<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288337</hangar_id>
 <dok_id>GF03157</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>157</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:157</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>157</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:51</systemdatum>
 <publicerad>1992-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03157/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03157</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03157</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92: 157&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa gymnasie- och vuxenutbildnings-&lt;br&gt;frågor m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03157/prop_199192__157-1.png" style="width:36pt;height:30pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92: 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vari som har tagits upp i bifogade ut-&lt;br&gt;drag ur regeringsprotokollet den 26 mars 1992 för de åtgärder och de&lt;br&gt;ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beatrice Ask&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen konstateras inledningsvis att riksdagens beslut om gym-&lt;br&gt;nasieskolans och vuxenutbildningens reformering ligger fast, men att yt-&lt;br&gt;terligare några frågor behöver underställas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting föreslås få möjlighet att redan vid intag-&lt;br&gt;ningen av elever till gymnasieskolan ge en garanti till dem som söker&lt;br&gt;till ett program, som är grendelat, att de kommer in på önskad gren ef-&lt;br&gt;ter det första året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningar, som är likvärdiga med ett nationellt program men som&lt;br&gt;är speciellt utformade efter individuella önskemål benämns specialut-&lt;br&gt;formade program. Övriga individuella utformningar av utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan benämns individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för individuella program skall skolan anordna utbild-&lt;br&gt;ning i kärnämnena svenska, engelska, samhällskunskap och matematik&lt;br&gt;för dem som är lärlingar i ett företag. Utbildningen skall anpassas så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den kan kombineras med lät lingsskapet. Skolan skall även tillhandahål-&lt;br&gt;la utbildning i övriga kärnämnen för de lärlingar som så önskar. I pro-&lt;br&gt;positionen nämns att dessa förslag inte tillgodoser alla ambitioner att&lt;br&gt;finna vägar för en attraktiv utbildning med stark anknytning till nä-&lt;br&gt;ringslivet. Denna fråga kommer därför att beredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85) beskrevs någ-&lt;br&gt;ra teoretiska kompletteringskurser, som skulle kunna ersätta tredje året&lt;br&gt;på ett nationellt program för elever som önskar byta inriktning. Det&lt;br&gt;finns ingen anledning att konstruera sådana fasta kurser, eftersom dessa&lt;br&gt;elever i stället kan gå på ett specialutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de som kan läsa in ett ämne på egen hand också kan&lt;br&gt;få ett betyg. Kommunerna kommer därför att få skyldighet att anordna&lt;br&gt;särskilda prövningar och fyllnadsprövningar i ämnen som förekommer&lt;br&gt;i kommunens gymnasieskola eller komvux. För att inte ekonomiska&lt;br&gt;överväganden skall försvåra för kommunerna att genomföra prövning-&lt;br&gt;ar, kommer kommunerna och landstingen att själva få avgöra vilken av-&lt;br&gt;gift som skall tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting föreslås också få möjlighet att ta ut ansök-&lt;br&gt;ningsavgift till kurser inom gymnasial vuxenutbildning och påbyggnads-&lt;br&gt;utbildning. Dessa avgifter skall återbetalas till sökande som inte tas in&lt;br&gt;på kursen och till dem som fullföljer kursen och får ett betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förslås också att benämningen på några grenar i gym-&lt;br&gt;nasieskolan ändras, att det för elever med påtagliga studiesvårigheter&lt;br&gt;finns möjlighet till s.k. mindre studiekurs och att bestämmelserna om&lt;br&gt;minsta garanterad undervisningstid förenklas. Vidare tas frågan om sär-&lt;br&gt;skilda förkunskapskrav till vissa utbildningar upp. Skyldigheten att be-&lt;br&gt;tala interkommunal ersättning förtydligas beträffande rätt till s.k. Rh-&lt;br&gt;anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar. Aven vissa&lt;br&gt;problem som rör lanthushållsskolorna tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbunden föreslås få möjlighet att anordna kompetensim iktad&lt;br&gt;undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har uppgiften att bedöma&lt;br&gt;om annan högskoleutbildning är likvärdig med svensk lärarutbildning.&lt;br&gt;Regeringen har i prop. 1991/92:76 föreslagit att UHÄ läggs ner den 1 ju-&lt;br&gt;li 1992. Mot den bakgrunden föreslås att denna uppgift överförs från&lt;br&gt;UHÄ till statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I &amp;nbsp;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 §, 5 kap. 3-5, 13, 14, 16, 20, 24 och 26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § samt rubriken närmast före 5 kap. 13 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 6 a § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 21 a §, samt närmast före 11 kap. 21 a § en ny rubrik av följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Den kommunala organisationen för skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få anställas som lärare i det offentliga skolväsendet utan tidsbe-&lt;br&gt;gränsning skall den sökande uppfylla ett av följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sökanden har genomgått svensk eller därmed jämställd nordisk lä-&lt;br&gt;rarutbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning an-&lt;br&gt;ställningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått an-&lt;br&gt;nan högskoleutbildning som av&lt;br&gt;universitets- och högskoleämbetet&lt;br&gt;förklarats i huvudsak motsvara så-&lt;br&gt;dan lärarutbildning som avses un-&lt;br&gt;der 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått an-&lt;br&gt;nan högskoleutbildning som av&lt;br&gt;statens skolverk förklarats i huvud-&lt;br&gt;sak motsvara sådan lärarutbildning&lt;br&gt;som avses under 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas sökande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det&lt;br&gt;finns särskilda skäl att anställa någon av de sökande utan tidsbegräns-&lt;br&gt;ning, får sådan anställning ändå komma till stånd, i fall den sökande&lt;br&gt;har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen av-&lt;br&gt;ser och det dessutom finns skäl att anta att sökanden är lämpad att sköta&lt;br&gt;undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i gymnasieskolan&lt;br&gt;skall utgöras dels av utbildning på&lt;br&gt;nationella program, som omfattar&lt;br&gt;tre årskurser, dels av utbildning&lt;br&gt;på individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i gymnasieskolan&lt;br&gt;skall utgöras dels av utbildning på&lt;br&gt;nationella program, som omfattar&lt;br&gt;tre årskurser, dels av utbildning&lt;br&gt;på specialutformade program, som&lt;br&gt;också omfattar tre årskurser, dels&lt;br&gt;av individuella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna&lt;br&gt;kan vara nationellt eller lokalt fastställda. Regeringen får meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om grenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella programmen skall vara grund för fortsatt utbildning på&lt;br&gt;högskolenivå och för yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka de nationella programmen&lt;br&gt;är framgår av bilaga I. Vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om utbildningens om-&lt;br&gt;fattning på de nationella program-&lt;br&gt;men (timplaner) framgår av bila-&lt;br&gt;ga 2. Ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;timplaner får meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera&lt;br&gt;om de nationella programmen och&lt;br&gt;om möjligheterna att få utbildning&lt;br&gt;på individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka de nationella programmen&lt;br&gt;är framgår av bilaga I. Vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om utbildningens om-&lt;br&gt;fattning på de nationella program-&lt;br&gt;men (timplaner) framgår av bila-&lt;br&gt;ga 2. Ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;timplaner får meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får vidare meddela före-&lt;br&gt;skrifter om avvikelser från timpla-&lt;br&gt;nerna när del gäller elever med han-&lt;br&gt;dikapp och elever med behov ar&lt;br&gt;mindre studiekurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera&lt;br&gt;om de nationella programmen och&lt;br&gt;om möjligheterna att få utbildning&lt;br&gt;på specialulformade eller individu-&lt;br&gt;ella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella pro-&lt;br&gt;gram för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket förutsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program&lt;br&gt;eller likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen el-&lt;br&gt;ler i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samver-&lt;br&gt;kansavtal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en ut-&lt;br&gt;bildning på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den&lt;br&gt;utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett lands-&lt;br&gt;ting om en viss utbildning bildar ett samverkansområde för den utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får be-&lt;br&gt;stämma att särskilda krav på för-&lt;br&gt;kunskaper skall gälla för lokala gre-&lt;br&gt;nar eller utbildningar på främmande&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun erbjuder utbild-&lt;br&gt;ning på ett nationellt program får&lt;br&gt;kommunen också erbjuda garanti&lt;br&gt;för att eleven vid senare grendelning&lt;br&gt;las in på en viss gren inom pro-&lt;br&gt;grammet. Detsamma gäller om ett&lt;br&gt;landsting erbjuder utbildning på ett&lt;br&gt;nationellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva alt en&lt;br&gt;sådan garanti skall ges inom vissa&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande om utbildning på indi-&lt;br&gt;viduella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande om utbildning på s p e-&lt;br&gt;cialutformade eller in-&lt;br&gt;dividuella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning i form&lt;br&gt;av individuella program för de&lt;br&gt;ungdomar i kommunen som avses&lt;br&gt;i 1 § och som inte har tagits in på&lt;br&gt;något nationellt program. 1 fråga&lt;br&gt;om elever från särskolan gäller&lt;br&gt;också sådan skyldighet, dock endast&lt;br&gt;om eleven vid prövning enligt&lt;br&gt;6 kap. 7 § inte tas emot i särsko-&lt;br&gt;lan, därför att eleven bedöms kun-&lt;br&gt;na gå i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program bör&lt;br&gt;motsvara ett nationellt program el-&lt;br&gt;ler syfta till att stimulera eleven au&lt;br&gt;senare gä över på ett sådant pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning i form&lt;br&gt;av specialulformade program eller&lt;br&gt;individuella program för de ung-&lt;br&gt;domar i kommunen som avses i&lt;br&gt;1 § och som inte har tagits in på&lt;br&gt;något nationellt program. 1 fråga&lt;br&gt;om elever från särskolan gäller&lt;br&gt;skyldigheten dock endast individuel-&lt;br&gt;la program och endast om eleven&lt;br&gt;vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte&lt;br&gt;tas emot i särskolan, därför att ele-&lt;br&gt;ven bedöms kunna gå i gymnasie-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialutformal program bör&lt;br&gt;i fråga om utbildningens nivå mot-&lt;br&gt;svara ett nationellt program och&lt;br&gt;därmed kunna ligga till grund för&lt;br&gt;fortsatt utbildning på högskolenivå&lt;br&gt;eller för yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. syfta till alt stimulera eleven att&lt;br&gt;senare gå över på ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram eller ett specialutformal pro-&lt;br&gt;gram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra det möjligt för ungdomar&lt;br&gt;att förena en anställning som syftar&lt;br&gt;till yrkesutbildning med studier av&lt;br&gt;vissa ämnen i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avse utbildning för udda yrken&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. möta speciella behov hos ele-&lt;br&gt;ven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1991/92:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett individuellt&lt;br&gt;program skall följa en plan, som&lt;br&gt;skall fastställas av styrelsen för ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett specialutfor-&lt;br&gt;mal eller ett individuellt program&lt;br&gt;skall följa en plan, som skall fast-&lt;br&gt;ställas av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en. I fråga om sådana individuella&lt;br&gt;program som avses i tredje stycket 2&lt;br&gt;får regeringen föreskriva au utbild-&lt;br&gt;ningen i skolan skall omfatta minst&lt;br&gt;vissa av de ämnen som anges i tim-&lt;br&gt;planerna i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att vis-&lt;br&gt;sa utbildningar skall utgöra indi-&lt;br&gt;viduella program som står öppna&lt;br&gt;för sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att vis-&lt;br&gt;sa utbildningar skall utgöra spe-&lt;br&gt;cialulformade eller individuella&lt;br&gt;program som står öppna för sö-&lt;br&gt;kande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits in på ett nationellt program i gymnasieskolan och&lt;br&gt;påbörjat det, har rätt att fullfölja sin utbildning på det programmet i&lt;br&gt;kommunen eller inom samverkansområdet eller, om utbildningen har&lt;br&gt;ett landsting som huvudman, inom det landstingsområdet. Detta gäller&lt;br&gt;även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras un-&lt;br&gt;der studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser gäller också i&lt;br&gt;fråga om utbildning på en viss gren,&lt;br&gt;om eleven har tagits in på ett pro-&lt;br&gt;gram och därvid getts garanti för all&lt;br&gt;senare bli inlagen på den grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat en utbild-&lt;br&gt;ning på ett individuellt program i&lt;br&gt;en kommun har rätt att fullfölja&lt;br&gt;programmet enligt den plan som&lt;br&gt;fanns när utbildningen inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat en utbild-&lt;br&gt;ning på ett specialutformal eller ett&lt;br&gt;individuellt program i en kom-&lt;br&gt;mun har rätt att fullfölja program-&lt;br&gt;met enligt den plan som fanns när&lt;br&gt;utbildningen inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om eleven har medgivit att programmet ändras, har han rätt att full-&lt;br&gt;följa utbildningen på det ändrade programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fall som avses i 22 och 23 §§ är&lt;br&gt;dock hemkommunen inte skyldig&lt;br&gt;att betala ersättning, om det är frå-&lt;br&gt;ga om ett nationellt program eller&lt;br&gt;gren av sådant program som kom-&lt;br&gt;munen själv erbjuder, utom då&lt;br&gt;eleven har tagits emot med stöd av&lt;br&gt;8 § tredje stycket 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva om&lt;br&gt;skyldighet för hemkommunerna&lt;br&gt;att betala ersättning till den anord-&lt;br&gt;nande kommunen för sådan ut-&lt;br&gt;bildning som avses i 9 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 22 och 23 §§ är&lt;br&gt;dock hemkommunen inte skyldig&lt;br&gt;att betala ersättning, om det är frå-&lt;br&gt;ga om ett nationellt program eller&lt;br&gt;gren av sådant program som kom-&lt;br&gt;munen själv erbjuder, utom då&lt;br&gt;eleven har tagits emot med stöd av&lt;br&gt;8 § tredje stycket 1 och 3 eller&lt;br&gt;29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva om&lt;br&gt;skyldighet för hemkommunerna&lt;br&gt;att betala ersättning till den anord-&lt;br&gt;nande kommunen för sådan ut-&lt;br&gt;bildning som avses i 9 och 14 §§.&lt;br&gt;Regeringen får vidare föreskriva om&lt;br&gt;sådan skyldighet för hemkommu-&lt;br&gt;nerna när det gäller sådana indi-&lt;br&gt;viduella program som avses i 13 §&lt;br&gt;tredje stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i komvux skall va- Utbildningen i komvux skall va-&lt;br&gt;ra avgiftsfri för eleverna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ra avgiftsfri för eleverna, om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat följer av 21 a § eller 15 kap.&lt;br&gt;6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och and-&lt;br&gt;ra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och&lt;br&gt;behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälpmed-&lt;br&gt;len skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas&lt;br&gt;mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas utan&lt;br&gt;kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen får, när det gäller&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning, ta ut&lt;br&gt;ansökningsavgift av den som ansö-&lt;br&gt;ker om att få delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A vgiften skall vara skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningsavgift, som har tagits&lt;br&gt;ut enligt första stycket, skall betalas&lt;br&gt;tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den sökande inte kommer&lt;br&gt;in på den kurs som avgiften avser,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den sökande slutför och får&lt;br&gt;betyg från den kurs som avgiften av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En sådan förklaring som universitets- och högskoleämbetet lämnat&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 i dess äldre lydelse skall gälla också ef-&lt;br&gt;ter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor&lt;br&gt;för vuxna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1108) om statens skolor&lt;br&gt;för vuxna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7 § skall betecknas 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 7 §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i statens skolor för&lt;br&gt;vuxna skall vara avgiftsfri för ele-&lt;br&gt;verna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i statens skolor för&lt;br&gt;vuxna skall vara avgiftsfri för ele-&lt;br&gt;verna, om inte annat följer av 7 och&lt;br&gt;8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och and-&lt;br&gt;ra därmed jämförliga hjälpmedel, som varje elev har för eget bruk och&lt;br&gt;behåller som sin egendom, får styrelsen bestämma att hjälpmedlen skall&lt;br&gt;anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgif-&lt;br&gt;ter som högst motsvarar statens anskaffningskostnader. Styrelsens beslut&lt;br&gt;enligt första meningen får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall hjälpmedel som används i statens skolor för vuxna till-&lt;br&gt;handahållas utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av fö-&lt;br&gt;reskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får, när det gäller ut-&lt;br&gt;bildning, som motsvarar gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning och påbyggnadsut-&lt;br&gt;bildning inom komvux, la ut ansök-&lt;br&gt;ningsavgifl av den som ansöker om&lt;br&gt;all få delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A vgiften skall vara skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningsavgift, som har tagits&lt;br&gt;ut enligt första stycket, skall betalas&lt;br&gt;tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den sökande inte kommer&lt;br&gt;in på den kurs som avgiften avser,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den sökande slutför och får&lt;br&gt;betyg från den kurs som avgiften av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut i fråga om an-&lt;br&gt;sökningsavgifter får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pio&lt;/sup&gt;p 1991/92:157&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, 1'riggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lund-&lt;br&gt;gren, Unckel, P. Westerberg och Ask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löredragande: statsrådet Ask&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa gymnasie- och&lt;br&gt;vuxenutbildningsfrågor m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vårén 1991 har riksdagen på grundval av propositionen Växa med kun-&lt;br&gt;skaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85,&lt;br&gt;UbUlö, rskr. 356) beslutat om reformering av gymnasieskolan och vux-&lt;br&gt;enutbildningen med början läsåret 1992/93. 1 det följande kallar jag&lt;br&gt;denna proposition Växa med kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministern har i budgetpropositionen 1992 (prop.&lt;br&gt;1991/92:100 bil. 9) föreslagit att de höjningar av sektorsanslaget som&lt;br&gt;riksdagen beslutat om på grund av gymnasieskolans reformering inte&lt;br&gt;skall genomföras under budgetåret 1992/93. Riksdagens beslut om gym-&lt;br&gt;nasieskolans och vuxenutbildningens reformering i övrigt ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet med atl genomföra de beslutade förändringarna har det&lt;br&gt;visat sig att ytterligare några frågor bör underställas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Några utgångspunkter för den fortsatta&lt;br&gt;utvecklingen av gymnasial utbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisade i inledningen till bilaga 9 till budgetpropositio-&lt;br&gt;nen 1992 (prop. 1991/92:100) vissa principer och utgångspunkter för&lt;br&gt;förändringsarbetet inom det svenska utbildningsväsendet. Regeringen&lt;br&gt;slog där fast att mångfald och decentralisering ät det bästa sättet att han-&lt;br&gt;tera den växande och snabbt föränderliga kunskapsmassan. Det är&lt;br&gt;också det bästa sättet, i en föränderlig värld, att minimcra risken för att&lt;br&gt;misstag får alltför omfattande konsekvenser. Detta ställer nya krav på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalitet, flexibilitet och lyhördhet för förändringar inom utbildnings- Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns några klara tendenser inom utvecklingen av framtidens tek-&lt;br&gt;nologi, arbetsmarknad och samhällsliv i vid mening som också berör&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på kompetens och utbildning växer inom snart sagt alla områ-&lt;br&gt;den. Antalet tjänster med små krav på utbildning eller utan krav på teo-&lt;br&gt;retiska kunskaper blir allt mindre. Gamla gränser mellan exempelvis&lt;br&gt;arbetare och tjänstemän samt mellan olika yrken är på väg att suddas&lt;br&gt;ut. Inom såväl företag som offentlig sektor blir det allt vanligare att i&lt;br&gt;stället tala om kvalificerade medarbetare, som alla måste ha en grund av&lt;br&gt;goda kunskaper i kärnämnen, en kvalificerad utbildning och som har&lt;br&gt;ett kontinuerligt behov av fortbildning på och utanför arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir också allt vanligare att människor byter arbetsplats, yrke eller&lt;br&gt;yrkesinnehåll flera gånger under sin yrkesaktiva tid. Likaså kommer be-&lt;br&gt;hovet av unika kombinationer av kompetens och utbildning att växa&lt;br&gt;på morgondagens arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa tendenser måste också sätta sin prägel på utvecklingen av gym-&lt;br&gt;nasieskolan. Utformningen av den treåriga gymnasieskola som nu är på&lt;br&gt;väg att införas har sin grund i dessa iakttagelser. Den skapar utrymme&lt;br&gt;för den allmänna kompetens- och kunskapshöjning som blir en nöd-&lt;br&gt;vändighet. Den syftar också till att få bort vattentäta skott mellan teore-&lt;br&gt;tiska, studieförberedande utbildningsvägar och yrkesutbildningar samt&lt;br&gt;att skapa utrymme för fler övergångar och kombinationer mellan teore-&lt;br&gt;tisk och yrkesinriktad utbildning. Förslagen i denna proposition inne-&lt;br&gt;bär ytterligare steg i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare framhållit nödvändigheten av ett utbildningsväsende&lt;br&gt;som präglas av kvalitet, flexibilitet och variationsrikedom. Det innebär&lt;br&gt;att arbetet för en avreglering av utbildningsväsendet måste fortsätta. Den&lt;br&gt;treåriga gymnasieskolan och de nationella programmen är den ram&lt;br&gt;inom vilken skolan skall ges ett stort utrymme för att komponera kom-&lt;br&gt;binationer och utbildningsvägar. Avregleringen syftar också till att olika&lt;br&gt;utbildningsformer - exempelvis gymnasieskola, vuxenutbildning och&lt;br&gt;studieförbund - skall kunna verka på lika villkor, där de utifrån sina&lt;br&gt;respektive inriktningar möts. Jag ser det också som angeläget att skapa&lt;br&gt;större möjligheter till en ökad samverkan mellan skolan och företagen,&lt;br&gt;för att skapa verklighetsnära och kvalitativt högtstående utbildningsvä-&lt;br&gt;gar. Dessa konstateranden ligger till grund för förslagen i denna propo-&lt;br&gt;sition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gymnasiala utbildningen är nu inne i en period av omfattande&lt;br&gt;förändring. Våren 1991 fattade riksdagen beslut om reformering av både&lt;br&gt;gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (prop.&lt;br&gt;1990/91:85, UbUlö, rskr. 356). Det är ingen tvekan om att denna re-&lt;br&gt;form kommer att höja utbildningens kvalitet. Människors kunnande&lt;br&gt;och kompetens är allt viktigare faktorer för företagens, och därmed Sve-&lt;br&gt;riges, förmåga att konkurrera och utvecklas. Enligt en rapport från sta-&lt;br&gt;tens industriverk (1991:2) är utbildningsnivån inom industrin för när-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varande lägre i Sverige än i våra viktigaste konkurrentländer. Förstärk- Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;ningen av den gymnasiala utbildningen för både ungdomar och vuxna&lt;br&gt;kan därmed bli av avgörande betydelse för utvecklingen av svenskt&lt;br&gt;samhälls- och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag erfarit kommer ett 70-tal kommuner och ett flertal&lt;br&gt;landsting att anordna utbildning i gymnasieskolan inom något eller någ-&lt;br&gt;ra av de nya programmen läsåret 1992/93. De allra flesta av dessa kom-&lt;br&gt;muner kommer således att införa den nya gymnasieskolan successivt.&lt;br&gt;Endast tre kommuner planerar att införa den nya gymnasieskolan fullt&lt;br&gt;ut redan det första året. Många av dem som startar 1992 har deltagit i&lt;br&gt;försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasie-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen angående utvärderingen av försöksverksamheten med&lt;br&gt;treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan, UGU, har nyligen&lt;br&gt;presenterat sitt slutbetänkande. Genom bl.a. tidigare delbetänkanden&lt;br&gt;från UGU har vissa erfarenheter från försöksverksamheten kunnat be-&lt;br&gt;aktas redan vid riksdagsbeslutet våren 1991. Slutbetänkandet ger nu yt-&lt;br&gt;terligare bevis för att den beslutade ordningen för arbetsplatsförläggning&lt;br&gt;av undervisning, nämligen minst 15 % av den totala undervisningstiden&lt;br&gt;som fördelas på de tre årskurserna efter lokala beslut, innebär en avse-&lt;br&gt;värd förbättring i förhållande till försöksverksamhetens 10, 10 och 60&lt;br&gt;%. Den nu beslutade ordningen ger en flexibilitet och större möjlighe-&lt;br&gt;ter att anpassa arbetsplatsförläggningen i förhållande till lämpliga ar-&lt;br&gt;betsplatser. Av UGU:s utvärdering framgår också att det bör finnas möj-&lt;br&gt;ligheter för skolan att komplettera sådana delar av utbildningen som en&lt;br&gt;elev inte kunnat eller haft möjlighet att tillgodogöra sig på arbetsplat-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt UGU hör breddningen av de informella kontakterna mellan&lt;br&gt;skola och arbetsliv till de positiva effekterna av försöksverksamheten.&lt;br&gt;Skolan har fått en direkt återkoppling i frågor om vad respektive bran-&lt;br&gt;scher kräver av nyutbildad personal. Skolan har fått ta del av den tek-&lt;br&gt;niska utvecklingen och fått inblick i frågor om arbetsorganisation och&lt;br&gt;personalutveckling. Branschföreträdarna har å sin sida fått de övergri-&lt;br&gt;pande målen för gymnasieutbildningen klara för sig, mål som innebär&lt;br&gt;mer än bara yrkesförberedelse. Många branschorganisationer har, bl.a.&lt;br&gt;genom de centrala yrkesnämnderna, lagt ned ett omfattande arbete på&lt;br&gt;att utbilda representanter i yrkesråd och andra .skolkontaktorgan, vilket&lt;br&gt;skapat förståelse för hur skolan arbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många håll vittnar både skol- och arbetslivsrepresentanter om att&lt;br&gt;försöksverksamheten inneburit en vitalisering och förbättring av yrkes-&lt;br&gt;rådens funktion. Genom att yrkesråden endast är rådgivande har, fram-&lt;br&gt;håller UGU, frågan ständigt uppkommit om hur yrkesrådens status&lt;br&gt;skall kunna höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har behandlat frågan om yrkesråden (1990/91 :UbU 16 s. 45,&lt;br&gt;rskr. 356) och anförde då att de centrala yrkesnämnderna och de lokala&lt;br&gt;yrkesråden har en viktig funktion. Riksdagen fann det dock inte moti-&lt;br&gt;verat att i lag reglera deras ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill för min del kraftigt understryka betydelsen av goda kontakter&lt;br&gt;mellan skolan och arbetslivet. Ett nära samarbete gagnar båda parter.&lt;br&gt;Genom att arbetslivet har möjlighet att påverka och delta i delar av&lt;br&gt;ungdomarnas utbildning kan arbetslivet ta sin del av ansvaret för att det&lt;br&gt;får väl utbildad arbetskraft. Eftersom skolans personal får samarbeta&lt;br&gt;med personer, som har direkta erfarenheter av utvecklingen i arbetsli-&lt;br&gt;vet, kan skolan fortlöpande modernisera sin utbildning. Samtidigt bi-&lt;br&gt;drar de nära kontakterna till att båda parter får realistiska förväntningar&lt;br&gt;på varandra. I likhet med riksdagen finner jag att såväl de centrala yr-&lt;br&gt;kesnämnderna som de lokala yrkesråden spelar en stor roll för utbild-&lt;br&gt;ningens kvalitet. Jag förutsätter att denna min syn delas både av dem&lt;br&gt;som arbetar i skolan och av branscherna själva. Även om det numera&lt;br&gt;inte finns någon föreskrift som gör samarbetsorganen obligatoriska, tor-&lt;br&gt;de det ligga i alla parters intresse att ha sådana. Den tyngd dessa samar-&lt;br&gt;betsorgan har ligger i deras kompetens och anpassning efter lokala för-&lt;br&gt;hållanden. Ingendera faktorn skulle i sig höjas genom en statlig regle-&lt;br&gt;ring av sammansättning och arbetsformer. Jag anser det därför inte på-&lt;br&gt;kallat att nu reglera dessa organs ställning och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan slutsats av UGU:s utvärdering av försöket med treårig yr-&lt;br&gt;kesinriktad utbildning är att goda resultat är beroende av om det finns&lt;br&gt;kunniga och entusiastiska personer som verkligen vill arbeta för en god&lt;br&gt;utbildning. Då går det att få fram arbetsplatser för arbetsplatsförlägg-&lt;br&gt;ningen, då blir handledningen på arbetsplatsen bra, då fungerar samar-&lt;br&gt;betet mellan lärarna i yrkesämnen och lärarna i teoretiska ämnen. lin&lt;br&gt;annan slutsats är att samarbete och arbetsplatsförläggning fungerar allt&lt;br&gt;bättre ju mer erfarenhet de ansvariga skolledarna, lärarna och handle-&lt;br&gt;darna har. Jag finner att dessa - i och för sig föga förvånande - slutsatser&lt;br&gt;av försöksverksamheten ger anledning till goda förhoppningar om att&lt;br&gt;den beslutade gymnasiereformen på sikt skall leda till en mycket god&lt;br&gt;utbildning för våra ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss redovisat de krav på bredd i kunskaper som arbetslivet&lt;br&gt;ställer. Detta är ett av skälen till att alla nationella program innehåller&lt;br&gt;en kärna av allmänna ämnen. Jag vill särskilt framhålla att den nya&lt;br&gt;gymnasieskolan därigenom ställer ännu högre krav på samarbete mellan&lt;br&gt;lärare i teoretiska ämnen och yrkeslärare än vad den nuvarande gymna-&lt;br&gt;sieskolan redan gör. I den proposition (prop. 1991/92:75) om lärarut-&lt;br&gt;bildning m.m. som nyligen presenterats för riksdagen har utbildnings-&lt;br&gt;ministern berört detta. Han framhåller också värdet av att skolan har lä-&lt;br&gt;rare med olika bakgrund. I stället för en reglering av hur man skall in-&lt;br&gt;hämta sina kunskaper för att få fast anställning som lärare, går utveck-&lt;br&gt;lingen snarare mot en reglering av vilka kunskaper som skall krävas av&lt;br&gt;dem som skall utöva läraryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya gymnasiala utbildningen - och i särskilt hög grad de 14 yr-&lt;br&gt;kesförberedande programmen i gymnasieskolan - kommer att innehålla&lt;br&gt;en mängd kurser som fordrar olika lärarkompetenser. I betydligt större&lt;br&gt;utsträckning än i dag blir det omöjligt för en lärare att besitta alla skilda&lt;br&gt;yrkeskompetenser inom ett program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill påstå att dagens yrkeslärare ofta fungerar som klasslärare i den Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;meningen att han eller hon har praktiskt taget hela undervisningen i yr-&lt;br&gt;kesämnena. Även i den nya gymnasieskolan är det självfallet naturligt&lt;br&gt;att en lärare har merparten av undervisningen i yrkesämnena. Jag räk-&lt;br&gt;nar med att det kommer att krävas fortbildning för att vidga många lä-&lt;br&gt;rares kompetens. Därutöver kommer det emellertid att krävas undervis-&lt;br&gt;ning inom så vitt skilda områden att skolan måste anlita yrkesutövare&lt;br&gt;inom olika områden för vissa utbildningsinslag. En del av dessa utbild-&lt;br&gt;ningsinslag kommer eleverna att kunna få under den arbetsplatsförlagda&lt;br&gt;delen av utbildningen. Jag räknar dock med att det ändå kommer att&lt;br&gt;finnas behov av att anlita &amp;quot;experter&amp;quot; för undervisning i skolan inom vis-&lt;br&gt;sa kurser, dvs. för kortare tid. Dessa &amp;quot;experter&amp;quot; kommer förmodligen&lt;br&gt;fortfarande att ha sin huvudsakliga anställning inom yrket och tjänstgö-&lt;br&gt;ra i skolan på timbasis. Den lärare som har merparten av undervisning-&lt;br&gt;en inom programmet bör därvid ansvara för att hålla samman program-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inledningsvis angett att mångfald och flexibilitet är några av&lt;br&gt;utgångspunkterna för förändringarna av det svenska utbildningsväsen-&lt;br&gt;det. Den struktur som den reformerade gymnasieskolan har med 16 na-&lt;br&gt;tionella program kan ge intryck av en relativt låst form som knappast&lt;br&gt;uppfyller kravet på flexibilitet. Jag ser emellertid de fasta programmen&lt;br&gt;som en tillgång under inledningen av reformeringen av den gymnasiala&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fast struktur på gymnasieskolan kan knappast ens vid en given tid-&lt;br&gt;punkt och långt mindre i ett längre perspektiv svara mot utbildningsbe-&lt;br&gt;hovet inom alla yrkesområden. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv&lt;br&gt;är det än mer naturligt att skolan genom att erbjuda nya valbara kurser&lt;br&gt;ger eleverna möjlighet att successivt anpassa sin utbildning till önskat&lt;br&gt;yrkesområde. Jag vill här också hänvisa till vad jag i det följande kom-&lt;br&gt;mer att anföra om individuella program, specialutformade program, ut-&lt;br&gt;bildning för lärlingar och kompetensinriktad utbildning inom studie-&lt;br&gt;förbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande linjerna och specialkurserna kan också ge intrycket av&lt;br&gt;en mångfald, som de fasta programmen ytligt sett saknar. Dagens ca 500&lt;br&gt;studievägar är visserligen många men när den enskilde eleven väl valt&lt;br&gt;studieväg är studiegången betydligt fastare än vad de nya programmen&lt;br&gt;kommer att vara. Att programmen ger eleverna en större bredd i kun-&lt;br&gt;skaper än vad dagens linjer och specialkurser ger, har jag redan berört.&lt;br&gt;Jag vill nu redovisa vilken flexibilitet och därmed mångfald av valmöj-&lt;br&gt;ligheter som programmen erbjuder eleverna samt den utveckling av den&lt;br&gt;gymnasiala utbildningen som jag förutser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av programmen har grenar, nationella eller lokala, som elever-&lt;br&gt;na kan välja inför det andra årets studier. Vissa elevers val av program&lt;br&gt;är beroende av om de också kommer in på den önskade grenen. I annat&lt;br&gt;fall skulle de ha valt ett annat program. Regeringen har därför i sitt be-&lt;br&gt;slut om programmål för de gymnasiala utbildningarna markerat bety-&lt;br&gt;delsen av att eleverna så tidigt som möjligt kan identifiera sig med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsinriktning de väljer. På samma sätt markerade riksdagen i&lt;br&gt;beslutet om gymnasieskolan att inget borde hindra den skola som så vill&lt;br&gt;att redan det första året göra klassindelningen på ett sådant sätt att den&lt;br&gt;speglar elevernas val av gren i årskurs 2. Jag föreslår i det följande en&lt;br&gt;lösning på problem som trots detta kvarstår. Specialisering mot ett yr-&lt;br&gt;kesområde kan också ske genom att eleverna får välja mellan kurser,&lt;br&gt;vilket torde komma att bli vanligt särskilt inom de program som saknar&lt;br&gt;grenar men även förekomma inom andra program. Eleverna kan även&lt;br&gt;bredda eller fördjupa sin utbildning genom utbyte eller tillval av ämnen&lt;br&gt;från annan gren eller annat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionerna om en övergång från många smala utbildningar till&lt;br&gt;färre och bredare utbildningar med möjlighet till specialisering genom&lt;br&gt;grenval eller valbara kurser har pågått sedan mitten av 1970-talet. Un-&lt;br&gt;der senare delen av denna tid har försök med treåriga yrkesinriktade ut-&lt;br&gt;bildningar och förberedelserna för gymnasiercformen pågått. Det är&lt;br&gt;knappast förvånande att dessa diskussioner i vissa fall fortsätter även ef-&lt;br&gt;ter riksdagens beslut om de 16 nationella programmen och de nationel-&lt;br&gt;la grenarna. Jag har erfarit att det nu i vissa fall finns allt större förståel-&lt;br&gt;se för att en ordning med specialisering mot yrkesområden i form av&lt;br&gt;valbara kurser ger en större flexibilitet än vad grenindelningarna gör.&lt;br&gt;Jag ser det som naturligt att dessa diskussioner fortsätter och att vi får&lt;br&gt;en utveckling av gymnasieskolans program till att bli mer uppbyggda&lt;br&gt;på kurser än på fasta grenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock framhålla att jag ser kärnan av allmänna ämnen som&lt;br&gt;omistlig och att den breddning av utbildningarna som reformen inne-&lt;br&gt;bär är ett stort framsteg. Vad jag ser som en naturlig fortsättning på ut-&lt;br&gt;vecklingen av den gymnasiala utbildningen är att kommunerna allt mer&lt;br&gt;utnyttjar möjligheterna att inom den beslutade grundstrukturen för&lt;br&gt;gymnasieskolan profdera sin utbildning efter elevernas och arbetslivets&lt;br&gt;önskemål. En sådan utveckling anknyter enligt min mening i hög grad&lt;br&gt;till de ambitioner om mångfald, flexibilitet och hög kvalitet i utbild-&lt;br&gt;ningen som regeringen satt upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Nya läroplaner och kursplaner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 19 december 1991 gett läroplanskommittén (U&lt;br&gt;1991:02) nya direktiv. Kommittén skall i september 1992 lämna förslag&lt;br&gt;till bl.a. en läroplan med nya mål och riktlinjer för gymnasieskolan och&lt;br&gt;den kommunala vuxenutbildningen. Kommittén skall också lämna för-&lt;br&gt;slag till hur undervisningen i moderna språk kan få ökat utrymme på&lt;br&gt;de studieförberedande programmen och hur undervisningen i svenska&lt;br&gt;kan förstärkas på alla program. Kommittén är oförhindrad att lämna&lt;br&gt;också andra förslag till kvalitetsförbättringar av den gymnasiala utbild-&lt;br&gt;ningen, som får timplanekonsekvenser. Jag kan därför behöva återkom-&lt;br&gt;ma till regeringen med förslag om timplaneförändringar. som bör un-&lt;br&gt;derställas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När läroplanskommitténs förslag remissbehandlats, räknar jag med att&lt;br&gt;återkomma till regeringen med förslag till ny läroplan för den reforme-&lt;br&gt;rade gymnasieskolan och kommunala vuxenutbildningen (komvux)&lt;br&gt;som kan föreläggas riksdagen våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på denna nya läroplan har regeringen den 27 februari 1992&lt;br&gt;fattat beslut om en revidering av de nuvarande läroplanerna, dvs. 1970&lt;br&gt;års läroplan för gymnasieskolan och 1982 års läroplan för kommunal&lt;br&gt;och statlig utbildning för vuxna. Jag avser även att inom kort föreslå re-&lt;br&gt;geringen att utfärda nya förordningar för gymnasieskolan och för olika&lt;br&gt;former av vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 27 februari 1992 också fastställt målen för de na-&lt;br&gt;tionella programmen i gymnasieskolan och för grundläggande vuxenut-&lt;br&gt;bildning. Statens skolverk arbetar - på direktiv av regeringen - för när-&lt;br&gt;varande med att utforma kursplanerna för bl.a. den reformerade gym-&lt;br&gt;nasiala utbildningen i gymnasieskolan och komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har således vidtagit ett antal åtgärder för att den beslutade&lt;br&gt;reformen skall kunna genomföras den 1 juli 1992. Enligt den tidsplan&lt;br&gt;som riksdagen fastställt skall förändringarna av komvux genomföras den&lt;br&gt;1 juli 1992 och förändringarna av gymnasieskolan vid den tidpunkt&lt;br&gt;kommunerna beslutar, dock tidigast den 1 juli 1992 och senast den 1&lt;br&gt;juli 1995. Det kan inte förnekas att förberedelsetiden för genomförandet&lt;br&gt;av reformen är knappt tilltagen. Det är ingen idealisk ordning att kom-&lt;br&gt;muner och skolor får arbeta utifrån äldre läroplaner - om än revidera-&lt;br&gt;de. Den tid som skolverket har till förfogande för kursplanearbetet är&lt;br&gt;mycket kort med hänsyn till den mängd kursplaner det är frågan om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har anmält att verket prioriterar arbetet med kursplaner&lt;br&gt;för nya ämnen i gymnasieskolan och komvux. Skolverket kommer i öv-&lt;br&gt;rigt att fastställa dels vilka befintliga gymnasiekursplaner som kan an-&lt;br&gt;vändas för de nya programmen, dels vilka befintliga kursplaner för&lt;br&gt;komvux som får användas för den gymnasiala vuxenutbildningen och&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar under läsåret 1992/93. Skolverket kommer där-&lt;br&gt;vid att vid behov komplettera dessa föreskrifter med en form av &amp;quot;läsan-&lt;br&gt;visningar&amp;quot; eller kommentarer. När det gäller kärnämnen ankommer det&lt;br&gt;på regeringen att fastställa kursplaner. Med hänsyn till den begränsade&lt;br&gt;tiden fram till den 1 juli 1992 anser jag att den av skolverket valda upp-&lt;br&gt;läggningen av arbetet måste accepteras. Jag vill därför här informera&lt;br&gt;riksdagen om att nya kursplaner inte kommer att finnas i alla ämnen&lt;br&gt;till den 1 juli 1992 men att det ändock kommer att finnas kursplaner&lt;br&gt;som kan tillämpas för alla ämnen. De av riksdagen fastställda nya tim-&lt;br&gt;planerna kommer att tillämpas för alla ämnen i den reformerade gym-&lt;br&gt;nasiala utbildningen i gymnasieskolan och komvux fr.o.m. läsåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 157&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Vissa frågor beträffande grenar i&lt;br&gt;gymnasieskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Möjlighet att ge en grengaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunerna och landstingen ges möjlighet att er-&lt;br&gt;bjuda dem som söker ett program som är grendelat en garanti&lt;br&gt;att de vid grendelningen inför årskurs 2 kommer in på en viss&lt;br&gt;gren på programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att föreskriva att sådan garanti skall&lt;br&gt;ges för vissa program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt bestämmelserna i 5 kap. skollagen&lt;br&gt;(1985:1100), som skall tillämpas på den utbildning som äger rum efter&lt;br&gt;den 1 juli 1992, tas en elev in på ett program. Om programmet är gren-&lt;br&gt;delat i årskurs 2, väljer eleven gren inför den årskursen. Det finns dock&lt;br&gt;ingen garanti för att eleven kommer in på en viss gren på programmet.&lt;br&gt;Avsikten med det uppskjutna grenvalet är att eleven under det första&lt;br&gt;året i gymnasieskolan dels skall få vissa grundläggande kunskaper inom&lt;br&gt;alla yrkesområden som programmet utbildar för, dels skall få underlag&lt;br&gt;för sitt beslut om grenval. Ett ytterligare skäl är att eleven inte skall be-&lt;br&gt;höva specialisera sig redan vid valet till årkurs 1 i gymnasieskolan. Möj-&lt;br&gt;lighet finns dock att söka ett program i en kommun som erbjuder en&lt;br&gt;viss gren, som hemkommunen inte erbjuder. En elev som har tagits in i&lt;br&gt;en annan kommuns gymnasieskola på denna grund är emellertid inte&lt;br&gt;därmed tillförsäkrad en plats på grenen. Ordningen som speglas i 5 kap.&lt;br&gt;skollagen i dess nuvarande skick är sålunda att grenvalet skall anstå till&lt;br&gt;slutet av första årskursen. Det är först då som fördelningen på grenar&lt;br&gt;förutsätts ske. Visserligen har riksdagen, som jag redan nämnt, uttalat&lt;br&gt;att det inte finns något hinder att redan under första läsåret göra en&lt;br&gt;klassindelning som speglar en sannolik kommande fördelning på gre-&lt;br&gt;nar, men en sådan uppdelning förutsattes inte binda elevernas senare&lt;br&gt;uppdelning. Utställande av garanti om viss gren redan vid intagningen&lt;br&gt;till årskurs 1 är sålunda ett förfarande som alls inte var förutsatt vid ut-&lt;br&gt;formningen av 5 kap. skollagen i dess nuvarande skick. Jag vill emeller-&lt;br&gt;tid nu ta upp frågan om inte en viss förändring bör kunna ske på denna&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att de breda ingångarna i gymnasieskolan är bra. Därigenom&lt;br&gt;kan de sökande som är osäkra på sitt framtida val känna sig för. Vidare&lt;br&gt;är ett sammanhållet första år på programmen bra, eftersom kommuner-&lt;br&gt;na respektive lantistingen då kan samordna undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock sökande som vill gå en viss bestämd gymnasieutbild-&lt;br&gt;ning och inte kan tänka sig att gå någon annan eller som väljer mellan&lt;br&gt;flera speciella utbildningar. Särskilt när det gäller de yrkesförberedande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programmen kan skillnaden mellan olika grenar inom programmen va- Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;ra påtaglig. Den som vill ägna sig åt bageri kan inte alltid förväntas bli&lt;br&gt;tillfreds med en plats på charkuterigrenen. Jag anser att sökande med&lt;br&gt;en bestämd uppfattning om vilken gren de senare önskar inom ett pro-&lt;br&gt;gram skall kunna ges en möjlighet att från början få besked om de kan&lt;br&gt;få plats på den grenen. Jag är dock inte beredd att föreslå någon ändring&lt;br&gt;vad avser de breda ingångarna, men en möjlighet bör öppnas för de&lt;br&gt;kommuner och landsting som vill, att ge sökande en garanti att de kom-&lt;br&gt;mer in på en viss gren. De sökande skall fortfarande tas in på ett natio-&lt;br&gt;nellt program, men åt dem som i ansökan har angett att de söker en viss&lt;br&gt;gren kan kommunen eller landstinget ge en garanti redan vid intagning-&lt;br&gt;en till årskurs 1 att de kommer in på den sökta grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nationellt program där det finns särskilda skäl att ge en grengaran-&lt;br&gt;ti är det estetiska programmet som i årskurs 2 delas i tre grenar, nämli-&lt;br&gt;gen 1. dans och teater, 2. konst och formgivning samt 3. musik. De som&lt;br&gt;söker till det estetiska programmet har vanligen en klar önskan om vil-&lt;br&gt;ken gren de vill komma in på. Sådana sökande har sålunda ofta innan&lt;br&gt;de börjar i gymnasieskolan ägnat flera år åt att t.ex. dansa eller musice-&lt;br&gt;ra. Dessa sökande bör kunna ges en garanti att komma in på den gren&lt;br&gt;de sökt redan när de tas in på programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för kommunerna och landstingen kan det vara en fördel att, re-&lt;br&gt;dan när de sökande tas in på programmet, veta hur de i huvudsak kom-&lt;br&gt;mer att fördelas på de olika grenarna i högre årskurser. Kommunerna&lt;br&gt;och landstingen kan härigenom få ett bättre planeringsunderlag. Kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen kan också härvid låta klassindelningen spegla&lt;br&gt;grenvalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring av regleringen som jag nu föreslagit, innebär att det&lt;br&gt;öppnas en möjlighet för kommunerna och landstingen att ge grengaran-&lt;br&gt;ti vid intagningen. Däremot innefattar den inte någon skyldighet att ge-&lt;br&gt;nerellt ge en sådan garanti. Kommunerna respektive landstingen får&lt;br&gt;själva bestämma hur stor del av platserna som skall omfattas av grenga-&lt;br&gt;rantin. Hänsyn måste tas till de elever som enligt huvudregeln vill låta&lt;br&gt;grenvalet anstå till slutet av årskurs 1. Det är därför inte rimligt att ge&lt;br&gt;grengarantier i sådan omfattning att några platser i realiteten inte längre&lt;br&gt;står dessa elever till buds. Jag anser att det bör kunna överlåtas på skol-&lt;br&gt;huvudmännen att avväga proportionerna mellan antalet tillgängliga&lt;br&gt;platser och antalet platser som omfattas av grengarantin. Jag utgår från&lt;br&gt;att kommunerna och landstingen använder sig av den nya möjligheten&lt;br&gt;för att nå praktiskt goda lösningar anpassade efter de lokala förhållande-&lt;br&gt;na. Med hänsyn till ungdomarnas intressen kan det emellertid visa sig&lt;br&gt;behövligt att inom vissa program generellt ge grengaranti. För att smi-&lt;br&gt;digt kunna möta ett sådant behov, föreslår jag att regeringen bemyndi-&lt;br&gt;gas att meddela föreskrifter som innebär att en grengaranti skall ges för&lt;br&gt;vissa program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sökande skall dock inte i något fall vara tvungna att välja gren re-&lt;br&gt;dan inför årskurs 1. Jag tycker det är viktigt att de sökande som vill&lt;br&gt;skjuta upp valet av gren också kan göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att ett system med grengaranti inte var förutsatt när Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;bestämmelserna i skollagen om gymnasieskolan utformades anser jag att&lt;br&gt;ett sådant system inte bör införas utan att det får ett direkt stöd i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om grengaranti bör komma till uttryek i skollagens ka-&lt;br&gt;pitel om gymnasieskolan. Föreskrift om erbjudande av garanti kan&lt;br&gt;lämpligen tas in som en ny 6 a §. Rättsverkan för eleven kan regleras i&lt;br&gt;anslutning till föreskriften i 16 § om rätt att fullfölja ett program. Mot-&lt;br&gt;svarande rätt skall gälla i fråga om gren, då garanti har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Benämning på grenar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Namnet på grenen för Tandsköterskor inom Om-&lt;br&gt;vård nadsprogrammet ändras till Tandvård. Namnen på grenarna&lt;br&gt;för Reparation och för Flygunderhåll inom Fordonsprogram-&lt;br&gt;met ändras till Fordonsteknik respektive Flygteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag inledningsvis redovisat har regeringen&lt;br&gt;nyligen fattat beslut om målen för de nationella programmen. Till&lt;br&gt;grund för beslutet låg ett förslag som statens skolverk utarbetat, vilket&lt;br&gt;remissbehandlats. Under arbetet med dessa programmål har det fram-&lt;br&gt;kommit förslag till ändring av namnen på vissa grenar inom några av&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har föreslagit att den av riksdagen beslutade grenen för&lt;br&gt;Tandsköterskor inom Omvårdnadsprogrammet får en ändrad benämning.&lt;br&gt;Ingen annan nationell gren inom den gymnasiala utbildningen riktas&lt;br&gt;mot ett särskilt yrke. Många har dessutom påpekat, att benämningen in-&lt;br&gt;te är könsneutral. Jag föreslår i likhet med skolverket att grenen be-&lt;br&gt;nämns Tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Fordonsprogrammel finns bl.a. gren för Flygunderhåll och gren&lt;br&gt;för Reparation. Jag föreslår i likhet med Motorbranschens yrkesnämnd&lt;br&gt;att benämningen på grenen för Reparation ändras till Fordonsteknik. I&lt;br&gt;konsekvens därmed föreslår jag att benämningen på grenen för Flygun-&lt;br&gt;derhåll ändras till Flygteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagens information vill jag även nämna att det kommit in för-&lt;br&gt;slag om ändring av grenindelningen i vissa fall. Jag är för min del inte&lt;br&gt;beredd att för närvarande föreslå några ändringar därvidlag. Ett av dessa&lt;br&gt;ändringsförslag gäller Hotell- och reslaurangprograntniel. Programmet&lt;br&gt;har enligt riksdagens beslut följande tre grenar, nämligen Hotell, Res-&lt;br&gt;taurang samt Storhushåll. Berörda yrkesnämnder har framhållit som&lt;br&gt;sin uppfattning att grenen för Storhushåll inte bör utformas som en na-&lt;br&gt;tionell gren. Elevintresset för denna gren har varit lågt inom försöks-&lt;br&gt;verksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning och yrkesnämnder-&lt;br&gt;na anser att grunden för arbete inom storhushåll kan ges inom ramen&lt;br&gt;för de två andra grenarna. Landstingsförbundet anser att det inte är&lt;br&gt;ändamålsenligt med två grenar med samma innehåll inom detta pro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gram. Jag vill för min del peka på att de primärkommuner som så öns- Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;kar kan samordna utbildningen inom de båda områdena inom en lokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gren, exempelvis benämnd gren för Restaurang och storhushåll.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Möjlighet till mindre studiekurs på de nya&lt;br&gt;programmen i gymnasieskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För sådana elever på nationella program som har&lt;br&gt;påtagliga studiesvårigheter öppnas en möjlighet att välja bort&lt;br&gt;vissa ämnen men fortsätta studierna i övriga ämnen enligt pro-&lt;br&gt;grammet (mindre studiekurs). En sådan mindre studiekurs skall&lt;br&gt;senare kunna kompletteras så att eleven kan få ett nytt avgångs-&lt;br&gt;betyg med fullständig studiekurs från programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer be-&lt;br&gt;myndigas att meddela föreskrifter om avvikelser från timplanen,&lt;br&gt;när det gäller elever med behov av mindre studiekurs och ele-&lt;br&gt;ver med handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: 1 dagens system med linjer och specialkurser&lt;br&gt;kan en elev som har påtagliga studiesvårigheter befrias från undervis-&lt;br&gt;ningen i som mest tre obligatoriska ämnen och övergå till att ha s.k.&lt;br&gt;mindre studiekurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85, s. 90) uttala-&lt;br&gt;des att ett antal försöksvis prövade verksamheter med bl.a. individuell&lt;br&gt;studietakt skulle kunna finna sin naturliga plats inom ramen för de in-&lt;br&gt;dividuella programmen. Ett syfte med detta var detsamma som med da-&lt;br&gt;gens mindre studiekurs, nämligen att ge elever som så behöver en lug-&lt;br&gt;nare studietakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att föreslå förändringar när det gäller de&lt;br&gt;individuella programmen. Med dessa förändringar följer att program-&lt;br&gt;men utanför de nationella programmen inte primärt skall användas för&lt;br&gt;att konstruera mindre studiekurser. Jag ser det vidare som önskvärt att&lt;br&gt;en elev, som under studiernas gång på ett nationellt program finner det&lt;br&gt;svårt att klara av alla ämnena, får möjlighet att stanna kvar i klassen&lt;br&gt;och fortsätta med ett reducerat antal ämnen i stället för att sluta och gå&lt;br&gt;över på en annan studieväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att en elev som så önskar, efter noggrann prövning&lt;br&gt;på skolan, skall kunna befrias från ett eller flera ämnen inom det pro-&lt;br&gt;gram han eller hon går på. Jag anser dock att framför allt ett nationellt&lt;br&gt;program, som syftar till allmän behörighet, inte bör styckas sönder allt-&lt;br&gt;för mycket utan det bör med så få undantag som möjligt ha den upp-&lt;br&gt;läggning som riksdagen bestämt i och med beslutet om minsta garante-&lt;br&gt;rad undervisningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den befrielse från ett eller flera ämnen som jag här talat om innebär&lt;br&gt;att eleven vid avgången från gymnasieskolan inte kommer att ha den&lt;br&gt;allmänna behörighet att söka vidare till högre studier som ett fullbordat&lt;br&gt;nationellt program innebär. En elev med en mindre studiekurs kan gi-&lt;br&gt;vetvis inte få avgångsbetyg med fullständig studiekurs från det nationella&lt;br&gt;programmet eftersom den eleven inte har slutfört något sådant pro-&lt;br&gt;gram. Avgångsbetyget får i stället ange att det rör sig om en mindre stu-&lt;br&gt;diekurs inom ett program. Liksom i dag bör dock eleven efter avgången&lt;br&gt;från gymnasieskolan kunna läsa igen det eller de ämnen som nedlagts&lt;br&gt;och därmed få allmän behörighet. Detta skall som i dag kunna göras i&lt;br&gt;gymnasieskola eller i kommunal vuxenutbildning genom s.k. förlängd&lt;br&gt;undervisning. I ett allmänt perspektiv av avreglering och återkomman-&lt;br&gt;de utbildning ser jag dock inget skäl att behålla den tidsgräns om högst&lt;br&gt;fyra år som i dag finns för att efter komplettering av nedlagda ämnen få&lt;br&gt;ut ett nytt avgångsbetyg med fullständig studiekurs. För tydlighetens&lt;br&gt;skull vill jag slå fast att vad jag här talat om innebär studier i ämnen,&lt;br&gt;som en elev inte tidigare studerat. Kompletteringen skall ge ett avgångs-&lt;br&gt;betyg med fullständig studiekurs på programmet. Den skall inte förväx-&lt;br&gt;las med den s.k. konkurrenskomplcttcring, som skall kunna ge ett hög-&lt;br&gt;re betyg i ämnen som redan lästs och som för närvarande utreds av be-&lt;br&gt;tygsberedningen (U 1990:07).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser för min del inte heller några skäl att, som tidigare, centralt&lt;br&gt;reglera vilka ämnen som en elev inte skall kunna befrias från. Jag förut-&lt;br&gt;sätter att frågan om ämnen diskuteras vid den noggranna prövning av&lt;br&gt;varje enskilt fall som det är skolans ansvar att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det en annan kategori elever som har behov av en jämk-&lt;br&gt;ning av de fastställda timplanerna. Jag tänker då på elever med olika ty-&lt;br&gt;per av handikapp, som exempelvis döva, hörselskadade eller svårt rörel-&lt;br&gt;sehindrade elever. De senare har t.o.m. en lagfäst rätt att gå ett natio-&lt;br&gt;nellt program. Jag anser att regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer bör få ett bemyndigande att medge sådana avvikelser&lt;br&gt;från timplanen som kan bli aktuella i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att föreslå en förändring av det som för&lt;br&gt;närvarande kallas individuella program. Med den förändringen kan&lt;br&gt;mindre studiekurs bli aktuell även på den sidan. Jag skall snart åter-&lt;br&gt;komma till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialutformade program, individuella&lt;br&gt;program och utbildning för lärlingar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Specialutformade program och individuella&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De utbildningar som för närvarande ryms inom be-&lt;br&gt;greppet individuella program bör delas upp i två skilda katego-&lt;br&gt;rier, nämligen specialutformade program och individuella pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialutformade program avser utbildningar som är likvärdi-&lt;br&gt;ga med ett nationellt program men som fyller speciella utbild-&lt;br&gt;ningsönskemål. Utbildningen skall omfatta tre årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuella program skall i första hand antingen syfta till att&lt;br&gt;stimulera eleven att fortsätta på ett nationellt eller specialutfor-&lt;br&gt;mat program eller göra det möjligt att förena en anställning som&lt;br&gt;syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymna-&lt;br&gt;sieskolan. De kan emellertid också användas för utbildningar&lt;br&gt;för udda yrken eller för att möta speciella behov hos enskilda&lt;br&gt;elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom riksdagens beslui med anledning av pro-&lt;br&gt;positionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356)&lt;br&gt;är kommunerna fr.o.m. läsåret 1992/93 skyldiga att erbjuda gymnasieut-&lt;br&gt;bildning i form av individuella program till de ungdomar som inte har&lt;br&gt;tagits in på ett nationellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella programmet är enligt riksdagsbeslutet en del av gym-&lt;br&gt;nasieskolans utbildningsutbud och bör enligt 5 kap. 13 § skollagen an-&lt;br&gt;tingen motsvara ett nationellt program eller syfta till att stimulera ele-&lt;br&gt;verna att senare gå över till utbildning på ett nationellt program. Som&lt;br&gt;framgår av riksdagsbeslutet skall inom ramen för det individuella pro-&lt;br&gt;grammet kunna anordnas ett brett spektrum av utbildningar, som spän-&lt;br&gt;ner från heltidsstudier motsvarande dem på de nationella programmen&lt;br&gt;till kurser som exempelvis kompletterar en anställning eller komplette-&lt;br&gt;rar brister i tidigare utbildning som förberedelse för studier på ett natio-&lt;br&gt;nellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuella program skall utgå från den enskilde elevens behov och&lt;br&gt;från lokala förutsättningar och skall så långt möjligt byggas upp kring&lt;br&gt;gymnasieskolans kärnämnen. Det individuella programmets utformning&lt;br&gt;och innehåll skall anges i en plan som beslutas av styrelsen för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella programmet inrymmer flera olika verksamheter i&lt;br&gt;den nuvarande gymnasieskolan t.ex. uppföljningsansvaret, yrkesutbild-&lt;br&gt;ning för små och udda yrken, gymnasial lärlingsutbildning, andra udda&lt;br&gt;studieönskemål, introduktionskurser för invandrarungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuella program utgår således från flera motiv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kompensatoriska (elever som saknar tillräckliga kunskaper),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- motivationsskapande, vägledande (elever som är studieomotiverade&lt;br&gt;eller osäkra i sitt studieval) ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stödjande (elever som inte kommit in på sitt val eller avbrutit sin&lt;br&gt;gymnasieutbildning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- individuell utbildningsinriktning utanför de nationella program-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ser det innebär den nya gymnasieskolan en ökad mångfald&lt;br&gt;som gör att elevernas intresseinriktningar kan tillgodoses i betydligt&lt;br&gt;större utsträckning än vad som varit fallet hittills. Inte minst inom ra-&lt;br&gt;men för det individuella programmet finns stora möjligheter för den&lt;br&gt;enskilde eleven att själv påverka innehållet i sin utbildning. Detta stäl-&lt;br&gt;ler stora krav på kommunerna som ansvariga för det individuella pro-&lt;br&gt;grammet. För gymnasieskolans olika nationella program finns av rege-&lt;br&gt;ringen fastställda programmål. Kvalitetskravet för en utbildning av mot-&lt;br&gt;svarande längd utformad som ett individuellt program får enligt min&lt;br&gt;mening inte sättas lägre bara för att det handlar om ett för den enskilde&lt;br&gt;individen särskilt sammansatt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan det individuella programmet delas upp i två&lt;br&gt;delar med skilda syften. Härigenom kan en viss struktur åstadkommas&lt;br&gt;utan att flexibiliteten blir mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del, som jag i fortsättningen kallar specialutformade program, be-&lt;br&gt;står av utbildningar som - i fråga om utbildningens nivå - är likvärdiga&lt;br&gt;med ett nationellt program, t.ex. speciella inriktningar eller kombina-&lt;br&gt;tioner för ungdomar som vill ha en utbildning som inte ryms inom de&lt;br&gt;nationella programmen. Det kan vara både teoretiska och yrkesinrikta-&lt;br&gt;de utbildningsönskemål. Undervisning i kärnämnena skall ingå i sam-&lt;br&gt;ma utsträckning som för elever på nationella program. De mål som ut-&lt;br&gt;formas för de studieförberedande respektive de yrkesförberedande ut-&lt;br&gt;bildningarna skall därvid tillämpas i den utsträckning de är relevanta.&lt;br&gt;Eleven får här möjlighet att välja kurser från de nationellt fastställda&lt;br&gt;programmen och från de lokalt fastställda kurserna. I den utbildnings-&lt;br&gt;plan som görs upp för varje elev skall detta preciseras. Självklart kan en&lt;br&gt;sådan utbildningsplan också avse en grupp av elever. En avslutad ut-&lt;br&gt;bildning enligt denna modell skall ge allmän behörighet till högskole-&lt;br&gt;studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att specialutformade program skall ligga på samma&lt;br&gt;nivå som de nationella programmen, kan även här under studiernas&lt;br&gt;gång uppstå behov av att gå ned till en mindre studiekurs. Det bör kun-&lt;br&gt;na ske efter samma grunder som när det gäller de nationella program-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan del, som jag i fortsättningen benämner individuella pro-&lt;br&gt;gram, är väsentligen avsedda för bl.a. elever som är studieomotiverade&lt;br&gt;eller osäkra i sitt studieval och för elever som i kombination med en&lt;br&gt;anställning som syftar till en yrkesutbildning (lärlingsutbildning) endast&lt;br&gt;vill studera vissa kurser i gymnasieskolan. De två nu nämnda huvudva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rianterna av det individuella programmet bör inte utesluta att man som Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;sådana program anordnar också mer udda utbildningar. Ett exempel&lt;br&gt;kan vara yrkesdansarutbildning som, i den mån sådan utbildning inte&lt;br&gt;anordnas så att den fyller kraven för ett specialutformat program, an-&lt;br&gt;ordnas som ett individuellt program. Sådana udda utbildningar kan för-&lt;br&gt;utses ibland bli riksrekryterande. Andra utbildningar som kan rymmas&lt;br&gt;inom vad jag nu kallar individuella program är sådana som avser elever&lt;br&gt;med speciella behov, t.ex. elever från särskolan. Jag skall inom kort&lt;br&gt;återkomma till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jag återgår till den först nämnda huvudvarianten av individuella&lt;br&gt;program, den med utbildningsinsatser och andra åtgärder för studie-&lt;br&gt;omotiverade och studieobestämda så rymmer den flera olika möjlighe-&lt;br&gt;ter till insatser, bl.a. introduktionskurser för invandrarungdom och&lt;br&gt;uppföljningsinsatser. Det individuella programmet bör i dessa fall syfta&lt;br&gt;till att eleven sedan går en utbildning inom ett nationellt program eller&lt;br&gt;ett specialutformat program eller en lärlingsutbildning kombinerad&lt;br&gt;med studier i gymnasieskolan. Självklart skall eleven då tillgodoräknas&lt;br&gt;de kurser som fullgjorts inom ramen för det individuella programmet.&lt;br&gt;För de elever som har behov av åtgärder av kompensatoriskt slag skall&lt;br&gt;målet vara att i första hand ge en reell kompetens motsvarande den som&lt;br&gt;grundskolan ger i det eller de ämnen där eleven saknar sådan. Därefter&lt;br&gt;skall de stimuleras att genomgå ytterligare utbildning. Det finns också&lt;br&gt;elever som har behov av en lugnare studietakt. Även detta skall vara&lt;br&gt;möjligt inom ramen för det individuella programmet. Det är självklart&lt;br&gt;ett viktigt mål att varje enskild elev får en så god utbildning som möjligt&lt;br&gt;i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ utbildningsform inom det jag nu benämner det indi-&lt;br&gt;viduella programmet är en kombination av utbildning inom ramen för&lt;br&gt;ett anställningsförhållande och studier i vissa obligatoriska kärnämnen.&lt;br&gt;Studier i dessa skolämnen skall också ske inom ramen för det individu-&lt;br&gt;ella programmet. Jag återkommer strax till denna utbildningsform. Jag&lt;br&gt;vill dock redan nu för tydlighetens skull nämna att samtliga program&lt;br&gt;som ger en yrkesförberedande utbildning kan arbetsplatsförläggas i stor&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyligen i propositionen (1991/92:94) om ändrat huvudmanna-&lt;br&gt;skap för särskolan och särvux m.m. föreslagit att elever som har gått i&lt;br&gt;särskolan och som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildning inom&lt;br&gt;gymnasieskolans individuella program, skall kunna beredas möjlighet&lt;br&gt;till sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen har jag i det föregående föreslagit att elever med påtagliga&lt;br&gt;studiesvårigheter skall kunna få sitt studieprogram minskat genom s.k.&lt;br&gt;mindre studiekurs. Detta skall självfallet också vara möjligt på special-&lt;br&gt;utformade program. Även om möjligheten till mindre studiekurs an-&lt;br&gt;vänds är det knappast realistiskt att tro att elever som kommer från sär-&lt;br&gt;skolan skall kunna delta i det programmet. Däremot bör dessa elever&lt;br&gt;kunna delta i vissa utbildningar inom ramen för det nya individuella&lt;br&gt;programmet. Det bör t.ex. vara möjligt att med modifieringar kunna er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bjuda en individuell utbildning som t.ex. innehåller delar av omvård- Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;nadsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna uppdelningen i specialutformade program och indi-&lt;br&gt;viduella program medför en ändring av 5 kap. 13 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100). Det jag anser bör framgå av skollagen är kommunens skyl-&lt;br&gt;dighet att erbjuda dessa utbildningar samt att utbildningarna på special-&lt;br&gt;utformade och individuella program skall följa en plan, som skall fast-&lt;br&gt;ställas av styrelsen för utbildningen. Däremot anser jag inte att några&lt;br&gt;närmare bestämmelser om hur eleverna kan söka dessa utbildningar be-&lt;br&gt;hövs. Utbildningarna är i princip avsedda för ungdomar i kommunen.&lt;br&gt;Någon generell rätt för andra ungdomar än de som är hemmahörande i&lt;br&gt;kommunen att söka dessa utbildningar bör därför inte införas. Undan-&lt;br&gt;tag härvidlag är givetvis sådana utbildningar som anordnaren avsett vara&lt;br&gt;riksrekryterande, men de är undantag även som specialutformade pro-&lt;br&gt;gram och individuella program betraktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att specialutformade program och individuella pro-&lt;br&gt;gram normalt är något som skall erbjudas endast ungdomar i den egna&lt;br&gt;kommunen finns inte anledning att införa någon generell rätt till inter-&lt;br&gt;kommunal ersättning för elever på dessa program. Två undantag måste&lt;br&gt;dock göras. Det ena är nyss berört, nämligen de udda riksrekryterande&lt;br&gt;utbildningar som kan anordnas som specialutformade program eller in-&lt;br&gt;dividuella program. Här bör rätten till interkommunal ersättning vara&lt;br&gt;beroende av om regeringen har förklarat utbildningen för riksrekryter-&lt;br&gt;ande. För en sådan lösning krävs endast en smärre justering i 5 kap. 14&lt;br&gt;§ skollagen, så att regeringens bemyndigande klart avser både specialut-&lt;br&gt;formade och individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra undantaget är praktiskt mer väsentligt. Det gäller det ut-&lt;br&gt;bildningspaket som är avsett att kombineras med en anställning. I såda-&lt;br&gt;na sammanhang kan det ofta vara ändamålsenligt att studierna av skol-&lt;br&gt;ämnena arrangeras i samma kommun där företaget med lärlingsplatser-&lt;br&gt;na finns, oberoende av att lärlingarna kan ha olika hemkommuner.&lt;br&gt;Särskilt synes ett sådan arrangemang praktiskt, om ett företag samtidigt&lt;br&gt;har flera lärlingar som skall studera i gymnasieskolan. Med hänsyn här-&lt;br&gt;till föreslår jag att regeringen bemyndigas föreskriva en rätt till inter-&lt;br&gt;kommunal ersättning när det gäller den skolförlagda delen av utbild-&lt;br&gt;ningen. En sådan föreskrift kan lämpligen tas in i 5 kap. 26 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 4 § studiestödslagen (1973:349) utgår studiebidrag jämte&lt;br&gt;tillägg endast vid heltidsstudier, om inte regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen utgår studiehjälp för sådan del av&lt;br&gt;läsår under vilket en studerande bedriver studier. Studiebidrag och ex-&lt;br&gt;tra tillägg kan även utgå för annan tid än läsår enligt de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer. Vid tillämpningen skall därvid endast beaktas hela, sam-&lt;br&gt;manhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår om 15 dagar för&lt;br&gt;heltidsstuderande om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelse till förordningen (1991:964) om ändring Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;i studiestödsförordningen (1973:418) gäller intill utgången av juni 1992,&lt;br&gt;vid tillämpningen av 3 kap. 5 § studiestödslagen i fråga om uppfölj-&lt;br&gt;ningsprogram, kurser och andra utbiklningsinslag i sådana individuella&lt;br&gt;planer som avses i den upphävda förordningen (1983:583) om statsbi-&lt;br&gt;drag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år, att studiehjälp&lt;br&gt;skall lämnas till heltidsstuderande även för 15 dagar som inte bildar en&lt;br&gt;hel, sammanhängande tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör fr.o.m. den 1 juli 1992 motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser gälla även för de studerande som följer individuella program.&lt;br&gt;Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Utbildning för lärlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny utbildning för lärlingar skapas. Denna ut-&lt;br&gt;bildning får formen av ett individuellt program, dvs. en utbild-&lt;br&gt;ningsväg bredvid nationella program och specialutformade pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen avpassas för att kunna kombineras med en yr-&lt;br&gt;kesutbildning som sker i företagsregi inom ramen för ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande. Utbildningen i skolan omfattar minst kärn-&lt;br&gt;ämnena svenska, engelska, samhällskunskap och matematik.&lt;br&gt;Skolan skall tillhandahålla utbildning i samtliga gymnasiesko-&lt;br&gt;lans kärnämnen för dem som önskar det. Utbildningen motsva-&lt;br&gt;rar tre årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag anser att det av flera olika skäl behövs en&lt;br&gt;ny utbildning för lärlingar som ett komplement och ytterligare alterna-&lt;br&gt;tiv till de nationella programmen och de specialutformade program-&lt;br&gt;men. Vad jag nu avser är en kombination av sådan yrkesutbildning som&lt;br&gt;sker i ett företags regi, inom ramen för ett anställningsförhållande, och&lt;br&gt;studier av vissa skolämnen i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ungdomar som har som främsta mål att snabbt komma ut i ar-&lt;br&gt;betslivet, kan de yrkesförberedande programmen förefalla alltför teore-&lt;br&gt;tiskt inriktade. Även för elever som är bosatta på långt avstånd från den&lt;br&gt;gymnasieskola som anordnar önskat program kan en lärlingsutbildning&lt;br&gt;hos ett företag som genomförs närmare hemorten vara ett bättre alterna-&lt;br&gt;tiv. Lärlingsutbildning kan också bidra till återväxten inom smala yrkes-&lt;br&gt;områden eller små företag där utbildningen på ett nationellt program&lt;br&gt;inte passar. Den lärlingsutbildning som sker hos företaget bör emeller-&lt;br&gt;tid kunna kombineras med viss skolutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbildning av lärlingar som jag här föreslår har sålunda ett delat&lt;br&gt;huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans del i utbildningen, det som regleras i skollagen, skall utgöras&lt;br&gt;av ett paket med kärnämnen. För detta utbildningspaket är kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudman och utbildningen ingår i gymnasieskolan som ett individu-&lt;br&gt;ellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av det utbildningspaket som skall erbjudas bör inte reg-&lt;br&gt;leras direkt i skollagen. I stället bör regeringen bemyndigas att föreskri-&lt;br&gt;va vilken omfattning erbjudandet minst skall ha. Jag vill emellertid här&lt;br&gt;för riksdagens information nämna att jag ser det som naturligt att det i&lt;br&gt;utbildningen alltid skall ingå svenska, engelska, samhällskunskap och&lt;br&gt;matematik i den omfattning som framgår av de av riksdagen beslutade&lt;br&gt;timplanerna för gymnasieskolan. Mindre än detta bör inte få anordnas&lt;br&gt;som utbildningspaket. Kommunen bör emellertid ha skyldighet att er-&lt;br&gt;bjuda samtliga gymnasieskolans kärnämnen inom ramen för utbildning-&lt;br&gt;en. Det får ankomma på eleven att avgöra vad denne önskar utöver den&lt;br&gt;del som alltid, enligt vad jag nyss föreslagit, skall ingå i utbildningen.&lt;br&gt;Enligt min mening är det självklart värdefullt att så många ungdomar&lt;br&gt;som möjligt tar fasta på detta erbjudande och på så sätt skaffar sig ut-&lt;br&gt;bildning i alla kärnämnen. Regeringens föreskrifter om omfattningen av&lt;br&gt;utbildningen med stöd av ett sådant bemyndigande som nu föreslagits&lt;br&gt;kan lämpligen ges i gymnasieförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen skall vara huvudman för lärlingsutbildningen och ansvara&lt;br&gt;för genomförandet av den. Det innebär att berörda parter, branscher&lt;br&gt;och företag helt svarar för innehåll, uppläggning och krav på lärlingsut-&lt;br&gt;bildningen. Lärlingarnas anställningsförhållanden under den tid de är i&lt;br&gt;företagen är också en fråga för parterna på arbetsmarknaden att komma&lt;br&gt;överens om. Det får anses självklart att företagets del av utbildningen&lt;br&gt;skall läggas upp så att den kan kombineras med den del av utbildningen&lt;br&gt;som anordnas i gymnasieskolan. Avvägningen av hur de olika utbild-&lt;br&gt;ningsdelarna skall förläggas i tiden bör skolan och företaget få komma&lt;br&gt;överens om efter de lokala förutsättningarna. I skollagen bör markeras&lt;br&gt;att gymnasieskolans utbildningspaket i dessa sammanhang är avsedda att&lt;br&gt;kombineras endast med sådana anställningar som syftar till en yrkesut-&lt;br&gt;bildning och inte vilken anställning som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller studiehjälp för studerande, som följer den nya utbildning-&lt;br&gt;en, bör sådan utgå endast för den del av undervisningen, där kommu-&lt;br&gt;nen är huvudman. På samma sätt som avses gälla vid studier inom tidi-&lt;br&gt;gare nämnda individuella program kan studiehjälp lämnas även för 15&lt;br&gt;dagar som inte bildar en hel, sammanhängande tidsperiod. Någon redu-&lt;br&gt;cering av studiebidraget enligt 3 kap. 42 § studiestödsförordningen bör&lt;br&gt;inte förekomma. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare fö-&lt;br&gt;reskrifter härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utvärderingsrapporter från skolöverstyrelsen över nuvarande gym-&lt;br&gt;nasiala lärlingsutbildning framgår att en betydande andel av dem som&lt;br&gt;går lärlingsutbildning är 20 år eller äldre. Vissa av dem har tidigare ge-&lt;br&gt;nomgått eller avbrutit en två- eller treårig gymnasieutbildning. Andra är&lt;br&gt;unga vuxna, som efter viss erfarenhet från arbetslivet utnyttjat lärlings-&lt;br&gt;utbildningen för att skaffa sig ett mer kvalificerat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det därför väsentligt att den nya utbildning jag föreslår&lt;br&gt;också kommer att finnas som ett alternativ för vuxenstuderande i kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vux. För detta krävs dock inte någon ändring i skollagens bestämmelser&lt;br&gt;om kommunal vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas skäl att i vissa fall stimulera företag att anta lärlingar&lt;br&gt;för en sådan kombination av utbildning i anställningen och i gymnasie-&lt;br&gt;skolan som jag här har beskrivit. Jag vill i detta sammanhang framhålla&lt;br&gt;att kommunerna fr.o.m. den 1 juli 1992 är skyldiga att erbjuda alla ung-&lt;br&gt;domar en gymnasieutbildning. Utbildningen skall påbörjas senast under&lt;br&gt;det första kalenderhalvåret det år ungdomarna fyller 20 år. I det sektors-&lt;br&gt;bidrag som kommunerna erhåller för skolverksamhet har också inräk-&lt;br&gt;nats de medel som kommunerna tidigare erhöll i specialdestinerat bi-&lt;br&gt;drag för gymnasial lärlingsutbildning. Det är därför enligt min mening&lt;br&gt;rimligt att kommunerna också fortsättningsvis kan ge bidrag för hand-&lt;br&gt;ledningskostnader och liknande till företag som anordnar lärlingsutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är väl medveten om att det i nuvarande arbetsmarknadsläge kan&lt;br&gt;vara svårt att åstadkomma en lärlingsutbildning av någon större volym&lt;br&gt;enligt det förslag som jag här har lagt fram. Det är dock angeläget att&lt;br&gt;det rent generellt skapas möjligheter till en ökad samverkan mellan&lt;br&gt;skola och arbetsliv. Jag ser det som ytterst väsentligt att det inom alla&lt;br&gt;yrkesförberedande program i gymnasieskolan finns en reell näringslivs-&lt;br&gt;anknytning. Jag har emellertid också ambitionen att finna vägar för nya&lt;br&gt;attraktiva yrkesförberedande utbildningar med stark anknytning till nä-&lt;br&gt;ringslivet. Jag avser därför att ta initiativ till en fortsatt beredning i den-&lt;br&gt;na fråga. Härvid bör exempelvis frågor om omfattningen av kärnämnes-&lt;br&gt;undervisningen och - beroende på hur utbildningen läggs upp - frågor&lt;br&gt;om elevstatus tas upp till diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Bestämmelser i anslutning till minsta&lt;br&gt;garanterad undervisningstid&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den centrala regleringen av hur många av läsårets&lt;br&gt;skoldagar som skall tas i anspråk av den minsta garanterade un-&lt;br&gt;dervisningstiden och hur många av skoldagarna som skall vara&lt;br&gt;övrig tid avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagens beslut (prop. 1990/91:85, UbUI6,&lt;br&gt;rskr. 356) om reformeringen av den gymnasiala utbildningen innebär&lt;br&gt;att eleverna garanteras ett visst antal timmars undervisning dels totalt,&lt;br&gt;dels inom de olika ämnen som ingår i respektive nationellt program.&lt;br&gt;Timplanen har intagits som bilaga 2 till skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen lade vidare fast att läsåret såsom hittills skall omfatta minst&lt;br&gt;178 skoldagar, minst 12 lovdagar och högst 5 studiedagar. De 178 skol-&lt;br&gt;dagarna rymmer 4 friluftsdagar. I dessa delar innebär inte riksdagsbeslu-&lt;br&gt;tet någon förändring i förhållande till nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har emellertid även uttalat att den garanterade undervis-&lt;br&gt;ningstiden motsvarar 162 dagar och övrig tid 12 dagar. Riksdagen har&lt;br&gt;vidare angett vilka aktiviteter som skall äga rum under vad som anges&lt;br&gt;som &amp;quot;övrig tid&amp;quot;. Det är tid för centrala prov och likartade skrivningar,&lt;br&gt;temadagar samt studie- och yrkesorientering. Det framhölls att verksam-&lt;br&gt;heter under &amp;quot;övrig tid&amp;quot; såsom prov, studiebesök, studie- och yrkesorien-&lt;br&gt;tering m.m. är lika viktiga inslag i skolarbetet som den garanterade un-&lt;br&gt;dervisningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uttalanden om vad som skall anses vara undervisningstid och&lt;br&gt;vad som inte skall anses vara det, får vissa mindre lämpliga konsekven-&lt;br&gt;ser. 1 de fall ett ämne har centrala eller liknande prov ingår inte denna&lt;br&gt;provtid i undervisningstiden, medan andra prov och prov i andra äm-&lt;br&gt;nen gör det. Enligt min bestämda uppfattning är prov, liksom studiebe-&lt;br&gt;sök och temastudier, en integrerad del av undervisningen i respektive&lt;br&gt;ämne och bör följaktligen ingå i den minsta garanterade undervisnings-&lt;br&gt;tiden för respektive ämne. Jag förutsätter därvid att studiebesöken och&lt;br&gt;temastudierna ger sådana kunskaper och erfarenheter som eleverna&lt;br&gt;skall tillägna sig i respektive ämne. Beslut om studiebesök eller tema-&lt;br&gt;studier tillhör enligt min mening planeringen av undervisningen och är&lt;br&gt;därmed en fråga för lärarna i samråd med eleverna att avgöra. Omfatt-&lt;br&gt;ningen bör inte regleras genom centrala bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar helt de bedömningar som ligger bakom besluten om en&lt;br&gt;minsta garanterad undervisningstid. Den hittillsvarande ordningen har&lt;br&gt;bl.a. lett till att undervisningstid försvunnit genom att prov, studiebesök&lt;br&gt;och temastudier i andra ämnen inkräktat på tiden. Detta är självfallet&lt;br&gt;inte acceptabelt. Genom systemet med minsta garanterad tid i vart och&lt;br&gt;ett av ämnena får emellertid nu varje ämne bära sin egen provtid m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vissa andra aktiviteter är det inte alltid möjligt att helt Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;inordna dem i ett visst eller vissa ämnen. 1 vilken utsträckning inord-&lt;br&gt;nande är möjligt, eller om vissa aktiviteter skall förläggas till övrig tid,&lt;br&gt;måste vara en fråga för den konkreta undervisningsplaneringen. De ak-&lt;br&gt;tiviteter jag här tänker på är t.ex. studie- och yrkesorientering, sex- och&lt;br&gt;samlevnadsundervisningen, ANT- (alkohol, narkotika och tobak) och&lt;br&gt;trafikfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nyss redovisat finner jag det onödigt att cen-&lt;br&gt;tralt reglera hur många skoldagar per läsår som den minsta garanterade&lt;br&gt;undervisningstiden motsvarar och hur många skoldagar som skall vara&lt;br&gt;övrig tid. Enligt min bedömning räcker det med att reglera den minsta&lt;br&gt;garanterade undervisningstiden totalt och per ämne samt det minsta to-&lt;br&gt;tala antalet skoldagar per läsår, dvs. 178, samt antalet dagar därav som&lt;br&gt;skall vara friluftsdagar, nämligen 4. Mina förslag påverkar inte regle-&lt;br&gt;ringen av antalet lovdagar och studiedagar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Bemyndigande för regeringen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer bemyndigas att, när det gäller lokala grenar och ut-&lt;br&gt;bildningar på främmande språk, få bestämma att särskilda krav&lt;br&gt;på förkunskaper skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala interkommunal ersättning för de ele-&lt;br&gt;ver som går på en Rh-anpassad utbildning förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 5 kap. skollagen (1985:1100) slås det fast vil-&lt;br&gt;ka behörighetsvillkor som gäller för att en sökande skall tas emot i gym-&lt;br&gt;nasieskolan. Enligt 5 kap. 1 § skall ungdomar tas emot i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan när de har avslutat grundskolan eller motsvarande fram till och&lt;br&gt;med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. När det gäller&lt;br&gt;de nationella programmen finns det ytterligare behörighetskrav i 5 kap.&lt;br&gt;5 § vilka innebär att ungdomarna skall ha slutfört sista årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande och att de inte tidigare skall ha gått ige-&lt;br&gt;nom en gymnasieutbildning på ett nationellt program eller en likvärdig&lt;br&gt;utbildning. Någon möjlighet för regeringen att medge undantag från&lt;br&gt;dessa behörighetsvillkor eller att för vissa utbildningar föreskriva ytterli-&lt;br&gt;gare behörighetsvillkor finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner har gjort förfrågningar om möjligheten att starta&lt;br&gt;EG-anpassade nationella program. Kommunerna hade då tänkt sig att&lt;br&gt;som behörighetskrav ställa att de sökande skall ha vissa språkkunskaper.&lt;br&gt;Vidare finns det kommuner som på försök bedriver undervisning helt&lt;br&gt;på t.ex. engelska i vissa klasser. De kan då behöva ställa krav på att den&lt;br&gt;sökande har vissa färdigheter i undervisningsspråket. Någon möjlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för regeringen att medge att kommunerna får ställa upp sådana förkun-&lt;br&gt;skapskrav finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det bör finnas en möjlighet för kommunerna att ge en&lt;br&gt;specialiserad undervisning av den typ som jag nu har gett exempel på&lt;br&gt;och att kommunerna då skall kunna ställa krav på vissa förkunskaper.&lt;br&gt;Om en kommun vill att hela undervisningen skall ges på ett främman-&lt;br&gt;de språk skall denna typ av profilering kunna ske och då avse ett natio-&lt;br&gt;nellt program. Om det däremot rör sig om någon annan typ av profile-&lt;br&gt;ring bör kommunerna kunna anordna en lokal gren och för denna&lt;br&gt;gren undantagsvis få ställa krav på förkunskaper. När det gäller de na-&lt;br&gt;tionellt fastställda grenarna bör det, utom när hela undervisningen an-&lt;br&gt;ordnas på ett främmande språk, inte vara möjligt att ställa krav på för-&lt;br&gt;kunskaper utöver dem som lagen ställer upp i dag. Möjlighet bör sålun-&lt;br&gt;da ges för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att,&lt;br&gt;när det gäller lokala grenar eller utbildningar på främmande språk, be-&lt;br&gt;stämma att särskilda krav på förkunskaper får ställas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag viil här även ta upp en fråga som gäller den interkommunala er-&lt;br&gt;sättningen för elever som går en Rh-anpassad utbildning. De svårt rörel-&lt;br&gt;sehindrade ungdomarna har enligt 5 kap. 28 § skollagen rätt till utbild-&lt;br&gt;ning på ett nationellt program på en gymnasieskolan med Rh-anpassad&lt;br&gt;utbildning. Eftersom hemkommunen är skyldig att bekosta utbildning&lt;br&gt;för alla ungdomar i kommunen, är den även skyldig att bekosta den&lt;br&gt;speciella utbildning de svårt rörelsehindrade ungdomarna enligt lagen&lt;br&gt;har rätt till. Denna specialutbildning anordnas för närvarande endast i&lt;br&gt;tre kommuner, Stockholm, Göteborg och Umeå. För att det klart skall&lt;br&gt;framgå av lagen att hemkommunerna är skyldiga att betala interkom-&lt;br&gt;munal ersättning till den kommun som anordnar denna typ av special-&lt;br&gt;utbildning föreslår jag att ett förtydligande görs i 5 kap. 24 § skollagen.&lt;br&gt;Det bör i detta sammanhang observeras att regeringen enligt 5 kap. 25&lt;br&gt;§ skollagen får fastställa att extra ersättning skall utgå när det gäller bl.a.&lt;br&gt;svårt rörelsehindrade elever samt fastställa hur stor denna ersättning&lt;br&gt;skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kompletteringskurser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Kompletteringskurser av det slagsom i proposi-&lt;br&gt;tionen Växa med kunskaper tänktes kunna ersätta tredje året&lt;br&gt;på ett nationellt program införs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I propositionen Växa med kunskaper&lt;br&gt;(prop. 1990/91:85) tog min företrädare upp möjligheten för en elev att i&lt;br&gt;stället för det tredje året på ett nationellt program gå en teoretisk kom-&lt;br&gt;pletteringskurs med humanistisk/samhällsvetenskaplig, naturvetenskap-&lt;br&gt;lig/teknisk eller merkantil inriktning. Enligt min uppfattning finns det&lt;br&gt;ingen anledning att konstruera fasta kompletteringskurser av detta slag.&lt;br&gt;Om en elev vill läsa en sådan kombination av ämnen som skulle ha va-&lt;br&gt;rit möjlig med en kompletteringskurs, kan eleven välja att i stället gå&lt;br&gt;på ett specialutformat program.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Lanthushållsskolor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De lanthushållsskolor som i dag anordnar kortare&lt;br&gt;konsumtionsutbildningar kan inte med landsting som huvud-&lt;br&gt;man inordnas i det offentliga utbildningssystemet utan ett direkt&lt;br&gt;avsteg från den beslutade gymnasiereformen. Utbildningarna&lt;br&gt;har dock sitt värde för att främja goda hushållningskunskaper&lt;br&gt;och för att bevara kulturarv och traditioner. Det ankommer på&lt;br&gt;huvudmännen att finna lämpliga former för att bevara skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag för dessa skolor bör övergångsvis få utgå i särskild&lt;br&gt;ordning från de medel som avsätts för sektorsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det finns i dag två fristående samt ett litet an-&lt;br&gt;tal landstingskommunala lanthushållsskolor. Vissa av de landstingskom-&lt;br&gt;munala skolorna har utbildning på sådana studievägar som kommer att&lt;br&gt;ersättas av naturbruksprogrammet. Dessa skolor kommer således även i&lt;br&gt;fortsättningen att ha en roll i det offentliga skolväsendet. Några få sko-&lt;br&gt;lor har emellertid i likhet med de båda fristående skolorna endast kor-&lt;br&gt;tare utbildningar om högst två terminer inom konsumtionsområdet.&lt;br&gt;För dessa utbildningar finns ingen motsvarighet i den reformerade gym-&lt;br&gt;nasieskolan. De berörda skolorna har i ett antal sammanhang under&lt;br&gt;den senaste tiden aktualiserat frågan om hur de skall kunna inordnas i&lt;br&gt;utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre landstingskommunala lanthushållsskolor, som har uteslutande&lt;br&gt;konsumtionsutbildningar, har sammanlagt ca 200 elever. Det är Ryssby&lt;br&gt;lanthushållsskola med Kronobergs läns landsting som huvudman, Lant-&lt;br&gt;hushållsskolan Bräkne-Hoby med Blekinge läns landsting som huvud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 199H92. 1 samt. Nr 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man och Axelwoldskolan med Malmöhus län landsting som huvudman. Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;De båda fristående skolorna, Vackstanässkolan och Apelrydsskolan, har&lt;br&gt;sammanlagt ca 100 elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som riksdagen fattade våren 1991 i anledning av propositio-&lt;br&gt;nen Växa med kunskaper innebär att de landstingskommunala skolorna&lt;br&gt;endast får anordna utbildning i gymnasieskolan på omvårdnadspro-&lt;br&gt;grammet och naturbruksprogrammet. I propositionen anger min före-&lt;br&gt;trädare: &amp;quot;Landstingskommunerna bör inte ha rätt att anordna utbild-&lt;br&gt;ning på andra program än de nämnda. En sådan begränsning i lands-&lt;br&gt;tingskommunernas rätt svarar i huvudsak mot nuvarande ordning.&amp;quot; En-&lt;br&gt;ligt riksdagens beslut får dock landstingen fortsätta med utbildningar&lt;br&gt;inom andra områden än naturbruk och omvårdnad förutsatt att utbild-&lt;br&gt;ningen i fråga före den 1 juli 1992 stod öppen för sökande från hela&lt;br&gt;landet och förblir det. Till specialkurser får elever tas in senast läsåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kurser som de landstingskommunala lanthushållsskolorna&lt;br&gt;anordnar inom konsumtionsområdet är specialkurser. Detta innebär så-&lt;br&gt;ledes att de landstingskommunala skolorna enligt riksdagens beslut inte&lt;br&gt;kan anordna dessa efter den 1 juli 1995. Däremot kan primärkommu-&lt;br&gt;ner efter överenskommelse utnyttja lanthushållsskolorna för delar av ett&lt;br&gt;utbildningsprogram för sina ungdomar. 1 propositionen nämns t.ex.&lt;br&gt;möjligheten att anordna delar av individuella program på lanthushålls-&lt;br&gt;skola. Detta blir möjligt även med de förändringar jag i dag föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade vidare att det inte bör finnas några hinder för att&lt;br&gt;anordna grenen Storhushåll inom Hotell- och restaurangprogrammet&lt;br&gt;vid landstingskommunal gymnasieskola/lanthushållsskola om kommu-&lt;br&gt;nen så beslutar. I sådana fall skulle således lanthushållsskolorna - om än&lt;br&gt;på primärkommunernas villkor - ingå i utbildningssystemet. Jag kan&lt;br&gt;dock inte se hur detta i praktiken kommer att kunna leda till några be-&lt;br&gt;stående fördelar för lanthushållsskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret på frågan om hur de landstingskommunala lanthushållskolor-&lt;br&gt;na med uteslutande konsumtionsutbildningar skall kunna inordnas i&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet måste mot denna bakgrund bli att detta inte&lt;br&gt;är möjligt utan att göra ett direkt avsteg från den reform av gymnasie-&lt;br&gt;skolan som riksdagen beslutade våren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den problembild för lanthushållsskolornas framtid jag här redovi-&lt;br&gt;sat skall läggas det förhållandet att statsbidraget för gymnasial utbildning&lt;br&gt;sedan den 1 juli 1991 ges som ett finansiellt stöd till alla primärkommu-&lt;br&gt;ner och inte såsom tidigare i form av riktade statsbidrag till den huvud-&lt;br&gt;man som anordnar utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda fristående skolorna, Vackstanässkolan och Apelrydsskolan&lt;br&gt;får såsom tidigare statsbidrag direkt till huvudmannen. De restriktioner&lt;br&gt;om vilka utbildningar som får anordnas av landsting gäller inte de fri-&lt;br&gt;stående skolorna. En framtida lösning för Ryssby lanthushållsskola,&lt;br&gt;lanthushållsskolan Bräkne-Hoby och Axelwoldskolan skulle kunna vara&lt;br&gt;en omvandling till fristående skolor. Jag är för min del beredd att i po-&lt;br&gt;sitiv anda pröva ansökningar till regeringen om statsbidrag som friståen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de skola från dessa skolor. En sådan omvandling måste emellertid i för- Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;sta hand övervägas av skolornas nuvarande huvudmän. Andra alternativ&lt;br&gt;kan kanske också komma i fråga. 1 avvaktan på att huvudmännen be-&lt;br&gt;stämmer sig för den långsiktiga framtiden för skolorna anser jag att de&lt;br&gt;övergångsvis bör få bidrag i särskild ordning från de medel som avsätts&lt;br&gt;för sektorsbidraget till skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här också kort beröra det utbildningsutbud som lanthushålls-&lt;br&gt;skolorna har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att ungdomar får kunskaper om kostens betydelse för&lt;br&gt;hälsan och om hushållsekonomi. Det sker i dag genom hemmens för-&lt;br&gt;sorg, genom barnomsorgen och genom den undervisning grundskolan&lt;br&gt;erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att unga människor som vill få mer fördjupade hushållskunskaper&lt;br&gt;ges möjlighet att studera vid lanthushållsskolorna finner jag vara&lt;br&gt;mycket värdefullt. Dessa skolor har även stor betydelse som förvaltare&lt;br&gt;av kulturarvet på hushållsområdet och på närliggande områden, såsom&lt;br&gt;det textila. I denna rationella tid är det angeläget att också slå vakt om&lt;br&gt;våra historiska traditioner. Den miljö som lanthushållskolorna erbjuder&lt;br&gt;har också visat sig positiv så till vida att många ungdomar med bristan-&lt;br&gt;de självkänsla eller en negativ inställning till studier där har blivit sti-&lt;br&gt;mulerade till en nystart.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommuner och landsting ges möjlighet att ta ut&lt;br&gt;ansökningsavgifter när det gäller gymnasial vuxenutbildning&lt;br&gt;och påbyggnadsutbildning i komvux. Avgiften skall återbetalas i&lt;br&gt;vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande möjligheter öppnas för styrelserna för statens&lt;br&gt;skolor för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 11 kap. 5 § skollagen (1985:1100) föreskrivs&lt;br&gt;att utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri för eleverna. Motsvaran-&lt;br&gt;de gäller övrig utbildning inom det offentliga skolväsendet. Detta inne-&lt;br&gt;bär att några anmälningsavgifter eller avgifter för att täcka administrati-&lt;br&gt;va kostnader inte får tas ut (jfr prop. 1990/91:85, s. 137 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande föreskrift finns beträffande utbildningen vid statens sko-&lt;br&gt;lor för vuxna (SSV) i 6 § lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolstyrelsen i Stockholm har aktualiserat frågan om en ändring av&lt;br&gt;skollagen som skulle göra det möjligt att ta ut anmälningsavgifter av sö-&lt;br&gt;kande till komvux. Syftet är att komma till rätta med de problem som&lt;br&gt;uppstår genom att vissa vuxna, som intagits till en kurs, aldrig infinner&lt;br&gt;sig till kursstarten eller hoppar av kursen nästan omedelbart. Reserver&lt;br&gt;har ofta svårt att börja studera om de får kallelse så sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1992 är det en rättighet att delta i grundläggande&lt;br&gt;vuxenutbildning för de vuxna som uppfyller kraven för sådan utbild-&lt;br&gt;ning. Kommunerna har motsvarande skyldighet att anordna utbildning.&lt;br&gt;Den som vill delta skall anmäla det. När det gäller gymnasial vuxenut-&lt;br&gt;bildning och påbyggnadsutbildning föreligger inte samma rätt till ut-&lt;br&gt;bildning. Kommunen skall sträva efter att erbjuda gymnasial vuxenut-&lt;br&gt;bildning och påbyggnadsutbildning som svarar mot efterfrågan och be-&lt;br&gt;hov. Den som vill delta skall ansöka om det hos styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som en an-&lt;br&gt;nan kommun eller ett landsting anordnar, skall styrelsen skyndsamt&lt;br&gt;sända ansökan vidare till den kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det kan antas att en ansökningsavgift skulle medverka till att de&lt;br&gt;problem skolstyrelsen i Stockholm pekat på minskar, bör skollagen&lt;br&gt;ändras så att det blir möjligt att ta ut ansökningsavgifter. Avgiften skall&lt;br&gt;ha karaktären av vad som i vissa fall brukar kallas för depositionsavgift.&lt;br&gt;Den skall återbetalas till den som inte tas in och till den som genomför&lt;br&gt;kursen och får betyg. Detta bör leda till att flera vuxna som verkligen&lt;br&gt;vill delta i en viss utbildning får möjlighet att göra det. Eftersom grund-&lt;br&gt;läggande vuxenutbildning är en rättighet, anser jag emellertid att avgif-&lt;br&gt;ter inte skall få tas ut av dem som anmäler sig till sådan utbildning.&lt;br&gt;Ändringen av skollagen bör därför gälla enbart gymnasial vuxenutbild-&lt;br&gt;ning och påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen bör i huvudsak själva få bestämma en-&lt;br&gt;ligt vilka grunder ansökningsavgifter skall tas ut. Avgifterna skall dock&lt;br&gt;vara skäliga och får enligt allmänna kommunalrättsliga principer inte&lt;br&gt;överstiga huvudmannens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid SSV finns i huvudsak samma slag av utbildning som i komvux.&lt;br&gt;Även där bör motsvarande möjlighet öppnas att ta ut ansökningsavgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därför att lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna&lt;br&gt;ändras så att styrelsen för respektive skola får besluta att ta ut ansök-&lt;br&gt;ningsavgifter för kurser som motsvarar gymnasial vuxenutbildning och&lt;br&gt;påbyggnadsutbildning. Samma principer beträffande avgiftens storlek&lt;br&gt;och återbetalning av avgifter bör gälla för dessa skolor som för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagens information vill jag också redovisa mina bedömningar&lt;br&gt;när det gäller avgifter i samband med prövning för att få betyg efter&lt;br&gt;självstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundskolan, gymnasieskolan och komvux kan särskild prövning&lt;br&gt;och fyllnadsprövning förekomma i stort sett i alla kurser och ämnen. I&lt;br&gt;förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet finns föreskrifter om att huvudmannen får ta ut avgift av&lt;br&gt;den som vill genomgå prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller&lt;br&gt;komvux. Avgiften får inte sättas högre än 150 kronor. Avgiften tillfaller&lt;br&gt;huvudmannen enligt 15 kap. 6 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att kommuner tvekar att ta emot dem som vill gå&lt;br&gt;upp i prövning. Detta gäller främst frivilliga utbildningar. Ett skäl kan&lt;br&gt;vara att kommunen inte anordnar utbildning i det aktuella ämnet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför saknar lärare som kan genomföra prövningen. Ett annat skäl kan&lt;br&gt;vara att prövningen är dyr att genomföra jämfört med den avgift som&lt;br&gt;får tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag kan inte alla vuxna, som vill gå i komvux, tas in. Samtidigt har&lt;br&gt;behörighetskraven för tillträde till högskolan skärpts. I detta läge är det&lt;br&gt;viktigt att inte hindra dem som kan läsa in en kurs på egen hand eller&lt;br&gt;t.ex. via studiecirklar att också få ett betyg, om de så vill. Jag kommer&lt;br&gt;inom kort att föreslå regeringen att - inom ramen för bemyndigandet i&lt;br&gt;15 kap. 1 § första stycket skollagen - ålägga kommunerna att inom sin&lt;br&gt;gymnasieskola och komvux anordna prövning i sådana ämnen/kurser&lt;br&gt;som förekommer i kommunens gymnasieskola eller komvux. För att&lt;br&gt;inte ekonomiska överväganden skall försvåra för kommunerna att ge-&lt;br&gt;nomföra prövningar eller försena dem, bör kommunerna och lands-&lt;br&gt;tingen få ta ut skäliga avgifter för det arbete som prövningar medför.&lt;br&gt;Denna rätt bör gälla hela det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid SSV kan prövning förekomma i alla ämnen/kurser som fö-&lt;br&gt;rekommer vid skolan. Styrelsen har motsvarande rätt att ta ut avgift för&lt;br&gt;prövningar. Avgiften för prövningar vid SSV tillfaller nu staten enligt&lt;br&gt;7 § lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en föreskrift att den som har deltagit i distansutbild-&lt;br&gt;ning vid SSV får genomgå prövning gratis en gång vid SSV. Flertalet&lt;br&gt;åker av allt att döma ändå inte till SSV utan genomgår prövningen vid&lt;br&gt;komvux på hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att även styrelserna för SSV får frihet att bestämma om&lt;br&gt;skäliga avgifter för prövningar och att de själva får bedöma, om pröv-&lt;br&gt;ningar i vissa fall skall genomföras utan avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 157&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Kompetensinriktad vuxenutbildning genom &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- &amp;gt;991/92:157&lt;br&gt;studieförbund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Studieförbunden bör, utan att statsbidraget påver-&lt;br&gt;kas, få möjlighet att anordna undervisning som både till form&lt;br&gt;och arbetssätt motsvarar den som anordnas inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kursutbudet i studieförbundens studiecirklar&lt;br&gt;och det som finns inom komvux är redan i dag likartat i vissa delar.&lt;br&gt;Den kunskap som förmedlas i en studiecirkel eller i en komvuxkurs är&lt;br&gt;också i många fall likvärdig även om studierna är upplagda på skilda&lt;br&gt;sätt och deltagarna kan ha vitt skilda mål med sina studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen inom gymnasieskolan, komvux och högskolan är kurs-&lt;br&gt;planebunden och leder till formell kompetens. Enligt 5 § tredje stycket&lt;br&gt;förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen skall under-&lt;br&gt;visningen i ett studieförbund anordnas så att den till form och arbetssätt&lt;br&gt;tydligt skiljer sig från den som anordnas i det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;och högskolan. För studiecirkelverksamhet finns inga centralt fastställda&lt;br&gt;kursplaner och deltagarna erhåller inga kompetensgivande betyg efter&lt;br&gt;avslutad kurs. Även om den studiecirkelverksamhet som bedrivs inom&lt;br&gt;studieförbunden inte formellt är kompetensinriktad ger den givetvis&lt;br&gt;kunskaper, som ofta kan motsvara dem som ges inom andra studiefor-&lt;br&gt;mer. För deltagare som deltagit i en studiecirkel och som önskar få ett&lt;br&gt;kompetensbevis finns möjlighet att genomgå särskild prövning inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder i dag en samstämmighet i synen på behovet av livslångt lä-&lt;br&gt;rande. De förändringar och den förnyelse som vårt samhälle ständigt ge-&lt;br&gt;nomgår, får till följd atl det är allt viktigare att individerna breddar, för-&lt;br&gt;djupar och förnyar sina kunskaper inom skilda områden, l ör den en-&lt;br&gt;skilda människan gäller detta såväl i hennes roll i arbetslivet som för&lt;br&gt;hennes olika roller utanför arbetet. Den utbildning som är önskvärd i&lt;br&gt;det enskilda fallet kan erhållas på skilda sätt. En del väljer att söka kun-&lt;br&gt;skaper på egen hand, medan andra väljer att studera i mer organiserade&lt;br&gt;former. För dem som vill bedriva vuxenstudier, som leder fram till for-&lt;br&gt;mell behörighet, parallellt med sitt yrkesarbete kan det vara svårt att&lt;br&gt;finna en utbildning som i tid och rum passar in. Studieförbunden fyller&lt;br&gt;här en viktig funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbunden karaktäriseras av flexibla organisationer och arbets-&lt;br&gt;former. Dessutom har många av dem lokala avdelningar på ett stort an-&lt;br&gt;tal orter i landet. Som ett led i att öka möjligheterna till kunskapssprid-&lt;br&gt;ning och kunskapsutveckling är det, enligt min mening, viktigt att även&lt;br&gt;när det gäller kompetensinriktad utbildning ta till vara den kapacitet&lt;br&gt;som studieförbunden förfogar över. Studieförbunden kan härigenom,&lt;br&gt;inom sina respektive verksamhetsområden, utveckla och upprätthålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiviteter som har sin motsvarighet i det vuxenutbildningsutbud som Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet erbjuder. För dem som önskar delta i kom-&lt;br&gt;petensinriktade vuxenstudier ökar utbudet på utbildningsanordnare och&lt;br&gt;det blir även möjligt att välja mellan offentliga och enskilda anordnare&lt;br&gt;av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften att undervisningen inom studieförbund måste skilja sig&lt;br&gt;till form och arbetssätt från den som anordnas i det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet och högskolan för att statsbidrag skall kunna utgå försvårar för&lt;br&gt;studieförbunden att erbjuda utbildning som siktar till kompetens. En-&lt;br&gt;ligt min mening bör detta villkor inte längre gälla för studieförbundens&lt;br&gt;verksamhet. Förutsättningen är dock att sådan kompetensinriktad ut-&lt;br&gt;bilding som jag i det tidigare beskrivit och som ges i studiecirkelform&lt;br&gt;inte får vara av sådan omfattning att det går ut över studieförbundens&lt;br&gt;folkbildande verksamhet. Jag kommer att med särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;följa utvecklingen i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkhögskolorna bör nu gällande villkor däremot kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som på detta sätt ges till studieförbunden innebär inte&lt;br&gt;ett intrång på det fria och frivilliga folkbildningsarbetet utan öppnar en&lt;br&gt;möjlighet för studieförbunden att därutöver erbjuda undervisning som&lt;br&gt;såväl till form som arbetssätt motsvarar den som anordnas i det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet. Studieförbundens verksamhet skall således även i fort-&lt;br&gt;sättningen karaktäriseras av ett fritt och frivilligt folkbildningsarbete.&lt;br&gt;Det innebär att det vare sig är nödvändigt eller önskvärt att ställa den&lt;br&gt;kompetensinriktade delen av studieförbundens verksamhet under till-&lt;br&gt;syn m.m. av en statlig myndighet. Respektive studieförbund har självt&lt;br&gt;att ta ställning till hur den kompetensinriktade studiecirkelverksamhe-&lt;br&gt;ten skall utformas. Mitt förslag innebär således enbart att studieförbun-&lt;br&gt;den även ges rätt att, inom ramen för den statsbidragsberättigade verk-&lt;br&gt;samheten, anordna utbildning som har sin motsvarighet i det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av frågan om att öka möjligheterna för studieför-&lt;br&gt;bunden att anordna kompetensinriktad utbildning har jag övervägt vil-&lt;br&gt;ka konsekvenser det skulle få om studieförbunden även gavs rätt att ut-&lt;br&gt;färda kompetensgivande betyg efter avslutad kurs. En fördel med ett så-&lt;br&gt;dant förfarande skulle vara att de studerande då kunde få sina kompe-&lt;br&gt;tensbevis utan att behöva vända sig till en offentlig instans. Det finns å&lt;br&gt;andra sidan mycket som talar emot en sådan ordning. Riksdagen beslöt&lt;br&gt;under föregående riksmöte att avveckla den detaljreglering som tidigare&lt;br&gt;har gällt för folkbildningen. Den frihet och det ansvar för folkbildnings-&lt;br&gt;verksamheten som nu råder för anordnarna har, enligt vad jag har erfa-&lt;br&gt;rit, blivit mycket uppskattad. Om studieförbunden skulle ges rätt att ut-&lt;br&gt;färda betyg skulle denna del av verksamheten bli föremål för tillsyn och&lt;br&gt;en relativt omfattande reglering. Enligt min mening bör detta undvikas,&lt;br&gt;varför jag har funnit att prövningen av de studerandes kompetens lik-&lt;br&gt;som tidigare bör förbehållas dem som står under direkt statlig tillsyn,&lt;br&gt;dvs. det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom jag anser det vara viktigt att den som vill ha ett kompetens- Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;givande betyg ges möjlighet att få ett sådant har jag, som jag tidigare re-&lt;br&gt;dogjort för, för avsikt att senare föreslå regeringen att utfärda föreskrif-&lt;br&gt;ter som, så långt det går, garanterar möjligheten för enskilda att genom-&lt;br&gt;gå särskilt anordnade prövningar i gymnasieskolan eller inom komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang även erinra om bestämmelsen i 11 kap. 6&lt;br&gt;§ skollagen (1985:1 100) om kommuners och landstings rätt att uppdra&lt;br&gt;åt andra att anordna komvux. Jag avser senare att föreslå regeringen att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att t.ex. ett studieförbund eller en folkhögskola&lt;br&gt;får ges ett sådant uppdrag. När ett sådant uppdrag getts, har kommunen&lt;br&gt;det övergripande ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med&lt;br&gt;de bestämmelser som gäller för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Behörighet för lärare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uppgiften enligt 2 kap. 4 § skollagen att förklara&lt;br&gt;annan högskoleutbildning i huvudsak motsvara svensk eller&lt;br&gt;nordisk lärarutbildning skall i fortsättningen fullgöras av statens&lt;br&gt;skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt huvudregeln i 2 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;skollagen (1985:1 100) gäller som villkor för att få anställas som lärare i&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning att den sökande anting-&lt;br&gt;en har genomgått svensk eller därmed jämställd nordisk lärarutbildning&lt;br&gt;med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställningen avser&lt;br&gt;eller har genomgått annan högskoleutbildning som av universitets- och&lt;br&gt;högskoleämbetet förklarats i huvudsak motsvara sådan lärarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om vissa förändringar av myndighetsstrukturen inom&lt;br&gt;högskole- och studiestödsområdena m.m. (prop. 1991/92:76) har rege-&lt;br&gt;ringen föreslagit att universitets- och högskoleämbetet läggs ner den 1&lt;br&gt;juli 1992. Därefter bör enligt min mening uppgiften att lämna sådana&lt;br&gt;förklaringar som avses i 2 kap. 4 § första stycket skollagen fullgöras av&lt;br&gt;statens skolverk. Verket har ansvar för bl.a. uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ring av det offentliga skolväsendet och har då också anledning att se på&lt;br&gt;hur bestämmelserna om behörigheten tillämpas. Därmed faller det na-&lt;br&gt;turligt för verket att också ge den service för skolhuvudmännen som lig-&lt;br&gt;ger i att bedöma likvärdigheten mellan reguljära lärarutbildningar och&lt;br&gt;andra akademiska utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1991/92:75) om lärarutbildning m.m. har regeringen&lt;br&gt;föreslagit att olika vägar till läraryrket öppnas. Gedigna ämneskunska-&lt;br&gt;per som inhämtats på olika sätt skall kompletteras med en praktisk-&lt;br&gt;pedagogisk utbildning på ca 40 poäng. Den praktisk-pedagogiska utbild-&lt;br&gt;ningen utgör den egentliga lärarutbildningen och skall genomgås av alla&lt;br&gt;blivande lärare oavsett bakgrund. Om riksdagen antar detta förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer behovet av förklaringar enligt 2 kap. 4 § skollagen att minska. Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;Det får sålunda anses klart att de som har antagits till oeh genomgått&lt;br&gt;den praktiskt-pedagogiska utbildningen sammantaget har fått en regul-&lt;br&gt;jär lärarutbildning. Sådana förklaringar som avses i 2 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 2 skollagen kommer då främst att behöva ges för utländska lä-&lt;br&gt;rarutbildningar. Den servicemyndighet för högskolan som enligt försla-&lt;br&gt;get i proposition 1991/92:76 skali inrättas den I juli 1992 torde få kom-&lt;br&gt;petens på det här området och därmed i viss omfattning kunna bistå&lt;br&gt;skolverket med bedömningar av utländska högskoleutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför en ändring av den berörda paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med vad jag har anfört har inom utbildningsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagom ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;15.1 Förslag till ändring i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Den kommunala organisationen för skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få anställas som lärare i det offentliga skolväsendet utan tidsbe-&lt;br&gt;gränsning skall den sökande uppfylla ett av följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sökanden har genomgått svensk eller därmed jämställd nordisk lä-&lt;br&gt;rarutbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställ-&lt;br&gt;ningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått annan högskoleutbildning som av statens&lt;br&gt;skolverk förklarats i huvudsak motsvara sådan lärarutbildning som av-&lt;br&gt;ses under 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas sökande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det&lt;br&gt;Finns särskilda skäl att anställa någon av de sökande utan tidsbegräns-&lt;br&gt;ning, får sådan anställning ändå komma till stånd, i fall den sökande har&lt;br&gt;motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser&lt;br&gt;och det dessutom Finns skäl att anta att sökanden är lämpad att sköta&lt;br&gt;undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är behandlad i den allmänna motiveringen (avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i gymnasieskolan skall utgöras dels av utbildning på natio-&lt;br&gt;nella program, som omfattar tre årskurser, dels av utbildning på special-&lt;br&gt;utformade program, som också omfattar tre årskurser, dels av individu-&lt;br&gt;ella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna&lt;br&gt;kan vara nationellt eller lokalt fastställda. Regeringen får meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om grenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket har den ändringen gjorts att utbildningen i gymnasie-&lt;br&gt;skolan kan utgöras av, förutom utbildning på ett nationellt program,&lt;br&gt;antingen av utbildning på ett specialutformat program eller på ett indi-&lt;br&gt;viduellt program. Det specialutformade programmet skall i likhet med&lt;br&gt;det nationella programmet omfatta tre årskurser. Något sådant krav&lt;br&gt;finns inte för det indviduclla programmet. Vad de olika utbildningarna&lt;br&gt;syftar till framgår för de nationella programmen av 4 § och för övriga&lt;br&gt;program av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella programmen skall vara grund för fortsatt utbildning på&lt;br&gt;högskolenivå och för yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1. Vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om utbildningens omfattning på de nationella programmen (tim-&lt;br&gt;planer) framgår av bilaga 2. Ytterligare föreskrifter om timplaner får&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare&lt;br&gt;meddela föreskrifter om avvikelser från timplanerna när det gäller ele-&lt;br&gt;ver med handikapp och elever med behov av mindre studiekurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om&lt;br&gt;möjligheterna att få utbildning på specialutformade eller individuella&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har den ändringen gjorts att regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer får, förutom ett bemyndigande att medde-&lt;br&gt;la ytterligare föreskrifter avseende timplanerna, ett bemyndigande att&lt;br&gt;meddela avvikelser från timplanen i vissa specificerade fall. Bemyndi-&lt;br&gt;gandet att meddela avvikelser från timplanerna kan användas för att&lt;br&gt;medge att vissa elever läser s.k. mindre studiekurs, vilket innebär att&lt;br&gt;eleven inte läser alla ämnen som enligt timplanen skall ingå på pro-&lt;br&gt;grammet. Vidare kan avvikelser göras för handikappade elever och i det&lt;br&gt;fallet kan det bli aktuellt att tillåta att eleverna läser ett mindre antal&lt;br&gt;timmar i ett speciellt ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket har endast den följdändringen gjorts att det specialut-&lt;br&gt;formade programmet tagits in. Kommunens skyldighet att informera&lt;br&gt;om all den utbildning som finns inom gymnasieskolan är oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella program&lt;br&gt;for samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket for-&lt;br&gt;utsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program el-&lt;br&gt;ler likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller&lt;br&gt;i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkans-&lt;br&gt;avtal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning&lt;br&gt;på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbild-&lt;br&gt;ningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om&lt;br&gt;en viss utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-&lt;br&gt;stämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för lokala grenar&lt;br&gt;eller utbildningar på främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts ett fjärde stycke. I det stycket har det införts&lt;br&gt;en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att, när det gäller lokala grenar eller utbildningar på främman-&lt;br&gt;de språk, föreskriva att de sökande skall ha vissa förkunskaper, lin möj-&lt;br&gt;lighet att besluta i det enskilda fallet föreligger också. Det bör påpekas&lt;br&gt;att för de nationellt fastställda grenarna skall endast de krav på förkun-&lt;br&gt;skaper som framgår av paragrafen kunna ställas, dvs. krav på slutförd&lt;br&gt;sista årskurs i grundskolan, om det inte är en utbildning på främmande&lt;br&gt;språk. Vilka typer av förkunskapskrav det kan vara fråga om har be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun erbjuder utbildning på ett nationellt program får kom-&lt;br&gt;munen också erbjuda garanti tor att eleven vid senare grendelning tas in&lt;br&gt;på en viss gren inom programmet. Detsamma gäller om ett landsting er-&lt;br&gt;bjuder utbildning på ett nationellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en sådan garanti skall ges inom vissa&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att cn kommun eller ett landsting som erbju-&lt;br&gt;der utbildning på nationella program får ge eleverna en garanti att de&lt;br&gt;senare tas in på en viss gren. Något tvång att ge en sådan garanti före-&lt;br&gt;ligger inte enligt föreskrifterna i detta stycke. Huvudmannen kan själv&lt;br&gt;bestämma att ge en garanti för vissa grenar men inte för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis får huvudmannen begränsa sin grengaranti till ett visst antal&lt;br&gt;platser och vid konkurrens får då urval ske bland dem som konkurre-&lt;br&gt;rar om garantiplatserna. Grengarantin har behandlats i avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket ges ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;grengaranti obligatoriskt skall ges inom ett eller flera särskilt utpekade&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande ont utbildning på specialutformade eller individuella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av spe-&lt;br&gt;cialutformade program eller individuella program for de ungdomar i&lt;br&gt;kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in på något nationellt&lt;br&gt;program. I fråga om elever från särskolan gäller skyldigheten dock en-&lt;br&gt;dast individuella program och endast om eleven vid prövning enligt 6&lt;br&gt;kap. 7 § inte tas emot i särskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialutformat program bör i fråga om utbildningens nivå motsva-&lt;br&gt;ra ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fortsatt&lt;br&gt;utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram eller ett specialutformat program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar&lt;br&gt;till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avse utbildning för udda yrken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. möta speciella behov hos eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program skall&lt;br&gt;följa en plan, som skall fastställas av styrelsen lör utbildningen. I fråga&lt;br&gt;om sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får rege-&lt;br&gt;ringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av&lt;br&gt;de ämnen som anges i timplanerna i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en följdändring till att den utbildning&lt;br&gt;som tidigare har benämnts individuellt program har delats upp i två de-&lt;br&gt;lar nämligen specialutformat program och individuellt program. För&lt;br&gt;elever som vid prövning har ansetts inte behöva gå i särskolan har kom-&lt;br&gt;munen också en skyldighet att erbjuda utbildning. Denna utbildning&lt;br&gt;skall erbjudas i form av en utbildning på ett individuellt program. Inom&lt;br&gt;det programmet kan kommunen anordna en utbildning som är anpas-&lt;br&gt;sad för den enskilde eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att det specialutformade programmet bör&lt;br&gt;motsvara ett nationellt program. Det skall således, vilket också framgår&lt;br&gt;av 3 §, vara treårigt. Det skall också ge allmän behörighet för högskole-&lt;br&gt;studier. Det specialutformade programmet skall därmed innehålla sam-&lt;br&gt;ma kärna av ämnen som ett nationellt program. Det som skiljer ett spe-&lt;br&gt;cialutformat program från ett nationellt program är att det specialutfor-&lt;br&gt;made inte är fastställt av statsmakterna utan att det är eleven som till-&lt;br&gt;sammans med kommunen gör upp en plan för det. Ett specialutformat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program kan exempelvis vara en kombination av flera nationella pro- Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår vilka typer av utbildningar som kan rymmas&lt;br&gt;inom det individuella programmet. Det kan vara fråga om en utbild-&lt;br&gt;ning som syftar till att stimulera eleverna att senare gå över på ett natio-&lt;br&gt;nellt program eller ett specialutformat program. Exempel på sådana ut-&lt;br&gt;bildningar är invandrarkurser och olika kurser för att komplettera för&lt;br&gt;de elever som t.ex. inte har slutfört sista årskursen i grundskolan. Ett&lt;br&gt;individuellt program kan också göra det möjligt för ungdomar att före-&lt;br&gt;na en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa&lt;br&gt;ämnen i gymnasieskolan. De ämnen som avses är alla eller vissa av de&lt;br&gt;s.k. kärnämnena. Det individuella programmet kan även omfatta ut-&lt;br&gt;bildningar för de ungdomar som vill utbilda sig till ett ovanligt yrke.&lt;br&gt;Inom det individuella programmet kan även speciella kombinationer av&lt;br&gt;utbildningsinsatser och uppföljningsinsatser, dvs. moment av vägled-&lt;br&gt;ning, utbildning och arbete (ungdomsplats), finnas. Det individuella&lt;br&gt;programmet har behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt&lt;br&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår i konsekvens med vad som hittills har före-&lt;br&gt;skrivits att utbildningar som avses i denna paragrafskall följa en plan.&lt;br&gt;Vidare har tillfogats ett bemyndigande för regeringen att föreskriva vil-&lt;br&gt;ka ämnen som måste erbjudas när det gäller sådana individuella pro-&lt;br&gt;gram som är avsedda att förenas med yrkesutbildning. Det innefattar en&lt;br&gt;rätt för regeringen att fastställa vad som alltid måste ingå samt en rätt att&lt;br&gt;föreskriva vad som därutöver skall erbjudas eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att vissa utbildningar skall utgöra specialut-&lt;br&gt;formade eller individuella program som står öppna för sökande från he-&lt;br&gt;la landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här har endast den följdändringen gjorts att även specialutformade&lt;br&gt;program nämns. Både specialutformade och individuella program ryms&lt;br&gt;i vad som tidigare benämndes individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits in på ett nationellt program i gymnasieskolan och på-&lt;br&gt;börjat det, har rätt att fullfölja sin utbildning på det programmet i kom-&lt;br&gt;munen eller inom samverkansområdet eller, om utbildningen har ett&lt;br&gt;landsting som huvudman, inom det landstingsområdet. Detta gäller även&lt;br&gt;om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under stu-&lt;br&gt;dietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser gäller också i fråga om utbildning på en viss gren,&lt;br&gt;om eleven har tagits in på ett program och därvid getts garanti för att&lt;br&gt;senare bli intagen på den grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i andra stycket ges den elev som har tagits in&lt;br&gt;på ett program och påbörjat utbildningen samt fått en garanti att kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ma in på en viss gren i årskurs 2 en rätt att fullfölja sin utbildning på Prop. 1991/92:157&lt;br&gt;den aktuella grenen. Eleven å sin sida är däremot inte formellt bunden&lt;br&gt;att hålla sig till den garanterade grenen. I mån av plats kan en elev, som&lt;br&gt;har fått en grengaranti, byta till en annan gren. En annan sak kan vara&lt;br&gt;att antalet lediga platser kan bli tämligen begränsat inom program där&lt;br&gt;grengarantier har getts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat en utbildning på ett specialutformat eller ett indi-&lt;br&gt;viduellt program i en kommun har rätt att fullfölja programmet enligt&lt;br&gt;den plan som fanns när utbildningen inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om eleven har medgivit att programmet ändras, har han rätt att full-&lt;br&gt;följa utbildningen på det ändrade programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försia stycket har endast den följdändringen gjorts att rätt att fullfölja&lt;br&gt;utbildningen enligt den plan som har gjorts upp gäller både för utbild-&lt;br&gt;ningen på ett specialutformat program och på ett individuellt program.&lt;br&gt;Detta innebär inte någon ändring i sak eftersom båda dessa utbildningar&lt;br&gt;kunde ingå i ett individuellt program i den tidigare bemärkelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 22 och 23 §§ är dock hemkommunen inte skyldig att&lt;br&gt;betala ersättning, om det är fråga om ett nationellt program eller gren&lt;br&gt;av sådant program som kommunen själv erbjuder, utom då eleven har&lt;br&gt;tagits emot med stöd av 8 § tredje stycket 1 och 3 eller 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har det tillägget gjorts att hemkommunerna är skyldiga&lt;br&gt;att betala interkommunal ersättning när det gäller utbildning för svårt&lt;br&gt;rörelsehindrade elever på en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad ut-&lt;br&gt;bildning som tar emot sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva om skyldighet för hemkommunerna att betala&lt;br&gt;ersättning till den anordnande kommunen for sådan utbildning som av-&lt;br&gt;ses i 9 och 14 §§. Regeringen får vidare föreskriva om sådan skyldighet&lt;br&gt;för hemkommunerna när det gäller sådana individuella program som&lt;br&gt;avses i 13 § tredje stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har lagts till en bestämmelse om rätt för regeringen att&lt;br&gt;bestämma om interkommunal ersättning också när det gäller sådana in-&lt;br&gt;dividuella program som är avsedda för ungdomar som vill förena en an-&lt;br&gt;ställning som syftar till en yrkesutbildning med studier i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan. Bemyndigandet gör det möjligt bl.a. att utfärda bestämmelser, som&lt;br&gt;innebär att lärlingar kan få sin gymnasieutbildning i den kommun där&lt;br&gt;de har sin lärlingsanställning, oavsett vilken hemkommun de har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri för eleverna, om inte annat&lt;br&gt;följer av 21 a § eller 15 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och and-&lt;br&gt;ra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och&lt;br&gt;behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälpmedlen&lt;br&gt;skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot&lt;br&gt;avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas utan&lt;br&gt;kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits in en hänvisning till de undantag från princi-&lt;br&gt;pen om avgiftsfri utbildning i komvux som finns i 21 a §, såvitt gäller&lt;br&gt;ansökningsavgifter, och i 15 kap. 6 §, såvitt gäller särskilt anordnade&lt;br&gt;prövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen får, när det gäller gymnasial vuxenutbildning, ta ut an-&lt;br&gt;sökningsavgift av den som ansöker om att få delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall vara skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningsavgift, som har tagits ut enligt första stycket, skall betalas&lt;br&gt;tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den sökande inte kommer in på den kurs som avgiften avser, el-&lt;br&gt;ler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den sökande slutför och får betyg från den kurs som avgiften av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen utgör ett undantag från den princip om avgiftsfri ut-&lt;br&gt;bildning i komvux som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges huvudmannens rätt att ta ut ansökningsavgifter&lt;br&gt;när det gäller gymnasial vuxenutbildning. Kostnadsregeln finns närmare&lt;br&gt;motiverad i den allmänna motiveringen (avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att avgiften skall vara skälig. Huvudmannen&lt;br&gt;bestämmer enligt vilka grunder avgiften skall utgå, men en avgift får en-&lt;br&gt;ligt allmänna kommunalrättsliga principer inte överstiga huvudman-&lt;br&gt;nens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges i vilka fall som ansökningsavgiften skall betalas&lt;br&gt;tillbaka till en sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § tredje stycket följer att bestämmelsen också gäller för den som&lt;br&gt;söker till en påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 Förslag till ändring i lagen (1991:1108) om&lt;br&gt;statens skolor för vuxna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i statens skolor för vuxna skall vara avgiftsfri för eleverna,&lt;br&gt;om inte annat följer av 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och and-&lt;br&gt;ra därmed jämförliga hjälpmedel, som varje elev har för eget bruk och&lt;br&gt;behåller som sin egendom, får styrelsen bestämma att hjälpmedlen skall&lt;br&gt;anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgif-&lt;br&gt;ter som högst motsvarar statens anskaffningskostnader. Styrelsens beslut&lt;br&gt;enligt första meningen får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall hjälpmedel som används i statens skolor for vuxna till-&lt;br&gt;handahållas utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av fö-&lt;br&gt;reskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försia stycket har tagits in en hänvisning till de bestämmelser som&lt;br&gt;anger undantagen från principen om avgiftsfri utbildning i statens sko-&lt;br&gt;lor för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får, när det gäller utbildning som motsvarar gymnasial vuxen-&lt;br&gt;utbildning och påbyggnadsutbildning inom komvux, ta ut ansökningsav-&lt;br&gt;gift av den som ansöker om att få delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall vara skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningsavgift, som har tagits ut enligt första stycket, skall betalas&lt;br&gt;tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den sökande inte kommer in på den kurs som avgiften avser, el-&lt;br&gt;ler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den sökande slutför och får betyg från den kurs som avgiften av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut i fråga om ansökningsavgifter får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har sin motsvarighet i 11 kap. 21 a § skollagen&lt;br&gt;när del gäller gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning&lt;br&gt;inom komvux, finns närmare motiverad i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 11). Se även specialmotiveringen till 11 kap. 21 a § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är styrelsen för en statens skola för vuxna som beslutar om avgift&lt;br&gt;skall tas ut. Styrelsens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen fö-&lt;br&gt;reslår riksdagen att dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagom ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för&lt;br&gt;vuxna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänna vad jag förordat om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. benämning på grenar (avsnitt 4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna i anslutning till minsta garanterad under-&lt;br&gt;visningstid (avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. statsbidrag till vissa lanthushållsskolor (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av stats-&lt;br&gt;bidrag (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;br&gt;att ta del av vad jag har anfört om kompletteringskurser (avsnitt&lt;br&gt;9).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Några utgångspunkter för den fortsatta utvecklingen&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasial utbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Nya läroplaner och kursplaner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Vissa frågor beträffande grenar i gymnasieskolan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Möjlighet att ge en grengaranti&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Benämning på grenar m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Möjlighet till mindre studiekurs på de nya programmen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasieskolan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Specialutformade program, individuella program och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning för lärlingar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialutformade program och individuella&amp;nbsp;program&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildning för lärlingar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Bestämmelser i anslutning till minsta garanterad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undervisningstid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Bemyndigande för regeringen m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Kompletteringskurser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Lanthushållsskolor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Avgifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Kompetensinriktad vuxenutbildning genom studieförbund&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Behörighet för lärare&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Specialmotivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;Förslag till ändring i skollagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;Förslag till ändring i lagen (1991:1108) om statens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolor för vuxna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 41116, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag (avsnitt 12).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KrU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om ändrade grunder för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag (avsnitt 12).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om benämning på grenar (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om benämning på grenar (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om bestämmelserna i anslutning till minsta garanterad undervisningstid (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om bestämmelserna i anslutning till minsta garanterad undervisningstid (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag till vissa lanthushållsskolor (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag till vissa lanthushållsskolor (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om kompletteringskurser (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om kompletteringskurser (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:UbU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:15:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03157</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:15:12</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03157</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__157.pdf</filnamn>
<filstorlek>1843739</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/084B0601-8ADE-4A7A-983B-1DC4C9CF4BE9</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KrU31</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KrU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kompetensinriktad vuxenutbildning genom studieförbund</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:UbU26</uppgift>
<ref_dok_id>GF01UbU26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders G Högmark  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders G Högmark  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Larz Johansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Larz Johansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Larz Johansson  m.fl. (C, FP, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Larz Johansson  m.fl. (C, FP, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Stina Eliasson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Stina Eliasson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:157&lt;br/&gt;
Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Ub76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>