<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242383</hangar_id>
 <dok_id>GF03158</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>158</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:158</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>158</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:51</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om regeringsrättens domförhet i vissa fall</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03158/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03158</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03158</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:158&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om regeringsrättens domförhet i vissa fall&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03158/prop_199192__158-1.png" style="width:41pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att regeringsrätten skall få avgöra frågor om pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd med en enda ledamot. Vidare föreslås att regeringsrätten skall&lt;br&gt;få avvisa eller avslå en resningsansökan med en enda ledamot, om regerings-&lt;br&gt;rätten tidigare avslagit en ansökan om resning från samma sökande beträf-&lt;br&gt;fande samma avgörande och sökanden inte anfört något nytt, som är av bety-&lt;br&gt;delse för prövningen av ansökan. Samma domförhetsregel föreslås också&lt;br&gt;gälla för avskrivning av mål efter återkallelse. De nuvarande reglerna inne-&lt;br&gt;bär att tre ledamöter krävs för domförhet i samtliga berörda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna överensstämmer i princip med de bestäm-&lt;br&gt;melser som redan gäller för högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4a§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avdelning dömer fem regeringsråd. Avdelningen är dock domför med&lt;br&gt;fyra regeringsråd, om tre av dessa är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökningar om&lt;br&gt;resning eller återställande av försut-&lt;br&gt;ten tid och vid prövning av frågor&lt;br&gt;som avses i 28 § förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd, om&lt;br&gt;prövningen är av enkel beskaffen-&lt;br&gt;het. Vid prövning av talan mot be-&lt;br&gt;slut varigenom besvär avvisats så-&lt;br&gt;som för sent inkomna samt vid be-&lt;br&gt;slut om avvisande av för sent in-&lt;br&gt;komna besvär och avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd. Vid&lt;br&gt;behandling av frågor om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd skall tre regeringsråd delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökningar om&lt;br&gt;resning eller återställande av försut-&lt;br&gt;ten tid och vid prövning av frågor&lt;br&gt;som avses i 28 § förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd, om&lt;br&gt;prövningen är av enkel beskaffen-&lt;br&gt;het. Har regeringsrätten tidigare av-&lt;br&gt;slagit en ansökan om resning från&lt;br&gt;samma sökande beträffande samma&lt;br&gt;avgörande och anför sökanden inget&lt;br&gt;nytt som är av betydelse för pröv-&lt;br&gt;ningen av ansökningen, är avdel-&lt;br&gt;ningen dock domför med ett rege-&lt;br&gt;ringsråd, om ansökningen avslås el-&lt;br&gt;ler avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av talan mot beslut&lt;br&gt;varigenom besvär avvisats såsom för&lt;br&gt;sent inkomna samt vid beslut om av-&lt;br&gt;visande av för sent inkomna besvär&lt;br&gt;är avdelningen domför med tre rege-&lt;br&gt;ringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål&lt;br&gt;efter återkallelse är avdelningen&lt;br&gt;domför med ett regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd får&lt;br&gt;avgöras av ett regeringsråd. Fler än&lt;br&gt;tre regeringsråd får inte delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:356.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Wester-&lt;br&gt;berg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om regeringsrättens domförhet i vissa&lt;br&gt;fall&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har i skrivelse den 20 december 1991 till regeringen föresla-&lt;br&gt;git vissa ändringar i lagstiftningen angående regeringsrättens domförhet.&lt;br&gt;Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen har remissbehandlats. Remissvar har avgetts av justitieom-&lt;br&gt;budsmannen, högsta domstolen, justitiekanslern, riksskatteverket, kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm, juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet&lt;br&gt;och Sveriges advokatsamfund. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (dnr 91-4138).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 februari 1992 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som utarbetats i ärendet. Det till lagrådet remitterade&lt;br&gt;lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas&lt;br&gt;till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Lagrådets granskning har lett till&lt;br&gt;en mindre redaktionell ändring av lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten, som för närvarande består av 20 regeringsråd, är högsta&lt;br&gt;förvaltningsdomstol och prövar som sista instans överklaganden av kammar-&lt;br&gt;rätternas avgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring 40 procent av överklagandena till regeringsrätten avser mål en-&lt;br&gt;ligt skattelagstiftningen. Till andra frekventa måltyper hör körkortsmål, mål&lt;br&gt;om socialt bistånd, mål om studiestöd, mål enligt kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900), byggnadsmål, mål enligt lagen (1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga, mål enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare&lt;br&gt;i vissa fall samt verkställighetsmål enligt föräldrabalken. Bland övriga målty- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per kan nämnas mål om utlämnande av allmän handling (sekretessmål), pa- Prop. 1991/92:158&lt;br&gt;tentmål, miljö- och hälsoskyddsmål samt kriminalvårdsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förr tog regeringsrätten upp alla överklaganden till prövning i sak. År&lt;br&gt;1971 (prop. 1971:30; KU 36; rskr 222; SFS 1971:289) infördes emellertid den&lt;br&gt;regeln att ett överklagande inte skall tas upp till prövning i sak utan att rege-&lt;br&gt;ringsrätten meddelat prövningstillstånd (dispens). Meddelas inte någon dis-&lt;br&gt;pens står kammarrättens avgörande fast. Bakom reformen låg önskemålet&lt;br&gt;att förbättra förutsättningarna för regeringsrätten att spela rollen som preju-&lt;br&gt;dikatinstans. Motsvarande reform gjordes beträffande högsta domstolen&lt;br&gt;(prop. 1971:45; JuU 7; rskr 163; SFS 1971:218).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på dispens gäller inte beträffande sekretessmål och inte heller be-&lt;br&gt;träffande vissa mål i vilka riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern för&lt;br&gt;talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten prövar inte bara överklaganden utan också ansökningar&lt;br&gt;om resning och återställande av försutten tid i fråga om sådana ärenden för&lt;br&gt;vilka regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet är&lt;br&gt;högsta instans. Vidare prövar regeringsrätten mål enligt lagen (1988:205) om&lt;br&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. För resning, återställande av för-&lt;br&gt;sutten tid eller rättsprövning gäller inte något krav på dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet till regeringsrätten per år inkomna mål har det senaste decenniet&lt;br&gt;varierat mellan som lägst 4 794 (år 1982) och som högst 6 198 (år 1986). År&lt;br&gt;1991 inkom närmare 6 000 mål. I mellan 85 och 90 procent av de inkomna&lt;br&gt;målen brukar dispens krävas. Av de i regeringsrätten år 1990 avgjorda skat-&lt;br&gt;temålen prövades 11,1 procent i sak. Övriga mål prövades mindre ofta i sak.&lt;br&gt;Uppskattningsvis uppgick - totalt räknat och om man undantar bl.a. tryck-&lt;br&gt;frihetsmål och sekretessmål - andelen i sak prövade mål till 8,1 procent.&lt;br&gt;Detta skall jämföras med att i högsta domstolen andelen i sak prövade mål&lt;br&gt;(inklusive fall av återförvisning) samma år var 11,3 procent för tvistemål, 4,1&lt;br&gt;procent för brottmål och 11,1 procent för besvärsmål eller totalt räknat 8,5&lt;br&gt;procent. Bland de mål i regeringsrätten i vilka dispens inte behövs ingår re-&lt;br&gt;sningsfallen som är något eller några hundratal per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målbalanserna i regeringsrätten har under det senaste decenniet periodvis&lt;br&gt;varit större än vad de är nu, men de har också ibland varit mindre. År 1980&lt;br&gt;var antalet balanserade mål 3 114 medan det år 1985 var 4 664. För närva-&lt;br&gt;rande finns över 4 000 mål i balans. De två senaste åren har målavverkningen&lt;br&gt;visat en nedåtgående tendens, och enligt regeringsrätten beror detta bl.a. på&lt;br&gt;att flera måltyper som har ökat i antal är särskilt resurskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om regeringsrättens sammansättning finns i 4, 4 a och&lt;br&gt;5 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Ett mål i rege-&lt;br&gt;ringsrätten avgörs utom i mycket speciella fall på någon av domstolens tre&lt;br&gt;avdelningar. Avdelningen dömer normalt med fem regeringsråd. Avdel-&lt;br&gt;ningen är dock domför (dvs. får döma) med fyra regeringsråd, om tre av&lt;br&gt;dessa är ense om slutet. Vid prövning av resningsansökningar är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd, om prövningen är av enkel beskaffenhet. Vid&lt;br&gt;behandling av frågor om dispens och vid avskrivning av mål efter återkallelse&lt;br&gt;skall tre regeringsråd delta.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ändrade domförhetsregler i vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Frågor om dispens i regeringsrätten skall få avgöras av&lt;br&gt;ett enda regeringsråd. En ansökan om resning skall få avvisas eller&lt;br&gt;avslås av endast ett regeringsråd, om regeringsrätten tidigare lämnat&lt;br&gt;en ansökan om resning från samma sökande beträffande samma avgö-&lt;br&gt;rande utan bifall och sökanden inte anfört något nytt som är av bety-&lt;br&gt;delse för prövningen av ansökningen. Samma domförhetsregel skall&lt;br&gt;gälla för avskrivning av mål efter återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i regeringsrättens skrivelse: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Skälen för mitt förslag: En ändring av domförhetsreglerna vid dispens-&lt;br&gt;prövning i regeringsrätten har redan tidigare diskuterats. Sålunda föreslogs&lt;br&gt;i departementspromemorian (Ds Ju 1980:12) Högsta domstolens och rege-&lt;br&gt;ringsrättens arbetsformer att en avdelning av högsta domstolen eller rege-&lt;br&gt;ringsrätten vid behandling av dispensfrågor skulle vara domför med en enda&lt;br&gt;ledamot och att fler än tre ledamöter inte skulle få delta. Såvitt gällde högsta&lt;br&gt;domstolen genomfördes förslaget på det sättet att en avdelning av domstolen&lt;br&gt;vid behandling av dispensfrågor skulle vara domför med tre ledamöter men&lt;br&gt;att dispensfrågan skulle få avgöras av en enda ledamot, om den var av enkel&lt;br&gt;beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regeringsrätten kom ingen motsvarande lagändring till stånd. Den då-&lt;br&gt;varande departementschefen uttalade (prop. 1980/81:154 s. 16) att de skäl&lt;br&gt;som talade för att man öppnade en möjlighet till en enklare dispensprövning&lt;br&gt;i högsta domstolen visserligen åtminstone delvis kunde anföras även för&lt;br&gt;regeringsrättens del och att även intresset av att bevara ett likartat regelsys-&lt;br&gt;tem vid fullföljd till de båda högsta domstolarna talade för att samma ord-&lt;br&gt;ning infördes i regeringsrätten. Han menade emellertid att förhållandena i&lt;br&gt;regeringsrätten inte var alldeles jämförbara med dem i högsta domstolen.&lt;br&gt;Regeringsrättens område var sålunda mycket vidsträckt, vilket medförde att&lt;br&gt;det många gånger kunde vara svårt för de enskilda ledamöterna att över-&lt;br&gt;blicka behovet av prejudikat, och en kollegial sammansättning vid dispens-&lt;br&gt;prövning var därmed behövlig i fler fall än i HD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var delvis sådana synpunkter som medfört att en majoritet av rege-&lt;br&gt;ringsrättens ledamöter hade avstyrkt förslaget om nya sammansättningsreg-&lt;br&gt;ler för dispensprövningen i regeringsrätten. Med hänsyn till ledamöternas&lt;br&gt;inställning och till att arbetsläget i regeringsrätten vid den tiden inte påkal-&lt;br&gt;lade några särskilda åtgärder lades det inte fram något förslag i ämnet för&lt;br&gt;regeringsrättens del. Departementschefen påpekade emellertid att det&lt;br&gt;kunde finnas anledning att återkomma till frågan sedan erfarenhet vunnits&lt;br&gt;av hur det nya systemet fungerade i högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om högsta domstolens sammansättning vid dispensprövning togs&lt;br&gt;upp på nytt i ett lagstiftningsärende år 1989 (prop. 1988/89:78; JuU 20; rskr&lt;br&gt;260; SFS 1989:352) och då på grundval av ett betänkande från rättegångsut-&lt;br&gt;redningen (SOU 1986:1). Enligt rättegångsutredningens bedömning var er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;farenheterna av de möjligheter till en enkel dispensprövning som 1981 års Prop. 1991/92:158&lt;br&gt;reform erbjöd i och för sig mycket goda även om utfallet inte riktigt blivit&lt;br&gt;vad som torde ha varit avsett. I samband med 1981 års reform hade man&lt;br&gt;nämligen menat att majoriteten av dispensfrågorna skulle prövas med endast&lt;br&gt;en ledamot. En prövning med endast en ledamot hade emellertid kommit att&lt;br&gt;bli mindre vanlig än en prövning med tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1989 års lagstiftningsärende framhöll departementschefen att det var en&lt;br&gt;fördel om högsta domstolen gavs ett så fritt spelrum som möjligt i fråga om&lt;br&gt;de mål som varken kunde betecknas som enkla eller komplicerade. Hon för-&lt;br&gt;klarade att en sådan instans som högsta domstolen med fullt förtroende&lt;br&gt;kunde anförtros att själv avgöra när en större sammansättning skulle pröva&lt;br&gt;dispensfrågan. Hon föreslog därför på grundval av rättegångsutredningens&lt;br&gt;förslag att huvudregeln för högsta domstolen skulle bli att dispensfrågor fick&lt;br&gt;avgöras av en ledamot och att fler än tre ledamöter inte skulle få delta i pröv-&lt;br&gt;ningen. Förslaget godtogs av riksdagen. Förhållandena i regeringsrätten be-&lt;br&gt;rördes inte i 1989 års lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av regeringsrätten nu föreslagna reglerna angående dispensprövning&lt;br&gt;överensstämmer i princip med vad som redan gäller för högsta domstolen.&lt;br&gt;Erfarenheterna av de för dispensfrågor i högsta domstolen gällande sam-&lt;br&gt;mansättningsreglerna är goda. Högsta domstolen har sålunda i sitt remissytt-&lt;br&gt;rande anfört bl.a. att de ändringar som genomförts för högsta domstolens&lt;br&gt;del har inneburit en väsentlig minskning av ledamöternas arbete med&lt;br&gt;dispensprövningsfrågor. Högsta domstolen har i sitt yttrande även förklarat&lt;br&gt;att det för domstolens del inte har inneburit några nackdelar att inga bestäm-&lt;br&gt;melser finns som närmare reglerar möjligheterna att pröva dispensfrågor&lt;br&gt;med endast en ledamot. Enligt högsta domstolen kan inte heller avväg-&lt;br&gt;ningen i det enskilda fallet om dispensprövningen skall göras av en eller flera&lt;br&gt;ledamöter anses ha medfört några svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av förslaget medför, som jag ser det, att regeringsrät-&lt;br&gt;tens resurser inte i alltför hög grad behöver tas i anspråk för dispensprövning&lt;br&gt;utan kan ägnas den egentliga, rättsbildande verksamheten. För regeringsrät-&lt;br&gt;tens del kan man visserligen inte förvänta att en regel om endomarsamman-&lt;br&gt;sättning kan tillämpas i riktigt samma omfattning som den tillämpas i högsta&lt;br&gt;domstolen, där för närvarande omkring 75 procent av alla dispensansök-&lt;br&gt;ningar prövas av en enda ledamot. Det finns nämligen skillnader mellan de&lt;br&gt;båda högsta instanserna såvitt gäller kompetensområdenas homogenitet. Jag&lt;br&gt;ser emellertid inte någon anledning till att inte låta samma regler gälla för de&lt;br&gt;båda högsta instanserna i det nu berörda hänseendet. En reform framstår&lt;br&gt;som särskilt angelägen mot bakgrund av att man - som en av mina företrä-&lt;br&gt;dare har angett (se bilaga 4 till prop. 1990/91:100 s. 64) - på sikt bör minska&lt;br&gt;antalet regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att frågor om prövningstillstånd skall få avgöras av ett&lt;br&gt;regeringsråd och att fler än tre ledamöter inte skall få delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissyttrande haft synpunkter på i vilka fall&lt;br&gt;regeringsrätten bör ha den ena eller den andra sammansättningen beträf-&lt;br&gt;fande en dispensfråga. Jag anser mig emellertid inte ha anledning att gå när-&lt;br&gt;mare in på frågor av det slaget. Närmare riktlinjer för tillämpningen kan i&lt;br&gt;stället dras upp av regeringsrätten genom dess arbetsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag utesluter inte att dispensprövning i vissa fall sker med två&lt;br&gt;regeringsråd. Vid meningsskiljaktighet torde i sådant fall en omröstningsre-&lt;br&gt;gel i 16 kap. 3 § rättegångsbalken om utslagsröst för den som vill bevilja dis-&lt;br&gt;pens ha motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan nämnt innefattar regeringsrättens framställning även frå-&lt;br&gt;gan om regeringsrättens sammansättning vid en upprepad resningsansökan.&lt;br&gt;Med de gällande reglerna måste varje sådan framställning bedömas av minst&lt;br&gt;tre ledamöter, och av jävshänsyn torde varje prövning så långt det är möjligt&lt;br&gt;böra göras av ledamöter som inte tidigare har bedömt resningsfrågan (jfr 6 §&lt;br&gt;lagen om allmänna förvaltningsdomstolar). För högsta domstolens del till-&lt;br&gt;kom vid 1989 års reform den regeln att en ansökan om resning får avslås&lt;br&gt;eller avvisas av en enda ledamot, om högsta domstolen tidigare lämnat en&lt;br&gt;ansökan om resning beträffande samma avgörande utan bifall och sökanden&lt;br&gt;inte har anfört något nytt som är av betydelse för prövningen av ansökan.&lt;br&gt;Samma regel bör nu - som regeringsrätten föreslagit - införas för regerings-&lt;br&gt;rättens del. För bifall till en ansökan om resning bör liksom i högsta domsto-&lt;br&gt;len alltid krävas att minst tre ledamöter deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse bör regeringsrätten - i&lt;br&gt;likhet med högsta domstolen - vara domför med en enda ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1992. Några sär-&lt;br&gt;skilda övergångsbestämmelser anser jag inte behövas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslaget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringsrättens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 a § lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avdelning dömer fem regeringsråd. Avdelningen är dock domför med&lt;br&gt;fyra regeringsråd, om tre av dessa är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökningar om&lt;br&gt;resning eller återställande av försut-&lt;br&gt;ten tid och vid prövning av frågor&lt;br&gt;som avses i 28 § förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd, om&lt;br&gt;prövningen är av enkel beskaffen-&lt;br&gt;het. Vid prövning av talan mot be-&lt;br&gt;slut varigenom besvär avvisats så-&lt;br&gt;som för sent inkomna samt vid be-&lt;br&gt;slut om avvisande av för sent in-&lt;br&gt;komna besvär och avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd. Vid&lt;br&gt;behandling av frågor om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd skall tre regeringsråd delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökningar om&lt;br&gt;resning eller återställande av försut-&lt;br&gt;ten tid och vid prövning av frågor&lt;br&gt;som avses i 28 § förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd, om&lt;br&gt;prövningen är av enkel beskaffen-&lt;br&gt;het. Har regeringsrätten tidigare läm-&lt;br&gt;nat en ansökan om resning från&lt;br&gt;samma sökande beträffande samma&lt;br&gt;avgörande utan bifall och anför sö-&lt;br&gt;kanden inget nytt som är av betydelse&lt;br&gt;för prövningen av ansökningen är&lt;br&gt;avdelningen dock domför med ett re-&lt;br&gt;geringsråd om ansökningen avslås el-&lt;br&gt;ler avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av talan mot beslut&lt;br&gt;varigenom besvär avvisats såsom för&lt;br&gt;sent inkomna samt vid beslut om av-&lt;br&gt;visande av för sent inkomna besvär&lt;br&gt;är avdelningen domför med tre rege-&lt;br&gt;ringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål&lt;br&gt;efter återkallelse är avdelningen&lt;br&gt;domför med ett regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd får&lt;br&gt;avgöras av ett regeringsråd. Fler än&lt;br&gt;tre regeringsråd får inte delta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 a § lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avdelning dömer fem regeringsråd. Avdelningen är dock domför med&lt;br&gt;fyra regeringsråd, om tre av dessa är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökningar om&lt;br&gt;resning eller återställande av försut-&lt;br&gt;ten tid och vid prövning av frågor&lt;br&gt;som avses i 28 § förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd, om&lt;br&gt;prövningen är av enkel beskaffen-&lt;br&gt;het. Vid prövning av talan mot be-&lt;br&gt;slut varigenom besvär avvisats så-&lt;br&gt;som för sent inkomna samt vid be-&lt;br&gt;slut om avvisande av för sent in-&lt;br&gt;komna besvär och avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd. Vid&lt;br&gt;behandling av frågor om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd skall tre regeringsråd delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökningar om&lt;br&gt;resning eller återställande av försut-&lt;br&gt;ten tid och vid prövning av frågor&lt;br&gt;som avses i 28 § förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd, om&lt;br&gt;prövningen är av enkel beskaffen-&lt;br&gt;het. Har regeringsrätten tidigare av-&lt;br&gt;slagit en ansökan om resning från&lt;br&gt;samma sökande beträffande samma&lt;br&gt;avgörande och anför sökanden inget&lt;br&gt;nytt, som är av betydelse för pröv-&lt;br&gt;ningen av ansökan, är avdelningen&lt;br&gt;dock domför med ett regeringsråd&lt;br&gt;om ansökningen avslås eller avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av talan mot beslut&lt;br&gt;varigenom besvär avvisats såsom för&lt;br&gt;sent inkomna samt vid beslut om av-&lt;br&gt;visande av för sent inkomna besvär&lt;br&gt;är avdelningen domför med tre rege-&lt;br&gt;ringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål&lt;br&gt;efter återkallelse är avdelningen&lt;br&gt;domför med ett regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd får&lt;br&gt;avgöras av ett regeringsråd. Fler än&lt;br&gt;tre regeringsråd får inte delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:356.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-03-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar&lt;br&gt;Solerud, regeringsrådet Anders Swartling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1992 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Hellsvik beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Birgitta&lt;br&gt;Eilemar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition................................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning..................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade domförhetsregler i vissa fall..................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande......................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag.................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Regeringsrättens lagförslag.......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande ................................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41050, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:JuU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 16:21:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03158</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 16:21:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03158</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__158.pdf</filnamn>
<filstorlek>387441</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om regeringsrättens domförhet i vissa fall</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FE884C33-8517-46D0-A29E-7801C9E0CC25</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:JuU27</uppgift>
<ref_dok_id>GF01JuU27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Regeringsrättens domförhet i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>