<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225131</hangar_id>
 <dok_id>GF03172</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>172</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:172</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>172</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-05-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:01</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om introduktionsersättning till flyktingar och andra utlänningar </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03172/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03172</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03172</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1991/92:172&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om introduktionsersättning till flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03172/prop_199192__172-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03172/prop_199192__172-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991/92:172&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 21 maj 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag om introduktionsersättning för flyktingar&lt;br&gt;och vissa andra utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innebär att kommunerna ges möjlighet att under en introduktions-&lt;br&gt;period bevilja introduktionsersättning i stället för socialbidrag till flyktingar&lt;br&gt;och andra utlänningar som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för att introduktionsersättning skall kunna beviljas är att flyk-&lt;br&gt;tingen följer en introduktionsplan som upprättats av kommunen efter samråd&lt;br&gt;med den enskilde flyktingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsersättningen skall bekostas genom den schablonersättning&lt;br&gt;som lämnas till kommunerna för flyktingmottagandet. Förslaget bedöms inte&lt;br&gt;medföra några ökade kostnader för stat eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 172&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Läg om introduktionsersättning för flyktingar och vissa&lt;br&gt;andra utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En kommun får bevilja introduktionsersättning till flyktingar och vissa&lt;br&gt;andra utlänningar som har tagits emot i kommunen inom ramen för det&lt;br&gt;kommunala flyktingmottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen bestämmer introduktionsersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Introduktionsersättning får beviljas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningar som överförts till Sverige med stöd av ett särskilt regerings-&lt;br&gt;beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningar som har fått uppehållstillstånd och som har tagits emot från&lt;br&gt;en statlig förläggning för asylsökande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra utlänningar som har fått uppehållstillstånd med tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § eller 4 § första stycket 2 utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utlänningar som har fått uppehållstillstånd på grund av sin anknytning&lt;br&gt;till en utlänning som avses under 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 4 får lämnas endast för en utlänning som ansökt om&lt;br&gt;uppehållstillstånd inom två år från det att den person som han eller hon har&lt;br&gt;anknytning till först togs emot i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett villkor för att introduktionsersättning skall få beviljas är att utlän-&lt;br&gt;ningen förbinder sig att följa en introduktionsplan som fastställts av&lt;br&gt;kommunen efter samråd med utlänningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om utlänningen inte följer den upprättade introduktionsplanen får&lt;br&gt;kommunen bestämma att introduktionsersättning inte skall betalas ut för en&lt;br&gt;viss tid eller att introduktionsersättning helt skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kommunens beslut att inte betala ut introduktionsersättning får över-&lt;br&gt;klagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om introduktionsersättningens storlek får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats&lt;br&gt;genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade&lt;br&gt;premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinst-&lt;br&gt;dragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock&lt;br&gt;sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom&lt;br&gt;eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i&lt;br&gt;lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvs-&lt;br&gt;inkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit&lt;br&gt;någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst,&lt;br&gt;dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i&lt;br&gt;form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2&lt;br&gt;mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan&lt;br&gt;ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser&lt;br&gt;förlorad inkomst av skattepliktig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått&lt;br&gt;på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan att försäk-&lt;br&gt;ring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsentligt&lt;br&gt;överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad än&lt;br&gt;privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som skulle&lt;br&gt;ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts,&lt;br&gt;hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den mån&lt;br&gt;ersättnningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill om-&lt;br&gt;kostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks-&lt;br&gt;fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skade-&lt;br&gt;försäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller&lt;br&gt;punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet&lt;br&gt;belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt&lt;br&gt;och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för ut-&lt;br&gt;givarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag&lt;br&gt;samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet&lt;br&gt;meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt&lt;br&gt;med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den&lt;br&gt;bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas&lt;br&gt;med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt la-&lt;br&gt;gen (1992:000) om introduktions-&lt;br&gt;ersättning för flyktingar och vissa&lt;br&gt;andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring till den del pensionen efter varje avliden förälder inte&lt;br&gt;överstiger 0,4 basbelopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör&lt;br&gt;ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap.&lt;br&gt;7 a § samma lag eller enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;10 § lagen om statligt personskadeskydd, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av&lt;br&gt;sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag,&lt;br&gt;som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vård-&lt;br&gt;behövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel&lt;br&gt;till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller&lt;br&gt;annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller&lt;br&gt;ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egen-&lt;br&gt;dom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått&lt;br&gt;brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat till&lt;br&gt;närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid&lt;br&gt;första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår&lt;br&gt;inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet&lt;br&gt;som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och&lt;br&gt;2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 § tullagen&lt;br&gt;(1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpel-&lt;br&gt;skatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om&lt;br&gt;sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte&lt;br&gt;uppgår till 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäkring&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:10g)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det inte står klart att uppgift kan röjas utan att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild&lt;br&gt;har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verk-&lt;br&gt;samhet enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;socialtjänst och den särskilda lag-&lt;br&gt;stiftningen om vård av unga och av&lt;br&gt;missbrukare utan samtycke samt&lt;br&gt;verksamhet som i annat fall enligt&lt;br&gt;lag handhas av socialnämnd. Till&lt;br&gt;socialtjänst räknas också verksamhet&lt;br&gt;hos annan myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av socialnämnds beslut&lt;br&gt;eller särskild tillsyn över nämndens&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet hos&lt;br&gt;kommunal invandrarbyrå. Med&lt;br&gt;socialtjänst jämställs ärenden om&lt;br&gt;bistånd åt asylsökande och andra ut-&lt;br&gt;länningar samt ärenden om tillstånd&lt;br&gt;till riksfärdtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verk-&lt;br&gt;samhet enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;socialtjänst och den särskilda lag-&lt;br&gt;stiftningen om vård av unga och av&lt;br&gt;missbrukare utan samtycke samt&lt;br&gt;verksamhet som i annat fall enligt&lt;br&gt;lag handhas av socialnämnd. Till&lt;br&gt;socialtjänst räknas också verksamhet&lt;br&gt;hos annan myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av socialnämnds beslut&lt;br&gt;eller särskild tillsyn över nämndens&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet hos&lt;br&gt;kommunal invandrarbyrå. Med&lt;br&gt;socialtjänst jämställs ärenden om&lt;br&gt;bistånd åt asylsökande och andra ut-&lt;br&gt;länningar, ärenden om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar samt ärenden&lt;br&gt;om tillstånd till riksfärdtjänst&lt;br&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;br&gt;Sekretess enligt första stycket gäller inte anmälan eller beslut i ärenden om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1470.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 57 § socialtjänstlagen (1980:620) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden har rätt att av de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna eller&lt;br&gt;erkända arbetslöshetskassorna få&lt;br&gt;uppgifter om ekonomisk hjälp som&lt;br&gt;har lämnats till enskilda, som har&lt;br&gt;ärenden hos nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden har rätt att av de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna eller&lt;br&gt;erkända arbetslöshetskassorna få&lt;br&gt;uppgifter om ekonomisk hjälp som&lt;br&gt;har lämnats till enskilda som har&lt;br&gt;ärenden hos nämnden. Socialnämn-&lt;br&gt;den har vidare rätt att få uppgifter&lt;br&gt;som lämnats till kommunen i ären-&lt;br&gt;den om ekonomisk hjälp enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om introduktionsersätt-&lt;br&gt;ning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 172&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 maj 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om introduktionsersättning till&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om samordnat flyktingmottagande och nytt system&lt;br&gt;för ersättning från staten till kommunerna m.m. ( prop. 1989/90:105, SfU&lt;br&gt;21, rskr.281) redovisades ett program för att underlätta för flyktingar att&lt;br&gt;snabbare få en fast förankring i svenskt arbets- och samhällsliv och därmed&lt;br&gt;minska deras beroende av samhällets stöd. Vidare föreslogs ett nytt system&lt;br&gt;för ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet. Förordningen&lt;br&gt;(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med förändringen av ersättningssystemet var att stimulera&lt;br&gt;kommunerna att i samverkan med arbetsförmedlingen vidta aktiva åtgärder&lt;br&gt;för att flyktingarna skall bli självförsörjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flyktingmottagande myndigheterna skall - enligt det program för flyk-&lt;br&gt;tingmottagande som redovisades i propositionen - i samråd med den enskilde&lt;br&gt;flyktingen upprätta en individuell plan för hans eller hennes introduktion så&lt;br&gt;snart som möjligt efter det att flyktingen tagits emot i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att förslaget om individuella introduktionsplaner för flyk-&lt;br&gt;tingar utarbetades uppkom frågan om det inte skulle kunna gå att uppnå&lt;br&gt;effektivitetsvinster genom en samordning av de olika former av samhällsstöd&lt;br&gt;- socialbidrag, studiestöd och utbildningsbidrag - som kan förekomma under&lt;br&gt;introduktionstiden. Vidare diskuterades om inte försöijningsstödet borde vara&lt;br&gt;mer direkt relaterat till deltagandet i svenskundervisning, samhällsintroduk-&lt;br&gt;tion, utbildning etc. I propositionen förordades att frågan om att införa en&lt;br&gt;särskild introduktionsersättning skulle utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vintern och våren 1991 genomförde en arbetsgrupp inom regerings-&lt;br&gt;kansliet med företrädare för Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Statens invandrarverk och Svenska kommunförbundet en förstudie om förut-&lt;br&gt;sättningarna för att införa någon form av introduktionsersättning för&lt;br&gt;flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen diskuterade olika alternativ, bl.a. en för hela landet enhetlig&lt;br&gt;introduktionsersättning som skulle lämnas i stället för alla andra tänkbara för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sörjningsstöd. Ett sådant system skulle emellertid bli mycker detaljstyrande&lt;br&gt;och komma att inkräkta på kommunernas frihet att själva välja nivå på ersätt-&lt;br&gt;ningen. I stället förordades därför ett mer begränsat alternativ att kommunerna&lt;br&gt;skulle ges laglig möjlighet att betala ut ersättning - introduktionsersätt-&lt;br&gt;ning - till flyktingar och vissa andra utlänningar i annan form än social-&lt;br&gt;bidrag. Kommunerna skulle därigenom kunna bestämma nivå på ersättningen&lt;br&gt;och organisera utbetalningen utifrån de lokala förutsättningarna. I före-&lt;br&gt;kommande fall borde en samordning av olika ersättningar kunna göras utifrån&lt;br&gt;en överenskommelse mellan kommunen, Arbetsmarknadsverket, den en-&lt;br&gt;skilde flyktingen m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag till en ny lag om introduktionsersättning till flyk-&lt;br&gt;tingar och vissa andra utlänningar har redovisats i departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1991:79) Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlän-&lt;br&gt;ningar. Departementspromemorian har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;de remissinstanser som lämnat synpunkter bör fogas som bilaga till&lt;br&gt;protokollet. Remissyttrandena och en sammanställning av dem finns tillgäng-&lt;br&gt;liga i ärendet (Ku 91/64/Ip).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att redovisa ett förslag till en ny lag om intro-&lt;br&gt;duktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt till änd-&lt;br&gt;ringar i kommunalskattelagen, sekretesslagen och socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang nämna att regeringen den 5 mars 1992 be-&lt;br&gt;slutade tillkalla en särskild utredare (dir. 1992:25) för att se över det&lt;br&gt;nuvarande systemet för mottagande av asylsökande och flyktingar. Utredaren&lt;br&gt;skall bl.a. undersöka hur frivilligorganisationema - efter överenskommelse&lt;br&gt;med kommuner och invandrarverket - skulle kunna ta över en del av de upp-&lt;br&gt;gifter som i dag sköts av kommunerna. Som en följd av de framtida&lt;br&gt;förändringar i flyktingmottagandet som jag har aviserat i direktiven till den&lt;br&gt;särskilda utredaren kan den lag om introduktionsersättning som jag nu&lt;br&gt;föreslår i vissa avseenden senare behöva ändras. Även den översyn av&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) som görs av Socialtjänstkommittén kan få kon-&lt;br&gt;sekvenser för reglerna om introduktionsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunerna skall ges möjlighet att betala ut introduk-&lt;br&gt;tionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar som inom&lt;br&gt;ramen för det kommunala flyktingmottagandet tas emot i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna ställer sig i princip&lt;br&gt;bakom förslaget om att kommuner skall ges möjlighet att betala introduk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar inom ramen för det&lt;br&gt;kommunala flyktingmottagandet. Socialtjänstkommittén anser att frågan om&lt;br&gt;hur försörjningsstöd till flyktingar bör utformas i stället bör övervägas i sam-&lt;br&gt;band med den allmänna översynen av socialtjänstlagens biståndsregler.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholm anser i sitt remissvar att det är lämpligare att&lt;br&gt;kommunens möjlighet att ställa krav regleras i socialtjänstlagen i stället för att&lt;br&gt;särlagar skapas för flyktingar. Även Svenska flyktingrådet är i princip emot&lt;br&gt;att flyktingar särskiljs från samhället i övrigt genom särlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts har en arbetsgrupp under vintern och våren 1991&lt;br&gt;genomfört en förstudie om förutsättningarna för att införa en introduktions-&lt;br&gt;ersättning för flyktingar. Jag finner liksom arbetsgruppen att en sådan&lt;br&gt;ersättning bör kunna få flera positiva effekter. Det gäller bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den enskilde flyktingens motivation att aktivt delta i ett introduktions-&lt;br&gt;program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omgivningens attityder samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- organisation, administration och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är emellertid medveten om att det kan finnas en del tänkbara negativa&lt;br&gt;effekter. Jag kommer i det följande att närmare belysa de positiva och nega-&lt;br&gt;tiva effekter man kan anta att ett system med introduktionsersättning till flyk-&lt;br&gt;tingar och vissa andra utlänningar i stället för socialbidrag kan komma att&lt;br&gt;medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde flyktingens motivation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) har den enskilde rätt till bistånd av&lt;br&gt;kommunen för sin försörjning och livsföring i övrigt om hans behov inte kan&lt;br&gt;tillgodoses på annat sätt. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig&lt;br&gt;levnadsnivå. Den enskildes behov av socialbidrag bestäms efter en individuell&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den första tiden efter bosättning i en kommun är en flykting som&lt;br&gt;regel helt beroende av socialbidrag för att klara sin försörjning. Senare under&lt;br&gt;introduktionstiden utgår ofta socialbidrag som ett komplement till andra stöd&lt;br&gt;upp till en skälig levnadsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens system med socialbidrag som normal försörjningskälla under den&lt;br&gt;första introduktionstiden kan vara passiviserande och ge fel signaler till flyk-&lt;br&gt;tingar som kommer till Sverige. Det gäller även om man i kommunerna redan&lt;br&gt;i dag kan ställa krav på att flyktingen skall medverka i olika aktiviteter under&lt;br&gt;den tid som socialbidrag beviljas. Många socialförvaltningar tillämpar en&lt;br&gt;metod där man minskar socialbidraget för dem som utan giltiga skäl uteblir&lt;br&gt;från aktiviteter i introduktionsplanen. Jag anser att en särskild introduktions-&lt;br&gt;ersättning tydligare än socialbidrag bör kunna kopplas till deltagande i ett&lt;br&gt;introduktionsprogram och utbetalas på ett sådant sätt att den ökar motiva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen hos utlänningen att delta i programmet. För detta talar också de flesta&lt;br&gt;remissinstansernas gensvar. Socialstyrelsen har i sitt remissvar påpekat att&lt;br&gt;många flyktingar från starten givits en belastande kategorisering som social-&lt;br&gt;bidragsklienter och inordnats i socialtjänstens rutiner och system för lång-&lt;br&gt;variga socialbidragstagare. Det har, enligt Socialstyrelsen, inte sällan bidragit&lt;br&gt;till en onödig passivisering och klientisering av flyktingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En introduktionsersättning som betalas under en bestämd introduktionstid&lt;br&gt;skulle kunna vara lättare att förstå och bättre för den enskilde flyktingen&lt;br&gt;genom att den fordrar att han eller hon själv är aktiv och deltar i svensk-&lt;br&gt;undervisning, utbildning etc. Enligt min uppfattning skulle det kunna stärka&lt;br&gt;självkänslan hos flyktingen genom att han eller hon får en ersättning som en&lt;br&gt;följd av en kontraktsbunden motprestation. Jag utgår från att de krav som&lt;br&gt;ställs på flyktingens deltagande i ett introduktionsprogram tar sin utgångs-&lt;br&gt;punkt i såväl flyktingens behov och möjligheter som de flyktingmottagande&lt;br&gt;myndigheternas kompetens att ge introduktionen ett sådant innehåll att den&lt;br&gt;enskilde flyktingen kan komma igång med utbildning och arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omgivningens attityder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att en introduktionsersättning bör kunna ha en positiv inverkan även&lt;br&gt;när det gäller attityder från omgivningen genom att kravet för att få ersättning&lt;br&gt;är kopplat till en motprestation. Det bör i normalfallet inte kunna beviljas&lt;br&gt;socialbidrag till den som utan giltig anledning avbryter introduktionspro-&lt;br&gt;grammet eftersom det normalt bör kunna krävas att den enskilde tillgodoser&lt;br&gt;sitt försörjningsbehov genom att delta i ett introduktionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation, effektivitet och administration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med det system för statlig ersättning till kommunerna som infördes den&lt;br&gt;1 januari 1991 är att stimulera kommunerna att vidta aktiva åtgärder för att&lt;br&gt;flyktingar snabbare skall kunna bli delaktiga i det svenska samhället och klara&lt;br&gt;sin försörjning på egen hand. Kommunerna får genom schablonersättningen&lt;br&gt;möjlighet att prioritera de åtgärder för att underlätta flyktingarnas integration&lt;br&gt;som lokalt bedöms vara mest angelägna och verkningsfulla. Det är därför&lt;br&gt;naturligt att kommunerna liksom hittills skall svara för flyktingarnas försörj-&lt;br&gt;ning under introduktionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med det förberedande arbetet med det nya ersättningssystemet&lt;br&gt;var det många kommuner som efterfrågade alternativa former för utbetalning&lt;br&gt;av försörjningsstöd till flyktingar. Flera kommuner ville dessutom göra&lt;br&gt;organisatoriska förändringar av flyktingmottagandet och bl.a. skilja ut flyk-&lt;br&gt;tingmottagandet från socialtjänsten. En viktig grundtanke var att flyktingar i&lt;br&gt;regel är handlingskraftiga människor och att behovet av stöd beror på att de&lt;br&gt;är nya i Sverige. Socialtjänstens kompetens bör därför i stället förbehållas&lt;br&gt;personer som har ett större behov av sociala stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1992 kan kommunens uppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten fullgöras av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestäm-&lt;br&gt;mer. Därmed kan kommunerna organisera sitt flyktingmottagande efter de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar som lokalt bedöms vara mest effektiva. Eftersom kommu-&lt;br&gt;nerna inte får betala ut bidrag till enskilda utan lagstöd måste emellertid bidrag&lt;br&gt;till flyktingar betalas ut enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620).&lt;br&gt;Jag anser liksom arbetsgruppen och flera remissinstanser att kommunerna&lt;br&gt;bör ges möjlighet i lag att bevilja ekonomisk ersättning i annan form än&lt;br&gt;socialbidrag vilket bör innebära att kommunen får en ökad frihet att utforma&lt;br&gt;och organisera utbetalningen av det ekonomiska stödet till flyktingar på det&lt;br&gt;sätt som bedöms vara mest effektivt. Det är också min uppfattning att lagen&lt;br&gt;bör ha en sådan konstruktion att den lämnar stor frihet för den enskilda&lt;br&gt;kommunen att dels välja om man vill använda sig av möjligheten att betala ut&lt;br&gt;introduktionsersättning, dels välja hur ersättningen skall utformas. Kom-&lt;br&gt;munen kan därmed ta hänsyn både till hur flyktingmottagandet i kommunen&lt;br&gt;är organiserat och de lokala förutsättningarna i kommunen i övrigt. En&lt;br&gt;introduktionsersättning bör således kunna innebära en förenklad administra-&lt;br&gt;tion i förhållande till nuvarande system med socialbidrag administrerat inom&lt;br&gt;ramen för socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länstyrelsen i Stocholm har i sitt remissvar påtalat att den föreslagna&lt;br&gt;introduktionsersättningen kan medföra ökad byråkrati med fler utrednings-,&lt;br&gt;kontroll- och samrådssituationer. Jag anser emellertid att den föreslagna&lt;br&gt;introduktionsersättningen på sikt bör kunna leda till en förenklad och effek-&lt;br&gt;tivare handläggning av försörjningsbidraget. De kontroll- och samrådssitua-&lt;br&gt;tioner som kan behövas bör enligt min mening inte behöva leda till någon&lt;br&gt;ökad byråkrati. I den mån den enskilde flyktingen har särskilda behov av&lt;br&gt;ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen torde detta komma att uppmärk-&lt;br&gt;sammas i de samrådssituationer som normalt bör förekomma i det sam-&lt;br&gt;ordnade flyktingmottagandet. Jag kommer senare att redovisa de ändringar i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) och socialtjänstlagen (1980:620) som kan behövas&lt;br&gt;för att underlätta ett sådant informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tänkbara negativa effekter med en introduktionsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är liksom arbetsgruppen och en del remissinstanser medveten om att en&lt;br&gt;introduktionsersättning innebär en säråtgärd för flyktingar vilket möjligen kan&lt;br&gt;uppfattas som orättvist bland svenskar och bland andra invandrare. Eftersom&lt;br&gt;syftet med introduktionsplanen - och den till denna relaterade introduktions-&lt;br&gt;ersättningen - är att kompensera flyktingar för baskunskaper de saknar,&lt;br&gt;främst i det svenska språket, och som de behöver för att kunna leva och verka&lt;br&gt;i Sverige, anser jag inte att det bör kunna uppfattas som en orättvisa. Andra&lt;br&gt;invånare i Sverige - både infödda svenskar och invandrare som bott här en&lt;br&gt;längre tid - har ju redan i större utsträckning dessa nödvändiga redskap för&lt;br&gt;att kunna leva och verka normalt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem är att olika regler kan komma att gälla för flyktingar och&lt;br&gt;andra utlänningar som samtidigt deltar i svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi). Flyktingar som deltar i ett introduktionsprogram skulle kunna få en&lt;br&gt;introduktionsersättning medan andra utlänningar som deltar i sfi och har&lt;br&gt;behov av försörjningsstöd blir hänvisade till socialbidrag. Jag vill i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang påpeka att det redan i dag gäller särskilda regler för den som&lt;br&gt;läser svenska på arbetstid eller är berättigad till ersättning i form av utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd eller ersättning från erkänd arbets-&lt;br&gt;löshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Personkrets till vilken introduktionsersättning skall&lt;br&gt;kunna beviljas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Introduktionsersättning skall kunna beviljas till flyk-&lt;br&gt;tingar och vissa andra utlänningar som omfattas av det kommunala&lt;br&gt;flyktingmottagandet och som förbinder sig att följa en&lt;br&gt;introduktionsplan som upprättats av de flyktingmottagande&lt;br&gt;myndigheterna i samråd med flyktingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a Länsstyrelserna i&lt;br&gt;Stockholm och Malmö, Malmö kommun och Riksförbundet för personal vid&lt;br&gt;invandrarbyråer anser att alla invandrare som har behov av en introduktion i&lt;br&gt;det svenska samhället bör kunna erhålla den föreslagna introduktionsersätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare har redogjort för i förslaget&lt;br&gt;skall introduktionsersättning kunna beviljas till flyktingar och andra utlän-&lt;br&gt;ningar som tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet. I&lt;br&gt;3 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande&lt;br&gt;anges den krets av personer som berättigar till statlig ersättning. Det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningar som överförts till Sverige med stöd av ett särskilt regerings-&lt;br&gt;beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningar som har fått uppehållstillstånd och som har tagits emot från&lt;br&gt;en statlig förläggning för asylsökande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra utlänningar som har fått uppehållstillstånd med tillämpning av&lt;br&gt;2 kap. 3 § eller 4 § första stycket 2 utlänningslagen (1989:529) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utlänningar som har fått uppehållstillstånd på grund av sin anknytning&lt;br&gt;till en utlänning som avses under 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 4 får lämnas endast för en utlänning som ansökt om&lt;br&gt;uppehållstillstånd inom två år från det att den person som han eller hon har&lt;br&gt;anknytning till först togs emot i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsersättning torde normalt endast bli aktuell för personer som&lt;br&gt;fyllt 18 år. För ungdomar under 18 år har föräldrarna ett försörjningsansvar.&lt;br&gt;I vissa fall bör dock introduktionsersättning även kunna beviljas till ung-&lt;br&gt;domar som inte fyllt 18 år, t.ex. ensamma flyktingbarn utan egna vårdnads-&lt;br&gt;havare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har uttalat att alla invandrare som är i behov av en&lt;br&gt;introduktion bör kunna erhålla den föreslagna introduktionsersättningen. Jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finner i och för sig att det finns vissa skäl för en sådan ordning. Det förslag&lt;br&gt;som jag här redogör för är emellertid relaterat till deltagande i den verksamhet&lt;br&gt;som redovisas i den introduktionsplan som de flyktingmottagande myndig-&lt;br&gt;heterna enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning till kommunerna&lt;br&gt;för flyktingmottagande m.m. skall upprätta i samråd med den enskilde&lt;br&gt;flyktingen för hans eller hennes introduktion i det svenska samhället. Jag har&lt;br&gt;därför inte för avsikt att för närvarande föreslå någon utökning av person-&lt;br&gt;kretsen till vilken introduktionsersättning bör kunna beviljas. Om det efter&lt;br&gt;utvärdering av introduktionsersättningen skulle visa sig att den har stor&lt;br&gt;betydelse för att påskynda flyktingars integration i det svenska samhället bör&lt;br&gt;emellertid en utvidgning av personkretsen till andra invandrare med liknande&lt;br&gt;behov av särskilda introduktionsåtgärder kunna aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Villkor för att få introduktionsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En förutsättning för introduktionsersättning skall vara&lt;br&gt;att flyktingen följer en introduktionsplan som gjorts upp av kommunen&lt;br&gt;i samråd med flyktingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer flyktingen inte den uppgjorda introduktionsplanen får kom-&lt;br&gt;munen besluta att introduktionsersättning inte skall betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a Statens invandrarverk,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholm och Stockholms stad har betonat&lt;br&gt;vikten av tydlighet när det gäller deltagandet i introduktionsplanen, vad som&lt;br&gt;händer om man avbryter introduktionsplanen och om den enskilde flyktingen&lt;br&gt;inte kan deltaga i ett introduktionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk och Botkyrka kommun har i sina remissvar påpekat&lt;br&gt;att det är viktigt att introduktionsersättningen inte är behovsprövad, dvs. inte&lt;br&gt;påverkas av andra inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare nämnts skall för varje flykting&lt;br&gt;upprättas en introduktionsplan av kommunen i samråd med flyktingen, och&lt;br&gt;övriga aktörer i flyktingmottagandet, exempelvis den lokala arbetsför-&lt;br&gt;medlingen, frivilligorganisationer etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsplanen har till syfte att ge varje flykting de nödvändiga förut-&lt;br&gt;sättningarna för att kunna leva och verka normalt och självständigt i det&lt;br&gt;svenska samhället. Självfallet bör stor vikt fästas vid undervisning i svenska&lt;br&gt;för invandrare (sfi) som bör vara så väl anpassad till den enskilde flyktingens&lt;br&gt;förkunskaper och studieförutsättningar som de lokala förhållandena medger.&lt;br&gt;Planen kan dessutom omfatta samhälls-, studie- och arbetslivsorientering,&lt;br&gt;arbetsmarknadsservice, arbete, rehabilitering m.m. Följer flyktingen inte den&lt;br&gt;uppgjorda introduktionsplanen på ett godtagbart sätt bör kommunen få&lt;br&gt;besluta att introduktionsersättning inte skall utgå. Ett sådant beslut bör kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebära såväl att introduktionsersättning inte skall utgå för tid som flyktingen Prop. 1991 /92:172&lt;br&gt;inte deltagit i viss utbildning eller viss aktivitet som att introduktionsersättning&lt;br&gt;över huvud taget inte längre skall utgå. Jag anser emellertid inte att det&lt;br&gt;ytterligare skall regleras i vilka delar och i vilken omfattning den enskilde&lt;br&gt;flyktingen bör delta i introduktionsplanen. Planen bör utgå från den enskilde&lt;br&gt;flyktingens behov och förutsättningar. Såväl planens innehåll och omfattning&lt;br&gt;bör lämpligen fastställas av de flyktingmottagande myndigheterna i samråd&lt;br&gt;med den enskilde flyktingen. Jag kommer senare, under avsnittet 2.4.&lt;br&gt;Introduktionsersättningens nivå och administration, att närmare redogöra för&lt;br&gt;min uppfattning beträffande ersättningens nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den flykting som av olika skäl, exempelvis sjukdom, vård av minderåriga&lt;br&gt;barn etc. inte alls kan deltaga i ett introduktionsprogram bör inte heller&lt;br&gt;kunna erhålla introduktionsersättning. Han eller hon bör i stället kunna få sina&lt;br&gt;behov tillgodosedda genom bistånd enligt socialtjänstlagen. Däremot torde det&lt;br&gt;som regel inte bli aktuellt att utge annat än tillfälligt socialbidrag till en person&lt;br&gt;som utan anledning helt eller delvis avstår från att deltaga i ett introduktions-&lt;br&gt;program eftersom det normalt sett är rimligt att begära att flyktingen deltar i&lt;br&gt;introduktionsprogrammet och därmed får sina behov tillgodosedda genom&lt;br&gt;introduktionsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Introduktionsersättningens nivå och administration&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunerna skall bestämma introduktionsersätt-&lt;br&gt;ningens storlek, övriga villkor samt verksamhetens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser ifrågasätter om inte nivån på&lt;br&gt;ersättningen bör vara lika över hela landet för att bl.a. största möjliga&lt;br&gt;likformighet skall kunna uppnås i tillämpningen kommuner emellan. Social-&lt;br&gt;styrelsen anser att det utifrån rättviseskäl är tveksamt att inrätta ett system för&lt;br&gt;introduktionsersättning där ersättningsnivåerna kan komma att variera för&lt;br&gt;människor som bor i olika kommuner men har samma levnadsomkostnader&lt;br&gt;och samma förutsättningar i övrigt. Socialstyrelsen har i sitt remissvar även&lt;br&gt;önskat ett förtydligande huruvida introduktionsersättningen avser täcka andra&lt;br&gt;familjemedlemmars försöijningsbehov. Några remissinstanser har påtalat att&lt;br&gt;introduktionsersättningen inte bör vara behovsprövad .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Jag har i tidigare avsnitt belyst skälen för att&lt;br&gt;bevilja introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar. Jag&lt;br&gt;har även påtalat att lagen bör ha en sådan konstruktion att den lämnar stor&lt;br&gt;frihet för den enskilda kommunen att välja dels om man vill använda sig av&lt;br&gt;möjligheten att betala ut introduktionsersättning, dels välja hur ersättningen&lt;br&gt;skall utformas. I de fall kommunerna väljer att betala ut introduktions-&lt;br&gt;ersättning i stället för socialbidrag bör kommunerna själva fastställa introduk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsersättningens nivå. Jag utgår emellertid från att kommunerna därvid&lt;br&gt;fastställer en nivå på ersättningen så att den enskilde tillgodoses en skälig&lt;br&gt;levnadsnivå. Han bör få medel till bl.a. mat, hyra, och andra skäliga&lt;br&gt;levnadsomkostnader. Det bör ankomma på kommunen att bestämma om&lt;br&gt;introduktionsersättning även skall täcka övriga familjemedlemmars behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara rimligt att nivån på ersättningen inte understiger den av&lt;br&gt;kommunen fastställda socialbidragsnormen. Om så skulle vara fallet måste&lt;br&gt;den enskilde flyktingen ändå vända sig till socialtjänsten och då skulle en av&lt;br&gt;de stora fördelarna med reformen gå förlorad. Jag vill i detta sammanhang&lt;br&gt;även nämna att den tidigare regeringen den 13 juni 1991 beslutade tillkalla en&lt;br&gt;parlamentarisk kommitté för att göra en allmän översyn av socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Socialtjänstkommittén skall enligt direktiven (dir. 1991:50) bl.a.&lt;br&gt;överväga möjligheterna att åstadkomma större enhetlighet mellan kommuner-&lt;br&gt;nas socialbidragsnormer och andra närliggande system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte att man bör reglera ersättningens nivå, huruvida ersättningen&lt;br&gt;bör vara behovsprövad eller om ersättningen bör omfatta alla familjemed-&lt;br&gt;lemmars behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en effektiv och flexibel administration bör kommu-&lt;br&gt;nerna, utifrån de lokala förutsättningarna, kunna bestämma hur utbetalning av&lt;br&gt;introduktionsersättning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En kommuns beslut att inte betala ut introduktions-&lt;br&gt;ersättning bör kunna överklagas. Däremot bör det inte gå att överklaga&lt;br&gt;ersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innebär att någon möjlighet inte skall finnas att&lt;br&gt;överklaga en kommuns beslut rörande introduktionsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Länsstyrelserna och Svenska flyktingrådet har&lt;br&gt;påpekat att rättsäkerheten talar för att den enskilde bör har möjlighet att&lt;br&gt;överklaga beslut om att ersättning inte skall beviljas eller att redan beslutad&lt;br&gt;ersättning skall minskas eller upphöra att utgå. Länsstyrelsen i Stockholm&lt;br&gt;har i sitt remissvar bl.a. påpekat att en rättsgrundsats inom förvaltningsrätten&lt;br&gt;är att beslut som mera väsendigt påverkar någons personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;ställning skall vara överklagningsbara och att ett avslag eller indragning av&lt;br&gt;introduktionsersättningen i hög grad påverkar utlänningens ekonomiska&lt;br&gt;ställning eftersom det kan påverka hans eller hennes rätt till socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: I likhet med flera remissinstanser anser jag att&lt;br&gt;en kommuns beslut att inte utge introduktionsersättning är ett beslut av sådan&lt;br&gt;vikt för den enskilde att det bör kunna överklagas. Det gäller såväl när&lt;br&gt;grunden för beslutet är att överenskommelse om introduktionsplan inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunnat träffas som när grunden är att flyktingen inte på ett godtagbart sätt&lt;br&gt;följer den uppgjorda introduktionsplanen. I det senare fallet kan beslutet&lt;br&gt;antingen innebära att introduktionsersättning inte skall utgå för viss tid eller&lt;br&gt;att ersättningen helt skall upphöra att utgå. En förutsättning för rätt till över-&lt;br&gt;klagande är självfallet att kommunen beslutat införa ett system med introduk-&lt;br&gt;tionsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är däremot enligt min mening inte lämpligt att medge möjlighet att&lt;br&gt;överklaga nivån på introduktionsbidraget. En flykting som anser att introduk-&lt;br&gt;tionsersättning inte ger en skälig försörjning har möjlighet att söka komp-&lt;br&gt;letterande socialbidrag. Ett beslut av kommunen att då vägra socialbidrag kan&lt;br&gt;överklagas. Att samtidigt ge möjlighet till överklagande av introduktions-&lt;br&gt;ersättningens storlek skulle kunna medföra en onödig administrativ omgång.&lt;br&gt;Jag anser därför att det inte finns behov av att också kunna överklaga nivån&lt;br&gt;på introduktionsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Beskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Introduktionsersättningen skall inte räknas som skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig i frågan godtar&lt;br&gt;mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Introduktionsersättningen bör inte räknas som&lt;br&gt;skattepliktig ersättning. Jag anser att introduktionsersättningen är ett alterna-&lt;br&gt;tiv till socialbidrag och den bör därför i skattehänseende kunna jämställas med&lt;br&gt;ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om introduktionsersättningen skulle beskattas måste nivån vara väsentligt&lt;br&gt;högre än kommunernas socialbidragsnormer för att flyktingen skall kunna&lt;br&gt;uppnå en skälig levnadsnivå. Därigenom skulle den statliga ersättningen till&lt;br&gt;kommunerna behöva vara högre för kommuner som inför ett system med&lt;br&gt;introduktionsersättning än för andra kommuner. Vidare skulle en beskattning&lt;br&gt;av introduktionsersättningen kunna leda till en del andra administrativa&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uppgift om enskildas personliga förhållanden i ären-&lt;br&gt;den om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlän-&lt;br&gt;ningar skall skyddas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer, förutom i den del som avser&lt;br&gt;den ändring som enligt mitt förslag bör göras i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Länsstyrelsen i Stockholm har påpekat att&lt;br&gt;socialtjänsten måste kunna ta del av uppgifter som lämnats i ärende om&lt;br&gt;introduktionsersättning för att kunna bedöma rätten till kompletterande social-&lt;br&gt;bidrag. Socialtjänstlagen bör därför enligt länsstyrelsen ändras så att social-&lt;br&gt;nämndens rätt att ta del av uppgifter i ärende om introduktionsersättning klart&lt;br&gt;framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Ett system med introduktionsersättning för&lt;br&gt;flyktingar innebär enligt min mening att dessa i princip inte längre skall&lt;br&gt;behöva vända sig till socialtjänsten för att få medel till sin försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller enligt 7 kap 4 § sekretesslagen (1980:100) inom social-&lt;br&gt;tjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart&lt;br&gt;att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som den enskilde kan behöva lämna för att få introduktions-&lt;br&gt;ersättning kan enligt min mening vara av lika ömtålig art och förtjäna samma&lt;br&gt;sekretess som de uppgifter som lämnas i ärenden om socialbidrag. Det kan&lt;br&gt;exempelvis röra uppgifter som belyser den enskilde utlänningens personliga&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sekretesskydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden bör&lt;br&gt;därför införas i sekretesslagen. Skyddet bör vara detsamma som det som&lt;br&gt;gäller inom socialtjänsten. Bestämmelsen i 7 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) bör därför utvidgas i enlighet med vad jag här har anfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bl.a. Länsstyrelsen i Stockholm påpekat måste dock socialtjänsten&lt;br&gt;kunna ta del av uppgifter som lämnats i ärende om introduktionsersättning för&lt;br&gt;att kunna bedöma rätten till kompletterande socialbidrag. Enligt 57 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) har socialnämnden rätt att av de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna eller erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter om ekonomisk&lt;br&gt;hjälp som har lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden. Bestäm-&lt;br&gt;melsen bör enligt min mening utvidgas så att socialnämnden även har rätt att&lt;br&gt;få uppgifter som lämnats till kommunen i ärenden om ersättning enligt den&lt;br&gt;föreslagna lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Kostnadsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en ny lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa&lt;br&gt;andra utlänningar bör, som framgår av vad jag anfört i det föregående, inte&lt;br&gt;medföra några ökade kostnader för stat eller kommun. Den bör bekostas&lt;br&gt;inom ramen för den schablonersättning som en kommun erhåller som tagit&lt;br&gt;emot flyktingar och vissa andra utlänningar för bosättning enligt förordningen&lt;br&gt;(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunerna väljer att lägga ersättningen på en något högre nivå än&lt;br&gt;socialbidragsnormen, för att på så sätt stimulera den enskilde flyktingen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snabbare genomgå ett introduktionsprogram, kan detta på kort sikt leda till&lt;br&gt;ökade kostnader för kommunerna. Om tiden för den enskildes behov av för-&lt;br&gt;sörjningsstöd därmed förkortas, vilket jag anser är en utgångspunkt för&lt;br&gt;reformen, bör det inte leda till några ökade kostnader totalt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att följa upp i vilken utsträckning den enskilda flyktingens&lt;br&gt;motivation att deltaga i ett introduktionsprogram påverkas positivt genom&lt;br&gt;introduktionsersättningen och om introduktionsersättning i övrigt får de för-&lt;br&gt;väntade positiva effekter som jag tidigare redogjort för. Jag utgår från att&lt;br&gt;kommunerna själva har ett intresse av en sådan uppföljning på det lokala&lt;br&gt;planet. Statens invandrarverk bör som central myndighet för flykting-&lt;br&gt;mottagandet också ha en roll i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar bör träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kulturdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i socialtjänslagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar kräver inte att yttrande inhämtas från lagrådet annat än i fråga om&lt;br&gt;bestämmelsen om överklagande. Förslagen under 2 och 3 faller inom lag-&lt;br&gt;rådets granskningsområde. Den föreslagna bestämmelsen om rätt att i vissa&lt;br&gt;fall överklaga beslut av en kommun att inte utge introduktionsersättning är av&lt;br&gt;enkel och okomplicerad beskaffenhet. Ett yttrande av lagrådet i denna del&lt;br&gt;skulle enligt min bedömning inte tillföra ärendet något av betydelse. Förslaget&lt;br&gt;om ändring i kommunalskattelagen framstår som en självklarhet mot bak-&lt;br&gt;grund av att introduktionsersättningen är avsedd att i vissa fall ersätta social-&lt;br&gt;bidrag. Även detta förslag är av enkel beskaffenhet. Förslaget om ändring i&lt;br&gt;sekretesslagen är likaså en självklarhet mot bakgrund av introduktionsersätt-&lt;br&gt;ningens nära samband med socialbidrag. Det är vidare även här fråga om en&lt;br&gt;ändring av enkel beskaffenhet som görs i ett avsnitt i sekretesslagen där det&lt;br&gt;tidigare ansetts att varje ändring inte skall behöva remitteras till lagrådet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrande (jfr. prop. 1979/80:2 med förslag till sekretesslag, s. 406). Jag be- Prop. 1991/92:172&lt;br&gt;dömer därför att lagrådets yttrande över lagförslagen skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det under 2 angivna förslaget har upprättats efter samråd med statsrådet&lt;br&gt;Lundgren, det under 3 efter samråd med statsrådet Laurén och det under 4&lt;br&gt;efter samråd med chefen för Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om introduktionsersättning för&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket anges att en kommun får bevilja introduktionsersättning till&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar. Det är således kommunen som skall&lt;br&gt;besluta om systemet med introduktionsersättning skall införas i kommunen.&lt;br&gt;Av andra stycket framgår att kommunen också fastställer nivån på introduk-&lt;br&gt;tionsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse har behandlats i avsnitt 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att introduktionsersättning skall få beviljas är att&lt;br&gt;utlänningen förbinder sig att följa en introduktionsplan som upprättats av de&lt;br&gt;flyktingmottagande myndigheterna i samråd med utlänningen. Om utlänning-&lt;br&gt;en inte är beredd att godta förslaget till introduktionsplan får introduktions-&lt;br&gt;ersättning inte beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen inte följer den upprättade introduktionsplanen på ett god-&lt;br&gt;tagbart sätt får kommunen besluta att introduktionsersättning inte skall utgå&lt;br&gt;för viss tid eller att introduktionsersättning helt skall upphöra. Har ut-&lt;br&gt;länningen inte deltagit i viss utbildning eller viss aktivitet får introduktions-&lt;br&gt;ersättningen dras in för motsvarande tid. Likaså får introduktionsersättningen&lt;br&gt;dras in för tid då längre avbrott förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen innebär att introduktionsersättning inte skall vara&lt;br&gt;skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen innebär att sekretess enligt 7 kap. 4 § skall gälla i&lt;br&gt;ärenden rörande introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar. Det innebär att sekretess skall gälla med s.k. omvänt skade-&lt;br&gt;rekvisit, dvs. presumtionen är för att uppgifter inte skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen innebär att socialnämnden får rätt att ta del av upp-&lt;br&gt;gifter i ärenden om ekonomisk hjälp enligt lagen om introduktionsersättning&lt;br&gt;för flyktingar och vissa andra utlänningar som lämnats till andra nämnder&lt;br&gt;inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 § socialtjänstlagen framgår att begreppet socialnämnd omfattar även&lt;br&gt;annan nämnd som kommunen bestämt skall fullgöra kommunens uppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder föreligger inte mot att ärendet behandlas först under följande&lt;br&gt;riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1991:79) Introduktionsersättning till flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om samordnat flyktingmottagande och nytt system&lt;br&gt;för ersättning från staten till kommunerna m.m. (prop. 1989/90:105, SfU 21,&lt;br&gt;rskr. 281) redovisades ett program för att underlätta för flyktingar att&lt;br&gt;snabbare få en fast förankring i svenskt arbets- och samhällsliv och därmed&lt;br&gt;minska deras beroende av samhällets stöd. Vidare föreslogs ett nytt system&lt;br&gt;för ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet. Förordningen&lt;br&gt;(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flyktingmottagande myndigheterna bör - enligt det program för flyk-&lt;br&gt;tingmottagande som redovisades i propositionen - i samråd med den enskilde&lt;br&gt;flyktingen upprätta en individuell plan för hans eller hennes introduktion så&lt;br&gt;snart som möjligt efter det att flyktingen tagits emot i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att förslaget om individuella introduktionsplaner utarbeta-&lt;br&gt;des uppkom frågan om det inte skulle kunna gå att uppnå effektivitetsvinster&lt;br&gt;genom en samordning av de olika former av samhällsstöd som kan före-&lt;br&gt;komma under introduktionstiden - socialbidrag, studiestöd och olika former&lt;br&gt;av arbetsmarknadsstöd. Vidare diskuterades om inte försörjningsstödet till&lt;br&gt;flyktingar under introduktionstiden borde vara mer direkt relaterat till del-&lt;br&gt;tagandet i svenskundervisning, samhällsintroduktion, utbildning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förordades att frågan om att införa en särskild introduk-&lt;br&gt;tionsersättning skulle utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vintern våren 1991 genomförde en informell arbetsgrupp inom&lt;br&gt;regeringskansliet med företrädare för Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrel-&lt;br&gt;sen, Statens invandrarverk och Svenska Kommunförbundet en förstudie om&lt;br&gt;förutsättningarna för att införa någon form av enhetlig introduktionsersättning&lt;br&gt;för flyktingar. Arbetsgruppen fann att det skulle finnas vissa fördelar med en&lt;br&gt;enhetlig introduktionsersättning som skulle kunna lämnas i stället för alla&lt;br&gt;andra försörjningsbidrag under introduktionstiden. Detta alternativ valdes&lt;br&gt;senare bort dels därför att det skulle bli alltför detaljstyrande, dels därför att&lt;br&gt;kommuner bör ha frihet att själva välja nivå på ersättningen. I stället för-&lt;br&gt;ordade arbetsgruppen att kommunerna bör ges laglig möjlighet att betala&lt;br&gt;introduktionsersättning i ställer för socialbidrag till flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar. Ett sådant system skulle kunna skapa möjlighet för kommunerna&lt;br&gt;att bestämma nivå på ersättningen och att organisera utbetalningarna utifrån de&lt;br&gt;lokala förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för förslaget om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen fann att en introduktionsersättning bör kunna få flera positiva&lt;br&gt;effekter. Det gäller bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den enskilde flyktingens motivation att aktivt delta i ett introduktions-&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omgivningens attityder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- organisation och administration samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samverkan och effektivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En introduktionsersättning skulle emellertid också kunna få vissa negativa&lt;br&gt;effekter. Eftersom den skulle innebära en säråtgärd för flyktingar kan den&lt;br&gt;möjligen uppfattas som orättvis bland svenskar och andra invandrare. Syftet&lt;br&gt;är emellertid att den skall kompensera flyktingar för baskunskaper som de&lt;br&gt;saknar, främst i det svenska språket och som de behöver för att kunna leva&lt;br&gt;och verka i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem är att det skulle bli olika regler för flyktingar och andra&lt;br&gt;utlänningar som samtidigt deltar i grund-sft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personkrets till vilken introduktionsersättning bör beviljas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsersättning skall kunna beviljas till flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet och som&lt;br&gt;förbinder sig att följa en introduktionsplan som upprättats av de flykting-&lt;br&gt;mottagande myndigheterna i samråd med flyktingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga villkor för att få introduktionsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för introduktionsersättning skall vara att flyktingen följer en&lt;br&gt;introduktionsplan som gjorts upp av kommunen och den lokala arbets-&lt;br&gt;förmedlingen i samråd med flyktingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsersättningens nivå och administration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall bestämma introduktionsersättningens nivå, övriga villkor&lt;br&gt;samt om verksamhetens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsersättningen är ett alternativ till socialbidrag och bör därför inte&lt;br&gt;räknas som skattepliktig inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sekretesskydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i&lt;br&gt;ärenden om introduktionsersättning bör införas i sekretesslagen. De uppgifter&lt;br&gt;som den enskilde kan behöva lämna för att få introduktionsersättning kan&lt;br&gt;vara av lika ömtålig art och förtjänta av samma sekretess som lämnas i&lt;br&gt;ärenden om socialbidrag. Det kan exempelvis röra uppgifter som belyser den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskildes personliga förhållanden. Bestämmelsen i 7 kap 4 § sekretesslagen Prop. 1991/92:172&lt;br&gt;(1980:100) bör därför utvidgas att omfatta även introduktionsersättningen. Bilagal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsfrågor och genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsersättningen bör inte medföra några ökade kostnader för stat&lt;br&gt;eller kommun. Den bör bekostas inom ramen för den schablonersättning som&lt;br&gt;en kommun erhåller som tagit emot flyktingar och vissa andra utlänningar för&lt;br&gt;bosättning enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting-&lt;br&gt;mottagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lag om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlän-&lt;br&gt;ningar bör träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över Prop. 1991/92:172&lt;br&gt;betänkandet (Ds: 1991:79) Introduktionsersättning till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av. Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Rikskatteverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Statens&lt;br&gt;invandrarverk. Socialtjänstkommittén, Kammarrätten i Stockholm, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Stockholm, Länsstyrelsen i Malmö, Länsstyrelsen i Norrbotten,&lt;br&gt;Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Oxelösunds kommun, Norr-&lt;br&gt;köpings kommun, Båstad kommun, Malmö kommun, Ludvika kommun,&lt;br&gt;Malå kommun, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Tjänste-&lt;br&gt;männens centralorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation, Föreningen Sveriges Socialchefer, Riks-&lt;br&gt;förbundet för personal vid invandrarbyråer (RIB), Svenska flyktingrådet och&lt;br&gt;Samarbetsorganet för invandrarorganisationer (SIOS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har yttrande inkommit från Nyköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag................................ . 2 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 maj 1992........8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Inledning .........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Överväganden och förslag..............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra udänningar . 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Personkrets till vilken introduktionsersättning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna beviljas.................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Villkor för att få introduktionsersättning................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Introduktionsersättningens&amp;nbsp;nivå och administration......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Överklagande.................................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Beskattning.................................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Sekretess..................................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Kostnadsfrågor.................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Utvärdering....................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Genomförande..................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Specialmotivering................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om introduktionsersättning för flyktingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vissa andra utlänningar......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i sekretesslagen (1980:100)...... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i socialtjänsdagen (1980:620) .... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Hemställan.......................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Beslut........................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian (Ds 1991:79)&lt;br&gt;Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;betänkandet (Ds: 1991:79) Introduktionsersättning till&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar.................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41486, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:SfU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-05-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-05-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Ny demokrati</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:24:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03172</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:24:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03172</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__172.pdf</filnamn>
<filstorlek>956354</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om introduktionsersättning till flyktingar och andra utlänningar </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/84485C34-EB1B-4AEE-B824-65F561454817</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SfU14</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SfU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SfU1</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SfU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:172&lt;br/&gt;
Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:172 Introduktionsersättning till  flyktingar och vissa andra utlänningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:172&lt;br/&gt;
Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Sf42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:172 Introduktionsersättning till  flyktingar och vissa andra utlänningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>