<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286947</hangar_id>
 <dok_id>GF0316</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>16</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:16</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>16</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-08-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:41:04</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning om den offentliga sektorn</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0316/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF0316</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF0316</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:16&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Forskning om den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF0316/prop_199192__16-1.png" style="width:41pt;height:49pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för civil-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt K.Å. Johansson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en fördelningsplan för de medel om 7 500 000 kr. till&lt;br&gt;forskning om offentlig sektor, som har anvisats för budgetåret 1991/92 un-&lt;br&gt;der civildepartementets anslag Utredningar m.m. Vidare föreslås riktlinjer&lt;br&gt;för resursförstärkningar till forskning om offentlig sektor under budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att de resurser för forskning om offentlig sektor som&lt;br&gt;riksdagen anvisade i beslutet om forskningspolitiken (prop. 1989/90:90 FiU&lt;br&gt;28, rskr 329) fördelas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ett nytt forskningscentrum i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ett nytt forskningscentrum i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ett nationellt forskningsprogram administrerat av Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) öppet för forskare vid&lt;br&gt;samtliga universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vart och ett av centra föreslås för budgetåret 1992/93 få 4 miljoner kronor&lt;br&gt;och HSFR 9,5 miljoner kronor. Regeringen anger att HSFR med förtur bör&lt;br&gt;undersöka förutsättningarna för ett statsvetenskapligt forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterade i 1990 års proposition om forskning (Prop.&lt;br&gt;1989/90:90, s.90) att FoU för att utveckla den offentliga sektorn fortfarande&lt;br&gt;är mycket begränsad, bortsett från försvaret och det medicinska området,&lt;br&gt;trots att forskning om den offentliga sektorn har varit ett prioriterat område&lt;br&gt;i forskningspropositionerna under hela 1980-talet. Det gäller särskilt FoU&lt;br&gt;för att utveckla den kommunala sektorn. Insatserna är dessutom utspridda&lt;br&gt;över olika discipliner, sektorsorgan och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansåg att de ansvariga för produktionen inom tjänstesektorn&lt;br&gt;— privata och kooperativa företag, kommuner och landsting — måste öka&lt;br&gt;sina insatser kraftigt för forskning och utvecklingsarbete. Regeringen utta-&lt;br&gt;lade (s.452) att kommuner och landsting har ansvar för huvuddelen av den&lt;br&gt;offentliga sektorns verksamheter. Detta talar för att de också tar ansvar för&lt;br&gt;det utvecklingsarbete som syftar till att förbättra den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten borde, enligt regeringen, liksom hittills ta huvudansvaret för den&lt;br&gt;mer grundläggande forskningen om den offentliga sektorns funktionssätt&lt;br&gt;liksom för forskarutbildning inom relevanta vetenskapsområden. Reger-&lt;br&gt;ingen förklarade sig ha för avsikt att under budgetåret 1990/91 låta utföra ett&lt;br&gt;programarbete avseende forskning om den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen angav i propositionen att det föreslagna programarbetet i&lt;br&gt;huvudsak skulle inriktas på grundläggande forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;som är relevant för den offentliga sektorn. Programarbetet skulle huvudsak-&lt;br&gt;ligen gälla grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning,&lt;br&gt;styrning, organisation och utvärdering. I programarbetet skulle även under-&lt;br&gt;sökas om den statliga sektorforskningen kan ge större uppmärksamhet åt&lt;br&gt;den offentliga sektorns allmänna förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bekosta programarbetet föreslog regeringen att under trettonde&lt;br&gt;huvudtitelns reservationsanslag Utredningar m.m. skulle anvisas 500000&lt;br&gt;kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop 1989/90:100,&lt;br&gt;bil. 15) för budgetåret 1990/91. Regeringen förespråkade att ytterligare&lt;br&gt;7 000 000 kr. skulle tillföras budgetåret 1991 /92 för planering och inledande&lt;br&gt;forskningsinsatser och för budgetåret 1992/93 ytterligare 10000000 kr.,&lt;br&gt;dvs. ett sammanlagt belopp om 17 500 000 kr. vid periodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade att bifalla finansutskottets hemställan att tillstyrka&lt;br&gt;förslagen i propositionen. (1989/90: FiU28, rskr 329).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen år 1991 (prop. 1990/91:100, bil. 15) togs under&lt;br&gt;anslaget Utredningar m. m. upp det belopp för forskning om offentlig sektor&lt;br&gt;som för budgetåret 1991/92 angetts i 1990 års proposition om forskning. 1&lt;br&gt;det angivna beloppet på 7 500 000 kr. ingår som en reservation de 500 000 kr.&lt;br&gt;som anvisats för budgetåret 1990/91. Regeringen förklarade sig ha för avsikt&lt;br&gt;att återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa medel skulle fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter bemyndigande av regeringen tillkallade chefen för civildepartemen-&lt;br&gt;tet den 2 juli 1990 en särskild utredare för att utreda forskningen om den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Utredaren överlämnade i april 1991 sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1991: 36) Ny kunskap och förnyelse. Utredarens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet återfinns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna har lagts som bilaga 2. Remissyttrandena och en sammanställning Prop. 1991/92: 16&lt;br&gt;över dessa finns att tillgå i civildepartementet (Dnr C91/764/KO).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Offentlig sektor som forskningsområde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Den offentliga sektorns kunskapsbehov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det pågår idag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Detta arbete kan förväntas bli ännu intensivare under&lt;br&gt;resten av 1990-talet. Förnyelsen påverkar direkt eller indirekt den politiska&lt;br&gt;demokratin, de administrativa styrsystemen och välfärden. Den känneteck-&lt;br&gt;nas bl.a. av en strävan mot ökad individuell valfrihet, främjande av olika&lt;br&gt;effektivitetsvärden och utveckling av nya modeller för politisk styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelsearbetet sker i en samhällsekonomisk situation där det ställs allt&lt;br&gt;större krav på kreativitet för att uppnå de välfärdspolitiska målen. I det&lt;br&gt;faktiska förändringsarbetet i kommuner, landsting och statliga verksamhe-&lt;br&gt;ter framträder också i allt större utsträckning nya former för att finansiera&lt;br&gt;och producera tjänster. Det blir allt vanligare att privata och kooperativa&lt;br&gt;institutioner medverkar i den offentliga sektorns tjänsteproduktion. För den&lt;br&gt;offentliga sektorn gäller också alltmer marknadsliknande förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att de viktigaste förändringsimpulserna under 1990-talet&lt;br&gt;kommer ifrån den europeiska omgivningen. Det är fortfarande oklart vad&lt;br&gt;anpassningen till EG exakt kommer att innebära för det politiska systemet&lt;br&gt;och för den offentliga sektorn. Det är dock ingen tvekan om att generella&lt;br&gt;förändringstendenser i Europa också påverkar hur vi i Sverige utformar&lt;br&gt;samhällsorganisationen och välfärdssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna och förnyelsen skapar ett kunskapsbehov, vilket till en&lt;br&gt;del kan tillgodoses genom befintlig kunskap. Till betydande del handlar dock&lt;br&gt;behovet om ny kunskap, vilken kan genereras genom ytterligare forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna forskning bör präglas av såväl inomvetenskaplig betydelse som&lt;br&gt;samhällsrelevans. Forskningen skall kunna erbjuda problematiseringar och&lt;br&gt;en fördjupad förståelse och därigenom bidra till att underlag skapas för&lt;br&gt;lösningar av problem av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid en viss konflikt mellan å ena sidan den offentliga&lt;br&gt;sektorns behov av forskningsbaserad kunskap inför starka förändringskrav&lt;br&gt;och å andra sidan grundforskningens behov av att vara fri och obunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att forskare garanteras en hög grad av frihet vid val av&lt;br&gt;problemställningar, metoder och tolkningar av data. Men det hindrar inte&lt;br&gt;att problemställningarna kan växa fram i en dialog med praktiker av olika&lt;br&gt;slag. Med en sådan dialog är risken mindre för att den inomvetenskapliga&lt;br&gt;styrningen leder forskningen för långt bort från de problemställningar som&lt;br&gt;inte minst praktiker har att hantera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kräver den snabba och dynamiska utvecklingen inom offentlig&lt;br&gt;sektor tillämpning av andra forskningsmetoder än de som tidigare traditio-&lt;br&gt;nellt har tillämpats. Förändringsarbetet får allt mer inslag av experimente-&lt;br&gt;rande och prövning av nya system för styrning och ledning av offentlig&lt;br&gt;verksamhet. Det kräver bl.a. en kontinuerlig uppföljning av och samspel&lt;br&gt;med den studerade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen om den offentliga sektorn kan knappast täckas av ett enda Prop. 1991/92: 16&lt;br&gt;program for grundforskning. Regeringen förutsätter därför att såväl grund-&lt;br&gt;forskning som tillämpad forskning om den offentliga sektorn kommer att&lt;br&gt;bedrivas i betydande utsträckning även utanför ramen för det program som&lt;br&gt;föreslås i propositionen, kanske med andra frågeställningar och vetenskap-&lt;br&gt;liga ansatser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Forskningens organisation och finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad forskningsfinansierande organ som stöder forskning om&lt;br&gt;offentlig sektor. Hit hör främst humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet, statens råd för byggnadsforskning och arbetsmiljöfonden. Även&lt;br&gt;Riksbankens jubileumsfond och det nya socialvetenskapliga forskningsrå-&lt;br&gt;det är betydande finansiärer. Myndigheter som universitets- och högskole-&lt;br&gt;ämbetet, skolöverstyrelsen, energiverket och naturvårdsverket har också&lt;br&gt;bidragit med begränsade insatser inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 början av 1980-talet blev forskning om den offentliga sektorn ett av&lt;br&gt;statsmakterna prioriterat forskningsområde. I 1982 års forskningsproposi-&lt;br&gt;tion uttalade det föredragande statsrådet (prop 1981 /82:106 s. 46) att forsk-&lt;br&gt;ning om den ofentliga verksamheten skulle komma att kräva betydande&lt;br&gt;insatser av framför allt samhällsvetenskaplig forskning. De satsningar som&lt;br&gt;gjordes gällde främst inrättande av tjänster med inriktning på olika aspekter&lt;br&gt;av den offentliga sektorns verksamhet och ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inrättade under den första halvan av 1980-talet flera organ för&lt;br&gt;att stimulera forskning om offentlig sektor. Det gällde expertgruppen for&lt;br&gt;studier om offentlig ekonomi (ESO) och delegationen för forskning om&lt;br&gt;offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESOs uppgift har främst varit att bevaka forskning och utveckling inom&lt;br&gt;området, förmedla information t.ex. genom kunskapsöversikter, utföra&lt;br&gt;mindre undersökningar i egen regi och ge impulser till forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsinsatser rörande skilda offentligekonomiska problem. Man har lå-&lt;br&gt;tit genomföra en mängd kartläggningar och kunskapsöversikter och fram-&lt;br&gt;fört idéer inom området offentlig ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för forskning om den offentliga sektorn tillkom med stöd av&lt;br&gt;riksdagens beslut år 1984 (prop. 1983/84:107 bil.10, UbU28, rskr. 401).&lt;br&gt;Dess verksamhetsområde inriktades i första hand på övergripande frågor&lt;br&gt;som rörde folkstyrelsen samt kommunernas, landstingskommunernas och&lt;br&gt;den statliga sektorns roll i samhällsutvecklingen. Delegationen fick till en&lt;br&gt;början inte några egna resurser att fördela utan prioriteringar och anslags-&lt;br&gt;beslut skulle liksom dittills ankomma på andra organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen behandlades på nytt av riksdagen i samband med 1987 års&lt;br&gt;forskningspolitiska beslut (prop. 1986/87:80, bil.l 1, FiU 26, rskr 283). De-&lt;br&gt;legationen fick nu möjlighet att finansiera forskning för att förbättra situa-&lt;br&gt;tionen inom eftersatta områden. En överenskommelse träffades mellan re-&lt;br&gt;geringen och de båda kommunförbunden om att man för olika forsknings-&lt;br&gt;insatser under en treårsperiod tillsammans skulle anslå 10 milj, kr., varav&lt;br&gt;regeringen och förbunden skulle svara för hälften var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsdelegationens verksamhet upphörde den 1 juli 1990. Chefen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for civildepartementet beslutade den 4 juni 1991 att inrätta en arbetsgrupp Prop. 1991/92:16&lt;br&gt;(C 1991: A) för samverkan mellan stat och kommun om forskningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till gruppens uppgift hörbl.a. att följa upp de forskningsprojekt som erhållit&lt;br&gt;stöd från forskningsdelegationen. Arbetsgruppen skall särskilt uppmärk-&lt;br&gt;samma formerna för information om forskningsresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har kraftigt&lt;br&gt;ökat sina forsknings- och utvecklingsinsatser. Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;har inrättat ett särskilt FoU-råd och man har för åren 1991 och 1992 avsatt&lt;br&gt;totalt 20 milj, kr till nya FoU-projekt. Landstingsförbundet har beslutat att&lt;br&gt;avsätta 15 milj, kr för FoU-ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Avgränsning av forskningsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av forskningen om den offentliga sektorn bedrivs inom hög-&lt;br&gt;skolan och då i huvudsak inom universitetens samhällsvetenskapliga fakul-&lt;br&gt;teter. Forskningen har särskilt byggts upp inom disciplinerna statsveten-&lt;br&gt;skap, företagsekonomi, nationalekonomi och sociologi/socialt arbete. Men&lt;br&gt;forskning av stor betydelse i detta sammanhang finns även inom juridiska,&lt;br&gt;humanistiska och andra ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avgränsningen av vad forskning om offentlig sektor omfat-&lt;br&gt;tar har utredaren delat in forskningsområdet i tre delområden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— folkstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— förvaltning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— offentlig problemlösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med folkstyrelse avses den demokratiska processen, dess strukturer och&lt;br&gt;värdefundament. Frågor om konstitution, politiska konflikter, politiskt del-&lt;br&gt;tagande, representativitet, styrning och legitimitet är centrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förvaltning åsyftas utformningen av politikens genomförande ge-&lt;br&gt;nom regler, organisation, ledning och materiella resurser. Frågan om bästa&lt;br&gt;modell för att uppnå ett givet politiskt mål är central.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med problemlösning avses politikens roll i samhället för att lösa gemen-&lt;br&gt;samma problem och vilken framgång som uppnås. Metoderna kan vara&lt;br&gt;service, transfereringar och regleringar. Mycket av detta faller inom sekto-&lt;br&gt;riella insatser. Inom detta område faller även utvärderingar av välfärdspo-&lt;br&gt;litiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredarens beräkningar finns det ett 50-tal professorer som helt eller&lt;br&gt;delvis forskar om den offentliga sektorn. Inemot hälften av dessa professorer&lt;br&gt;har sin forskning inriktad på förvaltning. Drygt en tredjedel studerar sek-&lt;br&gt;torsövergripande aspekter på offentlig problemlösning och drygt en fjärde-&lt;br&gt;del arbetar med folkstyrelsefrågor. Det exakta antalet är svårt att ange ef-&lt;br&gt;tersom delområdena överlappar varandra och en professor kan bedriva&lt;br&gt;forskning inom flera av dessa. Därtill kommer de betydande forskningsin-&lt;br&gt;satser som utförs av högskolelektorer och forskarassistenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna bild måste läggas de insatser som skett i stora program under&lt;br&gt;åren, vilka inte minst har fördjupat analysen av offentlig problemlösning&lt;br&gt;och folkstyrelsen. Särskilt kan framhållas Kommunaldemokratiska forsk-&lt;br&gt;ningsgruppen, som i slutet av 1970-talet utvärderade kommunindelnings-&lt;br&gt;reformen, och maktutredningen under senare delen av 1980-talet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Mångvetenskapliga forskningsmiljöer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medel ställs till förfogande för två forsknings-&lt;br&gt;centra i Stockholm respektive Göteborg vilka skall organisera tema-&lt;br&gt;tiskt koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning. Forsk-&lt;br&gt;ningen skall avse olika aspekter på styrning, ledning, organisation&lt;br&gt;samt utvärdering av offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991 /92 bör vart och ett av dessa centra få disponera&lt;br&gt;1 500000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 bör vart och ett av dessa centra få disponera&lt;br&gt;ytterligare 2 500000 kr., dvs. en total ram på 4000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med vårt förslag utom vad gäller&lt;br&gt;finansieringen. Utredaren föreslår att en större andel av de totala resurserna&lt;br&gt;för forskningsprogrammet anslås direkt till centra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget&lt;br&gt;om att inrätta två mångvetenskapliga forskningscentra i Stockholm och&lt;br&gt;Göteborg under en tidsperiod av tolv år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara Kiksrevisionsverket avstyrker utredarens förslag. Verket pekar i stäl-&lt;br&gt;let på möjligheten att lägga medlen på ett nytt forskningsinstitut eller på att&lt;br&gt;göra forskningsprogrammet till en självständig enhet med eget råd och pro-&lt;br&gt;jektanställda forskare. Styrelsen för teknisk utveckling och LO anser att&lt;br&gt;innan två mångvetenskapliga forskningscentra tillskapas bör humanistiskt-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) ges i uppdrag att i fortsatt&lt;br&gt;dialog med andra forskningsfinansierande organ och med forskare succes-&lt;br&gt;sivt utforma planer och ta ställning till om och i så fall vilka centra som skulle&lt;br&gt;behöva tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de flesta remissinstanserna är positiva till utredarens förslag har&lt;br&gt;flera remissinstanser förslag på ytterligare centra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har också synpunkter på den av utredaren före-&lt;br&gt;slagna forskningsinriktningen vid centra. Några pekar i allmänna ordalag på&lt;br&gt;andra angelägna forskningsbehov inom den offentliga sektorn. Andra är&lt;br&gt;tveksamma till den inriktning mot grundforskning som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser är kritiska mot den starka inriktningen på statsve-&lt;br&gt;tenskap och företagsekonomi vid de föreslagna centrumbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utbyggnaden av forskningen om den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn under 1980-talet har inneburit att det har blivit en god&lt;br&gt;spridning av grundforskning till de olika universiteten. De rörliga resurserna&lt;br&gt;via forskningsråd och sektorforskningsorgan har ökat och spridits till de&lt;br&gt;olika forskningsmiljöerna. Det innebär att den långsiktiga kompetensupp-&lt;br&gt;byggnaden inom forskningsområdet har fått en betydande förstärkning. De&lt;br&gt;satsningar som har gjorts innebär att grunden har lagts för att kunna gå&lt;br&gt;vidare och bedriva s.k. spjutspetsforskning inom vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kartläggning som utredaren har låtit göra visar att forskningen om&lt;br&gt;offentlig sektor kännetecknas av spridning över många problemfält och&lt;br&gt;många mindre projekt. Kartläggningen visar också att den samhällsveten-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapliga grundforskningen hittills har präglats av en tydlig disciplinbunden- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het i sina analyser av den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridningen av de tillgängliga forskningsresurserna och uppdelningen av&lt;br&gt;forskningen om den offentliga sektorn i många kunskapsområden talar för&lt;br&gt;att det bör ske en viss koncentration av resurserna. Vi delar därför utreda-&lt;br&gt;rens uppfattning att en sådan koncentration bör åstadkommas genom ett&lt;br&gt;samarbete mellan forskare inom olika kunskapsområden i form av mång-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningscentra vid ett par universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår i enlighet med utredarens förslag att ett forskningscentrum&lt;br&gt;lokaliseras till vardera universitetet i Stockholm och universitetet i Göte-&lt;br&gt;borg. Verksamheten i Stockholm skall bedrivas i samverkan med Handels-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm. Flera remissinstanser har framfört önskemål om&lt;br&gt;ytterligare centrumbildningar. Vi anser att den ram som angavs i 1990 års&lt;br&gt;forskningsproposition för forskning om offentlig sektor inte medger någon&lt;br&gt;satsning på ytterligare centra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser i likhet med utredaren att satsningen på de båda centrumbild-&lt;br&gt;ningarna bör vara långsiktig. Härigenom kan slagkraftiga enheter skapas&lt;br&gt;som tar ett långsiktigt ansvar för kunskaps- och kompetensutveckling inom&lt;br&gt;forskningsområdet och som ger goda möjligheter till forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En forskningsmiljö måste enligt vår mening skapas som möjliggör ett&lt;br&gt;samarbete mellan företrädare för flera vetenskapliga discipliner. Den studie&lt;br&gt;som utredaren har låtit göra om forskningscentra vid svenska universitet&lt;br&gt;och högskolor visar att mångvetenskap är på frammarsch i Sverige, liksom&lt;br&gt;internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god forskningsmiljö är dock inte liktydigt med ett antal forsknings-&lt;br&gt;projekt under samma tak. De skisserade forskningscentras viktigaste upp-&lt;br&gt;gift måste vara att verka för och utgöra kreativa och klart identifierbara&lt;br&gt;mångvetenskapliga forskningsmiljöer för forskningsprojekt av mer långsik-&lt;br&gt;tig karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utgår i likhet med utredaren ifrån att dessa forskningscentra blir en&lt;br&gt;mellanform mellan det löst uppbyggda nätverket och det permanenta forsk-&lt;br&gt;ningsinstitutet. Det är universiteten själva som bestämmer hur man orga-&lt;br&gt;niserar sin verksamhet. Vi utgår dock ifrån att universiteten i Stockholm och&lt;br&gt;Göteborg samt Handelshögskolan i Stockholm kommer att använda de me-&lt;br&gt;del som anslås på det sätt som man har angett i sina skrivelser till utredaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelserna anges att om och när riksdagen har tagit ställning i frågan&lt;br&gt;kommer särskilda organisatoriska enheter att inrättas och styrelser för dessa&lt;br&gt;att utses. Vi utgår ifrån att arbetsformerna inom centra blir sådana att&lt;br&gt;samverkan främjas mellan centra, institutioner och forskare såväl vid be-&lt;br&gt;rörda universitet/högskola som vid andra universitet och högskolor och att&lt;br&gt;forskningsresultaten sprids via såväl grundutbildning som olika påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildningar. Vi vill särskilt understryka behovet av en nära samverkan&lt;br&gt;mellan centret i Göteborg och institutet för kvalitetsutveckling i Göteborg,&lt;br&gt;som är ett kollektivforskningsinstitut för att stimulera och underlätta kva-&lt;br&gt;litetsutvecklingarbete i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inriktningen på forskningen vid de båda centra angavs i&lt;br&gt;direktiven till utredaren att programarbetet huvudsakligen skulle gälla&lt;br&gt;grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning, styrning, or-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ganisation och utvärdering. Det var också en av utgångspunkterna i den&lt;br&gt;förfrågan som gick ut till samtliga universitet och till Handelshögskolan i&lt;br&gt;Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg har i sin skrivelse till utredaren formulerat ett&lt;br&gt;övergripande principprogram med följande teman som skall ligga till grund&lt;br&gt;för forskningen vid centrat i Göteborg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Den offentliga sektorn i ett makroperspektiv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Den offentliga sektorns inre organisering samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Den offentliga sektorn och medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm har i sin skrivelse till utredaren formulerat ett&lt;br&gt;principprogram med följande teman för centrat i Stockholm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 De offentliga transfereringssystemen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Utvärdering av offentlig verksamhet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Den offentliga sektorns ledning, styrning och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sistnämnda temat skall bedrivas i samarbete med Handelshögskolan&lt;br&gt;i Stockholm, som i sin skrivelse till utredaren har formulerat ett program&lt;br&gt;med temat: Ledning och organisation inom offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som utredaren har presenterat i denna fråga bör betraktas som en&lt;br&gt;utgångspunkt för det fortsatta programarbetet. Det ankommer på respek-&lt;br&gt;tive centrumledning att precisera och fördjupa innehållet i principprogram-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att centra bör tillföras tillräckliga resurser för att till&lt;br&gt;respektive centrum kunna knyta vetenskaplig ledning och för att kunna&lt;br&gt;skapa en stabil infrastruktur. När det gäller forskningsverksamheten anser&lt;br&gt;vi att projekt vid centra till övervägande del bör finansieras genom att&lt;br&gt;respektive centrums forskare söker och tilldelas forskningsbidrag från andra&lt;br&gt;källor än centrets egen budget. Vi tar upp frågan om finansiering från forsk-&lt;br&gt;ningsråd och sektorsforskningsorgan i avsnitten 4 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom skapas enligt vår mening de bästa förutsättningarna för en&lt;br&gt;kontinuerlig extern kvalitetsprövning av den forskning som bedrivs vid&lt;br&gt;centret. Det får också den önskvärda effekten att respektive centrums ut-&lt;br&gt;veckling kommer att bestämmas av hur goda projekt som centrets forskare&lt;br&gt;initierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de båda forskningscentra vardera bör få disponera&lt;br&gt;1 500000 kr. för budgetåret 1991/92 och ytterligare 2500000 kr. fr.o. m.&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Den totala basen för vardera centret skulle därmed&lt;br&gt;uppgå till 4 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Disciplinforskningsprogram&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet (HSFR) tilldelas under budgetåret 1991/92 4 500000 kr.&lt;br&gt;för att finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— dels disciplinforskningsprogram, varav ett skall avse statsveten-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— dels ett gästforskarprogram vid Kollegiet för samhällsforskning&lt;br&gt;(SCASSS) i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 bör anslaget Humanistisk samhällsveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådet ökas med ytterligare 5 000 000 kr. Den totala&lt;br&gt;ramen blir således 9 500000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(HSFR) ges långsiktiga resurser för att kunna organisera högst femåriga&lt;br&gt;stora forskningsprogram. De första programmen bör ha karaktär av discip-&lt;br&gt;linprogram i statsvetenskap och i företagsekonomi. Disciplinprogrammen&lt;br&gt;föreslås bli samordnade med uppbyggnaden av de båda centra och veten-&lt;br&gt;skapligt prövade av HSFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har allmänt tillstyrkt&lt;br&gt;utredarens förslag utan att närmare gå in på de tekniska lösningarna av&lt;br&gt;programmen eller kopplingen mellan programmen och centra. Några re-&lt;br&gt;missinstanser invänder emot att HSFR: s prövning av disciplinforskning-&lt;br&gt;sprogrammen i den första omgången begränsas till enbart statsvetenskap&lt;br&gt;och företagsekonomi. Program även inom andra discipliner föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet föreslår att medlen för de stora pro-&lt;br&gt;grammen bör ställas till förfogande för forskare från hela landet med inrikt-&lt;br&gt;ning mot de principprogram som föreslås för de båda centra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Forskningsrådsnämnden (FRN) och Universitetsoch högskoleäm-&lt;br&gt;betet (UHÄ) bör det ankomma på HSFR att med det framtagna materialet&lt;br&gt;som underlag och i dialog med forskare från en rad discipliner successivt&lt;br&gt;utforma dessa program. Liknande synpunkter framförs även av LO.&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet betonar att alla forsk-&lt;br&gt;ningsinstitutioner som vill och kan delta i programmen skall erbjudas möj-&lt;br&gt;lighet att göra det. Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;(HSFR) anser att uppläggningen av det företagsekonomiska programmet&lt;br&gt;bör omprövas. När det gäller det statsvetenskapliga programmet föreligger&lt;br&gt;det enligt HSFR en ganska detaljerad organisationsplan med specificerade&lt;br&gt;delprojekt och planer för forskningsledning. Ett av disciplinprogrammen&lt;br&gt;bör enligt HSFR därför få denna huvudsakliga inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget att HSFR finansierar ett gästforskarprogram vid&lt;br&gt;SCASSS tillstyrks förslaget av bl.a. HSFR och FRN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De kunskapsområden, som har utvecklats&lt;br&gt;under senare år nära knutna till enskilda vetenskapliga discipliner, bör för-&lt;br&gt;stärkas i form av disciplinforskningsprogram. Därigenom kan forskare&lt;br&gt;inom hela högskolan erbjudas möjlighet att delta i kunskapsutvecklingen,&lt;br&gt;liksom att behandla andra forskningsproblem än de som är aktuella vid de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;båda centra. Regeringen föreslår därför att HSFR fr.o.m. budgetåret Prop. 1991/92:16&lt;br&gt;1992/93 bör få disponera 9 500 000 kr. för att finansiera dels disciplinforsk-&lt;br&gt;ningsprogram, dels ett gästforskarprogram vid Kollegiet för samhällsforsk-&lt;br&gt;ning (SCASSS) i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt skäl för att HSFR bör ges en central roll vad gäller forskning-&lt;br&gt;sprogrammets genomförande är att HSFR redan tidigare har givits ett sär-&lt;br&gt;skilt ansvar av statsmakterna för att stimulera och stödja detta forsknings-&lt;br&gt;område. Bland disciplinerna som faller inom HSFR: s ansvarsområde finns&lt;br&gt;också kärnämnena när det gäller forskning om den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett av de stora programmen bör avse statsveten-&lt;br&gt;skap. Svensk statsvetenskap har tidigare genomfört två stora forskningspro-&lt;br&gt;gram om kommunal demokrati och kommunal självstyrelse vilka är inter-&lt;br&gt;nationellt unika. Inom ramen för utredarens uppdrag har ett förslag till ett&lt;br&gt;statsvetenskapligt program för fortsatt kommunal forskning utarbetats un-&lt;br&gt;der ledning av professor Gunnel Gustafsson. Programmet bör vara en vär-&lt;br&gt;defull utgångspunkt för HSFR: s fortsatta arbete. Det bör dock, vilket också&lt;br&gt;varit utredarens mening, stå rådet fritt att lägga upp verksamheten på det&lt;br&gt;sätt som man bäst finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av ytterligare stora program bör göras av HSFR, med utgångspunkt&lt;br&gt;i det av utredaren framtagna materialet och sedan forskare och forskargrup-&lt;br&gt;per inbjudits att inge projektförslag. Det ankommer på HSFR att veten-&lt;br&gt;skapligt pröva och besluta om resurstilldelningen till olika delprojekt inom&lt;br&gt;programmen. Vi vill här peka på att det vid remissbehandlingen av betän-&lt;br&gt;kandet (SOU 1991:36) Ny kunskap och förnyelse, har framkommit åtskil-&lt;br&gt;liga konstruktiva förslag om angelägna forskningsbehov. Vi förutsätter att&lt;br&gt;både forskarna inom området samt HSFR och andra forskningsfinansie-&lt;br&gt;rande organ tar del av dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att medel avsätts för fullföljande av den med-&lt;br&gt;borgarundersökning som görs i anslutning till 1991 års val. Den finansieras&lt;br&gt;det första året genom anslag från civildepartementet och de båda kommun-&lt;br&gt;förbunden. HSFR bör pröva angelägenheten av detta projekt och avsätta&lt;br&gt;eventuellt erforderliga resurser för ändamålet inom ramen för de medel som&lt;br&gt;anvisas för forskning om den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det belopp som ställs till HSFR: s förfogande föreslår regeringen att&lt;br&gt;medel avsätts för att ge Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) i Uppsala&lt;br&gt;resurser för att utforma ett tema om förnyelsen av den offentliga sektorn i sitt&lt;br&gt;gästforskarprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid SCASSS avser grundforskning. Verksamheten är upp-&lt;br&gt;byggd kring ett antal teman. Till dessa teman har knutits ett nätverk av&lt;br&gt;svenska och internationella forskare. Man har dessutom ett särskilt gästfor-&lt;br&gt;skarprogram. De utländska gästforskarna föreläser och har ofta seminarie-&lt;br&gt;verksamhet vid de olika universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid SCASSS finansieras av HSFR tillsammans med Forsk-&lt;br&gt;ningsrådsnämnden och Riksbankens jubileumsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid SCASSS ej skulle fortsätta sedan den gällande&lt;br&gt;finansieringen upphört, bör HSFR dock även därefter avsätta vissa medel&lt;br&gt;för gästforskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att en professur i statsvetenskap, med särskild&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktning mot offentlig förvaltning, inrättas vid universitetet i Uppsala. Prop. 1991/92:16&lt;br&gt;Som motiv anförs att sådana professurer finns inrättade vid övriga univer-&lt;br&gt;sitet. En vetenskaplig lärartjänst med denna inriktning saknas i Uppsala,&lt;br&gt;trots att en omfattande statsvetenskaplig grundforskning om den offentliga&lt;br&gt;sektorn där har bedrivits på hög nivå under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser sig inte kunna biträda utredarens förslag i denna del.&lt;br&gt;Detta gällertrots att förutsättningarna förgrundforskning inom området vid&lt;br&gt;detta universitet är särdeles goda. Efter det att förslaget framlades har riks-&lt;br&gt;dagen beslutat om nya regler för inrättande av professurer. Enligt dessa&lt;br&gt;ankommer det på Uppsala universitet att som ett led i sin egen planering&lt;br&gt;bedöma behovet av en professur i statsvetenskap med denna inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Kontakter mellan forskare och praktiker&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Olika kanaler bör tillskapas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— dels för att föra ut forskningsresultat till dem som är praktiskt&lt;br&gt;verksamma inom offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— dels för att återföra erfarenheter från förnyelsen inom den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn till det vetenskapliga fältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tar upp frågan om forskningsinformation och möjlig-&lt;br&gt;heterna att sprida resultaten från forskningen. Man pekar på behovet av att&lt;br&gt;finna former som säkerställer att forskningsresultat uppfattas som relevanta&lt;br&gt;och som därigenom kan omsättas i den offentliga sektorns utvecklingsar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar remissinstansernas&lt;br&gt;uppfattning att det måste skapas kanaler för kontakter och informations-&lt;br&gt;utbyte mellan forskningen och de praktiskt verksamma inom den offentliga&lt;br&gt;sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga bör därför särskilt uppmärksammas av HSFR, liksom av&lt;br&gt;centra. Samråd bör ske med den tidigare nämnda arbetsgruppen (C 1991: A)&lt;br&gt;som består av företrädare för staten, kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den skiss till statsvetenskapligt program som bifogas utredarens betän-&lt;br&gt;kande betonas vikten av att det kommer till stånd en kontinuerlig dialog&lt;br&gt;mellan forskarna och de som är verksamma i det pågående förnyelsearbetet.&lt;br&gt;Man föreslår bl.a. att det anordnas årliga konferenser där både forskare och&lt;br&gt;praktiker presenterar idéer, projekt och resultat av utvecklingsarbete och&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i skissen till företagsekonomiskt program påpekas att det kommer&lt;br&gt;att krävas särskilda ansträngningar för spridning av resultaten till dem som&lt;br&gt;deltar i samhällets policyskapande processer. Sådan forskningsinformation&lt;br&gt;kan ges olika former, exempelvis genom att årliga konferenser anordnas&lt;br&gt;med syfte att sammanföra forskning och praktik, att särskilda ansträng-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar görs for att popularisera forskningsresultat via professionella tid-&lt;br&gt;skrifter med inriktning mot tjänstemän i offentlig sektor och att årsböcker&lt;br&gt;och skriftserier produceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utgår ifrån att dessa idéer prövas i det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att förnyelsen av den offentliga sektorn måste bygga på&lt;br&gt;ett kvalificerat utvecklingsarbete och utbildningsverksamhet för att utforma&lt;br&gt;nya arbetssätt, ge verksamheterna en ny inriktning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens roll i utvecklingsarbetet och utbildningen är betydelsefull.&lt;br&gt;Den bidrar inte minst till det förändringsklimat som behövs for att föränd-&lt;br&gt;ringarna skall komma till stånd. Kommunernas, landstingens och myndig-&lt;br&gt;heternas utvecklingsarbete bör därför ha en hög grad av forskningsanknyt-&lt;br&gt;ning. Utvecklingsarbetet kan därmed fungera som en länk mellan forsk-&lt;br&gt;ningen och den praktiska tillämpningen av kunskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska erfarenheter av typen ”schools of public affairs” ger talrika&lt;br&gt;exempel på att det på olika sätt går att finna former för en utbildning som inte&lt;br&gt;bara befruktar det praktiska utvecklingsarbetet, utan också ger värdefull&lt;br&gt;näring åt forskningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet har beslutat att tillsammans med Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet och Landstingsförbundet ge stöd till ett planeringsarbete vid hög-&lt;br&gt;skolan i Örebro i syfte att tillskapa ett utvecklingscentrum för offentlig&lt;br&gt;verksamhet. Ett sådant centrum bör kunna bli ett för det praktiska utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet viktigt komplement till de föreslagna centrumbildningarna för&lt;br&gt;grundforskning i Göteborg och Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör kunna fungera som en mötesplats mellan forskare och olika slag&lt;br&gt;av praktiskt verksamma aktörer kring förnyelsearbetet i den offentliga verk-&lt;br&gt;samheten. Det bör bl.a. kunna organisera en utvecklingsinriktad utbildning&lt;br&gt;för den offentliga sektorns förnyelse och ge ett kraftfullt stöd åt de offent-&lt;br&gt;liganställdas professionella ambitioner. Det bör på ett effektivt sätt kunna&lt;br&gt;förmedla kunskaper som kommer från forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Finansiering från sektorsforskningsorgan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De organ som finansierar sektorsforskning&lt;br&gt;bör inom sina respektive verksamhetsområden undersöka möjlighe-&lt;br&gt;terna att finansiera forskning med anknytning till forskningsprogram-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Utredarens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i huvudsak de berörda sektorforskningsorganen som har behandlat&lt;br&gt;denna fråga i sina remissyttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskningsrådet delar utredarens bedömning. Arbetsmiljöfonden är&lt;br&gt;under vissa förutsättningar som gäller programmens inriktning beredd att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1991/92: 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överväga bidrag. Några remissinstanser pekar på sektorforskningsorganens Prop. 1991/92:16&lt;br&gt;möjligheter att utveckla metoder för utvärdering av den offentliga sektorns&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Forskning som rör den offentliga sek-&lt;br&gt;torns ledning, styrning, organisation och utvärdering har en sektorsövergri-&lt;br&gt;pande karaktär. Den ger en generell kunskap som inte är knuten till en&lt;br&gt;enskild sektor. Självfallet bör, som forskningsrådsnämnden framhållit,&lt;br&gt;inom såväl centra som disciplinprogrammen, problem kunna tas upp som&lt;br&gt;har direkt relevans för olika sektorers styrning, förvaltning, och problem-&lt;br&gt;lösning. Härigenom skulle den teoretiska och generellt inriktade forsk-&lt;br&gt;ningen kunna få ökad konkretion och verklighetsanknytning och en kritisk&lt;br&gt;sektoriell förvaltningsforskning skulle främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det finns goda förutsättningar för att även sek-&lt;br&gt;torforskningsorgan skall kunna ge långsiktigt stöd till de föreslagna forsk-&lt;br&gt;ningscentra. Vi är emellertid inte beredda att föreslå att vissa medel eller viss&lt;br&gt;andel av de medel som disponeras för sektorforskning avsätts för forskning&lt;br&gt;som gäller den offentliga sektorns ledning, styrning och organisation. Den&lt;br&gt;närmare inriktningen och omfattningen av sektororganens insatser måste&lt;br&gt;enligt vår uppfattning vara ett ansvar för de berörda myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Uppföljning och utvärdering av forskningspro-&lt;br&gt;grammet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet (HSFR) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) bör&lt;br&gt;få i uppdrag att utvärdera forskningsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: HSFR bör få ett ansvar att följa och utvärdera de båda forsk-&lt;br&gt;ningscentra, de stora forskningsprogrammen och det internationella gäst-&lt;br&gt;forskarprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet förklarar sig berett att&lt;br&gt;genomföra utvärderingar av det slag som utredaren har föreslagit.&lt;br&gt;Universitets- och högskoleämbetet menar att de föreslagna centra blir en del&lt;br&gt;av det samlade högskolesystemet. Utvärderingen av centras kvalitet faller&lt;br&gt;således inom UHÄ: s ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Forskningsprogrammet om offentlig&lt;br&gt;sektor bör enligt vår mening ses i ett sammanhang, även om det är uppdelat&lt;br&gt;på två centra och flera disciplinprogram. Det är därför viktigt att det sker en&lt;br&gt;samlad bedömning av hela satsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att bedömningen av forskningen bör ske utifrån kriterierna in-&lt;br&gt;omvetenskaplig betydelse, vetenskaplig kvalitet, samhällsrelevans, långsik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tig kompetensuppbyggnad, mångvetenskaplighet och koncentration inom Prop. 1991/92:16&lt;br&gt;ramen för fastställda temata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut angående omställning och minskning av den statliga&lt;br&gt;administrationen innebär att UHÄ fortsättningsvis främst skall svara för&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av utbildning och forskning inom högskolan.&lt;br&gt;Utvärderingen av centras verksamhet faller därför främst inom UHÄ: s&lt;br&gt;ansvarsområde. Utvärderingen vid HSFR berör främst den del av forsk-&lt;br&gt;ningsprogrammet som finansieras av rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en samlad bedömning av hela satsningen bör ske, är det viktigt&lt;br&gt;att HSFR och UHÄ, utöver att svara for utvärdering av sina respektive&lt;br&gt;delar, också samverkar vad gäller bedömningen av den samlade satsningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8. Finansiering av forskningsprogrammet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De beräknade kostnaderna för genomförande av forskningsprogrammet&lt;br&gt;finns angivna i 1990 års proposition om forskning. Det gäller till att börja&lt;br&gt;med 500 000 kr. som avsatts for budgetåret 1990/91. För budgetåret 1991/92&lt;br&gt;gäller ett belopp av 7 000 000 kr. Detta belopp har anvisats under civil-&lt;br&gt;departementets reservationsanslag Utredningar m.m. Det belopp om&lt;br&gt;500 000 kr., som anvisats under anslaget för budgetåret 1990/91, ingår som&lt;br&gt;en reservation i det belopp som är tillgängligt för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;(7 154 203 kr. efter avdrag for mervärdesskatt). I den aktuella budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen (prop. 1990/91:100 bil. 15) förklarade sig regeringen ha för avsikt&lt;br&gt;att återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa medel skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11990 års proposition om forskning har förordats att 10 000 000 kr. tillförs&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 för forskning om offentlig sektor, dvs. en total ram&lt;br&gt;om 17 500000 kr. vid periodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslag i avsnitten 3 och 4 innebär att de medel for forskning&lt;br&gt;om offentlig sektor som finns anvisade för budgetåret 1991 /92 och de medel&lt;br&gt;som beräknas för ändamålet 1992/93, vilka får anvisas i sedvanlig ordning,&lt;br&gt;fördelas enligt följande plan. (I beloppen inkluderas mervärdesskatt.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleenhet/Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp kr.&lt;br&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp kr.&lt;br&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet&lt;br&gt;Stockholm/&lt;br&gt;Handelshögskolan&lt;br&gt;i Stockholm&lt;br&gt;Forskning om&lt;br&gt;offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2 500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;br&gt;Göteborg, Forskning&lt;br&gt;om offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2 500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga forsk-&lt;br&gt;rådet. Disciplinforsk-&lt;br&gt;ningsprogram samt&lt;br&gt;gästforskningsprogram&lt;br&gt;vid SCASSS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 5000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10000000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17500000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till universiteten bör fr. o. m. budgetåret 1992/93 anvisas under Prop. 1991/92:16&lt;br&gt;det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteterna m. m. Medlen för verksamheten vid centret i Stockholm bör&lt;br&gt;anvisas till universitetet i Stockholm, som har att svara för den närmare&lt;br&gt;fördelningen, liksom för förvaltningen av medlen i samråd med Handels-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm. Medlen till forskningsrådet bör anvisas under det&lt;br&gt;under samma huvudtitel uppförda anslaget Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen återkommer i dessa an-&lt;br&gt;slagsfrågor i budgetpropositionen avseende budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9. Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner att de medel som för budgetåren 1990/91 och 1991 /92 har&lt;br&gt;anvisats för forskning om offentlig sektor under trettonde huvudti-&lt;br&gt;telns reservationsanslag Utredningar m.m. fördelas i enlighet med&lt;br&gt;den fördelningsplan som regeringen föreslår (avsnitten 3 och 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för forskning om of-&lt;br&gt;fentlig sektor avseende budgetåret 1992/93 som har angetts (avsnitten&lt;br&gt;3 och 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredarens sammanfattning av sitt betänkande (SOU Prop. 1991/92:16&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1991: 36) Ny kunskap och förnyelse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för utredaren har varit den omfattande förnyelsen av den&lt;br&gt;offentliga sektorn under de senaste årtiondena. Förändringar kan förväntas&lt;br&gt;bli ännu intensivare under 1990-talet. Förnyelsen skapar ett kunskapsbe-&lt;br&gt;hov, vilket till en del kan tillgodoses genom befintlig kunskap. Till bety-&lt;br&gt;dande del behövs emellertid ny kunskap, vilken endast kan genereras i&lt;br&gt;grundforskningen. Utredarens uppgift har därför varit att studera möjlig-&lt;br&gt;heterna att organisera utvecklingen av ny kunskap -dvs grundforskning vid&lt;br&gt;universiteten — av relevans för förnyelsen av den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om offentlig sektor har varit ett av statsmakterna prioriterat&lt;br&gt;forskningsområde sedan början av 1980-talet. I kapitel 2 redovisas utveck-&lt;br&gt;lingen inom forskningsområdet, som avgränsas till tre områden, nämligen&lt;br&gt;folkstyrelse, förvaltning och sektorsövergripande aspekter på offentlig prob-&lt;br&gt;lemlösning. Det finns idag uppskattningsvis ett femtiotal professorer som&lt;br&gt;bedriver forskning om den offentliga sektorn. Den nuvarande forskningen&lt;br&gt;kännetecknas av god spridning på flera kunskapsmiljöer och många mindre&lt;br&gt;projekt. Det innebär att grunden nu är lagd för att kunna gå vidare och göra&lt;br&gt;spetssatsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår en tyst frammarsch av institutionaliserat mångvetenskapligt&lt;br&gt;samarbete. Det finns för närvarande ett 70-tal centrumbildningar med 800&lt;br&gt;— 900 forskare vid svenska universitet, vilka bedriver mångoch tvärveten-&lt;br&gt;skaplig forskning. Exempel på centrumbildningar med inriktning mot&lt;br&gt;mångvetenskaplig forskning om offentliga sektorn redovisas också från&lt;br&gt;Norge och Danmark. Flertalet forskningscentra i Sverige har initierats av&lt;br&gt;forskarna själva. Mångvetenskapens utveckling utgör en viktig del av för-&lt;br&gt;nyelsen av universiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 ges en kortfattad karaktäristik av förändringar som har skett&lt;br&gt;inom de tre delområdena folkstyrelse, förvaltning och problemlösning un-&lt;br&gt;der de senaste årtiondena. Den aktuella utvecklingen kännetecknas av en&lt;br&gt;förskjutning från kollektivism till individualism samt försök att utveckla en&lt;br&gt;långtgående institutionell autonomi och främjande av olika effektivitetsvär-&lt;br&gt;den. Sammantaget synes förnyelsen innebära framväxten av en öppnare och&lt;br&gt;mera pluralistisk enhetsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgång av huvuddragen i strukturomvandlingen i det svenska&lt;br&gt;samhället och i förnyelsen av den offentliga sektorn ger en bild av ett sam-&lt;br&gt;hälle i snabb utveckling där de offentliga styrsystemen har tydliga svårighe-&lt;br&gt;ter att hantera de ständigt nya villkoren. Problemen har till stor del att göra&lt;br&gt;med den moderna demokratiska välfärdsstatens utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slags behov av kunskap skapar då förnyelsen av den offentliga sek-&lt;br&gt;torn? Behovet av ny kunskap är inte värdeneutralt. Vem som efterfrågar&lt;br&gt;underlaget och vad som efterfrågas är avhängigt bestämda styrningsfiloso-&lt;br&gt;fier. Den ena betonar styrningskapacitet med ett stort inslag av manage-&lt;br&gt;menttänkande och marknadssystem. Informationen ska vara till nytta för&lt;br&gt;dem som styr. Uppgiften blir att skaffa fram ny kunskap vilken antas med-&lt;br&gt;verka till ett mer effektivt resursutnyttjande. Den andra lägger stor vikt vid&lt;br&gt;styrningsrepresentativitet och brett demokratiskt deltagande. Uppgiften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir att ta fram kunskap som är anpassad till allmänhetens behov av infor- Prop. 1991/92:16&lt;br&gt;mation för att kunna utöva sitt demokratiska inflytande. Utredarens stånd- Bilaga 1&lt;br&gt;punkt är att den nya kunskapen bör utvecklas i sådana former att grund-&lt;br&gt;forskningens integritet bevaras. I praktiken kan därför forskningsresultaten&lt;br&gt;tjäna båda syftena utan att något av dem i förväg angetts som mål för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 diskuteras även förhållandet mellan forskning och utvecklings-&lt;br&gt;arbete. Vilken betydelse har grundforskningen när det gäller kunskapsan-&lt;br&gt;vändningen for förnyelsen av den offentliga sektorn? Utredarens slutsats är&lt;br&gt;att den distinktion som brukar göras mellan grundforskning, tillämpad&lt;br&gt;forskning och utvecklingsarbete inte fångar in de mångskiftande och obe-&lt;br&gt;räkneliga former i vilka ny kunskap och nya produkter kommer fram. Omo-&lt;br&gt;rienteringen och förnyelsen av den offentliga sektorn måste bygga på ett&lt;br&gt;kvalificerat utvecklingsarbete och utbildningsverksamhet för att utforma&lt;br&gt;nya arbetssätt, ge verksamheterna en ny inriktning etc. Forskningens roll i&lt;br&gt;utvecklingsarbetet och utbildningen är mångsidig och viktig. Den bidrar på&lt;br&gt;olika sätt till det förändringsklimat som behövs for att förändringarna ska&lt;br&gt;komma till stånd. Förändrarna eller innovatörerna använder kunskaper och&lt;br&gt;insikter som kommer från forskningen. Utvecklingsarbetet kan därmed fun-&lt;br&gt;gera som en länk mellan forskningen och den praktiska tillämpningen av&lt;br&gt;kunskapen. Den offentliga sektorns utvecklingsarbete bör därför ha en högre&lt;br&gt;grad av forskningsanknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 diskuteras hur en innovativ och internationellt konkurrens-&lt;br&gt;kraftig kunskapsutveckling om den offentliga sektorns förnyelse bäst ska&lt;br&gt;kunna åstadkommas i Sverige. En analys av kunskapsförsörjning och&lt;br&gt;kompetensutveckling leder fram till slutsatsen att en tänkbar fördelning av&lt;br&gt;nya forskningsresurser inom området offentliga sektorns förnyelse kan ske&lt;br&gt;efter två dimensioner: koncentration — spridning, fasta — rörliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 5 föreslås att de nya forskningsresurserna främst bör koncentre-&lt;br&gt;ras till ett par mångvetenskapliga kunskapsmiljöer och att vissa resurser bör&lt;br&gt;avsättas för stora forskningsprogram. Härigenom skapas slagkraftiga forsk-&lt;br&gt;ningsenheter som långsiktigt kan ta ansvar för kunskapsoch kompetensut-&lt;br&gt;vecklingen. Genom att parallellt stödja stora forskningsprogram ges möj-&lt;br&gt;lighet att erbjuda forskare inom hela högskolan möjlighet att delta i kun-&lt;br&gt;skapsutvecklingen, liksom att behandla andra forskningsproblem än de som&lt;br&gt;är aktuella vid de mångvetenskapliga forskningsmiljöerna som inrättas.&lt;br&gt;Genom denna kombination av insatser är utsikterna goda för att åstad-&lt;br&gt;komma en innovativ och internationellt konkurrenskraftig kunskapsut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två nya forskningscentra föreslås skapas i Sverige — i Stockholm respek-&lt;br&gt;tive Stockholm — vilka under tolv år får resurser för att organisera tematiskt&lt;br&gt;koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning. Inriktningen ska&lt;br&gt;handla om olika aspekter på styrning (folkstyrelse), ledning och organisation&lt;br&gt;(förvaltning) samt utvärdering (problemlösning). Vid vardera av dessa&lt;br&gt;forskningscentra har valts ut tre övergripande principprogram i dialog mel-&lt;br&gt;lan utredaren och berörda universitet/högskolor. I Göteborg föreslås följ-&lt;br&gt;ande teman: Den offentliga sektorn i ett makroperspektiv, Den offentliga&lt;br&gt;sektorns inre organisering samt Den offentliga sektorn och medborgarna. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm föreslås följande teman: De offentliga transfereringssystemen,&lt;br&gt;Utvärdering av offentlig verksamhet samt Den offentliga sektorns ledning,&lt;br&gt;styrning och organisation. Det sistnämnda temat skall bedrivas i samarbete&lt;br&gt;med Handelshögskolan i Stockholm: Ledning och organisation inom of-&lt;br&gt;fentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)&lt;br&gt;ges långsiktiga resurser för att kunna organisera högst femåriga stora forsk-&lt;br&gt;ningsprogram. De första programmen bör ha karaktär av disciplinprogram&lt;br&gt;i statsvetenskap och i företagsekonomi. Utredaren har initierat två discip-&lt;br&gt;linprogram vilka föreslås bli samordnade med uppbyggnaden av de båda&lt;br&gt;centra och vetenskapligt prövade av HSFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare accentuera programmets internationella dimension fö-&lt;br&gt;reslås att Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) i Uppsala ges resurser&lt;br&gt;för att utforma ett tema om förnyelsen av den offentliga sektorn i sitt gäst-&lt;br&gt;forskarprogram. Dessa gästforskare utgör en nationell resurs och kan&lt;br&gt;tillgodogöras alla universitet i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för uppföljning och utvärdering av forskningscentra, stora&lt;br&gt;forskningsprogram och det internationella gästforskarprogrammet föreslås&lt;br&gt;lämnas till HSFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En professur i statsvetenskap, med särskild inriktning mot offentlig för-&lt;br&gt;valtning, föreslås inrättas vid universitet i Uppsala. Sådana professurer&lt;br&gt;finns inrättade vid övriga universitet. Universitetet i Uppsala har hittills&lt;br&gt;saknat en sådan professur, trots att omfattande grundforskning om den&lt;br&gt;offentliga sektorn bedrivits under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att sektorsforskningsorganen, särskilt statens råd för&lt;br&gt;byggnadsforskning (BFR) och arbetsmiljöfonden (AMFO), inom sina re-&lt;br&gt;spektive program undersöker möjligheten att finansiera forskning med an-&lt;br&gt;knytning till FOS-programmet. Därvid förutsätts att de båda forsknings-&lt;br&gt;centra utvecklar ett långsiktigt samarbete med sektorsforskningsorganen på&lt;br&gt;basis av de detaljerade forskningsprogram som ska formuleras. Den när-&lt;br&gt;mare inriktningen av de insatser som finansieras av sektorsorgan är emel-&lt;br&gt;lertid ett ansvar för berörda myndigheter och bör komma till uttryck i deras&lt;br&gt;verksamhetsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över Prop. 1991/92:16&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1991: 36) Ny kunskap och förnyelse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet, Försvarets forskningsanstalt, Socialvetenskap-&lt;br&gt;liga forskningsrådet, Transportforskningsberedningen, Expertgruppen för&lt;br&gt;studier i offentlig ekonomi, Universitets- och högskoleämbetet,&lt;br&gt;Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden, Statens råd för byggnadsforskning, Statens institut för byggnads-&lt;br&gt;forskning, Arbetsmiljöfonden, Arbetslivscentrum, Expertgruppen för regi-&lt;br&gt;onal utveckling, Styrelsen för teknisk utveckling ,Statens arbetsgivarverk,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statens institut för personalutveckling,&lt;br&gt;Institutet för kvalitetsutveckling, Svenska kommunförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation Sveriges akademikers centralorgani-&lt;br&gt;sation, Statsvetenskapliga förbundet, Föreningen Sveriges kommunaleko-&lt;br&gt;nomer samt Beredningen för högre förvaltningsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har också inkommit från Kommunforskning i Väst och Väst-&lt;br&gt;svenska kvalitetssatsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 29 augusti 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, statsråden Göransson, Gradin, Dahl,&lt;br&gt;R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds,&lt;br&gt;Lööw, Persson, Sahlin, Larsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Johansson anmäler fråga om forskning om den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;forskning om den offentliga sektorn i enlighet med bilagan till detta proto-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;koll.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Bakgrund ................................................. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Offentlig sektor som forskningsområde........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Den offentliga sektorns kunskapsbehov.................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Forskningens organisation och finansiering ................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Avgränsning av forskningsområdet ....................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Mångvetenskapliga forskningsmiljöer......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Disciplinforskningsprogram ................................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Kontakter mellan forskare och praktiker....................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Finansiering från sektorsforskningsorgan ...................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Uppföljning och utvärdering av forskningsprogrammet.......... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Finansiering av forskningsprogrammet........................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Ärendet till riksdagen ....................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av utredningen........................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna..................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet 1991-08-29 ....................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att de medel som för budgetåren 1990/91 och 1991/92 har anvisats för forskning om offentlig sektor under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Utredningar m.m. fördelas i enlighet med den fördelningsplan som regeringen föreslår (avsnitten 3 och 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att de medel som för budgetåren 1990/91 och 1991/92 har anvisats för forskning om offentlig sektor under trettonde huvudtitelns reservationsanslag Utredningar m.m. fördelas i enlighet med den fördelningsplan som regeringen föreslår (avsnitten 3 och 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för forskning om offentlig sektor avseende budgetåret 1992/93 som har angetts i propositionen (avsnitten 3 och 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för forskning om offentlig sektor avseende budgetåret 1992/93 som har angetts i propositionen (avsnitten 3 och 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FiU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-09-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-09-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:27:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF0316</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:27:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF0316</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__16.pdf</filnamn>
<filstorlek>893523</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning om den offentliga sektorn</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/03CE14AE-CC05-4187-900A-1C729EB8858B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FiU4</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FiU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning om den offentliga sektorn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:16&lt;br/&gt;
Forskning om den offentliga sektorn</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:16 Forskning om den offentliga sektorn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:16&lt;br/&gt;
Forskning om den offentliga sektorn</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:16 Forskning om den offentliga sektorn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Daniel Tarschys  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:16&lt;br/&gt;
Forskning om den offentliga sektorn</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:16 Forskning om den offentliga sektorn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Daniel Tarschys  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Rydén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:16&lt;br/&gt;
Forskning om den offentliga sektorn</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fi1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:16 Forskning om den offentliga sektorn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Rydén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>