte någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inneha skjutvapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. införa skjutvapen eller ammunition till Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. driva handel med skjutvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen, som är avsett för målskjutning,&lt;br&gt;eller ett harpunvapen har en i förhållande till andra jämförliga skjutvapen&lt;br&gt;begränsad effekt skall första stycket inte tillämpas på vapnet. En enskild per-&lt;br&gt;son får dock inte utan tillstånd inneha, införa till Sverige eller driva handel&lt;br&gt;med sådana vapen, om han inte har fyllt arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller inte i fråga&lt;br&gt;om verksamhet som omfattas av till-&lt;br&gt;stånd enligt lagen (1983:1034 ) om&lt;br&gt;kontroll över tillverkningen av krigs-&lt;br&gt;materiel, m.m. Första stycket 3 gäl-&lt;br&gt;ler inte i fråga om verksamhet som&lt;br&gt;avses i 3§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller inte i fråga&lt;br&gt;om verksamhet som omfattas av till-&lt;br&gt;stånd enligt 3-4 §§ lagen (1992:000)&lt;br&gt;om krigsmateriel. Första stycket 2&lt;br&gt;gäller inte ifråga om den som har till-&lt;br&gt;stånd att tillverka eller tillhandahålla&lt;br&gt;motsvarande materiel enligt 3 eller&lt;br&gt;4§ samma lag. Första stycket 3 gäl-&lt;br&gt;ler inte i fråga om verksamhet som&lt;br&gt;avses i 4§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas&lt;br&gt;att föreskriva undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller sig-&lt;br&gt;nalvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ytterligare undantag i i vissa fall från skyldigheten att&lt;br&gt;ha tillstånd finns i 13, 16, 21, 22, 25, 25 a, 26 och 45 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28a§&lt;br&gt;Skickas skjutvapen med posten,&lt;br&gt;skall försändelsen vara assurerad,&lt;br&gt;om det inte är fråga om vapen som&lt;br&gt;avses i 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postbefordras skjutvapen skall&lt;br&gt;försändelsen skickas som ESS-Brev&lt;br&gt;Värde eller motsvarande lika säkert&lt;br&gt;sätt, om det inte är fråga om vapen&lt;br&gt;som avses i 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som transporterar skjutvapen eller ammunition åt någon annan, skall&lt;br&gt;vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt&lt;br&gt;vapnen eller ammunitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är intagen på sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättning för vård av en psy-&lt;br&gt;kisk störning innehar eller kan tän-&lt;br&gt;kas inneha skjutvapen och det kan&lt;br&gt;antas att han inte bör inneha ett så-&lt;br&gt;dant vapen, skall den läkare som är&lt;br&gt;ansvarig för den psykiatriska vården&lt;br&gt;omedelbart anmäla förhållandet till&lt;br&gt;polismyndigheten i den ort där pa-&lt;br&gt;tienten är kyrkobokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är intagen på sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättning för vård av en psy-&lt;br&gt;kisk störning innehar eller kan tän-&lt;br&gt;kas inneha skjutvapen och det kan&lt;br&gt;antas att han inte bör inneha ett så-&lt;br&gt;dant vapen, skall den läkare som är&lt;br&gt;ansvarig för den psykiatriska vården&lt;br&gt;omedelbart anmäla förhållandet till&lt;br&gt;polismyndigheten i den ort där pa-&lt;br&gt;tienten är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:174&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;förval tningsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §' Lagen gäller inte beslut av en&lt;br&gt;sådan nämnd vars sammansättning&lt;br&gt;är bestämd i lag och vars ordförande&lt;br&gt;skall vara eller ha varit ordinarie do-&lt;br&gt;mare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av en arrendenämnd, hy-&lt;br&gt;resnämnd eller övervaknings-&lt;br&gt;nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om utlänningars vistelse i&lt;br&gt;riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om värnpliktigas eller re-&lt;br&gt;servpersonals inkallelse eller tjänst-&lt;br&gt;göring inom försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut enligt lagen (1966:413) om&lt;br&gt;vapenfri tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut som rör skatter eller avgif-&lt;br&gt;ter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut enligt lagen (1974:922) om&lt;br&gt;kreditpolitiska medel eller beslut i&lt;br&gt;frågor om allmän likviditetsindrag-&lt;br&gt;ning eller allmän prisreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beslut enligt lagen (1988:558) om&lt;br&gt;förbud mot utförsel av krigsmateriel,&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. andra beslut enligt lagen&lt;br&gt;(1983:1034) om kontroll över till-&lt;br&gt;verkningen av krigsmateriel, m.m.&lt;br&gt;än sådana som avser återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beslut om tillstånd till sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 1 § 3 - 5 lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beslut enligt lagen (1991:341) om&lt;br&gt;förbud mot utförsel av vissa produk-&lt;br&gt;ter som kan användas i massförstö-&lt;br&gt;relsesyfte, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller inte beslut av en&lt;br&gt;sådan nämnd vars sammansättning&lt;br&gt;är bestämd i lag och vars ordförande&lt;br&gt;skall vara eller ha varit ordinarie do-&lt;br&gt;mare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av en arrendenämnd, hy-&lt;br&gt;resnämnd eller övervaknings-&lt;br&gt;nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om utlänningars vistelse i&lt;br&gt;riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om värnpliktigas eller re-&lt;br&gt;servpersonals inkallelse eller tjänst-&lt;br&gt;göring inom försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut enligt lagen (1966:413) om&lt;br&gt;vapenfri tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut som rör skatter eller avgif-&lt;br&gt;ter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut enligt lagen (1974:922) om&lt;br&gt;kreditpolitiska medel eller beslut i&lt;br&gt;frågor om allmän likviditetsindrag-&lt;br&gt;ning eller allmän prisreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;andra beslut enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om krigsmateriel än så-&lt;br&gt;dana som avser återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd enligt 3 eller 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. beslut om tillstånd till sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 1 § 3 - 5 lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beslut enligt lagen (1991:341) om&lt;br&gt;förbud mot utförsel av vissa produk-&lt;br&gt;ter som kan användas i massförstö-&lt;br&gt;relsesyfte, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Svensson, af Ugglas, Dinkel-&lt;br&gt;spiel, Hellsvik, Wibble, Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Dinkelspiel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition med förslag till lag om krigsmateriel&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel&lt;br&gt;kontrolleras av statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning och tillhandahållande regleras genom lagen (1983:1034) om&lt;br&gt;kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen, änd-&lt;br&gt;rad senast SFS 1991:1896) och förordningen (1983:1036, ändrad senast SFS&lt;br&gt;1989:565) i samma ämne. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om krigsmaterielexport finns i lagen (1988:558) om förbud mot ut-&lt;br&gt;försel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande förordning&lt;br&gt;(1988:561 ändrad senast SFS 1992:215). Båda författningarna trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände år 1971 regeringens proposition (prop. 1971:146,&lt;br&gt;UU 21, rskr. 343) med riktlinjer för tillståndsprövningen. Riktlinjerna har&lt;br&gt;sedermera bekräftats genom godkännandet av proposition med förslag till&lt;br&gt;lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. år 1982 (prop.&lt;br&gt;1981/82:196, UU 26, rskr. 345).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då den nuvarande utförsellagen trädde i kraft den 1 juli 1988 innebar detta&lt;br&gt;en kraftig skärpning av kontrollen över krigsmaterielexporten, bl.a. genom&lt;br&gt;reglering av den svenska krigsmaterielindustrins marknadsföring utom riket&lt;br&gt;och utvidgning av dittills gällande regler om förbud mot teknologiöverföring&lt;br&gt;till utlandet. Lagen innebar vidare möjligheter till effektivare kontroll av be-&lt;br&gt;stämmelsernas efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen med förslag till nuvarande lag om förbud mot utförsel av&lt;br&gt;krigsmateriel, m.m. (prop. 1987/88:154, UU 30, rskr. 331) anmälde föredra-&lt;br&gt;ganden sin avsikt att föreslå regeringen att tillkalla en parlamentarisk kom-&lt;br&gt;mitté med uppgift att utreda bl.a. sambandet mellan en fortsatt livskraftig&lt;br&gt;svensk försvarsindustri och denna industris export, konsekvenserna av och&lt;br&gt;villkoren för försvarsindustriellt samarbete med utlandet samt behovet av&lt;br&gt;ändringar i nu gällande riktlinjer jämte andra frågor på krigsmaterielexpor-&lt;br&gt;tens område. Regeringen bemyndigade den 22 juni 1988 förutvarande utri-&lt;br&gt;keshandelsministern att tillkalla en sådan kommitté med angivna uppgifter.&lt;br&gt;Utredningen arbetade under ordförandeskap av f. ambassadören Lennart&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myrsten och antog namnet 1988 års utredning om krigsmaterielexporten&lt;br&gt;(krigsmaterielexportutredningen, KMU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning härtill gavs i oktober 1988 två särskilda ekonomiska experter,&lt;br&gt;professorerna Peter Jennergren och Lennart Hjalmarsson, i uppdrag att var&lt;br&gt;för sig belysa ekonomiska aspekter på svensk krigsmaterielproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen överlämnade i december 1989 sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1989:102) Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet, där de särskilda eko-&lt;br&gt;nomiska rapporterna fogades som bilagor. Betänkandet har remissbehand-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens sammanfattning&lt;br&gt;av betänkandet som bilaga la, dels utredningens lagförslag som bilaga Ib,&lt;br&gt;dels ock utredningens förslag till nya riktlinjer som bilaga lc. Vidare bör en&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena fogas till protokollet som bilaga ld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nyssnämnda proposition anfördes vidare att den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;på krigsmaterielområdet utgjorde skäl att se över krigsmaterielbegreppet&lt;br&gt;med syftet att åstadkomma en korrekt klassificering av civil resp, militär ma-&lt;br&gt;teriel. Regeringen bemyndigade den 22 juni 1988 dåvarande utrikeshandels-&lt;br&gt;ministern att tillkalla en särskild utredare för att se över krigsmaterielbe-&lt;br&gt;greppet och vissa därmed sammanhängande frågor. Med stöd av detta be-&lt;br&gt;myndigande förordnades universitetskansler Gunnar Brodin att vara sär-&lt;br&gt;skild utredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren överlämnade i september 1989 sitt betänkande, SOU 1989:66,&lt;br&gt;Begreppet krigsmateriel (begreppsutredningen). Betänkandet har remissbe-&lt;br&gt;handlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas, som bilaga 2a, utredningens sam-&lt;br&gt;manfattning av betänkandet. Dessutom bör till protokollet fogas dels utred-&lt;br&gt;ningens lagförslag som bilaga 2b, dels utredningens förslag till krigsmateriel-&lt;br&gt;förteckning som bilaga 2c, dels en förteckning över remissinstanserna och en&lt;br&gt;sammanställning över remissyttrandena som bilaga 2d. Därtill bör till proto-&lt;br&gt;kollet fogas den nuvarande förteckningen över krigsmateriel som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hade tidigare - den 2 april 1987 - bemyndigat dåvarande stats-&lt;br&gt;ministern att tillkalla en medborgarkommission för att granska vissa uppgif-&lt;br&gt;ter om olaglig svensk vapenexport, m.m. Medborgarkommissionen över-&lt;br&gt;lämnade i april 1988 sin rapport (SOU 1988:15) om svensk vapenexport. I&lt;br&gt;rapporten framfördes långtgående kritik mot de sedan år 1971 gällande rikt-&lt;br&gt;linjerna för krigsmaterielexport liksom mot deras tillämpning genom åren.&lt;br&gt;Medborgarkommissionen lade därvid fram vissa förslag angående riktlinjer-&lt;br&gt;nas utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarkommissionen redovisade även synpunkter och förslag rö-&lt;br&gt;rande bl.a. klassificering av krigsmateriel, slutanvändarintyg, reglering av&lt;br&gt;det försvarsindustriella samarbetet liksom i frågan om sammanslagning av&lt;br&gt;tillverkningslagen och utförsellagen. KMU har i sitt betänkande delvis be-&lt;br&gt;handlat medborgarkommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till ny lagstiftning på krigsmaterielområdet som jag nu lägger&lt;br&gt;fram innebär att de nuvarande bestämmelserna i lagarna om kontroll över&lt;br&gt;tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och om förbud mot utförsel av krigs-&lt;br&gt;materiel, m.m. förs samman i en lag i syfte att förtydliga de bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall gälla för den samlade kontrollen över tillverkning och tillhandahål- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;lande av krigsmateriel liksom med avseende på samverkan med utlandet på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver föreslår jag ändringar i vapenlagen (1973:1176) och i lagen&lt;br&gt;(1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 21 maj 1992 beslutat inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;utrikesdepartementets förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om krigsmateriel (1992:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De till lagrådet remitterade förslagen bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 1 juni 1992 avgivit yttrande. Lagrådets yttrande bör fo-&lt;br&gt;gas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Lagrådet har i allt väsentligt&lt;br&gt;godtagit det remitterade förslaget till lag om krigsmateriel, men föreslagit en&lt;br&gt;ändring av den inledande bestämmelsen, definitionsbestämmelsen och be-&lt;br&gt;stämmelsen om återkallelse av tillstånd samt föreslagit en övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse. Lagrådets granskning har också lett till omdisponeringar och redak-&lt;br&gt;tionella ändringar i lagtexten. Övriga lagförslag har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter sammanfattande synpunkter i avsnitt 2 kommer jag under avsnitt 3&lt;br&gt;att redogöra för gällande regelverk på krigsmaterielområdet. Jag kommer&lt;br&gt;därvid också att lämna uppgifter om tillverkning och utförsel samt om den&lt;br&gt;internationella regleringen av vapenhandeln. Under samma avsnitt gör jag&lt;br&gt;också en utblick där den svenska regleringen sätts in i sitt internationella&lt;br&gt;sammanhang. Här behandlas särskilt sådana frågor, som uppkommer i an-&lt;br&gt;ledning av en kommande svensk anslutning till den Europeiska gemenska-&lt;br&gt;pen (EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnitt 4 kommer jag att redovisa mina ställningstaganden och be-&lt;br&gt;dömningar med anledning av begreppsutredningens betänkande. Under av-&lt;br&gt;snittet redovisar jag också de kompletterande analyser som på vissa punkter&lt;br&gt;tett sig nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5 redovisar mina allmänna ställningstaganden och bedömningar i&lt;br&gt;fråga om krigsmaterielindustrins utlandssamverkan mot bakgrund av krigs-&lt;br&gt;materielexportutredningens betänkande i dessa delar, inkl, de särskilda eko-&lt;br&gt;nomiska rapporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om riktlinjer för tillstånd till krigsmaterielexport och andra former&lt;br&gt;av utlandssamverkan är grundläggande för statsmakternas befattning med&lt;br&gt;dessa frågor. I avsnitt 6 kommer jag att redovisa mina ställningstaganden i&lt;br&gt;detta hänseende och i samlad form redovisa de riktlinjer som enligt min be-&lt;br&gt;dömning bör ligga till grund för tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en ny lag om krigsmateriel tas upp under avsnitt 7. Jag kom-&lt;br&gt;mer i avsnitt 8 att närmare redovisa mina förslag rörande tillverkning av&lt;br&gt;krigsmateriel inkl, statsmakternas kontroll över utländskt ägande i sådan in-&lt;br&gt;dustri. I avsnitt 9 kommer jag att redovisa mitt förslag till tillståndskrav för&lt;br&gt;verksamhet avseende tillhandhållande av krigsmateriel och i avsnitt 10 till-&lt;br&gt;stånd till tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinning rörande krigsmate-&lt;br&gt;riel eller metod för framställning av sådan materiel i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till bestämmelse om förbud mot utförsel av krigsmateriel mot- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar den som finns i den nu gällande utförsellagen och redovisas i avsnitt&lt;br&gt;11, som också tar upp frågan om slutanvändaråtaganden från de länder som&lt;br&gt;mottar svensk krigsmateriel och bestämmelser som hänför sig till överföring&lt;br&gt;av programvara i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitten 12 och 13 redovisar jag mina förslag till bestämmelser avseende&lt;br&gt;dels teknologiöverföring i form av upplåtelse av tillverkningsrättigheter,&lt;br&gt;m.m., vilka i huvudsak motsvarar bestämmelserna på detta område i den&lt;br&gt;nuvarande lagstiftningen, dels de nya bestämmelser som jag vill föreslå för&lt;br&gt;reglering av svenska företags utlandssamverkan beträffande gemensam ut-&lt;br&gt;veckling och tillverkning av krigsmateriel. I avsnitt 14 behandlas förbud mot&lt;br&gt;ändring m.m. av avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser rörande tillstånd för militärt inriktad utbildning tas upp i&lt;br&gt;avsnitt 15, där förslag ges till en utvidgning och precisering av nuvarande&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 16 tar jag upp mina förslag rörande redovisning till regeringen av&lt;br&gt;marknadsföring av krigsmateriel, vilka i huvudsak motsvarar de bestämmel-&lt;br&gt;ser som återfinns i den nuvarande utförsellagen. Bestämmelser föreslås där-&lt;br&gt;till rörande redovisning av sådana marknadsföringsåtgärder som syftar till&lt;br&gt;ingående av samarbetsavtal på krigsmaterielområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 17 innehåller bestämmelser om underrättelse till regeringen om&lt;br&gt;avsikten att lämna anbud resp, ingå avtal i vissa fall samt om regeringens&lt;br&gt;rätt att förbjuda sådana åtgärder. Avsnitten 18 och 19 behandlar villkor och&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd resp, regeringens tillsynsverksamhet och tillstånds-&lt;br&gt;havares uppgiftsskyldighet. En redovisning av mina ställningstaganden i frå-&lt;br&gt;gan om revisorers ansvar enligt nu gällande utförsellagstiftning finns i avsnitt&lt;br&gt;20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelser m.m. behandlas i avsnitt 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 22 behandlar vissa organisatoriska frågor rörande berednings- och&lt;br&gt;tillsynsorganisationen inom regeringkansliet liksom KMI:s verksamhet och&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitten 23 och 24 behandlar arbetsformerna i den rådgivande nämnden&lt;br&gt;för krigsmaterielexportfrågor resp, det teknisk-vetenskapliga rådet för klas-&lt;br&gt;sificering av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 25 behandlar bl.a. övergångsbestämmelser och ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialmotiveringen till lagförslagen återfinns i avsnitt 27.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Sammanfattande synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands frihet och na-&lt;br&gt;tionella oberoende. Denna säkerhetspolitik formas väsentligen i ett samspel&lt;br&gt;mellan utrikespolitiken och försvarspolitiken. Ett viktigt inslag i säkerhets-&lt;br&gt;politiken är, som regeringen fastslagit, att utåt verka för avspänning, ned-&lt;br&gt;rustning, samarbete och demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska utrikes- och säkerhetspolitikens utformning förändras i ett&lt;br&gt;Europa som förändras. Det europeiska samarbetet visar sin livskraft inte&lt;br&gt;bara genom att åstadkomma ekonomiska framsteg utan också genom att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka som en motor för frihet och demokrati i hela Europa. Den nya poli- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;tiska situationen skapar nya möjligheter för Sverige att delta i utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitiskt samarbete med andra europeiska stater. Regeringen har&lt;br&gt;tidigare gjort klart att vi fullt ut vill delta i den kommande Europeiska unio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa avtecknar sig ett dynamiskt mönster av multilaterala och bilate-&lt;br&gt;rala kontakter som kan utgöra basen för den framtida europeiska samarbets-&lt;br&gt;och säkerhetsstrukturen. Utgångspunkten för vår säkerhetspolitik är fortfa-&lt;br&gt;rande, som regeringen tidigare fastslagit, den militära alliansfriheten med&lt;br&gt;skyldighet att upprätthålla en betryggande självständig försvarsförmåga för&lt;br&gt;att vi skall kunna vara neutrala i händelse av ett krig i vårt närområde.&lt;br&gt;Denna utgångspunkt, jämte de strategiska realiteterna i vårt geografiska&lt;br&gt;närområde, innebär att den svenska säkerhetspolitiken under överskådlig&lt;br&gt;tid förblir inriktad på att vi på egen hand skall försvara vårt territorium.&lt;br&gt;Denna säkerhetspolitiska inriktning förutsätter ett starkt försvar. Riksdagen&lt;br&gt;tar i särskild ordning ställning till regeringens förslag i dessa frågor i proposi-&lt;br&gt;tionen (prop. 1991/92:102) om totalförsvarets utveckling till och med bud-&lt;br&gt;getåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsorgen om de grundläggande principerna om mänskliga rättigheter,&lt;br&gt;frihet och demokrati i alla världens delar är en integrerad del av vår utrikes-&lt;br&gt;politik. Förenta Nationerna (FN) förblir en hörnsten i den svenska utrikes-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag nu lägger fram förslag till ny lag om krigsmateriel är det mot bak-&lt;br&gt;grund av att svensk försvarsindustri enligt min mening bör ges förutsätt-&lt;br&gt;ningar att kunna delta i sådant utlandssamarbete och kunna genomföra så-&lt;br&gt;dan export, som tillgodoser angelägna svenska försvarspolitiska mål och&lt;br&gt;samtidigt är i linje med de utrikespolitiska mål som innefattas i en säkerhets-&lt;br&gt;politisk helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär bl.a. att bestämmelserna i nu gällande lag angående&lt;br&gt;kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m., jämte lagen om förbud&lt;br&gt;mot utförsel av krigsmateriel, m.m. samordnas i en lag i syfte att förtydliga&lt;br&gt;de bestämmelser som skall gälla för den samlade kontrollen över tillverkning&lt;br&gt;och tillhandahållande av krigsmateriel inom riket och med avseende på sam-&lt;br&gt;verkan med utlandet på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsindustrins internationella verksamhet - för vilken jag använder&lt;br&gt;den samlade beteckningen utlandssamverkan - har många olika former. Ex-&lt;br&gt;port är en form av utlandssamverkan, licensgivning en annan. För att tillför-&lt;br&gt;säkra industrin och försvaret information om teknikutveckling och teknologi&lt;br&gt;som annars inte skulle vara tillgänglig inom landet importeras komponenter,&lt;br&gt;delsystem och komplett utrustning. Vidare samarbetar svensk industri med&lt;br&gt;industrier och myndigheter i utlandet. Det kan gälla t.ex. gemensam utveck-&lt;br&gt;ling och produktion av materiel. Jag kommer därför att nu föreslå bestäm-&lt;br&gt;melser som gör det möjligt för regeringen att pröva också sådan gemensam&lt;br&gt;utveckling och produktion, utgående från en försvars-, säkerhets- och utri-&lt;br&gt;kespolitisk helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har fastslagit att den svenska utrikespolitiken skall vara en&lt;br&gt;klar röst för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati i världens alla delar.&lt;br&gt;Beslut om undantag från det principiella förbudet mot export av krigsmate-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riel, eller annan samverkan med utlandet på området, får inte stå i strid med&lt;br&gt;principerna eller målen för Sveriges utrikespolitik. Om således regeringen&lt;br&gt;bedömer att utlandssamverkan på krigsmaterielområdet är angelägen för att&lt;br&gt;bevara en livskraftig inhemsk försvarsindustri eller för att trygga försvarets&lt;br&gt;försörjning med materiel eller kunnande, är det en principiell förutsättning&lt;br&gt;för tillstånd att sådan utlandssamverkan inte möter hinder av utrikespolitisk&lt;br&gt;natur. De riktlinjer som skall ligga till grund för regeringens ställningstagan-&lt;br&gt;den bör utformas med hänsyn härtill, liksom till våra allmänna utrikespoli-&lt;br&gt;tiska värderingar och inte minst kravet på respekt för de mänskliga rättighe-&lt;br&gt;terna. När det gäller samverkan med eller export till de nordiska länderna,&lt;br&gt;de traditionellt neutrala länderna i Europa och länderna inom EG saknar&lt;br&gt;dessa skäl betydelse. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i&lt;br&gt;överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under en lång tid varit en aktiv deltagare i det internationella&lt;br&gt;arbetet för fred och avspänning. Det internationella nedrustningsarbetet be-&lt;br&gt;drivs numera i en förändrad atmosfär. Även på detta område är det regering-&lt;br&gt;ens strävan att förankra arbetet för rustningskontroll i ett ökat samarbete i&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom FN förblir en väsentlig del i den svenska utrikespolitiken.&lt;br&gt;Detta gäller inte minst arbetet för att ytterligare utveckla FN:s fredsska-&lt;br&gt;pande och fredsbevarande verksamhet. I detta sammanhang fyller också det&lt;br&gt;multilaterala nedrustningsarbetet inom FN:s ram en väsentlig uppgift. På se-&lt;br&gt;nare tid har en rad viktiga initiativ tagits i fråga om icke-spridning såväl rö-&lt;br&gt;rande kärnvapen och andra massförstörelsevapen som beträffande konven-&lt;br&gt;tionella vapen. Förutsättningarna för ett konstruktivt arbete inom FN:s ram&lt;br&gt;i dessa frågor har ökat väsentligt. I detta sammanhang bör särskilt nämnas&lt;br&gt;arbetet för en ökad öppenhet i den internationella handeln med konventio-&lt;br&gt;nella vapen som ett led i ansträngningarna att förhindra en okontrollerad&lt;br&gt;spridning av vapen och militär teknologi. Sverige stöder aktivt detta arbete,&lt;br&gt;tillsammans med många andra stater, bl.a. länderna inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt defensivt inriktade försvar, liksom det svenska värnpliktssystemet,&lt;br&gt;geografiska och klimatiska förhållanden, m.m., ställer särskilda krav på va-&lt;br&gt;pensystemen. Vi måste under kris och krig själva kunna tillverka, anpassa&lt;br&gt;och underhålla vapen och annan materiel. En inhemsk försvarsindustri utgör&lt;br&gt;en väsentlig tillgång i den svenska säkerhetspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är för sin teknologiförsöijning på många områden, inte minst på&lt;br&gt;det försvarsteknologiska området, hänvisat till olika former av internatio-&lt;br&gt;nellt samarbete. Sverige har enligt regeringens bedömning ett starkt säker-&lt;br&gt;hetspolitiskt behov av att i ökad utsträckning delta i det internationella&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingssamarbete som härvid pågår, inte minst mellan&lt;br&gt;länderna i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som låg till grund för nu gällande lag om förbud mot&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel, m.m. (prop. 1987/88:154), uttalade föredraganden&lt;br&gt;att en närmare analys borde göras av sambandet mellan den svenska för-&lt;br&gt;svarsindustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk&lt;br&gt;synvinkel acceptabel självförsörjning av försvarsmateriel och denna indu-&lt;br&gt;stris beroende av exportmöjligheter. Analysen borde genomföras i syfte att&lt;br&gt;ge underlag för en bedömning av möjligheterna att ytterligare begränsa eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt avbryta den svenska krigsmaterielexporten. En analys av detta slag&lt;br&gt;skedde inom ramen för den utredning som tillkallades, och som avgav sitt&lt;br&gt;betänkande (SOU 1989:102) Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har, i likhet med flera tidigare utredningar på försvarsmate-&lt;br&gt;rielområdet, pekat på sambandet mellan försvarsindustrins förmåga att till-&lt;br&gt;godose det svenska försvarets behov av materiel och industrins möjligheter&lt;br&gt;att kunna exportera. Endast härigenom kan kompetens och kapacitet att&lt;br&gt;inom landet utveckla och tillverka materiel för det svenska försvaret säker-&lt;br&gt;ställas. Jag delar helt denna uppfattning. Jag vill därtill understryka att upp-&lt;br&gt;rätthållandet av den svenska försvarsindustrins kompetens är en viktig fak-&lt;br&gt;tor för att denna industri skall kunna utgöra en intressant partner för sådant&lt;br&gt;internationellt samarbete som är av vikt för våra egna försvarsbehov. Den&lt;br&gt;svenska försvarsindustrins internationella konkurrensförmåga ingår i be-&lt;br&gt;dömningen utomlands av den svenska försvarsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steget in i det europeiska samarbetet, genom arbetet för att Sverige sna-&lt;br&gt;rast möjligt blir medlem av EG och den blivande Europeiska Unionen, på-&lt;br&gt;verkar snart sagt alla samhällsområden. På krigsmaterielområdet ändrar&lt;br&gt;dock inte denna strävan behovet av eller förutsättningarna för en på våra&lt;br&gt;egna utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska grunder utformad reglering&lt;br&gt;och kontroll. Denna reglering förutsätter en tydlig avgränsning av sådan ma-&lt;br&gt;teriel som bör omfattas av bestämmelserna. I den nämnda propositionen&lt;br&gt;(prop. 1987/88:154) uttalade föredraganden att en översyn av krigsmateriel-&lt;br&gt;begreppet borde ske med syftet att genomföra de utvidgningar som kunde&lt;br&gt;behövas för att åstadkomma en korrekt klassificering av civil resp, militär&lt;br&gt;materiel. Föredraganden konstaterade också att den gällande förteckningen&lt;br&gt;varit i princip oförändrad under en lång följd av år. Den utredare som senare&lt;br&gt;tillkallades har lagt fram sitt betänkande (SOU 1989:66) Begreppet krigsma-&lt;br&gt;teriel. Utredningen framhåller att de klassificeringskriterier som väljs skall&lt;br&gt;resultera i korrekta och konsekventa klassificeringar och föreslår att denna&lt;br&gt;klassificering bör ske med materielens funktion och konstruktion som grund.&lt;br&gt;Produkter med såväl civil som militär användning bör klassificeras som&lt;br&gt;krigsmateriel när de i sin militära funktion har en förstörelsebringande ef-&lt;br&gt;fekt. Utredningen har därutöver föreslagit en indelning av krigsmaterielen i&lt;br&gt;två kategorier med hänsyn till dess förstörelsebringande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar i stort den uppfattning som utredningen har gett uttryck för. Med&lt;br&gt;utgångspunkt i utredningens förslag har en fortsatt analys skett, bl.a. i ljuset&lt;br&gt;av motsvarande regler i EG-länderna. Jag kommer att föreslå att regeringen,&lt;br&gt;liksom hittills, skall föreskriva vad som skall utgöra krigsmateriel. De be-&lt;br&gt;dömningar jag redovisar i denna del bör utgöra utgångspunkter för regering-&lt;br&gt;ens arbete med att fastställa en förteckning över vad som i lagens mening&lt;br&gt;skall utgöra krigsmateriel. Hänsyn måste därvid tas till såväl våra nationella&lt;br&gt;krav på en sådan förteckning som de som gör sig gällande med hänsyn till&lt;br&gt;vår strävan efter medlemskap i EG. Det leder till att fler försvarsrelaterade&lt;br&gt;produkter än i dag kan komma att klassificeras som krigsmateriel. Jag förut-&lt;br&gt;ser att denna förteckning kan komma att ses över med tätare mellanrum än&lt;br&gt;vad som hittills har varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. som riksdagen&lt;br&gt;antog år 1988 skärptes reglerna för krigsmaterielexporten på en rad punkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom systemet för kontroll av reglernas efterlevnad. Min bedömning är att Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;dessa regler i huvudsak har visat sig väl fungerande och ändamålsenliga, och&lt;br&gt;jag föreslår därför att de i huvudsak överförs till den nya lag jag här presente-&lt;br&gt;rar. På några punkter kommer jag dock senare att föreslå regeringen vissa&lt;br&gt;förenklingar i föreskrifterna som gäller företagens deklarationsskyldigheter&lt;br&gt;i ljuset av de erfarenheter som har vunnits under den tid den nuvarande reg-&lt;br&gt;leringen har varit i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med andra länder på krigsmaterielområdet förutsätter bl.a. en&lt;br&gt;stadga i relationerna och en ömsesidig förståelse för det andra landets syn i&lt;br&gt;dessa frågor, som måste bygga på ett förtroende länderna emellan. På mot-&lt;br&gt;svarande sätt har krigsmaterielindustrin ett ansvar inför det svenska samhäl-&lt;br&gt;let som bygger på dess ställning som huvudsaklig försöijare av materiel för&lt;br&gt;den svenska försvarsmakten. De förslag jag nu lägger fram syftar till att&lt;br&gt;skapa en ram för att denna verksamhet kan äga rum i former som står i sam-&lt;br&gt;klang med de försvars- och utrikespolitiska mål som innefattas i en säker-&lt;br&gt;hetspolitisk helhetssyn. De skall därtill också tillhandahålla ett lämpligt och&lt;br&gt;effektivt kontrollsystem för att tillämpningen sker i den ordning som riksdag&lt;br&gt;och regering föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Uppgifter om tillverkning och utförsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns ca. 160 tillverkare av krigsmateriel. Krigsmaterielinspektio-&lt;br&gt;nen (KMI) har hand om tillsynen över de företag som fått regeringens till-&lt;br&gt;stånd att tillverka sådan materiel. Statliga myndigheter omfattades tidigare&lt;br&gt;inte av kravet på tillverkningstillstånd, medan de däremot måste ha tillstånd&lt;br&gt;enligt utförsellagen för export av krigsmateriel och därmed sammanhäng-&lt;br&gt;ande verksamhet. Efter en lagändring den 1 juli 1989 inbegrips även statliga&lt;br&gt;myndigheter som är affärsverk i kontrollen av tillverkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel finns åtskil-&lt;br&gt;liga som inte är aktiva eller enbart är underleverantörer till större tillverkare.&lt;br&gt;Några som främst handlar med jakt- och sportskyttevapen har tillverknings-&lt;br&gt;tillstånd för s.k. handladdning av jakt- och sportskytteammunition. De se-&lt;br&gt;naste åren har ett tjugotal företag svarat för den absoluta huvuddelen av den&lt;br&gt;svenska krigsmaterielexporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör&lt;br&gt;krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att vaije år lämna riksda-&lt;br&gt;gen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom&lt;br&gt;skulle riksdagen förses med en samlad information om krigsmaterielexpor-&lt;br&gt;ten samtidigt som underlag skulle ges för en bredare allmän debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en årlig&lt;br&gt;skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Den se-&lt;br&gt;naste skrivelsen (Skr. 1991/92:145) som avser den svenska krigsmaterielex-&lt;br&gt;porten under år 1991 överlämnades till riksdagen i mars i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redovisningen framgår bl.a. att utförseltillstånd för försåld krigsmate-&lt;br&gt;riel under år 1991 lämnats till ett värde av 2 559 milj. kr. jämfört med 2 980&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;milj. kr. under år 1990. Detta innebär räknat i fasta priser en minskning med Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;17%. År 1990 skedde en minskning med 60% i förhållande till värdet av&lt;br&gt;utförseltillstånd som meddelats under år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1991 uppgick&lt;br&gt;till 2 705 milj. kr. mot 3 327 milj, kr under år 1990.1 fasta priser motsvarar&lt;br&gt;detta en minskning med 21,5 %. Värdet av krigsmaterielexporten för år 1991&lt;br&gt;ligger därmed på den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen innehåller därutöver en redovisning av den svenska krigsmate-&lt;br&gt;rielexportens fördelning på länder och regioner liksom på materielkatego-&lt;br&gt;rier, jämte vissa uppgifter om upplåtelse av tillverkningsrättigheter m.m. Jag&lt;br&gt;får i dessa delar hänvisa till den nämnda skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Tillverkning av krigsmateriel - nuvarande reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska tillverkningen av krigsmateriel hade år 1991 ett saluvärde av&lt;br&gt;ca. 8 miljarder kr. Den svenska försvarsindustrin levererade dessutom en be-&lt;br&gt;tydande mängd utrustning som inte är krigsmateriel men som ingår i det vi-&lt;br&gt;dare begreppet försvarsmateriel. En mindre del av krigsmaterielproduktio-&lt;br&gt;nen - för några år sedan skattad till 5 ä 10 % av den fakturerade volymen -&lt;br&gt;utgör leveranser mellan de svenska försvarsindustriföretagen och räknas av&lt;br&gt;det skälet två gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning av krigsmateriel liksom verksamhet som består i förmedling&lt;br&gt;och försäljning av krigsmateriel är underkastad tillsyn och kontroll från&lt;br&gt;statsmakternas sida genom lagen (1983:1034, ändrad senast SFS 1991:1896)&lt;br&gt;om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och förordningen&lt;br&gt;(1983:1036, ändrad senast SFS 1989:565) i samma ämne. Båda författning-&lt;br&gt;arna trädde i kraft den 1 januari 1984. Enligt tillverkningslagen fordras rege-&lt;br&gt;ringens tillstånd för tillverkning av krigsmateriel. Regeringen får meddela&lt;br&gt;undantag från tillståndskravet i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd fordras också för yrkesmässig försäljning och förmedling av&lt;br&gt;krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för framställ-&lt;br&gt;ning av sådan materiel. Tillstånd behövs dock inte för bl.a. försäljning en-&lt;br&gt;bart till statliga myndigheter eller till tillverkare med tillverkningstillstånd&lt;br&gt;för materielen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd får förenas med villkor samt med kontroll- och ordningsbe-&lt;br&gt;stämmelser. Tillstånd kan meddelas för viss tid eller tills vidare och kan åter-&lt;br&gt;kallas bl.a. om givna villkor har åsidosatts eller om det i annat fall finns skälig&lt;br&gt;anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare står under kontroll av KMI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare är skyldig att, enligt de närmare föreskrifter som rege-&lt;br&gt;ringen meddelar, till kontrollmyndigheten lämna deklaration om sin verk-&lt;br&gt;samhet liksom bl.a. om inneliggande beställningar, samt avseende tillverkad&lt;br&gt;och levererad krigsmateriel. I förekommande fall skall även uppgifter läm-&lt;br&gt;nas om importerad materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare är skyldig att på anmodan av KMI också lämna andra&lt;br&gt;upplysningar och handlingar som kan behövas för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Utförsel av krigsmateriel - nuvarande riktlinjer och reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige råder sedan länge ett förbud mot utförsel av krigsmateriel utan re-&lt;br&gt;geringens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om krigsmaterielexport finns i lagen (1988:558) om förbud mot ut-&lt;br&gt;försel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande förordning&lt;br&gt;(1988:561, ändrad senast SFS 1992:215). Båda författningarna trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utförsellagen krävs tillstånd till utförsel av varor som utgör krigsma-&lt;br&gt;teriel. Tillstånd krävs vidare för att till någon utom riket upplåta eller över-&lt;br&gt;låta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel samt att utveckla krigsmateriel&lt;br&gt;åt någon i utlandet. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel finns&lt;br&gt;i den nyssnämnda förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt utförsellagen krävs även, med vissa undantag, för att inom&lt;br&gt;riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden rörande undantag från utförsellagens förbud fattas av re-&lt;br&gt;genngen. Prövningen sker med utgångspunkt i de riktlinjer som har godta-&lt;br&gt;gits av riksdagen (prop. 1971:146, UU 21, rskr. 343 och prop. 1981/82:196,&lt;br&gt;UU 26, rskr. 345). Riktlinjerna kan delas upp i ovillkorliga och villkorliga&lt;br&gt;exporthinder. De ovillkorliga exporthindren är förpliktelser enligt interna-&lt;br&gt;tionella avtal, beslut av FN:s säkerhetsråd och folkrättsliga regler om export&lt;br&gt;från neutral stat under krig. När hinder mot export av denna art föreligger&lt;br&gt;skall självfallet exporttillstånd vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna innebär i övrigt i korthet att utrikes- och neutralitetspolitiska&lt;br&gt;skäl saknar betydelse i fråga om krigsmaterielexport till de nordiska staterna&lt;br&gt;och till de neutrala staterna i Europa. I fråga om andra stater måste, enligt&lt;br&gt;riktlinjerna, från fall till fall bedömas om de utrikes- och neutralitetspolitiska&lt;br&gt;skälen har så ringa vikt att export bör tillåtas. Bedömningarna styrs av den&lt;br&gt;övergripande principen om restriktivitet. De principiella överväganden som&lt;br&gt;redovisades för riksdagen i 1971 års proposition leder till att tillstånd inte bör&lt;br&gt;beviljas för export till stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat,&lt;br&gt;stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väp-&lt;br&gt;nad konflikt, stat som har inre väpnade oroligheter eller stat som kan komma&lt;br&gt;att använda materielen för att undertrycka mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utförsellagen är tillverkare av krigsmateriel skyldiga att kvartalsvis&lt;br&gt;redovisa den marknadsföring de bedriver utomlands. Underrättelse måste&lt;br&gt;även lämnas till regeringen innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om&lt;br&gt;försäljning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel till någon utom ri-&lt;br&gt;ket. Underrättelse skall också lämnas innan anbud lämnas om rätt att utom&lt;br&gt;riket tillverka krigsmateriel. I enskilda fall får regeringen förbjuda att anbud&lt;br&gt;lämnas eller att avtal ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen ålägger tillverkare av krigsmateriel en skyldighet att till regeringen&lt;br&gt;lämna uppgift om ägande i utländska rättsubjekt som bedriver utveckling,&lt;br&gt;tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fått tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet, liksom den som&lt;br&gt;har fått tillstånd att till utländsk part upplåta eller överlåta rättigheter för&lt;br&gt;tillverkning av krigsmateriel skall lämna uppgifter till regeringen om utförd&lt;br&gt;krigsmateriel och om upplåten eller överlåten tillverkningsrätt avseende&lt;br&gt;krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med villkor samt med kontroll- och ordningsbestäm- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får återkallas av regeringen, om tillståndshavaren åsidosatt före-&lt;br&gt;skrifter, villkor eller kontroll- eller ordningsbestämmelser eller om det finns&lt;br&gt;andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Internationell reglering på krigsmaterielområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter det andra världskriget har flera försök gjorts att genom FN reglera den&lt;br&gt;internationella vapenhandeln. Generalförsamlingen har antagit ett antal re-&lt;br&gt;solutioner, framför allt med anledning av olika studier av denna handel. I&lt;br&gt;enskilda fall, där brott eller hot mot freden konstaterats, har FN agerat ge-&lt;br&gt;nom beslut om sanktioner. Så skedde bl.a. gentemot Sydafrika, där säker-&lt;br&gt;hetsrådet år 1977 fattade ett bindande beslut om förbud mot all vapenexport.&lt;br&gt;Efter Iraks invasion av Kuwait i augusti 1990 fattades bindande beslut om&lt;br&gt;handelsembargo, som givetvis även omfattade krigsmateriel, gentemot Irak&lt;br&gt;och Kuwait. Förbudet mot vapenexport till Irak kvarstår även sedan dess&lt;br&gt;ockupation av Kuwait upphört. På senare tid har säkerhetsrådet fattat beslut&lt;br&gt;om vapenembargo mot Jugoslavien, Somalia och Libyen. Jag kommer se-&lt;br&gt;nare (avsnitt 6) att närmare redogöra för min bedömning av konsekvenserna&lt;br&gt;för svensk del av FN:s befattning med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig fråga, som har kommit att uppmärksammas allt mer på se-&lt;br&gt;nare tid, gäller s.k. transparens och öppenhet vad avser den internationella&lt;br&gt;vapenhandeln. Det har tidigare visat sig svårt att definiera och vinna gehör&lt;br&gt;för en klar FN-roll på vapenhandelns område. Detta hänger delvis samman&lt;br&gt;med många länders, inte minst i den tredje världen, starkt kända beroende&lt;br&gt;av vapenimport för sin nationella säkerhet. Bl.a. till följd av händelserna&lt;br&gt;kring det s.k. Gulf-kriget våren 1991, liksom utvecklingen i det forna Sovjet-&lt;br&gt;unionen och avvecklingen av den tidigare Warszawa-pakten, har dock förut-&lt;br&gt;sättningarna för FN:s roll på området förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s generalförsamling har i december 1991 antagit en resolution som&lt;br&gt;ställer långtgående krav på medlemsländerna att redovisa såväl sin import&lt;br&gt;som export av tyngre konventionella vapen. Härigenom torde öppenheten i&lt;br&gt;fråga om internationella vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse till riksdagen om krigsmaterielexporten under år&lt;br&gt;1990 överlämnades till FN i engelsk översättning. Även årets redogörelse&lt;br&gt;överlämnas till FN som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet. KMI kom-&lt;br&gt;mer, i samråd med försvarets myndigheter, att för innevarande år samman-&lt;br&gt;ställa de uppgifter som i enlighet med den nyss nämnda FN-resolutionen&lt;br&gt;nästa år skall överlämnas till FN:s generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Europaintegrationen, GATT-förpliktelser, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Sveriges deltagande i den europeiska integrationen&lt;br&gt;ändrar inte behovet av eller förutsättningarna för en på grundval av&lt;br&gt;vår egen utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik utformad reglering&lt;br&gt;och kontroll på krigsmaterielområdet men bör ge ökade möjligheter&lt;br&gt;till samverkan, bl.a. vad avser forskning och utveckling inom detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna: Tidigare utredningar om svensk utlandsverksamhet på&lt;br&gt;krigsmaterielområdet har redovisat översikter vad gäller regler och riktlinjer&lt;br&gt;för krigsmaterielexporten i olika länder, främst i Europa och Nordamerika&lt;br&gt;(se bl.a. utredningen om svensk utlandsverksamhet på krigsmaterielområ-&lt;br&gt;det, SOU 1987:8, s. 25ff och medborgarkommissionens rapport SOU&lt;br&gt;1988:15, s. 147ff). För samtliga redovisade stater gäller att tillstånd krävs för&lt;br&gt;export av krigsmateriel. Det stora flertalet har ungefär samma typ av regle-&lt;br&gt;ring som Sverige i fråga om export. En helt rättvisande jämförelse mellan&lt;br&gt;olika länders vapenexportpolitik är emellertid knappast möjlig. Även om&lt;br&gt;reglerna formellt är likartade kan nämligen den praktiska tillämpningen vara&lt;br&gt;olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmaterielexportutredningen, KMU, som refererar ovannämnda utred-&lt;br&gt;ningar, anför att det sammantagna intiycket från de gjorda kartläggningarna&lt;br&gt;är att Sverige har en mer rigorös tillämpning än de flesta andra länder. Bort-&lt;br&gt;sett från de största exportländerna är t.ex. Sverige i det närmaste ensamt om&lt;br&gt;regler för upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrättigheter (licenser)&lt;br&gt;och om marknadsföring utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har i sitt betänkande vidare berört den svenska krigsmaterielexpor-&lt;br&gt;ten mot bakgrund av Sveriges åtaganden inom Allmänna tull- och handels-&lt;br&gt;avtalet (GATT), liksom inom den Europeiska frihandelssammanslutningen&lt;br&gt;(EFTA) och i förhållande till EG. KMU konstaterar att handel med krigsma-&lt;br&gt;teriel är undantagen från de generella förpliktelser som i övrigt följer av av-&lt;br&gt;talen på det handelspolitiska området. Grunden för dessa undantag är med-&lt;br&gt;lemsstaternas egen bedömning av vilka åtgärder de anser nödvändiga för att&lt;br&gt;skydda sina väsentliga säkerhetsintressen, bl.a. avseende handel med vapen,&lt;br&gt;ammunition och annan krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppsutredningens betänkande konstaterar utredaren att det i Rom-&lt;br&gt;fördraget görs uttryckligt undantag för krigsmateriel i principen om fri varu-&lt;br&gt;cirkulation. Utredaren anför att vissa tecken tyder på att det nämnda undan-&lt;br&gt;taget till följd av en artikel i Enhetsakten (European Single Act) från år 1986&lt;br&gt;kan komma att tillämpas mindre rigoröst i framtiden. Han anför dock vi-&lt;br&gt;dare, att inget har framkommit om någon framtida, gemensam EG-policy&lt;br&gt;beträffande krigsmaterielpolitiken. Utredaren drar därav slutsatsen, att ing-&lt;br&gt;enting tyder på att ett genomförande av de förslag som ges i betänkandet på&lt;br&gt;någon punkt skulle komma att försvåra Sveriges deltagande i det fortsatta&lt;br&gt;integrationsarbetet i Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har endast i mindre utsträckning direkt tagit upp denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av utredningarnas redovisning. FOA påpekar dock att omvärldsutveck- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;lingen delvis sprungit ifrån krigsmaterielexportutredningen och dess beskriv-&lt;br&gt;ning av dels struktur och samverkan inom försvarsindustrin, dels ”den poli-&lt;br&gt;tiska kartan”. EG-integrationens konsekvenser borde enligt FOA ha kunnat&lt;br&gt;diskuteras mer ingående. Å7C påminner om att ett eventuellt kommande&lt;br&gt;EES-avtal kan tänkas komma att påverka Sveriges handelspolitiska åtagan-&lt;br&gt;den och om de undantag i säkerhetssyfte som internationella regelverk på&lt;br&gt;detta område brukar innehålla. Folkpartiets kvinnoförbund (FPK) beteck-&lt;br&gt;nar det som en brist i KMU:s betänkande att ingen information där ges om&lt;br&gt;de planer som finns inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Riksdagen bemyndigade i december 1990 re-&lt;br&gt;geringen att ansöka om medlemskap i EG. Den 1 juli 1991 överlämnade Sve-&lt;br&gt;rige sin ansökan om medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 2 april i år undertecknades avtalet mellan EG och dess medlemsstater&lt;br&gt;och EFTA-länderna om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;där varor, kapital, tjänster och personer fritt skall kunna röra sig över grän-&lt;br&gt;serna. Avsikten är att EES-avtalet skall träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet övertar Sverige de delar av EG:s regelverk som har&lt;br&gt;bedömts relevanta för att uppnå största möjliga cirkulation av varor, kapital&lt;br&gt;och tjänster liksom personers fria rörlighet. Handel med och produktion av&lt;br&gt;krigsmateriel är undantagna från de gemensamma reglerna enligt EES-avta-&lt;br&gt;let genom en särskild klausul i avtalet (artikel 123). Denna bestämmelse går&lt;br&gt;tillbaka på det förhållandet, att det inte heller inom EG föreligger någon&lt;br&gt;gemensam politik på krigsmaterielområdet. Enligt artikel 223 i Romfördra-&lt;br&gt;get har en medlemsstat rätt att vidta de åtgärder den finner nödvändiga för&lt;br&gt;att skydda väsentliga säkerhetsintressen som har samband med produktion&lt;br&gt;av eller handel med krigsmateriel. Det finns för närvarande inget som tyder&lt;br&gt;på att denna princip kommer att förändras under överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regleringen på krigsmaterielområdet spelar deltagandet i det euro-&lt;br&gt;peiska integrationsarbetet i dagsläget därför en underordnad roll jämfört&lt;br&gt;med vår nationella lagstiftning. Däremot ser jag stora möjligheter för en för-&lt;br&gt;djupad samverkan med länderna inom EG, bl.a. vad avser forskning och ut-&lt;br&gt;veckling, till gagn för det svenska försvarets behov. Jag återkommer när-&lt;br&gt;mare till denna fråga under avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i förhållande till övriga medlemsländer inom EFTA, eller i våra&lt;br&gt;åtaganden inom GATT, finns för närvarande någon förändring i de förhål-&lt;br&gt;landen som utredningarna har redovisat. Jag konstaterar därför att dessa&lt;br&gt;åtaganden saknar relevans för de frågor som innehålles i mina förslag till ny&lt;br&gt;krigsmateriellag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande (avsnitt 4) att närmare redovisa min bedömning&lt;br&gt;vad avser krigsmaterielbegreppet och principerna för klassificering av mate-&lt;br&gt;riel. Denna fråga har beröring med den praxis som finns hos EG-länderna.&lt;br&gt;Även om det förutsätts att medlemsländerna själva vidtar de åtgärder de an-&lt;br&gt;ser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen, finns det&lt;br&gt;stora fördelar i att enighet i huvudsak föreligger om vilka produktslag som&lt;br&gt;i praktiken skall omfattas av undantagsbestämmelserna enligt artikel 223 i&lt;br&gt;Romfördraget. På detta område pågår för närvarande inom EG ett omfat-&lt;br&gt;tande utrednings- och samordningsarbete, vilket ännu inte är slutfört. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns ingen anledning att förvänta att en sådan anpassning, som för svensk Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;del på sikt kan bli önskvärd, kommer att innebära några principiella föränd-&lt;br&gt;ringar i den syn på klassificeringsfrågorna som jag närmare redovisar i av-&lt;br&gt;snitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå av redovisningen av mina överväganden förutser&lt;br&gt;jag dock att krigsmaterielförteckningen kan komma att behöva ses över med&lt;br&gt;kortare mellanrum än vad som hittills har varit fallet. Detta motiveras dels&lt;br&gt;av den snabba tekniska utvecklingen, dels - och inte minst - av de hänsyn i&lt;br&gt;fråga om anpassning till EG:s regelverk som jag nyss har nämnt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Krigsmaterielbegreppet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen anges att denna har avseende på vapen, ammuni-&lt;br&gt;tion och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt rege-&lt;br&gt;ringens föreskrifter utgör krigsmateriel. Regeringen får således - lik-&lt;br&gt;som nu - föreskriva vad som skall avses med krigsmateriel enligt lagen&lt;br&gt;om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna: Krigsmaterielbegreppsutredningen erinrar om att den nu-&lt;br&gt;varande utförsellagen inte närmare anger vilka varuslag regleringen avser&lt;br&gt;utan ger ett bemyndigande åt regeringen att lämna föreskrifter om detta. Ut-&lt;br&gt;redningen föreslår en ändring på så sätt att lagen byggs ut med en beskriv-&lt;br&gt;ning i klartext av vilka materielslag som omfattas av regelsystemet. Härige-&lt;br&gt;nom, menar utredningen, får riksdagen en mer ingående befattning än tidi-&lt;br&gt;gare med avgränsningen av lagens tillämpningsområde. Den mer detalje-&lt;br&gt;rade förteckningen över berörda varuslag bör det dock liksom hittills an-&lt;br&gt;komma på regeringen att fastställa. Härvid får regeringen enligt utredning-&lt;br&gt;ens förslag undanta enstaka produktslag som annars skulle ha omfattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har i sitt betänkande tagit upp begreppsutredningens förslag. KMU&lt;br&gt;anför att den respekterar motiven bakom utredarens förslag i dessa delar,&lt;br&gt;nämligen att riksdagen skall få en mer ingående befattning med bestämmel-&lt;br&gt;sernas materiella innehåll men ifrågasätter samtidigt förslaget att inkludera&lt;br&gt;kategorierna i lagtexten. KMU anser att syftet kan uppnås genom att be-&lt;br&gt;skrivningen av vilka materielslag som omfattas av regelsystemet delges riks-&lt;br&gt;dagen, exempelvis i samband med förslag till ändringar i utförsellagen. Ut-&lt;br&gt;redningen anser således att den nuvarande ordningen bör bibehållas, dvs. att&lt;br&gt;regeringen meddelar föreskrifter om vad som skall avses med krigsmateriel&lt;br&gt;enligt utförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har kommenterat begreppsut-&lt;br&gt;redningens förslag i denna del delar i stort sett dess synpunkter. Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Göteborg påpekar dock att effekten av förslaget skulle urholkas av den&lt;br&gt;nämnda undantagsbestämmelsen. R/f anför att det skulle förtydliga reglerna&lt;br&gt;om lagen innehåller en översiktlig uppräkning av vad som innefattas i be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;greppet krigsmateriel, men anser det mindre lämpligt att föra in själva för- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;teckningen i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden förförsvarsuppfinningar erinrar om att definitionen&lt;br&gt;av krigsmateriel enligt utförselförordningen (1988:561) åberopas i förord-&lt;br&gt;ningen (1988:563) i fråga om vad som avses med krigsmateriel i lagen&lt;br&gt;(1971:1078) om försvarsuppfinningar. Nämnden anser att den krigsmateriel&lt;br&gt;som skall hänföras till försvarsuppfinningar därför, om utredningens förslag&lt;br&gt;godtas, bör tas upp i en egen förordning med den avgränsning och omfatt-&lt;br&gt;ning som i dag gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Nu gällande lagar om tillverkning resp, förbud mot&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel innehåller ett bemyndigande för regeringen att be-&lt;br&gt;stämma vad som skall avses med krigsmateriel enligt lagen. I enlighet här-&lt;br&gt;med anges i den förteckning, som är fogad som bilaga till förordningen&lt;br&gt;(1988:561) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m., vilken materiel&lt;br&gt;som utgör krigsmateriel och som därmed omfattas av utförsellagens bestäm-&lt;br&gt;melser. Förteckningen upptar 16 huvudgrupper av materiel. Dessa är i sin&lt;br&gt;tur indelade i undergrupper. (Se bilaga 3.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1983:1036) om kontroll över tillverkningen av krigsmate-&lt;br&gt;riel, m.m. (i dess lydelse efter ändring SFS 1988:562) anges att med krigsma-&lt;br&gt;teriel i tillverkningslagens mening skall avses sådana varor, som är upptagna&lt;br&gt;i den nyssnämnda förordningen om förbud mot utförsel av krigsmateriel,&lt;br&gt;m.m. med undantag för två av förteckningens materielgrupper. Dessa två&lt;br&gt;undantag utgörs av för militärt bruk utformade kameror m.m. (position 12 i&lt;br&gt;förteckningen) samt maskiner, verktyg och utrustningar, m.m. (position 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas såvitt jag bedömer skäl att ha skilda definitioner av krigsmate-&lt;br&gt;riel vad gäller utförsel resp, tillverkning. Samma krigsmaterielbegrepp bör&lt;br&gt;tillämpas i alla de avseenden som berörs av mitt förslag till ny lag om krigs-&lt;br&gt;materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förteckning som den förevarande kan aldrig göras fullständig och enty-&lt;br&gt;dig. Detta hänger delvis samman med svårigheterna att exakt definiera&lt;br&gt;gränsdragningen mellan civil och militär materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande förteckningen omfattar produkter som inte under alla&lt;br&gt;förhållanden är att betrakta som krigsmateriel och som har större eller&lt;br&gt;mindre användning även inom civila verksamhetsgrenar. För att underlätta&lt;br&gt;klassificeringen i sådana fall används i förteckningen ofta uttrycket ”för mili-&lt;br&gt;tärt bruk utformad”. Därmed anges att materielen för att falla under lagens&lt;br&gt;bestämmelser skall ha konstruerats, utrustats eller ändrats på sådant sätt att&lt;br&gt;den påtagligt avviker från motsvarande civila materiel. Andra i förteck-&lt;br&gt;ningen förekommande uttryck är ”speciella delar till” eller ”speciella tillbe-&lt;br&gt;hör till”. Dessa bestämningar anger att materielen inte skall ha civil använd-&lt;br&gt;ning utan vara särskilt konstruerad eller ändrad för att infogas i en slutpro-&lt;br&gt;dukt som är krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförs i begreppsutredningen att sådana allmänna bestämningar kan&lt;br&gt;lämna alltför stort utrymme för varierande tolkningar. Strävan bör därför&lt;br&gt;vara att definiera produkterna i så konkreta termer som möjligt. Det är dock&lt;br&gt;enligt utredarens mening inte möjligt att helt undvika specifikationer av mer&lt;br&gt;allmän art. Jag delar utredarens uppfattning och anser att sådana bestäm-&lt;br&gt;ningar bör kunna användas där så är ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för att införa en närmare beskrivning av vilka materielslag som&lt;br&gt;skall utgöra krigsmateriel i lagen anför begreppsutredningen främst att tyng-&lt;br&gt;den i det samlade regelverket ökar, om den lagstiftande församlingen i mer&lt;br&gt;konkreta termer anger vilket produktkollektiv som omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredningens bedömning, som också understryks av KMU, att&lt;br&gt;det ligger en styrka i att riksdagen ges en mer ingående befattning än tidigare&lt;br&gt;med avgränsningen av lagens tillämpningsområde. Det finns därför starka&lt;br&gt;skäl för att de principiella övervägandena för klassificering av krigsmateriel&lt;br&gt;redovisas klart och ges en bred parlamentarisk förankring. Jag bedömer&lt;br&gt;dock att det inte är möjligt att i lagen införa sådana klara definitioner att alla&lt;br&gt;svårigheter vid gränsdragningen mellan civil och militär materiel undanröjs.&lt;br&gt;Det är enligt min bedömning en uppgift som inte bör ankomma på riksdagen&lt;br&gt;att göra de tekniska bedömningar som leder fram till fastställandet av en&lt;br&gt;krigsmaterielförteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de svårigheter som kan uppkomma vid gränsdragningen&lt;br&gt;mellan civil och miltär materiel använder sig krigsmaterielinspektören -&lt;br&gt;inom vars ansvarsområde det ligger att göra bedömningar i klassificerings-&lt;br&gt;ärenden - av möjligheten att inhämta synpunkter och råd från teknisk-veten-&lt;br&gt;skaplig expertis på skilda områden. Sedan mitten av år 1984 har denna ord-&lt;br&gt;ning fått fastare form genom att regeringen utsett sex fristående experter&lt;br&gt;med erfarenhet från skilda tekniska och vetenskapliga områden. Dessa ex-&lt;br&gt;perter - det s.k. tekniskt-vetenskapliga rådet - står till KMI:s förfogande vid&lt;br&gt;bedömningen av de avgränsningsproblem som kan uppstå vid klassifice-&lt;br&gt;ringen av materiel. Jag återkommer (avsnitt 24) till min bedömning av ar-&lt;br&gt;betsformerna inom det tekniskt-vetenskapliga rådet. Jag vill dock redan nu&lt;br&gt;säga att jag finner nuvarande ordning väl motiverad och ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår mot denna bakgrund att det av lagens inledande bestämmelse&lt;br&gt;skall framgå att den har avseende på vapen, ammunition och annan för mili-&lt;br&gt;tärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigs-&lt;br&gt;materiel. Därmed uppnås en ökad tydlighet i lagens tillämpningsområde,&lt;br&gt;samtidigt som jag således föreslår att regeringen ges bemyndigande att även i&lt;br&gt;fortsättningen utfärda föreskrifter om vad som skall avses med krigsmateriel&lt;br&gt;enligt lagen om krigsmateriel. Samma definition av krigsmaterielbegreppet&lt;br&gt;bör därvid gälla för samtliga moment som lagen omfattar. Liksom i dag bör&lt;br&gt;sådana varor som har tillverkats före år 1890 inte utgöra krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i följande avsnitt för riksdagens information redovisa de prin-&lt;br&gt;cipiella överväganden som regeringen bör iaktta vid utfärdandet av dessa&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar begreppet krigsmateriel i vissa andra sammanhang, bl.a. i&lt;br&gt;lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar samt i luftfartslagen (1957:297)&lt;br&gt;och dithörande förordningar och kungörelser bör i särskild ordning föreskri-&lt;br&gt;vas vilken typ av produkter som bör omfattas av bestämmelserna. Frågan&lt;br&gt;om prövning av försvarsuppfinningar är vidare för närvarande föremål för&lt;br&gt;översyn (se Ds 1991:60 Granskning av försvarsuppfinningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Kriterier för klassificering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Klassificering av krigsmateriel bör ske med utgångs-&lt;br&gt;punkt i materielens funktion och konstruktion. Produkter med såväl&lt;br&gt;civil som militär användning bör klassificeras som krigsmateriel när&lt;br&gt;de i sin militära funktion har en förstörelsebringande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppsutredningen anför att valda klassificeringskriterier skall resultera&lt;br&gt;i korrekta och konsekventa klassificeringar. Korrekta i den meningen att de&lt;br&gt;skall ge den tillämpande myndigheten tillräcklig vägledning om lagstiftarens&lt;br&gt;intentioner. Konsekventa såtillvida att de skall innebära samma klassifice-&lt;br&gt;ring för likartad materiel när t.ex. beslut har fattats vid olika tidpunkter lik-&lt;br&gt;som för principiellt likartad materiel inom olika produktgrupper. Materielen&lt;br&gt;bör primärt identifieras med utgångspunkt i dess potentiella användning i&lt;br&gt;en process vars operativa slutmål är att åstadkomma förstörelsebringande&lt;br&gt;vapenverkan. Ett funktionskriterium blir därför den överordnade principen.&lt;br&gt;Därtill bör ett konstruktionskriterium tillämpas och klassificeringen sålunda&lt;br&gt;även grundas på produktens tekniska sammansättning och prestanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot utnyttjandet av ett köparkriterium talar bl.a. att detta skulle leda till&lt;br&gt;att samma produkt klassificeras på olika sätt vid leverans till olika köpare&lt;br&gt;med åtföljande problem för de kontrollerande myndigheterna och risk för&lt;br&gt;bulvanaffärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anför i frågan om vilken hänsyn till en produkts civila an-&lt;br&gt;vändning som skall tas vid klassificeringen, att nästan all teknik kan använ-&lt;br&gt;das för militära syften och att kopplingen mellan teknisk utveckling för civila&lt;br&gt;och för militära ändamål är och alltid har varit stark. Detta exemplifieras&lt;br&gt;inom områdena datorer, kärnteknik, reamotorer, elektroniska komponen-&lt;br&gt;ter, bioteknik, rymdteknik m.m. och leder till bl.a. slutsatsen att militära&lt;br&gt;produkters prestanda och innehåll av högteknologi framgent inte blir lika&lt;br&gt;specifika för dessa produkter som hittills. Det anförs också att egenskaper&lt;br&gt;och funktion för ett antal produktgrupper i ökande omfattning bestäms mer&lt;br&gt;av den ingående programvaran än av det materiella innehållet. Detta utgör&lt;br&gt;enligt utredningen ett starkt motiv för att koppla krigsmaterielbegreppet&lt;br&gt;starkare till den destruktiva vapenverkan hos materielen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i fråga om klassifi-&lt;br&gt;ceringskriterier förordar huvuddelen användandet av funktions- och kon-&lt;br&gt;struktionskriterier enligt utredningens förslag. RÅ, regionsåklagaren i Karl-&lt;br&gt;stad, KK, FFV och FIF avstyrker således ett köparkriterium. För ett utnytt-&lt;br&gt;jande av ett sådant kriterium uttalar sig SSU som anser att det är viktigt att&lt;br&gt;”på något sätt kunna ingripa om det är uppenbart att köparen använder&lt;br&gt;svenska produkter (underförstått som utförts som ej krigsmateriel) i direkt&lt;br&gt;stridsverksamhet.” SSU anför som ett alternativ till ett köparkriterium ett&lt;br&gt;förslag som tidigare har anförts av medborgarkommissionen, nämligen att&lt;br&gt;ge regeringen befogenhet att tillfälligt förordna att en vara som inte klassifi-&lt;br&gt;cerats som krigsmateriel men som fått militär användning skall omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har yttrat sig avseende principen för klassificering av&lt;br&gt;materiel med såväl civil som militär användning (dual use). FOA framhåller&lt;br&gt;att det bör göras tydligare att produkter av denna typ måste omfattas av lag-&lt;br&gt;stiftningen om de har prestanda av väsentlig betydelse för stridsförloppet.&lt;br&gt;Chalmers tekniska fredsgrupp menar att den politiska hanteringen av export-&lt;br&gt;frågor försvåras av att viss ”militärt relevant materiel” på grund av civilt bruk&lt;br&gt;klassificeras som ej krigsmateriel. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen&lt;br&gt;påpekar att proportionerna mellan det militära och det civila användandet&lt;br&gt;av en produkt bör utnyttjas vid klassificeringen och att vid prövningen av&lt;br&gt;utförselärenden såväl köpare, presumtiv användare som teknisk utformning&lt;br&gt;bör utgöra kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag delar utredningens uppfattning att klassifi-&lt;br&gt;ceringen av krigsmateriel bör grundas på ett funktionskriterium jämte ett&lt;br&gt;konstruktionskriterium, samt på en anknytning av funktionskriteriet till en&lt;br&gt;förstörelsebringande vapenverkan. Jag återkommer senare till mina bedöm-&lt;br&gt;ningar av hur olika produkters närhet till det förstörelsebringande vapnet&lt;br&gt;skall återspeglas i krigsmaterielförteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare två grunder för klassificering har varit föremål för diskussion,&lt;br&gt;nämligen dels om civil användning av en produkt generellt skall innebära en&lt;br&gt;klassificering som ej krigsmateriel, dels om utnyttjandet i strid av en produkt&lt;br&gt;som klassificerats som ej krigsmateriel skall medföra omklassificering. I den&lt;br&gt;senare frågan har medborgarkommissionen i sin rapport (SOU 1988:15) fö-&lt;br&gt;reslagit att man bör överväga att ge regeringen befogenhet att tillfälligt för-&lt;br&gt;ordna att en viss produkt omfattas av bestämmelserna i utförsellagen. Be-&lt;br&gt;greppsutredningen avvisar en sådan utvidgning av utförsellagen bl.a. på&lt;br&gt;grund av risken för påtryckningar på den svenska regeringen från utländskt&lt;br&gt;håll i fall då det skulle vara av intresse för någon part att åstadkomma in-&lt;br&gt;skränkningar i den fria handeln med en viss förnödenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredningens bedömning som jag finner väl motiverad och kom-&lt;br&gt;mer inte att föreslå någon utvidgning av lagens bestämmelser i detta av-&lt;br&gt;seende. Jag förutser dock att krigsmaterielförteckningen kan komma att be-&lt;br&gt;höva ses över med kortare mellanrum än vad som hittills varit fallet. Detta&lt;br&gt;motiveras dels av den snabba tekniska utvecklingen, dels och inte minst av&lt;br&gt;de hänsyn i fråga om anpassning till bl.a. EG-ländernas regelverk som jag&lt;br&gt;kommer att redovisa närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser produkter som används såväl militärt som civilt, och som inte&lt;br&gt;har särskilt utformats för militärt bruk, bör enligt min mening den allmänna&lt;br&gt;principen vara att de inte skall utgöra krigsmateriel. För produkter med för-&lt;br&gt;störelsebringande effekt bör klassificeringskriteriet vara kopplat till produk-&lt;br&gt;tens militära användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar därmed att ammunition, vapen, raketer, minor och andra lik-&lt;br&gt;nande produkter som kan användas för militär stridsinsats samt de explosiv-&lt;br&gt;ämnen som erfordras för deras framställning bör klassificeras som krigsma-&lt;br&gt;teriel oavsett att också civil användning kan påvisas i det enskilda fallet. Där-&lt;br&gt;emot bör t.ex. inte andra explosivämnen för sprängningsarbeten med domi-&lt;br&gt;nant civil användning klassificeras som krigsmateriel, även om en använd-&lt;br&gt;ning för samma ändamål i militära sammanhang förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också i detta sammanhang redovisa mina överväganden rörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en utvidgning av krigsmaterielbegreppet på området kunskapsöverföring i&lt;br&gt;form av bl.a. konsultverksamhet och systemkunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till krigsmaterielexportutredningen (Dir. 1988:41) angavs att&lt;br&gt;utredningen borde överväga huruvida även annan kunskapsöverföring än så-&lt;br&gt;dan som ingår i begreppen upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrättig-&lt;br&gt;heter, liksom utveckling av krigsmateriel åt någon utom riket, m.m., borde&lt;br&gt;regleras. I direktiven angavs därvid särskilt konsultverksamhet eller system-&lt;br&gt;kunnande inom krigsmaterielområdet. I direktiven till utredningen om&lt;br&gt;krigsmaterielbegreppet (Dir. 1988:42) angavs bl.a. att det borde utredas i&lt;br&gt;vilken utsträckning datorer och datorprogramvara skall klassificeras som&lt;br&gt;krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda utredningarna har i sina betänkanden redovisat överväganden&lt;br&gt;härom. Begreppsutredningen har i fråga om datorprogram kommit fram till&lt;br&gt;att programvara i allmänhet inte kan betraktas vare sig som krigsmateriel&lt;br&gt;eller som materiel i övrigt. Skälen bakom detta ställningstagande är att pro-&lt;br&gt;gramvara dels inte är ”materiel” och därmed inte möjlig att få och behålla&lt;br&gt;säker kontroll över, dels inte har någon destruktiv vapenverkan. I den mån&lt;br&gt;utförsel av programvara bör regleras, kan detta enligt utredaren ske på&lt;br&gt;samma sätt som när det gäller tjänster och andra immateriella företeelser&lt;br&gt;såsom tillverkningslicenser, ”know-how” osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU för i sitt betänkande (s. 150-152) ett resonemang kring begreppet&lt;br&gt;kunskapsöverföring men avstår från att föreslå att kunskapsöverföring un-&lt;br&gt;derkastas ytterligare reglering i annan mån än som kan bli följden av en ut-&lt;br&gt;vidgning av krigsmaterielbegreppet i detta avseende. KMU finner det dock&lt;br&gt;angeläget att främst KMI uppmärksamt följer utvecklingen, och betonar det&lt;br&gt;önskvärda i att företagen rådgör med KMI i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition (1990/91:97) med förslag till förbud mot utförsel av vissa pro-&lt;br&gt;dukter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. anförde föredragan-&lt;br&gt;den beträffande utförselkontroll av programvara för vissa produkter som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna, att denna är så viktig för funktionen hos pro-&lt;br&gt;dukterna att en reglering inte skulle nå avsett syfte, om inte även särskild&lt;br&gt;programvara reglerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Kunskapsöverföring är ett vittgående&lt;br&gt;begrepp som är svårt att avgränsa med erforderlig klarhet. Sverige verkar&lt;br&gt;allmänt för att främja internationellt utbyte av kunnande och teknik samt att&lt;br&gt;så långt som möjligt avskaffa restriktioner och hinder för detta. En utvidgad&lt;br&gt;reglering av överföring av kunskap går i motsatt riktning. Detta hindrar inte,&lt;br&gt;att det finns skäl att för vissa specificerade typer av kunskapsöverföring till&lt;br&gt;annat land ha en kontroll inom krigsmateriellagstiftningens ram. Jag delar&lt;br&gt;KMU:s bedömning att en reglering på detta område i första hand bör ske&lt;br&gt;genom en utvidgning av krigsmaterielbegreppet. Jag återkommer närmare&lt;br&gt;till dessa frågor senare under detta avsnitt (4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen och teknikutvecklingen har gjort att kunskapsöver-&lt;br&gt;föring tar sig många olika former och ekonomiskt blir allt viktigare. Liksom&lt;br&gt;KMU finner jag det angeläget att KMI uppmärksamt följer utvecklingen&lt;br&gt;inom detta område och att företagen rådgör med KMI i dessa frågor. Jag&lt;br&gt;återkommer också härtill i samband med mina förslag i avsnitt 11 som även&lt;br&gt;behandlar utförsel av programvara, i avsnitt 12 rörande bestämmelser om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt samt under avsnitt 15 om mili- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;tärt inriktad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Europaintegrationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Vid fastställandet av krigsmaterielförteckningen bör&lt;br&gt;hänsyn tas till det krigsmaterielbegrepp som tillämpas av länderna&lt;br&gt;inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har diskuterat krigsmaterielfrågorna i förhållande till EG&lt;br&gt;men inte lämnat något förslag i denna del (jfr. avsnitt 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag har tidigare under avsnitt 3 redovisat min&lt;br&gt;allmänna bedömning av bl.a. Europaintegrationens konsekvenser för regle-&lt;br&gt;ringen på krigsmaterielområdet. Jag har också redovisat utredningarnas syn-&lt;br&gt;punkter liksom remissynpunkter på frågan. Jag har anfört som min bedöm-&lt;br&gt;ning, att Sveriges deltagande i den europeiska integrationen inte ändrar be-&lt;br&gt;hovet av eller förutsättningarna för en på våra egna utrikes-, försvars- och&lt;br&gt;säkerhetspolitiska grunder utformad reglering och kontroll på krigsmaterie-&lt;br&gt;lområdet, men att det närmare samarbetet bör ge ökade möjligheter till sam-&lt;br&gt;verkan, bl.a. i fråga om forskning och utveckling på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon gemensam politik eller reglering avseende krigsmateriel föreligger&lt;br&gt;inte inom EG. Som jag tidigare har redovisat har en medlemsstat enligt arti-&lt;br&gt;kel 223 i Romfördraget rätt att vidta de åtgärder den finner nödvändiga för&lt;br&gt;att skydda väsentliga säkerhetsintressen som har samband med produktion&lt;br&gt;av eller handel med krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redovisat min bedömning vad avser krigsmaterielbegrep-&lt;br&gt;pet och principerna för klassificering av materiel. Denna fråga har beröring&lt;br&gt;med den praxis som finns hos EG-länderna. Även om det förutsätts att med-&lt;br&gt;lemsländerna själva vidtar de åtgärder de anser nödvändiga för att skydda&lt;br&gt;sina väsentliga säkerhetsintressen, finns det stora fördelar i att enighet i hu-&lt;br&gt;vudsak föreligger om vilka produktslag som i praktiken skall omfattas av un-&lt;br&gt;dantagsbestämmelserna enligt artikel 223 i Romfördraget. På detta område&lt;br&gt;pågår för närvarande inom EG ett omfattande utredningsarbete, vilket ännu&lt;br&gt;inte är slutfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG finns olika förteckningar som tillämpas inom krigsmaterielområdet.&lt;br&gt;Redan år 1958 definierades i en hemlig förteckning de krigsmaterielproduk-&lt;br&gt;ter som medlemsländerna för skydd av sina nationella intressen enligt artikel&lt;br&gt;223 får undanta från EG-gemensamma bestämmelser för upphandling m.m.&lt;br&gt;Denna förteckning betraktas dock numera som föråldrad. I stället tillämpas&lt;br&gt;av berörda länder nationella förteckningar som i huvudsak baserar sig på&lt;br&gt;COCOM-förteckningens ”Munitions list” (ML)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML är föremål för kontinuerlig översyn och omfattar för närvarande 24&lt;br&gt;olika materielgrupper vilkas definitition i förteckningen i vissa fall är mycket&lt;br&gt;detaljerad. Listans tio första materielgrupper, som omfattar huvuddelen av&lt;br&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;COCOM - Coordinating Committee for Multilaterial Export Controls, se bl.a. be-&lt;br&gt;tänkandena SOU 1989:102 s. 80 och SOU 1989:66 s. 29.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den förstörelsebringande materielen, har i stort samma innehåll som de tio&lt;br&gt;första grupperna i den nuvarande svenska krigsmaterielförteckningen. Yt-&lt;br&gt;terligare två positioner i ML avser förstörelsebringande vapensystem, nämli-&lt;br&gt;gen strålvapen och kinetiska högenergivapen av typ elektromagnetiska ka-&lt;br&gt;noner. Resterande tolv materielområden omfattar icke förstörelsebringande&lt;br&gt;produkter av vilka några även finns i den svenska förteckningen (störutrust-&lt;br&gt;ning, fotografisk utrustning, hjälmar och skyddsvästar, utbildningsmateriel&lt;br&gt;och produktionsutrustningar), medan andra inte återfinns i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan således konstatera att medan stor överensstämmelse råder be-&lt;br&gt;träffande den förstörelsebringande materielen omfattar den nämnda för-&lt;br&gt;teckningen i övrigt många produkter som för närvarande inte betraktas som&lt;br&gt;krigsmateriel i Sverige. Häribiand återfinns ett antal produkter som med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från tidigare angivna kriterier inte kan anses utgöra krigsmate-&lt;br&gt;riel. En sådan utvidgning av den svenska krigsmaterielförteckningen skulle,&lt;br&gt;med oförändrade riktlinjer för tillståndsgivning, innebära en oönskad för-&lt;br&gt;ändring av den svenska utförselpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser dock att det finns skäl att regeringen vid fastställandet av krigs-&lt;br&gt;materielförteckningen tar hänsyn till det krigsmaterielbegrepp som tillämpas&lt;br&gt;av länderna inom EG. Detta utgör enligt min bedömning ett starkt skäl till&lt;br&gt;en indelning av krigsmaterielen i två kategorier med utgångspunkt från dess&lt;br&gt;förstörelsebringande verkan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Kategoriindelning av krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Krigsmaterielen indelas i två kategorier, krigsmate-&lt;br&gt;riel för strid och övrig krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppsutredningen finner det inte lämpligt att föreslå en kategoriindel-&lt;br&gt;ning av krigsmaterielen med utgångspunkt i om dess karaktär är defensiv&lt;br&gt;eller offensiv, med därtill kopplad differentiering av besluten i utförselären-&lt;br&gt;den. Den föreslår däremot en indelning i två kategorier med hänsyn till ma-&lt;br&gt;terielens förstörelsebringande effekt, ”Krigsmateriel” och ”Med krigsmate-&lt;br&gt;riel jämställd materiel”. Till den första gruppen hänförs härvid vapen och&lt;br&gt;vapensystem, ABC-stridsmedel, vapenbärare, elektronisk utrustning för in-&lt;br&gt;riktning och styrning av militära vapen samt krut och sprängämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den andra gruppen, dvs. produkter jämställda med krigsmateriel, hän-&lt;br&gt;förs störnings- och röjningsmateriel, vissa fortifikatoriska anläggningar och&lt;br&gt;tillverkningsanläggningar, vissa delsystem och insatsvaror samt viss övnings-&lt;br&gt;materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar att avsikten med denna indelning av krigsmaterielen&lt;br&gt;i två huvudgrupper är att vid utformningen av det nya regelverket använda&lt;br&gt;ord och beteckningar som i möjligaste mån ansluter till gällande språkbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan om kategoriindelning har kommenterats av&lt;br&gt;FOA, FFV och försvarsindustriföreningen, som delar utredningens förslag&lt;br&gt;att någon indelning som grundar sig på en bedömning av materielens defen-&lt;br&gt;siva/offensiva karaktär inte bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad uppdelningen i de två grupperna ”krigsmateriel” resp, ”med krigsma- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;teriel jämställd materiel” beträffar är reaktionen hos flertalet remissinstan-&lt;br&gt;ser negativ. Det bör dock uppmärksammas att invändningarna delvis hänför&lt;br&gt;sig till utredningens förslag att denna kategoriindelning även skall införas i&lt;br&gt;lagen. Svea hovrätt påpekar således att lagtexten genom förslaget tyngs och&lt;br&gt;förordar en grupp ”krigsmateriel”. RÅ delar denna uppfattning liksom&lt;br&gt;FOA, som framhåller att begreppet ”jämställd med krigsmateriel” i sig är&lt;br&gt;mycket oklart och ifrågasätter om en indelning av denna art behövs, särskilt&lt;br&gt;som den inte av utredningen föreslås vara kopplad till någon särskild princip&lt;br&gt;för tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm är positiv till den föreslagna gruppindelningen&lt;br&gt;liksom ÖB och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som begreppsutredningen har redovisat är den&lt;br&gt;militärt använda materielen mångskiftande och sträcker sig från rent civila&lt;br&gt;förnödenheter till mycket speciella förstörelsebringande vapensystem. Jag&lt;br&gt;har tidigare redovisat min bedömning av de kriterier som bör tillämpas vid&lt;br&gt;fastställandet av sådan materiel som skall anses utgöra krigsmateriel. Hithö-&lt;br&gt;rande produkter kan naturligtvis uppdelas i undergrupper/kategorier efter&lt;br&gt;olika kriterier. Utredningen har föreslagit att den icke direkt förstörelse-&lt;br&gt;bringande materielen skall särskiljas genom att den benämns ”med krigsma-&lt;br&gt;teriel jämställd materiel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har vi sedan utförselförbud för krigsmateriel infördes behandlat&lt;br&gt;den i krigsmaterielförteckningen upptagna materielen som en kategori pro-&lt;br&gt;dukter. I den förteckning som gällde fram till år 1967 indelades materielen&lt;br&gt;dock i undergrupper enligt den statistiska varuförteckningen eller teknisk&lt;br&gt;samhörighet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU påpekar i sitt betänkande avseende kategoriindelning att det i de&lt;br&gt;rådande riktlinjerna har gjorts skillnad på offensiv och defensiv materiel.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att man som ett av flera led i bedömningen av ett en-&lt;br&gt;skilt land bör väga in materielens art och vilken betydelse den har för landets&lt;br&gt;s.k. militära potential, dvs. dess rustningsnivå och sammansättning av krigs-&lt;br&gt;materiel. Denna aspekt kan enligt utredningens mening även ha betydelse&lt;br&gt;som ett komplement till slutanvändarintyg eller motsvarande när det gäller&lt;br&gt;att förvissa sig om att materiel avses för mottagarlandets egna behov. KMU&lt;br&gt;anser vidare att de utrikespolitiska skäl som kan anföras mot export av krigs-&lt;br&gt;materiel torde ha mindre tyngd i fråga om viss materiel utan förstörelse-&lt;br&gt;bringande egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken funktion den enskilda produkten har i det totala militära stridsför-&lt;br&gt;loppet bör, som jag tidigare har redovisat, utgöra en av bedömningsgrun-&lt;br&gt;derna för frågan om en produkt utgör krigsmateriel eller ej. En grundläg-&lt;br&gt;gande bedömning bör avse frågan om hur aktivt en viss produkt medverkar&lt;br&gt;till att uppnå stridsverksamhetens yttersta syfte, dvs. att åstadkomma förstö-&lt;br&gt;relse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom de materielgrupper som med dessa och andra bedömnings-&lt;br&gt;grunder utgör krigsmateriel, finns det skillnader i närheten till stridsförlop-&lt;br&gt;pet. Detta motiverar enligt min uppfattning en indelning av krigsmaterielen&lt;br&gt;i två kategorier. De förstörelsebringande vapnen och vapensystemen, deras&lt;br&gt;omedelbara stödsystem samt de krut och sprängmedel och kemiska och bio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;logiska substanser som kan utgöra verkansmediet för sådana vapen skulle då&lt;br&gt;hänföras till en kategori ”krigsmateriel för strid”. Den andra kategorin, som&lt;br&gt;bör benämnas ”övrig krigsmateriel” kommer då att omfatta resterande ma-&lt;br&gt;teriel, som inte har förstörelsebringande egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har framhållit finns det praktiska skäl att vid fastställan-&lt;br&gt;det av krigsmaterielförteckningen också ta hänsyn till det krigsmaterielbe-&lt;br&gt;grepp som tillämpas i andra länder med vilka Sverige har mer omfattande&lt;br&gt;samarbete, bl.a. inom EG. Flera EG-länder, däribland Tyskland, tillämpar&lt;br&gt;en uppdelning av krigsmaterielen enligt motsvarande principer Som jag här&lt;br&gt;redovisat. En liknande uppdelning tillämpas också i Norge, USA m.fl. län-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kategoriindelning framstår också som önskvärd med hänsyn till den&lt;br&gt;internationella registrering av vapenhandeln i FN-regi som införs under&lt;br&gt;detta år. Enligt föreliggande resolution skall denna registrering inledningsvis&lt;br&gt;omfatta vissa tyngre förstörelsebringande vapensystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot denna bakgrund att krigsmaterielen bör indelas i två katego-&lt;br&gt;rier, krigsmateriel för strid resp, övrig krigsmateriel. Jag kommer i följande&lt;br&gt;avsnitt att redovisa mina närmare bedömningar av vilka materielslag som&lt;br&gt;bör hänföras till de olika kategorierna. Den kategoriindelning jag här före-&lt;br&gt;slår skall också ses mot bakgrund av de förslag till riktlinjer, baserade på vad&lt;br&gt;som anförts av KMU, som jag kommer att redovisa närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Krigsmateriel för strid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kategorin krigsmateriel för strid bör enligt min mening ingå materiel,&lt;br&gt;ammunition och explosiva varor som militärt kan utnyttjas för förstörelse-&lt;br&gt;bringande verkan i strid. Som jag tidigare har anfört innebär detta att huvud-&lt;br&gt;delen av de produkter som upptas i de tio första positionerna i den nuva-&lt;br&gt;rande förteckningen bör ingå i denna kategori. Härutöver bör tillkomma&lt;br&gt;strålvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser finkalibriga vapen bör halv- och helautomatiska gevär, kulspru-&lt;br&gt;tepistoler och kulsprutor ingå i denna kategori, medan pistoler samt jakt-&lt;br&gt;och sportskyttevapen bör föras till kategorin övrig krigsmateriel. Positio-&lt;br&gt;nerna artilleripjäser, ammunition samt robotar, raketer, torpeder, minor och&lt;br&gt;bomber, ABC-stridsmedel och sprängämnen anser jag med smärre undantag&lt;br&gt;bör föras till kategorin krigsmateriel för strid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gruppen materiel för stridsledning anser jag att en uppdelning är moti-&lt;br&gt;verad. Denna bör innebära att eldledningsutrustningar och styrsystem för&lt;br&gt;vapen och vapensystem förs till kategorin krigsmateriel för strid, medan öv-&lt;br&gt;rig stridsledningsmateriel som inte står i omedelbart samband med en förstö-&lt;br&gt;relsebringande verkan förs till kategorin övrig krigsmateriel. Uppdelningen&lt;br&gt;bör i princip följa den av krigsmaterielbegreppsutredningen föreslagna defi-&lt;br&gt;nitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också inom produktområdena fartyg, flygplan och fordon anser jag att en&lt;br&gt;uppdelning bör ske. Till kategorin krigsmateriel för strid bör föras sådana&lt;br&gt;farkoster som är beväpnade eller bepansrade för strid. Farkoster för andra&lt;br&gt;militära uppgifter såsom underhållstransporter, bärgning etc. förs därmed&lt;br&gt;till kategorin övrig krigsmateriel. Likaså bör dit föras lättare beväpnade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kustbevakningsfartyg m.m., som inte är utformade för militära stridshand-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-ländernas krigsmaterielförteckningar utförselkontrolleras för vissa&lt;br&gt;produktkategorier också ”härför särskilt utformad programvara”. Program-&lt;br&gt;vara har inte specifikt angetts i vår nuvarande krigsmaterielförteckning. I&lt;br&gt;samband med propositionsarbetet avseende utförselkontroll av vissa pro-&lt;br&gt;dukter som kan användas i massförstörelsesyfte (prop. 1990/91:97) togs&lt;br&gt;emellertid frågan om programvara upp till behandling. Då gjorda övervä-&lt;br&gt;ganden resulterade i att utförselkontroll infördes för viss programvara. Det&lt;br&gt;finns enligt min uppfattning inte anledning att välja en annan väg när det&lt;br&gt;gäller krigsmateriel. I remissbehandlingen av begreppsutredningen har riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen anfört att frågan om datorprogram bör uppmärksammas i den&lt;br&gt;fortsatta beredningen. Jag anser mot denna bakgrund att särskilt utformad&lt;br&gt;programvara för förstörelsebringande produkter som missiler, bomber, gra-&lt;br&gt;nater och för vapensystem bör utförselkontrolleras. Även för programvara&lt;br&gt;för vissa produkter inom gruppen ”övrig krigsmateriel” kan en utförselkont-&lt;br&gt;roll vara aktuell. Jag återkommer närmare till denna fråga under avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Övrig krigsmateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna kategori anser jag bör hänföras övrig krigsmateriel enligt nuva-&lt;br&gt;rande krigsmaterielförteckning. Den kommer därmed att förutom pistoler&lt;br&gt;och icke automatiska gevär för jakt och sportskytte omfatta bl.a. följande&lt;br&gt;produkter, i den mån de är utformade för militärt bruk, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss utrustning för operativ och taktisk ledning, materiel för störning och&lt;br&gt;röjning, ubåtsbatterier, ubåts- och torpednät, markutrustning och förarut-&lt;br&gt;rustning för stridsflygplan, utrustning för flygburen trupp, militära fordon&lt;br&gt;andra än sådana som är beväpnade eller bepansrade samt IR-utrustning&lt;br&gt;(infrarött ljus), ljusförstärkare och laseravståndsmätare som inte ingår i eld-&lt;br&gt;ledningsutrustning, viss fotomateriel, viss personlig skyddsutrustning mot&lt;br&gt;stridsmedel, viss övningsmateriel samt övningsammunition och viss annan,&lt;br&gt;icke förstörelsebringande ammunition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kategorin övrig krigsmateriel bör också föras vissa utrustningar för&lt;br&gt;produktion m.m. av krigsmateriel liksom flertalet delar och komponenter till&lt;br&gt;krigsmateriel. Produktområdet broar m.m. bör utgå helt ur förteckningen.&lt;br&gt;Endast Sverige tar för närvarande specifikt upp denna produktgrupp i sin&lt;br&gt;förteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmaterielbegreppsutredningen har föreslagit att också vissa fortifika-&lt;br&gt;toriska anläggningar skall utgöra krigsmateriel. Fortifikationsförvaltningen&lt;br&gt;(FortF) har i sitt remissyttrande anfört att en åtskillnad bör göras mellan fas-&lt;br&gt;tighetskomponenten i en fortifikatorisk anläggning och de vapen, maskiner&lt;br&gt;och utrustningar som ingår där. Endast de senare bör enligt FortF kunna ut-&lt;br&gt;göra krigsmateriel. FortF framhåller bl.a. att den s.k. fastighetskomponen-&lt;br&gt;ten i en fortifikatorisk anläggning inte primärt är konstruerad för vapenin-&lt;br&gt;sats, utan för att skydda och ge uthållighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag avservissa men inte alla typer av fortifikatoriska an-&lt;br&gt;läggningar. Det gäller de som primärt är konstruerade för vapeninsats eller&lt;br&gt;direkt ledning av sådan insats. Enligt förslaget faller däremot inte t.ex. led-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningscentraler för taktisk ledning, skyddsrum för personal och materiel eller&lt;br&gt;lagringsanläggningar in under denna definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att det i praktiken knappast kan bli aktuellt med&lt;br&gt;fysisk utförsel av en anläggning av här definierat slag. Klassificeringen kan&lt;br&gt;däremot få betydelse i den mån ett svenskt företag t.ex. skulle vilja etablera&lt;br&gt;licenssamarbete, genomföra konstruktionsuppdrag eller ingå metodutveck-&lt;br&gt;lingsavtal eller liknande med en part i annat land. Utredningen menar att&lt;br&gt;regeringen härigenom skulle beredas möjlighet att tillståndspröva konstruk-&lt;br&gt;tionsverksamhet avseende sådana anläggningar utförda i landet för någon i&lt;br&gt;utlandet. I den typ av anläggningar som åsyftas är de skydds- och uthållig-&lt;br&gt;hetsfaktorer som FortF angett i sitt remissvar enligt min mening en väsentlig&lt;br&gt;del. Jag delar därför utredningens uppfattning och anser att sådana anlägg-&lt;br&gt;ningar bör hänföras till kategorin övrig krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har en EG-anpassning av krigsmaterielförteckningen&lt;br&gt;diskuterats. I avvaktan på en slutlig gemensam EG-förteckning bör viss ut-&lt;br&gt;rustning, som inte utgör krigsmateriel enligt vår nuvarande förteckning, men&lt;br&gt;som ingår i EG-ländernas förteckningar, tillföras i förteckningen över övrig&lt;br&gt;krigsmateriel. I första hand berör detta materiel inom områdena elektronik&lt;br&gt;och fordonsmateriel, där gränsen mellan civil utrustning och krigsmateriel&lt;br&gt;är diffus och där den norm som tillämpas bland flertalet EG-länder är mer&lt;br&gt;restriktiv än den svenska. Även inom några andra områden bör en vidgning&lt;br&gt;av krigsmaterielbegreppet övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således bör enligt min uppfattning för militärt bruk utformad elektronik&lt;br&gt;och elektro-optisk materiel för observation, igenkänning och identifiering&lt;br&gt;samt utrustning för integrering av sådana sensorer utgöra krigsmateriel och&lt;br&gt;föras till kategorin övrig krigsmateriel. För militärt bruk utformad materiel&lt;br&gt;kännetecknas inom detta område härvid bl.a. av att den är skyddad mot av-&lt;br&gt;siktlig elektromagnetisk störning eller ati särskilda åtgärder vidtagits för att&lt;br&gt;minska risken för upptäckt av den emitterade elektromagnetiska strål-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom fordonsområdet skiljer sig inte EG-ländernas definition nämnvärt&lt;br&gt;från den nuvarande svenska. Tillämpningen synes dock i synnerhet på se-&lt;br&gt;nare tid ha blivit striktare. För svenskt vidkommande bör detta enligt min&lt;br&gt;uppfattning innebära att en klarare produktdefinition på fordonsområdet&lt;br&gt;bör eftersträvas som grund för klassificeringen. Enligt min bedömning bör&lt;br&gt;produktgruppen beskrivas som för militärt bruk utformade eller modifierade&lt;br&gt;fordon, varvid med modifierad menas att en strukturell, mekanisk eller&lt;br&gt;elektrisk ändring skett som inneburit att åtminstone en militär komponent&lt;br&gt;tillförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra områden inom vilka en vidgning av krigsmaterielbegreppet bör&lt;br&gt;övervägas är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utrustning för försvar mot biologiska och kemiska stridsmedel och för&lt;br&gt;upptäckt och identifiering av sådana stridsmedel. Häri inbegrips bl.a.&lt;br&gt;varnings- och identifieringsutrustningar och motmedel mot nervgaser;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kemiska produkter inom krut-, sprängämnes- och det pyrotekniska om-&lt;br&gt;rådet vilka har militär använding eller utgör väsentliga halvfabrikat för&lt;br&gt;tillverkning av militära produkter inom området;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- viss ubåtsutrustning, bl.a. ubåtsmotorer särskilt utformade för militärt Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;bruk samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- viss övrig elektronisk utrustning utformad för militärt bruk, bl.a. störut-&lt;br&gt;rustning inom radioområdet, och viss kryptoutrustning för datorer och&lt;br&gt;signalverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga här uppräknade materielgrupper bör sådan materiel som klassi-&lt;br&gt;ficeras som krigsmateriel hänföras till kategorin övrig krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av den slutliga förteckningen bör beslutas av regeringen.&lt;br&gt;En sådan förteckning kan komma att ytterligare anpassas t.ex. till EG:s nor-&lt;br&gt;mer, om gemensamma sådana skulle beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de föreslagna nya klassificeringsreglerna kommer vissa produkter,&lt;br&gt;som hittills ej varit klassificerade som krigsmateriel, att i framtiden kräva&lt;br&gt;utförseltillstånd. Jag anser att regeringen vid sin handläggning av ärenden&lt;br&gt;rörande tillstånd till utförsel av krigsmateriel och annan utlandssamverkan&lt;br&gt;därvid bör ta hänsyn till de affärskontrakt som kan ha ingåtts före de nya&lt;br&gt;klassificeringsreglerna och att, där så är skäligt, tillstånd övergångsvis bevil-&lt;br&gt;jas till fortsatt utförsel enligt gällande kontrakt, även om utförsel av ny mate-&lt;br&gt;riel till vederbörande mottagarland i övrigt inte kommer i fråga enligt de utri-&lt;br&gt;kespolitiska riktlinjerna. Jag förutser samtidigt att sådana övergångsvisa&lt;br&gt;hänsyn kommer att aktualiseras endast i begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Den svenska krigsmaterielindustrin och behovet&lt;br&gt;av utlandssamverkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En inhemsk försvarsindustri utgör en väsentlig till-&lt;br&gt;gång i den svenska säkerhetspolitiken. För att kunna upprätthålla för&lt;br&gt;det svenska försvarsbehovet nödvändig kompetens bör möjlighet fin-&lt;br&gt;nas till utlandssamverkan inom ramen för en försvars-, utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitisk helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående struktureringen av svensk försvarsindustri måste äga&lt;br&gt;rum på samma villkor som inom andra branscher. Administrativa åt-&lt;br&gt;gärder, t.ex. omställningsfonder, bör avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU konstaterar att riksdagen bedömt att en livskraftig försvarsindustri&lt;br&gt;är nödvändig för att fullfölja den svenska försvars- och säkerhetspolitiken,&lt;br&gt;men att vi, i enlighet med våra strävanden att främja en fredlig utveckling i&lt;br&gt;vår omvärld, skall eftersträva en restriktiv vapenexportpolitik. Utredningen&lt;br&gt;gör bedömningen att internationell samverkan är nödvändig för att försvars-&lt;br&gt;industrins livskraft skall kunna vidmakthållas men anser att sådan samver-&lt;br&gt;kan inte bör få leda till utveckling och tillverkning enbart inriktad på ut-&lt;br&gt;ländska marknader. Det svenska försvarets utvecklingsuppdrag och seriebe-&lt;br&gt;ställningar bör enligt KMU utgöra en regulator för verksamhetens storlek.&lt;br&gt;Varken en begränsning av exportmarknaden, t.ex. till de nordiska länderna&lt;br&gt;och de neutrala staterna i Europa, eller av exporten av vissa kategorier krigs-&lt;br&gt;materiel, är realiserbara lösningar. KMU konstaterar att så länge den tradi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionella inriktningen av försvars- och utrikespolitiken består, är den nuva-&lt;br&gt;rande avvägningen mellan skälen för och emot vapenexport rimlig och ända-&lt;br&gt;målsenlig. Därför bör enligt utredningen mer omfattande ytterligare restrik-&lt;br&gt;tioner för försvarsindustrins utlandssamverkan övervägas endast om kravet&lt;br&gt;på upprätthållandet av en livskraftig inhemsk sådan industri ändras i grun-&lt;br&gt;den. Utredningen understryker att staten, som enda inhemske köpare och&lt;br&gt;som tillståndsgivare när det gäller viss utlandssamverkan har ett särskilt an-&lt;br&gt;svar för utvecklingen inom försvarsindustrin, bl.a. vad avser sysselsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att den svenska vapenexporten av konkurrens-&lt;br&gt;skäl kommer att minska med undantag för tekniskt avancerad materiel, och&lt;br&gt;att en sådan utveckling innebär ökade kostnader och behov av utländsk tek-&lt;br&gt;nik. Man förutser därför att vapenexporten får ett ökat inslag av internatio-&lt;br&gt;nellt samarbete och annat kunskapsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämsides med krigsmaterielexportutredningen utarbetades, som inled-&lt;br&gt;ningsvis angetts, på särskilt uppdrag två rapporter, ”Företagsekonomiska ef-&lt;br&gt;fekter av svensk vapenexport” av professor Peter Jennergren samt ”Sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska synpunkter på svensk vapenexport” av professor Lennart&lt;br&gt;Hjalmarsson. Rapporterna redovisas i KMU:s betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten ”Företagsekonomiska effekter av svensk vapenexport” disku-&lt;br&gt;teras dels bidragseffekten, dels priseffekten. Det konstateras att om man&lt;br&gt;önskar upprätthålla en nationell försvarsindustri måste denna vara större än&lt;br&gt;vad som kan beläggas med beställningar enbart från det svenska försvaret.&lt;br&gt;Rapporten visar att det bidrag krigsmaterielexporten ger för att täcka kost-&lt;br&gt;naderna för industrins upprätthållande är mycket stort, och att det inte vore&lt;br&gt;möjligt att bibehålla industrin genom bidrag i denna storleksordning i stället&lt;br&gt;för export. Detta skulle medföra en ”drift i malpåse” och på lång sikt en av-&lt;br&gt;veckling av viktiga kompetenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten diskuteras också om civil produktion inom försvarsindustrin&lt;br&gt;skulle kunna vara ett alternativ till försvarsmaterielexport. Slutsatsen är att&lt;br&gt;civil produktion bara kan utgöra ett marginellt alternativ till export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten på det svenska försvarets upphandlingskostnader om vapenex-&lt;br&gt;porten minskar eller upphör är enligt rapporten svårbedömd. Denna prisef-&lt;br&gt;fekt konstateras vara principiellt mindre viktig än bidragseffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten ”Samhällsekonomiska synpunkter på svensk vapenexport” vi-&lt;br&gt;sar att skillnaden mellan företagsekonomiska och samhällsekonomiska kost-&lt;br&gt;nader för begränsningar i vapenexporten är mycket svår att uppskatta nume-&lt;br&gt;riskt men att den sannolikt är liten. Det framhålls att den omställning av pro-&lt;br&gt;duktionen som blir följden av ett exportförbud kan leda till höga kostnader&lt;br&gt;i form av regional- och industripolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de försvarsekonomiska kostnaderna av ett exportförbud kon-&lt;br&gt;stateras i rapporten att det inte låter sig avgöra i vilken grad försvarets ut-&lt;br&gt;veckling och ekonomi kommer att påverkas av variationer i storleken på den&lt;br&gt;svenska vapenexporten och vapenproduktionen. Det existerar inget enkelt&lt;br&gt;samband mellan försvarets ekonomi och den svenska vapenproduktionens&lt;br&gt;ekonomi. I rapporten skisseras två scenarier i ett läge där huvuddelen av&lt;br&gt;svensk vapenindustri har lagts ner. I det ena, där försvaret kan upphandla i&lt;br&gt;fri internationell konkurrens, kan de försvarsekonomiska effekterna bli po-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitiva och därmed uppväga andra negativa effekter. I det andra, där den&lt;br&gt;kvarvarande vapenindustrin skall subventioneras via försvarsanslagen, blir&lt;br&gt;effekterna för försvarets ekonomi negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om omställning av försvarsindustrin till civil produktion har under&lt;br&gt;det senaste årtiondet behandlats i flera utredningar och rapporter. I detta&lt;br&gt;sammanhang har KMU enligt sina direktiv bl.a. behandlat rapporten ”En&lt;br&gt;politik för nedrustning och utveckling” (Ds 1988:19). Där framlades förslag&lt;br&gt;till åtgärder för bl.a. en omställning från militär till civil produktion som för-&lt;br&gt;beredelse till ett beslut om begränsning av krigsmaterielexporten, med målet&lt;br&gt;att skapa en alternativ civil produktion som kan tillgripas när försvarsbeställ-&lt;br&gt;ningarna inte är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har ingående behandlat frågeställningarna i rapporten och tagit&lt;br&gt;ställning till dess viktigare förslag. Förslaget att företag inom försvarsindu-&lt;br&gt;strin skulle tvingas avsätta medel till en strukturomvandlingsfond avvisas av&lt;br&gt;KMU, som hävdar att en strukturomvandling inom denna industrisektor bör&lt;br&gt;bedrivas på samma sätt som för annan svensk industri. KMU påpekar att&lt;br&gt;företagen här själva har ett ansvar och goda möjligheter att i tid bedöma&lt;br&gt;marknadsförutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU ställer sig tveksam till förslag om att med statliga bidrag stödja en&lt;br&gt;alternativ civil/militär produktion och pekar på att industriell verksamhet&lt;br&gt;måste bedrivas kontinuerligt, att det tar tid att etablera sig på en marknad,&lt;br&gt;samt att förutsättningarna för att vara kvar där är kontinuerlig produktut-&lt;br&gt;veckling, marknadsbearbetning och produktion. Detta innebär enligt KMU&lt;br&gt;att den civila produktionen därför normalt inte ens planenligt kan överges&lt;br&gt;för att tillverka krigsmateriel och sedan återupptas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU kommer till slutsatsen att anpassningar i försvarsindustrin - vare sig&lt;br&gt;de beror på teknisk utveckling eller förändringar när det gäller svensk upp-&lt;br&gt;handling, internationella marknads- och konkurrensförhållanden eller&lt;br&gt;svensk exportreglering - inte kan betraktas annorlunda än motsvarande si-&lt;br&gt;tuation i andra branscher. Utredningen ställer sig därför inte bakom tanken&lt;br&gt;på att få till stånd en omställning av försvarsindustrin på administrativ väg&lt;br&gt;genom t.ex. omställningsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den reservation av Gunnel Jonäng som har fogats vid betänkandet anför&lt;br&gt;hon, mot bakgrund av att hon anser att staten har ett särskilt ansvar för de&lt;br&gt;anställda inom försvarsindustrin, att samhället tillsammans med berörda&lt;br&gt;företag bör utarbeta konkreta handlingsalternativ och skapa instrument för&lt;br&gt;en stegvis genomförd omställning. Reservanten föreslår även att omställ-&lt;br&gt;ningsfonder inrättas som stöd för de företag och orter, där exporten har stor&lt;br&gt;betydelse, genom att viss procent av värdet av företagets krigsmaterielexport&lt;br&gt;avsätts för detta ändamål. Statens ansvar skall, enligt reservantens förslag,&lt;br&gt;manifesteras genom ett kraftigt budgetanslag till dessa fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Till utredningens uppfattning att upprätthållandet av&lt;br&gt;en livskraftig svensk försvarsindustri förutsätter olika former av utlandssam-&lt;br&gt;verkan, inkl, export, ansluter sig ett stort antal remissinstanser. FOA, Af-&lt;br&gt;färsverket FFVoch ett antal länsstyrelser delar således denna uppfattning lik-&lt;br&gt;som ÖB, som pekar på försvarsindustrins betydelse för den svenska säker-&lt;br&gt;hetspolitiken. ÖCB betonar försvarsindustrins betydelse även för den civila&lt;br&gt;beredskapen och FMV hävdar att pågående omstrukturering och den ökade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komplexiteten hos moderna försvarssystem ökar behovet av utlandssamver- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;kan. Även Industriförbundet, Försvarsindustriföreningen, Statsanställdas&lt;br&gt;förbund och KK betonar behovet av utlandssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra remissinstanser intar en mer kritisk hållning. Forskningspolitiska&lt;br&gt;institutionen vid Universitetet i Lund anser bl.a. inte att argumenteringen&lt;br&gt;kring det säkerhetspolitiska behovet av export är övertygande. SSKF och&lt;br&gt;SSU hävdar att utredningen inte följt det mer restriktiva synsätt som angetts&lt;br&gt;i direktiven, utan att betänkandet snarast andas en vilja till ökad export. SSU&lt;br&gt;anser att utredningens förslag i detta avseende kommer att få en internatio-&lt;br&gt;nalisering av den svenska försvarsindustrin som oönskad effekt. SSU anser&lt;br&gt;därför inte att utredningen kan ligga till grund för ett ställningstagande rö-&lt;br&gt;rande inriktningen av den svenska vapenexporten. FPK och IKFF anser att&lt;br&gt;den svenska krigsmaterielexporten bör minska och på sikt upphöra. IKFF&lt;br&gt;och Kristna fredsrörelsen anser, i motsats till utredningen, att krigsmateriel-&lt;br&gt;exporten skadar Sveriges trovärdighet inom nedrustningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser omställning till civil produktion ansluter sig Affärsverket FFV&lt;br&gt;och FOA till utredningens synpunkter. Flera länsstyrelser liksom Statsanställ-&lt;br&gt;das förbund betonar statens särskilda ansvar för de anställda inom försvars-&lt;br&gt;industrin. CKF, FPK, SSKF, SSU, IKFF, Kristna fredsrörelsen, Svenska kyr-&lt;br&gt;kans centralstyrelse, Sveriges frikyrkoråd och Svenska Freds- och Skiljedoms-&lt;br&gt;föreningen uttalar sig för etablerandet av omställningsfonder och för en om-&lt;br&gt;ställning av försvarsindustrin. SSKF anser inte att utredningen i detta av-&lt;br&gt;seende följt sina direktiv och i tillräcklig utsträckning beaktat de förslag som&lt;br&gt;framförts i ”En politik för nedrustning och utveckling”. Man kräver att 2 %&lt;br&gt;av vapenexportens värde avsätts till fonder för utveckling av civil produk-&lt;br&gt;tion. SSU motsätter sig att staten ger stöd till försvarsmaterielföretagen i&lt;br&gt;händelse av en sviktande vapenmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Sverige har en avancerad krigsmaterielindustri&lt;br&gt;som omfattar flertalet materielområden. Sveriges självförsörjningsgrad med&lt;br&gt;försvarsmateriel har av tradition varit hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsindustrin genomgår för närvarande en period av anpassningar och&lt;br&gt;strukturförändringar. Regeringen har nyligen lagt fram en proposition om&lt;br&gt;totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 (prop.&lt;br&gt;1991/92:102). Riksdagen tar i särskild ordning ställning till vad som i proposi-&lt;br&gt;tionen redovisas om bl.a. regeringens syn på försvarsindustrins betydelse för&lt;br&gt;den svenska säkerhetspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som har anförts i nämnda proposition, och med hän-&lt;br&gt;syn till vad utredningen har kommit fram till i fråga om behovet av export&lt;br&gt;och annan utlandssamverkan på krigsmaterielområdet, liksom vad remissin-&lt;br&gt;stanserna anfört, vill jag för egen del anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inhemsk försvarsindustri utgör en väsentlig tillgång i den svenska sä-&lt;br&gt;kerhetspolitiken. En hög egen förmåga att tillgodose det svenska försvarets&lt;br&gt;behov av materiel bidrar till att skapa respekt för Sveriges vilja och förmåga&lt;br&gt;att föra en fast och konsekvent utrikes- och säkerhetspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya politiska situationen i ett Europa och en omvärld i övrigt som&lt;br&gt;förändras skapar nya möjligheter för deltagande också i utrikes- och säker-&lt;br&gt;hetspolitiskt samarbete med andra europeiska stater. Regeringen har under-&lt;br&gt;strukit att Sverige skall föra en politik med klar europeisk identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kommer den svenska säkerhetspolitiken under överskådlig tid Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;att behöva inriktas på att vi på egen hand skall försvara vårt territorium. Vårt&lt;br&gt;defensivt inriktade försvar, liksom det svenska värnpliktssystemet, geogra-&lt;br&gt;fiska och klimatiska förhållanden m.m. ställer särskilda krav på vapensyste-&lt;br&gt;men. Vi måste också under kris och krig själva kunna tillverka och under-&lt;br&gt;hålla vapen och annan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba utvecklingen av modern högteknologi kännetecknas av höga&lt;br&gt;kostnader och minskande skillnader mellan militär och civil teknologi. En&lt;br&gt;stark kompetens på det högteknologiska området måste tillmätas stor säker-&lt;br&gt;hetspolitisk betydelse. Sverige är för sin teknologiförsöijning på många om-&lt;br&gt;råden emellertid hänvisat till olika former av internationellt samarbete.&lt;br&gt;Detta gäller inte minst på det försvarsteknologiska området. Sverige har en-&lt;br&gt;ligt regeringens bedömning ett starkt säkerhetspolitiskt behov av att i ökad&lt;br&gt;utsträckning delta i det internationella forsknings- och utvecklingssamarbete&lt;br&gt;som härvid pågår, inte minst mellan länderna i EG. Här bör också erinras&lt;br&gt;om vårt betydande samarbete på teknologiområdet med Förenta Staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för deltagande i internationellt samarbete torde vara att&lt;br&gt;vaije part förmår tillföra kompetens som bedöms som viktig för samarbetet&lt;br&gt;som helhet. Den svenska försvarsindustrin måste därför ges förutsättningar&lt;br&gt;att kunna upprätthålla en så hög kompetens att den är intressant som samar-&lt;br&gt;betspartner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger dock enligt min mening inte skäl för svensk försvarsindust-&lt;br&gt;rien utlandssamverkan med mindre denna tillgodoser väsentliga svenska för-&lt;br&gt;svars- och säkerhetspolitiska mål och behov. Det ligger inte inom mitt an-&lt;br&gt;svarsområde inom regeringen att ange de kompetenser och produktionsre-&lt;br&gt;surser som på sikt bör finnas inom landet. Riksdagen tar i särskild ordning&lt;br&gt;ställning till de förslag i detta hänseende som regeringen har lagt fram (prop.&lt;br&gt;1991/92:102). Jag vill i detta sammanhang dock understryka, att den svenska&lt;br&gt;krigsmaterielindustrins tillverkning och utveckling, antingen den sker på&lt;br&gt;egen hand eller i samverkan med utlandet, skall främja den tekniska kompe-&lt;br&gt;tens och kapacitet som kan nyttiggöras för vår egen försvarsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera tidigare utredningar på försvarsmaterielområdet har, i likhet med&lt;br&gt;vad som kommer till uttryck i nu föreliggande betänkande, pekat på samban-&lt;br&gt;det mellan försvarsindustrins förmåga att tillgodose det svenska försvarets&lt;br&gt;behov av materiel och industrins möjligheter att kunna exportera. Endast&lt;br&gt;härigenom kan kompetens och kapacitet att inom landet utveckla och till-&lt;br&gt;verka materiel för det svenska försvaret säkerställas. Jag finner inte skäl att&lt;br&gt;göra någon annan bedömning. Export av krigsmateriel och annan utlands-&lt;br&gt;samverkan bör kunna ske i den omfattning som är betingad av våra försvars-&lt;br&gt;och säkerhetspolitiska mål och behov och inom ramen för Sveriges allmänna&lt;br&gt;utrikespolitiska principer. Jag kommer senare (avsnitt 6) att närmare redo-&lt;br&gt;visa min bedömning av de riktlinjer som bör iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att KMU, som därvid har beaktat de särskilda eko-&lt;br&gt;nomrapporterna, har avvisat åtgärder för att via förtida statliga åtgärder för-&lt;br&gt;bereda en omställning av försvarsindustrin. KMU anser, med ett betonande&lt;br&gt;av statens särskilda ansvar för denna industrigren, att försvarsindustrin vid&lt;br&gt;behov skall strukturrationaliseras efter samma principer som annan svensk&lt;br&gt;industri. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den uppfattning som utredningen gett uttryck för. Som framgår&lt;br&gt;av bl.a. regeringens proposition om försvarets framtida inriktning, som tidi-&lt;br&gt;gare har nämnts, pågår för närvarande en omfattande strukturering av den&lt;br&gt;svenska försvarsindustrin. Den anpassning som kommer att bli nödvändig -&lt;br&gt;till följd av teknisk utveckling, förändringar när det gäller svensk upphand-&lt;br&gt;ling, internationella marknadsförhållanden eller regleringen av denna indu-&lt;br&gt;stris utlandssamverkan - sker på samma villkor som inom andra branscher.&lt;br&gt;Även med beaktande av att staten har ett särskilt ansvar för denna industri-&lt;br&gt;gren måste åtgärder för att på administrativ väg, genom t.ex. omställnings-&lt;br&gt;fonder, styra denna strukturering avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Riktlinjer för krigsmaterielexport och annan&lt;br&gt;utlandssamverkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan&lt;br&gt;samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges&lt;br&gt;endast om sådan utförsel eller samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets be-&lt;br&gt;hov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt&lt;br&gt;önskvärd, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespo-&lt;br&gt;litik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på regeringen&lt;br&gt;att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omstän-&lt;br&gt;digheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande prin-&lt;br&gt;ciperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med&lt;br&gt;eller export till de nordiska länderna, de traditionellt neutrala län-&lt;br&gt;derna i Europa och länderna inom den Europeiska Gemenskapen.&lt;br&gt;Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstäm-&lt;br&gt;melse med Sveriges säkerhetspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auk-&lt;br&gt;toriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvän-&lt;br&gt;darintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) före-&lt;br&gt;ligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen&lt;br&gt;har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigs-&lt;br&gt;materiel skall i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan&lt;br&gt;materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt&lt;br&gt;krigsmateriellagen skall inte beviljas om det skulle strida mot interna-&lt;br&gt;tionell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s&lt;br&gt;säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat&lt;br&gt;under krig (ovillkorliga hinder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamver-&lt;br&gt;kan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där&lt;br&gt;omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekom-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan ut-&lt;br&gt;landssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsma-&lt;br&gt;teriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad&lt;br&gt;konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller&lt;br&gt;ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda&lt;br&gt;till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som öv-&lt;br&gt;rig krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väp-&lt;br&gt;nad konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller&lt;br&gt;det i landet förekommer omfattande och grova kränkningar av&lt;br&gt;mänskliga rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid ovill-&lt;br&gt;korliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad&lt;br&gt;konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantags-&lt;br&gt;vis bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlå-&lt;br&gt;tas om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med princi-&lt;br&gt;perna och målen för Sveriges utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med veder-&lt;br&gt;börligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder&lt;br&gt;möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition,&lt;br&gt;som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskä-&lt;br&gt;ligt att inte ge tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveck-&lt;br&gt;ling eller tillverkning av krigsmateriel skall tillståndsbedömningen&lt;br&gt;utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samar-&lt;br&gt;betslandet, som följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hin-&lt;br&gt;der uppstår. Om ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter ex-&lt;br&gt;port från samarbetslandet till tredje land bör fråga om sådan export,&lt;br&gt;i den mån slutprodukten i fråga har en övervägande svensk identitet,&lt;br&gt;bedömas i enlighet med riktlinjerna för sådan export från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör&lt;br&gt;export från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för&lt;br&gt;samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt försvars-&lt;br&gt;politiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är en&lt;br&gt;förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från&lt;br&gt;samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land&lt;br&gt;även i övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlands-&lt;br&gt;samverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskom-&lt;br&gt;melse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överens-&lt;br&gt;kommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna: Medborgarkommissionen föreslog att det principiella för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budet mot krigsmaterielexport skulle bibehållas och att de hittillsvarande&lt;br&gt;riktlinjerna skulle ersättas med två allmänna kriterier, vilka båda måste vara&lt;br&gt;uppfyllda för att undantag från exportförbudet skall kunna medges. Till&lt;br&gt;skillnad från riktlinjerna borde dessa kriterier enligt medborgarkommissio-&lt;br&gt;nens uppfattning intas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarkommissionens förslag till kriterier var att export av krigsmate-&lt;br&gt;riel bör kunna tillåtas förutsatt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) den bedöms nödvändig för att trygga en erforderlig försörjning med ma-&lt;br&gt;teriel till det svenska försvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) den är förenlig med principerna och målen för svensk utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU, som i denna fråga har tagit upp medborgarkommissionens förslag&lt;br&gt;till behandling, föreslår två grundläggande kriterier, som till sitt sakinnehåll&lt;br&gt;överensstämmer med medborgarkommissionens förslag (se betänkandet&lt;br&gt;SOU 1989:102 s. 153). KMU anser dock inte - till skillnad från medborgar-&lt;br&gt;kommissionen - att dessa kan ersätta de hittillsvarande riktlinjerna, även om&lt;br&gt;kriterierna i fråga återger två element som bör vara grundläggande i den&lt;br&gt;svenska krigsmaterielexportpolitiken. KMU kommer till slutsatsen att ett&lt;br&gt;principiellt förbud, kompletterat med riktlinjer för tillståndsprövningen, bör&lt;br&gt;bibehållas. KMU påpekar i detta sammanhang att regeringens politiska an-&lt;br&gt;svar är av mer avgörande betydelse än ett juridiskt ansvar och att det bör&lt;br&gt;vara en strävan att göra det politiska ansvaret tydligare. Enligt KMU bör&lt;br&gt;förutsättningarna för undantag från lagens förbud om utförsel mot denna&lt;br&gt;bakgrund inte lagfästas. I den till betänkandet fogade reservationen av Gun-&lt;br&gt;nel Jonäng anför hon att de två övergripande kriterierna bör tas in i utförsel-&lt;br&gt;lagen. Reservanten finner att dessa därigenom bl.a. ges ökad tyngd, och&lt;br&gt;hänvisar vidare till vad Europarådets parlamentariska församling uttalat be-&lt;br&gt;träffande kriterier för vapenexport (se betänkandet ss.170-171).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU finner vidare anledning att se över riktlinjerna och på vissa punkter&lt;br&gt;omformulera och precisera dessa. Utredningens förslag till riktlinjer inne-&lt;br&gt;håller bl.a. en strängare bedömning av stater där mänskliga rättigheter&lt;br&gt;kränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i sina huvuddrag med min bedöm-&lt;br&gt;ning. Utredningen har tagit upp frågan om indelning av krigsmaterielen i två&lt;br&gt;kategorier men i övrigt huvudsakligen utgått från det gällande krigsmateriel-&lt;br&gt;begreppet. Utredningen har dock anfört att i fråga om viss materiel utan för-&lt;br&gt;störelsebringande egenskaper torde det utrikespolitiska huvudkriteriet ha&lt;br&gt;mindre tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt KMU:s förslag&lt;br&gt;till nya samlade riktlinjer för regeringens tillståndsgivning eller lämnat detta&lt;br&gt;utan erinran. Några remissinstanser, bl.a. RRV, har dock framhållit att de&lt;br&gt;föreslagna huvudkriterierna kan vara svåra att tillämpa, om de inte precise-&lt;br&gt;ras. Några remissinstanser, bl.a. FMV, Kungl. krigsvetenskapsakademien&lt;br&gt;och försvarsindustriföreningen anser att det första av de av KMU föreslagna&lt;br&gt;huvudkriterierna - bedöms nödvändigt för att tillgodose det svenska försva-&lt;br&gt;rets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt&lt;br&gt;önskvärd - är för snävt formulerat. Dessa remissinstanser framför att det&lt;br&gt;svenska försvarets behov måste bedömas på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSKF anser att utredningens föreslagna huvudkriterier inte kan godtas ef-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tersom de är otydliga. Även Svenska kyrkans centralstyrelse finner formule-&lt;br&gt;ringen av riktlinjerna oprecis. Liksom Kristna fredsrörelsen yrkar styrelsen&lt;br&gt;på en regel om att svensk vapenexport endast bör ske till demokratiska stater&lt;br&gt;vars militärmakt inte befinner sig utanför det egna landets gränser, med vissa&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har huvudsakligen ställt sig bakom utredningens för-&lt;br&gt;slag att inte införa riktlinjerna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerns kvinnoförbund har dock anfört att lagen bör förses med kravet&lt;br&gt;att dispenser från förbud mot utförsel m.m. inte får stå i strid med princi-&lt;br&gt;perna och målen för svensk utrikespolitik. Även åklagarmyndigheten i Göte-&lt;br&gt;borg har uttalat att en lagfästning kunde minska risken för oklarheter (se&lt;br&gt;vidare remissammanställningen, bilaga ld, avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrättsdelegationen har anfört att betänkandets analys av de folkrättsliga&lt;br&gt;aspekterna är bristfällig. Delegationen pekar framför allt på frågan om de&lt;br&gt;folkrättsliga krav som ställs på en neutral stats vapenexport i krig liksom på&lt;br&gt;konsekvenserna av FN-stadgans folkrättsliga regler. Delegationen utgår från&lt;br&gt;att regeringen under propositionsarbetet kommer att närmare behandla de&lt;br&gt;frågeställningar som är relevanta i ett folkrättsligt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som yttrat sig i fråga om den del av utredningens&lt;br&gt;förslag till nya riktlinjer som avser följdleveranser och reservdelar menar&lt;br&gt;Svenska freds- och skiljedomsföreningen att hela detta stycke skall utgå. För-&lt;br&gt;eningen ser detta som en mycket allvarlig liberalisering av den svenska va-&lt;br&gt;penexportpolitiken. Inte heller SSKF och SSU säger sig kunna acceptera ut-&lt;br&gt;redningens förslag vad avser följdleveranser. SSU ifrågasätter förenligheten&lt;br&gt;med Haag-konventionens neutralitetsbestämmelser. FFU anser å andra si-&lt;br&gt;dan att även vissa underhållstjänster bör jämställas med följdleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som yttrat sig över frågan om utredningens förslag&lt;br&gt;till riktlinjer för bedömningen av avtal om gemensam utveckling och tillverk-&lt;br&gt;ning framhåller FFV att om den svenska regeringen har synpunkter på sam-&lt;br&gt;arbetslandets val av mottagarländer för vidareexport av gemensamt utveck-&lt;br&gt;lad/tillverkad krigsmateriel bör en regeringsöverenskommelse träffas&lt;br&gt;härom. FFV förutsätter att hänsyn tas till inblandade parters nationella lag-&lt;br&gt;stiftning. Försvarsindustriföreningen påpekar vikten av en samlad bedöm-&lt;br&gt;ning i vaije enskilt fall. Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller att det vore av&lt;br&gt;värde att göra en distinktion mellan olika avtalstyper. Här åsyftas skillnaden&lt;br&gt;mellan samarbete som innebär gemensam nyutveckling och sådant samar-&lt;br&gt;bete som avser redan framtaget svenskt systemkunnande. Några remissin-&lt;br&gt;stanser, däribland Sveriges kristna socialdemokraters förbund (SKSF) m.fl.,&lt;br&gt;vänder sig emot att samarbetsprojekt skall kunna leda till tredjelandsexport&lt;br&gt;som inte överensstämmer med de svenska exportreglerna (se remissam-&lt;br&gt;manställningen, bilaga ld, avsnitt 6). SSU framhåller att det bör vara ett ab-&lt;br&gt;solut krav att vidareexport regleras i avtal mellan samarbetslandet och Sve-&lt;br&gt;rige, och att den svenska utgångspunkten skall vara att de svenska riktlin-&lt;br&gt;jerna för vapenexport skall gälla. Folkpartiets kvinnoförbund (FPK) anser&lt;br&gt;att samarbetsavtal bör överensstämma med de svenska utförselriktlinjerna i&lt;br&gt;dessa fall av utlandssamarbete. FPK säger sig vidare inte kunna acceptera&lt;br&gt;att samarbetsavtal skall kunna komma till stånd primärt för att garantera le-&lt;br&gt;veranssäkerhet även i händelse av att samarbetslandet råkar i krig. I detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang åberopas de åtaganden som gjorts i regeringsöverenskommel-&lt;br&gt;sen med Indien om fälthaubitsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har liksom regionåklagarmyndigheten i Karlstad anfört att&lt;br&gt;ett åläggande bör övervägas för berörda svenska företag att underrätta rege-&lt;br&gt;ringen i fall man misstänker att motparten inte följer samarbetsavtalets för-&lt;br&gt;pliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: De element i Sveriges utrikespolitik som av&lt;br&gt;tradition ligger bakom det principiella förbudet mot vapenexport, nämligen&lt;br&gt;en önskan att stå utanför andra länders konflikter, liksom arbetet för rust-&lt;br&gt;ningskontroll, äger alltjämt full giltighet. Häremot står de säkerhets- och&lt;br&gt;försvarspolitiska hänsyn som, i enlighet med vad jag tidigare har anfört i av-&lt;br&gt;snitt 5, enligt min bedömning gör utlandssamverkan nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om riktlinjer för prövningen av ärenden om krigsmaterielexport&lt;br&gt;och övrig utlandssamverkan är grundläggande för statsmakternas befattning&lt;br&gt;med dessa frågor. Jag har tidigare (i avsnitt 3) redogjort för huvuddragen i&lt;br&gt;de i dag tillämpade riktlinjerna för regeringens prövning av ansökningar om&lt;br&gt;undantag från förbudet mot export av krigsmateriel. Riktlinjernas innehåll&lt;br&gt;är i sina huvuddrag detsamma som då de formulerades år 1971 och grundar&lt;br&gt;sig på principer som etablerats långt tidigare. Min uppfattning, som också&lt;br&gt;delas av såväl medborgarkommissionen som KMU, är att riktlinjerna inte&lt;br&gt;helt motsvarar dagens krav. Innebörden av riktlinjerna har heller inte i alla&lt;br&gt;delar klargjorts med erforderlig tydlighet. Det finns därför, enligt min upp-&lt;br&gt;fattning, anledning att i samband med att jag nu lägger fram förslag till en ny&lt;br&gt;lag om krigsmateriel göra en översyn av riktlinjernas innehåll och närmare&lt;br&gt;förtydliga vad de i praktiken bör innebära för regeringens beslut i dessa frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att det enligt min mening är av största vikt att regering-&lt;br&gt;ens politiska ansvar för de enskilda beslut som fattas står klart. Det är inte&lt;br&gt;möjligt att i lag föra in alla de kriterier som skall vägas in i en totalbedömning&lt;br&gt;inför ett beslut om undantag från förbud mot utförsel eller annan samverkan&lt;br&gt;med någon i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att KMU har konstaterat att det på grund av stadgandet&lt;br&gt;i 11 kap. 8 § regeringsformen (RF) inte är förenligt med vår grundlag att riks-&lt;br&gt;dagen fullgör den förvaltningsuppgift som det innebär att besluta om utför-&lt;br&gt;seltillstånd. Med hänsyn till att avgörandena berör utrikes- och försvarspoli-&lt;br&gt;tiska frågor kan inte heller annan ordning än den nuvarande komma i fråga,&lt;br&gt;dvs. att regeringen skall fatta besluten. Det bör i detta sammanhang också&lt;br&gt;erinras om föreskriften i regeringsformen att regeringen i utrikesärenden av&lt;br&gt;större vikt före avgörandet skall överlägga med utrikesnämnden, om det kan&lt;br&gt;ske (10 kap. 6§ RF), samt om den rådgivande nämnden i krigsmaterielex-&lt;br&gt;portfrågor. Jag återkommer till frågan om den rådgivande nämndens arbets-&lt;br&gt;former i avsnitt 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt min bedömning att det finns mycket starka skäl, såväl&lt;br&gt;inrikes- som utrikespolitiska, för att de allmänna, principiella övervägan-&lt;br&gt;dena för att ge dispenser från förbuden skall vara klarlagda så långt det går.&lt;br&gt;Dessa skall inte bara tjäna som ledning för regeringens beslut utan även rikta&lt;br&gt;sig till bedömare inom och utom landet. Jag ser därutöver en betydande&lt;br&gt;styrka i att dessa grundläggande kriterier har bredast möjliga parlamenta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riska förankring. Tillsammans med de förslag till bestämmelser som jag nu&lt;br&gt;lägger fram, finner jag det därför naturligt att inför riksdagen i samlad form&lt;br&gt;redovisa min syn på dessa riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna bör tillämpas vid bedömningen av sådana frågor som hänför&lt;br&gt;sig till vad som enligt KMU samlat betecknats som försvarsindustrien ut-&lt;br&gt;landssamverkan. Detta innefattar export, upplåtelse eller överlåtelse av till-&lt;br&gt;verkningsrättigheter liksom samarbete avseende gemensam utveckling och&lt;br&gt;produktion av materiel. Riktlinjerna bör också tillämpas vid bedömningen&lt;br&gt;av frågor om tillstånd till militärt inriktad utbildning och i fråga om tillhanda-&lt;br&gt;hållande som riktar sig mot utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser, i likhet med KMU, att det finns skäl att förse riktlinjerna med&lt;br&gt;två övergripande kriterier för när undantag från de generella förbuden kan&lt;br&gt;medges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utlandssamverkan är erforderlig för att tillgodose det svenska för-&lt;br&gt;svarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt&lt;br&gt;önskvärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges&lt;br&gt;utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har framhållit under avsnitt 5 utgör en inhemsk försvars-&lt;br&gt;industri en väsentlig tillgång i den svenska säkerhetspolitiken. För att kunna&lt;br&gt;upprätthålla för det svenska försvarsbehovet nödvändig kompetens bör möj-&lt;br&gt;lighet finnas till utlandssamverkan inom ramen för en försvars-, utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitisk helhetssyn. Den ena övergripande principen när det gäller&lt;br&gt;att inom ramen för regeringens dispensbefogenhet ta ställning till om sådan&lt;br&gt;verksamhet kan medges bör därför vara att den kan anses erforderlig för att&lt;br&gt;trygga det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl lång- som kortsiktiga bedömningar bör göras. Frågan om utlands-&lt;br&gt;samverkan bedöms nödvändig för att en livskraftig inhemsk försvarsindustri&lt;br&gt;skall kunna bevaras och utvecklas är till stor del av långsiktig karaktär. Som&lt;br&gt;jag anfört i avsnitt 5 är industrins kompetens och kapacitet beroende av att&lt;br&gt;export, samarbete och annan utlandssamverkan kan komma till stånd. Vi-&lt;br&gt;dare är det en ekonomisk förutsättning för betydande delar av industrin att&lt;br&gt;den genom utlandssamverkan får möjligheter till en mer kontinuerlig be-&lt;br&gt;läggning. I sammanhanget vill jag erinra om vikten av att försvarsmaktens&lt;br&gt;försöijning vid kris och krig säkras. Detta motiv har avgörande betydelse&lt;br&gt;främst för kapaciteten när det gäller vissa materielslag, t.ex. ammunition,&lt;br&gt;liksom för olika slags underhållsarbeten och kunnande i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktor som enligt min mening också bör tillmätas betydelse är om ex-&lt;br&gt;port eller annan samverkan fordras för att i vid mening trygga import av ma-&lt;br&gt;teriel eller kunnande som den svenska försvarsmakten behöver. En sådan&lt;br&gt;bedömning får inte ske på alltför kortsiktig grund. Jag vill i detta samman-&lt;br&gt;hang gärna ta fasta på de remissynpunkter som har framkommit, och under-&lt;br&gt;stryka vikten av att regeringens bedömningar, som bör ske i samråd med för-&lt;br&gt;svarets myndigheter, ges en tillräcklig långsiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall framstår, till följd av klara prioriteringar i försvarsbeslut eller&lt;br&gt;på annat sätt, skälen för att på grund av det svenska försvarets behov av ma-&lt;br&gt;teriel eller kunnande tillstyrka export eller utlandssamverkan som själv-&lt;br&gt;klara. 1 andra fall kan bedömningarna vara betydligt svårare. Det kan, för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa materielslag eller inom ett särskilt teknikområde, förekomma situatio- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;ner där begränsningar av utlandssamverkan avsevärt skulle försvåra möjlig-&lt;br&gt;heterna att på längre sikt upprätthålla en för Sveriges försvarsbehov erfor-&lt;br&gt;derlig tillverkning eller kompetens i den egna krigsmaterielindustrin. Till&lt;br&gt;detta kommer allmänna säkerhetspolitiska överväganden. Att export eller&lt;br&gt;annan utlandssamverkan kommer till stånd kan i sin tur i vissa fall påverka&lt;br&gt;möjligheterna att göra utländsk kvalificerad försvarsteknologi tillgänglig för&lt;br&gt;svenska försvaret. I sådana situationer kan, som ett led i försörjningen av&lt;br&gt;det svenska försvaret, särskild tyngdpunkt behöva läggas vid det första hu-&lt;br&gt;vudkriteriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om således regeringen för att bevara en livskraftig inhemsk försvarsindu-&lt;br&gt;stri eller för att trygga försvarets försörjning med materiel eller kunnande&lt;br&gt;bedömer att undantag bör medges från de principiella förbuden, måste detta&lt;br&gt;vägas mot det andra villkoret. Ett tillstånd till utförsel eller annan utlands-&lt;br&gt;samverkan får inte stå i strid med principerna och målen för Sveriges utrikes-&lt;br&gt;politik. Främst gäller, liksom tidigare, att utlandssamverkan inte bör även-&lt;br&gt;tyra att Sverige hålls utanför andra länders konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den sammanvägning av försvarspolitiska och utrikespolitiska hänsyn&lt;br&gt;som skall ske inom ramen för en säkerhetspolitisk helhetssyn bör Sveriges&lt;br&gt;historiskt betingade nära och långvariga relationer till länderna i Norden&lt;br&gt;samt till de av tradition neutrala länderna i Europa beaktas. Därtill kommer&lt;br&gt;Sveriges avsikt att fullt ut delta i det europeiska integrationsarbetet, vilket&lt;br&gt;kommit till uttryck i den svenska ansökan den 1 juli 1991 om medlemskap i&lt;br&gt;EG. Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet med dessa länder, dvs.&lt;br&gt;våra nordiska grannländer, Österrike, Schweiz samt länderna inom EG, bör&lt;br&gt;därför i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl talar för att svensk utlandssamverkan på krigsmaterielens om-&lt;br&gt;råde på sikt kommer att ändra karaktär. En sannolik utveckling, som redan&lt;br&gt;kan skönjas, är att merparten av utlandssamverkan kommer att koncentre-&lt;br&gt;ras till ett mindre antal högt industrialiserade länder, samt att den efter hand&lt;br&gt;kan komma att kännetecknas av minskad direkt export och mer inriktas på&lt;br&gt;olika samarbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i det nyss nämnda perspektivet enligt min mening av särskild vikt&lt;br&gt;att betona betydelsen av den utrikespolitiska bedömningen när det gäller&lt;br&gt;samverkan med ett land med vilket sådan samverkan inte tidigare har ägt&lt;br&gt;rum, eller på lång tid inte har förekommit, och landet i fråga ligger utanför&lt;br&gt;den krets av länder som jag nyss har beskrivit. Detta anknyter till den sedan&lt;br&gt;länge tillämpade övergripande principen om särskild restriktivitet i bedöm-&lt;br&gt;ningarna i fråga om nya länder. Det kan ofta finnas skäl att ta upp ett sådant&lt;br&gt;ärende i utrikesnämnden. Det bör också kunna komma i fråga att, till klargö-&lt;br&gt;rande av olika förutsättningar, ställa som villkor att en mellanstatlig överens-&lt;br&gt;kommelse träffas mellan länderna. Jag återkommer senare till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang framhålla att långvariga relationer på krigs-&lt;br&gt;materielområdet med ett land inte i sig självt regelmässigt bör anses medföra&lt;br&gt;att det utrikespolitiska kriteriet är uppfyllt. Förutsättningarna för samverkan&lt;br&gt;kan ändras över tiden. Ett givet land kan komma i fråga som mottagare av&lt;br&gt;viss materiel från Sverige, medan andra materielslag bör undantas. Det bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understrykas att regeringens tillämpning av riktlinjerna sker vid det bedöm-&lt;br&gt;ningstillfälle då utförseln är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här i korthet beröra frågan om regeringen bör upprätta och publi-&lt;br&gt;cera förteckningar över länder till vilka export kan medges eller med vilka&lt;br&gt;samverkan på krigsmaterielområdet är möjlig. Frågan har rests i KMU:s be-&lt;br&gt;tänkande och i Gunnel Jonängs reservation till detta. KMU avvisar en sådan&lt;br&gt;länderlista, medan reservanten anför att en sådan lista bl.a. skulle tjäna till&lt;br&gt;ledning för företagens agerande och minska risken för att ett företag igång-&lt;br&gt;sätter marknadsföring i ett land, till vilket utförseltillstånd eller motsvarande&lt;br&gt;senare inte skulle beviljas. Jag delar reservantens uppfattning, att sådana si-&lt;br&gt;tuationer i möjligaste mån bör undvikas. Jag anser emellertid att de regler&lt;br&gt;för företagens marknadsföring, som bl.a. innebär en redovisning till rege-&lt;br&gt;ringen av sådana aktiviteter, som återfinns i den nuvarande utförsellagen och&lt;br&gt;som jag kommer att föreslå ingå även i den nya lagen om krigsmateriel, är&lt;br&gt;tillräckliga. Jag bedömer, i likhet med KMU, att en länderförteckning sna-&lt;br&gt;rare riskerar att föregripa regeringens politiska ansvar för de enskilda beslut&lt;br&gt;den har att fatta. Jag har därför inte för avsikt att föreslå att någon sådan&lt;br&gt;förteckning upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag föra fram frågan om materielens tekniska ka-&lt;br&gt;raktär. I de rådande riktlinjerna görs en skillnad mellan defensiv och offensiv&lt;br&gt;materiel. Denna skillnad har i praktiken visserligen utgjort en av flera be-&lt;br&gt;dömningsgrunder vid beredningen av utförselärenden, men har inte haft nå-&lt;br&gt;gon avgörande betydelse vid regeringens totalbedömningar. Jag föreslår inte&lt;br&gt;att denna skillnad i sig skall ges någon utökad vikt i dessa bedömningar. Det&lt;br&gt;saknas däremot inte fog att, som ett av flera led i bedömningen av ett enskilt&lt;br&gt;land, väga in materielens art och vilken betydelse den skulle ha på landets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. k. militära potential, dvs. dess rustningsnivå och sammansättning av krigs-&lt;br&gt;materiel. Denna aspekt kan även, som KMU påpekar, ha betydelse som ett&lt;br&gt;komplement till slutanvändaråtaganden när det gäller att förvissa sig om att&lt;br&gt;materielen är avsedd för mottagarlandets egna behov. I vissa fall kan det&lt;br&gt;vara motiverat att även väga in rustningsnivån i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver anser jag att det i fråga om sådan materiel, som klassificeras&lt;br&gt;som övrig krigsmateriel enligt de bedömningsgrunder jag tidigare redovisat&lt;br&gt;(avsnitt 4), i vissa fall inte kan sägas stå i strid med principerna och målen&lt;br&gt;för svensk utrikespolitik att exportera materielen i fråga, även om hinder&lt;br&gt;mot export av krigsmateriel avsedd för strid bedöms föreligga. Detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t. ex. viss radio- och telekommunikationsutrustning och annan elektronisk&lt;br&gt;utrustning, fordon som inte är avsedda för stridsinsatser, övningsmateriel,&lt;br&gt;skyddsutrustning och annan materiel utan förstörelsebringande egenskaper.&lt;br&gt;I vissa fall, exempelvis i fråga om skyddsutrustning, kan tvärtom humanitära&lt;br&gt;skäl för att medge export anses överväga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har som sin mening gett till känna att det andra huvudkriteriet, dvs.&lt;br&gt;den utrikespolitiska bedömningen, i fråga om materiel utan förstörelsebring-&lt;br&gt;ande egenskaper torde ha mindre tyngd än annars. Det skulle enligt KMU&lt;br&gt;svårligen kunna anses vara en utrikespolitisk belastning att exportera mate-&lt;br&gt;riel av en sådan beskaffenhet. Jag delar utredningens bedömning. Enligt min&lt;br&gt;mening kan således de utrikespolitiska skälen mot export inte göras gällande&lt;br&gt;med samma tyngd när det gäller sådan materiel som klassificeras som övrig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsmateriel som när det gäller utförsel av krigsmateriel avsedd för strid. Prop.&lt;br&gt;Export av övrig krigsmateriel bör därför kunna medges, enligt min mening,&lt;br&gt;om de försvars- och säkerhetspolitiska skälen talar för detta, om mottagar-&lt;br&gt;landet inte befinner sig i väpnad konflikt med annan stat eller har väpnade&lt;br&gt;inre oroligheter, eller omfattande och grova kränkningar av de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna förekommer, och ovillkorligt hinder mot export inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att nu övergå till att redovisa min bedömning av hur de riktlinjer&lt;br&gt;bör fastställas som i övrigt skall tjäna som vägledning för regeringen i dess&lt;br&gt;överväganden, i samband med den sammanhållna helhetsbedömning som&lt;br&gt;skall äga rum under beaktande av de övergripande försvars-, utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitiska kriterier som jag nyss har redovisat. Jag redogör inled-&lt;br&gt;ningsvis för min bedömning avseende de ovillkorliga hindren, vilka utgörs&lt;br&gt;av folkrättsliga förpliktelser för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrättsdelegationen har i sitt remissvar med anledning av KMU:s betän-&lt;br&gt;kande som sin mening anfört, att betänkandets analys av de folkrättsliga&lt;br&gt;aspekterna är bristfällig. Delegationen pekar framför allt på frågan om de&lt;br&gt;neutralitetsrättsliga reglerna liksom på FN-stadgans folkrättsliga regler. Jag&lt;br&gt;har tagit fasta på delegationens synpunkter i denna viktiga fråga. Jag kom-&lt;br&gt;mer därför i det följande ge en utförlig redovisning av såväl bakgrunden som&lt;br&gt;mina ställningstaganden i frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella överenskommelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ansluta Sverige till en internationell överenskommelse förpliktar&lt;br&gt;sig regeringen att fullgöra de skyldigheter som följer av överenskommelsen.&lt;br&gt;De begränsningar för svensk utlandssamverkan på krigsmaterielområdet&lt;br&gt;som kan följa av en överenskommelse som Sverige har biträtt iakttas i prakti-&lt;br&gt;ken genom att regeringen inte medger undantag från lagens förbud i berörda&lt;br&gt;delar. De ovillkorliga hindren i riktlinjerna utgör således en erinran om att&lt;br&gt;regeringen alltid måste fullgöra sina internationella förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tänker här framför allt på kärnvapenområdet, där Sverige genom sin&lt;br&gt;anslutning till 1968 års icke-spridningsavtal har åtagit sig att medverka till att&lt;br&gt;förebygga spridningen av kärnvapen och att främja internationellt samar-&lt;br&gt;bete för kärnenergins fredliga utnyttjande. Genom anslutningen till 1972 års&lt;br&gt;avtal om förbud mot utveckling, tillverkning och lagring av biologiska strids-&lt;br&gt;medel föreligger en förpliktelse också på detta område. Jag vill i samman-&lt;br&gt;hanget också nämna att Sverige sedan år 1991 deltar i arbetet inom den s.k.&lt;br&gt;Australien-gruppen för begränsning av spridningen av kemiska prekursorer&lt;br&gt;m.m. samt i Missile Technology Control Regime (MTCR) för kontroll av&lt;br&gt;missilteknologi. De exportbegränsningar som ligger till grund för vår anslut-&lt;br&gt;ning till dessa överenskommelser regleras i lagen (1991:341) om förbud mot&lt;br&gt;utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av FN:s säkerhetsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste uppgiften för FN är, enligt dess stadga, att verka för upprätt-&lt;br&gt;hållande av internationell fred och säkerhet. Inom FN-systemet är det säker-&lt;br&gt;hetsrådet som enligt stadgan bär huvudansvaret för detta. Om säkerhetsrå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det konstaterar förekomsten av hot mot freden, fredsbrott eller angrepps-&lt;br&gt;handling, ger FN-stadgans kapitel VII rådet möjlighet att fatta beslut om&lt;br&gt;tvångsåtgärder mot vederbörande stat. Tvångsåtgärderna skall i första hand&lt;br&gt;vara av en art, som inte innebär bruk av vapenmakt (art. 41). I den mån&lt;br&gt;dessa åtgärder bedöms eller redan har visat sig vara otillräckliga, har rådet&lt;br&gt;rätt att även besluta om militära sanktioner (art. 42). Verkliga tvångsåtgär-&lt;br&gt;der enligt stadgans kapitel VII har inte kommit till användning mer än vid&lt;br&gt;ett fåtal tillfällen. Så skedde gentemot Irak efter det folkrättsstridiga angrep-&lt;br&gt;pet på Kuwait år 1990. De ekonomiska sanktioner som därvid beslutades,&lt;br&gt;och som även innefattade embargo mot vapenexport i form av ett allmänt&lt;br&gt;handelsembargo mot Irak, gäller i huvudsak fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första bindande beslutet av FN:s säkerhetsråd om ekonomiska sank-&lt;br&gt;tioner, som gällde Sydrhodesia, fattades år 1966. Ar 1977 fattade säkerhets-&lt;br&gt;rådet det första bindande beslutet om ett vapenembargo mot ett medlems-&lt;br&gt;land, vilket gällde Sydafrika. Härutöver har säkerhetsrådet vid olika tillfäl-&lt;br&gt;len utfärdat rekommendationer - utan hänvisning till stadgans kapitel VII -&lt;br&gt;om mer eller mindre omfattande sanktioner av ekonomisk natur, bl.a. mot&lt;br&gt;Sydafrika, och två gånger - i frågan om Korea år 1950 och Irak år 1991 - av&lt;br&gt;militär art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har säkerhetsrådet fattat beslut om vapenembargo mot Jugo-&lt;br&gt;slavien (september 1991), Somalia (januari 1992) och Libyen (april 1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bindande beslut om sanktioner har alltså förekommit i relativt begränsad&lt;br&gt;omfattning. En anledning härtill är givetvis, att de fem ständiga medlem-&lt;br&gt;marna av säkerhetsrådet har vetorätt vid omröstningarna. För svenskt vid-&lt;br&gt;kommande är det värt att erinra om att stormakternas vetorätt i fråga om&lt;br&gt;sanktionsbeslut var en förutsättning för vårt medlemskap i FN. Inställningen&lt;br&gt;får ses mot bakgrund av den dåvarande svenska säkerhetspolitiska huvudlin-&lt;br&gt;jen som sammanfattats i uttrycket ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet&lt;br&gt;• krig”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är från svensk synpunkt både naturligt och nödvändigt att aktivt och&lt;br&gt;solidariskt delta i det mellanstatliga samarbetet inom FN och andra interna-&lt;br&gt;tionella organisationer. Genom de permanenta medlemmarnas vetorätt i sä-&lt;br&gt;kerhetsrådet har vi ansett oss ha en garanti för att inte tvingas medverka i&lt;br&gt;tvångsåtgärder mot en stormakt eller dennes intressen. Därutöver har det&lt;br&gt;från svensk sida alltid ansetts vara av grundläggande betydelse att de beslut&lt;br&gt;som fattas inom FN skall ha utsikter att bli effektiva, detta med hänsyn både&lt;br&gt;till själva sakfrågornas behandling och till organisationens eget anseende.&lt;br&gt;Endast säkerhetsrådet har bedömts ha förutsättningar att skapa detta ut-&lt;br&gt;gångsläge i fråga om internationella sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer också att generalförsamlingen antar resolutioner som&lt;br&gt;uppmanar medlemsländerna till sanktioner av olika slag. Eftersom general-&lt;br&gt;församlingen till skillnad från säkerhetsrådet inte har befogenhet att fatta&lt;br&gt;några för medlemsstaterna bindande beslut, har en resolution av den ak-&lt;br&gt;tuella typen närmast en moralisk verkan. Praxis för svenskt vidkommande&lt;br&gt;har varit att deltaga i diskussioner i generalförsamlingen om frågor rörande&lt;br&gt;internationell fred och säkerhet och att deltaga i uppmaningar till säkerhets-&lt;br&gt;rådet att verka i dessa frågor i enlighet med FN-stadgan. Uppmaningar till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sanktioner från generalförsamlingen har dock avvisats på FN-konstitutio- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;nella och effektivitetsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ovillkorligt hinder för export av krigsmateriel eller annan samver-&lt;br&gt;kan som avser sådan materiel skall föreligga bör, enligt min uppfattning,&lt;br&gt;principen att beslut av eller rekommendation i FN:s säkerhetsråd är en förut-&lt;br&gt;sättning ligga fast. Detta hindrar icke, att situationer kan uppträda där säker-&lt;br&gt;hetsrådet av olika skäl inte har anledning att behandla frågan, men där för-&lt;br&gt;hållandena är sådana att annat hinder för krigsmaterielexport eller annan&lt;br&gt;samverkan enligt regeringens bedömning föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även FN-beslut som inte innebär sanktioner kan i vissa fall utgöra hinder&lt;br&gt;mot export. Jag syftar här på artikel 2.5 i FN-stadgan, som förpliktigar med-&lt;br&gt;lemsstaterna att inte lämna bistånd till stater mot vilka FN vidtar förebyg-&lt;br&gt;gande åtgärder eller tvångsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också förekomma att beslut eller rekommendationer om vapen-&lt;br&gt;embargo fattas inom andra organisationer än FN. Sådana beslut eller rekom-&lt;br&gt;mendationer har bl.a. fattats inom ramen för Konferensen om säkerhet och&lt;br&gt;samarbete i Europa (ESK) och inom EG. Även om sådana beslut eller re-&lt;br&gt;kommendationer enligt min bedömning inte kan utgöra ovillkorliga hinder&lt;br&gt;för svensk krigsmaterielexport eller samverkan, måste givetvis en bedöm-&lt;br&gt;ning ske av om det av andra skäl skulle anses stå i strid med principerna och&lt;br&gt;målen för svensk utrikespolitik att bevilja ett tillstånd i sådana fall. På grund&lt;br&gt;av det nära utrikespolitiska samråd som föregår beslut i ESK, resp. Sveriges&lt;br&gt;nära relationer till länderna i EG, torde för svenskt vidkommande i regel&lt;br&gt;redan föreligga utrikespolitiska hinder mot krigsmaterielexport, om dessa&lt;br&gt;organisationer fattar beslut om vapenembargo mot ett visst land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har alltid skyldighet att mot bakgrund av gällande riktlinjer&lt;br&gt;göra en totalbedömning av alla relevanta omständigheter innan beslut fattas&lt;br&gt;i ett enskilt exportärende. Jag återkommer till detta i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutralitetsreglema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje elementet i de ovillkorliga hindren mot svensk export av krigsma-&lt;br&gt;teriel utgörs av de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under&lt;br&gt;krig. De folkrättsliga regler som här åsyftas är de som följer av 1907 års&lt;br&gt;Haagkonventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutralitet är ett begrepp som för sin formella tillämpning förutsätter&lt;br&gt;krigstillstånd. Den svenska militära alliansfriheten har av tradition syftat till&lt;br&gt;att i fredstid skapa så goda förutsättningar som möjligt för att Sverige skall&lt;br&gt;kunna upprätthålla neutralitet vid krig i vår del av världen. Genom alliansfri-&lt;br&gt;het i fred skall vår strävan att vara neutrala i krig göras trovärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutralitetsrättens regler blir tillämpliga först i och med ett krigsutbrott,&lt;br&gt;såväl för de krigförande som för stater som proklamerat sig neutrala. Om&lt;br&gt;en väpnad konflikt utbryter, bör den stat som önskar förhålla sig neutral i&lt;br&gt;konflikten normalt notifiera de krigförande och andra stater om ett sådant&lt;br&gt;ställningstagande. Sverige utfärdade i samband med de båda världskrigens&lt;br&gt;utbrott formliga neutralitetsförklaringar. Det förekommer emellertid också,&lt;br&gt;att en stat icke förklarar sig neutral men trots detta betraktar sig som icke-&lt;br&gt;krigförande. Den berörs då inte av neutralitetsrättens rättigheter och för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pliktelser. En icke-krigförande stat kan behålla speciella förbindelser med&lt;br&gt;den ena krigförande parten och även lämna visst understöd till denna part.&lt;br&gt;Sverige hade ställning som icke-krigförande under finska vinterkriget åren&lt;br&gt;1939-1940.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1907 års Haag-konventioner om neutralitet, vilka Sverige har biträtt, inne-&lt;br&gt;håller vissa neutralitetsrättsliga restriktioner för tillhandahållande av krigs-&lt;br&gt;materiel. Enligt dessa får en neutral stat inte förse en krigförande stat med&lt;br&gt;örlogsfartyg, vapen eller annan krigsmateriel, men reglerna kräver inte att&lt;br&gt;den neutrala staten förbjuder sina undersåtar att sälja krigsmateriel till en&lt;br&gt;krigförande part. Beträffande kontroll av exporten sägs i V Haag-konventio-&lt;br&gt;nen i art. 7 att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En neutral makt är icke pliktig att förhindra utförsel eller genomförsel&lt;br&gt;för den ena eller andra krigförande partens räkning av vapen, ammunition&lt;br&gt;och överhuvudtaget allt som kan vara till gagn för en armé eller flotta.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och i art. 9 att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Alla de av en neutral makt vidtagna åtgärder till inskränkning eller för-&lt;br&gt;bud i de hänseenden, som omförmälas i artiklarna 7 och 8, skola av den-&lt;br&gt;samma likformigt tillämpas gentemot de krigförande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrättskommittén har i sitt betänkande Folkrätten i krig (SOU 1984:56)&lt;br&gt;anfört att innebörden av dessa regler kan tolkas så, att opartiskheten endast&lt;br&gt;skulle kräva att tillstånd till resp, förbud mot exempelvis vapenexport tilläm-&lt;br&gt;pas lika för alla krigförande parter. Folkrättskommittén säger dock vidare i&lt;br&gt;sitt betänkande, att det är tveksamt om dessa liberala regler behållit sin gil-&lt;br&gt;tighet i dagens läge. En neutral stats medborgare som exporterar vapen&lt;br&gt;m.m. på egen köl gör detta på egen risk. Krigförande stater kan alltid be-&lt;br&gt;slagta s.k. absolut krigskontraband, dvs. varor som är direkt användbara för&lt;br&gt;krigsbruk. Erfarenheterna från de två världskrigen visar, sägs i folkrättskom-&lt;br&gt;mitténs betänkande, att neutrala stater knappast kan räkna med skydd för&lt;br&gt;varor med fientlig destination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga av särskild betydelse för tillämpningen av de ovillkorliga riktlin-&lt;br&gt;jerna i regeringens handläggning av ansökningar om utförseltillstånd är den&lt;br&gt;gränsdragning som görs i Haag-konventionerna mellan statligt och enskilt&lt;br&gt;tillhandahållande. Det har i detta sammanhang ifrågasatts om det skulle an-&lt;br&gt;ses rimligt att export från någon av de privata krigsmaterieltillverkarna till&lt;br&gt;den ena sidan i en konflikt där Sverige har förklarat sig neutralt kan fortgå,&lt;br&gt;medan export från något företag som på olika sätt har statligt majoritets-&lt;br&gt;ägande skulle innebära neutralitetsbrott av Sverige. Frågan har bl.a. aktuali-&lt;br&gt;serats mot bakgrund av att Sverige i vissa fall gjort utfästelser till annan stat -&lt;br&gt;exempelvis om leveransgarantier - vars infriande enligt vad som gjorts gäl-&lt;br&gt;lande skulle kunna innebära brott mot reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning på denna punkt är, att det torde innebära ett brott mot&lt;br&gt;neutralitetsreglerna om svenska staten i eget namn överlät eller försålde&lt;br&gt;krigsmateriel i den situation som jag nyss beskrev. Detsamma skulle gälla&lt;br&gt;försäljning eller tillhandahållande genom en svensk statlig myndighet eller&lt;br&gt;affärsverk. När det däremot gäller den krigsmaterieltillverkande industrin,&lt;br&gt;som bedriver verksamhet i bolagsform, har denna i övrigt att verka under&lt;br&gt;likartade förutsättningar oavsett ägarförhållanden. Att staten, eller för den&lt;br&gt;delen andra offentliga institutioner, kan förekomma som ägare till industri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag kan inte enligt min mening innebära att någon åtskillnad i behand- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;lingen i detta avseende kan göras. Avgörande för bedömningen på denna&lt;br&gt;punkt är, enligt min uppfattning, huruvida företaget i fråga utgör ett själv-&lt;br&gt;ständigt rättssubjekt och dess affärsmässiga verksamhet således inte står un-&lt;br&gt;der regeringens kontroll. Det kan, enligt min bedömning, inte hävdas att de&lt;br&gt;neutralitetsrättsliga restriktionerna för överlåtande av krigsmateriel från&lt;br&gt;neutral stat bör tillämpas på olika sätt för företag med olika ägarstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige emellertid skulle komma att införa restriktioner med hänvis-&lt;br&gt;ning till de neutralitetsrättsliga reglerna som jag här har redovisat, måste de&lt;br&gt;tillämpas likformigt med avseende på de krigförande. Om Sverige däremot&lt;br&gt;inte inför några sådana restriktioner, och då inte heller mot den part med&lt;br&gt;vilken man har en tidigare överenskommelse om försäljning av t.ex. reserv-&lt;br&gt;delar, berättigar detta inte någon annan part att utan vidare få köpa krigsma-&lt;br&gt;teriel från Sverige. Den svenska regeringen kan ha andra skäl, baserat på&lt;br&gt;riktlinjerna för krigsmaterielexporten, för att inte tillåta försäljning till&lt;br&gt;landet i fråga. Det kan enligt min mening inte anses utgöra ett brott mot de&lt;br&gt;folkrättsliga reglerna om Sverige, med iakttagande av Haagkonventionerna,&lt;br&gt;fortsätter att tillämpa sin traditionella krigsmaterielexportpolitik i landets in-&lt;br&gt;tresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang också peka på det förhållandet, som jag har&lt;br&gt;berört nyss, att FN:s säkerhetsråd i vissa situationer kan komma att fatta&lt;br&gt;beslut som innebär en uppmaning till medlemsstaterna att med olika medel&lt;br&gt;bistå en annan medlemsstat som utsätts för aggression. Detta inträffade i&lt;br&gt;samband med Iraks ockupation av Kuwait. Det ligger i sådana fall som detta&lt;br&gt;i vårt FN-medlemsskap och i vår skyldighet att följa säkerhetsrådets beslut&lt;br&gt;att vi skall efterkomma sådana uppmaningar på ett lojalt sätt. Jag vill här, i&lt;br&gt;anslutning till vad jag nyss anfört om de neutralitetsrättsliga reglerna om ex-&lt;br&gt;port, konstatera att motiv och förutsättningar för Sverige att i en sådan situa-&lt;br&gt;tion förklara sig neutralt inte föreligger, varför de nämnda reglerna inte hel-&lt;br&gt;ler kan göras tillämpliga. Artikel 103 i FN-stadgan anger uttryckligen att&lt;br&gt;medlemsstaternas förpliktelser enligt denna gäller före varje annan interna-&lt;br&gt;tionell förpliktelse. Det kan i sammanhanget erinras om att dåvarande utri-&lt;br&gt;kesministern Östen Undén, när han 1946 föredrog frågan om Sveriges an-&lt;br&gt;slutning till FN i riksdagens första kammare sade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”-Vid ett krigsfall, som föranleder ett beslut av säkerhetsrådet om sank-&lt;br&gt;tioner, finns för medlemsstaterna ingen rätt att föra neutralitetspolitik. Den&lt;br&gt;konsekvensen tar alltså Sverige genom ett inträde. I själva verket tog Sverige&lt;br&gt;samma steg vid anslutningen till Nationernas förbund.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga hinder mot utlandssamverkan och export&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de ovillkorliga hinder mot utlandssamverkan och utförsel av krigs-&lt;br&gt;materiel från Sverige, som jag nyss har redogjort för, finns det ytterligare&lt;br&gt;faktorer som enligt min bedömning bör utgöra hinder för att medge tillstånd&lt;br&gt;till samarbete eller export som gäller krigsmateriel. Sådana hinder kan före-&lt;br&gt;ligga om det avser en stat där omfattande och grova kränkningar av mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheter förekommer, stat som har väpnade inre oroligheter, stat som&lt;br&gt;befinner sig i väpnad konflikt med annan stat eller stat som är invecklad i en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främjandet av respekten för mänskliga rättigheter är inte enbart humani-&lt;br&gt;tärt betingat utan har också säkerhetspolitiska bevekelsegrunder. Samban-&lt;br&gt;det mellan respekt för de mänskliga rättigheterna och en fredlig utveckling&lt;br&gt;erkänns numera allmänt. Detta har bl.a. tagit sig uttryck i den europeiska&lt;br&gt;säkerhets- och samarbetskonferensens (ESK) behandling av frågan. Även&lt;br&gt;om sanktionsbeslut i FN:s säkerhetsråd enligt stadgans kapitel VII inte kan&lt;br&gt;fattas enbart på grundval av konstaterade kränkningar av de mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheterna är det numera internationellt accepterat att kritik mot kränk-&lt;br&gt;ningar av de mänskliga rättigheterna inte utgör en otillåten inblandning i en&lt;br&gt;stats inre angelägenheter. Detta är ett uttryck för insikten att omfattande och&lt;br&gt;grova kränkningar av mänskliga rättigheter kan utgöra ett hot mot stabilite-&lt;br&gt;ten såväl inom ett land som i dess omgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de hittillsvarande riktlinjerna sägs, att tillstånd inte bör beviljas för utför-&lt;br&gt;sel till stat som på grund av deklarerade avsikter eller rådande politiska för-&lt;br&gt;hållanden kan antas använda den aktuella materielen för att undertrycka de&lt;br&gt;mänskliga rättigheter som anges i FN-stadgan. I praktiken har, vid regering-&lt;br&gt;ens totalbedömning av förhållandena, den del i de nuvarande riktlinjerna&lt;br&gt;som utgör en bedömning av om just den aktuella materielen kan antas kunna&lt;br&gt;användas tillmätts mindre vikt. Väsentligt är, anser jag, att med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de förslag till grundläggande kriterier som jag har föreslagit, bedöma&lt;br&gt;huruvida tillstånd kan medges utan att detta står i strid med Sveriges utrikes-&lt;br&gt;politiska mål och principer. Det får enligt min mening betraktas som klart,&lt;br&gt;att det inte står i samklang med svensk utrikespolitik att samarbeta på krigs-&lt;br&gt;materielområdet med stater som grovt och på ett systematiskt sätt förtrycker&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står på samma sätt klart att det inte är ett svenskt utrikespolitiskt in-&lt;br&gt;tresse att bedriva ett aktivt samarbete på krigsmaterielområdet med länder&lt;br&gt;som befinner sig i inre eller yttre väpnad konflikt, eller som är invecklad i en&lt;br&gt;internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt. Det finns&lt;br&gt;också i många fall skäl att vara särskilt återhållsam då det gäller samarbete&lt;br&gt;med eller leveranser av krigsmateriel för strid till länder som befinner sig i&lt;br&gt;konfliktfyllda regioner, om det finns skäl att befara att ett sådant land kan&lt;br&gt;komma att dras in i konflikterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här angivna hindren för krigsmaterielexport från Sverige, och annan&lt;br&gt;utlandssamverkan på området, har till syfte att säkerställa att ett av de hu-&lt;br&gt;vudsakliga ändamålen med den lagstiftning jag nu föreslår tillgodoses, näm-&lt;br&gt;ligen att hålla Sverige utanför andra länders inre och yttre stridigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bedömningen av tillståndsärenden som avser sådan övrig krigsmateriel&lt;br&gt;som inte har förstörelsebringande egenskaper bör dock, som jag tidigare har&lt;br&gt;anfört, de försvars- och säkerhetspolitiska skälen kunna ges en större vikt än&lt;br&gt;de utrikespolitiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas skäl att i detta sammanhang också understryka den gene-&lt;br&gt;rella förutsättning som bör gälla för utförsel av krigsmateriel, nämligen att&lt;br&gt;mottagaren är en stat, en statlig myndighet eller en av mottagar- eller samar-&lt;br&gt;betslandet godkänd mottagare, t.ex. ett krigsmaterieltillverkande företag.&lt;br&gt;Det får således icke förekomma att tillstånd ges till utförsel av krigsmateriel&lt;br&gt;till gerillarörelser i en stat. Vid utförsel av krigsmateriel från Sverige bör slu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tanvändarintyg eller motsvarande (s.k. bearbetningsintyg) föreligga. Jag Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;återkommer till denna fråga i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att ett tillstånd till utförsel till en viss stat innebär&lt;br&gt;att denna stat ges fri förfoganderätt över den aktuella materielen, med de&lt;br&gt;begränsningar som följer av de åtaganden som staten ikläder sig i slutanvän-&lt;br&gt;darintyg. Det betyder bl.a. att krigsmateriel som anskaffats från Sverige kan&lt;br&gt;medföras av den mottagande statens väpnade styrkor vid gruppering t.ex. på&lt;br&gt;en militär bas i annat land, så länge detta inte innebär någon överlåtelse till&lt;br&gt;annan part i strid med gällande slutanvändaråtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min uppfattning en självklarhet att krigsmateriel avsedd för&lt;br&gt;strid inte bör säljas till länder som begår folkrättsstridiga angrepp mot andra&lt;br&gt;stater. Jag har tidigare, under avsnittet om de folkrättsliga reglerna om ex-&lt;br&gt;port av krigsmateriel, berört frågan om beslut i FN:s säkerhetsråd om ge-&lt;br&gt;mensamma aktioner för att upprätthålla fred och säkerhet, t.ex. genom att&lt;br&gt;bistå en medlemsstat som utsätts för aggression av annan stat. Sådana beslut&lt;br&gt;eller rekommendationer från säkerhetsrådet om hjälp till en stat i konflikt&lt;br&gt;kan innefatta beslut om militära sanktioner mot den angripande staten. Ett&lt;br&gt;sådant beslut eller rekommendation, som härrör från FN:s säkerhetsråd, tar&lt;br&gt;i princip över de nyss angivna skälen mot export beträffande fortsatt till-&lt;br&gt;ståndsgivning till länder som deltar i den typ av gemensamma aktioner som&lt;br&gt;kan bli aktuella. En annan sak är vilken form Sveriges bidrag till militära&lt;br&gt;sanktionsåtgärder bör få. Sådana avgöranden kan endast fattas mot bak-&lt;br&gt;grund av säkerhetsrådets faktiska beslut i det enskilda fallet och regeringens&lt;br&gt;totalbedömning av alla relevanta omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare (avsnitt 18) att närmare beröra frågan om återkallelse&lt;br&gt;av givna tillstånd. Sådan återkallelse bör enligt mitt förslag, som i huvudsak&lt;br&gt;överensstämmer med gällande rätt, kunna ske om tillståndshavaren har åsi-&lt;br&gt;dosatt föreskrift i lagen eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till åter-&lt;br&gt;kallande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana särskilda skäl kan vara att något av de ovillkorliga exporthindren&lt;br&gt;inträder. I övrigt bör ett meddelat tillstånd endast återkallas om den motta-&lt;br&gt;gande staten kommer i väpnad konflikt med annan stat eller får inre väpnade&lt;br&gt;oroligheter. Undantagsvis bör i sådana fall indragning av tillståndet enligt&lt;br&gt;min bedömning kunna underlåtas, om det är förenligt med de folkrättsliga&lt;br&gt;reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om indragning av utfärdat exporttillstånd togs upp i 1971 års rikt-&lt;br&gt;linjer för krigsmaterielexporten. Föredraganden anförde i denna del bl.a.&lt;br&gt;att de svårigheter som uppstår i företagens planering, om påbörjade eller&lt;br&gt;kontrakterade leveranser måste avbrytas, måste beaktas. Föredraganden&lt;br&gt;anförde i sammanhanget också att man borde beakta de konsekvenser för&lt;br&gt;sysselsättningen som kan uppstå, även om sådana skäl inte borde anses avgö-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden anförde vidare att en utfärdad exportlicens bör indragas,&lt;br&gt;förutom vid ovillkorligt exporthinder, endast om den mottagande staten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer i väpnad konflikt med en annan stat eller får inre väpnade orolighe- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;ter. Även i fall av väpnad konflikt bör, enligt föredraganden, indragning av&lt;br&gt;licensen kunna underlåtas, om det är förenligt med de neutralitetsrättsliga&lt;br&gt;reglerna och mottagarstaten deltar i konflikten endast symboliskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1987/88:154) med förslag till nu gällande utförsellag&lt;br&gt;citerade föredraganden vad som i denna del anfördes i 1971 års proposition&lt;br&gt;och angav att hon i princip delade vad som där anförts som skäl för indrag-&lt;br&gt;ning av ett givet exporttillstånd. Hon framhöll samtidigt att sysselsättnings-&lt;br&gt;konsekvenser inte borde hindra ett återkallande, om skäl för återkallelse an-&lt;br&gt;nars skulle föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har i sitt samlade förslag till riktlinjer på denna punkt angett att ett&lt;br&gt;meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas om ovillkorligt hinder inträder&lt;br&gt;samt om mottagarlandet kommer i väpnad konflikt med annan stat eller får&lt;br&gt;inre väpnade oroligheter. Även i fall av väpnad konflikt, sägs i utredningens&lt;br&gt;förslag, bör indragning av tillståndet kunna underlåtas om det är förenligt&lt;br&gt;med de neutralitetsrättsliga reglerna och mottagarstaten deltar i konflikten&lt;br&gt;endast symboliskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning sammanfaller med KMU:s utom vad avser formuleringen&lt;br&gt;av det senare ledet i riktlinjen. Som jag nyss anfört kan det förhållandet att&lt;br&gt;en stat deltar i av FN beslutade gemensamma aktioner för att upprätthålla&lt;br&gt;fred och säkerhet inte i sig innebära att hinder föreligger mot fortsatt till-&lt;br&gt;ståndsgivning till denna stat. På motsvarande sätt föreligger i sådant fall inte&lt;br&gt;heller skäl för återkallelse av tillstånd, även om staten i fråga faktiskt deltar&lt;br&gt;i en väpnad konflikt. Jag anser att det står i bättre överensstämmelse med de&lt;br&gt;situationer som sannolikt kan uppstå att därför ange att det är de folkrätts-&lt;br&gt;liga reglerna som bör vara avgörande. Jag anser vidare att frågan om en stat&lt;br&gt;deltar i en given konflikt endast symboliskt torde vara svår att bedöma ut-&lt;br&gt;ifrån några objektiva kriterier. Enligt min bedömning är det avgörande huru-&lt;br&gt;vida det kan anses vara förenligt med våra utrikespolitiska mål och principer&lt;br&gt;att i ett enskilt fall avstå från att återkalla ett givet tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avslutningsvis i denna del säga, att jag instämmer i vad som anför-&lt;br&gt;des i 1971 års proposition om att det är nödvändigt att beakta de svårigheter&lt;br&gt;som uppstår för företagen om avbrott inträder i löpande affärer. Vad särskilt&lt;br&gt;angår utförsel av reservdelar återkommer jag i det följande. Jag instämmer&lt;br&gt;också i vad föredraganden av 1987/88 års proposition anfört om att syssel-&lt;br&gt;sättningskonsekvenser eller andra liknande skäl inte borde hindra att åter-&lt;br&gt;kallelse sker, om skäl i övrigt talar för att så bör ske. Om återkallelsen föran-&lt;br&gt;leds av att tillståndshavaren har åsidosatt någon föreskrift eller något villkor&lt;br&gt;får sådana omständigheter anses betydelselösa. När det gäller sådana andra&lt;br&gt;grunder för återkallelse, som jag nyss har redogjort för, vill jag understryka&lt;br&gt;att beslut bör fattas först efter noggranna överväganden, som särskilt tar&lt;br&gt;fasta på den utrikespolitiska bedömningen av omständigheterna i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservdelar och följdleveranser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU föreslår att reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd expor-&lt;br&gt;terad materiel, bör kunna få exporteras om inte ovillkorligt hinder möter.&lt;br&gt;Utredningen ställer sig därmed bakom vad som i detta avseende sägs i de nu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande riktlinjerna och nämner därutöver särskilt ammunition. Detsamma&lt;br&gt;gäller enligt utredningen i många fall beträffande dels s.k. följdleveranser,&lt;br&gt;dels utrustning för att modernisera och förbättra äldre materiel som tidigare&lt;br&gt;har exporterats från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar också upp frågan om leveransgarantier. Det framhålls att&lt;br&gt;när det i särskilda fall finns skäl för sådana garantier på längre sikt bör frågan&lt;br&gt;regelmässigt tas upp i utrikesnämnden och regleras mellan de båda regering-&lt;br&gt;arna i en särskild överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har redovisat har det under remissbehandlingen fram-&lt;br&gt;kommit kritik från flera håll mot denna del av utredningens förslag. Det häv-&lt;br&gt;das bl.a. från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen att detta skulle ut-&lt;br&gt;göra en väsentlig liberalisering av exportreglerna. Några remissinstanser&lt;br&gt;ifrågasätter ingåendet av mellanstatliga avtal för att garantera leveranser&lt;br&gt;över en längre tid. Jag delar utredningens uppfattning i denna fråga av de&lt;br&gt;skäl som jag kommer att redovisa i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje utförselärende skall prövas för sig av regeringen med ledning av de&lt;br&gt;riktlinjer som riksdagen ställt sig bakom. Någon allmän skyldighet att ge till-&lt;br&gt;stånd till nya leveranser till ett land finns givetvis inte. Även med en sorgfäl-&lt;br&gt;lig prövning i enlighet med riktlinjerna kan ändrade förhållanden inträda.&lt;br&gt;Undantagsvis kan dock en situation uppstå där det, som en följd av tidigare&lt;br&gt;leveranser eller av andra skäl, vore obilligt att inte medge begränsade enga-&lt;br&gt;gemang, även om nya åtaganden inte kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här erinra om att föredraganden i 1971 års proposition (1971:146)&lt;br&gt;uttalade att det i fråga om reservdelar till tidigare levererad krigsmateriel&lt;br&gt;föreligger särskilda förhållanden. Med en sträng restriktivitet för urvalet av&lt;br&gt;de stater till vilka krigsmaterielexport skall medges är det osannolikt, fram-&lt;br&gt;hölls i propositionen, att tveksamhet uppstår i fråga om export av reservde-&lt;br&gt;lar till materiel, för vilken licens en gång lämnats. Skulle detta ändå inträffa,&lt;br&gt;bör enligt dåvarande departementschefens mening avgörande vikt fästas vid&lt;br&gt;att reservdelarna är ett komplement till materiel, som exporterats med ve-&lt;br&gt;derbörligt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar denna bedömning. För att svensk krigsmaterielindustri skall&lt;br&gt;kunna verka på exportmarknaden inom de ramar som jag har angivit är det&lt;br&gt;angeläget att köparna har goda garantier för att de får reservdelar till inköpt&lt;br&gt;materiel. Följdleveranser av reservdelar m.m. till tidigare inköpt materiel&lt;br&gt;bör därför få ske oavsett förhållanden som jag tidigare har angivit som hin-&lt;br&gt;der för export, med undantag för de hinder som kan föranledas av internatio-&lt;br&gt;nella avtal, beslut av FN:s säkerhetsråd eller de folkrättsliga reglerna om ex-&lt;br&gt;port från neutral stat under krig, dvs. de ovillkorliga hindren. Återkallelse&lt;br&gt;av ett givet tillstånd till export av reservdelar m.m. bör ske endast om ovill-&lt;br&gt;korliga hinder uppträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget nämna det specialfall av följdleveranser, som kan&lt;br&gt;uppstå då viss materiel som tidigare har levererats till ett land återsänds till&lt;br&gt;den svenske tillverkaren för reparation eller annan motsvarande åtgärd. Det&lt;br&gt;rör sig i det fallet om materiel som befinner sig i köparlandets ägo. Icke desto&lt;br&gt;mindre medför bestämmelserna i den nuvarande utförsellagen att rege-&lt;br&gt;ringen måste pröva återutförsel av sådan materiel efter att reparationen eller&lt;br&gt;åtgärden har skett. Jag föreslår ingen ändring av bestämmelserna. Rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen bör dock enligt min mening alltid bevilja tillstånd till återutförsel av&lt;br&gt;materiel i sådana fall, med mindre något av de ovillkorliga hindren har upp-&lt;br&gt;stått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken har regeringen bedömt utförsel av ammunition till tidigare ut-&lt;br&gt;förda pjäser m.m. på motsvarande sätt som reservdelar. Jag bedömer att det&lt;br&gt;av riktlinjerna bör framgå att sådana leveranser jämställs med reservdelsle-&lt;br&gt;veranser. Detta innebär ingen liberalisering utan en bekräftelse av rådande&lt;br&gt;praxis sedan lång tid tillbaka. Motivet för att jämställa ammunition med re-&lt;br&gt;servdelar ligger bl.a. i det förhållandet, att det till ett antal typer av pjäser&lt;br&gt;m.m. krävs speciell ammunition. Utan tillgång till denna ammunition är den&lt;br&gt;levererade materielen i princip obrukbar. Det vore enligt min mening oskä-&lt;br&gt;ligt att inte medge rimliga leveranser av såväl reservdelar som ammunition i&lt;br&gt;sådana fall som här angetts, även om förhållandena i övrigt skulle innebära&lt;br&gt;hinder för annan utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar frågan om s.k. leveranssäkerhetsavtal, dvs. regeringsöver-&lt;br&gt;enskommelser i anslutning till avtal mellan svensk och utländsk part om leve-&lt;br&gt;ranser från Sverige av krigsmateriel, vill jag till att börja med erinra om att&lt;br&gt;svenska regeringar i vissa fall har ansett det motiverat att ingå sådana över-&lt;br&gt;enskommelser. Det rör sig sammantaget om ett begränsat antal åtaganden&lt;br&gt;under en lång följd av år, i samtliga fall i anslutning till affärer som har eller&lt;br&gt;skulle ha inneburit mycket stora leveransåtaganden för den svenska parten.&lt;br&gt;KMU har i sitt betänkande noterat dessa åtaganden, och också återgett de&lt;br&gt;synpunkter i dessa frågor som konstitutionsutskottet anfört i sitt betänkande&lt;br&gt;(1987/88:40, s. 38f), främst med anledning av den regeringsöverens-&lt;br&gt;kommelse som ingicks med Indien i anslutning till Bofors avtal om leverans&lt;br&gt;av fälthaubitsar år 1986 (KMU s. 69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör denna typ av överenskommelser ingås endast efter&lt;br&gt;synnerligen noggranna överväganden och med stor urskiljning. Av avgö-&lt;br&gt;rande betydelse för regeringens ställningstagande skall självfallet vara be-&lt;br&gt;dömningen, att de åtaganden som aktualiserat frågan om en överenskom-&lt;br&gt;melse är i full överensstämmelse med de riktlinjer som gäller för svensk&lt;br&gt;krigsmaterielexport. Om det finns önskemål om leveransgarantier, och rege-&lt;br&gt;ringen i sin totalbedömning finner att detta önskemål kan tillgodoses inom&lt;br&gt;ramen för de övergripande kriterierna, ser jag ingen motsättning i att sådana&lt;br&gt;överenskommelser kan ingås. Även i sådana fall måste självfallet de ovill-&lt;br&gt;korliga exporthindren hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare under avsnitt 11 att redovisa regeringens praxis vad&lt;br&gt;avser bruket av slutanvändarintyg. Bruket av slutanvändarintyg har sedan&lt;br&gt;den nu gällande lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel beslutades,&lt;br&gt;och i anslutning till vad föredraganden då anförde (prop. 1987/88:154),&lt;br&gt;byggts ut och effektiviserats. Som ett komplement till slutanvändarintyg, och&lt;br&gt;i synnerhet då det gäller mycket omfattande leveranser av svensk krigsmate-&lt;br&gt;riel, kan det i vissa fall finnas skäl att i en särskild regeringsöverenskommelse&lt;br&gt;med motparten bekräfta de åtaganden som här är aktuella. Detta kan såle-&lt;br&gt;des vara ett betydelsefullt element i den typ av regeringsöverenskommelser&lt;br&gt;som jag nyss har nämnt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde ha framgått av vad jag har anfört, att frågan om ingående av&lt;br&gt;regeringsöverenskommelser normalt endast blir aktuell i ärenden som gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endera utlandssamarbete eller leveranser från Sverige till utlandet av större&lt;br&gt;omfattning. I sådana utrikesärenden av större vikt skall regeringen före av-&lt;br&gt;görandet överlägga med utrikesnämnden, om så kan ske. I de frågor som här&lt;br&gt;är aktuella sker också ett löpande samråd med den rådgivande nämnden i&lt;br&gt;krigsmaterielexportfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med utländsk part&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har framhållit torde frågor om samarbete med utländsk part&lt;br&gt;om såväl utveckling som tillverkning av krigsmateriel komma att öka i bety-&lt;br&gt;delse. Denna utveckling bör bejakas, när det rör sig om samarbete för att&lt;br&gt;tillgodose väsentliga svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen och&lt;br&gt;det sker i enlighet med våra allmänna utrikespolitiska mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bedriva samarbete med andra länder erfordras i många fall&lt;br&gt;avtal och överenskommelser som reglerar förutsättningarna för samarbetet.&lt;br&gt;Detta gäller inte minst samarbete av olika slag på krigsmaterielområdet. Jag&lt;br&gt;vill här erinra om behoven och önskvärdheten av att i vissa fall ingå sekre-&lt;br&gt;tess- och säkerhetsskyddsarrangemang liksom samarbetsavtal eller överens-&lt;br&gt;kommelser om ett bredare militärtekniskt samarbete. Jag vill också åter-&lt;br&gt;knyta till vad jag tidigare har anfört (avsnitt 5) om det svenska intresset och&lt;br&gt;behovet av ett utvidgat internationellt samarbete, inte minst med länderna&lt;br&gt;inom EG. Inom ramen för sådana på regeringsnivå ingångna avtal eller över-&lt;br&gt;enskommelser kan myndigheter och företag inom försvarssektorn, efter re-&lt;br&gt;geringens godkännande, ingå de mer preciserade och omfattande avtal som&lt;br&gt;det aktuella samarbetet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare angett att jag i detta sammanhang kommer att föreslå att&lt;br&gt;avtal om utlandssamverkan, i form av gemensam utveckling och tillverkning&lt;br&gt;av krigsmateriel mellan ett svenskt företag och någon i utlandet, endast skall&lt;br&gt;få ingås med regeringens tillstånd. Jag återkommer närmare till denna fråga&lt;br&gt;senare (avsnitt 13). Jag har också angett att de allmänna riktlinjer för utför-&lt;br&gt;sel och samverkan på krigsmaterielområdet, som jag behandlar under detta&lt;br&gt;avsnitt, skall ligga till grund för regeringens prövning i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av samarbetsavtal bör en helhetsbedömning göras med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från de riktlinjer jag här har angett. Valet av samarbetspartner&lt;br&gt;och därmed samarbetsland bör prövas grundligt. Kretsen av länder som kan&lt;br&gt;antas komma i fråga för det mest angelägna samarbetet är begränsad. Det&lt;br&gt;rör sig till övervägande del om länder med vilka vi har långvariga relationer&lt;br&gt;på krigsmaterielområdet, i de flesta fall inom den krets av länder där enligt&lt;br&gt;vad jag tidigare har anfört inga utrikespolitiska skäl föreligger mot utlands-&lt;br&gt;samverkan. Det finns i de flesta fall som torde bli aktuella lång erfarenhet&lt;br&gt;av samarbete, och sekretess- och säkerhetsskyddsfrågor har regelmässigt&lt;br&gt;diskuterats i myndighetskontakter och i flera fall reglerats i särskilda över-&lt;br&gt;enskommelser. Detta medför en ömsesidig förståelse för det andra landets&lt;br&gt;syn på krigsmaterielfrågor, stadga i relationerna och ett gott underlag vid&lt;br&gt;bedömningen av exportfrågor så att en praxis kan etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmaterielexportutredningen har ingående behandlat denna fråga ur&lt;br&gt;olika aspekter. KMU har kommit till slutsatsen att villkoren för export från&lt;br&gt;samarbetslandet av samproducerad krigsmateriel om möjligt bör regleras i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsavtalet och därigenom underställas regeringens prövning. Utred-&lt;br&gt;ningen pekar vidare på möjligheten att inom ramen för särskilda myndig-&lt;br&gt;hetsöverenskommelser ta särskild ställning till sådana frågor om vidareex-&lt;br&gt;port, som kan uppkomma vid gemensam utveckling och produktion av krigs-&lt;br&gt;materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till KMU:s bedömning att villkoren för export från sam-&lt;br&gt;arbetslandet av samproducerad krigsmateriel i första hand bör regleras i de&lt;br&gt;samarbetsavtal som ingås mellan berörda parter, t.ex. i form av en länder-&lt;br&gt;lista. Saken kommer därigenom att underställas regeringens prövning. Re-&lt;br&gt;geringen kan enligt de förslag jag senare kommer att lägga fram att kunna&lt;br&gt;förena ett tillstånd med villkor, t.ex. om rapportering i anslutning till avtalets&lt;br&gt;praktiska tillämpning (se avsnitt 18). Härigenom kan regeringen fortlöpande&lt;br&gt;kontrollera att villkoren i avtalet, t.ex. om export från samarbetslandet, res-&lt;br&gt;pekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsavtal behöver inte alltid innebära att frågan om utförsel, upplå-&lt;br&gt;telse av tillverkningsrättigheter eller annan liknande åtgärd från det svenska&lt;br&gt;företaget blir aktuell. Fråga härom kan i vissa fall uppkomma först i ett se-&lt;br&gt;nare skede. KMU anför i detta sammanhang att regeringen i sådant fall skall&lt;br&gt;pröva fråga om sådan utförsel m.m. som senare kan uppkomma, i enlighet&lt;br&gt;med riktlinjerna. Jag ansluter mig till denna bedömning, men jag bedömer&lt;br&gt;samtidigt att sådan utförsel till samarbetslandet för dess egen räkning, som&lt;br&gt;är en konsekvens av samarbetsavtalet, alltid bör medges om inte ovillkorligt&lt;br&gt;hinder uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samarbetsavtalet emellertid förutsätter export från samarbetslandet&lt;br&gt;till tredje land måste bedömningen enligt min mening ske med hänsyn till&lt;br&gt;flera faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse är enligt min mening slutproduktens nationella&lt;br&gt;identitet. Som har framhållits av utredningen, och ytterligare betonats av&lt;br&gt;flera remissinstanser, bör en skillnad göras mellan fall där det svenska bidra-&lt;br&gt;get till samarbetet är av mer underordnad betydelse och sådant samarbete&lt;br&gt;som innebär att slutprodukten har en utpräglad svensk identitet. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen kan sådana faktorer som patent och upphovsrätt till materielen tjäna&lt;br&gt;som vägledning. Jag anser inte att det är möjligt att på förhand fastställa nå-&lt;br&gt;gon generell regel på denna punkt. Bedömningen måste göras med beak-&lt;br&gt;tande av alla relevanta omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån slutprodukten i fråga bedöms ha en övervägande utländsk iden-&lt;br&gt;titet bör export till tredje land medges inom ramen för samarbetslandets ex-&lt;br&gt;portregler. Om materielen däremot har en övervägande svensk identitet bör&lt;br&gt;frågor om export till tredje land avgöras i enlighet med riktlinjerna för sådan&lt;br&gt;export från Sverige. Undantag från denna senare huvudregel bör kunna gö-&lt;br&gt;ras för de fall att regeringen vid sin totalbedömning, och med beaktande av&lt;br&gt;de grundläggande kriterierna för utlandssamverkan, kommer till slutsatsen&lt;br&gt;att det är ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse att visst samarbete kom-&lt;br&gt;mer till stånd. Det första huvudkriteriet, att det är försvars- och säkerhetspo-&lt;br&gt;litiskt önskvärt att utlandssamverkan kommer till stånd, bör i sådant fall ges&lt;br&gt;en särskild tyngd i bedömningen. En förutsättning är att den samverkan det&lt;br&gt;gäller i sig bedöms stå i samklang med Sveriges egna utrikespolitiska princi-&lt;br&gt;per och mål. Är det i ett sådant fall en förutsättning från samarbetspartnerns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sida att viss export kan äga rum, bör i det enskilda fallet enligt min mening Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;export till tredje land kunna medges av regeringen inom ramen för samar-&lt;br&gt;betslandets exportregler, även om slutprodukten inte har en övervägande ut-&lt;br&gt;ländsk identitet. I de fall jag här anger kan det finnas skäl att ingå en särskild&lt;br&gt;överenskommelse mellan svenska och utländska myndigheter, i viktigare fall&lt;br&gt;mellan den svenska och den utländska regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ny lag om krigsmateriel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om krigsmateriel som nu finns i lagen&lt;br&gt;(1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.&lt;br&gt;och i lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.&lt;br&gt;samlas i en lag. I den nya lagen införs också vissa nya bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Medborgarkommissionens och KMU:s förslag&lt;br&gt;överensstämmer med mitt förslag såvitt gäller sammanläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren ställer sig bakom KMU:s uttalande och&lt;br&gt;understryker därutöver vikten av att enhetliga sanktionsregler kan skapas&lt;br&gt;på krigsmateriellagstiftningens område och på angränsande områden. Även&lt;br&gt;FOA förordar en samlad enhetlig reglering av utlandssamverkan, inhemsk&lt;br&gt;tillverkning samt utförsel inom krigsmaterielområdet. FFV anser att de gäl-&lt;br&gt;lande lagarna är svåröverskådliga och i vissa fall svårtolkade och att en ge-&lt;br&gt;mensam lag kanske skulle vara fördelaktig från denna utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utförsel av krigsmateriel är underkastad kontroll&lt;br&gt;sedan år 1918. Regleringen har byggts ut vid flera tillfällen. Nu gällande lag&lt;br&gt;(1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen)&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utförsellagen ankommer det på regeringen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vad som skall avses med krigsmateriel. I förordningen (1988:561) om för-&lt;br&gt;bud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförselförordningen) anges att&lt;br&gt;med krigsmateriel skall avses sådana varor som är upptagna i en bilaga till&lt;br&gt;förordningen. I förordningen finns en förteckning över krigsmateriel som in-&lt;br&gt;nehåller 16 grupper materiel, vilka inom sig innehåller undergrupper. I ut-&lt;br&gt;försellagen stadgas att krigsmateriel inte får föras ut ur landet utan tillstånd&lt;br&gt;av regeringen. Regeringens prövning sker med utgångspunkt i de riktlinjer&lt;br&gt;som har godkänts av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom utförsel regleras upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt&lt;br&gt;samt bedrivande av militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.&lt;br&gt;Genom nu gällande lag infördes också krav på tillstånd för att ingå avtal med&lt;br&gt;någon utom landet om att för dennes räkning utveckla krigsmateriel eller&lt;br&gt;metod för framställning av sådan materiel. Slutligen är även marknadsföring&lt;br&gt;av krigsmateriel reglerad i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning av krigsmateriel och därmed sammanhängande förfaranden&lt;br&gt;är under statsmakternas kontroll sedan år 1935. En revision av bestämmel-&lt;br&gt;serna gjordes genom den nu gällande lagen (1983:1034) om kontroll över&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen). Den grundläg- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;gande bestämmelsen innebär att det krävs regeringens tillstånd för att få till-&lt;br&gt;verka eller tillhandahålla krigsmateriel. I förordningen (1983:1036) om kon-&lt;br&gt;troll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningsförordningen)&lt;br&gt;har regeringen föreskrivit att i tillverkningslagen skall tillämpas i huvudsak&lt;br&gt;samma krigsmaterielbegrepp som i utförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två ursprungsförfattningarna från år 1918 resp, år 1935 reglerade olika&lt;br&gt;sidor av krigsmaterielområdet. Utvecklingen har därefter varit sådan att de&lt;br&gt;båda lagarna allt mer har kommit att gå in i varandras områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sammanslagning av lagarna talar det förhållandet att de med två&lt;br&gt;undantag tillämpar samma krigsmaterielbegrepp och att ärenden enligt båda&lt;br&gt;lagarna bereds av krigsmaterielinspektionen. Vidare bygger båda lagarna på&lt;br&gt;principiella förbud som det huvudsakligen ankommer på regeringen att med-&lt;br&gt;dela undantag från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare talar det förhållandet att lagarna går in i varandras tillämpnings-&lt;br&gt;områden för en gemensam reglering. Exempelvis regleras i dag tillverkning&lt;br&gt;i utlandet i form av upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt i utförsel-&lt;br&gt;lagen (4 §) medan bestämmelser om tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel&lt;br&gt;i utlandet återfinns i tillverkningslagen (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag nu har anfört samt för att öka åskådligheten och&lt;br&gt;klarheten med beaktande av att lagarna huvudsakligen har en gemensam&lt;br&gt;målgrupp föreslår jag att tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel&lt;br&gt;samt utlandssamverkan på krigsmaterielområdet skall regleras i en lag som&lt;br&gt;har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad&lt;br&gt;materiel, benämnd lagen om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den nya lagen förs med vissa ändringar gällande bestämmelser i till-&lt;br&gt;verknings- resp, utförsellagen samt tillkommande bestämmelser om överfö-&lt;br&gt;ring av programvara och samarbetsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen är i stora drag uppbyggd enligt följande. Efter en inledande&lt;br&gt;bestämmelse om lagens tillämpningsområde och ett bemyndigande till rege-&lt;br&gt;ringen att meddela föreskrifter om vad som skall avses med krigsmateriel&lt;br&gt;samt vissa definitioner återfinns bestämmelser som huvudsakligen rör natio-&lt;br&gt;nella förhållanden, dvs. tillverkning av krigsmateriel och tillhandahållande&lt;br&gt;av krigsmateriel, tillverkningsrätt eller metod för framställning av krigsma-&lt;br&gt;teriel. Härefter följer bestämmelser om utlandssamverkan. Som sådan sam-&lt;br&gt;verkan betecknas dels utförsel av krigsmateriel inkl, överföring av program-&lt;br&gt;vara genom telekommunikation etc. och tillhandahållande av krigsmateriel&lt;br&gt;som finns i utlandet, dels upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt,&lt;br&gt;samarbetsavtal och militärt inriktad utbildning av utländska medborgare. Av&lt;br&gt;bestämmelserna är endast bestämmelserna om överföring av programvara&lt;br&gt;och om samarbete med någon i utlandet nya. Beträffande andra bestämmel-&lt;br&gt;ser har i en del fall gjorts vissa jämkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därpå följer bestämmelser som har till syfte att möjliggöra kontroll av ef-&lt;br&gt;terlevnaden av lagen och meddelade tillstånd. Dessa bestämmelser överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis innehåller lagen ansvarsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Tillverkning av krigsmateriel&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Tillstånd att tillverka krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det skall även i fortsättningen krävas tillstånd av rege-&lt;br&gt;ringen för att få tillverka krigsmateriel, och ett sådant tillstånd skall&lt;br&gt;även i fortsättningen kunna förenas med villkor avseende ägandet.&lt;br&gt;Till skillnad från gällande rätt skall det inte anges några begränsningar&lt;br&gt;i lagen för erhållande av tillstånd. Regeringen skall liksom i dag kunna&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet för ändring el-&lt;br&gt;ler ombyggnad av skjutvapen som avses i 24 § vapenlagen och tillverk-&lt;br&gt;ning av enstaka skjutvapen och ammunition för tillverkarens eget&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på tillverkningstillstånd gäller inte för statliga myndigheter som&lt;br&gt;inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Jag vill redan inledningsvis framhålla att jag&lt;br&gt;bedömer det som väsentligt att regeringen även i framtiden har möjlighet att&lt;br&gt;ingripa om det utländska inflytandet i ett svenskt krigsmaterieltillverkande&lt;br&gt;företag riskerar att överstiga vad som regeringen i det enskilda fallet anser&lt;br&gt;förenligt med svenska nationella säkerhetspolitiska intressen. Jag vill härvid&lt;br&gt;erinra om att artikel 223 i Romfördraget tillåter att en medlemsstat vidtar&lt;br&gt;åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda egna väsentliga säkerhets-&lt;br&gt;intressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och&lt;br&gt;krigsmateriel. Vid ett svenskt medlemskap i EG skulle bestämmelser som&lt;br&gt;inskränker utländskt ägande i krigsmaterieltillverkande företag inte vara i&lt;br&gt;strid med Romfördraget. I sitt betänkande över totalförsvarspropositionen&lt;br&gt;har försvarsutskottet uttalat att det är viktigt att erforderlig kontroll över&lt;br&gt;denna del av industrin kan upprätthållas frän svensk sida (prop. 1991/92:102,&lt;br&gt;FöU 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag regleras rätten att tillverka krigsmateriel i 2 § tillverkningslagen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen innebär att krigsmateriel inte får tillverkas här i landet utan till-&lt;br&gt;stånd av regeringen. Sådant tillstånd får som huvudregel endast meddelas&lt;br&gt;svensk myndighet, svensk medborgare, svenskt handelsbolag i vilket inte nå-&lt;br&gt;gon av bolagsmännen är kontrollsubjekt enligt den upphävda lagen&lt;br&gt;(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag (företagsförvärvslagen)&lt;br&gt;och svenska aktiebolag som har utlänningsförbehåll i sin bolagsordning.&lt;br&gt;Även om dessa förutsättningar inte är uppfyllda, kan tillstånd att tillverka&lt;br&gt;krigsmateriel meddelas, om det föreligger särskilda skäl härför. Regeringen&lt;br&gt;får också meddela undantag från tillståndskravet för vissa typer av tillverk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § tillverkningslagen anges att ett tillverkningstillstånd får förenas med&lt;br&gt;villkor. Sedan mitten av 1980-talet har tillverkningstillstånd regelmässigt&lt;br&gt;förenats med villkor avseende ägandet. Vanligen anges att tillståndet gäller&lt;br&gt;under förutsättning att det i bolagsordningen finns ett utlänningsförbehåll&lt;br&gt;som inte är mindre strängt än det som anges i företagsförvärvslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan de första bestämmelserna om tillverkningstillstånd infördes år Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;1935, har det ansetts vara betydelsefullt att utländska intressen inte får ett av-&lt;br&gt;görande inflytande över den svenska krigsmaterieltillverkningen. 1935 års&lt;br&gt;förordning om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m. innehöll&lt;br&gt;därför begränsningar av möjligheterna för företag med ett utländskt infly-&lt;br&gt;tande att få tillverkningstillstånd. Denna typ av begränsningar fanns i tillverk-&lt;br&gt;ningslagen fram till införandet av företagsförvärvslagen år 1982. Enligt före-&lt;br&gt;draganden var det då inte längre nödvändigt att vidmakthålla ett absolut för-&lt;br&gt;bud mot tillverkningstillstånd för bolag utan utlänningsförbehåll, eftersom en&lt;br&gt;betryggande ordning ansågs kunna uppnås inom tillståndsprövningens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1987 ändrades emellertid åter 2§ och tillfördes föreskrifter om be-&lt;br&gt;gränsningar avseende ägandet. Ändringen motiverades med att regeringen&lt;br&gt;regelmässigt villkorade tillverkningstillstånden för krigsmaterieltillverkning&lt;br&gt;i aktiebolag såtillvida att det i bolagsordningen skulle finnas ett utlännings-&lt;br&gt;förbehåll som inte är mindre strängt än det enligt företagsförvärvslagen. Att&lt;br&gt;detta krav utgjorde tillämpad praxis borde enligt föredraganden avspegla sig&lt;br&gt;i reglerna för tillståndsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 upphävdes företagsförvärvslagen. Härmed har rege-&lt;br&gt;ringen inte längre någon möjlighet att förbjuda att utländska rättssubjekt&lt;br&gt;förvärvar aktier i svenska företag. I samband med upphävandet infördes i&lt;br&gt;tillverkningslagen den definition av utlänningsförbehåll som då fanns i före-&lt;br&gt;tagsförvärvslagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet utlänningsförbehåll är utgångspunkt såväl för den nu gällande&lt;br&gt;bestämmelsen om vem som kan meddelas tillverkningstillstånd som för de&lt;br&gt;villkor som anges för tillstånden. Ett utlänningsförbehåll förutsätter att ak-&lt;br&gt;tier kan förklaras bundna, vilket innebär att de inte kan förvärvas av andra&lt;br&gt;än vissa i bolagsordningen angivna grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bundna och fria aktier finns i 17 kap. aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385). Aktiebolagslagen är för närvarande föremål för en utredning.&lt;br&gt;I delbetänkandet ”Bundna aktier” (SOU 1992:13) föreslår aktieboi agskom-&lt;br&gt;mittén att 17 kap. aktiebolagslagen skall upphävas. Kommittén avvisar alla&lt;br&gt;tankar på att behålla systemet med bundna och fria aktier enbart på krigsma-&lt;br&gt;terielområdet. Däremot finns det enligt kommittén inte något hinder mot att&lt;br&gt;ha bestämmelser om förvärvskontroll för aktier i denna typ av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommitténs förslag leder till lagstiftning, kan en eventuell lagregle-&lt;br&gt;ring av vem som kan medges rätt att tillverka krigsmateriel inte bygga på&lt;br&gt;begreppet utlänningsförbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Att statsmakterna även i framtiden bör ha kontroll&lt;br&gt;över vem som tillverkar krigsmateriel i Sverige har inte satts i fråga. Med&lt;br&gt;hänsyn till de nationella säkerhetsintressen som är förenade med krigsmate-&lt;br&gt;rieltillverkning bör sådan tillverkning liksom i dag som huvudregel kräva re-&lt;br&gt;geringens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu gällande bestämmelsen om tillverkningstillstånd (2§ tillverk-&lt;br&gt;ningslagen) begränsas regeringens möjlighet att meddela sådant tillstånd till&lt;br&gt;att avse svensk myndighet, svensk medborgare, handelsbolag i vilket inte&lt;br&gt;någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt och aktiebolag som har utlän-&lt;br&gt;ningsförbehåll i bolagsordningen. Jag anser att det skall överlåtas åt rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen att utan begränsningar i lagen besluta om vem som kan betros med&lt;br&gt;tillverkningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas intresse av att krigsmaterielindustrin förblir i svenska hän-&lt;br&gt;der betingas enligt min mening bl.a. av det aktuella företagets strategiska&lt;br&gt;betydelse. I normalfallet torde regeringens inställning vara att tillverknings-&lt;br&gt;tillstånd endast kan meddelas ett företag som har ett stabilt nationellt&lt;br&gt;ägande. Beträffande några av de strategiskt mindre viktiga företagen bör re-&lt;br&gt;geringen i enskilda fall kunna acceptera att meddela tillverkningstillstånd till&lt;br&gt;ett företag som har ett utländskt bestämmande inflytande. Regeringen bör i&lt;br&gt;sådana fall inte vara begränsad av inskränkningar i lagen. I andra fall kan&lt;br&gt;det vara ett nationellt intresse att få in ett utländskt ägande i ett krigsmate-&lt;br&gt;rieltillverkande bolag, om alternativet är nedläggning av den svenska för-&lt;br&gt;svarsindustrin i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontroll av det utländska ägandet i svenska krigsmaterieltillverkande&lt;br&gt;företag, som enbart består i att regeringen har kännedom om och kan ta hän-&lt;br&gt;syn till förhållandena vid ansökningstillfället, är inte tillräcklig. Regeringen&lt;br&gt;måste enligt min mening därutöver ha en möjlighet att ingripa om aktier&lt;br&gt;övergår i utländsk ägo i en omfattning, som regeringen anser ger ett i det&lt;br&gt;enskilda fallet oacceptabelt utländskt inflytande i företaget. Detta bör kunna&lt;br&gt;tillgodoses genom att regeringen när den ger tillverkningstillstånd, i fall där&lt;br&gt;ett svenskt ägande är påkallat, villkorar tillståndet såtillvida att de intressen&lt;br&gt;som dominerar företaget skall vara svenska. Jag kommer att utveckla detta&lt;br&gt;närmare i det följande avsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § tillverkningslagen får regeringen meddela föreskrifter om un-&lt;br&gt;dantag från tillståndskravet för tillverkning av krigsmateriel som bedrivs på&lt;br&gt;uppdrag av den som har tillstånd att tillverka ifrågavarande krigsmateriel.&lt;br&gt;Bemyndigandet har inte utnyttjats och jag kan inte förutse ett utnyttjande,&lt;br&gt;varför bemyndigandet enligt min mening bör utgå. Regeringen får i dag&lt;br&gt;också meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet för ändring el-&lt;br&gt;ler ombyggnad av skjutvapen i fall som avses i 24 § första stycket vapenlagen&lt;br&gt;(1973: 1176) och för tillverkning av enstaka vapen och ammunition för till-&lt;br&gt;verkarens eget bruk. I denna del föreslår jag inte någon ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillverkning av krigsmateriel skall förstås framställning av sådan ma-&lt;br&gt;teriel eller delar därav som utgör krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Kontroll över det utländska inflytandet i&lt;br&gt;krigsmaterieltillverkande företag genom villkor för&lt;br&gt;tillverkningstillstånden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det skall i lagen uttryckligen anges att tillstånd för aktie-&lt;br&gt;bolag att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel skall få förenas&lt;br&gt;med villkor om att endast en viss andel av aktierna, direkt eller indi-&lt;br&gt;rekt, får ägas av utländska rättssubjekt. Tillstånd skall vidare även i&lt;br&gt;framtiden få förenas med villkor om att styrelseledamöter och supple-&lt;br&gt;anter för dem samt verkställande direktör i bolaget skall vara svenska&lt;br&gt;medborgare och bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för handelsbolag skall det av lagen framgå att tillstånd till till-&lt;br&gt;verkning och tillhandahållande får förenas med villkor avseende&lt;br&gt;ägandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag nyss har anfört bör kontrollen över ut-&lt;br&gt;ländskt ägande av den svenska krigsmaterielindustrin tillgodoses genom att&lt;br&gt;tillverkningstillstånd förenas med villkor avseende ägandet. Enligt tillverk-&lt;br&gt;ningslagen har regeringen redan i dag en möjlighet att förena ett tillverk-&lt;br&gt;ningstillstånd med villkor. Att åsidosätta ett villkor utgör grund att återkalla&lt;br&gt;ett tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i föregående avsnitt redogjort för att tillverkningstillstånd redan i&lt;br&gt;dag regelmässigt förenas med villkor avseende ägandet. Normalt föreskrivs&lt;br&gt;i villkoret att tillståndshavaren skall ha ett utlänningsförbehåll i sin bolags-&lt;br&gt;ordning som inte är mindre strängt än det som stadgas i företagsförvärvsla-&lt;br&gt;gen. Om en tillståndshavare med ett sådant villkor inför ett mindre strängt&lt;br&gt;utlänningsförbehåll eller helt upphäver detta, utgör åtgärden ett sådant åsi-&lt;br&gt;dosättande av villkoret som utgör grund för återkallelse av tillverkningstill-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att denna nuvarande ordning skall bestå. Villkoren bör dock ges&lt;br&gt;en mera individuell utformning än hittills. Ett villkor skall exempelvis kunna&lt;br&gt;ange att det för tillverkningstillståndets bestånd krävs att det bestämmande&lt;br&gt;inflytandet över ett bolag innehas av svenska rättssubjekt, medan det för ett&lt;br&gt;annat bolag kan anges att tillståndet gäller under förutsättning att ett och&lt;br&gt;samma utländska rättssubjekt inte äger ett bestämmande inflytande i bola-&lt;br&gt;get. Olika villkor skall naturligtvis kunna förenas i ett tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländskt ägande kan vara direkt genom innehav av aktier i det krigsma-&lt;br&gt;terieltillverkande företaget eller indirekt genom innehav av aktier i ett så-&lt;br&gt;dant företags moderbolag. De flesta av de krigsmaterieltillverkande företa-&lt;br&gt;gen ingår i koncerner där de är helägda dotterbolag. Aktierna är därför nor-&lt;br&gt;malt inte föremål för allmän handel. Ett villkor som endast tar sikte på vem&lt;br&gt;som äger aktierna i det krigsmaterieltillverkande företaget blir enligt min&lt;br&gt;mening verkningslöst i ett sådant fall. Villkoret bör därför även avse aktierna&lt;br&gt;i moderbolaget eftersom moderbolaget har det totala inflytandet över det&lt;br&gt;krigsmaterieltillverkande företaget. Ett villkor som inskränker utländska&lt;br&gt;rättssubjekts direkta inflytande i ett krigsmaterieltillverkande företag kan i&lt;br&gt;annat fall lätt kringgås genom att ett utländskt rättssubjekt för detta ändamål&lt;br&gt;bildar ett aktiebolag i Sverige. Ett sådant bolag utgör ett svenskt rättssubjekt&lt;br&gt;och kan köpa aktier i det krigsmaterieltillverkande företaget utan att föran-&lt;br&gt;leda att detta åsidosätter det meddelade villkoret. En kontroll genom med-&lt;br&gt;delande av villkor för tillverkningstillstånd måste alltså kunna inbegripa ak-&lt;br&gt;tier i andra bolag i en koncern i vilket ingår ett krigsmaterieltillverkande&lt;br&gt;företag. Detta kan ske genom att regeringen anger att tillståndet gäller under&lt;br&gt;förutsättning att ett utländsk rättssubjekt varken direkt eller indirekt har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande i det krigsmaterieltillverkande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvet avser aktier i moderbolag kan förvärvaren vara okunnig om&lt;br&gt;att hans förvärv kan komma att leda till att tillverkningstillståndet för ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsmaterieltillverkande företag i koncernen kan komma att återkallas på&lt;br&gt;grund av att villkoret har åsidosatts. När det gäller förvärv av en så stor aktie-&lt;br&gt;post bör man dock kunna förmoda att en investerare gör en sådan undersök-&lt;br&gt;ning av såväl företaget och koncernen som av de nationella bestämmelser&lt;br&gt;som gäller för företaget, att han vet vilka företag som ingår i koncernen och&lt;br&gt;vilka speciella regler som gäller för dessa. Jag anser därför inte att situatio-&lt;br&gt;nen kommer att skapa några problem i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen har att ta ställning till om ett företag skall ges tillverknings-&lt;br&gt;tillstånd eller om ett tillverkningstillstånd skall återkallas sedan företaget har&lt;br&gt;åsidosatt ett villkor som gäller ägandet, måste regeringen enligt min mening&lt;br&gt;beakta från vilket land det utländska ägandet utgår. Jag har i avsnitt 6 om&lt;br&gt;riktlinjerna för krigsmaterielexport och utlandssamverkan framhållit att ut-&lt;br&gt;landssamverkan med de nordiska staterna, de traditionellt neutrala staterna&lt;br&gt;i Europa och med länderna inom EG i princip får anses stå i överensstäm-&lt;br&gt;melse med Sveriges säkerhetspolitik. Beträffande de strategiskt viktigaste&lt;br&gt;företagen kan regeringen göra bedömningen att det vore mindre önskvärt&lt;br&gt;att ett företag från ett sådant land fick ett bestämmande inflytande över det&lt;br&gt;svenska krigsmaterieltillverkande företaget, men likväl kan regeringen&lt;br&gt;komma till slutsatsen att ett sådant ägande vore att föredra framför en ned-&lt;br&gt;läggning av industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens kontrollmöjlighet ligger sålunda i att tillverkningstillståndet&lt;br&gt;kan återkallas om det utländska inflytandet blir större än vad regeringen i&lt;br&gt;villkoret har angivit som acceptabelt. Jag är medveten om att ett villkor inte&lt;br&gt;utgör ett hinder för att aktier förvärvas av en utländsk konkurrent endast i&lt;br&gt;avsikt att lägga ned det svenska företaget. En möjlighet att minska denna&lt;br&gt;risk vore att införa förvärvsbestämmelser på krigsmaterielområdet. Efter-&lt;br&gt;som det inte skulle vara tillräckligt att sådana bestämmelser omfattade före-&lt;br&gt;tag med tillverkningstillstånd, utan de också skulle behöva reglera förvärv&lt;br&gt;av aktier i andra bolag som ingår i en koncern i vilken det finns ett krigsmate-&lt;br&gt;rieltillverkande företag, är jag för närvarande inte beredd att föreslå det.&lt;br&gt;Det kan i detta sammanhang förtjäna att påpekas, att det inte heller i dag&lt;br&gt;finns några bestämmelser som hindrar ett krigsmaterieltillverkande företag&lt;br&gt;från att upphöra med sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i avsnitt 18 till bestämmelser om återkallelse av bl.a. till-&lt;br&gt;verkningstillstånd. Där föreslår jag att ett tillstånd skall kunna återkallas&lt;br&gt;bl.a. om tillståndshavaren har åsidosatt ett villkor eller brutit mot en kon-&lt;br&gt;troll- eller ordningsbestämmelse eller om andra särskilda skäl till återkallelse&lt;br&gt;föreligger. Om ett svenskt aktiebolag, som ägs av ett svenskt och ett ut-&lt;br&gt;ländskt företag, har fått tillstånd att tillverka krigsmateriel och det utländska&lt;br&gt;företaget sedan säljer sina aktier till någon i ett land med vilket svenska rege-&lt;br&gt;ringen enligt riktlinjerna inte kan godkänna utlandssamverkan, bör det en-&lt;br&gt;ligt min mening föreligga skälig anledning att återkalla tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har redovisat tidigare kan regeringen redan i dag när ett tillstånd&lt;br&gt;ges föreskriva villkor i fråga om ägandet. Med den lösning jag har föreslagit&lt;br&gt;för kontrollen av det utländska ägandet och som således innebär att bestäm-&lt;br&gt;melsen om förutsättningar för regeringens prövning slopas, anser jag att det&lt;br&gt;av lagen i stället bör framgå att regeringen kan villkora tillstånden på det sätt&lt;br&gt;jag nyss angivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör regeringen noga följa utvecklingen för de krigsma-&lt;br&gt;terieltillverkande företagen i Sverige. Allmänt sett går vi mot en ökande in-&lt;br&gt;ternationalisering, inte minst mot bakgrund av integrationsarbetet i Europa.&lt;br&gt;Det är en utveckling som regeringen bejakar och som har många positiva&lt;br&gt;effekter för Sverige och svenskt näringsliv. Dock kan det i enskilda fall upp-&lt;br&gt;stå situationer, då det med hänsyn till våra nationella säkerhets- och försvars-&lt;br&gt;intressen är angeläget att slå vakt om att viss försvarsteknologisk kompetens&lt;br&gt;bevaras i Sverige och i svenska händer. Om det visar sig att de regler jag&lt;br&gt;föreslår i detta lagförslag inte är tillräckliga för att tillgodose dessa nationella&lt;br&gt;intressen, får frågan tas upp till förnyad prövning, eventuellt i form av en&lt;br&gt;särskild utredning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Tillhandahållande av krigsmateriel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmate-&lt;br&gt;riel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställ-&lt;br&gt;ning av sådan materiel skall inte heller i framtiden få bedrivas här i&lt;br&gt;landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag och den som är bosatt eller sta-&lt;br&gt;digvarande vistas här skall inte heller utom landet få bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana&lt;br&gt;statliga myndigheter som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag skall göras för verksamhet som avser tillhandahållande av&lt;br&gt;krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller tillverkare som&lt;br&gt;har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet&lt;br&gt;gäller. Undantag skall också göras för innehavare av tillverkningstill-&lt;br&gt;stånd, om verksamheten avser krigsmateriel som tillhör honom och&lt;br&gt;som finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller me-&lt;br&gt;tod för framställning av krigsmateriel till en svensk statlig myndighet&lt;br&gt;eller tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag&lt;br&gt;tillhandahållandet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall även i fortsättningen få meddela föreskrifter om un-&lt;br&gt;dantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga&lt;br&gt;om sådan handel med skjutvapen som regleras genom föreskrifterna i&lt;br&gt;vapenlagen (1973:1176) eller sådan hantering av ammunition eller an-&lt;br&gt;nan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen&lt;br&gt;(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 3 § tillverkningslagen får krigsmateriel, upp-&lt;br&gt;finning avseende krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel&lt;br&gt;inte yrkesmässigt tillhandahållas här i landet och inte heller utom landet av&lt;br&gt;svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigva-&lt;br&gt;rande vistas här. Från tillståndskravet gäller vissa undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs sålunda inte för tillhandahållande till en svensk statlig&lt;br&gt;myndighet eller en tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av&lt;br&gt;det slag tillhandahållandet avser. Inte heller behövs tillstånd för en inneha-&lt;br&gt;vare av tillverkningstillstånd, om tillhandahållandet avser krigsmateriel som&lt;br&gt;tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet eller uppfinning eller me-&lt;br&gt;tod som tillhör tillståndshavaren. Regeringen har också bemyndigats att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet för handel med&lt;br&gt;skjutvapen, ammunition eller annan explosiv vara som omfattas av vapenla-&lt;br&gt;gen (1973:1176) eller lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 gjordes den senaste ändringen av 3§ tillverkningslagen. Änd-&lt;br&gt;ringen innebar att förbudet utökades till att omfatta tillhandahållanden som&lt;br&gt;sker utom landet av en svensk myndighet, ett svenskt företag eller den som&lt;br&gt;är bosatt eller stadigvarande vistas här. Paragrafens undantag från tillstånds-&lt;br&gt;kravet för innehavare av tillverkningstillstånd om tillhandahållandet avser&lt;br&gt;krigsmateriel, uppfinning eller metod som tillhör eller innehas av tillstånds-&lt;br&gt;havaren begränsades samtidigt till att endast avse materiel som tillhör till-&lt;br&gt;ståndshavaren och som fysiskt finns inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1987/88:154 anförde föredragande statsrådet att särskild&lt;br&gt;försiktighet måste iakttas vid prövning av ansökningar om tillstånd att till-&lt;br&gt;handahålla materiel eller metoder för utländska kontrahenters räkning. Till-&lt;br&gt;stånd till sådana transaktioner borde endast ges i det enskilda fallet. Jag an-&lt;br&gt;ser att en sådan uppdelning bör gälla även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillhandahållande avses i denna lag försäljning, upplåtelse, utbju-&lt;br&gt;dande mot vederlag, lån, gåva eller förmedling. Genom preciseringen av for-&lt;br&gt;merna för tillhandahållandet framgår att åtgärder som innefattar ett rent fy-&lt;br&gt;siskt tillhandahållande, t.ex. av ett transportföretag, inte omfattas av lagens&lt;br&gt;bestämmelser. Bestämmelsen om tillståndsplikt motiveras av intresset att&lt;br&gt;kunna kontrollera svenska intressenters engagemang också vad avser denna&lt;br&gt;del av krigsmaterielhanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall till en början kunna ges till verksamhet som består i att till-&lt;br&gt;handahålla krigsmateriel inom landet. Ett tillstånd att tillhandahålla krigs-&lt;br&gt;materiel torde i allmänhet kunna vara generellt och gälla under viss tid.&lt;br&gt;Även ett tillstånd att bedriva motsvarande verksamhet i utlandet torde&lt;br&gt;kunna vara generellt, dvs. ett tillstånd att befinna sig på marknaden i ett visst&lt;br&gt;land. När det gäller transaktioner som exempelvis innebär förmedling för&lt;br&gt;utländska kontrahenters räkning menar jag dock att det i enlighet med hit-&lt;br&gt;tillsvarande praxis skall krävas tillstånd i det enskilda fallet. Detta bör regle-&lt;br&gt;ras i en särskild paragraf. Jag återkommer till detta i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att verksamhet som består i tillhandahållande till någon i utlandet utöver&lt;br&gt;de bestämmelser som regleras här kräver tillstånd enligt bestämmelserna om&lt;br&gt;utförsel och avtal om tillverkningsrätt och samarbete framgår av de särskilda&lt;br&gt;bestämmelser som reglerar dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från tillståndskravet för dem som tillhandahåller till en svensk&lt;br&gt;statlig myndighet eller tillståndshavare som har tillstånd att tillverka krigs-&lt;br&gt;materiel av det slag tillhandahållandet avser gäller endast när tillhandahål-&lt;br&gt;landena uteslutande avser sådana mottagare. Avsikten är att ett företag som&lt;br&gt;tillhandahåller en produkt som klassificeras som krigsmateriel till en statlig&lt;br&gt;myndighet eller till någon som har tillstånd att tillverka motsvarande mate-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riel inte skall vara undantagen från tillståndskravet om han tillhandahåller Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;produkten till någon annan inom landet. Denna situation torde dock vara&lt;br&gt;sällsynt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undantaget från tillståndskravet för innehavare av tillverkningstillstånd&lt;br&gt;som tillhandahåller uppfinning avseende krigsmateriel eller metod för fram-&lt;br&gt;ställning av sådan materiel avviker mitt förslag från gällande rätt. Undanta-&lt;br&gt;get bör enligt min mening gälla vid tillhandahållande till svenska statliga&lt;br&gt;myndigheter eller tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av&lt;br&gt;det slag tillhandahållandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt föreslås regleras i&lt;br&gt;en särskild bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förmedling av krigsmateriel, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är&lt;br&gt;bosatt eller stadigvarande vistas här skall inte utan tillstånd av rege-&lt;br&gt;ringen i det enskilda fallet till någon i utlandet få tillhandahålla bl.a.&lt;br&gt;krigsmateriel som finns i utlandet eller uppfinning rörande krigsmate-&lt;br&gt;riel eller metod för framställning av sådan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i föregående avsnitt föreslagit en bestäm-&lt;br&gt;melse om tillstånd till sådan verksamhet som består i att tillhandahålla bl.a.&lt;br&gt;krigsmateriel och i det sammanhanget påpekat att det utöver detta verksam-&lt;br&gt;hetstillstånd krävs tillstånd i det enskilda fallet för exempelvis utförsel eller&lt;br&gt;ingående av avtal om upplåtelse av tillverkningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållande av krigsmateriel som finns i utlandet till någon i ut-&lt;br&gt;landet liksom tillhandahållande av uppfinning rörande krigsmateriel eller&lt;br&gt;metod för framställning av krigsmateriel till någon i utlandet träffas emeller-&lt;br&gt;tid inte av dessa bestämmelser. Som föredraganden påpekade i propositio-&lt;br&gt;nen 1987/88:154 bör särskild försiktighet iakttas vid sådana transaktioner&lt;br&gt;och tillstånd endast ges i det enskilda fallet Jag anser att denna ordning ut-&lt;br&gt;tryckligen bör framgå av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således skall enligt min mening svenska myndigheter, svenska företag&lt;br&gt;samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här och som har regering-&lt;br&gt;ens tillstånd att i utlandet bedriva en verksamhet som består i tillhandahål-&lt;br&gt;lande av krigsmateriel, ansöka om tillstånd hos regeringen för att t.ex. få&lt;br&gt;förmedla krigsmateriel som finns i ett land till ett annat land. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla för att få tillhandahålla en uppfinning rörande krigsmateriel eller&lt;br&gt;en metod avseende sådan materiel till någon i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ansökan skall prövas enligt de riktlinjer som jag har redogjort&lt;br&gt;för i avsnitt 6. Såvitt gäller tillhandahållande av krigsmateriel som finns i ut-&lt;br&gt;landet utgör förslaget inte någon ändring av den ordning som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Utförsel av krigsmateriel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utförsel av krigsmateriel skall även i framtiden omfattas&lt;br&gt;av ett generellt förbud, från vilket regeringen kan meddela undantag.&lt;br&gt;I fråga om programvara likställs med utförsel överföring till utlandet&lt;br&gt;genom telekommunikation eller på annat liknande sätt. Ärenden som&lt;br&gt;inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av&lt;br&gt;större vikt får prövas av det statsråd som har till uppgift att föredra&lt;br&gt;ärenden om utförsel av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om utförsel av skjutvapen och tillhörande am-&lt;br&gt;munition för enskild persons räkning och skjutvapen och därtill hö-&lt;br&gt;rande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom&lt;br&gt;riket, av skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åt-&lt;br&gt;gärd, av skjutvapen som förts in i landet för sådan åtgärd samt för&lt;br&gt;sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som&lt;br&gt;har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen&lt;br&gt;(1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna: Begreppsutredningen anför att programvara i allmänhet&lt;br&gt;inte kan anses som krigsmateriel eller som materiel i övrigt som från export-&lt;br&gt;regleringssynvinkel är att jämställa med krigsmateriel. Utredningen anför&lt;br&gt;vidare att i den mån programvara bör regleras kan detta ske på samma sätt&lt;br&gt;som gäller för tjänster och andra immateriella företeelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU delar denna uppfattning. Utredningen uttalar sig vidare för att ett&lt;br&gt;principiellt förbud mot utförsel kompletterat med riktlinjer för tillstånds-&lt;br&gt;prövningen bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat utredningarnas synpunkter utan erinran,&lt;br&gt;utom RPS som anser att också klassificeringen av datorprogram bör upp-&lt;br&gt;märksammas i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det grundläggande förbudet mot krigsmaterielex-&lt;br&gt;port återfinns i 2§ utförsellagen. Mitt förslag överensstämmer med detta&lt;br&gt;stadgande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har redovisat i avsnitt 5 har vi ett starkt säkerhetspolitiskt behov&lt;br&gt;av att på olika sätt samverka med andra länder på krigsmaterielområdet, inte&lt;br&gt;minst med länderna i EG. Flera tidigare utredningar har pekat på sambandet&lt;br&gt;mellan försvarsindustrins förmåga att tillgodose det svenska försvarets be-&lt;br&gt;hov av materiel och industrins möjlighet att kunna exportera. Genom export&lt;br&gt;kan företagen behålla kompetens och kapacitet att inom landet utveckla och&lt;br&gt;tillverka krigsmateriel för försvarets räkning. Export av krigsmateriel bör&lt;br&gt;därför kunna ske inom ramen för våra allmänna utrikespolitiska principer i&lt;br&gt;den omfattning som är betingad av våra egna försvars- och säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiska mål och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En önskan att stå utanför andra länders konflikter och arbetet för rust-&lt;br&gt;ningskontroll är de element som av tradition ligger bakom det generella för-&lt;br&gt;budet mot vapenexport. Dessa skäl, som alltjämt äger giltighet, står mot de&lt;br&gt;säkerhets- och försvarspolitiska skälen för export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4 har jag redogjort för min uppfattning att särskilt utformad pro- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;gramvara i vissa fall bör omfattas av krigsmaterielbegreppet. Programvara&lt;br&gt;som är lagrad på fast medium omfattas av bestämmelserna om utförselkon-&lt;br&gt;trollen. En begränsning av kontrollen till dessa fall skulle emellertid inne-&lt;br&gt;bära att regleringen kan kringgås genom att programvara överförs på andra&lt;br&gt;sätt. Motsvarande bedömning redovisades i propositionen 1990/91:97 om&lt;br&gt;förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelse-&lt;br&gt;syfte, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan en reglering skulle exempelvis ett svenskt företag som fått i uppdrag&lt;br&gt;att skapa ett program som är väsentligt för en utländsk produkt som utgör&lt;br&gt;krigsmateriel fritt kunna överföra programvaran via telenätet mellan kon-&lt;br&gt;struktörens dator och mottagarens dator i utlandet, medan utförseln av mot-&lt;br&gt;svarande programvara i de fall den lagrats på medium skulle vara underkas-&lt;br&gt;tad ett utförselförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skulle enligt min mening inte vara tillfredsställande. Jag anser där-&lt;br&gt;för att förbudet mot utförsel av krigsmateriel bör kompletteras med att över-&lt;br&gt;föring av programvara till någon i utlandet genom telekommunikation eller&lt;br&gt;på annat liknande sätt likställs med utförsel. Detta förbud bör alltså omfatta&lt;br&gt;de fall då programvara görs tillgänglig för någon i utlandet på annat sätt än&lt;br&gt;via utförsel av programvara lagrad på fast medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte främmande för att kontrollen av efterlevnaden av utförselför-&lt;br&gt;budet i denna del kan vara förenad med svårigheter men anser inte att dessa&lt;br&gt;svårigheter utgör skäl att avstå från en reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från utförselförbudet skall även i framtiden som huvudregel&lt;br&gt;meddelas av regeringen. Denna prövning skall ske med utgångspunkt i de&lt;br&gt;riktlinjer jag har redovisat i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte&lt;br&gt;är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel pröva sådana ärenden. Antalet regeringsärenden&lt;br&gt;omfattar enligt de senaste årens statistik värdemässigt 98 %, medan ärenden&lt;br&gt;som avgörs av statsrådet är de numerärt mest frekventa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att denna beslutsfördelning bör behållas. Den nuvarande ord-&lt;br&gt;ningen, som har varit rådande under en lång följd av år och därvid visat sig&lt;br&gt;vara i hög grad ändamålsenlig, är till stor del betingad av praktiska skäl.&lt;br&gt;Även tidsmässiga aspekter spelar in. I många fall bör nämligen en ansökan&lt;br&gt;om utförsel föranleda skyndsam handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet granskade år 1977 frågan om ett enskilt statsråds&lt;br&gt;beslutanderätt och därvid särskilt statsråds beslutanderätt i ärenden som gäl-&lt;br&gt;ler export av krigsmateriel. Utskottet uttalade bl.a. att granskningen inte&lt;br&gt;gett anledning till erinran mot de beslut varigenom statsråd bemyndigats av-&lt;br&gt;göra visst ärende eller grupp av ärenden (KU 1976/77:44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § utförsellagen får regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer meddela föreskrifter om utförsel av skjutvapen i vissa fall. Enligt&lt;br&gt;utförselförordningen får därför enskild person vid utresa från riket utan sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd för personligt bruk föra med sig handeldvapen, som inte är hel-&lt;br&gt;automatiskt vapen, och som han enligt vapenlagen är berättigad att inneha&lt;br&gt;här i landet. Regeringen har exempelvis också bemyndigat polismyndighe-&lt;br&gt;ten att pröva frågor om utförsel av handeldvapen och ammunition i anslut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning till jakt, tävling eller övning utom landet, liksom utförsel från enskild Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;vapenhandlare av skjutvapen till enskild person eller vapenhandlare i ut-&lt;br&gt;landet. Det kan härvid även röra sig om utförsel för utbyte, reparation eller&lt;br&gt;översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna möjlighet för regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer att meddela föreskrifter bör enligt min mening behållas. De skäl som&lt;br&gt;talar för denna särreglering är främst praktiska. I dessa fall är det inte heller&lt;br&gt;fråga om export i egentlig mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang har jag övervägt att föreslå att även införsel av krigs-&lt;br&gt;materiel skall kontrolleras men inte funnit det motiverat. Ett skäl är att im-&lt;br&gt;port i allmänhet sker för försvarets resp, krigsmaterielindustrins räkning el-&lt;br&gt;ler omfattas av bestämmelserna i vapenlagen. Med denna fråga samman-&lt;br&gt;hänger transitering av krigsmateriel genom Sverige. Transitering gäller till&lt;br&gt;övervägande delen leveranser från och till våra nordiska grannländer. Av så-&lt;br&gt;väl de nu tillämpade som av de föreslagna riktlinjerna följer att utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitiska hinder i dessa fall generellt inte föreligger. Jag återkom-&lt;br&gt;mer i avsnitt 25 i en fråga som rör tillstånd till införsel enligt vapenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutanvändaråtagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Export bör även i framtiden i princip endast kunna ske till stater, vars rege-&lt;br&gt;ringar har åtagit sig att se till att vapnen inte vidareexporteras. Genom utfär-&lt;br&gt;dande av ett slutanvändaråtagande förpliktar sig mottagarlandets regering&lt;br&gt;att tillse dels att den svenska materielen endast skall disponeras av dess egen&lt;br&gt;försvarsmakt, dels att materielen i fråga inte vidareexporteras i någon form&lt;br&gt;till ett tredje land. Slutanvändarintygen kan kompletteras så att köparen&lt;br&gt;också förbinder sig att bekräfta mottagandet av den materiel som omfattas&lt;br&gt;av intyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även det år 1986 införda systemet med en s.k. deklaration om egen till-&lt;br&gt;verkning bör enligt min mening bestå. I en sådan deklarerar mottagaren av&lt;br&gt;komponenter att dessa skall ingå som integrerade delar i egna produkter, att&lt;br&gt;komponenterna inte skall ha någon inverkan på slutprodukternas identitet&lt;br&gt;och att komponenterna inte skall vidareexporteras för sig. Även för stapel-&lt;br&gt;varor som krut och sprängämnen används deklarationen om egen tillverk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig att en mottagare inte följer åtagandet genom att expor-&lt;br&gt;tera till ett tredje land, skall detta påverka dennes möjligheter att i fortsätt-&lt;br&gt;ningen köpa krigsmateriel från Sverige. Liksom i dag bör principen därvid&lt;br&gt;vara att ett land vars regering tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareex-&lt;br&gt;port av svensk materiel inte längre bör komma i fråga för utlandssamverkan&lt;br&gt;med Sverige, så länge omständigheterna kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall saknas skäl att ställa krav på slutanvändarintyg. Det gäller i re-&lt;br&gt;gel vid utförsel av handeldvapen för jakt- och sportskytte, vid utförsel för&lt;br&gt;reparation, återutförsel efter reparation eller annan åtgärd, liksom i sådana&lt;br&gt;fall av transitering till och från våra nordiska grannländer som har nämnts&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som föredraganden betonade i propositionen 1987/88:154 åligger det po-&lt;br&gt;lis- och åklagarmyndigheterna att kontrollera att någon olovlig verksamhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte äger rum och utreda misstankar om överträdelser av bestämmelserna. Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;När det gäller kontrollen över gränserna åvilar uppgiften tullmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ändring i detta avseende åsyftas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje enskilt utförselärende bör bedömas utifrån de riktlinjer som jag har&lt;br&gt;redogjort för i avsnittet 6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Någon ändring görs inte i gällande regler. Detta innebär&lt;br&gt;att avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt&lt;br&gt;till någon i utlandet inte heller i framtiden skall få ingås här i landet&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen. Inte heller skall svenska myndigheter,&lt;br&gt;svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här&lt;br&gt;i landet få ingå sådana avtal utom landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt kan&lt;br&gt;betraktas som ett alternativ till utförsel. Denna form av kunskapsöverföring&lt;br&gt;blir allt mer frekvent och bör enligt min mening liksom i dag omfattas av&lt;br&gt;regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag motsvarar med en redaktionell ändring nuvarande 4 § utför-&lt;br&gt;sellagen. Med tillverkningsrätt avses det medgivande som lämnas någon an-&lt;br&gt;nan att utnyttja viss rätt eller att i enlighet med av upplåtaren eller överlåta-&lt;br&gt;ren tillhandahållna tekniska underlag såsom ritningar, beskrivningar eller&lt;br&gt;programvara tillverka en viss produkt. Upplåtelse eller överlåtelse av till-&lt;br&gt;verkningsrätt innebär att antingen en rättighet inom det industriella rätts-&lt;br&gt;skyddets område och/eller kunskap mot eller utan vederlag överförs till en&lt;br&gt;utländsk mottagare. Objektet för avtalet kan utgöras av såväl immateriellt&lt;br&gt;skyddade rättigheter som driftserfarenheter som saknar egentligt rättsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har rått osäkerhet rörande omfattningen av begreppet tillverknings-&lt;br&gt;rätt. Jag finner därför anledning betona att härmed avses varje upplåtelse&lt;br&gt;eller överlåtelse av tekniskt underlag som gör det möjligt för förvärvaren att&lt;br&gt;framställa vad som utgör krigsmateriel enligt svensk definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd av detta slag bör kunna förenas med villkor. Jag har tidigare&lt;br&gt;i avsnitt 11 redovisat förfarandet med slutanvändarintyg i samband med ut-&lt;br&gt;försel av krigsmateriel. Upplåtelser och överlåtelser av tillverkningsrätter&lt;br&gt;sker normalt till en tillverkare i utlandet efter det att regeringen givit tillstånd&lt;br&gt;till ingående av avtalet. I samband med prövningen av avtalet kan det dock&lt;br&gt;i vissa fall vara önskvärt att infordra ett intyg från myndigheterna i det land&lt;br&gt;där licenstillverkningen skall ske om att de är införstådda med de begräns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar rörande nyttjandet av den licenstillverkade materielen som har före- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;skrivits som villkor i den svenska regeringens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Samarbete med utländsk part om gemensam&lt;br&gt;tillverkning eller utveckling av krigsmateriel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avtal med någon utom landet om att gemensamt med&lt;br&gt;denne eller för dennes räkning utveckla krigsmateriel eller metod för&lt;br&gt;framställning av sådan materiel eller om gemensam tillverkning av&lt;br&gt;krigsmateriel får inte ingås här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;br&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas här får inte heller i utlandet ingå ett sådant avtal&lt;br&gt;utan regeringens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU anser att regeringens tillstånd skall krävas även i framtiden för ingå-&lt;br&gt;ende av avtal med någon i utlandet om att för dennes räkning utveckla krigs-&lt;br&gt;materiel eller metod för framställning av krigsmateriel. Mot bakgrund av&lt;br&gt;den förväntade utvecklingen av försvarsindustrins utlandssamverkan anser&lt;br&gt;KMU att tiden nu är mogen att även reglera avtal med en utländsk part om&lt;br&gt;att gemensamt utveckla eller tillverka krigsmateriel. Utredningen uttalar sig&lt;br&gt;för att det bör övervägas att samordna 5 § utförsellagen med den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen. Villkoren för export från samarbetslandet bör om möjligt re-&lt;br&gt;gleras i samarbetsavtalet och därigenom underställas regeringens prövning.&lt;br&gt;Om det svenska bidraget är av mer underordnad betydelse bör slutproduk-&lt;br&gt;ten enligt KMU kunna disponeras fritt av samarbetspartnern. Om det är ett&lt;br&gt;starkt svenskt försvarspolitiskt intresse att samarbete kommer till stånd,&lt;br&gt;skall regeringen också i övrigt kunna medge export till tredje land i enlighet&lt;br&gt;med samarbetslandets exportregler. KMU har föreslagit att undantag från&lt;br&gt;tillståndskravet skall göras för avtal som uteslutande avser utveckling eller&lt;br&gt;tillverkning av krigsmateriel som skall införas till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är huvudsakligen positiva till utredningens förslag.&lt;br&gt;FMUbetonar dock att det föreslagna förbudet inte bör tolkas så att erforder-&lt;br&gt;lig anpassning till köparens behov av modifieringar inkluderas, vilket helt&lt;br&gt;skulle omöjliggöra export. FFVaccepterar i princip den i utredningen före-&lt;br&gt;slagna uppläggningen, men inte den uppdelning i materiel av svenskt ur-&lt;br&gt;sprung och materiel som är en följd av gemensamt utvecklingsarbete som&lt;br&gt;utredningen föreslår som grund för vilket lands exportregler som skall till-&lt;br&gt;lämpas. FFV anser vidare att utredningens inställning att vidareleverans av&lt;br&gt;svensk materiel skall få ske utan hänsynstagande till svenska restriktioner&lt;br&gt;endast i fall när detta är ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse kommer&lt;br&gt;att upplevas som en diskriminering av ett land som missgynnas. Slutligen an-&lt;br&gt;ser FFV att i den mån den svenska regeringen har synpunkter på samarbets-&lt;br&gt;landets val av mottagarländer, bör i förekommande fall en regeringsöverens-&lt;br&gt;kommelse omfatta bestämmelser om detta. Kungl. Krigsvetenskapsakade-&lt;br&gt;mien förutser svårigheter vid tillämpningen avseende t.ex. huruvida engage-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manget är av sådan art och omfattning att tillstånd krävs. Kritiken avser Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;främst att lagtexten inte tar upp graden och sättet av engagemang vid gemen-&lt;br&gt;sam utveckling eller tillverkning. RPS påpekar att säkerhetsskyddsfrågorna&lt;br&gt;måste beaktas noga, vilket skulle kräva en ökad kompetens inom säkerhets-&lt;br&gt;polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom utförsellagen från år 1988 infördes det nu&lt;br&gt;gällande förbudet mot att träffa avtal med någon i utlandet om att för dennes&lt;br&gt;räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan mate-&lt;br&gt;riel. Föredraganden konstaterade (prop 1987/88:154) att dåvarande regler&lt;br&gt;inte täckte alla former av överföring av tekniskt kunnande på krigsmateriel-&lt;br&gt;området och anförde att överföring av kunnande efter beställning eller upp-&lt;br&gt;drag av någon utom riket att utveckla viss krigsmateriel för dennes räkning&lt;br&gt;är en form av kunskapsöverföring som låg nära det då gällande förbudet mot&lt;br&gt;upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt. Detsamma gällde utveckling&lt;br&gt;av en metod för framställning av krigsmateriel som är avsedd att inpassas i&lt;br&gt;den utländska kundens produktion. Föredraganden fann det lika angeläget&lt;br&gt;i dessa fall som i fråga om kunskapsöverföring genom t.ex. upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av tillverkningsrätt att en prövning kan ske beträffande omstän-&lt;br&gt;digheter som bl.a. mottagarland och mottagarens möjligheter till export. I&lt;br&gt;detta sammanhang anförde föredraganden också att sådan verksamhet inte&lt;br&gt;bör äga rum, om den inte främjar den tekniska utveckling som kan nyttiggö-&lt;br&gt;ras för vår försvarskraft (s. 37-39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet om riktlinjer för krigsmaterielexport och utlandssamverkan&lt;br&gt;(avsnitt 6) har jag som ett av de två grundkriterierna för att utlandssamver-&lt;br&gt;kan skall tillåtas angivit att den skall vara erforderlig för att tillgodose det&lt;br&gt;svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt vara säker-&lt;br&gt;hetspolitiskt önskvärd. Jag har i samma avsnitt redogjort för min bedömning&lt;br&gt;av hur detta kriterium bör tolkas och understrukit vikten av att såväl lång-&lt;br&gt;som kortsiktiga bedömningar görs avseende försvarets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins kompetens och kapacitet är enligt min mening beroende av att&lt;br&gt;export, samarbete och annan utlandssamverkan kan komma till stånd. En&lt;br&gt;annan faktor som bör tillmätas betydelse för om utlandssamverkan skall till-&lt;br&gt;låtas är om denna fordras för att i vid mening trygga import av materiel eller&lt;br&gt;kunnande som den svenska försvarsmakten behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med KMU anser jag att avtal med någon i utlandet om att gemen-&lt;br&gt;samt eller för annans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för fram-&lt;br&gt;ställning av sådan materiel liksom gemensam tillverkning skall kräva rege-&lt;br&gt;ringens tillstånd. Utan ett tillståndskrav finns risk för kringgående av be-&lt;br&gt;stämmelserna om förbud mot upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt&lt;br&gt;och om avtal om utveckling av krigsmateriel för annans räkning. En oönskad&lt;br&gt;kunskapsöverföring till andra länder skulle härigenom kunna komma till&lt;br&gt;stånd. Vidare har, som KMU konstaterat, regeringen anledning att styra&lt;br&gt;svenska företags internationella samarbete till produktslag som har eller kan&lt;br&gt;få betydelse för vår försvarsmakt. Vid gemensam tillverkning kan det röra&lt;br&gt;sig om projekt som sträcker sig långt i tiden, och det finns därför anledning&lt;br&gt;att göra en noggrann bedömning av det presumtiva samarbetslandet. Frågan&lt;br&gt;om vidareexport till följd av gemensam tillverkning bör också bli föremål för&lt;br&gt;regeringens prövning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utveckling avses ett konstruktionsarbete som syftar till att åstad-&lt;br&gt;komma ett produktionsunderlag för en krigsmaterielprodukt. Sådan modi-&lt;br&gt;fiering och anpassning av en tidigare utvecklad produkt till annan standard&lt;br&gt;som inte innebär en väsentlig förändring av produktens prestanda bör dock&lt;br&gt;i detta avseende inte betecknas som utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen bör enligt min uppfattning inarbetas i den nu&lt;br&gt;gällande bestämmelsen om avtal om att för annans räkning utveckla krigs-&lt;br&gt;materiel eller metod för framställning av sådan materiel. Det bör vara för-&lt;br&gt;bjudet att utan regeringens tillstånd ingå avtal med någon i utlandet om att&lt;br&gt;gemensamt med eller för dennes räkning utveckla krigsmateriel eller metod&lt;br&gt;för framställning av sådan materiel eller gemensamt tillverka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har föreslagit att undantag från tillståndskravet skall göras för avtal&lt;br&gt;som uteslutande avser utveckling eller tillverkning av krigsmateriel som skall&lt;br&gt;införas till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i avsnitt 6 redogjort för de utrikespolitiska överväganden som bör&lt;br&gt;göras i samband med utlandssamverkan. Valet av samarbetspartner och där-&lt;br&gt;med samarbetsland är härvid av avgörande betydelse. Det är min uppfatt-&lt;br&gt;ning att också samverkan avseende materiel som uteslutande skall införas till&lt;br&gt;Sverige bör bedömas med utgångspunkt från samma typ av överväganden&lt;br&gt;och att detta område därför inte bör falla utanför regeringens prövning. En&lt;br&gt;samverkan som inledningsvis består i en gemensam utveckling för svensk&lt;br&gt;räkning kan också senare övergå till att bli tillverkning för samarbetslandets&lt;br&gt;eller tredje lands räkning. Däremot bör dock inte sådana avtal som en svensk&lt;br&gt;tillverkare sluter med underleverantör i utlandet för medverkan i utveckling&lt;br&gt;eller tillverkning av komponenter omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Avtal om ändring av eller tillägg till avtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avtal som innebär tillägg till eller ändring av avtal av det&lt;br&gt;slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § i förslaget till ny lag om krigs-&lt;br&gt;materiel skall inte heller i framtiden få ingås utan tillstånd av rege-&lt;br&gt;ringen, om tillägget eller ändringen avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den materiel som omfattas av avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte har an-&lt;br&gt;givits tidigare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelser om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna skall tillämpas på avtal av det slag som nyss angi-&lt;br&gt;vits, även om avtalet på grund av äldre bestämmelser inte krävt till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU föreslår att ändringar i avtal om att gemensamt utveckla eller till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel skall införas i den nu gällande bestämmelsen om förbud&lt;br&gt;mot ändring av avtal om upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I dag krävs enligt 6 § utförsellagen regeringens till-&lt;br&gt;stånd vid ändring av ett avtal om upplåtelse eller överlåtelse av tillverknings-&lt;br&gt;rätt till någon i utlandet men inte för ändring av avtal med någon utom landet&lt;br&gt;om att för dennes räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställ-&lt;br&gt;ning av sådan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av tillstånd till avtal om upplåtelse och överlåtelse av till-&lt;br&gt;verkningsrätt, liksom till avtal med någon utom landet om att gemensamt&lt;br&gt;med denne eller för dennes räkning utveckla eller tillverka krigsmateriel el-&lt;br&gt;ler metod för framställning av sådan materiel eller gemensamt tillverka&lt;br&gt;krigsmateriel, skall i huvudsak samma riktlinjer tillämpas som vid utförsel&lt;br&gt;av krigsmateriel. Vid prövningen bör regeringen lägga särskild vikt vid vad&lt;br&gt;parterna har kommit överens om i fråga om bl.a. rätten till export av tillver-&lt;br&gt;kad materiel, möjlighet till vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av till-&lt;br&gt;verkningsrätt, avtalets giltighetstid samt bestämmelser om sekretess. Som&lt;br&gt;jag redan har anfört i avsnittet 6 bör export av samproducerad krigsmateriel&lt;br&gt;i första hand regleras i samarbetsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att dessa faktorer tillmäts stor vikt vid regeringens pröv-&lt;br&gt;ning av en ansökan, är det naturligt att ändringar härav skall anmälas till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att påpekas att regeringens tillstånd även skall inhämtas för&lt;br&gt;ändring i sådana äldre avtal, som har ingåtts utan regeringens ursprungliga&lt;br&gt;prövning, dvs. innan krav på tillstånd för ingående av avtal om upplåtelse&lt;br&gt;och överlåtelse av tillverkningsrätt infördes genom 1983 års utförsellag eller&lt;br&gt;innan krav på tillstånd infördes för avtal om att gemensamt eller för annans&lt;br&gt;räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan mate-&lt;br&gt;riel eller om gemensam tillverkning enligt detta förslag. I enlighet med vad&lt;br&gt;lagrådet anfört föreslår jag att detta skall anges i en särskild övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse (se avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag går utöver KMU:s förslag genom att även vissa ändringar i&lt;br&gt;avtal om att för annans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för fram-&lt;br&gt;ställning av sådan materiel skall kräva regeringens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Militärt inriktad utbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Militärt inriktad utbildning av personer som inte är&lt;br&gt;svenska medborgare skall inte heller i framtiden få bedrivas här i&lt;br&gt;landet utan tillstånd av regeringen. Svenska myndigheter, svenska&lt;br&gt;företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här skall inte&lt;br&gt;heller utom landet yrkesmässigt få bedriva sådan utbildning utan till-&lt;br&gt;stånd av regeringen. Undantag från tillståndskravet skall gälla för ut-&lt;br&gt;bildning som anordnas av statliga myndigheter som inte är affärsverk&lt;br&gt;eller i samband med försäljning av krigsmateriel eller för de anställda&lt;br&gt;i sådana företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande bestämmelse förbjuds militärt&lt;br&gt;inriktad utbildning av utländska medborgare inom landet. Med sådan utbild-&lt;br&gt;ning avses utbildning i handhavande av krigsmateriel som har samband med&lt;br&gt;en möjlig stridsinsats eller som syftar till att möjliggöra utveckling eller till-&lt;br&gt;verkning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet gäller inte utbildning som anordnas av staten och inte heller ut-&lt;br&gt;bildning som har direkt samband med försäljning av krigsmateriel och ut-&lt;br&gt;bildning vid ett företag av dess egen personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet anförde föredragande statsrådet (prop. 1981/82:196 s. 21)&lt;br&gt;att för den händelse utvecklingen skulle visa att det uppställda syftet inte helt&lt;br&gt;kan nås med regleringen och den i något hänseende behöver kompletteras,&lt;br&gt;får detta tas upp mot bakgrund av gjorda erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan bestämmelsen infördes år 1982 har ett fåtal ansökningar behand-&lt;br&gt;lats. Bestämmelsen har inte medfört några egentliga tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande principerna bakom regleringen av utlandssam-&lt;br&gt;verkan på krigsmaterielområdet är emellertid att Sverige skall stå utanför&lt;br&gt;andra länders konflikter. Detta är motivet till att i detta sammanhang också&lt;br&gt;reglera militärt inriktad utbildning i utlandet. Vid den översyn av lagstift-&lt;br&gt;ningen på krigsmaterielområdet jag nu föreslår finner jag det lämpligt före-&lt;br&gt;slå att också militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska&lt;br&gt;medborgare i utlandet skall kräva regeringens tillstånd i vissa fall, nämligen&lt;br&gt;när ett svenskt företag, en svensk myndighet eller någon som är bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas här avser att yrkesmässigt bedriva militärt inriktad ut-&lt;br&gt;bildning av personer som inte är svenska medborgare. En sådan reglering&lt;br&gt;skulle motsvara förbudet mot att i utlandet tillhandahålla produkter som inte&lt;br&gt;finns i Sverige och också i övrigt korrespondera med bestämmelserna om&lt;br&gt;kunskapsöverföring, dvs. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt och&lt;br&gt;samverkan med någon i utlandet om att utveckla eller tillverka krigsmateriel&lt;br&gt;eller metod för framställning av sådan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar att det är lämpligt att begränsa förbudet avseende militärt inrik-&lt;br&gt;tad utbildning utom landet till utbildning som anordnas yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Marknadsföring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla&lt;br&gt;krigsmateriel och svenska statliga myndigheter som bedriver motsva-&lt;br&gt;rande verksamhet skall även i fortsättningen i den ordning regeringen&lt;br&gt;föreskriver lämna redovisning till regeringen om marknadsföring av&lt;br&gt;krigsmateriel som bedrivs utom landet. Därutöver skall motsvarande&lt;br&gt;redovisning lämnas om åtgärder som syftar till avtal med någon i ut-&lt;br&gt;landet av det slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § i förslaget till&lt;br&gt;ny lag om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall få meddela närmare föreskrifter om redovisnings-&lt;br&gt;skyldighet och om undantag från sådan skyldighet. Regeringen får&lt;br&gt;också i det enskilda fallet medge undantag från redovisningsskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU:s förslag överensstämmer i sak med mitt i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: KMU:s förslag har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelser om redovisning och underrättelse&lt;br&gt;till regeringen finns i 8§ utförsellagen under rubriken marknadsföring av&lt;br&gt;krigsmateriel. Enligt denna bestämmelse skall den som har tillstånd att till-&lt;br&gt;verka eller tillhandahålla krigsmateriel och statliga myndigheter som bedri-&lt;br&gt;ver motsvarande verksamhet bl.a. vara skyldig att i den ordning regeringen&lt;br&gt;föreskriver lämna redovisning till regeringen om de länder utanför Sverige&lt;br&gt;i vilka marknadsföring av krigsmateriel bedrivs, vilka bestämda mottagare&lt;br&gt;marknadsföringen riktar sig till och vilken materiel den avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna syftar till att ge regeringen en bild av pågående mark-&lt;br&gt;nadsföringsaktiviteter. Redovisningen utgör också ett underlag för de infor-&lt;br&gt;mella kontakter som sker mellan industrin och KMI. Erfarenheterna av&lt;br&gt;denna form för redovisning är enligt min bedömning goda. KMI kan i kon-&lt;br&gt;takter med företagen lämna upplysningar om regeringens aktuella syn på ett&lt;br&gt;visst land som mottagare av svensk krigsmateriel. Jag anser därför att be-&lt;br&gt;stämmelserna i sak bör överföras till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har föreslagit att redovisning också skall lämnas till regeringen om&lt;br&gt;åtgärder som syftar till ett samarbetsavtal som är tillståndspliktigt. Enligt&lt;br&gt;KMU skulle detta ge regeringen dels en bild av den pågående utvecklingen,&lt;br&gt;dels möjlighet att i förekommande fall föra fram synpunkter på det tänkta&lt;br&gt;samarbetet. Jag delar utredningens uppfattning och föreslår i konsekvens&lt;br&gt;härmed att även åtgärder som syftar till ingående av avtal om upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av tillverkningsrätt skall omfattas av bestämmelsen. Redovis-&lt;br&gt;ningen bör göras på ett tidigt stadium, dvs. redan när de första kontakterna&lt;br&gt;har tagits. På detta stadium motsvaras sådana kontakter av allmänna mark-&lt;br&gt;nadsföringsåtgärder, som inte innefattar några bindande åtaganden för nå-&lt;br&gt;gon av parterna. Detta ger KMI möjlighet att i sina informella kontakter&lt;br&gt;med företaget, på motsvarande sätt som i fråga om marknadsföring enligt&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser, lämna upplysningar om regeringens syn på det&lt;br&gt;presumtiva samarbetslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag anförde inledningsvis preciseras i dag i lagen vilka uppgifter redo-&lt;br&gt;visningen av marknadsföring skall innehålla, nämligen vilken materiel mark-&lt;br&gt;nadsföringen avser och vilka bestämda mottagare den riktar sig till. Utöver&lt;br&gt;de uppräknade uppgifterna kan det dock finnas andra upplysningar som det&lt;br&gt;kan vara av betydelse för regeringen att få kännedom om. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att regeringen får meddela föreskrifter om redovisningsskyldighetens om-&lt;br&gt;fattning. För planerad gemensam utveckling eller tillverkning är exempelvis&lt;br&gt;inriktningen av samverkan och eventuell export till tredje land av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Anbudsgivning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla&lt;br&gt;krigsmateriel och svenska statliga myndigheter som bedriver motsva-&lt;br&gt;rande verksamhet skall underrätta regeringen innan anbud lämnas,&lt;br&gt;eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 § i för-&lt;br&gt;slaget till lag om krigsmateriel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för fram-&lt;br&gt;ställning av krigsmateriel som avses i 8 § i samma lagförslag.&lt;br&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för underrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten.&lt;br&gt;Regeringen får också i enskilda fall medge undantag från underrät-&lt;br&gt;telseskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte är av större omfattning eller som i övrigt inte är&lt;br&gt;av större vikt, får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden&lt;br&gt;om utförsel av krigsmateriel medge undantag i det enskilda fallet från&lt;br&gt;föreskrifter om tid för lämnande av underrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud läm-&lt;br&gt;nas eller avtal ingås som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skyldighet att lämna underrättelse till regeringen&lt;br&gt;innan anbud lämnas om tillhandahållande av krigsmateriel till någon utom&lt;br&gt;landet eller om upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt eller avtal in-&lt;br&gt;gås om tillhandahållande av krigsmateriel eller upplåtelse eller överlåtelse&lt;br&gt;av tillverkningsrätt finns i dag i 8 § utförsellagen, medan regeringens rätt att&lt;br&gt;förbjuda sådant anbud eller avtal finns i 9 § samma lag. Bestämmelserna in-&lt;br&gt;fördes med anledning av att det i några fall hade förekommit att företag hade&lt;br&gt;gått längre i sin marknadsföring i vissa länder än vad som från allmänna syn-&lt;br&gt;punkter ansågs vara lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet motiverade förslaget med att det måste ligga i&lt;br&gt;statsmakternas intresse att ha ökad kännedom om industrins marknadsfö-&lt;br&gt;ring i utlandet och om åtgärder som planeras i fråga om utbjudande av krigs-&lt;br&gt;materiel och kunnande samt att regeringen i vissa avseenden borde ha möj-&lt;br&gt;lighet att ingripa på ett tidigare stadium än vad som då var fallet (prop.&lt;br&gt;1987/88:154 s.32). Föredraganden anförde också att det även måste ligga i&lt;br&gt;företagens eget intresse att hålla tillståndsgivande myndighet underrättad&lt;br&gt;om sin verksamhet på utländska marknader, detta inte minst för att undvika&lt;br&gt;investeringar i marknadsföring i länder till vilka tillstånd enligt lagen inte kan&lt;br&gt;komma att medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen har enligt min uppfattning fungerat väl. Den&lt;br&gt;bör nu kompletteras med en skyldighet att underrätta regeringen även innan&lt;br&gt;avtal ingås om att gemensamt med någon i utlandet eller för dennes räkning&lt;br&gt;utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att gemensamt tillverka krigsmateriel. Underrättelsen bör också kunna Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;leda till förbud från regeringen i det enskilda fallet. Utredningens argument&lt;br&gt;att underrättelseskyldigheten, med hänvisning till att ett följande avtal skulle&lt;br&gt;kräva regeringens godkännande, inte behöver vara förenad med förbuds-&lt;br&gt;möjlighet och sanktionsbestämmelser finner jag inte väga särskilt tungt, om&lt;br&gt;man beaktar att underrättelser om anbud och avtal avseende tillhandahål-&lt;br&gt;lande av krigsmateriel resp, upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt&lt;br&gt;enligt nuvarande regler kan leda till ett sådant förbud. Jag finner det önsk-&lt;br&gt;värt att de olika formerna av utlandssamverkan ges en likartad hantering och&lt;br&gt;kan inte se något skäl att särbehandla denna typ av utlandssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att företagen skall kunna veta när underrättelse skall lämnas krävs att&lt;br&gt;detta tillfälle är klart avgränsat i lagen. Jag föreslår därför att underrättelse&lt;br&gt;skall lämnas till regeringen innan anbud lämnas eller avtal ingås. Med avtal&lt;br&gt;skall i detta avseende förstås även sådana gemensamma avsiktsförklaringar,&lt;br&gt;exempelvis s.k. Letter of Intent, som ofta föregår ett senare fullständigt av-&lt;br&gt;tal. I förslaget ges regeringen rätt att meddela närmare föreskrifter om se-&lt;br&gt;naste tidpunkt för underrättelse och om undantag från underrättelseskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i avsnitt 11 föreslagit att det statsråd som har till uppgift att föredra&lt;br&gt;ärenden om utförsel av krigsmateriel alltjämt skall få pröva frågor om utför-&lt;br&gt;sel som inte är av större omfattning eller i övrigt av större vikt. Denna dele-&lt;br&gt;gationsmöjlighet bör nu också införas beträffande regeringens rätt att medge&lt;br&gt;undantag från skyldigheten att lämna underrättelse till regeringen med av-&lt;br&gt;seende på den tid inom vilken underrättelse skall ske. Enligt 13 § utförselför-&lt;br&gt;ordningen skall underrättelse lämnas till regeringen senast fyra veckor innan&lt;br&gt;anbudet beräknas avges eller avtalet beräknas ingås. Jag kommer senare att&lt;br&gt;föreslå regeringen en motsvarande föreskrift. Ansökan om undantag från&lt;br&gt;underrättelseskyldigheten avser i allmänhet en begäran om förkortning av&lt;br&gt;denna tidsfrist. Genom ett sådant beslut ges företaget därigenom en möjlig-&lt;br&gt;het att lämna anbudet inom kortare tid än fyra veckor. Dessa beslut är ofta&lt;br&gt;rutinartade och i materiellt hänseende av liten vikt. Det bör därför öppnas&lt;br&gt;en möjlighet för det föredragande statsrådet att fatta beslut i stället för rege-&lt;br&gt;ringen i ärende rörande nedsatt tidsfrist avseende ett anbud som inte är av&lt;br&gt;större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Villkor och återkallelse av tillstånd m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;18.1 Villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillstånd skall även i framtiden få förenas med villkor&lt;br&gt;samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har inte lagt fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Beslut enligt lagen måste kunna förenas med vill-&lt;br&gt;kor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Jag har i avsnitt 9 om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkningstillstånd redogjort för min inställning till statsmakternas infly-&lt;br&gt;tande över utländskt ägande i krigsmaterieltillverkande företag. Resone-&lt;br&gt;manget utmynnade i att jag inte anser att det behöver slås fast i lagen att&lt;br&gt;det svenska ägandet måste utgöra en viss andel för att tillverkningstillståndet&lt;br&gt;skall bestå och att erforderlig kontroll kan erhållas genom bestämmelserna&lt;br&gt;om villkor för tillverkningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna möjlighet finns redan i dag även om det inte uttryckligen anges i&lt;br&gt;lagen att villkor avseende ägandet är möjliga. Som jag redovisade i avsnitt 9&lt;br&gt;är det viktigt att det framgår att denna förutsättning beträffande ägarförhål-&lt;br&gt;landena i stället kan ges som ett villkor i det enskilda fallet när den uttryck-&lt;br&gt;liga begränsningen tas bort ur bestämmelsen om tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens villkorskrav på svenskt ägande kan ställas högre eller lägre&lt;br&gt;än vad som anges i 2 § tillverkningslagen. Som jag anförde i avsnitt 8 är det&lt;br&gt;emellertid inte min avsikt att regeringen i normalfallet skall avvika från de&lt;br&gt;villkor för tillverkningstillstånd som i dag regelmässigt meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillverkningstillstånd bör innehålla ordningsbestämmelser som anger&lt;br&gt;var tillverkning får äga rum. I syfte att kontrollera att levererad materiel har&lt;br&gt;kommit avsedd mottagare tillhanda bör ett utförselbeslut kunna förenas med&lt;br&gt;ett åliggande för exportören att inge en handling som utvisar att materielen&lt;br&gt;nått avsedd mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett utförselbeslut kan regeringen i kontrollsyfte ange att detta skall åter-&lt;br&gt;sändas till KMI efter verkställd leverans. Om ett utförselbevis avser materiel&lt;br&gt;exempelvis för demonstrationsändamål, bör ett sådant beslut av samma skäl&lt;br&gt;innehålla bestämmelser som ålägger exportören att anmäla till KMI när ma-&lt;br&gt;terielen återinförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser gör sig också&lt;br&gt;gällande i fråga om tillstånd att upplåta eller överlåta tillverkningsrätt. Be-&lt;br&gt;träffande tillstånd att gemensamt med någon i utlandet eller för dennes räk-&lt;br&gt;ning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel&lt;br&gt;eller gemensamt tillverka krigsmateriel torde såväl villkor som kontroll- och&lt;br&gt;ordningsbestämmelser spela en mycket stor roll. Det kan t.ex. röra sig om&lt;br&gt;skyldighet att lämna rapporter till regeringen om hur avtalet löper och om-&lt;br&gt;fattningen av tillverkning enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.2 Återkallelse av tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel&lt;br&gt;och tillstånd att bedriva militärt inriktad utbildning av utländska med-&lt;br&gt;borgare skall även i framtiden kunna meddelas för en viss tid eller tills&lt;br&gt;vidare. Tillstånd enligt lagen skall kunna återkallas av regeringen, om&lt;br&gt;tillståndshavaren har åsidosatt föreskrifter i lagen eller föreskrifter,&lt;br&gt;villkor eller bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;det finns andra särskilda skäl till återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lagt fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Återkallelse av tillstånd att tillverka eller tillhan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dahålla krigsmateriel regleras i dag i 4§ tredje stycket tillverkningslagen.&lt;br&gt;Återkallelse av utförseltillstånd regleras i 13 § utförsellagen. För vissa fall&lt;br&gt;bör det finnas en möjlighet för regeringen att återkalla ett meddelat tillstånd.&lt;br&gt;Detta bör gälla i fråga om tillstånd att tillverka eller inom landet tillhanda-&lt;br&gt;hålla krigsmateriel. Vidare bör tillstånd till utförsel och till tillhandahållande&lt;br&gt;av krigsmateriel som finns i utlandet omfattas av återkallelsemöjligheten lik-&lt;br&gt;som tillstånd att bedriva militärt inriktad utbildning. Härutöver kan det fin-&lt;br&gt;nas skäl att återkalla även sådana tillstånd att ingå avtal som har redovisats&lt;br&gt;i avsnitten 12-14. Ett skäl att återkalla ett tillstånd kan vara att tillståndsha-&lt;br&gt;varen åsidosätter ett villkor eller bryter mot en ordnings- eller kontrollbe-&lt;br&gt;stämmelse. Att tillstånd kan återkallas på grund av vilseledande eller felak-&lt;br&gt;tiga uppgifter följer redan av allmänna förvaltningsrättsliga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra särskilda skäl att återkalla ett utförseltillstånd kan vara att förhål-&lt;br&gt;landena i den mottagande staten har ändrats. Jag har i avsnitt 6 redogjort för&lt;br&gt;mina bedömningar vad avser riktlinjer för regeringens tillståndsprövning.&lt;br&gt;Jag har därvid anfört att tillstånd skall återkallas om ovillkorliga exporthin-&lt;br&gt;der uppstår. Även i andra fall kan sådana ändrade förhållanden uppstå att&lt;br&gt;ett tillstånd bör återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fråga om återkallelse av tillstånd att ingå avtal om upplåtelse&lt;br&gt;eller överlåtelse av tillverkningsrätt och om avtal att gemensamt med någon&lt;br&gt;i utlandet eller för dennes räkning tillverka eller utveckla krigsmateriel eller&lt;br&gt;metod för framställning av krigsmateriel vill jag säga följande. Regeringens&lt;br&gt;tillstånd krävs för avtalens ingående. Ett återkallande av ett sådant tillstånd&lt;br&gt;skulle kunna få effekt bara under tiden mellan regeringens tillståndsgivning&lt;br&gt;och avtalets ingående. Om vilseledande är för handen, kan ett sådant till-&lt;br&gt;stånd återkallas utan särskilda föreskrifter därom. Som lagrådet har anfört&lt;br&gt;kan det emellertid finnas annan anledning att återkalla ett meddelat tillstånd&lt;br&gt;att ingå ett avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 7-9 §§ i förslaget till&lt;br&gt;lag om krigsmaterial. Jag instämmer i lagrådets bedömning och föreslår där-&lt;br&gt;för att bestämmelsen om återkallelse av tillstånd skall omfatta alla de till-&lt;br&gt;stånd regeringen kan meddela med stöd av den föreslagna lagen. En sådan&lt;br&gt;återkallelse får inte avse tillstånd till avtal som redan ingåtts med stöd av&lt;br&gt;regeringens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att återkalla ett givet tillstånd är självfallet att utför-&lt;br&gt;seln, tillhandahållandet, utbildningen eller avtalet helt eller delvis inte har&lt;br&gt;kommit till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19 Tillsyn och uppgiftsskyldighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1991/92:174&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;19.1 Uppgiftsskyldighet om ägande i utländska rättssubjekt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Någon ändring i gällande regler görs inte. Detta innebär&lt;br&gt;att den som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel,&lt;br&gt;liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet utan att behöva tillstånd, även i framtiden skall, enligt de före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar, lämna uppgift till regeringen om&lt;br&gt;ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning,&lt;br&gt;marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lagt fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Förslaget överensstämmer med 10 § utförsellagen&lt;br&gt;som trädde i kraft år 1988. Föredraganden anförde i propositionen&lt;br&gt;(1987/88:154 s. 43) att det är avvikt att statsmakterna fortlöpande ges en bild&lt;br&gt;av den svenska krigsmaterielindustrins engagemang i utlandet med avseende&lt;br&gt;på verksamheten inom krigsmaterielområdet. Hon förordade därför att den&lt;br&gt;som har tillstånd att tillverka eller försälja krigsmateriel och svenska statliga&lt;br&gt;myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall vara skyldiga att&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar lämna uppgifter om&lt;br&gt;ägande i sådana utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverk-&lt;br&gt;ning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte att det finns anledning att ändra denna uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;och föreslår att en ny bestämmelse med motsvarande lydelse införs i den nya&lt;br&gt;krigsmateriellagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19.2 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla&lt;br&gt;krigsmateriel skall även i framtiden stå under tillsyn av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lagt fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förslagets första led motsvarar 5 § tillverkningsla-&lt;br&gt;gen. Redan i den proposition som låg till grund för 1935 års förordning om&lt;br&gt;kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m. (prop. 1935:89), anfördes&lt;br&gt;bl.a. att den tillsyn som kontrollen nödvändiggjorde borde utövas av en&lt;br&gt;krigsmaterielinspektion som borde inordnas i regeringskansliet. Kontroll-&lt;br&gt;myndigheten föreslogs förläggas till handelsdepartementet, till vilket depar-&lt;br&gt;tement handläggningen av ärenden rörande exportförbudet av krigsmateriel&lt;br&gt;redan hörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den som har fått regeringens tillstånd att tillverka eller till-&lt;br&gt;handahålla krigsmateriel även i framtiden skall stå under tillsyn av den myn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighet som regeringen bestämmer. Jag återkommer till denna fråga i avsnitt&lt;br&gt;22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår vidare att regeringen bemyndigas meddela föreskrifter om till-&lt;br&gt;synen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19.3 Deklarationsskyldighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla&lt;br&gt;krigsmateriel skall även i framtiden, enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar, till tillsynsmyndigheten lämna deklaration&lt;br&gt;på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har&lt;br&gt;meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldighe-&lt;br&gt;ten att lämna deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att den som har tillstånd&lt;br&gt;enligt 6 § i förslaget till lag om krigsmateriel skall lämna uppgifter rö-&lt;br&gt;rande utförd krigsmateriel och den som har tillstånd att ingå avtal en-&lt;br&gt;ligt 7 § om upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt eller avtal&lt;br&gt;enligt 8 § om samarbete med någon i utlandet skall lämna uppgift om&lt;br&gt;ingångna avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lagt fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förslaget motsvarar 6 § tillverkningslagen och 12 §&lt;br&gt;utförsellagen. Bestämmelsen syftar till att möjliggöra en effektiv kontroll&lt;br&gt;över krigsmaterieltillverkningen och säkerställa att villkor som har medde-&lt;br&gt;lats i samband med tillståndsgivningen efterlevs. Denna deklarationsskyldig-&lt;br&gt;het bör kvarstå även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som för närvarande gäller, bör regeringen få meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att den som fått tillstånd till utförsel skall lämna uppgifter&lt;br&gt;rörande utförd materiel liksom att den som fått tillstånd att upplåta eller&lt;br&gt;överlåta tillverkningsrätt skall lämna uppgifter om det. Därtill bör läggas en&lt;br&gt;skyldighet för den som erhållit tillstånd att ingå avtal om samarbete med nå-&lt;br&gt;gon i utlandet att lämna uppgifter om sådana avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19.4 Upplysningsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla&lt;br&gt;krigsmateriel är skyldig att efter anmodan av tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen och&lt;br&gt;att lämna tillsynsmyndigheten tillträde till lokaler där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs. Tillståndsmyndigheten har rätt att ta hjälp av andra statliga&lt;br&gt;myndigheter i sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lagt fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förslaget motsvarar i princip 7 § tillverkningsla-&lt;br&gt;gen. Mitt förslag avviker dock från dessa bestämmelser såtillvida att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten uttryckligen ges rätt att påkalla biträde av andra statliga myn-&lt;br&gt;digheter i sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19.5 Anmälningsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har tillstånd enligt lagen skall vara skyldig att,&lt;br&gt;vid ändring i förhållande som har upptagits i tillståndsansökan, an-&lt;br&gt;mäla detta till regeringen i enlighet med de föreskrifter regeringen&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte lagt fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I flera fall fordras tillämpningsföreskrifter till la-&lt;br&gt;gen. Det ankommer på regeringen att utfärda sådana. En sådan uppgift bör&lt;br&gt;vara att närmare ange vad en ansökan om tillstånd skall innehålla. Det kan&lt;br&gt;vara lämpligt att föreskriva t.ex. att en ansökan om tillverkningstillstånd&lt;br&gt;skall innehålla en uppgift om ägande i bolaget eller att en ansökan om utför-&lt;br&gt;seltillstånd skall innehålla uppgift om slutmottagare. Uppgiftslämnandet bör&lt;br&gt;vara förenat med straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som lämnas i en ansökan ligger till grund för regeringens&lt;br&gt;prövning av aktuellt tillståndsärende och för utformningen av eventuella vill-&lt;br&gt;kor. Med hänsyn till uppgifternas betydelse för utgången av ärendet finner&lt;br&gt;jag det viktigt att det i lagen uttryckligen anges att tillståndshavaren skall&lt;br&gt;vara skyldig att anmäla till regeringen om dessa förhållanden ändras. Sådan&lt;br&gt;anmälan bör ske snarast.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20 Revisorskontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en revisor i granskningen av verksamheten har an-&lt;br&gt;märkt på ett företags efterlevnad av bestämmelserna i förslaget till lag&lt;br&gt;om krigsmateriel och anmärkningen har framförts i en revisionsberät-&lt;br&gt;telse enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisningar m.m. i vissa företag, skall han genast sända in en ko-&lt;br&gt;pia av revisionsberättelsen till regeringen. En revisor vid en svensk&lt;br&gt;statlig myndighet har motsvarande skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har föreslagit att revisorer i aktiebolag eller företag som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i tillverkningslagen alltid skall sända in en kopia av företa-&lt;br&gt;gets revisionsberättelse till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har huvudsakligen varit positiva&lt;br&gt;till förslaget eller lämnat detta utan erinran. Svea Hovrätt anser att förslaget&lt;br&gt;innebär en förbättring eftersom revisorn enligt förslaget inte åläggs att ta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning till om någon misstänkt överträdelse av utförsellagen har förekom- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;mit. Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om den föreslagna ordningen är&lt;br&gt;mer ändamålsenlig än den nuvarande. Åklagarmyndigheten i Göteborg bi-&lt;br&gt;träder utredningens förslag och anser att erforderlig specialistkompetens&lt;br&gt;skulle kunna utnyttjas vid behov, vilket skulle kunna leda till större möjlig-&lt;br&gt;heter att upptäcka oegentligheter. Regionåklagarmyndigheten i Karlstad an-&lt;br&gt;ser att betydelsen av den föreslagna bestämmelsen inte bör överskattas. RPS&lt;br&gt;anför att en förutsättning för att den föreslagna regeln skall medföra en&lt;br&gt;skärpt kontroll och bli ett effektivt sätt att upptäcka eventuella oegentlighe-&lt;br&gt;ter är att en regelmässig granskning av berättelserna sker även när de inte&lt;br&gt;innehåller särskilda anmärkningar. En sådan tillämpning av bestämmelsen&lt;br&gt;kommer att kräva en hög grad av sakkunskap hos granskarna för att kontrol-&lt;br&gt;len skall kunna bli effektiv. Kommerskollegium anser att det i stället bör an-&lt;br&gt;komma på de berörda företagens styrelser att sända in revisionsberättelse&lt;br&gt;och årsredovisning till regeringen. RRV delar utredningens uppfattning att&lt;br&gt;krigsmaterielföretagens revisorer alltid skall delge regeringen sina revisions-&lt;br&gt;berättelser även när de inte innehåller anmärkningar, medan FFV anser att&lt;br&gt;förslaget kommer att leda till stor byråkrati vars värde förefaller tvivelaktigt.&lt;br&gt;Föreningen Sverige Auktoriserade Revisorer (FAR) avstyrker förslaget och&lt;br&gt;hänvisar till sitt remissyttrande över förslaget till den nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;sen. I detta hade FAR funnit att det bör ingå i den offentliga tillsynen att&lt;br&gt;kunna begära in årsredovisningar och revisionsberättelser från alla krigsma-&lt;br&gt;terielexporterande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I propositionen 1987/88:154, som föregick införan-&lt;br&gt;det av bestämmelserna om skyldigheten för revisor att sända in en kopia av&lt;br&gt;revisionsberättelsen till regeringen om han i sin granskningsverksamhet har&lt;br&gt;framfört någon anmärkning, anförde föredraganden, (s. 50-52) att en revi-&lt;br&gt;sionsberättelse skall innehålla uppgifter om de anmärkningar med anledning&lt;br&gt;av försummelser som verkställande direktören eller någon i styrelsen kan ha&lt;br&gt;gjort sig skyldig till. Revisorerna kan dessutom där redovisa de upplysningar&lt;br&gt;som de anser bör komma till aktieägarnas kännedom. Förvaltningsrevisio-&lt;br&gt;nen skall bl.a. gå ut på att upptäcka och förebygga olagliga eller eljest oför-&lt;br&gt;svarliga förvaltningsåtgärder. Föredraganden anförde vidare att överträdel-&lt;br&gt;ser av bestämmelserna rörande krigsmaterielexporten riskerar att skada ett&lt;br&gt;företag inom vars verksamhetsområde det ligger att exportera materiel. En&lt;br&gt;granskning av åtgärder som strider mot exportbestämmelserna ligger därför&lt;br&gt;inom ramen för ett revisionsuppdrag som en revisor har åtagit sig för ett&lt;br&gt;krigsmaterieltillverkande eller exporterande företag. Olagliga åtgärder kan&lt;br&gt;enligt föredraganden komma till uttryck i det underlag som revisorerna har&lt;br&gt;att gå igenom för fullgörandet av sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har nu föreslagit att revisorerna alltid skall delge regeringen sina&lt;br&gt;revisionsberättelser, sålunda även när de inte innehåller någon anmärkning&lt;br&gt;av angivet slag. Mer än 150 företag har tillstånd att tillverka krigsmateriel&lt;br&gt;och ytterligare ett tjugotal har tillstånd att tillhandahålla sådan materiel. Av&lt;br&gt;dessa tillståndshavare är den övervägande delen aktiebolag. Utredningens&lt;br&gt;förslag innebär konkret att över ett hundra revisionsberättelser skulle ges&lt;br&gt;in till regeringen där de skulle granskas av KMI för att utröna om det hade&lt;br&gt;förekommit några överträdelser på krigsmaterielområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställer mig avvisande till en sådan ordning. KMI skulle med givna re- Prop.&lt;br&gt;surser ha utomordentligt små möjligheter att konstatera att en överträdelse&lt;br&gt;skett, om revisorn inte gjort en anmärkning om en ev. oegentlighet. En utök-&lt;br&gt;ning av KMI:s resurser skulle, enligt min mening, inte stå i relation till vad&lt;br&gt;som står att vinna med en sådan utökad kontrollordning. Jag förordar därför&lt;br&gt;att nuvarande system behålls.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 Ansvarsbestämmelser m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Överträdelse av utförselförbudet bestraffas enligt lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelse av förbudet mot att tillverka krigsmateriel och verk-&lt;br&gt;samhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinning rö-&lt;br&gt;rande krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel,&lt;br&gt;liksom av förbud mot att i det enskilda fallet göra ett sådant tillhanda-&lt;br&gt;hållande och av förbudet mot att ingå avtal om upplåtelse eller över-&lt;br&gt;låtelse av tillverkningsrätt eller om att gemensamt eller för motpar-&lt;br&gt;tens räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av&lt;br&gt;sådan materiel eller gemensamt tillverka krigsmateriel skall föranleda&lt;br&gt;straffansvar, om det inte är fråga om ringa fall. Motsvarande skall&lt;br&gt;gälla vid överträdelse av förbud som regeringen har meddelat mot att&lt;br&gt;avge anbud m.m., eller mot bestämmelsen om militärt inriktad utbild-&lt;br&gt;ning. Detsamma gäller uppsåtligt vilseledande av regeringen att med-&lt;br&gt;dela undantag från sådant förbud som nämnts i detta stycke. I ringa&lt;br&gt;fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gäller enligt varusmugglingslagen i fråga om ut-&lt;br&gt;försel skall för de nyssnämnda gärningarna en särskild straffskala&lt;br&gt;gälla för grovt brott. Vidare skall, liksom fallet är beträffande utbyte&lt;br&gt;av brott enligt varusmugglingslagen, utbyte av brott enligt ansvarsbe-&lt;br&gt;stämmelserna kunna förklaras förverkat. Underlätelse att lämna före-&lt;br&gt;skriven underrättelse eller anmälan till regeringen liksom lämnande&lt;br&gt;av oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller annan handling som är&lt;br&gt;av betydelse för prövningen av ett ärende enligt lagen eller överträ-&lt;br&gt;delse av ett villkor eller en kontroll- eller ordningsbestämmelse som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen omfattas av straffansvar, om det inte är&lt;br&gt;fråga om ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott mot förbudet mot att tillverka eller tillhanda-&lt;br&gt;hålla krigsmateriel får väckas endast efter tillstånd av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU:s förslag överensstämmer med mitt såvitt gäller överträdelse av för-&lt;br&gt;budet mot att gemensamt med någon i utlandet tillverka eller utveckla krigs-&lt;br&gt;materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I samband med remissbehandlingen av departe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mentspromemorian ”Kontroll av vissa produkter som kan användas i mass- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;förstörelsesyfte” (Ds 1990:4) anförde vissa remissinstanser, bl.a. RÅ, att en-&lt;br&gt;hetliga straffbestämmelser borde skapas för hela exportkontrollområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden anförde i propositionen 1990/91:97 med förslag till lag om&lt;br&gt;förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelse-&lt;br&gt;syfte, m.m. att samordningen med ansvarsbestämmelserna i krigsmateriel-&lt;br&gt;lagstiftningen skulle kunna komma att aktualiseras i samband med översy-&lt;br&gt;nen av krigsmateriellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelse av ett förbud mot att utan tillstånd föra ut krigsmateriel ur&lt;br&gt;landet bestraffas som varusmuggling enligt lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling (varusmugglingslagen). Enligt varusmugglingslagen är dess-&lt;br&gt;utom ett antal andra i den lagen angivna förfaranden att anse som varu-&lt;br&gt;smuggling, t.ex. försök till olovlig utförsel eller vilseledande av tillståndsgi-&lt;br&gt;vande myndighet att utfärda tillstånd om man därigenom föranleder att god-&lt;br&gt;set förs ut. Dessa bestämmelser blir tillämpliga när det gäller olovlig utförsel&lt;br&gt;av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överträdelse av förbudet mot att tillverka eller tillhan-&lt;br&gt;dahålla krigsmateriel återfinns i dag i 9 § tillverkningslagen. Straffet uppgår&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst två år. Bestämmelsen har funnits sedan år 1983&lt;br&gt;och har inte föranlett något åtal. Det finns inte anledning att ändra denna&lt;br&gt;straffsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelse av förbudet mot att utan tillstånd ingå avtal som innefattar&lt;br&gt;upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt regleras i dag i 16 § utförsella-&lt;br&gt;gen med en straffskala som omfattar böter eller fängelse i högst två år för&lt;br&gt;uppsåtligt brott. För överträdelse som begåtts av grov oaktsamhet är straff-&lt;br&gt;skalan böter eller fängelse i högst sex månader. För uppsåtligt brott anser jag&lt;br&gt;inte att någon ändring bör ske. Även uppsåtlig överträdelse av förbudet mot&lt;br&gt;att gemensamt med någon i utlandet eller för dennes räkning utveckla krigs-&lt;br&gt;materiel eller metod för framställning av sådan materiel eller gemensamt till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel bör enligt min mening i ansvarshänseende jämställas&lt;br&gt;härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu har anfört beträffande straffskalan för nyssnämnda överträdel-&lt;br&gt;ser bör enligt min mening gälla även för uppsåtlig överträdelse av förbudet&lt;br&gt;att tillhandahålla krigsmateriel som finns utom landet eller tillhandahålla&lt;br&gt;uppfinning rörande krigsmateriel eller metod för framställning av sådan ma-&lt;br&gt;teriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller enligt 16 § utförsellagen anser jag att&lt;br&gt;straffsanktionen när det gäller gärning som har begåtts av oaktsamhet inte&lt;br&gt;bör begränsas till sådan gärning som har begåtts av grov oaktsamhet. En så-&lt;br&gt;dan gradering av det subjektiva rekvisitet kan vålla svårigheter i rättstillämp-&lt;br&gt;ningen. Även bestämmelsen om oaktsamt brott bör omfatta överträdelse av&lt;br&gt;förbudet mot att gemensamt med någon i utlandet eller för dennes räkning&lt;br&gt;utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller&lt;br&gt;gemensamt tillverka krigsmateriel. Den bör även omfatta oaktsamt brott&lt;br&gt;mot förbuden mot att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel. I ringa fall&lt;br&gt;bör inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan har anfört kan den som genom vilseledande förmår rege-&lt;br&gt;ringen att lämna tillstånd till utförsel som annars är förbjuden bestraffas en- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt varusmugglingslagen, om man därigenom föranleder att krigsmateriel&lt;br&gt;förs ut i strid med förbudet. Till skillnad från varusmugglingslagen innehåller&lt;br&gt;varken tillverkningslagen eller utförsellagen bestämmelser som uttryckligen&lt;br&gt;straffbelägger vilseledande av regeringen att meddela tillstånd enligt lagen.&lt;br&gt;Enligt min mening bör dock även den som genom att vilseleda regeringen&lt;br&gt;utverkar tillstånd till ingående av avtal om upplåtelse eller överlåtelse av till-&lt;br&gt;verkningsrätt kunna dömas till ansvar om brottet skett uppsåtligen. Det-&lt;br&gt;samma bör gälla den som genom att vilseleda regeringen får tillstånd att ge-&lt;br&gt;mensamt med någon i utlandet eller för dennes räkning utveckla krigsmate-&lt;br&gt;riel eller metod för framställning av sådan materiel eller att gemensamt till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel. Straffskalan bör, liksom vad som gäller enligt varu-&lt;br&gt;smugglingslagen i fråga om olovlig utförsel bestämmas till böter eller fäng-&lt;br&gt;else i högst två år. Har vilseledandet skett genom oaktsamhet, bör dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall bör inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utförsellagen, men inte i tillverkningslagen, finns en särskild straffskala&lt;br&gt;för grovt brott. För egen del anser jag att omständigheterna även vid brott&lt;br&gt;mot tillverknings- och tillhandahållandeförbuden i vissa fall kan vara sådana&lt;br&gt;att en strängare påföljd är motiverad. I enlighet med vad som gäller enligt&lt;br&gt;utförsellagen bör för brott som är att anse som grovt dömas till fängelse i&lt;br&gt;lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som underlåter att underrätta regeringen om förestående anbud eller&lt;br&gt;avtal eller om ägande i utländska rättssubjekt och den som inte anmäler änd-&lt;br&gt;ring i förhållande som har upptagits i tillståndsansökan till regeringen liksom&lt;br&gt;den som lämnar en oriktig uppgift i en ansökan om tillstånd eller förtiger&lt;br&gt;en uppgift som kan vara av betydelse för regeringens bedömning bör kunna&lt;br&gt;straffas för detta förfarande. Detta bör även gälla uppgifter i andra hand-&lt;br&gt;lingar som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt lagen, t.ex.&lt;br&gt;uppgifter i samband med att en fråga om återkallelse av tillstånd aktualise-&lt;br&gt;ras. Den som i en utförselanmälan uppger ett visst land som mottagare av&lt;br&gt;den aktuella krigsmaterielen kan alltså straffas enligt denna bestämmelse,&lt;br&gt;om han vid lämnandet av uppgiften visste att denna var felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den som åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ord-&lt;br&gt;ningsbestämmelse som har meddelats med stöd av lagen bör kunna straffas.&lt;br&gt;Straffsatsen bör bestämmas till böter eller fängelse i högst sex månader. I&lt;br&gt;ringa fall bör inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förverkande av utbyte av brott återkommer jag i specialmotive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag innebär att bestämmelserna har samordnats med de bestäm-&lt;br&gt;melser som finns i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produk-&lt;br&gt;ter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 Organisatoriska frågor m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;22.1 Berednings- och tillsynsorganisationen inom&lt;br&gt;regeringskansliet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Beredningen av ärenden om krigsmateriel bör även&lt;br&gt;i fortsättningen ske inom krigsmaterielinspektionen (KMI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMI bör vara tillsynsmyndighet över den som har tillstånd att till-&lt;br&gt;verka eller tillhandahålla krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: KMI inrättades under 1930-talet som en följd&lt;br&gt;av de genom Nationernas Förbund initierade nedrustningsförhandlingama i&lt;br&gt;Geneve. En ökad kontroll från regeringarnas sida över vapenindustrin skulle&lt;br&gt;bidra till att förebygga nya krig. I den proposition som ligger till grund för&lt;br&gt;1935 års förordning om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m.&lt;br&gt;(prop. 1935:89), vilken lag föregick den nu gällande, anfördes bl.a. att den&lt;br&gt;tillsyn som kontrollen nödvändiggjorde borde utövas av en krigsmaterielin-&lt;br&gt;spektion som borde inordnas i regeringskansliet. Kontrollmyndigheten före-&lt;br&gt;slogs förläggas till handelsdepartementet, till vilket departement handlägg-&lt;br&gt;ningen av ärenden rörande exportförbud av krigsmateriel redan hörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMI hör efter en departementsreform år 1983 till utrikesdepartementet;&lt;br&gt;organisatoriskt inom dess handelsavdelning. KMI utgör dels en departe-&lt;br&gt;mentsenhet för beredning av tillståndsärenden enligt tillverkningslagen resp,&lt;br&gt;utförsellagen, dels en myndighet som utövar kontroll enligt tillverkningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av mina förslag rörande ny lag om krigsmateriel anser&lt;br&gt;jag att den som har fått regeringens tillstånd att tillverka eller tillhandahålla&lt;br&gt;krigsmateriel skall stå under tillsyn av den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Denna myndighet bör vara KMI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att den s.k. KMI-utredningen år 1987 (betänkandet&lt;br&gt;Krigsmaterielinspektionens verksamhet och organisation) bl.a. hade till&lt;br&gt;uppgift att lämna förslag till hur handhavandet av de uppgifter som ankom-&lt;br&gt;mer på KMI bör organiseras. Utredningen kom därvid fram till att de olika&lt;br&gt;delarna av krigsmaterielinspektionens verksamhet med fördel kompletterar&lt;br&gt;varandra. KMI-utredningens förslag behandlades i den tidigare nämnda pro-&lt;br&gt;positionen (prop. 1987/88:154). Föredraganden anslöt sig till utredningens&lt;br&gt;uppfattning. Med mitt tidigare framlagda förslag att sammanföra tillverk-&lt;br&gt;nings- och utförsellagarna i en lag framstår skälen för att de olika delarna av&lt;br&gt;tillstånds- och tillsynsverksamheten sker samlat än starkare. Jag anser alltså&lt;br&gt;att KMI även i fortsättningen skall handlägga ärenden av alla de slag som&lt;br&gt;föranleds av mitt förslag till ny lag om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22.2 Krigsmaterielinspektionens verksamhet och&lt;br&gt;finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22.2.1 KMI:s verksamhet och resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på KMI har ökat väsentligt under senare år. De regler som infördes&lt;br&gt;genom lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. med-&lt;br&gt;förde ytterligare arbetsuppgifter för inspektionen. I samband härmed utöka-&lt;br&gt;des KMI:s personalplan och omfattar för närvarande nio tjänster, varav en&lt;br&gt;för krigsmaterielinspektör samt tre för handläggare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningen som krigsmaterielinspektör innehas för närvarande av en&lt;br&gt;högre tjänsteman med beskickningschefs erfarenheter. Därutöver finns en&lt;br&gt;tjänst för militär rådgivare som för närvarande innehas av en högre militär,&lt;br&gt;en tjänst som rättssakkunnig och en utrikespolitisk handläggartjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMI har fått ytterligare arbetsuppgifter, utöver dem som betingas av ären-&lt;br&gt;den enligt krigsmateriellagstiftningen, till följd av att även beredningen av&lt;br&gt;ärenden enligt lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter&lt;br&gt;som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. har anförtrotts KMI. Det bör&lt;br&gt;i annat sammanhang övervägas om det finns skäl till någon förändring av&lt;br&gt;berednings- och beslutsordningen vad avser de frågor som handläggs inom&lt;br&gt;KMI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av förslag som jag tidigare har redogjort för kommer KMI att&lt;br&gt;tillföras ärenden om tillstånd till samverkan med utlandet i form av gemen-&lt;br&gt;sam utveckling och tillverkning. Samtidigt genomför KMI redan enligt hit-&lt;br&gt;tillsvarande praxis granskning och beredning av ett stort antal ärenden av&lt;br&gt;motsvarande karaktär. Sådana ärenden innebär i de flesta fall även upplå-&lt;br&gt;telse av tillverkningsrättigheter eller utförsel av materiel. Rutiner för denna&lt;br&gt;beredning har därför i stor utsträckning redan etablerats. Det är mot denna&lt;br&gt;bakgrund min bedömning, att den organisation och de personalresurser som&lt;br&gt;finns inom KMI för dagen är tillräckliga för den beredning och tillsyn som&lt;br&gt;mitt förslag till ny lag om krigsmateriel medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.2.2 KMI:s finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att täcka kostnaderna för tillsynsmyndighetens orga-&lt;br&gt;nisation och verksamhet skall den som har fått tillstånd till tillverkning&lt;br&gt;av krigsmateriel årligen betala en avgift som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Avgiften beräknas efter ett för samtliga tillverkare lika förhållande till&lt;br&gt;det fakturerade värdet av försåld krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag överenstämmer med gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har ansett att kostnaderna för KMI:s verksamhet, till den del de&lt;br&gt;måttliga expeditionsavgifterna inte förslår, i princip borde finansieras över&lt;br&gt;statens budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om helfinansiering av KMI:s verksamhet&lt;br&gt;över statsbudgeten har rönt instämmanden från de flesta av de remissinstan-&lt;br&gt;ser som har yttrat sig särskilt över denna fråga. Centerns kvinnoförbund an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser att finansieringen fortsatt bör ske genom avgifter från försvarsindustrin Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;och inte över statsbudgeten, men baserat på exportvärdet och inte på det&lt;br&gt;samlade tillverkningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kostnaderna för KMI:s organisation och verksam-&lt;br&gt;het bestrids för närvarande genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel&lt;br&gt;och genom expeditionsavgifter främst för tillstånd till utförsel av krigsmate-&lt;br&gt;riel. De avgifter som tas ut från tillverkare av krigsmateriel och som tillförs&lt;br&gt;statskassan (genom kammarkollegiet) utgår efter visst - för samtliga tillver-&lt;br&gt;kare lika - förhållande till det fakturerade värdet av försåld materiel enligt&lt;br&gt;föreskrifter i 8§ lagen om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna utgörs till större delen av löner och lokalkostnader. De upp-&lt;br&gt;gick budgetåret 1990/91 till ca 4 milj.kr. Expeditionsavgifterna uppgick för&lt;br&gt;samma tid till ca 400 000 kr. och täckte således ca. tio procent av kostnaderna&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1987/88:154 anfördes att den nuvarande ordningen borde bestå.&lt;br&gt;Riksdagen fann inte anledning att föreslå någon ändring av finansieringsord-&lt;br&gt;ningen men ansåg likväl att regeringen borde överväga om det nuvarande&lt;br&gt;uppbördssystemet är det mest ändamålsenliga (UU 1987/88:30, rskr. 331).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har till stöd för sitt förslag, som för övrigt också tidigare framlagts&lt;br&gt;av KMI-utredningen år 1987, anfört att det inte får finnas utrymme för miss-&lt;br&gt;tankar om att inspektionen inte är oväldig. Detta är avgörande i frågan om&lt;br&gt;KMI:s finansiering enligt utredningens mening. Dessutom framhålls att in-&lt;br&gt;spektionens uppgifter enligt utförsellagen numera är mer omfattande, och&lt;br&gt;att endast cirka tio procent av arbetet kan hänföras till tillverkningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan i och för sig dela utredningens uppfattning på den senare punkten.&lt;br&gt;De förslag till nya regler som finns i mitt förslag till ny lag om krigsmateriel&lt;br&gt;innebär som jag tidigare anfört ytterligare arbetsuppgifter som kan sägas gå&lt;br&gt;vid sidan av de uppgifter inspektionen ursprungligen inrättades för att lösa.&lt;br&gt;Det finns därför visst fog för överväganden om gällande finansieringsformer&lt;br&gt;kan anses lämpliga för dagens verksamhet inom krigsmaterielinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar däremot inte uppfattningen som framförts i en reservation till&lt;br&gt;KMU:s betänkande att avgifterna skall beräknas enbart på värdet av till ut-&lt;br&gt;landet försåld krigsmateriel. Inte minst mot bakgrund av vad jag tidigare an-&lt;br&gt;fört, nämligen att det kan skönjas utvecklingstendenser mot en minskad di-&lt;br&gt;rekt export och istället ökat samarbete av olika slag, där inte minst gemen-&lt;br&gt;sam utveckling och tillverkning liksom överlåtelse av tillverkningsrättigheter&lt;br&gt;m.m. spelar stor roll, anser jag att ett avgiftsuttag baserat på exportvärdet&lt;br&gt;inte kan vara en lämplig beräkningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom finansieringen i princip med nuvarande ordning sker över stats-&lt;br&gt;budgeten, och de uttaxerade avgifterna således inte tillförs inspektionen di-&lt;br&gt;rekt, kan jag inte se att någon tveksamhet om KMI:s integritet i detta av-&lt;br&gt;seende kan uppstå. Några sådana skäl att frångå nuvarande ordning finns&lt;br&gt;inte enligt min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMI:s funktion som tillsynsmyndighet för den krigsmaterieltillverkande&lt;br&gt;industrin utgör vidare alltjämt kärnan i dess verksamhet. Huvuddelen av de&lt;br&gt;ärenden som inkommer till KMI rörande utförsel, upplåtelse eller överlå-&lt;br&gt;telse av tillverkningsrätt m.m. hänför sig till den krigsmaterieltillverkande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industrins verksamhet. Jag anser därför att något klart behov av en föränd- Prop.&lt;br&gt;ring av hittillsvarande principer för finansiering inte heller av detta skäl före-&lt;br&gt;ligger för närvarande. Detta hindrar inte att frågan kan behöva ses över i&lt;br&gt;framtiden i ett bredare sammanhang. Viss översyn av budgetteknisk karak-&lt;br&gt;tär bör också ske i det löpande budgetarbetet. Jag vill inte föregripa de ställ-&lt;br&gt;ningstaganden som senare kan bli aktuella och avstår från att i detta sam-&lt;br&gt;manhang föreslå någon förändring vad avser finansieringen av KMI:s verk-&lt;br&gt;samhet. Bestämmelsen i 8 § i tillverkningslagen bör därför överföras till den&lt;br&gt;nya lagen om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23 Rådgivande nämnden för&lt;br&gt;krigsmaterielexportfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Nämndens verksamhet tillgodoser intresset av en&lt;br&gt;bred politisk förankring av beslut om krigsmaterielexport. Även ären-&lt;br&gt;den om annan typ av utlandssamverkan enligt förslaget till ny lag om&lt;br&gt;krigsmateriel bör vara föremål för samråd i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU har närmare beskrivit de arbetsformer som numera tillämpas i sam-&lt;br&gt;band med nämndens sammanträden och särskilt den praxis som tillämpas&lt;br&gt;beträffande samrådsärendena. Utredningen har inhämtat synpunkter från&lt;br&gt;nämnden på dess arbete och noterat att den betecknar erfarenheterna som&lt;br&gt;goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMU fastslår att de konstitutionella gränserna har förblivit klara. Det är&lt;br&gt;regeringen som har ansvaret för besluten i utförselärenden; nämnden är ett&lt;br&gt;rådgivande organ på beredningsstadiet. Den har vidare avlastat utrikes-&lt;br&gt;nämnden, som dock hörs i vissa ärenden, t.ex. i fråga om länderval, samar-&lt;br&gt;betsavtal med andra länder och i ärenden av principiell innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har allmänt betonat behovet av&lt;br&gt;största möjliga insyn och öppenhet kring tillståndsgivningen för vapenexpor-&lt;br&gt;ten, nämligen Kristna fredsrörelsen och Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;br&gt;Även Svenska freds- och skiljedomsföreningen förordar en större öppenhet.&lt;br&gt;Endast ett par remissinstanser har yttrat sig direkt om den rådgivande nämn-&lt;br&gt;dens arbetsformer, nämligen Folkpartiets kvinnoförbund, som förordar att&lt;br&gt;nämnden avskaffas för att regeringens ansvar i utförselärenden skall göras&lt;br&gt;tydligare, och Centerns kvinnoförbund som framhåller att samråd måste ske&lt;br&gt;kontinuerligt med såväl utrikesnämnden som med den rådgivande nämnden&lt;br&gt;i krigsmaterielexportfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för&lt;br&gt;tillståndsprövningen så att alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas.&lt;br&gt;Det är därför naturligt att prövningen av de enskilda tillståndsärendena till-&lt;br&gt;mäts särskild betydelse. Enligt 10 kap. 6§ regeringsformen skall regeringen&lt;br&gt;i utrikesärenden av större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgöran-&lt;br&gt;det, om så kan ske. Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av den&lt;br&gt;arten att överläggning med nämnden skall äga rum. Även om sådana över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggningar inte bedöms erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att pröv-&lt;br&gt;ningen av vissa enskilda ärenden ges en bredare förankring. Riksdagen be-&lt;br&gt;slutade år 1984 på grundval av propositionen (1984/85:82) om ökad insyn&lt;br&gt;och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i&lt;br&gt;krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85:5, rskr. 61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund,&lt;br&gt;inledde sin verksamhet i februari 1985. Nämndens uppgift är att lämna råd i&lt;br&gt;enskilda krigsmaterielexportfrågor. Den sammanträder vanligtvis varje må-&lt;br&gt;nad på kallelse av krigsmaterielinspektören, som också leder sammanträ-&lt;br&gt;dena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet för det föredra-&lt;br&gt;gande statsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom nämn-&lt;br&gt;den. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i&lt;br&gt;regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Nämnden ersät-&lt;br&gt;ter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt rege-&lt;br&gt;ringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmate-&lt;br&gt;riel, m.m. (prop. 1987/88:154) anförde föredraganden, bl.a. mot bakgrund&lt;br&gt;av att nämnden kunde förutses tas i anspråk i större omfattning än vad som&lt;br&gt;vid den tidpunkten hade varit fallet, att arbetsformerna fortlöpande borde&lt;br&gt;förbättras och effektiviseras. Krigsmaterielexportutredningen noterar att re-&lt;br&gt;former av arbetsformerna har lett till att nämnden kunnat fungera effekti-&lt;br&gt;vare och att dess ställningstaganden fått ökad tyngd. Mot bakgrund av det&lt;br&gt;anförda konstaterar KMU, under erinran om att regeringen har ansvaret för&lt;br&gt;besluten, att den rådgivande nämnden i krigsmaterielexportfrågor nu har&lt;br&gt;funnit arbetsformer där den genom sina ledamöter och sammansättning på&lt;br&gt;parlamentarisk grund fyller betydelsefulla uppgifter när det gäller samråd&lt;br&gt;och för att främja insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig helt till utredningens bedömning. Nämndens tillkomst&lt;br&gt;har enligt min mening främjat en ökad insyn och samråd i frågor som rör&lt;br&gt;krigsmaterielexporten. Genom sammanträdena i nämnden, och den fylliga&lt;br&gt;information som där lämnas till ledamöterna, tillgodoses intresset av en bred&lt;br&gt;politisk förankring av besluten om vapenexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutser att även frågor om utlandssamarbete enligt de nya regler som&lt;br&gt;jag förordat i det föregående bör göras till föremål för samråd i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;24 Krigsmaterielinspektionens tekniskt-&lt;br&gt;vetenskapliga råd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Rådets verksamhet bidrar till att klassificeringsfrå-&lt;br&gt;gorna kan beredas med konsekvens och sakkunskap och bör fortsätta&lt;br&gt;som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som jag tidigare har redovisat (avsnitt 4) före-&lt;br&gt;slår jag att regeringen får föreskriva vad som skall avses med krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmaterielförteckningen kan dock inte utformas så att den ger fullstän-&lt;br&gt;dig klarhet i gränsdragningen mellan civil materiel och krigsmateriel. Årli-&lt;br&gt;gen inkommer till KMI ett stort antal förfrågningar om klassificering av en-&lt;br&gt;skilda produkter. De bedömningar som i dessa fall skall göras är inte sällan&lt;br&gt;av kvalificerad teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade år 1984 mot denna bakgrund, på grundval av propo-&lt;br&gt;sitionen (1981/82:196) och efter förslag i 1979 års krigsmaterielexportkom-&lt;br&gt;mittés betänkande (SOU 1981:39), att utse fristående sakkunniga experter&lt;br&gt;med erfarenhet från skilda tekniska områden för att ge krigsmaterielinspek-&lt;br&gt;tören råd i frågor om gränsdragning mellan civil och militär materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet, som inledde sin verksamhet i juli 1984, består av sex ledamöter,&lt;br&gt;för närvarande ledande befattningshavare vid Försvarets forskningsanstalt&lt;br&gt;(FOA), Försvarets forskningsanstalt (FFA), Rymdstyrelsen (tidigare DFR),&lt;br&gt;Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)&lt;br&gt;och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) (tidigare STU). Rådets&lt;br&gt;uppgift är att ge råd i klassificeringsfrågor. Det sammanträder i regel varan-&lt;br&gt;nan månad på kallelse av krigsmaterielinspektören, som också leder sam-&lt;br&gt;manträdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla principiellt viktiga klassificeringsärenden görs till föremål för samråd&lt;br&gt;i rådet. Årligen avhandlas där ca. 20 ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets tillkomst har breddat krigsmaterielinspektionens kompetens och&lt;br&gt;enligt min uppfattning verksamt bidragit till att klassificeringsfrågorna kun-&lt;br&gt;nat beredas med ökad konsekvens och sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför min bedömning att rådet bör fortsätta sin verksamhet på det&lt;br&gt;sätt som hittills skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;25 Övriga lagändringar, ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att den nya lagen om krigsmateriel skall träda i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1993 och att lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av&lt;br&gt;krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigs-&lt;br&gt;materiel, m.m. upphävs vid samma tidpunkt. Lagrådet har ansett att det&lt;br&gt;föreligger behov av en övergångsbestämmelse som anger att bestämmelsen&lt;br&gt;om krav på regeringens tillstånd för ändring av avtal enligt den föreslagna&lt;br&gt;9 § skall tillämpas även vid ändring av avtal som på grund av äldre bestäm-&lt;br&gt;melser inte krävt tillstånd. Jag delar lagrådets bedömning och har i avsnitt&lt;br&gt;14 närmare berört denna övergångsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagens bestämmelser bör tillämpas även för tillstånd som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har redogjort för i avsnitt 22 bör beredningen av ärenden liksom&lt;br&gt;i dag ske inom utrikesdepartementet (vid krigsmaterielinspektionen, KMI).&lt;br&gt;Handläggningen av ärenden kommer inte att föranleda ytterligare kostnader&lt;br&gt;för statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen medför ändringar i vapenlagen (1973:1176) och lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:205) om rättsprövning av förvaltningsbeslut. Dessa ändringar bör Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;träda i kraft vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om införsel av sådan krigsmate-&lt;br&gt;riel som också omfattas av vapenlagen (1973:1176) när införseln görs av nå-&lt;br&gt;gon som har rätt att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel. I dag krävs i&lt;br&gt;5 § vapenlagen att polismyndigheten ger tillstånd till införseln. Sådant till-&lt;br&gt;stånd kan som huvudregel inte lämnas till en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma lagrum görs undantag från kravet på tillstånd för innehav av va-&lt;br&gt;pen för den som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel.&lt;br&gt;På motsvarande sätt görs undantag från kravet på tillstånd att handla med&lt;br&gt;vapen för den som har tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel. Jag anser att&lt;br&gt;den som har rätt att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel i analogi här-&lt;br&gt;med skall ha rätt att föra in sådana vapen som omfattas av tillståndet enligt&lt;br&gt;krigsmateriellagen. 5 § vapenlagen bör ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang också föreslå att 28 a § och 46 § vapenlagen&lt;br&gt;ändras. Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;26 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom utrikesdepartementet upprättats förslag&lt;br&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om krigsmateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De under 2.och 3. avgivna förslagen har upprättats i samråd med chefen&lt;br&gt;för justitiedepartementet respektive med statsrådet Laurén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har granskats av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;27 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;27.1 Förslaget till lag om krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt&lt;br&gt;bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmate-&lt;br&gt;riel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde och innehåller ett bemyndi-&lt;br&gt;gande för regeringen att meddela föreskrifter om vad som skall avses med&lt;br&gt;krigsmateriel enligt lagen. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 1 § tillverk-&lt;br&gt;ningslagen och 1 § utförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkning: framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahållande: försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;gåva eller förmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen definieras tre termer som återkommer vid upprepade tillfäl-&lt;br&gt;len i lagen. Med tillverkningsrätt avses således varje åtgärd varigenom en&lt;br&gt;part ger en annan part rätt att tillverka krigsmateriel. Även del till krigsmate-&lt;br&gt;riel kan utgöra krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens&lt;br&gt;eget bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i första stycket det grundläggande kravet på regering-&lt;br&gt;ens tillstånd för att få tillverka krigsmateriel här i landet. Detta grundläg-&lt;br&gt;gande krav finns i dag i 2§ tillverkningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot gällande bestämmelser tas nu kravet på svenskdominerat&lt;br&gt;ägande bort. Regeringen är inte bunden i sin prövning av vem som skall&lt;br&gt;kunna meddelas tillverkningstillstånd. Bestämmelsen har kommenterats ut-&lt;br&gt;förligt i den allmänna motiveringen (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från kravet på tillverkningstillstånd i vissa fall. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har överförts från 2 § andra stycket tillverkningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innebär att statliga affärsverk liksom för närvarande omfat-&lt;br&gt;tas av kravet på tillverkningstillstånd, medan detta inte gäller andra statliga&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar&lt;br&gt;rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel får&lt;br&gt;inte bedrivas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga&lt;br&gt;myndigheter som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som&lt;br&gt;avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter el-&lt;br&gt;ler sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag&lt;br&gt;tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstill-&lt;br&gt;stånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser&lt;br&gt;tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som&lt;br&gt;finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för fram-&lt;br&gt;ställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana till- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahål- Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;landet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet en-&lt;br&gt;ligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som&lt;br&gt;regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hante-&lt;br&gt;ring av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrif-&lt;br&gt;terna i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen i avsnitt 9. Den&lt;br&gt;har sin motsvarighet i 3§ tillverkningslagen. Enligt första stycket får verk-&lt;br&gt;samhet avseende tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinning rörande&lt;br&gt;krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel inte bedrivas&lt;br&gt;här i landet utan tillstånd av regeringen. Vad som skall förstås med tillhanda-&lt;br&gt;hållande framgår av definitionen i 2§. Enligt andra stycket gäller motsva-&lt;br&gt;rande krav för svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt&lt;br&gt;eller stadigvarande vistas här som vill bedriva verksamhet avseende tillhan-&lt;br&gt;dahållande krigsmateriel, uppfinning rörande krigsmateriel eller metod för&lt;br&gt;framställning av sådan materiel i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket undantas andra statliga myndigheter än affärsverk från la-&lt;br&gt;gens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kravet på regeringens tillstånd görs vissa undantag i fjärde stycket.&lt;br&gt;Sålunda krävs inte tillstånd för tillhandahållande av krigsmateriel till svensk&lt;br&gt;statlig myndighet eller till tillverkare som har tillstånd att tillverka materiel&lt;br&gt;av det slag som det tillhandahållandet avser. Inte heller krävs tillstånd för&lt;br&gt;innehavare av tillverkningstillstånd, om verksamheten avser krigsmateriel&lt;br&gt;som tillhör honom och som finns inom landet eller tillhandahållande av upp-&lt;br&gt;finning eller metod till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare&lt;br&gt;som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäl-&lt;br&gt;ler. Således får en tillverkare t.ex. sälja egen materiel utan tillstånd, medan&lt;br&gt;tillstånd krävs för den som avser att förmedla materiel för en tillverkares räk-&lt;br&gt;ning. Om mottagaren emellertid är svenska staten eller krigsmaterieltillver-&lt;br&gt;kare med tillstånd att tillverka samma materiel krävs, i enlighet med vad som&lt;br&gt;nyss sagts, inte något tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från tillståndskravet i vissa fall. Bestämmelsen har&lt;br&gt;övertagits från 3 § tillverkningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller sta-&lt;br&gt;digvarande vistas här får inte utan tillstånd av regeringen i det enskilda fallet&lt;br&gt;till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet eller&lt;br&gt;uppfinning rörande krigsmateriel eller metod för framställning av sådan ma-&lt;br&gt;teriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen slås fast att det utöver det i 4 § angivna kravet på ett generellt&lt;br&gt;tillstånd att bedriva verksamhet som innebär tillhandahållande av krigsmate-&lt;br&gt;riel, uppfinning rörande krigsmateriel eller metod för framställning av sådan&lt;br&gt;materiel även krävs tillstånd i det enskilda fallet för att exempelvis förmedla&lt;br&gt;krigsmateriel som finns i utlandet till någon i ett annat land. Bestämmelsen&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd av regeringen, om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om program-&lt;br&gt;vara likställs med utförsel överföring till utlandet genom telekommunikation&lt;br&gt;eller på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte&lt;br&gt;är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel pröva frågor om tillstånd enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om utförsel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning&lt;br&gt;samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt,&lt;br&gt;tävling eller övning utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som&lt;br&gt;har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen&lt;br&gt;(1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke, första meningen motsvarar 2§ första stycket i nu-&lt;br&gt;varande utförsellagen och slår fast att krigsmateriel inte får föras ut ur riket&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen, om inte annat följer av lagen eller av annan för-&lt;br&gt;fattning. Sålunda finns i 17 § vapenlagen (1973:1176) bestämmelser om ut-&lt;br&gt;försel av handeldvapen från riket utan tillstånd av regeringen. Bestämmel-&lt;br&gt;sen avser utförsel såväl efter tillverkning i Sverige som efter import till Sve-&lt;br&gt;rige eller utförsel efter transitering, förvaring på tullager, tullupplag eller i&lt;br&gt;frihamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programvara kan lagras på fast medium som databand, disketter och&lt;br&gt;kretskort och omfattas därmed av utförselförbudet. Om emellertid överfö-&lt;br&gt;ring sker t.ex. via telenätet, kan inte utförselförbudet bli tillämpligt. Överfö-&lt;br&gt;ring av programvara regleras i sådana situationer genom föreskriften att i&lt;br&gt;fråga om programvara jämställs med utförsel överföring genom telekommu-&lt;br&gt;nikation eller på annat liknande sätt. Bestämmelsen är tillämplig exempelvis&lt;br&gt;för det fall någon i Sverige konstruerar ett dataprogram för krigsmateriel i&lt;br&gt;utlandet och för över programvaran till sin uppdragsgivare i utlandet via tele-&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i andra stycket är överfört från 2§ andra stycket utförsellagen.&lt;br&gt;Denna ordning som ger ett enskilt statsråd rätt att besluta i enklare ärenden&lt;br&gt;och som har varit rådande under en lång följd av år och därvid har visat sig&lt;br&gt;vara i hög grad ändamålsenlig är till stor del betingad av praktiska skäl. Även&lt;br&gt;tidsmässiga faktorer spelar in. I många fall fordrar en dispensansökan i ären-&lt;br&gt;den av nyssnämnda slag omedelbara åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet granskade år 1977 frågan om beslutanderätten och&lt;br&gt;omnämnde därvid särskilt enskilt statsråds beslutanderätt i ärenden som gäl-&lt;br&gt;ler export av krigsmateriel. Utskottet uttalade bl.a. att granskningen inte&lt;br&gt;gett anledning till erinran mot de beslut varigenom statsråd bemyndigats att&lt;br&gt;avgöra visst ärende eller viss grupp av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje stycket motsvarar 3 § utförsellagen och anger inom vilket om-&lt;br&gt;råde regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tillverkningsrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till nå-&lt;br&gt;gon i utlandet får inte ingås här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiellt motsvarar paragrafen 4 § utförsellagen och gäller avtal som ingås&lt;br&gt;här i landet eller utom landet av svensk myndighet, svenskt företag eller den&lt;br&gt;som är bosatt eller stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 12, omfattar inte bara upplåtelse&lt;br&gt;eller överlåtelse av rättighet som åtnjuter legalt skydd, t.ex. i form av patent,&lt;br&gt;utan varje sådant tillhandahållande av ett sådant tekniskt underlag eller dy-&lt;br&gt;likt som utgör en förutsättning för mottagaren att starta egen tillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillverkningsrätt avses sålunda det medgivande som genom ett avtal&lt;br&gt;lämnas en motpart att utnyttja viss rätt eller att i enlighet med av upplåtaren&lt;br&gt;eller överlåtaren tillhandahållna tekniska underlag, som ritningar, beskriv-&lt;br&gt;ningar o.d. tillverka viss krigsmateriel. I de tekniska underlagen kan ingå&lt;br&gt;upplysningar om uppfinningar och metoder, konstruktions- och kontroll-&lt;br&gt;föreskrifter, beskrivningar av arbetsprocesser, dataprogram m.m. Med nå-&lt;br&gt;gon i utlandet förstås såväl fysiska personer med hemvist utom landet som&lt;br&gt;juridiska personer som är bildade enligt lagen i en främmande stat liksom&lt;br&gt;främmande stater och myndigheter i sådana stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för&lt;br&gt;hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan&lt;br&gt;materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i&lt;br&gt;landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen består delvis av förbudet i den nu gällande 5 § utförsellagen mot&lt;br&gt;att utan regeringens tillstånd ingå avtal med någon utom riket om att för den-&lt;br&gt;nes räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan&lt;br&gt;materiel. Härutöver förbjuds ingående av avtal med någon i utlandet om att&lt;br&gt;gemensamt med denne utveckla krigsmateriel eller metod för framställning&lt;br&gt;av sådan materiel liksom att gemensamt tillverka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket förbjuds ingående av ett sådant avtal inom landet och i&lt;br&gt;andra stycket förbjuds svensk myndighet, svenskt företag och den som är bo-&lt;br&gt;satt eller stadigvarande vistas här att ingå ett sådant avtal i utlandet. Begrep-&lt;br&gt;pet någon i utlandet har samma innebörd som i föregående paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utveckling av krigsmateriel förstås den verksamhet som bedrivs för&lt;br&gt;att t.ex. med hjälp av en kravspecifikation utforma ett tekniskt underlag för&lt;br&gt;produktion av krigsmateriel. Häri inbegrips även vidareutveckling av befint-&lt;br&gt;lig krigsmateriel. Med en metod för framställning av krigsmateriel avses det&lt;br&gt;underlag som behövs för att framställa materiel på ett specifikt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av avtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd&lt;br&gt;enligt 7 eller 8§ får inte ingås utan tillstånd av regeringen, om tillägget eller&lt;br&gt;ändringen avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den materiel som omfattas av avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidi-&lt;br&gt;gare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelser om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlas i avsnitt 14, anger att tillägg till ett avtal genom&lt;br&gt;vilket tillverkningsrätt har upplåtits eller överlåtits till någon utom landet el-&lt;br&gt;ler ändring av sådant avtal inte får ingås utan tillstånd av regeringen. Det-&lt;br&gt;samma gäller tillägg till eller ändring i avtal med någon i utlandet om att ge-&lt;br&gt;mensamt eller för dennes räkning utveckla krigsmateriel eller metod för&lt;br&gt;framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmate-&lt;br&gt;riel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda skall varje tillägg till eller ändring av tidigare avtal som rör den&lt;br&gt;materiel som omfattas av avtalet underkastas regeringens prövning. Detta&lt;br&gt;kan t.ex. vara fallet om parterna avser att utöka omfattningen av den krigs-&lt;br&gt;materiel som får tillverkas eller precisera omfattningen av en tillverknings-&lt;br&gt;rätt med avseende på materielen. Detta kan också vara fallet om parterna&lt;br&gt;avser att utvidga ett avtal om gemensam utveckling ytterligare ett steg i förfi-&lt;br&gt;ning av slutprodukten. Hit hör också ändringar eller tillägg som avser att&lt;br&gt;förse motparten med uppdaterad kunskap i fråga om materielen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså skall tillägg eller ändring som innebär att en rätt enligt avtalet upp-&lt;br&gt;låts eller överlåts till någon som inte tidigare har denna rätt prövas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller en ändring eller utvidgning av klausuler som gäller rät-&lt;br&gt;ten att försälja materiel till en mottagare som inte har angivits i tidigare av-&lt;br&gt;tal. Detta kan gälla export till ett annat land eller försäljning till en annan&lt;br&gt;användare i samarbetslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärt inriktad utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska medbor-&lt;br&gt;gare får inte bedrivas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan ut-&lt;br&gt;bildning utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av&lt;br&gt;krigsmateriel eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och tredje stycke motsvarar 7§ utförsellagen. I första&lt;br&gt;stycket föreskrivs att militärt inriktad utbildning av personer som inte är&lt;br&gt;svenska medborgare inte får bedrivas här i landet utan tillstånd av rege-&lt;br&gt;ringen. I andra stycket föreskrivs att svenskt företag, svensk myndighet och&lt;br&gt;den som är bosatt eller stadigvarande vistas här inte heller i utlandet får be-&lt;br&gt;driva sådan utbildning yrkesmässigt utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett bör utbildning som avser sådant handhavande av krigsmate-&lt;br&gt;riel som har samband med en möjlig stridsinsats vara att hänföra till begrep-&lt;br&gt;pet militärt inriktad utbildning. Vägledning torde också kunna hämtas ge-&lt;br&gt;nom en jämförelse med vad som ingår i undervisningen i en skola av vanlig&lt;br&gt;typ och en skola av militär art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen i tredje stycket motsvarar undantagen i 7 § andra stycket ut-&lt;br&gt;försellagen. Där anges att förbudet inte gäller utbildning som anordnas av&lt;br&gt;statliga myndigheter som inte är affärsverk. Statliga bolag - som är självstän-&lt;br&gt;digajuridiska personer - är alltså inte undantagna från förbudet. Utbildning&lt;br&gt;som anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel eller med anställ-&lt;br&gt;ning i företag för tillverkning av sådan materiel omfattas inte heller av förbu-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökan om tillstånd att bedriva sådan utbildning som det&lt;br&gt;här är fråga om hämtas stöd i de riktlinjer som gäller för export av krigsmate-&lt;br&gt;riel. Huvudprincipen är att tillstånd till militärt inriktad undervisning inte&lt;br&gt;bör meddelas om undervisningen riktar sig till medborgare i land med vilket&lt;br&gt;annan utlandssamverkan ej skulle komma i fråga. I de fall undervisningen&lt;br&gt;riktar sig till medborgare i olika länder måste en sammantagen bedömning&lt;br&gt;göras av lämpligheten av att undervisningen tillåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndighe-&lt;br&gt;ter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen&lt;br&gt;föreskriver, lämna redovisning till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller&lt;br&gt;8§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet&lt;br&gt;och om undantag från denna. Regeringen får också i det enskilda fallet&lt;br&gt;medge undantag från sådan redovisningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver skyldighet dels för den som har fått regeringens till-&lt;br&gt;stånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel, dels för svenska statliga&lt;br&gt;myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet att lämna redovisning&lt;br&gt;om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet marknadsföring ligger att det skall vara fråga om åtgärder som&lt;br&gt;syftar till att främja avsättningen av varor och tjänster och andra nyttigheter.&lt;br&gt;Hit hör framställningar som vänder sig till allmänheten eller en viss grupp av&lt;br&gt;intressenter. Termen täcker också åtgärder som är inriktade på enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten skall redovisning också lämnas om åtgärder som syf-&lt;br&gt;tar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 och 8 §§. Redovisningen skall&lt;br&gt;göras på ett tidigt stadium redan när de första kontakterna har tagits, alltså&lt;br&gt;innan parterna har gjort några bindande åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen är avsedd att ge en bild av företagens och myndigheternas&lt;br&gt;marknadsföring av krigsmateriel utom landet. Uppgifterna bör lämnas fort-&lt;br&gt;löpande. Det bör vara en uppgift för regeringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;med vilka tidsintervall redovisning skall lämnas. Skyldighet att lämna redo-&lt;br&gt;visning gäller även om marknadsföringen uppdras åt någon annan, t.ex. ett&lt;br&gt;utlandsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges bemyndigande till regeringen att meddela föreskrifter Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;om redovisningsskyldigheten och om undantag från denna skyldighet. Här-&lt;br&gt;vid kan regeringen exempelvis föreskriva att redovisningen skall avse de be-&lt;br&gt;stämda mottagare som marknadsföringen riktar sig till och den materiel&lt;br&gt;marknadsföringen avser. Med stöd av bestämmelsen kan också undantag&lt;br&gt;medges exempelvis i fråga om viss materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsgivning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndighe-&lt;br&gt;ter som bedriver motsvarande verksamhet skall underrätta regeringen innan&lt;br&gt;anbud lämnas, eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal in-&lt;br&gt;gås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställ-&lt;br&gt;ning av krigsmateriel som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt för un-&lt;br&gt;derrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. Regeringen får&lt;br&gt;också i enskilda fall medge undantag från underrättelseskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte är av större omfattning eller i övrigt inte är av större&lt;br&gt;vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av&lt;br&gt;krigsmateriel medge undantag i enskilda fall från föreskrifter om tid för läm-&lt;br&gt;nande av underrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller&lt;br&gt;avtal ingås, som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att tillståndshavare och statliga myndighe-&lt;br&gt;ter som bedriver motsvarande verksamhet är skyldiga att lämna underrät-&lt;br&gt;telse till regeringen innan anbud lämnas om tillhandahållande av krigsmate-&lt;br&gt;riel till någon i utlandet, om upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt&lt;br&gt;eller om samarbete om tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller&lt;br&gt;metod för framställning av krigsmateriel. Där anbud inte lämnas skall rege-&lt;br&gt;ringen i stället underrättas innan avtal ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges regeringen bemyndigande att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;senaste tidpunkt för underrättelse och om undantag från skyldighet att&lt;br&gt;lämna underrättelser som avses i första stycket. Med stöd av denna bestäm-&lt;br&gt;melse kan undantag medges t.ex. i fråga om viss materiel eller i fråga om&lt;br&gt;mera rutinartade avtalsslut avseende komponentleveranser o.d. En förut-&lt;br&gt;sättning för sådana undantag måste vara att syftet med regleringen inte även-&lt;br&gt;tyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket införs en rätt för det statsråd som har till uppgift att föredra&lt;br&gt;ärenden om utförsel av krigsmateriel att medge undantag i det enskilda fallet&lt;br&gt;från sådan föreskrift om att underrättelse skall ske inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket får regeringen i det enskilda fallet förbjuda att anbud&lt;br&gt;lämnas eller avtal ingås. Härigenom ges regeringen möjlighet att förbjuda&lt;br&gt;att vissa åtgärder kommer till stånd och kan därmed förhindra vidare mark-&lt;br&gt;nadsföring i förhållande till land som inte kan godtas som mottagare av&lt;br&gt;svensk materiel eller svenskt kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud förutsätter inte att uppgifterna om marknadsföringen har kom-&lt;br&gt;mit till regeringens kännedom genom 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillstånd enligt 3 eller 4 § för ett svenskt aktiebolag får förenas med vill-&lt;br&gt;kor om att endast en viss andel av aktierna, direkt eller indirekt, får ägas&lt;br&gt;av utländska rättssubjekt. Ett tillstånd får också förenas med villkor om att&lt;br&gt;styrelseledamöter och suppleanter för dem samt verkställande direktör i bo-&lt;br&gt;laget skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 eller 4 § får även för handelsbolag förenas med villkor&lt;br&gt;avseende ägandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger uttryckligen att tillstånd enligt 3 eller 4 § att tillverka eller&lt;br&gt;tillhandahålla krigsmateriel får förenas med villkor avseende ägandet. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har ingående behandlats i avsnitt 8. Liksom enligt 4 § utförsella-&lt;br&gt;gen kan tillståndet härutöver förenas med villkor om att styrelseledamöter&lt;br&gt;och suppleanter för dem samt verkställande direktör i aktiebolag skall vara&lt;br&gt;svenska medborgare och bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd enligt 3 -10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i 13 §&lt;br&gt;samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 4§ andra stycket tillverkningslagen och 11 § ut-&lt;br&gt;försellagen. Tillstånd enligt 3 —10 §§ kan enligt paragrafen förenas med&lt;br&gt;andra villkor än sådana som gäller ägandet samt med kontroll- och ordnings-&lt;br&gt;bestämmelser. Av allmänna principer får anses följa att villkoren samt kon-&lt;br&gt;troll- och ordningsbestämmelserna inte får vara onödigt betungande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillstånd enligt 3 och 4 §§ får meddelas för viss tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar del av 4§ tredje stycket tillverkningslagen. Av para-&lt;br&gt;grafen framgår att även ett tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel kan med-&lt;br&gt;delas tills vidare. Om tillhandahållandet avser krigsmateriel som finns i ut-&lt;br&gt;landet och som skall levereras till någon i utlandet krävs emellertid tillstånd&lt;br&gt;i det enskilda fallet, vilket framgår av avsnittet 10 där frågan har behandlats&lt;br&gt;utförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillstånd enligt 3 -10 §§ kan återkallas av regeringen, om tillståndshava-&lt;br&gt;ren åsidosatt en föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor eller bestäm-&lt;br&gt;melse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra sär-&lt;br&gt;skilda skäl till återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7-9 §§ som&lt;br&gt;redan ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis bestämmelserna i 4 § tillverkningslagen och 13 §&lt;br&gt;utförsellagen. Bestämmelsen förskriver att alla tillstånd som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att återkalla ett tillstånd bör i princip utnyttjas endast när&lt;br&gt;detta är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet om ägande i utländska rättssubjekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet&lt;br&gt;som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till regeringen om&lt;br&gt;ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, mark-&lt;br&gt;nadsföring eller försäljning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 § tillverkningslagen. Bestämmelsen ålägger såväl&lt;br&gt;den som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel som&lt;br&gt;svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet att re-&lt;br&gt;dovisa ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning,&lt;br&gt;marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel. Bestämmelsen syftar till&lt;br&gt;att vid varje tidpunkt ge regeringen möjlighet att kunna bedöma utveck-&lt;br&gt;lingen av berörd industris utlandsengagemang på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländska rättssubjekt avses främst juridiska personer som är bildade&lt;br&gt;enligt lagen i främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har berörts i avsnittet 21, överensstämmer i sakligt hän-&lt;br&gt;seende med 5 § tillverkningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar, till tillsynsmyndigheten lämna deklaration på&lt;br&gt;heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har medde-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;lämna deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel&lt;br&gt;som förts ut ur landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8§ skall lämna uppgifter om in-&lt;br&gt;gångna avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överensstämmer i sakligt hänseende med 6 § första stycket&lt;br&gt;första punkten och andra stycket tillverkningslagen. Bestämmelsen har be-&lt;br&gt;rörts i avsnitt 19.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4§ skall efter anmodan av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrol-&lt;br&gt;len samt lämna tillsynsmyndigheten tillträde till lokaler där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs. Tillsynsmyndigheten har rätt att anlita biträde från andra statliga&lt;br&gt;myndigheter i sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första mening motsvarar i huvudsak 7 § tillverkningslagen. Upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten som regleras i första meningen gäller enbart den som har&lt;br&gt;tillstånd enligt lagen. En ytterligare begränsning sker genom att en anmodan&lt;br&gt;skall avse material som behövs för kontrollen. Av detta följer att materialet&lt;br&gt;måste ha relevans för kontrollen. Vidare får inte krävas in mera än som er-&lt;br&gt;fordras. Anmodan får avse upplysningar eller handlingar. Det kan gälla ex-&lt;br&gt;empelvis handelsböcker, inneliggande beställningar och uppgifter angående&lt;br&gt;pågående tillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelsen bör givetvis beaktas att skyldighet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttra sig eller vidta annan åtgärd enligt allmänna principer inte bör åläggas Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;någon i fråga om omständighet, vars yppande skulle röja att vederbörande&lt;br&gt;har begått brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får anlita biträde från annan statlig myndighet i sin&lt;br&gt;tillsyn. Så kan t.ex. experthjälp behövas för granskning av såväl tekniska un-&lt;br&gt;derlag som bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid ändring i förhål-&lt;br&gt;landen som tagits upp i tillståndsansökan anmäla detta till regeringen i enlig-&lt;br&gt;het med de föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ålägger den som har tillstånd enligt lagen att anmäla till rege-&lt;br&gt;ringen om något av de förhållanden som har redovisats i en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd ändras. Det kan t.ex. beträffande ett tillverkningstillstånd vara ägar-&lt;br&gt;förhållandena och beträffande ett utförseltillstånd slutanvändare. Rege-&lt;br&gt;ringen ges i paragrafen rätt att meddela föreskrifter om anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För att täcka kostnaderna för tillsynsmyndighetens organisation och&lt;br&gt;verksamhet skall den som har fått tillstånd enligt 3 § årligen betala en avgift&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Avgiften beräknas efter ett för samtliga tillver-&lt;br&gt;kare lika förhållande till det fakturerade värdet av försåld krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är i sak överförd från 8§ tillverkningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags&lt;br&gt;efterlevnad av bestämmelserna enligt denna lag och anmärkningen har fram-&lt;br&gt;förts i en sådan revisionsberättelse som sägs i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i&lt;br&gt;vissa företag, skall han genast sända in en kopia av revisionsberättelsen till&lt;br&gt;regeringen. En revisor vid en svensk statlig myndighet har motsvarande skyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 § utförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelser om olovlig utförsel och försök därtill finns i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som bryter mot någon av 3 - 5 §§ eller 7 -10 §§ eller mot förbud som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 12 § döms,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två&lt;br&gt;år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att lämna till-&lt;br&gt;stånd enligt någon av 3 - 5 §§ eller 7-10 §§ och därigenom föranleder att av-&lt;br&gt;tal fullföljs eller tillhandahållande kommer till stånd döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Om gärningen har skett av oaktsamhet, döms till bö-&lt;br&gt;ter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om brott enligt 25 § har begåtts uppsåtligen och det är att bedöma som&lt;br&gt;grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett&lt;br&gt;betydande värde, om brottet varit av stor omfattning eller varaktighet eller&lt;br&gt;om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att underrätta regeringen enligt 12 § eller att lämna uppgif-&lt;br&gt;ter enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansö-&lt;br&gt;kan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen&lt;br&gt;av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbe-&lt;br&gt;stämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas, om gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Utbyte av brott som avses i 25 eller 26 § skall förklaras förverkat om det&lt;br&gt;inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Allmänt åtal för brott mot 3 eller 4 § får väckas endast efter medgivande&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § har tagits in en erinran om att överträdelse av utförselförbudet och&lt;br&gt;försök därtill bestraffas enligt bestämmelserna i varusmugglingslagen. Även&lt;br&gt;den som genom vilseledande förmår tillståndsgivande myndighet att lämna&lt;br&gt;tillstånd till utförsel och därigenom föranleder att tillhandahållandet kom-&lt;br&gt;mer till stånd kan dömas för varusmuggling enligt varusmugglingslagen. Att&lt;br&gt;olovlig utförsel liksom vilseledande under vissa omständigheter är att anse&lt;br&gt;som grov varusmuggling och bestraffas enligt en strängare straffskala fram-&lt;br&gt;går av varusmugglingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelserna i 25 § avser brott mot förbuden mot att tillverka el-&lt;br&gt;ler tillhandahålla krigsmateriel, mot att tillhandahålla krigsmateriel som&lt;br&gt;finns utom landet till någon i utlandet eller tillhandahålla uppfinning rörande&lt;br&gt;krigsmateriel eller metod för tillverkning av sådan materiel till någon i ut-&lt;br&gt;landet, mot att ingå avtal om upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt&lt;br&gt;eller avtal om att gemensamt med någon i utlandet eller för dennes räkning&lt;br&gt;utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller&lt;br&gt;gemensamt tillverka krigsmateriel eller att ändra ett sådant avtal samt att&lt;br&gt;bedriva militärt inriktad utbildning utan tillstånd av regeringen liksom mot&lt;br&gt;förbud att lämna anbud eller ingå avtal utan sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en bestämmelse om ansvar för den som uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet genom vilseledande förmår regeringen att lämna&lt;br&gt;tillstånd enligt 3-5 §§ eller 7-10§§ och därigenom föranleder att tillverk-&lt;br&gt;ning, tillhandahållande, avtal eller militärt inriktad utbildning kommer till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan inrymmer böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket i paragrafen följer att det i ringa fall inte skall dömas till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild straffskala gäller om brott som avses i 25 § är att anse som&lt;br&gt;grovt. En bestämmelse om detta finns i 26 §. Bestämmelsen tar sikte endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på uppsåtliga gärningar. Straffskalan inrymmer fängelse i lägst sex månader&lt;br&gt;och högst fyra år. I bestämmelsen anges exempel på omständigheter som&lt;br&gt;skall beaktas vid bedömande av om brottet är grovt. En gärning av särskilt&lt;br&gt;allvarlig art får anses föreligga exempelvis om överlåtelse av en tillverknings-&lt;br&gt;rätt har inneburit att materiel av utomordentligt kvalificerat slag kunnat&lt;br&gt;komma att tillverkas i ett land till vilket utförsel av krigsmateriel från Sverige&lt;br&gt;inte kan komma i fråga. Likartade synpunkter kan anläggas i fråga om kun-&lt;br&gt;skapsöverföring i form av t.ex. samarbetsavtal och militär utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127 § föreskrivs straff för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet under-&lt;br&gt;låter att underrätta regeringen innan anbud lämnas eller avtal ingås eller un-&lt;br&gt;derlåter att anmäla ändrade förhållanden eller i övrigt i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 25 § eller 26 § lämnar oriktig uppgift i en ansökan om tillstånd eller i&lt;br&gt;någon annan handling som är av betydelse för prövning av ett ärende enligt&lt;br&gt;lagen eller som åsidosätter ett villkor eller som bryter mot en kontroll- eller&lt;br&gt;ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av lagen. Med lämnande&lt;br&gt;av oriktig uppgift jämställs förtigande av en uppgift. Bestämmelsen är subsi-&lt;br&gt;där till såväl varusmugglingslagen som till denna lags bestämmelser. Straff-&lt;br&gt;skalan inrymmer böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall&lt;br&gt;inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelserna i denna lag är subsidiärt tillämpliga, om gärningen&lt;br&gt;redan är belagd med straff i brottsbalken (BrB). En bestämmelse om detta&lt;br&gt;finns i 28 §. Närmast kan det bli aktuellt att tillämpa bestämmelserna om&lt;br&gt;osann försäkran eller osant intygande i BrB. Likaså kan bestämmelsen om&lt;br&gt;spioneri komma att aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 29 § skall utbyte av brottsligt förfarande som avses i 25 och 26 §§&lt;br&gt;kunna förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller brottsligt förfarande som avses i 24 § medför hänvisningen&lt;br&gt;till varusmugglingslagen att den lagens bestämmelser om förverkande blir&lt;br&gt;tillämpliga på sådant förfarande. Med utbyte avses den nettovinst som kan&lt;br&gt;bli följden av ett brottsligt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande kan underlåtas om det är uppenbart oskäligt. Detta undan-&lt;br&gt;tag, som torde följa redan av 36 kap 16 § BrB, har för tydlighets skull förts&lt;br&gt;in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § innehåller en regel om att allmänt åtal vid brott mot 3 eller 4 § får&lt;br&gt;väckas endast efter tillstånd av tillsynsmyndigheten. Vid tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;tens prövning kan hänsyn tas bl.a. till att lagföring skulle kunna te sig stö-&lt;br&gt;tande eller att en gärning, som är förbjuden, i det enskilda fallet kan vara&lt;br&gt;särskilt ursäktlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i 5 § vapenlagen till lagen (1983:1034) om kontroll över till-&lt;br&gt;verkningen av krigsmateriel, m.m. ändras till att i stället avse den nya lagen&lt;br&gt;(1992:000) om krigsmateriel. Samtidigt utvidgas undantaget från krav på till-&lt;br&gt;stånd till att även avse införsel av den som har tillstånd att tillverka eller till-&lt;br&gt;handahålla motsvarande materiel. Jag har redovisat detta förslag i avsnitt 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens tjänst ”assurerad” försändelse tillhandahålls inte längre. 28 a § har&lt;br&gt;därför ändrats. Vapen, som omfattas av paragrafen, skall postbefordras ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom att skickas som ”ESS-Brev Värde” eller, om den tjänsten inte tillhanda-&lt;br&gt;hålls av postföretaget, på motsvarande lika säkert sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”kyrkobokförd” har i konsekvens med den 1 juli 1991 genom-&lt;br&gt;förda folkbokföringsreformen ändrats till ”folkbokförd” i 46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:205) om&lt;br&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs undantag från lagen om rättsprövning av vissa förvaltnings-&lt;br&gt;beslut för beslut enligt den föreslagna lagen om krigsmateriel. Undantaget&lt;br&gt;motsvarar de nu gällande undantagen för beslut enligt lagen (1988:558) om&lt;br&gt;förbud mot utförsel av krigsmateriel och andra beslut enligt lagen&lt;br&gt;(1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. än så-&lt;br&gt;dana som avser återkallelse av tillstånd. Jag har i denna fråga samrått med&lt;br&gt;statsrådet Laurén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;28 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa för-&lt;br&gt;valtningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av&lt;br&gt;vad jag i övrigt har anfört om bl.a. klassificering av krigsmateriel samt rikt-&lt;br&gt;linjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan (avsnitten 3-6&lt;br&gt;och 22-24).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;29 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de&lt;br&gt;åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:102)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1987 års försvarsbeslut framhöll en enig riksdag att inhemsk kapacitet att&lt;br&gt;utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel är en för Sverige bety-&lt;br&gt;dande säkerhetspolitisk tillgång. Samma breda uppslutning föreligger kring&lt;br&gt;huvudlinjerna i svensk utrikespolitik, däribland att verka för fred och ned-&lt;br&gt;rustning. I förlängningen av denna politik ligger en restriktiv inställning till&lt;br&gt;internationell handel med krigsmateriel. Denna kommer bl.a. till uttryck i&lt;br&gt;ett principiellt förbud mot export av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utförsellagen följer att export av krigsmateriel inte får ske utan rege-&lt;br&gt;ringens tillstånd. Det finns också bestämmelser om marknadsföring samt om&lt;br&gt;upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrättigheter (licenser) m.m. när&lt;br&gt;det gäller krigsmateriel. Till ledning för regeringens avgöranden finns rikt-&lt;br&gt;linjer som har godkänts av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om oegentligheter på vapenexportens område, vilket utretts&lt;br&gt;bl.a. av medborgarkommissionen, har ställt krigsmaterielexporten och för-&lt;br&gt;svarsindustrins utlandsverksamhet i övrigt på krigsmaterielområdet - av ut-&lt;br&gt;redningen benämnd utlandssamverkan - under debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft tre huvuduppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysera sambandet mellan en fortsatt livskraftig svensk försvarsindustri&lt;br&gt;och denna industris export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utreda konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustrielit samarbete&lt;br&gt;med utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pröva behovet av ändrade riktlinjer för krigsmaterielexporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 1-3 ger utredningen en bakgrund till sina närmare överväganden.&lt;br&gt;Dessa redovisas i kapitel 4-10. Efter att i kapitel 4 och 5 ha funnit att upprätt-&lt;br&gt;hållandet av en livskraftig inhemsk försvarsindustri förutsätter utlandssam-&lt;br&gt;verkan, tar utredningen i kapitel 6 och 7 upp de båda övriga huvudfrågorna.&lt;br&gt;Vi föreslår att avtal med någon utom riket om gemensam utveckling eller&lt;br&gt;tillverkning av krigsmateriel blir tillståndspliktigt. Vidare föreslås revide-&lt;br&gt;rade riktlinjer för utlandssamverkan. I kapitel 8 redovisas ett samlat förslag&lt;br&gt;till sådana riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 1 återges huvuddragen i utrikes- och försvarspolitiken. Vidare be-&lt;br&gt;skrivs principerna för försvarsplaneringen och försvarets materielanskaff-&lt;br&gt;ning. Därvid berörs försvarets materielverks roll. Verket upphandlar i prin-&lt;br&gt;cip försvarsmateriel under konkurrens. För närvarande importeras ungefär&lt;br&gt;15 procent av denna materiel och lika mycket importeras av försvarsindu-&lt;br&gt;strin. Sveriges självförsörjningsgrad är således förhållandesvis hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsanslagen har, räknat i fasta priser, legat still under en femtonårs-&lt;br&gt;period och uppgår till cirka 28 000 milj. kr. Deras andel av bruttonational-&lt;br&gt;produkten har under samma tid gått ned från 3,3 till 2,5 procent efter att&lt;br&gt;tidigare ha varit ännu högre. En följd av detta har blivit minskade beställ-&lt;br&gt;ningar hos försvarsindustrin, de har kommit glesare och gällt kortare serier.&lt;br&gt;Dessa och andra ekonomiska svårigheter för det militära försvaret har lett&lt;br&gt;till att nästa femåriga försvarsbeslut tidigarelagts. Under 1990 skall den för-&lt;br&gt;svarskommitté som nu arbetar avge sina förslag och då bl.a. prioritera de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden i försvarsindustrin där kompetenser och produktionsresurser skall&lt;br&gt;upprätthållas inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken krigsmaterielexporten ger utredningen i kapitel 2 en bak-&lt;br&gt;grund när det gäller den svenska tillverkningen och exporten av sådan mate-&lt;br&gt;riel sedan 1970. Exportandelen har varierat över åren och beror mycket av&lt;br&gt;det genomslag enskilda stora exportaffärer får. Den andel av i Sverige tillver-&lt;br&gt;kad krigsmateriel som exporterats ökade under andra hälften av 1970-talet&lt;br&gt;från 25 till 40 procent och har efter en nedgång ökat även under senare år.&lt;br&gt;Något mer än hälften av den inhemska tillverkningen exporterades 1988. Ut-&lt;br&gt;förseln hade ett värde av 6 150 milj. kr. och svarade därmed för cirka två&lt;br&gt;procent av hela den svenska varuexporten. Under senare årtionden har detta&lt;br&gt;tal fluktuerat omkring en procentenhet, men ökat på grund av exporten till&lt;br&gt;Indien av fälthaubitsar. Utan dessa leveranser, som 1988 utgjorde nära hälf-&lt;br&gt;ten av utförseln, skulle den svenska vapenexporten ha legat på ungefär&lt;br&gt;samma nivå som 1979 och 1980 räknat i fasta priser. Vapen och ammunition,&lt;br&gt;däribland granatgevär, fältartilleri, luftvärnspjäser, robotar, torpeder och&lt;br&gt;minor, har successivt ökat sin andel av krigsmaterielexportens värde till&lt;br&gt;drygt tre fjärdedelar. En annan produktgrupp, militära flygplan m.m., har&lt;br&gt;minskat sin exportandel sedan 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av den svenska exporten av krigsmateriel under perioden 1970-&lt;br&gt;1988 har gått till Västeuropa, men exporten till länder i Asien har, bl.a. till&lt;br&gt;följd av Indienordern, ökat kraftigt under senare år. Ett sextiotal länder har&lt;br&gt;tagit emot export från Sverige 1979-1988; de främsta mottagarländerna un-&lt;br&gt;der denna period, räknat i fasta priser, är Indien, Norge, Singapore, Malay-&lt;br&gt;sia, Jugoslavien, Finland, USA, Storbritannien, Italien och Förbundsrepub-&lt;br&gt;liken Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar i kapitel 2 också att även om de flesta länder som&lt;br&gt;framställer vapen och annan militär utrustning har någon form av kontroll&lt;br&gt;över försäljningen till andra länder, är en helt rättvisande jämförelse mellan&lt;br&gt;olika länders vapenexportpolitik knappast möjlig. Även om regler är for-&lt;br&gt;mellt likartade kan nämligen den praktiska tillämpningen skilja sig åt. Det&lt;br&gt;sammantagna intrycket är emellertid att Sverige har en jämfört med andra&lt;br&gt;länder mer rigorös tillämpning. När det gäller de internationella förhållan-&lt;br&gt;dena noteras att en tidigare snabb ökning av världshandeln med vissa tyngre&lt;br&gt;vapen har övergått i en mer långsam ökningstakt under 1980-talet. Till detta&lt;br&gt;bidrar bl.a. en ökad efterfrågan på andra vapen och vapensystem än de mest&lt;br&gt;dyrbara, många vapens ökade livslängd samt en alltmer utvecklad försvars-&lt;br&gt;industri i olika länder. Detta för med sig ett ökat inslag av licenstillverkning&lt;br&gt;och teknologiöverföring på bekostnad av rena exportaffärer. En allmän&lt;br&gt;trend är också att äldre vapen och vapensystem moderniseras i allt större&lt;br&gt;omfattning. Dessa omständigheter leder till ökad långsiktighet i utlandssam-&lt;br&gt;verkan, t.ex. inom ramen för försvarsindustrielit samarbete vid utveckling&lt;br&gt;och produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 2 redovisar utredningen vidare huvuddragen i den rådande regle-&lt;br&gt;ringen och hur den har vuxit fram. Avslutningsvis finns i kapitlet ett avsnitt&lt;br&gt;om folkrättsliga regler och handelspolitiska aspekter när det gäller krigsma-&lt;br&gt;terielexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 ges en orientering om den svenska försvarsindustrin och dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betingelser. Efter en allmän beskrivning av de större försvarsindustriföreta-&lt;br&gt;gen uppmärksammas särskilt internationaliseringen och utlandsberoendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba utvecklingen av modern högteknologi kännetecknas av höga&lt;br&gt;kostnader och minskande skillnader mellan militär och civil teknologi. Hög-&lt;br&gt;teknologisk kompetens har internationellt alltmer kommit att tillmätas sä-&lt;br&gt;kerhetspolitisk betydelse. I dag torde endast USA vara självförsörjande vad&lt;br&gt;gäller högteknologi och därmed också försvarsteknologi. Övriga nationer -&lt;br&gt;även Sverige - är för sin teknologiförsörjning hänvisade till olika former av&lt;br&gt;internationellt samarbete. Satsningen på olika civila och militära utveck-&lt;br&gt;lingsprogram främst mellan olika europeiska länder är ett uttryck för detta.&lt;br&gt;En förutsättning för deltagande i sådant samarbete är att varje part förmår&lt;br&gt;tillföra kompetens som bedöms som viktig för samarbetet som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av teknologiförsörjning är en viktig orsak till internationalise-&lt;br&gt;ringen inom den högteknologiska industrin. Andra motiv är delad risktag-&lt;br&gt;ning och ökad produktionsbas för komplicerade och kostnadskrävande pro-&lt;br&gt;jekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt sett knyts därmed export och annan samverkan samt im-&lt;br&gt;port samman i olika gemensamma projekt i växande grad, såväl inom mili-&lt;br&gt;tära som civila teknik- och produktområden. Den svenska försvarsindustrins&lt;br&gt;import av kunskap, komponenter och delsystem blir därmed i ökande grad&lt;br&gt;beroende av dess utlandssamverkan. Sverige är nettoimportör inom aktuella&lt;br&gt;tekniska områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsindustrin är beroende av kvalificerade utländska underleverantö-&lt;br&gt;rer för sin försörjning med olika komponenter och delsystem. Totalt sett är&lt;br&gt;dock försvarsindustrin inte mer importberoende än verkstadsindustrin i all-&lt;br&gt;mänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala importinnehållet i det svenska försvarets upphandling är alltså&lt;br&gt;cirka 30 procent. Därav är hälften försvarets direkta upphandling hos ut-&lt;br&gt;ländska leverantörer, medan lika mycket upphandlas av försvarsindsutrin&lt;br&gt;hos underleverantörer utomlands. Industrins största leverantör är USA,&lt;br&gt;som svarar för knappt hälften av den svenska importen, följt av de euro-&lt;br&gt;peiska NATO-länderna. Från de nordiska länderna kommer endast en&lt;br&gt;mindre del. För flygplans- och elektronikområdena gäller höga importande-&lt;br&gt;lar främst från USA. Importen inom områdena vapen och ammunition har&lt;br&gt;däremot en europeisk prägel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporten har stor betydelse förföretagen inom vapen-, ammunitions- och&lt;br&gt;elektronikområdena. Dessa företag exporterar mellan hälften och två tred-&lt;br&gt;jedelar av produktionen av krigsmateriel. Inom fartygs-, fordons- och flyg-&lt;br&gt;plansområdena gäller väsentligt lägre exportandelar. Huvuddelen av expor-&lt;br&gt;ten går till utländska försvarsmyndigheter, men en viss del är underleveran-&lt;br&gt;ser till utländsk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den undersökning utredningen genomfört av samarbetsavtal som ingåtts&lt;br&gt;under senare år mellan svenska och utländska försvarsindustriföretag ger vid&lt;br&gt;handen att antalet har ökat kraftigt sedan början av 1980-talet. Företagen&lt;br&gt;som tillverkar vapen och ammunition svarar för de flesta avtalen. Samar-&lt;br&gt;betspartnerna finns främst i Västeuropa. Också amerikanska företag spelar&lt;br&gt;en stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt övervägande delen av avtalen gäller gemensam utveckling. Till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkning och marknadsföring i gemensamma former har också betydelse,&lt;br&gt;företagen uppger att drygt hälften av avtalen syftar till att öka försäljningen.&lt;br&gt;Det förekommer också att ett annat lands regering ställer krav på samarbete&lt;br&gt;för att det svenska företaget skall få leverera materiel. I andra fall har brist&lt;br&gt;på kunnande eller kapacitet eller möjligheten till kostnadsbesparingar varit&lt;br&gt;en drivfjäder för det svenska företaget. I några fall har också svenska myn-&lt;br&gt;digheter krävt att en utländsk leverantör skall samarbeta med en svensk till-&lt;br&gt;verkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 ger utredningen sin syn på försvarsindustrins utlandssamverkan.&lt;br&gt;Vi konstaterar att Sverige har en särskilt för en liten nation avancerad krigs-&lt;br&gt;materielindustri. Dess verksamhet kommer i blickpunkten i tider av mins-&lt;br&gt;kade resurser för det militära försvaret och dess materielanskaffning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inhemska försvarsindustrin omfattar flertalet materielområden.&lt;br&gt;Olika faktorer, främst kostnadsökningar, teknisk utveckling och internatio-&lt;br&gt;nell specialisering, har emellertid successivt lett till ändrade förhållanden.&lt;br&gt;Försvarsindustrin synes stå inför anpassningar och strukturförändringar, där&lt;br&gt;inriktningen av nästa försvarsbeslut blir avgörande. Utredningen avstår från&lt;br&gt;att föregripa 1988 års försvarskommittés arbete, men anser att - vilken bredd&lt;br&gt;och volym den inhemska försvarsindustrin än kommer att få - den bibehåller&lt;br&gt;en viktig säkerhetspolitisk roll för Sverige. Här kan särskilt nämnas elektro-&lt;br&gt;nikindustrin, ammunitionsindustrin och erforderliga underhållsresurser. Vi-&lt;br&gt;dare är det angeläget att den svenska försvarsindustrin åtminstone på några&lt;br&gt;områden kan behålla en så hög nivå att den är intressant som samarbetspart-&lt;br&gt;ner internationellt; därigenom ökar möjligheterna att delta i det internatio-&lt;br&gt;nella teknikutbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utlandsberoendet till följd av såväl teknisk nödvändighet som&lt;br&gt;medvetna val med hänsyn till kostnader tenderar att öka, är det avgörande&lt;br&gt;att hålla beroendet under kontroll och att självständigt kunna säkerställa att&lt;br&gt;materielen fungerar i krig och krislägen. Särskilt på elektronikens område är&lt;br&gt;få länder oberoende av omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett totalt avbrytande av försvarsindustrins utlandssamverkan går enligt ut-&lt;br&gt;redningens mening inte att förena med kravet på en livskraftig sådan in-&lt;br&gt;dustri. Motiven för utlandssamverkan står främst att finna i behovet av kom-&lt;br&gt;petens och kapacitet inom landet att utveckla och tillverka materiel för det&lt;br&gt;svenska försvaret. Den svenska försvarsindustrins konkurrensförmåga, så-&lt;br&gt;dan den kommer till uttiyck i viss export i internationell konkurrens, är vi-&lt;br&gt;dare en positiv faktor vid bedömningen utomlands av den svenska försvars-&lt;br&gt;förmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av två rapporter, utarbetade av särskilt förordnade experter,&lt;br&gt;kan utredningen konstatera att såväl det samhällsekonomiska värdet av&lt;br&gt;krigsmaterielexport som kostnaderna för att begränsa denna export svårli-&lt;br&gt;gen kan beräknas. Exporten ger emellertid ett täckningsbidrag till upprätt-&lt;br&gt;hållandet av försvarsindustrin. Detta belopp var 1987 i storleksordningen&lt;br&gt;2 500 milj. kr. Det avgörande är dock att denna industri har kontinuerlig be-&lt;br&gt;läggning genom att svackorna mellan det svenska försvarets utvecklings- och&lt;br&gt;produktionsuppdrag fylls ut. I detta sammanhang har utredningen också ut-&lt;br&gt;talat att det är angeläget att en översyn av systemet med royalties fullföljs.&lt;br&gt;Utredningen, som finner att konsekvensen av att avstå från vapenexport är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att betydande delar av krigsmaterielindustrin läggs ned, vill framhålla att&lt;br&gt;motivet för att bevara försvarsindustrin är säkerhetspolitiskt, inte ekono-&lt;br&gt;miskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av rapportering från Sveriges utlandsmyndigheter bedömer ut-&lt;br&gt;redningen att volymen, inriktningen och arten hos den svenska krigsmate-&lt;br&gt;rielexporten inte i sig är sådan att trovärdigheten i den svenska utrikespoliti-&lt;br&gt;ken sätts i fråga på grund av denna export. Förekomsten av en självständig&lt;br&gt;svensk försvarsindustri med förmåga att ta fram komplicerade vapensystem&lt;br&gt;som stridsflygplan och ubåtar har snarare förstärkt intrycket av beslutsamhet&lt;br&gt;att fullfölja neutralitetspolitiken. Tanken att utlandssamverkan när det gäl-&lt;br&gt;ler krigsmateriel skulle skada den svenska utrikespolitikens strävan att aktivt&lt;br&gt;verka för internationella överenskommelser om fred och nedrustning be-&lt;br&gt;kräftas inte heller av erfarenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ansluter sig till den av bl.a. medborgarkommissionen fram-&lt;br&gt;förda uppfattningen att försvarsindustrien utlandssamverkan inte kan till-&lt;br&gt;låtas med mindre den tillgodoser väsentliga försvarspolitiska mål och samti-&lt;br&gt;digt står i samklang med de utrikespolitiska mål som innefattas i en säker-&lt;br&gt;hetspolitisk helhetssyn. En av restriktivet och omsorg om det egna oberoen-&lt;br&gt;det betingad export m.m. av krigsmateriel omfattas av omvärldens respekt&lt;br&gt;och förståelse. Under betoning av de utrikespolitiska skäl som allmänt sett&lt;br&gt;talar för restriktivet vid vapenexport vill utredningen därför slå fast att med&lt;br&gt;en återhållsam syn på sådan utlandssamverkan denna står i överensstäm-&lt;br&gt;melse med Sveriges utrikespolitik. Däremot får den inte motiveras med sys-&lt;br&gt;selsättningsskäl eller andra ekonomiska skäl utan säkerhetspolitisk grund.&lt;br&gt;Det principiella förbudet mot export av krigsmateriel är i sig ett ställningsta-&lt;br&gt;gande som dels ger uttryck åt en grundsyn, dels ger möjlighet att utöva en&lt;br&gt;ingående kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglerad och noga övervakad handel med vapen av Sveriges modell&lt;br&gt;står således enligt utredningens mening inte i strid med Sveriges freds- och&lt;br&gt;nedrustningspolitik. Den export och den utlandssamverkan i övrigt som är&lt;br&gt;nödvändig ger upphov till en skenbar motsägelse mellan olika inslag i Sveri-&lt;br&gt;ges säkerhets- och utrikespolitik. Detta, som ibland uppfattas som ett mora-&lt;br&gt;liskt dilemma, löses emellertid inte om Sverige skulle gå över till import i&lt;br&gt;stället för att så långt som möjligt inom landet tillverka sin krigsmateriel.&lt;br&gt;Enligt utredningens mening ger den nuvarande regleringen en i huvudsak&lt;br&gt;tillfredställande balans mellan olika hänsyn. Detta utesluter inte ytterligare&lt;br&gt;kontroll, t.ex. av samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för Sverige att föra en restriktiv vapenexportpolitik bör&lt;br&gt;den krigsmaterieltillverkande industrin inte vara större än vad som är säker-&lt;br&gt;hets- och försvarspolitiskt motiverat. Det är en del av försvarskommitténs&lt;br&gt;uppdrag att ange de kompetenser och produktionsresurser som på sikt bör&lt;br&gt;finnas inom landet. För utredningens del finns det dock skäl stryka under&lt;br&gt;vikten av att resurserna för utveckling och tillverkning anpassas till försvars-&lt;br&gt;maktens behov. Någon utveckling och tillverkning enbart inriktad på ut-&lt;br&gt;ländska marknader bör således inte förekomma och verksamheten skall i öv-&lt;br&gt;rigt främja den tekniska utveckling som kan nyttiggöras för vår försvarsför-&lt;br&gt;måga. Av detta följer att försvarets utvecklingsuppdrag och seriebeställ-&lt;br&gt;ningar hos försvarsindustrin är en regulator för verksamhetens storlek. De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prioriteringar som görs av den sittande försvarskommittén kan komma att&lt;br&gt;leda till en minskning av den nuvarande kapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår möjligheterna att främst geografiskt begränsa vapenexporten -&lt;br&gt;varvid Norden och neutrala stater i Europa nämnts särskilt - har utredningen&lt;br&gt;funnit att denna tanke inte är realiserbar. Det finns två skäl för detta. Det&lt;br&gt;ena är dessa länders utom för vissa materielslag begränsade import från Sve-&lt;br&gt;rige, det andra att de inte kan tillföra oss all den teknik och det kunnande&lt;br&gt;som vi behöver. Mer omfattande ytterligare restriktioner för försvarsindu-&lt;br&gt;strins utlandssamverkan bör övervägas endast om kravet på upprätthållan-&lt;br&gt;det av en livskraftig inhemsk sådan industri ändras i grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den internationella bilden kan noteras att vapenhandeln för&lt;br&gt;närvarande är köparens marknad. Det minskade utrymmet för militär mate-&lt;br&gt;riel i många avancerade industriländers budgetar är en orsak, importländer-&lt;br&gt;nas ökade benägenhet att få till stånd egen produktion en annan. Vidare har&lt;br&gt;ett flertal länder etablerat sig som exportörer av den inte mest kvalificerade&lt;br&gt;men samtidigt av många importländer efterfrågade krigsmaterielen. För&lt;br&gt;Sveriges del kan detta leda till minskad export av annat än tekniskt avance-&lt;br&gt;rad krigsmateriel. Där styr i sin tur ökade kostnader och behov av utländsk&lt;br&gt;teknik utvecklingen mot samarbete med andra framstående industrinatio-&lt;br&gt;ner. Dessa omständigheter och en därav förändrad struktur på den inhemska&lt;br&gt;försvarsindustrin kommer enligt utredningens åsikt sammantaget att föra&lt;br&gt;med sig förändringar av Sveriges vapenexport, bl.a. genom att den får ett&lt;br&gt;ökat inslag av internationellt samarbete och annat kunskapsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om omställning av försvarsindustrin till civil produktion&lt;br&gt;konstaterar utredningen i kapitel 5 att den från sina utgångspunkter inte har&lt;br&gt;anledning att närmare diskutera en fullständig nedläggning av försvarsindu-&lt;br&gt;strin, dvs. en permanent omställning. Utredningen har vidare funnit att -&lt;br&gt;med hänsyn till försvarsindustrins särdrag - minskad produktion som följd&lt;br&gt;av variationer i det svenska försvarets upphandling eller bortfall av export&lt;br&gt;endast i begränsad mån kan mötas genom alternativ civil produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag i försvarsindustrin som till följd av minskande beställningar&lt;br&gt;måste säga upp anställda möter i stort samma problem som företag i andra&lt;br&gt;branscher när motsvarande situation inträffar. Utredningen vill dock under-&lt;br&gt;stryka att staten, som ende inhemske köpare och som tillståndsgivare när&lt;br&gt;det gäller utlandssamverkan, har ett särskilt ansvar för utvecklingen inom&lt;br&gt;försvarsindustrin, bl.a. vad gäller sysselsättningen. Staten måste därför ha&lt;br&gt;god beredskap att gå in med tillräckligt omfattande åtgärder om sysselsätt-&lt;br&gt;ningsproblem skulle uppstå. De medel som kommer i fråga är enligt utred-&lt;br&gt;ningens mening de som man traditionellt förfogar över genom arbetsmark-&lt;br&gt;nads-, utbildnings-, industri- och regionalpolitiken. Utredningen ställer sig&lt;br&gt;således inte bakom tanken på att söka få till stånd en omställning av försvars-&lt;br&gt;industrin på administrativ väg genom t.ex. omställningsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 6 diskuteras bl.a. riktlinjesystemet. Här kan erinras om att det&lt;br&gt;generella förbudet mot krigsmaterielexport, med en dispensbefogenhet för&lt;br&gt;regeringen, infördes 1918 samt att principerna för vapenexport i sina huvud-&lt;br&gt;drag har varit oförändrade sedan de redovisades vid mitten av 1950-talet.&lt;br&gt;Som en följd av tidigare översyner har riksdagen medverkat dels 1971 genom&lt;br&gt;att godkänna av regeringen förordade riktlinjer till ledning vid avgöranden i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utförselärenden, dels 1982 då förbudet lagfästes och regleringen utsträcktes&lt;br&gt;att bl.a. omfatta licenser, dels 1988 då en ny utförsellag antogs samt kontrol-&lt;br&gt;len över utlandssamverkan utvidgades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att såväl själva riktlinjerna och enskildheter däri&lt;br&gt;som tillämpningen av riktlinjerna har diskuterats i olika sammanhang. Ex-&lt;br&gt;port av krigsmateriel aktualiserar ofta principiella problem och tillstånds-&lt;br&gt;prövningen är en grannlaga uppgift. Det kan bl.a. erinras om att medborgar-&lt;br&gt;kommissionen har haft kritiska synpunkter på riktlinjerna och deras tillämp-&lt;br&gt;ning. Riktlinjernas sakliga innehåll är i sina grunddrag detsamma som 1971 -&lt;br&gt;då endast utförsel av krigsmaterielvaror var reglerad - med påbyggnader&lt;br&gt;1982 och 1988. Det är därför naturligt att se över riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening har inte riktlinjerna helt anpassats till utveck-&lt;br&gt;lingen och de motsvarar därför inte dagens krav. Utredningen instämmer i&lt;br&gt;medborgarkommissionens åsikt att riktlinjerna och deras tillämpning har&lt;br&gt;fört med sig trovärdighets- och informationsproblem. Innebörden av riktlin-&lt;br&gt;jerna har i den inhemska debatten inte klargjorts med erforderlig tydlighet.&lt;br&gt;Detta har gett upphov till oklarheter och misstro, vilket tillsammans med&lt;br&gt;”vapenaffärer” har skapat en atmosfär där det blivit lätt att angripa vapenex-&lt;br&gt;porten som sådan. I debatten har därvid väsentliga säkerhetspolitiska mål&lt;br&gt;och den likaledes allmänt omfattade försvarspolitikens intressen kommit i&lt;br&gt;bakgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inhemska debatten har - som medborgarkommissionen också varit&lt;br&gt;inne på - motsatsförhållandet mellan förbudet mot vapenexport samt en av&lt;br&gt;säkerhets- och försvarspolitiska skäl betingad export, återhållen av utrikes-&lt;br&gt;politiska hänsyn, uppfattats som präglat av dubbelmoral och hyckleri. Det&lt;br&gt;beror enligt utredningens mening till stor del på att förbudet och de återhål-&lt;br&gt;lande delarna av de utrikespolitiska aspekterna har setts isolerat. Eftersom&lt;br&gt;export och övrig samverkan inte kan undvaras finns enligt utredningens me-&lt;br&gt;ning fog för att i debatten också ge plats för motiven för en säkerhets- och&lt;br&gt;försvarspolitiskt betingad utlandssamverkan på krigsmaterielområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i utredningens arbete inte funnits skäl att närmare diskutera om&lt;br&gt;det finns anledning att upphäva det hävdvunna generella förbudet mot va-&lt;br&gt;penexport. Den modell som är gängse i många andra länder och som bäst&lt;br&gt;tillgodoser intresset av en kontrollerad vapenhandel är, som nu, ett lagfäst&lt;br&gt;förbud med en dispensbefogenhet. På grund av regeringsformens bestäm-&lt;br&gt;melser kan inte riksdagen besluta i utförselärenden. Dessa bör avgöras av&lt;br&gt;regeringen under sedvanligt konstitutionellt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att den valda regleringen tillgodoser två viktiga anspråk.&lt;br&gt;Det ena är att regeringens ansvar görs tydligt. Det andra är att motiven och&lt;br&gt;förutsättningarna för att ge dispenser är klarlagda så långt det går. Detta&lt;br&gt;skall inte bara tjäna som ledning för regeringens beslut utan även rikta sig&lt;br&gt;till bedömare inom och utom landet. Det måste därför finnas kriterier för&lt;br&gt;när dispens kan meddelas. Utredningen har till en början haft att överväga&lt;br&gt;om dessa kriterier skall lagfästas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lagfästa kriterier talar enligt medborgarkommissionen att de annars&lt;br&gt;inte är rättsligt sett bindande, utan endast uttalanden i en proposition, om&lt;br&gt;än godtagna av riksdagen. Vidare framhålls särskilt att sådana riktlinjer ofta&lt;br&gt;uppfattas som lagregler. Även om s.k. lagstiftning genom motivuttalanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan kritiseras i andra sammanhang, gör sig enligt utredningens mening här&lt;br&gt;andra skäl gällande med större styrka. För det första är i detta fall uppenbart&lt;br&gt;regeringens politiska ansvar av mer avgörande betydelse än det juridiska an-&lt;br&gt;svaret. En strävan bör, som nämnts, vara att göra regeringens politiska an-&lt;br&gt;svar tydligare. Vidare skulle i författning reglerade undantag bli upphöjda&lt;br&gt;till norm, vilket åter kan uppfattas som en rätt att få köpa vapen enligt un-&lt;br&gt;dantaget. Det måste framhållas att inget land kan åberopa riktlinjerna för&lt;br&gt;att kräva rätt att importera från eller i övrigt samverka med Sverige på krigs-&lt;br&gt;materielområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har således stannat för att den nuvarande principen med ett&lt;br&gt;lagfäst förbud, kompletterat med riktlinjer, bör bestå. Det bör vara regering-&lt;br&gt;ens ansvar att med två övergripande kriterier som grund - dels att utlands-&lt;br&gt;samverkan är nödvändig för att tillgodose det svenska försvarets behov av&lt;br&gt;materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att&lt;br&gt;samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikes-&lt;br&gt;politik - göra en totalbedömning i enskilda ärenden. Genom överläggningar&lt;br&gt;med utrikesnämnden och samråd med den rådgivande nämnden i krigsmate-&lt;br&gt;rielfrågor kan underlaget för att ta ställning breddas. Det är enligt vår me-&lt;br&gt;ning av särskild vikt att regeringen - dock under beaktande av den sekretess&lt;br&gt;som måste gälla - i de fall då utlandssamverkan kommer upp till allmän de-&lt;br&gt;batt söker göra klart de motiv som finns bakom dess ställningstaganden. Re-&lt;br&gt;geringen kan därigenom inte minst inom landet skänka stadga åt en på de&lt;br&gt;nämnda två huvudkriterierna grundad vapenexportpolitik. Samtidigt som&lt;br&gt;det är avvikt med stadga i vapenexportpolitiken skall emellertid riktlinjerna&lt;br&gt;kunna tillämpas i situationer som inte kan förutses fullt ut i dag. De kan där-&lt;br&gt;för inte vara alltför detaljerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen vill stryka under några av de generella förutsättningar som&lt;br&gt;bör gälla för utförsel av krigsmateriel. För det första skall den avse en stat,&lt;br&gt;statlig myndighet eller av mottagarlandet godtagen mottagare. För det andra&lt;br&gt;skall så långt det är möjligt, genom s.k. slutanvändarintyg eller på annat sätt,&lt;br&gt;skapas visshet om att det är mottagarlandets egna behov som skall tillgodo-&lt;br&gt;ses. För det tredje skall utlandssamverkan och efterlevnaden av bestämmel-&lt;br&gt;serna även i övrigt vara noggrant kontrollerad.Utredningen vill också stryka&lt;br&gt;under att utlandssamverkan inte bör få äga rum med mindre den främjar&lt;br&gt;Sveriges försvarsförmåga och våra säkerhetspolitiska intressen. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för den inhemska krigsmaterielindustrin måste vara att den är an-&lt;br&gt;passad efter det svenska försvarets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att de för regeringen folkrättsligt bindande ovillkor-&lt;br&gt;liga hindren - internationella avtal, beslut av FN:s säkerhetsråd och folk-&lt;br&gt;rättsliga regler om export från neutral stat under krig, dvs. Haagkonventio-&lt;br&gt;nerna från 1907 - består oförändrade. Även de s.k. villkorliga hindren kvar-&lt;br&gt;står, dock med en annan utformning av det hinder som beror av att mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheter kränks. Eftersom nya åtaganden kan skapa bindningar för&lt;br&gt;lång tid betonar utredningen särskilt betydelsen av försiktighet när fråga&lt;br&gt;uppkommer om att inleda samverkan med ett nytt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två huvudkriterierna ger, tillsammans med de ovillkorliga och villkor-&lt;br&gt;liga hindren, den restriktiva prövningen av nya mottagarländer samt den för-&lt;br&gt;väntade utvecklingen när det gäller utlandssamverkans art och inriktning, en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ram för regeringens prövning. Det finns anledning erinra om att något hin-&lt;br&gt;der inte möter för regeringen att tillämpa riktlinjerna på ett än mer restrik-&lt;br&gt;tivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna bör, som för närvarande, också innehålla uttalanden till led-&lt;br&gt;ning i ärenden om utförsel som har samband med tidigare leveranser, t.ex.&lt;br&gt;reservdelar, och om återkallelse av utförseltillstånd. Vidare bör det anges att&lt;br&gt;en stat, som trots ett åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit&lt;br&gt;eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel, i princip&lt;br&gt;inte vidare skall komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av utredningen förordade riktlinjerna skall, förutom för tillstånd till&lt;br&gt;utförsel, i tillämpliga delar tjäna till ledning också vid andra överväganden&lt;br&gt;enligt utförsellagen. Vad särskilt angår avtal med någon utom riket om att&lt;br&gt;gemensamt utveckla eller tillverka krigsmateriel (samarbetsavtal) som inte&lt;br&gt;uteslutande avser import till Sverige föreslår utredningen i kapitel 7 en un-&lt;br&gt;derrättelse- och en tillståndsplikt. Om ett sådant avtal förutsätter export från&lt;br&gt;samarbetslandet skall huvudprincipen vara att det inte får ske i strid med&lt;br&gt;riktlinjerna. Undantag kan dock göras i den mån svensk materiel endast in-&lt;br&gt;går i ringa omfattning eller i övrigt inte är ägnad att påverka slutproduktens&lt;br&gt;egenskap av utländsk. Föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse&lt;br&gt;av att samarbetet kommer till stånd och är det en förutsättning från motpar-&lt;br&gt;tens sida att viss utförsel får ske från samarbetslandet kan efter omständighe-&lt;br&gt;terna export till tredje land även i övrigt medges inom ramen för samarbets-&lt;br&gt;landets exportregler. När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare&lt;br&gt;samarbete bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och&lt;br&gt;samarbetslandet. Innan överenskommelsen ingås bör utrikesnämnden hö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samlat förslag till riktlinjer finns i kapitel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 7 tar utredningen också upp frågan om att ytterligare reglera olika&lt;br&gt;former av kunskapsöverföring till andra länder. Flera skäl talar emot detta.&lt;br&gt;En komplettering av reglerna skulle visserligen göra lagstiftningen mer hel-&lt;br&gt;täckande, men möjligheterna att kringgå dem vore betydande. Det gäller&lt;br&gt;här framför allt att avgränsa ett straffbart område. Detta låter sig inte utan&lt;br&gt;vidare göra med erforderlig klarhet, vartill kommer att ett fullständigt kon-&lt;br&gt;trollsystem lätt kan överskrida vad som normalt kan accepteras i en rättsstat.&lt;br&gt;Utredningen har också övervägt dels ett förbud för vissa tillverkare eller per-&lt;br&gt;soner att t.ex. sälja konsulttjänster, dels ett förbud som gäller viss teknik.&lt;br&gt;Även mot sådana förslag kan resas enahanda invändningar. Alternativet att&lt;br&gt;reglera all export av högteknologi som har strategisk betydelse, således inte&lt;br&gt;bara försvarsteknologi, skulle innebära en reglering som faller utanför utred-&lt;br&gt;ningens ram. Utredningen avstår från att föreslå att kunskapsöverföring un-&lt;br&gt;derkastas ytterligare reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 9 tas fyra olika frågor upp, nämligen den rådgivande nämndens&lt;br&gt;arbetsformer, principer och former för regeringsöverenskommelser, reviso-&lt;br&gt;rernas uppgifter enligt utförsellagen samt krigsmaterielinspektionens finan-&lt;br&gt;siering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnar en redogörelse för den rådgivande nämndens rutiner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och arbetsformer, vilka förändrades för något år sedan. Vi konstaterar att&lt;br&gt;nämndens verksamhet tillgodoser intresset av en bred politisk förankring av&lt;br&gt;besluten om vapenexport. Med det nya arbetssättet har nämnden kunnat&lt;br&gt;fungera mer effektivt och dess ställningstaganden har fått ökad tyngd. Även&lt;br&gt;om regeringen har ansvaret för besluten i utförselärenden har enligt utred-&lt;br&gt;ningens mening nämnden en betydelsefull uppgift när det gäller samråd och&lt;br&gt;för att främja insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsöverenskommelser kan vara ett sätt att skänka stadga och klar-&lt;br&gt;het åt mellanhavanden i samband med t.ex. långtgående försvarsindustriellt&lt;br&gt;samarbete, export m.m. för första gången till ett land och i andra mer sär-&lt;br&gt;präglade situationer. Det finns, utöver vad som följer av regeringsformen,&lt;br&gt;särskilda skäl att när det gäller för vapenexportpolitiken viktiga frågor hålla&lt;br&gt;utrikesnämnden underrättad och överlägga med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 fick revisorer i bl.a. krigsmaterielexporterande företag en informa-&lt;br&gt;tionsplikt, nämligen att fästa regeringens uppmärksamhet på anmärkning i&lt;br&gt;en revisionsberättelse i fråga om efterlevnaden av utförsellagens bestämmel-&lt;br&gt;ser. Utredningen anser att syftet med regeln i än högre grad skulle tillgodoses&lt;br&gt;om dessa revisorer alltid delger regeringen sina revisionsberättelser, således&lt;br&gt;även när de inte innehåller någon anmärkning av angivet slag, och föreslår&lt;br&gt;därför en sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KMI:s verksamhet finansieras främst genom särskilda avgifter från dem&lt;br&gt;som har tillstånd att tillverka krigsmateriel, oavsett om de exporterar den&lt;br&gt;eller inte. Utförselärenden tar emellertid i anspråk huvuddelen av inspektio-&lt;br&gt;nens resurser. Till detta kommer att det enligt utredningens mening inte får&lt;br&gt;finnas utrymme för misstankar om att inspektionen inte är oväldig. På grund&lt;br&gt;härav - och med hänsyn till vikten av såväl tillsynen enligt tillverkningslagen&lt;br&gt;som inspektionens mest omfattande uppgift, den grannlaga och från många&lt;br&gt;synpunkter politiskt känsliga beredningen av regeringens avgöranden i ut-&lt;br&gt;förselärenden - anser utredningen att kostnaderna, till den del de måttliga&lt;br&gt;expeditionsavgifterna inte förslår, i princip borde finansieras över budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga la&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;lag om ändring i lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av&lt;br&gt;krigsmateriel, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:558) om förbud mot utförsel&lt;br&gt;av krigsmateriel, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 6, 11-12, 14 och 16-17 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 8 § skall lyda ”Marknadsföring av krigsma-&lt;br&gt;teriel, m.m.”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a § och 9 a §, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga lb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns föreskrifter om förbud mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utförsel av krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse och överlåtelse av rätt att utom riket tillverka krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtal med någon utom riket om utveckling av krigsmateriel och metod för&lt;br&gt;framställning av sådan materiel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bedrivande av militärt inriktad&lt;br&gt;utbildning inom riket av utländsk&lt;br&gt;medborgare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marknadsföring av krigsmate-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avtal med någon utom riket om&lt;br&gt;att gemensamt utveckla eller tillverka&lt;br&gt;krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bedrivande av militärt inriktad&lt;br&gt;utbildning inom riket av utländsk&lt;br&gt;medborgare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. marknadsföring av krigsmate-&lt;br&gt;riel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.&lt;br&gt;finns föreskrifter om kontroll över tillverkning av krigsmateriel och tillhan-&lt;br&gt;dahållande av krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod&lt;br&gt;för framställning av sådan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om vad som skall avses med krigsmate-&lt;br&gt;riel enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal med någon utom riket om att&lt;br&gt;gemensamt utveckla eller tillverka&lt;br&gt;krigsmateriel får inte utan tillstånd av&lt;br&gt;regeringen ingås här i riket och inte&lt;br&gt;heller utom riket av svensk myndig-&lt;br&gt;het, svenskt företag eller den som är&lt;br&gt;bosatt eller stadigvarande vistas här.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte sådana avtal&lt;br&gt;som uteslutande avser utveckling el-&lt;br&gt;ler tillverkning av krigsmateriel som&lt;br&gt;skall införas till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tillägg eller ändring av&lt;br&gt;avtal som innebär upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av rätt att utom riket till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tillägg till eller ändring&lt;br&gt;av avtal som avses i 4 eller 5 a § får&lt;br&gt;inte ingås utan tillstånd av rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka krigsmateriel får inte ingås&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen, om till-&lt;br&gt;lägget eller ändringen avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den materiel som får tillverkas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen, om tillägget eller ändringen&lt;br&gt;avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga lb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt att vidareupplåta eller vidareöverlåta rätten att tillverka krigsmate-&lt;br&gt;riel till någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits i det&lt;br&gt;ursprungliga avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelser om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 2, 4, 5, 6 eller 7 §&lt;br&gt;får förenas med villkor samt med&lt;br&gt;kontroll- och ordningsbestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt 2 eller&lt;br&gt;3§ lagen (1983:1034) om kontroll&lt;br&gt;över tillverkningen av krigsmateriel,&lt;br&gt;m.m. samt svensk statlig myndighet&lt;br&gt;som bedriver motsvarande verksam-&lt;br&gt;hetskall, enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar, lämna&lt;br&gt;redovisning till regeringen om åtgär-&lt;br&gt;der som syftar till avtal som är till-&lt;br&gt;ståndspliktigt enligt 5 a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 2, 4, 5, 5a, 6 eller&lt;br&gt;7 § får förenas med villkor samt med&lt;br&gt;kontroll- och ordningsbestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;br&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd enligt 2§&lt;br&gt;krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillstånd enligt 4§&lt;br&gt;skall lämna uppgifter om upplåten&lt;br&gt;eller överlåten rätt att utom riket&lt;br&gt;tillverka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall lämna uppgifter rörande utförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillstånd enligt 4§&lt;br&gt;skall lämna uppgifter om upplåten&lt;br&gt;eller överlåten rätt att utom riket&lt;br&gt;tillverka krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har tillstånd enligt 5 a §&lt;br&gt;skall lämna uppgifter om den verk-&lt;br&gt;samhet som regleras i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor i aktiebolag eller företag&lt;br&gt;som omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag skall till regeringen sända&lt;br&gt;in en kopia av sådan revisionsberät-&lt;br&gt;telse som sägs i 10 kap. 10 § aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1975:1385) eller 4 kap.&lt;br&gt;10 § lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag. Motsva-&lt;br&gt;rande skyldighet åligger en revisor&lt;br&gt;vid en svensk statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor i sin gransknings-&lt;br&gt;verksamhet har framfört någon an-&lt;br&gt;märkning i en sådan revisionsberät-&lt;br&gt;telse som sägs i 10 kap. 10 § aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1975:1385) eller 4 kap.&lt;br&gt;10 § lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag i fråga&lt;br&gt;om företagets efterlevnad av bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag, skall han ge-&lt;br&gt;nast sända in en kopia av revisions-&lt;br&gt;berättelsen till regeringen. Motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande skyldighet åligger en revisor&lt;br&gt;vid en svensk statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga lb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot 4, 5 ,6 eller Den som bryter mot 4, 5,5a, 6 el-&lt;br&gt;7 § eller förbud som har meddelats ler 7 § eller förbud som har medde-&lt;br&gt;med stöd av 9 § döms, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lats med stöd av 9 § döms,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om gärningen skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om gärningen skett av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brott som avses i 16 § första stycket 1 är att anse som grovt, döms till&lt;br&gt;fängelse lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande om brottet är Vid bedömande om brottet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grovt skall särskilt beaktas, om det&lt;br&gt;avsett tillverkningsrätt av betydande&lt;br&gt;värde, utveckling, utbildning eller&lt;br&gt;marknadsföring av betydande om-&lt;br&gt;fattning eller varaktighet eller om&lt;br&gt;gärningen annars varit av särskild&lt;br&gt;allvarlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grovt skall särskilt beaktas, om det&lt;br&gt;avsett tillverkningsrätt av betydande&lt;br&gt;värde, utveckling, gemensam ut-&lt;br&gt;veckling eller tillverkning, utbildning&lt;br&gt;eller marknadsföring av betydande&lt;br&gt;omfattning eller varaktighet eller&lt;br&gt;om gärningen annars varit av särskilt&lt;br&gt;allvarlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över&lt;br&gt;tillverkningen av krigsmateriel, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga lb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns föreskrifter om kontroll över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillverkning av krigsmateriel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel&lt;br&gt;och metod för framställning av sådan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1988:558) om förbud mot&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel, m.m. finns&lt;br&gt;föreskrifter om förbud mot utförsel&lt;br&gt;av krigsmateriel, upplåtelse och&lt;br&gt;överlåtelse av rätt att utom riket till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel, avtal med nå-&lt;br&gt;gon utom riket om utveckling av&lt;br&gt;krigsmateriel och metod för fram-&lt;br&gt;ställning av sådan materiel, bedri-&lt;br&gt;vande av militärt inriktad utbildning&lt;br&gt;inom riket av utländsk medborgare&lt;br&gt;samt mot marknadsföring av krigs-&lt;br&gt;materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1988:558) om förbud mot&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel, m.m. finns&lt;br&gt;föreskrifter om förbud mot utförsel&lt;br&gt;av krigsmateriel, upplåtelse och&lt;br&gt;överlåtelse av rätt att utom riket till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel, avtal med nå-&lt;br&gt;gon utom riket om utveckling av&lt;br&gt;krigsmateriel och metod för fram-&lt;br&gt;ställning av sådan materiel, avtal&lt;br&gt;med någon utom riket om att gemen-&lt;br&gt;samt utveckla eller tillverka krigsma-&lt;br&gt;teriel, bedrivande av militärt inrik-&lt;br&gt;tad utbildning inom riket av ut-&lt;br&gt;ländsk medborgare samt mot mark-&lt;br&gt;nadsföring av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärs-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om vad som skall avses med krigsmate-&lt;br&gt;riel enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:504&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens förslag till riktlinjer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga lc&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer till ledning vid prövning av frågor om tillstånd m.m. enligt lagen&lt;br&gt;(1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd förutsätter att den utlandssamverkan det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedöms nödvändig för att tillgodose det svenska försvarets behov av&lt;br&gt;materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av ett tillståndsärende skall en totalbedömning göras av&lt;br&gt;alla för ärendet betydelsefulla omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte beviljas om det skulle strida mot internationell överens-&lt;br&gt;kommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot&lt;br&gt;folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hin-&lt;br&gt;der).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad kon-&lt;br&gt;flikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, stat som&lt;br&gt;är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad kon-&lt;br&gt;flikt eller stat som har inre väpnade oroligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd bör inte heller lämnas om det avser stat där omfattande och&lt;br&gt;grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandssamverkan förutsätter ett förtroendefullt förhållande till det andra&lt;br&gt;landet. Övervägandena bör därför vara särskilt ingående innan samverkan&lt;br&gt;inleds med ett nytt land. Utförsel bör, om annat inte avtalats, endast medges&lt;br&gt;till ett land vars regering har åtagit sig att se till att materielen inte vidareex-&lt;br&gt;porteras och avse en stat, statlig myndighet eller av landet godtagen motta-&lt;br&gt;gare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg&lt;br&gt;om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad materiel,&lt;br&gt;bör kunna få exporteras om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör&lt;br&gt;gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare&lt;br&gt;utförsel eller där det annars vore obilligt att inte ge tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas om ovillkorligt hinder in-&lt;br&gt;träder samt om mottagarlandet kommer i väpnad konflikt med annan stat&lt;br&gt;eller får inre väpnade oroligheter. Även i fall av väpnad konflikt bör indrag-&lt;br&gt;ning av tillståndet kunna underlåtas om det är förenligt med de neutralitets-&lt;br&gt;rättsliga reglerna och mottagarstaten deltar i konflikten endast symboliskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller&lt;br&gt;underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel skall i princip&lt;br&gt;inte vidare komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna riktlinjerna gäller, förutom för tillstånd till utförsel, i tillämp-&lt;br&gt;liga delar andra överväganden enligt utförsellagen. Vad särskilt angår avtal&lt;br&gt;om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel (samarbetsavtal)&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter ett samarbetsavtal export från samarbetslandet skall huvud-&lt;br&gt;principen vara att det inte får ske i strid med riktlinjerna. Undantag kan dock&lt;br&gt;göras i den mån svensk materiel endast ingår i ringa omfattning eller i övrigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är ägnad att påverka slutproduktens egenskap av utländsk. Föreligger&lt;br&gt;ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till&lt;br&gt;stånd och är det en förutsättning från motpartens sida att viss utförsel får ske&lt;br&gt;från samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även&lt;br&gt;i övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare samarbete bör en&lt;br&gt;regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samarbetslandet. In-&lt;br&gt;nan överenskommelsen ingås bör utrikesnämnden höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga lc&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser och&lt;br&gt;sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1989:102) Utlandssamverkan&lt;br&gt;på krigsmaterielområdet (1988 års utredning om&lt;br&gt;krigsmaterielexporten)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet i fråga avgetts av justitiekans-&lt;br&gt;lem (JK), riksåklagaren (RA), folkrättsdelegationen (UD 1972:02), kom-&lt;br&gt;merskollegium (KK), överbefälhavaren (ÖB), försvarets materielverk&lt;br&gt;(FMV), överstyrelsen för civil beredskap ( CB), försvarets forskningsanstalt&lt;br&gt;(FOA), generaltullstyrelsen (GTS), statens industriverk (SIND), styrelsen för&lt;br&gt;teknisk utveckling (STU), affärsverket FFV, riksrevisionsverket (RRV), riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen (RPS), Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, Sveriges ex-&lt;br&gt;portråd, forskningspolitiska institutionen vid Lunds universitet, länsstyrelsen&lt;br&gt;i Stockholms län, länsstyrelsen i Södermanlands län, länsstyrelsen i Östergöt-&lt;br&gt;lands län, länsstyrelsen i Kalmar län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Örebro län, länsstyrelsen i Västmanlands län, Svenska kyrkans central-&lt;br&gt;styrelse, Kungl. krigsvetenskapsakademien, Sveriges Industriförbund, För-&lt;br&gt;eningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Sveriges akademikers centralorgani-&lt;br&gt;sation (SACO), Centerns kvinnoförbund (CKF), Folkpartiets kvinnoförbund&lt;br&gt;(FPK), Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (SSKF), Sveriges social-&lt;br&gt;demokratiska ungdomsförbund (SSU), 1988 års försvarskommitté (Fö&lt;br&gt;1988:04), Sveriges frikyrkoråd (i samverkan med De fria kristna samfundens&lt;br&gt;råd), Sveriges kristna socialdemokraters förbund (SKSF), Svenska freds-och&lt;br&gt;skiljedomsföreningen och Sveriges Försvarsindustriförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) och universitetet i Linköping har an-&lt;br&gt;mält att de avstår från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ har bifogat yttranden från statsåklagarmyndigheten för speciella mål,&lt;br&gt;från åklagarmyndigheten i Göteborg samt från regionåklagarmyndighetema&lt;br&gt;i Karlstad, Linköping och Malmö. LO har bifogat yttrande från Statsanställ-&lt;br&gt;das förbund (SF). Yttranden har dessutom inkommit från svenska sektionen&lt;br&gt;av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), från Kristna&lt;br&gt;fredsrörelsen och från folkrättsforskaren Pål Wrange.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft tre huvuduppgifter, nämligen 1) att analysera samban-&lt;br&gt;det mellan en fortsatt livskraftig svensk försvarsindustri och denna industris&lt;br&gt;export, 2) att utreda konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustriellt&lt;br&gt;samarbete med utlandet samt 3) att pröva behovet av ändrade riktlinjer för&lt;br&gt;krigsmaterielexporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit att upprätthållandet av en livskraftig inhemsk för-&lt;br&gt;svarsindustri förutsätter olika former av utlandssamverkan, inklusive ex-&lt;br&gt;port.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att avtal mellan svenska och utländska för-&lt;br&gt;svarsindustriella företag om gemensam utveckling eller tillverkning av krigs-&lt;br&gt;materiel skall bli tillståndspliktiga, analogt med vad som redan gäller beträf-&lt;br&gt;fande utförsel av krigsmateriel och avtal om upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;rätt att utom riket tillverka krigsmateriel m.m. Utredningen har vidare före-&lt;br&gt;slagit reviderade riktlinjer för tillståndsgivningen i frågor som rör utlands-&lt;br&gt;samverkan. Vidare har utredningen anlagt vissa synpunkter på bl. a. princi-&lt;br&gt;perna och formerna för regeringsöverenskommelser rörande krigsmateriel-&lt;br&gt;export och annan utlandssamverkan på detta område, revisionskontrollen,&lt;br&gt;finansieringen av krigsmaterielinspektionens verksamhet och arbetsfor-&lt;br&gt;merna för den rådgivande parlamentariska nämnden i krigsmaterielexport-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK har begränsat sig till att uttala att de förslag som framförts i utred-&lt;br&gt;ningen inte föranleder någon erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV instämmer i allt väsentligt med utredningens förslag och slutsatser&lt;br&gt;men påpekar samtidigt att de säkerhetspolitiska förutsättningarna föränd-&lt;br&gt;rats i betydande grad sedan utredningens tillkomst. ÖB tillstyrker utredning-&lt;br&gt;ens förslag och generaltullstyrelsen har ingen erinran mot dessa. SIND har&lt;br&gt;heller inte något att invända mot utredningens förslag och anser att betän-&lt;br&gt;kandet omfattar en allsidig och nyanserad analys. STU tillstyrker de före-&lt;br&gt;slagna ändringarna. RPS har inget att erinra mot grundläggande tankar,&lt;br&gt;idéer och överväganden i betänkandet men fäster uppmärksamheten på ett&lt;br&gt;antal frågeställningar som enligt styrelsens uppfattning inte belysts tillräck-&lt;br&gt;ligt. FMV säger sig i allt väsentligt dela utredningens syn på utlandssamver-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA anser att utredningen ger en förtjänstfull och ovanligt tydlig beskriv-&lt;br&gt;ning och klar analys av motiven för svensk försvarsindustris utlandssamver-&lt;br&gt;kan inom ramen för och som ett väsentligt led i den svenska säkerhetspoliti-&lt;br&gt;ken. FOA anser det angeläget att vad utredningen i dessa delar anfört slås&lt;br&gt;fast och hävdas konsekvent. Det hade dock varit önskvärt med en analys av&lt;br&gt;de avtal som svenska företag har ingått med utländska företag inom olika&lt;br&gt;områden, liksom av vad EG:s inre marknad kan få för konsekvenser inom&lt;br&gt;högteknologiområdet. FOA påpekar också att omvärldens utveckling delvis&lt;br&gt;sprungit ifrån utredningen och dess beskrivning av dels struktur och samver-&lt;br&gt;kan inom försvarsindustrin, dels ”den politiska kartan”. Utredningen har en-&lt;br&gt;ligt FOA tydligt slagit fast att utlandssamverkan inte bara är förenlig med&lt;br&gt;utan i ökande grad nödvändig för genomförandet av Sveriges säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiska linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket FFV anser att utredningen har lagt fram förslag som i allt vä-&lt;br&gt;sentligt bedöms kunna bilda en god grund för fortsatt utlandsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund har genom sitt forskningspolitiska institut kritiserat&lt;br&gt;utredningen för bl.a avsaknad av en klar och åskådlig presentation av hur&lt;br&gt;total produktion, leveranser till det svenska försvaret och export förhåller&lt;br&gt;sig till varandra inom olika industrier och produktområden. Institutet anser&lt;br&gt;också att det föreligger en betydande brist i faktaredovisningen och analysen&lt;br&gt;vad beträffar den s.k. grå vapenhandeln. I utredningens avsnitt om motiven&lt;br&gt;för utlandsverksamhet saknar institutet konklusioner om varför huvuddelen&lt;br&gt;av den svenska försvarsindustrin - och till yttermera visso de mest FoU-in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tensiva delarna - så gott som helt kan sakna exportberoende och ändå kunna&lt;br&gt;anses vara av vital säkerhetspolitisk betydelse. Institutet anser att utred-&lt;br&gt;ningen på denna punkt i alltför hög grad har fastnat i ett relativt ytligt resone-&lt;br&gt;mang om det säkerhetspolitiska behovet av utlandssamverkan, i stället för&lt;br&gt;att kritiskt granska under vilka betingelser och på vilka områden detta verk-&lt;br&gt;ligen gäller och var det säkerhetspolitiska behovet i stället kan komma att&lt;br&gt;utgöra en legitimering för affärsverksamhet som i realiteten tjänar andra syf-&lt;br&gt;ten. Institutet har även svårt att dela utredningens föreställning om en okom-&lt;br&gt;plicerad koppling mellan Sveriges politiska intressen, försvarsindustrins be-&lt;br&gt;hov och den framtida vapenmarknaden. För institutet framstår de ändringar&lt;br&gt;i lagstiftning och riktlinjer som utredningen föreslagit därför som otillräck-&lt;br&gt;liga och baserade på en i flera avseenden ofullständig analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholm har inga erinringar mot utredningens förslag,&lt;br&gt;och länsstyrelserna i Kalmar och Västmanlands län tillstyrker i allt väsentligt&lt;br&gt;utredningens förslag. Länsstyrelsen i Västmanlands län anför att samverkan&lt;br&gt;med andra länder framstår som en nödvändighet. En sådan samverkan&lt;br&gt;måste grundas på både ett givande och tagande, och Sverige måste därför&lt;br&gt;acceptera att en reell överföring av teknologisk kompetens sker till företaget&lt;br&gt;i det andra landet, för att den svenska samarbetspartnern själv skall kunna&lt;br&gt;bli mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSKF hävdar i sitt yttrande att utredningen inte följt sina direktivs mer&lt;br&gt;restriktiva synsätt, att den inte gjort någon förutsättningslös ekonomisk be-&lt;br&gt;dömning av följderna av en begränsning eller ett avbrytande av vapenexpor-&lt;br&gt;ten samt att utredningens förslag tvärtemot intentionerna är ägnade att sna-&lt;br&gt;rare öka än minska den svenska vapenexporten. SSKF påminner om sitt&lt;br&gt;kongressuttalande år 1987, enligt vilket det bästa vore om ingen vapenexport&lt;br&gt;alls förekom men att den annars borde inskränkas till de nordiska länderna&lt;br&gt;och till alliansfria och neutrala länder, främst i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSU anser på likartat sätt att utredningen, i motsats till den restriktiva syn&lt;br&gt;som präglade dess direktiv från regeringen, snarast andas en vilja till ökad&lt;br&gt;export. En annan viktig effekt av utredningens förslag skulle enligt SSU bli&lt;br&gt;att svensk krigsmaterielindustri ytterligare internationaliseras, vilket försvå-&lt;br&gt;rar en politisk styrning från riksdag och regering och kan innebära att&lt;br&gt;svenska vapen skulle kunna hamna i länder som idag är otänkbara för svensk&lt;br&gt;krigsmaterielexport. SSU anser att utredningen inte har följt det uppdrag&lt;br&gt;den fått från regeringen och att utredningsbetänkandet därför inte kan ligga&lt;br&gt;till grund för ett ställningstagande om den svenska krigsmaterielproduktio-&lt;br&gt;nen och -exporten. SSU påtalar vidare att regeringen under 1980-talet tillåtit&lt;br&gt;krigsmaterielexport till en rad länder som enligt SSU:s mening agerat på ett&lt;br&gt;sätt som klart strider mot de svenska riktlinjerna. Utredningen borde enligt&lt;br&gt;SSU ha slagit fast att denna dissonans mellan riktlinjerna och deras tillämp-&lt;br&gt;ning skadat Sveriges anseende. SSU anser att den merkostnad som inhemskt&lt;br&gt;producerade vapen belastas med till följd av minskad export bör bestridas&lt;br&gt;genom budgetmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För SKSF, som av den starka ökningen av vapenexporten säger sig ha fått&lt;br&gt;intryck av en ytterst splittrad och motsägelsefull politik, framstår utredning-&lt;br&gt;ens betänkande som både principiellt betydelsefullt och samtidigt problema-&lt;br&gt;tiskt. SKSF finner hela utvecklingen i riktning mot storskaliga högteknolo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giska system av typ JAS 39 Gripen och därmed sammanhängande satsningar&lt;br&gt;på utlandssamverkan betänklig, både från kontrollsynpunkt och utifrån sä-&lt;br&gt;kerhetspolitiska överväganden. SKSF hänvisar till ett av en arbetsgrupp&lt;br&gt;inom förbundet framlagt freds- och säkerhetspolitiskt program, där det före-&lt;br&gt;slås en omläggning till ett försvar med s.k. icke-provocerande profil. I avvak-&lt;br&gt;tan på en sådan omläggning bör enligt SKSF utlandssamverkan på krigsma-&lt;br&gt;terielområdet bedrivas på hittills gällande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter sammanfallande med SKSF:s i detta spörsmål har även fram-&lt;br&gt;förts av Sveriges frikyrkoråd tillsammans med De fria kristna samfundens råd&lt;br&gt;(SAMRÅD).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har vänt sig emot att utredningen inkluderar va-&lt;br&gt;penexport i begreppet ”utlandssamverkan”. Detta betecknas som missvi-&lt;br&gt;sande både av FPK och av IKFF och som ett försök att åstadkomma mer&lt;br&gt;positiva attityder till vapenexporten. FPK anser att förståelsen av utred-&lt;br&gt;ningsbetänkandet försvåras av dess vidlyftiga användning av begreppet ut-&lt;br&gt;landssamverkan. Både FPK och IKFF-sektionen deklarerar för övrigt som&lt;br&gt;sin grundåsikt att den svenska krigsmaterielexporten bör minska och på sikt&lt;br&gt;upphöra. Detsamma gör kristna fredsrörelsen liksom Svenska freds- och skil-&lt;br&gt;jedomsföreningen i sina yttranden. FPK anger som alternativ till upphörande&lt;br&gt;att exporten begränsas till de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till utredningen hävdar några av remissinstanserna att krigsmate-&lt;br&gt;rielexporten skadar Sveriges trovärdighet inom nedrustningsarbetet. Kristna&lt;br&gt;fredsrörelsen ser med speciell oro på att exporthandeln till tredje världen&lt;br&gt;ökar och förespråkar ett krympt militärt försvar, som skulle omöjliggöra en&lt;br&gt;omfattande svensk försvarsindustri och därmed annat än en mindre krigsma-&lt;br&gt;terielexport. Rörelsen ser det också som rimligt att på kort sikt acceptera&lt;br&gt;höjda kostnader som följd av minskad export. IKFF säger sig inte kunna dela&lt;br&gt;utredningens uppfattning att en livskraftig egen försvarsindustri kan ses som&lt;br&gt;ett led i alliansfriheten och finner det allt svårare att försvara svensk vapen-&lt;br&gt;export som ökat, främst dess andel till u-länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Exportens betydelse för försvarsindustrin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;KK påminner om att ett EES-avtal kan komma att påverka Sveriges handels-&lt;br&gt;politiska åtaganden och om de undantag i säkerhetssyfte som internationella&lt;br&gt;regelverk på detta område brukar innehålla. KK instämmer i utredningens&lt;br&gt;bedömningar vad gäller effekterna av integrationen över gränserna på före-&lt;br&gt;tagsnivå, främst i Västeuropa. Särskilt i fråga om modern högteknologi blir&lt;br&gt;Sverige, enligt KK, för sin försörjning successivt alltmer beroende av olika&lt;br&gt;former av långsiktigt internationellt samarbete, varvid det är av avgörande&lt;br&gt;betydelse att även den svenska parten aktivt kan bidra med kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖB biträder utredningens bedömning av exportens betydelse för försvars-&lt;br&gt;industrin och därmed även för den svenska säkerhetspolitiken. Basen för&lt;br&gt;denna industris beläggning utgörs av det svenska försvarets beställningar,&lt;br&gt;men som komplement därtill behövs enligt ÖB en export och ett internatio-&lt;br&gt;nellt samarbete av ungefär dagens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FMV anser att den pågående omstruktureringen av svensk försvarsindu-&lt;br&gt;stri och den ökade komplexiteten hos moderna försvarssystem och därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhängande vapenexport är ett mycket viktigt led i strävan att upprätt-&lt;br&gt;hålla försvarets tekniska kvalitet. Från FMV:s sida erinras vidare om att Sve-&lt;br&gt;rige idag, i kraft av egna resurser och egen kompetens, kan ställa villkor vid&lt;br&gt;import och utlandssamarbete, men bedömer att denna möjlighet kommer&lt;br&gt;att minska i framtiden, om inte tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa&lt;br&gt;utlandssamverkan i ordnade former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB konstaterar att den svenska försvarsindustrin har betydelse även för&lt;br&gt;den civila delen av totalförsvaret, dels som direkt leverantör, dels som kund&lt;br&gt;till underleverantörer främst inom verkstadsindustrin. Ur försörj ningsbe-&lt;br&gt;redskapssynpunkt är det enligt ÖCB positivt om de av utredningen anvisade&lt;br&gt;vägarna kan bidra till bibehållandet av en inhemsk försvarsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFV hävdar att svensk försvarsindustri inte kommer att kunna överleva,&lt;br&gt;om inte det svenska försvarets minskade beställningar kan kombineras med&lt;br&gt;export. Export av försvarsmateriel kommer därför att i högre grad än tidi-&lt;br&gt;gare vara en förutsättning för att svensk säkerhetspolitik skall kunna upp-&lt;br&gt;rätthållas. Ett avstående från utlandssamverkan skulle enligt FFV leda till&lt;br&gt;att Sverige på betydande områden inte längre skulle ha någon krigsmateriel-&lt;br&gt;industri kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län anser att den svenska försvarsindustrin bör&lt;br&gt;ses som en positiv faktor vid bedömningen utomlands av den svenska för-&lt;br&gt;svarsförmågan och att industrins förmåga att ta fram komplicerade vapen-&lt;br&gt;system förstärker intrycket utomlands av vår beslutsamhet att fullfölja den&lt;br&gt;svenska neutralitetspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län instämmer i utredningens allmänna bedöm-&lt;br&gt;ningar av den svenska försvarsindustrins avgörande betydelse för landets&lt;br&gt;försvars- och säkerhetspolitik. Ett bevarande av den svenska säkerhetspoliti-&lt;br&gt;kens trovärdighet inför omvärlden kräver helt enkelt att vårt land bibehåller&lt;br&gt;kapacitet att konstruera och producera egna vapensystem. Enligt länsstyrel-&lt;br&gt;sen finns det emellertid faktorer som talar för att svensk försvarsindustri i&lt;br&gt;framtiden mer eller mindre tvingas att söka samarbete med företag i andra&lt;br&gt;länder för att kunna överleva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län förutser ökade bedömningssvårigheter vid&lt;br&gt;tillståndsgivningen i takt med att den för Sverige traditionella marknaden i&lt;br&gt;politiskt stabila länder krymper och marknaden i tredje världen blir alltmer&lt;br&gt;betydelsefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Örebro län understryker vikten av fortsatta samarbets- och&lt;br&gt;exportmöjligheter för att den svenska försvarsindustrins konkurrensförmåga&lt;br&gt;skall kunna bibehållas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse ansluter sig till utredningens förslag till&lt;br&gt;klarare riktlinjer, tydligare ansvarslinjer, bättre uppföljning och restriktivare&lt;br&gt;hållning men konstaterar samtidigt att det grundläggande problemet, huru-&lt;br&gt;vida Sveriges politiska trovärdighet låter sig förenas med en omfattande va-&lt;br&gt;penexport, direkt eller via ett utvecklings- och produktionssamarbete med&lt;br&gt;andra länder, kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsvetenskapsakademien understryker att export och övrigt utlandssam-&lt;br&gt;arbete är avgörande för att svensk försvarsindustri skall hålla sig vital, få&lt;br&gt;möjligheter till utveckling och nå en beläggning som ekonomiskt gör verk-&lt;br&gt;samheten möjlig. En livskraftig försvarsindustri gör enligt akademien svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;neutralitets- och säkerhetspolitik trovärdig. Akademien tror att exportens&lt;br&gt;totala volym kommer att minska och produktsortimentet att förändras under&lt;br&gt;1990-talet samt att import och utlandsberoende till följd därav kommer att&lt;br&gt;öka. De framtida reglerna för utlandssamverkan bör enligt akademien möj-&lt;br&gt;liggöra överlevnad och utlandssamarbete för i sammanhanget väsentliga in-&lt;br&gt;dustrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet delar utredningens uppfattning att utlandssamverkan är&lt;br&gt;en förutsättning för bevarandet av en livskraftig svensk försvarsindustri.&lt;br&gt;Dess höga tekniska kompetens och stora bredd väcker respekt i vår omvärld&lt;br&gt;och det är enligt förbundet av stor betydelse att försvarets beställningar och&lt;br&gt;försvarsindustrins export- och samarbetsmöjligheter är sådana att denna in-&lt;br&gt;dustris kompetens kan bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SF ställer sig helt bakom utredningens uppfattning att upprätthållandet av&lt;br&gt;en livskraftig svensk försvarsindustri förutsätter export till och samverkan&lt;br&gt;med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsindustriföreningen påpekar bl.a att det svenska försvaret och för-&lt;br&gt;svarsindustrin är på väg in i en mycket svår ekonomisk situation, varför det&lt;br&gt;inte synes vara i nationens intresse att i detta läge snäva in ett redan snävt&lt;br&gt;område. Om nya riktlinjer för prövning av utlandssamverkan införs, måste&lt;br&gt;de enligt försvarsindustriföreningen ge förutsättningar för försvarsindustrins&lt;br&gt;långsiktiga överlevnad inom de av det svenska försvaret prioriterade teknik-&lt;br&gt;och produktområdena. Ny lagstiftning och nya riktlinjer för utlandssamver-&lt;br&gt;kan måste enligt föreningen vara stödjande och icke begränsande för svensk&lt;br&gt;försvarsindustris säkerhetspolitiskt motiverade verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Reglering av samarbetsavtal, kunskapsöverföring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 Tillståndsplikt för samarbetsavtal, ändringar därav liksom&lt;br&gt;redovisningsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att avtal mellan svenska och utländska företag&lt;br&gt;om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel skall vara till-&lt;br&gt;ståndspliktiga, på samma sätt som export av krigsmateriel eller avtal om&lt;br&gt;upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrättighet till utländsk part i dag&lt;br&gt;förutsätter regeringens tillstånd enligt utförsellagen. Dessutom har utred-&lt;br&gt;ningen föreslagit en skyldighet att för regeringen redovisa åtgärder som syf-&lt;br&gt;tar till sådant samarbetsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot&lt;br&gt;utredningens förslag att tillståndsplikt införs även för samarbetsavtal med&lt;br&gt;utländsk industri om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmate-&lt;br&gt;riel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FMV anser att utredningens förslag innebär att ÖB och FMV ges viktiga&lt;br&gt;uppgifter avseende bedömning av de länder mot vilka industrin riktar sin&lt;br&gt;marknadsföring samt bedömning av sekretessfrågor, upprättande av sekre-&lt;br&gt;tessavtal för exporterade system m.m. Enligt FMV löses dessa uppgifter i&lt;br&gt;nära samverkan med KMI, dock utan direkt koppling till KMI:s generella&lt;br&gt;utrikespolitiska bedömning. FMV påpekar att det för utlandssamverkan av-&lt;br&gt;seende utveckling av gemensamma projekt fordras ett till tid och målsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanfallande behov, samarbetande industrier i berörda länder och regle-&lt;br&gt;rat myndighetssamarbete som underlag för politiskt ställningstagande i varje&lt;br&gt;enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA anser den väsentliga och viktiga effekten av utredningens förslag&lt;br&gt;vara att ett nytt och för framtiden allt viktigare instrument ställs till regering-&lt;br&gt;ens förfogande, nämligen en samlad prövning av samarbetsavtal som ofta är&lt;br&gt;kopplade till någon form av avtal rörande framtida produktion. FOA anser&lt;br&gt;dock att uttrycket ”utveckling och/eller tillverkning” vore en rimligare for-&lt;br&gt;mulering än ”utveckling eller tillverkning”, som det står i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFIZ understryker att behovet av samarbete med utländska företag har&lt;br&gt;ökat och fortsätter att öka. Svenska företags systemsammanhållande kom-&lt;br&gt;petens måste, för att kunna förnyas, fortlöpande nyttiggöras genom nya pro-&lt;br&gt;jekt. Vad beträffar utredningsförslagen om tillståndsplikt m.m för nya sam-&lt;br&gt;arbetsavtal påpekar FFV, att man bör skilja mellan två slag av samarbetsfor-&lt;br&gt;mer med olika integrationsgrad, nämligen dels underleveranser av kompo-&lt;br&gt;nenter och delsystem, dels gemensam framtagning och exploatering av den&lt;br&gt;slutliga produkten. Den förstnämnda samarbetsformen har att göra med den&lt;br&gt;specialisering som utbildat sig mellan företag i branschen i Europa och Nord-&lt;br&gt;amerika. Denna specialisering är enligt FFV till fördel för alla tillverkare.&lt;br&gt;Om ett svenskt deltagande i ett sådant samarbete skulle hindras av en alltför&lt;br&gt;restriktiv tillämpning av reglerna för vidareexport, skulle detta enligt FFV&lt;br&gt;komma att få en hämmande inverkan på svensk industris möjligheter även&lt;br&gt;att importera dylik materiel. Vad beträffar den andra och mer integrerade&lt;br&gt;samarbetsformen, dvs. gemensam utveckling och produktion, säger sig FFV&lt;br&gt;inse nödvändigheten av att överenskommelser med utlandet av denna digni-&lt;br&gt;tet blir prövade av regeringen och accepterar i princip den av utredningen&lt;br&gt;förordade uppläggningen. En förutsättning för ett lyckat samarbete är emel-&lt;br&gt;lertid, enligt FFV:s uppfattning, att det utländska företaget inte betraktar&lt;br&gt;det förhållandet att partnern är svensk som ett hinder för ett utnyttjande av&lt;br&gt;marknadens möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RPS påpekar att säkerhetsskyddsfrågorna noga måste beaktas i samband&lt;br&gt;med samarbetsavtal, något som också sägs ha vitsordats av SÄPO-kommit-&lt;br&gt;tén. Detta förutsätter dock en ökad kompetens inom säkerhetspolisen. RPS&lt;br&gt;erinrar också om vikten av att det skapas klara regler beträffande de åtgär-&lt;br&gt;der - säkerhetsskyddsöverenskommelser m.m. - som behöver vidtagas. Det&lt;br&gt;finns enligt RPS risk för dubbelarbete mellan berörda myndigheter. RPS be-&lt;br&gt;tecknar det som viktigt att rollfördelningen mellan ÖB, FMV och RPS blir&lt;br&gt;helt klar och att samspelet mellan dessa myndigheter och i förhållande till&lt;br&gt;KMI kommer att fungera på ett smidigt och resurseffektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål betecknar förslaget som ett vik-&lt;br&gt;tigt komplement till utförsellagen. Statsåklagarmyndigheten ansluter sig till&lt;br&gt;den del av den till utredningen fogade reservationen, där det föreslås att en&lt;br&gt;icke offentlig lista upprättas - av regeringen efter samråd med den rådgi-&lt;br&gt;vande nämnden - över möjliga samverkansländer, en tanke som utredningen&lt;br&gt;diskuterat men förkastat. Enligt åklagarmyndigheten i Göteborg torde man&lt;br&gt;vid ett förverkligande av utredningens förslag klart markera att alla former&lt;br&gt;av samarbetsavtal kräver tillstånd och även vinna fördelen att regeringen&lt;br&gt;kommer in på ett tidigare stadium av förhandlingarna och därmed på ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättre sätt kan kontrollera försvarsindustrin. Samma åtgärder betecknas av&lt;br&gt;regionåklagarmyndigheten i Karlstad som lämpliga. Regionåklagarmyndig-&lt;br&gt;heten i Karlstad betecknar det som angeläget att frågor rörande export eller&lt;br&gt;reexport från samarbetspartnerns land noga regleras i samarbetsavtalen. En-&lt;br&gt;ligt myndighetens uppfattning borde det svenska företaget även åläggas att&lt;br&gt;underrätta regeringen, om företaget får anledning misstänka att motparten&lt;br&gt;inte följer avtalet i dessa avseenden. Regionåklagarmyndigheten anser det&lt;br&gt;vidare självklart att ändringar i och tillägg till samarbetsavtal också bör un-&lt;br&gt;derställas regeringen för prövning och att underlåtenhet att göra detta bör&lt;br&gt;straffbeläggas, något som torde kräva ett tillägg till föreslagen ny punkt i ut-&lt;br&gt;försellagen 1 §. Enligt åklagarmyndigheten måste regeln emellertid avgrän-&lt;br&gt;sas på ett lämpligt sätt, så att den tar sikte på ändringar och tillägg till avtalet&lt;br&gt;som är av betydelse utifrån de intressen som tillståndsplikten anses tillgo-&lt;br&gt;dose. RÅ hänvisar till samme regionåklagares synpunkter och anser själv att&lt;br&gt;ett åtagande av angivet slag bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Krigsvetenskapsakademien påpekar att den föreslagna nya 5 a § i&lt;br&gt;utförsellagen inte tar upp graden och sättet av engagemang vid gemensam&lt;br&gt;utveckling och tillverkning, något som kan innebära praktiska svårigheter&lt;br&gt;vid tillämpningen, t.ex. då det gäller att bedöma huruvida engagemanget är&lt;br&gt;av sådan art och omfattning att tillstånd krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SF ansluter sig till att samarbetsavtal med utländsk partner för gemensam&lt;br&gt;utveckling och tillverkning skall prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FPK konstaterar att vårt land, som redan i hög grad är beroende av andra&lt;br&gt;stater för sin krigsmaterielförsörjning, genom utbyggd samverkan framgent&lt;br&gt;gör sig än mer beroende. Det blir enligt FPK därför allt svårare att hävda&lt;br&gt;Sveriges självförsörjning i detta avseende, och Sveriges pågående anpass-&lt;br&gt;ning till EG:s inre marknad pekar i samma riktning. FPK betecknar det som&lt;br&gt;en brist i utredningsbetänkandet, att ingen information där ges om de planer&lt;br&gt;som finns inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Författningsmässiga synpunkter på utredningens förslag till reglering&lt;br&gt;av samarbetsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FMV påpekar att det i lagförslagets 5 a § angivna förbudet att gemensamt&lt;br&gt;utveckla eller tillverka krigsmateriel inte bör tolkas så att erforderlig anpass-&lt;br&gt;ning till köparens specifika behov av modifieringar inkluderas. Eljest skulle&lt;br&gt;export helt omöjliggöras, framhåller FMV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV ställer sig tveksam till att kunskapsöverföring genom konsultverk-&lt;br&gt;samhet skall kunna undandras från tillståndsplikt eftersom båda ofta nog&lt;br&gt;tangerar grundläggande säkerhetspolitiska förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RPS hänvisar till den redovisningsplikt om åtgärder syftande till tillstånds-&lt;br&gt;pliktiga samarbetsavtal (enligt föreslagen ny 5 a §) om gemensam utveckling&lt;br&gt;eller tillverkning av krigsmateriel som utredningen har föreslagit. RPS erin-&lt;br&gt;rar om att redovisningsplikten varken är sanktionsbelagd eller förenad med&lt;br&gt;förbudsmöjlighet, under det att skyldigheten att ansöka om tillstånd att ingå&lt;br&gt;avtalet är straffsanktionerad. Såsom regeln om redovisningsskyldighet pre-&lt;br&gt;senteras i förslaget, synes det RPS oklart i vilket skede av ett påbörjat samar-&lt;br&gt;bete som redovisningsskyldigheten inträder. RPS anser det viktigt att detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klargörs i de närmare föreskrifter som förutskickats. RPS delar emellertid&lt;br&gt;utredningens bedömning att den där anbefallda redovisningsskyldigheten&lt;br&gt;inte bör kombineras med någon sanktion eller förbudsmöjlighet, med hän-&lt;br&gt;syn till de svårigheter som föreligger att exakt avgränsa ett straffbart område&lt;br&gt;vid tillämpningen av den föreslagna nya 9a§. Samtidigt anser RPS att det&lt;br&gt;både av principiella skäl och med hänsyn till efterlevnaden kan vara diskuta-&lt;br&gt;belt att lagstifta om en skyldighet som inte är förenad med någon sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm finner förslaget till ändrad 17 § i utförsellagen&lt;br&gt;mindre elegant i formellt hänseende och föreslår en viss omformulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Linköping föreslår att sista stycket i 16 § ut-&lt;br&gt;försellagen (”I ringa fall skall inte dömas till ansvar”) skall utgå. Enligt myn-&lt;br&gt;digheten medför ett sådant stadgande att möjigheterna att beivra överträ-&lt;br&gt;delse försvåras, särskilt som bagatellartade överträdelser ändå kan sorteras&lt;br&gt;bort med hjälp av åtalsunderlåtenhetsbestämmelserna i 20 kap. 7§ rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Malmö finner ansvarsbestämmelserna i 16 §&lt;br&gt;mindre väl utformade och föreslår att kravet på grov oaktsamhet tas bort,&lt;br&gt;enär det straffbara utrymmet annars blir för litet, när det krävs kvalificerad&lt;br&gt;oaktsamhet för straffbarhet och ansvarsbefrielse inträder vid ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län har ingen erinran mot de föreslagna författ-&lt;br&gt;ningsändringarna utan anser att de av utredningen föreslagna materiella för-&lt;br&gt;ändringarna i prövningssystemet på ett adekvat sätt har transformerats till&lt;br&gt;bindande handlingsnormer och infogats i gällande reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Kunskapsöverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till sitt förslag att införa tillståndsplikt för utländska samarbets-&lt;br&gt;avtal har utredningen även diskuterat möjligheten och lämpligheten av att&lt;br&gt;kontrollera och reglera olika former av kunskapsöverföring - frånsett upplå-&lt;br&gt;telse eller överlåtelse av tillverkningsrättigheter till utländsk part som redan&lt;br&gt;förutsätter tillstånd enligt utförsellagen - såsom teknisk rådgivning och an-&lt;br&gt;nat konsultarbete. Utredningen hänvisar till en tidigare utrednings (SOU&lt;br&gt;1987:8, Försvarsindustrins utlandsverksamhet) slutsats, att avgränsningssvå-&lt;br&gt;righeter och andra praktiska skäl talar emot en utvidgning av utförsellagens&lt;br&gt;bestämmelser till att även omfatta sådan verksamhet. Den nu aktuella utred-&lt;br&gt;ningen ansluter sig i allt väsentligt till den föregående utredningens resone-&lt;br&gt;mang härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen säger sig väl medveten om att en komplettering av reglerna&lt;br&gt;i detta hänseende skulle göra lagstiftningen mera heltäckande men påpekar&lt;br&gt;att möjligheterna att kringgå dem skulle vara betydande och att framför allt&lt;br&gt;avgränsningen av ett straffbart område skulle vara problematisk. Detta låter&lt;br&gt;sig enligt utredningen inte göra med erforderlig klarhet, vartill kommer att&lt;br&gt;ett fullständigt kontrollsystem lätt kan överskrida vad som normalt kan ac-&lt;br&gt;cepteras i en rättstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund härav avstår utredningen från att föreslå att kunskapsöverföring&lt;br&gt;underkastas ytterligare reglering i annan mån än som kan bli följden av en&lt;br&gt;eventuell utvidgning av krigsmaterielbegreppet i detta avseende. Utred-&lt;br&gt;ningen finner det dock angeläget att främst KMI uppmärksamt följer utveck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen och betonar önskvärdheten av att företagen rådgör med inspektionen&lt;br&gt;även i frågor som faller utanför det formellt reglerande området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal remissinstanser har specifikt berört dessa frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang pekar FOA på att den ökade andelen av s.k. dual&lt;br&gt;use-teknik samt av olika delsystem, komponenter och insatsvaror med s.k.&lt;br&gt;dubbel användning utgör andra exempel på avgränsningsproblem, som be-&lt;br&gt;rör regleringen av både samverkan och ren export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFVanser att utredningen inte nöjaktigt klargjort gränserna mellan olika&lt;br&gt;slag av kunskapsöverföring och efterfrågar närmare definitioner av begrepp&lt;br&gt;som produktunderlag, produktionsunderlag eller licens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarmyndigheten i Göteborg anser att en sådan reglering torde vara i&lt;br&gt;det närmaste ogörlig, främst på grund av att det förefaller svårt att etablera&lt;br&gt;en effektiv kontroll och möjligheterna att kringgå en reglering synes bety-&lt;br&gt;dande. Myndigheten påpekar också att det redan idag finns viss reglering på&lt;br&gt;området genom bestämmelserna i sekretesslagen och lagen om försvarshem-&lt;br&gt;ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Karlstad instämmer i utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning att kunskapsöverföring inte bör underkastas ytterligare reglering, bl.a.&lt;br&gt;med hänsyn till svårigheterna att avgränsa det straffbara området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Lagfäst exportförbud kompletterat med riktlinjer för&lt;br&gt;dispensgivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har efter ingående överväganden förordat att nuvarande ord-&lt;br&gt;ning, som innebär ett lagfäst förbud mot export av krigsmateriel kombinerat&lt;br&gt;med icke lagfästa riktlinjer för regeringens beslut om undantag från export-&lt;br&gt;förbudet, måste bibehållas. Utredningen har till stöd för sin uppfattning här-&lt;br&gt;vidlag bl.a framhållit, att regeringens politiska ansvar i dessa sammanhang&lt;br&gt;är av mer avgörande betydelse än det juridiska och att det politiska ansvaret&lt;br&gt;på detta sätt görs tydligare än om normerna för tillståndsgivning skulle info-&lt;br&gt;gas i själva lagtexten. Det måste enligt utredningen överlämnas till rege-&lt;br&gt;ringen att med ledning av inte alltför detaljerade riktlinjer ta ansvaret för att&lt;br&gt;utforma politiken på detta området under sedvanligt konstitutionellt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet av remissinstanserna har antingen framfört sitt uttryck-&lt;br&gt;liga gillande av bibehållandet av denna ordning eller förklarat sig icke ha&lt;br&gt;några erinringar däremot. CKF har dock - i anslutning till en till utredningen&lt;br&gt;fogad reservation - uttalat sig till förmån för lagfästning av kriterierna för&lt;br&gt;dispens från exportförbudet. Utförsellagen bör enligt förbundet komplette-&lt;br&gt;ras med kravet att dispenser inte får stå i strid med principerna och målen för&lt;br&gt;Sveriges utrikespolitik. Likaså har åklagarmyndigheten i Göteborg uttalat sin&lt;br&gt;sympati för en lagfästning av de av utredningen föreslagna två huvudkrite-&lt;br&gt;rierna för tillståndsgivning. Härigenom skulle man erhålla en lättillgänglig&lt;br&gt;bestämmelse med dignitet av lag, något som enligt åklagarmyndigheten på&lt;br&gt;ett bättre sätt än om kriterierna blott återfinns i motivuttalanden skulle&lt;br&gt;minska de oklarheter och den misstro som kan finnas på föreliggande om-&lt;br&gt;råde såväl inom som utom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dem som å andra sidan explicit uttalat sig till förmån för ett bibehål-&lt;br&gt;lande av den hittillsvarande ordningen - d.v.s lagfäst exportförbud kombine-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rat med riktlinjer som anger förutsättningarna för undantag från förbudet -&lt;br&gt;hör/öd, FOA, statsåklagarmyndigheten för speciella mål, regionåklagarmyn-&lt;br&gt;dighetema i Malmö och Karlstad, Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;och SF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA biträder utredningens principiella ståndpunkt vad gäller regelsyste-&lt;br&gt;mets utformning, d.v.s. lämpligheten av lagfäst tillståndsplikt för utförsel i&lt;br&gt;kombination med icke lagfästa riktlinjer för regeringens tillståndsgivning.&lt;br&gt;Anstalten anmärker på utredningens beskrivning av regelverket i termer&lt;br&gt;som ”principiellt förbud mot krigsmaterielexport” men med dispensmöjlig-&lt;br&gt;heter för regeringen. FOA påpekar i detta sammanhang att det för de flesta&lt;br&gt;lekmän torde råda en klar känslomässig nyansskillnad mellan uttrycken ”till-&lt;br&gt;ståndsplikt” och ”principiellt förbud”. FOA anser det olyckligt att man i den&lt;br&gt;allmänna debatten använder uttryck som leder tanken fel i dessa komplice-&lt;br&gt;rade och känsliga spörsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, som för några år sedan uttalade sig för att principerna för&lt;br&gt;tillståndsgivning åtminstone i sina huvuddrag skulle bli lagfästa, finner nu de&lt;br&gt;skäl övertygande som anförts av den aktuella utredningen mot en lagregle-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm är likaså ense med utredningen om att övervä-&lt;br&gt;gande skäl talar för att riktlinjerna inte lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Karlstad anför att det finns klara risker för&lt;br&gt;att lagfästa riktlinjer skulle kunna uppfattas som en rätt att få exportera va-&lt;br&gt;pen, när en affär synes falla under någon av riktlinjerna för tillstånd, och att&lt;br&gt;det är viktigt att regleringen inte är sådan att den bidrar till en sådan syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Reviderade riktlinjer för tillståndsgivning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit reviderade och något utvidgade riktlinjer till led-&lt;br&gt;ning för regeringens prövning av tillståndsärenden enligt utförsellagen. Till&lt;br&gt;nyheterna i detta förslag om framtida riktlinjer för dispensgivningen hör två&lt;br&gt;huvudkriterier, enligt vilka tillstånd till export av krigsmateriel eller annan&lt;br&gt;tillståndspliktig utlandssamverkan förutsätter 1) att den bedöms nödvändig&lt;br&gt;för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande&lt;br&gt;eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, och 2) att den inte står i strid&lt;br&gt;med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innebär de reviderade riktlinjerna bl.a. en strängare bedömning&lt;br&gt;av stater där kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer och av mot-&lt;br&gt;tagarländer som i strid med givna löften tillåtit vidareexport av svensk krigs-&lt;br&gt;materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av remissinstanserna ger sin anslutning till utredningens för-&lt;br&gt;slag till nya samlade riktlinjer för regeringens tillståndsgivning eller har inte&lt;br&gt;haft några erinringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FMVpåpekar att bibehållandet av en livskraftig svensk försvarsindustri är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starkt beroende av möjligheterna till utlandssamverkan, varför riktlinjerna&lt;br&gt;avseende förutsättningarna för dylik samverkan borde ges en mer positiv ut-&lt;br&gt;formning än som föreslagits i utredningen. I det första huvudkriteriet i de&lt;br&gt;nya riktlinjerna föreslår FMV mot denna bakgrund att uttrycket ”bedöms&lt;br&gt;nödvändig” byts ut mot ”bedöms angelägen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFV säger sig kunna acceptera de båda portalkriterier som inleder de för-&lt;br&gt;slagna nya riktlinjerna, under förutsättningen att deras tillämpning inte blir&lt;br&gt;alltför snäv. Vidare bör man enligt FFV ha i åtanke medborgarkommissio-&lt;br&gt;nens uppfattning om hur vidareexportfrågor lämpligen löses, nämligen med&lt;br&gt;beaktande av alla inblandade parters nationella lagstiftning och omständig-&lt;br&gt;heten att ett ensidigt hävdande av svensk lagstiftning skulle kunna göra sam-&lt;br&gt;arbete i det närmaste omöjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är RRV:s uppfattning att riktlinjerna för krigsmaterielexport så långt&lt;br&gt;som möjligt bör vara preciserade och entydiga. Krigsmaterielproducenterna&lt;br&gt;kan då lättare bedöma sannolikheten för att få tillstånd för en tilltänkt ex-&lt;br&gt;portaffär. Tydligare kriterier medför också enligt RRV att allmänheten&lt;br&gt;bättre än hittills kan förstå var gränserna går för tillåten export. I förläng-&lt;br&gt;ningen innebär detta att allmänhetens förtroende för försvarspolitiken och&lt;br&gt;krigsmaterielföretagen ökar samtidigt som motsättningar mellan svensk va-&lt;br&gt;penexport och svenska internationella fredssträvanden minskar. RRV anser&lt;br&gt;emellertid att utredningens förslag till ändringar i hittillsvarande riktlinjer&lt;br&gt;inte är så preciserade och entydiga som vore önskvärt. Bland annat hävdar&lt;br&gt;RRV att de båda föreslagna nya huvudkriterierna för tillståndsgivning bör&lt;br&gt;förtydligas, om de skall vara vägledande för tillståndsmyndighetens bedöm-&lt;br&gt;ningar. RRV påpekar att utredningen använt sig av uttrycket ”utlandssam-&lt;br&gt;verkan” i en vidare bemärkelse än som täcks av den föreslagna tillståndsplik-&lt;br&gt;ten. För att undvika tolkningssvårigheter borde enligt RRV de områden av&lt;br&gt;utlandssamverkan som är avsedda att undantas från tillståndsplikt anges i&lt;br&gt;riktlinjerna. RRV anser vidare att ”nödvändighetskriteriet”, dvs. det första&lt;br&gt;huvudkriteriet, kommer att bli svårtillämpbart på myndighetsnivå, om det&lt;br&gt;inte ges en mer preciserad innebörd. RRV finner det uppenbart att till-&lt;br&gt;ståndsprövning utifrån detta kriterium leder till ytterst intrikata allmänpoli-&lt;br&gt;tiska överväganden och kräver såväl lång framförhållning vad gäller försva-&lt;br&gt;rets framtida materielbehov som stor kunskap om förhållanden inom krigs-&lt;br&gt;materielindustrin, särskilt som utredningen inte anger några metoder för hur&lt;br&gt;sådana nödvändighetsbedömningar kan eller bör göras. Ett fruktbart tillvä-&lt;br&gt;gagångssätt skulle enligt RRV:s mening vara att härvid utgå från regeringens&lt;br&gt;prioriteringar såsom de uttrycks i ÖB:s perspektivplaner om försvarsmakten&lt;br&gt;och dess olika behovsnivåer. Riktlinjerna bör enligt RRV i så fall innehålla&lt;br&gt;en hänvisning till de instanser som KMI kan stödja sin nödvändighetsbedöm-&lt;br&gt;ning på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Karlstad understryker vikten av att regering-&lt;br&gt;ens ansvar görs tydligt och att motiven och förutsättningarna att ge dispenser&lt;br&gt;blir så klara som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att riktlinjerna bör kunna till-&lt;br&gt;lämpas i situationer som inte kan förutses i dag varför riktlinjerna inte bör&lt;br&gt;vara alltför detaljerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. krigsvetenskapsakademien anför likartade synpunkter och föreslår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uttrycket ”bedöms nödvändig för att tillgodose” ersätts av uttryck med&lt;br&gt;mer konstruktivt innehåll, t.ex. ”bedöms främja”. Akademien anser att en&lt;br&gt;bokstavlig tolkning av det första huvudkriteriet i den av utredningen före-&lt;br&gt;slagna formuleringen skulle kunna omöjliggöra såväl export som annan ut-&lt;br&gt;landssamverkan. Akademien undrar hur nödvändigheten skall bedömas och&lt;br&gt;i vilket tidsperspektiv bedömningen skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSKF anser, att de av utredningen föreslagna båda övergripande export-&lt;br&gt;kriterierna inte kan godtas och därför bör slopas. Med utgångspunkt i det&lt;br&gt;första huvudkriteriet ställer sig SSKF frågan, vad som avses med försvarets&lt;br&gt;behov och om materiel och kunnande också avser underrättelsetjänsten. En-&lt;br&gt;ligt SSKF blir det uppenbara svårigheter för regeringen att bedöma vad som&lt;br&gt;inte är nödvändiga eller önskvärda behov. Det mesta som bedöms nödvän-&lt;br&gt;digt för att bevara den svenska försvarsindustrin kan rymmas inom detta kri-&lt;br&gt;terium. Det andra huvudkriteriet betecknas av SSKF som otydligt och knap-&lt;br&gt;past ägnat att tillföra restriktivitet, med mindre ovillkorliga förbud tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse säger sig icke helt övertygad om att den av&lt;br&gt;utredningen föreslagna nya formuleringen av riktlinjerna är tillräckligt pre-&lt;br&gt;cis för att kunna eliminera en alltför generös tillämpning. Styrelsen yrkar i&lt;br&gt;detta sammanhang på en regel, enligt vilken svensk vapenexport endast bör&lt;br&gt;ske till demokratiska stater vars militärmakt ej befinner sig utanför det egna&lt;br&gt;landets gränser, med undantag av dels trupper i FN-tjänst, dels trupper som&lt;br&gt;finns stationerade i annat demokratiskt land efter överenskommelse med&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samma tilläggskriterium föreslås av Kristna fredsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Försvarsindustriföreningen riktar kritik mot det första av de före-&lt;br&gt;slagna två nya huvudkriterierna i riktlinjerna. Föreningen finner det an-&lt;br&gt;märkningsvärt att utredningen ställt sig bakom denna nya riktlinje för rege-&lt;br&gt;ringens prövning av all utlandssamverkan. En bokstavlig tillämpning av ifrå-&lt;br&gt;gavarande huvudkriterium skulle enligt föreningen omöjliggöra en stor del&lt;br&gt;av den svenska försvarsindustrins export av krigsmateriel och annan utlands-&lt;br&gt;samverkan. Enligt föreningens bestämda uppfattning måste detta kriterium&lt;br&gt;antingen utgå ur regelverket eller modifieras genom att uttrycket ”bedöms&lt;br&gt;nödvändig för att tillgodose” byts ut mot ”bedöms främja” eller ”bedöms&lt;br&gt;önskvärd för att tillgodose”. Enligt försvarsindustriföreningens uppfattning&lt;br&gt;skulle nämligen ett införande av det föreslagna kriteriet på längre sikt allvar-&lt;br&gt;ligt äventyra överlevnaden för huvuddelen av svensk försvarsindustri till&lt;br&gt;följd av att den skulle omöjliggöra många utländska engagemang, som lång-&lt;br&gt;siktigt är till godo för försvaret och försvarsindustrin men som kortsiktigt&lt;br&gt;inte kan anses strikt nödvändiga (enligt uttryckssättet i den föreslagna re-&lt;br&gt;geln), eftersom behovet vid tidpunkten för prövningen ännu inte avspeglas i&lt;br&gt;försvarets materielplaner. Ett införande av detta kriterium skulle enligt för-&lt;br&gt;svarsindustriföreningen kortsiktigt också hindra svensk försvarsindustri från&lt;br&gt;att förbättra sin ekonomi genom att ta i anspråk tillfälligt underutnyttjade&lt;br&gt;resurser med tillverkning och utveckling av materiel, som det svenska för-&lt;br&gt;svaret ännu inte har för avsikt att anskaffa i samma eller liknande utförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Mottagarländer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFV ansluter sig i princip till utredningens restriktiva inställning till till-&lt;br&gt;ståndsgivning avseende länder som sedan länge inte godkänts som mottagar-&lt;br&gt;länder. Ä andra sidan bör enligt FFV:s mening ett land inte vara diskvalifice-&lt;br&gt;rat som köpare enbart på grund av att det under lång tid inte mottagit leve-&lt;br&gt;ranser från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till det sist återgivna förslaget rörande stat som utan tillstånd&lt;br&gt;vidare exporterat svensk krigsmateriel gör kammarrätten i Stockholm påpe-&lt;br&gt;kandet, att den principen inte bör tillämpas om det - exempelvis som följd&lt;br&gt;av ett regimskifte - inte längre behöver befaras, att landet i fråga skulle bryta&lt;br&gt;mot ett åtagande gentemot den svenska regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FPK ansluter sig helt och hållet till utredningens förslag, att en stat som&lt;br&gt;utan tillstånd vidareexporterat krigsmateriel i princip inte vidare skall&lt;br&gt;komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Följdleveranser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFVhar noterat utredningens synpunkter på följdleveranser av reservdelar&lt;br&gt;och ammunition med tillfredställelse. Dock anser FFV att vissa underhålls-&lt;br&gt;tjänster bör jämställas med dylika följdleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSKF säger sig inte kunna acceptera utredningens förslag i de reviderade&lt;br&gt;riktlinjerna vad beträffar följdleveranser. SSKF betecknar förslaget som en&lt;br&gt;liberalisering av gällande riktlinjer, som kan leda till att Sverige mer än nu&lt;br&gt;dras in i andra länders stridigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSU säger sig heller inte kunna biträda utredningens förslag om riktlinjer&lt;br&gt;avseende följdleveranser. SSU ifrågasätter också denna riktlinjes förenlighet&lt;br&gt;med Haag-konventionens neutralitetsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freds- och skiljedomsföreningen vill att hela det stycke i förslaget till revi-&lt;br&gt;derade riktlinjer som handlar som s.k. följdleveranser (reservdelar, ammu-&lt;br&gt;nition m.m.) stryks. Stycket om följdleveranser beskrivs som en mycket all-&lt;br&gt;varlig liberalisering av den svenska vapenexportpolitiken, som om den ge-&lt;br&gt;nomförs, kommer att öka Sveriges bidrag till krig runtom i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Mänskliga rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) ironiserar i sitt yttrande&lt;br&gt;över förslaget till skärpning av ifrågavarande villkorliga exportförbud för&lt;br&gt;stater där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter före-&lt;br&gt;kommer och säger sig utgå ifrån att den nya formuleringen innebär att ingen&lt;br&gt;export av något slag till sådan stat skall förekomma, dvs. att ingen åtskillnad&lt;br&gt;görs mellan krigsmateriel och exempelvis livsmedel. Export av livsmedel kan&lt;br&gt;enligt organisationens yttrande vara av större värde än vapen när det gäller&lt;br&gt;att konservera en regim som brutalt undertrycker mänskliga rättigheter. En-&lt;br&gt;ligt SACO:s mening bör man därför inte generellt koppla samman vapenex-&lt;br&gt;port med frågan om mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Freds- och skiljedomsföreningen välkomnar de reviderade riktlin-&lt;br&gt;jernas skärpta formulering beträffande export till länder som kränker&lt;br&gt;mänskliga rättigheter men betonar att det som följd härav också måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma till en reell skärpning i fråga om ländervalet. Indonesien och Singa-&lt;br&gt;pore betecknas av föreningen som exempel på länder där omfattande och&lt;br&gt;grova kränkningar förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,5 Sambandet mellan krigsmaterielexport och det svenska försvarets egna&lt;br&gt;behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det nära samband som enligt utredningen bör råda mellan krigsmateriel-&lt;br&gt;exporten och det svenska försvarets egna behov på kortare eller längre sikt&lt;br&gt;har några instanser yttrat sig mer utförligt. Detsamma gäller uttalandet i ut-&lt;br&gt;redningen att någon utveckling eller tillverkning av krigsmateriel, som är in-&lt;br&gt;riktad enbart på utländska marknader, inte bör förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt FMV:s uppfattning finns idag ingen onödig utvecklingskapacitet&lt;br&gt;inom den svenska försvarsindustrin, men ändå måste en långsiktig anpass-&lt;br&gt;ning ske till framtida försvarsekonomiska förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFVsäger sig länge ha arbetat i enlighet med de av utredningen framförda&lt;br&gt;grundsatserna, att den krigsmaterieltillverkade industrin inte bör vara större&lt;br&gt;än som är säkerhets- och försvarspolitiskt motiverat och att någon utveckling&lt;br&gt;och tillverkning enbart inriktad på utländska marknader sålunda inte bör&lt;br&gt;förekomma. FFV är därför berett att acceptera principen, men endast under&lt;br&gt;förutsättningen att inte ett alltför snävt betraktelsesätt blir vägledande för&lt;br&gt;tillståndsgivningen. Inte enbart materiel upptagen i försvarets fastställda an-&lt;br&gt;skaffningsplaner bör enligt FFV sålunda utgöra förutsättning för exporttill-&lt;br&gt;stånd. Vid sidan om beslutad anskaffning måste det kunna ligga i försvaiets&lt;br&gt;intresse att viss materiel utvecklas och/eller tillverkas för export. Det&lt;br&gt;svenska försvaret kan ju vilja ha en beredskap för att sådan materiel senare&lt;br&gt;blir upptagen i planerna eller anse att viss verksamhet och förkovran inom&lt;br&gt;ett produktområde senare kan komma försvaret till godo beträffande samma&lt;br&gt;eller likartad produkt. FFV önskar i sammanhanget också betona att en allt-&lt;br&gt;för restriktiv svensk behandling av utvecklingsuppdrag från utlandet kan&lt;br&gt;medföra en motsvarande behandling av dylika uppdrag i motsatt riktning,&lt;br&gt;varigenom risk för isolering av svensk försvarsindustri skulle uppstå. FFV&lt;br&gt;framhåller vidare att ammunitionsindustrins betydelse för produktion i kris-&lt;br&gt;och kristider är stor och att industrin så tidigt som möjligt bör få klara besked&lt;br&gt;om de verksamhetsgrenar som prioriteras av staten i dess egenskap av bestäl-&lt;br&gt;lare. FFV understryker också att när det talas om det svenska försvarets be-&lt;br&gt;hov, så är det dess behov i såväl fred som kris och krig som avses. Det är&lt;br&gt;enligt FFV med andra ord kris- och krigsproduktionen som blir storleksnor-&lt;br&gt;merande även för försvarindustrins utlandssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV erinrar om att utredningen i sina direktiv anmodats att även över-&lt;br&gt;väga om exportbehovet med hänsyn till det svenska försvarets intressen är&lt;br&gt;större eller mindre beträffande olika materielkategorier men anser att utred-&lt;br&gt;ningen avstått från att göra sådana bedömningar. Enligt RRV hade en sådan&lt;br&gt;analys varit värdefull, eftersom ett av de föreslagna huvudkriterierna bland&lt;br&gt;annat går ut på att exporten skall bedömas nödvändig för det egna försvarets&lt;br&gt;behov. RRV anser det möjligt att dra vissa slutsatser redan av de i utred-&lt;br&gt;ningen framlagda statistiska uppgifterna. Verket ser i dessa två trender, som&lt;br&gt;på sikt kan innebära att värdet av att upprätthålla en inhemsk försvarsindu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stri av beredskapsskäl minskar. Dels har försvarsindustrins export ökat både&lt;br&gt;generellt och som andel av företagens totala produktion, dels har importan-&lt;br&gt;delen för både förvarsindustrin och försvaret ökat över en längre tidsperiod,&lt;br&gt;vartill kommer att exportandelarna i hög grad varierar mellan olika katego-&lt;br&gt;rier av krigsmateriel. Om svensk försvarsindustri alltmer exporterar sin pro-&lt;br&gt;duktion samtidigt som försvaret och försvarsindustrin alltmer blir beroende&lt;br&gt;av utländska komponenter, kan man enligt RRV ifrågasätta om det finns nå-&lt;br&gt;got samband mellan försvarets behov och krigsmaterielexporten. Om dessa&lt;br&gt;trender fortsätter, måste det föreligga särskilda utrikespolitiska förhållanden&lt;br&gt;för att motivera en inhemsk försvarsindustri på nuvarande nivå, framhåller&lt;br&gt;RRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Utveckling inriktad enbart på utländska marknader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens konstaterande, att någon utveckling och tillverkning enbart&lt;br&gt;inriktad på utländska marknader inte bör få förekomma, har föranlett vissa&lt;br&gt;kritiska påpekanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA anser att detta uttalande från utredningen kan leda till allvarliga&lt;br&gt;missförstånd och därför behöver omformuleras. Om t.ex. en viktig svensk&lt;br&gt;kompetens riskerar att gå förlorad men kan vidmakthållas genom att berörd&lt;br&gt;industri går in som underleverantör till ett ”godkänt” lands försvarsindustri&lt;br&gt;i ett av dess projekt, så bör detta enligt FOA:s tolkning av utredningens&lt;br&gt;egentliga intentioner ändå vara tillåtet. En mera adekvat formulering hade&lt;br&gt;därför enligt FOA varit: ”Andra kompetenser och resurser för utveckling&lt;br&gt;och produktion av krigsmateriel än de som bör finnas för den svenska för-&lt;br&gt;svarsmaktens behov och därför inriktade på enbart utländska marknader bör&lt;br&gt;sålunda inte förekomma.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Krigsvetenskapsakademien anmärker på nu ifrågavarande utta-&lt;br&gt;lande i utredningsbetänkandet och påpekar att endast i undantagsfall, och&lt;br&gt;då oftast mindre utvecklade länder, godtar mottagarlandet utan vidare en&lt;br&gt;befintlig konstruktion eller produkt. Anpassningar måste då göras till förhål-&lt;br&gt;landena hos köparen. Regelsystemet och tillämpningarna måste därför en-&lt;br&gt;ligt akademiens mening kunna medge sådant som anpassningar, vidareut-&lt;br&gt;veckling och utveckling av nya generationer av svenska lösningar i syfte att&lt;br&gt;tillmötesgå mottagarlandets önskemål eller krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO anser att det ligger en riskabel motsägelse i den nu aktuella utred-&lt;br&gt;ningstesen. Organisationen frammanar antagandet att ett vänskapligt och&lt;br&gt;stabilt land - såsom ett nordiskt grannland - vill uppdra åt svensk försvarsin-&lt;br&gt;dustri att utveckla och producera ett nytt vapensystem, som Sverige under&lt;br&gt;överskådlig tid inte har råd med eller kortsiktigt behov av. Genom att avstå&lt;br&gt;från en sådan eventuell beställning, skulle vårt land kunna gå miste om möj-&lt;br&gt;ligheterna att vidmakthålla kompetens som i ett senare skede kan behövas,&lt;br&gt;påpekar SACO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsindustri föreningen anser att ett anammande av utredningsuttalan-&lt;br&gt;det på denna punkt i många fall skulle kunna leda till att industrin inte kan&lt;br&gt;utnyttja teknologiskt kunnande och produktionsresurser i svenska och ut-&lt;br&gt;ländska projekt för att få ett effektivare resursutnyttjande och därigenom&lt;br&gt;inte kunna minska det svenska försvarets kostnader, och det också i relation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till länder vars politik i alla avseenden kan stödjas av den svenska rege-&lt;br&gt;ringen. I det aktuella och för försvarsindustrin besvärliga läget borde enligt&lt;br&gt;föreningens mening vaije tillfälle att få ekonomisk och teknisk stöttning från&lt;br&gt;utlandet prövas i en klart positiv anda, och inte i den negativa anda som ut-&lt;br&gt;redningsbetänkandet på denna punkt ger uttryck för. Föreningen hemställer&lt;br&gt;därför att utredningsuttalandet i fråga inte tas med i kommande regerings-&lt;br&gt;förslag eller att det ersätts av följande formulering: ”Utveckling och tillverk-&lt;br&gt;ning enbart inriktad på utländska marknader bör sålunda förekomma endast&lt;br&gt;då detta främjar det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande&lt;br&gt;eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd.” Föreningen anser det vidare&lt;br&gt;viktigt att regeringen gör totalbedömningar som inbegriper såväl mottagar-&lt;br&gt;landets som den exporterande industrins situation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Villkor för export eller vidareexport från&lt;br&gt;samarbetslandet till tredje land vid samarbetsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sitt förslag till reviderade riktlinjer för tillståndsgivning i&lt;br&gt;enlighet med utförsellagens undantagsbestämmelser fogat ett avslutande av-&lt;br&gt;snitt, avseende export till tredje land av materiel som utgör produkter av&lt;br&gt;samarbetsavtal med försvarsindustri i annat land för gemensam utveckling&lt;br&gt;eller tillverkning av krigsmateriel. Enligt förslaget bör en huvudprincip vara&lt;br&gt;att sådan export av gemensamt utvecklad eller producerad materiel inte får&lt;br&gt;ske i strid med riktlinjerna för export från Sverige. Undantag kan dock göras&lt;br&gt;i den mån svensk materiel ingår endast i ringa omfattning eller i övrigt inte&lt;br&gt;är ägnad att påverka slutproduktens egenskap av utländsk. Efter omständig-&lt;br&gt;heterna kan dock export till tredje land även i övrigt medges inom ramen för&lt;br&gt;samarbetslandets exportregler, om det föreligger ett starkt svenskt försvars-&lt;br&gt;politiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd och det uppställs som&lt;br&gt;en förutsättning från motpartens sida att viss utförsel får ske från samarbets-&lt;br&gt;landet. När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare samarbete&lt;br&gt;bör enligt samma förslag till reviderade riktlinjer en regeringsöverkommelse&lt;br&gt;träffas mellan Sverige och samarbetslandet, efter hörande av utrikesnämn-&lt;br&gt;den. Ett avsevärt antal remissinstanser har yttrat sig över denna vidareex-&lt;br&gt;portaspekt av ett samarbetsavtal mellan svensk och utländsk försvarsindu-&lt;br&gt;stri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom inledningsvis återgetts har såväl riksåklagaren (RÅ) som region-&lt;br&gt;åklagarmyndigheten i Karlstad betecknat det som angeläget att export eller&lt;br&gt;reexport från samarbetsland till tredje land blir noga reglerade i samarbets-&lt;br&gt;avtal. Båda instanserna har också ansett det motiverat att ett åläggande&lt;br&gt;övervägs för berörda svenska företag att underrätta regeringen i fall av even-&lt;br&gt;tuella misstankar om att motparten inte följer samarbetsavtalets förpliktel-&lt;br&gt;ser beträffande export eller reexport av samproducerad materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFV säger sig inte kunna godta utredningens synsätt som gör åtskillnad&lt;br&gt;mellan materiel av svenskt ursprung och materiel som visserligen har ut-&lt;br&gt;ländskt ursprung men som är resultatet av ett gemensamt utvecklingsarbete.&lt;br&gt;Det är enligt FFV svårt att därvidlag se någon principiell skillnad. Inte heller&lt;br&gt;finner FFV det acceptabelt, att svensk materiel skulle få vidarelevereras&lt;br&gt;utan hänsyn till svenska restriktioner endast i de fall det föreligger ett starkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarspolitiskt intresse av att samarbete kommer till stånd. De länder som&lt;br&gt;missgynnas enligt denna inskränkning kan enligt FFV känna sig diskrimine-&lt;br&gt;rade. I den mån den svenska regeringen har synpunkter på samarbetslandets&lt;br&gt;val av mottagarlandet, bör i förekommande fall en regeringsöverkommelse&lt;br&gt;omfatta bestämmelser härom, framhåller FFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län gör gällande att det kan bli ett hinder för att i&lt;br&gt;framtiden åstadkomma önskvärd samarbetsprojekt, om man i fall där upp-&lt;br&gt;hovsrätten blir gemensam med företag i annat land insisterar på att svenska&lt;br&gt;försäljningsregler skall följas av den utländska parten. De av utredningen&lt;br&gt;anförda samarbetsexemplen, hämtade från Indien- och Australien-avtalen,&lt;br&gt;avser snarare ett utnyttjande i utlandet av redan framtaget svenskt system-&lt;br&gt;kunnande. Enligt länsstyrelsen mening skulle det i och för sig vara till fördel&lt;br&gt;om en distinktion mellan olika avtalstyper kunde komma till uttryck i lagen,&lt;br&gt;men anser att med lagens principiella uppbyggnad låter sig detta svårligen&lt;br&gt;göras. Det skulle emellertid vara av värde om det i motiveringen i en kom-&lt;br&gt;mande proposition fördes ett resonemang härom, till stöd för framtida rege-&lt;br&gt;ringars bedömningar, fortsätter länsstyrelsen i Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSKF redovisar en allmänt restriktiv inställning till utlandssamverkan och&lt;br&gt;accepterar inte utredningens utgångspunkt att export och övrig samverkan&lt;br&gt;inte kan undvaras. Förbundet motsätter sig därför att de svenska reglerna&lt;br&gt;görs generösare i stället för mer restriktiva. Liksom SSU vill SSKF erinra&lt;br&gt;om att Sverige på senare år ingått samarbetsavtal med ett flertal länder som&lt;br&gt;exporterar vapen till länder som inte godkänns för svensk krigsmaterielex-&lt;br&gt;port. SSKF säger bestämt nej till en ”gummiparagraf’ som möjliggör export&lt;br&gt;till för Sverige helt oacceptabla länder. Om samproduktion överhuvudtaget&lt;br&gt;är nödvändig, måste enligt SSKF:s mening svensk lagstiftning gälla även vi-&lt;br&gt;dareexport från det samproducerande landet. Om utlandssamverkan be-&lt;br&gt;döms som nödvändig, föreslår SSKF att dylikt samarbete söks med de neu-&lt;br&gt;trala och alliansfria staterna och de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FPK kan heller inte acceptera frånsteg från de svenska exportriktlinjerna&lt;br&gt;när det gäller krigsmateriel som utvecklats tillsammans med annat land. FPK&lt;br&gt;avvisar inte helt tanken på samarbete med utlandet vad beträffar utveckling&lt;br&gt;av krigsmateriel, men i sådana fall bör avtal träffas som överensstämmer&lt;br&gt;med de svenska utförselriktlinjerna. FPK säger sig heller inte kunna accep-&lt;br&gt;tera att samarbetsavtal skall kunna komma till stånd primärt för att garan-&lt;br&gt;tera leveranssäkerhet även i händelse av att samarbetslandet råkar i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad SSU framhåller, bör det vara ett absolut krav att sådan export&lt;br&gt;regleras i avtal mellan samarbetslandet och Sverige och att den svenska ut-&lt;br&gt;gångspunkten då skall vara att de svenska riktlinjerna för vapenexport skall&lt;br&gt;gälla. Utredningens förslag om att det i vissa fall bör vara möjligt att tillåta&lt;br&gt;dylik export i enlighet med samarbetslandets egna exportregler bör enligt&lt;br&gt;SSU bestämt avvisas. En sådan ”tuggummiparagraf’ kan enligt förbundet&lt;br&gt;innebära att nästan samtliga svenska regler för vapenexport sätts ur spel. Ut-&lt;br&gt;vecklingssamarbete sker idag bl.a. i USA, Storbritannien, Frankrike och&lt;br&gt;Västtyskland, och om utredningen förslag genomförs, skulle samproducerad&lt;br&gt;krigsmateriel kunna exporteras till länder som Sydkorea, Egypten, Israel,&lt;br&gt;Irak och Saudiarabien, länder som enligt svenska regler är helt uteslutna,&lt;br&gt;framhåller SSU, som motsätter sig att reglerna för utlandssamverkan görs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre restriktiva. Regeringen bör enligt SSU i stället verka för hårdare reg-&lt;br&gt;ler, med målsättningen att minimera sådan samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikyrkorådet och De fria kristna samfundens råd avstyrker med bestämd-&lt;br&gt;het undantagsregeln, som enligt dem skulle ge en möjlighet att från svensk&lt;br&gt;synpunkt angelägna vapensystem som utvecklats i samarbete med ett annat&lt;br&gt;land skulle kunna exporteras enligt detta lands regler, utan hänsyn till&lt;br&gt;svenska bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Kyrkans centralstyrelse påtalar den undantagsregel som återfinns i&lt;br&gt;utredningens förslag till nya riktlinjer, vad beträffar export från ett samar-&lt;br&gt;betsland till tredje land. Styrelsen konstaterar att de försvarspolitiska intres-&lt;br&gt;serna i så fall skulle få en oacceptabel övervikt över de utrikespolitiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKSF vänder sig emot att samarbetsprojekt med andra länders försvarsin-&lt;br&gt;dustrier i vissa fall skall kunna leda till export till tredje land som inte över-&lt;br&gt;ensstämmer med de svenska exportreglerna. SKSF kan inte finna en sådan&lt;br&gt;ordning godtagbar och avstyrker utredningens förslag på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freds- och skiljedomsföreningen vill att de båda meningar stryks som i de&lt;br&gt;nya riktlinjernas avsnitt om samarbetsavtal skulle medge undantag från vad&lt;br&gt;som gäller vid export från Sverige. Fältet skulle enligt föreningen härigenom&lt;br&gt;lämnas fritt för en omfattande vidareexport av svensk krigsmateriel. För-&lt;br&gt;eningen räknar upp de främsta samarbetsländerna för svensk försvarsindu-&lt;br&gt;stri och hävdar att de flesta av dessa exporterar merparten av sin krigsmate-&lt;br&gt;riel till stater som är förbjudna för svensk vapenexport. Föreningen säger&lt;br&gt;nej till alla former av vidareexport av svensk krigsmateriel till stater som är&lt;br&gt;stängda för direkt svensk export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristna fredsrörelsen säger sig vilja rikta sin allvarligaste kritik mot det un-&lt;br&gt;dantag från huvudriktlinjerna för svensk vapenexport som utredningen före-&lt;br&gt;slår vid export från samarbetsland i anledning av ett samarbetsavtal. Det&lt;br&gt;föreslagna undantaget skulle enligt rörelsen göra övriga restriktioner verk-&lt;br&gt;ningslösa och kosmetiska till sin natur och öka förutsättningarna för export&lt;br&gt;till länder som Sverige idag inte tillåter export till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet tar&lt;br&gt;likaså bestämt avstånd från utredningens förslag om möjlighet till undantag&lt;br&gt;i vissa fall från regeln om att de svenska riktlinjerna i princip skall gälla även&lt;br&gt;vid export från samarbetsland till tredje land av samproducerad materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsindustriföreningen påpekar i sitt yttrande att utländska samar-&lt;br&gt;betspartners normalt redan i inledningsskedet av diskussionerna om gemen-&lt;br&gt;sam utveckling och tillverkning kräver att en eventuell export till tredje land&lt;br&gt;skall regleras enligt bestämmelserna i samarbetslandet. Föreningen hävdar&lt;br&gt;mot denna bakgrund att det skulle vara förödande för industrin om alltför&lt;br&gt;snäva samarbetsvillkor skulle omöjliggöra utlandssamverkan och därmed&lt;br&gt;leda till en isolering av svensk försvarsindustri. Därför bör enligt föreningens&lt;br&gt;mening en samlad bedömning, som även omfattar eventuell export till tredje&lt;br&gt;land, göras för varje enskilt samarbetsavtal i samband med regeringens pröv-&lt;br&gt;ning därav.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Folkrättsliga erinringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den till utrikesdepartementet knutna folkrättsdelegationen, som har till&lt;br&gt;uppgift att förbereda svenska initiativ på den internationella humanitära rät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens område samt fylla en rådgivande funktion på nedrustningsområdet, har&lt;br&gt;i sitt yttrande anmärkt på att utredningsbetänkandet enligt delegationens&lt;br&gt;mening alltför knapphändigt och onöjaktigt utrett de neutralitetsrättsliga&lt;br&gt;reglerna och folkrättsliga restriktionerna för export av krigsmateriel. De&lt;br&gt;folkrättsliga krav som ställs på en neutral stats vapenexport i krig, exempel-&lt;br&gt;vis i samband med statligt understödda samarbetsprojekt eller vad gäller&lt;br&gt;kravet på likformig behandling av krigförande parter, har enligt delegatio-&lt;br&gt;nen inte blivit utredda, ej heller den i detta sammanhang viktiga distinktio-&lt;br&gt;nen mellan privat och statlig krigsmaterielexport eller den folkrättsliga av-&lt;br&gt;gränsningen av krigsmaterielexport. Folkrättsdelegationen erinrar vidare&lt;br&gt;om att utredningen förbigått, att FN-stadgans förbud mot våld i de interna-&lt;br&gt;tionella relationerna allt sedan år 1945 stått för ett ovillkorligt hinder för va-&lt;br&gt;penexport till stat som, enligt vad säkerhetsrådet fastställt, begår aggression.&lt;br&gt;Konsekvenserna av denna FN-stadgans folkrätt för statligt utfärdande leve-&lt;br&gt;ransgarantier i fall av krig har enligt delegationen inte blivit utredda. Folk-&lt;br&gt;rättsdelegationen finner det beklagligt att utredningsbetänkandet inte om-&lt;br&gt;fattar en modern utvärdering av folkrättens roll i sammanhanget, även om&lt;br&gt;den bristande analysen i detta hänseende enligt delegationen knappast torde&lt;br&gt;ha påverkat utredningens slutsatser och förslag. Mot denna bakgrund utgår&lt;br&gt;delegationen ifrån att regeringen under propositionsarbetet närmare be-&lt;br&gt;handlar och prövar de frågeställningar som är relevanta i ett folkrättsligt per-&lt;br&gt;spektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också folkrättsforskaren Pål Wrange har i sitt enskilda yttrande kritiserat&lt;br&gt;utredningens folkrättsliga undersökning för att vara alltför kortfattad och&lt;br&gt;bristfällig. Han anser att det i de föreslagna reviderade riktlinjerna borde ha&lt;br&gt;lagts till ett fjärde ovillkorligt exporthinder, nämligen beträffande stat som&lt;br&gt;begått aggressionshandling, samt att utredningen borde ha företagit en nog-&lt;br&gt;grann folkrättslig undersökning om var gränsen mellan privat och statlig&lt;br&gt;krigsmaterielexport till länder i krig går. Särskilt borde man enligt Wrange&lt;br&gt;därvid ha granskat de leveransgarantier som ofta förekommer i samband&lt;br&gt;med samarbetsavtal med utländsk part.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Omställning till civil produktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har - med stöd i en specialstudie kring överensstämmelser och&lt;br&gt;skiljaktigheter mellan militär och civil industriproduktion - diskuterat förut-&lt;br&gt;sättningarna för en omställning av försvarsindustrin till civil tillverkning och&lt;br&gt;därvid konstaterat att den från sina utgångspunkter inte har anledning att&lt;br&gt;närmare diskutera en fullständig nedläggning av försvarsindustrin, dvs. en&lt;br&gt;permanent omställning. Utredningen har vidare funnit att - med hänsyn till&lt;br&gt;försvarsindustrins särdrag - minskad produktion som följd av variationer i&lt;br&gt;det svenska försvarets upphandling eller bortfall av export endast i begrän-&lt;br&gt;sad mån kan mötas genom alternativ civil produktion. Utredningen under-&lt;br&gt;stryker att staten, som ende inhemske köparen och som tillståndsgivare när&lt;br&gt;det gäller export och annan utlandssamverkan, har ett särskilt ansvar för ut-&lt;br&gt;vecklingen inom försvarsindustrin, bl.a. vad gäller sysselsättningen. Staten&lt;br&gt;måste därför ha god beredskap att gå in med tillräckligt omfattande åtgärder&lt;br&gt;av arbetsmarknads-, utbildnings-, industri- och regionalpolitiskt slag, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättningsproblem skulle uppstå. Utredningen ställer sig således inte&lt;br&gt;bakom tanken på att söka få till stånd en omställning av försvarsindustrin på&lt;br&gt;administrativ väg, genom t.ex. omställningsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en reservation till utredningsbetänkandet har en ledamot av utredningen&lt;br&gt;föreslagit att dylika omställningsfonder inrättas som stöd för de företag och&lt;br&gt;orter, där exporten har stor betydelse, vidare att en viss procentsats på vär-&lt;br&gt;det av företagens krigsmaterielexport avsätts till fonderna och att statens an-&lt;br&gt;svar manifesteras genom ett kraftigt budgetanslag till desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA framhåller att möjligheterna att blanda och/eller varva civil och mili-&lt;br&gt;tär produktion i framtiden kan tänkas bli större än som framgår av betänkan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFV instämmer i utredningens konstaterande att alternativproduktion&lt;br&gt;inte löser problemet med tillfälligt bortfallande tillverkning. Däremot finns&lt;br&gt;det enligt FFV åtskilliga exempel på såväl lyckade som mindre lyckade per-&lt;br&gt;manenta omställningar till civil produktion. Svårigheterna att satsa på civil&lt;br&gt;produktion jämsides med en militär dylik är enligt FFV stora, och i den mån&lt;br&gt;sådana satsningar lyckats har detta haft sin grund i att tillverkningen i fråga&lt;br&gt;avskiljts och överförts till en redan existerande civil företagsdel. Alternativt&lt;br&gt;har en civil industri startats med produkten i fråga som utgångspunkt. I lik-&lt;br&gt;het med utredningen finner FFV tanken på särskilda omställningsfonder&lt;br&gt;olämplig. Att för sådant ändamål öka exportpriserna skulle enligt FFV ytter-&lt;br&gt;ligare minska en redan hårt ansträngd konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet redovisar som sin erfarenhet, att utländsk industri ofta visar&lt;br&gt;stort intresse för den teknik och utveckling i Sverige som även omfattar&lt;br&gt;krigsmateriel. Rådet framhåller vidare att avgränsningen mellan militära&lt;br&gt;resp, civila teknik- och tillämpningsområden inte alltid är iätt att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län delar utredningens uppfattning att staten&lt;br&gt;har ett särskilt ansvar för utvecklingen inom försvarsindustrin och därför&lt;br&gt;måste ha beredskap för att vidta nödvändiga åtgärder, om sysselsättningen&lt;br&gt;hos sådana företag hotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län vill på motsvarande sätt markera sta-&lt;br&gt;tens ansvar för att finna alternativ sysselsättning, om försvarsindustrins pro-&lt;br&gt;duktion minskar, och vikten av att staten har god beredskap för att gå in med&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län instämmer i utredningens bedömning att det&lt;br&gt;är omöjligt att bibehålla en kvalitativt högstående försvarsindustri i händelse&lt;br&gt;av ett ovillkorligt förbud mot utlandssamarbete och handel med krigsmate-&lt;br&gt;riel. Ett dylikt förbud skull få stora konsekvenser för regionen och främst då&lt;br&gt;för Kockums Marine AB. Länsstyrelsen föreslår att utredningen komplette-&lt;br&gt;ras med en analys av möjligheterna för civila företag att också utveckla och&lt;br&gt;producera viss försvarsmateriel, exempelvis fordon och vapenbärare, samt&lt;br&gt;att särskilda tekniköverföringsinstitut inrättas i landet för att dra bättre nytta&lt;br&gt;av försvarsindustrien teknik och produktutveckling i den civila produktio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också länsstyrelsen i Örebro län delar utredningens uppfattning om sta-&lt;br&gt;tens särskilda ansvar för bl.a. sysselsättningen inom försvarsindustrin och&lt;br&gt;påpekar att nedskärningarna hittills drabbat Karlskogaregionens näringsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket hårt, trots aktiva insatser från AB Bofors att satsa på civil produk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska kyrkans centralstyrelse bör samhället tillsammans med be-&lt;br&gt;rörda företag utarbeta konkreta handlingsalternativ för en omställning från&lt;br&gt;militär till civil produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO pekar i sitt yttrande på risken för oönskade tröskeleffekter vad gäl-&lt;br&gt;ler möjligheterna att rekrytera kompetenta ingenjörsresurser, när försvars-&lt;br&gt;industrin skall anpassas till nya kapacitetsnivåer. SACO anser att försvarsin-&lt;br&gt;dustrin redan idag balanserar på en farligt låg nivå vad beträffar exempelvis&lt;br&gt;civilingenjörers rörlighet på arbetsmarknaden och att ytterligare minsk-&lt;br&gt;ningar av försvarsindustrin kan få förödande effekter för dess kompetens-&lt;br&gt;nivå. SACO saknar analyser av dessa frågeställningar i utredningsbetänkan-&lt;br&gt;det. SACO anför vidare att försvarsindustrin tillför landet ett brett högtek-&lt;br&gt;nologiskt kunnande, som har positiva spridningseffekter till näringslivet i&lt;br&gt;stort, varför det framstår som angeläget att inte bara konsolidera kompeten-&lt;br&gt;sen utan också att fördjupa och vidareutveckla den. Också härvidlag saknar&lt;br&gt;SACO analyser och framtidsteckningar i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SF ansluter sig till utredningens tes att staten har ett särskilt ansvar för de&lt;br&gt;anställda inom försvarsindustrin. Förbundet ställer sig dock tveksamt till att&lt;br&gt;det skulle räcka med en beredskap att tillgripa traditionella utbildnings-, in-&lt;br&gt;dustri- och regionalpolitiska åtgärder. Förbundet stöder i denna del reser-&lt;br&gt;vantens förslag att speciella omställningsfonder tillskapas för att komplet-&lt;br&gt;tera den traditionella politiken. Dessa bör enligt SF finansieras av försvarsin-&lt;br&gt;dustrin på lämpligt vis och kunna användas där de traditionella metoderna&lt;br&gt;icke förslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CKF förordar avsättning till speciella omställningsfonder i syfte att under-&lt;br&gt;rätta strukturrationaliseringar på krigsmaterielindustriberoende orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FPK anser att regeringen aktivt bör agera för en beredskap för en omställ-&lt;br&gt;ning från militär till civil produktion och att staten måste ta ett ansvar för&lt;br&gt;försvarsindustrins strukturering. Förbundet hävdar att denna problematik&lt;br&gt;behandlats styvmoderligt av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSKF anser att utredningen varken följt sina direktiv i denna del eller be-&lt;br&gt;aktat de förslag som arbetsgruppen ”En politik för nedrustning och utveck-&lt;br&gt;ling” tagit fram, ej heller följt den internationella utvecklingen. Dessutom&lt;br&gt;sägs utredningen ha förbisett att FN under svensk ledning presenterat förslag&lt;br&gt;till omställning av militär produktion till civil och att en svensk utredning&lt;br&gt;visat hur ett sådant arbete kan gå till för att undvika arbetslöshet i försvarsin-&lt;br&gt;dustrierna eller en utpressningssituation där staten får ta ansvaret i stället för&lt;br&gt;industrin vid minskade beställningar. SSKF anser att utredningens behand-&lt;br&gt;ling av omställningsproblematiken inte bara är bristfällig utan i vissa delar&lt;br&gt;helt oriktig. Enligt SSKF bör ett minimikrav från samhällets sida vara att&lt;br&gt;vid tillståndsgivning kräva en plan för övergång till civil produktion, när en&lt;br&gt;vapenexportorder är effektuerad. SSKF kräver att minst två procent av va-&lt;br&gt;penexportens värde avsätts i lokala fonder inom företagen för utveckling av&lt;br&gt;civil produktion i samarbete med de fackliga organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSU kritiserar utredningens negativa inställning till omställning till civil&lt;br&gt;produktion. Den internationella vapenmarknadens minskning är enligt SSU&lt;br&gt;något som även svensk försvarsindustri bör anpassa sig till. Annars kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna inom ett par år tvingas att snabbt minska sin produktion och då för-&lt;br&gt;sätta samhället i något som liknar en utpressningssituation för att klara regio-&lt;br&gt;nala hänsyn och sysselsättning. Omställningen av delar av försvarsindustrin&lt;br&gt;till civil produktion bör därför enligt SSU påbörjas omedelbart. SSU hävdar&lt;br&gt;också att utredningen tydligt borde ha klargjort att staten ej bör utlova stöd&lt;br&gt;till dessa företag i händelse av en vikande vapenmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKSF säger sig sedan länge ha förordat omställningsfonder och anser det&lt;br&gt;angeläget att sådana etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges frikykoråd, som yttrat sig över utredningen tillsammans med De&lt;br&gt;fria kristna samfundens råd, anser det ytterst angeläget att föreslagna om-&lt;br&gt;ställningsfonder inrättas till stöd för företag och orter som idag är starkt be-&lt;br&gt;roende av krigsmaterielexporten. Utan sådana fonder löper statsmakterna&lt;br&gt;enligt yttrandet stor risk för att utsättas för utpressning från industrins och&lt;br&gt;kommunernas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska freds- och skiljedomsföreningen hävdar i sitt yttrande att utred-&lt;br&gt;ningen aldrig utrett den försvarsekonomiska kostnaden för en avveckling av&lt;br&gt;den svenska krigsmaterielexporten och hänvisar till egna studier och beräk-&lt;br&gt;ningar i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt IKFF måste staten ta initiativ till omstrukturering av försvarsindu-&lt;br&gt;strin och omställningsfonder inrättas för de företag och orter där exporten&lt;br&gt;har stor betydelse. Viss procentsats av värdet av företagens krigsmaterielex-&lt;br&gt;port bör enligt IKFF avsättas till dess fonder, men också staten bör medverka&lt;br&gt;till deras finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Kristna fredsrörelsen anser det viktigt att Sverige börjar planera för&lt;br&gt;en omställning av försvarsindustrin och att omställningsfonder för ändamå-&lt;br&gt;let inrättas, finansierade såväl av berörda företag i en minst 2-procentig rela-&lt;br&gt;tion till deras krigsmaterielexport som av medel anvisade över statsbudge-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Kontrollen av utförsellagens efterlevnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.1 Myndigheters kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har anlagt synpunkter på kontrollen av utförsella-&lt;br&gt;gens efterlevnad. Vissa har efterlyst närmare anvisningar för hur denna kon-&lt;br&gt;troll från polis-, åklagar- och tullmyndigheters sida skall gestaltas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket FFV anser att en del av de rapporteringsrutiner, som ingår i&lt;br&gt;kontrollsystemet mellan försvarsindustrin och KMI inte är nödvändiga, ex-&lt;br&gt;empelvis beställningsdeklaration, importdeklaration och uppgift om upp-&lt;br&gt;drag åt annan att tillverka krigsmateriel. Hanteringen härav kompliceras en-&lt;br&gt;ligt FFV av svårigheten att avgöra - speciellt beträffande komponenter och&lt;br&gt;tillverkningsutrustning - om materielen är så utformad att den utgör krigs-&lt;br&gt;materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RPS, som yttrat sig över utredningen via sin säkerhetsavdelning, påpekar&lt;br&gt;att kontrollen av utförsellagens efterlevnad åvilar polis-, åklagar- och tull-&lt;br&gt;myndigheterna, vidare att RPS och ÖB har övergripande ansvar för säker-&lt;br&gt;hetsskyddet av krigsmateriel och FMV samordningsansvaret därvidlag, samt&lt;br&gt;att KMI både har en kontrollfunktion och är ett beredningsorgan åt rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen. RPS finner det angeläget att ansvarsfördelningen och samspelet mel-&lt;br&gt;lan alla dessa myndigheter klarläggs, inte minst vad gäller hanteringen av&lt;br&gt;aktuella säkerhetsfrågor. RPS anser det vidare angeläget, att regelverket får&lt;br&gt;en sådan utformning att avgränsningen mellan straffrättsliga regler och be-&lt;br&gt;stämmelser som inte är förenade med någon sanktion framgår på ett klart&lt;br&gt;och tydligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget må även noteras att GTS anmält att den inte har någon&lt;br&gt;erinran mot utredningens förslag med motiveringen att de inte nämnvärt&lt;br&gt;torde komma att påverka kontrollsituationen för tullverkets vidkommande,&lt;br&gt;såvitt dess styrelse nu kunnat bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål påpekar att den kontroll av ut-&lt;br&gt;försellagens efterlevnad som skall utövas av polis-, åklagar- och tullmyndig-&lt;br&gt;heter i huvudsak fallit utanför den aktuella utredningens uppdrag, varför ut-&lt;br&gt;redningen inte närmare gått in på hur denna kontroll skall gå till. Samma&lt;br&gt;åklagarmyndighet anser att det erfordras anvisningar härom, för att kontrol-&lt;br&gt;len skall vara effektiv, och att sådana borde stå att finna åtminstone i förar-&lt;br&gt;betena till lagen. Statsåklagarmyndigheten påpekar dessutom att problem i&lt;br&gt;samband med utredning av brott mot utförsellagen ofta har sin grund i oklar-&lt;br&gt;heter om försvarsindustrins upplysningsplikt i samband med ansökningar om&lt;br&gt;utförseltillstånd, ett spörsmål som aktualiserats i samband med de s.k. va-&lt;br&gt;penaffärerna. I en kommande proposition borde därför försvarsindustrins&lt;br&gt;upplysningsplikter i tillståndsärenden betonas, heter det i yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Karlstad anser att krigsmaterielinspektionen&lt;br&gt;(KMI) bör ges en kontroll- och tillsynsfunktion även enligt utförsellagen,&lt;br&gt;analogt med den som åvilar KMI enligt tillverkningslagen och -förord-&lt;br&gt;ningen, även om utförselkontrollen naturligtvis i första hand ankommer på&lt;br&gt;polis-, åklagar- och tullmyndigheter. En sådan funktion skulle enligt samma&lt;br&gt;yttrande utgöra en naturlig del av KMI:s hantering av ärenden enligt utför-&lt;br&gt;sellagen, som ju utgör huvuddelen av inspektionens arbete. RÅ ansluter sig&lt;br&gt;till regionsåklagarmyndighetens i Karlstad uppfattning härvidlag. RÅ efter-&lt;br&gt;lyser i övrigt närmare anvisningar från lagstiftarnas sida om hur den kontroll&lt;br&gt;av utförsellagens efterlevnad som åvilar polis-, åklagar- och tullmyndigheter&lt;br&gt;skall se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Revisorskontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en utvidgning av utförsellagen (14 §) år 1988 ålades en revisor, som&lt;br&gt;i sin granskningsverksamhet framfört någon anmärkning i revisionberättel-&lt;br&gt;sen i fråga om ett företags eller en myndighets efterlevnad av utförsellagens&lt;br&gt;bestämmelser, att genast sända in en kopia av revisionsberättelsen till rege-&lt;br&gt;ringen och därigenom fästa regeringens uppmärksamhet på misstänkta över-&lt;br&gt;trädelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att revisorerna i berörda företag och myndig-&lt;br&gt;heter i fortsättningen alltid skall sända in en kopia av revisionsberättelsen&lt;br&gt;till regeringen, sålunda även när de inte innehåller några anmärkningar av&lt;br&gt;angivet slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KK, som på sin tid hade principiella invändningar mot införandet av be-&lt;br&gt;stämmelsen i utförsellagens nuvarande 14 §, erinrar härom och anser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa invändningar kan riktas också mot det aktuella förslaget. KK anser att&lt;br&gt;berörda företags styrelser borde åläggas som obligatorisk skyldighet att inge&lt;br&gt;revisionsberättelser - och även årsredovisningar - till regeringen. Det bör&lt;br&gt;enligt KK:s mening i sammanhanget också anges när dessa handlingar senast&lt;br&gt;skall inges. I fall en dylik reglering inte skulle anses tillräcklig, kan man en-&lt;br&gt;ligt KK överväga om revisorernas nuvarande skyldighet dessutom skall kvar-&lt;br&gt;stå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV liksom åklagarmyndigheten i Göteborg biträder utredningens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFVvill ifrågasätta den föreslagna revisorskontrollens lämplighet av prin-&lt;br&gt;cipiella skäl och med hänsyn till risken för dubbla lojaliteter. FFV befarar att&lt;br&gt;förslaget kommer att leda till en omfattande byråkrati vars värde förefaller&lt;br&gt;tvivelaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RPS anser beträffande den föreslagna utvidgningen av revisorers informa-&lt;br&gt;tionsplikt, att en förutsättning för effektivare kontroll och upptäckt av even-&lt;br&gt;tuella oegentligheter är att revisionsberättelserna utsätts för regelmässig, in-&lt;br&gt;gående och höggradigt sakkunnig granskning. RPS anser det dessutom dis-&lt;br&gt;kutabelt, såväl av principiella skäl som med hänsyn till efterlevnaden, att lag-&lt;br&gt;stifta om en skyldighet som inte förenas med någon sanktion, såsom är fallet&lt;br&gt;både med utförsellagens nuvarande 14 § och med den nya lydelse som före-&lt;br&gt;slagits av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt betecknar utredningsförslaget som en förbättring men före-&lt;br&gt;slår en förtydligad lydelse avförslaget till 14§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om förslaget skulle medföra en&lt;br&gt;mer ändamålsenlig ordning än den nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionsåklagarmyndigheten i Karlstad anser att den föreslagna utvidg-&lt;br&gt;ningen av revisorernas rapporteringsskyldighet möjligen kan göra kontrol-&lt;br&gt;len effektivare men att åtgärdens betydelse inte bör överskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR avstyrker detta förslag och erinrar om sitt yttrande över utrednings-&lt;br&gt;förslaget vid tillkomsten av utförsellagens nuvarande 14 §. Föreningen kan&lt;br&gt;inte finna att utredningen framfört några argument som ger anledning till&lt;br&gt;ändrat ställningstagande. I sitt yttrande över SOU 1987:8 angående försvars-&lt;br&gt;industrins utlandsverksamhet hävdade FAR att det närmast självklart bör&lt;br&gt;ingå i den offentliga tillsynen över krigsmaterielexporten att årsredovis-&lt;br&gt;ningar och revisionsberättelser från alla krigsmaterieltillverkande företag in-&lt;br&gt;hämtas, lämpligen av KMI som därefter kan avgöra vilka ytterligare kon-&lt;br&gt;trollinsatser som kan vara påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10. Önskemål om ökad insyn och öppenhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Några av de organisationer som yttrat sig över utredningen har förespråkat&lt;br&gt;största möjliga öppenhet kring krigsmaterielexportfrågorna. Sålunda har&lt;br&gt;både Kristna fredsrörelsen och Svenska kyrkans centralstyrelse velat betona&lt;br&gt;behovet av största möjliga insyn och öppenhet kring tillståndsgivningen för&lt;br&gt;vapenexporten och av en breddad debatt härom för att ge bästa underlag för&lt;br&gt;politiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska freds- och skiljedomsföreningen förordar en större öppenhet om&lt;br&gt;svensk vapenexport, bl a beträffande vilken typ av materiel som sålts till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika stater. Föreningen föreslår vidare att regeringen årligen redovisar hur&lt;br&gt;stor del av exporten som omfattas av slutanvändarintyg eller intyg om egen&lt;br&gt;tillverkning. Föreningen vill också att regeringen årligen redovisar hur&lt;br&gt;många samarbetsavtal som tecknats med rätt till vidareexport till stater som&lt;br&gt;inte är tillåtna för svensk vapenexport.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11. Den rådgivande nämndens arbetsformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har konstaterat att den rådgivande nämnd i krigsmaterielex-&lt;br&gt;portfrågor, som inrättades i början av år 1985 i syfte att bl.a. avlasta utrikes-&lt;br&gt;nämnden i dess befattning med hithörande spörsmål, numera har funnit än-&lt;br&gt;damålsenliga arbetsformer och fyller betydelsefulla uppgifter som organ för&lt;br&gt;parlamentariskt samråd och insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett par remissinstanser har yttrat sig om nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CKF framhåller att samråd med både utrikesnämnden och med den rådgi-&lt;br&gt;vande nämnden i krigsmaterielexportfrågor måste ske kontinuerligt för att&lt;br&gt;åstadkomma bredast möjliga tillståndsunderlag. Trots att det råder sekre-&lt;br&gt;tess, är det värdefullt att man får en så bred debatt i dessa frågor som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FPK för sin del förordar att den rådgivande nämnden avskaffas, för att&lt;br&gt;regeringens ansvar i utförselärenden skall göras tydligare. Förbundet anför&lt;br&gt;att nämnden intar en mellanställning och ofta används som gisslan av rege-&lt;br&gt;ringen, när diskussion uppstår om någon vapenaffär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12. Finansieringen av krigsmaterielinspektionens (KMI)&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att kostnaderna för KMI:s verksamhet, som hit-&lt;br&gt;tills väsentligen täckts med särskilda avgifter som årligen uttagits från för-&lt;br&gt;svarsindustrin i förhållande till de tillverkande företagens fakturerade värde&lt;br&gt;av såld krigsmateriel samt med expeditionsavgifter i enskilda utförselären-&lt;br&gt;den, fortsättningsvis i princip bör finansieras över statsbudgeten, till den del&lt;br&gt;som de måttliga expeditionsavgifterna inte förslår. Utredningen har i sam-&lt;br&gt;manhanget anfört att det inte får finnas utrymme för misstankar om att in-&lt;br&gt;spektionen inte skulle vara oväldig och hänvisat till vikten av såväl tillverk -&lt;br&gt;ningstillsynen som inspektionens mest omfattande uppgift, nämligen den&lt;br&gt;grannlaga och från många synpunkter politiskt känsliga beredningen av re-&lt;br&gt;geringens avgörande i utförselärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget överensstämmer med vad som i detta avseende föreslogs av den&lt;br&gt;våren 1987 genomförda översynen av KMI:s verksamhet och organisation,&lt;br&gt;den sk KMI-utredningen. I sin tidigare proposition (1987/88:154) fann rege-&lt;br&gt;ringen emellertid inte anledning frångå den hävdvunna ordningen med av-&lt;br&gt;giftsfinansiering av KMI-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det aktuella förslaget om helfinansiering av KMI:s verksamhet över stats-&lt;br&gt;budgeten har rönt instämmanden från de flesta av de remissinstanser som&lt;br&gt;yttrat sig särskilt över detta spörsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFV anser av principiella skäl att KMI inte bör finansieras av industrin&lt;br&gt;utan dess kostnader täcks helt genom anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Malmö framhåller att totalkostnaderna kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas, när avgifterna fastställs för de tillståndssökande inom försvarsindu-&lt;br&gt;strin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CKF har däremot - i anslutning till en till utredningen fogad reservation -&lt;br&gt;hävdat att finansieringen liksom hittills bör ske genom avgifter uttagna från&lt;br&gt;försvarsindustrin, men i förhållande till värdet av deras export av krigsmate-&lt;br&gt;riel, och inte via statsbudgeten. Avgiftsuttaget får enligt CKF inte innebära&lt;br&gt;att kontrollåtgärderna får någon partisk behandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13. Sammanslagning av tillverknings- och utförsellagarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medborgarkommissionen för granskning av viss vapenexport pekade i sin&lt;br&gt;rapport våren 1988 (SOU 1988:15) på önskvärdheten att av överskådlighets-&lt;br&gt;skäl slå ihop tillverkningslagens och utförsellagens bestämmelser till en enda&lt;br&gt;lag om krigsmateriel. Härigenom skulle enligt kommissionens uppfattning&lt;br&gt;både lagstiftningens tillgänglighet för allmänheten öka och bestämmelsernas&lt;br&gt;tillämpning förenklas såväl för berörda myndigheter som för berörda före-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella utredningen uttalar sig för att detta bör övervägas i lämp-&lt;br&gt;ligt sammanhang, och ett par remissinstanser har i likhet med medborgar-&lt;br&gt;kommissionen uttalat sig till förmån för en sammanslagning av de båda la-&lt;br&gt;garna om krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ ställer sig sålunda bakom tanken att i lämpligt sammanhang samordna&lt;br&gt;tillverknings- och utförsellagarnas bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFV, som betecknar nu gällande lagar och förordningar på krigsmateriel-&lt;br&gt;området som svåröverskådliga och i en del fall svårtolkade, anser att en ge-&lt;br&gt;mensam lag om tillverkning och utförsel måhända skulle vara fördelaktig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14. Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14.1 Länderlista&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har behandlat frågan om det finns anledning att upprätta en&lt;br&gt;särskild lista över de länder som kan komma i fråga för utlandssamverkan&lt;br&gt;och funnit att övervägande skäl talar mot en sådan lista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en reservation har framförts att det borde finnas en icke offentlig lista&lt;br&gt;över de länder med vilka samverkan är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsåklagaren för speciella mål anser att en sådan lista skulle tjäna till led-&lt;br&gt;ning när försvarsindustriföretagen ämnar inleda marknadsföringsåtgärder&lt;br&gt;och förhindrar överträdelser av utförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Import&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKSF menar att det är viktigt att inte begränsa diskussionen till enbart ex-&lt;br&gt;porten. I viktiga avseenden är Sverige enligt SSKF beroende av import på&lt;br&gt;vapenområdet: dels importerar vi komponenter att ingå i de vapen svensk&lt;br&gt;industri tillverkar, dels köper vi också färdiga vapen för försvarets behov.&lt;br&gt;Om vi anser att Sverige måste förbehålla sig rätten att importera viss krigs-&lt;br&gt;materiel, är det svårt att samtidigt fördöma all export. Enligt SKSF bidrar vi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i båda fallen till en internationell vapenhandel som i många avseenden är Prop. 1991/92:174&lt;br&gt;fördärvlig. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga ld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2a&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:66)&lt;br&gt;Begreppet krigsmateriel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utförsellagen innehåller bestämmelser som gäller export av krigsmateriel&lt;br&gt;från Sverige, avtal om licenstillverkning eller metodutveckling utomlands&lt;br&gt;m.m. Utan särskilt tillstånd av regeringen får utförsel etc. inte äga rum. I&lt;br&gt;lagen anges dock inte närmare vilka varuslag regleringen avser, utan det ges&lt;br&gt;bemyndigande åt regeringen att lämna föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmaterielbegreppsutredningen föreslår nu en ändring på så sätt att lagen&lt;br&gt;byggs ut med en beskrivning i klartext av vilka materielslag som omfattas&lt;br&gt;av regelsystemet. Härigenom får riksdagen en mer ingående befattning än&lt;br&gt;tidigare med avgränsningen av lagens tillämpningsområde. Utredningen an-&lt;br&gt;ser att tyngden i det samlade regelverket ökar, om den lagstiftande försam-&lt;br&gt;lingen i mer konkreta termer anger vilket produktkollektiv som omfattas.&lt;br&gt;Den mer detaljerade förteckningen över berörda varuslag bör det dock lik-&lt;br&gt;som hittills ankomma på regeringen att fastställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har bl.a. haft i uppgift att pröva själva krigsmaterielbegrep-&lt;br&gt;pet. Den har noterat att uttryck som vapenexport, vapenhandel etc. allt of-&lt;br&gt;tare används i den allmänna debatten för att beteckna just utförsel av och&lt;br&gt;handel med krigsmateriel. Trots att skäl sålunda kan finnas för ett utbyte av&lt;br&gt;den sistnämnda termen föreslår utredningen inte en sådan förändring, efter-&lt;br&gt;som invändningar kan resas även mot de alternativ som är tänkbara. För att&lt;br&gt;få terminologin bättre anpassad till gängse språkbruk föreslår utredningen&lt;br&gt;däremot, att utförsellagens tillämpningsområde skall definieras till att gälla&lt;br&gt;krigsmateriel och produkter jämställda med krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen specificerar sammanlagt tio huvudkategorier av materiel som&lt;br&gt;bör omfattas av utförsellagen och uttryckligen nämnas i denna. För fem av&lt;br&gt;dessa kategorier anser utredningen att beteckningen krigsmateriel är tek-&lt;br&gt;niskt och språkligt adekvat, medan de övriga fem avser produkter som i ut-&lt;br&gt;försellagens mening skall anses jämställda med krigsmateriel. Följande ma-&lt;br&gt;terielslag hänförs till begreppet krigsmateriel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- militära vapen och vapensystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ammunition och stridsdelar till sådana vapen och system,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordon och farkoster utformade för strid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utrustning för inriktning och styrning av militära vapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- krut och sprängämnen med egenskaper som är karaktäristiska för an-&lt;br&gt;vändning i strid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som produkter jämställda med krigsmateriel bör enligt förslaget räknas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;sådan materiel för störning eller röjning, vars funktion regelmässigt har&lt;br&gt;direkt samband med en militär vapeninsats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana fortifikatoriska anläggningar som primärt är konstruerade för va-&lt;br&gt;peninsats eller direkt ledning av sådan insats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anläggningar, maskiner och annan utrustning för tillverkning eller kon-&lt;br&gt;troll av krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;delsystem, komponenter, reservdelar och insatsvaror, som har vital bety-&lt;br&gt;delse för funktionen hos ett militärt stridsmedel och som inte är tillgäng-&lt;br&gt;liga på den civila marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådan tekniskt kvalificerad övningsmateriel, som utformats för ett visst&lt;br&gt;vapensystem och vars funktionella samband med den förstörelsebring-&lt;br&gt;ande effekten hos detta är påtagligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konkret förslag till de ändringar i utförsellagen som blir en konsekvens&lt;br&gt;av utredningens ställningstaganden samt förslag till en ny, omredigerad pro-&lt;br&gt;duktförteckning redovisas i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella analysen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt för sina ställningstaganden presenterar utredningen en&lt;br&gt;analys av den tekniska utvecklingens inverkan på materielklassificeringen.&lt;br&gt;Vissa trender i denna utveckling har efter hand medfört allt större problem&lt;br&gt;när det gäller att upprätthålla en distinktion mellan militärt och civilt. Här&lt;br&gt;kan exempelvis nämnas den ökade användningen av elektronik, den ökade&lt;br&gt;standardiseringen, den allt kraftigare påverkan från civil teknik även på rent&lt;br&gt;militärtekniska tillämpningar samt den påbörjade men ännu svårbedömbara&lt;br&gt;utvecklingen inom biotekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar utförligt sina överväganden i fråga om vilken mate-&lt;br&gt;riel som bör - resp, inte bör - omfattas av utförselregleringen. Grundläg-&lt;br&gt;gande bör vara en bedömning av vilken funktion den enskilda produkten har&lt;br&gt;i det totala militära stridförloppet. Tre faser kan urskiljas om man ser detta&lt;br&gt;förlopp i övergripande perspektiv. I kronologisk ordning rör det sig om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) ett förberedelseskede, till vilket kan hänföras dels tillverkning, utprov-&lt;br&gt;ning och iståndsättande av materiel, dels olika introduktionsåtgärder i&lt;br&gt;form av utbildning, övning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) ett skede som omfattar planering och ledning av krigets förande i stort,&lt;br&gt;inbegripet olika förflyttningar av personal och materiel, sambandstjänst&lt;br&gt;m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) den på direkt konfrontation inriktade egentliga stridsinsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss utrustning kommer givetvis till användning under samtliga faser, men&lt;br&gt;för huvuddelen kan man enligt utredningen urskilja en principiell grund-&lt;br&gt;funktion som går att hänföra till endera av förloppets tre skeden. Detta bör&lt;br&gt;tillmätas betydelse när man avgränsar de materielkategorier som skall om-&lt;br&gt;fattas av utförsellagens restriktioner. En grundläggande bedömning bör avse&lt;br&gt;frågan om hur aktivt en viss produkt medverkar till att uppnå stridsverksam-&lt;br&gt;hetens yttersta syfte, dvs. att åstadkomma förstörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett funktionskriterium är sålunda den överordnade principen vid utred-&lt;br&gt;ningens avgränsning av de varuslag som skall beröras av reglerna i utförsella-&lt;br&gt;gen. På det praktiska planet bör bestämningen dock enligt utredningen så&lt;br&gt;långt möjligt bygga på tekniska och andra verifierbara data. Vid den mer&lt;br&gt;detaljerade klassificeringen av enskilda produkter bör man sålunda, liksom&lt;br&gt;hittills, utgå från ett konstruktionskriterium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar ställning mot tanken på införandet av ett s.k. köparkrite-&lt;br&gt;rium, som skulle göra klassificeringen flexibel på så sätt att hänsyn i varje&lt;br&gt;särskilt fall skulle tas till den avsedda köparens förhållanden. Detta skulle&lt;br&gt;enligt utredningen motverka strävandet efter tydlighet och konsekvens i re-&lt;br&gt;geltillämpningen. En annan sak är att den tilltänkte köparens identitet och&lt;br&gt;nationalitet givetvis måste beaktas när frågan om eventuellt utförseltillstånd&lt;br&gt;etc. prövas. Denna bedömning, som ankommer på regeringen, bör dock&lt;br&gt;principiellt vara helt skild från själva materielklassificeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda frågor och kommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar en tanke som framfördes i slutrapporten från 1987&lt;br&gt;års medborgarkommission med innebörden att en regel skulle införas, var-&lt;br&gt;igenom regeringen skulle få rätt att tillfälligt föreskriva exportförbud även&lt;br&gt;förvaror som normalt inte omfattas av utförsellagen. Utredningen redovisar&lt;br&gt;flera skäl som talar emot att man inom utförsellagens regelsystem skulle till-&lt;br&gt;skapa en sådan specialregel. Den pekar emellertid på möjligheten att för än-&lt;br&gt;damålet stifta en särskild fullmakts- eller beredskapslag, om det trots allt&lt;br&gt;skulle anses befogat att fullfölja medborgarkommissionens tanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet kommenteras också det förhållandet att begreppet krigsma-&lt;br&gt;teriel förekommer i lagstiftningen även på helt andra rättsområden än det nu&lt;br&gt;aktuella, och därvid ibland åtföljt av speciella definitioner. Enligt mervär-&lt;br&gt;desskattelagen skall visserligen samma klassificering som enligt utförsella-&lt;br&gt;gen gälla när frågan om skattefrihet för krigsmateriel prövas. Men kopp-&lt;br&gt;lingen mellan de båda skilda regelsystemen har likväl medfört påtagliga&lt;br&gt;komplikationer, som enligt utredningen behöver undanröjas. Så kommer&lt;br&gt;automatiskt att ske om de nyligen framlagda förslagen från kommittén för&lt;br&gt;indirekt beskattning godtas, varför utredningen i denna del avstår från att&lt;br&gt;presentera ett eget konkret förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens ställningstagande innebär att vissa materielslag, som inte ti-&lt;br&gt;digare omfattats av utförsellagen eller beträffande vilka varierande tolk-&lt;br&gt;ningar förekommit, nu förs in under regleringen medan man i stället undan-&lt;br&gt;tar vissa andra produktgrupper som f.n. berörs av densamma. Varken för&lt;br&gt;försvarsindustrin eller för staten räknar utredningen med att dess förslag&lt;br&gt;skall medföra ekonomiska nettoeffekter av betydelse. En viss resursbespa-&lt;br&gt;ring förutses dock till följd av att regelverket blir tydligare, så att företagen&lt;br&gt;får ett säkrare underlag för sin planering samtidigt som löpande ärenden kan&lt;br&gt;handläggas smidigare hos berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu slutförda utredningen har haft sitt uppdrag begränsat till att gälla&lt;br&gt;definitions- och klassificeringsfrågor. Exportregleringens utformning i övrigt&lt;br&gt;är föremål för en översyn i annan ordning, nämligen genom den parlamenta-&lt;br&gt;riskt sammansatta krigsmaterielexportutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:558) om förbud mot utförsel&lt;br&gt;av krigsmateriel, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:558) om förbud mot utförsel&lt;br&gt;av krigsmateriel, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 §§ samt rubrikerna närmast före 2, 4 resp.&lt;br&gt;8 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att en ny paragraf, lb §, av följande lydelse skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel och&lt;br&gt;därmed jämställda produkter, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns föreskrifter om&lt;br&gt;förbud mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utförsel av krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse och överlåtelse av&lt;br&gt;rätt att utom riket tillverka krigsma-&lt;br&gt;teriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtal med någon utom riket om&lt;br&gt;utveckling av krigsmateriel och me-&lt;br&gt;tod för framställning av sådan mate-&lt;br&gt;riel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns föreskrifter om&lt;br&gt;förbud mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utförsel av krigsmateriel och&lt;br&gt;produkter jämställda med krigsmate-&lt;br&gt;riel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse och överlåtelse av&lt;br&gt;rätt att utom riket tillverka krigsma-&lt;br&gt;teriel och produkter jämställda med&lt;br&gt;krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtal med någon utom riket om&lt;br&gt;utveckling av krigsmateriel och pro-&lt;br&gt;dukter jämställda med krigsmateriel&lt;br&gt;samt metod för framställning härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bedrivande av militärt inriktad utbildning inom riket av utländsk med-&lt;br&gt;borgare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marknadsföring av krigsmate- 5. marknadsföring av krigsmate-&lt;br&gt;riel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;riel och produkter jämställda med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.&lt;br&gt;finns föreskrifter om kontroll över tillverkning av krigsmateriel och tillhan-&lt;br&gt;dahållande av krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod&lt;br&gt;för framställning av sådan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vad som skall avses med krigsma-&lt;br&gt;teriel enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lb §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med krigsmateriel enligt denna lag&lt;br&gt;skall avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. militära vapen och vapensys-&lt;br&gt;tem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ammunition och stridsdelar till&lt;br&gt;sådana vapen och vapensystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförsel av krigsmateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordon och farkoster, utformade&lt;br&gt;för strid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utrustning för inriktning och&lt;br&gt;styrning av militära vapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. krut och sprängämnen med&lt;br&gt;egenskaper som är karaktäristiska&lt;br&gt;för användning i strid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som produkter jämställda med&lt;br&gt;krigsmateriel skall räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan materiel för störning eller&lt;br&gt;röjning, vars funktion regelmässigt&lt;br&gt;har direkt samband med en militär&lt;br&gt;vapeninsats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana fortifikatoriska anlägg-&lt;br&gt;ningar som primärt är konstruerade&lt;br&gt;för vapeninsats eller direkt ledning av&lt;br&gt;sådan insats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggningar, maskiner och an-&lt;br&gt;nan utrustning för tillverkning eller&lt;br&gt;kontroll av krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;delsystem, komponenter, re-&lt;br&gt;servdelar och insatsvaror, som har vi-&lt;br&gt;tal betydelse för funktionen hos ett&lt;br&gt;militärt stridsmedel och som inte är&lt;br&gt;tillgängliga på den civila marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan tekniskt kvalificerad öv-&lt;br&gt;ningsmateriel, som utformats för ett&lt;br&gt;visst vapensystem och vars funktio-&lt;br&gt;nella samband med den förstörelse-&lt;br&gt;bringande effekten hos detta är på-&lt;br&gt;tagligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka produkter,&lt;br&gt;komponenter, substanser m.m. som&lt;br&gt;innefattas i de materielkategorier som&lt;br&gt;anges i första respektive andra&lt;br&gt;stycket. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får regeringen därvid undanta en-&lt;br&gt;staka produktslag som annars skulle&lt;br&gt;ha omfattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförsel av krigsmateriel och där-&lt;br&gt;med jämställda produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriel får inte föras ut ur&lt;br&gt;riket utan tillstånd av regeringen,&lt;br&gt;om inte annat följer av denna lag el-&lt;br&gt;ler annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmateriel och produkter jäm-&lt;br&gt;ställda med krigsmateriel får inte&lt;br&gt;föras ut ur riket utan tillstånd av re-&lt;br&gt;geringen, om inte annat följer av&lt;br&gt;denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte&lt;br&gt;är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel pröva frågor om tillstånd enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse och överlåtelse av rätt att Upplåtelse och överlåtelse av rätt att&lt;br&gt;utom riket tillverka krigsmateriel, utom riket tillverka krigsmateriel&lt;br&gt;m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och produkter jämställda med krigs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;materiel, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som innebär upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av rätt att utom riket till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel får inte utan till-&lt;br&gt;stånd av regeringen ingås här i riket&lt;br&gt;och inte heller utom riket av svensk&lt;br&gt;myndighet, svenskt företag eller den&lt;br&gt;som är bosatt eller stadigvarande&lt;br&gt;vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal med någon utom riket om&lt;br&gt;att för dennes räkning utveckla&lt;br&gt;krigsmateriel eller metod för fram-&lt;br&gt;ställning av sådan materiel får inte&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen ingås&lt;br&gt;här i riket och inte heller utom riket&lt;br&gt;av svensk myndighet, svenskt före-&lt;br&gt;tag eller den som är bosatt eller sta-&lt;br&gt;digvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som innebär upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av rätt att utom riket till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel eller produkter&lt;br&gt;jämställda med krigsmateriel får inte&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen ingås&lt;br&gt;här i riket och inte heller utom riket&lt;br&gt;av svensk myndighet, svenskt före-&lt;br&gt;tag eller den som är bosatt eller sta-&lt;br&gt;digvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal med någon utom riket att&lt;br&gt;för dennes räkning utveckla krigs-&lt;br&gt;materiel eller produkter jämställda&lt;br&gt;med krigsmateriel eller metod för&lt;br&gt;framställning härav får inte utan till-&lt;br&gt;stånd av regeringen ingås här i riket&lt;br&gt;och inte heller utom riket av svensk&lt;br&gt;myndighet, svenskt företag eller den&lt;br&gt;som är bosatt eller stadigvarande&lt;br&gt;vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tillägg till eller ändring&lt;br&gt;av avtal som innebär upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av rätt att utom riket till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel får inte ingås&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen, om till-&lt;br&gt;lägget avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den materiel som får tillverkas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt att vidareupplåta eller vida-&lt;br&gt;reöverlåta rätten att tillverka krigs-&lt;br&gt;materiel till någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att tillhandahålla krigsma-&lt;br&gt;teriel till mottagare som inte angivits&lt;br&gt;i det ursprungliga avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förlängning av avtalets giltig-&lt;br&gt;hetstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelser om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tillägg till eller ändring&lt;br&gt;av avtal som innebär upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av rätt att utom riket till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel eller produkter&lt;br&gt;jämställda med krigsmateriel får inte&lt;br&gt;ingås utan tillstånd av regeringen,&lt;br&gt;om tillägget avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den materiel som får tillverkas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt att vidareupplåta eller vida-&lt;br&gt;reöverlåta rätten att tillverka krigs-&lt;br&gt;materiel eller produkter jämställda&lt;br&gt;med krigsmateriel till någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att tillhandahålla krigsma-&lt;br&gt;teriel eller produkter jämställda med&lt;br&gt;krigsmateriel till mottagare som inte&lt;br&gt;angivits i det ursprungliga avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förlängning av avtalets giltig-&lt;br&gt;hetstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelser om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får inte bedrivas inom&lt;br&gt;riket utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildning som anordnas av sta-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbildning som anordnas i sam-&lt;br&gt;band med försäljning av krigsmate-&lt;br&gt;riel eller med anställning i företag&lt;br&gt;för tillverkning av sådan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring av krigsmateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildning som anordnas av sta-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbildning som anordnas i sam-&lt;br&gt;band med försäljning av krigsmate-&lt;br&gt;riel eller produkter jämställda med&lt;br&gt;krigsmateriel eller med anställning i&lt;br&gt;företag för tillverkning härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring av krigsmateriel&lt;br&gt;och produkter jämställda med krigs-&lt;br&gt;materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd enligt 2 eller 3 § lagen (1983:1034) om kontroll över&lt;br&gt;tillverkningen av krigsmateriel, m.m. samt svensk statlig myndighet som be-&lt;br&gt;driver motsvarande verksamhet skall, i den ordning som regeringen föreskri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna redovisning till rege-&lt;br&gt;ringen om de länder utanför Sverige&lt;br&gt;i vilka marknadsföring av krigsmate-&lt;br&gt;riel bedrivs, vilka bestämda motta-&lt;br&gt;gare som marknadsföringen riktar&lt;br&gt;sig till och vilken materiel mark-&lt;br&gt;nadsföringen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna underrättelse till rege-&lt;br&gt;ringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) innan anbud lämnas om försälj-&lt;br&gt;ning eller annat tillhandahållande av&lt;br&gt;krigsmateriel till någon utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) innan anbud lämnas om upplå-&lt;br&gt;telse av rätt att utom riket tillverka&lt;br&gt;krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) innan avtal ingås om försäljning&lt;br&gt;eller annat tillhandahållande av&lt;br&gt;krigsmateriel till någon utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna redovisning till rege-&lt;br&gt;ringen om de länder utanför Sverige&lt;br&gt;i vilka marknadsföring av krigsmate-&lt;br&gt;riel eller produkter jämställda med&lt;br&gt;krigsmateriel bedrivs, vilka be-&lt;br&gt;stämda mottagare som marknadsfö-&lt;br&gt;ringen riktar sig till och vilken mate-&lt;br&gt;riel marknadsföringen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna underrättelse till rege-&lt;br&gt;ringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) innan anbud lämnas om försälj-&lt;br&gt;ning eller annat tillhandahållande av&lt;br&gt;krigsmateriel eller produkter jäm-&lt;br&gt;ställda med krigsmateriel till någon&lt;br&gt;utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) innan anbud lämnas om upplå-&lt;br&gt;telse av rätt att utom riket tillverka&lt;br&gt;krigsmateriel eller produkter jäm-&lt;br&gt;ställda med krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) innan avtal ingås om försäljning&lt;br&gt;eller annat tillhandahållande av&lt;br&gt;krigsmateriel eller produkter jäm-&lt;br&gt;ställda med krigsmateriel till någon&lt;br&gt;utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från redovisningsskyl-&lt;br&gt;dighet som avses i första stycket. Regeringen får också i enskilda fall medge&lt;br&gt;undantag från sådan redovisnings- och underrättelseskydlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i enskilda fall för-&lt;br&gt;bjuda att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anbud lämnas om försäljning&lt;br&gt;eller annat tillhandahållande av&lt;br&gt;krigsmateriel till någon utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anbud lämnas om upplåtelse el-&lt;br&gt;ler överlåtelse av rätt att utom riket&lt;br&gt;tillverka krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i enskilda fall för-&lt;br&gt;bjuda att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anbud lämnas om försäljning&lt;br&gt;eller annat tillhandahållande av&lt;br&gt;krigsmateriel eller produkter jäm-&lt;br&gt;ställda med krigsmateriel till någon&lt;br&gt;utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anbud lämnas om upplåtelse el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtal ingås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) försäljning eller annat tillhan-&lt;br&gt;dahållande av krigsmateriel till nå-&lt;br&gt;gon utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;rätt att utom riket tillverka krigsma-&lt;br&gt;teriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler överlåtelse av rätt att utom riket&lt;br&gt;tillverka krigsmateriel eller produk-&lt;br&gt;ter jämställda med krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtal ingås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) försäljning eller annat tillhan-&lt;br&gt;dahållande av krigsmateriel eller&lt;br&gt;produkter jämställda med krigsmate-&lt;br&gt;riel till någon utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;rätt att utom riket tillverka krigsma-&lt;br&gt;teriel eller produkter jämställda med&lt;br&gt;krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2c&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens förslag till krigsmaterielförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över materiel som avses i lb § lagen (1988:558) omförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot utförsel av krigsmateriel och därmed jämställda produkter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. KRIGSMATERIEL (enligt lb § första stycket 1-5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Militära vapen och vapensystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Eldrörsvapen med kaliber &amp;lt; 20 mm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Pistoler och revolvrar utom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ sådana med en kaliber &amp;lt; 7,5 mm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ sådana som speciellt utformats för tävlingsskytte enligt internatio-&lt;br&gt;nella regler eller för utskjutning av rök- och lyssignaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Gevär och karbiner som utformats för strid eller som är halv- eller helau-&lt;br&gt;tomatiska, samt kulsprutepistoler, kulsprutegevär och kulsprutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Sådana delar till krigsmateriel under a) och b) som är underkastade be-&lt;br&gt;stämmelserna i vapenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Eldrörsvapen med kaliber 3= 20 mm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Artilleripjäser, såsom kanoner och haubitsar, granatkastare samt pansar-&lt;br&gt;värnsvapen såsom granatgevär och pansarskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Eldsprutor samt för stridsinsats utformade anordningar för utskjutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av pyroteknisk materiel och rökmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Robotar, raketer, torpeder, bomberm.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Robotar (missiler), raketer och torpeder för stridsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Bomber, handgranater, land- och sjöminor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För stridsinsats utformade apparater och anordningar för funktionskon-&lt;br&gt;troll, armering, utskjutning och utläggning av materiel under a) och b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 ABC-stridsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Kärnladdningar samt radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Apparater och andra anordningar särskilt utformade för spridning av ra-&lt;br&gt;diologiska, biologiska och kemiska stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Strålvapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laser-, partikelstråle- eller mikrovågssystem särskilt utformade för att skada&lt;br&gt;eller förstöra ett mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ammunition och stridsdeiar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammunition och stridsdeiar användbara för materiel under 1 utom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ omantlad och halvmantlad ammunition,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ salongsgevärsammunition,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ hagelpatroner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fordon och farkoster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Krigsfartyg m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyg, båtar och andra farkoster utformade för strid genom att de är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ beväpnade eller förberedda för beväpning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ utrustade eller utformade för utläggning av minor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Stridsflygplan, stridshelikoptrar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygplan, helikoptrar och rymdfarkoster som utformats för strid genom att&lt;br&gt;de är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ beväpnade eller förberedda för beväpning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ utrustade med fällningsanordningar för bomber, robotar, raketer,&lt;br&gt;torpeder eller andra stridsmedel eller förberedda för montering av så-&lt;br&gt;dana anordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Stridsfordon m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordon som utformats för strid genom att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o beväpnats eller förberetts för beväpning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ utformats eller utrustats för utläggning av minor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utrustning för inriktning och styrning av militära vapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Apparater och utrustningar för inriktning och styrning av krigsmateriel en-&lt;br&gt;ligt 1, nämligen följande produkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Eldledningsutrustningar funktionellt ingående i vapensystem, såsom va-&lt;br&gt;pensikten och riktinstrument samt eldledningsradar och sonarer med en&lt;br&gt;mätnoggrannhet som medger direkt vapeninsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Eldledningsutrustningar ingående i förbandsutrustning, som artillerilo-&lt;br&gt;kaliseringsradar och ljudmätutrustningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Styrsystem och målsökare för torpeder, robotar, bomber och ammuni-&lt;br&gt;tion samt målföljningssystem som medger direkt insats av dessa stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Krut och sprängämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Sprängämnen till ammunition för eldrörsvapen samt för materiel enligt&lt;br&gt;1.3, nämligen trotyl, hexogen, oktogen, hexanitrostilben, pentyl, PYX (di-&lt;br&gt;pikrylaminodinitropyridin) och TATB (triaminotrinitrobensen) jämte&lt;br&gt;blandningar där något av dessa ämnen ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Krut till ammunition för eldrörsvapen samt för materiel enligt 1.3 med&lt;br&gt;undantag av svartkrut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Sprängladdningar, pyroteknisk materiel, rökmateriel och brandmedel&lt;br&gt;som utformats för stridsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Tändmedel för krigsmateriel under 5.1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. PRODUKTER JÄMSTÄLLDA MED KRIGSMATERIEL (enligt 1 b §&lt;br&gt;andra stycket 1-5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Materiel för störning, röjning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Materiel för störning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Apparater och utrustningar för störning vilka i samband med strid medger&lt;br&gt;aktiv verkan mot vapen eller andra stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Materiel för röjning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana apparater och utrustningar för svepning, röjning och desarmering av&lt;br&gt;minor, vilkas användning normalt har direkt samband med en efterföljande&lt;br&gt;vapeninsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fortifikatoriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikatoriska anläggningar som primärt är konstruerade för vapeninsats&lt;br&gt;eller för direkt ledning av sådan insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tillverkningsanläggningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Anläggningar, maskiner och andra särskilt utformade utrustningar&lt;br&gt;för tillverkning och kontroll av materiel enligt A 1-3 och A 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Produktionsunderlag för tillverkning av materiel under 3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Delsystem, insatsvaror m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Magasin och matningsutrustningar till militära vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Eldrör, mekanismer och lavetter till eldrörsvapen samt eldrör och lavet-&lt;br&gt;ter till robotar och raketer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Speciella drivmedel för torpeder, robotar och raketer avsedda för strids-&lt;br&gt;insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Ackumulatorer till militära ubåtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Efterbrännkammare till motorer för militära flygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Sådana för militärt bruk utformade G-dräkter, tryckdräkter, syrgasut-&lt;br&gt;rustningar, övertrycksanordningar och hjälmar, vilka är nödvändiga tillbe-&lt;br&gt;hör för en pilot i stridsflygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Skyddskonstruktioner innehållande explosiva ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Andra delsystem, komponenter och reservdelar, som har vital betydelse&lt;br&gt;för funktionen hos ett militärt stridsmedel och som inte är tillgängliga på den&lt;br&gt;civila marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 De med förkortningarna QL och DF betecknade binära prekursorerna&lt;br&gt;för framställning av stridsgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Gelatineringsmedel för framställning av brandstridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Andra sådana insatsvaror av vital betydelse för framställning av ett mi-&lt;br&gt;litärt stridsmedel, vilka inte är tillgängliga på den civila marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Övningsmateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Simulatorer som är specifika för ett visst robotsystem eller en viss&lt;br&gt;vapenbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Övningstorpeder, särskilt utformade för utbildning i handhavande av en&lt;br&gt;viss typ av stridstorped.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Övningsminor, särskilt utformade för utbildning i handhavande av en&lt;br&gt;viss typ av stridsladdade minor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Sådan övningsmateriel i övrigt, som är särskilt utformad för utbildning i&lt;br&gt;handhavande av ett visst vapen eller vapensystem eller en viss vapenbärare&lt;br&gt;och som har väsentlig betydelse för att man skall uppnå förstörelsebringande&lt;br&gt;vapenverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser och&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1989:66) Begreppet&lt;br&gt;krigsmateriel&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslem (JK),&lt;br&gt;riksåklagaren (RÅ), kommerskollegium (KK), överbefälhavaren (ÖB), för-&lt;br&gt;svarets sjukvårdsstyrelse (Sjus), fortifikationsförvaltningen (FortF), försva-&lt;br&gt;rets materielverk (FMV), försvarets radioanstalt (FRA), kustbevakningen,&lt;br&gt;försvarets forskningsanstalt (FOA), flygtekniska försöksanstalten (FFA),&lt;br&gt;luftfartsverket (LFV), generaltullstyrelsen (GTS), riksskatteverket (RSV),&lt;br&gt;sprängämnesinspektionen (SÅI), styrelsen för teknisk utveckling (STU),&lt;br&gt;granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, affärsverket FFV (FFV),&lt;br&gt;rikspolisstyrelsen (RPS), Svea hovrätt, Karlskoga tingsrätt, Linköpings tings-&lt;br&gt;rätt, kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, Chalmers tek-&lt;br&gt;niska högskola, svenska kyrkans centralstyrelse, Sveriges industriförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), 1988 års försvarskommitté,&lt;br&gt;1988 års utredning om krigsmaterielexporten, Sveriges försvarsindustriföre-&lt;br&gt;ning, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, svenska sportskytteförbun-&lt;br&gt;det, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och Sveriges socialdemokra-&lt;br&gt;tiska ungdomsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ har bifogat yttranden från regionåklagarmyndigheten i Linköping och&lt;br&gt;Karlstad samt från statsåklagarmyndigheten för speciella mål. RPS har bifo-&lt;br&gt;gat yttranden från föreningen Sveriges polischefer och från polismyndighe-&lt;br&gt;terna i Stockholm och Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CTH har bifogat yttrande från högskolans ledningsgrupp för teknisk freds-&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissyttrandena&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har genomfört en prövning av krigsmaterielbegreppet och ana-&lt;br&gt;lyserat den tekniska utvecklingens inverkan på materielklassificeringen och&lt;br&gt;vilka kriterier som bör uppställas vid definitionen av begreppet. Med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i denna prövning har utredningen presenterat förslag som syftar&lt;br&gt;till en klarare definition av de produktslag som skall omfattas av utförsel-&lt;br&gt;kontroll enligt krigsmateriellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig över utredningen anser&lt;br&gt;att utredningens förslag skapar ökad klarhet i begreppsfrågan. JUf menar att&lt;br&gt;utredningens förslag står väl i samklang med dess strävanden att nå ökad&lt;br&gt;ändamålsenlighet och konsekvens vid tolkningen av krigsmaterielbegreppet.&lt;br&gt;SÅI konstaterar att utredningens diskussioner och förslag till definition av&lt;br&gt;begreppet krigsmateriel ger ett betydligt klarare underlag för bedömning av&lt;br&gt;när en vara skall anses utgöra krigsmateriel, samt att utredningens förslag&lt;br&gt;väsentligt skulle underlätta bedömningen av vad som är att betrakta som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsmateriel. GTS anser att ett genomförande av utredningens förslag i&lt;br&gt;stort kan medföra bättre förutsättningar både för klassificeringen av krigs-&lt;br&gt;materiel och för tullens utförselkontroll. KK finner utredningens förslag väl&lt;br&gt;grundade. FOA instämmer i huvuddragen i utredarens argumentation och&lt;br&gt;slutsatser och anser att denne skapat en god idémässig grund för avgränsning&lt;br&gt;av tillståndspliktig materiel. FMVoch FortF tillstyrker i huvudsak utredning-&lt;br&gt;ens förslag. ÖB finner att utredningens resonemang är systematiskt och lo-&lt;br&gt;giskt. Några invändningar mot utredningens slutsatser har därför ÖB inte.&lt;br&gt;FFA ansluter sig i allt väsentligt till utredarens förslag till definition av be-&lt;br&gt;greppet krigsmateriel och anser att föreslagna regler leder till ökad klarhet&lt;br&gt;inte minst för försvarsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försvarsindustriförenings inställning till förslagen i betänkandet&lt;br&gt;är att de är väl genomarbetade och skapar förutsättningar för en mer konse-&lt;br&gt;kvent och mer förutsebar klassificering än som tidigare varit fallet. Det syste-&lt;br&gt;matiska sätt på vilket utredaren angripit sin uppgift välkomnas. Föreningen&lt;br&gt;delar i allt väsentligt de bedömningar utredaren gör och stödjer i stort hans&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik av allmän art framförs av Sveriges socialdemokratiska kvinnoför-&lt;br&gt;bund som anser att betänkandet är mångordigt och krångligt skrivet samt att&lt;br&gt;det bitvis är svårt att tolka texten och ännu besvärligare att bedöma effek-&lt;br&gt;terna av föreslagna åtgärder. Avslutningsvis pekar man på att det ankommer&lt;br&gt;på riksdagen, den allmänna opinionen och intresserade organisationer att&lt;br&gt;noga följa vapenexportutvecklingen och att möjligheterna till detta skulle&lt;br&gt;förbättras något med det vidare krigsmaterielbegrepp utredningen lanserar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund anser att utredningens för-&lt;br&gt;slag skulle skapa ökad klarhet kring vad som inräknas i begreppet krigsmate-&lt;br&gt;riel, vilket man tycker är positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska freds- och skiljedomsföreningen anser att utredningen vantolkat&lt;br&gt;direktiven genom att man inte inriktat sig på att utvidga begreppet som så-&lt;br&gt;dant, d.v.s. det antal produktgrupper som bör omfattas, utan istället på en&lt;br&gt;utvidgning av bestämmelserna för att uppnå större tydlighet och fullständig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsgruppen för teknisk fredsforskning vid CTH anser att utredning-&lt;br&gt;ens förslag visserligen ger ökad precision och underlättar KMI:s verksamhet,&lt;br&gt;men att förslaget på väsentliga punkter avviker från vad man i vanligt språk-&lt;br&gt;bruk förstår med begreppet ”krigsmateriel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En eller flera huvudkategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser kommenterar utredningens ställningstagande att nå-&lt;br&gt;gon indelning i flera huvudkategorier (offensiv-defensiv, vapen/vapenbä-&lt;br&gt;rare - övrig materiel) inte bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA anser det förtjänstfullt att utredaren inte föreslår en kategoriindel-&lt;br&gt;ning, i t.ex. defensiv och offensiv materiel, som en grund för prövning av&lt;br&gt;ärenden om utförseltillstånd. FOA delar uppfattningen att det är materie-&lt;br&gt;lens potentiella användning för att åstadkomma förstörelsebringande vapen-&lt;br&gt;verkan som skall ligga till grund för avgränsning av vilka materielkategorier&lt;br&gt;som skall omfattas av utförsellagen och sålunda inte bakomliggande FoU-&lt;br&gt;insats eller vem som är köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA anser att utredaren därmed har lagt grunden till de förändringar,&lt;br&gt;främst motiverade av den tekniska utvecklingen, som FOA finner mest an-&lt;br&gt;gelägna ifråga om regelverket och dess tillämpning, nämligen en förskjut-&lt;br&gt;ning från en klassificeringspraxis av väsentligen ”single-use”-'oetonad natur&lt;br&gt;till ett på materielens tekniska egenskaper grundat regelverk och ett därmed&lt;br&gt;sammanhängande krav på en längre gående, teknisk precisering av de mate-&lt;br&gt;rielslag, egenskaper och prestanda som omfattas av tillståndstvånget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFKhar uppfattningen att krigsmateriels offensiva eller defensiva karak-&lt;br&gt;tär inte skall ligga till grund för bedömning av ett mottagarland. Någon an-&lt;br&gt;nan indelningsgrund än krigsmateriel/icke krigsmateriel bör således inte till-&lt;br&gt;lämpas eller utbildas. Även försvarsindustriföreningen delar denna uppfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kriterier för klassificering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser kommenterar utredningens förslag att grunda klassifi-&lt;br&gt;ceringen på ett funktionskriterium, baserat på ett konstruktionskriterium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RA biträder utredningens förslag att ett funktionskriterium skulle vara&lt;br&gt;den överordnade principen vid avgränsningen av det ifrågavarande objekt-&lt;br&gt;kollektivet. Ett konstruktionskriterium bör enligt utredningen liksom hittills&lt;br&gt;användas vid den mer detaljerade klassificeringen av enskilda produkter.&lt;br&gt;Vad gäller ett s.k. köparkriterium ansluter sig RÅ till den uppfattning som&lt;br&gt;redovisats av överåklagaren i Karlstad, som i sitt yttrande till RÅ framfört&lt;br&gt;som sin uppfattning att det är riktigt att man vid klassificeringen inte skall ta&lt;br&gt;hänsyn till vem som är köpare. En sådan ordning skulle som utredningsman-&lt;br&gt;nen påpekar leda till att viss materiel vid ett tillfälle anses vara krigsmateriel&lt;br&gt;och vid ett annat tillfälle civil materiel. Detta verkar inte tilltalande. Frågan&lt;br&gt;om betydelsen av vem som är köpare hör till prövningen av frågan om ex-&lt;br&gt;porttillstånd skall medges i ett särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KKfinner utredningens förslag bl.a. i fråga om förordet för ett funktions-&lt;br&gt;kriterium och mot ett köparkriterium välgrundat som överordnad princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA kommenterar utredningens förslag att produkter som också före-&lt;br&gt;kommer på den civila marknaden, s.k. dual-use-produkter, inte skall utgöra&lt;br&gt;krigsmateriel. FOA anför att det bör göras tydligare att produkter med&lt;br&gt;”dual-use” måste omfattas av lagstiftningen om de har prestanda av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för stridsförloppet och hävdar att utredaren är något otydlig i detta&lt;br&gt;avseende främst i samband med att ett marknadskriterium införs. FOA&lt;br&gt;framhåller också att begreppet ”den civila marknaden” är ett oklart begrepp&lt;br&gt;eftersom tillgängligheten där varierar för olika köpare. Det kan t.ex. disku-&lt;br&gt;teras om insatsvaror som omfattas av COCOM-bestämmelser anses tillgäng-&lt;br&gt;liga på den civila marknaden (enligt B 4.11 i produktförteckningen). FOA&lt;br&gt;delar utredarens grundsyn att det är verkninglöst att förbjuda utförsel av&lt;br&gt;produkter som är allmänt tillgängliga. Men utredarens förslag att utgå från&lt;br&gt;en allmänt hållen ”marknadsdefinition” leder enligt FOA:s uppfattning till&lt;br&gt;att nya typer av tolkningsproblem och oklarheter införs, tvärt emot utred-&lt;br&gt;ningens syfte och intentioner. Den enda tydliga och verkningsfulla vägen att&lt;br&gt;nå syftet hade enligt FOA även här varit att i förteckningen explicit ange de&lt;br&gt;produkttyper, egenskaper och prestanda som skall underkastas tillstånds-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsindustriföreningen finner det välbetänkt att ett funktionskrite-&lt;br&gt;rium och därunder ett konstruktionskriterium ligger till grund för klassifice-&lt;br&gt;ringen och instämmer i att vem som är tilltänkt köpare icke bör påverka klas-&lt;br&gt;sificeringsövervägandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSU förstår utredningens vilja att använda konstruktions- och funktions-&lt;br&gt;kriterier istället för köparkriterium, om det senare skulle vara alltför kompli-&lt;br&gt;cerat att tillämpa. Man framhåller emellertid att det samtidigt är viktigt att&lt;br&gt;på något sätt kunna ingripa om det är uppenbart att köparen använder&lt;br&gt;svenska produkter i direkt stridsverksamhet och refererar till Medborgar-&lt;br&gt;kommissionens förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska freds- och skiljedomsföreningen menar att också ett köparkrite-&lt;br&gt;rium och ett användarkriterium måste kunna tillmätas betydelse vid bedöm-&lt;br&gt;ning av huruvida en produkt skall anses militär eller inte. Man föreslår infö-&lt;br&gt;randet av ett begrepp ”Militär export”, vilket skall avse export som går till&lt;br&gt;militära köpare av något slag eller som på goda grunder kan förväntas&lt;br&gt;komma till militär användning eller avser produkter som är tillverkade, änd-&lt;br&gt;rade eller konstruerade för rent militär användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utbyggnad av lagtexten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att lagtexten skall byggas ut, och därmed även omfatta&lt;br&gt;en förteckning över de huvudproduktgrupper som skall anses utgöra krigs-&lt;br&gt;materiel, kommenteras av flera remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm delar utredningens uppfattning. Även kam-&lt;br&gt;marrätten i Göteborg instämmer men påpekar att den avsedda effekten med&lt;br&gt;förslaget emellertid urholkas om det - såsom föreslås - i den nya lagtexten&lt;br&gt;tas in också en bestämmelse, som tillåter regeringen att besluta om undantag&lt;br&gt;från krigsmaterielbegreppet. Betänkandet innehåller enligt kammarrätten&lt;br&gt;inte någon tillfredsställande motivering till att också en sådan undantagsbe-&lt;br&gt;stämmelse föreslås. Man har svårt att förstå att utredningen samtidigt före-&lt;br&gt;slår en möjlighet för regeringen att besluta att viss sådan materiel eller vissa&lt;br&gt;sådana produkter skall falla utanför lagstiftningen och anser att det i vart fall&lt;br&gt;måste lämnas en klargörande motivering till ett sådant undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ anser att förslaget att i själva lagen översiktligt räkna upp vad som&lt;br&gt;skall innefattas i begreppen krigsmateriel och produkter jämställda med&lt;br&gt;krigsmateriel förtydligar reglerna på ett bra sätt och bejakar att den mer de-&lt;br&gt;taljerade avgränsningen av de enskilda produkterna enligt förslaget skall in-&lt;br&gt;rymmas i en regeringsförordning. På grund av det omfång och den detaljri-&lt;br&gt;kedom som kännetecknar förslaget om ”ny förteckning” finner RÅ det vara&lt;br&gt;mindre lämpligt att införa den i lagtexten. RÅ har därför inget att erinra mot&lt;br&gt;den föreslagna uppdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års utredning om krigsmaterielexporten har en avvikande uppfattning&lt;br&gt;och framför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den särskilde utredaren föreslår att utförsellagen byggs ut med en be-&lt;br&gt;skrivning av vad begreppen krigsmateriel och därmed jämställda produkter&lt;br&gt;omfattar. De tio huvudkategorier som föreslås återgivna i utförsellagen ut-&lt;br&gt;gör en översiktlig beskrivning av vilka produkter som omfattas av lagen. Be-&lt;br&gt;skrivningen är dock inte uttömmande. Den skall kompletteras av en särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktförteckning som regeringen fastställer. Praktiska skäl eller rimlig-&lt;br&gt;hetsbedömningar kan föranleda att produkter undantas i förteckningen vilka&lt;br&gt;annars sakligt faller under huvudkategorierna. Dessa senare tjänar sålunda&lt;br&gt;inte syftet att entydigt definiera de produkter på vilka lagen har avseende.&lt;br&gt;Skälen för utredarens förslag ligger i stället på det politiska planet. Riksda-&lt;br&gt;gen skall få en mer ingående befattning med bestämmelsernas materiella in-&lt;br&gt;nehåll. Härigenom ökar tyngden i det samlade regelverket, menar utreda-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen respekterar motiven men ifrågasätter samtidigt om förslaget&lt;br&gt;att inkludera kategorierna i lagtexten utgör en lämplig metod. Den innebär&lt;br&gt;att riksdagen måste ta ställning till detaljerade, tekniska frågor. Vidare leder&lt;br&gt;den till en omfattande utökning av lagtexten, vilken för sin rätta förståelse&lt;br&gt;ändå måste kompletteras med en särskild förteckning jämte kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet kan uppnås och olägenheterna samtidigt undgås, synes det utred-&lt;br&gt;ningen, om beskrivningen av vilka materielslag som omfattas av regelsyste-&lt;br&gt;met delges riksdagen, exempelvis i samband med de förslag till ändringar&lt;br&gt;i utförsellagen som begreppsutredningen i övrigt kan föranleda. Riksdagen&lt;br&gt;skulle då ges möjlighet att framföra sina eventuella synpunkter utan att ge-&lt;br&gt;nom lag binda sig. Utredningen anser således att den nuvarande ordningen&lt;br&gt;bör bibehållas, d.v.s. att regeringen meddelar föreskrifter om vad som skall&lt;br&gt;avses med krigsmateriel enligt utförsellagen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA instämmer i förslaget till en precisering redan i lagen av det område&lt;br&gt;inom vilket regeringen har att bestämma det närmare innehållet genom en&lt;br&gt;särskild förteckning. FOA tar dock inte ställning till detaljerna i utredning-&lt;br&gt;ens förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖB biträder förslaget om utbyggnad av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund ställer sig också positivt härtill&lt;br&gt;och anser att det är ett vällovligt syfte att ”riksdagen därmed skulle få mer&lt;br&gt;ingående befattning än tidigare med avgränsningen av lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Särskiljande av vissa produkter under benämningen ”med&lt;br&gt;krigsmateriel jämställd materiel”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en indelning av det produktkollektiv som skall kontrol-&lt;br&gt;leras i två grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;krigsmateriel - den förstörelsebringande materielen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;med krigsmateriel jämställd materiel - övrig materiel som skall kontrol-&lt;br&gt;leras enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har härvidlag haft följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt påpekar att lagtexten genom förslaget tyngs och ifrågasätter&lt;br&gt;om inte lagförslagets 1 b § istället skulle kunna bestå av tio punkter (alla un-&lt;br&gt;der benämningen krigsmateriel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/M har samma uppfattning och framhåller att frågan om en uppdelning&lt;br&gt;skall ske i enlighet med förslaget eller om man skall ha ett enhetligt krigsma-&lt;br&gt;terielbegrepp är mer av formell natur och inte påverkar innehållet i sak. Vid&lt;br&gt;ett val föredrar RÅ därför ett enhetligt begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm tycker att en uppdelning i dessa två grupper&lt;br&gt;bör kunna vara en lämplig utgångspunkt för definition och klassificering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KK har ingen erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA anser att den föreslagna indelningen i ”krigsmateriel” respektive&lt;br&gt;”produkter jämställda med krigsmateriel” bör omprövas eller utgå. Man an-&lt;br&gt;ser att begreppet ”jämställda med krigsmateriel” i sig är mycket oklart och&lt;br&gt;ifrågasätter om en indelning av denna art behövs, särskilt som den inte före-&lt;br&gt;slås vara kopplad till någon särskild princip för tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖB biträder utredningens förslag liksom Sveriges socialdemokratiska&lt;br&gt;kvinnoförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsgruppen för teknisk fredsforskning vid CTH anser att uppdel-&lt;br&gt;ningen är semantisk, att den ökar den begreppsliga klarheten men saknar&lt;br&gt;praktisk betydelse såvida inte olika principer tillämpas för bedömning av ex-&lt;br&gt;porttillstånd för de båda grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Krigsmaterielförteckningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till förteckning över de produkter som skall omfattas&lt;br&gt;av kontroll enligt lagen har kommenterats av flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att användandet av uttryck i förteck-&lt;br&gt;ningen såsom ”regelmässigt har direkt samband med”, ”har vital betydelse&lt;br&gt;för”, ”vars funktionella samband med den förstörelsebringande effekten är&lt;br&gt;påtagligt” kan befaras leda till tolkningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RPS påpekar att det föreslagna avförandet från förteckningen av jakt- och&lt;br&gt;sportskyttevapen måste åtföljas av en samtidig reglering i vapenlagen av-&lt;br&gt;seende utförsel av sådana vapen. RPS anser också att klassificeringen av da-&lt;br&gt;torprogram bör uppmärksammas i den fortsatta beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GTS framhåller att klarare definitioner bör skapas bl.a. för jakt- och&lt;br&gt;sportskyttevapen med ammunition, produktionsunderlag för tillverknings-&lt;br&gt;anläggningar, eldrörsvapen och övningsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen framhåller att bl.a. uttrycken ”för strid”, ”vilkas an-&lt;br&gt;vändning normalt har direkt samband med en efterföljande vapeninsats” är&lt;br&gt;svårförståeliga. Man anser uttrycket ”för militärt bruk” överlägset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA anser inte att utredaren har lyckats konkretisera slutsatserna av sin&lt;br&gt;analys av krigsmaterielförteckningen till en förteckning som är tillräckligt&lt;br&gt;genomarbetad, konsekvent och fullständig. En hel del arbete anser man där-&lt;br&gt;för återstår innan en förteckning i utredningens anda kan fastställas. FOA&lt;br&gt;vill här särskilt peka på ambitionen att grunda klassificeringen på ”tekniska&lt;br&gt;specifikationer och verifierbara data”, sammantaget med ställningstagandet&lt;br&gt;mot att se FoU-insatsens ursprung som en klassificeringsgrund. Denna ambi-&lt;br&gt;tion borde ha lett till att alla uttryck typ ”utformats för strid” och ”speciella&lt;br&gt;delar till” rensats ut ur förslaget till ny förteckning. Dessa uttryck borde ha&lt;br&gt;ersatts av en precisering av vilka delar med vilka prestanda som bör vara&lt;br&gt;tillståndspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är FOA:s uppfattning att en sådan förteckning inte skulle behöva bli&lt;br&gt;ohanterligt omfattande. FOA anför att av de ca. 600 ”speciella delar” som&lt;br&gt;ingår i en fälthaubits torde endast en liten andel vara av ”avgörande bety-&lt;br&gt;delse” för funktionen som haubits; en uppräkning begränsad till eldrör, slut-&lt;br&gt;stycke, lavett och rekylhämmande inrättningar bör enligt FOA:s uppfattning&lt;br&gt;räcka för att hindra att någon bygger en haubits av de övriga delarna. FOA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser vidare att det kan finnas motiv för att i förteckningen uppta vissa C-&lt;br&gt;skyddsutrustningar som är erforderliga för att möjliggöra insättande av C-&lt;br&gt;stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FMVönskar förtydligade definitioner avseende utbildningsmateriel, pro-&lt;br&gt;duktionsunderlag för tillverkning, speciella drivmedel för torpeder, robotar&lt;br&gt;och raketer samt beträffande uttrycken ”av vital betydelse” för funktionen&lt;br&gt;respektive ”icke tillgänglig på civil marknad”. Man befarar annars stora tolk-&lt;br&gt;ningsproblem. FMV föreslår också att reservdelar som inte utgör delsystem&lt;br&gt;undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FortF anser att fortifikatoriska anläggningar och anläggningar för tillverk-&lt;br&gt;ning och kontroll av materiel inte skall omfattas av förteckningen. Man före-&lt;br&gt;slår en uppdelning i en fastighetskomponent och en utrustningskomponent&lt;br&gt;varvid enbart den senare, om den är utformad för strid etc., skulle utgöra&lt;br&gt;krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser att kryptomateriel bör klassas som krigsmateriel om den på&lt;br&gt;betydande sätt anpassats för militärt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FFA m.fl. anmärker på att i utredningen lagförslag och förslag till ny för-&lt;br&gt;teckning har olika lydelse beträffande tillverkningsanläggningar. FFA före-&lt;br&gt;slår att även i lagen skall anges att endast anläggningar särskilt utformade&lt;br&gt;för tillverkning och kontroll av krigsmateriel skall omfattas av kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sportskytteförbundet ställer sig positivt till den föreslagna klassifi-&lt;br&gt;ceringen av sportskyttevapen liksom FFV. FFV anser liksom ÖB och för-&lt;br&gt;svarsindustriföreningen att krut för s.k. handladdning i mindre förpackning&lt;br&gt;bör undantas från utförselkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsindustriföreningen anser att materiel för skydd och överlevnad&lt;br&gt;bör undantas och att sensorer för eldledningsutrustningar inte generellt bör&lt;br&gt;anses utgöra krigsmateriel. Man framlägger därvidlag ett eget förslag till text&lt;br&gt;i förteckningen med denna inriktning. Man föreslår också en ny formulering&lt;br&gt;avseende reservdelar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Andra delsystem, komponenter och reservdelar, som har vital betydelse&lt;br&gt;för den primära funktionen hos ett militärt stridsmedel som klassas som&lt;br&gt;krigsmateriel och som inte i samma eller liknande utförande är tillgängliga&lt;br&gt;på den civila marknaden”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSU framhåller att klassificeringen av materiel är tekniska frågor som det&lt;br&gt;är svårt att ha detaljerade synpunkter på. Som gränsfall där utredarens slut-&lt;br&gt;satser kan ifrågasättas framför man stridsfordon, utrustning för tillverkning&lt;br&gt;av elektroniska produkter som elektronisk och optisk materiel. SSU menar&lt;br&gt;att det förefaller som om en alltför restriktiv tolkning här görs av begreppet&lt;br&gt;krigsmateriel och produkter jämställda därmed, innebärande att en del av&lt;br&gt;de produkter som föreslås ligga utanför lagens tillämpningsområde, egentli-&lt;br&gt;gen inte används för annat än stridsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positivt anser man vara att tidigare frågetecken kring ammunition rätats&lt;br&gt;ut genom att begreppet vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsgruppen för teknisk fredsforskning vid CTH vänder sig mot att&lt;br&gt;vissa produkter som f.n. är krigsmateriel uteslutits ur den nya förteckningen.&lt;br&gt;Detta gäller enligt CTH-gruppen bl.a. små pistoler, hjälmar, ubåtsnät, pans-&lt;br&gt;rade fordon och icke helmantlad finkalibrig ammunition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska freds- och skiljedomsföreningen anser att utredningens slutsatser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rimmar illa med utredningsuppdraget och pekar på att inte någon av de pro-&lt;br&gt;dukter som enligt föreningen drev fram utredningen (Boghammarbåtar,&lt;br&gt;Hägglunds bandvagnar, radar, elektronik och speciella kranar) påverkas.&lt;br&gt;Även obeväpnade lätta flygplan, obeväpnade arméfordon och komponenter&lt;br&gt;som utförs för att monteras i militärt system bör enligt föreningen utgöra&lt;br&gt;krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utförselförbud av tillfällig natur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen är negativ till ett bemyndigande till regeringen att tillfälligt&lt;br&gt;kunna förordna att en vara som inte klassificerats som krigsmateriel men&lt;br&gt;som fått militär användning skall omfattas av bestämmelserna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsindustriföreningen instämmer i utredningens tankegång och slut-&lt;br&gt;sats härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSU anser att ett alternativ till att införa ett köparkriterium är att fullfölja&lt;br&gt;Medborgarkommissionens idé, att regeringen tillfälligt kan förordna att en&lt;br&gt;vara som inte klassificerats som krigsmateriel men som fått militär använd-&lt;br&gt;ning skall omfattas av bestämmelserna. SSU anser inte att lämpligheten att&lt;br&gt;ha en speciell fullmakts- eller beredskapslag istället för att utvidga utförsella-&lt;br&gt;gen är avgörande. Man framhåller att det viktiga är att det går att ingripa när&lt;br&gt;resultatet annars blir stötande eller syftet med lagstiftningen åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har följande synpunkter framkommit i remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden förförsvarsuppfinningar pekar på att om utredning-&lt;br&gt;ens förslag godtas måste i en egen förordning upptas den krigsmateriel som&lt;br&gt;skall hänföras till försvarsuppfinningar med den avgränsning och omfattning&lt;br&gt;som idag gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV framhåller att regelverket för mervärdesbeskattning torde komma&lt;br&gt;att ändras fr.o.m. årsskiftet 1990/91. RSV anser att man om så inte sker bör&lt;br&gt;överväga att knyta mervärdesskattelagens bestämmelser om undantag från&lt;br&gt;skatteplikt för krigsmateriel närmare till utförsellagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GTS föreslår att ett införselförbud skall införas för krigsmateriel i den ut-&lt;br&gt;sträckning som bedöms erforderlig med hänsyn till övrig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Nuvarande förteckning över krigsmateriel&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över krigsmateriel enligt lagen om förbud mot&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel, m.m. (bilaga till förordningen&lt;br&gt;(1988:561) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Handeldvapen m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Pistoler, revolvrar, gevär, karbiner, kulsprutor, kulsprutegevär och kul-&lt;br&gt;sprutepistoler, dock inte luft- och fjädervapen, slätborrade hagelgevär, så-&lt;br&gt;dana start- eller skrämskottsvapen (startvapen) och inte heller signalvapen&lt;br&gt;som är avsedda för patroner eller sådana skjutvapen som inte är underkas-&lt;br&gt;tade bestämmelserna i vapenlagen (1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Bajonetter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Sådana speciella delar till krigsmateriel under a) som är underkastade&lt;br&gt;bestämmelserna i vapenlagen (1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Artilleripjäser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Artilleripjäser, såsom kanoner och haubitsar, granatkastare och pansar-&lt;br&gt;värnsvapen, såsom granatgevär och pansarskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Eldsprutor samt för militärt bruk utformade anordningar för utskjut-&lt;br&gt;ning av pyrotekniskt materiel och rökmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För militärt bruk utformade anordningar och utrustningar för hantering&lt;br&gt;och uppställning av materiel under a) och b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Speciella delar till materiel under a) - c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ammunition m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Ammunition till materiel under 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Magasin och matningsutrustningar för ammunition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Speciella delar till materiel under a) och b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Robotar, raketer, torpeder, bomber m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Robotar, raketer, torpeder, bomber, land- och sjöminor samt handgra-&lt;br&gt;nater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) För militärt bruk utformade apparater och andra anordningar för han-&lt;br&gt;tering, kontroll, armering, utskjutning, styrning, utläggning, lokalisering,&lt;br&gt;röjning, svepning, desarmering eller sprängning av materiel under a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Speciella delar till materiel under a) och b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Materiel för stridsledning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Apparater och andra anordningar för stridsledning och för eldledning&lt;br&gt;av vapen eller vapensystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Apparater och andra anordningar för störning av vapen eller vapensys-&lt;br&gt;tem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För militärt bruk utformade avståndsmätare, positions- och riktnings-&lt;br&gt;angivare, höjdmätare och målsökare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) För militärt bruk utformade anordningar för riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Periskop för vapenbärare eller vapenplattformar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Speciella delar till materiel under a)-e).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ABC-stridsmedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Radioaktiva, biologiska och kemiska stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Apparater och andra anordningar för insättande eller spridning av&lt;br&gt;ABC-stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Speciella delar till materiel under a) och b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Sprängämnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Sprängämnen, krut och tändmedel för materiel under 3, 4 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) För militärt bruk utformade sprängladdningar och tändmedel till sådan&lt;br&gt;materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För militärt bruk utformad pyroteknisk materiel och rökmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Drivmedel framtagna för robotar, raketer och torpeder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Gelatineringsmedel för framställning av brandmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Fartyg m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) För militärt bruk utformade fartyg, båtar och andra farkoster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Ackumulatorer för ubåtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Ubåts- och torpednät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) För militärt bruk utformade apparater och andra anordningar för trans-&lt;br&gt;port av stridsmedel under vatten eller för lokalisering av föremål under vat-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Speciella delar och tillbehör till materiel under a)-d).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Luftfartyg m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) För militärt bruk utformade luft- och rymdfarkoster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Motorer, utom kolvmotorer, för materiel under a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För militärt bruk utformade markutrustningar för hantering och betjä-&lt;br&gt;ning av materiel under a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) För militärt bruk utformade G-dräkter, tryckdräkter, isolerdräkter,&lt;br&gt;flyghjälmar, syrgasutrustningar, utrustningar för övertrycksandning, fall-&lt;br&gt;skärmar samt katapulter och andra utskjutningsanordningar för räddning av&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Specialutrustningar för flygburen trupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Speciella delar och tillbehör till materiel under a)-e).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Stridsvagnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Bestyckade eller pansrade fordon samt fordon med anordningar för va-&lt;br&gt;pen och andra stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Pansartåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) För militärt bruk utformade bandfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) För militärt bruk utformade amfibiefordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Övriga för militärt bruk utformade fordon och transportmedel för för-&lt;br&gt;flyttning av materiel upptagen i denna förteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Speciella delar till materiel under a)-f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Materiel för strålning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) För militärt bruk utformade apparater och andra anordningar för ljus-&lt;br&gt;strålning (synligt ljus, infrarött ljus, laserstrålning) samt utrustningar för&lt;br&gt;upptäckande av sådan strålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Speciella delar till materiel under a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Fotomateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) För militärt bruk utformade kameror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) För militärt bruk utformade apparater för fototydning och utvärdering&lt;br&gt;av flygfotografier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Speciella delar till materiel under a) och b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Hjälmar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) För militärt bruk utformade hjälmar och klädespersedlar för skydd mot&lt;br&gt;stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Speciella delar till materiel under a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Bromateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) För militärt bruk utformad bromateriel som endast är lämpad för an-&lt;br&gt;vändning inom försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Speciella delar och tillbehör till materiel under a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Övningsmateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) För militärt bruk utformad materiel för utbildning i handhavande av&lt;br&gt;materiel upptagen i denna förteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Speciella delar till materiel under a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Maskiner, verktyg m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Maskiner, verktyg och utrustningar särskilt utformade för tillverkning,&lt;br&gt;underhåll och kontroll av samt försök med annan i denna förteckning uppta-&lt;br&gt;gen materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Speciella delar och tillbehör till materiel under a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag (1992:000) om krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen meddelar föreskrifter om vad som skall förstås med krigsma-&lt;br&gt;teriel enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Med tillhandahållande skall i denna lag förstås försäljning, utbjudande&lt;br&gt;mot vederlag, lån, gåva eller förmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillverkningsrätt skall i denna lag förstås en rätt att tillverka krigsma-&lt;br&gt;teriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen,&lt;br&gt;om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av denna&lt;br&gt;lag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket vapenlagen (1973:1176), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens&lt;br&gt;eget bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Krigsmateriel, uppfinningar avseende krigsmateriel och metoder för&lt;br&gt;framställning av sådan materiel får inte här i landet åt någon inom landet&lt;br&gt;eller i utlandet yrkesmässigt tillhandahållas utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet utan sådant tillstånd yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt tillhandahålla krigsmateriel, uppfinningar avseende krigsmateriel eller&lt;br&gt;metoder för framställning av sådan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första och andra stycket behövs inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahållande till svenska statliga myndigheter eller sådana tillver-&lt;br&gt;kare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållan-&lt;br&gt;det avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehavare av tillverkningstillstånd, om tillhandahållandet avser sådan&lt;br&gt;krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet eller&lt;br&gt;om tillhandahållandet avser uppfinning eller metod för framställning av&lt;br&gt;krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som&lt;br&gt;har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet en-&lt;br&gt;ligt första stycket i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras ge-&lt;br&gt;nom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hantering av ammu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen&lt;br&gt;(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första - fjärde styckena gäller inte för sådana statliga&lt;br&gt;myndigheter som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd av regeringen, om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte&lt;br&gt;är av större vikt, får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel, pröva frågor om tillstånd enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om utförsel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning&lt;br&gt;samt av skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt,&lt;br&gt;tävling eller övning utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som&lt;br&gt;har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen&lt;br&gt;(1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av programvara i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Programvara som omfattas av denna lag får inte heller genom telekom-&lt;br&gt;munikation eller på liknande sätt överföras från Sverige till mottagare i ut-&lt;br&gt;landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningsrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till nå-&lt;br&gt;gon i utlandet får inte ingås här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Avtal med någon i utlandet om att gemensamt eller för dennes räkning&lt;br&gt;utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller&lt;br&gt;om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i landet utan till-&lt;br&gt;stånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller i utlandet ingå sådant avtal utan sådant till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av avtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Avtal om tillägg till eller ändring av avtal enligt 7 eller 8 § får inte ingås&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen, om tillägget eller ändringen avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den materiel som omfattas av avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidi-&lt;br&gt;gare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelser om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärt inriktad utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får inte bedrivas&lt;br&gt;här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller i utlandet yrkesmässigt bedriva sådan ut-&lt;br&gt;bildning utan regeringens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av staten eller som an-&lt;br&gt;ordnas i samband med försäljning av krigsmateriel eller med anställning i&lt;br&gt;företag för tillverkning av sådan materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndighe-&lt;br&gt;ter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen&lt;br&gt;föreskriver, lämna redovisning till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 - 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet&lt;br&gt;och om undantag från denna. Regeringen får också i det enskilda fallet&lt;br&gt;medge undantag från sådan redovisningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsgivning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndighe-&lt;br&gt;ter som bedriver motsvarande verksamhet skall, inom den tid regeringen fö-&lt;br&gt;reskriver, underrätta regeringen innan anbud lämnas, eller, där anbudsförfa-&lt;br&gt;rande inte förekommer, innan avtal ingås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställ-&lt;br&gt;ning av krigsmateriel som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om undantag från underrät-&lt;br&gt;telseskyldigheten. Regeringen får också i enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;sådan underrättelseskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte är av större omfattning eller i övrigt inte är av större&lt;br&gt;vikt, får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av&lt;br&gt;krigsmateriel pröva frågor som avser medgivande till förkortad tidsfrist för&lt;br&gt;lämnande av sådan underrättelse som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller&lt;br&gt;avtal ingås, som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillstånd enligt 3 och 4 §§ för ett svenskt aktiebolag får förenas med vill-&lt;br&gt;kor om att endast en viss andel av aktierna, direkt eller indirekt, får ägas av&lt;br&gt;utländska rättssubjekt. Ett tillstånd får också förenas med villkor om att en&lt;br&gt;styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget samt suppleanter för&lt;br&gt;dem skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel får även för han-&lt;br&gt;delsbolag förenas med villkor avseende ägandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd enligt 3 - 8 §§ och 10 § får förenas med andra villkor än som&lt;br&gt;avses i 13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillstånd enligt 3 och 4 §§ får meddelas för en viss tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillstånd enligt 3 - 6 §§ och 10 § kan återkallas av regeringen, om till-&lt;br&gt;ståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor&lt;br&gt;eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns&lt;br&gt;andra särskilda skäl till återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet om ägande i utländska rättssubjekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet&lt;br&gt;som bedriver motsvarande verksamhet skall, enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar, lämna uppgifter till regeringen om ägande i ut-&lt;br&gt;ländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring&lt;br&gt;eller försäljning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar, till tillsynsmyndigheten lämna deklaration på&lt;br&gt;heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har medde-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldighet att&lt;br&gt;lämna deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd enligt 5 § skall lämna uppgifter om utförd krigsma-&lt;br&gt;teriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillstånd enligt 7 - 8 §§ skall lämna uppgifter om ingångna&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4§ skall efter anmodan av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrol-&lt;br&gt;len samt lämna tillsynsmyndigheten tillträde till lokaler där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs. Tillsynsmyndigheten har rätt att anlita biträde från andra statliga&lt;br&gt;myndigheter i sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som har tillstånd enligt lagen är skyldig att vid ändring i förhållan-&lt;br&gt;den som tagits upp i tillståndsansökan anmäla detta till regeringen i enlighet&lt;br&gt;med de föreskrifter regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För att täcka kostnaderna för tillsynsmyndighetens organisation och&lt;br&gt;verksamhet skall den som har fått tillstånd enligt 3 § årligen betala en avgift&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Avgiften beräknas efter ett för samtliga tillver-&lt;br&gt;kare lika förhållande till det fakturerade värdet av försåld krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags&lt;br&gt;efterlevnad av bestämmelserna enligt denna lag och anmärkningen har fram-&lt;br&gt;förts i en sådan revisionsberättelse som sägs i 20 kap. 10 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i&lt;br&gt;vissa företag, skall han genast sända in en kopia av revisionsberättelsen till&lt;br&gt;regeringen. En revisor vid en svensk statlig myndighet har samma skyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelser om olovlig utförsel och försök därtill finns i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som bryter mot 3 - 4, 6 - 10 §§ eller förbud som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 12 § döms,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två&lt;br&gt;är,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att lämna till-&lt;br&gt;stånd enligt 3 - 4 §§ eller 6 -10 §§ och därigenom föranleder att avtal fullföljs&lt;br&gt;eller tillhandahållande kommer till stånd döms till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;två år. Om gärningen har skett av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om brott enligt 24 eller 25 § har begåtts uppsåtligen och det är att be-&lt;br&gt;döma som grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett&lt;br&gt;betydande värde, om brottet varit av stor omfattning eller varaktighet eller&lt;br&gt;om gärningen annars varit av särskilt farligt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att anmäla ändring i förhållande som upptagits i tillståndsan-&lt;br&gt;sökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i annat fall än som avses i 25 - 26 §§ lämnar en oriktig uppgift i ansökan&lt;br&gt;om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett&lt;br&gt;ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbe-&lt;br&gt;stämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas, om gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Utbyte av brott som avses 25 - 26 §§ skall förklaras förverkat om inte&lt;br&gt;detta är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Allmänt åtal för brott mot kravet på tillstånd enligt 3 - 4 §§ får väckas&lt;br&gt;endast efter medgivande av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1983:1034) om kon-&lt;br&gt;troll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om för-&lt;br&gt;bud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lag skall vid tillämpningen&lt;br&gt;av den nya lagen anses som meddelat enligt denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Lagen gäller inte beslut av en&lt;br&gt;sådan nämnd vars sammansättning&lt;br&gt;är bestämd i lag och vars ordförande&lt;br&gt;skall vara eller ha varit ordinarie do-&lt;br&gt;mare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av arrendenämnd, hyres-&lt;br&gt;nämnd eller övervakningsnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om utlänningars vistelse&lt;br&gt;i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om värnpliktigas eller re-&lt;br&gt;servpersonals inkallelse eller tjänst-&lt;br&gt;göring inom försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut enligt lagen (1966:413)&lt;br&gt;om vapenfri tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut som rör skatter eller av-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut enligt lagen (1974:922)&lt;br&gt;om kreditpolitiska medel eller beslut&lt;br&gt;i frågor om allmän likviditetsindrag-&lt;br&gt;ning eller allmän prisreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beslut enligt lagen (1988:558)&lt;br&gt;omförbud mot utförsel av krigsmate-&lt;br&gt;riel, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;andra beslut enligt lagen&lt;br&gt;(1983:1034) om kontroll över till-&lt;br&gt;verkningen av krigsmateriel, m.m.&lt;br&gt;än sådana som avser återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beslut om tillstånd till sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 1 §3-5 lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beslut enligt lagen (1991:341)&lt;br&gt;omförbud mot utförsel av vissa pro-&lt;br&gt;dukter som kan användas i massför-&lt;br&gt;störelsesyfte, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller inte beslut av en&lt;br&gt;sådan nämnd vars sammansättning&lt;br&gt;är bestämd i lag och vars ordförande&lt;br&gt;skall vara eller ha varit ordinarie do-&lt;br&gt;mare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av arrendenämnd, hyres-&lt;br&gt;nämnd eller övervakningsnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om utlänningars vistelse&lt;br&gt;i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut om värnpliktigas eller re-&lt;br&gt;servpersonals inkallelse eller tjänst-&lt;br&gt;göring inom försvarsmakten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut enligt lagen (1966:413)&lt;br&gt;om vapenfri tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut som rör skatter eller av-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut enligt lagen (1974:922)&lt;br&gt;om kreditpolitiska medel eller beslut&lt;br&gt;i frågor om allmän likviditetsindrag-&lt;br&gt;ning eller allmän prisreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;andra beslut enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om krigsmateriel än så-&lt;br&gt;dana som avser återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd enligt 3 eller 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. beslut om tillstånd till sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 1 § 3 -5 lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beslut enligt lagen (1991:341)&lt;br&gt;om förbud mot utförsel av vissa pro-&lt;br&gt;dukter som kan användas i massför-&lt;br&gt;störelsesyfte, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § vapenlagen (1973:1176) skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Utan tillstånd enligt denna lag får inte någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inneha skjutvapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. införa skjutvapen eller ammunition till Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. driva handel med skjutvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen, som är avsett för målskjutning,&lt;br&gt;eller ett harpunvapen har en i förhållande till andra jämförliga skjutvapen&lt;br&gt;begränsad effekt skall första stycket inte tillämpas på vapnet. En enskild per-&lt;br&gt;son får dock inte utan tillstånd inneha, införa till Sverige eller driva handel&lt;br&gt;med sådana vapen, om han inte har fyllt arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller inte i fråga&lt;br&gt;om verksamhet som omfattas av till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 gäller inte i fråga&lt;br&gt;om verksamhet som omfattas av till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt lagen (1983:1034 ) om&lt;br&gt;kontroll över tillverkningen av krigs-&lt;br&gt;materiel, m.m. Första stycket 3 gäl-&lt;br&gt;ler inte i fråga om verksamhet som&lt;br&gt;avses i 3 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt 3-4 §§ lagen (1992:000)&lt;br&gt;om krigsmateriel. Första stycket 2&lt;br&gt;gäller inte i fråga om införsel av&lt;br&gt;krigsmateriel av den som har tillstånd&lt;br&gt;att tillverka eller tillhandahålla mot-&lt;br&gt;svarande materiel enligt 3 eller 4§&lt;br&gt;samma lag. Första stycket 3 gäller&lt;br&gt;inte i fråga om verksamhet som av-&lt;br&gt;ses i 4§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas&lt;br&gt;att föreskriva undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller sig-&lt;br&gt;nalvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ytterligare undantag i i vissa fall från skyldigheten att&lt;br&gt;ha tillstånd finns i 13,16, 21, 22, 25, 25 a, 26 och 45 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-06-01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar&lt;br&gt;Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 maj 1992 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Svensson beslutat inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om krigsmateriel, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lisbeth&lt;br&gt;Petersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om krigsmateriel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inledande bestämmelsen i lagförslagets 1 § innehåller endast att rege-&lt;br&gt;ringen meddelar föreskrifter om vad som förstås med krigsmateriel enligt&lt;br&gt;lagen. Lagrådet föreslår att bestämmelsen skall ge en saklig beskrivning av&lt;br&gt;ramen för regeringens föreskrifter. Vidare bör 2 § utökas med en definition&lt;br&gt;av begreppet tillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad nu sagts bör en ändring vidtas i 16 § och övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna kompletteras, varjämte åtskilliga redaktionella ändringar och en viss&lt;br&gt;omdisponering av bestämmelserna bör göras. Enligt lagrådets förslag får la-&lt;br&gt;gen den lydelse som framgår av bilaga till lagrådets protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av lagrådet föreslagna ändringarna torde föranleda särskild kommen-&lt;br&gt;tar endast vad gäller 16 § och övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubrikenÅterkallelse m.m. anges i 16 § att regeringen kan återkalla&lt;br&gt;tillstånd enligt 3 - 6 §§ och 10 §. Däremot ger bestämmelsen inte någon möj-&lt;br&gt;lighet för regeringen att återkalla tillstånd att ingå avtal som avses i 7 — 9 §§.&lt;br&gt;Enligt remissprotokollet (avsnitt 18.2) skulle regeringen emellertid utan sär-&lt;br&gt;skild föreskrift härom kunna återkalla tillstånd enligt 7 och 8 §§ om vilsele-&lt;br&gt;dande är för handen. Härmed torde avses att en sådan möjlighet till återkal-&lt;br&gt;lelse skulle följa av allmänna förvaltningsrättsliga principer. Eftersom den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen innebär att återkallelsemöjligheten reglerats för&lt;br&gt;vissa sådana fall där samma principer eljest skulle ha kunnat tillämpas, kan&lt;br&gt;tveksamhet uppkomma om tillämpningen av principen för icke reglerade&lt;br&gt;fall. Om det inte anses tillräckligt att helt återfalla på den i remissprotokollet&lt;br&gt;angivna möjligheten att avslå en ansökan om eller återkalla ett tillstånd till&lt;br&gt;utförsel av produkter som har samband med sådana avtal som avses i 7 och&lt;br&gt;8 §§, synes det därför böra övervägas att i förevarande paragraf reglera också&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd till nämnda avtal, även om fall där sådan återkallelse&lt;br&gt;kan komma i fråga torde vara av en ren undantagskaraktär. Anledning synes&lt;br&gt;i så fall saknas att inte låta bestämmelsen omfatta även sådana ändringsavtal&lt;br&gt;som avses i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom anförs i protokollet skulle en återkallelse av tillstånd till avtal&lt;br&gt;kunna få effekt bara under tiden mellan regeringens tillståndsgivning och av-&lt;br&gt;talets ingående. En bestämmelse om sådan återkallelse bör därför gälla en-&lt;br&gt;dast tillstånd till avtal som ännu inte träffats. I enlighet med det anförda och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom paragrafen reglerar endast återkallelse kan paragrafen med rubrik&lt;br&gt;ges den lydelse som framgår av bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 14 i remissprotokollet framgår att avsikten är att 9 § skall gälla&lt;br&gt;inte endast avtal som omfattas av tillståndskrav enligt 7 eller 8 § utan även&lt;br&gt;avtal av samma slag som på grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd.&lt;br&gt;Enligt lagrådets mening är det önskvärt att detta kommer till uttryck i en&lt;br&gt;särskild övergångsbestämmelse. I det bilagda förslaget har övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna kompletterats i enlighet härmed vilket samtidigt möjliggjort en&lt;br&gt;mer preciserad lydelse av 9§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga till lagrådets protokoll 1992-06-01:&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag (1992:000) om krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt&lt;br&gt;bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmate-&lt;br&gt;riel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkning: framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör&lt;br&gt;krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahållande: försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån,&lt;br&gt;gåva eller förmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket vapenlagen (1973:1176),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens&lt;br&gt;eget bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar&lt;br&gt;rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel får&lt;br&gt;inte bedrivas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga&lt;br&gt;myndigheter som inte är affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som&lt;br&gt;avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter el-&lt;br&gt;ler sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag&lt;br&gt;tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstill-&lt;br&gt;stånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser&lt;br&gt;tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som&lt;br&gt;finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för fram-&lt;br&gt;ställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana till-&lt;br&gt;verkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahål-&lt;br&gt;landet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet en-&lt;br&gt;ligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som&lt;br&gt;regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hante-&lt;br&gt;ring av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrif-&lt;br&gt;terna i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller sta-&lt;br&gt;digvarande vistas här får inte utan tillstånd av regeringen i det enskilda fallet&lt;br&gt;till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet eller&lt;br&gt;uppfinning rörande krigsmateriel eller metod för framställning av sådan ma-&lt;br&gt;teriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd av regeringen, om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om program-&lt;br&gt;vara likställs med utförsel överföring till utlandet genom telekommunikation&lt;br&gt;eller på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte&lt;br&gt;är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om&lt;br&gt;utförsel av krigsmateriel pröva frågor om tillstånd enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om utförsel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning&lt;br&gt;samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt,&lt;br&gt;tävling eller övning utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som&lt;br&gt;har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen&lt;br&gt;(1973:1176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tillverkningsrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till nå-&lt;br&gt;gon i utlandet får inte ingås här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för&lt;br&gt;hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan&lt;br&gt;materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i&lt;br&gt;landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av avtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd&lt;br&gt;enligt 7 eller 8 § får inte ingås utan tillstånd av regeringen, om tillägget eller&lt;br&gt;ändringen avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den materiel som omfattas av avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidi-&lt;br&gt;gare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelser om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärt inriktad utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska medborgare&lt;br&gt;får inte bedrivas här i landet utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här får inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan ut-&lt;br&gt;bildning utan tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter&lt;br&gt;som inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av&lt;br&gt;krigsmateriel eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att till-&lt;br&gt;verka krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndighe-&lt;br&gt;ter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen&lt;br&gt;föreskriver, lämna redovisning till regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller&lt;br&gt;8§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om redovisningsskyldighet&lt;br&gt;och om undantag från denna. Regeringen får också i det enskilda fallet&lt;br&gt;medge undantag från sådan redovisningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsgivning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndighe-&lt;br&gt;ter som bedriver motsvarande verksamhet skall underrätta regeringen innan&lt;br&gt;anbud lämnas, eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal in-&lt;br&gt;gås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställ-&lt;br&gt;ning av krigsmateriel som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt för un-&lt;br&gt;derrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. Regeringen får&lt;br&gt;också i enskilda fall medge undantag från underrättelseskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som inte är av större omfattning eller i övrigt inte är av större&lt;br&gt;vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av&lt;br&gt;krigsmateriel medge undantag i enskilda fall från föreskrifter om tid för läm-&lt;br&gt;nande av underrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller&lt;br&gt;avtal ingås, som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillstånd enligt 3 eller 4 § för ett svenskt aktiebolag får förenas med vill-&lt;br&gt;kor om att endast en viss andel av aktierna, direkt eller indirekt, får ägas&lt;br&gt;av utländska rättssubjekt. Ett tillstånd får också förenas med villkor om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelseledamöter och suppleanter för dem samt verkställande direktör i bo-&lt;br&gt;laget skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 eller 4 § får även för handelsbolag förenas med villkor&lt;br&gt;avseende ägandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd enligt 3 - 10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i&lt;br&gt;13 § samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillstånd enligt 3 och 4 §§ får meddelas för viss tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillstånd enligt 3 -10 §§ kan återkallas av regeringen, om tillståndshava-&lt;br&gt;ren åsidosatt en föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor eller bestäm-&lt;br&gt;melse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra sär-&lt;br&gt;skilda skäl till återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7 - 9 §§ som&lt;br&gt;redan ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet om ägande i utländska rättssubjekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndighet&lt;br&gt;som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt&lt;br&gt;de föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till regeringen om&lt;br&gt;ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, mark-&lt;br&gt;nadsföring eller försäljning av krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer. Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar, till tillsynsmyndigheten lämna deklaration på&lt;br&gt;heder och samvete rörande den verksamhet för vilken tillstånd har medde-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;lämna deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel&lt;br&gt;som förts ut ur landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall efter anmodan av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten lämna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrol-&lt;br&gt;len samt lämna tillsynsmyndigheten tillträde till lokaler där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs. Tillsynsmyndigheten har rätt att anlita biträde från andra statliga&lt;br&gt;myndigheter i sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid ändring i förhål-&lt;br&gt;landen som tagits upp i tillståndsansökan anmäla detta till regeringen i enlig-&lt;br&gt;het med de föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För att täcka kostnaderna för tillsynsmyndighetens organisation och&lt;br&gt;verksamhet skall den som har fått tillstånd enligt 3 § årligen betala en avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen bestämmer. Avgiften beräknas efter ett för samtliga tillver-&lt;br&gt;kare lika förhållande till det fakturerade värdet av försåld krigsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags&lt;br&gt;efterlevnad av bestämmelserna enligt denna lag och anmärkningen har fram-&lt;br&gt;förts i en sådan revisionsberättelse som sägs i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i&lt;br&gt;vissa företag, skall han genast sända in en kopia av revisionsberättelsen till&lt;br&gt;regeringen. En revisor vid en svensk statlig myndighet har motsvarande skyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelser om olovlig utförsel och försök därtill finns i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som bryter mot någon av 3 - 5 §§ eller 7 - 10 §§ eller mot förbud&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 12 § döms,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två&lt;br&gt;år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att lämna till-&lt;br&gt;stånd enligt någon av 3 - 5 §§ eller 7 — 10§§ och därigenom föranleder att&lt;br&gt;avtal fullföljs eller tillhandahållande kommer till stånd döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Om gärningen har skett av oaktsamhet, döms till bö-&lt;br&gt;ter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om brott enligt 25 § har begåtts uppsåtligen och det är att bedöma som&lt;br&gt;grovt skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett&lt;br&gt;betydande värde, om brottet varit av stor omfattning eller varaktighet eller&lt;br&gt;om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att underrätta regeringen enligt 12 § eller att lämna uppgifter&lt;br&gt;enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansö-&lt;br&gt;kan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen&lt;br&gt;av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbe-&lt;br&gt;stämmelse som har meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas, om gärningen är belagd&lt;br&gt;med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Utbyte av brott som avses i 25 eller 26 § skall förklaras förverkat om det&lt;br&gt;inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Allmänt åtal för brott mot 3 eller 4 § får väckas endast efter medgivande&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1983:1034) om kon-&lt;br&gt;troll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om för-&lt;br&gt;bud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lag skall vid tillämpningen&lt;br&gt;av den nya lagen anses som meddelat enligt denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas på avtal av det slag som avses i 7 eller&lt;br&gt;8 §, även om avtalet på grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen.............................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 1992 .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattande synpunkter............................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter............................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Uppgifter om tillverkning och utförsel................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillverkning av krigsmateriel - nuvarande regle-&lt;br&gt;ring ....................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utförsel av krigsmateriel - nuvarande riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och reglering............................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Internationell reglering på krigsmaterielområdet....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Europaintegrationen, GATT-förpliktelser m.m......... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Krigsmaterielbegreppet................................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Allmänt.......................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Kriterier för klassificering........................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Europaintegrationen............................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Kategoriindelning av krigsmateriel................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Krigsmateriel för strid....................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrig krigsmateriel......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska krigsmaterielindustrin och behovet&amp;nbsp;av utlands-&lt;br&gt;samverkan ....................,........................ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamver-&lt;br&gt;kan .................................................. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny lag om krigsmateriel................................. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillverkning av krigsmateriel............................ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Tillstånd att tillverka krigsmateriel................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Kontroll över det utländska inflytandet i krigsmaterieltill-&lt;br&gt;verkande företag genom villkor för tillverkningstillstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillhandahållande av krigsmateriel....................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Förmedling av krigsmateriel, m.m........................ 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Utförsel av krigsmateriel................................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt............. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Samarbete med utländsk part om gemensam tillverkning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling av krigsmateriel.............................. 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Avtal om ändring av eller tillägg till avtal................. 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Militärt inriktad utbildning.............................. 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Marknadsföring m.m................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;Anbudsgivning m.m.................................... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;Villkor och återkallelse av tillstånd m.m................... 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallelse av tillstånd...................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;Tillsyn och uppgiftsskyldighet............................ 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.1 Uppgiftsskyldighet om ägande i utländska rätts-&lt;br&gt;subjekt .................................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn .................................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Deklarationsskyldighet m.m.................. 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upplysningsskyldighet....................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälningsskyldighet....................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 &amp;nbsp;Revisorskontroll....................................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;Ansvarsbestämmelser m.m................   89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 &amp;nbsp;Organisatoriska frågor m.m.............................. 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Berednings- och tillsynsorganisationen inom&amp;nbsp;re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringskansliet ............................. 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Krigsmaterielinspektionens verksamhet och&amp;nbsp;fi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nansiering ................................. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.2.1 &amp;nbsp;KMI:s verksamhet och resurser............... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.2.2 &amp;nbsp;KMI:s finansiering.......................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor........ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;Krigsmaterielinspektionens tekniskt-vetenskapliga&amp;nbsp;råd...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 &amp;nbsp;Övriga lagändringar, ikraftträdande m.m.................. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 &amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om krigsmateriel............ 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i vapenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1176)................................ 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:205)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 &amp;nbsp;Hemställan............................................ 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 Beslut................................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 a Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:102) Ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landssamverkan på krigsmaterielområdet............ 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 b Utredningens lagförslag............................ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 c Utredningens förslag till riktlinjer................... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 d Förteckning över remissinstanser och sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av remissyttrandena över betänkandet (SOU 1989:102)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet.......... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 a Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:66) Begrep-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pet krigsmateriel.................................. 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 b Utredningens lagförslag............................ 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 c Utredningens förslag till krigsmaterielförteckning..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 d Förteckning över remissinstanser och sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av remissyttrandena över betänkandet (SOU 1989:66)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet krigsmateriel........................... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Nuvarande förteckning över krigsmateriel............ 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag........................ 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådet......................................... 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41516, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i övrigt anförts i propositionen om bl.a. klassificering av krigsmateriel samt riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan (avsnitten 3-6 och 22-24).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i övrigt anförts i propositionen om bl.a. klassificering av krigsmateriel samt riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan (avsnitten 3-6 och 22-24).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:30:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03174</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:30:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03174</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__174.pdf</filnamn>
<filstorlek>9276284</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till lag om krigsmateriel</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CC395BAF-75B3-4F1B-90D2-B203AA24878D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:UU25</uppgift>
<ref_dok_id>GF01UU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UU1</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Krigsmaterielexport</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Göran Franck  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Göran Franck  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingela Mårtensson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingela Mårtensson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maj Britt Theorin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maj Britt Theorin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Pierre Schori  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Pierre Schori  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Robert Jousma  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Robert Jousma  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stefan Attefall  och Rose-Marie Frebran  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:174&lt;br/&gt;
Förslag till lag om krigsmateriel</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:174 Förslag till lag om krigsmateriel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stefan Attefall  och Rose-Marie Frebran  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>